nr-3-2013 by Samverkan112

SAMVERKAN

Nummer 3 2013

Årgång 12

Pris 49 kr

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

Nyheter

Senaste blåljusnyheterna på nätet. Landet runt med 70 dagstidningar varje dag!

www.s 1 1 2 .se

POLIS

Hur ser det ut inne i polishuset?

TILLÖKNING Nilsson har tagit fram en storbilsambulans

FLYGKRASCH En ovanligt lyckad räddningsaktion

SJÖRÄDDNING Midsommarhelg med Sjöräddningssällskapet

TRAUMAL ARM Viktigt att öva vardagsolyckor

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora PCM förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en flexibel kommunikationsplattform, som används i blåljusfordon för att samtidigt hantera t.ex. Tetra/Rakel, GSM och egna radionät. Nu har denna plattform blivit ännu smidigare genom Telium Pandora PCM – en användarvänlig PC-applikation som gör att alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Därmed förenklas kommunikationen samtidigt som förarmiljön blir renare och mer trafiksäker. Telium Pandora PCM är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval

POLIS

för frekventa kommandon. Föraren och vårdaren

SJUKHUS SOS ALARM

manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd intercom och kan även genomföra

AMBULANS

hstd.se

3-partssamtal. Allt efter vad situationen kräver.

Tel 035-16 61 00 www.teliumsweden.se

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

WWW.S112.SE

Magasin

SAMVERKAN

om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Lena M Fredriksson, Robert Henriksson, Gunilla Ingels, Daniel Karlsson och Birger Nylén. Formgivning Sven Åsheden och Josephine Öhrlund (praktikant). Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se

Varför går det så ofta så illa? Rubriker om misslyckade offentliga upphandlingar dyker med jämna mellanrum upp i medierna. Den senaste i raden är tvisten mellan Fyrklövern och MedHelp. Var brister det? Rättvisande underlag Medhelp har sedan slutet av oktober 2011 prioriterat och dirigerat ambulanser åt mer än 900 000 människor i Uppsala, Västmanlands, Södermanlands och Gotlands län. Enligt MedHelp visade det sig redan från start att tjänsten avvek från beskrivningen i upphandlingsunderlaget. De 95 000 ambulansuppdrag och några tusen samtal som Fyrklövern upphandlade var i verkligheten 111 000 uppdrag och över 300 000 samtal. Företaget fick snabbt anställa fler sjuksköterskor till sin ambulansdirigeringen i Eskilstuna, med stora merkostnader som följd, Där arbetar idag 20 sjuksköterskor. Ingånget avtal Landstingen verkar hålla med om att samtalsvolymen ökat. Men inte så mycket som Medhelp gör gällande. Att det kan gå många samtal på ett uppdrag borde företaget ha insett. Lagt bud ska med andra ord ligga. Fyrklövern hävdade att avtalet gäller och att det inte finns någon som helst anledning att betala för det som Medhelp anser vara fördyringar. Kalla fötter Under våren höjde Medhelp plötsligt tonen - får de inte 21 miljoner extra för att fortsätta uppdraget stoppar de verksamheten och bryter avtalet som egentligen gäller fram till och med slutet av oktober 2014. Landstingspolitikerna fick kalla fötter. En kompromiss ger Medhelp en extra ersättning på två miljoner kronor per månad fram till mitten av november 2013. På så sätt får Fyrklövern tid och rum att i lugn och ro ta över ambulansdirigeringen i egen regi.

Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: Pontus Ferneman, Jönsson Bilder

Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ........................................... NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ........................................... NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

........................................... NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

........................................... NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

........................................... NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

WWW.S112.SE

Nytt uppdrag I höst väntar nytt uppdrag för Medhelp. Från den 1 november kommer Medhelp att prioritera och dirigera ambulanser och ambulanshelikoptrar i Stockholms län. Bolaget vann upphandlingen och tar över tjänsten från SOS Alarm. Två anbud uppfyllde kraven men Medhelps var bäst, kommenterade chefläkaren i ett pressmeddelande. Nytt läge Konflikter och juridiska strider som äventyrar denna livsviktiga samhällsfunktion är synnerligen olyckliga. Inom några år kan frågan komma i annat läge. I april kom en statlig utredning: En myndighet för alarmering. Utredaren, Marie Hafström, anser att alarmering är en så viktig samhällsfunktion att den ska ligga under staten, på samma sätt som polis och försvar. Den kartläggning och analys som genomförts visar tydligt att den nuvarande modellen har ett flertal brister. Hafström konstaterar att olika aktörer på marknaden och en mer komplex larmkedja försvårar arbetet, och att det i sig innebär risker när det gäller att hantera inkomna larm. Vi ses i början av september! Till dess önskar jag dig en riktigt skön och behaglig sommar! Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

SAMVERKAN

Innehåll

Europas största räddningsmässa

r ä n io s n e p h c o r ä n jo il m Nybliven

Sveriges yngsta brandchef

46 Midsommarhelg med Sjöräddningssä llskapet 6 8 10 12 16 18 4

Narkometern gör succe i Danmark RETTmobil 2013 En nöjd och nybliven pensionär På besök hos Östersundspolisen Sveriges yngsta brandchef En ovanligt lyckad räddningsaktion

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

22 26 28 34 36 38

Nya helikoptrar på svensk mark Festivalen med eget Rescue-team Trauma-larm i Kristianstad Tillökning i Nilsson-familjen Alarm Ambulansförbundets egen sida Utredning - Ambulansen Gävle

44 46 48 50

Etikprofessorn som märks Midsommarhelg och Sjöräddning Marknadsnyheter Marknadsnyheter WWW.S112.SE

Vi bygger och inreder säkra, funktionella arbetsmiljöer med hög kvalitet.

Euro-Lans Tel 0457-45 06 70 info@eurolans.se www.eurolans.se

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För bättre ekonomi Livslängden för sjukhytten är beräknad att nyttjas på tre chassin.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se WWW.S112.SE

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Aktuellt

KBV 310 var ledningsfartyg vid dödsolycka

 En vattenskoterförare avled tidigt en morgon i början av juni efter att ha kört på en klippa söder om Runmarö i Stockholms skärgård. Kustbevakningens KBV 310 och Sjöräddningssällskapet (SSRS) kom, efter en tre timmar lång sökinsats, fram till olycksplatsen, men lyckades inte återuppliva föraren. Larmet från JRCC (Joint Rescue Coordination Centre) om en saknad vattenskoter kom till Kustbevakningen 03.45 på morgonen. Vid sjutiden kunde Sjöfartsverkets räddningshelikopter lokalisera skotern intill en kobbe söder om Runmarö. KBV 310, som ledde ytgående räddningsenheter från Kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet och en helikopter från Sjöfartsverket, kom tillsammans med SSRS fram till olycksplatsen och påbörjade hjärt- och lungräddning. Den avlidne fördes senare till Ingarö och väntande ambulans.

Låt räddningstjänsten rycka ut på fler sjukvårdslarm! Narkometern  Efter ett initiativ i Öregrund har mer än 1150 personer i länet skrivit på en namninsamling för att brandkåren ska få rycka ut på så kallat IVPA-larm (i väntan på ambulans) i fall där en patient har bröstsmärtor. Vid allvarliga sjukdoms- och olyckfall kan räddningstjänsten larmas för att rycka ut på sjukvårdslarm, där det tar lång tid för ambulans att nå fram. Räddningstjänsten finns ju på fler platser i länet och kan ofta komma fram snabbare än ambulansen. Sådana utryckningar kallas för IVPA – i väntan på ambulans. Sedan kriterierna ändrades för IVPA har debatten gått varm på många håll och nu har över 1100 personer skrivit under en upprop för att kriteriet ”bröstsmärtor” ska återföras till listan. – Bröstsmärtor är en signal på bland annat hjärtinfarkt och då krävs det snabb vård, och räddningstjänsten är oftast snabbare på plats än ambulansen, säger Yvonne Ahtaanluoma Pettersson i Öregrund som startade namninsamlingen. 6

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

gör succé i Köpenhamn För första gången finns nu ett sållningsinstrument som hjälper den danska polisen att avslöja drogpåverkade förare direkt vid vägen. Det är polisen i Köpenhamn som testar den nya ”narkometern” som snabbt visar om föraren har till exempel amfetamin eller cannabis i kroppen.

Brandbil (arkivbild). Foto: Euro-Lans

Att kriterierna ändrades tror Yvonne beror på snålhet i landstinget. – Räddningstjänsten debiterar landstinget cirka 1600 kronor per IVPA-larm, och 2009 togs kriteriet bröstsmärtor bort, ungefär samtidigt som man skulle spara pengar. – Grunden för förändringen låg i en utvärdering som man gjorde 2008, säger landstingets ambulanschef Per Andersson. Där gick man igenom på vilka kriterier det fanns medicinsk nytta med de här larmen. Det vi såg var att det gick inte att hitta någon medicinsk nytta med den behandling de gav, men däremot kunde man hitta felbehandlingar med syrgas bland annat. Text: Elin Roumeliotou, Sveriges Radio, Upplandsnytt

I det senaste numret av tidningen Motorföraren berättar Köpenhamnspolisen om hur det nya instrumentet fungerar i praktiken. Det visar sig att narkometern skrämmer bort drogpåverkade bilförare från gatorna i Köpenhamn. Svensk polis hoppas nu att snarast få börja använda samma teknik. Narkometern registrerar sju ämnen – cannabis, kokain, opiater, amfetamin, benzedrine, metaamfetamin och metadon. Narkometern är ett sållningsinstrument. För en rättslig prövning krävs ett blodprov. Allt talar för att narkometern kommer att finnas i alla danska polisdistrikt i landet inom något år. Narkometern ser nu ut att vara på väg till Sverige där man räknar med att upp till en tredjedel av de påverkade

förarna har droger i kroppen. Men i till exempel Malmö är antalet narkotikapåverkade förare sedan länge större än rattfyllorna. – Narkometern vore ett jättebra verktyg för oss, säger Anders Idoff i Malmöpolisens trafikgrupp. – Vi tar fram underlag till en kravspecifikation. Upphandlingen ska starta någon gång under 2013, säger Liselotte Jergard, sektionschef på Rikspolisstyrelsens brottsförebyggande enhet. En annan fråga som utreds är vilka lagändringar som krävs när narkometern börjar användas. Salivprov för test av narkotika får inte göras rutinmässigt i Sverige vilket är tillåtet för alkohol. Först måste en misstanke finnas. Källa: MHF / Motorföraren WWW.S112.SE

MYNDIGHET FÖRESLÅS TA ÖVER ALARMERING

Försvarsminister Karin Enström välkomnar Alarmeringstjänstutredningens betänkande. Foto: Regeringskansliet

Text: Sven Åsheden

En säker, effektiv och likvärdig behandling av larm – En myndighet med ansvar för larmhanteringen är ett sätt att garantera en sammanhållen och obruten larmkedja. Jag välkomnar Alarmeringstjänstutredningens betänkande, säger försvarsminister Karin Enström i ett pressmeddelande i samband med överlämnandet. Tidningens Tjugofyra7 som bevakar utvecklingen inom MSB- myndigheten sammanfattar utredarens förslag så här.

• Alarmeringsmyndigheten bildas 1 januari 2015. Myndigheten får övergripande ansvar för samordnad behandling av larm via 112 för kommunal och statlig räddningstjänst, ambulans, och polis. • Alarmeringen regleras i lag. • Myndigheten ska också ansvara för varning och information, exempelvis VMA och kontakt med myndigheters tjänstemän i beredskap (TIB), samt stöd och infra-

struktur för alarmering. • Antalet larmcentraler föreslås bli fem-sju. • MSB får ansvaret att utveckla en gemensam teknisk plattform för larmbehandling med mera. • Förslag till yrkesutbildning på 1-1,5 år för larmoperatör tas fram av MSB. • MSB tar över huvudansvaret för informationsnumret 113 13. • Alarmeringsmyndighetens uppgifter bör inte omfatta säkerhets- och

Försvarsdepartementet. Byggnaden tagen nedanför Stockholms slott. Foto: Lars Hagberg

jourtjänster, exempelvis trygghetslarm och jourhavande präst. • Endast automatlarm som skyddar allmänna inrättningar, exempelvis sjukhus och skolor, ska hanteras av Alarmeringsmyndigheten. • MSB får ansvar för samordnad tillsyn av alarmeringstjänsten. • Utredningen är på remiss till 3 september.

KLÄDSYSTEM FÖR DE TUFFASTE UTMANINGARNA Vårt jobb är att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer genom unika, behovsanpassade klädsystem. Syna din egen beredskap – testa din verklighet i Taiga Climate Lab.

Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Mässa

RETTmobil 2013 i centrum av Tyskland

Text: Sven Åsheden Foto: Rettmobil Picture Gallery 2013

Årets RETTmobil-mässan i Fulda (15-17 maj) överträffade alla förväntningar. Besökare, utställare och arrangörer är mycket nöjda. Mässan har blivit Europas största räddningsmässa för professionella brukare. Idén bygger på idealisk infrastruktur med utställning, utbildning, forum, seminarier, workshops, stora utomhusytor med övningsplatser och en speciell offroadbana. Publik- och utställarrekord – Den 13: e RETTmobil var helt fantastisk säger en glad Manfred Hommel, ordförande i föreningen för påbyggare av ambulanser och bärgningsbilar (IKR). Petra Dehler-Udolph och Dieter Udolph, som ansvarat för planering och genomförande av mässan instämde med Hommel: ”Vi hade inte förväntat oss ett så bra resultat och därför är vi både förvånade, mycket glada och stolta över framgången”. I 19 hallar, på det 70 000 kvadratmeterstora mässområdet, fanns mer än 450 utställare från 19 länder. Nytt rekord. Men det blev också ett nytt publikrekord under de tre dagarna, 24 300 fackbesökare.

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

WWW.S112.SE

Fortsatt debatt om ambulansutlarmning Ska det vara stat, landsting eller vårdbolag som larmar ut ambulanser i framtiden? En statlig utredning föreslår att en myndighet tar hela ansvaret. Då skulle privata företag inte få larma ut ambulanser som i dag i Uppsala län. De politiska blocken i landstinget är oense i frågan.

Ambulanser på uppdrag Foto: John Thorner / Arkivbild Landstinget har nu skrivit ett remissvar till den statliga utredning som föreslår att en statlig myndighet tar över ansvaret för larmnumret 112. Åsikterna går i sär. Men Socialdemokraterna, Västerpartiet och Miljöpartiets landstingspolitiker ser postivt på utredningens förslag. Att ha två organisationer som svarar på larmsamtal har nämligen sina risker säger Socialdemokraternas landstingsråd Börje Wennberg. – Det finns en risk att man tappar i kvalité och patientsäkerhet. Att det kan bli missförstånd. I en sån här viktig samhällsfunktion finns det ett stort värde att ha det samlat i en myndighet. Vad är fördelen med det? – Kvalitén. Du får en säkrare hantering om det bara är en part. Att det inte behövs

överlappningar och informationsöverföring. Det finns också en god möjlighet att ha lägre kostnader om det inte är flera olika parter, säger Börje Wennberg (S). I dag svarar SOS Alarm på 112-samtal - och kopplar över till vårdbolaget Medhelps larmcentral om det behövs en ambulans i Uppsala län. Den utredning som regeringen har beställt föreslår att det inte ska få gå till så. Att det i stället ska vara en statlig myndighet tar över ansvaret för larmnumret 112 - inklusive att larma ut ambulanser i alla landsting. Allianspartierna i Uppsalas landsting vill att det ska fortsätta vara ungefär som det är nu i Uppsala. Att landstingen ska ha ansvaret för att ta över larmsamtal från människor som behöver vård

och larma ut ambulanser. Antingen att landstinget gör jobbet själva - eller lägger det som i dag på ett vårdbolag. Vitsen är att landstingen då kan se till att det är vårdkunnig personal som tar över larmsamtalen från människor i behov av vård säger moderaternas Erik Weiman. – Vi har väldigt goda erfarenheter av att vårdkedjan kommer igång så snabbt som möjligt när man har ringt 112. Att landstinget snabbt kan träda in. Ser du någon risk att man splittrar på ansvaret? – Nej, det understryker naturligtvis vikten av att landsting och andra vårdgivare har ett väl fungerande samarbete, säger Erik Weiman (M). Text: Sveriges Radio, Upplandsnytt

Hittills i år har drygt 6 000 ansökningar om arbetstillstånd för bärplockning från medborgare i länder utanför EU inkommit till Migrationsverket. Samtliga ansökningar har kommit från Thailand Inför säsongen 2012 inkom drygt 5 800 ansökningar från länder utanför EU. Av dessa beviljades drygt 5 700 arbetstillstånd. Samtliga bärplockare som beviljades arbetstillstånd 2012 kom från Thailand. 2011 ansökte 3 000 utomeuropeiska bärplockare om arbetstillstånd, varav 2 700 beviljades. – Skärpningen av riktlinjerna 2011 har inneburit att vi fått ännu större kunskap om hur branschen fungerar och därmed ökade möjligheter att se till att skatter och arbetsgivaravgifter betalas på rätt sätt, säger Pia Blank Thörnroos, expert på Skatteverket. Sedan år 2011 samverkar Migrationsverket, Polisen, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Länsstyrelsen i Stockholm i arbetet med att förebygga att arbetstagare från länder utanför EU utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. EU-medborgare – Det är svårt att förutspå hur många EU-medborgare som kan tänkas komma till Sverige för att plocka bär under sommaren. Samverkan mellan myndigheter i Sverige och i andra länder samt utbildning av berörda aktörer har stor betydelse för möjligheten att påverka bärplockarnas situation, säger Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen.

Magnum – för säker utryckning 4 Ny LED-larmbåge i sortimentet 4 LED-sidoarbetsljus standard 4 ECE R65-godkänd 4 12V

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Ambulanssjuk

vård

Text och foto: Birger Nylén

En nöjd och nybliven pensionär Erling Backman var den förste på plats då hans mor dog. Det är hans svåraste utryckning under de 28 år han jobbat som ambulanssjukvårdare i Hammarstrand. Nu väntar pension för den man som var den förste att bygga upp ambulansverksamheten i Hammarstrand. ÖP var på plats redan då Erling Backman fick nycklarna till ambulansen. Han var den förste som fick tjänsten som ambulanssjukvårdare, han fick utrusta bilen och bygga upp ambulansverksamheten i Hammarstrand. Han fick jobbet 1985 efter en sju veckor lång utbildning. I dag 28 år senare gör han sitt sista arbetspass. Genom åren har han fått uppleva mycket glädje, men även sorg. – Det värsta var då jag fick rycka ut till min egen mor i samband med sjukdom. Det var förstås fruktansvärt. Jag förstod redan då larmet kom och jag såg adressen, att det var hem till mamma vi skulle åka. Hon dog framför mina ögon. I det läget fanns det ingen annan som kunde åka, det var ju mitt arbetspass helt enkelt, konstaterar Erling Backman krasst. Ett fantastiskt yrkesliv Men då Erling ser tillbaka på sina 28 år i tjänst är det de positiva minnena som överväger. – Det har varit ett fantastiskt yrkesliv. Jag kan varmt rekommendera det här jobbet. Tänk att alltid vara välkommen dit man kommer. Oavsett om vi kommer mitt i natten så är vi välkomna. Vet inte hur många personer jag suttit på sängkanten hos för att prata igenom sjukdomsbilden och vilka påtgärder som krävs. Och tänk sen att få se så många bli så mycket bättre på grund av den insats man gör, det är en otroligt fin känsla, säger Erling och lutar sig samtidigt mot en gammal trotjänare, en av alla de ambulanser han avverkat genom åren. – Den här har just passerat 41 000 mil, 10

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

knappt inkörd, säger han och klappar om den fortfarande glänsande ambulansen som står inne i garaget vid vårdcentralen i Hammarstrand. Dubbelt så många larm idag Bilarna slits hårt och används mycket. Hur många ambulanser han avverkat genom åren vet han inte. I början då han startade verksamheten var det i snitt 20 larm per månad. – Nu i år ligger vi på cirka 80 larm i månaden. Befolkningen är bättre på att ut-

nyttja oss nuförtiden, säger han. I slutet av månaden fyller Erling 65 år. Han är frisk, han är kry, han är klar i knoppen. Och nu väntar livet som pensionär tillsammans med sin kära fru. Han gör det dessutom med 10 000 kronor extra i månaden. I tio år framåt. Erling och hans fru var nere i Stockholm för en tid sedan och skrapade fram en Trissvinst på totalt 1,2 miljoner fördelat på 10 000 kronor i månaden i tio år. Erling Backman har all anledning att se ljust på framtiden. WWW.S112.SE

10 000 kronor extra i månaden lagom till pensionen Erling är gift med Yvonne och tillsammans har de två barn och ett barnbarn. Den vinstrika lotten som innehöll tre klöversymboler, inhandlades hos Coop Konsum i Hammarstrand. Den 27 april åkte familjen till Stockholm och skrapade fram sin miljonvinst. – Jag går i pension nu i maj, så vinsten kommer väldigt lägligt. Kanske kan Yvonne också gå i pension nu, vi får se, säger Erling. Foto: Svenska Spel

Östersunds sjukhus Hammarstrand - Östersund T.O.R ca 20 mil. WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Trygghetens H

Text och foto: Robert Henriksson

Artikeln har tidigare varit införd i Länstidningen Östersund

Komissarie Jan Hellström tar oss med bakom polishusets stängda dörrar

PÅ BESÖK HOS ÖSTERSUNDS-POLISEN Östersundspolisen gör cirka 2 500 frihetsberövanden per år. Bakom polishusets stängda dörrar finns förhörsrum, celler, skjutbanor, rum som allmänheten inte har tillgång till.

ur ser det egentligen ut där inne? Liknar det tv-programmet CSI? Går det verkligen inte att se genom den mörka rutan i ett förhörsrum? Detta var frågor som skulle besvaras när kommissarie Jan Hellström visade runt i polishuset. Jan har jobbat som polis i 43 år och i Östersund sedan

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

1992. Han har haft många olika titlar genom åren och är just nu säkerhetsansvarig för Trygghetens hus. Duschen För att den intagne ska duscha eller gå på toaletten måste en vakt tillkallas. Duschrummet har bara sensorstyrda vattenreglage, det ska finnas så få saker som möjligt. När den intagna går in i duschen får man med sig en handduk, finns det då någonting som man kan knyta fast den i finns det risk för självmord. Förhörsrum Dörren till förhörsrummet öppnas. Nyfikenheten på om det verkligen inte

går att se genom den mörka rutan är enorm. Ni vet den som de andra poliserna står bakom och lyssnar. Är det betongväggar? Är det ett fastskruvat bord med en stol på varsin sida? Dörren har öppnats. Jag tror inte riktigt på vad jag ser, det liknar ett fikarum. Snabbt slänger jag blicken igen mot skylten utanför, det står fortfarande förhörsrum 3. Det är ljust i rummet, på väggarna hänger det stora färgglada tygstycken, det finns en dator, ett fönster och framför allt, det finns inget mörkt fönster och inga betongväggar. Mina tankar om hur ett förhörsrum ser ut var långt från sanningen, det är inte alls så skrämmande som jag trodde det skulle vara. WWW.S112.SE

Förhörsrum Öresundspolisen har åtta förhörsrum och alla används varje dag. Här förhörs både misstänkta och vittnen.

Kanske kör polisen i Sverige mer ”good cop” och mindre ”bad cop”. Jan berättar att det finns åtta förhörsrum. – Vissa dagar kan det vara kö, men alla förhörsrum används i princip varje dag säger Jan och tillägger: – I förhörsrummen är det inte bara förhör av brottslingar utan även vittnen hörs där. Vi lämnar förhörsrum 3, besviken över att det inte fanns någon mörk ruta, men glad över väggbonaderna. Fyllecell Jan öppnar celldörren, det är kalt där inne. En gul galonmadrass står uppställd mot den vänstra betongväggen, i övrigt finns det inga saker. På en vägg finns ett hål där det går att få vatten, det är sensorstyrt för säkerheten. Det finns även en knapp som leder till vakten och nere vid golvet finns ett hål. – En del spyr och pissar så då får man moppa ner det där, säger Jan och pekat mot hålet. Jan berättar att i snitt ligger personen i fyllecellen sex timmar och kollas då var femtonde minut. Det var en brits förr, det har man fått tagit bort eftersom det var för många fallolyckor. WWW.S112.SE

Fyllecell

I fyllecellen finns inget mer än en gul madrass att ligga på. Förr fanns det britsar i rummet, men dem har tagits bort av säkerhetsskäl då många fallolyckor förekom.

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

>> – Tänk dig att du kliver upp här i strumplästen och undrar var du är och så ramlar du, berättar Jan. 2012 passerade mellan 1000-1200 människor genom de fyra fyllecellerna på polishuset i Östersund. Jan berättar att det är alla möjliga typer av människor som kommer hit, allt från alkoholister till överförfriskad personal från firmafester.

Duschrum

Duschrummet har bara sensorstyrda vattenreglage, det ska finnas så få saker som möjligt.

Häktescell

I häktescellen är allt fastsatt i golvet och väggarna. Det är för att undvika att intagna försöker begå självmord.

Häktescellen Häktescellen är i grunden lika som fyllecellen. Skillnaden är att här finns en brits, ett skrivbord och en väggstol. Allt är fastsatt i golvet och väggarna. Detta för att undvika att intagna begår självmord. – Det ska vara så rent som möjligt, berättar Jan. När tiden går släpps vissa restriktioner och den intagne kan få tillgång till exempelvis tv eller att ta emot besök. Jan berättar att det är viktigt med goda relationer till den intagne. – Man har god kontakt, man behandlar ju alla som vanligt folk, säger Jan. Han fortsätter: – Det tror jag är en skev bild, att man är osams med dem. Uppträder de schysst vid omhändertagandet så uppträder jag schysst. Det är vanlig samtalston där man försöker reda ut vad som hänt. – Det är klart, de riktigt hårda berättar ju aldrig någonting. Inför Storsjöyran töms de tolv häktescellerna, de intagna förflyttas bland annat till Härnösands häkte. Detta gör att polisen inte behöver köra till Härnösand under Storsjöyran när det tenderar att bli fullt i cellerna. Under en timma per dag har de intagna rätt till utevistelse på en rastgård bestående av betong. Skjutbanan Den polis som är i tjänst avlägger skjutprov en gång per år för att få behålla sitt vapen. Jan berättar om en situation man skulle kunna ställas inför under en skytteövning. – Du kommer fram till Prästgatan, du har fått larm om pågående inbrott i en guldsmedsaffär och två personer springer från platsen. – Då kommer det upp en tavla, det är en gammal tant som går med en handväska. Då ska man såklart inte skjuta, berättar Jan. Det finns många olika moment i skjutövningarna. En kan övas från ”sjumeterslinjen”, det vill säga sju meter från tavlan. – På tre sekunder ska vapnet komma från hölstrat vapen till skottläge. Skjutbanan är byggd så man kan stå i mitten och även skjuta åt sidorna, allt sker inte rakt fram. – Det handlar om att kunna sitt vapen.

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

WWW.S112.SE

”

Det handlar om att kunna sitt vapen

När det gäller...

Rikspolisstyrelsen, Räddningstjänsten, Ambulanssjukvården och Trafikverket har alla upptäckt fördelarna med Reflexite Flexibright.

Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet. Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

190x130_Reflexite_AD_RandD_MAY-2013.indd 1 WWW.S112.SE

30/05/2013 09:59:05 SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Ny brandchef

Text och foto: Birger Nylén

SVERIGES YNGSTA

brandchef – Känns skönt att det har varit en rekrytering på legitima grunder, säger Johan Szymanski, som varit ställföreträdande räddningschef i Mora kommun sedan januari 2010. Det har varit en del turer kring brandchefsjobbet i Mora, sedan facken i vintras förklarat att man ville ha en ny person på posten. Proffice fick uppdraget att hitta en ny brandchef och rekommenderade Johan. Han har ”jobbat sig in” hos personalen, arbetsgivaren och inte minst hos massmedia med sitt öppna och kommunikativa sätt. Han förser massmedia med bilder och redogörelser i text från utryckningar. Se media som fördel – Jag gick en kurs i olycks- och krishantering. Åke Jacobsson som var brandchef vid diskoteksbranden i Göteborg 1998, då 63 ungdomar omkom, sa ”se media som en fördel i arbetet”. Han tog med två reportrar på en skogsbrand och fick ut vederhäftig information. Det tog jag fasta på. Vi är en 16

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

offentlig verksamhet, och varför ska inte allmänheten ha full insyn i det vi gör? Jag tycker att kommunens invånare ska känna till vad de betalar för. Johan växte upp i Malmköping utanför Eskilstuna och visste redan i mellanstadiet att han ville bli brandingenjör. – Jag såg tv-programmet ”Larmet går”, tyckte jobbet såg intressant ut och tog reda på vad det krävdes för utbildningar. Jag gick naturvetenskapligt program och sedan brandingenjörsutbildning i Lund mellan 2005 och 2010. Jag vikarierade som brandman för att extraknäcka till studierna och hade sådant flyt att jag fick göra lumpen som räddningsman. Vi var den sista klassen som utbildades civilt. Brist på brandingenjörer – Drygt 20 brandingenjörer utbildas per år. Det är ganska stor brist. Johan hade flyt. Direkt efter brandingenjörsutbildningen fick han anställningen i Mora.

Nu blir han chef för 45 man, varav 22 heltidsanställda, som tror på honom som sin chef. Lagarbete och förtroende – Ytterst handlar det om förtroende. Det är viktigt att inse att jobbet handlar om lagarbete. Vår viktigaste uppgift är att verka för att olyckor inte händer. Finns det någon olycka som inte ”får hända”? –En bussolycka långt bort mitt i kal�la vintern är ett skräckscenario. Fast det känns inte som om vi inte är förberedda. Vi tränar på att klara det, och har ett bra samarbete med Orsa och Älvdalen som jag vill vidareutveckla. Johan är den yngsta nu arbetande brandchefen. – Jag är dock inte yngst genom tiderna. Cecila Uneram var 26 år när hon fick jobbet i Katrineholm, hon är 40 nu. WWW.S112.SE

”

Johan har ”jobbat sig in” hos personalen, arbetsgivaren och inte minst hos massmedia med sitt öppna och kommunikativa sätt. Han förser massmedia med bilder och redogörelser i text från utryckningar.

GILLAR ATT TRÄNA Namn: Johan Szymanski. Ålder: 28 år. Utbildning: Brandingenjör. Yrke: Brandchef i Mora. Uppväxt: Malmköping. Bor: Mora. Familj: Singel. Fritid: Vänner och träning.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Samverkan

En ovanligt lyckad

räddningsaktion

Text: Sven Åsheden och Statens Haverikommision

Avsikten var att göra en lokal nöjesflygning vid lunchtid lördagen den 11 augusti 2012. Den 60-årige tyske piloten, med 3 383 timmars flygtid, startade från sjön Hultebräan och återkom för landning efter en knapp halvtimme. I samband med vattenkontakten bröts amfibieplanets (Aerofab) framkropp sönder, slog runt och blev flytande upp och ner med stjärten i färdriktningen. Kort efter haveriet sjönk flygplanet till botten på ett djup av fem meter.

Flygplanet efter bärgningen.

vanligt hög fart och brant nedgång var det som gjorde att ett amfibieflygplan kraschade i sjön Hultebräan utanför Nybro i fjol somras, och två personer skadades. Det meddelar Statens haverikommission som utrett hur olyckan gick till. Även utformningen av flygplanet ska ha haft betydelse. Vädret var fint och en hel del människor vistades i området när flygplanet havererade. De bägge ombordvarande, som blev allvarligt skadade, fick snabb hjälp av tillskyndande personer som fanns i båtar på sjön. Två av personerna ringde SOS Alarm kl. 12.23. Av informationen som lämnades under samtalet framgick att två personer själva hade lyckats ta sig ut ur flygplanet som låg upp och ned i vattnet några hundra meter från land. Ett vittne till olyckan, som befann sig i en båt på sjön, har uppgett att han tidigare

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

sett många landningar med det aktuella flygplanet. Han uppfattade att flygplanet denna gång kom in med högre fart och med brantare vinkel mot vattnet än normalt. Efter den första vattenkontakten studsade flygplanet upp igen för att omedelbart slå runt vid den andra vattenkontakten. Passageraren Den kvinnliga passageraren, som satt i höger framsits, har till haveriutredarna uppgett att flygplanet efter en första vattenkontakt kom upp i luften igen och att det blev ett våldsamt stopp vid den andra vattenkontakten. I nästa stund befann hon sig djupt nere i vattnet och såg luftbubblor och föremål ovanför sig.

Hultebräan är en sjö i Nybro kommun i Kalmar län. Sjön är reservvattentäkt för Kalmar. Efter olyckan införde länsstyrelsen förbud mot landningar i fiskesjön Hultebräan. Sjön har en area på 1,86 kvadratkilometer.

Källa: Wikipedia

WWW.S112.SE

Hon tog sig upp till ytan och klamrade sig fast vid flygplanets vänstra vinge, men upptäckte snabbt att hon inte kunde röra sina ben. Pilotens berättelse Piloten, som satt i vänster framsits, har uppgett att han upplevde en normal sättning och att det plötsligt blev tvärstopp. Han var övertygad om att flygplanet gått på grund. Några sekunder senare befann han sig sittande fastspänd upp och ner under vattnet. Han lyckades spänna loss säkerhetsbältet och ta sig ur kabinen. Medpassageraren var redan uppe vid vattenytan när han kom upp. Räddningsinsatsen Det fanns flera personer i roddbåtar på fiskesjön Hultebräan när flygplanet havererade i samband med försöket att landa på sjön. De båda personerna i flygplanet var svårt skadade men vid medvetande och kunde uppge att inga fler hade funnits ombord. Båda fick hjälp att hålla sig flytande då flygplanet kort efter haveriet sjönk till botten på ett djup av cirka fem meter. De båda 112-samtalen kopplades vidare från SOS Alarm till Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) som ligger i Göteborg.

WWW.S112.SE

Pilen visar inflygning och landningsriktningen. Olyckan skedde vid pilspetsen. Fig. från Google.

SOS Alarm i Växjö SOS Alarm påbörjade utlarmningen med ett förlarm till räddningstjänsten i Nybro ungefär en minut efter att man besvarat 112-samtalen. Några minuter senare larmades även räddningstjänsten i Emmaboda. Två ambulanser larmades kl. 12.25 och polisen meddelades fem minuter senare. Vattendykare rekvirerades från räddningstjänsten i Kalmar efter beslut av räddningschef i beredskap (RIB) vid Nybro räddningstjänst.

Från JRCC i Göteborg larmades kl. 12.26 en räddningshelikopter från Ronneby (SAR-helikopter) som för tillfället befann sig i trakten av Växjö. Först på plats Av larmade räddningsenheter var räddningshelikoptern framme vid platsen för haveriet som första enhet kl. 12.40, vilket är 17 minuter efter besvarat 112-samtal.

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

>> Flygplanet ligger upp och ned i vattenytan efter att ha lyfts med uppblåsbara lyftkuddar. Foto: Göran Johansson, Sydostnyheterna.

En ytbärgare vinschades ned i vattnet vid de skadade personerna, fem minuter senare. Ungefär samtidigt var räddningstjänstens första enheter och de bägge ambulanserna framme vid Björnasjö badplats, den badplats som låg i närheten av haveriplatsen. Den kvinnliga passageraren upplevde svåra smärtor vid försök att få upp henne i en båt. Brustna och vassa plåtar hade orsakat en komplicerad bäckenfraktur och multipla sårskador på ena låret, underbenet och foten när hon åkte ut genom flygplanets botten. En räddningsflotte som fanns i flygplanet blåstes upp och

fungerade som flythjälpmedel till dess hon blev uppvinschad av räddningshelikoptern i en bår. En av ambulanssjuksköterskorna önskade, som medicinskt ansvarig, komma i kontakt med besättningen i räddningshelikoptern. SAR-helikoptern saknade RAKEL Detta försvårades av att det ombord i helikoptern inte fanns någon fast installation med radiosystemet Rakel. Möjlighet att kommunicera via Rakel fanns från såväl räddningstjänstens enheter som från ambulanserna. Rakel är numera utbyggt över

hela Sverige och fungerar som ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning hos organisationer som arbetar med säkerhet, hälsa eller ordning. I samband med Sjöfartsverkets förvärv av nya räddningshelikoptrar kommer dessa att utrustas så att kommunikation blir möjlig via Rakel. Helikoptrarna planeras komma i aktiv SAR-tjänst under 2013–2014. Snabbt och bra omhändertagande Innan räddningshelikoptern lämnade området fick dock ambulanspersonalen informa-

tion från helikoptern som förmedlades via räddningstjänsten och den tidigare samverkanskanalen, den s.k. brandriksfrekvensen. Patienten flögs sedan till Blekingesjukhuset Karlskrona där helikoptern landade kl. 13.23, vilket är en timme efter besvarat 112-samtal. Piloten hjälptes iland av privatpersoner med hjälp av småbåtar. Han hade utsatts för trubbigt våld mot bröstkorgen, vilket resulterade i att han ådrog sig två revbensfrakturer och att luft kom in i ena lungsäcken (pneumothorax). Ambulanspersonal som väntade vid den närbelägna bad-

Flygplanet lyftes upp av en tungbärgare och placerades upp och ned på marken. Foto: Göran Johansson,Sydostnyheterna

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

WWW.S112.SE

platsen tog hand om patienten som transporterades till länssjukhuset i Kalmar. Patienten kom in till sjukhusets akutintag kl. 13.56, vilket är ca en och en halv timme efter besvarat 112-samtal. Flygplanet bärgades omedelbart När det äldre tyska paret transporterats bort från platsen övergick räddningsinsatsen till att söka efter flygplanet som sjunkit. Och kontrollera om det förekom några utsläpp av bränsle eller andra miljöfarliga ämnen. Räddningstjänsten uppmärksammade även att sjön Hultebräan var en vattentäkt för Kalmar. För att få råd i den uppkomna situationen kontaktades miljörestvärdesledare och representanter för Kalmar vatten och VAKA. VAKA är en nationell vattenkatastrofgrupp som nås via SOS Alarm. Gruppen ger stöd till kommuner och regioner som drabbats eller riskerar att drabbas av akuta problem med dricksvattenförsörjningen. Även tjänsteman i beredskap (TIB) vid länsstyrelsen i Kalmar län informerades. Det beslutades att flygplanet skulle bärgas på grund av riskerna för dricksvattentäkten med eventuellt utsläpp av bränsle m.m. Strax före kl. 19.00 lokaliserades flygplanet med hjälp av ekolod på ca 4,7 m djup. Samtidigt konstaterades utsläpp av mindre mängder oljeprodukter.

Flygplanet lyftes upp till ytan med hjälp av lyftkuddar av lågtryckstyp som dykare fäste på vingarna in mot flygplanskroppen och som sedan fylldes med luft. Därefter bogserades det upp och nedvända flygplanet ca 500 m in till badplatsen. För att ta upp eventuella utsläpp placerades länsor runt flygplanet innan den rekvirerade tungbärgaren med kran lyfte upp flygplanet på land kl. 23.40, vilket är ca 11 ½ timmar efter haveriet. Räddningsinsatsen avslutades när flygplanet låg på marken vid badplatsen och insatsen övergick i restvärdesräddning av miljön. Räddningstjänsten avslutade sin insats ca kl. 02.30. Sammanfattning av räddningsinsatsen Räddnings- och sjukvårdsinsatsen medförde att skadorna begränsades och patienterna omhändertogs på ett snabbt och effektivt sätt. De båda skadade har uppgett att de upplevde rotorvinden från helikoptern som mycket obehaglig och att den gjorde det svårt att andas. De ifrågasatte varför helikoptern varit kvar nära platsen när ytbärgaren var frikopplad och förberedde uppvinschningen av den skadade passageraren. Helikopterns befälhavare har uppgett att man flyttat sig åt sidan efter att ytbärgaren kopplats loss, men att man måste hålla sig på sådant avstånd att handsignaler från ytbärgaren fortfarande kan uppfattas.

KED‐VÄST SAM‐SPLINT SAM‐SLING FERNO XT

EASY‐FIX VAKUUMMADRASS Tillverkad i Sverige

S‐CUT

NAJO BACKBOARD SCOOP65EXL TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

Använd Nyhet! totalleverantör! som Halskrage för vuxen

Justerbar i 8 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring.

•Spar pengar •Frigör tid •En faktura Halskrage för liten vuxen •En ordersedel och barn •Eget lager •Snabba leveranser Justerbar i 6 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar •”Mixad rabatt” Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring.

Sjö- och Flygräddningscentralen (JRCC) för hela Sverige ligger i Göteborg. I samma byggnad finns även Kustbevakningens ledningscentral för region sydväst samt Försvarsmaktens sjöbevakningscentral. Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning. WWW.S112.SE

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 www.sjukvårdsbutiken.se

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 info@eventasjukvard.se

Se mer av vårt stora sortiment på:

www.sjukvårdsbutiken.se

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Helikopterköp

Nya helikoptrar på svensk mark

För närvarande pågår leveranser, inköp och upphandlingar av nya helikoptrar i statlig tjänst för mångmiljardbelopp. Försvarsmakten kommer inom några år att ha mottagit 18 nya HKP 14 och 15 nya HKP 16. Sjöfartsverket har beställt sju nya räddningshelikoptrar med leverans från i sommar. Samtidigt upphandlar Rikskriminalpolisen sju nya polishelikoptrar.

Vi reder ut affärerna som ger oss skattebetalare en supermodern helikopterflotta i detta och nästa nummer av Samverkan 112. Text och foto: Daniel Karlsson

Både Polisen och Sjöfartsverket byter ut relativt moderna modeller, EC 135 respektive Sikorsky S-76. 22

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

WWW.S112.SE

Försvarsmaktens nya HKP 14 köps in i 18 exemplar för 6,5 miljarder kronor. Leverans och införande pågår sedan ett antal år - men det går långsamt.

Svenska staten och dess myndigheter har aldrig tidigare satsat så mycket på nya helikoptrar. Räknar man med inköpet av försvarets kraftigt försenade HKP 14, handlar det om 47 helt nya helikoptrar. Det ger Sverige en så gott som helt uppdaterad statlig helikopterflotta. Den totala prislappen landar på minst 12 miljarder kronor. De olika inköpen beräknas och presenteras på varierande sätt, likaså ersätter de nya helikoptrarna till viss del äldre helikoptrar som kan säljas. Men det totala antalet helikoptrar växer – och de blir allt mer avancerade. Mer nischade användare Användningen av helikoptrar i samhällets tjänst har genomgått en stor förändring de senaste decennierna. Så skilda områden som sjöräddning, ubåtsjakt, hastighetsövervakning och sjuktransporter sköttes tidigare av två myndigheter, försvaret och polisen. Förändrade lagkrav, avreglering och nya inriktningar för myndigheterna har gjort att kartan ritats om. Idag är användar-

na fler och mer nischade. Sjöfartsverket har tillkommit som en helt ny helikopteroperatör för sjö- och flygräddningen. Luftburen ambulansvård med helikopter bedrivs numera på landstingsnivå av upphandlade flygföretag. Nya helikoptrar till Försvarsmakten Försvarsmaktens helikopterverksamhet har haft en omtumlande resa. Under en tioårsperiod har flera äldre helikoptertyper fasats ut. Senast var det den stora och välkända HKP 4 Vertol. Under samma tid har flera nya helikoptertyper introducerats. För personalen har frågor om arbetsvillkor och outsourcing inneburit stora omställningar – samtidigt som flygsäkerheten har kritiserats. HKP 10 Super Puma började leveras i slutet av 1980-talet. Den är fortfarande en grundstomme under tiden som de modernare systemen kommer på plats. Två av dessa helikoptrar var fram till april stationerade i Afghanistan för militära sjuktransporter.

Den mindre och modernare HKP 15 Agusta 109 slutlevererades för omkring fem år sedan. Helikoptern används bland annat för flygutbildning och spaningsinsatser. Den har kommit till nytta vid piratjakten i Adenviken baserad ombord på HMS Carlskrona. Det stora sorgebarnet har varit HKP 14. Helikoptern utgår från det sameuropeiska NH 90-projektet. Som enda land har Sverige beställt en specialversion med högre kabin. Beslutet om de 18 maskinerna kom redan 2001. Först tio år senare kunde Försvarsmakten börja flyga med de första helikoptrarna. Fortfarande har bara en bråkdel levererats och de är ännu inte fullt utvecklade. De beräknas klara för internationella insatser först mot slutet av decenniet. Piloterna nöjda De som flyger helikoptern är ändå nöjda med vad den presterat hittills. Det är en sofistikerad maskin med mycket potential.

ION™

INOVA T4R

LIBERTY™ LFL

Whelen® varningsljus från Ferno Norden innebär all�d högsta kvalitet och bästa prestandan. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED) och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är vår nya laddningsbara LED handlampa med överlägsna egenskaper.

LINZ6™

WWW.S112.SE

VERTEX™

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Helikopter-cockpit i HKP 14, NH 90. En mycket modern helikopter med stor utvecklingspotential för framtiden

– Man måste förstå att detta är ett utvecklingsprojekt. Jämför till exempel med utvecklingstiden för JAS 39 Gripen, menar Michael som är en av piloterna på HKP 14. Av säkerhetsskäl vill han inte att efternamnet ska nämnas. Sveriges deltagande i internationella insatser kan göra uppgifter om våra helikopterpiloter känsliga. Investeringen i HKP 14 kostar enligt Försvarets Materielverk cirka 6,5 miljarder kronor. Då ingår utöver helikoptrarna utbildning av personal, simulatorer, reservdelar och liknande. Köpet har varit mycket omdiskuterat. Somliga anser att det borde avbrytas helt. För att komma runt problemet med de kraftigt försenade helikoptrarna presenterade regeringen 2011 en snabblösning för Försvarsmaktens deltagande i Afghanis-

tan. Svaret var en helikopter som var väl anpassad för sjukvårdstransporter i militära insatsområden, så kallad MEDEVAC. Det handlade om en färdig och tillförlitlig helikopter som kunde levereras snabbt. Få var förvånade att valet föll på amerikanska UH-60 Black Hawk. Helikoptern i dess olika varianter används av närmare 30 olika länder.

tänker disponera sina olika helikoptrar i ett längre perspektiv. Att man planerar för att avveckla HKP 10 Super Puma är ingen hemlighet. HKP 15 fortsätter i sin roll som den mindre helikoptern under överskådlig framtid. Den stora frågan blir hur länge HKP 14 och 16 kommer att fungera parallellt. De fyller delvis samma behov men är samtidigt två ganska olika helikoptertyper.

HKP16 Black Hawk På rekordtid införs nu Black Hawk, med militär beteckning HKP 16, i det svenska försvaret. I april ryckte de första ut till Afghanistan. Med skriande brist på större helikoptrar innebär HKP 16 ett kraftfullt tillskott. 4,7 miljarder finns avsatt för inköp och drift av HKP 16 fram till 2020. Det återstår att se hur Försvarsmakten

4-hjulsdrift till BRÄCKE

HKP 16 Black Hawk

Förkortningar HKP = Militär beteckning på helikoptertyp MEDEVAC = Medical Evacuation HEMS = Helicopter Emergency Medical Service SAR = Search and Rescue 24

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Hämtas av Jan-Erik Johansson och Krister Leoson

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

Överflyttningsbar sjukhytt byggd på AL-KO chassi till Ambulanssjukvården i Skaraborg

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård. Din partner i yrkeslivet. Läs mer på: www.vardforbundet.se under Min profession/Yrke och Vård A-Ö/Ambulanssjukvård

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Festivalen med

Evenemang

Text och foto: Sven Åsheden

arje år kommer 33 000 hårdrockare till Norje i Blekinge. En ort som normalt befolkas av cirka tusen personer. Säkerhetsplanering och förebyggande åtgärder står alltid i fokus. Och för festivalledningen är det mycket viktigt att vara väl förberedd på alla händelsetyper. I början av juni vallfärdar varje år 10 000-tals svartklädda hårdrockare med nitar, läder och tatueringar till en stor gräsoch grusäng i västra Blekinge. Platsen ligger vackert utmed väg E22, mellan Karlshamn och Sölvesborg, ett stenkast från havet. Det finns ett tak på 33 000 besökare, även om festivalområdet klarar betydligt fler. Årets festival var utsålt som vanligt. Något som alla kunde glädja sig åt i år var vädret. Sol, lätta vindar och 20-25 grader varje dag. Hettan må säkert ha bidragit till den stora konsumtionen av humledrycken. – Vi har aldrig sålt så mycket öl, det blir så när det är utsålt och så här fint väder, berättade vice vd Martin Forssman på presskonferensen. Sweden Rock Rescue(SRR) Sweden Rock har en egen stor säkerhetsgrupp, Sweden Rock Rescue – SRR, bestående av en medicinskt ansvarig läkare, två akutläkare, en läkare som ansvarar för artister och personal, fem akutsjuksköterskor, en tandläkare, en psykolog /

Medicinska behandlingar 19 Astma/allergi 7 Misstänkt fraktur 5 Trauma/Revbensfraktur 11 Sårskada som suturerades 8 Buksmärtor 3 Bröstsmärtor/Dyspné 4 Provtagning åt Polis 4 Lumbago 5 Myalgi 26

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

beteendevetare, en sjukgymnast/massör, en naprapat, fyrtiofem personer från Röda Korsets Första Hjälpen Grupp och sju bilkårister. I SRR-verksamheten ingår även ett ledningsfordon, två akutbilar/läkarbilar, ett bårtransportfordon (inom festivalområdet) som administreras av Röda Korset och en minibuss som utför transporter till och från närliggande sjukhus. Totalt cirka 65 personer. Allvarliga incidenter Tidigare år har de flesta akuta transporterna gått till den närmsta och nu nattstängda akutmottagningen i Karlshamn. I år förstärkte Landstinget Blekinge, inom befintlig budget, sin bemanning med extraambulanser och räddningshelikopter till en kostnad av 400 000 kronor. SRR-teamet behandlade cirka 2 000 patienter, ett 30-tal tillstånd krävde läkemedelsinsats och ett 70-tal gäster behövde sjukhusvård på någon närliggande akuteller dagakutmottagning i Kristianstad, Karlskrona eller Karlshamn. Årets festival hade flera allvarliga incidenter, som krävde avancerad medicinsk vård och inläggning på sjukhus. (Läs även

medicinska behandlingar).

En man i 30-årsåldern avled natten till söndagen utanför festivalområdet. Polisen misstänker inget brott bakom dödsfallet. SRR-temet var först på plats och påböjade omedelbart återupplivningsförsök. När ambulansen

5 Erysipelas 4 Dehydrering 5 Extremitetssmärta 1 Misshandel 1 Commotio 1 EP 3 Tonsillit 1 Hjärtstopp 35 Intox / ångest / övrigt WWW.S112.SE

eget Rescue Team kom fram till sjukhuset var mannen död. Vid ett bråk mellan två personer, utanför festivalområdet, blev en av männen knivskuren i skinkan så svårta att tarmen perforerades. Mannen fördes akut till sjukhus med ambulans. Säkerhetstänkande Festivalledningen satsar varje år stora resurser på nya risk- och sårbarhetsanalyser. – Vi försöker att tänka på allt, från extrema väderhändelser som stormar, orkaner, skyfall till svåra och stora olyckor och ner till ett litet skoskav. Alla ska trivas och känna stor trygghet, säger Thommy Larsson, som är ansvarig för SRR. Det räcker dock inte att bara leva på gamla meriter. Nya konsekvensanalyser måste hela tiden tas fram. En samverkansgrupp med representanter från Räddningstjänsten i västra Blekinge, Landstinget Blekinge, Polismyndigheten och Sölvesborgs kommun har utformat en avancerad säkerhetsanalys som årligen uppdateras.

nödbelysning med hjälp av mobila reservelverk och en snabb rivning av stängseldelar som inhägnar festivalområdet. – Sweden Rock Festival ska vara en lärande organisation genom att oförtröttligt reflektera och ständigt förbättra. Och vi strävar alltid efter att behålla och utveckla den personal som medverkat vid tidigare festivaler. Våra duktiga medarbetare är nyckeln i Sweden Rock Rescue Team, avslutar Thommy Larsson. Akutläkare Erik Wall, SRR-ansvarige Thommy Larsson och narkossjuksköterkska Ulrika Eriksson.

Laganda och samverkan – Vi strävar hela tiden efter att skapa en samsyn runt säkerhetstänkandet och prioritera därför konstruktivt samarbete mellan alla inblandade berättar Thommy Larsson. För några år sedan var ett extremt åskväder på väg in över festivalområdet sista kvällen. Något som kunde utlösa panik och oönskade händelser. Säkerhetspersonal förberedde snabbt

SWEDEN ROCK 2013 I SIFFROR  33.000 besökare (slutsålt)  3.200 personer jobbade med festivalen  1.200 är i tjänst samtidigt  120 försäljare av mat kläder, etc.

WWW.S112.SE

 Över 150.000 liter öl har sålts  170 meter bardisk i tio barer  127 ton sopor sorterades  751 562 burkar/PET-flaskor pantades

 8.000 kilowatt el för att driva festivalen  Ljudanläggningarna är på 300.000 watt  8 km stängsel inhängnar området

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Akutsjukvård

d a t s n a i t s i r K i m r a l a Traum öva vardagsolyckor viktigt att

Text: Gunilla Ingels Foto: Pontus Ferneman, Jönsson Bilder

Vid vägkanten ligger han, med blodigt ansikte och glasögon på trekvart. Med grusiga, söndriga jeans och ena benet i ”fel”ställning. Påkörd? Smitningsolycka? Bilisten finns inte kvar.

mbulans når olycksplatsen efter larm. Två ambulanssjuksköterskor hoppar ur och börjar undersöka andningsvägarna. – Tänder kvar? – Ja, tänderna kvar, men han blöder ur munnen. Och luktar alkohol. Ytterligare en ambulans i närheten av olycksplatsen anländer. Mannen har svårt med andningen. – Inga andningsljud alls på vänster sida. Han är blek, med en puls på 120. I buk och bäcken hittar sköterskorna inget anmärkningsvärt, pupillerna reagerar utan anmärkning. Han är inte

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

särskilt kontaktbar, och på gränsen till att bli nedsövd och intuberad – Här, en öppen fraktur på högra låret, konstaterar ena ambulanssjuksköterskan. Foten är blek, och de känner ingen puls. De ger syrgas, sätter halskrage och flyttar mannen till spineboard. De imobiliserar benet. Han har starka smärtor och får smärtstillande. Stor styrka beredd En kvart senare är ambulansen vid ambulansintaget på Centralsjukhuset i Kristianstad.

I akutrummet finns redan en stor arbetsstyrka i beredskap, den som krävs vid rött traumalarm. Ledningssjuksköterskan Henrik skriver ned nödvändig information han fått vid larmet från ambulans på en whiteboard. Alla kan se. Teamledaren finns på plats. Två narkosläkare, kirurg, ortoped, AT-läkare, flera sjuksköterskor och - på lite avstånd – läkarsekreteraren, beredd att skriva ned alla insatser som görs, och klockslag. I bakgrunden: röntgenpersonal med mobil utrustning, och personal från blodcentralen. WWW.S112.SE

EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™ EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™

MAX 227 KG

Trappstolen som tar dig �ll nya höjder! Eldrivna larvfö�er transporterar pa�enten upp eller ned med bara en knapptryckning. Bä�re arbetsmiljö för dig och tryggare för pa�enten.

ALLFA EUROPE PREMIUM Tillverkad i Sverige ALLFA EUROPE PREMIUM Världens mest exibla ambulansbår? Allfa Europe är den kompletta lösningen om du vill ha högsta kvalitet, multipla funktioner, högsta säkerhet, ergonomiska valmöjligheter utifrån situation, hög patientkomfort samt ett enkelt handhavande för personalen. Allfa Europe erbjuder en mångsidighet som gör den till Sveriges populäraste ambulansbår i akutambulanser. Har du provat Sidearm? Armstöd för Allfabåren

20 G

MAX 300 KG

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

Utbildare sökes – TILL EN AV LANDETS FRÄMSTA EXPERTER PÅ HJÄRTSTARTARE. ViaMedici arbetar med att rädda liv. Vi säljer hjärtstartare till såväl privatpersoner som företag och utbildar i HLR med hjärtstartare. Nu söker vi fler utbildare i:

Man påkörd, bilisten har smitit.

Förstahjälpen & HLR med Hjärtstartare Vi ser gärna att du har bakgrund inom ambulans- eller akutsjukvård. Utbildningarna sker dag- och kvällstid, främst i Skåne.

>> WWW.S112.SE

För mer info ring eller maila: Janne Möller tel 0771-901 901 moller@viamedici.se www.viamedici.se

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

>> Kläderna klipps upp. Man hittar blåmärken och revbensfraktur, som gett skador på lungsäcken. Mannen får lungdränage, syrgas och blod. Två påsar vätska ger inte önskad effekt, patienten får en tredje. Pulsen sjunker, och blodtrycket stiger. Han kvider och får mer smärtstillande. – Har han fått stelkrampsspruta? Efter sträckning av benet och placering i skena ska mannen vidare till röntgen för koll efter inre skador. I samma veva går larmet. Ambulans är på väg in, nu med en verklig patient och fraktur på underben. Personalen försvinner efter en kort summering till ett angränsande rum. Övningen är slut. Gott betyg till flera En stund senare, över en kopp fika, summerar teamledaren och kirurgen Tomas Wetterling tillsammans med Yvette Emtsjö, traumakoordinator, Jonas Trobäck från Falck Ambulans och akutmottagningens Hans Ingvarsson morgonens övning. – Det prehospitala arbetet var ovanligt bra, kring arbetet med rygg, mage, bäckenkoll. Ambulans ska göra vad de kan på plats, utan att fördröja transporten till akuten, konstaterar Tomas Wetterling. Han ger också ledningssjuksköterskan ett mycket gott betyg. – Uppgiften är ju att ha överblick, och styra arbetet på rummet. Inte göra så mycket ingrepp själv. Det fungerade bättre än vanligt den här gången. Jonas Trobäck är också nöjd med typen av övning, bland annat eftersom den ökar förståelsen inifrån sjukhuset för de förutsättningar ambulanspersonal har utanför. Ambulanssjukvården har egna traumaövningar också, men här övas helheten.

Ambulans två i närheten, bistår vid olycksplatsen

Ett, två, tre – lyft

Olycksplatsen

Imobiliserad, med öppen lårbensfraktur. Akuten nästa.

4-hjulsdrift till FUNÄSDALEN

Hämtas av Torbjörn Lennartsson och Karl Sandvold

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Ambulans lämnar över till full traumastyrka.

WWW.S112.SE

Hans Ingvarsson Hans Ingvarsson, akutsjuksköterska och aktiv vid sjukhusets realistiska traumaövningar agerade trauma teamledare. Teamledaren får alltid stor uppmärksamhet.

>> Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar. ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna. En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

”

Målet är att upptäcka brister innan något faktiskt inträffar

Under övningen ställs allt på sin spets, så nära verkligheten det bara går. Viktigt öva vardagsolyckor Yvette Emtsjö förklarar att det är organisationen som ska övas: – Att realistiskt öva vardagsolyckor, som den här, är viktigare än att öva katastrofberedskap. Vid katastrof satsas så mycket mer resurser från alla håll. – Kommunikation är viktigt, det är alltid där det uppstår brister. Information om exempelvis blodtryck eller dålig andning når inte alltid fram. Man måste förvissa sig om att vara tydlig, och att alla pratar högt så att läkarsekreteraren kan dokumentera allt som händer. Tomas Wetterling inflikar: – Målet är ju att upptäcka brister innan något faktiskt inträffar. Själva insåg vi längre tillbaka exempelvis hur viktigt det är med blodsockerkontrollen. Att någon faller kan ju bero på insulinkoma, kanske inte alls på olycksfall eller skada. 32

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Vid just den här övningen fungerade inte bakjouren fullt ut, den som ska finnas på plats. Alla läkare i bakjour är utbildade i ATLS, de kan det, men kan inte alltid prioritera övningarna. – Kanske behöver vi öva primärjourerna mera, så att de får mer vana vid att jobba själva i sådana här sammanhang. Fem-sex gånger om året ordnar Centralsjukhuset i Kristianstad oannonserade traumaövningar, tillsammans med den prehospitala vården i privat regi. Det är smått unikt, med övningar i samverkan sjukhusambulans. ”Patienten” Kjell-Åke Birgersson har egen erfarenhet från ambulansverksamhet, och är van markör. – Det har hänt att personal i akutrummet faktiskt satt venkatetern på mig på riktigt! – Och jag kan hålla andan tillräckligt länge för att de inte ska höra några andningsljud med stetoskopet.

4-hjulsdrift till SVENSTAVIK

Hämtas av Anders Olofsson och Eddie Gabrielsson

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

Thomas Wetterling

10 - 1 2 s e p t e m b e r

Yvette Emtsjö

Håller i traumautbildningar Tomas Wetterling, kirurg, är ansvarig för traumautbildningen på läkarsidan (ATLS) i södra sjukvårdsregionen, det vill säga från Halmstad-Växjö och söderut. Yvette Emtsjö, akutsjuksköterska i botten, är ansvarig på nationell nivå för traumautbildningen i den prehospitala vården (PHTLS).

När den stora tågolyckan inträffade i Kristianstad för några år sedan slumpade det sig så att en traumautbildning just pågick på sjukhuset. Det gick därför snabbt att få många nödvändiga specialister på plats för olika uppgifter.

Kollision mellan lastbil och tåg Fredagen den 10 september 2004 kl. 09:07 kolliderade ett SJ-tåg med ett lastbilssläp, lastat med träpellets, på en plankorsning 3 km öster om Kristianstad. Vid olyckan dödades tågets förare och en passagerare.Ett 50-tal personer skadades, varav fyra allvarligt.

WWW.S112.SE

Man kunde mobilisera ett stort antal ambulanser till platsen. Redan kl. 09:14 var sju ambulanser på väg, tolv var på väg kl. 09:28 och 32 kl. 10:10. Sammanlagt deltog ca 30 brandmän inklusive befäl från olika brandstationer.

RES‐Q‐VAC CAREVENT®ALS CAREVENT®EMT RES-Q-VAC är en av de smidigaste och mest lättanvända handsugarna på marknaden! CAREVENT® Pneumatiska handventilatorer med HLR-funktion. Låg vikt och lätthanterade.

SMARTBAG® engångs O_TWO CPAP engångs SMARTBAG® Engångsrevivatorn som ger feedback för att minska risken för aspiration. O_TWO CPAP är 100% engångs i ett paket, och förbrukar endast 8 l/min på 5 cmH2O. O_TWO CPAP ger 45 -75% O2 och ett motstånd på 5 - 20 cmH2O. Fungerar i –18°C till 50°C

WATER‐JEL® CELOX™ FIXO‐FÖRBAND Källa: Statens haverikommission

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Ambulanssjuk

vård

Efter flera års förfrågningar från marknaden kommer äntligen beskedet. Nilsson har tagit fram en MB Sprinter som ska täppa igen ”storbils-hålet” hos sina kunder.

Text och foto: Sven Åsheden

TILLÖKNING

i Nilsson-familjen För tredje gången på 9 år presenterar Nilsson en ny ambulansmodell. Nåja, ny och ny... Det mesta går att känna igen, i varje fall till det yttre. Man måste kliva in i sjukhytten för att tydligt upptäcka att något nytt är på gång. Vi som följt Nilsson genom åren vet att när företaget tar fram en ny ambulansmodell, så gör man det på sitt eget sätt. Detalj efter detalj ska vara välgjord och genomtänkt. Mycket tid och kraft läggs ned på nytt lätt och flexibelt material. Med sin polskinredda MB Sprinter tänker Nilsson erövra marknadsandelar i klassen storbilsambulans, över 3,5 ton. En 34

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

ambulans med hög lastkapacitet, bra komfort och väl genomtänkta funktioner. Det gör Hans-Allan Martinsson ingen hemlighet av.

Efter mycket letande fann vi företaget Autoform i staden Mysłowice (2 miljoner invånare) i södra Polen berättar HansAllan Martinsson.

– Svaret är. Varför gå över ån efter vatten när det går att samverka med någon annan duktig och kompetent ambulansbyggare. – För att leva upp till våra kunders krav och vår egen strävan att ständigt utveckla vårt ambulanskoncept är kompetens- och teknisk utveckling strategiskt viktig för oss. Vi har under flera års tid letat efter en leverantör som matschar vår egen Nilsson-filosofi.

Upphandlingsfördel Med sin nya MB Sprinter ser Nilsson om sitt hus och lever upp till sina kunders återkommande önskemål. Nämligen, att kunna köpa både små- och storbilsambulanser från en och samma leverantör. I en Nilsson-levererad ambulans ska det inte finnas några kvalitetsmissar. Eller som Karl Justh, ny VD på Nilsson sedan ett halvår tillbaka, hävdar: – Sprintern från Autoform motsvarar de mest högt ställda

Varför inreder ni inte Sprintern själva, hemma i Laholm?

krav och förväntningar som vi och våra kunder kan tänkas kräva. Till skillnad från konkurrenterna har Nilsson fram tills nu endast satsat på sin småbilsambulans, flaggskeppet Nilsson V70, som prisas av sina användare för hög lastkapacitet, utmärkta köregenskaper, låga driftskostnader och fyrhjulsdrift. Och varje vinter som SMHI spått snökaos har ambulansen funnit nya förespråkare. Framgångsvåg Just nu surfar Nilsson på en framgångsvåg. V70-ambulansen har sålt som aldrig förr, under de senaste åren, och rusat WWW.S112.SE

Interiören i MB-ambulan sen är byggd med samma säkerhetstänkande som i Nilsson V70 Ambulan s. En tydlig Nilsson från alla vinklar.

Detta är den bästa byggnation som vi lyckats hitta på den Europeiska markande berättar Hans-Allan Martinsson.

VD Karl Justh

upp på första plats i försäljningsstatistiken för ambulanser. Något som också byggt upp stora förväntningar hos ambulansköparna. Kundorienterat tänk – Tack och hej efter avslutad affär? Nej, så funkar det inte WWW.S112.SE

hos oss. En genomförd affär ska i stället vara början på en lång kundrelation. Vår ambition är alltid att lägga stort fokus på våra kunder, både före och efter köpet, för att skapa optimal trygghet för båda parter avslutar Karl Justh. Nilsson Special Vehicles i Laholm ägs till 70 % av Shejk Mohammed Al-Amoudi, ägare till bland annat bensinbolaget Preem.

Autoforms inredningsdetaljer håller högsta klass.

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se

Telefon: 018-430 11 10

VERKSAMHETSPLAN 2013

Alarm Ambulansförbundet talar när andra tiger! Henrik Johansson, förbundsordförande

Alarm Ambulansförbundet är fast beslutna att verka för att förbundet ska komma närmare såväl den enskilde medlemmen, som hela medlemskollektivet. Förbundet vill tydligare visa den nytta vi alla har av att arbeta tillsammans. Vi skall bli ett starkt förbund, och en synlig aktör i debatten om rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Förbundets mål är att vara det självklara valet för presumtiva medlemmar inom ambulanssjukvården och andra närliggande yrkesarenor. Vår strävan att vara förstahandsvalet rörande facklig hemvist kommer synas genom fler aktiviteter och kortare beslutsvägar. Förbundet skall arbeta med att skapa intresse för bra villkor på arbetsmarknaden, vilket sker genom att företräda och stå upp för de värden vi arbetar för. Gentemot myndigheter, media och beslutsfattare skall vi vara en aktör att räkna med. Vi ska vara ett förbund som talar när andra tiger. Pensionsålder, arbetstider och rättvisa löner är frågor vi har och kommer driva vidare. Vi tar även krafttag mot kränkningar och olika former av mobbning. Styrelsen har valt att under 2013 fokusera på följande tre områden; kollektivavtal genom samarbete, arbetsrättslig slagkraft 36

SAMVERKAN 112 NR 6 3 2012 2013

och lobbyverksamhet. Till detta följer att arbeta vidare med redan existerande medlemsförmåner och medlemsvärvning. Den ekonomiska konsolideringen av förbundet kommer att fortsätta, men det betyder inte att vi skall vara inaktiva. Vi ser i skrivande stund över våra ekonomiska åtaganden och gör därtill prioriteringar för att stå starka när det behövs. Ledstjärnan för förbundets arbete är att skapa bra förutsättningar för medlemmarna att vara aktiva. Under de senaste åren så har vi av olika skäl tappat medlemmar. Det är inget unikt för vårt förbund, men vi måste ovillkorligen vända denna utveckling. Vi behöver också underlätta administrationen och göra medlemskapet mer attraktivt. Det ska vara enkelt att ansluta sig till förbundet. Det är helt avgörande för förbundets ekonomi att vi växer i medlemstal. Att missionera för detta blir en viktig operativ uppgift under 2013. En extra kongress med en rad stadgeändringar står för dörren. Utan att förlora vår särart kommer förbundet i en snar framtid även välkomna andra yrkeskategorier inom sjukvården att ansluta sig till förbundet. För att lära oss av andra aktörer kommer en utökad kontakt med liknande förbund ske regionalt, nationellt och på en interna-

tionell nivå. Det finns många aktörer som i kulisserna är med och påverkar möjligheterna för oss att utöva inflytande. Förbundet är idag den naturliga samtalsparten för dessa intressenter. Inom förbundet finns fantastiskt mycket erfarenhet och kunnande i en mosaik av frågor. En utmaning är att kanalisera frågorna och resonemangen till rätt personer i organisationen, vilket i första hand sker via våra ombud, som förmedlar så sakkunnig belysning av inkommande frågor som möjligt. Förbundets arbetsrättsliga arbetsgrupp består av både ombudsmän och arbetsrättsadvokater, vilket kommer vara ledstjärna även 2013. Det arbetsrättsliga området har stor utvecklingspotential och har på individnivå blivit något av ett signum för förbundet. Genom att vara proaktiva i olika arbetsrättsliga frågor ska vi visa att förbundet står upp när andra niger, eller som vår banderoll lyder; ”vi talar när andra tiger”. Förbundet ska initiera debatter och resa frågeställningar och genom kollektivets kraft driva vår gemensamma sak framåt. Istället för att göra lite på en stor mängd olika områden, väljer vi att fokusera våra resurser på de tre fukusområdena, vilka naturligtvis även inbegriper flera närliggande frågor.

Debatten som rör välfärdsföretag Med anledning av debatten kring välfärdsföretag och ”vinster i välfärden” känner Alarm Ambulansförbundet anledning att lämna några kommentarer rörande den verksamhetsarena, vari vi omsluter medlemmar, det vill säga den nationella ambulanssjukvården och det som därtill äger anslutning (flyg, sjö och landburen prehospital sjukvård). Vi reagerar mot flera ting i den debatt som pågår. När det gäller svenska ambulanssjukvård finns flera privata aktörer, så långt vi kan se idag bara aktiebolag. Personalkooperativ eller ideella icke vinstdrivande föreningar synes helt från-

varande. När vi studerar förutsättningar för nyss nämnda icke vinstdrivande aktörer att ha en chans att lägga anbud, synes dem vara helt obefintliga idag. Landstingens upphandlingar är ofta så snäva att det i en egentlig mening inte finns många intressenter som kan räkna på uppdragen. Inte sällan synes en ensidig sammansättning av anbudsvillkor, ofta stipulerade i omsättningskrav som egentligen fungerar som en diskvalifikation redan när bläcket nuddar pappret. Uppföljningen av de avtal som ingås mellan ett landsting och olika vinstdrivande bolag lämnar många gånger övrigt att önska. WWW.S112.SE

Betald annonsplats

Landstingen och bolagen sitter efter en tid ofta i gemensam båt, med konststycket att lappa ihop en verksamhet med allvarliga arbetsmiljöproblem. Summariska förändringar kring avtalsvillkor är ett exempel. Ett annat mer systematiskt problem är beställarnas handlingsförlamning och rädsla att agera när bolagen inte följer ingångna avtal. Eller när personal i pluralis slutar. Några konsekvenser i form av viten eller varningar synes höra till ovanligheterna. Detta även i de fall då det finns goda skäl att agera. Viljan att “äta kakan och ändå behålla den” håller inte. Det synes råda en ständig konsensus mellan bolagen och landstingens inköpsavdelningar. Akutsjukvård på lösvikt, till realisationspris reklameras inte. Landstingen - som på ren gissning - ger uttryck för uppfattningen att om man släpper ägandet fritt till endast aktörer med viss omsättning, ja då kommer det plötsligt att strömma pengar till övriga delar i sjukvården, har med rätta starkt kritiserats av dem som lappar, nämligen personalen som ser till att tredje man får hjälp i nödens stund. Hållningen att endast riskkapitalbolag eller vinstdrivande bolag agerar bäst vilar enligt oss inte på saklig grund. Idén med aktiebolag i ambulanssjukvården är dessutom dåligt förankrad inom personalkollektivet. Den länsbaserade landstingsapparaten försöker nu lappa ihop ambulanssjukvården genom att tillföra den ett antal nya inslag, alla med sikte på att på att stärka det ”demokratiska” inflytandet i bolagen som bedriver verksamhet på uppdrag av dess köpare, ja just det; landstingen. Två diametralt motsatta verksamhetsidéer möts, affärs- och bolagslogiken möter den av medborgarna ägda, det vill säga den allmänna sektorn som i den bästa av världar fattar beslut på saklig grund. Men så är inte fallet, då landstingen sett till att exkludera de kooperativa och ideella krafterna från att ens kunna räkna på ambulanssjukvården. Upphandlingarna WWW.S112.SE

som sker är av detta skäl att betrakta som klara på förhand. I sin landstingspolitiska iver att skapa en balansgång mellan välfärd på lika villkor och välkomna saliggörande vinstdrivande ambulansaktörer, ja då försvinner en grundläggande fråga, en fråga som initierat hela diskussionen om vinster i välfärden. Är det överhuvudtaget sannolikt att mer pengar strömmar till den allmänna sjukvården om vi lämnar fritt bara till ett litet antal ambulansaktörer? Kan vi verkligen öka den reella konkurrensen med en sådan begränsad skara aktörer? Det är ju dessa frågor som initierat hela diskussionen. Är dessa upphandlingar alls att föreställa som öppna och existerar det fri konkurrens när bara ett litet antal aktörer kan räkna på uppdragen. Frågorna lämnas obesvarade - förmodligen för att man inte kan peka på det riskvilliga kapital med krav på avkastning som är beredd att återsatsa på sjukvården och befintlig personal. Ibland får vi känslan av att landstingen är delägare i annars fristående bolag. Någon sådan lönsamhet kan inte de svenska landstingen uppvisa, det vill säga att dessa till antalet fåtal ambulansbolag gör så att externt sunt främmande kapital söker sig tillbaka till personalutveckling och sjukvården. Nej, vi tror inte detta tankesätt följer med ambulansaktörernas ägaransvar, som är att generera vinst och att vinna nya marknader. Å så fungerar det riskvilliga kapitalet, och så skall det nog också fungera, men frågan är om svensk prehospital sjukvård ska vara monopolplatta i detta ekonomiska virrvarr. Från den fackliga horisonten upplever vi en tillkrånglad diskussion om vem som är bäst lämpad att fatta beslut i en fråga som - så långt det går att överblicka - inte leder till de effekter som utgjort grunden för att frågan överhuvudtaget aktualiserats. Nämligen nyttan för tredje man och för dem som i realiteten ska utföra arbetet. Vi kan så långt vi kan utblicka inte se tillstymmelse till remisser eller dylikt direkt till personalen.

De garderingar som politiska krafter försöker pressa in i debatten för att ”blidka” de demokratiska krafterna” är inte hållbara. Man måste hålla i minnet och respektera att aktiebolagslagen och den logik som följer därav knappast är förenlig med grundläggande kärnvärden för allmännyttig och livsviktig verksamhet. Att låtsas bort detta är att underkänna mångårig kunskap och respekt för hur affärsverksamhet måste hantera kapital, avkastningskrav samt det ovillkorliga kravet att se till bolagets och bara bolagets bästa etc. En medlem, en röst, är inte utgångspunkten för inflytande i bolag. Där är storleken på aktieinnehav utgångspunkten för storleken på inflytande. Varför inte lägga ut hela landstinget på entreprenad? Någon aktörer skulle säkert kunna driva verksamheten på kommission och räkna hem avkastningskravet. Avslutningsvis anser Alarm Ambulansförbundet att landstingen måste tänka till. Det är inte rimligt att landstingen överlämnar en så viktig samhällsresurs till vinstdrivande bolag. I synnerhet inte när man bevisligen inte har kraft att se till att ingångna avtal följs eller försäkra sig om att personalen har drägliga och rättvisa arbetsvillkor. Tiden är även inne för landstingen att abdikera från sin roll som ansvarig för preshospital sjukvård. Därför kommer vi driva frågan om ett förstatligande av ambulanssjukvården – där villkoren för dess uppdrag ligger i linje med forskningssamhället och står på statlig och i lag reglerad grund. För oss är det lika självklart som att inte få för sig att lägga ut polis eller försvar på aktiebolag. Det ska också sägas att det finns berömliga inslag i den privata modellen, men den hör inte hemma i en sådan viktig samhällsfunktion som preshospital sjukvård de facto är. Henrik Johansson Förbundsordförande Alarm Ambulansförbundet SAMVERKAN 112 NR 2 2013

Ambulansförbundet till attack mot Landstinget Ambulansförbundet Alarms ordförande Henrik Johansson går till attack mot Landstinget. Landstinget har varslat de två ambulanssjuksköterskor som ska ha fällt rasistiska kommentarer och vägrat hjälpa en självmordsbenägen flyktingpojke i februari i år. Men Landstinget har inte informerat facket och inte heller inlett några förhandlingar innan de gick ut med informationen i media. – Att man nu går ut med den här utredningen och man går ut med pressmeddelanden, men man har inte gjort det man ska göra. Det är att informera den fackliga hemvisten och ange grunden till varför man vill vidta de här åtgärderna. Man har inte ens suttit vid förhandlingsbordet med de här personerna, för vilka framtiden kanske är spolierad bara genom det här drevet, säger Henrik Johansson till P4 Gävleborg. ”Har inte gjort saker i rätt ordning” Henrik Johanssons analys är att Landstinget haft för bråttom för att visa på handlingskraft istället för att göra saker i rätt ordning, nämligen att informera facket och inleda en förhandling innan man varslar.

– Man vill kanske visa sig på styva linan. Men det har hänt förut, vi har sett det förut, och det sker hela tiden. Det som är solklart och synes vara alldeles uppenbart idag, det visar sig vara det rakt motsatta imorgon, säger Johansson och fortsätter: – Den individhänsyn som jag tycker framförallt ska prägla arbetslivet har man totalt lagt åt sidan i det här fallet. Det är konsulter, det är en landstingsledning som gör allt för att komma ut i media. Men att de inte ens har bemödat sig om att kontakta oss. Landstinget menar att allt gjorts enligt reglerna Ambulansförbundet Alarm anser alltså att Landstinget har rundat dem. Men Helena Björkman, chef för division operation på Landstinget, menar att allt har gjorts i enlighet med rådande regler och att varslet är ett sätt att visa att Landstinget vill säga upp de två ambulanssjuksköterskorna. – Jag bedömer att vi har hanterat det här korrekt och där har vi sakkunniga personer till vår hjälp. Men Landstinget kommer inte polisanmäla de båda ambulanssjuksköterskorna. – Det här handlar om ett arbetsrättsligt

Bakgrund 2013-03-22 publicerade Arbetarbladet en artikel där man hävdar att ambulansen vägrat ta med en flykting som hoppat från sex meters höjd, samt att en medarbetare på ambulansen yttrat sig rasistiskt kring händelsen. Utredningen Utredningen delas in i tre delar: 1. Avvikelserapporteringen 2. Hantering personal 3. Medicinsk bedömning/ journalföring Sammanfattning av händelsen 2013-02-01 Två bilar (hädanefter benämna bil 1 och bil 2) är på plats. Bil 1 är bemannad med medarbetarna 1 och 2. Bil 2 anländer något senare och är bemannad med medarbetarna 3 och 4. 38

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Henrik Johansson, förbundsordförande

förfarande. Utredningen om händelsen som helhet är en del av grunden till det, sedan handlar det om de samtal som förts med medarbetarna men också att vi inte kan garantera patientsäkerheten framåt med utgångspunkt från den lagstiftning som styr hälso- och sjukvården samt våra anställningsavtal och vår värdegrund. Det innebär att vårt förtroende för de här medarbetarna är förbrukat. Love Liman, Sveriges Radio, Nyheter P4 Gävleborg

Bil 1 befinner sig innanför det område som polisen spärrat av, bil 2 är uppställd direkt utanför avspärrningarna. Från bil 1 till huset där patienten befinner sig är det cirka 30 meter. De medarbetare som befinner sig på plats står bakom bil 1 där man diskuterar vad som kan hända utifrån de givna förutsättningarna. I anslutning till gruppen av ambulansmedarbetare befinner sig en polis. Patienten sitter i ett fönster som uppskattas vara 3-5 meter ovanför mark och räddningstjänsten har en kudde nedanför fönstret som ska bromsa fallet om patienten bestämmer sig för att hoppa. Under diskussionen yttrar sig medarbetare 3 direkt olämpligt genom att säga att ”det är lika bra att låta honom hoppa, det är bara en flykting”. Detta noterar medarbetare 1 och han säger till medarbetare 3 att uttalanden av den typen inte är acceptabla. Den kvinnliga polisen hör också uttalandet och avviker i samband med detta från platsen. Kort efter detta avviker också medarbetare 3 från platsen och beger sig mot trapphuset som leder upp till det rum där patienten befinner sig.

WWW.S112.SE

10 - 1 2 s e p t e m b e r

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control

För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120 WWW.S112.SE

www.physio-control.se SAMVERKAN 112 NR 3 2013

>> Vad som sker när medarbetare 3 beger sig in i trapphuset finns återgivet i den händelserapport polisen skickat över till Lands Landstinget. Utifrån vad som återges i polisens händelserapport samt vid den händelseanalys ambulansen genomfört framkommer det att medarbetare 3 uppträtt störande gentemot samverkande myndigheter på plats, vilket under pågående insats påverkat samverkande parter negativt. Kort efter att medarbetare 3 återvänt från huset lämnar bil 2 platsen då man bedömt att det inte krävs mer än en bil för att hantera situationen. Ytterligare en kort tid därefter hoppar patienten från fönstret och landar i räddningstjänstens matta. Patienten hasar sig ner på marken och försöker lämna platsen springandes. Patienten övermannas snabbt av polis och räddningstjänst som håller kvar patienten på marken. Medarbetare 1 gör en bedömning utifrån vad han ser att patienten inte behöver ambulanstransport, något som han nämner till poliserna på plats. Polisen säger att de bedömer det som att patienten behöver transporteras med ambulans till sjukhuset, men medarbetare 1 framhärdar att så inte är fallet och att han inte kommer att transportera patienten. Samtidigt så närmar sig medarbetare 2 patienten med ett antal filtar som han vill lägga på patienten då han misstänker att patienten är nedkyld efter att suttit i fönstret ett antal timmar. Medarbetare 2 får ej möjlighet att lägga dessa filtar på patienten och han försöker även få medarbetare 1 att ändra sitt beslut genom att föreslå att de ändå ska transportera patienten i ambulansen till sjukhuset. Polisen beslutar då att transportera patienten till sjukhuset med stöd av Polislagen § 11 samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård § 47. Man för patienten till en väntande polisbil och beger sig till sjukhuset. Bil 1 avslutar insatsen och gör sig tillgängliga för nya uppdrag. Avvikelserapporteringen Vid ett så kallat ”blåljusmöte” 2013-0228 nämns helt kortfattat att en ambulansmedarbetare stört polisen vid en insats på Öster i Gävle. Mer information än så framkommer inte vid detta tillfälle utan en chef vid ambulansstationen i Gävle ber att få kompletterande information från polisen. Informationen ska, enligt polisens representant, skickas över till ambulansen i Gävle. Under de kommande dagarna påminner man polisen om att få ta del av händelserapporten och 2013-03-11 skickar man även en påminnelse via e-post. Ambulanssjukvården får ta del av händelserapporten 2013-03-22. När cheferna inom ambulansen får ta del av händelserapporten från polisen kallas 40

SAMVERKAN 112 NR 2 2013

de medarbetare som var inblandade in till samtal och man beslutar därefter att ta två medarbetare ur tjänst. Rutiner för avvikelsehantering Avvikelsehantering inom Landstinget Gävleborg styrs av en landstingsövergripande rutin. De verksamheter som har behov av att anpassa rutinen för lokala förutsättningar upprättar en egen version med anpassningar utifrån den egna verksamheten. Vårdbild. Foto: Landstinget Gävleborg

Ambulanssjukvården har en egen rutin som baseras på den landstingsövergripande rutinen. Inom ambulansverksamheten har man tidigare haft få avvikelser gällande t.ex. bemötande. En av orsakerna till det är att man inte vill rapportera avvikelser på kollegor man måste arbeta med i framtiden. Man har under det senaste året arbetat aktivt med avvikelsehanteringen inom ambulanssjukvården. Det är viktigt att man i detta arbete lägger fokus på lärande, kvalitet och patientsäkerhet. Ett system för hantering av avvikelser ska användas för att uppnå förbättringar och förhindra upprepningar av ursprungshändelsen. Medarbetare ska känna stort förtroende för hela avvikelsehanteringsprocessen och se det som ett stöd för att utveckla sig själva i sin yrkesroll. Hantering personal Medarbetare 3 uppges ha yttrat sig nedsättande och rasistiskt om en asylsökande som hade för avsikt att hoppa genom ett fönster 3 - 6 m över marken. Utredningen har intervjuat de medarbetare som var på plats och alla utom medarbetare 3 lämnar samstämmiga uppgifter om dennes uttalande. Medarbetare 1 påtalade också på plats för medarbetare 3 det olämpliga i att yttra sig på det sätt denne gjorde. Även en polis som befann sig i anslutning till ambulansmedarbetarna på insatsplatsen hörde uttalandet.

Utredaren har, via olika källor, blivit uppmärksammad på att det vid stationen i Gävle finns en kultur som inte till fullo ligger i linje med hälso- och sjukvårdens värdegrund. Uppgiftslämnarna har begärt att få vara anonyma på grund av rädsla för repressalier av de personer som upprätthåller kulturen. Detta faktum i kombination med de uppgifter som lämnades medförde att utredaren fick i uppdrag av landstingsdirektören att kontakta GävleDala Företagshälsovård (GDFH) för att göra en intervjuundersökning bland alla medarbetare på stationen i Gävle. Undersökningen förankrades både med ambulansledning och berörda fackliga organisationer och genomfördes av representanter från GDFH som normalt jobbar enbart i Dalarna Detta för att säkerställa att medarbetarna kunde garanteras anonymitet. Då det är en omfattande undersökning med över 40 intervjuer som ska sammanställas samt att undersökningen inte har direkt koppling till händelsen på Öster i Gävle kommer utredningen inte att redovisa något resultat. Däremot kommer undersökningen att ligga till grund för det framtida arbetet med arbetsmiljö och kultur inom verksamheten. Medicinsk bedömning/journalföring Patientdatalagen (SFS 2008:355) säger i 3 kap 1§: Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal ska föras för varje patient och får inte vara gemensam för flera patienter. I 3 kap 3§ framgår följande: Skyldig att föra en patientjournal är 1. den som enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke, 2. den som, utan att ha legitimation för yrket, utför arbetsuppgifter som annars bara ska utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården eller utför sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälsooch sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare, och 3. den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården. Lag (2010:677). Vidare framgår det i 3 kap 6§: En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Om uppgifterna finns tillgängliga, ska en patientjournal alltid innehålla 1. uppgift om patientens identitet, 2. väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, 3. uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder, 4. väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, och 5. uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av beWWW.S112.SE

handlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning. Patientjournalen ska vidare innehålla uppgifter om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes. Den journal som förts av medarbetare 2 vid ovan beskriven händelse är knapphändig. Då medarbetare 2 inte genomfört några behandlingsåtgärder eller medicinska ställningstaganden lämnas detta utan åtgärd. Medarbetare 1 har gjort en bedömning att patienten inte behöver transporteras till sjukhus med ambulans utan att dokumentera detta. Utredningen visar också att medarbetare 1 inte följt gällande riktlinjer för ambulanssjukvården i Gävleborg genom att inte genomföra de undersökningar som krävs för att fatta ett beslut om att kvarlämna patienten. Vidare har inte patienten vårdats utifrån gällande behandlingsriktlinjer för patienter som: 1. Fallit från hög höjd 2. Hypotermi 3. Intoxikation Slutsatser och diskussioner Ambulanssjukvården får knapphändig information om att en medarbetare ska ha stört polisen vid en insats på Öster i Gävle. Utifrån den information som gavs

vid det tillfället fanns det ingen anledning för närvarande chefer att misstänka att det varit en allvarligare incident. Man begär dock in kompletterande uppgifter från polisen, något som anländer tre veckor senare efter påstötningar vid telefon och e-post. Man blir medveten om att det är en allvarligare incident än man först fick intrycket av när Arbetarbladet 21/3 ringer och söker verksamheten för kommentarer kring händelsen. Polisen sänder över en händelserapport till ambulanssjukvården 22/3 och därmed blir det tydligt att händelsen är allvarligare än man tidigare antagit. Avvikelsehanteringen inom ambulanssjukvården baseras på den landstingsövergripande rutinen. Enligt gällande regelverk för framtagning av rutiner ska dessa ses över och utvecklas/förbättras årligen. Den landstingsövergripande rutinen för avvikelsehantering ska genomgå en översyn som ska vara klar senast 2013-10-31. Inom ramen för denna översyn rekommenderar utredaren att man tar speciell hänsyn till åtgärder som ytterligare kan förhöja förtroendet för avvikelseprocessen. Inom ambulanssjukvården finns det rutiner för journalföring och behandlingsriktlinjer för omhändertagande av patienter som fallit från hög höjd, är nedkylda och misstänkt intoxikation. Medarbetare 1 beslutar att patienten

inte behöver transporteras till sjukhus i ambulans. Detta beslut föregås inte av någon fysisk undersökning av patienten. Inom ambulanssjukvården har man riktlinjer för omhändertagande av patienter i liknande situationer och medarbetare 1 har frångått dessa. Det finns också behandlingsriktlinjer för patienter som kan misstänkas vara suicidala eller intoxikerade, även dessa riktlinjer har medarbetare 1 frångått. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är detta handlande förkastligt och brister i ett medicinskt omhändertagande. Vidare har medarbetare 1 inte heller dokumenterat det medicinska ställningstagandet i patientens journal. Även detta är ur ett patientsäkerhetsperspektiv förkastligt. Landstinget Gävleborg jobbar hårt med patientsäkerhetsfrågorna och avsteg av den typ som beskriv ovan är utifrån detta perspektiv mycket allvarliga och bör bedömas därefter. Medarbetare 2 upprättar en journal på patienten. Denna journal innehåller knapphändiga uppgifter om patientens hälsotillstånd. Det ska dock påpekas att det inte är medarbetare 2 som fattar något medicinskt beslut rörande patienten och därmed är inte heller medarbetare 2 enligt

" Vi bygger Sveriges bästa sjuktransporter "

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

>> gällande lagstiftning skyldig att föra journal. Det är utredarens uppfattning att ambulanssjukvårdens rutiner för journalföring är adekvata, men att det finns ett behov av att ytterligare förtydliga vem som är journalföringspliktig så att det inte uppstår tveksamheter kring detta i framtiden. Utredaren har inte kompetens att bedöma riktigheten i behandlingsriktlinjerna som nämns ovan, men det är inte heller aktuellt att bedöma dessa då det tydligt framkommer att medarbetare 1 aldrig vårdat patienten enligt behandlingsriktlinjerna. Detta är ett ytterst allvarligt avsteg från de skyldigheter en medarbetare har inom ambulanssjukvården då det medför en kraftigt ökad risk för patienten att eventuella skador missas och nödvändig behandling fördröjs eller helt uteblir. När det gäller medarbetare 3:s rasistiska uttalanden och uppförande på platsen för händelsen strider det mot landstingets värdegrund. Denne har inte framstått som vare sig professionell eller respektfull och ödmjuk inför situationen. Alla har rätt till en likvärdig vård oavsett kön eller härkomst. Som medarbetare inom ambulanssjukvården är man ofta den första person från landstinget som möter patienten. Det ställer stora krav på den enskilda medarbetaren i fråga om bemötande och förmåga att få patienten, som ofta är i en utsatt situation, känna sig trygg och väl omhändertagen. Utredaren har också kunnat konstatera att det saknas ett ändamålsenligt IT-stöd för dokumentation inom verksamheten. Man har idag MobiMed i en äldre version och man väntar på att leverantören ska åtgärda ett antal brister i version 4 av systemet innan man uppgraderar. När uppgraderingen sker så finns det dels möjlighet att överge den pappersdokumentation som införandet av RHETTS medfört. Man kan också i den senaste versionen av systemet föra dokumentation som inte förs in i en patientjournal men som knyts till aktuellt uppdragsnummer. Detta innebär att man kan dokumentera händelser som inte är direkt relaterad till en patient utan andra händelser som kan vara av värde att ha nedtecknade. Detta arbetssätt är vedertaget inom t.ex. polisen där varje polis har en anteckningsbok där man noterar sådant som kan vara bra att ha nedtecknat. Att införa en liknande rutin med ett ändamålsenligt IT-stöd medför att den enskilde medarbetaren har möjlighet att föra anteckningar över händelser som inträffar men som inte har med omhändertagandet av patienter att göra. Rekommendationer Utredaren föreslår att följande åtgärder genomförs: Översyn av landstingsövergripande rutin för avvikelsehantering. Gällande rutin ska årligen revideras och utifrån de erfarenheter som dragits av den42

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

na utredning är det önskvärt att ytterligare stärka stödet för att arbeta med avvikelser, för både medarbetare och chefer.  Utredaren föreslår att landstingsdirektören ger ansvarig tjänsteman instruktioner om att ytterligare stärka stödet för medarbetare och chefer att mer aktivt arbeta med avvikelsehantering som en del i verksamhetens utveckling. Rutiner för journalföring inom ambulanssjukvården Gällande rutiner för journalföring inom ambulanssjukvården är adekvata men verksamhetschefen behöver säkerställa att alla berörda medarbetare är medvetna om rutinerna och sitt eget ansvar i relation till dessa.  Utredaren föreslår att verksamhetschefen för ambulanssjukvården utarbetar en rutin för att säkerställa att berörda medarbetare har kännedom om gällande rutiner i verksamheten. Rutiner samt stöd för händelseanteckningar Det saknas idag i ambulansverksamheten rutiner för att dokumentera händelser som inträffar men som inte är relaterade till omhändertagande av patienter. Det kan t.ex. vara händelser som sker på en olycksplats, problem i samverkan med andra myndigheter eller andra uppgifter som kan antas vara av intresse längre fram i tiden. Det är dock viktigt att om en dylik rutin införs att man tydligt klargör gränsen mellan vilket information som ska dokumenteras i patientens journal respektive vad som ska dokumenteras i en händelseanteckning. Frågan är inte främmande för verksamheten, det uppges finnas ett förslag framtaget av verksamhetens kvalitetssamordnare som torde kunna ligga till grund för arbetet.  Utredaren föreslår att verksamhetschefen för ambulanssjukvården utreder möjligheterna att införa rutiner enlighet resonemanget ovan. Arbetsmiljö/personalfrågor Tidigt under utredningens gång framkommer det att det råder en speciell kultur inom ambulansverksamheten. Detta i sig behöver inte vara ett problem, men när den tar sig uttryck som innebär att enskilda medarbetare inte känner sig bekväma eller till och med upplever obehag eller rädsla för att gå till jobbat, är det något som arbetsgivaren måste åtgärda. Man har under det senaste året arbetat aktivt med detta inom verksamheten och det är utredarens förhoppning att de uppgifter som lämnats anonymt till utredningen kommer till nytta i detta arbete. Även de anonyma intervjuerna borde kunna ge en bra bild av nuläget i verksamheten och ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete.  Utredaren föreslår att verksamhetschefen för ambulanssjukvården tar in de synpunkter som framkommit iden kartlägg-

ning GDFH gjort i det redan påbörjade arbetet inom området. Detta arbete har redan givit goda resultat och med ytterligare synpunkter ser utredaren stora möjligheter till att göra signifikanta förbättringar för medarbetarna i verksamheten. Samverkan med andra myndigheter Utredaren har haft dialog med Polismyndigheten i Gävleborgs län, kontaktperson har varit Glenn Hillman, som har haft till uppgift att utreda polisens agerande i ovan nämna situation. Under denna dialog har det framkommit önskemål från polisen om fördjupat övningssamarbete. Dels för att skapa bra kontakter för berörda medarbetare, dels för att skapa förstående får varandras olika roller vid en insats. Landstinget har å sin sida framfört önskemål om att skapa mer formella kontaktytor för olika frågor. Landstinget och Polismyndigheten är i stor utsträckning beroende av varandra och det finns ett stort behov av att snabbt och enkelt kunna etablera dialog på andra nivåer än idag.  Utredaren förslår att landstingsdirektören uppdrar till lämplig tjänsteman att utveckla kontaktvägarna mellan Landstinget Gävleborg och Polismyndigheten i Gävleborg.  Utredaren föreslår att verksamhetschefen för ambulanssjukvården uppdrar till lämplig tjänsteman att tillsammans med Polismyndigheten i Gävleborg utarbeta ett gemensamt övningsprogram som gynnar båda parter. Med denna rapport avslutas utredningen och överlämnas till uppdragsgivaren. Gävle 2013-05-14, Peter Bivesand Säkerhetschef

4-hjulsdrift till LINDESBERG

Hämtas av Lars-Erik Bergström och Sören Fromel

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

Rakel och Nödnet ett steg närmare varandra

Påfallande hörbar och synlig. Vår nya varningsteknologi.

www.pintschbamag.de

Foto: DNK

Sedan augusti 2012 har samarbetsprojektet Nor-Swe ISIproject som möjliggör kommunikation mellan Rakel och det norska Nödnet varit igång. Det innebär att Rakel i framtiden kommer att kunna användas i Norge i Nödnet. Representant för Sverige

Effektiv kommunikation mellan länderna säkerställs

Syftet med projektet är att säkra en effektiv och användarvänlig kommunikation mellan samhällsviktiga aktörer i Sverige och Norge, mellan Rakel och Nödnet. – Vi tar fram talgrupper för samverkan och metoder och rutiner som ska säkerställa att kommunikationen mellan länderna vid en olycka eller kris blir så effektiv som möjligt, säger Anita Galin, projektledare i Sverige, på MSB. Representanter från polis, räddningstjänst och ambulans

I projektet finns tre arbetsgrupper i vardera Sverige och Norge med representanter från polis, räddningstjänst och ambulans. Den svenska arbets-

gruppen samordnas av Sven Morin, MSB. – I september 2013 kommer samtliga arbetsgrupper från Sverige och Norge att mötas för att starta upp steg två. Då går vi vidare och tittar på hur kommunikationen sker vid gränssamverkan och enas om en arbetsmetodik kring denna, säger Sven Morin, samordnare för de svenska arbetsgrupperna, MSB. Initiativtagare till projektet är svenska MSB och norska Direktoratet for nødkommunikasjon (DNK). DNK ansvarar för utbyggnad av Nödnett.

elbå b b u D

nsp a r t k sju

ort

Nyfikenhet på projektet i övriga Europa

ISI-projektet avslutas 2015 med en gränsöverskridande övning mellan Sverige och Norge där man testar den framtagna funktionaliteten och metodiken. – Det märks att det finns en nyfikenhet även ute i Europa kring Nor-Swe ISI-project och dess resultat, vilket är väldigt roligt, säger Anita Galin.

www.umea-congress.se /

ERGOMY®-systemet eliminerar manuellt lyft vid lastning och ökar därmed säkerheten för både användare och patienter.

Källa: MSB

Direktsänd Webb-TV från Flisa Titta in på Flisakonferensen i realtid. Tillsammans med Interactive Design Studio AMEA i Uppsala sänder vi live till

WWW.S112.SE

Euro Equip AB Roger Jonasson Telefon +46 (0)54 832878 info@euroequip.se

0513- PK

Det första steget, att analysera de olikheter som finns vid kommunikation i systemen utifrån det framtagna tekniska gränssnittet i migrerat tillstånd, det vill säga när man befinner sig på andra sidan gränsen, är nu avklarat.

www.s 1 1 2 .se

www.pensi.fi

Mer information: Matz Göthensten matz@pensi.se • 0500 484 974

uk -prod

ter frå

n Pen

A 2000M Pensi e d bårslä Pensi MY ERGO Pensi

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Samverkan

Etikprofessorn som gärna Text: Lena M Fredriksson Foto: Lars Ardarve

PreHospen är ett centrum för forskning och utveckling av prehospital akutsjukvård, som är placerat vid Högskolan i Borås. En av de forskare som är knutna dit är etikprofessorn Lars Sandman, en person som gillar att bryta mot det förväntade och som förespråkar en pragmatisk syn på etik i vården.

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

WWW.S112.SE

bryter mot det förväntade Lars Sandman märks. En föreställning om att en etikprofessor ska stå över världsliga ting som att bry sig om kläder, alternativt ha på sig säckiga manchesterkavajer och murriga mjukiströjor faller pladask när man träffar Lars Sandman. Han klär sig medvetet. Och inte alls diskret. – Nej, jag vill gärna sticka ut och synas, säger han. Och jag tycker om att bryta mot en förutfattad bild av en professor i etik, om det finns en sådan. Jag har ett stort intresse för design, utseende och att dansa på klubb och jag gillar att vara spretig i min framtoning. Förhållandet till sitt eget döende Lars Sandmans intresse för filosofiska frågor började redan i ungdomen, kanske på grund av att han och hans familj var fundamentalistiskt kristna. När han så småningom började forska handlade det först om hur man ska se på religiösa upplevelser, men ganska snart bytte han ämne. Avhandlingen kom att handla om döden och hur man kan förhålla sig till sitt eget döende. – Jag granskade de idéer som florerar om hur man ska se på sitt döende, som till exempel ”du måste acceptera din död”, ”vi måste prata mer om döden” och ”det är bra att summera sitt liv inför döden”. Dessa begrepp behövde analyseras: Vadå acceptera döden? På vilket sätt? Förnufts-, känslo- eller värderingsmässigt? Vadå prata? Hur då? Jag ville också försöka ta reda på om sånt här verkligen bidrog till att göra livet, och döendet, bättre. Slutsatserna i avhandlingen ger inga generella råd kring döendet, utan visar att personlighet, inställning till livet och många andra aspekter påverkar hur man bör förhålla sig till döendet på bästa sätt. – Till exempel är det ganska vedertaget att tro att man måste acceptera sitt nära förestående döende. Men det kan finnas goda skäl för att förneka döendet, särskilt om man lyckas med det! De flesta säger ju att de vill dö knall och fall och inte veta något i förväg. Min avhandling visar olika resonemang kring de här frågorna och att man kan argumentera på olika sätt för att bryta upp de sanningar vi ofta tar för givna. Älskar att undervisa År 2002 tillträdde han som universitetslektor i vårdens etik och värderingar på Institutionen för vårdvetenskap i Borås. Redan som doktorand hade han fått undervisa och insett att det var något som han WWW.S112.SE

uppskattade och passade för. I Borås blev det mer av den varan. – Jag är lite av en exhibitionist och gillar att stå framför folk, så jag älskar att undervisa! Han är inte särskilt pretentiös rent intellektuellt. Därför använder han ofta banala och enkla exempel i undervisningen och relaterar hellre till tv-serier som de flesta studenterna känner till än till tunga klassiska verk som få har pejl på. – Jag upplever mig som lite allergisk mot intellektuellt snobberi. Sug efter etikkunskaper I sitt arbete är han också handledare för andras forskning, till exempel i det projekt om vård i stridsmiljöer, som tidigare har beskrivits i Samverkan 112 (nummer xxx). Nuförtiden finns det ett sug efter kunskaper i etik inom vården, och Lars Sandmans arbete vid Högskolan i Borås har ända från starten kantats av olika sidouppdrag och andra projekt. Sedan 2009 är han professor i etik, men han är till exempel också etisk rådgivare i Västra Götalandsregionen, vetenskaplig sekreterare i Regionala etikprövningsnämnden och han hjälper Socialstyrelsen att dra upp nationella riktlinjer för hanteringen av patienter med vissa diagnoser, som bröst- kolorektal- och prostatacancer. Lärobok i vårdetik Han och en kollega har färdigställt manus till en lärobok i vårdetik och han arbetar med ett projekt som kallas Hemtjänst 3.0, där man skapar strukturer för att tekniskt och etiskt möta upp nya krav kring vård av äldre. Etik i vården kan handla om mycket. När det gäller rena vårdprioriteringsfrågor finns det redan en etisk plattform i Sverige kring hur vårdresurserna ska fördelas, berättar han. Men det finns fler etiska aspekter: – Ta till exempel det där med omskärelse på pojkar. Det är omdebatterat, men tillåtet i Sverige, under vissa omständigheter. Vi gjorde en analys inom Västra Götalandsregionen om huruvida den offentliga vården skulle erbjuda sådana ingrepp. Ingreppet är egentligen onödigt, men ändå tillåtelse under vissa omständigheter. Det finns ett kulturellt mönster att utföra detta ingrepp. Då tycker jag att en pragmatisk etisk lösning att erbjuda omskärelse i den offentliga vården, men inte som prioriterad verksamhet och eventuellt till självkostnadspris. När ingreppet görs i den offentliga vården blir

säkerheten för barnen större, och man har dessutom en möjlighet att kanske försöka övertala föräldrarna att avstå från ingreppet. Detta är alltså en bedömning utifrån en analys som är gjord med mina glasögon. Nu är det upp till politikerna att fatta beslut. Ålder: 47 år Bor: nära Röda Sten i Göteborg Familj: Fru, två barn och två katter Fritid: Kläder (har bland annat designat en kavaj), renoveringsprojekt, tränar löpning och på gym, läser och lyssnar på musik. Är bra på: att tapetsera, laga mat och klä mig snyggt. Är också bra som diplomat och kan jämka samman olika viljor Drömmer om: att kunna ägna mig åt någon verksamhet med kläder, till exempel ha ett eget klädmärke. Men det ska i så fall göras vid sidan av det jag gör nu, som ett kreativt komplement till arbetet som etikprofessor.

4-hjulsdrift till KROKOM

Hämtas av Dan Ånnegård och Arne Bäckwall

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Sjöräddning

Text: Sven Åsheden Källor: Sjöräddningssällskapets stationer

MIDSOMMARHELG

med Sjöräddningssällskapet Sjöräddningssällskapet har 67 räddningsstationer och mer än 170 räddningsbåtar längs våra kuster och i våra största sjöar. Och 2 000 frivilliga sjöräddare som är beredda att rycka ut, dygnet runt, året om. Inom 15 minuter är räddningen på väg när larmet går.

Ett axplock av händelser, under midsommarhelgen 21-23 juni, från landets Sjöräddningsstationer. » Man som har kraftig tandvärk. Rescuebåt bemannas med frivilliga sjöräddare samt ambulanspersonal. Väl ute på plats lastas patient ombord och transporteras in till hamn. Mannen får därefter åka taxi till vidare vård. » En man har cyklat omkull och slagit sig medvetslös. Rescuebåt med ambulanspersonal går ut till ön. Patienten har vaknat och efter undersökning kan han själv kliva ombord och transporteras till hamn. Ambulans kör honom vidare till sjukhus. » Hjälper person med allergisk reaktion på skärgårdsö. » Plåstrar om person som skurit sig i fingret. Stoppat blodflöde samt tejpat. » Tejpat person som ramlat och slagit upp överläppen. » Givit lättare sjukvård till person som ramlat och gjort sig illa i fingret. Eventuell faktur och personen ombedes att uppsöka sjukvård kommande morgon. » Rescuebåt med 3 man ombord. Lämnar över till ambulans efter att ha hämtat patienten på skärgårdsö. » Utfört sjöambulanstransport från skärgårdsö till väntande ambulans. Medvetslös person. » Medlemsservice till segelbåt med tamp i propellern. Bogserat till båtvarv. » Person i vattnet. Möter upp räddningstjänst och sjöräddningshelikoptern. Samtliga enheter söker i området ca 2 timmar, men utan något resultat. Räddningstjänsten går ut med dykare för att söka i det aktuella området. 46

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

» Person som simmat i havet och inte kommit tillbaka. Området sökes av tillsammans med ambulanshelikopter och räddningstjänst. Det finns inga tecken på att någon badat. Efter ca en timmas sök så avbryter räddningsledaren insatsen. » Larm från JRCC angående förmodad sjunkande segelbåt. Endast en del av masten synlig. Observationerna är gjorda från land och har blivit bekräftade från färjor i området. Framkomna konstateras, att det är en vakare tillhörande en båtklubb. Den utgör banmarkering vid klubbseglingar. Flaggan är vit och väldigt stor i förhållande till höjden. Vid svag vind är den lätt förväxlingsbar med toppen på en segelbåtsmast. » En pojke har trillat och skadat sitt ben. Sjuktransport. » Larm från JRCC om en båtexplosion. Personer befinner sig i vattnet. På väg till platsen beslutar man att tillkalla en extra Rescuebåt. Framme vid positionen kan besättningen konstatera att båten är helt övertänd. Personerna som befunnit sig i båten har lyckats simma iland. Efter att man konstaterat att de är säkrade så påbörjas släckningsarbetet. Båten går inte att rädda. Efter avslutad insats pratar besättningen med de drabbade som omhändertagits av räddningstjänstens personal på land. » Man och hans hund saknas efter en segeltur. Rescuebåt går ut för att bistå i sökandet. Men mannen, hunden och den lilla segelbåten återfinns innan Rescuebåten hinner fram. » Sjöräddningscentralen går ut med ett allmänt anrop. En träseglare har kraftig vatteninträngning och det finns barn

ombord. Rescuebåt som befinner sig på medlemsuppdrag vänder omedelbart. En polisbåt som befinner sig i närheten hörsammar larmet och går mot haveristen. Ytterligare en Rescuebåt lämnar kaj efter larm. Femton minuter senare anländer dessa tre enheter, från tre olika håll, inom loppet av någon minut. En syn och timing som bör ha varit högst befriande för en haverist. Barnen evakueras omedelbart till polisbåten. Segelbåten blev länsad under gång för att sedan bli förtöjd på grundare vatten och vid brygga. » Larm om båt som kört på grund. Vid framkomst konstateras att den stod högt på grundet. Det fanns inga skadade ombord

4-hjulsdrift till KARLSKOGA

Hämtas av Peter Carlsson och Börje Chemnitz

NILSSON SPECIAL VEHICLES www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

så ärendet överlämnades till polis och kustbevakningen för vidare utredning. » Larm om båt som drivit mot land. Rescuebåt drar ut haveristen och bogserar den in i lä. Allt var okej så dom kunde fortsätta sin resa. » Segelbåt med en familj ombord, gick på grund. Vid grundstötningen föll kvinnan huvudstupa från sittbrunnen ner i ruffen. Rescuebåt fanns i närheten och är snabbt på plats. Kvinnan är knappt kontaktbar. Huvud-, nack- eller ryggskada kan misstänkas. Immobilisering påbörjas och kvinnan får syrgas. Patienten vaknar till och klagar på smärtor i huvud, nacke och axel. Ambulanshelikopter anländer. Den skadade förflyttas på "spineboard" till helikoptern, som tar kvinnan till sjukhus. » Besättning i jour kontaktades av båtägare vars båt (Ryds 586) tog in vatten. Ombord befann sig två vuxna och ett barn. Rescuebåt bistod den nödställde. » Ägaren till en Flipper 620 ringde jourhavande skeppare. Han uppgav motorstörning. » Medlem gått på grund. Inga personskador eller vatteninträngning rapporterades. » SOS Alarm meddelar att två personer siktats i vattnet åkandes på frigolitskivor. Rescuebåt beger sig mot området. På väg dit meddelas att räddningstjänsten tagit hand om personerna. Rescuebåten återgår.

» Rescuebåt undsatte en grundstött seglare. » Just inkomna för bunkring vid Kustbevakningens station går larmet om en man som fallit överbord från en segelbåt. » Rescuebåt rycker ut och undsätter en Finnmaster med motorhaveri. » Att få en ankarlina i propellern är ingen hit även fast det är sol och svaga vindar. Tur att Sjöräddningsällskapet hjälper sina medlemmar ur trassliga situationer. » Rescuebåt kallas ut via sökare, "Bil i sjön, vid gästhamn". Assistera räddningstjänsten. Gästhamnen ligger nära stationen så vi ansluter såväl från sjö- som landsidan. » Ägaren till en Windy 24 fot har motorhaveri. » Sweden Rescue förmedlar ett medlemsuppdrag angående en segelbåt (Scampi) som gått på grund. » Sökarlarm via Sweden Rescue. Man med misstänkt stroke. Besättningen befinner sig i hamn för måltidsuppehåll. Avgår omedelbart mot den drabbades position. Flyttar över patienten till Rescuebåt och går för att möta brandbåten som har ambulanspersonal ombord. » Sweden Rescue kopplar ihop oss med SOS Alarm. Får uppgiften att hjälpa ambulanspersonal ut till skärgårdsö där en yngre kille skurit sig i handflatan.

Rescuerunner

» Larm från Sjöräddningscentralen "Sweden Rescue" om en båt som slog mot klipporna i kraftig blåst. Rescuebåt hjälper den nödställde. » Larm från JRCC angående motorseglare som tar in vatten och har ankarlinan i propellern. Avgår med Rescuebåt och tre mans besättning. Larmar även ut en Rescue runner utifall haveristen befann sig på för grunt vatten för koppling. Motorseglaren får assistans och hjälp att föra in båten till en kaj med travers. » Larm från SOS Alarm, en fritidsbåt har drivit in på grunt vatten. Rescuebåt rycker ut. » Det har börjat brinna i motorutrymmet på en fritidsbåt. Rescuebåt rycker ut.

Översiktssystem 360° Ett system för total översikt runt ditt fordon. Systemet består av fyra kameror och en kontrollbox. Systemet sammanflätar bilderna från kamerorna runt fordonet och genererar en översiktsbild i 360° utan döda vinklar. Utmärkt vid precisionskörning i trånga utrymmen, passager och i stora folksamlingar (ex. dagis, skolor & på olycksplatser). Kontrollboxen kan kopplas till befintlig monitor eller användas med Safedrivings original.

Safedriving 24 AB har sedan 2006 inriktat sig på produkter för säker körning. Huvudsortimentet består av fordonskameror med ett brett utbud av backkameror, krankameror samt GPS-navigatorer. I sortimentet finns också en serie produkter för trådlös däcktrycksövervakning (TPMS / DTÖ).

190x130.indd 1

WWW.S112.SE

www.safedriving.se • 040 - 30 30 24

2013-04-09 14.53

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Marknadsnyheter POLMAN – det nya POLisiära MANöversystemet för svensk polis

RÄTTELSE. IVPA föddes inte i värmländska Torsby för 21 år sedan

Sedan januari 2013 är POLMAN® standard i svenska polisbilar. Med de CAN-baserade styrsystemen från Standby som bas och en nyutvecklad fordonsdator har en helt ny plattform skapats. Den innehåller en unik manöverpanel, H2, bestående av både pekskärm och en CAN-manöverpanel. Från H2 kan alla viktiga funktioner i en polisbil skötas, t ex dubbla Rakelradios, backkamera, blåljus, övrig belysning, video, navigation osv. Inställningar av systemet för rätt fordonstyp görs innan användning. Det kan konfigureras för alla typer av polisfordon och även anpassas till övrig utrustning i fordonet.

I förra numret av Samverkan 112 skrev vi att IVPA startades 1992 som ett glesbygdsprojekt i Torsby kommun, Värmlands län.

Standby AB Telefon: 0520-49 44 55, per.lindblom@standby.eu

Tryckluftskumsystem

Försäljning, service och utbildning i hantering av One-Seven, CAFS. Nordens bästsäljande tryckluftskumsystem för mobila och stationära släcksystem. Hör av er så kommer vi och visar vår VW T5 med OneSeven hydro-drive. Nordic Fire & Rescue Service Telefon: 076-11 00 121, sa@nfrs.se

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Lars Engerström, Chefläkare/Medical Director på SOS Alarm Sverige AB, berättar att han, i egenskap av ambulansläkare var med och startade IVPA i Gagnef redan 1986. Alltså för 27 år sedan. Gagnef ligger i Dalarnas län. Tack Lars för din uppmärksamhet!

Översvämningsskydd

Översvämning i Ungern, Maj 2013. Markleens Noflood-system. Förmodligen det mest kostnadseffektiva systemet. Låg vikt per meter före driftsättning. Fyra man kan driftsätta 1 000 m under fyra timmar. Installationshöjd börjar på 50 cm och går upp till 200 cm. Kan skydda mot vattenhjöd på 120 cm. Markleen AB Telefon: 031-41 21 70, info@markleen.se

WWW.S112.SE

Two stripes for quality De två strecken symboliserar kompromisslöst arbete. Symbolen kombinerar erfarenheterna från professionella inom akutsjukvården med Profiles produktutveckling, design och tekniska överlägsenhet

Profile är Nordens största internationella fordonspåbyggare av utryckningsfordon, vi har kompetensen att erbjuda funktionella och säkra lösningar. Vi kartlägger kundens behov, använder den senaste teknologin och konstruerar ambulanser efter kundens önskemål anpassade efter myndighetskrav. Kontakta gärna oss i Trollhättan för visning av fordon.

www.profilevehicles.com Profilcomponent Sweden AB, Grafitvägen 4, 46138 Trollhättan, Tel 0520-479900, info.sweden@profilevehicles.se

Marknadsnyheter NY högflödes CPAP för engångsbruk!

Nytt fäste till ZOLL X Serien I samband med vunnen upphandling i Jönköpings Län, där ska vi leverera 31 st ZOLL X Serien, har en ny fästanordning tagits fram. Lösningen använder det skensystem som Nilsson ambulans har i sina ambulanser, och ger en smart och ergonomisk funktion.

• O2 MAX systemet levererar O2 flöden från 30 % -100 % • Upprätthåller ett positivt luftvägstryck med flödeshastigheter från 60-140 l/min • Varierbart PEEP motstånd 5.0, 7.5 och 10 cm H2O IM-MEDICO Svenska AB, Telefon: 08 - 715 55 10, info@im-medico.se

Ny LED-larmbåge och LED lampa i Standbys sortiment

Med Magnum larmbågen erbjuder vi en fullutrustad LED-larmbåge i flera olika längder. Den har totalt 24 dioder per hörn och 6 dioder i varje framåt- och bakåtriktad modul. Den blåa varianten har sidoarbetsljus som standard. Levereras i 12V utförande och för 24V kunder erbjuder vi en dc konverter som kan beställas separat. E-godkänd.

Mini LED lampa, BL/GU77 Liten, kompakt LED lampa med kraftfullt ljus som gör den perfekt att montera där utrymmet är begränsat. Monteras t.ex. i grill, stötfångare, backspegel. Nu har den blivit E-godkänd och kommer i 10-30V utförandet. Finns i blått och gult utförande. Standby AB Telefon: 0520-49 44 55, per.lindblom@standby.eu

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

Medidyne AB Telefon: 0431- 448 050 info@medidyne.se

Komplett klädsystem från Taiga

Taiga skriver nytt avtal med Landstingen i Värmland och Gävleborg. Taiga har fått äran att leverera kompletta klädsystem till drygt 500 personer inom ambulanssjukvården. Avtalet träder i kraft från sommaren 2013 och varar i minst 2 år. TAIGA AB Telefon: 0340-66 69 00, info@taiga.se

Marknadsnyheter. Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter? Maila till: info@s112.se Tjänsten är gratis för våra annonsörer! Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 3 2013

POSTTIDNING B

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

ANNONSERA

INFÖR HELA BLÅLJUSSEKTORN Räddningstjänst

Polis

Ambulanssjukvård

Sjöräddning / Kustbevakning

En annons i Samverkan 112 når en bred grupp av läsare. Tidningen distribueras ut av Posten 6 gånger per år och har en upplaga på 3 000 exemplar. Det är få utgåvor per år – tidningen ligger framme länge och din annons exponeras därmed under en längre tid. Annonserar du dessutom på vår hemsida exponeras du för ytterligare unika webbesökare.

PRENUMERERA

Samverkan 112 är en komplett källa för nyheter och händelser inom blåljussektorn samt senaste marknadsnyheterna. Innehållet är aktuellt och läsvärt under en längre tid och du håller dig uppdaterad om vad som händer i branschen. BESÖK VÅR HEMSIDA WWW.S112.SE FÖR ATT LÄSA MER OCH BESTÄLLA ANNONSERING OCH PRENUMERATION.

SAMVERKAN