bladderbar_nr5_nr6-2017 by Samverkan112

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon dubbelNummer 5/6 2017 Årgång 16 Pris: 59 kr

samutlarmning

– räddar fler liv

Ny sjukhyttsdesign

– förbättrar vård och säkerhet

Finsk och svensk alarmering – Finländska modellen unik www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

ledare

tack för ännu ett fantastiskt år Nu håller du i din hand det 92:a numret av Samverkan 112. Det är min förhoppning, att vi även denna gång lyckats skildra en del, av det som är på gång runtom i vårt avlånga land. Redaktionen har fått många bra tips och artikeluppslag under året - från er - vår högt uppskattade läsekrets. Om en dryg vecka lägger vi 2017 till handlingarna. Samtidigt laddar vi batterierna för fullt. 2018 blir ett intressant och spännande år med flera nyheter. Den största nyheten presenterar vi i form av en nybildad Blåljusstiftelse. I skrivande stund väntar vi på registreringsbevis och organisationsnummer. Allt om stiftelsen finns framöver att läsa, dels på stiftelsens hemsida, dels i kommande nummer av Samverkan 112. Nytt redaktionsråd. För att utveckla tidningens innehåll ytterligare har vi initierat ett samarbete med Linnéuniversitetet och CISA:s operativa grupp som består av Carina Elmqvist, docent och vetenskaplig ledare, professor Bengt Fridlund och doktorand Anders Svensson.

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53 Formgivning Sven Åsheden www.s112.se

Ibland är det kul att gå till kartongen med gamla tidningar från Svenska Räddningsoch Akutvårdsgruppen, SRAG- tiden. Stoppade in fingret i nr 1 och 2 från 1983 och hamnade således 34 år bakåt i tiden. Som föreningens ordförande vid denna tidpunkt, skrev jag dåtidens ledare. Hetaste ämnet var ambulanspersonalens personliga delegeringar som bland annat gav rätten att administrera vissa läkemedel. Min och föreningens uppfattning var: Ömsesidigt ansvar - oron är överdriven. I nr 1 1983 var det ett reportage som stack ut lite extra på den tiden. Rubriken löd: Snacket kan avfärdas för gott - Tjejer klarar ambulansjobbet! Läs "Saxat från" på sida 64. Jag har tillbringat mer än femtio år inom

ambulanssjukvården eller i dess omedelbara närhet och under 2018 är det dags att dra sig tillbaka med ålderns rätt. Är ganska optimistisk inför möjligheten att hitta någon/några som vill och kan ta över verksamheten inom rimlig tid. Kan garantera ett spännande och mycket intressant jobb i en aldrig sinande ström av nyheter och utveckling.

Till er alla! Ett jättestor tack för ett under-

bart samarbete under 2017. I stället för att skicka julkort ger tidningen Samverkan 112 ett bidrag till Blåljusstiftelsen. Avslutningsvis önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt 2018!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2018

Övriga medarbetare i detta nummer Henrik Grönborg, Henrik Johansson, Jonas Jönsson, Michael Lundblad, Johan Persson, Erika Svantesson, Malin Tegel, Elliot Turvall, Andreas Utterström och Sören Viktorsson. Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

Upplaga 2 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummer Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto omslag framsida Anton Ingoldsson, Distrikt 3, Ambulanssjukvården Region Skåne Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garanterad full anonymitet. samverkan 112 nr 5/6 2017

innehåll

10 samutlarmning

14 NY design

6 blåljusfamiljen Blandat

8 Har ambulansförare det som krävs? Intervju med Jörgen Lundälv

10 Samutlarmning räddar fler liv Räddningstjänst, ambulans och polis

14 Ny design förbättrar vård och säkerhet Nytt system hos Samariten ambulans

18 ”Jag är på gymmet sex dagar i veckan" Deltidsbrandman Mimmi Anzelius

20 MärkDNA avskräcker tjuvar Ägaren är mycket lätt att identifiera.

22 Nytt träningscenter Kompetenshöjare för Stockholms län

24 Tvärprofessionell samverkan Linnéuniversitetet och den röda tråden

26 Finsk och svensk alarmering Finländska modellen unik

samverkan 112 nr 5/6 2017

busskrascher

finsk alarmering

30 är ambulansen på plats snabbare iDaG? Nationellt medelvärde för fem år

32 nyutbildade trafikinstruktörer Huvudfokus är analys och reflektion

34 polismorden i malexander Offren och gärningsmännen

38 vi kan aldrig vara nog förberedda Övar PDV och awareness

40 Räddningstjänstens responstider Medelvärde under senaste fem åren

42 Önskeambulansen ingen vanlig ambuans Drivs som ideell förening

44 professionellt och engagerat Utvärdering av terrordådet

46 A och O inom ambulanssjukvården Att ta patienten på allvar

48 övning kring masskadehändelse Ambulanssjukvården i Värmland

50 Hjältarna som bär uniform Eventsjukvård på Speedway

52 amerikans katastrofexpert Craig Fugate gästade Kistamässan

54 överlevande efter stora busskrascher Isabelle Doohans doktorsexamen

56 Många frågor efter en brand Lars-Göran Bengtsson är olycksutredare

58 tolkning av arbetstidsregler Samverkan 112 reder ut begreppen

60 Häng med oss Gordon Grattidge, förbundsordförande

62 Framåt marsch kamrater Krönikör Henrik "Hoffa" Johansson

64 backspegel Avfärda snacket, tjejerna hänger med

66 vinnare till korsord i nr 4 -2017 Samt lite av varje www.s112.se

PLATINUM VALUE ADDED RESELLER Professional and Commercial Radio Elite Specialist Mission Critical Radio Systems Specialist

DAGS ATT UPPDATERA VAD BEGREPPET RAKELMOBIL INNEBÃ&#x201E;R?!

skala 1:1

celab.se/st7000

blåljuslarm / Blandat

Årets polishund 2017

sista månaderna för 23 nya kustbevakare

Foto: Kustbevakningen

Foto: Ewa Ahlin

AKTUELLT. Attack, en fyraårig tysk schä-

ferhund, har utsetts till Årets polishund 2017. Tillsammans med sin förare Tommy Eriksson, 36, tjänstgör han i lokalpolisområdet Uppsala. Årets främsta insats gjorde han dock utanför Hudiksvall då han spårade upp en 6-årig flicka som gått vilse i skogen och hittades först efter 13 timmar. Attack har bara arbetat som polishund i ett år och har redan utsetts till Årets polishund. – Det var inte alls väntat även om jag visste att vi var nominerade, säger hans förare Tommy Eriksson, som själv bara varit hundförare sedan 2015. Attack var för ett år sedan en familjehund men såldes till polisen där han passade bättre och togs över av Tommy, som haft otur med sina två tidigare hundar. Efter ett halvårs träning kunde Attack avlägga första provet och börja sitt arbete

som polishund. Främsta egenskaper som polishund är att han samarbetar bra och älskar att jobba. – Han är väldigt livlig och tycker inte om att ligga och lata sig. Lugn och ro är inte riktigt hans grej, säger Tommy. Attacks fenomenala nos är också en viktig tillgång, något han visade när en 6-årig flicka gick bort sig utanför Hudiksvall i somras. Terrängen är oländig med mycket skrevor i berget och gamla gruvhål, vilket gjorde sökandet komplicerat. Efter 13 timmar hittade Attack flickan välhållen på en klipphylla. – Attacks insats känns som ett fint kvitto på det arbete vi lagt ner tillsammans, säger Tommy Eriksson. Årets polishund utses av en jury med representanter från Svenska Kennelklubben, Polisen och Polisens Hundförarförbund. Källa: Svenska Kennelklubben

Ambulanssjukvårdare utsedd till Årets Inspiratör

Foto: Framtidsverket

AKTUELLT. Ferhat Baysal, ambulanssjuk-

vårdare på Samariten ambulans inspirerar andra genom sitt engagemang och sin positiva inställning. Han utstrålar en glädje som verkligen smittar av sig. 6

samverkan 112 nr 5/6 2017

Ferhat Baysal brinner för att hjälpa andra och gör sitt allra yttersta för att sprida kunskap. Med inställningen ”Kan jag så kan du” så är Årets Inspiratör ett gott föredöme och en god förebild för andra. Genom sin starka drivkraft, att på ett inspirerande sätt nå ut med sitt budskap till många olika målgrupper, medverkar han till att sprida kunskap om arbetet inom svensk sjukvård. Ferhat sprider kunskap om sitt yrke via Instagram där han har över 9 000 följare. Källa: Framtidsverket

EXAMEN. Girar, snabba accelerationer och kraftiga inbromsningar. För en utomstående kan det uppfattas som dåligt sjövett men det finns en tanke bakom varje sväng och fartökning. – Det är viktigt att våra nya medarbetare lär sig hantera våra högfartsbåtar och hur de reagerar i olika hastigheter och väderförhållanden, säger Björn Erlandsson. I skarpa situationer behöver Kustbevakningens personal kunna köra fort. Men det handlar inte bara om att hinna ikapp fartsyndare: – Att komma fram snabbt kan vara livsavgörande vid sjöräddningslarm eller när vi bistår sjukvårdspersonal med transport, då räknas varje sekund, säger Björn Erlandsson. − Sista veckan innan examen handlar om att omsätta teori till praktik, säger kursledare Emma Trosgård. Veckan var händelserik med flera beslag, id-handlingar som saknats och upptäckt av alkohol ombord på fartyg. Bland annat upptäcktes matsilver som misstänkt vara stulet på väg ut ur landet i samband med en kontroll på Öresundtåget. Ärende är överlämnat till polisen. Under veckan rör sig aspiranterna från Blekinge och ner till Skåne. Därmed får de känna på den bredd som Kustbevakningens verksamhet kräver såväl på land som till sjöss. Efter examen väntar sex månaders praktik på kuststationer runt om i Sverige för de 23 blivande kustbevakarna. Källa: Kustbevakningen

SAMVERKAN

Prenumerera på tidningen via vår butik. Betala med Swish.

www.s112.se

Rekordmånga sökande till polisutbildningen UTBILDNING. 9 353 personer har sökt

till polisutbildningen som startar i januari 2018. Det är en ökning med över 50 procent jämfört med förra omgången. – Det är självklart mycket glädjande med så stort intresse för polisyrket och så många sökande till polisutbildningen, säger Stefan Wehlin på HR-avdelningen som ansvarar för arbetet att attrahera till polisutbildningen. Det är Rekryteringsmyndigheten som på uppdrag av Polismyndigheten hanterar ansökningarna till polisutbildningen och genomför alla tester och undersökningar av de som ansöker. Källa: Polisen

förstärkning i Knivsta och Tierp Foto: Akademiska sjukhuset

AKTUELLT. Ambulanserna i Knivsta

och Tierp, som tidigare använts dagtid, ska bemannas dygnet runt. Akademiska sjukhuset tillskjuter 8,4 miljoner kronor i budgeten 2018 för satsningen som syftar till att korta insatstiderna och öka tryggheten för länets medborgare. Med fler ambulanser i drift kortas insatstiderna avsevärt. Källa: Akademiska sjukhuset

www.s112.se

Räddningstjänsten SKÅNE norväst backar upp #larmetgår!

tullverket och Årets narkotikasökhund Foto: Anders Roos

Foto: Magnus Mosén

AKTUELLT. För andra gången har spring-

AKTUELLT. Uppropet #larmetgår, som

är en fortsättning på #metoo, finns till för att belysa oacceptabelt beteende mot kvinnor inom svensk räddningstjänst. Vittnesmål som kommit in visar tydligt på en sexism med allt från grova sexuella kränkningar till nedlåtande kommentar som inte hör hemma inom svensk räddningstjänst. Mer måste göras, menar Christer Ängehov, förbundsdirektör i Räddningstjänsten Skåne Nordväst. – Det som kommer fram i och med #larmetgår och #metoo visar på en helt oacceptabel arbetsmiljö och ett i många avseenden orimligt samhällsklimat för kvinnor och tjejer. Det vi läser om i uppropet får helt enkelt inte förekomma. Det vore givetvis väldigt naivt att inbilla sig att inte vi inom vårt förbund har mycket kvar att jobba med. Sett ur ett längre perspektiv visar #larmetgår även att vi måste göra mycket för att få en räddningstjänst som i högre grad speglar samhället i stort. – Vi har en absolut nolltolerans mot alla former av kränkande beteende, säger han. Källa: Räddningstjänsten Skåne Nordväst

er spanielhanen Zak utnämnts till Årets narkotikasökhund. Zak och hans förare Niklas Delin, som arbetar tillsammans i en brottsbekämpningsgrupp i Malmö, fick utmärkelsen 2014 och efter ett fantastiskt arbetsår var det dags igen. – Det här var nästan roligare än första gången, säger en märkbart stolt förare som framhåller att Zak är en mycket speciell hund som aldrig har en dålig dag på jobbet. Förra gången det begav sig berättade Niklas om Zaks väldiga energi och liknade honom vid en Duracellkanin. – I dag är han mer rutinerad och slösar inte bort energi i onödan, berättar Niklas. Zak har dock kvar sin stora byteslust och kan arbeta oförtrutet dag efter dag utan att tröttna på sitt jobb. Zak har också utvecklat sin förmåga att själv selektera i fordonsströmmar och Niklas berättar om ett minnesvärt beslag då Zak markerade på en bil som stod 50 m längre bort och just skulle betala avgiften till Öresundsbron. Niklas och Zak lyckades stoppa bilen och när den undersöktes på kontrollplattan markerade Zak under bilen där en specialbyggd låda monterats. I lådan fanns omkring 15 kg amfetamin. Under året har de medverkat till 147 beslag till en beräknad samhällsnytta på hela 1,8 miljarder kronor. Källa: Svenska Kennelklubben

samverkan 112 nr 5/6 2017

ambulanssjukvård / Utryckningskörning

Har ambulansförare det som krävs?

Foto: Telium Sweden

I platsannonserna deklarerar ambulansarbetsgivarna sällan, vilka förarmässiga krav som ställs för exempelvis semestervikarier, oavsett om det är en ambulanssjukvårdare eller en sjuksköterska som ska sitta bakom ratten. Text: sven åsheden

Kan vem som helst köra ambulans?

där kompetensen bakom ratten inte spelar någon roll.

Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin. – Man skulle kunna tro det, då det saknas lagkrav på utryckningsförare. Och i platsannonser för semestervikarierande ambulanspersonal ställs inga särskilda förarkrav. Luddig eller utebliven information om ambulansförares körkompetens vid rekrytering är inte okej. Alla kanske inte lämpar sig som förare. – Det är hög tid att diskutera etikfrågor om körkompetens och möjligheten att vara förebild för kollegor och medtrafikanter. Det behövs ett hårdare kontrollsystem som kan garantera de mest lämpade kandidaterna för utryckningskörning. – Men så länge arbetsgivarna är tysta om förarens roll och status ur trafiksäkerhetsperspektiv riskerar vi ett system

otydliga förarkrav i sverige Exempel. I Norge måste alla förare av ett utryckningsfordon inneha ett kompetensbevis. Kompetensbevis och kod 160 erhåller den förare som genomgått en grundläggande teoretisk och praktisk utbildning i utryckningskörning hos Statens vegvesen. I sin rapport som handlar om vilka förarkrav som ställs för semestervikarierande ambulansförare i Sverige är resultatet nedslående konstaterar Jörgen Lundälv. – Det är ambulansarbetsgivarna som borde ha en skyldighet att deklarera vilka förarmässiga krav som ställs på en förare, oavsett om det är en ambulanssjukvårdare eller en sjuksköterska som ska sitta bakom ratten, tycker Jörgen Lundälv och tillägger. – I dag finns inget lagkrav

samverkan 112 nr 5/6 2017

Jörgen Lundälv Foto: Sören Håkanlind

på utryckningsförare. Det är beklagligt sett ur flera perspektiv. – En förare får aldrig lov att chansa. Oavsett om det är långa arbetspass eller att hen har en skral förarutbildning. Vårdandet av akut sjuka patienter har ingen som helst betydelse om vårdarbetet spolieras av en trött eller oengagerad förare som kanske inte borde köra ambulans överhuvudtaget.

nationell enighet saknas Jörgen Lundälvs forskningsstudie Ambulansföraren visar att det inte råder någon nationell enighet i praktiken vare sig när det handlar om uttryckta kompetenskrav som förare eller att man är tydlig och informerar om vilka arbetstider som gäller i platsannonserna. – I 17 av de studerade 56 annonserna (30.3 %) saknas uppgift om arbetstagarorganisationen och kontaktuppgifter till förtroendevalda inom arbetstagarorganisationerna. – I 52 av de 56 annonserna (92.8 %) saknas beskrivningar av körvanans betydelse för ambulanstransporter och utryckningskörning, konstaterar Jörgen Lundälv. ■ https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/53857

Visste du att... ... Jörgen Lundälv kan nås på: Jorgen.Lundalv@socwork.gu.se Jorgen.Lundalv@surgery.umu.se Mobiltelefon: 0761-72 47 11

www.s112.se

Har politiker den insikt som krävs?

När det är livsviktigt att synas! VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, något som är väldigt viktigt på vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det ställs höga krav på synbarhet.

Foto: Melker Dahlstrand.

Som mångårig leverantör till Blåljusorgnisationer, vet vi på och en kraftigt ökadvad synbarhetsfaktor R&D Spandex som krävs. vid du dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer?

Sveriges Riksdag och dess trafikutskott har under årens lopp mottagit ett stort antal motionsyrkanden, där motionärerna yrkat på ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon. Ett kompetenskrav likt det som gäller för att få framföra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik.

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se

R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

Text: sven åsheden

iksdagens Trafikutskott har avslagit samtliga motionsförslag. Utskottet har i stället utgått från att respektive arbetsgivare tillgodoser utryckningspersonalens behov av lämplig utbildning och säkerställer att förarna har den kompetens som är nödvändig för att framföra utryckningsfordonen på ett trafiksäkert sätt. räknas inte som yrkesförare Förare av svenska utryckningsforon räknas inte som yrkesförare i lagens mening. Lagen om yrkesförarkompetens som utfärdades i november 2007 av näringsdepartementet ska endast säkerställa att förare av buss och lastbil har den kompetens som är nödvändig för yrket. Lagen bygger på ett direktiv, antaget av EU, och gäller förare som utför gods- eller persontransporter. Lagen innehåller bland annat krav på grundläggande

www.s112.se

utbildning, som efter godkänt prov leder fram till ett yrkeskompetensbevis. Beviset gäller därefter i fem år. Nytt bevis kräver att föraren genomför en återkommande fortbildning. Utryckningskörning i Norge För att få framföra ett utryckningsfordon i Norge måste föraren inneha ett kompetensbevis för utryckningsförare. Kompetensbeviset utfärdas av Statens vegvesen som en nationell kod (160) i körkortet. Kompetensbeviset gäller därefter i fem år. För att förnya beviset krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning, är under 70 år och kan uppvisa ett giltigt läkarintyg. Den som är mellan 65 och 70 år måste förnya kompetensbevis och läkarintyg varje år. Det norska kravet är till stora delar, bortsett från utbildningens innehåll, identiskt med det svenska kompetensbeviset för yrkesförare. ■

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

KARLSHAMN- Landstinget Blekinge Janne Yllenius, Michael Thomasson och Christer Johansson hämtar sin första XC90 Ambulans.

KATRINEHOLM - Landstinget Sörmland Robert Björling och Karl-Eric Carlsson hämtar Nilsson XC90 Ambulans

samverkan 112 nr 5/6 2017

forskning / SAMS

Redo med hjärtstartare och andningsvårdsväska är Mikael Rohmée, inre befäl inom Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, som tycker att samarbetet med ambulanssjukvården om samutlarmning vid hjärtstopp fungerar bra. Foto: Henrik Grönborg

Samutlarmning räddar fler liv Vid hjärtstopp är tiden kritisk. Chansen till överlevnad minskar med 10 procent per minut från det att hjärtat stannar till att behandling påbörjas. En nyligen avslutad treårig studie visar att samtidig utlarmning av räddningstjänst, ambulans och polis vid hjärtstopp utanför sjukhus ökar chansen till överlevnad. text: Henrik Grönberg

tudien heter Saving more lives in Sweden (SAMS) och är en nationell interventionsstudie som har genomförts under perioden januari 2012 till december 2014 och omfattat totalt 8 000 patienter.

samverkan 112 nr 5/6 2017

Syftet har varit att undersöka om överlevnaden efter 30 dagar ökar vid hjärtstopp utanför sjukhus vid samtidig utlarmning av ambulans, räddningstjänst och/eller polis utbildade i hjärt- och

lungräddning (HLR) och utrustade med defibrillator (hjärtstartare). Plötsligt eller oväntat hjärtstopp utanför sjukhus där HLR påbörjas drabbar årligen cirka 5 000 individer i Sverige och enligt www.s112.se

svenska HLR-registret är överlevnaden till 30 dagar efter inträffat hjärtstopp endast 11 procent. I studien ingick nio län från olika delar i Sverige, stad och landsort, som bildade försöksgrupp med tillämpad samutlarmning. Denna försöksgrupp jämfördes med en kontrollgrupp bestående av tolv län som endast larmade ut ambulans. Resultaten visar på ökad överlevnad i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. Av patienter med hjärtstopp i försöksgruppen överlevde 9,5 procent efter 30 dagar sedan hjärtstoppet jämfört med 7,7 procent i kontrollgruppen.* Och i länen med samutlarmnig var tiden från larm till ankomst till patient en minut kortare jämfört med kontrollgruppen. I 44 procent av fallen var räddningstjänsten först på plats. Studien genomfördes av en forskargrupp från Karolinska institutet och Högskolan i Borås tillsammans med sjukhusen i respektive län. En av initiativtagarna till studien är Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås och registerhållare för det svenska hjärt- lungräddningsregistret. Han kommenterar resultatet: – Studien visar att vi räddar fler liv genom samutlarmning. Varje minut är livsavgörande när hjärtat har slutat slå. Därför är den här studien så viktig, för den pekar på att samhällets olika insatsresurser behöver samverka ännu mer, säger han.

Ambulansernas responstid har ökat Utvecklingen är positiv på många håll och överlevanden ökar, dels beroende på snabba HLR- insatser av människor på plats, dels på en bra samverkan mellan blåljusorganisationerna och bättre vård. Men något som bekymrar Johan Herlitz är att ambulansens responstid (tid från larm till ankomst till patient) har ökat. Från att i början av 1990-talet ha legat på en mediantid på 6 minuter så är den siffran idag 10 minuter vid hjärtstoppslarm. Skälen är flera. Ett, menar Johan Herlitz, är att antalet larm har ökat, men inte ambulanssjukvårdens resurser i motsvarande grad. Han tror att svensk ambulanssjukvård har otillräckliga resurser. Dessutom kräver sjukvården mycket mer av ambulanssjuksköterskorna idag jämfört med tidigare, menar han. – Nya arbetsflöden gör att ambulanspersonal ska följa patienterna längre genom vårdkedjan, inte bara till överlämnwww.s112.se

Johan Herlitz är kardiolog och professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, specialiserad på hjärt- och lungräddning. Foto: PreHospen ing till akut- eller primärvården, utan ofta vidare till mottagande enheter inne på sjukhusen vid exempelvis stroke, hjärtinfarkt och höftfraktur. Slutresultatet blir att alltfler arbetsuppgifter sker sannolikt på bekostnad av responstiden, säger han.

Naturlig del av räddningstjänstens uppdrag Ett län som deltagit i studien är Västra Götaland. På brandstationen i Borås, inom Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, arbetar inre befäl Mikael Rohmée. För han och hans kollegor är samutlarmning numera en naturlig del av larmkedjan. I snitt får de in ett samutlarm per dag och vid varje larm om hjärtstopp åker 2-3 brandmän ut. I de fall stationerna består av deltidsbrandmän, vilka är merparten i distriktet, går larmet först till en styrkeledare eller räddningsledare som tillsammans med en kollega alltid utgår gemensamt från den lokala stationen och sedan ut till patient i väntan på ambulans. Mikael Rohmée visar runt på Boråssta-

tionen och från räddningsledarbilen plockar han vant fram en hjärtstartare och andningsvårdsväska bestående av syrgas och mask. Samtliga brandmän har utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) och kan påbörja behandling direkt på plats. – Att åka på hjärtstoppslarm ser vi som ännu ett uppdrag där vi verkligen gör nytta, säger Mikael Rohmée och berättar om ett fall nyligen med en drunkningsolycka där hans kollegor var först på plats och snabbt startade HLR och räddade livet på personen. Han tycker att samarbetet med ambulansen fungerar väldigt bra och räddningstjänsten är positiv till samutlarmning. Men han vill samtidigt poängtera att räddningstjänsten aldrig ersätter ambulanssjukvårdens arbete. – Vi ska ses som ett bra komplement, en värdefull resurs, säger Mikael Rohmée. Även om sjukvårdslarm har blivit en naturlig del av deras uppdrag, så ställer det nya krav på personalen och ibland är det jobbiga händelser att hantera.

►

samverkan 112 nr 5/6 2017

forskning / SAMS

► – Extra tufft är det när barn och unga drabbas. Vi har stöd för personalen efter händelsen för att hantera och prata om upplevelserna. Det fungerar bra. Fler län inför samutlarmning En person som har varit drivande i arbetet med SAMS-studien är Ingela Hasselqvist-Ax, som är doktorand vid Centrum för Hjärtstoppsforskning på Södersjukhuset. Hon berättar att Stockholm var första län med samutlarmning. – Här i Stockholm började vi med en pilotstudie med samtidig utlarmning av räddningstjänst och ambulans vid hjärtstopp redan 2005 med positivt resultat avseende tid och ökad överlevnadsgrad. Och vi märker nu under SAMS-studien att fler län, utanför försöksgruppen, börjar införa arbetssättet, vilket är mycket glädjande. Resultatet från SAMS publicerades i oktober på onlineportalen Journal of the American Heart Association och Ingela Hasselqvist-Ax hoppas att studien ska leda till ett nationellt beslut i Sverige om att införa samutlarmning. – Ja, och nästa steg blir att involvera polisen ytterligare. Samutlarmning har hittills i de flesta län främst varit ett samarbete mellan räddningstjänst och ambulans. Vi behöver vidare studier på hur vi kan utveckla larmkedjan till att omfatta hela blåljusverksamheten. Johan Herlitz tror att samutlarmning kommer att bli rutin i hela Sverige. – Ja, inom en treårsperiod hoppas jag att detta är infört i samtliga län. Ser vi internationellt har vi mycket att lära. I Holland exempelvis finns en hjärtstartare i varje polisbil. HLR och hjärtstartare i tid gör skillnad Enligt svenska hjärt- lungräddningsregistret visar flera undersökningar på att tidig start av HLR ökar chansen för överlevnad 2–3 gånger.

HLR är således inte bara ett uppdrag för blåljuspersonal eller first responders som de också kallas, d.v.s. personer som i sin tjänst har uppdrag att kunna rycka ut. Tvärtom, det är en angelägenhet för alla människor i samhället och flera initiativ finns som under-lättar för fler att göra insatser. Ingela Hasselqvist-Ax välkomnar SMS-livräddningsinitiativet där alla personer med HLR kunskap kan ansluta sig. Det fungerar så att anslutna personer som är max 500 meter från ett hjärtstopp får ett sms med adressen till den drabbade. Hon berättar också om Sveriges hjärtstartarregister (hjartstartarregistret.se) där du kan söka på alla defibrillatorer som är registrerade i din närhet. – Om ett hjärta flimrar, vilket sker i cirka en fjärdedel av fallen, och du kan ge en stöt inom tre minuter kan överlevnaden vara upp till 70 procent. I SAMS-studien hade vi en överlevnad på 31,5 procent i gruppen patienter med kammarflimmer, till skillnad från kontrollgruppen där siffran var 9,6 procent, säger hon och pekar igen på att tiden är central för överlevnad och inte minst vikten av att agera snabbt. – Grundprincipen vid hjärtstopp är att det alltid är bättre att agera, än att inte göra något alls. Vi vet att personer med kunskap i HLR är mer förberedda på symptomen och vågar ingripa i större utsträckning. Och är du osäker får du alltid hjälp av 112 operatören, säger hon.

* Förklaringen till att SAMS-resultaten

Ingela Hasselqvist-Ax välkomnar SMS-livräddningsinitiativet där alla personer med HLR kunskap kan ansluta sig.

för överlevnad är något lägre än snittet 11 procent beror sannolikt på att vid hjärtstopp utanför sjukhus, så ringer cirka 20 procent 112 redan vid förvarningssymptom innan hjärtstoppet har inträffat. Det handlar oftast om bröstsmärtor eller andnöd. Dessa patienter har en högre överlevnad eftersom ambulansen kommer att vara snabbare på plats i relation till tiden för hjärtstoppet. Oftast inträffar det då inför ambulanspersonalens åsyn som omgående kan påbörja HLR. Dessa patienter kommer inte med i en sådan här studie, eftersom samutlarmning görs när hjärtstoppet i princip måste ha inträffat (larmoperatören måste misstänka att ett hjärtstopp föreligger) ■

prehospital akutsjukvård Forskningssymposium den 8 mars 2018 Ingela Hasselqvist-Ax och Johan Herlitz kommer att medverka och prata mer om SAMS-studien. Läs mer om programmet och välkommen att anmäla dig på: hb.se/presym

samverkan 112 nr 5/6 2017

www.s112.se

Säkerhet och arbetsmiljö i fokus Två personer sitter bekvämt och vårdar patienten under färd, fastspända och framåtvända. Vi ser till att du som jobbar i ambulans aldrig behöver göra avkall på arbetsmiljö och säkerhet. Vill du veta mer?

026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Mullervägen 23, 811 93 Sandviken

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för både Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra trepartssamtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

hstd.se

Se filmer för ambulans och patienttransport på teliumsweden.se För mer information kontakta Telium Sweden Tel: 035-16 61 00 eller sales@teliumsweden.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

ambulanssjukvård / Utrustning

Ny design förbättrar vård och säkerhet text och foto: jonas jönsson

Samariten ambulans använder ett nytt system av utrustning i sjukhytten. Resultatet har blivit en mer ergonomisk och säker arbetsplats. 15 ambulanser har detta system idag men tanken är att det ska bli fler.

D Bild: Ferno Norden

samverkan 112 nr 5/6 2017

et råder ett temporärt lugn på Samariten Ambulans i Sollentuna. Inne i brandstationen står ett par ambulanser uppradade i väntan på en ny utryckning. Ambulanserna ser ut som vilka ambulanser som helst men inne i sjukhytten är designen helt annorlunda med ett nytt och unikt monteringssystem för medicintekniwww.s112.se

Torkel Kanfjäll, vårdutvecklare på Samariten Ambulans AB, är mycket nöjd med hur flexibelt det nya systemet med skenorna på väggen är.

sk utrustning. Torkel Kanfjäll, vårdutvecklare på Samariten Ambulans AB, är tillfreds med den nya utformningen. – Den största vinsten är att det är väldigt flexibelt för personalen som kan välja var man vill ha sin utrusning och sina väskor. Man kan framförallt välja om man vill ha övervakningsutrustningen på vänster eller på höger sida, säger han.

Amerikansk idé

Bakom idén med den nya utformningen står företaget Ferno i USA och systemet innebär att all utrustning sitter fast med skenor längs väggarna. Torkel Kanfjäll kom i kontakt med den nya designen på en mässa, där Ferno hade en monter, för ett år sedan. Företaget Gruau i Frankrike, en av de största ambulanstillverkarna i Europa, www.s112.se

har byggt de ambulanser som Samariten Ambulans använder. Samariten Ambulans har också kunnat utforma sina ambulanser efter sina egna behov. – Det är bra för när de bygger bilar så kan man beställa bilar med skensystem. Sedan monterar man dit det mesta när bilen är färdig. Och vi hoppas att detta är något som går att utveckla över tid, säger Torkel Kanfjäll.

ökar flexibiliteten

Systemet skapar en bra anpassbarhet mellan fordonen. – Den största fördelen är att man inte behöver bygga skåp i sjukhytten, det är bara att lyfta över de väskor och övrig utrusning man vill ha. Bilarna har krocktestats och systemet är godkänt enligt 10 g (gravitationskrafter). Vi kan också flytta

Snabbkoppling som används för att fästa och flytta utrustning. Foto: Sven Åsheden

över utrustning från en gammal till ny bil, säger han. En annan fördel är en ökad säkerhet och en ergonomisk förbättring för personalen. – Allting är nåbart där man sitter. Skensystemet underlättar för att man kan flytta på utrustningen dit man vill ha den.

► samverkan 112 nr 5/6 2017

ambulanssjukvård / Utrustning

►

Ambulanssjukvårdare Carola Grabow och ambulanssjuksköterska Helena Ramström på Samariten Ambulans ser många fördelar med den nya designen. Framöver ska man även kunna flytta på stolen som sitter bakom båren men detta är ännu inte godkänt. Dessutom är tanken att personalen ska kunna sitta bältade under transporter, säger Torkel Kanfjäll. De nya ambulanserna har nu använts under hösten och ambulanspersonalen är positiv. – Man kan utforma sjukhytten som man vill ha den och väskorna sitter högre upp och det är en klar förbättring. Man behöver inte leta efter grejerna, säger ambulanssjukvårdare Carola Grabow på Samariten Ambulans. Hon får medhåll av sin kollega Helena Ramström: – Det är lättare att hålla en bättre hygien i bilen. Det är enklare att hålla rent på golvet om någon till exempel kräks. Och man sitter bättre och säkrare. Det känns som det är ett mer proffsigt system. En del av den nya designen har Samariten Ambulans varit med och utformat. – Vi har tagit fram ritningarna tillsammans med ambulanstillverkaren Gruau. De 15 bilar som vi fick levererade efter sommaren är de första som vi byggt hos 16

samverkan 112 nr 5/6 2017

Gruau och de är också de första vi beställt med Fernos skensystem, säger Torkel Kanfjäll.

Systemet är unikt på marknaden.

– Detta har bara funnits tillgängligt i ett år. Det är bara Samariten Ambulans som har satsat fullt ut på detta i Norden. Vi har börjat med sjuktransporter på försök i Norge och har lite projekt i Danmark och i Finland, säger Pierre Kördel, VD och försäljningschef för Ferno Norden AB. De nydesignade ambulanserna medför dock en kostnadsökning. – Det är dyrare än en vanlig ambulans, men på grund av bilens flexibilitet så sparas pengarna in. Idag har man specifikt utrustade och designade sjuktransportsambulanser, akutambulanser och intensivvårdsambulanser. – Med detta system kan man ha en grundambulans och enkelt konvertera den till det specifika behovet. Byte av utrustning inne i ambulanserna är också ett återkommande problem som underlättas av detta system. – Det går snabbt att konvertera bilarna.

Det blir en ekonomisk vinst i slutändan, säger Pierre Kördel. De nya ambulanserna är byggda med en annan bakaxel och ett annat golv som gör att transporterna inte blir lika skakiga som tidigare. – Det blir trygga resor och därmed en trygg vård och det är jättebra, säger Carola Grabow. För närvarande finns elva ambulanser i Stockholm och fyra i Skåne med denna design. Förutom de nya ambulanserna byggs även en Minimax ambulans i Södertälje med samma Fernosystem. Den ska kunna ta större patienter och större kuvöser, men det är oklart när den blir klar. Idag har Samariten Ambulans cirka 50 ambulanser i Sverige och visionen är tydlig. – Målsättningen är att hela vår bilpark ska bytas ut mot den nya ambulansmodellen. Systemet ska utvärderas för att se vilken nytta den har, men det här är ett system som vi vill fortsätta med, säger Torkel Kanfjäll. ■

www.s112.se

Låt oss presentera LUCAS 3 bröstkompressionssystem ®

Bevisad. Smart. Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Med över 12 års klinisk erfarenhet, presenterar vi nu den tredje generationen av LUCAS bröstkompressionssystem. LUCAS 3 bröstkompressionsstem har förbättrade funktioner som underlättar underhåll och hantering, samtidigt som det upprätthåller ett konsekvent blodflöde från och med ögonblicket den startar, vilket ökar chansen för ett positivt resultat för patienten.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3 bröstkompressionssystem samlar nu data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

“Den är enkel och smidig att använda, och den är liten och kompakt.” Läkare Charles Lick, Medical Director, Allina Medical Transportation

För vidare information, vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på info.nordic@physio-control, tel. 0770-870 120

DELTIDSBRANDMAN / Båstad

Mimmi Anzelius arbetar som deltidsbrandman på räddningstjänsten i Båstad. Ett arbete hon trivs väldigt bra med.

Hon är en av Båstads nyaste brandmän: ”Jag är på gymmet sex dagar i veckan” När räddningstjänsten i Båstad rycker ut ingår Mimmi Anzelius i styrkan. Hon är en av dem som svarade då räddningstjänsten efterlyste nya deltidsbrandmän. – Första gången jag såg någon som dog då grät jag, säger hon. Text: Michael Lundblad foto: Niklas Gustavsson

edan i januari ingår Mimmi Anzelius, 20 år, som en av deltidsbrandmännen på räddningstjänsten i Båstad. Hon rycker ut i samband med bränder, olyckor och annat. – Jag hade tagit studenten och behövde ett jobb. Tidigare har jag funderat på att bli polis så det här låg inte så långt borta, säger Mimmi Anzelius. Hon är en av två kvinnor som arbetar som deltidsbrandmän inom Båstads räddningstjänst. Att det är ett mansdominerat yrke säger hon sig bara ha märkt av vid något tillfälle. – Det är en viss jargong,

samverkan 112 nr 5/6 2017

absolut. Någon gång har det blivit lite för mycket men det var bara den gången, säger hon. Tufft både fysiskt och psykiskt Hon ser arbetet som tufft både när det kommer till den fysiska som psykiska delen. – Första gången jag såg någon som dog, då grät jag. Sedan är det väldigt tufft fysiskt. Jag är på gymmet sex dagar i veckan, säger Mimmi Anzelius. För att kunna bli deltidsbrandman krävs att man först klarar av några tester. Det handlar dels om ett gångbandstest och även bland annat

en läkarundersökning. Sedan väntar utbildning i tre månader. Deltidsbrandmännen har en inställningstid på fem minuter. Det innebär att de snabbt måste kunna ta sig till stationen. – Det ställer krav på att man ska jobba och bo inom tätorten. Själv jobbar jag inom hemtjänsten också. Svårt hitta rätt arbetsgivare Just svårigheten hon upplevt när det gäller att hitta ett jobb samtidigt som hon arbetar som deltidsbrandman är något Mimmi Anzelius vill lyfta fram. – Jag hade ett jobb på gång

men de var för lata för att engagera sig. De tyckte det var jobbigt att jag skulle gå på larm, säger hon. En vecka i månaden ingår hon i styrkan som har jour. Den veckan måste hon vara redo att rycka ut dygnet runt. – Du måste släppa allt och springa. Jag kan inte laga mat när inte sambon är hemma. Eller om jag är ute och går med mina katter så måste han vara med. Katterna är ett intresse och även hästintresset är stort. Att arbeta som deltidsbrandman upplever hon som väldigt roligt. www.s112.se

– Man lär sig så mycket om sig själv. Jag gör saker som jag aldrig trodde att jag skulle våga och jag lyfter saker som jag aldrig trodde att jag skulle orka.

vill bli styrkeledare

Förhoppningen från Mimmi Anzelius sida är att någon dag få en möjlighet att utbilda sig till styrkeledare. Räddningschef Pelle Pettersson är glad över att Mimmi Anzelius är en av de sju som rekryterades för något knappt år sedan. Nyligen genomfördes ännu en insats för att locka fler till jobbet som deltidsbrandman. Ytterligare en nappade som ska vara i Båstad samtidigt som fyra personer ska bli deltidsbrandmän i Förslöv. – I våras skickade vi ut personliga brev till alla som var 19-50 år gamla i kommunen, säger Pelle Pettersson. Han upplever inte några problem på Bjäre med arbetsgivare som inte vill att personalen ska vara deltidsbrandmän. www.s112.se

– Vi har en bra dialog. Men jag tror att i framtiden får vi se fler kombinerade tjänster inom kommunen. Tjänster där deltidsbrandmannadelen ingår som en del av något annat arbete. Räddningstjänsten i Båstad bygger i stor utsträckning verksamheten på deltidsbrandmännen och Pelle Pettersson ser gärna att fler söker sig till räddningstjänsten. Att kvinnor söker sig dit ser Pelle Pettersson som något positivt. – Vi speglar hela samhället och det är positivt. ■

Visste du att... ... i Sverige finns det cirka 18 000 brandmän varav 11 000 är deltidsanställda. En deltidsbrandman tjänar någonstans mellan 4 000 till 6 000 kronor per månad beroende på antalet beredskapsveckor, övningstimmar samt antalet larm.

samverkan 112 nr 5/6 2017

polis / DNA-märkning

POLISEN:

– MärkDNA avskräcker tjuvar text: Elliot Turvall FOTO: smartdna

För att bryta trenden med ett ökat antal bostadsinbrott det senaste decenniet, rekommenderar polisen bland annat en modern form av stöldmärkning, så kallad märkDNA. Denna metod gör det nämligen helt meningslöst att stjäla värdeföremål, då den rättmätige ägaren är mycket lätt att identifiera.

Lidingö och Fornudden i Tyresö) fick 500 hushåll kostnadsfritt märkDNA. Med hjälp av den lokala polisen märkte de värdefulla föremål i hemmen samt satte upp dekaler på fönster och dylikt. Dessutom placerades vägskyltar, som upplyste

om märkningen, ut i försöksområdena. – Hushållen som deltog i projektet var mycket positiva till att märka upp sina ägodelar och därmed aktivt bidra till ökad trygghet, dels hos sig själva men även i sitt närområde, säger polisinspektör Ulf

ärkDNA, som bland annat säljs av SmartDNA, består av unikt, syntetiskt framställt eller ur växtriket utvunnet DNA-material, som, likt genomskinligt nagellack, ”duttas” ut eller penslas på värdeföremål. Vätskan appliceras i några hörn eller andra svårtillgängliga områden på smycken, mobiltelefoner, datorer och så vidare, på ett sätt så att den inte slits ut. Om objektet sedan skulle stjälas, kan polisen läsa av märkningen tack vare speciellt UV-ljus. Den DNA-kod de då hittar kan jämföras med register, där ägaren till varje DNA-kod finns. På så sätt kan stöldgods återlämnas till ägaren. I ännu högre grad kan märkDNA verka i avskräckande syfte. Om en inbrottstjuv ser att alla värdeföremål i ett visst hus är DNA-märkta (exempelvis med hjälp av dekaler på fönstren som informerar om detta), kommer han att tänka två gånger innan han ger sig in i huset. Han vet ju att han kommer att få mycket svårt att sälja det märkta stöldgodset vidare.

Varningsskyltar för märkDNA minskar antalet inbrott

bara positiva erfarenheter

MärkDNA har använts i England och USA i ett femtontal år. Där har antalet bostadsinbrott minskat betydligt i de områden där märkDNA använts. Dessutom har antalet våldsbrott och annan brottslighet minskat i dessa distrikt, samtidigt som det inte har skett någon ökning av brottslighet i närliggande områden utan DNA-märkning. Med anledning av dessa positiva erfarenheter från andra länder, beslutade man 2014, på dåvarande polismyndigheten i Stockholms län, att genomföra ett försök med märkDNA. I tre kommundelar (Stocksund i Danderyd, Sticklinge på 20

samverkan 112 nr 5/6 2017

Vad är DNA-märkning?

Källa: Larmkollen

Som namnet antyder handlar DNA-märkning om att märka något med ett DNA, en biologisk, unik kod. Själva DNA:t finns i en vätska som stryks på föremålet och som sedan går att “se” med hjälp av UV-ljus. DNA-koden lagras tillsammans med dina id-uppgifter i två databaser, en svensk och en internationell, och är sökbar av polisen. På det här sättet knyts varje märkt föremål till dig och det blir enkelt att hitta ägarna till upphittat stöldgods. Registreringen i databaserna ingår i inköpspriset för märkvätskan, som också är det enda du behöver betala. Det utgår ingen årsavgift eller så och uppgifterna stannar i registerna för all framtid.

www.s112.se

Tre olika typer av märkDNA användes i polisens utvärdering av den nya tekniken: SelectaDNA, SmartDNA och SmartWater."

Malmkvist vid polisregion Stockholm, ansvarig för försöket med DNA-märkning i Stockholms län. Resultaten från försöket analyserades vid Malmö Högskola och slutsatserna är mycket positiva.

kan spåras över hela världen

I de tre kommundelarna där märkDNA användes, minskade antalet polisanmälda bostadsinbrott med drygt 40 procent. I övriga kommundelar var minskningen knappt 10 procent. I tre närliggande kommuner gick antalet bostadsinbrott ned med ungefär 4 procent. I Stockholms län i övrigt ökade däremot antalet bostadsinbrott med knappt 20 procent. Det är alltså helt uppenbart att DNA-märkningen lett till en minskning av antalet bostadsinbrott, både i de märkta områdena och i närliggande områden. Även annan typ av brottslighet minskade i dessa områden. Malmqvist förklarar vidare:

– Erfarenheterna från märkDNA-projektet och utvärderingen från Malmö Högskola visar entydigt att metoden märkDNA är en effektiv brottsförebyggande, modern spårbar metod. – Att kunna spåra gods över hela världen, stöldgods till ett specifikt fordon eller person utan att märkningen syns, utgör i dagsläget en av de mest effektiva metoderna i förebyggande syfte. – Vi måste idag tänka över landgränserna och rättsväsendets metoder måste fungera där de kriminella har sina ”marknader”. MärkDNA uppfyller dessa krav. – Dessutom är den enkel att hantera och billig för konsumenten i inköp i förhållande till det skydd som erbjuds. De kriminella kan aldrig vara helt säkra på att stöldgodset inte är märkt med MärkDNA och det bidrar till att öka skyddsfaktorn mot brott. Som en uppföljning till försöket i Stockholms län genomfördes 2015-2016 ett

PREMEDIC - Västerbotten

liknande projekt i Staffanstorps kommun i Skåne. Detta initiativ fick namnet Staffantorpsmodellen och under projektet märkte 18 % av hushållen sina värdeföremål med märkDNA samt skyltade sina bostäder med varningsdekaler. Dessutom hölls ett antal informationsmöten för invånarna och kommunikativa insatser gjordes också i föreningslivet. Uppemot 200 varningsskyltar sattes upp i det kommunala vägnätet samt i bostadsområdena och polisen var mer synlig i kommunen. Alla dessa insatser tillsammans ledde till en minskning på 35,5 % av antalet bostadsinbrott i kommunen. Tack vare de positiva resultaten från försöket i Stockholms län och Staffanstorpsmodellen, finns det planer på att föra modellen vidare till det nationella planet, för att minska antalet bostadsinbrott och öka tryggheten hos Sveriges befolkning. ■

Visste du att... ... samtliga "målade" polisbilar i Stockholm, Skåne, Kalmar, Kronoberg och Blekinge län har utrustats med UV-lampor. Dessa specialficklampor används för att kontrollera äktheten på olika id-handlingar och för att lättare hitta dnamärkt stöldgods. Källa och foto: Polisen

EMMABODA - Landstinget i Kalmar län

Urban Holm överlämnar fyra XC90 Ambulans till Maria Albrecht

Niklas Ylander hämtar länets första XC90 Ambulans

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

ambulanssjukvård / Utbildning

Nytt träningscenter kan leda till att fler liv räddas Text och foto: jonas jönsson

Anna Lundström, chef för prehospitalt kunskapsoch kliniskt träningscenter, KTC står vid en docka som personal ska kunna träna olika olycksscenarier med.

En lårbensskada, skottskada, trafikolycka eller ett terrordåd. Alla typer av scenarier går numera att öva på i ett nyöppnat kunskapsoch träningscenter i Solna. – Det kommer att bli en rejäl kompetenshöjare för hela Stockholms län, säger Anna Lundström, chef för prehospitalt kunskapsoch kliniskt träningscenter, KTC.

en växande befolkningen och ökningen av hot och våld samt risken för terrordåd i Stockholms län gör att ambulanssjukvården ställs inför nya krav. För att möta de nya utmaningarna öppnade nyligen ett nytt toppmodernt kunskapsoch träningscenter i Solna. Där ska ambulanspersonal ges tillfälle att öva på olika realistiska situationer. Med hjälp av projektioner kan alla möjliga miljöer och händelser visualiseras. – Vi har försökt att hitta känslan för utemiljöer och vi tror att vi har hittat den. Vi

kan ändra olika scenarier hur vi vill. Det är bara fantasin som sätter gränserna. Tanken är att vi ska kunna öva som det är i verkligheten, säger Anna Lundström. verklighetstrogna scenarier Vid invigningen av centret i

slutet av september förevisades hur verklighetstrogna scenarier kan simuleras med hjälp av projektorer, ljus, ljud och annan teknik. – Eftersom vi har möjlighet att öva på olika situationer och miljöer borde det leda till att ambulanspersonalen gör färre

Åke Östman, VD för AISAB invigde träningscentret med ett tal.

samverkan 112 nr 5/6 2017

misstag i verkliga miljöer. Det blir en trygghet för ambulanspersonalen. Varje händelse är unik och det tar många år att lära sig yrket. Men med detta center så kan vi förbereda personalen så bra vi bara kan. Det gäller att vara förberedd på det oförberedda, säger Anna Lundström. Ambulanspersonal ska även kunna träna tillsammans med polis och räddningstjänst för att förbättra samarbetet vid svåra och komplexa händelser. – Nu har vi chansen att träna på alla situationer vi kan komma att ställas inför, som till exempel terrorhändelser. Vi ska nu träna på att samarbeta med polis och räddningstjänst på centret och på så sätt förbättra våra gemensamma insatser vid stora händelser. Vi kan till exempel bjuda in aspiranter från polishögskolan för samövning, säger Anna Lundström. avancerad patientsimulator I ett av centrets rum finns www.s112.se

I ett rum finns avancerade och verklighetstrogna dockor med inbyggda datorer som innebär att de har puls, kan prata och gråta.

Marie Ljungberg Schött (M), sjukvårdslandstingsråd, var tillfreds med att KTC öppnats.

”

Förändrade situationer med våld, hot, skjutningar och terror. – Då är det bra att kunna öva på olika händelser.

avancerade dockor med inbyggda datorer. Dockorna är mycket verklighetstrogna och har puls, kan prata, gråta, kallsvettas samt kan programmeras till att ha olika typer av skador. Om den som tränar på dockan gör rätt så stabiliseras dockans tillstånd men gör man fel försämras tillståndet. – Utbildningsledaren styr dockan. Utbildningen filmas så att det efteråt är möjligt att utvärdera vad som var bra och vad som var dåligt, säger Anna Lundström. Nästa år kommer en simuleringsdocka som föder barn. – Det blir en trygghet för personalen att kunna träna på rätt handgrepp och det är en trygghet för alla mammor som ska föda. I ett annat rum förevisades hur en skadad överlämnas av ambulanspersonal till akuten på sjukhus. – Vi kan öva oss på att rapportera. Vi kan lära ut vad som förväntas av oss när vi lämnar rapport. Centret behövs för www.s112.se

nu kan vi samla all ambulanspersonal i Stockholms län och genomföra övningar, ha kurser, kunskapskontroller och föreläsningar. Centret är efterfrågat av många, säger Anna Lundström. alla får samma utbildning Prehospitalt kunskapsoch kliniskt träningscenter, KTC, drivs av landstingets egen ambulansorganisation Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, AISAB. Centret, har stora utrymmen om cirka 1 200 kvadratmeter, som kan användas av den prehospitala vården i länet. På Centret finns cirka 20 anställda som till exempel utbildningsledare, utbildningsassistenter och vårdutvecklare. Den prehospitala vården ska kunna möta olika patienter och tillstånd i varierande miljöer, alltifrån förlossningar och nyfödda barn till multisjuka äldre samt utföra akuta livräddande uppdrag. AISAB tillsammans med de

privatägda entreprenörerna Samariten Ambulans AB och Falck i Stockholms län ska nu få samma skolning. – Alla kommer att komma hit och få utbildning, alla kommer att följa samma utbildningsmodell vilket leder till att alla patienter kommer att få lika vård. Det blir en trygghet för den som behöver vård, säger Anna Lundström. Det handlar inte om några större kostnader för den kompetens man får. – Vår egen personal har byggt upp allt i huset. Ett sådant center har saknats, så vi har fått ett viktigt uppdrag. Driften per år är cirka åtta miljoner kronor men vi har cirka 1 000 medarbetare i länet och slår man ut detta på alla medarbetare så blir det inte så dyrt, säger Åke Östman, VD för AISAB och tillägger: – Vi vill gärna ha fullbelagt för det kommer delvis att finansieras av de som kommer hit och får utbildning. Marie Ljungberg Schött (M),

sjukvårdslandstingsråd, är nöjd över att centret har öppnats: – Samhället förändras och det uppstår förändrade situationer med våld, hot, skjutningar och terror. Då är det bra att kunna öva på olika händelser. Om personalen vet sina roller och agerar snabbt vid en traumatisk olycka med svårt skadade blir det mycket bättre. Vi kommer att kunna rädda fler liv. träna, träna och träna När Anna Lundström började som ambulanssjukvårdare 1988 fanns bara en syrgasvätska i bilen. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt framåt. – Yrket har blivit mycket avancerat och därför behöver vi träna, träna och träna. Sverige har legat lite efter, men vårt nya center kommer att bli en rejäl kompetenshöjare för hela Stockholms län och det borde bli så för hela Sverige. För fler landsting borde följa efter vårt exempel, säger Anna Lundström. ■ samverkan 112 nr 5/6 2017

FORSKNING / Utbildning

CISA Konferens

samverkan och säkerhet vid trauma och krissituationer i samhället CISA vid Linnéuniversitetet i Växjö forskar kring hur arbetssätt och kunskap kan utvecklas genom interprofessionell samverkan. En samverkan som i förlängningen ska bidra till ännu bättre kommunikation och samarbete professionerna emellan. Text och foto: sven åsheden

itt ettårsjubileum firade Linnéuniversitetets CISA-forskare med en kostnadsfri dropin-konferens i IKEA-salen. Den tre miljarder kronor tunga Kampradstiftelsen prioriterar Linnéuniversitetet. CISA:s forskning och arrangemang är till stora delar möjlig tack vare ett bidrag på 3,6 MSEK från familjen Kamprads stiftelse.

inte vi och de andra

Samverkan 112 var på plats och kunde snabbt konstatera att dagen innehöll en ny dimension av program, där samverkansapekten hängde ihop på ett utmärkt och pedagogiskt sätt. En heldagskonferens som bjöd på mycket ny och spännande input av ett 10-tal proffsiga föreläsare. Många snackar om den röda tråden. Vi, ett hundratal i publiken fick uppleva den. Ett blåljuslarm handlar inte om ”vi” och ”de andra” utan om att alla inblandade utför ett gemensamt teamarbete. Tredje bokstaven i CISA står för just Samverkan. CISA:s forskning följer patienten hela vägen från larmcentral, primär/hemsjukvård, ambulanssjukvård, räddningstjänst, polis, akutmottagning, operation/anestesi till intensivvård. Av säkerhetsskäl får inte all information från föreläsningarna spridas vidare i media. Här återges några av föreläsningarna. Två föreläsare, Svante Borg, förbundsdirektör vid Storstockholms brandförsvar och Mike Shanahan, strategisk ambulans-

CISA:s operativa grupp består av Bengt Fridlund, professor. Anders Svensson, doktorand och Carina Elmqvist, docent och vetenskaplig ledare. rådgivare på Yorkshire Ambulance Service NHS Trust i England, medverkade via videolänk. Redan innan den 7 april 2017 påbörjade Svante Borg arbetet med att organisera Storstockholms brandförsvar för att effektivt kunna agera vid en terrorattack. I sin sin reflextion runt händelsen på Drottninggatan pekade han framför allt på att de olika professionerna behöver öva mer. Tiden dödar och när vi ska möta den här typen av angrepp på vårt samhälle

Foto: Linnéuniversitetet

så måste väldigt mycket ske med automatisk samordning. Och automatik kommer av träning och övning. Svante Borg saknade också nationella riktlinjer för hur nära vårdpersonal ska gå när de kommer till platsen för ett terrorattentat. Ska de vänta på att polisen har säkrat området, eller ska de direkt försöka hjälpa skadade? Borg menade också att jämförbara länder är bättre förberedda än Sverige om ett nytt terrordåd skulle inträffa. I Sverige saknas en nationell tydlighet på lämpliga förberedelser och satsningar. Mike Shanahan berättade om Yorkshire ambulans Service NHS Trust som är en av United Kingdoms största ambulanstjänster med nästan 5 000 anställda och 1 000 fordon. En verksamhet med stor förmåga att leverera.

polisutbildning

Under 2018 kommer ungefär 1 100 studenter vara registrerade på polisutbildningen. Linnéuniversitetet är därmed den största utbildaren av poliser i Sverige.

samverkan 112 nr 5/6 2017

Redan 2013 genomfördes den första lektionen på Polisutbildningen i Växjö med inriktning PDV, Pågående Dödligt Våld. Andy Grinderhagen, polis och lärare på polisutbildningen berättar att www.s112.se

en PDV-lektion består av två delar. Ett upplevelsebaserat moment. Stora och verklighetstrogna bilder läggs ut och klistras upp i övningslokalerna. Andra delen består av reflektion, fördjupning, omvärldsbild och diskussioner kring PDV. En 4-timmarslektion, som avsiktligt inte blir som det står i schemat, visar tydligt elevernas rädslor och tankar. Ett plötsligt och oförberett uppvaknande, som ger en extra dimension och förståelse för hur komplex en PDV situation är. Ola Fredriksson, Polisinspektör vid insatsstyrka Syd och chef för operationscentrum inför och under påvens dygnslånga besök i Skåne, berättade bland annat om Polisens resurskrävande planeringsarbete inför besöket. Ett arbete som pågick i månader och som svalde rekordstora polisresurser. Ingenting fick gå snett när världens ögon var riktade mot Lund och Malmö. Påvebesket bevakades även från luften av polisens helikoptrar och flygförbud rådde över städerna. Vad tycker Ola Fredriksson om drönare? Gissa!

Ola Fredriksson, Polisinspektör insatsstyrka Syd.

Urban Wahlberg, operativt ansvarig Drone Center Sweden, Västervik. Efter att han gått i pension från flygvapnet som pilot, så började han fundera över säkerheten vid drönarflygningar. Det finns stora risker när en drönare befinner sig i samma luftrum som ett flygplan och en olycka skulle kunna innebära en katastrof och drönarstopp under 10-talet år. Han såg ett stort behov av en plats där tester skulle kunna göras på ett säkert sätt.

Tittade på sina gamla flygkartor och insåg snart att det bara fanns ett par platser i södra Sverige där det skulle kunna gå att genomföra professionell testverksamhet, eftersom det är mycket kontrollerat luftrum överallt. Urban Wahlberg fann ett lämpligt testområde kring Västerviks flygplats, fyra gånger sex mil stort, som är helt skyddat från civila och militära flygleder. Området innehåller all slags terräng som finns i landet förutom fjällterräng. Här går det att testa olika applikationer som utvecklas för exempelvis räddningstjänst och sjöräddning. Det är inte tal om drönare för fritidsbruk, här är det professionella drönare och piloter som testar. Utvecklingen av drönare går med en vansinnig fart. Det finns drönare, med sensorer och kamera, som kan vara upp i luften under 10 timmar. Maximal flyghöjd för en drönare är 120 meter och den måste vara inom synhåll för piloten. – Vi har bara sett början. Nu testar vi en typ av transponder som gör att flygledare kan se var farkosterna befinner sig, berättar Urban Wahlberg. ■

Blåljuspersonalens

Insamlingsstiftelse

539243

Läs mer om stiftelsen på sida 37

För varje prenumeration på tidningen Samverkan 112 går 25 % till Blåljusstiftelsen Prenumerera enkelt och snabbt via vår hemsida: www.s112.se / Butik / Prenumeration Betala säkert med Swish

2018 initierar vi ett samarbete med Linnéuniversitetet och CISA

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

alarmering / Larmkedja

Finsk och svensk alarmering Den finländska modellen är unikt sammanhållen i världen. Här förfogar Nödcentralsverket över samtliga räddningsresurser för koordinering och utalarmering. Detta skapar en överblick över vad som sker i de pågående ärendena, när Nödcentralsoperatören kan se alla resurser på sina skärmar i realtid. text: sven åsheden foto och källa: sos alarm

edan 1996 är både Sverige och Finland anslutna till det EU-gemensamma nödnumret 112. Kunskapen om 112 är mycket hög i båda länderna och ligger kring 97 procent av befolkningen enligt mätningar gjorda av EU 2014. Det kan jämföras med EU-snittet 58 procent och bottennoteringarna 7 och 5 procent för Storbritannien respektive Grekland. Sverige har en lång historia av ett gemensamt nödnummer. Redan 1956 infördes 90 000, som sedan ersattes av 112 den 1 juli 1996. I många andra länder finns olika regionala nummer och dessutom olika nummer för polis, räddningstjänst, ambulans och andra räddningsorgan. Både Sverige och Finland har minskat antalet centraler de senaste åren. I Finland gick man relativt snabbt ner från 130 centraler 1991, till 15 stycken år 2006, när det statliga Nödcentralsverket bildades. Idag finns det sex centraler. Innan SOS Alarm bildades fanns det uppemot 300 lokala och regionala centraler, som sedan reformerades till tjugotalet länsvisa centraler under 1970 och 80-talet. Staten behöll larmcentraler för polis, sjö- och flygräddning, en ordning som råder än idag. Idag besvaras 112 på 13 SOS-centraler från Luleå till Malmö. Tekniska framsteg Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter inom alarmering. I flöden där en sparad sekund kan vara livsavgörande skapar en noga

samverkan 112 nr 5/6 2017

kvalitetssäkrad automatisering av vissa funktioner möjlighet att rädda liv. SOS Alarms nollvision innebär att inget liv ska gå till spillo för att tillgänglig information inte använts på rätt sätt. Idag kan SOS Alarm inte positionera mobiltelefoner närmare än via närmsta mobilmast. Att automatiskt få en exakt position skulle kunna flytta fokus i samtalet till själva händelsen, snarare än geografin och förkorta tiden till utlarmning ytterligare. knäckfråga - tolkning av lagen Även i Finland arbetar man intensivt för att lösa frågan om automatisk positionering. Tekniken finns och knäckfrågan är hur man tolkar lagstiftningen kring vilken information som är möjlig att ta del av utan att inhämta samtycke. Nästa tekniska landvinningar handlar om automatiska larm. Från och med 2018

kommer nya bilmodeller som säljs inom EU att vara utrustade med eCall. En teknik som kan skicka data från krockade bilar om position, chassinummer, riktning etc. direkt till SOS Alarm och upprätta ett röstsamtal

direkt från bilen till SOS-centralen. En framtidsvision är liknande larm även för människor där hälsodata kan skickas via ett chip i kroppen och ambulans larmas vid exempelvis hjärtstopp. ■

Svensk alarmering i korthet

Finsk alarmering i korthet

SOS Alarm bildades 1973. Statligt bolag som ägs tillhälften av staten och till hälften av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Nödcentralsverket, bildat 2001. Myndighet.

13 centraler, i genomsnitt en central per 770 000 invånare Antal nödanrop per år: ca 3 000 000, ca 28 procent är felaktiga samtal Andel samtal som besvaras inom 10 sek: 65,8 % (jan-jun 2017) Avtal med samtliga 158 räddningstjänster och 18 av 21 landsting Polisen har sju egna centraler dit den som ringer 112 och har akut behov av polisen kopplas. (Umeå, Örebro, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö)

Sex centraler, i genomsnitt en central per 916 000 invånare. Antal nödanrop per år: ca 3 600 000, ca 23 procent är felaktiga samtal Andel samtal som besvaras inom 10 sek: 91,4 % (jan-jun 2017) Dirigerar samtliga hjälpresurser

nödcentralverket

www.s112.se

Finsk alarmering: Ring 112 och diverse myndigheter larmas ut från samma plats text och foto: sören viktorsson

Det är konceptet bakom Finlands världsunika sammanhållna alarmkedja. - Vårt system är enkelt och fungerar alldeles utmärkt! fastslår Jyrki Heinonen, chef för Nödcentralsverkets ledningscentral.

ervo är en grannstad till Helsingfors och ligger cirka 30 kilometer nordost om den finländska huvudstaden. Samverkan 112 tar pendeltåget och från järnvägsstationen är det bara några minuters promenad till nödcentralen. Helt enkel att upptäcka är den dock inte, för den ligger under jorden precis som flera andra finländska nödcentraler. Vilket naturligtvis har med verksamhetens centrala samhälleliga betydelse att göra. Vi får vänta en stund vid ingången och släpps sedan in i en lång underjordisk tunnel, där Nödcentralsverkets informationschef Marjukka Koskela möter upp i mynningen. – Vi hade tidigare tre nödcentraler i Nylands län, dit Helsingfors hör. Nu har alla resurser koncentrerats hit och att det blev Kervo berodde på att denna byggnad var den största och senast byggda. – Kervo är Finlands största nödcentral med 140 anställda av vilka cirka 130 är operativ personal. Totalt är vi i hela landet runt 600 personer av vilka omkring 500 svarar på larmsamtal, berättar hon när vi slagit oss ned i ett underjordiskt sammanträdesrum.

Jyrki Heinonen, chef för Nödcentralsverkets ledningscentral.

sammanhållen obruten larmkedja

Den sammanhållna, obrutna larmkedjan är främsta anledningen till vårt besök denna vinterdag. Intresset är så stort från svenskt håll att en delegation från SOS Alarm, med bland andra VD Maria Khorsand, i höstas besökte Kervo för att på plats bekanta sig med den finländska modellen. Så sent som 1991 fanns det hela 133 olika nöd- eller alarmcentraler i Finland. År 2001 gick man över till ett system som innebar att staten svarar för nödcenwww.s112.se

tralsverksamheten och Nödcentralsverket grundades som central myndighet. I samma veva slogs räddningsverkets samt polisens larmcentraler, vilka tidigare fungerat oberoende av varandra, samman till statligt drivna nödcentraler. – Räddningstjänsten är i Finland än idag kommunal. Men själva larmverksamheten ligger hos de statliga nödcentralerna, förklarar Marjukka Koskela.

Ytterligare en reform, 2010, ledde till att 15 nödcentraler blev sex. Administrativt leds verket från Björneborg och de sex nödcentralerna är spridda geografiskt över landet, berättar Marjukka Koskela samt tillägger att verksamheten på grund av sin art sorterar under såväl inrikesministeriet som social- och hälsovårdsministeriet.

►

samverkan 112 nr 5/6 2017

alarmering / Larmkedja

►

Nödcentralsverkets informationschef Marjukka Koskela.

Hur fungerar då den sammanhållna, obrutna larmkedjan?

När en hjälpbehövande ringer 112 kopplas vederbörande till nödcentral för just den geografiska plats han eller hon befinner sig på. – I och med att alla myndigheter finns med i kedjan, kan nödcentralsoperatören vid behov snabbt slussa vidare. Koordinationen är total och i sådana här sammanhang är snabbhet i processen otroligt viktig, fastslår ledningscentralens chef Jyrki Heinonen som nu gör oss sällskap i sammanträdesrummet.

Hur ser han på ”den svenska modellen”, där som bekant polisen har egna larmcentraler och varken statlig räddningstjänst eller tre av de 21 landstingen är knutna till SOS Alarms system?

– Jag bedömer inte andra länders system. Men jag kan konstatera att vår sammanhållna larmkedja är såväl enkel som effektiv. – Det är uppenbart att svenskarna är intresserade. En delegation från SOS Alarm var ju här i höstas och för en tid sedan presenterade min chef Marko Nieminen vår finländska modell i er riksdag. När detta läses har finländarna tagit ytterligare ett viktigt steg vad gäller att utveckla sin larmverksamhet. Nödcentralsverkets strategiska mål för perioden 2016 - 2020 är att skapa en nätverksbaserad verksamhetsmodell, i praktiken en enda virtuell nödcentral som fungerar på många verksamhetsställen. En milstolpe är det nya nödcentralsdatasystemet ERICA (Emergency Response Integrated Common Authorities) 28

samverkan 112 nr 5/6 2017

som tas i bruk successivt, från och med våren 2018. – Systemet är helt och hållet framtaget här i Finland och skräddarsytt för våra behov, berättar informationschef Marjukka Koskela och fortsätter: – Det handlar om en landstäckande databas som gör att om du exempelvis ringer från Helsingfors och det är lång kö till nödcentralen här i Kervo, så kopplas samtalet om till någon av de andra fem nödcentralerna i landet. – Inte nog med att vi på detta sätt vinner dyrbar tid och snabbare kan inleda hjälpinsatser. Från att hittills ha varierat en smula mellan de olika nödcentralerna har samtliga nödcentralsoperatörer i och med ERICA exakt samma information på sina skärmar.

alla hålls informerade i realtid

I det nya systemet har varje enskild myndighet i ”obrutna kedjan” fått utveckla sitt specifika frågebatteri, som nödcentralsoperatören sedan använder för att få bästa möjliga information och göra sin riskbedömning. Nödcentralsverkets ledningscentrals chef Jyrkki Heinonen pekar även han på att ERICA snabbar på larmverksamheten samt förbättrar kundernas trygghet. – Dessutom ökar åskådligheten. Framöver kan en patrull ute på fältet mata in information i systemet och på så sätt kan vi alla i realtid hålla oss informerade om vad som sker ute på fältet. Har då de finländarna, kända för sin sisu och att landet ligger så långt fram inom IT, något att lära sig av Sverige?

nödcentralverket Något man tagit intryck av är vårt system med krisberedskapssamordnare. I december i fjol inrättades ”Nödcentralsverkets ledningscentral" ("Hätäkeskuslaitoksen johtokeskus"), vilken leds av Jyrki Heinonen – Dess två främsta uppgifter är att upprätthålla information om det aktuella riksomfattande läget samt beredskap. Vi får information såväl från nödcentralerna, vårt eget datasystem samt de olika myndigheterna om vad som sker. – På så sätt försöker vi förutse händelser som skulle kunna inträffa och därmed också ha en beredskap för dem, förklarar han. Finland har länge framstått som ett ganska tryggt land. Men bilden förändrades efter den knivattack som inträffade i Åbo i augusti i fjol och krävde två människoliv samtidigt som åtta skadades. Polisen betecknar i sin utredning det inträffade som ett terrordåd. Jyrki Heinonen har funderat mycket kring den nya miljö nödcentralernas personal och patrullerna ute på fältet möter. I intervjun med Samverkan 112 använder han uttrycket ”Uusi normaali” (”Ny normalt”), vilket fritt kan översättas med att sådant som tidigare var svårt att föreställa sig idag har blivit i det närmaste ”normalt”. – När någon ringer en nödcentral idag så handlar det inte nödvändigtvis om en trafikolycka eller något annat känt. – Ta knivdådet i Åbo som exempel. Visst har vi stor erfarenhet av knivdåd i Finland, men här framkom tidigt att dådet inte följde gamla kända mönster. Vad innebär det för er verksamhet?

– En ny verksamhetsmiljö kräver nya kunskaper och färdigheter. Personalen som tar emot nödsamtalen ges kontinuerlig utbildning, där man försöker lära ut källkritik och att ifrågasätta. – Även om jag inte har ansvar för vår räddningsskola, där operatörerna får sin grundutbildning, utgår jag från att man även där infört nya moment.

Vad skulle du önska dig av framtiden när det gäller räddningsverksamheten i Finland?

– Ett ännu närmare samarbete mellan myndigheterna i vår sammanhållna larmkedja! ■ www.s112.se

Andas, vi sköter resten.

Arbeta säkert och fokuserat utan att oroa dig för virus, tårgas eller andra farliga partiklar. Tiki andningsskydd är enkel att använda, har hög komfort och högsta skyddsklass (TM3P). Vill du veta mer om hur du skyddar dina lungor på ett nytt och revolutionerande sätt? Kontakta oss. tikirespirator.com | info@tikirespirator.se | 08-353249 www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

ambulanssjukvård / Responstider

är ambulansen på plats snabbare i dag – jämfört med tidigare år?

Samverkan 112 har sammanställt SKL:s statistik över ambulanssjukvårdens responstider för de senaste fem åren. SOS Alarms förändrade mätmetod har kompenserats med + 15 sekunder i 2015 års siffror för att jämförelsen mellan 2015 och 2016 ska bli så rättvisande som möjligt. Text och illustrationer: sven åsheden

Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser syftar till att stimulera analyser på lokal och regional nivå. Svarstiden ingår numera i responstiden Det är upp till statistikanvändarna att själva analysera siffrorna för utveckling, lärande och förbättringsarbeten. Max Ekberg, handläggare på SKL, säger att tidsindikatorn ”Responstid för ambulans” kan innehålla kvalitetsbrister eftersom rapporteringsrutiner och precision i tidpunkten för

”framme” varierar. Värdena som används i materialet kommer från SOS Alarm och är korrekt återgivna. – I årets rapport har vi varit otydliga i vår rubriksättning och tyvärr missat att ändra i definitionen och rubriceringen av indikatorn. – En ändring har gjorts i mätningen, så att vi från och med 2016 redovisar tiden från det att 112-samtalet inkommer till larmcentralen. Tidigare har tidpunkten angetts då operatören besvarar samtalet.

Hallands län

Helena Söderblom, SOS Alarm Sverige AB berättar: – Förändringen att börja mäta även svarstiden på 112 gör väldigt liten skillnad för den totala responstiden, max någon decimal, eftersom det handlar om 15 sekunder. Men det som kan försvåra jämförelserna är nya arbetssätt och ny teknik i ambulanserna som gör att användarna trycker sig framme senare. – Det finns heller ingen automatik i när ambulansen registreras som framme. Registreringen sker ju manuellt,

13,3

Kalmar län

13,3

Västmanlands län

Responstider saknas för 2012, 2013 och 2016. Medelvärde för 2014 och 2015.

Endast larm med prioritet 1.

13,6

Örebro län

14,0

Blekinge län

14,0

15,3 minuter

Jönköpings län

14,5

Östergötlands län

14,5

Nationellt medlevärde för de senaste fem åren

Västernorrlands län

14,8

Skåne län

14,9

Stockholms län

14,9

Södermanlands län

Responstider saknas för 2012 och 2013. Medelvärde för 2014, 2015 och 2016.

Västra Götalands län

15,5 16,0

Norrbottens län

16,1

Gotlands län

Responstider saknas för 2012 och 2013. Medelvärde för 2014, 2015 och 2016.

Värmlands län

16,2 16,3

Uppsala län

Responstider saknas för 2012, 2013 och 2016. Medelvärde för 2014 och 2015.

Dalarnas län

16,4

Uppsala län Statistik saknas för 2012, 2013, 2016. Egen larmcentral. Södermans län Statistik saknas för åren 2012, 2013. Gotlands län Statistik saknas för åren 2012, 2013. Västmanlands län Statistik saknas för 2012, 2013, 2016. Egen larmcentral. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) indikatorer för 2016.

16,4

Kronobergs län

16,6

Västerbottens län

17,9

Jämtlands län

19,4 0

centrum för hjärtstoppsforskning – Det är väl känt för alla att tidens betydelse vid hjärtstopp är av högsta prioritet. – Detta gäller inte minst ambulansens insatstider. Vi har

Responstider Medelvärden under åren 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016

12,2

Gävleborgs län

vilket gör att det ibland kan gå sekunder eller till och med minuter efter att de faktiskt är framme. – På det stora hela kanske man kan se tendenser i materialet, men gäller det små förändringar finns det alltså många faktorer som rör till det.

samverkan 112 nr 5/6 2017

5 Minuter

10 Minuter

15 Minuter

20 Minuter

www.s112.se

i Sverige, de senaste 10 åren, sett en gradvis ökande insatstid för ambulansen vilket gjort att flera andra grupper som räddningstjänst och polis allt oftare involveras i kedjan som räddar liv säger professor Leif Svensson, centrum för hjärtstoppsforskning och Svenska HLR rådets ordförande ambulanssjuksköterska Andreas Claesson och tillägger. – Målet bör vara att gemensamt spänna bågen och lyfta fram erfarenheter från London och Sydney att nå fram inom 8 minuter vid de mest livshotande tillstånden. – Låt oss också brett samarbeta samt kräva resurser och logistik för att uppnå dessa mål. Stockholm har i sitt senaste upphand- lingsunderlag visat på det goda exemplet då man på ett bra sätt tänkt igenom hela behovet och även funderat över målen. – Nuvarande förhållande inom prehospitala vården är oacceptabelt, vetenskaplig Så här tolkar du tabellen

▪

Medelinsatstiden i länets kommuner har ökat vid en jämförelse med 2015. Medelinsatstiden i länets kommuner har minskat vid en jämförelse med 2015.

STOCKHOLMS LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016: UPPSALA LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

▪

26 21 3 2 15,1 8 u.s. u.s. u.s.

▪

SÖDERMANLANDS LÄN Antal kommuner: 9 Försämrad tid: 4 Förbättrad tid: 3 Oförändrad tid: 2 Responstid 2016: 15,6 www.s112.se

utvärdering i syfte att öka sensitivitet och specificitet vid utlarmning krävs för att säkerställa att rätt resurs och vårdinsats används i rätt tid. SKL bör vidare tillsätta en oberoende utredning med målet att klarlägga vad som är resurseffektivt och föreslå skapandet av en nationell åtgärdsplan/standard visavi ambulanstäthet och sätta upp mål för responstider vid våra mest allvarligt sjuka individer de med misstänkt medvetslöshet. – Görs detta skickas signaler till alla att vi inte har gett upp! ■

▪

Blev ambulanssjukvårdens responstider bättre eller sämre mellan 2015 och 2016? 135 kommuner fick längre responstid 48 kommuner fick bättre responstid 89 kommuner fick oförändrad responstid

49,5 %

längre responstid

17,5 %

bättre responstid

33 %

oföränd responstid Uppgifterna omfattar 272 av landet 290 kommuner. För 18 kommuner i Uppsala och Västmanlands län finns ingen statistik tillgänglig. Egen larmcentral.

▪

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Antal kommuner: 13 Försämrad tid: 6 Förbättrad tid: 5 Oförändrad tid: 2 Responstid 2016: 14,5

SKÅNE LÄN Antal kommuner: 33 Försämrad tid: 26 Förbättrad tid: 5 Oförändrad tid: 2 Responstid 2016: 15,1

DALARNAS LÄN Antal kommuner: 15 Försämrad tid: 6 Förbättrad tid: 9 Oförändrad tid: 0 Responstid 2016: 16,5

JÖNKÖPINGS LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

13 9 4 0 14,8

HALLANDS LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

6 4 2 0 12,5

GÄVLEBORG LÄN Antal kommuner: 10 Försämrad tid: 3 Förbättrad tid: 5 Oförändrad tid: 2 Responstid 2016: 14,1

KRONOBERGS LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

8 6 2 0 17,1

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Antal kommuner: 49 Försämrad tid: 25 Förbättrad tid: 20 Oförändrad tid: 4 Responstid 2016: 16,3

VÄSTERNORRLANDS LÄN Antal kommuner: 7 Försämrad tid: 2 Förbättrad tid: 5 Oförändrad tid: 0 Responstid 2016: 15,1

KALMAR LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

12 8 3 1 14,2

VÄRMLANDS LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

16 10 6 0 16,9

JÄMTLANDS LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

ÖREBRO LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

12 6 5 1 14,7

VÄSTERBOTTENS LÄN Antal kommuner: 15 Försämrad tid: 5 Förbättrad tid: 10 Oförändrad tid: 0 Responstid 2016: 18,4

GOTLANDS LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016: BLEKINGE LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

▪ ▪

▪

1 0 1 0 16,4 5 1 4 0 13,7

▪ ▪

▪

VÄSTMANLANDS LÄN Antal kommuner: 10 Försämrad tid: u.s. Förbättrad tid: u.s. Oförändrad tid: u.s. Responstid 2016: -

▪ ▪

NORRBOTTENS LÄN Antal kommuner: Försämrad tid: Förbättrad tid: Oförändrad tid: Responstid 2016:

▪

8 3 3 2 22,0

▪ ▪

14 4 9 1 16,7

samverkan 112 nr 5/6 2017

trafikinstruktörer / Utbildning

34 nyutbildade trafikinstruktörer Arton kursdeltagare från räddningstjänst och sex kvinnliga och tio manliga kursdeltagare från ambulanssjukvården är nu redo att utbilda sina kollegor till en säker utryckning text: sven åsheden foto: privat

Vid två tillfällen, och under sammanlagt tio dagar, har trettiofyra nya trafikinstruktörer utbildats och examinerats i Gävle.

rafikinstruktörsutbildningen är populär och visar tydligt att utryckningskörning har hög utbildningsprioritet hos många arbetsgivare runtom i landet. Utbildningen utvecklas hela tiden och nytt för i år är ett fördjupat samarbete med VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. huvudfokus är analys och reflektion Kursansvarig Mikael Signon, med över 30 års erfarenhet av utryckningskörning och ett tidigare projektledarskap på Trafikverkets utbildningsenhet för utryckningsförare berättar. – Detta är vårt sätt att driva på frågan om en nationell licens för utryckningsförare i väntan på att myndigheterna ska ta ett definitivt beslut likt Norges Code 160. Se även artikel på sidorna – Utryckningskörning är ett komplicerat samspel mellan övriga trafikanter och utryckningsfordonet. Utryckningsförarens bedömningar, beteende och inställning är avgörande för körresultatet. Det handlar om att uppträda professionellt mot andra trafikanter. – Klok och taktisk körning där individen bakom ratten ges verktyg för säker utryckning är mitt och vårt huvudbudskap till de blivande trafikinstruktörerna. red mist - röd dimma – En utryckningsförare har många intryck att hantera under ett uppdrag. Det är inte helt ovanligt att en ny och kanske stressad förare hamnar i en form av tunnelseende, när intrycken blir för många! – För oss betyder "red mist" att rullgardinen går ner - vi ser inte trafikfarorna. Vår förmåga att upptäcka faror är begränsat till 6-7 händelser per sekund. – Begränsningen gör att vi helt enkelt

samverkan 112 nr 5/6 2017

Övre raden från vänster. Tomas Bergkvist, Räddningstjänsten/Hudiksvall. Stefan Wigren, Räddnings- tjän-

sten/Sundsvall. Jenti Hansson, Ambulansen/Falcks Stockholm. John Matitz, Räddningstjänsten/ Sundsvall. Folke Renström, Ambulansen/Umeå. Christian Strand, Ambulansen AISAB/Solna. Robert Lundgren, Ambulansen Falcks/Stockholm. Daniel Björsson, Ambulansen AISAB/Stockholm. Stefan Rahm, Ambulansen/ Motala. Maja Bergman, Ambulansen/Södra Älvsborg. Per–Anders Ekvall, Räddningstjänsten/Hudiksvall, Caroline Fors, Ambulansen AISAB/Stockholm. Nedre raden från vänster: Kursansvarig Micke Signon. Jenny Hansson, Ambulansen/Åtvidaberg, Stefan Ekman, Ambulansen AISAB/Stockholm. Jan Arnsäter, Ambulansen AISAB/Stockholm. Per Edén, Kursens pedagog. Kristina Ringlöv, Ambulansen/Umeå, saknas på bilden.

måste förhålla oss till riktlinjer och en trafikpolicy, något som tyvärr saknas både hos räddningstjänst och ambulanssjukvård. perspektiv på tidsvinst och arbetsmiljö – Att köra mot rött ljus i hastigheter över 20 km/h gör ingen tidsskillnad. Det är hela uppdragstiden som är intressant ur ett tidsvinst perpektiv. Vi får därför aldrig ta onödiga risker under en utryckning, säger Micke och fortsätter. – Att kunna manövrera och ha kontroll på sitt fordon i höga hastigheter är en nivå. – En annan och högre nivå, som gynnar trafiksäkerheten bättre, är att reflektera kring utryckningsvägar, lokalkännedom, tidsvinst- och trötthetsaspekter.

– Arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1. – Som trafikinstruktör bör man vara aktiv runt arbetsmiljöfrågorna, inte bara under utbildningstiden, utan under hela året. Då får vårt arbete större respekt och vår roll blir meningsfull och stimulerande. En nära kontakt med arbetsgivaren och att informera kollegor på arbetsplatsträffar är att rekommendera. – Ett nytänkande är att individanpassa utbildning och handledning då bakgrund och förutsättningar är mycket skiftande. För att få erfarenhet som utryckningsförare måste man få så många mil som möjligt bakom ratten. – Trafikinstruktören åker med vid skarpa larm och ger feedback och reflektion www.s112.se

efter utryckningen. Instruktören har en mycket pedagogisk roll och dess budskap är mycket avgörande för trafiksäkerheten. – Just pedagogik utgör en stor del av instruktörsutbildningen, säger Micke. beteenden och attityder – Utbildningen ger kursdeltagarna många tankställare och vi ser tydliga resultat på hur insiktsinriktad utbildning förändrar beteenden och attityder i trafiken. – Under höstens utbildning har Sonja Forward från VTI föreläst om mänskliga beteenden bakom ratten. – Ulf Rydh från Trafikverket har i mycket detaljera analysform berättat om trafikolycker där personal från räddningstjänsten omkommit. – Mattias Sjöström från MSB uppmärksammade kursdeltagarna på att det förekommer allt för många olyckor där räddningstjänst är inblandad. – Den egna och andra trafikanters säkerhet måste lyftas upp på agendan. Det ska inte ska kosta liv för att rädda andras liv, avslutar Mikael Signon. ■

Övre raden från vänster. Johan Zelion, Räddningstjänsten/Västerås. Sofia Ydrefalk, Ambulansen/Västerås.

Carmelo Lundblad, Räddningstjänsten/Västerås. Erik Kittlang Albinsson, Ambulansen/Örebro. Håkan Andersson, Räddningstjänsten/Gävle. Carl–Henrik Olsson, Räddningstjänsten/Sandviken. Andreas Wickberg, Räddningstjänsten/Uddevalla. Fredrik Sköld, Räddningstjänsten/Norrtälje. Tomas Johansson, Räddningstjänsten/Uddevalla. Jesper Danielsson, Räddningstjänsten/Linköping. Torbjörn Johansson, Räddningstjänsten/ Gävle. Kim Bringsén, Räddningstjänsten/Halmstad. Anders Palmgren, Räddningstjänsten/Öland. Nedre raden från vänster: Andrers Henriksson, Ambulansen/Munkefors. Niklas Pettersson, Räddningstjänsten Attunda/Järfälla. Per Edén, Kursens pedagog. Håkan Andersson, Ambulansen/Göteborg. Kursansvarig Micke Signon. Anders Palmgren, Räddningstjänsten/Västervik. Filip Särland, Räddningstjänsten/Öland.

Succén rullar vidare! Nilsson XC90 Ambulans rullar för fullt på vägarna i flera länder med hög säkerhet, framkomlighet och med en arbetsmiljö speciellt utvecklad för att underlätta för både patient och sjukvårdare. Bra sjukvård under säker transport!

www.nilsson.se

www.s112.se

Följ oss

Kontakta oss gärna 0430-49050 | info@nilsson.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

kriminalhistora / Polismord

De två skjutna polismännen ligger övertäckta på vägen i Malexander sedan bankrånare mördat dem, på flykt efter bankrån i Kisa. Foto: Mia Karlsvärd/Östgöta Correspondenten COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN

polismorden i malexander - sista delen Efter polismorden följde en av de största polisinsatserna i svensk historia, runt 1 200 poliser var på olika sätt engagerade i jakten. Rånet i Kisa gav 2,6 miljoner kronor, Tiden efter polismorden levde några i rånligan ett liv i lyx . av dessa saknas fortfarande två miljoner.

å eftermiddagen den 28 maj 1999 satte sig Astrid Gladh i bilen för att via Malexander åka till jobbet i Vimmerby. På radion hörde hon nyheten om rånet i Kisa. Hon visste att sonen Robert Karlström och hans kollega Olle Borén var i tjänst denna dag och blev orolig. Vid Ica i Kisa fick Gladh syn på en polis. Han berättade att det varit skottlossning i Malexander och att kollegor hade blivit beskjutna. Astrid Gladh kände paniken komma. Hon fortsatte bilfärden och framme i Malexander stoppades hon av en privat bilist som hjälpte polisen genom att blockera vägen med sitt fordon. – Du måste vända, sa han. Men Gladh stod på sig. Hon berättade 34

samverkan 112 nr 5/6 2017

att hennes son var polis och att hon var tvungen att få veta om han var en av dem som blivit skjutna. Astrid Gladh gav mannen sina bilnycklar och sprang till nästa vägkrök där hon träffade en kriminaltekniker. – Jag vill veta vem som har dött, sa hon. Det visste inte teknikern, men han hade sett att de döda polisernas plånböcker låg kvar inne i bilen och gick bort för att se efter. När han kom tillbaka fick Astrid Gladh sitt livs värsta besked: – Tyvärr är det Robert, sa han.

RÄTTEGÅNGEN

I november 1999 inleddes rättegången i Linköpings tingsrätt. Den byggde på en gedigen utredning där utredarna vänt på

Text: Andreas Utterström varenda sten. Ingen förväntade sig annat än att Arklöv, Axelsson och Olsson skulle dömas till långa fängelsestraff. Frågan var hur domstolen skulle hantera det faktum att det inte gått att fastslå vem som avlossat skotten som dödat Olle Borén och Robert Karlström. Mordrättegångar kan trots tragiken vara kliniskt rena från känslor. Förhandlingarna utvecklas ofta till snustorra diskussioner om tidsangivelser, avstånd och ljusförhållanden. Den här gången blev det annorlunda. Två dagar före julafton fick Annelie Ljungberg, Olle Boréns sambo, chansen att tala inför rätten. Hon berättade hur de träffats och om deras starka kärlek. ”Han tyckte verkligen att jag var den www.s112.se

Malexander

vackraste och klokaste kvinnan på jorden. Allt detta satte ni stopp för. Du, Tony Olsson, du Andreas Axelsson och du Jackie Arklöv. För mig spelar det ingen roll vad ni eller era advokater säger här i rätten. Efter allt jag har hört och sett under rättegången är jag säker på att ni är skyldiga alla tre.” Annelie Ljungberg fick Svenska talarpriset för det som senare kallades ”Tal till de tre”. Kanske påverkades juristerna, kanske inte. Men domen blev hård. Andreas Axelsson, Jackie Arklöv och Tony Olsson dömdes alla till livstids fängelse. Mats Nilsson dömdes till ett års fängelse för häleri efter att ha hanterat pengar från rånet. Tony Olssons flickvän, åtalad för skyddande av brottsling och vapenbrott, klarade sig undan med skyddstillsyn. Tre Kalmarungdomar som deltagit i utkanten av rånen fick skyddstillsyn och samhällstjänst. Föga förvånande överklagades domarna. Göta hovrätt fastställde domarna, med undantag för Tony Olssons flickvän som dömdes till ett års fängelse. Den stora frågan kvarstod dock: Vem sköt de dödande skotten?

DOKUMENTÄR I SVT

Den 24 maj 2001, nära tvåårsdagen av morden på Olle Borén och Robert Karlström, sändes Folke Rydéns dokumentär ”Vägen till Malexander” i SVT. Den fick stort genomslag, inte minst för att Tony Olsson pekades ut som den som avlossade de dödande skotten. www.s112.se

– Folke Rydén gjorde en suggestiv och stark dokumentär, men den bygger på felaktiga premisser. Den slutsats som hänger fast efteråt är att Noréns teaterprojekt skapade förutsättningar för brottslingarna att begå brott. Det är falskt, säger Elisabeth Åsbrink. Elisabeth Åsbrink skrev boken ”Smärtpunkten: Lars Norén, pjäsen ’Sju tre’ och morden i Malexander” Föga förvånande är Folke Rydén av en annan åsikt: – I ”Vägen till Malexander” sägs tydligt att inga rån genomfördes under teaterpermissionerna, men att polisen anser att ”teaterarbetet var en förutsättning för rånturnén”. I filmen intervjuas polisen och kriminalvården och, tvärtemot vad Åsbrink anser, menar de att rånturnén förenklades genom teaterarbetet. En person som påverkades starkt av dokumentären var Jackie Arklöv. Han såg den i sin cell och blev berörd av de anhörigas historier, i synnerhet Olov Boréns döttrar som berättade hur mycket de saknade sin pappa. Dessutom hade Arklöv – som brukade predika soldatheder där man står för sina handlingar – ljugit i dokumentären. Genom att förneka att det var han som sköt de dödande skotten lade han, eftersom Andreas Axelsson var dödligt sårad, skulden på Tony Olsson. Efter sex dygns vånda ringde Jackie Arklöv till sin advokat Per Durling och berättade sanningen. Han bad också denne kontakta polis och åklagare. Benniet Henricson åkte tillsammans med kollegan Eiler Augustsson, som varit ansvarig för förhören med Arklöv, till Kumlaanstalten. Arklöv berättade för första gången att det var han som mördat poliserna. Men varför? – Det var någon form av militärreaktion från erfarenheterna i Bosnien. Tänk aldrig, agera, reagera, sa Arklöv i förhöret. När det blivit dags för lunchpaus försökte Henricson lätta upp stämningen. – Ja, det var ju bra det här. Det är bara en sak jag är missnöjd med, sa han. – Vadå? undrade Arklöv spänt. – Jag hörde att du bjöd på sockerkaka när Folke Rydén var här och intervjuade dig för sin dokumentär. Någon sådan har jag inte sett till i dag. Efter pausen kom en påtagligt nöjd Arklöv tillbaka med en färsk nötkaka. – Vet ni vem som hjälpte mig baka? – Säg inte att det var Lasermannen, sva-

rade Eiler Augustsson som var den som förhört John Ausonius. Men så var det. Benniet Henricson vände sig till advokat Durling och sa: – I så fall får du ta första biten.

Mamman talesperson för de anhöriga

Pjäsen ”Sju tre” och polismorden i Malexander har debatterats många gånger genom åren och utifrån olika infallsvinklar. Men det har funnits en konstant: Astrid Gladh. I egenskap av Robert Karlströms mamma tog hon på sig rollen som inofficiell talesperson för de anhöriga. – Det bara blev så eftersom ingen annan ville. Dessutom ville jag göra allt jag kunde för att sprida kunskap om nazismen, säger hon. Astrid Gladh pratade med journalister, skolklasser, konfirmander och ungdomar på fritidsgårdar. Hennes budskap var enkelt: Låt er inte luras in i politisk extremism, det som hände min son visar vad det egentligen handlar om. Men engagemanget tog på krafterna. – Jag börjar bli gammal och har funnit någon slags sinnesfrid. I dag tycker jag att det är ganska jobbigt att prata om Robert. Vad jag än säger och gör så får jag honom inte tillbaka. För några år sedan fick Astrid Gladh veta att Jackie Arklöv ville träffa henne i fängelset. – Tänk att sitta där och se honom i ögonen, att behöva ha den bilden på näthinnan resten av livet. Och det tror han att jag skulle ställa upp på? Aldrig i livet. Genom åren har Astrid Gladh varit väldigt arg och besviken på Lars Norén, som hon menar har visat bristande empati och smitit undan ansvar. – Vissa höjer honom till skyarna, men han har på egen hand åsamkat en negativ bild av sig själv. Tänk att någon som är känd som så duktig och intellektuell kan bete sig så illa. Han var varit bedrövlig.

sitter fortfarande i fängelse.

et har i dag gått 18 år sedan morden D i Malexander. Andreas Axelsson, Jackie Arklöv och Tony Olsson sitter fortfarande i fängelse. Lars Norén har fortsatt sin karriär som dramatiker, men de senaste åren fått mest uppmärksamhet för att i tegelstenstjocka volymer ha publicerat sina dagböcker med anteckningar från år 2000 och framåt.

►

samverkan 112 nr 5/6 2017

kriminalhistora / Polismord

► Många skulle säkert ha velat att Norén börjat ett år tidigare, men han berör ändå ”Sju tre” och Malexandermorden vid några tillfällen. Den 16 december 2008 skriver Norén: ”Jag känner verkligen inget moraliskt ansvar för rånturnén och morden som Anstalten Österåker ligger cirka tre mil norr om Stockholm. Foto: Kriminalvården

28 maj 1999 08.00

Andreas Axelsson och Jackie Arklöv hämtar Tony Olsson utanför Österåkeranstalten. Han har fått permission för att gå på Metallicakonsert.

14.50 Larmet går på Östgöta Enskilda bank i Kisa. Axelsson och Arklöv hotar sig till pengarna medan Olsson väntar utanför. De kommer över drygt 2,6 miljoner kronor.

ägde rum i Malexander, den vackra sommardagen efter den sista föreställningen. Jag var övertygad om att allt ansvar för det som skedde utanför repetitionssalen låg hos Kriminalvårdsstyrelsen.” Men Norén skriver också att hans ”kunskaper om fångarna och deras strävan var så bristfällig att vi, eller jag, kanske borde ha förutsett vilka krafter vi släppte lösa”. Elisabeth Åsbrink tycker att journalisterna ofta missade målet i det medietryck som uppstod efter Malexandermorden: – Det blev ett ytligt drev där

29 maj 1999 06.00 Tony Olssons flickvän kommer i bil till mötesplatsen vid Boxholms kyrka, men vägrar ta med sig Arklöv som försvinner iväg på egen hand. Paret börjar nu planera för Olssons flykt.

Polisen Kenneth Eklund följer efter rånarna. På väg 34 mellan Kisa och Boxholm blir han beskjuten och får handgranater slängda efter sig, men överlever.

Jackie Arklöv hoppar på Stockholmståget från stationen i Boxholm. Han låser in sig på toaletten och stannar där under hela resan. I Stockholm checkar han in på hotell, utan någon plan för fortsättningen.

16.14

18 December 2017

samverkan 112 nr 5/6 2017

FAKTA / OFFREN Namn: Olov Borén Ålder: 42 år. Familj: Sambon Annelie Ljungberg, ex-fru Heléne och döttrarna Cecilia och Sara.

Andreas Axelsson grips på vårdcentralen i Vaxholm, dit en privatperson kört honom. Han har livshotande skador och körs till Universitetssjukhuset i Linköping.

07.00

Fotnot: Det här är en omarbetad version av en text som tidigare publicerats i Expressen. Andreas Axelsson, Jackie Arklöv, Lars Norén och Tony Olsson har erbjudits möjlighet att ge sina versioner av händelserna. De har valt att inte återkomma. ■

16.50

15.15

Poliserna Olle Borén och Robert Karlström tar upp jakten på rånarna, ovetande om att en kollega blivit beskjuten. Vid Malexander utbryter eldstrid. Borén och Karlström avrättas med sina egna tjänstevapen.

ingen egentligen kollade vad som hade hänt. Man glömde bort att granska polisen och dess bristfälliga kommunikationssystem liksom kriminalvårdens ansvar för teaterprojektet och permissionerna. Sanningen var mycket mer komplicerad än vad vi först trodde.

Det har gått 18 år sedan morden i Malexander. Andreas Axelsson, Jackie Arklöv och Tony Olsson sitter fortfarande i fängelse.

Namn: Robert Karlström Ålder: 30 år. Familj: Ex-fru, sonen Oskar och dottern Linnea. Foto: Maja Suslin/Scanpix

FAKTA / GÄRNINGSMÄNNEN Namn: Andreas Axelsson. Bakgrund: Varit datalärare på ABF. Inte samma stökiga bakgrund som Arklöv och Olsson, men mer ideologiskt bevandrad i nationalsocialismen. Dom: Livstids fängelse. Uppges sköta sig exemplariskt. Namn: Tony Olsson (numera Byström) Bakgrund: Stökig uppväxt där det tidigt gick snett. Åtalad för omfattande bilstölder redan som 17-åring. Gick med i en nazistisk organisation som 21-åring. Dömd till sex års fängelse för rån och stämpling till mord 1995. Dom: Livstids fängelse. Stökig tid bakom murarna. Har kastat avföring på personalen. Rymde från Hall 2004, men fångades på ett höloft efter 58 timmar. Namn: Jackie Arklöv. Bakgrund: Strulig redan i lågstadiet. Tidigt fascinerad av vapen och krig. Åkte till Bosnien som 20-åring och stred som legosoldat. Fälld för krigsförbrytelser, men släpptes efter en fångutväxling. Åtalades i svensk domstol 2006 för krigsförbrytelser som begåtts mot krigsfångar och civila 1993. Dömdes till åtta års fängelse, ett straff som i praktiken inte betydde något eftersom han redan avtjänade ett livstidsstraff. Dom: Livstids fängelse. Uppges vara mönsterfånge.

www.s112.se

Blåljuspersonalens insamlingsstiftelse

Med fokus på full in- och tillsyn Syftet med Blåljuspersonalens insamlingsstiftelse är att ekonomiskt stödja personal inom hela ”blåljusfamiljen” som i någon form drabbats av arbetsrelaterad ohälsa. Stiftelsen ska även stimulera och stödja utbildning, forskning och föredömligt entreprenörskap vad gäller god och bra arbetsmiljö. Sist men inte minst ska stiftelsen bedriva hjälpverksamhet till drabbade för att öka deras livskvalitet. Text: sven åsheden

början av 2011 startade ambulansjuksköterskan Per-Anders Åström och två kollegor en Blåljusstiftelse för att hjälpa andra. Detta efter att Per-Anders själv blivit knivhotad på jobbet och sedan sjukskriven när stressen blev för stor. Tanken med stiftelsen var bland annat att ge extra stöd, som den enskilde individen inte kan få från annat håll. Exempelvis att erbjuda rekreation, stödja forskning inom arbetsmiljö med mera. I januari 2013 tog stiftelsens styrelse beslutet att avsluta Blåljusstiftelsens verksamhet. Arbetet med att driva stiftelsen blev så omfattande att styrelsen, på grund av personliga skäl, inte mäktade med uppgiften. Medel som fanns i form av donationer, främst från företag, delades ut i sin helhet till Smedjebackens Räddningstjänst i Dalarna som drabbats av en svår trafikolycka.

bra idé - vi gör ETT OMTAG

Grundidén med en Blåljusstiftelse är mycket bra. Nu har vi gjort ett omtag, med en helt ny och rakt igenom professionell insamlingsstiftelse. Alla givare garanteras att insamlingen sköts på ett etiskt och ansvarsfullt sätt och att pengarna, minst 75 % av de totala intäkterna, går till ändamålet utan oskäliga omkostnader. Omkostnaderna får vara högst 25 % av de totala intäkterna. Stiftelsens auktoriserade revisor Staffan Svedin, HQV Stockholm AB, är nationell specialist på insamlingsstiftelser. Stiftelsens ekonomiska expert och kassör är Ulrica Lundberg, verksam hos revisionsbyrån Andco i Karlshamn.

Insamlingsstiftelse och STIFTARE

En insamlingsstiftelse är en typ av juridisk person, som enkelt uttryckt äger sig själv. Den bildas genom ett stiftelseförordnande, där en eller flera stiftare sätter in pengar som ska främja ett bestämt och varaktigt ändamål. Stiftelsens förmögenheten ska sedan växa successivt med hjälp av insamlade medel från privatpersoner, företag, sponsorer med flera. Stiftare i detta fall är ▪ Onroad Communications AB ▪ Ferno Norden AB ▪ MAGO Scandinavia AB ▪ Standby AB ▪ Anna Ask Tillsammans har stiftarna avsatt 112 000 SEK till stiftelsens självständiga förmögenhet och ändamål. Blåljusstiftelsen förvaltas av en styrelse och står under tillsyn av en Länsstyrelsen Skåne. Insyn, tillsyn och öppenhet är tre fundamentala hörnstenar i Blåljusstiftelsen. Regelbunden redovisning sker i tidningen Samverkan 112 och på stiftelsens hemsida.

Önskeambulansen

Ett av Blåljusstiftelsens flera mål är att bidra med medel som kan förbättra livskvaliteten för svårt sjuka och funktionshindrade runtom i Sverige, genom den ideella föreningen Önskeambulansen. Idén till Önskeambulansen grundar sig på en artikel i Samverkan 112 i Nr 3-2010, som handlade om en svårt sjuk kvinna i Israel vars önskan var att få besöka ett nyfött barnbarn. Se separat artikel på s 42.

539243

samarbetsavtal med linnéuniversitetet

Blåljusstiftelsen har samarbetsavtal med Centrum för Interprofessionell Samverkan och Sambruk inom Akut Vård (CISA) vid Linnéuniversitetet i Växjö. Samverkan. CISA:s forskning följer patienten hela vägen från larmcentral, primär/hemsjukvård, ambulanssjukvård, räddningstjänst, polis, akutmottagning, operation/anestesi till intensivvård. Sambruk. Idén bygger på att skapa en gemensam plattform för effektiv samverkan mellan olika aktörer med liknande uppdrag, ansvar och utmaningar för att serva samhällsmedborgarna. ■

www.blåljusstiftelsen.se www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

ambulanssjukvård / PDV

- Pågående dödligt våld

Den största erfarenheten:

– vi kan aldrig vara nog förberedda Tid är liv. Och tid förflyter oavsett om man gör något eller man inte gör något.

e senaste årens händelser med terror- och våldsdåd i Paris, Berlin, Manchester, Köpenhamn, Trollhättan, Stockholm, Barcelona, … (ja, listan kan göras lång) har framtvingat nya sätt att, trots kaos och överhängande fara för det egna livet, försöka rädda oskyldiga medmänniskor. Så kallade tactical units har skapats och PDV, pågående dödligt våld, har blivit ett begrepp. Det krävs numera en annan beredskap. Framförallt krävs det en annan medvetenhet. Resan från ”det händer inte här” till ”det kan hända här” till ”det händer förmodligen igen” tog bara något år. poänglöst utan polisen 2015 ville jag skapa denna ”awareness” för vår personal och öva PDV. Allt var fixat, en tom gymnasieskola som skulle rivas stod och väntade på oss, vi hade övningsdatum och frigjort personal men polisen hade inte möjlighet och utan dem var det poänglöst. Det var inget att göra åt det utan att utbildningen fick ligga till sig. Efter händelsen i Stockholm blev det prioriterat, inte bara från polisen utan också räddningstjänsten. I vårt fall gjorde vi armkrok med Räddningstjänsten i Höganäs, och när vi inför sommaren grovt satte samverkansdagen hade vi goda förutsättningar till en bra utbildning. Därtill fick vi med oss ett gymnasium med elever som läser till undersköterskor som ställde upp med många tålmodiga figuranter. Som grädde på moset engagerade vi en gymnasieklass med elever som ska bli stylister, mycket duktiga redan nu men som jag hoppas får möjlighet 38

samverkan 112 nr 5/6 2017

att bygga en unik kompetens och som det ska bli väldigt spännande att följa. klar inriktning Inriktningen för ambulansens del denna dag blev ”Stora C” katastrofala blödningar. Under förmiddagen hade vi stationer med kortare föreläsning,

Text: Johan Persson Utbildningsansvarig distrikt 3, Ambulanssjukvården Region Skåne

däribland diskuterades hanterbar plats som ersättning för säker/säkrad plats, samt hands-on där vi gick igenom sårpackning, hemostatiskt förband, nålthorakocentes samt lungförband vid penetrerande thoraxtrauma och vi utförde blödningskontroll och satte tourniquet på varandra.

Eftermiddagen ägnades åt två övningar som gick parallellt eftersom det var så stora grupper och som riktades mot PDV och awareness. Självklart repeterades förmiddagens teman men inbakat i övningarna var även teamträning, closed loop communication, traumaomhändertagan-

Övning i sårpackning. Foto: Johan Persson

www.s112.se

otroligt väl värt mödan Den ena övningen genomfördes i räddningstjänstens enorma övningshall och scenariot skulle vara snarlikt Drottninggatan. Vi körde in en lätt lastbil, dämpade belysningen, spelade upp trafikljud på hög nivå och

på ena väggen hade vi projicerat en film från stadsmiljö där bilar och människor rörde sig. Andra scenariot var skolskjutning och här använde vi ett gammalt nedlagt bibliotek. Totalt med alla inblandade var vi ca 80 personer/dag och detta genomfördes vid 7 tillfällen. En stor apparat men så otroligt väl värt mödan. Vi gjorde många erfarenheter, den största är nog att vi aldrig kan vara förberedda nog. Tid är liv. Vi valde att göra något med den för att kunna göra skillnad den dagen som det inträffar. ■

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

de, sjukvårds- och medicinsk ledning samt prioritering. Målet med båda övningarna var realism på flera nivåer, alltifrån scenario till kläder, sminkning och omhändertagande där tourniqueterna sattes ordentligt.

PreMedic - Region Östergötland Benny Lundahl och Bosse Modigh hämtar Nilsson XC90 Ambulans

FÖRSTA - Landstinget Sörmland Karl-Eric Carlsson och Robert Björling hämtar Nilsson XC90 Ambulans

Nästa generation Akutryggsäckar nu direkt från tillverkaren SACCI

Foto: Anton Ingoldsson

Sjukvårdsväskor Sacci Akut Saccis nya serie med sjukvårdsväskor är framtagna tillsammans med bla. ambulanspersonal för dagens moderna ambulanssjukvård. De bygger på ett modulsystem där du som användare bestämmer hur insidan ska se ut. Väskorna har ett helt nytt ergonomiskt bärsystem som gör att den sitter bekvämt och avlastande på ryggen. De är gjorda i slitstark Corduraväv. Finns i olika utföranden. Sjukvårdsväskorna finns i tre olika storlekar; Mini, Medi och Maxi och med olika innerväggar. Finns behov av specialanpassade väggar kan vi hjälpa Er med det! Tillverkad i slitstark Corduraväv.

Foto: Anton Ingoldsson

www.s112.se

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50 www.sacci.se

Foto: Anton Ingoldsson

samverkan 112 nr 5/6 2017

räddningstjänst / Responstider

kommunalt ansvar

Text och illustration: sven åsheden Källa SKL: Rena fakta om välfärden, maj 2017.

Det pågår en ständig utveckling i kommunernas arbete med skydd mot olyckor. Utvecklingen bygger i allt högre grad på en bred samverkan mellan olika aktörer inom trygghets- och säkerhetsområdet.

ommunal räddningstjänst rycker ut mer än 120 000 gånger varje år, och över hälften av dessa utryckningar orsakas av en inträffad olycka. Bränder ger upphov till cirka 24 000 av räddningsinsatserna. Varje år genomförs också omkring 20 000 tillsynsbesök för att kontrollera och främja brand- och olyckssäkerheten i byggnader och verksamheter. Dessutom genomförs brandsäkerhetsutbildningar för cirka 350 000 personer årligen. Bättre samarbete Det blir allt vanligare att räddningstjänsten rycker ut i väntan på ambulans (IVPA). Antalet IVPA-utryckningar har gått från 4 000 till 13 000 på tio år. I Öckerö kommun är det numera sjuksköterskor-

na i hemsjukvården som tar IVPA-larmen. Ett naturligt samarbete är också det som uppstår mellan räddningstjänst och äldreomsorgen, eftersom det ofta är äldre som är föremål för räddningstjänstens insatser. I Varberg och Falkenberg är undersköterskorna som jobbar natt inom hemtjänsten numera anställda av räddningstjänsten. De har fått utökat ansvar att se över risker i kundernas hem – plastföremål nära spisen, mattkanter som man lätt snavar över eller misstanke om våld. De tar också ett större ansvar på väg till och från sina klienter och ambitionen är att natthemtjänstens personal ska få hjärtstartare och släckgranater i bilarna. ■

Jönköpings län

Foto: SKL / MSB

Responstider Medelvärden under åren 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016

9,7

Skåne län

Responstider saknas från Bromölla, Kristianstad och Östra Göinge kommuner.

Blekinge län

10,2 10,5

Stockholms län

Endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö.

11,2

Västmanlands län

11,5

Kronobergs län

11,5

Hallands län

12,9 minuter

11,6

Kalmar län

12,0

Södermanlands län

12,5

Uppsala län

12,5

Värmlands län

Nationellt medlevärde för de senaste fem åren

12,6

Dalarnas län

12,9

Västra Götalands län

12,9

Källor är SKL: Trygghet och Säkerhet

Västernorrlands län

13,3

Gävleborgs län

13,3

Östergötlands län

13,3

Gotlands län

SOS Alarms förändrade mätmetod har kompenserats med + 15 sekunder i 2015 års siffror för att jämförelsen mellan 2015 och 2016 ska bli så rättvisande som möjligt. 14,2

Örebro län

14,3

Västerbottens län

16,6

Responstid saknas från Dorotea kommun 2012, 2013, 2014 och 2015.

Jämtlands län

16,7

Norrbottens län

17,8

Responstid saknas från Gällivare och Kiruna kommuner 2012, 2013, 2014 och 2015.

samverkan 112 nr 5/6 2017

5 Minuter

10 Minuter

20 20

15 Minuter

www.s112.se

räddningstjänsten har vässat responstiderna ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ Så här tolkar du tabellen

Medelinsatstiden i länets kommuner har ökat vid en jämförelse med 2015.

Medelinsatstiden i länets kommuner har minskat vid en jämförelse med 2015.

▪

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Antal kommuner: 13 Responstid 2016: 12,8

SKÅNE LÄN Antal kommuner: 33 Responstid 2016: 10,6

DALARNAS LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

15 13,0

JÖNKÖPINGS LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

13 9,8

HALLANDS LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

GÄVLEBORG LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

10 13,5

KRONOBERGS LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

8 11,4

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Antal kommuner: 49 Responstid 2016: 13,2

VÄSTERNORRLANDS LÄN Antal kommuner: 7 Responstid 2016: 14,2

▪

6 11,5

▪

STOCKHOLMS LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

26 11,3

KALMAR LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

12 12,0

VÄRMLANDS LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

16 13,0

JÄMTLANDS LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

UPPSALA LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

8 13,2

GOTLANDS LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

1 14,4

ÖREBRO LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

12 13,8

VÄSTERBOTTENS LÄN Antal kommuner: 15 Responstid 2016: 16,7

SÖDERMANLANDS LÄN Antal kommuner: 9 Responstid 2016: 12,4

BLEKINGE LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

5 10,9

VÄSTMANLANDS LÄN Antal kommuner: 10 Responstid 2016: 12,0

▪

NORRBOTTENS LÄN Antal kommuner: Responstid 2016:

8 15,5

▪ ▪

14 15,5

Neutraliserar kemikalier i ögon och på hud

Neutraliserar och absorberar kemiska spill

Kyler brännskador

HJÄLTARS HJÄLTAR Ibland behöver även den som räddar hjälp av hjältar. Våra produkter ser inte så märkvärdiga ut, men är ytterst pålitliga när det väl gäller. Läs mer på www.medicalcare.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

önskeambulansen / Ideell förening

Önskeambulans - ingen vanlig ambulans H

istorien bakom Önskeambulansen börjar i vänskapen mellan två Israeliska kvinnor. En av dem var en äldre, mycket svårt cancersjuk dam och den andra en yngre kvinna vid namn Yael Gera. Då den svårt sjuka kvinnan fick ett barnbarn och ville besöka honom, beslutade sig Gera för att hjälpa henne. Patienten, tillsammans med all medicinsk utrustning, placerades i Geras privatbil och så gav de sig av. Under resan försämrades hälsoläget rejält och några dagar senare avled patienten, bland annat till följd av den riskfyllda färden i privatbilen.

Fokus på bekvämlighet

Några veckor senare var Gera på besök i Holland och fick höra talas om ett projekt där svårt sjuka människor kan få hjälp i liknande situationer. Hon tog med sig idén tillbaka till Israel och så föddes den israeliska Önskeambulansen. – Först letade vi efter en lämplig ambulanstyp, berättar Assi Dvilanski vid den israeliska ambulansorganisationen och den som var ansvarig för projektet kring Önskeambulansen. Det viktigaste var inte att ambulansen skulle kunna åka fort, utan att det skulle vara så bekvämt som möjligt för patienten. Vi bestämde oss till slut för en ambulans av märket Mercedes, som är väl anpassad för lite längre resor.

Samverkan nr 3-2010 – Därefter utrustade vi Önskeambulansen med en respirator och annan avancerad medicinsk utrustning, kylskåp för mat och mediciner samt en specialbyggd säng som inte skakar oavsett vägunderlag, fortsätter Dvilanski. Dessutom finns det en kamera på ambulansens tak och patienten kan, med hjälp av denna, se omgivningen på en plasmaskärm. För att komma ut ur Önskeambulansen används

en speciell hissanordning och patienten har även tillgång till en rullstol med särskilt vida luftfyllda däck, som till och med kan ta sig fram i sand.

Donationer från sverige

Ambulansen kostade sammanlagt cirka 3 miljoner SEK, i dagens penningvärde. Summa stod svenska donatorer för. ■ Text: Elliot Turvall

Drivs som ideell förening I

mars 2011 bildades den ideella föreningen Önskeambulansen Karlshamn. Föreningens egen Önskeambulans tar patienterna till en valfri och önskad plats. Kan vara allt från en personlig familjeangelägenhet, ett sportevenemang, ett uppträdande av något slag eller till att få besöka en anhörigs gravplats.

högsta önskan var ett eget fordon

När ledningen för Falck Emergency fick frågan om de hade någon begagnad ambulans över, som kunde bli Önskeambulans, tog det inte lång tid för dem att leta fram ett gratisalternativ från sitt garage i Linköping. En Mercedes Sprinter 316 CDI årsmodell 2005, som rullat 21 000 mil på skånska vägar, blev en mycket välkommen present från entreprenören Falck. Med hjälp av lokala sponsorer lackades fordonet om och 42

samverkan 112 nr 5/6 2017

fräschades upp både ut- och invändigt. Sedan starten 2011 har föreningen uppfyllt nästan 200 önskningar. Den längsta turen som önskeambulansen gjort är cirka 100 mil tur och retur. Mjällby - Västerås.

ett av flera känslosamma uppdrag

Stefan Algotsson, till vardags ambulanssjukvårdare i Karlshamn, och en av önskeambulansens åtta förare berättar. – Ett av mina mest känslosamma uppdrag var att köra en svårt cancersjuk tvåbarnsmamma till sitt eget bröllop. – Vi hade en reservplan om hon skulle bli sämre under vägen. Då skulle prästen möta upp och viga dem längs väg E 22. – Kvinnan och hennes nyblivna make fick fyra månader tillsammans som gifta, säger Stefan Algotsson. ■ Text: SVEN ÅSHEDEN

Samverkan nr 5-2012

blåljusstiftelsen

Nationell stiftelse som kan avsätta medel för nya Önskeambulansprojekt i Sverige. www.s112.se

Framtidens integrerade IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd MONITORERING Vitalparametrar övervakas i ambulansen och överförs automatiskt till sjukhuset. (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration). Inställbara larmnivåer som uppdateras dynamiskt. EKG analys kan utföras direkt, antingen prehospitalt eller på sjukhuset. JOURNAL & BESLUTSSTÖD Baserat på gällande riktlinjer, fattas kliniska beslut för initial vård på plats och transport direkt till rätt vårdnivå (t.ex. PCI, stroke- / traumaenhet).

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER • Integration mot sjukhusjournaler • Olycksplatsjournal för sjukvårdsledning • Läkemedelsmodul med doserings beräkning • Inloggning med kort • Kamera • Akutliggare för uppsikt över flera ambulanser • Beslutsstöd t.ex. ATLS: ABCDE, NEWS, RETTS • Slagningar i register: Sjukdoms historia, läkemedelsriktlinjer, guidelines, etc. • Meddelandefunktion

Sjukhusets olika avdelningar har tillgång till informationen och assisterar beslut och förbereder vårdinsats vid ankomst.

Region Örebro län valde ambulansjournalen från Ortivus Den valda lösningen kan föreslå aktuella ESS-koder, medicinska åtgärder samt vårdprocess utifrån aktuellt PBT. Systemet håller reda på att läkemedelsdoseringen är rimlig. Andra funktioner som ingår i Örebros lösning är möjligheten att ta bilder samt olycksplatsjournal. www.s112.se

www.ortivus.com | sales@ortivus.com | +46 8 446 45 00

utvärdering / Katastrofmedicinsk beredskap

Lastbilen fraktas bort från Drottninggatan. Foto: Frankie Fouganthin

Faximil DN

Faximil Expressen

Foto: Alewi

Utvärdering av den katastrofmedicinska beredskapen vid terrordådet i Stockholm:

Personalens insatser genomfördes professionellt och engagerat Text : sven åsheden

lla bidrog till att drabbade omhändertogs på bästa sätt utifrån förutsättningarna. Trots bristfällig lägesbild och information. Tjänsteman i beredskap (TiB) aktiverade händelsen direkt och särskild sjukvårdsledning på regional nivå etablerades. Sju akutsjukhus höjde sitt beredskapsläge och skapade direkt en förmåga att ta emot skadade. Samverkan med andra landsting skapade ytterligare reservresurser. Händelsen på Drottninggatan påvisade dock flera brister. Brister som vanligtvis beskrivs i katastrofmedicinska utvärderingar. För att stärka den katastrofmedicinska beredskapen behöver flera delar ses över. Samtliga planer och styrande dokument behöver harmonisera i sin beskrivning om hur inriktning och samordning ska skapas vid en allvarlig eller extraordinär händelse. Detta är av största vikt vid tidskritiska

samverkan 112 nr 5/6 2017

skadehändelser med överhängande hot och risk för både drabbade och personal.

Krisstöd

Vid attentatet aktiverades krisstödsorganisationen genom PKL-samordningen, psykologisk/psykosocial katastrofledning. Initialt aktiverades också de sju lokala PKL-organisationerna vid akutsjukhusen. Insatserna kom under de följande två dagarna att inriktas på en gemensam krisstödstelefon för hela landstinget och ett krisstödscentrum i samverkan med Stockholms stad. Insatserna erbjöd ett tillräckligt stöd till hjälpsökande under de två veckor som insatserna var aktiva. De kännetecknades dock av hög flexibilitet och saknade en tydlig förankring i befintliga planer. Den befintliga organisationen kunde under rådande omständigheter leda krisstödsverksamheten med viss hjälp av

fungerande samverkan med andra landsting, samtidigt som organisationens uthållighet sattes på prov. Den katastrofmedicinska beredskapen skulle gagnas av: ► en genomlysning av krisstödet i befintliga planer och organisation ► utveckla förberedelserna för samverkan med kommuner och primärvård ► utveckla krisstödsfunktioner mot en större uthållighet både vad gäller ledning, personal och stöd till drabbade.

sammanfattning

Den katastrofmedicinska beredskapen fungerade till stora delar vid händelsen på Drottninggatan. För att kunna förbättra ledningssystemet vid en allvarlig eller extraordinär händelse behöver dock en helhetssyn av kris- och katastrofberedskap skapas inom hela Stockholms läns landsting. www.s112.se

Förslag till förbättringsåtgärder

▪ ▪ ▪ ▪

Harmonisera alternativt sammanfoga ”Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för extraordinära händelser” och ”Regional katastrofmedicinsk beredskapsplan” till en plan. Göra en översyn av de lokala katastrofplanerna för sjukhusen, katastrofplaner för andra verksamheter samt andra övergripande styrdokument så att dessa harmoniserar med varandra. Termer och begrepp behöver enas i alla dokument. En förmågeanalys/förmågebedömning bör genomföras som beskriver vilken förmåga de olika sjukhusen har. Kan ligga till grund för en första preliminär fördelningsnyckel vid en allvarlig eller extraordinär händelse där ett stort antal svårt skadade måste transporteras till sjukhus. Lednings- och rapporteringsstrukturen måste tydliggöras mellan SOS Alarm, skadeplats, särskild sjukvårdsledning på regional nivå och lokala sjukvårdsledningar. Tekniska stödsystem saknas idag som möjliggör informationsdelning och rapportering av lägesbilder. Teknik för att snabbt kunna kalla in medarbetare till särskild sjukvårdsledningsnivå bör förbättras. Den regionala ledningsplatsen behöver ses över avseende tekniska stödsystem och reservrutiner. 1177 Vårdguiden behöver inkluderas i den kris- och katastrofmedicinska beredskapen Göra en analys över hur övriga vårdgivare ska, eller inte ska, involveras i den katastrofmedicinska beredskapen. Gäller framför allt i centrala delarna av Stockholm där trafiksituation och antalet personer i rörelse kan ställa särskilda krav på sådan samordning. Se över registreringsrutinerna vid allvarlig eller extraordinär händelse med stort inflöde av patienter till sjukhusen. Funktionen ”säkerhet” bör ingå i särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Fastställa en övningsplan för alla verksamheter som ingår i krisberedskap och katastrofmedicinsk beredskap. Samverkansövningar med övriga aktörer i samhället bör också genomföras. Prehospital sjukvårdsledning behöver säkerställas enligt en standardiserad struktur. Den ”bakre ledningen” för ambulanssjukvården och den prehospitala sjukvårdsledningen behöver säkerställas. Informationsöverföring/rapportering mellan skadeplats och operativa ledningsfunktioner, samt TiB/särskild sjukvårdsledning regional nivå behöver kvalitetssäkras. Strategier och beslut vid ambulansdirigering och prioritering måste kommuniceras direkt med den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå i en allvarlig eller extraordinär händelse. Kommunikationsvägar och talgrupper i RAKEL behöver ses över. Dokumentationsmallar och beslutstöd behöver ses över. SLL bör göra en översyn av sin regionala katastrofmedicinska plan avseende delar som är relevanta för krisstöd. SLL bör göra en översyn av sin krisstödssamordning regionalt och lokalt, bland annat avseende förbindelsen med ordinarie linjeorganisation för utförandet av krisstödet och uppföljning av insatspersonal. SLL bör i samarbete med Stockholms stad och övriga kommuner utveckla förberedelserna för konkret samverkan i katastrofsituationer. SLL bör i samverkan med övriga aktörer utveckla sina krisstödsfunktioner så att de kan skapa uthållighet i såväl ledning som behoven av stöd från drabbade på ett bra sätt. ■

▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪▪ ▪ ▪ ▪ ▪

www.s112.se

Utveckla din kompetens inom samhällsskydd och beredskap Handledarutbildning i Gemensamma grunder för samverkan och ledning • 6-7 mars 2018 i Stockholm Sista anmälningsdag 2 januari 2018

Arbetssätt vid samhällsstörningar • 10-12 april 2018 i Revinge Sista anmälningsdag 28 januari 2018

Informationsdelning och samlade lägesbilder • 15-17 maj 2018 i Revinge Sista anmälningsdag 4 mars 2018

Läs om fler aktuella kurser och gör din anmälan på www.msb.se/utbildning

samverkan 112 nr 5/6 2017

ambulanssjukvård / Forskning

Att ta patienten på allvar är A och O inom ambulanssjukvården Att som patient bli tagen på allvar. Och att som närstående få avlastning i en betungande vårdsituation. Det är det viktigaste i hur ambulanspersonal bemöter människor vid icke-brådskande utryckningar, visar Andreas Rantalas nya avhandling som slår ett kraftigt slag för personcentrerad vård. Dagens medicinska system är i mångt och mycket motsatsen till sådan, säger forskaren. Hans enkla råd: se personen, inte patienten. Text: Erika Svantesson

foto: Anton Ingoldsson

Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hälsovetenskapliga institutionens hemsida.

Andreas Rantala disputerade vid Lunds universitet den 15 september. Avhandlingens titel: Being taken seriously. Aspects of patients and significant others in non-urgent Ambulance Service. 46

samverkan 112 nr 5/6 2017

ör ambulanspersonalen är det ännu en dag på jobbet. Men för den som ringer 112 och ber om hjälp är det långt ifrån en vanlig dag. Situationen inrymmer stor sårbarhet, stress och oro, och då är bemötandet från vårdpersonalen ofta avgörande för patientens eller den närståendes upplevelse. Andreas Rantala, doktorand i forskargruppen Vård i högteknologisk miljö och själv ambulanssjuksköterska, vet hur denna verklighet kan se ut – såväl för den som slår larm som för den personal som kommer till platsen. Ett nytt system gör det sedan några år tillbaka det möjligt för ambulanspersonalen att, vid icke-brådskande situationer, hänvisa patienten till andra vårdnivåer än akutmottagningen. Patienten ombeds kontakta jourläkare eller vårdcentral, eller får kvarstanna i hemmet med egenvårdsråd. Strax efter att detta system sjösatts började det dyka upp klagomål över ambulanspersonalens bemötande. Mest missnöjda verkade just de vara som efter sitt larmsamtal fick ambulans skickad till sig – men sedan inte fick följa med i den till akuten. – Det var inga medicinska fel begångna, utan det var något annat som ”skavde”, säger Andreas Rantala.

Hälften är icke-brådskande Han har genomfört intervjuwww.s112.se

studier och enkäter med patienter och närstående som larmat 112, fått ambulans skickad till sig – och sedan bedömts som icke-brådskande och inte fått åka med. Uppemot hälften av alla ambulansutryckningar i Sverige har visat sig vara av icke-brådskande art. Men, återigen, den som ringer upplever inte situationen som sådan. Andreas Rantalas resultat visar att det avgörande är att patienten känner sig tagen på allvar. För närstående är känslan av att bli avlastad i en pressande vårdsituation det viktigaste. – Det finns uppenbarligen ett stort problem med detta. Egentligen är det ju extremt goda förutsättningar för ambulanspersonalen eftersom de bara har en patient åt gången att fokusera på. Å andra sidan är det inte lätt för ambulanspersonalen att tänka utanför det obligatoriska prioriteringssystem som finns och som är helt medicinskt orienterat. ”Riktlinjerna bör ses över” En början till ett bättre, mer personligt bemötande vore enligt honom att på ett bra sätt mäta och utvärdera upplevelsen av ambulanssjukvården. Hans resultat visar att de medicinska riktlinjerna för triage (prioritering) och behandling inte understödjer känslan av att bli tagen på allvar och bli avlastad hos patient och närstående. Om riktlinjerna ses över och justeras i enlighet med de behov som hans forskning visar på – ja, då kan också den personcentrerade vården få fäste på riktigt, säger Andreas Rantala. – Personcentrerad vård är att se en person med en

sjukdom, inte sjukdomen hos en person. Det handlar om att bli lyssnad till, sedd, trodd och hörd. Att det är du som patient eller närstående som har tolkningsföreträde och självbestämmande. Han har ofta fått frågan ”vad kommer ni med” när en patient körs in till akuten. Men nej, vi kommer inte med något, vi kommer med någon. Det finns en rollkonflikt inbyggd i detta också, säger Andreas Rantala, med personer som redan när de utbildar sig till ambulanssjuksköterska tänker att det ska vara blåljus hela tiden – medan yrkets verklighet inte ser ut så. – Vi måste hitta strategier för att både ta personer på allvar och fånga upp deras fysiska symptom. Vad vi säger och hur vi beter oss i situationen är jätteviktigt. Jag hoppas att beslutsfattarna tar till sig detta och att min avhandling kan bidra till det. Personcentrerad vård Vid nordvästra Skånes ambulansenhet har arbetet med personcentrerad ambulanssjukvård redan kommit en bit på väg, och där märks redan skillnad, säger Andreas Rantala. Förr pratades det ofta om ”skitturer” mellan kollegor, alltså uppdrag som personalen inte tyckte att ambulanssjukvården skulle hantera. – Så pratas det inte längre. Och om någon ändå skulle göra det, skulle det genast möta mothugg. Det har skett en stor och positiv förändring. Alla personer som fått en ambulans skickade till sig betraktas nu att tillhöra ambulanssjukvården och får den bedömning och vård som de har rätt till. ■

Visste du att ...

Little Anne QCPR - Feedback i realtid på kompressioner och ventilationer - Sammanfattning av resultatet med förbättringsrekommendationer - Objektiv mätning för upp till sex deltagare samtidigt Kostnadsfria appar; • Learner • Instructor Äger du redan en Little Anne? Alla tidigare Little Anne-modeller kan snabbt och enkelt uppgraderas med en prisvärd uppgraderingssats. Mer information finner du på hemsidan. www.laerdal.com

... under 2016 gjordes ca 1,2 miljoner ambulansutryckningar. Under tiden för larmsamtalen bedömde SOS Alarm knappt 500 000 av dessa vara av livshotande karaktär, men studier har visat att väl ute på plats har bara ca 14 procent fortsatt bedömts vara livshotande. Cirka 50 procent av alla ambulansutryckningar bedöms vara av icke-akut art. www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

ambulanssjukvård / Masskadehändelse

gemensam övning kring masskadehändelse Ambulanssjukvården i Värmland genomförde storövning för att bli effektivare och bättre rustade för en större händelse. Ambulanssjuksköterska och övningsledare Henrik Seger:

– Syftet med övningarna är primärt att öva åtgärder enligt principen C-ABCDE vid en masskadesituation, men också att öva samverkan och ledning tillsammans med polis, räddningstjäns, ambulanshelikopter och SOS Alarm.

Övningsupplägg?

– Teorigenomgång och ett stationssystem där personalen praktiskt får träna olika åtgärder, exempelvis nödkoniotomi, assistera andning med hjälpmedel och att hantera katastrofblödningar. På eftermiddagen genomfördes en tillämpad övning där deltagarna fick befästa sina kunskaper. Pågick i cirka 2 tim.

komplicerat. En gärningsman hade skjutit ett 20-tal personer i en skola. Varför just denna övningstyp?

– Övningen var inte tänkt som en lokal "konceptutbildning" i hur vi exakt ska agera vid en situation med ett pågående dödligt våld. Denna gång valde vi detta scenario. Nästa gång övar vi kanske en buss- eller kemolycka?

Saknade ni något under själva övningen?

– Jo, det finns anledning att se över verksamhetens materialtillgång. Som till exempel fler torniquer, fler blodstillande förband och mer förbandsutrustning och chest seals.

Slutsummering av storövningen? Hur fungerade sjukvårdsledningen?

Hur många övningstillfällen och antalet övande per tillfälle?

– 3 övningstillfällen och vi var runt 30 övande per tillfälle och 20-25 personer som agerade skademarkörer.

– Vi såg att det kanske skulle vara bra att utbilda särskilt uttagna specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare i att leda sjukvården vid större insatser. – Kanske inte helt rimligt att alla ska klara av uppgiften och långt ifrån alla vill.

Vilken typ av secenario övade ni?

– Scenariot i år var omfattande och

samverkan 112 nr 5/6 2017

– Den största lärdomen blev att; vi behöver öva storskaligt oftare och då tillsammans med övriga aktörer om allt ska fungera optimalt vid en skarp insats av den här typen. En kaotisk skadehändelse med många skadade. – Övningen har upplevts som realistisk, krävande och lärorik. – Det var nyttigt att öva tillsammans på det här sättet. Vi kan tydligt se vad vi är bra på och vilka delar som vi måste träna mer på. – Vi har kommit fram till att den här typen av övningar höjer den mentala förberedelsen att kunna agera på en större skadeplats och i en hotfull miljö.

Lärdomar och slutsatser av övningarna?

– Även våra lokala rutiner har testats och deltagarna har fått en uppfattning om hur en mycket stor skadeplats, av den här karaktären, skulle kunna se ut. – Eftersom vi övade storskaligt så var utvärderingen efter övningarna viktiga. – Vi lade 2 timmar till utvärdering efter varje övning. Text: Sven Åsheden Foto: Henrik Seger ■ www.s112.se

ambulanssjukvård / Standardiseringsarbete

Standardiseringsarbete av ambulanser Mer och mer avancerad akutsjukvård bedrivs idag redan innan ankomst till sjukhus. En förutsättning för att kunna påbörja livsviktiga behandlingar så tidigt som möjligt är att fordonen och dess medicintekniska utrustning är säker och ändamålsenlig. Detta ställer höga krav på standarder inom ambulanssjukvård.

text: sven åsheden foto: SIS

IS, Swedish Standards Institute är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Genom att delta i standardiseringsarbetet kan svenska företag och organisationer påverka utformningen av standarder inom sin marknad. Standarder befrämjar handel över gränser och bidrar till att processer och produkter blir säkrare. SIS utarbetar standarder inom de flesta områden, till exempel bygg och anläggning, hälso- och sjukvård, konsument produkter, lednings-/ managementsystem, material- och mekanteknik, miljö och säkerhet. Mest kända är standarderna ISO 9000 för kvalitetsledning och ISO 14000 för miljöledning. SIS är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. SIS omsätter årligen cirka 200 MSEK och har 160 anställda. SIS arbetar inom och är medlem i de internationella standardiseringsorganisationerna CEN (europeisk) och ISO (global).

Bakgrund

1990 bildades inom det europeiska standardiseringsorganet CEN en kommitté, TC 239 Rescue systems, för att arbeta fram en europeisk standard för ambulanser och lista den utrustning som preklinisk vård kan behöva i olika situationer. Sverige, som utarbetade den första standarden för ambulanser redan på 1930-talet, har varit drivande i det arbetet. Användningen av standarderna inom ambulanssjukvård bidrar till ökad patientsäkerhet, och effektivt resursutnyttjande för såväl vård som ambulanstillverkare. Att öka detaljeringsnivån och fokusera på den patientvård som ska kunna bedri-

Era mål och hur finansieras er verksamhet?

Joakim Falk. – Vår målsättning är att medverka i och bevaka svenska intressen i det europeiska standardiseringsarbetet för ambulanssjukvård. Fansiering sker via projektavgifter från medverkande företag, myndigheter och organisationer samt med statsbidrag. – Just nu söker kommittén framförallt fler vårdrepresentanter, t ex sjuksköterskor, läkare och medicintekniker. Vilka företag och organisationer deltar?

Projektledare Joakim Falk vas i ambulanser är något som den svenska kommittén för ambulanssjukvård driver i den aktuella revisionen av vägambulansstandarden SS EN 1789. En annan ambition är att öka barnsäkerheten i ambulans i och med standardarbetet för kuvöser.

Joakim Falk. – Det är fyra företag, Germa, EuroLans, Ferno Norden och Nilsson Special Vehicles och sju organisationer. – Karolinska Universitetssjukhuset, Kommunalarbetarförbundet, Region Norrbotten, Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor RAS, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Läkarförbund samt Vårdförbundet

Vad är viktigt för SIS just nu?

Projektledare Joakim Falk berättar. – Revidering av Vägambulansstandarden EN 1789, med fokus på säkerhet för personal och patienter samt hygien och ergonomi. – Revidering av EN 1865 för generella krav på bårar. 5 delar med specifikationer på design och prestanda av bårar och fästanordningar. – Snart publiceras nyligen reviderad standard för transportkuvössystem (EN 13976), om säkra gränssnitt mot fordon och hur barnet ska sitta fast i kuvösen. – Nyligen publicerades standard för luftambulanser (EN 13718- 1 och -2). Stort fokus på helikopterambulanser. Arbetet omfattar såväl utrusning som arbetsmiljö

Vad erbjuder SIS?

Joakim Falk. – Som deltagare har man tillgång till standarder, såväl under utveckling som redan fastställda, inom kommitténs arbetsområde. Förutom tillgång till en portal med senaste dokument och information hålls kontinuerligt nationella möten för information och diskussion och det finns även möjlighet att delta på internationella möten för att hävda svenska intressen. – Annan påverkan sker i form av röstning, ändringsförslag, förslag till nya standarder etc. Många ser det bästa med deltagandet att det ger tillgång till nationellt och internationellt nätverk, samt att tack vare att man har den senaste informationen kan man ligga i framkant i den egna verksamhetsutvecklingen, avslutar Joakim Falk. ■

Visste du att ...

Möte i Madrid 2016 Foto: SIS www.s112.se

... projektledare Joakim Falk kan nås på Mejl: joakim.falk@sis.se Telefon: 08 - 555 522 59

samverkan 112 nr 5/6 2017

ambulanssjukvård / Event

Hjältarna i elitseriens speedway bär uniform Eventa sjukvårds ambulans står startklar under speedway-SM i Avesta. Ambulanssjukvårdare Magnus Lundberg och ambulanssjuksköterska Matilda Nygren har kvällens bästa utsikt. Att iaktta kvällens race från banans mitt är en önskan för många på plats, men som ambulanspersonal måste man alltid vara startklar. – Det är inte alltid det sker någon olycka, men när det väl smäller så gäller det att vara snabb, säger Magnus Lundberg. text och foto: malin tegel

n kall onsdagskväll i september. Det är en stor dag för speedwayälskare, Masarna möter Smederna och det vankas semifinal. Förhoppningar på stora namn som Lindbäck, Zagar och Woffinden florerar i folkmun och hejarklacken ljuder ramsor. Ambulansen står vid breda dörrar mot banan och stamgäster på VIP-läktarna kommer genast fram och hälsar på personalen. Ambulanspersonalen tar emot instruktioner av säkerhetsledaren om hur tidsupplägget ser ut för kvällen. – Det känns så tryggt att veta att det finns sjuksköterska här om något skulle hända - även för oss på läktarna, säger det trogna speedwayfanet Anita Persson.

vill man samtala får man använda sig av konsten att läsa läppar. Ambulanssjukvårdare Magnus är en mycket van bilförare och menar att han är glad att kunna tillämpa sin skicklighet i ett yrke där han kan hjälpa människor. – Jag säljer hjärtstartare som heltidsjobb och jobbar extra på ambulansen. Det är ett kul jobb där jag både sprider säkerhet och får gå på spännande event, jag har

blivit insatt i speedwayen tack vare mitt yrke, säger han och ler.

Först i kön

Vid pausen ljuder en signal och läktarna rör sig mot beredda matställen. Som ambulanspersonal får man gå förbi det svenska kösystemet och inta första servering. Det bjuds på enklare mat som hamburgare eller korv, och som ambulanspersonal

Konsten att läsa läppar

Magnus, Matilda och akutväskan är på plats på den stora gräsmattan i banans mitt och iakttar hela loppet, varv efter varv. Öronpropparna är inpluggade och 50

samverkan 112 nr 5/6 2017

Masarna möter Smederna och det vankas semifinal. www.s112.se

erbjuds man oftast gratis matbiljetter. – Det är viktigt att vi blir klara med eventuella toabesök och matintag i pausen. Om vi inte är på plats när tävlingen ska börja får den inte fortsätta, säger Matilda.

Skarpt läge

Det smäller till på andra sidan banan. Skrik sprids i publiken och man fryser till is. En förare har kört in i bakhjulet på en annan tävlande. Föraren flyger som en vante mot sargen för att sedan ligga platt på den leriga banan och nu ligger fokuset i publiken på ambulansens agerande. Magnus ger order till sjuksköterskan som tar akutväskan och springer mot den skadade föraren. Han fortsätter själv i full fart mot ambulansen. Blåljus och sirener igång, och något som uppfattas som tre sekunder senare, är ambulansen på väg mot den skadade med allt vad bilen innehåller. Magnus möts av en samling speedwayförare och den

”En speedwayförares tävlingsadrenalin kan vara livsfarligt!” skadade förarens engelska team på banan men ber alla att flytta på sig. Teamet, som inte pratar svenska, tar sin kamrat i hand och drar upp honom i ett ryck, vilket Matilda försöker avbryta. Hon ropar åt dem att de absolut inte får agera utan hennes anvisningar. Sjuksköterskan menar att hon hade velat sätta nackkrage på föraren och - efter en kortare undersökning - ge honom klartecken att sätta sig i båset. Han är påtagligt tagen av händelsen men viftar nonchalant bort ambulanspersonalens omtänksamma insats. – En speedwayförare med tävlingsadrenalin kan vara livsfarligt! Man känner inte smärtan utan ställer sig upp med något som kan vara en bruten nacke, säger

Magnus säljer hjärtstartare som heltidsjobb och jobbar extra på ambulansen.

www.s112.se

Matilda och menar att hennes klartecken är en av de viktigaste signaler på plats.

Ett oslagbart bemötande

Ambulanspersonalen bemöts som hjältar på plats. Människor som de aldrig träffat förut möter dem med leenden och hälsningar, och alla som jobbar med kvällens event hälsar på dem. Speedwayförarna kommer från alla världens hörn och hälsar även de respektfullt och trevligt på kvällens ambulanspersonal. – Det är såklart jätteviktigt med hur man blir bemött, det förhöjer stämningen under hela arbetspasset. Det gör även vårat samarbete lättare vid eventuella olyckor, säger Matilda. ■

Matilda, Magnus och akutväskan är på plats i banans mitt.

samverkan 112 nr 5/6 2017

samhällssäkerhet / Katastrofexpert

Craig Fugate var president Barack Obamas FEMA-administratör från maj 2009 till januari 2017.

amerikans katastrofexpert viktigt att myndigheter samverkar med ”näringslivets aktörer och med alla frivillorganisationer som finns

Den 29 november gästade Craig Fugate (58 år) Mötesplats Samhällssäkerhet på Kistamässan i Stockholm. Craig ledde under åtta år den amerikanska katastrof-hanteringsmyndigheten Federal Emergency Management Agency, FEMA, och delade vid en föreläsning med sig av en rad erfarenhet. text: henrik johansson foto: JONATHAN ERNST / REUTERS

amverkan 112 fick möjlighet att samtala med Craig, som lika snabbt och stolt som vi uppenbarade oss, deklarerade att han innan arbetet med katastrofforsk52

samverkan 112 nr 5/6 2017

ningen arbetat inom ambulanssjukvården som EMT och Paramedic. Craig Fugates är sannerligen ingen dununge inom katastrofhantering. Under

hans tid som högsta chef för FEMA basade han för den operativa ledningen för mängder av naturkatastrofer. Han har varit president Barack Obamas www.s112.se

FEMA-administratör från maj 2009 till januari 2017. Dessförinnan har han tjänstgjort som beredskapschef i Florida mellan 2001-2009. Craig har styrt upp och lett FEMA genom flera katastrofer och samverkat med den federala regeringen från ax till limpa. Efter mer än två decennier med toppositioner inom katastrofmedicin är han utan tvekan en man som myndigheter världen över lyssnar på. Han har arbetat för både republikaner och demokrater och hans personlighet med låg och ödmjuk profil har tilltalat många beslutsfattare. Han erbjöds FEMA-administratörsarbetet redan tidigare av Bush efter att Michael Brown avgick under skarp kritik efter Katrina - men Craig avböjde då. Craig har mött stora katastrofer och fattat en rad stora beslut. Exempelvis kan nämnas översvämningarna i Louisiana och Texas. samverkan viktig Över 30 000 personer räddades undan översvämningarna i Louisiana 2016. Den dåvarande amerikanska presidenten, Barack Obama, kontaktade Craig och kort därefter så var katastroftillstånd och undantagstillstånd utlyst i området. Utlysningen av katastroftillstånd gjorde det möjligt att använda en federal nödfinansiering för att stötta räddningsinsatserna som pågick dag och natt för att hindra översvämningens effekter i staten. Tusentals hem förstördes. Katastrofläget i Louisiana innebar att cirka en halv miljon människor behövde hjälp. Craig understryker hur viktigt det är att myndigheter samverkar med näringslivets aktörer och med alla frivillorganisationer som finns.

Vid katastrofer hinner en myndighet inte kolla upp allt, utan då används de hjälpande händer som står till buds. Tänk er själva en överbelastad räddningstjänst som inte räcker till. Då är de frivilliga krafterna nödvändiga och även de aktörer som historiskt stått för stora delar av räddningsinsatserna vid katastrofer. När Louisianas guvernör, John Bel Edwards, gick ut och deklarerade historiskt stora översvämningar och flaggade upp akuta varningar för allvarsgraden och att räddningsarbetet skulle ta tid, så fick det även personer att hålla sig inomhus, vilket sedan visade sig rädda liv. Tydlighet är enligt Craig viktigt vid katastrofer. Det är inte fel att betona allvarsgraden men samtidigt signalera hopp genom att berätta om pågående räddningsarbete. Craig är tydlig med att det krävs prioriteringar och framförhållning om man alls ska lyckas med att hålla en godtagbar beredskapsnivå. Det handlar om att hela tiden optimera antalet överlevande vid katastrofer, vilket kräver snabba insatser av förberedda räddningsteam samt frivilliga. Inom katastrofforskningen framhålls ofta att framgångarna från en katastrofsituation nästan alltid är kopplade till nivån av beredskapen. Globalt sett är det mycket varierande hur katastrofberedskapen ser ut och det kan även råda stora regionala skillnader. En god beredskap med regelbunden övning och numerär styrka har visat sig ha de mest positiva effekterna vid katastrofer. Den världsvida aktören Förenta Nationerna (FN) har slagit fast att betydelsen av beredskap är avgörande.

I länder med krismedvetenhet och en solid krisberedskap blir emellertid också utgången av själva katastrofhanteringen mer positiv än i länder där beredskap saknas. katastrofberedskap kräver omvärldsanalys Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sverige och regeringens beslut att återuppta planeringen för civil beredskap parallellt med upprustningen av det militära försvaret är en trolig orsak till att MSB bjöd Craig till Sverige. En effektiv katastrofberedskap kräver omvärldsanalys, så av detta skäl är MSB:s initiativ lovvärt. Ordspråket; ”Man saknar inte kon förrän båset är tomt” går inte att undvika i mötet med Craig. Den svenska beredskapen verkar vara en sådan borttappad ko. MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har alla skäl att spetsa öronen när Craig talar. I en krissituation kommer flertal funktioner bli involverade i samhället, där hälso- och sjukvården inte sällan utgör en viktig del. Craig understryker att samverkan ofta är helt avgörande för lyckade insatser vid katastrofer och större olyckor. Vid Craigs framförande vid mässan var rubriken ”The 7 Deadly Sins of Emergency Management”, fritt översatt ”Krishanteringens sju dödssynder” Det gick inte att ta miste på att mången beredskapssamordnare har digra hemläxor att göra. Frågorna som rör rikets beredskap kommer behöva beredas betydande kraft och tid i framtiden. ■

www.fema.gov

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmeelt

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

forskning / Busskrascher

Foto: Robin Aron Olsson

Vårdens förståelse för behov hos överlevande efter stora busskrascher är begränsad Forskare vid Umeå universitet har studerat överlevande efter stora busskrascher i Sverige. Studien som nu presenteras i en avhandling visar att flertalet av de överlevande är aktiva i det initiala skedet efter en stor busskrasch och uppvisar en stor vilja att hjälpa varandra. Interaktion mellan dem leder till en samhörighet och gemenskap som kan utgöra ett viktigt stöd i deras återhämtning. De överlevande lyfter själva fram hur betydelsefullt det är att bli bemött med förståelse och aktiv empati inom vården, både på kort och på lång sikt.

sabelle Doohan, som är nydisputerad forskare vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, har med fokus på kortoch långsiktiga konsekvenser och erfarenheter studerat totalt 110 överlevande från två stora svenska busskrascher. Den ena ägde rum 2007 utanför Rasbo och den andra skedde 2014 utanför Tranemo. De överlevande har intervjuats vid flera olika tillfällen, från kraschdagen och upp till fem år senare. Forskningen visar att förståelsen för överlevande och deras erfarenheter är begränsad, trots att stora trafikskadehändelser kan ha betydande individuella konsekvenser. Det finns också en brist på organiserade uppföljningar som kan vara

samverkan 112 nr 5/6 2017

problematisk för överlevande med större hjälpbehov. Men genom att ta tillvara på erfarenheter från samtliga överlevande, både skadade och oskadade, kan man utöka förståelsen för deras vitt skilda situationer och behov.

mer nyanserad syn

– Min förhoppning med den här forskningen är att synen på överlevande efter stora skadehändelser ska bli mer nyanserad, säger Isabelle Doohan. – Varje överlevande i en stor trafikskadehändelse har unika behov och våra resultat visar att det inte finns några få enkla lösningar som passar alla. Därför behövs en ökad förståelse för att de överlevande

har varierande fysiska, psykologiska, sociala, och existentiella behov. Studiedeltagarna upplevde det initiala omhändertagandet vid båda krascherna som effektivt överlag, men även bristande inom vissa områden. Bland bristerna nämndes långa perioder av väntan, begränsade möjligheter till att vara nära övriga överlevande, och missnöje med krisstöd. Ett gemensamt resultat för samtliga intervjuade överlevande var betydelsen av aktiva empatiska handlingar från andra inblandade, men även hur negativt påverkade de blev av bristen på förståelse och empati från medicinsk personal på akutmottagningar, eller i ett senare skede på vårdcentraler. www.s112.se

– En angelägen fråga att lyfta inom vården är hur viktigt ett gott bemötande är för överlevande efter liknande händelser. Att mötas av medkänsla och empati upplevdes som lugnade och främjade den initiala återhämtningen för de överlevande. Ett dåligt bemötande kunde lämna spår som satt kvar i flera år i form av ilska och besvikelse, säger Isabelle Doohan.

Resultaten visade även att:

Foto: Privat Isabelle Doohan är uppvuxen i Alingsås och bor i Umeå. Hon har en doktorsexamen med inriktning mot katastrofmedicin vid Umeå universitet.

► de flesta upplevde fysiskt obehag och/eller psykisk stress i varierande grad under de första månaderna efter krascherna. ► många överlevande hade behov som inte uppmärksammades, som exempelvis behov av praktisk hjälp efter att ha blivit svårt skadad eller psykologiskt stöd till familjen. ► i en femårsuppföljning efter kraschen utanför Rasbo framgick att en del fortfarande led dagli-

gen av smärta, värk, och psykiska besvär. ► många upplevde en stor tacksamhet över livet i sig och en ökad självmedvetenhet. ► den välgörande känslan av samhörighet mellan många av de överlevande fanns kvar och hade i vissa fall utvecklats till vänskap. – Överlevande bör i första hand betraktas som delaktiga aktörer, inte passiva offer. De allra flesta återhämtar sig över tid, samtidigt som ett flertal påverkas mycket negativt och därför behöver både kortoch långsiktig hjälp. För överlevande som har långvariga besvär, såsom stark ångest i trafiksituationer eller dagliga besvär med smärtor, är den rådande bristen på organiserade uppföljningar problematisk. En enkel uppföljning skulle kunna räcka långt för att minska deras lidande, säger Isabelle Doohan. ■ Visste du att... ... Isabelle Doohans kontaktuppgifter är: Telefon: 070-589 3326 E-post: isabelle.doohan@umu.se

Andas, vi sköter resten.

samverkan 112 nr 5/6 2017

räddningstjänst / Olycksutredare

Många frågor efter en brand Höghusbranden i London fick telefonen att gå varm hos Räddningstjänsten Skåne Nordväst. Kan något liknande hända här hos oss? Text: sven åsheden foto: magnus mosén

Lars-Göran Bengtsson är brandingenjör och olycksutredare och hans jobb är att besvara så många av dessa frågor som möjligt. En natt i september inträffade en ovanlig höghusbrand i Helsingborg. Det var en kraftig detonation i en lägenhet. En person dog. Runt 100 personer fick evakuerades. Frågorna och funderingarna har varit många. Från media, från grannar, invånare – och inte minst från Lars-Göran Bengtsson själv. – Jag och min arbetsgrupp vill inget hellre än att räta ut så många frågetecken kring detta som möjligt. Vår målsättning är tydlig: Vi vill förstå vad som orsakade branden och den kraftiga explosionen, säger han och förklarar de skillnader som alltid finns mellan polisens och räddningstjänstens utredning.

eller inte. Vårt uppdrag går ut på att försöka ta reda vad som har hänt, oavsett om ett brott har begåtts eller inte. – Vi är dels intresserade av branden och dess uppkomst men minst lika viktigt är att utvärdera vår egen insats. Hur agerade vi? Hur såg vår riskbedömning ut? Alla våra insatser utvärderas och poängen är att vi ständigt ska lära oss och bygga på vår egen kunskap. Till vår hjälp har vi bland annat hjälmkameror och händelserapporter, säger Lars-Göran Bengtsson, som inte vill spekulera i orsakerna till branden på Närlunda, samtidigt som han medger att det finns flera olika förklaringsmodeller som han och hans grupp jobbar med. – Även om den ena branden aldrig är den andra helt lik är det på det stora hela samma metodik som ligger till grund för utredningsarbetet. Först och främst handlar det om att den operativa personalen dokumenterar händelsen väl, till exempel genom bilder. I övrigt jobbar vi enligt olika spår eller hypoteser. Genom en grundlig utredning kan vi ofta komma nära sanningen, säger han.

Utvärdera för att bli bättre

Sprida kunskapen vidare

Efter en brand är frågorna många. Hur kunde det börja brinna? Var branden anlagd eller rör det sig om en olyckshändelse, som en kvarglömd spisplatta eller ett stearinljus som vält?

– För polisen handlar det om att kunna utreda om huruvida ett brott har begåtts

samverkan 112 nr 5/6 2017

Inte sällan kommer kunskapen andra räddningstjänster och myndigheter till

gagn. Att dela erfarenheter och kunskap är viktigt. – Ett exempel är det utsläpp av farligt ämne i en pizzeria i Helsingborg 2015. Den hade flera intressanta komponenter som gjorde att det vi lärde oss av den utredningen också hade ett värde för andra räddningstjänster. Generellt brukar vi föra kunskap vidare via konferenser, artiklar och via MSB. – Det är såklart väldigt roligt och tillfredställande att våra utredningar verkligen kommer till nytta och att vi kan sprida vår kunskap. Man får aldrig glömma att både våra utredningar och insatsutvärderingar fyller huvudsakligt syftet: Vi ska ha bästa möjliga räddningstjänst för invånaren. Det känns fantastiskt att vara

en del i det arbetet, säger Lars- Göran Bengtsson, som också vill nämna en annan viktig grupp när det gäller utredningsarbetet. – Att förlora en anhörig, en vän eller en granne i en brand är en stor tragedi. Man kan aldrig få tillbaka den man förlorat. Men enligt min erfarenhet finns det ändå ett visst värde i att få reda på vad som troligen har hänt. Det kan göra det lite, lite lättare att gå vidare, avslutar LarsGöran Bengtsson. ■ www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

ambulanssjukvård / Arbetstidsregler

tolkning av arbetstidsregler text: henrik johansson

Frågan om arbetstider återkommer och har varit framträdande i debatter kopplade till ambulanssjukvården under mången år. Samverkan 112 försöker reda ut begreppen och belysa möjliga kompromisser. Lejonparten av ambulanspersonalen i Sverige synes vara vänner av individuella scheman och möjlighet att arbeta dygn. Utbrändhet, stress och värkande kroppsdelar går i diskussionerna om arbetstider inte att undvika - inte heller frågorna om fysiska tester går att bortse från i sammanhanget. Inte sällan blir det tjafs om arbetstider, vilket kan skapa dålig stämning på stationerna. Det är inte enkom inom ambulanssjukvården arbetstider diskuterats. 1974 tillsattes Delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA) efter överläggningar mellan den dåvarande regeringen och arbetstagarorganisationerna. I DELFA:s uppgifter ingick att göra analyser av arbetstidsförkortningars effekter på ekonomi, sysselsättning, deltidsarbete, familjeförhållanden och fritidsvanor. Bland annat så publicerade DELFA en rapport vid namn: "Kortare arbetstid. När? Hur?" Vid riksdagsbehandlingen av arbetstidslagen i början av 80-talet debatterades frågan om sex timmars arbetsdag (Socialutskottets betänkande 1981/82:55 s. 13-16 och 19-20). Det landade dock i att regeln om 40 timmar arbetstid fördes över till den nya lagen. 1985 publicerade DELFA ytterligare en rapport benämnd "På väg mot valfrihetens samhälle."

svenska modellen

Under första hälften av 90-talet var arbetslösheten hög, varför arbetstidsförkortningar diskuterades som en möjlig politisk väg för att öka sysselsättning. Den svenska arbetslagstiftningen har sitt ursprung i kravet på åtta timmars arbetsdag. 1930 års arbetstidslag fastställde den ordinarie arbetstiden till högst 9 timmar per dygn eller 48 timmar per vecka.

samverkan 112 nr 5/6 2017

Foto: Telium Sweden

Vid skiftarbete fick arbetstiden dock genomssnittsberäknas på tre veckor utan dygns- eller veckobegränsning. Dåtidens lag innehöll också, likt idag, en begränsning av hur mycket övertid arbetsgivarna kunde plocka ut. 1936 tillkom särskilda arbetstidslagar för jordbruk och trädgårdsskötsel, detaljhandeln (1939), hotell, restaurang och kaféer (1944). De nu nämnda lagarna tillåter bland annat längre ordinarie arbetstid än dåvarande allmänna arbetstidslag. Arbetstidslagen från 1930 gällde i stort utan ändring fram till en lagändring 1957, då den ordinarie arbetstiden sänktes succesivt till 45 timmar i veckan från och med 1960. Det infördes även en förändring som innebar att avsteg från den ordinarie arbetstiden kunde göras genom upprättande av kollektivavtal mellan arbetsgivare och arbetstagarnas fackförbund. Etappvis sänktes sedan den ordinarie arbetstiden från 1966 och fram till 1970 då riksdagen antog vad man får beskriva som en radial omgestaltning av arbetstidslagstiftningen.

1970 klubbades den allmänna arbetstidslagen som också ersatte 1930 års lag och de särskilda arbetstidslagarna. Nu blev bestämmelserna i 1970 års lag mer allmänt hållna och omslöt i stort sett alla arbetstagare. Lagen kom som en välkommen nyhet för bland andra personalen inom sjukoch socialvården. Nu fastställdes en generell förkortning för den ordinarie arbetstiden från 42,5 till 40 timmar i veckan. Reglerna kring övertid skärptes från att det tidigare gått att ta ut 7 timmar för nödvändig förberedelse- och avslutningsarbete per vecka till att 6 timmar per vecka. Allmän övertid fick tas ut med 150 timmar per år mot tidigare 200 timmar per år. Arbetarskyddsstyrelsen kunde medge extra övertid med 150 timmar per år. Som en nyhet innehöll 1970 års lag bestämmelser om jourtid. Lagen medgav arbetsmarknadens parter att göra avsteg från allmän övertid och jourtid på sätt som redan gällde beträffande den ordinarie arbetstiden. 1976 ändrades arbetstidslagens överwww.s112.se

tidsbestämmelser. Bland annat föreskrevs att övertid för förberedelse- och avslutningsarbete skulle avräknas från de 150 timmarna allmän övertid. 1978 tillsattes en utredning som behandlade vissa arbetstidsfrågor. Utredningen lade 1981 fram betänkandet (SOU 1981:5) Ny arbetstidslag. Efter politiska beslut så utfärdades den nya arbetstidslagen den 24 juni 1982 tillsammans med ändringar i arbetsmiljölagen, lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete och lagen om rätt till ledighet för vård av barn.

OM Terminologilogin

Arbetsperiod: Tiden mellan arbetets början efter en viloperiod och arbetets slut före nästa viloperiod. Begränsningsperiod: Tidsrymd under vilken arbetstiden genomsnittligt sett inte får överstiga visst maximum. 2005 ändrades bestämmelserna i arbetstidslagen där begreppet beräkningsperiod används. Delad tjänstgöringstur: En arbetsperiod delas upp i två eller flera arbetspass med visst längre avbrott däremellan. Förskjuten arbetstid: Hela eller delar av arbetstiden ligger utanför vanlig dagarbetstid på arbetsstället. Skift: Ett arbetspass - t.ex. förmiddagseftermiddags- eller nattskift - som utförs vid skiftarbete. Skiftarbete: Arbete där två eller fler arbetslag (skiftlag) regelbundet avlöser varandra på bestämda tider varje fullt arbetsdygn. Ett arbetslag kan bestå av en eller flera arbetstagare. Tvåskiftsarbete: Arbetet bedrivs med två arbetslag, varav det ena arbetar på förmiddagen och det andra på eftermiddagen. Varje skift omfattar i regel 8,5 timmar inklusive avbrott för rast. Treskiftsarbetet: Arbetet bedrivs med tre eller fler skiftlag som avlöser varandra på sådant sätt att arbete bedrivs dygnet runt. Intermittent skiftarbete: Skiftarbete med ett arbetsuppehåll om minst 24 timmar sammanhängande per vecka. Kontinuerligt skiftarbete: Skiftarbete, som kan förläggas såväl vardag som söndag. Arbetstiden beräknas utifrån heltidsmåttet 40 timmar per helgfri vecka, raster oräknade.

om semester

Under varje semesterår har du som arbetstagare i alla lägen som minimum rätt till 25 semesterdagar förutsatt att du

www.s112.se

Foto: Telium Sweden

arbetat in dagarna förstås. Om anställningen börjar efter den 31/8 har du som arbetstagaren bara rätt till 5 dagars semesterledighet det semesteråret.

OM Sparade semesterdagar?

Du är som arbetstagare inte skyldiga att ta ut obetalda semesterdagar. Betalda semesterdagar kan i visst motto sparas. Om du som arbetstagare önskar spara semesterdagar så kan du spara de överskjutande dagar. Normalt totalt fem dagar per semesterår. Du bestämmer själv när den sparade semestern skall tas ut men det ska ske inom fem år. Detta innebär att det vid maximalt sparande är möjligt att ta ut en sammanhängande ledighet på 10 veckor.

OM Arbetstidslagen - sammanfattning

Arbetstidslagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila. Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal. Inom ambulanssjukvården har delvis detta gjorts via avtal som Vårdförbundet och Kommunal slutit. Ordinarie arbetstid ska enligt lagen vara högst 40 timmar under en arbetsvecka. Vid behov kan den i stället vara 40 timmar i genomsnitt under en period på fyra veckor. Lagen talar om olika former av arbetstid. Jourtid är när man finns på jobbet och är redo att rycka in. Med övertid menas sådan arbetstid som

överstiger ordinarie arbetstid. Som mest får man jobba över 48 timmar under en period på fyra veckor eller 200 timmar under ett arbetsår. Man ska ha en veckovila på minst 36 timmar under en sjudagarsperiod. Om det är möjligt ska ledigheten förläggas till veckoslutet. Normalt ska man ha en nattvila och tiden mellan 24 och 05 ska ingå i den. Raster ska ligga så att man inte jobbar mer än fem timmar i följd. Arbetstidslagen gäller, med vissa undantag, allt arbete som utförs i Sverige. Lagen gäller oavsett om det är fråga om ett svenskt eller ett utländskt företag, så länge verksamheten bedrivs här. Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal. Kollektivavtalet kan då antingen ersätta hela lagen eller vissa delar av den. Vilka regler som kan avtalas bort anges i lagens tredje paragraf. Arbetstidslagen bygger delvis på obligatoriska EU-regler i direktivet 2003/88/ EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden. Direktivet tillåter att parterna sluter kollektivavtal om arbetstiden, men det innehåller vissa minimiregler om veckovila, dygnsvila och sammanlagd veckoarbetstid. Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen och kan medge undantag från vissa av lagens regler. Arbetsmiljöverket har inte tillsyn över kollektivavtal och kan därför inte bedöma om de anses följa lagen. Arbetsmiljöverket prövar inte heller om kollektivavtal uppfyller direktivets krav. En sådan prövning kan slutligt göras av EG domstolen. ■ samverkan 112 nr 5/6 2017

Betald annonsplats

ambulansförbundet

Box 25, 826 21 Söderhamn Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00

www.ambulansfacket.se

Häng med oss Kampanj eller, upprop, kalla det vad du vill men ”Häng med Oss” talar om för dig som vill vara delaktiga i att påverka vår bransch nu och i framtiden att det är dags nu. År -2005 när jag som ordförande för dåvarande sektion Gävleborg hade jag en vision och den har jag än idag även om jag nu efter snart tretton år förstår att det inte var lika naturligt och enkelt att förverkliga visionen som jag hade trott. I min vision såg jag kollegor sluta upp, unga som gamla oavsett titel eller utbildningsnivå från alla delar av landet. I visionen sitter vi samlade under kongressen, uppslutningen är stor, lokalen är väl tilltagen, representanter från hela landet har vallfärdat till kongressen och under dagarna tre fattas beslut om vilka frågor som är viktiga att utveckla och driva i branschen. Arbetsgrupper skapas kring exempelvis; nationellt körkort för utryckningsförare, hot- och våld, PTSD, utrustning och läkemedel, ambulanssjukvårdarens proffession, ambulanssjuksköterskans proffession, ambulansläkarens proffession, utbildning och forskning, listan skulle kunna göras lång. Ur dessa arbetsgrupper skulle det skapas tunga samlade förslag, förslag som i sin tur skulle lämnas vidare till riksdag, regering, socialstyrelsen och andra instanser, så kallade remissyttranden. Det är genom den demokratiska processen man för-

samverkan 112 nr 5/6 2017

ändrar och förbättrar, det är i maktens korridorer det sker, det är här Du behövs. Vi gör detta idag men vi vill att Du är med oss, vi vill höra hur du vill ha det, vi vill se arbetsgrupper och delaktighet, vi behöver Dig för att få tyngd och resurser till att jobba med flera frågor. Att föra debatt i sociala medier på exempelvis Facebook i gruppen ”RAPS” eller ”Ambulance Sweden” gör ingen skillnad i stort, ta den energin och lägg den hos oss, vi som har tillgång till maktens korridorer, följ med oss till partiledare och ministrar, presentera din arbetsgrupps förslag för de som beslutar och verkställer, häng med oss på FLISA, European EMS congress, Almedalsveckan och häng med oss till kollegor och stationer runt om i landet. Hade den vision jag hade 2005 blivit verklighet hade mycket sett annorlunda ut idag, troligtvis hade vi tillsammans varit en samlad tung del av branschen där standarder och riktlinjer hade skapats i samverkan med andra instanser istället för den spretighet som råder idag där olika organisationer likt småbarn kivas om kakan och kallar varandra fula saker. Den fackliga delen är tung sedan många år tillbaka, under hösten har vi haft flera medlemsärenden som utmynnat till medlemmens fördel. Så funderar du över den biten så sluta oroa dig, behöver du oss så står vi vid din sida.

Det känns som om jag har skrivit ovanstående text många gånger och det går åt otroligt mycket tid och energi till att försöka få er kollegor som inte är medlemmar att inse att tillsammans skulle vi kunna komma hur långt som helst. 2018 fortsätter arbetet med att i större utsträckning nå ut till er medlemmar och kollegor för att skapa engagemang, det

kommer ni att märka, det finns några härliga smällkarameller i min gömma. Gå med idag, Häng med Oss! Jag önskar er alla ett Gott Nytt 2018!

Gordon Grattidge

Förbundsordförande ALARM-Ambulansförbundet

www.s112.se

Betald annonsplats

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

krönika / Henrik Johansson

Framåt marsch kamrater Denna krönika i juletid vill framförallt erinra om julens budskap om frid. På modern svenska skulle det kunna benämnas som en påminnelse att vara schyssta mot varandra – att backa upp och ställa krav för att människor ska känna sig välkomna. ”Alla har vi varit nya” lyder ofta uttrycket när vi med en suck konstaterar att den nya kollegan gjort ett i vårt tyckande felaktigt val. Kanske anser vi att den nya kollegan inte håller måttet, är klenbyggd och kanske stressig som 100 hönor kring en vild tupp. Kanske kan det vara så att den nyanställda är självsäker och därtill omtyckt av såväl patienter som vårdpersonalen på akuten. Ibland kanske vi speglar oss i någon annans styrka och kunskapsmässiga övertag och därigenom projicerar våra egna tillkortakommanden på en ny kollega. Argument, resonemang, kunskapsöverföring, avvägningar, gott omdöme, konsekvensanalyser och otaliga erfarenheter. Ja allt detta finns med i mötet med nya människor – i synnerhet i mötet med nya kollegor. Det är väl sällan buller, tjafs och bång när nya medarbetare kommer till stationen, men den som förnekar prövningens stunder (att bli erkänd – att passa in) må antingen ha varit premedicinerad eller helt sakna intuitionens gåva. Vissa människor har svårt att finna sig i gruppmentalitetens prövningar, där en oskriven kultur förväntas följas för att du ska förtjäna din plats i soffan. Det som lite skämtsamt ropas ut som ”kalven” eller ”beväringen” kan om det vill sig illa i dialogen mellan två kollegor på individnivå bli ”den där nollan”, ”Nobodyn” eller ”den där lättingen”.

samverkan 112 nr 5/6 2017

Vem skulle känna sig välkommen till epitet som ”nolla”, ”nobody” eller ”lätting”. Nåväl, för det allra mesta finns ju goda själar som sätter stopp för dylika fasoner. Dessa personer har något så sällsynt som hög integritet och bärs inte sällan av högre ideal. Som regel skiljer sådana människor på ”person” och ”funktion” och ofta sätter dom också ”laget” före ”jaget”. Enligt mitt sätt att resonera är det här den typ av människor som passar galant som chefer. Inte sällan ställer denna typ av människor tuffa krav på sitt manskap – krav som de själva i vilken stund som helst - själva ska kunna leva upp till. I det operativa arbetet finns ofta dessa människor i fronten, när många med trängande blåsor och torr mun viker av. För den som upplever att jag i texten ovan beskriver en övermänniska som chefsämne, så vill jag tydligt påminna om att tydligt ledarskap ingalunda behöver stå i kontrast med mänskligaoch medborgliga rättigheter, humanism och demokrati. Kanske är det så att det tydliga ledarskapet som ställer samma krav på hela styrkan också är det i sanning mest demokratiska. Kanske är det även detta ledarskap som med höga förväntningar och krav kommer välkomna nya kollegor och därtill hålla stånd och fronta upp varje medarbetare när upploppen rasar. Julen är fridens tid och ambulanslarmen kommer eka tätt framöver. Då ska nya medarbetare känna sig välkomna, schysst bemötta och fria från nedriga omdömen. Lämna nedriga epitet på tippen! Vakta

över din kunskap, styrka och uthållighet. Var ödmjuk. Be om hjälp. Inse när du för allmänhetens bästa bör stå åt sidan och låta andra sköta jobbet. Taktfast ledarskap kommer krävas. Framåt marsch kamrater – nu håller vi samman och visar varandra den solidaritet som förenar personer från en och samma familj. ■

Henrik "Hoffa" Johansson, krönikör henrik@s112.se

www.s112.se

Snabb och smidig simulering

iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad medicinsk simulering. •

Två ihopkopplade iPads

• • • • •

Träna var och när du vill Skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt. Monitor med multipla parametrar, defibrillator och AED läge 83 ECG vågformer Visa EKG,ultraljud och provsvar

•

Bygg dina egna scenarior

ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • kontakt@allytec.se • www.allytec.se

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

saxat fr

ån

Snacket kan avfärdas för gott: Tjejer klarar ambulansjobbet!

Snacket kan avfärdas, tjejerna hänger med! Det som går lite vid sidan av konventionerna möts nästan alltid med misstroende. Så är det, trots att vi så innerligt gärna vill framstå som öppna och fördomsfria betraktare av den tillvaro vi lever i. Vem kommer inte ihåg hur de första kvinnliga poliserna vållade debatt och förundran. När ”syster Sven” traskade in på akuten med hurtfrisk målbrottsstämma gjorde man stora ögon. För att inte tala om vilket oherrans väsen det var kring kvinnoprästfrågan. Helt följdriktigt skakade somliga betänksamt sina huvuden när flickorna debuterade bakom ratt och i sjukhytt i våra ambulanser. – Fysiken räcker inte, befarade kritikerna som i andom såg små spinkiga tösabitar kånka ut för branta hyreshustrappor. Ryktena började rätt snart löpa att tjejerna, som fått jobb som ambulanspersonal, hoppar av efter kort tid. Så är det emellertid, inte alls. I varje fall inte i Stockholm där landstinget i dag har 90 manliga och 60 kvinnliga ambulansanställda. En kader tjejer som är enastående för vårt land och för övrigt i hela norden. – Det finns inte någon skillnad mellan kvinnliga och manliga ''avhopp'' vittnar ambulansförman Gerth-Owe Andersson. Tre flickor har slutat hos oss för att de inte orkade med den fysiska biten av jobbet. Men sådant händer även killarna. På stockholmsstationen är tjejerna helt accepterade vid det här laget. De flesta kom in i gänget för ett år sedan men några har varit med i ett par år . – Till och med de hårdaste kritikerna har kapitulerat nu, säger Gerth-Owe Andersson. Krafterna som behövs för att klara båren, utgör inte något bekymmer och vi har en hel del styrketräning på ''fysprogrammet.'' – Patienterna, som den första tiden kallade ambulanstjejen för syster och frågade ”när grabbarna som skall bära” kommer har också vant sig vid kvinnlig ambulanspersonal vid det här laget . – Tro't om ni vill, men det finns faktiskt folk, som vi skjutsat, som efteråt ringer hit och tackar. Och när sådant händer kan man nästan slå sig i backen på att en av flickorna (minst ) varit med i vårdlaget som får beröm, säger GerthOwe. Själva trivs flickorna finfint i ambulansmannamiljön . Man har fått bra lokaler i den nya stationen i Stockholm, som

samverkan 112 nr 5/6 2017

förresten är Europas största ambulanscentral , och de allra flesta gillar jobbet fullt och rent . - Det går bra, intygar Ninnan Johansson och Ingela Hamilton-Stening, båda med ett förflutet i sjukhusvärlden innan de tog steget över till ambulanserna. Gerth-Owe Andersson, ambulansförman i Stockholm, har bara gott att säga om tjejerna i ambulanserna. - Vi har inte några bekymmer som lika gärna kan drabba killarna. Visst är det ambulanspersonal . Man fullföljde emelbesvärligt med trapporna här och var i lertid ändå intentionerna och i dag har hyreskåkarna i sta'n men jag lovar att det flickorna i ambulanserna redan hunnit bli inte bara är vi tjejer som tycker så. en naturlig del av sjukvårdens förlängda En intensiv debatt föregick stockholmsarm i stockholmsområdet. Text: Cenny landstingets beslut att anställa kvinnlig

Ingela Hamilton-Stening och Ninnan Johansson. Foto: Cenny

www.s112.se

saxat fr

ån

Haverirapport Ambulansolycka 1981 OLYCKSTYP: Frontalkollision mellan lastbil med släp och ambulans, som sedan välte. FORDON: Lastbil: Volvo N 12 med släp (cirka 40 tons tågvikt). Ambulans: Chevrolet Suburban (CC 10 -78). OLYCKSFÖRLOPP: Ambulansen frontalkolliderade med den mötande fordonskombinationen med cirka 85 graders anfallsvinkel och 40 procents överlapp. Efter kollisionen med lastbilen välte ambulansen och rullade ett varv till stillastående på hjulen. Kollisionshastigheten är svår att bedöma. Uppskattningsvis ligger den i segmentet mellan 60 och 80 km/t. Hastighetsmätaren i ambulansen stannade på 62 km/t, vilket i och för sig inte behöver betyda något. PERSONER: I förarutrymmet : Förare och vårdare. I sjukhytten : Anestesiskötare sittande på vårdarstolen. Samtliga hade tillgängliga trepunkts rullbälten på sig. FORDONSSKADOR Utvändigt: Se foto till höger PERSONSKADOR OCH DERAS ORSAK: Föraren omkom omedelbart till följd av en mängd svåra skador. På grund av den kraftiga deformationen av förarplatsen är det inte möjligt att avgöra huruvida andra tekniska konstruktioner kunnat förbättra situationen. Bilbältet påverkade inte utgången. Vårdaren på passagerarplatsen i förarhytten skadades i ryggen (två tvärutskott i ländryggen bröts och kotpelaren komprimerades delvis) och ansiktet (oxbensfraktur). Ansiktsskadan torde härröra från islaget mot ''lådan'', som alltså tagits bort efter olyckan eller möjligen från islaget av panelen eller personens eget knä. Ryggskadan har med största säkerhet framkallats av att stolen brutits loss och gått sönder. Islaget mot golvet i kombination med våldsam framåtböjning av kroppen kan vara den direkta orsaken till att ryggskadan uppstått. Anestesiskötaren på vårdarstolen i sjukhytten fick allvarliga inre skador (sex revben bröts, mjälten krossades, blodkärlen till och själva levern samt tarmarna skadades) och lättare, men svårläkta skador på fötterna. Det råder ingen tvekan om att tre-punktsbältets olyckliga väg över kroppen (bältesgeometrin) spelat den avgörande rollen för skadornas uppkomst. Bältets nedre, yttre fästpunkt var monterad alldeles för högt, med den påföljd att höftdelen inte - som meningen är - gick på undersidan av höftbenskammarna. Istället passerade bältet över bukens mjukdelar och det var följaktligen de som fick bromsa upp kroppen när den kastades framåt med väldig kraft. Skadorna på fötterna härör från islaget i mellanväggen och kan inte kommenteras i detalj eftersom eventuella spår försvunnit i samband med att mellanväggen sågades bort. Text: Sverker Dahl

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2017

lite av varje / Blandat

Lösning och vinnare till korsord i nr 4 -2017

MÅTT

SLUKHÅL FRÄTAN-

GREPPET

SKOGSFÅGEL

Många av våra läsare tog sig an Krysset i förra numret av Samverkan 112. Bland dem som kryssade rätt har vi lottat ut 9 st Trisslotter.

LEENDE

Vinnare denna gång blev: R

Annki Henriksson Bert Ström Mats Jansson

Vinnarna fick 3 Trisslotter var. GRATTIS!

URSINNIGA KRAFTIG STÄMMA

G R O P

Bild: 8x6 rutor 102-17_MG_0004.jpg

FEL I FÖRHAR DATORN BUND MÅNGA FÖR KLARGJORDES FRÖKEN CHIPS

GOLFKLUBB FIRAS 24/12

Bild: 5x6 rutor 102-17_bengt

GÅR I LEDNINGEN

O R R E S M I

KAN SITTA UNDER MÖBEL

T A S S

LAND UPPVAKTADES

S T A T

G K

BÖR TE FÅ FÖRST

D R A

SORTER HÄSTTILLSOM FEM

BEHÖR & FODRAL FÖR SMÅ

I OTTAN TRYGGHET

P A T R U L L E R A R F Ö R V Å R S KIDNAPPAD HAVSFÅGLAR

B O R T R Ö V A D

INFEKTION

HUSNUMMER BLIDVÄDER

R O R

T Ö

SLASK

Ö M T

K A T A R R

BLÖTT

A D R E S S ÄR KORKADE

KÄRLEKSFULLT

PÅ BIL I TUNIS KORT HERRE

T N

D U M M A

TRÄD OCH KASTAS I DART

SVIT VATTENSAMLINGEN

ANGELÄGENHET ONDA

FULLBORDAD KÄRESTA

R Ö S T K K I L O

UPPTRÄDER

JÄMBÖRDIG FRUKT

K A

HAN EDGAR ALLAN?

S C E N A R T

OXUDDE 102-17

Bild:7x7 rutor 102-17_Brand

ARBETE GICK KÖPS I MED PÅ KARTONG

L Ä T

N S HISTORISKA SKRIFTER FARTEN

PARVEL

SYMPATISKT

P H

ARTISTLENA SLALOMBACKE

P O E I

S T T

DRAR

RINGPÅ SMILREV BANDET

I G T

G O S S E

B E N E TUGGAR GÄRNA FIDO PÅ STRECK

SÄNDEBUDET FRÅN GUD

MELLAN Q OCH S

A N N A L E R

G R Ö T

ÄR BÖKIGT FOTBOLLSSPEL

SYSTERDOTTER

K L A R

H A N T E R A R D R Ö N A R E VALSEDEL

K L Ä

E N S A K

S E R

P I

SVIDA SEGERGUDINNA

EFTER COCA I DRYCKNAMN

MANSGRIS OLLE VIKMAN

TV-BOLAG I ITALIEN

FÖRST

O R N E

C O L A

T R E V L

TIDNING I VÄST

I G T

Nya vägmärken och lagar som gäller från 1 december 2017 Generellt är symboler lättare att avläsa även för den som inte kan svenska, säger Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen. Nu kommer ett nytt vägmärke som varnar för olycka. Regeringen har beslutat om flera ändringar i vägmärkesförordningen och därför har Transportstyrelsen tagit fram nya vägmärken. Allt för skapa tydliga och tillgängliga regler för trafikanter och myndigheter.

Förutom nya vägmärken får andra ny betydelse och går från att vara tilläggstavlor till att bli vägmärken. Några symboler övergår till att vara vägmärken. – Vägmärke A41, varning för olycka, är helt nytt. Varningsmärket visar en vält bil. Det ger en snabbare förståelse än text.

Transportstyrelsen har även tagit fram ett nytt upplysningsmärke för uppställningsplats för husbilar; H28 Husbilsplats. I dag finns endast en allmän skylt för camping- eller husvagnsplatser. Det nya märket gör det möjligt att utmärka att en campingplats bara erbjuder platser för husbilar. Det införs också en symbol för personbil klass II. Det är regeringen som beslutat om ändringar i olika förordningar, bland annat i trafikförordningen (1998:1276), förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner och vägmärkesförordningen (2007:90).

Beslutet innebär också: Två nya så kallade anvisningsmärken införs; C45 Särskild bestämmelser för stannande och parkering. E30 Särskilda bestämmelser för parkering. Dessa märken förenklar utformningen av parkeringsbestämmelserna. Högsta tillåtna hastighet för viss bärgning höjs till 80 kilometer/timmen. Gäller fordon som är särskilt inrättade för bärgning. Märkena G11 Färja och G12 Personfärja var tidigare placerat i gruppen symboler. Dessa har nu blivit egna vägmärken. ■

SAMVERKAN

Prenumerera på tidningen via vår butik. Betala med Swish.

marknads- och annonschef på samverkan 112 Sven Sandberg, har en mångårig erfarenhet av ledande befattningar. Oftast med rollen att strukturera och utveckla företags affärsprojekt. Behöver Du hjälp med marknadsnyheter, produktnyheter eller att annonsera i Samverkan 112 ?

samverkan 112 nr 5/6 2017

Sven Sandberg: Telefon: 0470-802 02 Mobil: 070-594 62 00 Mejl: sven.sandberg@s112.se

www.s112.se

AMBULANSFLYG

Ett svenskt flygbolag som flugit sedan 1991. Vi har en lång och gedigen erfarenhet av bland annat ambulansflyg. Vår huvudbas är Bromma, Sveriges mest centrala flygplats, men vi har även lättillgängliga baser i Norrköping och i Paris.

Kontakta oss:

08 40 41 266 www.s112.se

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

IPM Ulricehamn.

VÅRT UPPDRAG ÄR ATT DU SKA KLARA DITT. Det är en hel vetenskap att klä sig rätt. Vi hjälper dig som arbetar utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer. Med våra klädsystem kan du koncentrera dig på ditt arbete och känna dig helt trygg.