nr-1-2013 by Samverkan112

SAMVERKAN Vår station

Nummer 1 2013

Årgång 12

PAPS fixade många stötestenar

Pris 49 kr

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

Nyhet

Testa AR! Förstärkt verklighet på sidan 10.

Danuta Wasserman är PROFESSOR I SJÄLVMORD STÖRRE KRAV PÅ AMBULANSBESÄTTNINGAR

vid motortävlingar

Kriminalhistoria

POLISYRKET Kulan sitter kvar i kroppen än idag

Konferens

Komplex akutsjukvård

Halksensorn som kan rädda liv

KJELL FÅR UNDANGLIDANDE SVAR OM BLÅLJUS Landet runt - med 70 dagstidningar varje dag!

www.s112.se

Senaste blåljusnyheterna på nätet varje dag!

Lättstyrd kommunikation Pandora PCM förenklar arbetet i krävande situationer

Pandora är en flexibel kommunikationsplattform, som används i blåljusfordon för att samtidigt hantera t.ex. Tetra/Rakel, GSM och egna radionät. Nu har denna plattform blivit ännu smidigare genom Pandora PCM – en användarvänlig PC-applikation som gör att alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Därmed förenklas kommunikationen samtidigt som förarmiljön blir renare och mer trafiksäker. Pandora PCM är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval

POLIS

för frekventa kommandon. Föraren och vårdaren

SJUKHUS SOS ALARM

manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd intercom och kan även genomföra

AMBULANS

hstd.se

3-partssamtal. Allt efter vad situationen kräver.

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Tel 035 - 17 77 00 www.telium.se

WWW.S112.SE

Innehåll

Redaktören 10

i på redaktionen gillar utmaningar och därför ser vi fram emot, som vi tror ett både spännande och händelserikt, 2013. Tidningsmarknaden kommer att vara fortsatt tuff, och det betyder extra hårt arbete. Men Samverkan 112 ska fortsätta att vara en ”smal” blåljus-tidning med ett brett utbud. Trots att flera tidningar fiskar i samma damm. Men ingen kan överleva på gamla meriter. Nu handlar det om att vara kreativ och komma med intressant läsning till er kära Samverkan 112-läsare. I det här numret bjuder vi givetvis på lite av varje. Ett långt och härligt stationsreportage från Räddningsstationen Kallerstad. Vi tittar in hos professor Danuta Wasserman som vigt sitt liv åt att forska i varför människor begår självmord. Tekniknytt från Standby, Telium Sweden och Safedriving och mycket mer!

SID 5 En av polisens absolut tyngsta arbetsuppgifter Att underrätta anhöriga vid dödsfall. SID 10 Som hämtat ur en science fictionfilm

Och räddningstjänsten i Hultsfred blir först i världen

SID 12 Han har sett det mesta av viltolyckor

Under mina 22 år i jobbet har jag nog sett det mesta

SID 14 Vår station - PAPS fixade många stötestenar

Ambulans och Räddningstjänst sida vid sida i Linköping

SID 20 Komplex akutsjukvård

Från pekskärmen styrs det mesta.

SID 24 Halksensorn som kan spara liv

En halksensor utvecklas just nu vid LTU i Luleå

SID 26 Professor i självmord

Danuta Wasserman har ett viktigt och annorlunda jobb

SID 30 Blåst på blåljusen?

Han vill kunna använda blåljus vid extrema situationer

SID 34 En Pandora för två

Ny kommunikationsplattform från Telium Sweden

SID 36 Större krav på ambulansbesättningar

Allvarliga brister ska åtgärdas på motortävlingar

SID 38 Nytt projekt ska ge säkrare diagnoser

Antalet hjärnskakningar har ökat kraftigt i elitserien

SID 40 Innan larmet går

Studera hur förarnas skyddsutrustningen fungerar

SID 42 Kulans sitter kvar i kroppen än i dag

Runt-omsikt från Safedriving i Trelleborg

SID 48 Alarm / Ambulansförbundet

Medlemsinformation - Betald annonsplats

SID 50 Marknadsnyheter

På varje ”blåljusstation” finns det i regel någon medarbetare, som i det tysta och helt anspråkslöst, underlättar vardagen både för sin arbetsgivare och för sina kollegor. Denne oftast tystlåtne person, utmärker sig vanligtvis även för andra goda och speciella egenskaper som till exempel; mycket yrkeskunnig, alltid motiverad, företagsam, rättvis, engagerad, men också som en bra kollega och kamrat. I år inför tidningen Samverkan 112, tillsammans med en av tidningens annonsörer, en ny tradition genom att i höst dela ut ett hederspris till årets mest inspirerande ”Blåljusmedarbetare”. Privatpersoner kan inte vinna priset – utan enbart aktiva blåljusmedarbetare inom Räddningstjänst, Ambulanssjukvård, Polis, Sjöräddning, Tull, SOS Alarm med flera. Läs på sida 50.

Poliskonstapeln Arvid Karlsson var helt säker på att dö

SID 46 Kamerasystem utan döda vinklar

Alla vet att människors attityd och inställning påverkar prestation, resultat och trivsel. För att lyfta fram denna så viktiga egenskap vill vi få tips från er läsare om blåljus-kollegor som på olika sätt utmärker sig utöver det vanliga, helt i det tysta.

Fokus för högaktuell konferens i Borås

SID 22 I polisbilen styr POLMAN

Samverkan 112 är troligtvis den första blåljus-tidningen i Sverige som testar augmented reality. Augmented reality innebär att en fysisk tidningssida eller annons kan kompletteras med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video, grafik eller GPS-data. Tekniken fungerar i smartphone mobiler och på surfplattor. Vi använder en symbol och en QR-kod som indikerar att det finns mer innehåll tillgängligt via en mobil eller surfplatta. – Syftet är att förhöja hela läsupplevelsen, säger vår ARutvecklare Andrzej Andy Marcinkowski.

Avslutningsvis önskar jag dig en spännande läsning av Samverkan 112! Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Lite av varje SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Polis

Polisen kan söka i både offentliga och hemliga register för att hitta anhöriga. Mikael Hedström, polisens presstalesman, har själv varit med om att framföra dödsbud.

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

WWW.S112.SE

EN AV POLISENS ABSOLUT TYNGSTA ARBETSUPPGIFTER Moniqa Swälas Foto: Lina Westman

De anhöriga är underrättade. Så skriver media ibland när någon omkommit i en olycka, blivit mördad eller hamnat i koma efter en misshandel. Men hur går det till? Vilka är det som underrättas och hur vet polisen vem de ska kontakta? Att underrätta anhöriga vid dödsfall är en av polisens absolut tyngsta arbetsuppgifter. Mikael Hedström, polisens presstalesman, har själv varit med och framfört dödsbud till en mamma som miste sina båda söner i en trafikolycka. Mamman kunde inte ta in att pojkarna inte fanns längre och några dagar senare bad hon om hjälp. – Vi spärrade av E4 en kort stund för att hon skulle få se platsen och sörja. Vi måste hjälpa människor att gå vidare och efteråt fick vi mycket uppskattning för det. I det fallet var det enkelt men i dag när kärnfamiljen knappt finns längre är frågan vem som ska underrättas? De flesta tar väl för givet att det är den man lever ihop med och eventuella barn som ska underrättas vid en olycka eller ett dödsfall. Men så enkelt är det inte. Sambor finns långt ner på listan, särbor och kompisar inte alls. Däremot kan en pappa som inte haft kontakt med sina barn på många år stå först på listan. Polisen går i första hand efter offentliga register. Där står om personen i fråga är gift och har barn. Det är alltså i första hand make/maka, föräldrar och barn som underrättas. Det finns en turordning En sambo kommer inte upp utan måste sökas via fastighetsregistret. Inte heller syskon kommer upp. För att hitta dem måste polisen söka via föräldrarna men syskon söks bara om föräldrarna är döda. Turordningen för dem som ska underrättas är alltså make/maka och barn i första hand men finns inte den anknytningen söker polisen vidare ända till kusinnivå.

WWW.S112.SE

Polisen underrättar en eller två nära anhöriga. – Vi frågar om de behöver hjälp med ytterligare underrättelser. Många tycker att vi ska underrätta flera men vårt krav är bara de närmast anhöriga, berättar Mikael Hedström. Finns det inga identitetshandlingar kan polisen gå via bilregistret om det handlar om en trafikolycka. – Går vi bet, vilket är ovanligt, kan vi slå i hemliga register på tatueringar. Där kan vi hitta kännetecken på personer som varit frihetsberövade eller daktade. Men ibland kan vi inte identifiera personen. Då handlar det oftast om en utländsk medborgare. Sjukhusets ansvar Om personen är vid liv och förd till sjukhus är det sjukhusets sak att underrätta anhöriga. I annat fall är det polisens ansvar, antingen själva eller med en präst. – Svenska kyrkan eller någon annan kyrka ställer alltid upp. Det kan ju vara mycket svåra situationer där vi kanske inte kan lämna dem vi underrättat på flera timmar. Handlar det om unga människor är det känsligt och det kanske behövs professionell hjälp. Ett dödsbud ska lämnas personligen men finns det ingen hemma på adressen kan det i undantagsfall bli så att dödsbudet måste lämnas via mobiltelefon. – Vi underrättar inte om det inte är en hundraprocentig identifikation. Om någon till exempel legat död länge är det inte sä-

>> SAMVERKAN 112 NR 1 2013

>> Vi måste hjälpa människor att gå vidare... Forts. från föregående sida

kert att id-bild och utseende stämmer överens. Då skickar vi prov till rättsläkare. Polisen har också möjlighet att få fram passbilder för att kunna se ansiktet på den de tror är offret. Bilder på nätet ett problem Ett växande problem för polisen är att både medierna och privatpersoner blivit snabba på att lägga ut bilder på till exempel trafikolyckor. Handlar det då om ett fordon som är lätt att identifiera kan de anhöriga se bilden innan de blivit underrättade. – Tänk efter innan du lägger ut en bild, vädjar Mikael Hedström. En underrättelse ska ske så snart som möjligt men med hänsyn. – Händer det en olycka på natten – ska man slita upp en familj då eller vänta tills andra samordningsgrupper kan vara med? Vi gör en prövning varje gång men det ska alltid ske så skyndsamt som möjligt. – I Stockholm satsar man på utbildning för dödsbud men i andra polisdistrikt är det oftast den äldste polismannen i tjänst men vi tvingar ingen. Tyngst är det när det är barn inblandade. Skriv in din ICE i mobilen Det är knappast så att vi går omkring och planerar för att en olycka ska drabba oss. Men en liten, liten tanke på att det faktiskt kan hända kan vara bra. För vi kan alla underlätta för våra anhöriga, polisen och sjukvården. – Vi tittar alltid efter ICE i telefonen eller i plånboken. Skriv in ICE, din relation till den numret går till och om numret går till jobbet eller en hemtelefon. Ofta står det ”mamma” eller ”pappa” i unga människors telefon och det underlättar väldigt mycket, säger Mikael Hedström.

FAKTA

Daktning Daktning är när polisen tagit fingeravtryck och fotograferat en misstänkt. Uppgifterna förs in i ett spaningsregister ICE, eller In Case of Emergency ICE-koden uppfanns av den engelska ambulansföraren Bob Brotchie i maj 2005. Han började sprida budskapet om koden. Efter bombdåden i London den 7 juli 2005 fick den stora allmänheten kännedom om koden, då Storbritanniens räddningspersonal letade efter anhörigas telefonnumer i offrens mobiltelefoner. ICE har spritt sig vitt runt Europa. Även i Nordamerika har man börjat informera om koden. ICE är en kampanj som går ut på att man lägger in information om personer att kontakta vid en olycka i sin mobiltelefons telefonbok. ICE är ett internationellt vedertaget system. Vid svåra olyckor, med okontaktbara offer, kan ofta polis och sjukvårdare använda offrets mobiltelefon för att identifikation. Idén med ICE är att mobiltelefonägaren skriver in bokstäverna ”ICE”, samt namn och telefonnummer till sina närmast anhöriga i telefonboken. Om man gör detta kan räddningstjänsten snabbare få tag på anhöriga i händelse av att telefoninnehavaren skulle drabbas av en allvarlig sjukdom eller olycka. På så sätt kan man också snabbare få uppgifter om medicinering eller andra viktiga fakta.

I Sverige tycker SOS Alarm att ICE är bra och uppmanar till att föra detta vidare i Sverige. http://www.sosalarm.se/sv/112/ Informationsmaterial/ICE/ Att lägga in ICE i mobilen: 1. Lägg till en ny kontakt i telefonboken 2. Skriv in ICE1 följt av vilken relation du har till personen t ex wife, dennes namn, +46 och sedan telefonnumret - utan den första nollan 3. Spara den nya kontakten 4. Vill du lägga till fler kontakter, skriv ICE2 och fortsätt som i punkt ”2” etc. Tänk på att: • använda det internationella utlandspre- fixet + istället för ”00”, som endast används inom Europa. • landsnummer för svenska kontaktpersoner är 46. • använda engelska som språk så att funk- tionen även fungerar när du är utomlands. • berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det. Tips! Vill du undvika att din mobiltelefon presenterar dina kontaktpersoner som ICE + namn när någon ringer till dig? Lägg in tecknet * direkt efter numret till din ICE-kontakt. OBS! Denna funktion fungerar inte i vissa Sony Ericsson-modeller. Ring din ICEkontakt efter du lagt till *-symbolen. Om du ej kopplas fram måste du ta bort * för att kunna ringa ut till din ICE-kontakt. Prova istället med att sätta en 0:a i slutet av telefonnumret, det fungerar på vissa modeller. Källor: Wikipedia och SOS Alarm

ION™

INOVA T4R LIBERTY™ LFL

LINZ6™

Whelen® varningsljus från Ferno Norden innebär all d högsta kvalitet och bästa prestandan. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär-LED) och all d med 5 års garan på elektroniken. INOVA T4R är vår nya laddningsbara LED handlampa med överlägsna egenskaper. TEL: 0520-420200

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

MAIL: fab@fernonorden.com

VERTEX™

WEBB: www.fernonorden.se

WWW.S112.SE

När det gäller... Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet. Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

Rikspolisstyrelsen (RPS) har valt att leverera samtliga nya fordon med Reflexite Flexibright

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

210x144_Reflexite_AD_RandD_ALLTRACKVW.indd 1

01/10/2012 08:09:12

Vill du öka din förmåga att leda och samordna samhällets krishantering? Samverkan vid stora olyckor 20-24 maj 2013 i Revinge, sista anmälningsdag 22 mars Grundkurs i samhällsskydd och beredskap 24-26 september 2013 i Göteborg, sista anmälningsdag 5 maj 10-12 december 2013 i Stockholm, sista anmälningsdag 31 maj

Läs om fler aktuella kurser på www.msb.se/utbildning

MSB utvecklar, tillsammans med andra, individens och samhällets förmåga att förebygga, hantera och lära av olyckor och kriser WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Ladda ner gratisappen junaio från http://www.junaio.com/

Magasin

SAMVERKAN

om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se

Testa AR! Förstärkt verklighet på nästa uppslag På nästa uppslag har vi adderat extra information (testversion) med hjälp av så kallad augmented reality (förstärkt verklighet). Augmented reality innebär att den fysiska tidningssidan kan kompletteras med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video, grafik eller GPS-data. Tekniken fungerar i smartphone mobiler och på surfplattor. Vi använder en symbol på sidorna som indikerar att det finns mer innehåll tillgängligt via en mobil eller surfplatta. – Syftet är att förhöja hela läsupplevelsen, säger vår AR-utvecklare Andrzej Andy Marcinkowski.

Upptäck AR... Du kan ladda ner junaio gratis om du har en iPhone, iPad eller Android smartphone. 1 Aktivera appen. 2 En radar visar vilka platser du kan besöka. Bortse från denna del. 3 Klicka på ”Scan” (i övre högra hörnet) och rikta mobilkameran mot QR-coden på sida 10 i denna tidning. Om några sekunder hörs en ljudsignal = klar att använda. 4 Rikta åter kameran mot tidningssidan och kolla in vår test-miljö.

Samverkan 112 är troligtvis den första blåljus-tidningen i Sverige som testar augmented reality. – Jag tror att dagens mobiler kommer att vara ett gränssnitt, mellan dig, verkligheten och den digitala världen, säger Andrzej Marcinkowski. – För er användare tar det cirka fem sekunder, sedan finns all information i mobilen. Då kan ni titta på video, bildspel och göra kopplingar till olika sociala medier, avslutar Andrzej Marcinkowski.

4-hjulsdrift till VÄSTMANLAND

Hämtas av Sören Svärd.

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer ann-marie andersson, eva-lotta andersson, torvald brahm, eva dahl, linda solum, karin strand, helmut stark/rettungs-magazin och dag öhrlund. Formgivning Sven Åsheden och Josephine Öhrlund (praktikant). Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ........................................... NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ........................................... NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

........................................... NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

........................................... NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

........................................... NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

Text: Sven Åsheden WWW.S112.SE

Påfallande hörbar och synlig. Vår nya varningsteknologi.

www.pintschbamag.de

RES‐Q‐VAC CAREVENT®ALS CAREVENT®EMT RES-Q-VAC är en av de smidigaste och mest lättanvända handsugarna på marknaden! CAREVENT® Pneumatiska handventilatorer med HLR-funktion. Låg vikt och lätthanterade.

SMARTBAG® engångs O_TWO CPAP engångs SMARTBAG® Engångsrevivatorn som ger feedback för att minska risken för aspiration. O_TWO CPAP är 100% engångs i ett paket, och förbrukar endast 8 l/min på 5 cmH2O. O_TWO CPAP ger 45 -75% O2 och ett motstånd på 5 - 20 cmH2O. Fungerar i –18°C till 50°C

Representant för Sverige Euro Equip AB Roger Jonasson Telefon +46 (0)54 832878 info@euroequip.se

WATER‐JEL® CELOX™ FIXO‐FÖRBAND TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

O2 - RESQ Ny enpatient-CPAP •Flödesoberoende - kräver ingen manometer eller flödesväljare •3-stegs Peep ventil motsvarande 5.0, 7.5, 10.0 cmH2O •Förbrukar endast 15 l/min •Patienten är garanterad 30% O2 •Patientvänlig och ergonomisk mask med förmonterad justerbar huvudrem •PVC- och Latexfri

Svarvarvägen 13•132 38 Saltsjö-Boo•Tel.08-715 55 10•Fax. 08-715 59 10•info@im-medico.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Ny teknik

Som hämtat ur en science fictionfilm Text och foto: Olof Carlson Vimmerby Tidning

”

Att i realtid visa olika beslutsfattare hur det ser ut och vad som händer. 10

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Det är som hämtat ur en science fictionfilm. Och räddningstjänsten i Hultsfred blir först i världen att prova den i det verkliga livet. – Det känns väldigt spännande, säger brandmannen Jonas Svensson som också är kommunal säkerhetssamordnare.

ed hjälmkamerans och datateknikens hjälp, kan brandmannen i främsta ledet få experthjälp från ledningen i bakgrunden. Utrustningen består av en kamera monterad på hjälmen, och en dator i ryggsäcken. Datorn är i sin tur trådlöst uppkopplad med en annan dator, i det här fallet på brandstationen i Hultsfred. Givetvis finns det också ljudkontakt. Den datorn är i sin tur försedd med en kamera som gör att experten kan peka och visa. Brandmannen ser då expertens händer i

sina glasögon. Inkopierade i bilden av verkligheten givetvis. Ett typiskt scenario för när den här utrustningen kommer till nytta är en utsläppsolycka. Räddningstjänsten kan skicka in en kemdykare för att kolla läget. Med hjälmkamerans hjälp kan han visa hur det ser ut och vad som händer. Experten ser precis det som kemdykaren ser. Experter visa vad som kan göras, ja till och med peka på vilken kran brandmannen kan vrida på för att stoppa läckaget. Och det utan att behöva gå in i det farliga området.

Men det finns förstås många andra områden inom räddningstjänsten där utrustningen kan komma till nytta. Inte minst i Hultsfred, bland alla rör och ledningar ute på Spånskivan. Jonas Svensson ser också, i egenskap av kommunal säkerhetssamordnare användningsmöjligheter för utrustningen. Att man vid en stor olycka kan hålla kommunens katastrofledningsgrupp uppdaterad i realtid och verkligen visar vad som händer här och nu. Tänkt för militärt bruk – Vid översvämningarna i somras kunde vi haft stor nytta av utrustningen, säger brandmästare Andreas Enberg, just för att visa olika beslutsfattare hur det såg ut. – Företaget är en avknoppning WWW.S112.SE

Högtrycksaggregat för BRANDGASKYLNING & BRANDSLÄCKNING Snabb och effektiv brandgaskylning genom finfördelad vattendimma, effektiv släckning med ringa vattenskador. Aggregaten finns i olika utföranden, kompletta med vattentank. Enkelt handhavande och säkert utförande för:

• • • •

från FOI, försvarets forskningsinstitut, säger Erik Eklund som jobbar på Linköpingsföretaget XM Reality. Han har tidigare jobbat som brandman i Hultsfred, och när dt blev dags att testa utrustningen inom räddningstjänsten var det förstås självklart att vända sig till de gamla jobbarkompisarna. Ursprungligen var utrustningen tänkt för militärt bruk. Exempelvis vid minröjning eller sjukvård. Soldaten i frontledet kunde få hjälp och stöd från expertis lägre bak. Sedan tidigare har företaget ytterligare en utrustning i drift. I Malaysia. Det är en speciell applikation för industrin, som används för kalibrering av verktyg. Men inom räddningstjänst blir Hultsfred först att prova den nyutvecklade utrustningen. En komplett grundutrustning kostar i storleksordningen 200 000 kronor, och det är en hel del pengar. Räddningstjänsten har inte bestämt sig om man ska slå till och köpa grejerna eller inte. Det är skrivet i stjärnorna hur det blir med den saken. Så tills vidare får man nöja sig med att ha provat den. WWW.S112.SE

Yttre och inre släckning Skumläggning Sanering Länspumpning

Jonas Svensson vid räddningstjänsten i Hultsfred drog på sig utrustningen för att prova. En spännande upplevelse tyckte han, utrustningen skulle bli till nytta på många håll i kommunen. SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Han har

Samverkan

mesta av Text och foto: Jan Andersson

Hans Rydh från Bingsta i Jämtland är eftersöksjägare och har som uppgift att leta upp älgar och rådjur som blivit skadade vid viltolyckor. – Under mina 22 år i jobbet har jag nog sett det mesta när det gäller olyckor med älg och rådjur, säger han. Det har varit extremt många viltolyckor i Jämtland den senaste tiden. Den 8 januari var det 19 viltolyckor och dygnet därpå var det 14 stycken. Främst är det älg som förirrat sig ut på vägarna, men även många rådjur blir påkörda. En vägsträcka som

47 000 viltolyckor i Sverige under fjolåret, enligt preliminär statistik från Nationella Viltolycksrådet. En ökning med 6 000 olyckor jämfört med 2011. Det är framför allt rådjur och älgar som kolliderar med bilar visar rapporten. I Jämtland är trenden detsamma. 621 rådjur och 410 älgar var inblandade i trafikolyckor. Eftersom renar enligt jaktlagen inte räknas som vilda djur finns dessa inte med i statistiken, men 217 renar var även inblandade i trafikolyckor i Jämtland enligt Nationella Viltolycksrådets hemsida. 12

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Det här rådjuret dog direkt när bilen med full kraft träffade djurets bakdel. WWW.S112.SE

sett det

viltolyckor

alltid är hårt drabbad när det gäller viltolyckor är E 45, särskilt då sträckan mellan Svenstavik och Brunflo. Vid normala förhållande så brukar det vara en olycka i snitt var 14:e dag. Så fort en viltolycka har skett så ska bilisten ringa och rapportera till polisen vad som skett och var. Polisen ska i sin tur ringa till en kontaktperson eller eftersöksjägare, det kan i vissa fall vara samma person. Olycksplatsen ska märkas ut, helst med de särskilda band som finns att få på bilprovningen, men det går i nödfall också att använda en plastpåse. Hans Rydh från Bingsta är eftersöksjägare och han har flera drabbade vägavsnitt i sitt bevakningsområde. – Jag har jobbat 22 år med eftersök och jag har nog sett det mesta som kan hända vid viltolyckor. Hans berättar att polisen kan ringa när som helst under dygnet och då är det bara att ge sig ut. Var uppmärksam hela tiden Det gäller att jobba snabbt för att förhindra onödigt lidande – När jag kommer till en olycksplats där inte viltet ligger kvar på vägen eller i diket, så får jag göra en bedömning om djuret blivit skadat. Det brukar synas på spår på olycksplatsen. Blir bedömningen att ett eftersök måste göras så är det bara att ge sig ut i skogen för att spåra älgen eller rådjuret. Är det en ren som blivit påkörd så brukar renägaren själv ta hand om sitt djur. Det gäller för Hans att jobba snabbt så att han kan avliva det skadade viltet så fort som möjligt för att förhindra onödigt lidande. Vad är det som gör att det är så många olyckor just nu? – Det är svårt att säga. Det brukar vara en topp i januari när det gäller viltolyckor. Hans berättar att de allvarligaste viltolyckorna han blivit kal�lad till är när exempelvis en älg hamnar på vindrutan och att bilföraren tappar sikten och kommer ut på andra vägbanan och möter en bil front mot front. – Det brukar aldrig sluta bra, säger han. Har du något speciellt minne från någon olycka du varit på? – En gång blev jag kallad till en olycka där en älg kommit emellan en bil och en husvagn. Det var första semesterdagen för den familjen och jag minns att det vara bara småsmulor kvar av husvagnen, men det blev inga personskador. Trots att det har varit så tätt med viltolyckorna några dagar nu är det ingenting mot hur det var för två år sedan. – Då var det enormt många viltolyckor. Efter min sträcka på E 45:an hade vi 55 älgolyckor på ett år. Vad är ditt bästa tips för att undvika en viltolycka? – Det bästa är att sänka hastigheten och titta efter vägkanterna. Det gäller att vara uppmärksam hela tiden, säger Hans Rydh. WWW.S112.SE

Eftersöksjägaren Hans Rydh har massor av jobb den här vintern: ”Sänk hastigheten och titta efter vägkanterna”

10 - 1 2 s e p t e m b e r

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Vår station

Tidsvinsten vid insatser är avsevärd. I Östergötland har insatstiderna vid trafikolyckor ungefär halverats tack vare samarbete och samövningar, berättar Daniel Åsberg och Johan Lindberg.

PAPS FIXADE många stötestenar Ambulans och Räddningstjänst sida vid sida. I Östergötland utvecklas samarbetet och i Räddningsstation Kallerstad huserar räddningstjänst och ambulans i samma byggnad.

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

WWW.S112.SE

Halverad insatstid, säkrare arbete och tryggare patienter. Det är några av vinsterna som ambulanssjukvården och räddningstjänsten i Östergötland räknar hem med sitt unika utbildningssamarbete, PAPS. PAPS står för ”prehospitalt arbete på skadeplats” och handlar om standardiserade rutiner för insatser vid trafikolyckor. Ambulanssjukvården och räddningstjänsten har enats om rutinerna, utbildar sig för dem och samövar, vilket gett massor av fördelar. Vad vill ni göra först? Hur löser vi det här? Vad väntar vi på? Hur brukar ni göra? Alla frågeställningar av det slaget är som bromsklossar för ett smidigt räddningsarbete efter trafikolyckor och det är ur sådana erfarenheter som PAPS (Prehospitalt Arbete På Skadeplats) har vuxit fram. Olika rutiner En av initiativtagarna är ambulanssjuksköterskan Johan Lindberg som numera arbetar för Falck Ambulans i Linköping. Samverkan112 möter honom och brandmannen Daniel Åsberg på nybyggda Kallerstads räddningsstation i utkanten av Linköping. Där är räddningstjänsten och ambulanssjukvården sammanboende, vilket även det skapar samverkansfördelar och personkännedom som gynnar samarbete. Men nu är det PAPS vi ska berätta om: Johan Lindberg har 20 års erfarenhet av arbete i ambulans. Hans personliga erfarenhet av varför PAPS och ökad samverkan behövs fick han under sin tid på ambulansen i Vara i Västergötland. Han berättar: – I de bygderna är de geografiska förhållandena sådana att man som ambulanspersonal får samarbeta med många olika räddningstjänster. Insatser efter trafikolyckor är en vanlig arbetsuppgift och jag började reflektera över att insatsrutinerna var så olika, beroende på vilken räddningstjänst som vi samarbetade med. – Frågan som jag funderade över var hur mycket man kunde vinna på att ha standardiserade rutiner så att alla arbetar likadant, berättar han. Standardiserat arbetsflöde Frågan grodde inom Johan i flera år och när han bytte jobb och flyttade till Linköping fick han möjligheten att bli en av eldsjälarna inom ambulans och räddningstjänst i Östergötland, som utvecklat PAPS. WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

>> Här är ett exempel på det standardiserade arbetsflödet, som alla övar in.

Räddningstjänst och ambulanssjukvården sida vid sida. Samövningarna gör att de respektive yrkesgrupperna samtrimmas. (Fotot är från en av PAPS samövningar.)

Bil på taket, hur gör vi nu? I Östergötland vet alla i förväg hur arbetet ska ske. (Fotot är från en av PAPS samövningar.) 16

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

WWW.S112.SE

Eldstjälarna som utvecklat PAPS Forts. från föregående sida

”

Om räddningstjänsten kommer först till en olycksplats, så är mycket förberett för ambulanssjukvården när dess personal kommer fram, eftersom brandmännen vet hur ambulanssjukvården vill jobba.

Tidsvinsten vid insatser är avsevärd. I Östergötland har insatstiderna vid trafikolyckor ungefär halverats tack vare samarbete och samövningar, berättar Daniel Åsberg och Johan Lindberg. WWW.S112.SE

– Jag kom med i räddningstjänstens TML-grupp, som en av flera representanter för ambulanssjukvården. (TML står för taktisk medicinsk losstagning) – Gruppen saknade en del perspektiv på räddningsinsatser som är specifika för ambulanssjukvården, så idén var att föra in de delarna och få in det i ett gemensamt utarbetat arbetsflöde, förklarar Johan. Idén vidareutvecklades sedan i TMLgruppen tills PAPS-utbildningen kunde knoppa av som en egen metod för kvalitetsutveckling, som fungerar parallellt med TML, PHTLS osv. PAPS har sedan fortsatt att utvecklas till dagens form och är nu ett etablerat arbetssätt som förfinats och mognat. – PAPS ersätter inte något annat. Til�lämpningen av PHTLS, PS, TML osv sker precis som tidigare. Det som PAPS handlar om är att man genom samarbete mellan ambulanssjukvården och räddningstjänsterna standardiserar arbetsflödet och får en ökad förståelse och kunskap om hur de respektive yrkesgrupperna på en skadeplats arbetar, förklarar Johan Lindberg. Gemensamt mål PAPS syftar alltså till att genom ömsesidigt ökad kunskap för de respektive professionerna, väva samarbetsformer som resulterar i ett effektivare, säkrare och snabbare räddningsarbete. – All personal som kommer till en skadeplats, oavsett yrkesgrupp, ska arbeta mot ett gemensamt mål. Med förståelse och respekt för varandras yrkeskunskaper arbetar man tillsammans för att så snabbt och säkert som möjligt ta hand om de som behöver hjälp. – Detta fungerar som en gemensam utgångspunkt och genom utbildningen och övningarna har vi enats om en standardrutin, ett arbetsflöde, för insatsen som alla känner till, förklarar Johan Lindberg och Daniel Åsberg, som fortsätter: – Förr var det ibland så att vi i räddningstjänsten upplevde att ambulanssjukvårdens personal inte visste vad vi kan göra vid räddningsinsatser. Sådant försenar insatserna, men med ökad ömsesidig kunskap vet alla vad de andra kan och ska göra, säger han. Arbetssättet kommer till nytta dagligen. Under 2012 gjordes gemensamma insatser vid totalt 444 trafikolyckor. Många fördelar Johan Lindberg och Daniel Åsberg berättar om massor av fördelar som man vunnit i Östergötland tack vare det ökade samarbetet:

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Daniel Åsberg, brandman: Tidigare kunde man ibland uppleva att ambulanssjukvårdens personal inte visste vad vi kan göra vid räddningsinsatser. Nu fungerar allt bättre.  Tidsvinsterna. Den ömsesidiga kunskapen om hur respektive arbetsgrupp arbetar och de gemensamma och inövade rutinerna gör att räddningsarbetet går snabbare.  Ökat samarbete på plats. Eftersom man känner till varandras arbetsrutiner kan ibland ytterligare tidsvinster göras. Ett exempel: Om räddningstjänsten kommer först till en olycksplats, så är mycket förberett för ambulanssjukvården när dess personal kommer fram, eftersom brandmännen vet hur ambulanssjukvården vill jobba.  Ökad säkerhet. Det regelbundna samövandet gör att insatserna blir säkrare och risken för exempelvis missuppfattningar eller okunskap om arbetssätten är mindre.  Tryggare patienter. Ingen patient behöver vara ensam under räddningsinsatsen. Det finns alltid en ambulanssjuksköterska vid patientens sida under hela insatsen, eftersom man enats om att lägga upp arbetsflödet på ett sådant sätt att detta är möjligt.  Medicinska vinster. De medicinska vinsterna kan vara betydande, främst på grund av tidsvinsterna och ökad säkerhet under arbetet.  Positiva sidoeffekter. PAPS handlar fram-för allt om insatser vid trafikolyckor med upp till sex skadade. Men effekten av det ökade samarbetet märks vid alla typer av räddningsinsatser. 18

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Johan Lindberg, ambulanssjuksköterska: Egentligen är PAPS delvis väldigt ”basic”. Men det är bra att enas om arbetsrutinerna och öva dem tillsammans. När man nöter in arbetsflödet löper allting smidigare, alla vet vad som ska göras och vad som kommer att hända.

Hur stora är tidsvinsterna i genomsnitt? Johan Lindberg och Daniel Åsberg tittar på varandra när frågan ställs. Halverad insatstid – I genomsnitt halveras insatstiden när man jobbar på det här sättet. Alla vet hur arbetsflödet ska vara, inga onödiga frågor behöver ställas och båda yrkesgrupperna lyssnar på varandra, säger de. Att tidsvinsterna finns har visat sig vid tidsstudier som man gjort i samband med övningar, då man prövat både gamla och nya arbetssätt och utvärderat tiden. – Med stöd av Saab Performit har vi haft utrustning för att kunna pricka av alla enskilda åtgärder i ett arbetsflöde och klocka dem, förklarar de. De berättar också hur samövningarna och de gemensamma ansträngningarna att utveckla räddningsarbetet ibland tar utvecklande skutt mot ökad effektivitet och säkerhet. Ett exempel är när frågan restes om man inte borde välta bilar som ligger på sidan tillbaka på alla fyra hjulen, innan man lyfter ur patienten. – Spontant tyckte nog de flesta att det kan vara en dålig idé. Men vi provade, vår ambulansöverläkare agerade markör och en bil på sidan vältes tillbaka med hjälp av

luftkuddar. Sedan dess har vi en rutin för detta, eftersom det går att lyfta tillbaka bilarna mycket varligt och tidsvinsten med att göra på det sättet är stor. Samma sak med frågan om man ska ta ur skadade patienter ur bilarna bakåt, eller åt sidan genom dörren. Tack vare PAPS har ambulans- och räddningspersonalen testat och utvärderat och nu finns det en fastlagd rutin för detta också: Bakåt gäller, eftersom man anser att det är mest skonsamt och för att underlätta gör räddningstjänsten alltid en ”näsa” i biltaket för att skapa mer utrymme. – Rutinen är inarbetad, ingen behöver fråga, alla vet och därför går arbetet snabbt. Vad händer nu, då? Jo, med den långa erfarenhet östgötarna har av PAPS och nyttan med ett etablerat samarbete och gemensamma, regelbundna övningar för all personal, så kan konceptet ses som etablerat. Från Falcks sida finns till och med planer på att sprida arbetssättet över hela landet och att erbjuda utbildningskonceptet externt. En annan nyhet framöver är ökat deltagande även från polisens sida vid övningar.

>> WWW.S112.SE

FAKTA RÄDDNINGSSTATION KALLERSTAD: I vinter är det ungefär ett år sedan invigningen av Kallerstads Räddningsstation i Linköping. Stationen ersätter de gamla, trångbodda lokalerna i centrala Linköping. Nu är utrymmena betydligt större, med totalt 6500 kvadratmeter lokalyta där räddningstjänsten (förbundet Räddningstjänsten Östra Götaland, RTOG) och ambulanssjukvården (Falck Ambulans AB) är sambo, precis som tidigare. En målveten satsning Att samboendet mellan räddning och ambulans fortsätter är en målmedveten satsning. I förarbetena till bygget har det uttryckligen sagts att lokaliseringen av de båda verksamheterna till samma lokaler ger en rad fördelar. Till exempel ökad trivsel för medarbetarna, goda möjligheter till samarbete vilket gynnar arbetet under räddningsinsatser och god personkännedom tvärs över yrkesgränserna. Fastigheten ägs av kommunen Kallerstads Räddningsstation har byggts av Linköpings kommuns fastighetsbolag som hyr ut lokalerna till kommunen och landstinget. Lokalerna har plats för ambulanser, brandbilar, verk-

WWW.S112.SE

stad, tvätthall, garage, reservbilsgarage, jourrum, kök, matsal, dagrum, idrottshall, gym, kontorsplatser, utbildningslokal och grupprum. Bra läge minskar insatstiderna Med räddningsstationen placerad i stadsdelen Kallerstad har stadens räddningsresurser fått en strategiskt bra placering, innebärande att både brandmän och ambulanspersonal snabbare ska kunna nå fler i kommunen, vilket leder till att insatstiderna minskar. Den geografiska placeringen av stationen har föregåtts av omfattande lokaliseringsstudier och anses nu vara bättre jämfört med tidigare. 5 400 m2 med 20 fordonsplatser Brandstationens bemanning består dygnet runt av två utryckningsbefäl och sex brandmän. Under kontorstid finns dessutom räddningschef i beredskap på plats på stationen, medan denne i övrigt finns i beredskap i hemmet. Varje år är räddningstjänsten ute på ungefär 880 insatser. Ambulanssjukvårdens bemanning består av personal till tre dygns- och två dagambulanser, samt tre sjuktransportbilar. Räddningsstationen har totalt 20 fordonsplatser klara för utryckning.

4-hjulsdrift till VÄSTERÅS

Hämtas av Anders Sandvik.

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Samverkan Text: Helena Lindh Foto: PreHospen

Komplex akutsjukvård fokus för högaktuell konferens Den är unik i sitt slag. Den är till för dem som möter patienterna - personal på larmcentraler, ambulanssjukvård och prehospital primärvård. Deltagarna utlovas både inspiration och nya kunskaper. I slutet av april är det dags för PreHospenkonferensen i Borås! Det är ett gediget program som väntar de cirka två hundra deltagare som beräknas komma till konferensen. Ledarskap i vården, moraliska konflikter, simulering, smarta vårdlösningar och nya behandlingsmetoder är några smakprov ur innehållet. – Programmet är helt out-standing. säger Birgitta Wireklint Sundström, lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Det är hon och hennes kollegor vid PreHospen kunskapscentrum på Högskolan i Borås som står värdar för årets enda svenska prehospitala konferens. Kunskapscentret, ett av Europas främsta inom prehospital vård, rymmer betydligt bredare forskning än enbart vård, till exempel medicinsk och teknisk utveckling. Därför är det också naturligt att konferensen innehåller allt från akutsjukvårdens organisation till smarta textilier i ambulansen, något som Samverkan 112 skrev om i förra numret. Årets konferens, den sjätte i ordningen, 20

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

har en mer internationell prägel än tidigare. Ett bidrag från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad har möjliggjort många internationella föreläsare samtidigt som konferensavgiften kan hållas fortsatt låg. – Forskningen inom den prehospiBjörn Guldvog från tal vården har ökat norska hälsoministeoch vi har fått ett riet har en bakgrund som läkare och allt större internaforskare. tionellt kontaktnät som vi förstås drar nytta av när vi anordnar konferensen, säger Björn-Ove Suserud, professor i vårdvetenskap. Internationellt erkända experter En av konferensens huvudtalare är Björn Guldvog från norska hälsoministeriet. Han har en bakgrund som läkare och forskare och arbetar med akutsjukvårdens organisation och administration i Norge för att nå så hög patientsäkerhet som möjligt. Under konferensen kommer han bland annat att prata om vårdkvalitet och om hur tidig bedömning av vårdnivå för patienten kan rädda liv. – Björn Guldvog är internationellt känd som en av Skandinaviens kunnigaste per-

soner på akutsjukvård, säger Birgitta Wireklint Sundström. En annan intressant föreläsare hon gärna vill lyfta fram är ambulansöverläkaren Jonas Högberg från Göteborg. Han har bland annat tagit fram behandlingsJonas Högberg, riktlinjer för prehos- ambulansöverläkare i pital vård i regionen Göteborg, är en av konferensens föreläsare. södra Älvsborg. Under konferensen kommer han att prata om effekten av smärtlindring via näsan, så kallad intranasal behandling. Det är en metod som han praktiserat under ett halvårs tid i Göteborg. Metoden underlättar bland annat att ge stickrädda barn smärtlindring. – Jonas Högberg har en fot i det praktiska och den andra i att utveckla vården. Han är suverän på det här med riktlinjer, säger Birgitta Wireklint Sundström. Direkt nytta för patienterna PreHospenkonferensen vänder sig i första hand till den vårdpersonal som möter patienterna, men även politiker och representanter från olika myndigheter väntas komma. WWW.S112.SE

Det är redan många deltagare anmälda från olika delar från landet och även från Norge, Danmark och England. – Vi ser ett växande intresse och att det är många som kan ha nytta av konferensen. Även om konferensens fokus är väl definierat innebär det ingen avgränsning, vi vänder vi oss till en bred målgrupp. Därför har vi infört endagsbiljetter för dem som bara har möjlighet att vara med oss en dag. Det handlar om att tillgängliggöra konferensen, säger Johan Norling, som är forskningsadministratör och håller i många av trådarna inför konferensen. För honom och hans kollegor är det viktigt att skapa förutsättningar för deltagarna att komma hem med nya kunskaper, men också med nya kontakter och nätverk. Den vårdpersonal som deltar i konferensen ska åka därifrån med kunskaper som de direkt kan använda i mötet med patienten. – Som sjuksköterska ska man känna att man är bättre rustad att problematisera och göra bedömningar när man kommer tillbaka till jobbet och möter patienterna, säger Birgitta Wireklint Sundström. På längre sikt hoppas arrangörerna att konferensen kan bidra till en mer effektiv styrning och organisation av prehospital vård och till förbättrade behandlingsriktlinjer, till exempel kring intranasal bedövning.

FAKTA

PreHospen är Sveriges och Nordens främsta prehospitala kunskapscentrum. Det rankas även som ett av Europas främsta prehospitala kunskapscentrum när det gäller vårdvetenskaplig forskning.

4-hjulsdrift till GÄVLEBORG

PreHospenkonferensen äger rum den 25-26 april 2013 vid Högskolan i Borås. Kostnaden är 2200 kronor exkl. moms vid tidig anmälan, 2800 kronor exkl. moms vid senare anmälan. För information om dagsbiljetter, se konferensens webbsida. Konferensen vänder sig till vårdpersonal inom bland annat larmcentraler, ambulans, primärvård och akutmottagning, det vill säga de som utför det patientnära vårdarbetet. Konferensen hålls vart tredje år. Årets konferens blir den sjätte i ordningen. Bland teman återfinns: • Evidensbaserad prehospital vård • Hälsa, vårdkvalitet och patientsäkerhet •Smarta lösningar i prehospital vård • Kulturförändringar • Nya prehospitala behandlingar

Hämtas av Jan-Erik Sundin och Thomas Hildingsson.

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Upptäck vårt konferensprogram

på webben!

www.prehospenkonferensen.se För mer information, konferensprogram och anmälan.

Följ våra forskare i sociala medier #phk2013 facebook.com/prehospenkonferensen2013

Var: Högskolan i Borås | När: 25-26 april 2013

Intresserad? Vi ser fram emot din anmälan.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Polis

På en testbil visar Pär Vikingsson en rad funktioner hur systemet används av en polisman i tjänst.

I polisbilen styr

POLMAN

Det har blivit mer och mer utrustning i utryckningsfordon. Standby i Trollhättan har tagit fram en unik produkt för polisen som samordnar och förenklar handhavandet av alla funktioner. – För den enskilde polismannen innebär det i korthet en pekskärm där han enkelt kan styra alla dessa funktioner, säger Standbys projektledare Pär Vikingsson. Systemet har testats på ett 20-tal olika polisbilar runt om i landet under cirka ett år. Nu finns de första färdigutvecklade enheterna klara för leverans. På en testbil visar Pär Vikingsson en rad funktioner hur systemet används av en polisman i tjänst. Polisbilarna utrustas med mycket extrautrustning såsom kommunikationsradio, blåljus, GPS-system, video med mera. Varje enhet styrs från olika platser som varierar från bil till bil. – Det har varit många olika manöverpaneler att hålla reda på. Nu är allt som inte tillhör bilen samlat på ett ställe och dess22

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

utom kommunicerar de med varandra, säger Per Lindblom som är marknads- och försäljningschef. Produkten har samlingsnamnet POLMAN, POLisiärt MANöversystem, och är egentligen mjukvaran. Standby räknar med att senare utveckla liknande system för t ex räddningstjänst och tullverket. Polisen först ut Först ut är polisbilarna som har en rad olika utrustningsnivåer. En hundbil ska till exempel utrustas med fläktar i bagaget. Om det skulle bli strömbrist så finns det en prioriteringsordning på när systemen stänger av olika funktioner enligt en prioriteringsordning. – Bilen ska kunna starta och polisman-

nen ska hela tiden ha tillgång till sin kommunikationsradio, säger Pär Vikingsson. Från pekskärmen går det även att styra ljuset och med Standbys egna larmbåge finns ett ljus som lyser starkt in i kupén på en bil som står framför. Den senaste larmbågen är aerodynamiskt utformad och har en minimal påverkan på luftmotståndet. – Vi har även marknadens minsta LEDvarningsljus som är typgodkänt, säger företagets vd Anders Wiqvist stolt och visar upp en lampa, liten som en femkrona. I år firar Standby 35 år och har 25 anställda i Trollhättan samt dotterbolag i Finland och Tyskland – De viktigaste produkterna utvecklar vi själva. Det skiljer oss lite granna från våra WWW.S112.SE

CEO - unik på marknaden Centralenhet/fordonsdator med ett integrerat CAN-system.

Manöversystemet Polman består av en centralenhet, CEO, med stöd för styrning av polisens nya kommunikationsradio Rakel, allt blåljus och övriga fordonsfunktioner, GPS-Navigationssystem, video, backkamera, hundfunktioner mm. Det finns många fördelar med det nya manöversystemet. En är till exempel att

polispersonalen snabbt kan stänga ner systemet, inklusive radiotrafiken, när man lämnar polisbilen. Idag hörs radion ibland genom rutorna. Med Polman stängs radion av när man låser dörrarna. Systemet är även förberett för att integrera kamera. Då kan man filma olika händelser. Och

Manöverenhet - 9” wide touchskärm Med en CAN manöverpanel.

tester pågår för ett system som automatiskt läser av registreringsskyltar och kör informationen mot olika register (ANPR).

Text: Sven Åsheden

kollegor, liksom att vi har tre ben att stå på genom att vi erbjuder både ljus och ljud samt styrsystem. Sortimentet kompletteras med andra uttestade produkter från kollegor världen över säger Anders Wiqvist. Sedan 1994 har Standby haft Svensk Polis som en av sina stora kunder. I dag finns det någonting från företaget i varje polisbil som rullar i landet men exporten ut i övriga Europa har ökat rejält. – Vi har ökat exporten från 10 till 35 procent under en femårsperiod, säger Anders Wiqvist. Den nya lanseringen av Polman lär inte minska exporten. Text: Joachim Flodin Foto: Stefan Bennhage WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Halksensorn som kan spara liv

Text: Elsa Rensfeldt Foto: Eija Dunder

FAKTA

Masskrockarna i Skåne och Gävleborg: I masskraschen på E 4 på Tranarpsbron, dog en person och 46 skadades. Över 70 fordon, personbilar och lastbilar, var inblandade. Halka var orsaken till olyckan på bron som just saltats och plogats. 11 lastbilschaufförer är misstänkta för vårdslöshet i trafik, enligt sydsvenskan.se.

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Ytterligare en masskrock inträffade, några timmar senare, på E 4 mellan Iggesund och Hudiksvall. Fem långtradare och fem personbilar var inblandade. Primärt hade en lastbil vikt sig över vägen och hängde ut över vägräcket: En person skadades. Enligt uppgifter till nyhetssajten Hela Hälsingland är teorin att en olycka skett först, med ett eller flera fordon, och att förare av bakomvarande fordon inte hunnit bromsa. Det var inte vägunderhållet som brast vid olyckorna

WWW.S112.SE

En halksensor som just nu utvecklas vid LTU i Luleå och varnar för besvärligt väglag hade kunnat innebära ett mindre dramatiskt scenario vid den svåra seriekrocken i Skåne. Forskaren vid Luleå tekniska universitet, Johan Casselgren, är pappa till denna uppfinning. – Säkerligen hade den kunnat ha haft betydelse i en sån här svår olycka, säger Casselgren som började arbeta med produkten i samarbete med bland annat Volvo AB med flera år 2005. I dagens nya bilar finns i och för sig redan system som varnar för halka, men Casselgrens uppfinning tar produkten flera steg längre. Forskaren har nämligen nu även samarbete med meteorologen Tomas Casselgren - jodå de är släkt - far och son. Varnar bakomvarande – Pappa tittar på att kunna utveckla väglagsprognoser så att man ska kunna, kanske timmar i förväg, förutspå väderomslag, säger Johan som dessutom berättar att systemet är tänkt att kopplas ihop med GPRS som automatiskt skulle varna bakomvarande fordon för besvärligt väglag. – Och vi utvecklar just nu också en webbplats som man som trafikant kan gå in på och få information om väglag, berättar Johan som är anställd forskare vid den Teknikvetenskapliga och matematiska institutionen. Den nya tekniken - som just nu provas av honom själv i egna bilen, och under nästa vinter i Luleå kommuns bilpark - kan komma ut i handeln om några år. Prisvärd – Det är flera saker som ska lösas. Hur man inlemmar den i bildesignen, hur varningssystemet ska fungera. Ska det vara via ljud, ljus, display? Men kanske om fem år att den kan vara ute i produktion och vi har en konkurrensfördel för den byggs av komponenter som är billiga och som redan finns på marknaden, säger Johan Casselgren. Intresset för uppfinningen är stort inte minst inom biltestindustrin som är med på ett hörn i detta EU-finansierade projekt. Sensorn fungerar så att tre laserstrålar belyser vägbanan och mäter ljuset som då kan berätta om det är risk för exempelvis blixthalka eller vattenplaning. – Det skulle kännas lite häftigt att veta att min uppfinning skulle åka omkring i morgondagens bilar, säger Johan om framtidsscenariot. Men primärt är det en annan sak han också känner: – Kan det här spara liv är det ju mycket värt, menar Johan Casselgren. WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Samverkan

Danuta Wasserman har ett v

PROFES SJÄLV

Professor Danuta Wasserman har vigt sitt liv åt att forska i varför människor tar livet av sig och försöka förhindra det. För det fick hon Nordiska Folkhälsopriset 2008. Vi har träffat henne och pratat om det vi inte pratar om…

Text och foto: Dag Öhrlund

ästan alla känner vi till någon som har gjort det vi helst inte pratar om. Varje år begår ca 1 miljon människor i världen självmord, över 2 700 per dag. I Sverige är det den vanligaste dödsorsaken bland människor mellan 15 – 44 år. 2011 tog 962 män och 416 kvinnor sina liv (säkra och osäkra självmord). Statistiken speglar resten av Europa, där betydligt fler män än kvinnor löper linan ut. Varje dag väljer alltså i genomsnitt drygt fyra svenskar att avsluta sina liv. Ofta leder självmorden till långa, ibland livslånga, trauman för de närstående som ställer sig frågan ”varför?”. 26

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Den psykiska ohälsa som leder till depressioner och självmord, ökar. Alltfler sjukskriver sig på grund av bland annat stress och utbrändhet. På grund av psykvårdens bantning kan långt ifrån alla få hjälp innan det är försent. 77 miljoner kronor Samhällets ekonomer ser krasst på självmord. Enligt Räddningsverkets rapport kostar varje suicid staten över 18,6 miljoner kronor, bland annat i utebliven produktivitet – en daglig förlust om drygt 77 miljoner kronor! I vilket affärsdrivande företag som helst hade man omedelbart satsat åtminstone 10 procent av den summan på prevention

för att hindra framtida förluster. Dock inte i AB Sverige, trots att många liv skulle kunna räddas och mycket lidande förhindras. – Många pratar om vikten av prevention av psykisk ohälsa och självmord, men det har inte gjorts tillräckligt, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi. Nu har regeringen äntligen bestämt sig för att satsa mer på psykvården och bl.a. NASP har fått i uppdrag att genomföra en pilotstudie av programmet ”MHFA- Första hjälpen till psykisk hälsa” MHFA Målsättningen med Första hjälpen WWW.S112.SE

viktigt och annorlunda jobb:

SSOR I VMORD

”

Det har inte gjorts tillräckligt...

till psykisk hälsa är att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord. Strategin är att utbilda nyckelpersoner som i sin tur är lärare och handledare vid den egna arbetsplatsen, till exempel i vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och vid skolor. Modellen utarbetades i The Mental Health First Aid Training and Research program (MHFA), som på svenska fått namnet Första hjälpen till psykisk hälsa, och utformades år 2000 av Betty Kitchener och professor Antony Jorm i Australien. Under följande år har programmet utvecklats och WWW.S112.SE

utvärderats vetenskapligt och används nu i 15 länder runt om i världen. NASP har hittills utbildat ca 2500 personer. Nu genomförs även en pilotstudie av en ungdomsversion av programmet kallat MHFA-Y. Danuta Wasserman är chef för NASP vid Karolinska Institutet, Sveriges första nationella centrum för suicidforskning och prevention. Här bedrivs en tvärvetenskaplig forskning för att studera samband mellan livsmiljöer, psykosociala risk- och hälsofrämjande situationer. Man studerar den självmordsbenägna personens känsloreaktioner, beteenden och biologiska uttryck.

– Vi har funnit att den ärftliga uppsättningen i vissa miljöer har betydelse för suicida beteenden. I klartext: Det finns en ärftlig påverkan i hur vårt genetiska system hanterar stress. Vissa människor producerar för lite av den depressionshämmande signalsubstansen serotonin och för mycket av stressämnet cortison. Dessa människor behöver diagnostiseras tidigt för att man ska kunna sätta in en behandling som motverkar depression och kanske – självmord. I framtiden kommer diagnosen att kunna ställas av distriktsläkare efter ett enkelt DNAprov. Professor Wasserman är en internaSAMVERKAN 112 NR 1 2013

>> 27

>> Vi måste hjälpa människor att gå vidare... Forts. från föregående sida

tionellt erkänd forskare och initiativtagare till ett nationellt nätverk för självmordsprevention. Tidigare fick hon ta emot Nordiska Folkhälsopriset av folkhälsoministern Maria Larsson. 2012 fick Danuta Wasserman BMA:s (Board of Science Award for the Public Understanding of Science) pris för boken “Depression: The Facts, 2nd edition” vid galan British Medical Association Book Awards 2012, som delar ut priset till den bok som panelen anser bäst stödjer främjandet av och allmänhetens förståelse för vetenskap. Danuta blev mycket glad över detta då konkurrensen var hård med över 100 böcker från olika medicinska discipliner. 77 000 psykiatriker I år tillträder professor Wasserman posten som president i Europeiska Psykiatriska Föreningen EPA som är samlingspunkten för bl.a. 33 nationella psykiatriska föreningar med drygt 77 000 psykiatriker, ett viktigt forum för att arbeta med prevention av psykisk ohälsa och självmord. Danuta föddes i Warsawa. Hennes familj tillhörde de oppositionella och när den politiska situationen allvarligt förändrades 1968, kom de till Sverige där Danuta fick chansen att bedriva medicinstudier i Uppsala. Sedan 1980 arbetar hon vid Karolinska Institutet och 1986 kom hon med sin doktorsavhandling ”Självmordsförsök – patientens familj, sociala nätverk och terapi”, som blev mycket uppmärksammad i forskningsvärlden. Hur kommer det sig då att man som professor viger sitt liv åt att förhindra självmord? Danuta ler: – Jag kan inte tänka mig något viktigare än att försöka rädda liv! Tidigare hade den svenska forskningen huvudsakligen koncentrerats på biologiska orsaker och epidemiologi. I sin avhandling tog Danuta upp självmord ur andra vinklar. – Det är minst lika viktigt att titta på människors sociala villkor, existentiella frågor och behovet av medmänskligt stöd. Dessutom måste vi arbeta för tidig upptäckt av psykisk ohälsa och självmordsbenägenhet samt kunna erbjuda lättillgänglig, allsidig vård och rehabilitering. Självmord förekommer i alla åldrar, sociala och etniska grupper. Alltfler unga uttrycker självmordstankar eller tar livet av sig, vilket gör behovet av prevention ännu större. Som vetenskaplig ledare och koordinator för projektet SEYLE – Saving and Empowering Young Lives in Europe, har Wasserman fått tillgång till tre miljoner 28

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

En helt vanligt dag på jobbet för Danuta.

euro för att koordinera tolv länders forskning om hur man räddar unga liv i Europa. Detta genom WE-STAY – Working in Europe to Stop Truancy Among Youth. Huvudsyftet med WE-STAY är att samla in epidemiologisk information om skolk hos europeiska ungdomar och att genomföra olika interventionsprogram med åtgärder för att minska skolket och på detta sätt förbättra den psykiska hälsan hos ungdomar. – Men det behövs ännu större insatser även på nationell nivå. Jag vill att regeringen fortsätter uppmärksamma problemet och tänker långsiktigt, att prevention av psykisk ohälsa och självmord ska finnas som ämne i alla utbildningar från grundskola till högskola. Dessutom borde Livskunskap finnas på schemat i grundskolan och gymnasiet. Tanken är också att MHFA-Y dvs. undomsversionen av Första hjälpen till psykisk hälsa här ska utgöra ett viktigt tillskott. Internet har i det här fallet medfört en negativ aspekt. På nätet finns gott om sidor med detaljerade tips om olika självmordsmetoder och vissa sidor uppmanar öppet ungdomar att ta sitt liv. Danuta skulle vilja att en statlig utredning såg över huruvida en ny lagstiftning behövs: – Internet innebär en fantastisk utveckling, men även nya hot som vi måste

bemöta. Det behövs en rejäl självreglering hos Internetleverantörerna. I hem, skolor och andra miljöer där sårbara ungdomar vistas måste exempelvis självmordssidor filtreras bort! England har kriminaliserat medhjälp till självmord, vilket även innefattar självmordsförhärligande sidor på nätet. Till det yttre lever många av oss, åtminstone materiellt, bättre än någonsin. Vi bor bra, äter oss mätta, har råd att resa och spenderar alltmer pengar på exempelvis hemelektronik som ska förgylla vår fritid. Frågan blir därmed alltmer uppenbar – varför mår vi så dåligt om vi har det så bra? Känna att livet har en mening – Pengar köper inte lycka! En betydligt viktigare faktor är exempelvis att känna tillhörighet i olika gemenskaper och att den enskilda människans kapacitet uppskattas och tas tillvara. Man måste känna att livet har en mening. Därmed kan man lätt vara olycklig i ett rikt land om man inte möts med respekt och får vara delaktig. På samma sätt kan man vara mycket lycklig om man är fattig men upplever att man bidrar med något och får uppskattning. Till känslan av utanförskap kommer också de alltmer ökande krav vi ställer på oss själva. Krav som leder till stress, WWW.S112.SE

”

Jag kan inte tänka mig något viktigare än att försöka rädda liv!

utbrändhet, apati och – depression. – I dessa fall är sjukskrivningarna ett rop på hjälp som måste tas på största allvar. Ju tidigare en preventiv åtgärd sätts in, desto större är chansen att vi kan förhindra ett självmord. Vi vet att 20 procent av depressionerna blir kroniska om de inte behandlas. Forskarna vet också att 15 procent av de som försökt begå självmord försöker igen inom ett år, de flesta redan inom tre månader. Därför är det viktigt att sätta in preventiv behandling så tidigt som möjligt. Professor Wasserman menar att läkarna generellt sett blivit bättre på att ställa diagnosen ”Depression”, även hos människor där symptomen kanske är ledvärk men orsaken en helt annan. Dessutom har vi blivit bättre på att prata om psykisk ohälsa och skäms inte längre lika mycket för att medge att vi är deprimerade. Samtidigt har forskare och läkare fått en större och mer detaljerad kunskap om orsakerna till depression, vilket i sin tur leder till bättre behandlingsmetoder. Vilka är då botmedlen? – I det akuta skedet fungerar medicin bra under en depression och för att komma ur den och tillbaka till livet. Men piller är inte meningen med livet - vi kan aldrig medicinera bort orsakerna till depressionen – sorg, WWW.S112.SE

känsla av otillräcklighet eller vad det nu kan vara. Därför är det extra viktigt att olika discipliner inom vården kan samarbeta för att erbjuda den självmordsbenägna en så bred, helhetsverkande behandling som möjligt. Dessutom behövs andra insatser i form av exempelvis diskussionsgrupper och patientföreningar, vilka visat mycket positiva resultat! Ett ljus i tillvaron är att den svenska självmordsfrekvensen, framför allt bland kvinnor, sjunkit rejält under den senaste 25-årsperioden. Danuta Wasserman tror och hoppas att det mer utbredda preventiva arbetet är en delförklaring till detta. Men framhåller samtidigt att det finns oerhört mycket kvar att göra, många liv kan

fortfarande räddas. Kanske hade professorn kunnat uträtta ännu mer, ännu snabbare i en roll som politiker? Danuta ler hemlighetsfullt: – Vem vet, jag kanske ägnar mig åt politiken så småningom, jag har redan fått förslag. Jag skulle ju kunna bidra med erfarenhet från golvet, så att säga. Men till dess vill jag försöka rädda liv på ett mer påtagligt sätt. Det behövs. Varje gång vi är på väg in i en lågkonjunktur, vet Danuta Wasserman att det kommer att avspegla sig i självmordsstatistiken, i form av en dyster uppgång. Nu ser vi redan en ökning av självmord från ex. Grekland, Spanien och Italien.

Om du misstänker att någon du känner är på väg in i en depression eller har funderingar om att ta livet av sig agera då omedelbart! På NASP:s hemsida finns gott om tips om var man kan söka hjälp: www.ki.se/suicid SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Samverkan

Blåst på blålljusen? Undanglidande svar från departementet

– Under mina 40 år som bilbärgare, så har tre kolleger jag känner blivit påkörda och omkommit. Själv har jag blivit påkörd en gång. Därför vill jag kunna använda blåljus vid extrema situationer. Det blå ljuset dämpar trafikrytmen mycket bättre än gult ljus, som få respekterar! Det säger bilbärgaren Kjell Gustavsson i Stenungsund som nu står i frontlinjen för bilbärgarnas kamp att få säkrare arbetsvillkor på vägarna. Förra våren åtalades han för sina blåljusförsedda bärgningsfordon som saknar status som utryckningsfordon (se Samverkan 112 nr 6/2012). Men Kjell blev ändå friad, eftersom han saknar siren på bilarna och de därmed, enligt tingsrätt och hovrätt, inte har ”larmanordning” i lagens mening. Juridik, respektive verklighet Men paragraferna kring blåljus i all ära – för Kjell är de juridiska aspekterna i sammanhanget mest bara mumbojumbo. För honom handlar det om hans säkerhet när han arbetar med bärgningsuppdrag på vägar där trafiken är tät och farterna höga. 30

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

– Ungefär 40 procent av mina bärgningsuppdrag äger rum på E6:an och jag lovar att det inte är så många som vill arbeta där efter samma förutsättningar som vi bilbärgare gör, säger han. Kjell monterade blåljus på två av sina bärgningsbilar hösten 2011. Sedan dess uppger han att han använt dem stillastående vid max tio tillfällen. – Skälet att jag vill ha blåljus är att ett blinkande blått ljus dämpar trafikrytmen oerhört mycket bättre än blinkande gult, säger han och berättar hur det illustreras mycket tydligt så fort polis, ambulans eller räddningstjänst kommer till en olycksplats och deras blåljus påverkar trafiken.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

>> – Om jag står vid en bärgning och bara har gult ljus dämpas trafikrytmen på E6 motorväg kanske 10-15 km i timmen lägre hastighet. Alltså till ungefär 100 km i timmen. Men om jag får polisassistans och polisens blåljus når trafikanternas ögon går trafikens hastighet ner till kanske 40 kilometer i timmen. – Skillnaden är enorm och det upplever man väldigt tydligt när man står på vägen! – Varför ska inte jag ha samma rätt till skydd för min egen säkerhet, som polis, ambulans eller räddningstjänst har, när de arbetar på väg, undrar han. Blev polisanmäld Kjell har kämpat sedan 80-talet för att få bättre arbetsvillkor för bilbärgarna och blåljus skulle vara ett bra fungerande alternativ, anser han. Men bland blåljuskollegerna hos polisen är inställningen skiftande. – Det var en polis som anmälde mig så jag blev åtalad. Andra polismän frågar mig ibland varför jag inte sätter på mitt blåljus vid besvärliga bärgningar. Då gör jag det, naturligtvis. Annars är han restriktiv med att använda sitt blåljus. Han anser att han enbart ska göra det i besvärliga lägen. Stödet från yrkeskollegerna i bärgningsbranschen är starkt. En bärgare i Gävle har följt hans exempel och satt blåljus även på sina fordon för att öka sin säkerhet vid arbete på exempelvis E4:an förbi Gävle. Men det är få andra bärgare som agerar lika målmedvetet. ”Enkelt att få bra system!” Kjell har helt klart för sig hur han skulle vilja att det skulle vara. Lyssna här: – Jag vill ha en legal uppgörelse, alltså att regelverket ändras, så att bilbärgare kan få använda blåljus. Men jag vill också att all användning av blåljuset alltid ska sanktioneras av ansvariga på LKC eller på larmcentral. Då skulle vi från bärgningsbilarna kunna begära att få använda blåljus vid besvärliga situationer och få det godkänt från fall till fall. – Det vore ett enkelt sätt att få det att fungera, utan att någon kan tycka att blåljus på fler fordonstyper skulle riskera att utarma respekten för blåljuset. Den risken anser han för övrigt vara ganska liten. – Alla som får en chans att jämföra gult blinkande, respektive blått blinkande ljus påverkan på trafikrytmen förstår vad jag pratar om. Blått blinkande har stor respekt, medan gult blinkande är något som trafiken inte lägger särskilt stor vikt vid. Jag tror inte respekten för det blå ljuset är så lätt att urvattna. Bärgningsbilarnas andel av all blåljusanvändning skulle trots allt vara vid förhållandevis liten, om man införde regler enligt mitt förslag, säger han. 32

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Exempel på verksamheter som har godkända utryckningsfordon. För att ett fordon ska få registreras som ett utryckningsfordon måste tillstånd ges från Transportstyrelsen.

• Polis • Ekobrottsmyndigheten • Rikspolisstyrelsen • Ambulanssjukvård • Räddningstjänst • Tullverket • Luftfartsverket • Kriminalvården - för personskydd • Veolia - för att nå spårbundna olyckor snabbt • Göteborgs Spårvägar - för att nå olyckor snabbt • Fortum - gasjour

• Göteborg Energi - gasjour • Panaxia Security - blod- och organtransporter • Sjöfartsverket • Sjöräddningen • Infranord/Banverket - nå spårbundna olyckor snabbt • Vägassistans, röja undan olycksdrabbade fordon • Assistancekåren - Göteborg har två bärgningsbilar • Securitas - skyddsvakter • Swedavia - Technical & Operative Supervisor • Försvarsmakten - Militärpolisen - skyddsvakter Källa: Wikipedia

Undanglidande svar från Näringsdepartementet Några omedelbara regeländringar, som medger att bärgningsbranschen kan få använda blåljus i besvärliga situationer är inte att vänta. I alla fall inte att döma av vad som sägs idag. Bilbärgare Kjell Gustavssons önskemål om blåljus kommenteras i ett mail från näringsdepartementets David Erixon, politiskt sakkunnig hos infrastrukturministern. Han konstaterar att fler aktörer än bilbärgarna har önskemål om att få använda blåljus, just därför att det så effektivit lyckas påkalla uppmärksamhet i trafiken och dämpar farterna. – Men, skriver han, en av anledningarna till att blåljusen har en så pass stor effektivitet när det kommer till att skapa fri väg eller påkalla uppmärksamhet, är att betydelsen av dessa inte urholkats. Brådskande utryckning Han menar alltså att just omständigheten att få aktörer får använda blåljusen är skälet till att respekten för blåljuset är stark. – Som trafikanter är vi idag vana vid att ett blått ljus innebär brådskande ut-

ryckning och fara för liv och egendom. Detta har också gjort att vi visar stor hänsyn. – Det dilemma som uppstår är således hur vi ska kunna bibehålla legitimiteten för blåljusen samtidigt som vi arbetar med ökad trafiksäkerhet och arbetsmiljö för bärgarna. Inget genombrott i blåljusfrågan När det gäller bärgarnas arbetssituation pekar han på branschens tidigare diskussioner med Vägverket. Resultatet av de diskussionerna blev att man önskar se ett fortsatt arbete med bland annat tydliga markeringar och vid större arbeten avspärrning av körbanor, användning av s.k. TMA-fordon och polisassistans. I praktiken innebär David Erixons svar att Kjell Gustavsson fortfarande inte fått något genombrott i blåljusfrågan och att hans arbetsmiljö förblir fortsatt dålig. WWW.S112.SE

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För säkerhets skull Hög markfrigång och fyrhjulsdrift ger ambulansen utomordentlig framkomlighet i alla väder.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control

För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120 WWW.S112.SE

www.physio-control.se SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Kommunik

ation

En PANDORA

för två Text: Sven Åsheden

elium Swedens egenutvecklade och smarta kommunikationsplattform Telium Pandora kan hantera flera radiosystem samtidigt, från en och samma manöverenhet. Plattformen är anpassningsbar för olika typer av tal och dataöverföring. Den finns i en rad olika utföranden med olika tillval och möjligheter beroende på användningsområde. Telium Pandora klarar de tuffaste fordonsmiljöer och är en helsvensk produkt rakt igenom. Telium Sweden har tagit fram en rad applikationsspecifika hård- och mjukvaror för att möta olika behov. Ett av dessa system är Telium Pandora PCM, som förenklar ambulanspersonalens vardag. Ett självinstruerande användargränssnitt med egen layout ser till att användaren får full kontroll på helheten och en snabb och säker kommunikation. Förarmiljön viktig I utryckningsfordon är förarmiljön en viktig säkerhetsfaktor. Tack vare den enkla och tydliga hanteringen av kommunikatiosystemen tillåts föraren att behålla fokus på körningen och samtidigt initiera eller 34

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

besvara samtal oavsett om de görs via RAKEL, GSM eller i intercom. Samma talutrustning används oberoende av system och kan bestå av headset, lur, handsfree eller en kombination av dessa. – Vi har fått precis allt vi önskat och ambulanspersonalen kan nu manövrera rakelterminal, GSM och intercom både från förarplats och från sjukhytten berättar Ove Berlin, driftansvarig för samtliga fordon vid Ambulansen Skaraborgs sjukhus. Ambulansversionen Telium Pandora PCM består av en Pandoraenhet med inbyggd GSM-telefon och intercomfunktionalitet. Till enheten ansluts ett RAKEL-modem (se skiss på nästa sida) samt talutrustning som i standardkonfiguration består av ett headset och

en lur i förarkupén och ett headset vid vårdarplatsen i sjukhytten. Manövreringen av systemet sker via en mjukvaruapplikation som installeras i fordonsdatorn och som körs oberoende av varandra i respektive datorskärm fram och bak i fordonet. Ambulansbesättningen kan via dessa två manöverplatser prata med varandra (intercom), svara och ringa med GSM, genomföra intercom gruppsamtal med GSM och Rakel. Det räcker alltså med ett användargränssnitt och en talutrustning för att personalen skall kunna sköta all talkommunikation över olika system. Detta ökar säkerheten både för ambulanspersonal och patient. WWW.S112.SE

Fordonsdator med PCM-mjukvara

Pandora med rcom GSM och Inte

Rakel-modem Manfred Skoglund berättar hur de två manöverplatserna kommunicerar Foto: Sven Åsheden med varandra.

– Telium Pandora är en skalbar kommunikationsplattform, med inbyggd GSM-telefon och intercom, till vilken man kan ansluta flera externa kommunikationssystem. I PCM-versionen ansluts ett RAKEL-modem till Telium Pandora. Samtliga system för talkommunikation hanteras av mjukvaran PCM, som installeras i fordonsdatorn. Layoutoch knappfunktioner är helt anpassningsbara berättar produktansvarige Manfred Skoglund.

Headset Pekskärm med PCM Sjukhytt

Headset + lur Pekskärm med PCM Förarplats

All kommunikation till de två manöverplatserna styrs via ett program Illustration: Sven Åsheden

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård. Din partner i yrkeslivet. Läs mer på: www.vardforbundet.se under Min profession/Yrke och Vård A-Ö/Ambulanssjukvård

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

>> För många små idrottsförbund, som frivilligt vill höja kompetensen, hämmar dagens lagar (HSL, PDL och PUL) utvecklingen. Det goda blir det bästas fiende. Problemlösning Rent praktiskt finns det två vägar till en lösning. Alt. 1 Lagändring

En lagändring som kan ske tidigast om cirka fem år. Måste föregås av utredning och parlamentarisk beredning före ett riksdagsbeslut. Alternativet är högst osannolikt eftersom det troligtvis ger biverkningar inom den ordinarie hälso- och sjukvården.

Alt. 2 Begreppsförenkling.

Privat vårdgivare. Att vidga och förenkla regelverket runt begreppet Privat vårdgivare. Kan genomföras inom 1 - 2 år. Mer troligt. Här kan till exempel Riksidrottsförbundet, andra större förbund och Röda Korset medverka .

Större krav på ambulansbesättningar Allvarliga brister ska åtgärdas på motortävlingar. Adekvat utbildning och delegationshandling. Text: Sven Åsheden Foto: Alf Lindbergh / SCANPIX

Det finns ett flertal arrangemang, som enligt lag (FAP 512) är skyldiga att ha legitimerad personal på plats. Exempel på sådana är motor-, båt- och flygsportsarrangemang. Dessa idrottförbund är således även tvingade att följa Hälso- och sjukvårdslagen, (4: HSL) vad gäller journalföring. Men förbunden är även skyldiga att följa Patientdatalagen (PDL) och Patientupgiftslagen (PUL). Detta ger komplexa problem, då en lag (HSL) går stick i stäv med möjligheten att kunna följa de andra två lagarna (FAP och PUL). Idrottsrörelsen blev bortglömd? – Lagstiftarna har inte tänkt på att HSL är designat enbart för hälso- och sjukvårdssystemet. Och juristerna har troligtvis inte funderat på idrottsrörelsen över huvud taget. Eller så anser man att allt ska inkorporeras med övrig offentlig sjukvård, vilket det inte på långa vägar, finns resurser till berättar Jan-Olof Svärd, förbundsläkare på SVEMO Av samma anledning fick vi ändra 36

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

FAP512 för några år sedan då den offentliga sjukvården inte hade kapacitet att täcka in idrottens behov berättar Jan-Olof Svärd vidare. Konsekvensanalys Den ena lagstiftningen går stick i stäv med de andra, när idrottsliga verksamheter ska fungera, utanför ordinär sjukvård. Lagstiftarnas målsättning att höja patientsäkerheten, i ett övergripande perspektiv, har blivit ett gissel för idrottens frivilligkultur. För att följa alla lagar fullt ut måste till exempel motor-, båt- och flygsportsarrangörer hyra in legitimerad personal från offentlig sjukvård eller från en registrerad privat vårdgivare (företag). Det senare ställer krav på en administrativ organisation, med egna försäkringssystem, och Socialstyrelsens tillsyn. Den offentliga sjukvården har ofta problem med att tillgodose personella och materiella resurser. När möjligheten finns saknar de arrangerande förbunden ofta ekonomi för att klara kostnaden.

ÖVERGÅNGSPOLICY Det finns ingen lösning i nuläget. Tills frågan är löst kommer följande regler att gälla vid hälso- och sjukvårdsinsatser berättar Jan-Olof Svärd, förbundsläkare på SVEMO: » 1 FAP512 liksom NT/SR ska följas

för de olika grenarna.

» 2 Tävlingsledaren ska kontrollera

att legitimerad personal, med adekvat utbildning (ambulanssjukvård), är på plats. Saknas läkare skall minst en legitimerad sjuksköterska kunna visa upp delegationshandling (från ansvarig läkare) som ger rätten att administrera akuta läkemedel. » 3 Alla hälso och sjukvårdsinsatser skall journalföras / bokföras. Inhyrd arbetskraft, såväl offentlig som privat, har eget journal och registreringsansvar. Om en förening använder sig av frivilliga personer, en frivilligorganisation, eller om ingen tydlig vårdgivare finnes, skall anteckningar sparas av den enskilde utföraren i 5 år, från senaste anteckningen. » 4 Röda Korsets sjukvårdspersonal kan inte anlitas vid Svemo-arrangemang om ovanstånde tre punkter inte kan garanteras. » 5 Innan sjukvårdspersonalen lämnar tävlingsområdet. Och innan arrangemanget är slut ska tävlingsledningen inhämta information från sjukvårdsorganisationen kring eventuell skadehistorik, skadeplats och handläggning. Tävlingsledaren bokför skaderapporten och kompletterar med licensnummer. Kopian sändes till förbundet och orginalet förvaras på ett säkert sätt i minst 5 år. » 6 Tävlingsledaren ser till att den skadade får information om skaderapporten som därefter ska sändas till aktuellt Försäkringsbolag. WWW.S112.SE

Barriärmaterial att lita på CROSSTECH® plagg När riskanalysen indikerar att kontakt med blodburen smitta är en reell risk, är det ett CROSSTECH® laminat i kläderna som ger det bästa skyddet för brandmän, ambulanssjukvårdare och andra utsatta yrkesgrupper. Bakom CROSSTECH® laminatet står samma företag som tillverkar GORE-TEX® laminatet, en garanti för samma höga kvalitet vad gäller komfort, hållbarhet och livslängd. CROSSTECH® plagg används dagligen runt om i världen och ger räddningspersonal ett mycket bra skydd. GORE-TEX® Heat & Flame-plagg Om riskanalysen indikerar att ni inte behöver skydd mot blodburen smitta, utan enbart skydd mot väder och vatten, så har skyddskläder med GORE-TEX® laminat all den prestanda som behövs. GORE-TEX® Heat & Flame-plaggen är tåliga och vattentäta skydd med högsta möjliga komfort och används sedan länge av räddningspersonal runt om i världen. AIRLOCK® Spacer Technology Både GORE-TEX® Heat & Flame-plaggen och CROSSTECH®-plaggen har ett värmeisolerande skydd. Ett plagg med AIRLOCK® Spacer Technology möter internationella standarder och är lättare och mer flexibelt än med motsvarande textil isolering. Kontakta asserfors@wlgore.com för mer information.

gore-workwear.com

Foto: Henri Kokko

Crosstech_AD_190x130_se.indd 1 WWW.S112.SE

04.02.13 11:27 SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Samverkan

HV-spelaren Oscar Sundh tacklades medvetslös och fördes till sjukhus under bortamatchen mot Luleå 9 oktober. Antalet hjärnskakningar har ökat kraftigt i elitserien. Nu har lagens läkare inlett ett forskningsprojekt för att tidigare kunna diagnostisera skadan. Foto: Bror Persson / SCANPIX

Text: Per Mårtensson

NYTT PROJEKT ska ge säkrare diagnoser Antalet hjärnskakningar har ökat kraftigt i elitserien senaste tio åren. Trots skärpta regler. Orsaken är bättre tränade spelare och ökat speltempo. Spelarna riskerar att drabbas av boxardemens och aggressivitet. I värsta fall döden. 38

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

WWW.S112.SE

fessor i idrottsmedicin vid Luleås tekniska universitet och specialist i ortopedi. Tegnér inledde en kartläggning av Luleåspelarnas skador redan säsongen 1984-85. Han har nu över 2000 skador registrerade i sin databank och Tegnér ser en kraftig ökning av antalet hjärnskakningar de senaste tio åren. Den skadetypen sticker ut mest i statistiken. Trots att straffen för tacklingar mot huvudet har skärpts. I tidningen Svensk idrottsforskning konstaterar Tegnér att ökningen inte främst beror på att man diagnostiserade skadan annorlunda förr. – Den ökning vi ser nu är en reell ökning av antalet hjärnskakningar. Dagens ishockey är en helt annan sport än den hockey som spelades på 1980-talet. Tempot är högre, spelarna är bättre tränade. Gårdagens hockey framstår som stillastående jämfört med dagens snabba och aggressiva spel. Risken för allvarliga skador är större helt enkelt, konstaterar Tegnér.

Sanny Lindström

u har elitserielagens läkare inlett ett forskningsprojekt i syfte att snabbare och säkrare kunna diagnostisera och prognostisera hjärnskakningar. – Vi tar blodprov på spelare med misstänkta hjärnskakningar och skickar till forskningsenheten i Göteborg för analys. Vi inledde forskningsprojektet när säsongen startade, berättar Färjestads lagläkare sedan 1993 (sex SM-guld), Bosse Lindwall. Det är initierat av Luleås doktor sedan många år, Yelverton Tegnér. – Vi tar ett blodprov en timme efter match, ett efter tolv timmar, ett efter 36 timmar och det sista efter sex dagar. Tidigare har det alltid funnits en viss grad av osäkerhet. Via blodproven ska vi kunna WWW.S112.SE

mäta ökade nivåer av skademarkörer. Därmed kan vi slå fast hjärnskakningens grad i ett tidigare skede, säger Bosse Lindwall. Säkrare diagnos Tidigare har man byggt diagnoserna på subjektiva symptom som yrsel och huvudvärk. – På det här sättet får vi en säkrare metod att objektivt diagnostisera och prognostisera. Det innebär också att vi kan utesluta hjärnskakning i vissa fall. Och sätta stopp för spelare som ser friska ut. Det senaste allvarliga exemplet i Färjestad är Sanny Lindström, som fortfarande inte kan träna tre månader efter sin hjärnskakning. En av flera i karriären. Luleå-läkaren Yelverton Tegnér är pro-

Livslånga handikapp De återkommande hjärnskakningarna kan leda till livslånga handikapp. I NHL finns exempel på hur avdankade stjärnor lever sina liv som vrak efter att de lämnade karriären. – Parkinsons, Altzheimer boxardemens och i vissa fall svåra depressioner kan bli resultatet av återkommande hjärnskakningar. För spelare som fått flera hjärnskakningar kan det räcka med en mindre smäll för att följderna ska bli ödesdigra, varnar Tegnér. Även psyket kan påverkas i form av aggressivt beteende. Tegnér hänvisar till hur en målvakt i Luleå för mer än 20 år sedan plötsligt började jaga en domare med sin målvaktsklubba. – I dag vet vi att också psyket påverkas av hjärnskakningar. Spelarens beteende hade säkert att göra med skadorna han ådragit sig i rinken, säger Tegnér. Hjärnvila ordineras Rehabiliteringen av en hjärnskakning består av hjärnvila där intrycken till hjärnan måste minska för att den ska få lugn och ro. Sedan kan belastningen av hjärnan öka successivt. Det är vad som gäller för FBK-backen Sanny Lindström just nu. I hans fall vet läkarna inte om han kan komma tillbaka i vinter, eller över huvud taget. SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Åtta hjärnskakningar

gav men för livet Färjestads-backen Henrik Rehnberg tvingades sluta med elithockeyn 2003, redan som 24-åring. Då hade han råkat ut för sin åttonde hjärnskakning. – Jag dras fortfarande med sviter, berättar han. Henrik har sömn- och koncentrationssvårigheter i kombination med trötthetssymptom. – Problemen kommer och går. Som tur är har jag förstående kollegor på mitt jobb på John Bauer-skolans hockeygymnasium. Tappade koordinationen Henrik debuterade i FBK och elitserien 1996. Här spelade han fram till 2000. Han hann även med två sejourer i New Jerseys farmarlag Albany River Rats. 2001 skrev Henrik på för Brynäs. – Strax före jul 2002 fick jag en smäll i en match mot Djurgården. Det var min åttonde hjärnskakning. Jag vilade en månad och gjorde come back. Men jag kände hela tiden att det var något som inte stämde. Timingen och koordinationen hängde inte med. Jag kunde inte parera tacklingar som tidigare. Henrik undersöktes av tre läkare. Alla var eniga.

– De sade till mig att sluta med hockeyn. Henrik flyttade hem till Karlstad. Balans och tal påverkades – Jag mådde risigt i två år och gick knappt utanför dörren. Hjärnskakningarna hade orsakat en rispa på balansnerven och jag hade även problem med talet. I dag mår han bättre men har fortfarande koncentrations- och sömnproblem i kombination med trötthetssymptom. Sedan Henrik tvingades sluta har antalet hjärnskakningar ökat kraftigt i elitserien. ”Visa större respekt” – Inte så konstigt. Spelarna är större, starkare och bättre tränade. Nytt material ger snabbare spel. Hur ska trenden brytas? – I första hand måste spelarna visa större respekt för varandra. Går man in i en närkamp och hinner läsa tröjnumret kör man inte över killen. Men det handlar också

”

Går man in i en närkamp och hinner läsa tröjnumret kör man inte över killen.” Henrik Rehnberg

om respekt från tacklingsmottagaren. Han måste alltid vara redo och inte åka in mot sargen med huvudet nere. Henrik anser att spelarna måste träna bättre på att hantera tacklingar. – Jag vet att ungdomsspelarna i dag får utbildningsmaterial som handlar om just närkampsspel. Text: Per Mårtensson. Texten har tidigare varit införd i Nya Wermlands-Tidningen.

Innan larmet går:

Studera hur förarnas skyddsutrustning fungerar Under SM-finalen i stadioncross på skoter (januari 2012) krokade en förare ihop med en konkurrent och flög av sin maskin. Han blev liggande på snön och var vid medvetande. Föraren hade känsel och rörlighet i armar och ben, men klagade över smärtor i nacke och rygg. Efter omhändertagandet fördes han i ambulans till närmsta akutsjukhus och därefter vidare till ett universitetssjukhus. Här opererades han någon dag senare för de skador han ådrog sig i den svåra kraschen. Han hade brutit ett nyckelben, två revben och fått en fraktur på ett kotutskott samt en blödning i mjälten. Efter sjukhusvistelsen berättar föraren. – Det var tur att jag var vid medvetande så att jag kunde stoppa och instruera sjukvårdsfunktionärerna, när dom försökte att bända av nackskyddet utan att först knäppa upp detta. 40

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Och därefter försökte man att ta av hjälmen utan att först ta ut dom utdragbara kindkuddarna. I det här fallet var det tävlingens säkerhetsansvariga personal som hade skyldigheten att informera sjukvårsfunktionärer om hur de tävlandes utrustningen fungerar. http://www.youtube.com/watch?v=FD6-Ndswsdk http://www.youtube.com/watch?v=Ip_c8EfYI8o

Text: Sven Åsheden

WWW.S112.SE

Svensk Förening För Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin är tillsammans med Idrottsmedicin Högland glada att presentera

IDROTTSMEDICINSKT

VÅRMÖTE

25-27 APRIL 2013 JÖNKÖPING TeTemmaa:: Id Idrorottttaarerenn ii fofoku kuss Välkommen till Jönköping den 25-27 april 2013. Det idrottsmedicinska vårmötets tema är ”Idrottaren i fokus” och kommer att hållas i Högskolans lokaler mitt i centrala Jönköping. Det kommer bli ett högintressant möte med bland annat diskussion om menisktransplantation, tidig artros och rehabilitering av detta. Fokus kommer att läggas på idrottaren och dess medicinska omhändertagande. Naturligtvis blir det även ett riktigt bra och minnesvärt socialt program.

Jönköping, med

sin strategiska placering mellan Sveriges tre största städer, är en fantastisk idrottskommun med fyra olympier från OS 2012 och den perfekta platsen att möta våren på. Du kommer få ut mycket när du åker till Jönköping i april 2013!

Ur programinnehållet: Live-operation Menisktransplantation Symposium/föredrag • Meniskskador - tidig artros - rehabilitering • Träning i tyngdlöshet • Övervikt - motion eller operation • Journalföring för idrottsmedicin • Styrketräning för äldre/världens starkaste Workshop • Axel rehab • Höft rehab • Ultraljud ...och mycket mer!

Anmälan

oden Scanna QR-k ! med din mobil

Du kan anmäla dig från 1 oktober på hemsidan. www.svenskidrottsmedicin.se

Illustration: Frida Axell Grafisk form: LOFT

Välkommen!

MÖTEN

Kriminalhis

toria

Text: Sven Bastholm Foto: Carin Rudehill

Kulan sitter kvar i kroppen än i dag I oktober 1952 toppade poliskonstapeln Arvid Karlsson riksradions nyhetsutsändningar och tidningarnas förstasidor. Själv låg han allvarligt skottskadad på Varbergs lasarett sedan han blivit beskjuten av en rymling i Brunnsparken. – Jag var helt säker på att jag skulle dö, berättar han drygt 60 år senare. Arvid Karlsson kommer ursprungligen från Krogsered men bor sedan 60-talet några stenkast från Ölmevalla kyrka, strax norr om Åsa samhälle. ”Arvid i Nygård”, som han allmänt kallas i bygden, är i dag 84 år men minns i detalj vad som hände den natten då han var nära att mista livet. Strax efter midnatt den 10 oktober 1952 hade han och kollegan Sven Ekroth gett sig ut på 42

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

patrullering i Varberg eftersom det varit flera inbrott i stan den här hösten. När de efter 20 minuter kommit till Kungsgatan iakttog de en man som stod och mixtrade i en mörk port, inte långt från korsningen med Kyrkogatan. De blev genast misstänksamma och undrade vad han gjorde. ”Jag bor här”, svarade han. Därefter gick allt med blixtens hastighet. Den misstänkte

mannen knuffade till Sven Ekroth och lade benen på ryggen. Han rundade hörnet och fortsatte västerut på Kyrkogatan med de båda polismännen efter sig. Strax innan de kommit till dåvarande biografen Grand kastade han sig plötsligt åt sidan och avlossade ett skott från bara några meters håll. Kulan träffade Arvid Karlsson i vänster ljumske. – Jag förstod ju att jag blivit träffad men trodde inte det var så allvarligt. Det kändes bara som att det brände till, berättar han när vi träffas över en kopp kaffe i hans hem. Efter att ha gått några meter kände Arvid hur blodet rann längs benet och ner i skorna. Han förstod att skadan var all-

varligare än han först trott och satte sig ner på trottoarkanten. Kollegan Ekroth, som klarade sig från att bli träffad, rusade till polisstation vid torget för att hämta hjälp. Var magen sönderskjuten – När jag satt där på trottoaren kom en kvinna gående en bit bort men jag minns att jag hoppades att hon inte skulle se mig för då skulle hon bli ihjälskrämd, berättar Arvid vidare. Kvinnan upptäckte dock den blödande polismannen och sprang fram till honom och undrade förskräckt vad som hänt. Samtidigt kom polisbilen till platsen och körde snabbt Arvid till lasarettet. Någon akutmottagning fanns inte vid WWW.S112.SE

EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™ EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™

MAX 227 KG

Trappstolen som tar dig �ll nya höjder! Eldrivna larvfö�er transporterar pa�enten upp eller ned med bara en knapptryckning. Bä�re arbetsmiljö för dig och tryggare för pa�enten.

ALLFA EUROPE PREMIUM Tillverkad i Sverige ALLFA EUROPE PREMIUM Världens mest exibla ambulansbår? Allfa Europe är den kompletta lösningen om du vill ha högsta kvalitet, multipla funktioner, högsta säkerhet, ergonomiska valmöjligheter utifrån situation, hög patientkomfort samt ett enkelt handhavande för personalen. Allfa Europe erbjuder en mångsidighet som gör den till Sveriges populäraste ambulansbår i akutambulanser. Har du provat Sidearm? Armstöd för Allfabåren

20 G

”

MAX 300 KG

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

Det är många som genom åren frågat mig hur det gick till när jag blev beskjuten

den här tiden utan nattsköterskan Anna Rappe plus ett biträde tog emot vid ankomsten. – Först såg de lite förvånade ut när tre poliser i uniform kom i korridoren men förvåningen förbyttes i stort allvar när de såg att jag blivit skjuten. Jag hade våldsamt ont och var helt säker på att jag skulle dö. Jag trodde magen var sönderskjuten och tror att sjuksystern hade liknande tankar. Efter en morfinspruta fördes Arvid in i ett rum men vad som hände de närmaste timmarna därefter har han inget minne av. När han kom till sans igen var klockan halv fem på morgonen. Då kom doktorn med det glädjande beskedet att inga vitala delar hade skadats. WWW.S112.SE

– Jag hade nu inte nämnvärt ont längre och undrade om det gick att ordna fram en radio eftersom jag ville höra morgonnyheterna. Skottdramat i Varberg inledde nyhetsutsändningen. Liggande i sin sjuksäng fick Arvid höra riksradions beskrivning av händelseförloppet. Inslaget avslutades med att ”polismannens tillstånd är allvarligt men någon omedelbar fara för livet anses inte föreligga”. Klockan åtta på morgonen var hela lasarettskorridoren full av journalister och pressfotografer. Kirurgchefen Gunnar Lauritzen ville köra ut allihop men gick till slut med på att fotograferna skulle få ta några bilder.

10 - 1 2 s e p t e m b e r

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

>> Kulan gick rakt igenom en knapp i polisuniformen

ningsmannen. De övriga som stod bredvid fick jag senare veta var poliser från Göteborg som – Men innan dess hade han jag inte kände och som naturfrågat om det var okey för mig. ligtvis inte alls var misstänkta. Tillsammans kom vi överens Personen som Arvid pekade ut om att det kanske var lugnast fortsatte att neka vilket fick poatt så. Därefter rullades jag ut i lischefen att utbrista: ”Men mänkorridoren och det blev ett för- niska, ni hör ju vad han säger”! skräckligt blixtrande. Mannen som Arvid pekat På eftermiddagen samma ut från sin sjuksäng hade tididag opererades Arvid. Ope- gare på dagen gripits under stor rationen tog flera timmar och dramatik. Han hade hållit sig var inte helt enkel. Det visade gömd på olika platser i Varsig att kulan gått rakt igenom berg, framför allt i ett uthus vid en knapp i polisuniformen och Almers Väg, och livnärt sig på att sylvassa mässingsdelar från bland annat äpplen. Hungern kulan följt med in i kroppen. hade dock fått honom att ge sig Mässingen bedömdes som livs- ut på stan. farlig och fick plockas bort med När han befann sig på inte hjälp av magneter. långt från gamla Flickskolan Först halv sju på morgonen iakttogs han av kriminalkonstadagen efter kom Arvid till med- peln Carl Ericsson som genast vetande igen. blev misstänksam. När mannen Hans hälsotillstånd blev allt förstod att han var observerad bättre och han fortsatte att följa började han springa Engelnyhetssändningarna. I flera da- brektsgatan västerut. Ericsson gar var skottdramat en riksny- kallade på förstärkning och het som radion och tidningarna flykten slutade med att mannen följde upp ingående. blev instängd i ett prång i hamn– Jag blev till och med nämnd området där polismannen Stig vid namn i radion, minns Arvid Håkansson, senare verksam vid som fick stanna kvar tio dagar kronofogden, grep honom. på lasarettet. Efter konfrontationen på Fyra dagar efter operationen lasarettet fördes mannen, kom polischefen Åke Moberg 35-årige Kauko Sihvonen, till in på hans rum och berättade att polisstationen där han till slut några personer gripits för skott- erkände. Det visade sig att han lossningen men att ingen av tidigare på hösten rymt från ett dem erkände. En stund senare tukthus i Finland och hade ett fördes personerna in i rummet digert brottsregister. och fick ställa sig bakom ArSkottdramat var i flera davids säng. gar det stora samtalsämnet i – Jag kände genast igen gär- Varberg och ryktet om att pistolmannen gripits gjorde att många samlades utanför polishuset i hopp om att få en skymt av honom. Sihvonen förklarade under den efterföljande rättegången att han vid skottillfället inte haft för avsikt att träffa någon av polismännen utan att han bara ville komma undan. Den förklaringen Hämtas av Sören Fromell, Lars-Erik Bergström och Göran Gustavsson. gjorde inget starkare intryck på Rådhusrätten i Varberg som dömde honom till NILSSON SPECIAL VEHICLES fängelse i tre och ett www.nilsson.se Tel: 0430-490 50 halvt år.

4-hjulsdrift till LINDESBERG

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Skottlossningen för drygt 60 år sedan fick inte Arvid Karlsson att lämna polisyrket. Efter bara några veckor återgick han i tjänst. – Jag hade aldrig några planer på att sluta utan ville fortsätta som polis, berättar han. Att Arvid Karlsson blev polis beskriver han själv som en slump. Uppväxten på ett lantbruk i Krogsered bjöd inget överflöd varken materiellt eller ekonomisk och som näst yngst av sju syskon arbetade han hemma på gården de första åren efter folkskolan. Han började senare på Katrinebergs folkhögskola men visste inte riktigt vad han skulle bli när han avslutade sina studier där våren 1952. Av en tillfällighet fick han se en annons i tidningen att polisen i Varberg sökte en vikare som extra polis. – Jag sökte och fick jobbet. Någon polisutbildning för att få börja behövdes inte på den tiden utan det kom senare, minns Arvid. På förhösten fullgjorde han en månads militärtjänstgöring och återkom i oktober, ännu inte 24 år fyllda, till polisen i Varberg. Första arbetspasset Första passet var ett nattpass som kom att gå till den svenska kriminalhistorien. Arvid är den enda polisman som blivit skottskadad under tjänsteutövning i Varberg. På lasarettet visade det sig att uniformsknappen troligtvis räddade hans liv. Knappen gjorde att kulan ändrade riktning och passerade endast en centimeter från stora kroppspulsådern. – Det är många som genom åren frågat mig hur det gick till när jag blev beskjuten men jag har helst inte velat prata om det. Jag försökte nog redan från början att förtränga alltsammans, berättar Arvid. Av naturen är Arvid en lugn och trygg person och säger sig inte ha lidit av upplevelsen han var med om som ung polis. Möjligen tror han att händelsen kan ha på-

verkat hans personlighet. – Det fanns ju inga krisgrupper eller liknande i början av 50-talet så jag fick klara mig själv. Däremot blev jag mycket väl omhändertagen på lasarettet och det är jag tacksam för än i dag. Arvid fortsatte som polis i Varberg fram till årsskiftet 1957/58 då han stationerades i Åsa. Senare, sedan Polisen förstatligats 1965, överflyttades han till Polisen i Kungsbacka där han blev kvar fram till pensioneringen 1993. – Precis som inom andra yrkesområden har polisens arbete genom åren både till det bättre och till det sämre. Det jag kan tycka är beklagligt är att polisens kontakter med allmänheten har försämrats så påtagligt, säger han. Pensionär sedan 1993 Arvid är änkeman sedan 2008 och lever i dag ett stillsamt pensionärsliv. Med god stilistisk förmåga har han skrivit ner minnesbilder, tankar och funderingar om fram för allt sin uppväxt och sina många år som polis. Sammanlagt blev det nästan 50 fullmatade A4-sidor som han tillägnat i första hand sina båda barn Anders, som för övrigt också är polis, och Magdalena samt de sex barnbarnen. – Magdalena tyckte att hon visste så lite om vad jag varit med så det var därför jag satte mig att skriva, förklarar Arvid I sina berättelser skildrar Arvid förstås också skottdramat han var med om. På ett ställe avslöjar han också var kulan som träffade honom finns. – Den sitter kvar i kroppen än i dag och syns på röntgen. Men jag har dessbättre inte ont av den. WWW.S112.SE

Namn: Född: Bor: Familj: Varit: Tyst: Kvar:

Arvid Karlsson 7 november 1928 i Krogsered. I Nygård tre kilometer norr om Åsa i Halland. Barnen Anders, f 1961, och Magdalena, f 1966, samt sex barnbarn. Polis i 41 år. Började som extra konstapel i Varberg 1952, fortsatte senare till Åsa och avslutade yrkesbanan med drygt 25 år vid Kungsbackapolisen. Ett skottdrama i Varberg som höll på att kosta honom livet. Han har tidigare aldrig berättat offentligt om händelsen. – Många har frågat men jag har inte velat prata om det, säger han. Kulan som träffade honom. ”När jag blivit röntgad har jag sagt att om ni ser något konstigt i ljumsken så är det inget att bry sig om. Det är bara en pistolkula...”.

-prod

ukt

Pen n å r f er

A 2000M Pensi de bårslä Pensi MY ERGO Pensi

www.pensi.fi 0113- PK

Matz Göthensten matz@pensi.se • 0500 484 974

För ambulanssjukvård och akuten Maximala förflyttningar Minimalt med lyft Gå en kurs i förflyttningskunskap Det ger dig ett lyft. 20-22 augusti i Mölndal går kursen Vill du vara med, maila på studsen. office@modernarbetsteknik.se eller ring 031-27 25 30 för offert

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Ny teknik

KAMERASYSTEM utan döda vinklar Text: Sven Åsheden Foto: Gustav Almestål

I USA dör omkring 300 personer varje år för att de blir överkörda av backande fordon. 100 av dessa är barn som är fem år eller yngre. Nu vill den amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten NHTSA, att alla nya bilar ska vara utrustade med backkamera från årsmodell 2014. Safedriving i svenska Vellinge har bestämt sig för att koppla greppet om fordonets alla döda vinklar, inte bara bakom fordonet. Nu lanserar företaget ett kamerasystem, med 360 grader runtom-sikt. – Det räcker inte alltid med en kamera bak på fordonet, som bara aktiveras när backväxeln läggs i, om man ska ha möjlighet att upptäcka hinder eller personer i de döda vinklarna säger Safedrivings produktchef Olof Pankko. 46

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Safedrivings system består inte av en kamera, utan av fyra små vattentäta kameror, var och en mindre än en femkrona, och en kontrollbox. Översiktsbilden, från de fyra kamerorna, som visas upp på monitorn är tvådimensionell.

– Jag måste också nämna att vi gjort en provinstallation på ett av Sala Brands demonstrationsfordon, en BAS-bil som ska användas som släck och räddningsbil, berättar Olof Pankko vidare.

Utryckningsfordon intressanta Teknikutvecklingen går med en rasande fart. Det märks inte minst inom blåljusbranschen. – Vi jobbar hårt för att möta marknadens nya önskemål och krav berättar Olof Pankko. Först ut att installera kamerasystemet på ett utryckningsfordon i Sverige var Profilecomponent AB i Trollhättan. Provinstallationen gav mersmak hos kunderna och nu väntar fem nya ambulanser på sina installationer. WWW.S112.SE

Nyhet! Halskrage för vuxen Justerbar i 8 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring.

Halskrage för liten vuxen och barn Justerbar i 6 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring.

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 info@eventasjukvard.se

Se mer av vårt stora sortiment på:

oc sd Kt vi er •ö v a

Ka ä tB •Y

oc rg

•K em do

ad ni ng

um sd

ra oc

Att det handlar om små smidiga och felexibla kamerainstallationer är ingen överdrift. Detta får sägas vara helt i sin ordning, ty vi måste markara en av kameraplatserna med en kraftig vit pil (se stora bilden), för att du som läsare, över huvud taget ska upptäcka installationen.

u •m

www.sjukvårdsbutiken.se

Övningsdockor för alla situationer! Kontakta oss gärna för mer information!

www.karnag.se

08-630 10 00

FRONT

LEFT

RIGHT

Bilden sammanflätas med hjälp av fyra kameror vilka genererar en översiktsvy med fordonet i mitten.

REAR

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Betald annonsplats

Andreas Holmlund, förbundsordförande ALARM-Ambulansförbundet Box 3047, 750 03 UPPSALA

info@alarmforbundet.se www.ambulansforbundet.se Telefon: 018-430 11 10

et är med visst vemod som jag sitter och skriver just den här gången. Anledningen till detta är att det är sista gången som jag skriver vår ruta här i tidningen. Efter kongressen under våren kommer jag inte att fortsätta som ordförande inom förbundet. Jag har hela tiden varit av den uppfattningen att inget förbund bör ha samma ordförande för länge och jag känner att jag gjort min tid nu. Att få in nya människor i en styrelse medför alltid att nya tankesätt också kommer in vilket är nödvändigt för den vidare utvecklingen. Jag kommer nog att fortsätta medverka inom förbundet till viss del, men i mycket begränsad omfattning och under en övergångsperiod.

För Dig som medlem kommer naturligtvis inte byte av förbundsordförande att innebära några större förändringar, och i så fall förhoppningsvis bara förbättringar. Valberedningen kommer självfallet att göra allt för att hitta en så kompetent ordförande som möjligt.

Vem ska då ta över efter mig? Kongressen beslutar naturligtvis om den nye ordförande, men det är fritt fram för alla intresserade medlemmar att kandidera till posten. Likaså ser jag gärna att fler visar intresse för andra poster inom förbundet eller kanske för att delta i kongressen. Meddela oss gärna om Du själv är intresserad eller om Du vet någon lämplig person. Datum för kongress kommer att meddelas på hemsidan.

Eftersom jag i alla fall inom den närmsta framtiden inte kommer att arbeta inom ambulanssjukvården i någon större omfattning vill jag passa på att tacka alla kollegor jag haft under de elva år som gått. Totalt blev det kring trettio olika stationer när jag försökte räkna, inkluderat de jag var på via bemanningsföretag. Det medför att kollegorna antagligen uppgår till några hundra som jag vid något tillfälle åkt med. Vissa har naturligtvis betytt mer än andra, jag tror

SAMVERKAN 112 NR 6 1 2012 2013

Det har varit roligt att vara ordförande i förbundet, även om det periodvis varit rätt så arbetsamt. Jag är glad över att ha fått möjligheten att göra det här under en period i mitt liv. Jag är också mycket glad över att vi som förbund har haft möjligheten att hjälpa så många av Er med era problem under åren. Tyvärr har vi inte alltid lyckats, men nästan i alla fall.

nog att Ni vet vilka Ni är. Ingen nämnd och ingen glömd. Avslutningsvis så vill jag undantagslöst tacka alla medlemmar i vårt förbund. Ni är fantastiska yrkesmänniskor som förtjänar det bästa avseende arbetsvillkor och arbetsmiljö. Ambulansförbundet kommer att fortsätta kampen för Era rättigheter. Klart, slut. Vänliga hälsningar Andreas Holmlund

WWW.S112.SE

nyhet inom CPAP behandling!

KED‐VÄST SAM‐SPLINT SAM‐SLING FERNO XT

• Förbrukar 50% mindre O2 (maxflöde 15 l/min) • Inbyggd manometer för att mäta PEEP • Unik mask med pannstöd och stabil huvudhätta • Inbyggd säkerhetsventil Infiniti Medical AB Tel: 08 792 1240, Fax: 08 792 5115 E-mail: info@infiniti.se, www.infiniti.se

EASY‐FIX VAKUUMMADRASS Tillverkad i Sverige

2 st AWD till BLEKINGE

S‐CUT

NAJO BACKBOARD SCOOP65EXL TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

Hämtas av Janne Yllenius , Michael Thomasson och Christer Johansson. NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Bländande teknik, svensk kvalitet Varningsljus från Standby, nu även som klass 2 med dag- och nattfunktion.

Nohabgatan 12C, Trollhättan • 0520-49 44 40 • www.standby.eu

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Marknadsnyheter KARL JUSTH ÄR NY VD

Från den 16/1 är Karl Justh verkställande direktör på Nilsson Special Vehicles AB i Laholm efter Per Dahlström som lämnar Nilssons för nya utmaningar. Karl har en 20 år lång anställning inom Volvo Cars , både i Sverige och utomlands, bl.a. som VD för Volvo Automobiles i Schweiz

Kontaktinformation: Nilsson Special Vehicles, 0430-49 050 info@nilsson.se www.nilsson.se

SAMVERKAN

Årets mest inspirerande

”Blåljusmedarbetare” Tidningen Samverkan 112, vill tillsammans med en av våra annonsörer, uppmärksamma den medarbetare som i det tysta och helt anspråkslöst, underlättar vardagen både för sin arbetsgivare och för sina kollegor. Denne oftast tystlåtne person, utmärker sig vanligtvis även för andra goda och speciella egenskaper som till exempel; mycket yrkeskunnig, alltid motiverad, företagsam, rättvis, engagerad, men också som en bra kollega och kamrat. Vem kan utses? enbart aktiva blåljusmedarbetare inom Räddningstjänst, Ambulanssjukvård, Polis, Sjöräddning, Tull, SOS Alarm med flera. Förslaget till Årets ”Blåljusmedarbetare” skall innehålla En motivering till förslaget Namn på förelagen person Arbetsplats i Sverige Förslagsgivarens namn, arbetsplats och telefonnummer Prissumma Vinnande förslag belönas med hotellweekend motsvarande en kostnad av cirka 10 000 kr. Present (värde ca 1 000 kr) till förslagsställaren Förslaget skickas till:

HANDSKAR SOM KLARAR BLODSMITTA Blod och kroppsvätskor som brandmän kommer i kontakt med under räddningsinsatser kan vara infekterade med blodsmitta som t.ex. HIV eller hepatit vilket innebär att det är viktigt att ha rätt utrustning för att skydda händerna. Hanskar med CROSSTECH® inserts är de första handskarna som är specifikt utvecklade för att användas inom räddningsinsatser där blodsmitta kan förekomma. CROSSTECH®- inserts är även vattentäta och har god andningsförmåga – även efter kontaminering eller tvätt. Användningen av denna teknologi ger den optimala kombinationen av egenskaper som gör att händerna hålls torra samtidigt som brandmännens händer hålls skyddande och de kan därmed fokusera på att utföra sitt arbete. Handskarna är certifierade enligt standard ISO16604* och de är resistenta mot genomträngning av kemikalier enligt ISO 13994. Bland dessa kemikalier finns bl.a. batterisyra, hydraulvätska, petroleum, koncentrerade klorlösningar, brandsläckningsskum och andra kontaminerade vätskor.

Hanskarna tillverkas bland annat av Eska (www.eska.at) och Seiz (www.seiz.de) och finns att köpa hos återförsäljare i Sverige.

HANDSTRÅLKASTARE - 2000 LUMEN MAXTEL presenterar en LED Handstrålkastare med 4 st 6 W lysdioder som drar 24 W och ger hela 2000 lumen med ett vitt och kraftigt ljus. Handstrålkastaren har Li-jon batteripack fär lång lystid. Handstrålkastaren levereras med två ljusbilder, långtlysande spotljus som lyser över 150 meter och arbetsljus. Handstrålkastaren har 4 effektlägen och ljusbilden justeras enkelt med en vridning av linsen. Laddning sker via batteriladdare med cig. plugg 12/24 V eller 220 V laddare. Strålkastaren har batteritid om 140 min på max effektläget men kan även användas utan att belasta Li-jon batteriet om den är inkopplad i fordonets cigarettuttag. Levereras i praktisk väska med alla tillbehör. För mer info besök www.hba.nu. Används av räddningstjänst, ambulans, polis, och försvaret m.fl. där kravet på ett bra arbetsljus är viktigt.

HBA FORDONSTEKNIK AB, 08-88 09 00 www.hba.nu

On Road Communications AB, Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn Mailadress: info@s112.se

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

Marknadsnyheter. Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter? Maila till: info@s112.se Tjänsten är gratis för våra annonsörer! Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 1 2013

POSTTIDNING B

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

Two stripes for quality De två strecken symboliserar kompromisslöst arbete. Symbolen kombinerar erfarenheterna från professionella inom akutsjukvården med Prof iles produktutveckling, design och tekniska överlägsenhet

Profile är Nordens största internationella fordonspåbyggare av utryckningsfordon, vi har kompetensen att erbjuda funktionella och säkra lösningar. Vi kartlägger kundens behov, använder den senaste teknologin och konstruerar ambulanser efter kundens önskemål anpassade efter myndighetskrav. Kontakta gärna oss i Trollhättan för visning av fordon.

www.profilevehicles.com

Profilcomponent Sweden AB, Grafitvägen 4, 46138 Trollhättan, Tel 0520-479900, info.sweden@profilevehicles.se