nr-2-2013

SAMVERKAN

Nyhet

Testa AR! Förstärkt verklighet på sidan 35.

TRAFIK MEDICIN

Nummer 2 2013

Årgång 12

Pris 49 kr

Regler för utryckningsförare

SINGEL RESPONDER En ny sorts utryckningsenhet

KRIMINELL A GÄNG Ett hot mot demokratin?

MEDICINSKT STÖD Till ambulansbesättningar Andreas Wändahl är en av ambulanssjukvårdens projektledare bakom SAMS-projektet i Skaraborg.

Foto: John Thorner

www.s112.se Senaste blåljusnyheterna på nätet. Landet runt med 70 dagstidningar varje dag!

SALSA I SK ARABORG Ambulans och räddningstjänst larmas samtidigt!

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora PCM förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en flexibel kommunikationsplattform, som används i blåljusfordon för att samtidigt hantera t.ex. Tetra/Rakel, GSM och egna radionät. Nu har denna plattform blivit ännu smidigare genom Telium Pandora PCM – en användarvänlig PC-applikation som gör att alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm.

Därmed förenklas kommunikationen samtidigt som förarmiljön blir renare och mer trafiksäker.

Telium Pandora PCM är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval

POLIS

för frekventa kommandon. Föraren och vårdaren

SJUKHUS SOS ALARM

manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd intercom och kan även genomföra

AMBULANS

hstd.se

3-partssamtal. Allt efter vad situationen kräver.

2

Tel 035-16 61 00 www.teliumsweden.se

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

WWW.S112.SE

Magasin

SAMVERKAN

om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer ann-marie andersson, eva-lotta andersson, torvald brahm, eva dahl, linda solum, karin strand, helmut stark/rettungs-magazin och dag öhrlund.

Formgivning Sven Åsheden och Josephine Öhrlund (praktikant).

Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ...........................................

NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ...........................................

NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

...........................................

NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

...........................................

NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

...........................................

NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

WWW.S112.SE

12

Ny utbildning för utryckningsförare Att köra lastbil och buss i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Lagen om yrkesförarkompetens som utfärdades av näringsdepartementet 2007-11-29 ska säkerställa att alla lastbils- och bussförare har den kompetens som är nödvändig för yrket.

Lagen bygger på ett direktiv som är antaget av EU och gäller förare som utför gods- eller persontransporter med fordon som kräver körkortsbehörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE. Samma lag innehåller också krav på grundläggande trafikutbildning, som efter godkänt prov leder till ett yrkeskompetensbevis. Beviset gäller därefter i fem år. För att få ett nytt bevis krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning. Lagen gör däremot inga anspråk på att definiera begreppet yrkesförare. Och behörigheterna C, CE, D och DE betyder inte med automatik att innehavaren är yrkesförare.

Transportstyrelsen menar att det leder fel att fundera på om en professionell förare av ett uttryckningsfordon är yrkesförare eller inte. Det finns en mängd andra yrken där man utför yrkesmässiga persontransporter eller kör mycket bil, som inte heller kan göras jämförliga med yrkesförare som omnämns i lagstiftningen ( 2007:1157, 2009:43).

Kompetensbevis ett krav i Norge I Norge måste alla förare av ett utryckningsfordon inneha ett kompetensbevis. Kompetensbeviset utfärdas av Statens vegvesen som en nationell kod (160) i körkortet. Kompetensbevis och kod 160 i sitt körkort erhåller den förare som genomgått en grundläggande teoretisk och praktisk utbildning i utryckningskörning.

Kompetensbeviset gäller därefter i fem år. För att förnya kompetensbeviset krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning, är under 70 år och kan uppvisa ett giltigt läkarintyg. Den som är mellan 65 och 70 år måste förnya kompetensbevis och läkarintyg varje år.

Kravet är till stora delar, bortsett från utbildningens innehåll, identiskt med det svenska kompetensbevis som gäller för att få framföra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik.

Nationellt kompetensspår Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) har tagit över stafettpinnen från Trafikverkets utbildningscentral och tänker nu driva det nationella kompetensspåret i egen regi.

AKMC är en del av Akutsjukvården i Västerbotten, där det bedrivs forskning, projekt och utbildningar inom en rad profilområden. Ett profilområde handlar om att sprida ny kunskap till befintliga och blivande trafikinstruktörer runtom i landet.

Pontus Albertsson, Med. Dr. och projektledare tror att detta kan vara ett sätt att driva frågan om nationell licens för utryckningsförare, i väntan på att myndigheterna ska ta ett initiativ i frågan, likt Norges Code 160.

Läs mer ocm utbildningen på sidorna 24 och 25.

Avslutningsvis önskar jag dig en spännande och intressant läsning!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

3

SAMVERKAN

44

Innehåll

Höjda ben - lyft för HLR?

26

r a rm la m so ” p p a sck ly ”o t n e ig ll te In Vem är yrkesförare -definitionsmässig t?

28

Sven Moe i Duved - en av hjältarna 6 10 12 17 18 20 4

SALSA i Skaraborg - Samtidigt larm IVPA föddes i Värmländska Torsby Medicinskt stöd till ambulansbesättningar Personalen kluvna till RLS Vem är yrkesförare - rent definitionsmässigt Trafikmedicin för utryckningsförare

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

22 24 26 30 34 36

Singel responder - har allt utom bår Ny utbildning för trafikinstruktörer Intelligent ”olycks-app” som larmar 112 Sven Moe i Duved - en av fjällens hjältar Aktörernas ansvar på en skadeplats

38 40 44 48 50

18

Många lämnar sina arbeten - ALARM Hells Angels och Original Gangsters Forskning - Höjda ben ett lyft för HLR? Marknadsnyheter Marknadsnyheter

Händer bara andra - inte mig WWW.S112.SE

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

WWW.S112.SE

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

5

Samverkan

SALSA i Skaraborg

Ambulans och r채ddningstj채nst larmas samtidigt 6

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

WWW.S112.SE

Henrik Pettersson och Peter Andersson från Ambulanssjukvården samt Mikael Ingvarsson och Simon Rosén från Räddningstjänsten i Skövde rycker ut samtidigt vid larm om misstänkta hjärtstopp. Den enhet som når fram först inleder HLR.

WWW.S112.SE

>>

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

7

>> första halvan av 2012 etablerades samarbetet mellan ambulansen och räddningstjänsterna. De 23 räddningstjänsterna i Skaraborg har utrustats med hjärtstartare och personalen har utbildats i HLR. Vid misstanke om hjärtstopp larmar SOS Alarm ut både ambulans och räddningstjänst utan att värdera vem som har chans att komma först till platsen. Den enhet som sedan är först utför livräddande åtgärder med hjärt- lungräddning och hjärtstartare.

FAKTA: Kontaktpersoner i Skaraborg: Jan-Otto Andersson tfn 076-104 55 41 och Andreas Wändahl tfn 070-229 57 78.

Det framgångsrika SALSA-projektet som räddat många stockholmares liv vid plötsligt hjärtstopp når nu resultat även på mindre orter. Skaraborg är ett av de områden där en landsbygdsvariant SAMS provats sedan början av förra året.

Samtliga räddningstjänstens 23 stationer har nu hjärtstartare och larmas parallellt med ambulans vid misstänkta hjärtstopp.

SALSA står för ”Saving Lives in the Stockholm Area” och har fördubblat antalet överlevande vid plötsligt hjärtstopp sedan projektet startades 2004. I Stockholm har såväl räddningstjänst som polis och andra aktörer, som privatpersoner med HLR-utbildning, varit inblandade och larmas vid misstänkta hjärtstopp. Under perioden 2004-2009 räknar man med att 50 personer räddades till livet tack vare de nya rutinerna.

8

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

Men frågan är om man kan nå lika bra resultat i mindre tätbefolkade delar av landet.

Därför har projektet SAMS (”Saving More lives in Sweden”) startats och är nu övriga landets försök att upprepa de positiva resultaten från Stockholm.

Treårigt projekt Ambulanssjukvården i Skaraborg är en av aktörerna i SAMS-projektet som ska pågå under tre år, till att börja med. Under

Först vid hälften av larmen Räddningstjänsterna i Skaraborg utbildade under förra året sin personal i handhavande av hjärtstartare. Därefter har de blivit operativa för utlarmning vid misstänkt hjärtstopp.

– Än är det svårt att utvärdera vilka livräddande effekter SAMS har fått, materialet är ännu ganska litet, berättar en av projektledarna, Andreas Wändahl. Han är dock övertygad om att man når positiva resultat precis som i Stockholm.

– Här är förutsättningarna delvis annorlunda, med större avstånd och längre insatstider. Men vi ser ändå att insatstiderna förkortats när räddningstjänsterna involverats, berättar han.

Av de 119 larm vid misstänkta hjärtstopp som kom under 2012 och början av 2013 och som både ambulans och räddningstjänst larmades till, handlade 74 om hjärtstopp. HLR utfördes vid 25 av dessa tillfällen. Det visar sig också att räddningstjänsten är först på plats vid ungefär hälften av larmen.

– I genomsnitt kommer räddningstjänsten fram åtta minuter före ambulansen, vilket ju är en viktig tidsvinst vid den här typen av larm då betydelsen av tidiga insatser är stor.

Kommit för att stanna I september i år kommer mer utvärderingsresultat att presenteras. Då hålls en nationell SAMS-konferens i Skövde. Det blir ett av de första tillfällena då lite säkrare statistik från SAMS kan presenteras och kanske jämföras med SALSA-projektet.

Andreas Wändahl tror att rutinerna vid misstänkta hjärtstopp kommit för att stanna.

– Det här kommer säkert att fortsätta på något sätt. Räddningstjänsterna är en fantastisk resurs som finns i varje kommun och som kan användas för att rädda fler liv.

SAMS-projektet är ett samarbete mellan ambulanssjukvården och räddningstjänsterna runt om i landet, som fått stöd av Hjärt- och Lungfonden.

På nationell nivå visar statistiken att 10 000 personer varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhusen. Av dem är det bara 500 som överlever.

>>

WWW.S112.SE

Ka

Ka oc sd Kt vi er •ö v a

oc ä tB •Y

cK

ad rg

•K em do

um ni ng

Ka

ra sd

oc

it oc

dd

lt

Br

Ka

an

u •m

Övningsdockor för alla situationer!

Kontakta oss gärna för mer information!

08-630 10 00

www.stiernform.se

www.karnag.se

Översiktssystem 360° Ett system för total översikt runt ditt fordon. Systemet består av fyra kameror och en kontrollbox. Systemet sammanflätar bilderna från kamerorna runt fordonet och genererar en översiktsbild i 360° utan döda vinklar.

Utmärkt vid precisionskörning i trånga utrymmen, passager och i stora folksamlingar (ex. dagis, skolor & på olycksplatser). Kontrollboxen kan kopplas till befintlig monitor eller användas med Safedrivings original.

Safedriving 24 AB har sedan 2006 inriktat sig på produkter för säker körning.

Huvudsortimentet består av fordonskameror med ett brett utbud av backkameror, krankameror samt GPS-navigatorer. I sortimentet finns också en serie produkter för trådlös däcktrycksövervakning (TPMS / DTÖ).

190x130.indd 1

WWW.S112.SE

www.safedriving.se • 040 - 30 30 24

2013-04-09 14.53

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

9

>> Det betyder att potentialen för att rädda fler liv är stor, förutsatt att man kan minska tiden fram till att HLR kan påbörjas. Tiden mellan hjärtstoppet och behandling med HLR eller hjärtstartare är den viktigaste faktorn för ökad överlevnad – varje minut som kan sparas har stor betydelse.

Utmaningen för SAMS-projektet har varit att överföra de goda resultaten från SALSA-projektet i Stockholm även till mindre städer och landsbygd.

Räddningstjänsterna i Skaraborg består idag av fyra organisationer.

1. Räddningstjänsten Östra Skaraborg.

Skövde, Mariestad, Tibro, Töreboda, Hjo, Karlsborg och Gullspång.

2. Räddningstjänsten Västra Skaraborg.

Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga.

Brandmannen Mikael Ingvarsson vid Räddningstjänsten i Skaraborg tar fram hjärtstartaren ur Bas1bilen. HLR-larm ingår nu som rutin i räddningstjänstens beredskap.

3. Räddningstjänsten Skara-Götene.

Skara och Götene.

4. Räddningstjänsten Falköping- Tidaholm.

Falköping och Tidaholm.

IVPA FÖDDES I VÄRMLÄNDSKA TORSBY för 21 år sedan Enligt Sveriges kommuner och landsting startades IVPA redan 1992 som ett glesbygdsprojekt i Torsby kommun, Värmlands län.

Initiativtagare var dåvarande Räddningsverket. Syftet var tydligt. Att förbättra samverkan mellan ambulanssjukvård och räddningstjänst. Det fanns behov av ett mer organiserat samarbete framförallt ute på landsbygden.

Projektet innebar att räddningstjänstens personal fick 15 timmars sjukvårdsutbildning. Efter utbildningen skulle brandmännen kunna utföra basala sjukvårdande åtgärder som att lägga en patient i framstupa sidoläge, skapa fri luftväg och stoppa blödningar.

Allt för att patientens tillstånd inte skulle förvärras i väntan på ambulans.

Räddningstjänsten i Torsby larmades ut, som IVPA-enhet, när det antogs att räddningstjänsten skulle komma fram till patienten före ambulanssjukvården.

1993 gjordes en utvärdering av Torsby-projektet och 80 IVPA-insatser detalj-granskades. Utvärderingen visade att räddningstjänstens personal

10

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

var på plats i snitt tolv minuter före ambulans.

Uppsala följde efter Samma år startades ett liknande projekt i Uppsala län. Deltidsbrandmän utbildades i basala första hjälpen-kunskaper och användes även där som en första insatsstyrka i väntan på ambulans.

Erfarenheterna av detta projekt var mycket goda och efter kompletterande utbildningar i bland annat hjärtlungräddning (HLR) och regler kring tystnadsplikten utvidgades verksamheten till att bli en länstäckande organisation år 1995.

Ett första steg mot IVPA-avtal Hösten 2000 tillsatte Sveriges kommuner och landsting (SKL) en arbetsgrupp som skulle se över och redovisa erfarenheter från Värmland och Uppsala där räddningstjänsterna, i samverkan med ambulanssjukvården, hade ryckt ut på sjukvårdslarm.

Uppdraget resulterade i en rapport som gavs ut 2001 och som Socialstyrelsen

ställde sig positiv till med det förbehållet att räddningstjänsten skulle syssla med första hjälpen-insatser och inte med hälso- och sjukvård.

Olika lagar reglerar insatserna IVPA är enligt gällande lagar och regler hälso- och sjukvård. Regioner och landsting är huvudman och då gäller hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) för insatspersonal.

Statlig och kommunal räddningstjänst regleras av en annan lag, (LSO) lagen om skydd mot olyckor.

De livräddningsåtgärder som kan utföras av vanliga brandmän vid ingripande vid olyckor regleras däremot av nödrätten.

Text: Sven Åsheden

Källor: Arbetsdomstolen, Universitetet i Karlstad

WWW.S112.SE

Akut- och Andningsvårdsväska i nytt material Vattenavvisande och avtorkningsbart, bottentyget i kevlar.

Flexi XL är akutväskan för den nya ambulanssjukvården.

Den har två väggar för torra läkemedel samt en vägg för läkemedelsampuller.

Väskan är utvecklad för att optimalt kunna packas och ergonomiskt bära det som behövs i den akuta situationen. Den kan även bäras som ryggsäck.

Andningsvårdsväska som passar AGAs 3-liters lättviktsflaska och övriga befintliga flaskor. Ny bredare modell.

Ergonomiskt och funktionellt utvecklad tillsammans med användare.

Bärsystem med breda axelremmar och upphängninskrokar för ambulansbåren.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

11

Ambulanssjuk

vård

MEDICINSKT STÖD

till ambulansbesättningar

Texter: Sara Gunnarsdotter Foto: Julia Lindemalm

Morten Ljungdahl övergav blåljus och adrenalinkickar för telefonrådgivning från hemmet. Det börjar skymma under den korta bilresan mellan Lund och Malmö. Klockan närmar sig fem och Morten Ljungdahl, specialist i intermedicin och akutsjukvård, är på väg hem för att laga middag till familjen – och för att arbeta ett 15 timmar långt pass som Regionalt läkarstöd, RLS, till den skånska ambulansen.

12

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

WWW.S112.SE

>> WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

13

>> Nästan omedelbart när bilen är parkerad utan för den stora villan i Limhamn utropar Morten Ljungdahl att det är så typiskt honom! Han har glömt två paket köttfärs, som han skulle ha till middagens pasta bolognese, i kylen på jobbet.

Eftersom hans jourpass börjar om bara någon minut får hustrun Pia, som själv är sjuksköterska, göra en utryckning till närmaste matvarubutik och kompletteringshandla.

Hon himlar lite med ögonen.

Morten Ljungdahl börjar förbereda matlagningen medan han själv ringer jourpassets första samtal till en kollega på Region Skånes prehospitala centrum. Kollegan verkar blir lite förvånad över uppmaningen att vittja arbetsplatsens kylskåp på köttfärs. »Ta det och gör en hakkeböf«, säger Morten Ljungdahl på sin svensk-danska.

Annars ringer han inte alls från jourtelefonen eftersom det då blockerar linjen som ska vara till för ambulansteamen.

Men nu var det nödfall.

Läkar-Morten, RLS Morten Ljungdahl är telefonjour max fem gånger i måna­ den, men det är han som schemalägger de 15–20 kollegerna och ibland måste han därför själv ta de mest obekväma passen, som till exempel midsommarafton.

– Det firar vi inte i Danmark, så det blir dansken som får ta hand om de fulla svenskarna.

Morten Ljungdahl hackar lök till köttfärssåsen när telefonen ringer första gången. »Det är läkar-Morten, RLS.« Anteckningarna gör han på bänken bredvid skärbrädan, på förtryckta formulär för bästa möjliga struktur. A4-papperet är också det som utgör patientjournalen. Helt analogt alltså. »Feber?«, frågar Morten, sedan hummar han uppmuntrande många gånger innan det korta samtalet avslutas.

– Det var ett barn med astma som hade haft hosta och blivit blå om läpparna, men nu hade hon slutat hosta och det var bra. Det kändes som om det var okej att lämna hemma.

Egentligen ganska vanligt, 14

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

Totalt besvarade Morten Ljungdahl 39 samtal under sitt jourpass klockan 17 till 08.

Efter midnatt ringde telefonen cirka en gång i halvtimmen.

förklarar Morten Ljungdahl.

Det går inte ens en minut innan telefonen ringer igen. Morten Ljungdahl har bara precis hunnit tvätta händerna och lyfta lökkniven innan han åter måste sätta på sig sin blue­toothsnäcka och svara: »Läkar-Morten, det är RLS.« Morten Ljungdahl lyssnar uppmärksamt. »Och han har ingen smärta?

Nej, för min del går det bra«, säger Morten och upprepar hela sitt namn tydligt för inringaren.

– Trafikolycka, säger han när han lagt journalbladet underst i högen. Det är också vanligt.

Det är halt i dag. Ibland kommer det tio samtal från samma olycka.

Men de allra allvarligaste olyckshändelserna och sjukdomarna, de hör Morten Ljungdahl och hans RLS-kolleger sällan något om, för där behöver inte ambulanspersonalen tveka utan kör direkt till sjukhusets akutintag.

– De ringer om patienter som är skadade inte vill följa med ambulansen. I samband med alkohol eller olyckor när patienten blivit riktigt skadad, då blir de ofta rädda och vill bara hem.

Morten Ljungdahl säger att man då får försöka övertyga patienten om att det inte är förnuftigt. Fungerar inte det kan man be om en vårdintygsbedömning.

Svårt att kombinera Nu kommer hustrun med den nya köttfärsen. Lök, vitlök, bacon och färs fräser snart på spisen, och trots att den moderna köksfläkten arbetar effektivt letar sig aromatiska ångor ut i det luftiga köket.

Matlagningen går i akuttempo. Metodiskt, noggrant och raskt. Parallellt ringer telefonen och Morten Ljungdahl frågar efter vitalparametrar, tidigare sjukdomar och läkemedel. Och ambu­lans­nummer. Däremellan är han glad och avspänd. Men

han säger att det vore svårt att arbeta kliniskt samtidigt.

– Att stå mitt i ett patientmöte och gå ifrån för att ambulansen ringer, och det kanske går 20 minuter för att fem ambulanser ringer på rad, det är inte bra att kombinera. Det är det som är så himla bra med RLS, att det är renodlat medicinskt stöd. Man ska akta sig för att blanda in levande patienter.

Då ljuder en amerikansk siren, som i »Spanarna på Hill street«. Jag tror att det är något av barnens leksaker, men det visar sig vara dörrklockan.

Tidigare har Morten Ljungdahl sagt att han fått sin dos av blåljus, men jag undrar, jag. Det är Läkartidningens fotograf som kommer.

Morten berättar att han vid ett tillfälle själv var tvungen att ringa ambulansen mitt under ett RLS-pass då hans son fått svårt att andas.

>>

WWW.S112.SE

Regionalt läkarstöd i Skåne

EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™

I

många landsting finns inget formaliserat system då ambulansteamen behöver läkarstöd i sina bedömningar. I Skåne finns Regionalt läkarstöd, RLS – ett slags bakjour dit ambulansteamen vänder sig för råd, stöd och ordinationer. 1981 köpte kirurgen Ove Grauers en bil och började, utan några tillstånd från sjukvården, åka runt kring Lund för att ge stöd åt ambulanspersonalen. Däremellan gjorde han hembesök.

– Han hade radion på hela tiden och så fort det hände något så åkte han ut med sin bil. Han gjorde det utan ersättning, men hembesöken fick han betalt för, berättar Poul Kongstad, som numera är verksamhetschef för Region Skånes prehospitala centrum.

Fick inte tillstånd att ha blåljus Ove Grauers ville ha blåljus på bilen, men fick inget tillstånd från sjukvården som var lite avvaktande till hans verksamhet.

– Däremot kunde han regi­strera in sin bil hos brandkåren i Lomma! Han var kompis med räddningschefen och fick blåljus på taket.

1988 hade Ove Grauers verk­samhet blivit rumsren, han hade fått avtal med landstinget och så fick han också ytterligare en bil som bemannades med läkarkolleger som också arbetade utan ersättning för larmuppdragen.

2004 fattades ett regionbeslut om att det skulle finnas fyra prehospitala bilburna enheter med läkare och sjuksköterska som en förstärkning till ambulansen. Dessa fyra team skulle nu täcka hela Skåne och sorterade in under en egen förvaltning i Region Skåne. De prehospitala teamen skulle larmas samtidigt med ambulansen utifrån vissa kriterier, anropas av ambulansen eller åka ut om de själva bedömde att de behövdes utifrån larm de lyssnade på.

Poul Kongstad var chefläkare under den perioden. Han säger att det fanns ett stort intresse och stor entusiasm från läkarna som gärna ville delta i verksamheten.

Renodlad telefonsupport – Nu kom vi i samma division som sjukhusen, som ju också har både läkare och sjuksköterskor. Vi hade plötsligt väldigt mycket diagnostisk kompetens prehospitalt. Tillsammans med de utmaningar som redan då fanns kring ökad vård av patienter i hemmet kände vi oss väl rustade för framtiden. Tyvärr blev det mycket turbulens kring verksamheten som efter ett politiskt beslut och en stor debatt i media lades ner 2008.

– Vi var mycket emot det och sa att vi måste ha kvar någon form av rådgivningsfunktion, säger Poul Kongstad.

Så skapades Regionalt läkarstöd (RLS), som är en renodlad telefonsupport med en jourlinje av bemannad dygnet runt av läkare som bistår ambulansteamen med råd, beslut och specifika ordinationer.

I gruppen som bemannar RLS ingår 15–20 läkare med varierande specialiteter. Alla RLS-läkarna jobbar vid sidan om sina ordinarie arbeten, och numera utgår arvode för insatsen.

Alla måste certifieras för sitt uppdrag genom bland annat såväl muntligt som skriftligt test, ledarskaps- och triage-utbildning samt auskultation i ambulansen. Certifikatet måste förnyas varje år.

Text: Sara Gunnarsdotter

WWW.S112.SE

EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™

MAX 227 KG

Trappstolen som tar dig �ll nya höjder!

Eldrivna larvfö�er transporterar pa�enten upp eller ned med bara en knapptryckning.

Bä�re arbetsmiljö för dig och tryggare för pa�enten.

ALLFA EUROPE PREMIUM Tillverkad i Sverige ALLFA EUROPE PREMIUM Världens mest exibla ambulansbår?

Allfa Europe är den kompletta lösningen om du vill ha högsta kvalitet, multipla funktioner, högsta säkerhet, ergonomiska valmöjligheter utifrån situation, hög patientkomfort samt ett enkelt handhavande för personalen.

Allfa Europe erbjuder en mångsidighet som gör den till Sveriges populäraste ambulansbår i akutambulanser.

Har du provat Sidearm?

Armstöd för Allfabåren

20 G

MAX 300 KG

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

I dagsläget bedriver Falck Ambulans AB ambulanssjukvård i samtliga fyra Skåne-distrikten.

Från och med den 8 september 2013 Distrikt 1. Sydvästra Skåne Malmö, Svedala, Trelleborg och Höllviken

Distrikt 2. Mellersta Skåne Ystad, Hörby, Lund, Landskrona och Eslöv.

Distrikt 3. Nordvästra Skåne Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Förslöv, Östra Ljungby och Perstorp

Distrikt 4. Östra Skåne Kristianstad, Broby, Degerberga, Hässleholm, Osby, Simrishamn och Tomelilla.

er

sätt

Fort

k Falc r e t t ä forts 2015 /2 till 1 013

8/9 2

er

sätt

Fort

Illustration: Sven Åsheden

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

15

>> – Jag ringde SOS Alarm. »Ni måste skicka ut en ambulans så att han kan inhalera!« Jag kunde ju inte sitta på akutmottagningen med ambulanstelefonen!

Det ringer igen. Morten Ljungdahl svarar och lyssnar. »När det kommer igen så här så ska man misstänka en mer allvarlig infektion«, säger han och lyssnar vidare. »Jag tycker faktiskt att hon ska till sjukhuset, hon är lite snabb i andningsfrekvensen också …

Jättebra. Tack, hej.« Morten Ljungdahl säger att det där var en typisk RLS-patient som man misstänker har influensa igen efter att just ha haft det. Det kan vara en sepsis.

– Nio av tio gånger är det säkert ingenting, men hittar man den tionde så är det bra.

Diskussionen gällde hur man skulle hantera ärendet. Kunde det vara lämpligt att lämna patienten hemma?

– Influensasymtom utanför influensasäsongen, då är det oftast allvarligt, men det är svårare nu mitt i influensasäsongen. Då får man försöka se till helheten.

Samtal om hjärtstopp Det ringer omedelbart igen.

Men Morten har just råkat hälla i en halv burk torkad basilika i köttfärssåsen. Han tar en tesked och rättar kvickt till sitt misstag, men hinner ändå svara. »Det är Läkar-Morten, RLS.« – Är bullarna färdiga? frågar Pia när maken avslutat samtalet.

– Ja, du får titta – de skulle ha 6 minuter, svarar Morten. Köttsåsen är i alla fall färdig.

Lilla Mathilde kommer in i köket. Hon är klädd i sitt blommiga nattlinne och bär på en tufsig gosekatt. Mathilde har varit hemma med feber i dag, och vill hellre spela datorspel än att äta mat.

Det ringer igen. Morten Ljungdahls röstläge och talhastighet sänks något. Han bekräftar inringaren flera gånger innan samtalet är slut.

– Det var ett hjärtstopp som de fick avsluta. De ringde till mig för att höra om det är okej.

De får ju lov att avsluta efter 30 minuter, men nu var det mindre än 30 minuter utan respons 16

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

och vi kom överens om att det var rimligt att avsluta.

Vi sätter oss för att äta. Ta­ gliatelle, köttfärssås, tomatsallad och små baguetter.

Innan Morten ens hunnit komma till bordet så ringer det igen. Elvin tittar lite efter sin pappa som nu går in och sätter sig på sängen i ett sovrum en bit bort för att inte störa middagen.

– Ibland är det jobbigt. När man pratar så går han iväg hela tiden. Ibland ringer det så ofta så att man knappt hinner träffa honom.

Jobbigast tycker sonen att det är vid läggdags.

– Han får avsluta mitt i meningen om han läser en bok.

Finns det kvällar då det inte ringer? frågar fotografen, som hade funderat på vad hon skulle tagit för bilder om det inte ringde.

– Nej, det finns det inte, säger Pia. – Och det har blivit mycket mer, upplever jag i alla fall, fortsätter hon.

– I början var det bara någon gång, fyller Elvin i.

Båda har rätt i sina iakttagelser. Antalet samtal till RLS ökar procentuellt mer än samtalen till SOS Alarm och antalet utryckningar.

Ringer mycket till pappa..

Inget av barnen verkar tycka att det lockar att bli vare sig sjuksköterska eller läkare – Mathilde vill bli frisör. Eller balettdansös. Hon tycker också att det ringer mycket till pappa.

Nu kommer Morten och slår sig ner igen. Han har inte ens rört maten ännu.

– Man skulle kunna tro att jag har beställt dem till att ringa för att ni skulle komma, säger han, tittar på Läkartidningens utsända, och kastar i sig en stor tugga. Då ringer det igen.

Danska och svenska yr om vartannat. Det verkar olika hur lätt ambulanspersonalen har att förstå Mortens idiom och ibland blir han extra tydlig. Morten kommer och sätter sig vid matbordet igen och kan nu fortsätta sin måltid. Men nu börjar övriga familjen bli klar.

– Tack för maten, far, säger Mathilde.

– Værsgo min skatt, säger Morten och den lilla tjejen tassar iväg ut i vardagsrummet till datorn. »Spanarna på Hill street«sirenen ljuder igen och Pias dotter Katarina kommer hem från dansrepetition på Malmöoperan inför »Trollflöjten«. Hon ska vara fågel. Nu landar hon vid matbordet och gör honom sällskap.

– Det är aldrig roligt när man sätter sig ner för att äta och telefonen ringer tio gånger. Alla har hunnit äta. Man kommer ner till kall mat och får sätta sig och äta ensam, säger Morten.

Pussel är som meditation Efter maten finns tid för lite pusslande. Det är Morten Ljungdahls sätt att varva ner.

– Ett helt förfärligt pussel! nästan ropar han glatt. »Två systrar på terrassen«, Renoir, 1 500 bitar. En speciell pusselduk ligger på matsalsbordet under den stora designade taklampan.

– Det är som att meditera.

Det är bra att lägga pussel när man har RLS, då står man bara där.

Elvin brukar vara med.

– Kommer du ihåg den där lilla svåra där i hörnet, säger han. Där vi bara testade alla?

Ja, Morten kommer ihåg.

– Och den där vid huvudet!

– Det var ett väldigt avancerat pussel det här, säger Morten.

Och så ringer det igen.

WWW.S112.SE

Ambulanspersonal kluvna till RLS Ambulanspersonalen i Skåne tycker att det är bra att kunna ringa läkare vid osäkerhet, men är kritisk till att det finns ett krav på läkarkontakt vid »rutinsituationer – Om jag har en kille som har stukat handleden som jag vill lämna hemma, så måste jag lik förbaskat ringa doktorn hur säker jag än är.

Vi tycker att det är lite tramsigt. Det kommer ju aldrig att bli föremål för inläggning.

Det säger Rickard Uppenberg, ambulanssjuksköterska och huvudskyddsombud för Vårdförbundet hos Falck, som bemannar ambulansen i Skåne.

Om ambulanspersonalen i Skåne beslutar sig för att inte ta med patienten till akutmottagningen, eller då patienten körs till en lägre

vårdnivå än akutmottagningen, så måste de enligt de regionala riktlinjerna alltid ta kontakt med det regionala läkarstödet (RLS).

– Och vi förstår inte varför vi ska ringa till RLS och tala om att en patient har avlidit. Vi ska ringa RLS när patienten lämnas, och det inkluderar när patienten är död.

Bagatellärende skapar kö

Men Rickard Uppenberg säger att de gånger han är tveksam är det skönt att dela ansvaret för beslutet med någon.

– Det är jättebra med en

speciell linje för oss, med en doktor som vet vilka vi är och vad vår yrkesgrupp kan och har för befogenheter.

Det som är dumt är att det blir kö eftersom vi måste ringa även för bagatellärenden. Ett back-up-system när det är jättebråttom, företrädesvis när det gäller barn, vore bra.

Rickard Uppenberg säger också att ibland när RLS rekommenderar att ambulansen ska ta in patienten till akutmottagningen, så ifrågasätter läkaren på akutmottagningen det.

– Det blir en schism mellan doktorerna som vi får

Text: Sara Gunnarsdotter

stå mitt i. Ibland hade det varit bra om den doktorn som säger att vi ska åka in också hade fått ta hand om ärendet.

Ambulanspersonalen ska också ringa om de frångår rutinen, till exempel avslutar HLR tidigare än 30 minuter utan resultat.

– Om det inte finns någon prognos att patienten skulle överleva, då vill vi avsluta på ett värdigt sätt, och vi tycker inte att det är ett värdigt sätt att en står och snackar i telefon med någon livlina när det är helt uppenbart vartåt det kommer att barka.

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.

Din partner i yrkeslivet.

Läs mer på: www.vardforbundet.se under Min profession/Yrke och Vård A-Ö/Ambulanssjukvård

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

17

Samverkan

Vem är yrkesförare

- rent definitionsmässigt? Är förare av utryckningsfordon hos polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård eller likvärdiga utryckningsenheter, med högre körkortsbehörighet - yrkesförare?

För att finna ställen där uttrycket yrkesförare används har Transportstyrelsen hjälpt Samverkan 112 att maskinellt söka igenom Svensk författningssamling (SFS).

Sökningen visar att uttrycket används i två författningar: 1. 2007:1157, Lag (2007:1157) om yrkesförarkompetens.

2. 2009:43, Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Lagen om yrkesförarkompetens som utfärdades 2007-11-29 av näringsdepartementet gör inga anspråk på att definiera begreppet yrkesförare.

– Vi menar att det, i fråga om användning av blåljus, leder fel att fundera på om föraren av uttryckningsfordonet är yrkesförare eller inte, säger Niclas Nilsson som är utredare på sektion vägtrafik vid Transportstyrelsen i Borlänge.

– Det finns en mängd övriga yrken där man utför professionella persontransporter eller kör mycket bil, som inte heller kan göras jämförliga med förare som omnämns i de två lagstiftningarna berättar Niclas Nilsson vidare.

Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Lagen om yrkesförarkompetens ska säkerställa att alla förare har den kompetens som är nödvändig för yrket.

Lag om yrkesförarkompetens Den svenska lagen innehåller bland annat krav på grundläggande utbildning, som efter godkänt prov leder till ett yrkeskompetensbevis. Yrkeskompetensbeviset gäller därefter i fem år. För att få ett nytt bevis krävs att föraren går en återkommande fortbildning.

Lagen bygger på ett direktiv som är anta-

Text: Sven Åsheden

Polis på plats vid en långtradare som hamnat med släpet i diket vid Sövestad norr om Ystad under snöoväder. Foto: Johan Nilsson / SCANPIX 18

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

WWW.S112.SE

get av EU och gäller förare som utför godseller persontransporter med fordon som kräver körkortsbehörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE. Men behörigheterna C, CE, D och DE betyder inte med automatik att innehavaren är yrkesförare.

Utryckningskörning i Norge För att få köra utryckningsfordon i Norge måste föraren inneha ett kompetensbevis för utryckningsförare. KompetensbeWWW.S112.SE

viset utfärdas av Statens vegvesen som en nationell kod (160) i körkortet.

Kompetensbevis och kod 160 i sitt körkort erhåller den förare som genomgått en grundläggande teoretisk och praktisk utbildning i utryckningskörning. Kompetensbeviset gäller därefter i fem år.

För att förnya kompetensbeviset krävs att föraren genomgår en återkommande fortbildning, är under 70 år och kan uppvisa ett giltigt läkarintyg.

Den som är mellan 65 och 70 år måste

förnya kompetensbevis och läkarintyg varje år.

Kravet är till stora delar, bortsett från utbildningens innehåll, identiskt med det svenska kompetensbeviset för yrkesförare.

Trafikmedicin Reglerna för att inneha körkort och därmed förbud för vissa att ha körkort finns i EU:s lagstiftning, körkortslagen och föreskrifter från Transportstyrelsen.

>>

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

19

Trafikmedicin

Körkort och diabetes

De medicinska kraven i trafiken regleras i Transportsyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Innehållet i dessa har ändrats något genom åren, senast genom TSFS 2013:2. I denna föreskrift finns samtliga gällande regler eftersom grundföreskriften TSFS 2010:125 och alla ändringar har sammanställts i ett omtryck. Skälet till förändringarna har varit flera. Anpassning till andra lagar och författningar, EG-direktiv, den medicinska utvecklingen etc.

I de fall då de nya föreskrifterna innebär högre krav jämfört med tidigare föreskrifter, har reglerna i vissa delar kompletterats med övergångsregler.

För den enskilde kan dessa övergångsregler vara svåröverskådliga.

I föreskriften VVFS 1996:200 var huvudregeln att insulinbehandlad diabetes utgjorde hinder för högre behörighet C, CE, D och DE. Föreskriften skilde inte heller på diabetes typ 1 och insulinbehandlad typ 2.

I föreskriften VVFS 2008:158 infördes för första gången en principiell skillnad mellan insulinbehandlad diabetes typ 1 och typ 2.

Det blev möjligt för insulinbehandlade typ 2 diabetiker att få körkort för samtliga behörigheter d.v.s. även för

C, CE, D och DE förutsatt att föraren hade förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi och gjorde egenkontroller.

Däremot utgjorde insulinbehandlad typ 1 diabetes hinder för ny högre behörighet.

Enligt övergångsregeln till föreskriften 2008 fanns det för insulinbehandlade diabetiker typ 1 möjligheter att i vissa fall medges fortsatt innehav av C och CE -behörighet.

Vad gäller idag?

Enligt den senaste föreskriften TSFS 2010:125 gäller fortfarande att personer med insulinbehandlad typ 2 diabetes får medges nytt eller fortsatt innehav av högre behörighet C, CE, D och DE under förutsättning att föraren har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi och gör egenkontroller.

Liksom i bestämmelserna 2008 utgör insulinbehandlad diabetes typ 1 hinder för högre behörighet som C, CE, D och DE. I nuvarande föreskrift (TSFS 2010: 125) har en övergångsregeln som tidigare stod i slutet av föreskrifterna flyttats till 6 kap. och samtidigt omformulerats så att den nu innebär följande: » Fortsatt innehav kan beviljas den som före den 1 maj 2008 hade behörigheterna C och CE och fick sin insu-

linbehandlade diabetes typ 1 före den 1 september 2010 och som uppfyller förutsättningarna i reglerna från 1996. » Möjligheten till fortsatt innehav gäller alltså inte om typ 1 diabetes har debuterat den 1 september 2010 eller senare.

Sammanfattning inklusive övergångsbestämmelser » Det är idag inte möjligt att ansöka och enligt föreskrifterna (TSFS 2010:125) få högre behörighet (C CE D DE och taxi) för personer med insulinbehandlad diabetes typ 1.

Men…. » Personer med insulinbehandlad diabetes typ 1 med C, CE behörighet (se under 1996) som fick körkortstillståndet före den 1 maj 2008 kan få köra lastbil om diabetessjukdomen debuterade före den 1 september 2010. » Insulinbehandlad diabetes typ 2 är förenligt med körkort för högre behörighet om föraren har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi och gör egenkontroller. » Personer som har fått behörigheten genom dispens har rätt till fortsatt innehav om de medicinska förhållandena inte försämrats.

Källa: DiabetologNytt.

Mer klargörande info finns i föreskrift TSFS 2013:2. www.transportstyrelsen.se/tsfs/TSFS%202013_2.pdf

Regler för utryckningsförare Från och med den 19 januari 2013 gäller nya regler för att inneha högre behörigheter.

Regeln innebär bland annat att den som får körkort för högre behörigheter C, CE, D och DE, redan efter 5 år, måste ansöka om förlängd giltighet hos Transportstyrelsen och samtidigt lämna in en hälsodeklaration och ett synintyg. Krav på läkarintyg gäller från 45 år men giltighetstiden ändras till vart 5:e år istället för som tidigare vart 10:e år.

För de nya behörigheterna C1 och D1 gäller samma regler om förlängning som för C och D och samma medicinska krav. Behörighet C1 ger rätt att köra medeltung lastbil och 20

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

personbil över 3,5 men inte 7,5 ton, medan behörighet D ger rätt att köra en buss på max 8 meter och med högst 16 sittplatser utöver förarplatsen.

Får en person med insulinbehandlad diabetes typ 1 köra utryckningsfordon?

– Det beror på den körkortsbehörighet som krävs för fordonet berättar Lars Englund, leg läk, MD, och chefsläkare på Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd.

– För de flesta utryckningsförare inom ambulanssjukvården krävs det t.ex. oftast inte mer än vanlig Bbehörighet i körkortet eftersom de flesta ambulanser är registrerade som personbil. Därmed är det för en sådan diabetiker fullt möjligt att köra ambu-

lans säger Lars Englund.

Därutöver kan förstås arbetsgivaren ha ytterligare krav på förarbehörighet.

Får en person med diagnosen epilepsi köra utryckningsfordon? Lars Englund förklarar.

– I likhet med diabetes gäller samma regler som för personbil om man haft ett epileptiskt anfall. Om det är ett

Lars Englund Foto: Transportstyrelsen

WWW.S112.SE

Körkort och epilepsi Svenska Epilepsiförbundets anser att dagens rådande regelverk är väl avvägt och rimligt.

Ca 10 procent av alla människor riskerar att någon gång under livet drabbas av ett epilepsianfall.

Grunden för nuvarande lagstiftning är EU:s tredje körkortsdirektiv (2006/126/EG). Ambitionen från EU är att alla medlemsstater (MS) ska ha sammaregelverk för att underlätta den fria rörligheten. I detta direktiv finns skrivningar om medicinska förhållanden för att få körkort. Ett EU-direktiv är tvingande för alla MS. EU:s tredje körkortsdirektiv nu infört i svensk författning.

I körkortslagen regleras i 10 kap 1 § att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter.

Regeringen har beslutat att denna myndighet är Transportstyrelsen.

EU har vidare utfärdat ett ändringsdirektiv om medicinska krav för att få ta körkort.

första sådant anfall och inget annat är känt så handlar det om 5 års observationstid utan nya anfall (utan anfallsförebyggande medicinering) där arbetsgivaren kräver högre behörigheter (C, CE, och DE) men bara 6 månader om endast behörighet B krävs. Liksom vid diabetes kan arbetsgivaren ha särskilda behörighetskrav.

Vid ställd epilepsidiagnos gäller 1 år för lägre behörighet och 10 år (utan medicinering) för högre.

– De krav som Transportstyrelsen ställer hänger alltid bara ihop med den behörighet som krävs för att framföra fordonet.

Ett exempel. En ambulansstation har ett antal ambulanser, där arbetsgivaren endast kräver B-behörighet, men stationen har även en större buss, där arbetsgivaren kräver högre behörighet. Efter hur lång tid får samma person köra stationens ambulanser respektive bussen?

Transportstyrelsens jurist Ingar Werkström förklarar.

– Enligt Transportstyrelsens föreskrifter är observationstiden 6 månader

WWW.S112.SE

I korthet innebar detta att man lättade på en del regler för personer med epilepsi, bl a kunde man få inneha körkort om man enbart har anfall under sömn eller får anfall vid byte av läkemedel.

Vidare reglerades det inom vilka tidsramar man skulle vara anfallsfri för att kunna köra personbil respektive vara yrkesförare. Några sådana fanns inte i 1991 års direktiv.

Vad gäller idag?

Först och främst gäller körkortslagen.

I denna regleras i 3 kap 2 § ”Körkortstillstånd får meddelas endast med hänsyn till personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av körkortpliktigt fordon”. I samma lag återfinns också regler om återkallelse av körkort på samma grund jämlikt 5 kap 7 § 3.

Transportstyrelsens beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol och kammarrätt.

De viktigaste reglerna är att för den som inte har diagnosen epilepsi men har haft ett epileptiskt anfall krävs sex månaders anfallsfrihet för B-körkort.

För den som har diagnosen epilepsi och

för den som ska köra en ambulans som är registrerad som personbil medan längre observationstid (5 år) krävs om ambulansen är registrerad som buss.

Arbetsgivaren kan dock välja att ställa de högre kraven även om ambulansen är registrerad som personbil.

Den som tagit körkort med B-behörighet före 1 juli 1996 har rätt att köra personbilar utan någon övre viktbegränsning.

Vilken observationstid gäller för den som har haft ett första epileptiskt anfall?

– Den anfallsfria observationstiden måste vara 6 månader. Den som har tagit B-körkort efter detta datum får inte köra en personbil som väger mer än 3,5 ton i totalvikt. Då krävs istället behörighet för tung lastbil och minst 5 års anfallsfri observationstid.

Detsamma gäller för behörighet D (buss). Detta kan låta ologiskt men är en följd av att definitionen av behörighet B ändrades i juli 1996. Det är inte ovanligt med övergångsregler av detta slag som ger fortsatt behörighet utifrån tidigare regler samtidigt som nya regler gäller för en ny behörighet.

haft ett epileptiskt anfall krävs därefter tolv månaders anfallsfrihet för B-kort.

Detta innebär att om man har epilepsi, får man körkort efter 12 månaders anfallsfrihet. Från detta finns ett antal undantag varav de viktigaste är att man kan få ha körkort under förutsättning att man har en diagnos som enbart uppträder under sömnen samt att om man sätter ut en medicin och får anfall ska man ha en observationstid på tre månader.

Detta regleras i 4-5 §§.

För behörigheterna C, CE, D, DE och taxiförarlegitimationgäller istället att efter ett första anfall krävs fem års anfallsfrihet.

Om man fått diagnosen epilepsi får man inte inneha högre behörighet förrän efter 10 års anfallsfrihet utan medicinering. Detta regleras i 6 §.

Det finns heller inga undantag som det finns för personbilsförare m fl för anfall under sömn m.m.

Källa: Textavsnitten är hämtade från Svenska Epilepsiförbundet.

Mer klargörande info finns i föreskrift TSFS 2013:2. www.transportstyrelsen.se/tsfs/TSFS%202013_2.pdf

Texter: Sven Åsheden Bakgrundsfoto: Trafikverket Texterna är korrekturlästa och godkända av Transportstyrelsens jurist Ingar Werkström

4-hjulsdrift till ÄLVDALEN

Hämtas av Jan Norman och Ulf Spånberg

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

21

Ambulanssjuk

vård

Väntetiderna på ambulans i Lilla Edet är usla – sämst i hela Västra Götaland.

Men nu ska det förhoppningsvis mycket snart ske en radikal förbättring.

Med en helt ny sorts utryckningsenhet ska tiderna kortas upp till 15 minuter.

SINGEL RESPONDER

ny sorts utryckningsenhet Text och foto: Mikael Thörnqvist

Tre av fyra ambulanser tar mer än 20 minuter på sig att nå patienten i Lilla Edets kommun. Med det är man sämst i hela regionen.

Men från 1 april är tanken att det ska ske en mycket stor minskning av väntetiden från det att man ringt 112.

– Jag tror verkligen att vi kommer att få ner insatstiderna. I centrala Lilla Edet kommer det att bli 10-15 minuter tidigare, säger Björn Kalin, avdelningschef för ambulansen i Trestad öst.

Lösningen kallas singel responder, ett pilotprojekt som initierats av regionsjukvården.

Det är en helt ny sorts ambulans, bemannad med endast en person. Enheten, som är den första i sitt slag i hela landet, kommer att vara permanent 22

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

stationerad i räddningstjänstens lokaler i Lilla Edet.

– Det innebär att vi med automatik är närmast på alla uppdrag med prio 1 (livshotande) eller prio 2 (akut men ej livshotande), säger Björn Kalin.

Ensamarbete Singel respondern är en vanlig personbil, utrustad med allt som en vanlig ambulans har med undantag av bår. Sjuksköterskan, tillika föraren, kommer att ge sjukvård på plats.

Om sjuksköterskan bedömer att det krävs akut sjukhusvård kommer patienten att transporteras dit med en normal am-

bulans som också kommer till platsen. Sjuksköterskan i singel respondern har dock befogenhet att avbeställa den normala ambulansen efter att ha gjort en bedömning av patienten.

En av de sex ambulanssjuksköterskor som kommer att dela på tjänsten i singel respondern är Per Solberg. Han tror inte att han kommer att känna någon större stress av att vara ensam med patienten i ett inledande skede.

– Nej, inte i vanliga sjukdomsfall. Men kanske när man kommer först till en trafikolycka. Då måste man agera som sjukvårdsledare och inte fastna

hos någon patient. Det gäller att ha några år på nacken, säger Per Solberg.

Enligt Björn Kalin är de sex i singel responder-personalen erfarna sjuksköterskor med specialistkompetens.

– Det ger dem förutsättning att vara trygga i sin roll, säger Björn Kalin.

En fördel för Lilla Edet-borna som både Björn Kalin och Per Solberg stryker under är att singel respondern aldrig lämnar kommunen. Det innebär att man är redo för nästa patient även i den stund en annan är på väg i ambulans till sjukhus.

Projektet kommer att pågå 1 WWW.S112.SE

Liv Tid är

Lilla Edet

Scandinavian AirAmbulance – bättre för patienten och effektivare för vården Vi erbjuder ambulansflyg med helikopter och flygplan.

Akutsjukvård på hög nivå dygnet runt.

Beställning och fri flygmedicinsk rådgivning dygnet runt 020-211 112.

www.airamb.se SA A

luleå | lycksele | umeå | östersund | uppsAlA | stockholm | GöteBorG | VisBy | GÄlliVAre FINLAND: oulo | VArkAus | roVAniemi NORGE: tromsö | sVAlBArd

Nyhet!

Halskrage för vuxen

april – 1 juni och därefter från 1 september och året ut.

En utvärdering som kommer att ske med hjälp av Högskolan Väst ska vara klar under våren 2014.

Räddningstjänstens IVPA – I väntan på ambulans – påverkas inte utan fungerar som vanligt under perioden.

Om verksamheten permanentas beräknas den årliga kostnaden till 2,6 miljoner kronor.

WWW.S112.SE

4-hjulsdrift till KALMAR LÄN

Justerbar i 8 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring.

Halskrage för liten vuxen och barn Justerbar i 6 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring.

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 info@eventasjukvard.se

Hämtas av Björn Ohlsson , Åke Stenfeldt och Peter Enoksson

Se mer av vårt stora sortiment på:

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

www.sjukvårdsbutiken.se SAMVERKAN 112 NR 2 2013

23

”

Trafikutbildning

”Pontus Albertsson och medarbetare har initierat forskning och metodutveckling kring ett mycket angeläget trafik- och patientsäkerhetsområde inom ambulanssjukvården. Arbetet med insiktsbaserad utbildning för säkrare ambulanstransporter har krävt såväl nytänkande, stort engagemang och långsiktighet.”

Utbildning

Text: Sven Åsheden Arkivfoto: John Thorner

- med många nyheter Sveriges Riksdag och dess trafikutskott mottog under hösten 2012, ett antal motionsyrkanden, där motionärerna yrkade på att ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon inrättas.

Ett kompetenskrav likt det som gäller för att få framföra buss eller tung lastbil i yrkesmässig trafik.

Riksdagens Trafikutskott avslog samtliga motionsförslag.

Utskottet utgår i stället från att respektive arbetsgivare tillgodoser utryckningspersonalens behov av lämplig utbildning och säkerställer att förarna har den kompetens som är nödvändig för att framföra utryckningsfordonen på ett trafiksä24

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

kert sätt. Samtidigt välkomnar utskottet den förstärkning av polisens nationella förarutbildning som inletts i år.

Olika utbildningar i landet Vilken utbildning krävs då för att du ska få köra ambulans eller brandbil? Ja, det beror på vilket landsting, region eller kommun som du jobbar inom, ett problem som Akut- och katastrofmedicinskt centrum (Pontus Albertsson), Västerbottens läns landsting i samarbete med ambulanssjukvården i Gävleborg (Mikael Signon) och Högskolan i Dalarna (Per Edéen) vill komma till rätta med.

Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) har

tagit över stafettpinnen från Trafikverkets utbildningscentral och tänker nu driva det nationella kompetensspåret i egen regi.

AKMC är en del av Akutsjukvården i Västerbotten, där det bedrivs forskning, projekt och utbildningar inom en rad profilområden. Ett profilområde handlar om att sprida ny kunskap till befintliga och blivande trafikinstruktörer runtom i landet.

– Detta kan vara ett sätt att driva frågan om nationell licens för utryckningsförare i väntan på att myndigheterna ska ta ett initiativ i frågan likt Norges Code 160 säger Pontus Albertsson, Med. Dr. och projektledare. Läs mer om code 160 på sida 19 och i ledaren.

2012 vann ambulanssjukvården i Västerbotten, med Pontus Albertsson i spetsen, det prehospitala priset för sin unika utbildning av utryckningsförare.

Det prehospitala priset delas ut varje år av Falck ambulans, tidningen Dagens Medicin samt fackförbunden Kommunal och Vårdförbundet.

– Utbildningen, som administrerades av AKMC, har medfört att utryckningsförarna fått en mera realistisk syn på sitt kunnande, en förbättrad hastighetsanpassning samt skapat bättre förutsättningar att objektivt kunna diskutera utryckningskörning berättar Robert Ylipää, verksamhetschef för akutsjukvården.

Ett flertal av Västerbottens WWW.S112.SE

ambulanser har idag utrustning (DART) som registrerar hela händelseförloppet under en utryckning. Det digitala informationsmaterialet ger viktig feedback till personalen och besättningarnas utryckningskörning blir därmed bara bättre och bättre.

Ny insiktsinriktad utbildning Nu har Pontus Albertsson och hans kollegor spänt ”utbildnings- bågen” på nytt.

Utryckningskörning handlar mycket om säkerhet och tidpunkten för en nystart kan inte vara lämpligare.

trala delar i utbildningen är att låta eleverna träna exempelvis riskmedvetenhet genom att riskinventera sina vanligaste utryckningsvägar eller i grupp diskutera frågor som berör förarbeteende.

Mikael Signon, från ambulanssjukvården i Gävleborg, är trafikinstruktör och tidigare projektledare på Trafikverkets utbildningsenhet för utryckningsförare. Mikael Signon har under många år kämpat för ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon.

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

Instruktörsutbildning för utbildning av utryckningsförare Kursort: Längd: Målgrupp:

Kursdatum:

Umeå 12 dagar Anställda inom ambulanssjukvård eller räddnings- tjänst ansvariga för körutbildning av egen personal.

Vecka 42, 45 och 48

Sista anmälningsdag: 2013-09-16

Bakgrund Underlaget till denna instruktörsutbildning utgörs av den handbok med grundläggande kompetensmål för utryckningsförare som framtagits av Vägverket m fl. Dessutom erfarenheter från forskning vid AKMC rörande insiktsinriktad förarutbildning med utbildnings-verktyget Driver Access Recording Tool (DART).

Mikael Signon.

Pontus Albertsson.

Foto: Privat

Med stort fokus på aktuella vetenskapliga studier från bland annat VTI, i kombination med egna gedigna kunskaper, har resulterat i en helt ny och insiktsinriktad körutbildning för trafikinstruktörer.

– Jag vill kalla hela vårt arbete för ett systemskifte och en ny syn på hur säker utryckningskörning ska genomföras.

Det är numera större fokus på analys och reflektion av det egna körbeteendet och mindre fokus på manövrering och hantering av kritiska situationer (färdighetsträning) med broms och undanmanövrar i höga hastigheter berättar Pontus Albertsson.

AKMC:s nya instruktörsutbildning handlar mycket om att ”omvända” och flytta fokus från den tidigare traditionella trafikutbildningen, där eleverna i stor utsträckning var ute på bana eller vinterväg och tränadefärdighet, till att förmedla budskap om tidsvinsteorin och riskmedvetenhet. Andra cenWWW.S112.SE

Foto: Privat

– Nu ser jag fram emot att få samarbeta med Pontus Albertsson och AKMC för att ytterligare förbättra trafiksäkerheten inom blåljusyrket. Vi ska jobba mycket med människan och attitydfrågor, mjukvara och trafikpsykologi säger Mikael Signon.

Färdigt utbildningsmaterial – Per Edén som tidigare haft ansvar för det pedagogiska blocket i Trafikverkets utbildning kommer att fortsätta men nu tillsammans med oss avslutar Pontus Albertsson.

En annan nyhet vid en jämförelse med tidigare instruktörsutbildningar, som genomfördes i Trafikverket regi, är att kursdeltagarna från ambulanssjukvården, efter avslutad utbildning, får med sig färdigt utbildningsmaterial på USB minne. Tidigare var trafikinstruktörerna tvungna att göra eget utbildningsmaterial vilket tog väldigt mycket tid i anspråk. Nu kan utbildningen på hemmaplan starta direkt.

Innehåll De moment som ingår är ex. presentationsteknik och speciell pedagogik med fokus på att utbilda kollegor, insiktsinriktad körutbildning och GDEmatrisen, Nollvisionen, alkohol, trötthet och bilkörning, trafikförfattning, tidsvinstteorin, instruktörsrollen, fordonsdynamik och säkerhetssystem.

Utbildning och pedagogik varvas med teori och praktik.

Mål med utbildningen Deltagarna ska efter genomgången utbildning förvärvat kunskaper för att självständigt genomföra körutbildning och examinera utryckningsförare på den egna stationen. Övrig information Efter genomgången utbildning får varje kursdeltagare från ambulanssjukvården med sig ett komplett utbildningsmaterial färdigt att användas att utbilda kollegor på hemmaplan. Utbildningsmaterialet används idag av landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och ambulanssjukvården i Skaraborg.

Kursansvarig: Pontus Albertsson (AKMC) 070-589 06 46, pontus.albertsson@vll.se Instruktör: Mikael Signon (Ambulanssjukvården Gävleborg) 070-623 04 50, mikael.signon@lg.se Instruktör: Per Edén, Högskolan Dalarna 070-369 85 50, ped@du.se Frågor: Frågor om utbildningen besvaras av kursansvarig Pontus Albertsson på telefon 070-589 06 46 och pontus.albertsson@vll.se Utbildningen ges i samarbete med Meristema och ambulanssjukvården i Gävleborg.

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

25

Ny mobilapp

Text: Göran Svedberg

Intelligent ”olycks-app” som larmar 112 och andra fordon Varje dag smäller det på någon av de svenskar vägarna.

En olycksplats är ett stor hot mot bilister som närmar sig utan att veta vad som hänt längre fram.

En ny applikation i mobiltelefonen kan slå larm och därmed rädda liv.

Tranarpsbron över Rönne å nära Åstorp i Skåne den 15 januari. Tät dimma råder, men trots dålig sikt och såphal körbana fortsätter de tusentals bilarna och lastbilar26

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

na att hålla hög fart på den tungt trafikerade E4:an.

Masskrock Då händer något, exakt hur det börjar vet man inte. Enligt en teori får en långtradare sladd på bron och nästa bil kör in i den bakifrån. En masskrock blir följden. En efter en brakar bilarna in i varandra som fallande dominobrickor.

Också trafiken i motsatt inriktning blir inblandad när bilister där saktar in för att

titta på olycksplatsen, tappar kontrollen och ställer till med en egen masskrock.

En av de första ambulanser som kommer till platsen blir påkörd bakifrån med skador både på bil och personal som följd.

När läget lugnat ner sig kan polisen räkna in ett 90-tal fordon i krocken, 40 av dem lastbilar. 46 personer hade förts till sjukhus, en man som försökt hjälpa till på olycksplatsen omkom när han blev påkörd.

Sjukvården i Region Skåne, räddningstjänsterna i nordvästra Skåne, polisen och WWW.S112.SE

flera kommuners krishanteringsorganisationer engagerades.

Tolv bilförare kommer nu att delges misstanke om brott, det handlar om vållande till annans död och vårdslöshet i trafik. I lastbilarna avslöjar färdskrivarna dem som kört för fort.

Appen kan påverka Kunde olyckan ha förhindrats med den nya mobilapplikation som nu finns att tillgå?

– Inte förhindra men begränsa, säger Tor Sjödin. Olyckan var utdragen i tid. Ännu 15 minuter efter den första sammanstötningen på bron körde bilister in i masskrocken.

Tor, som är civilingenjör med ett förflutet bland annat på Kockums i Malmö, Tetra Pak i Lund och som egen företagare, fick idén när hans kollega Torbjön Birging råkade ut för en olycka.

– Han bor i Småland och veckopendlade 30 mil, berättar Tor. En gång när han var på hemväg körde han på en älg.

Smällen var kraftig och Torbjörn skadade sig.

– Han gjorde illa handen och satt inklämd, berättar Tor. Det gjorde att han hade svårt att ta sig loss och ut ur bilen. Hela tiden när han satt där och kämpade var han medveten om att hans bil stod precis efter en kurva och att en annan bil när som helst kunde dyka upp bakom och kanske köra in i honom.

Torbjörns berättelse fick Tor att börja fundera.

– Det borde finnas något som kan skydda en i sådana situationer.

Byggd av tre funktioner Resultatet blev applikationen som bygger på en samverkan mellan gps, den rörelsesensor som finns i mobilen och en funktion som mäter g-krafter.

Gps:en visar var bilen finns, sensorn visar olika rörelser, den som mäter g-krafter kan avslöja om det handlar om en olycka.

– Där har vi jobbat med forskare knutna till olika försäkringsbolag, säger Tor Sjödin. Vi ville få fram hur rörelsebilden ser ut vid en olycka.

Han tar upp mobiltelefonen och släpper den i golvet.

– Det här utlöser inget larm, säger han.

För det krävs en snabb och hård ökning av g-krafterna. På så vis miminerar vi risken för falsklarm.

Så vad händer vid en olycka?

– Systemet aktiveras när du rör dig fortare än 25 kilometer i timmen, säger Tor. Anta att du så krockar med en älg eller ett rådjur. 70 procent av alla olyckor är med djur så det är ett troligt scenario.

Då noterar applikationen i mobilen vad som hänt, att bilen uppfört sig på ett sätt som tyder på en trafikolycka.

– Inom en sekund skickar den ut ett medWWW.S112.SE

Applikationen, - som bygger på en samverkan mellan gps, mobilens rörelsesensor och en funktion som finns i telefonen, underrättar om en olycka i trafiken skett nära dig!

>> SAMVERKAN 112 NR 2 2013

27

>>

”

INOM EN SEKUND SKICKAR DEN UT ETT MEDDELANDE

28

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

WWW.S112.SE

Tor Sjödin kom på app-idén när hans kollega råkade ut för en trafikolycka. Foto: Göran Svedberg

delande, berättar Tor. Andra bilister som finns i området får det. Där står ”En olycka har skett i din närhet. Sänk hastigheten!”

Om bilisten vill kan han stanna och gå in på applikationen för att se exakt var olyckan är.

– Det som sedan händer är att hans mobil ringer, säger Tor. Det är vår larmcentral som fått meddelandet och ringer ett kontrollsamtal. Om operatören inte får svar tar

han kontakt med SOS och larmar om en misstänkt olycka.

– Vi förhandlar sedan en tid med SOS Alarm och hoppas snart kunna koppla in larm direkt till dem utan att behöva gå via vår egen central i Malmö, säger Tor. Den är också konstruerad för att kunna integreras med andra operatörer.

Systemet har nyligen lämnat teststadiet och har i dag ett tusental användare.

– Vi hoppas nå 100 000 innan sommaren, säger Tor som fortsätter att utveckla applikationen.

– Snart räknar vi med att kunna få fram en som även fungerar i vatten.

Utrustning för medicinska gasapplikationer kräver exceptionellt hög säkerhet, renhet och noggrannhet. Utvecklingen av sådana produkter kräver därför en specialiserad kunskap och erfarenhet och dessutom en förståelse av kraven för andnings, aspirations samt patientvård i allmänhet.

GCE erbjuder avancerade system för distribution av oxygen, lustgas, vakuum och andra gaser och vår kompetens inom detta område är väl dokumenterad. På grund av vårt banbrytande utvecklingsarbete är vi idag ledande leverantör i Europa av medicinsk gasutrustning för reglering av tryck och flöden.

GCE-gruppen är ett av världens ledande företag inom området för gasutrustning.

Huvudkontoret ligger i Malmö och har 15 dotterbolag och två fabriker runt om i världen.

GCE Norden AB Box 21044 Källvattengatan 9 SE-200 21 Malmö

A MATTER OF LIFE

www.gcegroup.com

BESÖK OSS PÅ SAMTIT I MALMÖ SLAGTHUSET DEN 24 – 26 APRIL MONTER A21

Security in action

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

29

Fjällräddning

Text: Catarina Montell Foto: Anton Enerlöv

Sven Moe i Duved - en av fjällens hjältar

FJÄLL RÄDDARNA Fjällräddningen är alltid redo att rycka ut oavsett om det är påskafton, julafton, midsommarafton eller en vanlig vardag så är de redo att rycka ut. Oavsett om vinden viner och sikten är i det närmaste obefintlig drar de på sig sina väl synliga kläder. Oavsett om du har skadat dig på fjället, dragits med i en lavin eller inte hittar hem i styggvädret finns de där.

Vi har träffat Sven Moe i Duved, en av länets drygt 200 fjällräddare.

Till vardags jobbar Sven inom Åre kommun, med vatten och avlopp. Men sedan flera år tillbaka är han även medlem i Åredalens fjällräddargrupp.

30

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

Den består av drygt 20 medlemmar från 20-årsåldern upp till 65 år.

– Jag blev föreslagen att vara med för 15–20 år sedan och det är en ära att bli ombedd.

Någon tveksamhet fanns därmed inte även om uppdraget innebär att man kan larmas ut på både psykiskt och fysiskt krävande uppdrag på dygnets alla timmar.

Bygger på frivillighet – Vi har avtal med våra arbetsgivare om att vi får sticka iväg. Och vi har ju även rätt att säga nej om vi inte kan, eftersom vårt uppdrag bygger på frivillighet.

God lokalkännedom. Det som krävs

av fjällräddarna är bland annat att de har god lokalkännedom, bra kondition och att de har en egen bred- eller långbandad skoter. Deras insatser samordnas av polisen, de genomgår årliga utbildningar och de får en viss ersättning när de rycker ut.

– När vi kallas ut får vi ett larm från polisen till mobilen. En automatisk röst berättar vad som har hänt och vad larmet gäller.

Fjällräddarna svarar då på larmet och ger besked om de kan rycka ut och hur lång tid de beräknar att det tar för dem att vara på plats.

>> WWW.S112.SE

FAKTA FJÄLLRÄDDNINGEN

• Fjällräddarna föreslår själva personer som gruppen bedömer som lämpliga för att bli nya fjällräddare. Det beror på att uppdragen kan vara krävande och farliga och ställer stora krav på samarbetsoch prestationsförmåga. Gruppmedlemmarna är beroende av varandra ur säkerhetssynpunkt.

KED‐VÄST SAM‐SPLINT SAM‐SLING FERNO XT

• En fjällräddare måste vara över 18 år, bo permanent på orten och ha god lokalkännedom, ha god hälsa och kondition, kunna samarbeta bra och måste ha behörighet att köra skoter.

EASY‐FIX VAKUUMMADRASS Tillverkad i Sverige

• Fjällräddare godkänns högst fem år i taget, som längst till 65 års ålder. Därefter blir de veteraner och kallas under några år ut på lavinsök, eftersom dessa kräver mycket människor.

• Fjällräddare har enligt terrängkörningsförordningen rätt att köra skoter i områden där det är förbjudet för allmänheten. De måste dock ta ansvar för miljön genom att visa hänsyn mot renskötsel, flora och fauna.

• Fjällräddare finns i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. De samarbetar med flera myndigheter och organisationer, till exempel Försvarsmakten, Naturvårdsverket, Fjällsäkerhetsrådet, länsstyrelsen, räddningstjänsten, olika turistorganisationer och liftanläggningarnas branschorganisation.

• Arbetet utgår från bestämmelserna i lagen om skydd mot olyckor.

Fjällräddarnas uniform är röd med reflexer och texten Fjällräddarna.

S‐CUT

NAJO BACKBOARD SCOOP65EXL TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

8-hjulsdrift till ÖREBRO

• Det finns även två alpina räddningsgrupper i landet, i Östersund och Kiruna. Även två grotträddningsgrupper finns i Jämtland och Västerbotten.

• Fjällräddarna i Jämtland-Härjedalen har startat en egen fond där bidragen som kommer in går till utbildningar för organisationens medlemmar.

Hans-Allan levererar 2 nya bilar till Örebro.

Hämtas av Jonas Jansson Lennart Andersson Stig-Arne Isaksson

Källa: Polisen och Fjällsäkerhetsrådet NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Bländande teknik, svensk kvalitet Varningsljus från Standby, nu även som klass 2 med dag- och nattfunktion.

Nohabgatan 12C, Trollhättan • 0520-49 44 40 • www.standby.eu

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

31

>>

”

Kan man hälpa till så gör man det

32

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

WWW.S112.SE

Påfallande hörbar och synlig.

Vår nya varningsteknologi.

– Det kan hända att ingen av oss i gruppen har möjlighet, eller så bedöms vi vara för långt bort. Men då larmas Sylarnagruppen och Vålådalsgruppen, som är våra grannar. Alltid är det några som kan, säger Sven Moe. Larmen kan komma när som helst.

– Det spelar ingen roll om det är julafton eller någon annan dag. Kan man hjälpa till så gör man det. Det blir som ett kall, säger Sven Moe. Ett året-runt-jobb Fjällräddarna jobbar på förordnanden från polisen om fem år i taget. Vid 65 års ålder går de i pension, men kan då fortsätta som veteraner.

– Då blir man utkallad på lavinlarm eftersom det behövs så mycket folk vid ett sådant sök. Året-runt-jobb. Fjällräddningen får uppdrag året om, men tätast kommer larmen när det är flest turister i området. Dagen innan vi träffar Sven Moe har han varit ute och hjälpt en ensam skoterförare som har kört fast. Två dagar efter vårt samtal är han med vid den stora insatsen på Västerskutan då en man begravdes och omkom i en stor lavin.

– Nu i vinter har vi haft en hel del lavinlarm, fler än vad vi brukar ha. Vanligtvis brukar det alltid hända något kring nyår, sen brukar snön lugna ned sig. Men i år har snön varit instabil och det har fortsatt.

Larmas inte ut i onödan Just lavinsöken tycker Sven Moe kan vara krävande, särskilt på grund av att de rör sig i brant och farlig terräng.

– Det är olustigt att ge sig ut i ravinerna i Åre exempelvis, där är det ju en risk att stå och sonda (sticka ner långa stavar i snön, reds. anm.) där.

Meddela om laviner. Östra och västra ravinen är två skålformade raviner på Åreskutan där räddningspersonalen omsluts av branta sidor där mer snö kan släppa ovanifrån.

Sven Moe önskar att fler offpist-åkare hör av sig omgående om de drar iväg eller observerar en lavin.

– Även om det inte är någon som har dragits med så bör man höra av sig till skidanläggningen eller till polisen.

Annars kan det vara någon annan som larmar om just den lavinen vid ett senare tillfälle och fjällräddarna blir sedan kallade ut att söka igenom den.

Men han tycker ändå inte att de larmas ut i onödan.

– Det spelar ingen roll om det är något allvarligt som har hänt eller om det ”bara” är ett litet benbrott i Ullådalen. Vi gör ju skillnad och folk blir väldigt tacksamma när vi kommer.

WWW.S112.SE

www.pintschbamag.de

Representant för Sverige Euro Equip AB Roger Jonasson Telefon +46 (0)54 832878 info@euroequip.se

RES‐Q‐VAC CAREVENT®ALS CAREVENT®EMT RES-Q-VAC är en av de smidigaste och mest lättanvända handsugarna på marknaden!

CAREVENT® Pneumatiska handventilatorer med HLR-funktion. Låg vikt och lätthanterade.

SMARTBAG® engångs O_TWO CPAP engångs SMARTBAG® Engångsrevivatorn som ger feedback för att minska risken för aspiration.

O_TWO CPAP är 100% engångs i ett paket, och förbrukar endast 8 l/min på 5 cmH2O. O_TWO CPAP ger 45 -75% O2 och ett motstånd på 5 - 20 cmH2O. Fungerar i –18°C till 50°C

WATER‐JEL® CELOX™ FIXO‐FÖRBAND TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

33

Samverkan

Aktörernas ansvar

på en skadeplats Källa och bild: Trafikverket

Det finns lagar och förordningar som reglerar vilket ansvar olika aktörer har.

Och hur de ska samverka på skadeplatsen.

SOS ALARM SOS Alarms nationella uppdrag regleras i det så kallade alarmeringsavtalet, ”112-avtalet”, mellan staten och SOS Alarm, där staten företräds av Försvarsdepartementet.

Avtalet reglerar hur SOS Alarm ska hantera SOS-tjänsten på ett effektivt sätt. SOS Alarms insatser när det gäller räddningstjänst regleras i separata avtal med varje enskild kommun, räddningstjänst eller räddningstjänstförbund.

I lokala avtal regleras vilka styrkor och insatser som ska larmas ut i olika typer av situationer.

Hur SOS Alarm ska alarmera polisen regleras i 112-avtalet. Tillsynen över utlarmning av räddningstjänst och polisen utövas enligt alarmeringsavtalet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

AMBULANSSJUKVÅRDEN Ambulanssjukvården ansvarar för det medicinska omhändertagandet vid det akuta räddningsläget och lyder under hälsooch sjukvårdslagen (1982:763).

Sjukvårdsledaren leder sjukvårdens arbete och har det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen vid en skadeplats.

34

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Räddningstjänsten har ansvar för skadeplatsen vid det akuta räddningsläget. Arbetet vid en skadeplats leds och samordnas av räddningsledaren och lyder under lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Om det råder fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön har räddningsledaren mandat att helt eller delvis stänga av vägen i det akuta räddningsläget med stöd av LSO. Räddningstjänsten kan också hjälpa polisen att dirigera trafiken med stöd av 2 kap 3 § trafikförordningen (1998:1276).

POLISEN Polisens ansvar tar vid när det akuta räddningsläget är över. Polisen ansvarar för att dirigera trafiken och utreda olycksorsaken.

Det är även polisens ansvar att avgöra när bärgningsarbetet ska utföras med hänsyn till trafikintensitet, väglag, väderlek, typ av fordon, typ av last och tid på dygnet.

Beslutet om när bärgning ska genomföras bör tas i samråd med räddningstjänsten, bärgare, Trafikverkets trafikledningscentral och driftentreprenörer samt övriga inblandade aktörer med hänsyn till faktorerna ovan.

Polisens arbete vid en skadeplats leds av en polisinsatschef. Polislagen (1984:387) och rättegångsbalken (1942:740) reglerar och styr hur polisen ska arbeta samt ger polisen dess befogenheter.

BÄRGARNA På fordonsägarens eller polisens uppdrag ansvarar bärgarna för att utföra bärgningsarbeten.

Det är polisen som avgör när bärgning ska ske med hänsyn till trafikintensitet, väglag, väderlek, typ av fordon, typ av last och tid på dygnet.

Hur detta ska ske regleras i trafikförordningen (1998:1276).

RESTVÄRDELEDARNA Restvärdeledarna företräder berörda försäkringsgivare och har mandat att bland annat samordna omlastning av gods efter en transportolycka.

Restvärdeledaren ska vara på plats inom fyra timmar efter ett larm och ska ha kontakt med försäkringsgivaren, åkeriföretaget och avsändaren och mottagaren av godset.

Uppdraget varar tills varje objekts försäkringsgivare eller ägare själv är beredd att ta över ansvaret för sin skada.

WWW.S112.SE

Restvärdeledaren har försäkringsbolagens mandat att ta kostnader för sanering eller liknande under de första 48 timmarna vid en händelse.

Tid därutöver kräver särskild beställning.

I dag finns avtal med alla kommuner och deras räddningstjänster om att utföra akut restvärderäddning på uppdrag av försäkringsbranschen.

TRAFIKVERKET Trafikverket ansvarar för att hålla de statliga vägarna framkomliga och säkra året om.

Det dagliga drift- och underhållsarbetet av det statliga vägnätet utförs av driftentreprenörer som upphandlas av Trafikverket.

Det är dock fortfarande Trafikverket som har väghållningsansvaret enligt väglagen (1971:948).

Trafikverket genomför djupstudier av alla dödsolyckor på vägarna för att få en så komplett bild som möjligt av vad som har hänt före, under och efter en trafikolycka.

All information om en olycka sammanställs och analyseras av experter inom bland annat fordonsteknik, vägutformning och beteendevetenskap.

Även experter från exempelvis sjukvård, polis och räddningstjänst kan delta i arbetet.

Arbetet med att djupstudera olyckor regleras i regeringens förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket.

TRAFIKVERKETS TRAFIKLEDNINGSCENTRAL Trafikverkets trafikledningscentral (TLC) ansvarar för att trafikinformation når medierna och allmänheten.

Eftersom Trafikverket enligt väglagen (1971:948) har ansvar för att hålla vägarna framkomliga har TLC även ansvar för att flytta fordon. Detta gäller fordon som står uppställda inom vägområdet på en allmän väg som staten är väghållare för, i följande fall: – Om fordonet är uppställt i strid mot föreskrifter om stannande eller parkering och a) försvårar snöröjning, renhållning eller annat arbete på väg, b) det finns stor risk för att fara uppstår, eller c) fordonet varit fortlöpande uppställt på samma plats under minst tre dygn.

– Om fordonet kan klassas som ett fordonsvrak.

När och hur ett fordon får flyttas regleras i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall samt förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. Trafikverket har dessutom en tjänsteman i beredskap (TIB) tillgänglig dygnet runt som ska kontaktas vid mer omfattande händelser. Dessa nås via TLC. TRAFIKVERKETS DRIFTENTREPRENÖRER Trafikverkets driftentreprenörer har ansvar för trafik- och omledningsanordningar och ska medverka när hinder ska tas bort.

Så snart entreprenörerna får kännedom om en skada, ett hinder eller någon annan brist ska de vidta åtgärder för att skydda trafikanter och för att förhindra eller begränsa skadan.

De ska också meddela TLC. Enligt avtal med Trafikverket är entreprenörernas inställelsetid 1–2 timmar beroende på vägklass. Trafikverkets entreprenörer har 010-nummer, liksom övriga blåljusmyndigheter.

Dessa telefonnummer finns listade på Trafikverkets webbplats: www.trafikverket.se.

ION™

INOVA T4R

LIBERTY™ LFL

Whelen® varningsljus från Ferno Norden innebär all�d högsta kvalitet och bästa prestandan.

Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED) och all�d med 5 års garan� på elektroniken.

INOVA T4R är vår nya laddningsbara LED handlampa med överlägsna egenskaper.

LINZ6™

WWW.S112.SE

VERTEX™

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

35

Samverkan

Händer bara andra ...men inte mig

Text: Åsa A Cederbom Foto: Mattias Rubin

Ambulanssjuksköterskan Johan Lindberg satt i bussen på väg till jobbet när det plötsligt smällde till.

– Olyckan var ett ögonblicks verk. Det tog en sekund innan jag fattade vad som hade hänt, sedan larmade jag SOS. När Johan Lindberg tog bussen från hemmet på Öland till jobbet i Ålem torsdagen den 21 mars visste han inte att han skulle bli indragen i en av de svåraste olyckorna på E22 på länge. Tillsammans med nio andra passagerare upplevde han när bussen rammades av en långtradare och drog med sig två personbilar ner i diket. En person avled i olyckan och flera skadades allvarligt.

Gjord en stor insats – Jag och en person till satt längre bak i bussen och klarade oss utan fysiska skador.

Tre av passagerarna som satt där bussen träffades av lastbilen var medvetslösa direkt efter olyckan och andra hade lindrigare skador, berättar Johan Lindberg som gjorde en stor insats innan räddningstjänst och ambulans kom till platsen, genom att överblicka skadeläget och lugna passagerarna.

36

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

– Precis som alla andra var jag chockad över det som hänt och det tog ett tag innan jag kunde fokusera på att hjälpa till. Min uppgift blev att stanna kvar inne i bussen och hålla koll på de som var skadade, prata med dem och få dem att känna sig trygga, berättar Johan Lindberg vidare.

– Förvånansvärt nog var folk inte panikslagna utan det var ganska så tyst i bussen.

I bussen var det också trångt eftersom flera säten flyttat på sig i kollisionen. En dörr var spärrad och den andra hängde på trekvart så det var svårt att ta sig in och ut i fordonet. En efter en plockades de skadade ut och fördes med ambulans till sjukhus. Åtta ambulanser åkte i skytteltrafik för att ta hand om de skadade.

Hur kändes det att plötsligt vara en del i den verklighet som du möter i ditt arbete?

– Det är en helt annan sak att vara med i

?

en olycka än att komma till en olycksplats i yrket. Jag var helt oförberedd och även att jag försökte gå in i min yrkesroll så var jag ju i en chockfas. Det var först när mina kollegor anlänt och jag fick dra på mig arbetshandskarna som lite av chocken släppte.

Många har uttryckt tacksamhet till de privatpersoner som hjälpte till vid olyckan, hur känns det?

– Det känns givetvis skönt att jag var på plats och kunde finnas till för de som skadats. Pappan till en av skadade har hört av sig till mig och tackat och det kändes bra.

Men min insats var bara en liten del i en stor apparat där många inblandade gjorde ett bra jobb, inte minst från räddningstjänsten, polisen och ambulansens sida.

Hur tänker du kring olyckan i dag?

– Att det som hände känns fortfarande ofattbart, precis som alla andra tänkte jag att olyckor händer bara andra, inte mig. Jag känner mig tacksam över att jag klarade mig oskadd och samtidigt oerhört bedrövad över att det blev så mycket värre för flera andra.

?

?

WWW.S112.SE

Ambulansskötaren Johan Lindberg satt i bussen på väg till sitt jobb när den rammades av en långtradare. Precis som alla andra blev han chockad men var oskadd och gjorde en hjälteinsats innan räddningstjänst och ambulans kom till platsen.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

37

Betald annonsplats

Många lämnar sina arbeten inom ambulanssjukvården Den 22 februari fattade hälso- och sjukvårdsnämnden utan remissförfarande ett beslut om att bevilja dispens från avtalskraven, vilken nu ger ambulans­bolagen rätten att frångå kraven på specialistkompetens och den tid som en sjuksköterska ska ha verkat inom sluten vård innan tjänst inom ambulanssjukvården.

Henrik Johansson, ombudsman.

Stockholms läns landsting, SLL, framhålls ofta som ett prehospitalt föredöme genom kravet att bemanna ambulanser med minst en specialistsjuksköterska.

I det avtal som SLL tidigare tecknat med tre ambulans­bolag, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, Falck Ambulans AB och Samariten AB, som verkar i Stockholms län, går att utläsa en rad skall-krav.

Bland annat stipuleras i avtalet att varje ambulans ska bemannas med minst en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare eller allmänsjuksköterska. Ambulansbolagen har förbundit sig att följa avtalet. SLL har i sin tur för medborgarnas räkning förbundit sig att tillhandahålla en god och säker vård samt därtill försäkra sig om att ambulansbolagen hedrar ingångna avtal. Så långt allt gott.

38

SAMVERKAN 112 NR 6 2 2012 2013

Entreprenörsavtalet är tandlöst Det påstås råda en akut brist på ambulanspersonal med specialistutbildning.

Påståenden som dessa rubbar dock inte fakta och det torde inte ha undgått SLL att ambulanspersonalen i pluralis slutat till följd av orsaker som knappast löses med att sänka kraven och frångå ingångna avtal.

Avtalet mellan ambulansföretagarna och landstinget tycks i realiteten vara tandlöst och sakna tillräcklig uppföljning, då verklighetsfrånvända beslut nu fattas, helt i avsaknad av risk- och konsekvensanalyser, och i frånvaro av de individer som verkligen berörs av sänkta kunskapskrav och en påfrestande arbetsmiljö.

Det kan nu vara på sin plats att ge SLL och ambulansföretagarna en handfast genomgång av begreppen ”specialistsjuksköterska” och ”ambulanssjukvårdare” och därtill förklara varför många individer väljer att lämna sina arbeten inom ambulanssjukvården.

Vidare är det också nödvändigt att göra ambulanssjukvården mer transparant, då SLL, antingen som en följd av trötthet, nonchalans eller låtgåanda, inte tycks hysa den blekaste aning om verkligheten.

Tolkningsfriheten synes vara obegränsad avseende ambulansavtalet.

En specialistsjuksköterska har efter sin

sjuksköterskeexamen motsvarande tre år genomgått en vidareutbildning på ett år inom exempelvis ambulanssjukvård, narkos, anestesi eller intensivvård, och har då efter fyra års akademiska studier en specialistkompetens.

En ambulanssjukvårdare har efter sin grundutbildning till undersköterska läst en påbyggnadsutbildning inom ambulanssjukvård motsvarande 20 eller 40 veckor.

Det fanns tidigare även en ambulanssjukvårdarutbildning motsvarande två års studier via Örebro universitet.

Mycket populära utbildningar Innan 1993 såg studieordningen annorlunda ut då sjuksköterske- respektive undersköterskeutbildningen var tvååriga, påbyggnadsutbildning var då 20 veckor.

Vid universitet och högskolor är dessa evidensbaserade specialistutbildningar mycket populära. De utspel som nu görs från SLL, där man med lugn hävdar att ett slopat krav på specialistkompetens i ambulans inte riskerar patientsäkerheten, leder oss till frågan varför SLL då alls valde att skriva detta som ett skall-krav.

Vi har i likhet med många andra intressenter och enskilda individer belyst att ambulansbolagen systematiskt begagnar sig av en märklig avtalstolkning. Är det måhända bolagen som sätter agendan för ambulanssjukvården? Det tycks i vart fall ske med ambulansläkarnas och politikens goda minne.

Uppföljningsrutiner saknas Vi identifierar att det saknas uppföljningsrutiner, vilket kan innebära att ambulansbolagen har driftavtal på felaktiga grunder, vilket drabbar seriösa organisa-

WWW.S112.SE

Betald annonsplats

tioner och deras vilja att delta i offentlig upphandling, eller utmana verksamheten.

Om den avtalstolkning som SLL tillämpar skulle råda inom andra samhällsarenor skulle snart den civilrättsliga principen ”pacta sunt servanda”, avtal ska hållas, suddas ut.

Avhoppen från ambulansen lär knappast komma som en nyhet för SLL och bolagen. Arbetsmiljöverket har riktat skarp kritik avseende den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsvillkoren inom ambulanssjukvården kan omöjligt undgått ambulansbolagen och SLL. Det beslut som SLL nu tagit är enligt vårt sätt att resonera att betrakta som ett hån mot sjukvårdens delägare, det vill säga skattebetalarna, och ambulanspersonalen som operativt arbetar i verksamheten.

De individer som investerat tid och pengar i en utbildning och därtill valt att sätta tilltro till att avtalsparterna följer det som stipuleras i avtalet kan nu konstatera att chanstagning går före en säker ambulanssjukvård.

Fakta är att ambulansbolagen i föga grad klarar av att leva upp till avtalet, tätt följt av SLL som uppenbarligen vare sig har kraft eller mod att kräva att ambulansavtalet efterföljs.

I normala avtalsrättsliga sammanhang betyder det i logisk ordning avtalsbrott, och därmed en final upplösning av avtalet.

Personalen blir Svarte Petter Det finns ingen lösning i att sänka uppsatta krav. Snarare borde det självklara vara att försäkra sig om att avtalen följs.

Det kan vara på sin plats att föra en dialog med ambulanspersonalen och därtill inhämta konstruktiva idéer och bereda väg

WWW.S112.SE

för drägliga arbetsvillkor. Nu blir ambulanspersonalen Svarte Petter i spelet där ambulansbolagen inte mäktar med att följa ingångna avtal.

SLL anpassar lydigt avtalet utan analys och reell riskbedömning, vilket bevisar att den överenskommelse som parterna fört pennan till, inte är annat än en chimär.

Alarm ambulansförbundet är ett fackförbund som omsluter ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor som arbetar inom nationell ambulanssjukvård.

Säg upp kollektivavtalet Till skillnad mot Vårdförbundet och Kommunal har Alarm ambulansförbundet inte slutit kollektivavtal med arbetsgivarparten Vårdföretagarna. Under mars månad hade våra fackliga medaktörer möjlighet att säga upp kollektivavtalet, vilket vi anser vore på sin plats.

Ett ambulansbolag utan kollektivavtal får betydande svårigheter att fakturera det allmänna för tjänster som det inte mäktar med att leverera, helt till följd av bolagens personalpolitik. Landstinget tiger, när det egentligen borde tala.

Men kanske är det så att de som talar tystas medan de som tiger hyllas. Svarte Petter är utsedd i samma stund som ett verklighetsfrånvänt beslut att frångå avtalet fattas.

Ur den utåt sett så ädla ambulans­ bolagsmanteln, prydd med livets stjärna, kan skönjas bockfötter vars avtryck i myllan stavas profit.

Henrik Johansson ombudsman Ambulansförbundet - ALARM

info@alarmforbundet.se www.ambulansforbundet.se Telefon: 018-430 11 10

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

39

Polis - Forsknin

g

HELLS ANGELS OCH Nyligen la Amir Rostami, verksam som polis och gängspecialist vid Stockholmspolisen, fram en licentiatavhandling vid Linnéuniversitetet i Växjö, som handlar om kriminella gäng. Utmärkande för de gäng han studerat är att de är självmarkerande – kläder, symboler och färger ska tydligt visa vilket gäng man tillhör. Amir Rostami ser de kriminella gängen som ett hot mot demokratin, och i Södertälje har vi varit nära att få en svensk maffia.

Amir Rostami kom till Sverige i slutet av 1980-talet från det politiskt oroliga Iran och växte upp i ett av landets mindre privilegierade områden.

Under sin uppväxt och under sitt arbete som gängpolis såg han hur ungdomar gick från att vara småkriminella till att bli medlemmar i gäng för att sedan bli delaktiga i allt grövre brottslighet.

Amir Rostami såg också konsekvenserna av medlemskap i gäng. Hur både bekanta och klienter tvingades till handlingar som de från början inte ville vara delaktiga i, men som ingick i spelreglerna som gängmedlem.

Han kunde se hur unga män miste livet eller tog någon annans liv av bagatellartade skäl och därmed skapade oerhörda tragedier för sig själva och andra.

Dessa personer hade inte alltid en trasig uppväxt eller dysfunktionella familjeförhållanden. I många av de fall som Amir Rostami har bevittnat har det rört sig om ungdomar med välutbildade föräldrar och med en god egen skolgång.

Det de haft gemensamt är emellertid att de saknade hopp om framtiden. De har haft en romantiserad bild av hur de ska uppnå den amerikanska drömmen i det svenska välfärdssamhället.

Stora brister i analysmaterialet Under tiden som underrättelsesamordnare vid Sektionen mot gängkriminalitet vid Polismyndigheten i Stockholms län försökte Amir Rostami ta till sig så mycket vetenskaplig kunskap som möjligt för att stärka sina kartläggningar och analyser.

Både Amir Rostami och hans andra kollegor kunde dock snabbt se att det 40

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

kräver total lojalitet och skyddar sina varumärken med grovt våld Text: Från en studie om De svenska gatugängen och dess ledare av Amir Rostami.

Förkortad och anpassad av Sven Åsheden Foto: Frank May / DPA / SCANPIX

fanns ganska stora brister i de analyser som gjordes av andra enheter, eftersom dessa bland annat var subjektiva och saknade kontinuitet från tidigare analyser och ställningstaganden.

Analyserna kunde skifta kraftigt beroende på vilket inriktningsbeslut myndigheten fattade snarare än hur den reella problembilden såg ut och hade förändrats.

Amir Rostami kunde heller inte se att den vetenskapliga grund som fanns i Sverige till fullo kunde beskriva den realitet som han och kollegorna bevittnade och fick berättade för sig av dem som var medlemmar i gängen eller av dem som hade valt att lämna miljön.

Samtidigt hade Amir Ramani access till så mycket data, som många andra forskare saknar, och god relation till så många gängmedlemmar att han insåg att han kanske kunde bidra med något positivt inom båda områdena.

Att implementera vetenskapliga frågeställningar inom det polisiära analysarbetet och att öka den vetenskapliga accessen till den kunskapskälla som finns inom polisen och som vanligtvis omfattas av strikt sekretess.

Tusen fiender Titeln (Tusen fiender) på licentiatuppsatsen är hämtat från en intervju med en gängledare som berättade att han fick tusen fiender istället för tusen vänner när han blev medlem i sitt gäng, för att alla andra medlemmars fiender även blev hans fiender.

Gängledarens ord illustrerar väl att medlemskap i ett gäng oftast inte handlar om lojalitet och broderskap. Det är inte alltid rationella ställningstaganden som får en individ att ansluta sig till, och leda, ett gäng.

Amir Rostamis licentiatuppsats bygger bland annat på studier, under perioden 2005-2011, av 239 gängmedlemmar, tagna ur sju självmarkerande svenska gatugäng med tydlig gäng- och lagbrytande identitet, samt intervjuer med 24 gängmedlemmar varav tolv gängledare.

Studierna bygger med andra ord på gäng och medlemmar som använder symboler, attribut eller argot (kriminell subkultur) för att på så sätt identifiera sig och visa sin grupptillhörighet.

Endast mc-gängen får bära västar Innan någon av polisen bedöms vara gängmedlem så måste hans medlemskap verifieras från minst en säker informationskälla av polisens underrättelsetjänst. En säker informationskälla är t ex. att personen ifråga måste ha observerats av polispersonal då han har burit ”klubbens färger”.

Klubbens färger har väldigt stort symbolvärde för medlemmarna och därför är det bara medlemmar som får bära dessa.

En annan informationskälla kan till exempel vara information genom hemliga tvångsmedel eller annan säker underrättelsekälla.

I fallet med mc-gängen är det ganska enkelt eftersom de själva är tydliga med att de tillhör 1 % sfären genom att bära symbolen på sina västar.

Gatugängen använder sina symboler i form av collegetröjor och tatueringar. Sedan 2006 råder det en överenskommelse mellan kriminella sammanslutningar att endast mc-gängen får bära västar, andra grupperingar får hålla sig till andra typer av klädesplagg.

Att som medmänniska eller forskare försöka definiera var problemet börjar och var WWW.S112.SE

ORIGINAL GANGSTERS A member of the motorbike club ’Hells Angels’ pictured on a motorway near Lausanne, Switzerland.

lösningen tar vid är inte helt enkelt. En gängmedlem säger att det är samhällets fel att de hamnat snett: ”Samhället vill trycka ner oss.

Alla är ute efter oss. Vi säger bara vad folket i gettot känner. Ni kan inte komma i vårt område och tro att ni kan styra över oss. Vi är gatans ungar. Jag säger bara det alla i gettot känner.”

En annan gängmedlem skyller på att de drogs med in på den kriminella banan på grund av karismatiska ledare som lurade dem, gav dem hopp om snabba pengar och ett extravagant lyxliv: ”[Gänget] är väldigt annorlunda än andra gäng på det sättet att det styrs från en person, och verkligen en person är det som bestämmer liksom. […]. Alla måste älska honom, vi ska ju avguda honom. Det är ju våran gud. Som en sekt. Precis samma sak. Det är en sekt, och liksom, ja, hjärntvättar folk gör de. […] trettio procent av det man drar in går till gänget.”

Gemensamt för många är att valet att hoppa av, att lämna den kriminella livsstilen bakom sig, inte är ett enkelt val, vare sig av praktiska eller personliga skäl. Oftast finns det en ovisshet om framtiden, ett resonemang om att det är kört, så varför ens försöka.

>>

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

41

>> Gängproblematiken är komplex En tredje gängmedlem berättar: ”Det här är vad jag har varit, det här är vad jag är i folks ögon. Nu har jag bestämt mig. Jag har klivit av. Det finns ingen återvändo när du väl bestämt. Det finns ingen återvändo.

Frågan blir nu, vad fan ska jag göra? Förstår du? Jag kan plugga. Visst, men vad fan ska jag göra. Du vet jag känner folk som har pluggat i tio år. Jag känner folk som har pluggat såhär. De bor fortfarande hemma.

Hur många folk som är utbildade nu. Har inget jobb ingenstans att ta vägen. Förstår du? Så det blir, vad fan ska jag? Ska jag gå till soc.? Aldrig jag går dit. Allt sådant kan dra åt helvete. Ska jag ta pengar från mina föräldrar? Nej. Jag vill skaffa mina egna pengar. Förstår du? Vad ska jag göra?”

Våldet har en central roll i gängen Våld används bland annat för att skapa ”status” och ”respekt” både inom och utom gänget. Genom att reagera mot inkräktare eller andra bevisar var och en sin lojalitet mot den egna gruppen och tillförsäkrar sig dess stöd och gemenskap.

Våldsutövningen blir en viktig del i att omvandla och härleda basala maktresurser till mer effektiva resurser som en del i ett slags varumärkeskriminalitet eller beskyddarverksamhet. Men ibland kan våldet istället vara ett rop på hjälp.

Så här berättar en annan gängmedlem: ”Varje gång jag begick brott, oavsett var det var, var jag tvungen att nämna gänget [gängnamn] för att öka gängets kredibilitet, de äldres kredibilitet. Utan kredibilitet så är man inget, utan gäng är man ingen. […] Våldet är allt. Vill man överleva som gäng måste man ha en hög våldsstatistik [begå många våldshandlingar], man måste inge skräck i folk. Kolla på HA [Hells Angels] när de misshandlade killen, de högg honom med yxa och kniv och försökte elda upp honom. Det där ger respekt. Andra brott är viktigt men begår du inte våldsbrott så överlever du inte som gäng. Du måste hela tiden höras att du har kapacitet att begå våld. Det är ond cirkel, du måste hela tiden vara värre än den andra för att höras. […] Amir, det var hatet som gjorde mig medlem. Vet inte var det kom ifrån, men jag hatade allt, polisen, soc [socialtjänsten], samhället, skolan. Att jag hamnade bland psykfall på kåken och hem gjorde mig inte bättre. Hatet blev bara värre, jag ville göra kaos och gjorde kaos. […] Jag hatade allt och det gick ut på mina fiender. Jag har gjort mycket sjukt. [...] När hatet försvann så försvann motivationen att vara i ett gäng och leda skiten, jag vill bara ut, hjälp mig mannen…”.

42

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

Gäng är ett samhällsproblem som likt många andra är komplext, mångfacetterat, och har många olika bakomliggande orsaker, och därmed många olika förklaringsmodeller.

William B. Sanders (1994) sammanfattar problemets komplexitet målande när han skriver att alla som har studerat gäng under en period kommer att erkänna att ju mer man studerar dem, desto mer komplexa är de. I bästa fall kan vi komma att förstå lite om vissa funktioner i gäng vid givna tidpunkter. Gäng är dynamiska, flexibla och ständigt föränderliga”.

Begreppsförvirring Det är först under slutet av 1980-talet som ”kriminella gäng” introduceras i det svenska samhället genom de internationella mc-gängens inträdde i Sverige.

Efter det mytomspunna stora nordiska mc-kriget mellan Hells Angels och Bandidos, som varade mellan 1994 och 1997, och som resulterade i att elva gängmedlemmar och en utomstående dödades i konflikten, etablerades begreppet på allvar i Sverige.

Samtidigt målades ”organiserad brottslighet” upp som en allvarlig hotbild mot det svenska samhället.

Under samma period betecknades olika kriminella grupper som etniska maffior, såsom den jugoslaviska och ryska maffian.

”

brukar det vara klara och distinkta skillnader mellan hur man definierar de olika fenomenen.

Fenomen som har olika förklaringsmodeller och kräver således olika strategier för att kunna förstå och förebygga.

Varför ska man studera gäng?

Det är en av samhällsvetenskapens uppgifter att förstå och förklara samhällsproblem i syfte att förebygga dem. Gäng är ett allvarligt samhällsproblem.

Vi har kanske inte nått så långt än att kriminella gäng är ett hot mot det demokratiska styrelseskiktet, som den svenska säkerhetspolisen kommer fram till i sin utredning (Säkerhetspolisen 2009; Säkerhetspolisen 2012).

Det är dock lätt att instämma i att det är ett allvarligt problem när individer ägnar sig åt destruktivt beteende och orsakar lidande för sig själva och andra. Det är ett samhällsproblem bland annat eftersom gängmedlemmar begår fler och allvarligare brott, i synnerhet våldsbrott jämfört med dem som inte är med i gäng.

Det borde således inte vara svårt att nå en ömsesidig förståelse kring att gäng är ett samhällsproblem och ett växande fenomen.

Gängbildningar i Sverige har sedan 1990-talet ökat dramatiskt. Det betyder dock inte att det är fler individer som begår

Problemet ägs av samhället, inte av en enskild samhällsaktör

Det är således inte underligt att man både i samhällsdebatten och i myndighetsrapporter kan finna begreppsförvirring och en glidning om vad gatugäng, mc-gäng, maffia, och organiserad brottslighet egentligen är för något.

När det råder begreppsförvirring i samhällsdebatten är det därför inte så underligt att vår uppfattning om gäng ser väldigt olika ut.

Det är bara att fråga sin omgivning om hur de skulle definiera ett gäng; svaret skulle förmodligen variera mellan en beskrivning av en grupp ungdomar som hänger i ett gatuhörn, till välbyggda, tatuerade svenska män med stora, bullriga motorcyklar.

För den oinvigde har detta kanske inte någon större betydelse, men internationellt

brott, utan att det är fler individer som valt att bilda ett självmarkerande gäng eller att ingå i ett sådant.

Samtidigt har gängvåldet ökat på våra gator och torg.

Parallellt med att vissa typer av fullbordat dödligt våld har minskat, så har andra ökat. De fall som sker inom ramen för så kallade ”kriminella konflikter” har exempelvis blivit fler till antalet.

Om vi inte studerar gäng så kan vi inte heller förstå varför gäng uppstår och hur de verkar. Har vi inte svaret på dessa frågor kan vi heller inte på ett adekvat sätt förebygga gängens uppkomst och verkan.

Vi kan inte förhindra och motverka det lidande gängmedlemskap för med sig, både för medlemmarna och för samhället och dess medborgare.

WWW.S112.SE

När det gäller...

Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet.

Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

Rikspolisstyrelsen (RPS) har valt att leverera samtliga nya fordon med Reflexite Flexibright

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

22/03/2013 11:01:23

Statiivi

190x130_Reflexite_AD_RandD_2013.indd 1

Sievi

PLANAR T!

HE

NY

Börja arbeta med ett nytt grepp!

Sievi Planar är en ny tids skyddsskor. De har en sula med ett mycket bra grepp som tack vare formgivningen och det nya sulmönstret håller fötterna stadigt på marken också på besvärliga underlag. De trendiga och personliga Planar-skorna är dessutom bekväma och stadiga tack vare de rejäla vadderingarna och den utmärkta passformen. Planar finns med två olika skafthöjder och båda modellerna har försetts med tåhätta och spiktrampskydd av stål.

Fe

Planar 1 S3

www.sievi.com

42-52131-302-92M 35-38 EN ISO 20345: S3 42-52131-303-92M 39-48 EN ISO 20345: S3

Nordens största skydds- och yrkesskotillverkare • Sievi AB, Kristallen, 754 50 UPPSALA • Tel. 018-20 02 20 • Fax 018-20 02 21 • E-mail: info.se@sievi.com

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

43

Forskning

HÖJDA BEN

ett lyft för hjärt- lungräddningen?

Text: Lena M Fredriksson Foto: Jan-Erik Andersson

Christer Axelsson är både forskare och ambulanssjuksköterska.

– Jag mår som bäst när jag får komma ut och träffa patienter, säger han. Efter 30 år inom ambulansvärlden har jag lite svårt vid att vänja mig vid arbetet på högskolan. En mix med både och är perfekt.

Kan överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus öka om benen höjs när patienten får bröstkompressioner?

Den frågan håller forskaren och ambulanssjuksköterskan Christer Axelsson just nu på att försöka hitta svaret på, i både Sverige och Spanien.

Christer Axelsson är något av en veteran i ambulansvärlden. Han började som brandman i Göteborg 1982. Då var det 44

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

brandmännen som ansvarade för ambulanssjukvården. Han gick då några kortare ambulansutbildningar, men satsade så småningom på att utbilda sig till narkossjuksköterska. Efter några år på barnnarkosen sökte han sig tillbaka till ambulanssjukvården igen.

Lucas mer effektiv – År 2003 började jag forska, med en studie om hur man kunde optimera behandlingen av hjärtstopp utanför sjukhus,

säger han. Till exempel studerade jag om maskinen Lucas var mer effektiv på att ge bröstkompressioner än vad ambulanspersonalen var.

Ett av resultaten som visades i hans avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg är att Lucas faktiskt utför mer effektiva kompressioner. Detta kom Christer Axelsson fram till genom att mäta koldioxidhalten i patienternas luftvägar.

Efter att avhandlingen var klar blev Christer Axelsson lektor vid Högskolan WWW.S112.SE

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det

Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning

True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120

/PhysioControlNordic

www.physio-control.se

>> Höj benen mellan 20 och 45 grader i Borås, Institutionen för vårdvetenskap.

Där handleder han studenter, forskar, undervisar och ansvarar för den vårdförlagda utbildningen (VFU:n) för sjuksköterskor under vidareutbildning till ambulanssjuksköterskor. Men han har inte övergett jobbet som ambulanssjuksköterska helt, utan har kvar en fot på sitt tidigare jobb vid ambulansen i Göteborg.

– Jag arbetar 20 procent med praktisk ambulanssjukvård, säger han. Det är nödvändigt med den verklighetsförankringen om jag ska kunna undervisa i ambulanssjukvård, som jag nu till exempel gör i en undervisningsambulans. Det är också en fördel för forskningen. Nu när jag ska implementera min studie har jag kvar alla mina kontakter i ambulansvärlden, samtidigt som jag har kännedom om hur arbetet går till nuförtiden.

Gynnar det överlevnaden?

Den studie som han nyligen har startat är på sätt och vis en vidareutveckling av det som avhandlingen rörde. Nu ska han undersöka om det gynnar överlevnaden för patienter med hjärtstopp att deras ben höjs upp medan de får hjärtkompressioner, innan de kommer till sjukhus.

För att resultaten ska bli statistiskt signifikanta behöver han samla in data från omkring 3 000 patienter, som får HLR (hjärtlung-räddning) med benen höjda mellan 20 och 45 grader. Benen ska höjas inom fem minuter och förbli höjda så länge patienten får bröstkompressioner.

– Jag samarbetar med ambulanssjukvården i Värmland, Dalarna, NÄL, SKAS, SÄS, Kungälv och Halland, som nu ska höja benen på sina hjärtstoppspatienter. Vi började våren 2012 och jag räknar med att det tar cirka tre år att få ihop allt material och tillräckligt många patienter. I höst ska jag inleda samarbete med ytterligare ett landsting för att få ihop fler patienter.

Ny variabel i hjärtstoppsregistret Alla patienter som har fått hjärtstillestånd och vårdats i ambulans registreras i det webbaserade Nationella hjärtstoppsregistret, där ambulanspersonalen fyller i olika fakta. Christer Axelsson har nu lagt till en variabel i det registret, där ambulanspersonalen anger om de höjde benen på patienten eller inte. Den variabeln syns bara i de distrikt som ingår i hans studie, och används för hans forskning.

– När studien är klar kan vi hämta mycket information från registret, säger han. Därefter ska jag också titta närmare på överlevnad på både kort och lång sikt, och jämföra resultatet för de patienter som 46

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

Christer Axelsson arbetar 20 procent som ambulanssjuksköterska i Göteborg. Det är nödvändigt med den verklighetsförankringen för att kunna undervisa i ambulanssjukvård. har fått benen höjda med patienter i övriga Sverige, där benen inte höjs vid HLR. I sitt arbete som högskolelektor har Christer Axelsson dragit igång ett lärarutbyte, via Erasmusprojektet, med det spanska Universitat Rovira i Virgili i Tarragona.

Där håller han och forskaren Maria Jimenez på att dra igång en liknande studie i Katalonien.

Ej tillåtet i Sverige – I Spanien kan vi göra studien helt randomiserad, där vårdarna inför varje ny hjärtstoppspatient öppnar ett kuvert som säger ”ja” eller ”nej” till höjda ben. I Sverige får vi inte göra så, eftersom patienterna är medvetslösa och inte kan ge sitt tillstånd, men i Spanien är det urvalssättet godkänt. Det ska bli mycket spännande att

se hur det går, och hur stort patientunderlag vi kan få.

Han hoppas förstås på ett stort patientunderlag och ett stort genomslag.

– Ambulanssjukvården i Europa styrs av Europeiska riktlinjer, som baseras på vetenskapliga undersökningar. Om det visar sig att det är bättre för patienten att ha höjda ben, kan riktlinjerna påverkas så att alla ambulansvårdare i hela Europa rättar sig efter det. Fram till 1992 stod det i riktlinjerna att benen skulle vara höjda, men på grund av avsaknad av forskning på området togs den riktlinjen bort – det fanns ju ingen evidens för att det var verksamt.

Men det dröjer ännu några år innan det går att se något resultat av Christer Axelssons studie. Han räknar med att det blir tidigast i slutet av 2015 eller början av 2016.

WWW.S112.SE

VI SÖKER sveriges mest inspirerande

”Blåljusmedarbetare” Tidningen Samverkan 112, vill tillsammans med någon eller några av våra annonsörer, uppmärksamma den medarbetare som i det tysta och helt anspråkslöst, underlättar vardagen både för sin arbetsgivare och för sina kollegor.

Denne oftast tystlåtne person, utmärker sig vanligtvis även för andra goda och speciella egenskaper som till exempel; mycket yrkeskunnig alltid motiverad företagsam rättvis engagerad en bra kollega och kamrat.

Vem kan utses?

Endast aktiva blåljusmedarbetare inom Räddningstjänst, Ambulanssjukvård, Polis, Sjöräddning, Tull, SOS Alarm med flera.

Förslaget till Årets ”Blåljusmedarbetare” skall innehålla En motivering till förslaget Namn på föreslagen person Arbetsplats i Sverige Förslagsgivarens namn, arbetsplats och telefonnummer.

Prissumma Vinnande förslag belönas med hotellweekend motsvarande en kostnad av cirka 10 000 kr.

Present (värde ca 1 000 kr) till förslagsställaren.

Förslaget skickas till: On Road Communications AB, Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn info@s112.se http://www.s112.se/kontakta-oss/

47

Marknadsnyheter Akutväskor från StatPacks Vi erbjuder nu ett brett sortiment av högkvalitativa och prisvärda akutväskor och moduler från StatPacks.

Med fokus på ergonomi och flexibilitet ges möjligheten att skapa en väska anpassad efter användningsområde och individ.

För att vi tänker på Din arbetsmiljö!

Pensi Bårsystem i sjuktransport

Vi kan nu erbjuda vårt Tilt and load underrede i 20G utförande. Tillsammans med vår beprövade manuella bårsläde underlättar man i och urlastningen ytterligare för vårdaren.

Med stor framgång används samtliga våra bårsystem i sjuktransportfordon med dubbla platser. Kontakta gärna Matz Göthensten.

Vi finns på Rettmobil med ett fordon utrustat med dubbelbårsystem Ergomy, Fulda 15,-17.5 2013 (hall 6).

Medidyne AB Telefon: 0431- 448 050 info@medidyne.se

Enklare att klä sig rätt med nytt webbverktyg Taiga AB har stor erfarenhet av att leverera kläder för arbete utomhus, med kunder inom bl.a. ambulans, sjöfart, el- och kraftindustrin samt polis/militär. Företaget samarbetar sedan 2003 med Lunds Universitet för att ta fram mätmetoder för sk. funktionella klädsystem.

Man går nu in i tredje och sista fasen med att ta fram en ny modell som kopplar val av skyddande och funktionella kläder med riskbedömning av arbete i extrema miljöer. Syftet är att ta fram ett webb-verktyg där kunden direkt kan se vilken form av skydd som behövs utifrån givna omständigheter och behov av komfort.

– Vi vill uppgradera vårt s.k. Clothing Tool, en bedömningsmodell där kunden på vår hemsida matar in värden för klimat och typ av aktivitet samt sitt behov av skydd, säger Roland Iwanow, produktchef på Taiga.

TAIGA AB Telefon: 0340-66 69 09 info@taiga.se

48

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

Pensi Rescue Telefon: 0500 48 49 74 mats@pensi.se

Magnum – Ny serie LED larmbågar

Marknadsnyheter

Standby presenterar en ny LED larmbåge byggd med Fusion Boost teknologin för bästa ljusprestanda. Nya Magnum är en båge med låg profil och hög kvalitet. Larmbågen levereras fullutrustad med ljus i varje modul dvs. hörnmoduler med 12 dioder, innermoduler med 6 dioder vardera samt sidoarbetsljus. Finns i flera längder.

10-16V. ECE R65 & EMC-godkänd.

Bredder: 584, 902, 1060, 1290, 1370 och 1537 Standby AB Telefon: 0520-49 44 55 per.lindblom@standby.eu

Ökad tillgängligt med ny webbplats Det primära målet med den nya webbplatsen är att tydliggöra AISABs vision, verksamhet och kvalitetsarbete samt att göra det enklare för arbetssökande att se kvalifikationer och kompetenskrav för att söka lediga tjänster.

Här finns också information

om möjligheter till vidareutbildning och olika ansvarsområden inom AISAB. Den nya webbplatsen har en avdelning om Forskning och Utveckling (FoU) där besökare kan läsa mer om samarbetsplattformen Akademisk Ambulans

inom SLL, följa AISABs aktuella FoU-projekt, både i egen regi och i samarbete med andra vårdinstanser och lärosäten, samt den verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som erbjuds studenter.

Telefon: 08-602 62 50 WWW.S112.SE

ALLT I DEN HÄR ANNONSEN ÄR GRATIS. Så mycket pengar som möjligt ska gå till att rädda liv. Och så lite som möjligt till administration och andra omkostnader – som till exempel reklam. Det är målet för Sjöräddningssällskapet.

Vi får nämligen inga bidrag av staten utan litar helt på gåvor och frivilligt arbete.

Ett bra sätt att stödja oss är att bli medlem på sjöräddning.se. Du kan också ringa 077-579 00 90 eller sätta in en slant på pg 90 05 00-0. Även om den här annonsen är gratis, behöver vi pengar till allt från bränsle och reservdelar till utrustning och utbildning.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

49

Marknadsnyheter Infästning för Philips FR3 defibrillator Ett nytt fäste för defibrilator FR3 är tillgängligt.

Fästet håller FR3 med väska, Laerdal soft case, i en lämplig position för både defibrilering och transport. Fästes på lämplig yta som klarar rekommenderad hållfasthet.

Dokumenterat och utprovat upp till 20G. Uppfyller kraven i SS EN 1789 och TSFS 2010:2. Använd fästet för din och patientens säkerhet.

Intresserad av en demovisning?

Art.nr. 312864

Är du intresserad av en demovisning av VW T5 Ambulans?

Ring Patric Mohag på Euro-Lans, 0457-45 06 75 eller maila till patric@eurolans.se. Läs mer på eurolans.se.

Ambulansproduktion AB Telefon: 026-24 51 30 info@ambulansproduktion.se

ITClamp - klämma med suturnålar ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna. En justerbar låsmekanism ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Oxipen Pulsoximeter Nu kan vi återigen leverera Oxipen Pulsoximeter till våra kunder. Oxipen är en mycket prisvärd och uppskattad pulsoximeter som fungerar utmärkt för en snabb kontroll i ambulans eller på IVPA. Enkelt handhavande, lång driftstid på 2 st AAA och Automatisk avstängning.

IM-MEDICO Svenska AB, Telefon: 08 - 715 55 10, info@im-medico.se

Ferno Norden AB Telefon: 0520 - 420 200, fab@fernonorden.com

Information i MC-hjälmar kan rädda liv!

Ett klistermärke på hjälmen visar att det finns ett kort med medicinsk information mellan hjälmens skal och stoppning.

Med detta hoppas Sveriges MotorCyklister, SMC, att snabbare och adekvat räddning vid MC-olyckor ska bidra till att rädda liv. Varje år 50

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

dödas och skadas ett antal motorcyklister i olyckor på våra svenska vägar.

Enligt Trafikverkets djupstudier kan fyra liv om året sparas med snabbare räddning i samband med trafikolyckor. ”Detta är en enkel men genialisk idé som startade i

England av ambulansförare och nu sprids över jordklotet”, säger Jesper Christensen, SMC. ”Både MC-förare och ambulanspersonal har redan vittnat om att korten räddat liv. Kan vi spara en motorcyklist onödigt lidande och

kanske rädda liv genom rätt behandling har SMC lyckats med initiativet”, fortsätter Christensen.

Mer information: Petra Holmlund, informationsansvarig, 070-600 99 87

Marknadsnyheter. Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter?

Maila till: info@s112.se Tjänsten är gratis för våra annonsörer!

Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

51

POSTTIDNING B

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

Two stripes for quality De två strecken symboliserar kompromisslöst arbete. Symbolen kombinerar erfarenheterna från professionella inom akutsjukvården med Prof iles produktutveckling, design och tekniska överlägsenhet

Profile är Nordens största internationella fordonspåbyggare av utryckningsfordon, vi har kompetensen att erbjuda funktionella och säkra lösningar. Vi kartlägger kundens behov, använder den senaste teknologin och konstruerar ambulanser efter kundens önskemål anpassade efter myndighetskrav.

Kontakta gärna oss i Trollhättan för visning av fordon.

www.profilevehicles.com

Profilcomponent Sweden AB, Grafitvägen 4, 46138 Trollhättan, Tel 0520-479900, info.sweden@profilevehicles.se