nr-4-bladderbar by Samverkan112

HINDERFRI VÄG t jekt med mycke Pro goda resultat

Nummer 4 2013

Årgång 12

Pris 49 kr

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

VA N S B R O -MODELLEN Knoppade av till Kalmar län

R RÄTT FRÅGO Blodförgiftning igt kan upptäckas tid N YA S A R R H E L I KO P T R A Sjöfartsverket väg valde sin egen

Nyheter!

rna på usnyhete 70 lj lå b te s Sena t med ndet run nätet. La gar varje dag! in dagstidn 2.se w.s11

Ambulanspersonal Hårt arbetande hjältar

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora PCM förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en flexibel kommunikationsplattform, som används i blåljusfordon för att samtidigt hantera t.ex. Tetra/Rakel, GSM och egna radionät. Nu har denna plattform blivit ännu smidigare genom Telium Pandora PCM – en användarvänlig PC-applikation som gör att alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Därmed förenklas kommunikationen samtidigt som förarmiljön blir renare och mer trafiksäker. Telium Pandora PCM är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval

POLIS

för frekventa kommandon. Föraren och vårdaren

SJUKHUS SOS ALARM

manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd intercom och kan även genomföra

AMBULANS

hstd.se

3-partssamtal. Allt efter vad situationen kräver.

Tel 035-16 61 00 www.teliumsweden.se

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

WWW.S112.SE

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Bettina Bettenhausen, Mikael Bergström, Lena M Fredriksson, Agneta Grimby, Daniel Karlsson, Madeleine Longo, Rolf Sundblad, Annika Svensson och Dag Öhrlund Formgivning Sven Åsheden och Josephine Öhrlund (praktikant). Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: Ragnhild Larsson

Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ........................................... NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ........................................... NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

........................................... NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

...........................................

Tuff sommar för många Under sommaren har nyhetsmedierna bombarderat oss med larmrapporter om omänskliga belastningar inom sjukvården. Arbetsbördorna har ökat till oacceptabla nivåer. Långt ner på agendan Anställda uppmärksammar regelbundet ansvariga på det faktum att de inte räcker till för en väl fungerande och patientsäker sjukvård. All sjukvård är ständigt överbelastad. Personalen går på knäna och resurserna är knappa. Inget nytt sommarproblem. Detta känner vi igen sedan tidigare. För att komma till rätta med problemen krävs mer personal, bättre arbetsmiljö och en lön som premierar allt slit och ett stort ansvar. Problem som ligger långt ner på sjukvårdspolitikernas agenda. Medellivslängden ökar Vi svenskar lever allt längre. Medellivslängden har ökat nästan utan avbrott i Sverige under 250 år i en takt som motsvarar ungefär två månader per år. Nu blir vi i genomsnitt 81,5 år och det som har bidragit allra mest till den ökade medellivslängden de senaste decennierna är bland annat den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Men andelen äldre med flera komplicerade hälsoproblem har ökat markant under en tioårsperiod. Och svensken i allmänhet blir allt sjukare. Åtminstone enligt Försäkringskassan som konstaterat att det så kallade sjukpenningtalet ökar. Färre vårdplatser Sjukhuskorridorer fylls med sängar när allt fler fasta sjukvårdsplatser blivit färre. Vårdplatserna i Sverige har minskat och har gjort det under minst tio år, vilket statistik från landets kommuner och landsting visar. Antalet disponibla vårdplatser per 1 000 invånare är 2,7 i Sverige. EU- genomsnittet är 5,3 platser. Sverige hamnar i botten vad gäller antalet vårdplatser. Framtida hälsoproblem Vänds inte utvecklingen med ständiga nerskärningar, besparingar och effektiviseringar i vårt samhälle, kommer detta att bli ett av våra största framtida hälsoproblem. Tro mig. En del av de pengar som sparas idag kommer att blomma upp i nya och komplicerade svårigheter om några år. Visst ska varje krona kontrolleras och vi måste självfallet ha ett så effektivt samhälle som det bara är möjligt. Därvidlag är vi alla säkert eniga. Men att kortsiktigt bara se till debet och kredit skapar tyvärr ofta nya problem. Sverige är historiskt bra på att både öka produktiviteten och effektivisera, men det måste finnas gränser!

NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

Vi ses i slutet av oktober!

NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

........................................... ...........................................

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

SAMVERKAN

Innehåll

Jagar inte bara sjöfyllerister

ka rs te ö k s k ju s s n la u b m a h c o TIB

Polisflyget köper in nya helikoptr

Brandlarm från gruvan 6 8 10 12 16 20 4

Landet runt - aktuella notiser Landet runt - aktuella notiser Vansbromodellen knoppade av till Kalmar län TIB och ambulanssjuksköterska Samverkan för hinderfri väg Hårt arbetande hjältar

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

26 28 30 32 34 36

Kustbevakningen håller Mälaren ren Brandlarm från gruvan Larmcentral 119 DNA-pistol - nytt vapen Rätt frågor om blodförgiftning

38 42 44 46 50

Kommunak räddningstjänst under 2012 Ambulansförbundet har förhandlingsrätt Polisflyget köper in nya helikoptrar Dubbelmord på Hells Angels-gården Marknadsnyheter

Nya SAR-helikoptrar till Sjöfartsverket WWW.S112.SE

TACK TILL HUVUDSPONSORER

GULDSPONSORER

KONGRESSPARTNER

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För bättre ekonomi Livslängden för sjukhytten är beräknad att nyttjas på tre chassin.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se WWW.S112.SE

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Nytt utbildningsmaterial Aktuellt

Värends Räddningstjänst, ambulans och polis har deltagit vid fotograferingen av en iscensatt trafikolycka.

Frivilliga på landsbygden hjälper räddningstjänsten Den svenska glesbyggden blir allt mer gles och i samband med det blir det allt svårare att få fram hjälp vid till exempel olyckor. Därför finns det ett stort behov av att civilbefolkningen ska gripa in frivilligt när det kommer larm. Elisabet Nilsson och maken Urban bor i en by utanför Sundsvall och de har utbildats av Räddningstjänsten för att hantera hjärt-startare och släcka bränder, för att kunna vara först på plats vid en olycka: – Man ställer ju upp när det behövs, säger Urban. Ni har fått lära er att släcka bränder också, har det varit användbart? – Jättebra, säger Urban Nilsson. – Men man ska ju vara stark för att kunna hålla i den där vattenslangen, flikar frun Elisabeth in. I den lilla fiskebyn Skatan, söder om Sundsvall, är intresset stort att hjälpa till vid akuta händelser. Inom kort kommer privatpersoner i fem byar i Medelpad vara redo att efter ett SMS från SOS Alarm vara först på plats vid en olycksplats när utryckningen tar lång tid. När det tar upp till 25 minuter för rädd-

ningstjänsten att vara på plats, gör det stor skillnad om bybor kan göra frivilliginsatser i förväg, säger brandmannen Per Sjöbom: – Det fanns en tid när man väntade på kommunen också. Eller brandkåren eller ambulans eller vad som helst men jag tror att vi är tillbaka till att man måste bistå själv. Som vi kunde höra i Ekot i morse blir det svårare att upprätthålla den akuta beredskapen i Sverige när nära hälften av kommunerna tappar befolkning. Åse Blombäck är ordförande i Hela Sverige ska leva säger att det är tydligt att civilsamhället får ta ett allt större ansvar när små orter avfolkas. Hon pekar på att alla betalar skatt och tycker inte att man kan förvänta sig att privatpersoner ska utföra samhällstjänster frivilligt och gratis. --Ska man få långsiktiga och hållbara lösningar så måste man hitta modeller där man också ersätter civilsamhället för de tjänster man gör. Det kommer ju ändå bli vinna vinna situationer där det blir billigare och förutsättnignarna ökar för att upprätthålla service för medborgarna, säger Åse Blombäck, ordförande i Hela Sverige ska leva. Text: SR, Nyheter P4 Jämtland

Oxplosionsartad ökning av ambulansuppdrag Ambulanserna i Jönköpings län skickas allt oftare i onödan visar en ny utredning som landstinget har gjort. Allt fler ringer till SOS Alarm och antalet utryckningar där ambulansen får åka hem tom igen har mer än fördubblats på fem år. Det här leder både till ambulansbrist och slöseri med skattepengar, konstaterar utredningen. Nu kan moderata landstingsrådet Håkan Jansson tänka sig både att organisera om och skaka fram mer pengar. – Vi upplever ju att vi har en förvaltning som är på tårna men det är inte säkert att vi ändå gör på rätt sätt och dom här tomkörningarna är något vi måste titta på, det är ju inte riktigt meningen, säger Håkan Jansson. 6

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Fotograferingen var en del i arbetet med att ta fram ett nytt utbildningsmaterial till blivande sjuksköterskor. Materialet kommer att bestå av en bok och en kompletterande, webbaserad del. Boken kommer behandla samverkan mellan polis, räddningstjänst och ambulans på skadeplats, samtidigt som den beskriver respektive organisations insatser. Värends Räddningstjänst bidrar genom att demonstrera och informera om metoder och metodval. Till exempel för uttagning och losstagning vid trafikolyckor. Materialet kommer kunna användas för utbildning och kompetensutveckling även inom polis och räddningstjänst. Projektet är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Krissamverkan Kronoberg, det vill säga länsstyrelsen, räddningstjänst, ambulans, polis, och kommuner i Kronobergs län. Carina Elmqvist som är lektor vid Linnéuniversitetets institution för hälso- och vårdvetenskap leder projektet och är även en av bokens textförfattare. Projektet genomförs på uppdrag av Studentlitteratur AB.

Ambulansutryckningarna har ökat explosionsartat, som vi berättat om tidigare. Mellan 2007 och 2012 blev det 50 procent fler utryckningar. Nu visar en färsk utredning att det främst är de onödiga transporterna som ökar, det vill säga när en ambulans skickas i onödan och får åka tom hem igen. Just den typen av onödiga uppdrag har ökat från 5 000 till 13 000 mellan 2007 och 2012. Det kan handla om att patienten inte behövde följa med, att uppdraget avbröts eller att patienten kunde behandlas på plats. Orsaken, enligt utredarna, är att allt fler ringer till SOS Alarm, men även att SOS har blivit mer och mer benägna att skicka ambulans - särskilt efter det så kallade Emilfallet där en man dog sedan han vägrats en ambulans. Statistiken visar att många av uppdragen kan vara medicinskt omotiverade, skriver utredaren.

Att ambulansen skickas så ofta i onödan får stora konsekvenser. Personalen går på knäna, skattepengar slösas i onödan och det är allt oftare ambulansbrist och patienter som verkligen behöver hjälp får vänta. Utredningen slår också hål på myten att de främst är de yngre i samhället som kräver ambulans stup i kvarten, ökningen är främst bland de äldre. Rapporten har precis presenterats för politikerna, som än så länge är sparsamma med kommentarerna. Det pågår en diskussion mellan landstinget och SOS Alarm om ökningen men landstingsledningen kan tänka sig både att se över organisationen och skjuta till mer pengar. – Vi fick det här i går och jag har inte djupdykit i dem. Det här får vägas samman i budgetarbetet för det låter sig inte göras gratis. Det kan också betyda att vi måste göra förändringar i organisationen, säger Håkan Jansson. Text: Peter Jernberg, SR, P4 Jönköping

WWW.S112.SE

Ambulanspersonalen hinner inte äta Ansvariga på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fått kritik av facket och sjukhuset kan nu få betala vite om bristerna i arbetsmiljön inte åtgärdas.

Webbsändning För att ta er läsare ännu närmare Flisa-konferensen har vi inlett ett samarbete med Interactive Design Studio AMEA i Uppsala och Umeå Congress, i syfte att sända video live från konferensen, via webben. Under Flisa-dagarna är det möjligt att på nära håll uppleva delar av konferensen ur samma perspektiv som konferensdeltagarna på:

www.umea-congress.se www.s112.se

Ny app visar vägen till hjärtstartare Vid hjärtstopp räknas varje sekund. Lär dig hjärt-lungräddning och hitta närmaste hjärtstartare med appen Rädda Hjärtat. Appen innehåller bland annat följande delar:

1. Stöd i akutsituation, vid både hjärtstopp och luftvägsstopp 2. Hitta närmaste hjärtstartare 3. Lär dig mer om hjärt-lungräddning och luftvägsstopp 4. Så fungerar en hjärtstartare Med appen, som är gratis, kan du på din smartphone se var den närmsta hjärtstartaren finns. Både till Iphone och till Android-telefoner.

Ansvariga på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fått kritik av facket och sjukhuset kan nu få betala vite om bristerna i arbetsmiljön inte åtgärdas. Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg kan tvingas betala vite om inte arbetssituationen för ambulanspersonalen förbättras. Vårdförbundet har flera gånger höjt rösten om ambulanspersonal som till exempel inte hinner ha rast och äta lunch eller ens städa sina ambulanser mellan utryckningarna. – Sommaren har varit som vi befarade. Det har varit många ställda bilar och det innebär att de bilar som varit i trafik har fått köra desto mer, säger Vårdförbundets skyddsombud Peter Reiné. Efter månader av vad som beskrivs som kaotiska arbetsförhållanden har skyddsombudet anmält sjukhuset till Arbetsmiljöverket som efter att ha gjort inspektion nu griper in. – Man har ett dåligt system för att kolla upp att personalen får rast och att man har tillräckligt med ställtid för att kunna fylla på förråd i ambulanserna och kunna göra det som man ska göra när man lämnar av en patient på lasarettet. Jag skulle inte

vilja åka med i en ambulans om jag visste att föraren inte hade haft något måltidsuppehåll efter fem timmar, säger Håkan Alsterhall, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket. Vad gör ni nu på Arbetsmiljöverket? – Vi har hotat med ett eventuellt föreläggande och arbetsgivaren får nu ett antal dagar på sig att svara oss. Om vi inte är nöjda med det svaret så fattar vi ett beslut. Vi är inte riktigt framme vid vite än, säger Håkan Alsterhall. – Vi har haft ett besvärligt bemanningsläge. Vi hade svårt att täcka vårt behov av sommarvikarier, säger Anna Karin Juwel-Egeland, som är verksamhetschef för ambulanssjukvården inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vad har arbetsgivaren gjort för att förbättra situationen? – Vi har gjort det vi kan göra i dagsläget för att säkerställa att personalen får ut sitt måltidsuppehåll, säger Anna Karin Juwel-Egeland. Nu har Sahlgrenska universitetssjukhuset fram till den 30 augusti på sig att lämna svar till Arbetsmiljöverket om vilka åtgärder man kommer att vidta. Text: SR, P4 Göteborg

ION™

INOVA T4R

LIBERTY™ LFL

Whelen® varningsljus från Ferno Norden innebär all�d högsta kvalitet och bästa prestandan. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED) och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är vår nya laddningsbara LED handlampa med överlägsna egenskaper.

LINZ6™

WWW.S112.SE

VERTEX™

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Aktuellt

Räddningstjänsten vill ha betalt Räddningstjänsten åker på ambulanslarm - utan ersättning. Nu vill Södra Älvsborgs Räddningsförbund (SÄRF) göra om avtalet med Södra Älvsborgs Sjukhus. Det säger Börje Eckerlid, som är vice ordförande i direktionen för räddningstjänsten. De så kallade I Väntan På Ambulanslarmen (IVPA) då räddningstjänsten larmas för att utföra första hjälpen tills ambulans anländer, blir allt fler och SÄRF anser att de inte kan täcka kostnaderna. – Vi tycker det är rimligt att ambulanssjukvården och landstinget ju som är sjukvårdshuvudman står för en del av den kostnad som IVPA-larmen innebär, säger Börje Eckerlid, vice ordförande i direktionen för SÄRF. I avtalet med SÄS har man gjort upp att räddningstjänsten rycker ut på dessa

larm mot att SÄS står för den utbildning som krävs. Men i takt med att larmen blivit fler har kostnaderna gått upp och räddningstjänsten vill därför påbörja förhandlingar med SÄS för att göra om avtalet. Hittills har SÄS inte velat gå med på någon ersättning. – Man har varit helt avvisande till ersättning. Jag bor själv i ett område där ambulansen har svårt att hinna fram, och man har från SÄS sida varit ganska kallsinniga när det gäller tryggheten hos dem som bor i utkanterna av vår region, berättar Eckerlid. Ambulanssjukvården bekostas av landstinget och räddningstjänsten av kommunerna i regionen, vilket gör att frågan om IVPA hamnar i gråzonen. Det hela försvåras ytterligare då landstingets resurser för ambulanssjukvården inte räcker till i glesbygden och kommunerna då pressar räddningstjänsten att komplettera tjänsten för att öka

tryggheten i de här områdena. Samtidigt som kommunerna nu ställer sparkrav på Räddningstjänsten. – Kommunen har lagt ett sparkrav på en procent på verksamheten och det är något mer än vad IVPA kostar totalt sett. Det innebär att man får skära i verksamheten på något annat ställe och det finns väl utrymme för mindre förändringar, men i en verksamhet som räddningstjänsten där man har ett lagstadgat krav på att hålla en viss beredskap kan man inte skära år efter år. Då utarmas verksamheten så att det inte blir något kvar, säger Börje Eckerlid. Text: Kristin Karlsson, SR, P4 Sjuhärad

Uppsalas heltidsbrandmän ska rycka ut på alla hjärtstopp

Heltidsbrandmännen i Uppsala kommer att utrustas med hjärtstartare, för att snabbt sätta in livräddande insatser. Samtidigt är boende på landsbygden oroade över att det satsas för lite utanför tätorterna. – Majoriteten av hjärtstoppen inträffar i centralorterna, och vi hoppas kunna vinna tid till dess att hjärt-lung-räddning startas och till första defibrillering. Och vinner vi tiden hoppas vi också vinna ökad överlev8

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

nad, säger ambulansöverläkaren Hans Blomberg. Att insatserna vid hjärtstopp nu ökar är en del av ett nationellt försöksprojekt där Uppsalalandstinget ingår. Det är Uppsala tätort som i första hand ska ingå i försöket, men även heltidarna i Tierps och Östhammars tätorter kommer att börja rycka ut vid hjärtstopp och även de utrustas med defibrillatorer. I Uppsala kommer både ambulans och räddningstjänst alltid att larmas vid hjärtstopp, medan det troligen blir så i Tierp och Östhammar att brandmännens utryckningar vid hjärtstopp enbart sker då man är säker på att komma före ambulansen. Utanför de tre tätorterna är det redan i dag så att brandmännen där, alltså deltidsbrandmän i beredskap, rycker ut vid bland annat hjärtstopp, där gör de stora avstånden att brandmännen ofta kan vara på plats innan ambulansen hinner fram, men i det nya projektet så ska man undersöka om man också vinner tid inom tätorterna genom att larma räddningstjänsten vid hjärtstoppssymtom.

Ökande insatser i tätorterna alltså, men boende på landsbygden har ju tidigare efterlyst ökade insatser utanför tätorterna, och det har hetat att deltidarna för sällan får larm vid sjukdomsfall. Men Anders Fridborg, biträdande brandchef i Uppsala, säger att åtgärder är på gång för förbättringar också på landsbygden. Bland annat är tanken att på olika orter inrätta en s k första insatsperson, som ska ha en brandbil med sig på sitt ordinarie arbete och därför kan rycka ut snabbare än andra deltidare. – Det är nånting som vi kommer att titta på att införa nu. Det kan korta tiden till en första insats för en drabbad. Naturligtvis finns begränsningar för vad en enda person kan göra, men med modern teknik och rätt utrustning så kan man ändå göra en hel del, att bromsa ett olycksförlopp, eller kanske att räta upp en nacke hos någon som sitter avsvimmad i en bil som krockat. Det finns mycket positiva erfarenhet av det runt om i landet, säger biträdande brandchefen Anders Fridborg. Text: Mårten Nilsson, SR, Upplandsnytt WWW.S112.SE

Onödigt byte av ambulansdirigering

Rattfylleri från färjetrafik stoppas

Från november kan SOS Alarm ta över utlarmningen av ambulanser i Uppsala län - efter att vårdbolaget Medhelp drar sig ur. Men beslutet som allianspartierna i Uppsalas landting står bakom får nu kritik av miljöpartiets landstingsråd Johan Edstav. Han tycker att landstinget själva borde ta över ambulansutlarmningen redan i år.

Snart ska det bli omöjligt att köra rattfull från en hamn. Ett försöksprojekt med automatiska nykterhetskontroller i Göteborg ska ge svar på om metoden kan användas på bred front i bland annat svenska hamnar.

Han tycker att landstinget själva borde ta över ambulansutlarmningen redan i år, med tanke på att landstinget har tagit fram teknik för att göra det. – Under den här tiden har ambulanssjukvården lagt ner stor energi på att arbeta fram ett nytt system så att vi ska kunna ha egen dirigering av ambulanser. Då förhandlar man om ett korttidsavtal med SOS Alarm så man får byta ytterligare en gång, säger Johan Edstav (MP). En tillfällig lösning nu med fem månader extra med vårdbolaget Medhelp - det ersätts av en annan tillfällig lösning för hur ambulanserna i Uppsala län larmas ut. Beskedet i går är att landstinget tänker upphandla ett avtal på ett och ett halvt år med SOS Alarm med start i november. Men längre in i framtiden är det tänkbart att landstinget själva sköter ambulansutlarmningen, säger moderaternas landstingsråd Nina Lagh:

– Varje år dör människor i olyckor som är orsakade av alkohol och droger. I många fall skulle tragedier kunna undvikas genom utandningstest, och eftersom tunga fordon, såsom lastbilar, kan vålla stor skada vid en trafikolycka är jag väldigt positiv till det arbete som nu startar, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. 20 augusti invigdes försöksprojektet som ska undersöka möjligheten till automatiska nykterhetskontroller i Sveriges hamnar. Infrastrukturministern invigde anläggningen för automatisk nykterhetskontroll hos förare som ställts i Stena Lines Tysklandsterminal i Göteborg för kontroll av i första hand tung trafik. – Syftet är att rädda liv. Varje år dör och skadas många på grund av alkohol och andra droger i trafiken. Vi hoppas att de automatiska nykterhetskontrollerna visar på möjligheter till en mer effektiv bevakning, säger Arne Winerdal, vd

– Vi har inte stängt dörren till egen regi. Vi vill titta vidare på det. Varför inte göra det från november? – Vi har fortfarande ett par saker vi behöver utreda. Det kommer vi att göra, säger Nina Lagh (M). Men miljöpartiets Johan Edstav är kritisk till att Uppsalas landsting hoppar mellan olika lösningar när det gäller att larma ut ambulanser. Landstinget hade kunnat ta över den uppgiften själva redan i år säger han. – Jag tror att man kan starta upp det under hösten. Det är min uppfattning jag fått från vår verksamhetsansvarige inom ambulanssjukvården. Men blir det inte skörare om man gör det själv jämfört med en stor organisation som jobbar i hela Sverige? – Det här hade varit tänkt att vara i fyra landsting. Det blir ändå en rätt så stor organisation, säger Johan Edstav. Text: SR, P4 Uppland

Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF. Trafiken kommer att ledas i två filer genom en kontrollstation utrustad med mätutrustning. Den infraröda mättekniken möjliggör att provet tas på ett par sekunder genom att blåsa utandningsluft mot en avkännare. – Att vi valt just den här terminalen eller den tunga trafiken beror inte på att problemet är större där. Tvärtom har vi valt en plats och fordonsgrupp där försöket kan genomföras under så lugna förutsättningar som möjligt för att inte störa trafiken och ändå få bra underlag för utvärderingen, säger Tomas Jonsson, vd MHF Test Lab, som byggt kontrollplatserna. – Även om det är ett försöksprojekt så är alla kontroller på riktigt och förare som påträffas påverkade kontrolleras i ordinarie bevisinstrument och kommer att lagföras i vanlig ordning, säger Bengt Svensson, Polisen.

Bäst när det gäller!

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen. Upp till 4800 lumen!

Varningsljus i världsklass! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Besök oss på Flisa-mässan i Uppsala 10-12 september! Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Ambulanssjuk

vård

Foto: Ambulansen, Mjölby

Nu har den uppmärksammade Vansbromodellen spridit sig även till den småländska glesbygden. I Högsby erbjuds nu samma metod som skonar ”gröna” patienter från långa ambulansresor och väntan på akutmottagning. Ambulanspersonalen ger dem istället enklare omvårdnad i hemmet och tid på Hälsocentralen dagen efter.

Vansbromodellen knoppade av till Kalmar län

Ambulansen ger ”gröna” patienter tid på hälsocentral Nina Linder Anne Blomqvist

Det här handlar om Högsbyambulansens nattlarm och om patienter som triageras gröna enligt RETTS. Patienternas vitalparametrar och deras sjukdomshistoria får inte stå i konflikt med tanken att lämna dem kvar hemma och att ersätta ett snabbt besök på akutmottagning med en besökstid på hälsocentralen. Men om allt stämmer, så är erbjudandet detta: Istället för att transportera patienterna till en oftast lång väntan på akutmottagningarna i Kalmar, Oskarshamn eller Västervik (en resa på minst 4-7 mil) samråder ambulanspersonalen med patienten och berättar att de kan erbjuda dem enklare behandling, att de får stanna hemma, samtidigt som de får en tid på Hälsocentralen dagen efter. Fasta tider på närmsta hälsocentral – De flesta blir jätteglada över att slippa åka och känner sig trygga med att ha fått en tid hos läkare utan att behöva stå i telefonkö själva, berättar ambulanssjuksköterskan Nina Linder. – Vi har fasta tider som vi kan erbjuda vid deras närmaste hälsocentral och reaktionerna är oftast positiv. Innan beslutet tas konsulteras jourhavande läkare på akutmottagning. – Grundläggande är att man inte glömmer patientsäkerheten. Det är endast gröna patienter som erbjuds detta och endast efter konsultation med läkare. – Dessutom går vi inte emot patientens egen önskan. Om de trots allt vill följa med till sjukhus, eller om man själv som ambulanssjuksköterska känner minsta osäkerhet så skall man självklart ta med patienten eller erbjuda annat transportsätt till sjukhuset. Fördelarna med att låta Högsbyambulansen fungera som en rullande akutmot10

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Ambulans i glesbyg

Ambulansen i Vans en rullande vårdce bro ntra

en bostad, efter ett larm. Som ambuPersonal från ambulansen i Vansbro besöker med läkare bedöma och göra vårdinsatser lanspersonal har de mandat att i samråd många patienter de långa resorna till på plats, om det är möjligt. Därmed besparas akutsjukvården i Mora.

Ett utökat samarbete med primärvården – för patiente rnas skull… Det är grundtanken med projektet i Vansbro, där dygnsa mbulansen och dess persona l nu fungerar som en rullande distriktssköterskemotta gning under nätter och helger. – Det har gett arbetet fler dimensioner, säger ambula nssjuksköterskan Matts Lindgren och hans kolleger. Vansbro kommun – det är långa avstånd när det handlar glesbygd och om tillgången till primärvård och akutsjukv ård. Under kontorstid har vårdcentra len i centralorten öppet och kan erbjuda kommunin tillgång till läkare, distriktsju vånarna ksköterska och annan primärvård. Men efter klockan 17 är det är de vårdsökande hänvisade stängt och då till att åka till

Det är helg och Lena Östlund och Mikael Eriksson besöker bostad utanför Vansbro, en efter ett larm. Som ambulansp ersonal har de nu mandat att i samråd med läkare bedöma och göra vårdinsatser på plats, om det är möjligt. Därmed besparas många patienter de långa resorna till akutsjukvården i Mora.

Mora, 7-8 mil bort, om de inte kan vänta till dagen därpå.

– Så har det varit organisera t sedan ett antal år tillbaka och det innebär ofta ett omfattande resande för de berättar ambulanssjuksköte vårdsökande, rskan Matts Lindgren. För de som bor i kommune kan det i extremfallet betyda ns ytterkanter as göra en bil- taxi-, eller att man tvingambulansresa på upp till 17 mil för att ta sig till Totalt har dygnsambulansenMora. i Vansbro ungefär 1.000 körningar per år och en årlig körsträcka på 11.000 mil – vink om de långa körsträcko vilket ger en rna.

I Vansbro finns en dygnsamb ulans placerad och det myckna resandet och det faktum att ett larm och en Mora-resa ofta innebär att ambulansen är upptagen under 3-4 timmar väckte diskussion er bland personalen. Skulle inte ambulansverksamhet en och primärvården kunna samarbeta mera? Förebilder finns i bland annat land sedan ett par år tillbaka, Västernorrdär ambulansen, primärvården och Sollefteå äldreomsorg har ett samarbete kommuns i bygderna runt Ramsele, Junsele och Näsåker.

Ambulanspersonalen ger vård I Vansbro har man nu gjort Ofta enkla problem ungefär likadant. Sedan i september – Oftast är det äldre människo fungerar Vansbros r som har dygnsamb ett vårdbehov. Och inte sällan har de pro- sjuksköter ulans som en rullande distriktsblem som är förhållandevis skemottagning när vårdcentra enkelt åtgärda- har stängt. len de. Men utan tillgången till primärvård har Fortfarande är det SOS Alarm de inte haft andra alternativ som larmar än att kalla på ut ambulanse ambulans eller taxi och göra de här långa personalen n. Skillnaden är att ambulansresorna. Det kan handla används som en resurs om för att behov av att skölja en kateter, urinstopp, bedöma vårdbehovet hos den man larmats näsblod eller till. De har också kanske social svikt. mandat att ge den vård

Samverkan 112 1-2008

Fortsättning på nästa sidan 39

Ambulansen i Vansbro fick pris för vårdsamarbetet efter sköterska och annan primärvård. Men Grattis Vansbro! stängd och det fått klockan 17 är vårdcentralen till Ambulansverksamheten i Vansbro har är då som de vårdsökande är hänvisade ett hedersomnämnande i tidningen Dagens att åka till Mora, 7-8 mil bort, om de inte n”. Medicins utmärkelse ”Guldskalpelle kan vänta till dagen därpå. Det är Vansbroambulansens samarbete som med primärvården och hemsjukvården Långa resor omfattande ligger bakom. ett det I praktiken innebär bor resande för de vårdsökande. För de som Samverkan berättade om Vansbroambu- i kommunens ytterkanter kan det i extremlansens samarbete i nr 1/2008. Tillsammans fallet betyda att man tvingas göra en bilhar en med primärvård och hemsjukvård upp till 17 mil att taxi-, eller ambulansresa på san för arbetsmodell utvecklats som innebär fung- för att ta sig till Mora. Genomsnittsre personal dess och sen om handlar dygnsambulan Vansbro kemot- en ambulanskörning i erar som en rullande distriktssköters ungefär tio mil… att tagning under nätter och helger. En del av alla dessa långa resor går Bakgrunden är bygdens karaktär. Vansbro kapa bort, när akutfallen handlar om ett med låter Vansbro kommun består av en mindre tätort I slag. enklare av vårdbehov omgivande glesbygd med långa avstånd. kompetens vara van- man ambulanspersonalens vårdUnder kontorstid fungerar allt som en resurs för att bedöma patientens ligt. Då har vårdcentralen i centralorten behov. Bedömningens görs i samråd med öppet med tillgång till läkare, distriktsjuk-

läkare och om det är möjligt får personalen eller mandat att utföra den behandling åtgärd som krävs. 68 slapp åka sin Under projektperioden fick 95 patienter utförd behandling eller bedömning i hemmet 68 av ambulanspersonalen. Av dessa slapp resan att lämna hemmet och göra den långa till Mora. Motiveringen till hedersomnämnandet gott lyder ”Pristagarna visar styrkan i ett medfrån kommer samarbete där initiativet arbetarna själva. Ambulans och primärvård hålli Vansbro har gemensamt utvecklat en bar modell som ger patienterna trygghet, minskar belastningen på akutsjukvården och tar tillvara personalens kompetens.”

Samverkan 112 4-2010

Samverkan 112 nr 4/2010

Samverkan 112 nr 1/200 8 tagning där ambulanssjuksköterskan får använda sin kompetens är många. En är patienternas positiva reaktioner och att de besparas de långa resorna i ambulans och ofta lång väntetid på akutmottagning. – Den största vinsten med modellen är att vi ökar vår tillgänglighet och finns kvar i området för akut sjuka patienter, vilket vi är till för, säger Nina Linder. Inbesparad tid på vägarna till och från

akutmottagningarna i de tre städerna innebär att man frigjort resurser för andra akuta larm och samtidigt sparar resurser. Vidare gynnas vårdkvaliteten, eftersom patienterna ofta får träffa en känd läkare istället för jourläkare på akutmottagning. Högsbymodellen började praktiseras under 2012 och blev direkt en framgång. För att hålla koll på vad det innebär för patienterna genomförs kontinuerligt en enkät WWW.S112.SE

med alla som behandlas enligt det nya arbetssättet. Resultat är överväldigande bra – under två månader i våras var 16 patienter aktuella och av dem stannade 13 kvar i hemmet och fick sin tid på Hälsocentralen dagen därpå. Enligt enkätsvaren var samtliga dessa nöjda. Endast under nätter och helger Förebilden för Högsbymodellen kommer från Vansbro i Dalarna. (Se Samverkan 112 nr 1/2008 och 4/2010) Vansbroambulansen, primärvården och hemsjukvården i kommunen utarbetade en arbetsmodell som innebär att dygnsambulansen och dess personal fungerar som en rullande distriktssköterskemottagning under nätter och helger. Under kontorstid fungerar allt som vanligt. Då har vårdcentralen i centralorten öppet med tillgång till läkare, distriktssjuksköterska och annan primärvård. Men efter klockan 17 är vårdcentralen stängd och det är då som de vårdsökande är hänvisade till att åka till Mora, 7-8 mil bort, om de inte kan vänta till dagen därpå. I praktiken innebär det ett omfattande resande för de vårdsökande. För de som bor i Vansbro kommuns ytterkanter kan det i extremfallet betyda att man tvingas göra en bil- taxi-, eller ambulansresa på upp till 17 mil för att ta sig till Mora. En del av alla dessa långa resor går att kapa bort, när akutfallen handlar om ett vårdbehov av enklare slag. I Vansbro låter man ambulanspersonalens kompetens vara en resurs för att bedöma patientens vårdbehov. Bedömningens görs i samråd med läkare och om det är möjligt får personalen mandat att utföra den behandling eller åtgärd som krävs. Hela länet under 2014 2010 belönades arbetsmetoden med Dagens Medicins ”Guldskalpell” – och när detta uppmärksammades av de ambulansanställda i Högsby och Oskarshamn, så utvecklades Högsbymodellen. Nina Linder, Anne Blomqvist tillsam-

Arkivfoto: John Thorner

Personal från ambulansen i Vansbro besöker en bostad, efter ett larm. Som ambulanspersonal har de mandat att i samråd med läkare bedöma och göra vårdinsatser på plats, om det är möjligt. Därmed besparas många patienter de långa resorna till akutsjukvården i Mora. Nu används samma arbetssätt även i Kalmar län.

mans med dåvarande ambulanschef Gert Johansson tog kontakt med personalen i Vansbro och reste dit tillsammans med verksamhetschefen och ambulanschef för att tala med personalen om deras framgångsrika koncept. Skillnaden var att i Vansbro hade de ingen sköterska i kommunen nattetid medan man i Kalmar län har detta. Så Vansbroförebilden modifierades till ett eget koncept som nu införts i hela mellanlänet i Kalmar län. – Vi startade med Högsby hälsocentral och har idag med 10 hälsocentraler från

Blomstermåla i söder till Vimmerby i norr där vi har tider att erbjuda patienterna säger Anne Blomqvist. Senhösten 2012 togs beslut av landstinget att införa Högsbymodellen som standard i Kalmar län. Projektet har letts av Pjotr Kapela, Ingela Fungbrant vid Hälsocentralen i Högsby, Erik Lexne verksamhetschef på prehospitala kliniken och Oskarshamnsambulansen Anne Blomqvist och Nina Linder. Målet är att samtliga vårdcentraler i Kalmar län ska inlemmas i arbetsmodellen till 2014.

KLÄDSYSTEM FÖR DE TUFFASTE UTMANINGARNA Vårt jobb är att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer genom unika, behovsanpassade klädsystem. Syna din egen beredskap – testa din verklighet i Taiga Climate Lab.

Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Ambulanssjuk

vård

Tjänsteman i beredskap och ambulanssjuksköterska

Susanne Börsbo arbetar med akutsjukvård sedan över 30 år. – Tycker man om människor är det akuta väldigt roligt. Ingen dag är lik den andra. Nu är hon också beredskapssamordnare och en av Landstingets Tjänsteman i beredskap, TIB.

rots sin långa erfarenhet tvekade hon när frågan kom från beredskapschefen om att bli TIB med jour var femte vecka. – Är du inte klok, sa jag först. TIB-ar är ju tjänstemän, jag tillhör fotfolket. Men sedan tänkte jag och kom fram till att det är en utmaning. Det första TIB-passet var bara en timme gammalt när första larmet kom.

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

– Jag stod med en kaffekopp i handen när jag fick ett samtal om att nödnumret 112 låg nere. En händelse som i sin tur fick Jönköpings läns krissamarbete F-samverkan att agera snabbt och direkt öppna ett alternativnummer. Tele- och IT-störningar Störningar på tele- och ITsystem är de vanligaste larmen till TIB, och här konstaterar

Susanne att hon i början har bra back-up för att lära sig agera. – Handlar det däremot om en allvarlig olycka är jag van vid att fördela och prioritera skadade. Som TIB ska man betrakta händelsen från ett lite större perspektiv. Hon utbildade sig till sjuksköterska i slutet på 1970-talet. Efter två år på medicin A blev det sedan akutmottagningen under många år och vidareut-

bildning först inom akutsjukvård och senare till lärare i katastrofmedicin. 1997 tog hon klivet över till ambulansverksamheten, som då låg på räddningstjänsten i Jönköping. Som en andra familj – Vi var flera tjejer som började samtidigt. Vi kunde varken bära bår eller köra bil hette det i början, men det blev sedan väldigt, väldigt bra – och som WWW.S112.SE

Det är i ambulansmiljön som Susanne Börsbo känner sig hemtam. Men numera kombinerar hon ambulanstjänsten med arbetet som lokal beredskapssamordnare och är nu också en av Landstingets Tjänsteman i beredskap, TIB.

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

Instruktörsutbildning för utbildning av utryckningsförare Kursort: Längd: Målgrupp: Kursdatum:

Umeå 12 dagar Anställda inom ambulanssjukvård eller räddnings- tjänst ansvariga för körutbildning av egen personal. Vecka 42, 45 och 48

Sista anmälningsdag: 2013-09-16

Bakgrund Underlaget till denna instruktörsutbildning utgörs av den handbok med grundläggande kompetensmål för utryckningsförare som framtagits av Vägverket m fl. Dessutom erfarenheter från forskning vid AKMC rörande insiktsinriktad förarutbildning med utbildnings-verktyget Driver Access Recording Tool (DART). Innehåll De moment som ingår är ex. presentationsteknik och speciell pedagogik med fokus på att utbilda kollegor, insiktsinriktad körutbildning och GDEmatrisen, Nollvisionen, alkohol, trötthet och bilkörning, trafikförfattning, tidsvinstteorin, instruktörsrollen, fordonsdynamik och säkerhetssystem. Utbildning och pedagogik varvas med teori och praktik. Mål med utbildningen Deltagarna ska efter genomgången utbildning förvärvat kunskaper för att självständigt genomföra körutbildning och examinera utryckningsförare på den egna stationen. Artikeln har tidigare varit införd i tidningen PULSEN. En tidning för medarbetare i Landstinget i Jönköpings län.

Text: Mikael Bergström Foto: Johan W Avby

en andra familj. Hon är full av lovord över ambulansyrket. – Från början var jag väldigt skeptisk. Hade svårt att tänka mig själv i den rollen. I dag har jag svårt att tänka mig bort från den… Det är världens trevligaste jobb. Man får komma hem till människor och blir duktig på att snabbt göra en bedömning. Ambulanssjukvården har också utvecklats otroligt. I dag har vi speciella spår för paWWW.S112.SE

>> tienter med hjärtbesvär, geriatriska patienter, stroke och lårbenshalsbrott, så att de får vård snabbt. Vi har också mycket mer läkemedel i ambulansen. Men det finns nog mer kvar att göra för att förbättra och effektivisera. ”Ringer i onödan” Det finns också en baksida, i form av den ökande belastningen.

Övrig information Efter genomgången utbildning får varje kursdeltagare från ambulanssjukvården med sig ett komplett utbildningsmaterial färdigt att användas att utbilda kollegor på hemmaplan. Utbildningsmaterialet används idag av landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och ambulanssjukvården i Skaraborg. Kursansvarig: Pontus Albertsson (AKMC) 070-589 06 46, pontus.albertsson@vll.se Instruktör: Mikael Signon (Ambulanssjukvården Gävleborg) 070-623 04 50, mikael.signon@lg.se Instruktör: Per Edén, Högskolan Dalarna 070-369 85 50, ped@du.se Frågor: Frågor om utbildningen besvaras av kursansvarig Pontus Albertsson på telefon 070-589 06 46 och pontus.albertsson@vll.se Utbildningen ges i samarbete med Meristema och ambulanssjukvården i Gävleborg.

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

>> – Människor ringer i onödan. Har man haft ont i magen i tio minuter, eller har stukat foten ringer man efter ambulans. Folk vågar ibland inte ta en Alvedon utan att först ringa och fråga. Det tycks som det inte längre finns till exempel mor – eller farföräldrar att fråga. Susanne Börsbo tycker att detta är en tydlig generationsfråga. – Det är 70-80 och 90-talisterna som ringer, som på fullt allvar tror att de ska dö så fort de får något symptom. Det händer att vi inte tar med oss patienter, men då ska man ha bra på fötterna. Äldre människor som har behov av sjukvård kan däremot få dåligt samvete när de ringer. Det är mötena med människor som Susanne Börsbo tycker är så härligt. – När man sitter med en patient som transporteras till Linköping har man tid att lyssna på livsberättelser. Människor är ofta väldigt öpp-

är att utbilda alla medarbetare i katastrofmedicin. När det inträffar en allvarlig händelse, som begreppet är, måste alla veta sin uppgift för att omhändertagandet ska flyta på oavsett vad som hänt och vilken utrustning det kräver. Här har hon förstås stor nytta av alla åren på ambulansen, som gjort att hon nu känner hela ”blåljusfamiljen”. Valde bort veterinär Från början ville Susanne Börsbo egentligen bli veterinär. – Men jag tyckte inte att det var så roligt med matte, kemi och fysik. Så jag sökte sjuksköterska, undersköterska och sjukvårdsbiträde och kom in på alla tre. Hon valde den fem terminer

”

SUSANNE BÖRSBO

Jag är en huskatt här på Ryhov!

na med vad de tycker och tänker och stämmer personkemin kan det bli väldigt bra samtal. Utbilda i katastrofmedicin Sedan januari 2012 arbetar hon halvtid på ambulansen. På halvtid har hon återvänt till akutmottagningen. Denna gång som lokal beredskapssamordnare för Jönköpings sjukvårdsområde. – Vi tre samordnare i länet har ett väldigt bra samarbete. Vi försöker likrikta katastrofarbetet i länet, och ambitionen

Pulsen på

långa utbildningen till sjuksköterska – trots sin ungdom och bristande erfarenhet, konstaterar hon. – Alla var så snälla. Jag tyckte det var väldigt roligt att läsa och på första tentan i medicin hade jag full pott. Det var nog enda gången det hände, säger hon med ett skratt. Djur är fortfarande ett stort intresse och hemma har hon två hundar och två katter. Men att hon valde bort veterinäryrket har hon aldrig ångrat. – Som sjuksköterska kan jag

Yrke: Ambulanssjuksköterska/lokal beredskapssamordnare Familj: Maken Björn, tillsammans fyra barn 25, 28, 33 och 36 år, samt fyra barnbarn. Två hundar och två katter. Bor: Hus vid Parkudden, Mariebo, Jönköping Äter helst: Är allätare Dricker helst: Vin och vatten Läser: Mycket, ofta biografier och deckare. Bra att läsa på nattpassen på ambulansen. Lyssnar på: Radio: P1 och Rix Megapol Intressen: Djur och att träna. Förr höll jag på mycket med hästar och ridning. Motto: Gör så gott du kan!

137 TIB-larm i länet under 2012

egenvårda mina djur. Fördelen med människor är att de kan berätta vad som är problemet. Så jag har verkligen trivts med det här jobbet. Jag är en huskatt här på Ryhov!

ledde till 436 åtgärder. De fem vanligaste orsakerna var ambulansbrist, interna data/telestörningar, SOS-störning, trafikolycka med fem eller fler skadade, samt extern data/telestörning.

AMBULANSSJUKVÅRDEN JÖNKÖPINGS SJUKVÅRDSOMRÅDE Ambulanssjukvården drivs helt i landstingets egen regi. Består av tre ambulansenheter, som lyder under akutklinikerna i respektive sjukvårdsområde. Totalt är ungefär 175 personer anställda. 14

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Upptagningsområdet för Jönköpings kommun innefattar även Habo och Mullsjö och servar ungefär 140 000 invånare. Höglandet består av fem ambulansstationer. Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda.

9 bilar servar cirka 120 000 invånare. Värnamo ser lite annorlunda ut då avstånden är lite längre. Upptagningsområdet består av Värnamo, Vaggeryd, Gislaved och Gnosjö och här servar man

cirka 85 000 invånare.

WWW.S112.SE

Två lasttåliga favoriter från samma leverantör!

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmeﬁlt

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Foto och illustration: Sven Åsheden

Samverkan

SAMVERKAN

för hinderfri väg I september 2010 startade Trafikverket projektet ”Hinderfri väg” för att i samverkan med räddningspersonal, Trafikverkets entreprenörer, bärgare och flera andra aktörer minska stopptiderna efter olyckor och händelser i vägtrafiken i Östergötlands län. I mars 2012 startades ytterligare ett projekt i Blekinge län för att se om likvärdiga resultat skulle kunna uppnås på fler ställen i landet. Redan efter tio månader avslutades projektet i Blekinge med goda resultat. Erfarenheterna från Östergötland och Blekinge resulterade i ett förslag till samverkan och effektivare arbetssätt vid hinder och olyckor i vägtrafiken. Förslaget gillades och under hösten 2013 kommer fler projekt att startas upp runtom i landet.

Farthinder

Exempel på uppställning LIS

Polis 16

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Bärgare

Ledningsbil

Släck- och räddningsfordon WWW.S112.SE

Two stripes for quality De två strecken symboliserar kompromisslöst arbete. Symbolen kombinerar erfarenheterna från professionella inom akutsjukvården med Profiles produktutveckling, design och tekniska överlägsenhet

Profile är Nordens största internationella fordonspåbyggare av utryckningsfordon, vi har kompetensen att erbjuda funktionella och säkra lösningar. Vi kartlägger kundens behov, använder den senaste teknologin och konstruerar ambulanser efter kundens önskemål anpassade efter myndighetskrav. Kontakta gärna oss i Trollhättan för visning av fordon.

www.profilevehicles.com Profilcomponent Sweden AB, Grafitvägen 4, 46138 Trollhättan, Tel 0520-479900, info.sweden@profilevehicles.se

>> Ett stopp i vägtrafiken på Essingeleden i Stockholm där det rullar uppåt 170 000 fordon per dygn kostar runt 8 000 kronor per minut. Även olyckor och händelser på vägar med mindre årsdygnstrafik än Essingeleden innebär stora kostnader för samhället. Räknar man in kostnaden för räddningstjänst, ambulanspersonal, polis, bärgning och eventuella miljöskador samt kostnaden för alla försenade gods- och persontransporter som leder till förlorad arbetstid och inställd produktion så kostar stopp i trafiken samhället flera miljarder varje år. Minskade stopptider – minskade risker för alla aktörer Vid en olycka eller händelse i vägtrafiken är många aktörer inblandade. I projektet i Blekinge län har representanter från Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten, Polisen, Polisens ledningscentral, Försäkringsbranschens Restvärdeledare, Trafikverkets trafikcentral, SOS Alarm, Sveriges radios trafikredaktion samt Trafikverkets entreprenör Skanska deltagit. Projektet har handlat mycket om att utöka kontakten och samarbetet mellan aktörerna för att öka deras förståelse för varandras verksamheter, rutiner och arbetsuppgifter. Tillsammans har man tittat på orsakerna bakom långa stopptider och åtgärder för att minska dem. Mycket fokus hamnade på E22 och bristen på omledningsvägar dvs. vägar som kan användas för att leda om trafik från E22 vid större olyckor och hinder på E22.

Utökat kontaktnät

Kommunikation och utrustning Några åtgärder har gett större effekter än andra. Det handlar till exempel om räddningspersonalens kommunikation med Trafikverkets trafikcentral som förbättrats så att allmänhet och media får snabbare och bättre trafikinformation. Det handlar även om portabla farthinder som gör det möjligt för räddningstjänst och polis att öppna upp för trafik jämte olycksplatser med begränsad hastighet så snart ambulansen lämnat platsen. Att räddningstjänsten kan ta foto på olycksplatsen till polisens utredningar möjliggör för räddningstjänsten att putta ner fordonsvrak i vägren eller dike och påbörja saneringsarbete så snabbt som möj18

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

ligt, istället för att alltid invänta polis som på grund av sin vida verksamhet ofta är ute på andra uppdrag när trafikolyckor sker och därför har längre inställelsetider.

Flytta fordonsvrak? Efter kontakt med polisens ledningscentral, kan räddningstjäns-

ten flytta fordonsvrak till vägren eller dike även om polisen inte är Hinderfri väg i på plats. hela landet I höst kommer Hinderfri väg att införas på fler ställen i landet som en nationell satsning med regionalt engagemang, dels i nya projekt och dels i redan existerande Öppna för trafik? projekt. Idag finns ingen myndighet Portabla farthinder gör det möjligt för räddningstjänst och polis att med samordnings- öppna upp för trafik vid sidan om olycksplatsen, så snart ambuansvar för samtliga lansen lämnat platsen. Med begränsad hastighet. aktörer, men det är en stor fördel om det i hela landet finns efter kontakt med polisens ledningscentral, samma tanke- och arbetssätt kring olyckor kan flytta fordonsvrak till vägren eller dike och händelser i vägtrafiken. En del i den om polisen inte är på plats. Vi har också nationella satsningen utgörs av handboken köpt in lite olika hjälpmedel som har an”Vägen fri – snabbt och säkert” som Tra- vänts vid ett flertal tillfällen med gott resulfikverket tillsammans med aktörerna i Öst- tat, berättar Anders Haglund på Räddningsergötlands län har tagit fram. Handboken tjänsten i Västra Blekinge. – Vi tror mycket på det här, säger Annika bygger på erfarenheterna som gjorts och innehåller bl.a. en beskrivning av ett effek- Svensson projektledare för Hinderfri väg. tivt arbetssätt och varje aktörs ansvar vid Målet är ju något som gynnar alla - både olycka på väg. Med tiden kommer den att berörda aktörer som arbetar vid trafikouppdateras med erfarenheter från projektet lyckor och hinder i vägtrafiken, men också i Blekinge och nya erfarenheter från andra den enskilde trafikanten och näringslivet. delar av landet. Aktörerna i Östergötland och Blekinge är överens om att man hittat en linje som man tror på och kommer att fortsätta träffas en gång varje år för att hålla samverkan och arbetet för att minska stopptiderna vid liv. I oktober 2013 kommer aktörerna i Blekinge Information om att träffas nästa gång och passar då på att Trafikverkets nationella satsning: göra studiebesök på Sveriges Radios trafikAnnika Svensson, projektledare redaktion för att öka sin förståelse för hur E-post: Annika.svensson@trafikverket.se Tel: 010-123 81 76 man arbetar och resonerar där.

Ökad säkerhet för personal – Hinderfri väg är ett mycket bra projekt som leder till att minimera trafikstörningar i samband med olyckor samt ökar säkerheten för all den personal som arbetar med olyckshantering på vägen. Vi har kommit en bra bit på väg, men det gäller att inte tappa tempot nu, säger Anders Brorsson från Trafikverkets trafikcentral i Kristianstad. Räddningstjänsten i Karlshamn har informerat alla brandmän och befäl om projekt Hinderfri väg, som nu har god förståelse för tankesättet som krävs för att få igång trafiken igen efter en olycka på väg. – Bäst mottogs informationen om att vi,

Information om Hinderfri väg i Blekinge: Peter Johnsson, projektledare E-post: peter.johnsson@trafikverket.se Tel: 010-123 82 12 Information om Räddningstjänstens arbete i projektet: Anders Haglund, insatsledare E-post: anders.haglund@raddning.com Tel: 0454-30 5100 Information om Ambulanssjukvårdens arbete i projektet: Anders Berninger, bitr. avdelningschef E-post: anders.berninger@ltblekinge.se Tel: 0454-73 21 18

WWW.S112.SE

Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar. ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna. En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

" Vi bygger Sveriges bästa sjuktransporter "

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Ambulanssjuk

vård

SVENSK AMBULANSPERSO

- HÅRT ARBETANDE HJÄ

Ambulanspersonal tycks arbeta under hög fysisk och psykisk stress. För den höga psykiska arbetsbelastningen står främst ett högt flöde av svårt sjuka och döende patienter. Men trots knappa resurser, bristfälligt ledarskap, låg lön och brist på bra stödrutiner var merparten av dem som svarande på enkäten sällan sjukskrivna, hade många år i yrket och tycktes välmotiverade av bl.a. gott kamratskap, frihet under ansvar och egen personlig hjälpanda. 20

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

mbulansanställda i olika delar av landet svarade anonymt på en enkät med femtio frågor om sin arbetsbörda. Ambulanspersonal vid sjukhus med högt intag av svårt sjuka och döende uppgav en klart högre psykisk belastning jämfört med sjukhus med lägre intagsfrekvens. En av tre anställda ansåg sitt jobb vara psykiskt ansträngan-

de, medan ungefär en fjärdedel tyckte att de inte hade särskilt stor eller t.o.m. liten intagning. Fler kvinnor än män tyckte jobbet på ambulansen var psykiskt ansträngande. Men själva sjukvårdsuppgiften – att ge vård och omsorg till akut svårt sjuka, döende och deras efterlevande – var inte

WWW.S112.SE

Psykolog Agneta Grimby och ambulanssjuksköterskan Erika Johansson från ambulanssjukvården i Kungälv. Erika Johansson har medverkat i studien och i december skall presentera den på en akutmedicinsk kongress i USA. Foto: Ragnhild Larsson

en helhetssyn som förebygger kemiska och termiska olyckor. mcs framställer och distribuerar högkvalitativa och lättillgängliga första-hjälpen produkter för ett snabbt och effektivt omhändertagande vid behandling av kemiska och termiska brännskador i ögonen och över hela kroppen. Vi genomför också kundanpassade riskinventeringar och utbildningar i syfte att sprida kunskap om kemiska och termiska risker och hur man undviker dessa, samt på bästa sätt omhändertar skadade i händelse av olycka. kontakta oss gärna på 0157-131 31 för mer information. www.medicalcare.se

NAL Illustration: Sven Åsheden

ÄLTAR!

WWW.S112.SE

67% av de som svarade i enkäten rapporterade bristande resurser, och knappt en av tio kunde påverka sin arbetsbelastning. SAMVERKAN 112 NR 4 2013

”

Arbetslust och välbefinnande blir lidande vid dödsfall.

direkt avgörande för känslor av psykisk stress. Tidspress, vag arbetsledning, ensamhet och resursbrister Var tredje kände ofta av tidspress på jobbet. Omkring totalt en tredjedel ansåg sig tvingade att ensamma utföra alltför snabba och radikala insatser på arbetsplatsen. För nästan hälften av de anställda var arbetsledningen ”inte särskilt eller inte alls insatt” i det arbete de utförde. Många (67%) rapporterade bristande resurser och knappt en av tio kunde påverka sin arbetsbelastning. Majoriteten ansåg, att kraven i arbetet var högt ställda, och cirka var tredje ansåg, att det 22

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

fanns risk för behov av att byta arbetsuppgift p.g.a. den aktuella arbetsbördan. Överraskande få hade dock varit sjukskrivna det senaste året p.g.a. för hög arbetsbelastning.

Stödprogram för personalen var dock inte särskilt eller inte alls utförliga bland hälften av dem som svarade. Tre till fyra anställda ansåg ändå, att de fick ett behövligt stöd, av allt att döma förmedlad av kollegor.

Tillfredsställelse med den egna arbetsinsatsen Ändock var så gott som alla mycket eller ganska nöjda med sitt omhändertagande. Var femte anställd sade sig dock uppleva osäkerhet vad gäller utgången av sin vårdinsats. Fyra av fem anställda trodde att tydligare vårdprogram och rutiner skulle hjälpa. Sådana program användes fullt ut enligt var tredje ambulansanställd.

Saknar fortbildnings- och avancemangsmöjligheter Mer än var sjätte angav, att det fanns saker på jobbet som de skulle vilja ändra på för att kunna arbeta med tillfredsställelse och tillförsikt. Ett exempel var möjligheterna till fortbildning. Utbud och erbjudanden från ledningshåll tycktes fåtaliga, och över hälften av samtliga fick sådana möjligheter “mindre ofta eller inte alls”. Man verkade överlag ha

svårt att precisera vad man egentligen skulle vilja för kunskapslyft, kanske beroende på att sådana möjligheter inte framfördes på arbetsplatsen. Kanske berodde de upplevda mindre goda möjligheterna till avancemang – i 7 av 10 fall – på denna brist. Jobbets inverkan på psykosociala faktorer Över en tredjedel av de tillfrågade menade, att jobbet inverkade negativt på deras fritids- och familjeliv. Hälften trodde också, att de själva påverkades mycket vid dödsfall, och att arbetslust och välbefinnande då också blir lidande. Övertid, nattpass, jourer och otillfredsställande arbetsscheWWW.S112.SE

BINZ AMBULANSER ÄR I SVERIGE IGEN! BINZ Ambulance och miljöteknik Gmbh ägs idag av det världs omspunna företaget RMA Group som är huvudleverantörer idag vad det gäller ambulanser till Röda Korset och till FN. BINZ har inlett sedan ett par månader ett samarbete ihop med oss Tyrilux Bil AB.

BINZ har ett stort utbud av Ambulanser som kan fås i olika storlekar och variationer,de har flera nya innovationer vad det gäller Ambulansbyggen och en av dessa kommer vi att visa upp på Flisa i Uppsala .

Telefon: 031-580300 Mail: info@binz.se Webb: www.binz.se

Liv Tid är

Foto: Sven Åsheden

man angavs ofta som störande psykosociala faktorer. Både den ekonomiska situationen på arbetsplatsen (tidsoch resursbrister) och den egna ekonomiska utkomsten av jobbinsatsen var överlag otillfredsställande. Få var nöjda med sin lön, och många ansåg sig göra mycket arbete mot låg ersättning.

per var viktiga därvidlag och underlättade i arbetet, även om var åttonde trodde att man genomgår en anpassning och tillvänjning till förekomsten av död och sorg i arbetet. Ändå trodde hälften, att personalen själva påverkas mycket vid dödsfall, och att arbetslust och välbefinnande då också påverkas.

Personliga egenskaper viktiga för jobbet på ambulans All ambulanspersonal utan undantag var nöjda med sitt omhändertagande av svårt sjuka och olycksdrabbade. Motivationen att göra ett gott jobb var hög. Så gott som alla var också övertygade om att deras personliga egenska-

Stödprogram för olycksdrabbades anhöriga I enkäten frågades även efter stödmöjligheter för anhöriga, som vid trauman ofta blir häftigt berörda, chockade och då inte sällan går från att vara an-

WWW.S112.SE

Scandinavian AirAmbulance – bättre för patienten och effektivare för vården Vi erbjuder ambulansflyg med helikopter och flygplan. Akutsjukvård på hög nivå dygnet runt. Beställning och fri flygmedicinsk rådgivning dygnet runt 020-211 112.

www.airamb.se SA A

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

höriga till att bli efterlevande och sörjande. Överlag tycktes det saknas bra rutiner för att ge rekommendationer åt anhöriga och efterlevande i form av tid och personal för direkt stöd på olycksplatser, remitteringar till stödjande instanser eller olika skrifter och informationsblad att dela ut. Då även de anställdas egna stödmöjligheter och avsatt tid för återhämtning tycktes begränsade, torde en översyn av stödprogram vara angeläget.

Illustration: Sven Åsheden

I 7 av 10 fall ansågs det att det finns små möjligheter till avancemang inom yrket...

På ambulanspersonalens önskelista Personalens önskelista över vad som skulle kunna gör arbetet mer uthärdligt toppas av kortare arbetstid, längre semester, omfördelning av jourtjänstgöringar och en annorlunda sammansättning av arbetsteamet. Tydligt var också önskan om en högre ekonomisk utdelning av arbetsinsatserna, en bättre arbetsledning, tydligare arbetsrutiner och mer eget inflytande över arbetet som sådant.

8-hjulsdrift till VÄSTMANLAND

Hämtas av Fredrik Leek och Anders Sandvik

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Summering Det tycktes totalt sett finnas en hel del att önska sig som ambulansanställd, bl.a. minskad stress, ökad trygghet i arbetet, högre lön och mer möjligheter till vidareutbildning och avancemang. Positivt var överlag bra arbetskollegor, ansvarskänsla, att kunna hjälpa medmänniskor och

få feedback av tacksamma vårdtagare. Negativt var tunga lyft och svårt sjuka eller skadade med dålig utgång, vaga rutiner för sörjandestöd, dåliga scheman, för litet tid till återhämtning, långa pass och mycket övertid, skift- och nattarbete, svårigheter att påverka sin arbetssituation och känsla av otillräcklighet. Ändå var merparten av de svarandena sällan sjukskrivna, hade många år i yrket och tycktes välmotiverade av bl.a. gott kamratskap, frihet under ansvar och egen personlig hjälpanda. Att få komma till tals och bli sedda genom en enkät upplevdes både överraskande och positivt. Projektledarens kommentar Först önskar jag rikta ett hjärtligt tack till alla respondenter i studien! Frågorna i enkäten var många att besvara, vilket ändå tycktes ske med entusiasm. Omhändertagande och vård av svårt sjuka, döende och deras efterlevande är kritiska moment på våra sjukhus. Därför är arbetstillfredsställelse och

uthållighet, liksom resurser och fortbildning viktiga att synliggöra för alla involverade i sådana vårdsituationer. Frågorna i enkäten gav dock en inte alltför djuplodande inblick i arbetsförhållandena inom ambulansverksamheten. Som projektledare skulle jag glädjas över att få bekräftelse av resultaten genom mer ingående studier av olika frågeställningar i enkäten, exempelvis av magisterstuderande eller doktorander på området. Jag ställer givetvis gärna våra data från denna undersökning till förfogande för den eller dem som genom en vidgad forskningsansats önskar göra fördjupning av frågeställningar och resultat! Agneta Grimby Psykolog, Med dr, projetkledare För projektgruppen och med tack till AFA Försäkring som möjliggjorde undersökningen PS. Handbok om sorg (Grimby A & Johansson ÅK, Grafix/SU 2009) upplåtes för ambulansen att kopiera eller trycka upp för personal och efterlevande vid trauman. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/853 WWW.S112.SE

Överflyttningsbar sjukhytt byggd på AL-KO chassi till Ambulanssjukvården i Skaraborg

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård. Din partner i yrkeslivet. Läs mer på: www.vardforbundet.se under Min profession/Yrke och Vård A-Ö/Ambulanssjukvård

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Kustbevakning

KUSTBEVAKNINGEN

håller Mälaren ren Niclas Gyllerström och Johan Berggren bjuder på en fartfylld åktur med en av sina motorbåtar. Ombord på KBV 050 finns även en Rescue-båt Norsafe 7,65 Magnum.

Text: Madeleine Longo Foto: Tony Persson och Kustbevakningen

Jagar inte bara sjöfyllerister Kustbevakningens arbetsdag är aldrig den andra lik. De jagar inte bara sjöfyllerister, utan ser framför allt till att hålla Mälaren ren. Kustbevakningens fartyg, KBV050, har lagt till vid Färjehamnen för att bevaka Västerås ett par dagar. Huvudkontoret ligger i Södertälje. Ombord på fartyget finns befälhavaren Niclas Gyllerström, maskinchefen Johan Berggren, godsinspektören Maud Frejd och stationschefen Tony Duda. Även Kustbevakningens kommunikatör från Region Nordöst, Mattias Lindström, är på plats för att vara ute på fält. De ger VLT en rejäl rundtur på fartyget, där de bland annat förklarar hur de länsar upp olja. Vi får även se maskinrummet och 26

SAMVERKAN 112 NR 4 2012 2013

alla utrymmen där det finns mängder med redskap, som exempelvis brand-, sjukvård och dykutrustning. Kustbevakningens största ansvarsområde är miljöskyddet, vilket innebär att de ansvarar för att ta upp olja och kemikalier som förorenar miljön. – Vi måste agera vid sjönöd, men framför allt förebygga och se till att vi stoppar oljeutsläpp, berättar Niclas. Dricksvatten till 3 miljoner Under vårt besök trycker Kustbevakningen mycket på hur viktig Mälaren är: – Den är så otroligt viktig och ett högprioriterat område, eftersom omkring 3 miljoner får sitt dricksvatten därifrån, säger Johan. Men något som många inte vet tillhör en

av Kustbevakningens alla arbetsuppgifter, är att de undersöker och inspekterar gods. – Det är en stor och väldigt viktig del av vår verksamhet, säger Mattias. De samarbetar med tullen och polisen som de får uppdrag ifrån. – Vi måste hjälpa varandra och på så sätt skapar vi ett ännu mer effektivt arbete, säger Niclas. Vi åker med ned till Västra hamnen för att inspektera godset i containrarna och hur det är lastsäkrat. Maud stannar bilen vid en container med en gul skylt som varnar för farligt gods. Tillsammans med Niclas klipper de upp plomben som sluter containern och pressar upp dörren. – Den här ser bra lastad ut, säger Maud och skriver ett protokoll.

WWW.S112.SE

Skulle det visa sig att något känns osäkert gällande vikt eller innehållet i containern lämnar Maud ett förbud som hon ger till lastkajens personal. Problemet måste åtgärdas innan den får lämna hamnen. Hon berättar att Västerås är en bra hamn och att det i regel finns hög säkerhet. – Jag trivs verkligen att jobba med det här, säger Maud. När Kustbevakningen var i Västerås under Power Meet var det väldigt lugnt. – Vår närvaro verkar göra att folk sköter sig och känner sig trygga på sjön, säger Tony. Under sina dagar i Västerås har de bland annat fortsatt att undersöka gods, övervakat sjötrafiken och kontrollerat fiskenät. Stationschefen Tony Duda.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2012 2013

Räddningstjän

Brandlarm från gruvan Text: Rolf Sundblad Foto: Boliden Group

Halv tio en söndagskväll gick det automatiska larmet till räddningstjänsten om en brand i gruvan. Samtidigt fick de 39 gruvarbetarna som befann sig under jord larm om omedelbar evakuering via kommunikationsradio. Flertalet kunde köra upp till marknivån i bilar via rampen - den serpentinväg som finns för transporter upp och ner i gruvan. Resterande kunde ta sig upp via någon av de två hissarna. Fyra personer som befann sig nära rökutvecklingen följde instruktionerna och tog sig till en av räddningskamrarna som finns utspridda i gruvan. Gruvguide lotsar räddningstjänsten – När räddningstjänsten kom fram visade en gruvguide dem ner till den förmodade brandplatsen. Då hade röken redan blåsts ut via vårt ventilationssystem, säger gruvchefen Gunnar Nyström. När man konstaterat att det inte rörde sig om någon brand fick de fyra instängda tillstånd att lämna räddningskammaren. De kunde då själva köra bil upp ur gruvan. – Evakueringen gick helt planenligt och samtliga utom de fyra i räddningskammaren var ovan jord klockan 22. Jag har inte den exakta tiden för när de fyra andra var uppe, säger Gunnar Nyström. En enhetschef höll en kort debriefing, sedan ville samtliga, inklusive de fyra som suttit i räddningskammaren, återgå till arbetet i gruvan för att avsluta nattskiftet. – Det kan konstateras att våra rutiner i samband med brand har fungerat bra och alla inblandade har gjort ett mycket bra arbete, såväl Bolidens personal som personal från Räddningstjänsten. Vi har utrett orsaken till händelsen och kommer att gå igenom händelseförloppet i detalj för att se om det är något i våra säkerhetsrutiner vi kan förbättra, säger personalchefen Malin Söderman. 28

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Anrikningsverket vid Bolidens gruva i Garpenberg. Verket kommer 2014 att ersättas av den nya gruvanläggning som företaget bygger för 3,8 miljarder kronor. Foto: Rolf Sundblad

– Orsaken till larmet har visat sig vara att automatsprinklern på en betongsprutmaskin löst ut under förflyttning utan att föraren noterat detta. Motorn sitter bakom förarhytten och han var på väg nerför en ramp så det kraftiga utsuget från ventilationen blåste bort röken, förklarar Gunnar Nyström. Partiklar i luften utlöser larm En lastbilschaufför som passerade området strax efter tolkade det "rökmoln" som bildas när sprinklern löst ut som brandrök och slog larm. Först när föraren av betongsprutmaskinen, som var en av dem som uppsökte räddningskammare, återvände till sitt arbetsfordon upptäcktes att automatsprinklingen hade löst ut. – De automatiska pulversläckarna löses

ut när en viss temperatur uppnås. I detta fall har en upphängning till släckningsutrustningen lossnat och en högre temperatur än normal har uppstått vid utrustningens sensor. Det som såg ut som brandrök var alltså en blandning av vattenånga och släckningspulver, säger Gunnar Nyström. "Tags" på kläderna anger position – Ser man att det är rök i luften skall man larma driftcentralen samt påbörja utrymning av gruvan. Är det inte möjligt att utrymma skall man sätta sig i säkerhet i närmaste räddningskammare. De tags som arbetarna bär utanpå kläderna ger information till driftcentralen om hur många personer som finns under jord och anger exakt position var de befinner sig. WWW.S112.SE

Boliden Garpenberg

Redan under 1200-talet började fyndigheterna i Garpenberg att bearbetas. Garpenberg är därmed Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Produkter: Zink, silver, bly, koppar och guld Anställda: 366 Grundat: 1957 Gruvans djup: 1250 m Källa: Boliden Group

Räddningskammare

Inne i räddningskammaren finns bland annat vatten, syrgastuber, andningsmasker och kommunikationsradio. WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Polis

Larmcentral 119 Text och foto: Bettina Bettenhausen

et ringer. En kvinna på larmcentralen svarar. "Talibanerna har mördat min man. I natt kommer de att slå till mot en polischeckpoint." Tack vare denna kvinnas telefonsamtal kan talibanernas attack pareras. Larmcentraler dit den afghanska befolkningen kan ringa efter hjälp är något ganska nytt. Den första installerades för bara några år sedan. Kenth Blomqvist har varit med om att öppna ytterligare fem på andra håll i landet. Utvecklingen pågår i skrivande stund. Härom

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

månaden utrustades centralerna med hörlurar med mikrofon för första gången. Målet är att ha ett larmsystem som täcker hela Afghanistan. – Utvecklingen är olika från provins till provins. På många håll finns ju varken el eller telefonnät. Kabul är deras modernaste, finaste, bästa. Och du vet ju hur det ser ut här, förklarar Kenth. Han jobbar på EU:s polisinsats Eupol Afghanistan. Insatsens uppgift är att stötta den afghanska poliskåren och de rättsinstanser som omger den.

Med trygg och varsam hand ska det afghanska samhället stöttas till att bli stabilt och säkert för sina invånare. Inte en alldeles okomplicerad uppgift med ett land som ju slitits mellan förtryckande regimer och har levt i krig i 30 år. Stöttar lokal polis Detta är Kenths fjärde insats. Han kom hit förra sommaren och stannar fram till i början på nästa år. Jag befinner mig i en pansarbil. Vi svänger ut på Jalalabad Road. Små marknadsstånd

kantar vägen. Detta är ett industriområde. Maskiner står uppradade. En bit bort syns en lyftkran försedd med texten "Bred last". Kenth nickar. – Den är sannolikt stulen och har kommit hit via Ryssland. Vi är på väg till det afghanska inrikesministeriet. Kenth är rådgivare åt överste Ainy som jobbar där. Vi ska möta upp på en larmcentral. Ainy är chef för denna central och ytterligare fem i andra delar av landet. Översten och Kenth hälsar hjärtligt. Ett förtroligt samtal är genast igång. De går igenom WWW.S112.SE

www.stiernform.se

Det finns ett stort behov av 119-verksamheten och här gör polisen någonting åt det, berättar kommissarie Kenth Blomqvist, mentor och rådgivare vid EU:s polisinsats i Afghanistan, Eupol.

RES‐Q‐VAC CAREVENT®ALS CAREVENT®EMT RES-Q-VAC är en av de smidigaste och mest lättanvända handsugarna på marknaden! CAREVENT® Pneumatiska handventilatorer med HLR-funktion. Låg vikt och lätthanterade.

sina senaste planer. Kenth hjälper Ainy med ledarskapet. Hur styr man på ett demokratiskt sätt? Vad kan förbättras? – Ainy är mediakille. Han är med i radion varje tisdag och pratar om vår 119-verksamhet. Varje sändning berättar han om någon händelse. Detta är ett sätt att informera befolkningen om att dessa larmcentraler finns. Det finns mycket kvar att göra. När Kenth kom hit första gången hade centralen inget reservelverk. När strömmen gick hölls verksamheten nere. WWW.S112.SE

– Jaha, sedan tar man lite te och sätter sig. Skulle det bli jordbävning, eller snöskred i Salangpasset kan folk inte kalla på hjälp. Situationen för landets kvinnor är svår. Kvinnor behandlas illa Afghanistan är tillsammans med sitt grannland Pakistan statistiskt sett det land i världen där kvinnor har minst rättigheter och behandlas mest illa. Finns en främmande man med

SMARTBAG® engångs O_TWO CPAP engångs SMARTBAG® Engångsrevivatorn som ger feedback för att minska risken för aspiration. O_TWO CPAP är 100% engångs i ett paket, och förbrukar endast 8 l/min på 5 cmH2O. O_TWO CPAP ger 45 -75% O2 och ett motstånd på 5 - 20 cmH2O. Fungerar i –18°C till 50°C

WATER‐JEL® CELOX™ FIXO‐FÖRBAND TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

>> i baksätet på en bil förpassas kvinnan till bagageutrymmet. – Jag mår dåligt när jag ser hur de sitter hopkurade i bagageluckan som får, medan pappan, andra män och barnen sitter inne i bilen. Det positiva är ju att afghanerna genom oss ser en annan kvinnosyn. Tack vare Eupol har inrikesministeriet anställt åtta kvinnor

som jobbar dagtid på larmcentralerna. Att en kvinna jobbar ses inte med blida ögon. Hennes plats är bakom hemmets slutna väggar. En kvinna som skulle arbeta på en central ångrade sig när det visade sig att hon måste bära uniform. – Då tog vi helt enkelt bort uniformsplikten. Nu kan dessa kvinnor gå anonymt till och

från sitt jobb och slipper utsättas för fara på grund av det. För att ge afghanerna en inblick i hur den svenska polisen jobbar och hur det är att ha kvinnliga chefer har Eupol bjudit två afghanska kollegor till Sverige. General Salangi, Afghanistans president Karzais närmaste man, en riktig kändis i sitt hemland och överste Samsour,

polischef för ett av Kabuls 17 polisdistrikt. Kenth var värd och ansvarig. Han bjöd sina långväga gäster hem till sig i Saltsjö-Boo.

svenska poliser och experter deltar. Den svenske polismästaren Åke Roghe leder EU:s polisinsats i Afghanistan.

Ny larmcentral. Kenth Blomqvist besöker de nybyggda larmcentralerna dit afghanerna kan ringa efter hjälp. Han och hans kollegor renoverar den afghanska statsapparaten från grunden.

Gillade Nacka Forum En dag dök Kenths pappa upp på spontanbesök. I Afghanistan är den äldste mannen i familjen den mest högaktade. För generalen kän-

FAKTA

EU:s polisinsats i Afghanistan – Eupol, European Union Police Mission in Afghanistan – består av närmare 600 poliser och experter från 24 EU-länder och Kanada samt även lokalt anställd personal. Uppgiften är att hjälpa den afghanska polisen att upprätta en effektiv civil polisorganisation med fungerande länk till övriga delar av rättskedjan. Den afghanska polisen består av omkring 157 000 poliser. Ambitionen är att inom några år nå upp till 5 000 kvinnliga poliser. EU:s polisinsats inleddes den 15 juni 2007 och sträcker sig fram till den 31 december 2014. Ett 20-tal

Foto: Selectamark Security Systems

DNA-pistol

– nytt vapen från Storbrittanien 32

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

WWW.S112.SE

des det enormt pinsamt att inte ha någon gåva åt honom. – Tänk, denne general, chef över 14 000 poliser, var så otroligt stolt över att träffa farsan. Salangi blev sur på mig att jag inte hade förvarnat om att han skulle komma. Vi räddade situationen med att han kunde skänka farsan en peschawarmössa, en afghansk vävd filtmössa och en sjal till,

dagen därpå. Sverigebesöket livade upp. Generalen och översten följde med Kenth till Ikea och Nacka Forum. Lovorden lät inte vänta på sig. – De hade aldrig sett något liknande. Inte bara det stora utbudet. Men att det var så rent, snyggt och välorganiserat. De tyckte Nacka Forum var så fantastiskt att de ville dit en gång till.

Använd Nyhet! totalleverantör! som Halskrage för vuxen Justerbar i 8 lägen

Enkel att ställa in, endast två knappar •Spar pengar Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar •Frigör tid vid förvaring. minimalt utrymme •En faktura Halskrage för liten vuxen •En ordersedel och barn •Eget lager •Snabba leveranser Justerbar i 6 lägen Enkel att ställa in, endast två knappar •”Mixad rabatt” Hakstödet fälls ut automatiskt vid applicering Styckepackade, helt plana, gör att de upptar minimalt utrymme vid förvaring.

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 www.sjukvårdsbutiken.se

Eventa Sjukvård AB Mellangården 2 194 51 Upplands Väsby Tel: 08 22 44 20 info@eventasjukvard.se

Se mer av vårt stora sortiment på:

www.sjukvårdsbutiken.se Uppdrag Afghanistan. Kenth Blomquist och hans tyska kollega Mareen Kall finns på plats i Kabul för att hjälpa sina afghanska kollegor med sitt kunnande.

Påfallande hörbar och synlig. Vår nya varningsteknologi.

www.pintschbamag.de

Ett brittiskt säkerhetsföretag har utvecklat ett vapen, som ger polisen möjlighet att DNA-märka lagöverträdare. Vapnet, likt en paintball, kan spela en roll under till exempel stora upplopp, då polisen har svårt att gripa enskilda personer, utan att själva hamna i fara. Poliserna kan skjuta iväg kapslar (väger < 1 gram) fyllda

Kulorna väger under 1 gram WWW.S112.SE

med ett transparant och unikt kodat syntetiskt DNA, som tränger genom kläder och sedan fastnar på huden. Med hjälp av en skanner och UV-ljus, eller en specialtränad hund, kan polisen senare, och inom cirka 14 dagar, identifiera personerna som träffats av de ofarliga kapslarna/kulorna. Pistolen eller geväret drivs av en kolsyrepatron. En patron klarar 20 skott. Båda vapnen kan träffa mål på ett avstånda av 30 till 40 meter. Varje "ammunitionsförpackning" består av 14 kulor. Alla med en unik DNA-kod. Antalet unika koder är oändlig och kan inte kopieras eller tillverkade av tredje part.

Representant för Sverige Euro Equip AB Roger Jonasson Telefon +46 (0)54 832878 info@euroequip.se

Text: Sven Åsheden SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Forskning

– Vi behöver mer kunskap för att kunna identifiera blodförgiftning på ett tidigt stadium. Då kan vi rädda liv, säger Angela Bång, forskare på Prehospen vid Högskolan i Borås, och en av de som genomför en studie om tidig upptäckt av blodförgiftning. Text och foto: Lena M Fredriksson

RÄTT FRÅGOR

gör att blodförgiftning kan upptäckas tidigt 34

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

WWW.S112.SE

Sepsis, blodförgiftning, är vanligt hos patienter som kommer akut till sjukhus. Om de inte får behandling i tid riskerar de att drabbas av septisk chock, och avlida. Eftersom symtomen är ganska diffusa är det svårt att ställa diagnos i tid. Nu pågår en studie som ska göra det lättare att identifiera och behandla svår sepsis i ambulanssjukvård.

tudien kallas MISSIS (MIsstänka och behandla Svår SepsIS i ambulanssjukvård) och görs av forskare på Prehospen vid Högskolan i Borås i samarbete med en infektionsläkare vid Kärnsjukhuset i Skövde. En av de som arbetar med studien är Angela Bång, sjuksköterska och docent i prehospital akut vård. – Patienterna som har sepsis har ofta flera symtom av ganska allmän karaktär, vilket gör det svårare att ställa diagnos, säger hon. Ofta misstänker man andra åkommor i stället. Symtomen kan till exempel vara illamående, kraftiga buk- eller bröstsmärtor, muskelsvaghet och kraftig allmänpåverkan, vilket kan misstas för så skilda sjukdomar som magsjuka, hjärtinfarkt eller stroke. – Ett problem är att det sker så lite återkoppling mellan sjukhus- och ambulanspersonal. Detta gör att ambulanspersonalen sällan får reda på vilken diagnos den patient de körde till sjukhuset hade, vilket i sin tur försvårar för dem att lära sig vilka symtom de ska vara uppmärksamma på, säger Angela Bång. Detta är bakgrunden till studien MISSIS, som bland annat syftar till att ta fram frågeprotokoll som kan användas för att tidigt ringa in rätt diagnos. Redan nu finns prototyper till sådana protokoll, som tar fasta på de symtom och förlopp som är särskilt vanliga vid sepsis. – Till exempel har de flesta sepsispatienter någon gång under förloppet haft feber eller frossa, säger Angela Bång. Det är också

vanligt att insjuknandet sker väldigt snabbt. Sepsis beror på att bakterier sprider sig till blodbanan och orsakar en allmän infektion. Detta kan i sin tur bero på en bakomliggande infektion som urinvägs-, luftvägsinfektion eller en sårinfektion. Ibland hittar man ingen tydlig orsak. När patienterna insjuknar utsöndras signalsubstanser, cytokiner, vilka påverkar kroppen på flera sätt, som höjd puls och lägre blodtryck. Det finns ett botemedel mot sepsis – rätt antibiotika i rätt tid. – Det är som ett moment 22. På ett tidigt stadium är det svårt att identifiera sepsis, vilket gör att patienten inte får behandling. På ett sent stadium är det lättare att ställa diagnos, till exempel genom blodprov, men då kan det vara så sent att behandlingen inte hjälper. Därför är det av största vikt att ställa tidig diagnos, helst redan i ambulansen. MISSIS-studien, som nyligen har startat, ska genomföras i fem olika delar:

1. kartläggning av samtliga patienter som har sjukhusvårdats för sepsis i Västra Götaland under ett år 2. djupintervjuer med patienter om hur de upplevde insjuknandet 3. djupintervjuer om hur patienterna upp levde den vård de fick 4. djupintervjuer med vårdare som har varit träffsäkra i sin bedömning 5. en kvantitativ studie där ett bedöm- ningsinstrument (t.ex. ett frågeproto- koll) prövas på såväl SOS Alarm som i ambulanser.

– Kartläggningen i steg ett är redan igång, där går vi igenom patientjournaler från både ambulans och akuten, säger Angela Bång. Ofta går det att se tecken på sepsis när man har facit i hand, men det är svårt att ställa diagnos eftersom symtompaletten är så stor och det finns många alternativa diagnoser. Genom intervjuerna med patienter får man reda på hur de beskriver sina symtom och mötet med vårdgivarna. Att intervjua ambulanspersonal som har identifierat

misstänkt sepsis ger lärdomar om vilka symtom de har lagt märke till och vilka frågor de har ställt till patienterna, något som kan användas för att skapa frågeprotokoll för ambulanspersonal. Därefter är det dags att undersöka hur väl ett sådant frågeprotokoll fungerar för att identifiera sepsis, jämfört med en kontrollgrupp som inte använder protokollet. – Inom ett år räknar vi med att kartläggningen av sepsispatienterna ska vara klar, säger Angela Bång. Ett problem för oss är att vi inte har så många timmar avsatta för projektet, så det kan ta lång tid att genomföra. Nu erbjuder vi våra studenter att göra sina masteruppsatser kring våra pågående projekt, vilket är till stor hjälp för oss. Förhoppningen är att den här studien ska leda till tidig identifiering av fler sepsispatienter så att både lidande och liv sparas. Symtom som gör att man bör misstänka sepsis ► Plötsligt insjuknande (med snabbt

förlopp). Ibland inträffar detta efter att man har haft en annan infektion, och börjat bli frisk från den. ► Feber och/eller frossa någon gång under förloppet. ► Andnöd och/eller andningspåverkan. ► Illamående, kräkningar och/eller diarréer. ► Svår smärta, ofta i buk, leder eller hjärtområdet. ► Plötslig muskelsvaghet, vilket kan göra att patienten ramlar omkull eller inte kan stå och gå. ► Cerebral påverkan, allt från lätt förvirring till hallucinationer. ► En kraftig sjukdomskänsla. Patienterna säger ofta i efterhand att de aldrig tidigare har känt sig så sjuka. Fotnot: MISSIS-studien drivs av forskarna Angela Bång, Anders Bremer, Henrik Andersson och Johan Herlitz på Prehospen vid Högskolan i Borås, samt Lars Ljungström, infektionsläkare vid Kärnsjukhuset i Skövde.

Vi har levererat blåljus och siréner till svenska utryckningsfordon i över 25 år. Produkterna kommer från världsledande tillverkaren Federal Signal.

Vi syns och hörs! WWW.S112.SE

Tel. 018-4742201 www.nanopuls.se SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Helikopterköp

Nya SAR-helikoptrar till Sjöfartsverket

SAR, räddning av nödställda har varit en uppgift som traditionellt skötts av försvaret. Flygningarna under Estoniakatastrofen är den mest kända insatsen. Efter att uppdraget för sjö- och flygräddning övergick till Sjöfartsverket bedrevs verksamheten på entreprenad. Mellan 2002 och 2011 hanterades flygningarna av det civila bolaget Norrlandsflyg. Personalen kom bland annat från den militära sidan. Som standardhelikopter användes den väl beprövade men inte särskilt stora Sikorsky S-76. I slutet av 2011 köptes Norrlandsflyg upp av Sjöfartsverket. Anledningen var att man ville säkra verksamheten på lång sikt. Verket hanterar nu de statliga räddningshelikoptrarna i det egna dotterbolaget SMA Helicopter Rescue. I höstas meddelades att hela helikopterflottan skulle bytas ut. Valet var redan klart – det skulle bli den något större AgustaWestland AW139. Med bättre prestanda, möjlighet att ta ombord fler nödställda och flyga i sämre väder lär den nya helikoptern bli ett lyft för verksamheten. – Vi får bland annat längre tid i luften. Även arbetsmiljön ombord blir bättre med en större och bredare kabin, säger piloten Mathias Randwiir vid baseringen i Norrtälje, en av totalt fem stationer runt den svenska kusten. De sju nya helikoptrarna beräknas kosta 800 miljoner. I skattebetalarnas ögon finns en avgörande skillnad mot andra myndigheter. Sjöfartsverkets är ett affärsverk som 36

SAMVERKAN 112 NR 4 3 2013

TEXT OCH FOTO: DANIEL KARLSSON

till stor del finansieras av brukarna, det vill säga handelssjöfarten. Ändå väckte beslutet en del uppmärksamhet. Kritiker menar att man på ett bättre sätt borde samordna helikoptrar mellan myndigheterna. Den frågan har diskuterats länge och i många olika former. Sjöfartsverket valde sin egen väg Innan beslutet om de nya helikoptrarna presenterades en statlig utredning som menade att räddningsverksamheten skulle samlas på ett ställe. Kustbevakningen, som lyder under Försvarsdepartementet, skulle med HKP 14 från Försvarsmakten kunna hantera sjö- och flygräddningen, menade utredaren. Men det bygger på att helikoptrarna verkligen finns på plats – och inte minst krävs en ny struktur för hur myndigheterna ska arbeta. Sjöfartsverket menar att behovet finns här och nu: – Vi delar inte utredarens uppfattning vare sig att flytta verksamheten till kust-

AgustaWestland AW139 bevakningen eller att använda helikoptrar i försvarsmakten som inte ens finns än, försvarade Sjöfartsverkets ställföreträdande generaldirektör och chef för sjö- och flygräddningen Noomi Eriksson verkets beslut i en artikel i G-P. HKP 10 Super Puma, som tidigare användes av försvaret för sjöräddning, har också föreslagits i samband med att dess uppgifter nu gradvis tas över av HKP 14 och 16. Sjöfartsverket menar dock att det inte skulle vara ekonomiskt försvarbart att modifiera och förlänga livstiden på helikoptrarna, som även skulle bli avsevärt dyrare i drift än den lättare och modernare AW139. WWW.S112.SE

Utrustning för medicinska gasapplikationer kräver exceptionellt hög säkerhet, renhet och noggrannhet. Utvecklingen av sådana produkter kräver därför en specialiserad kunskap och erfarenhet och dessutom en förståelse av kraven för andnings, aspirations samt patientvård i allmänhet. GCE erbjuder avancerade system för distribution av oxygen, lustgas, vakuum och andra gaser och vår kompetens inom detta område är väl dokumenterad. På grund av vårt banbrytande utvecklingsarbete är vi idag ledande leverantör i Europa av medicinsk gasutrustning för reglering av tryck och flöden. GCE-gruppen är ett av världens ledande företag inom området för gasutrustning. Huvudkontoret ligger i Malmö och vi har två fabriker, samt 15 dotterbolag runt om i världen. GCE Norden AB Box 21044 Källvattengatan 9 SE-200 21 Malmö

www.gcegroup.com

VI SES PÅ FLISA! VI HAR MONTER 41.

A MATTER OF LIFE

Professionella produkter - för säkerhets skull Blixtljusfästen för montering i grillen på bl.a. Mercedes Sprinter.

Roterande varningsljus.

Blixtljus.

Varningsljusen finns hos HBA

Ljusramper, vi har ett av marknadens bredaste sortiment.

Se vår hemsida för komplett information om vårt breda sortiment.

www.hba.nu

Vårt mål är att det skall vara enkelt och roligt att vara kund hos oss. Vi fortsätter vår satsning på personlig service, tekniskt kunnande och god support till våra kunder.

HBA Fordonsteknik AB 08-880900 info@hba.nu www.hba.nu

Text: Sven Åsheden Källa: MSB

Den kommunala räddningstjänsten i Sverige utförde 90 800 räddningsinsatser under 2012. Det var en minskning (~2 %) jämfört med 2011 då antalet genomförda insatser var 92 600.

Kommunal räddningstjänst i riket under 2012 Insatser vid trafikolyckor

Riket 16 900

Trafikolyckor Antalet insatser till trafikolyckor har ökat varje år sedan insatsrapporten infördes, med undantag för en viss nedgång 2011. Under 2012 fortsatte dock ökningen och antalet insatser uppgick till 16 900, vilket är det högsta antal som hittills noterats och som innebär en fördubbling jämfört med 1998.

Illustration: Sven Åsheden

Räddningstjän

Källa: MSB

Antal omkomna i vägtrafikolyckor 2000 - 2012

Första hjälpen vid räddningsinsatser Vid en del insatser måste räddningstjänsten vidta första hjälpen-åtgärder för att förebygga eller begränsa personskador. Åtgärderna omfattar till exempel psykiskt stöd och förebyggande av skadechock. Vissa räddningstjänster har dessutom avtal med landstinget om att få utföra syrgasbehandling eller defibrillering. Under 2012 omhändertogs 12 600 personer för akuta skador av räddningstjänsten vilket var en liten ökning jämfört med 2011. I diagrammet till höger redovisas andelen första hjälpenåtgärder utförda av räddningstjänsten under 2012. 38

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

12 600 Första hjälpenåtgärder utfördes Den vanligaste åtgärden var psykiskt stöd (1) samt fixering av nacke eller rygg (2) vilket utfördes på 33 respektive 32 procent av de omhändertagna personerna. De åtgärder som därutöver var vanligast var förebyggande av skadechock (3), syrgasbehandling (4), fri luftväg (5), stoppa blödning (6), fixering arm/ benskada (7) och övrigt (8).

Källa: Trafikverket

Illustration: Sven Åsheden

Fr.o.m. 2010 exklusive dödade från avsiktlig handling (15-20 fall årligen)

WWW.S112.SE

NoFloods-barriär räddar gasverk från översvämning Ungerska gasbolaget KEG Gaz, 80 km norr om Budapest, har en stor underjordisk gasreservoar som var hotad av översvämningar från Danubefloden. När vattnet började stiga i hög takt så kallade lokala myndigheter i Dunaalmas på den enda lösningen som fungerar, Nofloods Mobile Barrier. 6 Timmar efter leverans och med endast 3 personer i arbetslaget, så var Nofloods-systemet fullt beskyddande runt om hela gasverket. Nofloods-barrier-125 har en rekommenderad vattenhöjd på upp till 800mm, vattnet steg till 910 mm och Nofloods-systemet fungerade helt utan problem. Barriären låg på plats från 6 Juni till 12 Juni, totala längden var 400m, översvämningsvattnet användes för att fylla barriären. Nofloods-barriären är oslagbar i kostnad -och tidseffektivitet. Finns i flera olika utföranden, saluförs i Sverige av Markleen AB. För planritningsförslag, information samt demonstrationer, kontakta oss

När det gäller...

Markleen AB

Backa Bergögata 18 422 46 Hisings-Backa, Sweden Phone: +46 (0)31-41 21 70, Mobile: +46 (0)722-41 21 69, Fax: +46 (0)31-51 21 70 e-mail: robert.bystrom@markleen.se

Rikspolisstyrelsen, Räddningstjänsten, Ambulanssjukvården och Trafikverket har alla upptäckt fördelarna med Reflexite Flexibright.

Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet. Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

190x130_Reflexite_AD_RandD_MAY-2013.indd 1

WWW.S112.SE

30/05/2013 09:59:05

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

>> Insatser vid bränder och brandtillbud

Illustration: Sven Åsheden

22 650

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

14 000 12 000

12 850

10 000 8 000 6 000 4 000 2 000

2005

2006

2007

2008

Insatser vid drunkningsolyckor och tillbud

2009

2010

2011

2012

Riket

351

Källa: MSB

Illustration: Sven Åsheden

Vanligaste insatsen Det var endast drygt hälften av de 90 800 räddningsinsatser som orsakades av inträffade olyckor eller tillbud. Larm utan tillbud utgjorde tillsammans 46 procent av alla insatser. Vanligast bland larm utan tillbud var automatlarm. Störst kategori bland larmen till tillbud eller olyckor var trafikolyckor som stod för 19 procent, följt av brand ej i byggnad 13 procent, och brand i byggnad 11procent.

Antal IVPA-insatser

I väntan på ambulans MSB följer årligen upp kommunernas verksamhet enligt LSO. Sedan 2006 har antalet kommuner och kommunalförbund som utför IVPA-uppdrag ökat från 81 till 151 stycken. Diagrammet visar hur antalet IVPA-insatser har förändrats mellan 2005 och 2012. Antalet insatser har ökat från 5 000 stycken under 2005 till 12 850 under 2012.

Drunkningsolyckor Den kommunala räddningstjänsten har ansvar för insatser vid drunkningsolyckor och tillbud vid vattendrag, kanaler och insjöar exklusive Vänern, Vättern och Mälaren. För övriga vattenområden ansvarar Sjöfartsverket. Under 2012 genomförde räddningstjänsten 351 insatser till drunkningsolyckor och tillbud. Det var en minskning med fyra procent jämfört med 2011 då 364 insatser rapporterades.

Riket

5 000

Bränder I fjol genomförde räddningstjänsten 22 650 insatser till bränder och brandtillbud. Av dessa var 10 400 bränder i byggnader och 12 250 andra bränder så som bränder i skog, mark, personbilar och avfallsbehållare som tillsammans rapporterats in som brand ej i byggnad. Bränder i byggnader ökade med drygt en procent under 2012 jämfört med 2011, men för bränder i annat än byggnader så minskade antalet insatser med 2 300 stycken till 12 250 vilket var den lägsta noteringen under 2000-talet. Det motsvarar en minskning med 16 procent från 2011.

Antal omkomna genom drunkning 2000 - 2012

Trenden för män, och i synnerhet män över 60 år är tydlig.

Källa: Svenska Livräddningssällskapet

WWW.S112.SE

Vi bygger och inreder säkra, funktionella arbetsmiljöer med hög kvalitet.

Euro-Lans Tel 0457-45 06 70 info@eurolans.se www.eurolans.se

Översiktssystem 360° Ett system för total översikt runt ditt fordon. Systemet består av fyra kameror och en kontrollbox. Systemet sammanflätar bilderna från kamerorna runt fordonet och genererar en översiktsbild i 360° utan döda vinklar. Utmärkt vid precisionskörning i trånga utrymmen, passager och i stora folksamlingar (ex. dagis, skolor & på olycksplatser). Kontrollboxen kan kopplas till befintlig monitor eller användas med Safedrivings original.

Safedriving 24 AB har sedan 2006 inriktat sig på produkter för säker körning. Huvudsortimentet består av fordonskameror med ett brett utbud av backkameror, krankameror samt GPS-navigatorer. I sortimentet finns också en serie produkter för trådlös däcktrycksövervakning (TPMS / DTÖ).

190x130.indd 1

www.safedriving.se • 040 - 30 30 24

2013-04-09 14.53

Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se

Telefon: 018-430 11 10

Alarm Ambulansförbundet har förhandlingsrätt - i alla lägen Förbundet har alltså förhandlingsrätt enligt MBL i alla lägen, oavsett eget kollektivavtal eller ej.

Henrik Johansson, förbundsordförande, Alarm Ambulansförbundet

Förstärkt förhandlingsrätt för icke kollektivavtalsbundna organisationer stipuleras tydligt § 13 Medbestämmandelagen (MBL).

betsgivaren enligt 13 § skyldig att jämlikt 11 § ta upp förhandling med den arbetstagarens fackliga hemvist. En förutsättning för AGs skyldighet enligt 11 § är att AG känner till arbetstagarens organisationstillhörighet. AG har här en klar skyldighet att hålla sig informerad om olika anställdas organisationstillhörighet.

I § 13 har arbetsgivarens (AG) förhandlingsskyldighet enligt 11 och 12 §§ utsträckts till att gälla gentemot arbetstagarorganisationer som inte har kollektivavtal med AG. Olika beslut eller åtgärder som särskilt berör medlem i sådan organisation skall förhandlas. Före exempelvis en omplacering av en enskild arbetstagare, som tillhör en icke kollektivavtalsbunden organisation, är ar-

LAS och MBL, står över kollektivavtalet. Förbundet ser inget egenvärde i ett kollektivavtal, så länge det inte har brett stöd i medlemskollektivet. Det är också viktigt att understryka att alla anställda tillförsäkras de rättigheter som ett kollektivavtal frambringar. Detta ligger lika mycket i de kollektivavtalsbundna parternas intresse, då det motverkar lönedumpning etc.

En föreställning som ofta felaktigt görs gällande, är att Alarm Ambulansförbundet inte skulle äga förhandlingsrätt. Så är inte fallet.

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Arbetsrättslig beredskap Förbundet förfogar över en operativ grupp ombudsmän som tillsammans med vår processjuridiska enhet med advokater driver en rad arbetsrättsliga ärenden. Till skillnad från många andra förbund välkomnas du att vara med i arbetsrättsliga processer från ax till limpa. Vid en tvisteförhandling eller liknande är du som medlem alltid välkommen att vara med. Vi förhandlar inte om din framtid bakom lykta dörrar. Värnar offentlighet och meddelarfrihet Förbundet kommer i oförminskad styrka vara ett svidande och välgörande salt för arbetsgivare som försöker förkväva den uråldriga rätten att synliggöra brister eller brott mot lagar och regler i arbetslivet. Här finns inget att ta miste på, vi underhandlar inte med aktörer som försöker förkväva det fackliga kollektivets demokratiska rättigheter. Offentlighetsprincipen bör gälla även s.k. välfärdsbolag. Öppenhet och insyn är en förutsättning för en välfungerande och patientsäker verksamhet. Idag är insynen i många sjukvårdsaktiebolag i stort sett obefintlig, ja närmast hermetiskt sluten. Vi tar kommandot och den nödvändiga debatten när minsta antydan till kränkningar av

yttrandefriheten visar upp sig. Rättvis lön och trygga anställningsförhållanden Förbundet anser generellt att lönerna inom den offentliga sektorn inte motsvarar den insats all vårdpersonal utför. Vi anser att vårdpersonal bör ha lön som står i paritet till uppgiften och utbildningstid. I vår roll som fackförbund anser vi det fel att bromsa löneutvecklingen för redan eftersatt vårdpersonal. Förbundet tror att ett arbetsliv med möjlighet till alternativa karriärvägar är det bästa för en sund samhällsutveckling. Chefstillsättningar bör ske i tät samverkan med personal på arbetsplatsen. Vi arbetar för att underlätta omställning i arbetslivet och en sänkt pensionsålder till. En värdig och dräglig pension Förbundets medlemmar riskerar en lång rad av förslitningsskador på bl.a. ländrygg och axlar. Vi vistas stundom i högriskmiljöer, och möter i yrkesutövningen drogpåverkade och psykiskt instabila personer. Vi utsatts för hot och våld. Varje gång vi kör utryckning utsätter vi oss för en stor risk. Årligen inträffar trafikolyckor med personskador som följd där blåljusfordon är inblandade. I arbetsmiljölagen finns en norm för hur mycket man får lyfta utan hjälpmedel, nämligen 25 kg, hur ofta lyfter vi mer än 25 kilo? I flera länder har fackförbund påverkat beslutsfatWWW.S112.SE

Betald annonsplats

tare, med resultatet att kompensera utryckningspersonal, bl.a. genom en pensionsålder på 25 år i utryckningstjänst, som tidigast vid 55 års ålder. Förbundet strävar efter en sänkning av pensionsåldern. Om kränkningar och mobbning Förbundet driver frågor om kränkningar eller mobbning. Arbetsgivaren har en skyldighet att beivra fasoner med kränkande förtecken i god tid. Det är en moraliskt viktig fråga att alla medarbetare ska respekteras. Via skyddslagar begagnar förbundet sig av rätten att stoppa arbete om så behövs. Årligen utreder förbundet en mosaik av ärenden, helt enkelt för att vi tar frågorna på blodigaste allvar. Jämställdhet och humanism Förbundet verkar för ett arbetsliv med mångfald, som därtill ger medarbetare likvärdiga förutsättningar att utvecklas. Förbundet anser att en könsneutral arbetsmarknad måste vara en självklarhet. Studenträtt och drägliga studievillkor Förbundet anser att studietiden ska präglas av en inspirerande och högkvalitativ utbildning med bra studiesocialt skydd. Förbundet samarbetar med fria studentkårer och programråd. Förbundet anser att bron mellan utbildning och arbetsliv är viktig att bevaka.

Arbetsmiljö i farosonen utan skyddsombud Skyddsombud utses i regel av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren (AG). Finns inte sådan organisation, utses skyddsombud demokratiskt av arbetstagarna. Detta framgår av 6 kap. 2 § andra stycket AML. Varken i lagtexten eller dess förarbeten står att finna krav om att det ska finnas fackmedlem på arbetsstället för att en fackklubb eller liknande skall ha rätt att utse skyddsombud. En lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren har därför rätt att utse lokalt skyddsombud även om organisationen inte har någon medlem på arbetsstället. Den som utses måste dock arbeta på arbetsstället, vilket också framgår av 6 kap. 2 § första stycket AML. Skyddsombuden fyller en viktig funktion på arbetsplatserna som representanter för arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska tillvarata alla arbetstagares intresse oavsett organisationstillhörighet. I 6 kap. 4 § AML stipuleras det att skyddsombud i realiteten aktivt ska kunna verka för en bättre arbetsmiljö, vilket förutsätter att de vet vilka risker som finns, vilka krav som

kan ställas på arbetsgivare och andra aktörer. Regler angående skyddsombuden funktion finns i AML 6 kap. 3 . 5 . 2. På vissa håll inom ambulansverksamheten tycks det råda en uppfattning att det bara är medlemmar i Vårdförbundet och Kommunal som kan utses till skyddsombud, något som ofta leder till att andra engagerade medarbetare med annan facklig hemvist, eller utan facklig anslutning exkluderas från dessa viktiga uppdrag. Detta slår logiskt helt fel och var aldrig lagstiftarens syfte med lagen. I praktiken betyder detta att flera avdelningar, arbetsplatser och skift står utan skyddsombud. Ofta möts man av beskedet att det inte går utan medlemskap i ett visst förbund, eller med budskapet att dubbelansluta sig. Förbundet reserverar sig förbehållslöst mot dylika påståenden, vilka vi menar inte kan ha andra syften än exkludering och med falska förevändningar tvinga in någon i en förening (se fackförbund). Detta är allvarligt, i synnerhet med tanke på att det på många arbetsplatser saknas skyddsombud.

Förbundet ser inget stöd vare sig i lagstiftning eller praxis för vare sig exkludering eller tvång om dubbelanslutning. Genom att förvägra personer rätten att utöva en förtroendepost, som därtill har demokratisk och solid förankring bland kollegor anser förbundet vara under all kritik. Fackklubbar är ingalunda tvingade att utse någon som är medlem hos just ett visst förbund. Tvärtom är det viktiga att funktionen utses, t. ex. en person som valts med förtroende av de som verkligen berörs, d v s arbetskamraterna på arbetsplatsen. I händelse av att de kollektivburna facken inte utser, så ska rimligen arbetstagarna och fackklubbarna äga rätten att utse ett skyddsombud de känner förtroende för. Något vi berört ovan är det faktum att det inte alls är säkert det lokala kollektivavtalsfacken finns representerat på en viss, avdelning, skift, pool eller liknande. Ska då resultatet bli att arbetarna står utan skyddsombud, med hänvisning till att det finns ett kollektivavtal. Självklart ska det finnas demokratiskt utsedda skyddsombud. Henrik Johansson

Henrik Johansson

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Polis

Polisflyget köper in nya helikoptrar TEXT: DANIEL KARLSSON FOTO: POLISEN

Inom Polisflyget pågår en rad satsningar. Femton personer har nyanställts, helikoptrarna ska vara dygnet-runt-bemannade, och helt nya helikoptrar ska köpas in. Polisflyget har länge varit en stark förespråkare för samhällets nytta av helikoptrar. Vid sidan av rent polisiära uppgifter användes polishelikoptrarna under lång tid även för sjukvårdstransporter. 2001 började de första av den nuvarande generationen polishelikoptrar att levereras, Eurocopter EC 135. De medgav att polisen för första gången ständigt kunde föra med alla viktiga hjälpmedel, som värmekamera, under flygningarna. Helikoptrarna kan fortfarande anses vara moderna och 44

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

med lång gångtid kvar. I höstas meddelades att polisen beslutat om inköp av sju nya helikoptrar. De ska ersätta de nuvarande och fylla upp luckan efter den helikopter som havererade i Göteborg 2007. I dagsläget är man inne i en anbudsprocess som väntas klar nu under sommaren. Att polisen väljer att göra sig av med sina relativt moderna helikoptrar kan tyckas märkligt. Den främsta anledningen är egentligen inte själva helikoptern. Chefen för polisflyget, Bengt Grönlund förklarar:

– Den tekniska utrustningen som till exempel värmekameran börjar bli gammal. Det är analoga system som det redan är svårt att hitta reservdelar till. Beräkningar har visat att det är en dålig affär att byta utrustningen i våra befintliga helikoptrar, och i vissa avseenden är det inte ens möjligt. – På det här sättet får vi en bra långsiktighet. Systemen kan användas lång tid framöver. Allt blir digitaliserat med vad det innebär som bättre tillförlitlighet och kvalitet. Det hänger också ihop med att vi

anställt operatörer som hanterar den tekniska utrustningen i helikoptern, berättar Bengt Grönlund. 50 miljoner per styck Efter beslut om vilken helikoptertyp och leverantör man väljer, väntas det dröja omkring ett och ett halvt år innan leveranserna kommer igång. Det handlar om standardlösningar som ”kan köpas från hyllan”. Bengt Grönlund nämner en prislapp på omkring 50 miljoner per helikopter. Samtidigt lär marknadsmärket på de WWW.S112.SE

befintliga helikoptrarna vara gott, varför han menar att det inte blir någon större merkostnad. En fråga som blivit allt mer aktuell i samband med terrorhot och tung kriminalitet är polisens behov av tyngre transporter, inte minst för den nationella insatsstyrkan. En statlig utredare tillsattes så sent som den 31 januari i år för att undersöka en framtida helikoptersamverkan mellan Försvarsmakten och polisen. Som det står i uppdraget: ”För att tillgodose samhällets behov av en effektiv helikopterkapacitet vid allvarliga händelser ska en utredare överväga Försvarsmaktens möjligheter att på kort och lång sikt stödja polisen med medeltung helikopterkapacitet”. Vem ska hantera samhällets helikoptrar? Ambulanstransporter med helikopter, internationellt kal�lat HEMS, hanteras sedan början av 1990-talet av enskilda landsting. De köper i sin tur tjänsterna av civila flygföretag. Användningen och upphandlingen av ambulanshelikoptrar för sjukvården ser mycket olika ut i olika delar av landet. Efter en stor omdaning på marknaden är det idag ett bolag som står för sex av sju ambulanshelikopterstationer i Sverige. Företaget, Scandinavian MediCopter, har formats genom en sammanslagning av andra helikopterbolag. Det ägs av Scandinavian Air Ambulance som är ett av Nor-

FAKTA

POLISENS ORGANISATION

Polisen är den största statliga verksamheterna med fler än 28 000 anställda. Av dessa är cirka 20 000 poliser. År 2012 var 29 procent av alla poliser kvinnor och 41 procent av alla anställda totalt. Inom Polisen finns flera olika kompetenser för speciella arbetsområden, till exempel bombtekniker, dialogpoliser, hundförare, polisrytteriet, polisflyget och sjöpolisen. De flesta poliser arbetar dock som ordningspoliser, närpoliser eller kriminalpoliser med vardagsWWW.S112.SE

dens största flyg- och helikopterambulansföretag. De flyger idag med en blandad flotta av Eurocopter AS 365, EC 135 och EC 145. Ytterligare nya helikoptrar är på väg. Myndigheter och kommuner köper även andra typer av helikoptertjänster. Det kan handla om uppdrag som kalkning, skogsinventering och skogsbrandsbekämpning. En del av dessa uppgifter skulle kunna hanteras med statens egna helikoptrar. Blir det billigare eller bättre? Precis som med frågan om vilka myndigheter som ska sköta vilka uppgifter, får du olika svar beroende på vem du frågar. Det handlar om politikernas och myndigheternas vilja, inriktning och egenintressen. Alla kommer garanterat svara att de värnar om skattebetalarnas medel, och att de ser samverkan som något positivt – så länge det inte påverkar deras egen verksamhet negativt. Diskussionerna om helikoptrar i samhällets tjänst kommer säkert att vara en het potatis länge till. Utredningar har kommit och gått. Vad man kan konstatera är att det för närvarande tillförs nya statliga helikoptrar med snabb takt. Flottorna moderniseras och utökas. Det ska innebära att de olika aktörerna kan utföra ett ännu bättre arbete. Det kommer oss som medborgare till nytta, oavsett om man tycker att skattemedlem används på bästa sätt eller inte. Sverige har helt enkelt bra snurr på helikopterinvesteringarna.

brottslighet, såsom inbrott, skadegörelse, bedrägerier, stölder, snatterier och misshandel. Idag består Polisen av Rikspolisstyrelsen och 21 självständiga polismyndigheter indelade länsvis. År 2015 ska dagens 21 polismyndigheter bli en nationell polismyndighet. Polismyndigheten, som blir det nya namnet på myndigheten, ska ha ett huvudkontor och vara indelad i polisregioner. Vid Polismyndigheten ska det bland annat finnas en nationell Källa: Polisen operativ avdelning.

EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™ EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™

MAX 227 KG

Trappstolen som tar dig �ll nya höjder! Eldrivna larvfö�er transporterar pa�enten upp eller ned med bara en knapptryckning. Bä�re arbetsmiljö för dig och tryggare för pa�enten.

ALLFA EUROPE PREMIUM Tillverkad i Sverige ALLFA EUROPE PREMIUM Världens mest exibla ambulansbår? Allfa Europe är den kompletta lösningen om du vill ha högsta kvalitet, multipla funktioner, högsta säkerhet, ergonomiska valmöjligheter utifrån situation, hög patientkomfort samt ett enkelt handhavande för personalen. Allfa Europe erbjuder en mångsidighet som gör den till Sveriges populäraste ambulansbår i akutambulanser. Har du provat Sidearm? Armstöd för Allfabåren

20 G

MAX 300 KG

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se

Vi är fackförbundet med 100 % ambulanspersonal

www.ambulansforbundet.se SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Kriminalreport

age

När kropparna efter Zlatko Radojkovic och Johan Ljung hittades nergrävda den 5 maj 2002 hade männen varit försvunna i över åtta månader. När polisen började utreda morden teg alla inblandade och först efter ett envist arbete kunde kriminalteknikerna hitta bloddroppar som band mördarna till Foto: Scanpix brottet. En Hells Angels lokal i Skåne.

Dubbelmordet på Hells Angels-gården TEXT: DAG ÖHRLUND

När den 41-årige Zlatko Radojkovic och den 26-årige Johan Ljung anmäldes som försvunna sent i augusti 2001, visste flera medlemmar av Sveriges kriminella mcgäng mycket väl vad som hänt dem. Men den som vill överleva bryter inte mot gängens hederskodex. Man tjallar inte. Punkt, slut. Ingen av de försvunna var okända för polisen. Johan Ljung hade varit ett problembarn i hela sitt liv. Han hade haft svårigheter i skolan och på ett tidigt stadium dragits in i missbruk. Vägen till kriminalitet blev kort – från 15 års ålder och fram till sin död 46

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

hade Johan varit intagen på inte mindre än 35 olika institutioner. Bland annat hade han flera gånger dömts för grova våldsbrott. I början av 2001 hade han muckat från en kriminalvårdsanstalt och vistats mestadels i Göteborg. Johan hade fått bo hos sin vän Zlatko Radojkovic och hans sambo sedan 17 år, Sari Järveläinen. Då och då hälsade han också på sin mamma och sina syskon i Kungsör. Tre år tidigare hade Johan blivit medlem i ”Brödraskapet Wolfpack”, en organisation som bildats av fängelsemedlemmar och med mc-gängen som förebild.

Zlatko Radojkovic hade som ung tillhört världseliten i styrkelyft, men när den karriären tog slut hade han dragits in i kriminella kretsar och så småningom också blivit medlem i Brödraskapet Wolfpack, där han så småningom avancerade till vice president. Johan och Zlatko hade ett gemensamt. På sommaren 2001, innan de försvann spårlöst, hade båda lämnat Brödraskapet Wolfpack och det hade inte skett i god sämja. Därmed hade båda fått epitetet bad standing, vilket kräver sin förklaring. Under årens lopp har kriminella gäng i WWW.S112.SE

Sverige ibland samarbetat i fraktioner, ibland haft öppna strider med varandra. Medlemmar har lämnat ett gäng för att gå med i ett annat. Medlemmar i olika gäng har kunnat hjälpa varandra med tjänster och gentjänster. Men ett har de nästan alla haft gemensamt – den obönhörligt hårda synen på respekt och lojalitet. Vad man gör och inte gör. De oskrivna lagarna. För att förstå vilken typ av regler som gäller i den här typen av mc-klubbar, organisationer och kriminella nätverk, blir det lättare om man tittar på förebilden för dem alla: Hells Angels. Organisation med stark hierarki Världens mest kända mc-gäng bildades i Kalifornen den 17 mars 1948 av soldater som återvänt från utlandstjänst i andra världskriget. Det skulle ta hela 13 år innan den första Hells Angels-avdelningen bildades utanför USA, i Auckland på Nya Zeeland. Först åtta år senare accepterades den första avdelningen i Europa och platsen var London. Därefter tog det ytterligare elva år innan organisationen fick fotfäste i Norden, när Hells Angels i Köpenhamn blev ”officiella” 1980. För att en Hells Angels-avdelning ska kunna bildas krävs att den består av minst sex personer, och alla avdelningar är byggda efter ett identiskt, närmast militäriskt organiserat mönster. Avdelningen leds av en president - med vetorätt vid alla omröstningar - som har en vice president under sig. Under presidenten anses ”Sergeant at arms” vara den viktigaste personen i ledningsgruppen. Sergeanten ansvarar för avdelningens – och dess högkvarters – säkerhet. Det är hans ansvar att kontrollera bakgrunden hos blivande medlemmar, til�lika är det han som ser till att internt utdömda straff blir verkställda. I avdelningens ledning finns också en sekreterare och en kassör. Resten i avdelningen är vanliga medlemmar som alla har en röst. Många äro kallade … Många drömmer om att få tillhöra Hells Angels, men att bli fullvärdig medlem är en lång process. Anhängarna som står i kö för att komma med kan delas in i tre grupper – prospects, hangarounds och supporters. De sistnämnda kan avancera till hangarounds om medlemmarna i en avdelning rekommenderar det. Man är hangaround i mellan sex månader och ett år, innan man kan bli prospect, vilket i sin tur kräver att två tredjedelar av medlemmarna rekommenderar det. Som prospect gör man sitt hundår som chaufför, vakt och allmän allt-i-allo när det gäller att serva de fullvärdiga medlemmarna. När året gått krävs det att samtliga WWW.S112.SE

medlemmar rekommenderar en, för att man ska kunna väljas till medlem. Den som söker får gå igenom ett lojalitetsprov där han måste utmärka sig, detta inte minst för att hindra att klubben får in infiltratörer från exempelvis polisen. Inom organisationen – eller ”klubben” som de föredrar att kalla sig – är epitet som lydnad, lojalitet och respekt heliga. Medlemmarna kallar varandra för bröder och förväntas alltid ställa upp för varandra till hundra procent, oavsett vilka följderna blir för dem själva. Om den broder blir slagen ska man omedelbart gå till attack mot angriparen, även om man inte vet vad saken gäller, och till och med om den som anfaller skulle vara en broder men från ett annat land. Hierarkin är också totalitär – medlemmarna bestämmer över prospects, hangarounds och supporters. Grunden för Hells Angels-filosofin är – förutom motorcykelåkandet – frihet och många av medlemmarna väljer att ta avstånd från samhället så långt det går. Man vill inte ha något med polisen att göra och den som blir gripen håller käft – att tjalla vore respektlöst och därmed en dödssynd. Den som bryter mot reglerna kastas ut från klubben och befinner sig då i bad standing, vilket kan komma att resultera i kännbara repressalier. Bland annat kan man ”dömas” till interna böter som brukar motsvara värdet av en Harley Davidson. En medlem kan hamna i bad standing vare sig han själv begärt utträde eller blivit utesluten ur klubben, det handlar om vad som föregått utträdandet. Den som är i bad standing får inte heller kontakta någon av medlemmarna. Om ingen osämja finns, kan en medlem begära utträde ur klubben och lämna den i good standing, utan risk för tråkigheter. Rättsläkaren: Har blivit mördade! Det var alltså känt att Zlatko Radojkovic och Johan Ljung bägge hade lämnat Brödraskapet Wolfpack i bad standing under sommaren. Detta borde ha givit polisen en god anledning att söka sig dit, men å andra sidan visste man också att Ljung och Radokovic senast sett i livet tillsammans med personer som hade anknytning till Hells Angels. Redan i april, innan kropparna hittats, anhölls och häktades bland andra BM, AL (här avidentifierade eftersom de friades i rätten för mordet, författarens anmärkning.) och Marko Lönnmark, på sannolika skäl misstänkta för mord. Kvarlevorna efter Zlatko Radojkovic och Johan Ljung hittades den 5 maj vid en bergtänkt i Hellestads Tåstorp, 6,5 kilometer söder om Floby och ungefär tio mil från Hells Angels högkvarter – en gård i Gunnilse utanför Göteborg.

Gruset vid bergstäkten var nästan slut och det var när en ansvarig för anläggningen åkte till platsen för att förbereda sprängning av berg, som skulle krossas till grus, han gjorde den makabra upptäckten. Kanske var det den svaga odören i området som gjorde honom misstänksam och fick honom att titta extra noga på det kvarvarande gruset. När han såg en kroppsdel sticka upp ringde han omedelbart polisen. Normalt sett skulle det här området vara Skövdeteknikernas område, men någon av de inblandade i mordet hade anknytning till Floby. Därför kallades teknikerna Enar Gustafsson och JO Johansson upp från Göteborg. Med på platsen fanns också två tekniker från Skövde, Leif Rundlöf och Mats Ljung, samt en rättsläkare och hans assistent. ”Efter att ha skapat ett koordinatsystem med rutor över området satte vi igång att avlägsna grus från området”, berättar JO Johansson. ”Allt grus sållades noga och alla fynd katalogiserades.” Efter några timmar hade teknikerna frilagt två nakna kroppar som var insvepta i plast och låg i en grund grop som täckts över med 30–50 centimeter grus. Plasten var delvis söndersliten – förmodligen av ett djur – och delvis sönderbränd. Vid kropparna hittade man brandskadade rester av en orange trafikkon och av trä. Senare skulle SKL komma att hitta rester av brännbar vätska i de brandrester som teknikerna hade säkrat. ”Vår slutsats var att kropparna hade transporterats insvepta i plasten och sedan dumpats i gropen. Någon hade sedan hällt brännbar vätska och lagt brännbart material på kropparna, och tänt på”, säger JO Johansson. ”Sannolikt blev transportörerna rädda när de såg hur höga lågor som slog upp ur gropen, lågor som måste ha varit synliga vida omkring. Plasten kring kropparna var i stora delar intakt varför vi tror att lågorna omgående kan ha dämpats genom att kropparna täckts över av grus.” Teknikerna och rättsläkaren fann att kropparna var i förvånansvärt gott skick förutom de delar som förstörts genom djurangrepp. I sin dom skrev Göteborgs Tingsrätt att avdelningsläkaren Mario Verdicchio, som utförde den rättsmedicinska undersökningen av kropparna, bland annat kommit till följande slutsatser: ”Den förruttnelse som kropparna undergått medför att dödsorsaken ej med säkerhet kunnat klarläggas men den samlade bilden talar för att dödsfallen orsakats av skadorna. De skador till följd av det trubbiga våld som Zlatko Radojkovic och Johan Ljung utsatts för kan ha orsakats av ett eller flera slag med tillhygge eller av en eller flera sparkar men sannolikt inte av några knytnävsslag. Skadorna till följd av det trubbiga våldet

SAMVERKAN 112 NR 4 2012 2013

>> är så allvarliga att Zlatko Radojkovic och Johan Ljung förmodligen omedelbart förlorat medvetandet. Fynd av blödningar utvisar att Zlatko Radojkovic var vid livet när han erhöll stick- eller skärskadorna i ryggen men det går inte att säga om han erhöll dessa skador före eller efter skadorna i ansiktsskelettet. De skador Mario Verdicchio funnit på kropparna är väl förenliga med uppsåtlig våldsutövning och är till sin art sådana att de näppeligen kan ha uppstått vid något annat trauma, till exempel en trafikolycka.”

ringde, även om de hade bråkat. Hennes oro växte när hon blev uppringd av vännen D. D grät när han berättade att han hade varit på restaurang Till Salu tillsammans med Zlatko och Johan. Han sa att de där hade träffat BM, ALund och Marko Lönnmark och att han nu var rädd för att Zlatko och Johan var döda. Sari hade nu ett samtal med en tidigare flickvän till Marko Lönnmark och fick sina farhågor bekräftade. Exflickvännen antydde att Radojkovic och Ljung hade ”dödats på plats”.

Rätten sammanfattade sin tolkning av rättsläkarens protokoll: ”Genom sakkunnigförhöret i förening med de omständigheter under vilka kropparna påträffades finner tingsrätten att något tvivel om att Zlatko Radojkovic och Johan Ljung dödades genom uppsåtlig våldsutövning inte föreligger.” Vad hade hänt Zlatko och Johan? Eftersom de män som gripits som misstänkta nekade till brott och knappast visade någon större samarbetsvilja, fick polisen nu – som så ofta – börja lägga ett omfattande pussel för att försöka ta reda på dels när Ljung och Radojkovic dött, dels vad som hade hänt innan. Johans mamma berättade för poliserna att hon alltid hållit en tät kontakt med sin son, även under hans mest kriminella år. Hon brukade ringa varje dag och om han inte svarade så skickade hon ett sms. Och när Johan hade fått ett textmeddelande från henne brukade det aldrig dröja länge innan han ringde upp. Trots hans kriminalitet hade Johan aldrig missat att betala tillbaka pengar han lånat av mamman, på rätt dag. Den 7 augusti hade han lånat 950 kronor av henne för att köpa en tågbiljett när han skulle åka till Göteborg. Hon hade pratat med honom på kvällen den 18 augusti, men när hon ringde den 20:e var telefonen avstängd och trots att hon lämnade ett meddelande hörde han aldrig av sig. Polisen kunde också konstatera att den pension som kommit in på Johans konto den 20 augusti inte hade rörts. När polisen pratade med Radojkovics sambo Sari Järveläinen berättade hon att Zlatko och hon hade haft ett bråk den 18 augusti och att hon i samband med det hade lämnat deras hem. Trots bråket hade de fortsatt talas vid per telefon och den senaste gången hade varit vid 02-tiden den 20 augusti. Efter det hade hon inte lyckats få tag i sin sambo. Sari förstod snart att något var riktigt fel. Efter 17 år kände hon honom så väl att hon visste att han ha svarat i telefon när hon 48

SAMVERKAN 112 NR 4 2012 2013

Ett ödesdigert dygn Det var kväll söndagen den 19 augusti och Johan Ljung var trött. Han hade bestämt sig för att gå hem till Zlatko Radojkovic och Sari Järveläinen för att sova. Men under sin promenad genom Göteborg passerade han restaurang Karlssons Garage och hörde då att någon ropade på honom från andra sidan gatan. Inne på restaurangen satt Zlatko tillsammans med sina nära vänner A och D. De tecknade åt Johan att han skulle komma in. Ljung tvekade länge, men övervann sedan sin trötthet och anslöt sig till sällskapet. Ett val som skulle leda till hans död. Kvällen blev lång. Vid halv ett-tiden på natten lämnade Johan och Zlatko krogen och åkte istället till restaurang Till Salu i Saluhallen vid Kungstorget. Restaurangen är på söndagarna öppen till klockan tre på natten och brukar vara en samlingsplats för folk i krogbranschen. Någon timme efter att Ljung och Radojkovic kommit till krogen anlände också BM, AL och Marko Lönnmark dit. Polisen har inte lyckats kartlägga om de kom tillsammans, men telefonlistor visar att BM ringde både AL och Lönnmark när han vid ettiden lämnade Hells Angels-gården i Gunnilse för att åka in till stan. Kvinnliga vittnen har berättat att de fem männen, tillsammans med några andra, festade rätt ordentligt. Alla drack alkohol utom AL som uppenbarligen var chaufför. En av kvinnorna som senare förhördes berättade att stämningen i ”gänget” varit i stort sett god, men att det ändå förekommit en del irritation. Var det möjligen så att Hells Angelssympatisörerna kritiserade Johan och

Zlatko för att de lämnat Brödraskapet Wolfpack och nu var i bad standing? Sanningen vet bara de inblandade. Många versioner – vilken var sann? En av kvinnorna i sällskapet har senare vittnat om att både hon och en av männen var rejält berusade, medan en servitris påstått att samma man bara var måttligt full och mycket trevlig. En kvinna som arbetade på restaurangen har berättat att de som vanligt stängde klockan tre på morgonen, men att det festande gänget satt kvar och drack. Polisens tömning av mobiltelefonmaster visar att BM och AL under en timme vid fyratiden på morgonen åkte iväg och befann sig i Vasastaden, innan de återvände till krogen. I förhören ville ingen av dem berätta vad de gjort under tiden de varit borta från sällskapet. Polisens och åklagarens teori är att de fem männen tillsammans lämnade krogen vid femtiden på morgonen för att åka till Hells Angels-gården och ha efterfest där. En fest som slutade med att Johan Ljung och Zlatko Radojkovic mördades. Detta skulle naturligtvis ingen av de misstänkta erkänna. Marko Lönnmark, som senare dömdes till tio års fängelse för dråp och övergrepp i rättssak, hävdade att han vid halv fem-tiden på morgonen tagit en svarttaxi hem till sin bostad. Han hade återvänt till centrala Göteborg ett tag och sedan åkt ut till Hells Angelsgården vid halv nio-tiden, eftersom han och AL sedan länge hade planerat att åka till Danmark tillsammans. AL berättade att Zlatko först hade pratat om att ha efterfest hemma hos sig, men sedan ändrat sig. AL hade istället skjutsat Ljung och Radojkovic till restaurang Bryggeriet och släppt av dem där. Vid det laget hade både BM och Lönnmark försvunnit och AL hade ingen aning om vart de tagit vägen. När han släppt av Zlatko och Johan hade han köpt en hamburgare på McDonalds i Nordstan och sedan kört hem för att duscha, byta kläder och äta. Först strax efter åtta hade han åkt vidare till Hells Angels-gården och funnit att allt var lugnt och stilla där. Alan hade lagt sig att vila en stund, i väntan på att Marko skulle dyka upp så att de kunde åka till Danmark. BM led av dåligt minne under förhören. Han var rätt säker på att han sovit i bilen medan någon skjutsat honom till gården i Gunnilse på morgonen, men han kunde inte säga vem. Avrättning och blodbad. Fortsättning i nästa nummer (Nr 5) av Samverkan112. WWW.S112.SE

PRODUKSPECIALIST FÖRSÄLJNING Befattningen: Arbetet innebär försäljning och utbildning. Ditt fokus är ergonomiska hjälpmedel och sjukvårdsutrustning som används inom ambulanssjukvården. Kunderna är ambulans, sjukhus, räddningstjänst och polis. Arbetet är självständigt men du arbetar i ett litet men väl fungerande team där alla är beredda att hjälpa till där det behövs mest. Arbetet innebär resor med ca: 40-60 övernattningar per år (80-120 resdagar). Din arbetsplats är kontoret i Trollhättan. Din bakgrund: Du har kunskap och erfarenhet inom ergonomi och akutsjukvård. Du har jobbat inom ambulanssjukvården eller likvärdigt. Du har en stor social kompetens och tycker om att lösa problem, du är flexibel och är inte främmande för varierande arbetsuppgifter. Vi erbjuder: Ett fritt arbetsklimat med mycket eget ansvar, en spännande bransch och bra kollegor. Seriösa och förmånliga anställningsvillkor. Vi har kollektivavtal.      

Vi arbetar med utrustning som används av Polisen, Ambulansen, Räddningstjänsten, Sjukhus, kommuner, Kustbevakning mm. Det ställer stora krav på oss som leverantör gällande både kvalitet och servicetillgänglighet. Vi är ISO-certifierade inom Kvalitet och Miljö Ferno Norden AB har sin bas i Trollhättan men verkar över hela landet från Kiruna till Trelleborg.

Din Ansökan: - CV - Beskrivning av dig själv - Beskriv hur du/din familj ser på att du kommer resa en del!

Krav: Svenska och Engelska tal och skrift Körkort Datorvana Utbildning eller erfarenhet av ambulanssjukvård Social kompetens Tycker om att resa

P +46 (0)520 420200 F +46 (0)520 420209 E fab@fernonorden.com WWW.S112.SE

Ferno Norden AB ingår i en nordisk koncern med företag i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Kardanvägen 37 461 38 Trollhättan Sweden

Ansökan och frågor: pierre@fernonorden.com 0706-873977 Urvalet sker löpande.

Ferno Norden AB www.fernonorden.se

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Marknadsnyheter Snögg UNI allförband Det unika bandaget nu i ny förpackning och nytt lägre pris. Självhäftande förstahjälpen förband som inte fastnar i såret eller håret. Fäster även om det är blodigt eller blött.

IM-Medico AB Telefon: 08-715 55 10 info@im-medico.se

Börja arbeta med ett nytt grepp!

Trådlöst överföring till Paratus ambulansjournalsystem Det finns nu en färdig koppling mellan vår Monitor/Defibrillator ZOLL X Serien och ambulansjournalsystemet Paratus (Saab), vilket innebär att fysiologiska parametrar överförs trådlöst och visas och lagras i journalen. Ambulanspersonal behöver inte mata in de fysiologiska värdena manuellt, vilket sparar tid och ger mer patient-utrymme. Medidyne AB Telefon: 0431-44 80 50 info@medidyne.se, www.medidyne.se

Sievi Planar är en ny tids skydsskor. De har en sula med ett mycket bra grepp som tack vare formgivningen och det nya sulmönstret håller fötterna stadigt på marken och på besvärliga underlag. De trendiga och personliga Planar-skorna är dessutom bekväma och stadiga tack vare de rejäla vadderingarna och den utmärkta passformen. Planar finns med två olika skafthöjder och båda modellerna har försetts med tåhätta och spiktrampskydd av stål. Sievi AB Telefon: 018-200 220, info.se@sievi.com, www. sievi.com

Premiär för ny elmanövererad bårsläde

Har du vägarna förbi FLISA 2013? Välkommen att besöka oss i vår monter där vi berättar om de senaste nyheterna kring våra produkter och visar bl.a. vår senaste unika innovativa lösning - TrueCPR Coaching device.

EASYLOAD bårsläde på FLISA. Vår prototyp kommer visas upp för första gången på årets FLISA. En bårsläde för Allfabårar. Lyfter båren med ett knapptryck. Ferno Norden AB, Telefon: 0520-42 02 00. Pierre Kördel.

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Besök oss också på Facebook Physio-Control Nordic är glada över att kunna dela vår kunskap, berättelser från verkligheten och produktinformation med våra användare på ett enkelt och snabbt sätt via Facebook. Besök oss på /PhysioControlNordic Vi finns även på www.physio-control.se eller på telefon 0770-870 120. Lifesaving Innovations from Physio-Control

Marknadsnyheter. Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter? Maila till: info@s112.se Tjänsten är gratis för våra annonsörer! Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det

Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning

True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120

/PhysioControlNordic