nr1_2021_bladderbar

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

SAMVERKAN

Nummer 1 2021 Årgång 20

CISAs Digitala konferens

tid från 112-samtal till första resurs ...

ambulanssjukvårdens hygienarbete i värmland

man gör det för byn frivillig räddningsstyrka

livet med och utan uniform

oförutsägbara dagar yttre polisbefäl

säkerhetskoncept för blåljuspersonal

försvarsmaktens ambulanser

expert på sorg och död

ANVÄNDAREN I FOKUS Att ta tillvara på den kunskap som finns inom vården är en viktig och avgörande del när vi ska öka kvalitén för patienter och personal.

Ett bra exempel på hur det kan gå till att utveckla ambulansen som arbetsplats är när Region Dalarna för några år sedan såg förbättringsmöjligheter i samband med sina IVA-transporter och hur man då drog nytta av personalens kunskap och insikter.

Efter att man gjort en utredning stod både nya rationella och ergonomiska lösningar på önskelistan.

Till exempel skulle medföljande personal kunna ha full fokus på patienten men samtidigt vara säker och trygg i sin arbetsmiljö. Även insatstiden för varje transport kunde bli mer effektiv.

Genom ett tätt samarbete mellan leverantörer, IVA-personal och

erfaren ambulanspersonal utvecklades ett system så att all medhavd utrustning (IVA) smidigt kunde förberedas på intensivvårdsavdelningen och möjliggöra för en mer tidseffektiv lastning av patient i ambulans.

Tack vare ett lyckat utvecklingsprojekt sitter idag systemet Frontpack i Region Dalarnas samtliga ambulanser.

HAR DU IDÉER PÅ HUR MAN KAN UTVECKLA MORGONDAGENS AMBULANS? Vi sätter stort värde på om du vill dela med dig av dina tankar!

Gå in på: ambulansproduktion.se/morgondagensambulans

HUR MYCKET ÄR ETT LIV VÄRT? VI HAR GJORT EN UTRÄKNING Ingen vill sätta pris på ett människoliv, varken på vårdtagare eller personal. Vi har istället gjort en kostnadsberäkning som visar att man inte behöver kompromissa för högre säkerhet och bättre arbetsmiljö. Se filmen på ambulansproduktion.se/ekonomi

Följ oss på sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

www.ambulansproduktion.se

innehåll

16 frivillg styrka

20 yttre polisbefäl

34

14

lyckad satsning

hygienarbete

6 blåljuslarm Blandat

8 första resurs är på plats Tid från 112-samtal

12 Livet med och utan uniform Egna identiteten

14 Hygienarbete i Värmland Åtgärder med en tydlig systematik

16 Man gör det för byn De frivilliga räddningsstyrkorna

20 yttre polisbefäl Porträtt

24 sjuksköterskors erfarenheter Intensivvårdspatienter med Covid-19

26 amb.ssk inre befäl på SOS Alarm Pilotprojekt hos SOS Alarm i Växjö www.s112.se

28 Utmaningen för HLR 200–300 fler liv skulle kunna räddas

30 Digitalisering avgörande Inom hälso- och sjukvården

32 säkerhetskoncept För blåljuspersonal vid trafikolyckor

34 organiserad brottslighet Högsta lagföringen hittills

36 kustbevakningens Generaldirektör Har ordet

37 RIKSPOLISCHEFEN HAR ORDET Anders Thornberg

38 NYREGISTRERADE UTRYCKNINGSFORDON Under 2020

40 INTERVJU med björn eriksson Före detta Rikspolischef

44 10 frågor till SMITTSKYDDSLÄKARE Maria Amér svarar

48 försvarsmakens ambulanser Har civil plattform

50 Hur bra är akutvården På psykisk ohälsa?

52 försvarsdirektör vid Länsstyrelsen Att styra och leda

56 Nya Fiskögon i polisbilarna Ska gynna nollvisionen

58 marknadsnyheter Lite av varje

60 Temperaturkomfort I samband med operation

62 expert på sorg och död Begravningsentreprenören samverkan 112 nr 1 2021

3

ledare

värme och vaccinationer väcker hopp coronapandemin har fått många att arbeta

I DET HÄR NUMRET har vi dukat upp ett smör-

hemifrån och samtidigt omvärdera vad som egentligen är en traditionell fysisk arbetsplats.

För blåljus- och sjukvårdspersonal är det annorlunda. Tjänstgörande personal måste dagligen möta nya människor i sitt arbete.

En ständig oro för att bli smittad. Det har säkert de flesta av oss upplevt, både på vägen till och från jobbet liksom på själva arbetsplatsen, ända sedan det första svenska fallet bekräftades den 31 januari 2020 i Jönköping.

Verksamheter runt om i landet - var av förklarliga skäl - olika väl förberedda på den omställning som varit nödvändig för att kunna utföra och hantera 112-uppdrag under pågående pandemi.

Pandemin har ställt till med mycket elände. Men är allt bara negativt?

I tider av kris är det viktigt att också se saker från den ljusa sidan och inte bara fokusera på alla negativa konsekvenser.

För många har pandemin blivit en tid för reflektion och eftertanke. Att tänka nytt och tänka utanför boxen har resulterat i både innovationer och utveckling.

gåsbord av artiklar och reportage om verksamheter, som har stark anknytning till blåljuslarm.

Myndighets- och verksamhetsgemensamma satsningar och samarbeten är en starkt lysande ledstjärna. Ett bra exempel är operativ samverkan mellan Polisen, Kustbevakningen och Tullverket. Ett annat bra exempel är Försvarsmaktens omfattande stöd till vårt samhälle.

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454 - 300 800 E-post: red@s112.se Redaktörsråd: Anders Bremer, Anders Svensson, Bengt Fridlund, Birgitta Wireklint-Sundström, Carina Elmqvist, Catharina Frank, Henrik Andersson, Mats Holmberg, Peter Thore och Sven Åsheden

4

samverkan 112 nr 1 2021

Höstens DIGITALa CISA-konferensen 21-22 oktober

är ett samarrangemang mellan Linnéuniversitetet, Regionsdagarna för intensivoch perioperativ vård, tidskriften Samverkan 112 och Blåljusstiftelsen. Se sida 47.

Förutom inbjudna gästföreläsare erbjuder konferensen parallella föreläsningar, workshops, chattfunktion. Tidningens annonsörer kommer att erbjudas gratisplats som utställare.

Du har möjlighet att kostnadsfritt vara med i vår digitala konferens via egen dator, surfplatta eller smarttelefon. Konferensen använder plattformen Zoom och vanlig webbläsare.

Nu ska vi njuta av hur vårsolen tinar upp både kropp och sinne och hur aktiviteterna staplar sig på hög.

Trevlig läsning!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53

Produktion: On Road Communications AB

Layout och formgivning: Sven Åsheden

Annonser: annons@s112.se

Korrekturläsning: Bengt Fridlund

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik

Tryck: Mixiprint AB, Olofström

Foto omslag framsida:

Övriga medarbetare i detta nummer: Henrik Andersson, Enikö Arnell-Szurkos, Lina Bergman, Ann-Charlotte Falk, Bengt Fridlund, Lina Färm, Ingrid Gustafsson, Niklas Hedenfalk, Mats Holmberg, Solveig Klug, Ing-Marie Larsson, Jörgen Lundälv, Fredrik Mårtensson, Kerstin Porshed, Johan Wangström och Axel Wolf.

Tipsa oss...

Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

www.s112.se

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 Mail: fab@fernonorden.com

blåljuslarm / Blandat

Årets Sjöräddare kommer från RS Grötvik Den 8:e april utsågs sex frivilliga sjöräddare från räddningstation Grötvik till Årets Sjöräddare. De får utmärkelsen för sin enastående räddningsinsats den 13 augusti 2020 då en amatördykare med hjärtstopp kunde återupplivas av sjöräddarna, som råkade befinna sig i närheten.

Fredrik Jalhed

Sjöräddningssällskapet

AKTUELLT. Utmärkelsen Årets Sjöräddare

tilldelas Svein Egil Husevik, Anders Lindvall, Madeleine Norryd, Magnus Rydberg, Peter Enström och Stefan Westman.

Motiveringen lyder: ”När en medmänniska föll ihop var ni på plats inom några sekunder. Att det skedde på land spelar ingen roll. Sjöräddningssällskapets idé är att hjälpa människor i utsatta lägen, och det var det ni gjorde.

6

samverkan 112 nr 1 2021

Med utbildning i ryggen och en stark vilja att göra skillnad, visade ni med ert resoluta handlande vad närhetsprincipen betyder när det är fråga om liv och död.”

Eftersom det var soligt och vindstilla kvällen den 13 augusti var hamnen i Grötvik full med folk.

Några av RS Grötviks sjöräddare befann sig ombord Rescue P O Hanson som låg förtöjd vid bryggan. De höll på att öva på

knopar och gå igenom utrustning med sjuksköterskan Madeleine Norryd som nyligen börjat som sjöräddare.

– Plötsligt såg vi en kille som kom springande över hamnplan och ropade efter hjärtstartare. Vi reagerade direkt.

Madeleine sprang i väg i riktning mot en grupp människor ett par hundra meter bort, och vi kom efter med hjärtstartare och sjukvårdsväska, berättar stationsansvarige Anders Lindvall.

Väl där fann de en man livlös på marken. Mannen hade precis kommit upp efter ett dyk och ramlat ihop när han höll på att packa in sin utrustning i bilen.

En kvinna hade redan påbörjat hjärt- och lungräddning. Sjöräddarna bytte av henne och kopplade samtidigt på hjärtstartaren.

– Vi kände ingen puls efter den första defibrilleringen. Men efter andra säger Madeleine plötsligt ”nu har jag puls”, säger Anders Lindvall.

Efter en liten stund kvicknade mannen till och började röra på sig och andades på egen hand. Lagom till att ambulanspersonal anländer öppnade han ögonen.

– Det var en makalös känsla som knappt går att beskriva. Håret reste sig i nacken – men det är inget jag vill uppleva igen, säger Anders Lindvall.

Ett liv kunde räddas – men det var många lyckosamma faktorer som spelade in denna augustikväll. Mannens dykkamrater larmade direkt och satte igång med hjärt- och lungräddning. Och om det inte varit så vindstilla hade sjöräddarna troligen varit ute till sjöss. I stället var de plats och redo för en utryckning på land.

Stationens hjärtstartare var den enda i området, och den kunde snabbt tas i bruk.

Ytterligare en sjöräddare, som också jobbar för Räddningstjänsten, satt dessutom och fikade en bit bort och kunde ansluta snabbt och byta av under den krävande hjärt- och lungräddningen.

– Och som tur var hade dykaren hunnit upp på land innan det hände. I vattnet hade han kanske inte klarat sig, säger Anders Lindvall.

RS Grötvik, Halmstads sjöräddningsstation, grundades år 1955 och bemannas av ideella sjöräddare dygnet runt årets alla dagar. 2020 disponerar vi ett räddningsfartyg av Victoriaklass, Rescue P.O Hanson, samt den smidiga och grundgående Rescuerunner Allan Mattsson.

Källa: Sjöräddningssällskapet www.s112.se

Nu är ambulanshelikoptern i Region Norrbotten utrustad med blodkroppskoncentrat och frystorkad plasma. Att kunna ge blodprodukter redan på skadeplats eller under transport ökar överlevnaden vid svåra trauman och blödningar.

AKTUELLT.

– Vi har ytterligare höjt vår kompetens som en fullutrustad prehospital intensivvårdsresurs och kan erbjuda länets invånare och besökare högspecialiserad vård redan på skadeplats.

– Vi tar ett steg i vår ambition att vara en ambulanshelikopter som ligger i medicinsk framkant.

– Vi har hög kompetens hos personalen, hög teknisk nivå och alla möjligheter till högspecialiserad vård i fält, säger Per Marcusson, verksamhetschef på ambulanshelikoptern.

Nyttan ned att ge blod tidigt har blivit tydligt i de senaste årens vetenskapliga studier. Chansen att överleva ett svårt trauma, yttre blödningar eller inre blödningar ökar om man tidigt får blod. Per Marcusson ser en stor fördel med att just Region Norrbottens ambulanshelikopter kan erbjuda den typen av vård.

– Vi följer resten av helikopter-Sverige i att införa detta, men mot bakgrund av våra långa avstånd och långa transporttider kanske vi är bland de som har störst nytta av det, säger Per Marcusson.

Källa: Region Norrbotten

Sören hämtar till

REGION HALLAND

Räddningstjänsten Syd

R​ äddningscentral Syd tar över utalarmeringen av räddningsresurser för 21 skånska kommuner AKTUELLT. Från och med måndagen den 3:e maj, tog Räddningscentral Syd (RC Syd) över utalarmeringen av räddningsresurser vid inträffade olyckor i 21 av Skånes kommuner. Förändringen görs för att öka förmågan och kvalitén i det initiala skedet och för att på ett bättre sätt kunna möta behoven av stöd och ledning under utalarmeringen.

Att hantera utalarmeringen av räddningsresurser från RC Syd innebär ett utökat uppdrag för räddningscentralen på Räddningstjänsten Syd, som hädanefter kommer att larma ut räddningstjänstresurser till olyckor efter inkomna samtal till SOS Alarm.

RC Syd ansvarar därmed för såväl utalarmering av räddningsresurser som för den övergripande ledningen vid räddningsinsatser inom vårt område.

Av Människor För Människor!

Med egen utalarmering får vi högre förmåga och kvalitet i: • stödet till de som drabbats av en olycka • utalarmering av räddningstjänstenheter • stöd och information till utryckande styrkor och • hantering av flera samtidiga ärenden. Övergången påverkar de 21 kommuner som är anslutna till räddningscentralen.

– Vi ser fram emot att kunna ge ännu bättre stöd både till hjälpsökande och de räddningstjänster som vi larmar till olyckorna. Tillsammans med våra nya ledningsoperatörer bildar vi ett starkt och kompetent team i den övergripande ledningen på räddningscentralen, säger Ulrika Lindmark, stf räddningschef.

Utalarmeringen påverkar inte larmvägarna, det är fortfarande 112 som är det nationella larmnumret. SOS Alarm fortsätter som vanligt att ta emot 112-samtal.

Attila hämtar till

REGION HALLAND

GRATTIS Tel: 0430-490 50 Tel: 0430-490 50 E-post: info@nilsson.se www.nilsson.se E-post: info@nilsson.se Box 83, 312 22 Laholm, Sweden www.nilsson.se

Box 83, 312 22 Laholm, Sweden

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

7

RESPONSTIDER / Ambulanssjukvård och Räddningstjänst

Tid från 112-samtal till första resurs är på plats Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar för trettonde gången indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner.

► Nordmaling (Region Västerbotten) ► Storuman (Region Västerbotten) ► Vännäs (Region Västerbotten) ► Övertorneå (Region Norrbotten) ► Överkalix (Region Norrbotten)

responstid

FLEST I IVPA-LARM PER 1 000 INVÅNARE

Uppgifter om responstider för ambulans och räddningstjänst kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att första enhet är framme.

Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten.

Ambulanssjukvård. Endast larm med prioritet 1 har tagits med.

Mediantid för hela riket; 16,3 minuter.

Räddningstjänst. Endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår.

Mediantid för hela riket; 11,8 minuter.

► Eda ► Örkelljunga ► Ragunda ► Gagnef ► Härjedalen

37,9 12,4 11,8 11,1 10,9

(Region Värmland) (Region Skåne) (Region Jämtland) (Region Dalarna) (Region Jämtland)

REGION BLEKINGE

Folkmängd: 159 056

Text och Illustrationer: Sven Åsheden KÄLLA: Trygghet och säkerhet 2020 - MSB och SKR

► Rättvik 10,0 (Region Dalarna) ► Strömsund 10,0 (Region Jämtland) ► Filipstad 9,4 (Region Värmland) ► Perstorp 8,5 (Region Skåne) ► Älvdalen 8,5 (Region Dalarna) ► Båstad 8,3 (Region Halland) ► Säffle 8,2 (Region Värmland) ► Hagfors 7,9 (Region Värmland) ► Säter 7,8 (Region Dalarna) ► Bjurholm 7,8 (Region Västerbotten) ► Kinda 7,6 (Region Östergötland) ► Ydre 7,3 (Region Östergötland) REGION GÄVLEBORG

Folkmängd: 287 502

2020

2019

2020

2019

2020

2019

2020

2019

Karlshamn

13

12

12

12

Bollnäs

15

15

12

12

Karlskrona

14

14

11

12

Gävle

12

11

11

12

Olofström

17

16

10

10

Hofors

14

13

10

9

Ronneby

16

15

12

12

Hudiksvall

13

12

13

14

Sölvesborg

17

16

12

11

Ljusdal

18

18

14

17

Kortare responstid än under 2019

BEFOLKNINGSSTATISTIK

Oförändrad responstid

Folkmängd i regionerna den 31/12 2020.

Riket: 10 379 295 Källa: Statistiska centralbyrån.

Längre responstid än under 2019 REGION DALARNA

Folkmängd: 287 676

Nordans�g

17

18

16

15

Ockelbo

20

20

13

14

Ovanåker

16

15

14

19

Sandviken

13

13

10

11

Söderhamn

16

15

15

14

REGION HALLAND

Folkmängd: 336 748

IVPA Avtal om insatser i väntan på ambulans saknas i dessa kommuner: ► Arvidsjaur (Region Norrbotten) ► Arjeplog (Region Norrbotten) ► Haparanda (Region Norrbotten) Ambulanssjukvårdens responstider Nationell median 15,4 14,7

2015

15,0

2016

16,3 15,4

15,0

2017

2018

2019 2020

Räddningstjänstens responstider Nationell median 12,3 12,1

8

2019

2020

2019

2020

2019

2020

2019

11

10

10

10

Falkenberg

13

12

11

12

Borlänge

12

12

11

10

Halmstad

12

11

9

10

Falun

13

12

12

12

Hylte

16

15

12

13

Gagnef

24

23

10

12

Kungsbacka

15

14

13

13

Hedemora

23

21

13

15

Laholm

17

16

10

10

Varberg

13

13

10

11

Leksand

14

13

13

14

Ludvika

15

15

9

11

Malung-Sälen

17

16

13

19

Mora

13

12

11

12

Orsa

18

17

12

14

Rä�vik

20

21

13

15

Smedjebacken

20

20

14

14

Säter

20

20

13

15

Vansbro

17

19

12

12

Älvdalen

21

24

19

18

REGION GOTLAND

2016

2017

samverkan 112 nr 1 2021

2018

11,8

11,8

2019 2020

Gotland

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

Folkmängd: 60 124

12,1

11,8

2015

2020 Avesta

2020

2019

2020

2019

18

17

12

13

Folkmängd: 141 225

2020

2019

2020

2019

Berg

26

26

17

17

Bräcke

24

23

14

18

Härjedalen

25

24

18

24

Krokom

22

21

18

19

Ragunda

23

26

15

19

Strömsund

27

25

18

16

Åre

25

23

15

16

Östersund

13

12

10

11

www.s112.se

REGION JÖNKÖPINGs län

Folkmängd: 365 010

2020

2019

2020

2019

Aneby

22

22

11

10

Eksjö

14

13

10

9

Gislaved

17

17

9

9

Gnosjö

19

18

9

9

Habo

14

13

8

9

Jönköping

14

13

9

9

Mullsjö

20

21

10

10

Nässjö

15

15

8

9

Sävsjö

17

17

9

9

Tranås

10

10

7

8

Vaggeryd

18

17

10

10

Vetlanda

15

14

10

11

Värnamo

13

13

9

10

REGION KALMAR LÄN

Folkmängd: 246 010

REGION SKÅNE

Bjuv

Folkmängd: 1 389 336

2020

2019

2020

2019

19

18

13

12

Bromölla

16

17

Saknas

Saknas

Burlöv

16

16

10

10

Båstad

21

20

9

10

Eslöv

16

15

10

10

Helsingborg

13

12

9

9

Hässleholm

16

15

11

12

Höganäs

15

14

10

10

Hörby

17

16

10

10

Höör

20

18

10

11

Klippan

18

17

9

10

Kris�anstad

15

14

Saknas

Saknas

Kävlinge

17

17

9

10

Landskrona

13

12

9

9

Lomma

17

17

9

9

Lund

13

13

10

11

REGION SÖrmLAND

Folkmängd: 299 401

2020

2019

2020

2019

Eskilstuna

Saknas

Saknas

12

11

Flen

Saknas

Saknas

11

12

Gnesta

Saknas

Saknas

12

12

Katrineholm

Saknas

Saknas

10

12

Nyköping

Saknas

Saknas

13

13

Oxelösund

Saknas

Saknas

10

9

Strängnäs

Saknas

Saknas

12

13

Trosa

Saknas

Saknas

11

12

Vingåker

Saknas

Saknas

11

12

REGION UPPSALA

Folkmängd: 388 394

Malmö

12

12

8

8

Osby

19

17

12

11

Perstorp

15

12

8

8

Simrishamn

16

16

10

12

2020

2019

2020

2019

Sjöbo

18

17

11

10

Enköping

Saknas

Saknas

12

13

Skurup

18

18

9

10

Heby

Saknas

Saknas

12

14

Staffanstorp

16

15

9

8

Håbo

Saknas

Saknas

10

11

Knivsta

Saknas

Saknas

10

13

2020

2019

2020

2019

Svalöv

19

18

11

10

Borgholm

15

16

17

17

Svedala

15

14

9

9

Tierp

Saknas

Saknas

13

15

Emmaboda

17

15

14

14

Tomelilla

18

17

11

9

Uppsala

Saknas

Saknas

10

11

Hultsfred

16

15

13

12

Trelleborg

15

15

9

9

Älvkarleby

Saknas

Saknas

12

14

Högsby

19

18

15

13

Vellinge

17

17

7

8

Östhammar

Saknas

Saknas

13

13

Kalmar

13

13

10

10

Ystad

12

12

10

9

Mönsterås

15

14

11

11

Åstorp

16

16

10

10

Mörbylånga

17

17

17

15

Ängelholm

13

12

11

12

Nybro

15

15

11

11

Örkelljunga

22

21

10

10

Östra Göinge

15

15

Saknas

Saknas

Oskarshamn

14

12

13

12

Torsås

13

13

11

13

Vimmerby

14

14

14

16

Västervik

12

12

14

13

REGION KRONOBERG

Längre responstid än under 2019 Samma responstid som under 2019

Folkmängd: 202 263

Kortare responstid än under 2019 2020

2019

2020

2019

Alvesta

16

16

13

Lessebo

16

18

13 12

12

Ljungby

13

13

12

13

Markaryd

18

17

11

13

Tingsryd

20

20

12

11

Uppvidinge

23

22

14

15 11 10

Växjö

13

13

10

Älmhult

17

16

11

REGION NORRBOTTEN

Folkmängd: 249 614

REGION STOCKHOLM

2020

Folkmängd: 2 391 990

2019

2020

2019

Botkyrka

15

15

11

11

Danderyd

13

12

11

11

Ekerö

19

17

14

14

Haninge

15

15

12

12

Huddinge

14

14

12

12

Järfälla

14

14

10

10

Lidingö

14

14

9

9

Nacka

15

15

12

13 14

Norrtälje

18

18

12

Nykvarn

20

21

15

14

Nynäshamn

18

19

13

14

REGION VÄRMLAND

Folkmängd: 282 885

2020

2019

2020

Arvika

12

12

13

13

Eda

28

27

13

14

2019

Filipstad

13

12

12

14

Forshaga

24

24

14

13

Grums

22

22

12

14

Hagfors

17

16

15

14

Hammarö

17

16

11

11

Karlstad

13

12

11

11

Kil

22

20

12

12

Kris�nehamn

11

10

10

13

Munkfors

26

22

15

12

Storfors

21

21

16

17

Sunne

15

14

13

15

Säffle

12

12

10

9

Torsby

17

17

13

16

Årjäng

19

19

17

17

REGION VÄSTERBOTTEN

Folkmängd: 273 192

2020

2019

2020

2019

2020

2019

2020

2019

Salem

16

16

14

13

Bjurholm

36

37

16

13

Arjeplog

14

15

18

18

Sigtuna

20

20

12

13

Dorotea

22

18

17

15

Arvidsjaur

20

19

14

20

Sollentuna

14

14

10

10

Lycksele

14

13

14

12

Boden

13

12

11

13

Solna

12

11

9

10

Malå

15

17

10

16

Gällivare

12

12

12

16

Stockholm

13

12

9

9

Nordmaling

24

23

15

16

Haparanda

16

16

11

12

Sundbyberg

13

13

9

10

Norsjö

21

18

16

15

Jokkmokk

24

20

27

23

Södertälje

14

13

10

10

Robertsfors

23

22

14

14

Kalix

14

13

13

11

Tyresö

16

16

10

10

Skelle�eå

16

15

11

11

Kiruna

14

14

14

14

Täby

13

13

10

10

Sorsele

24

27

23

27

Luleå

14

12

13

13

Upplands Väsby

15

15

10

10

Storuman

19

22

18

23

Pajala

41

39

18

27

Upplands-Bro

17

17

11

13

Umeå

14

14

11

12

Piteå

14

13

13

13

Vallentuna

17

17

11

12

Vilhelmina

23

19

15

18

Älvsbyn

13

13

13

15

Vaxholm

23

23

14

14

Vindeln

20

23

20

28

Överkalix

21

18

21

34

Värmdö

17

17

12

13

Vännäs

20

19

13

12

Övertorneå

22

24

19

13

Österåker

18

17

11

11

Åsele

18

17

21

25

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

► 9

RESPONSTIDER / Ambulanssjukvård och Räddningstjänst

►

Folkmängd: 244 554

REGION VÄSTERNORRLAND

Folkmängd: 305 643

REGION örebro län

VÄSTRA GÖTALANDsregionen

Folkmängd: 1 734 443

2020

2019

2020

2019

2020

2019

2020

2019

2020

2019

2020

2019

Härnösand

13

12

11

10

Askersund

16

16

14

17

Ale

17

15

12

13

Kramfors

18

17

14

14

Degerfors

17

16

15

14

Alingsås

13

12

10

10

Solle�eå

17

15

16

17

Hallsberg

16

16

14

15

Bengtsfors

20

19

17

17

Sundsvall

15

14

12

12

Hällefors

13

13

14

14

Bollebygd

21

21

12

13

Timrå

19

19

12

12

Karlskoga

11

10

11

10

Borås

13

12

10

9

Ånge

21

19

14

14

Kumla

12

12

10

11

Dals-Ed

17

16

14

15

Örnsköldsvik

15

13

13

15

Laxå

16

16

15

14

Essunga

25

23

17

11

Lekeberg

23

22

16

14

Falköping

15

13

12

12

Folkmängd: 277 141

REGION VÄSTMANLAND

Lindesberg

19

18

13

14

Färgelanda

24

24

17

18

Ljusnarsberg

15

15

15

19

Grästorp

23

21

14

12

Nora

15

14

15

19

Gullspång

22

22

13

14

Örebro

12

11

11

12

Göteborg

15

14

10

10

Götene

19

19

14

15

Herrljunga

21

20

13

13

Hjo

23

22

14

14

Härryda

20

19

14

14

Karlsborg

16

16

25

21

Kungälv

14

13

10

10

Lorem ipsum

2020

2019

2020

2019

Arboga

Saknas

Saknas

12

12

Längre responstid än under 2019 Samma responstid som under 2019

Lerum

17

17

12

11

Lidköping

12

11

11

11

Lilla Edet

21

18

11

12

Lysekil

16

15

11

12

Mariestad

13

13

13

14

Mark

17

16

11

11

Mellerud

17

16

11

11

Munkedal

16

15

16

16

Fagersta

Saknas

Saknas

12

13

Hallstahammar

Saknas

Saknas

10

11

Kungsör

Saknas

Saknas

11

12

Köping

Saknas

Saknas

10

11

Norberg

Saknas

Saknas

14

11

Sala

Saknas

Saknas

12

15 20

Mölndal

15

14

10

11

Kortare responstid än under 2019

Skinnska�eberg

Saknas

Saknas

14

Surahammar

Saknas

Saknas

10

11

Orust

21

21

14

16

Västerås

Saknas

Saknas

10

10

Par�lle

15

14

12

12

Skara

13

12

13

11

Skövde

12

11

11

11

Ambulans / nationellt

66

Kommuner

SNABBAST

SNABBAST

Tranås 10,5 Karlskoga 11,0 Kristinehamn 11,0 Avesta 11,2

Tranås 6,9 Vellinge 7,4 Nässjö 8,1 Malmö 8,2

131

Kommuner

66

Kommuner

Kommunuppgifter saknas från: Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Flen, Gnesta, Hallstahammar, Heby, Håbo, Katrineholm, Knivsta, Kungsör, Köping, Norberg, Nyköping, Oxelösund, Sala, Skinnskatteberg, Strängnäs, Surahammar, Tierp, Trosa, Uppsala, Vingåker, Västerås, Älvkarleby och Östhammar. Totalt: 27 kommuner

10

RÄDDNINGSTJÄNST / NATIONELLT

samverkan 112 nr 1 2021

72

Kommuner

143

Kommuner

72

Kommuner

Kommunuppgifter saknas från: Bromölla, Kristianstad och Östra Göinge.

Totalt: 3 kommuner

Sotenäs

17

18

14

14

Stenungsund

17

15

12

11

Strömstad

14

15

13

15

Svenljunga

19

16

12

14 17

Tanum

19

19

16

Tibro

19

18

15

12

Tidaholm

16

13

14

14

Tjörn

19

17

13

14

Tranemo

21

19

12

14

Trollhä�an

15

15

10

11

Töreboda

20

20

13

15

Uddevalla

14

13

12

12

Ulricehamn

18

17

13

14

Vara

16

16

14

15

Vårgårda

20

20

14

12

Vänersborg

15

15

11

12

Åmål

13

12

12

13

Öckerö

15

15

16

11

Kortare responstid än under 2019 Oförändrad responstid Längre responstid än under 2019

Folkmängd: 467 158

REGION Östergötland

2020

2019

2020

Boxholm

20

19

14

24

Finspång

14

13

11

11

2019

Kinda

18

17

12

17

Linköping

12

11

10

10

Mjölby

12

12

10

9

Motala

11

11

10

10

Norrköping

12

11

9

9

Söderköping

13

12

11

11

Vadstena

19

19

11

13

Valdemarsvik

17

16

18

15

Ydre

26

27

15

13

Åtvidaberg

13

12

14

14

Ödeshög

13

12

12

13

www.s112.se

GRATTIS LEVERANSER

REGION JÖNKÖPINGS LÄN Henrik, Daniel och Marie mot Jönköping/Nässjö

REGION VÄSTMANLAND Sören och Mattias klara för hemfärd

REGION BLEKINGE Christer och Michael på väg mot Karlshamn

REGION ÖREBRO Jonas och Arne hämtar till Örebro

REGION HALLAND Mats och Attila hämtar till Halland

REGION KALMAR Åke hämtar till Virserum

Tel: 0430-490 50 E-post: info@nilsson.se www.nilsson.se Box 83, 312 22 Laholm, Sweden www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

11

FORSKNING / Systematiska arbetssätt

Livet med och utan uniform till förbandet, berättar Jan. Men planerna ändrades och livet tog en annorlunda riktning.

– Jag hade nästan ett års inarbetad ledighet. Så jag ”tvingades” att vara ledig. Det lediga året började jag plugga psykologi på universitetet och här någonstans så började jag att reflektera väldigt mycket över identiteter, kulturer, kontexter och vad dessa gör med människor, fortsätter han.

andra värden och synsätt

Jan Grimell har erfarenheter som officer, präst och forskare.

Privat

Inom uniformerade yrken är det inte ovanligt att brottas med frågor som berör den egna professionella och personliga identiteten. Detta blir kanske extra tydligt inom Försvarsmakten, polisen, räddningstjänsten, ambulans- och akutsjukvården.

Systematiska arbetssätt behövs för att stödja personalen i detta.

En av Sveriges ledande experter inom detta område är Jan Grimell som har en unik uniformerad bakgrund.

S

TEXT: mats holmberg / Mats.Holmberg@regionsormland.se

olen lyser in på fyrtiofyraåriga Jan genom köksfönstret vid gården i Örnsköldsvik. Där bor han tillsammans med sin fru, deras fyra barn, två getter och några hönor. Vid vårt samtal är han precis inkommen från en skidtur i det egna skidspåret.

– Jag är en friluftsmänniska och redan under skolåren trivdes jag bättre i naturen 12

samverkan 112 nr 1 2021

än i skolan, säger han med ett lätt skratt.

Jans bakgrund är mångfacetterad och spännande. Strax efter studenten genomgick han sin värnplikt. Efter ett par år var han tillbaka vid samma förband som ung nyutbildad officer för att sex år senare hunnit avancera till plutonchef.

– Planen vara att fortsätta med kaptensutbildning för att sedan komma tillbaka

Men övergången från ett uniformerat liv som officer till ett civilt liv som student, var inte helt enkelt.

– Jag var oförberedd på det jag skulle uppleva, framför allt det jag skulle komma att uppleva i mig själv. Några månader tidigare hade jag varit en respekterad plutonchef med uniform, basker, och diverse märken som sade vem jag var och vad jag hade gjort.

– Plötsligt stod jag där i civila kläder bland studenter som hade kunnat vara mina soldater och lärare i min egen ålder, säger han.

Den karga militära erfarenheten och det militära mind-setet färgade Jans sätt att se och förstå saker och ting.

– I djupet av mitt jag så kände jag att jag var en officer och aldrig tidigare blev det så tydligt som när jag hade lämnat förbandet och befann mig i detta nya civila sammanhang med andra värden och synsätt.

Det kändes ensamt och jag ville tillbaka till de gröna kläderna och kollegorna som man ordlöst kunde kommunicera med.

en djup och meningsfull identitet Dessa egna upplevelser ligger till stor del som grund för hans nuvarande roll som forskare om professionsidentiter, moralisk skada, posttraumatisk stress och själavård.

Men dit har vi inte riktigt hunnit än.

Innan Jan blev forskare så fick hans fru honom att börja läsa teologi.

– Tron har alltid funnits med mig och gett mig styrka och tröst, framför allt i tider av oro, säger han.

Att läsa teologi är dock inte samma sak som att arbeta som präst. Arbetet som präst beskriver Jan som lika speciellt som det militära arbetet fast på ett annat sätt.

– Som präst har jag en djup och meningsfull identitet som påminner om den militära. Men även om så är fallet saknar jag fortfarande det militära och kan brottas var och varannan dag med mina www.s112.se

Arkivfoton

Professionsidentiteter Ambulanssjukvård - Räddningstjänst - Polis - Akutsjukvård

identiteter, de är olika kulturella karaktärer i mig, olika röster med egna mind-sets, fortsätter han.

Men hur ledde detta då vidare till hans karriär som forskare?

– Universitetsåren slog an något djupt i mig och drev på frågor och tankar kring vem jag var, hur jag blivit så här, min plats i världen och vart jag skulle. Jag kunde helt enkelt inte släppa tankarna på hur sammanhang formar kulturella identiteter, gemenskaper, upplevelser av mening, syfte och sökte därför svar, svarar han.

Det är just detta som idag utgör hans forskningsområde. Han benämner det som professionsidentiter, vilka uppstår i en specifik kultur med egna värderingar, meningar och praktiker (som t.ex. militär, polis, räddningstjänst, ambulans- eller akutsjukvård).

Professionsidentiteten är aldrig på förhand helt given utan rör sig i olika riktningar och kan utvecklas på olika sätt.

Många faktorer inverkar på utvecklingen i både positiv och negativ riktning.

En professionsidentitet påverkar vårt sätt att tänka och tolka vilket speglar den kultur som den uppstått i. Dessutom existerar den inte i ett vakuum utan den behöver samverka eller samspela med våra personliga identiteter bortom yrket.

Ibland krockar professionsidentiteter och personliga identiteter med varandra.

Vid andra tillfällen tar man beslut eller utför handlingar som blir utmanande för professionsidentiteten.

I ett tredje scenario kan man behöva omförhandla en professionsidentitet på grund av att livet förändras, vilket aktualiserar identitetsfrågor: Vem jag är? Vart ska jag? Vad är min plats i världen? Vad är meningen och syftet?

doktorerade i holland I sin doktorsavhandling – som Jan slutförde 2018 vid Vrije Universiteit i Amsterdam – studerade han existentiella och religiösa dimensioner vid identitetsrekonwww.s112.se

struktion under övergång från ett militärt till ett civilt liv.

Den typ av existentiella dimensioner som aktualiseras genom identitetsfrågor omfamnas särskilt väl av själavården.

Sedan 2019 arbetar Jan som postdoktoral forskare med identitetsfrågor, moralisk skada, posttraumatisk stress och själavård vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.

Själavården beskriver han som särskilt fruktbar för den typ av livsfrågor som inte har några enkla svar men likväl har en enorm tyngd och påverkan på livet för en människa.

I uniformsyrken där mycket kan stå på spel, som liv och död, tar man ibland beslut, utför handlingar eller utsätts/ bevittnar något som överträder en uppfattning om rätt och fel. Detta kan exempelvis leda till moraliska konflikter som om det fortgår kan utvecklas till en moralisk skada, en sorts permanent samvetsskada.

Detta hänger i allra högsta grad ihop med en professionsidentitet och utövandet av en profession. Själavården kan, när den erbjuds systematiskt, medge en sorts pysventil där denna typ av frågor kan adresseras.

Till en själavårdare kan man också säga saker som man tänker och känner, lasta av sig, som man inte skulle kunna säga till någon annan.

– Den absoluta tystnadsplikten skapar ett fredat rum, utan någon som helst anmälningsplikt, där allt kan sägas. I min forskning om veteraner så sammanfaller inte sällan en posttraumatisk stressproblematik med en moralisk skada som skapar intensiv skuld, ångest, besvikelse, ilska, sorg men som inte kan behandlas kliniskt och/eller med läkemedel, berättar han.

utveckla systematiska arbetssätt

friktioner hos den uniformerade medarbetaren.

Oavsett organisation så är det viktigt att utveckla systematiska arbetssätt för att stödja personalen. Här sammanför Jan sina erfarenheter som officer, präst och forskare.

– Mot bakgrund av min egen forskning så tänker jag att det är viktigt att skapa ett klimat eller en arbetsplatskultur som skapar goda och trygga förutsättningar för att hantera moraliska konflikter samt funktioner som systematiskt fångar upp denna typ av frågor.

– Då tänker jag inte bara på att någon ställer frågan ”behöver du prata om det här?” utan en systematisk funktion som bygger på en djupare relation, förtroende och kanske till och med tystnadsplikt.

– I Försvarsmakten finns exempelvis militära själavårdare som deltar i den militära verksamheten, har god förståelse för militär kultur samt bär uniform, avslutar Jan. ■

Under 2021 arbetar Jan vidare som post-doktoral forskare vid Svenska Kyrkans enhet för forskning och analys. Han fortsätter med sin forskning om posttraumatisk stress och moraliska skador. Under året planeras också ett projekt med syfte att studera hur systematisk själavård kan stödja svensk ambulanspersonal.

Så Samverkan 112 får med all säkerhet återkomma till Jan och hans forskning.

Doktorsavhandling:

Grimell, J. (2018). Reconsidering the uniform: existential and religious identity reconstruction among Swedes after military service. Zürich: Lit verlag.

Jan menar att moraliska konflikter och skador också kan förekomma inom blåljusyrken när institutionella beslut, ledarskap, skeenden, situationer, handlingar eller personer krockar eller skapar samverkan 112 nr 1 2021

13

ambulanssjukvård / Hygienarbete

Hygienarbete i Värmland

– enkla åtgärder med en tydlig systematik

Privat

Under den pågående pandemin har betydelsen av god vårdhygien aktualiserats mer än tidigare. Redan innan pandemin var ambulanssjukvården i Värmland en föregångare i att organisera arbetet med vårdhygien. Ett arbete som rönt stor nationell uppmärksamhet. Samverkan 112 har träffat intensivvårdssjuksköterskan Åsa Nordlund som är regional samordnare för hygienverksamheten inom ambulanssjukvården i Värmland.

TEXT: mats holmberg / Mats.Holmberg@regionsormland.se

S

edan fyra år tillbaka är ambulansstationen i Arvika Åsas arbetsplats till vilken hon pendlar från hemmet i Högboda, som ligger mitt emellan Karlstad och Arvika.

Tidigt i sin sjuksköterskekarriär började

14

samverkan 112 nr 1 2021

hon intressera sig för hygienfrågor: – Jag tog min sjuksköterskeexamen för 18 år sedan och har arbetet både inom intensivvården och som hygiensjuksköterska, berättar hon.

Det specifika intresset för vårdhygien

väcktes när hon började läsa om smittvägar och mikroorganismer.

– Tänk att vi med enkla medel kan åstadkomma så mycket som förhindrar smittspridning, fortsätter Åsa engagerat.

Inom ambulanssjukvården i Värmland www.s112.se

påbörjades detta arbete av ambulanssjukvårdaren Lisbeth Skog tillsammans med sjuksköterskor vid regionens centrala vårdhygienverksamhet. Senare anslöt sig Åsa till detta arbete.

Hela arbetsprocessen har haft stöd av både verksamhetschef och stationschefer som har lyft hygienarbete som ett prioriterat område.

Vid varje ambulansstation finns minst ett hygienombud som samordnas av Åsa och Lisbeth.

– Vi har regelbundna möten där hygienfrågor diskuteras, säger Åsa.

Likenäs

Torsby

systematiskt hygienarbete Förutom dessa möten sker månatliga observationer vid varje ambulansstation, för att säkerställa följsamheten till verksamhetens hygienkrav. Dessa observationer sammanställs och förs in i en databas vid Sveriges Kommuner och Regioner.

– Vi har en otroligt god tillgång till data sedan lång tid och kan därför månatligen iaktta hur följsamheten ser ut, fortsätter Åsa.

Förutom detta arbete sker dessutom samverkan med ledningsgruppen samt regionens centrala funktioner för smittskydd och vårdhygien. Åsa berättar att arbetet under den pågående pandemin har varit extra intensivt.

– Vi har använt ambulanssjukvårdens allmänna slutenvårdsrutiner för covid-19 och anpassat dem till ambulanssjukvårdens specifika förutsättningar. Detta har inneburit många snabba beslut och digitala möten.

– Personalen har anpassat sig till både basala rutiner och nya rutiner på ett fantastiskt sätt. Detta trots att informationsflödet har varit högt och att nya rutiner införts flera gånger per vecka.

Vad tar du med dig från arbete under pandemin?

– Att vi kan om vi vill! Alla har ställt om väldigt snabbt och har utan större protester implementerat nya rutiner från en dag till en annan, säger Åsa.

Denna beundransvärda insats från personalen visar sig i positiva följsamhetsiffror för basala hygienrutiner, vilka har ökat under pandemin. Samtidigt understryker Åsa att arbetet med vårdhygien kommer pågå intensivt även efter pandemin.

– Verksamhetens systematiska förbättringsarbete fortsätter oförtröttligt, berättar hon.

Det sker genom information, webbaserat utbildningsmaterial, fortsatta mätningar i nära samarbete med den regionala organisationen för vårdhygien. ■ www.s112.se

12 Ambulansstationer.

24 Ambulanser förutom bedömningsenheter, lättvårdsambulanser och liggande sjuktransporter.

Ungefär 40 000 uppdrag under 2019.

Källa: Nysam.com 3 Akutsjukhus.

Hagfors

Charlottenberg Sunne

Munkfors Filipstad

Arvika cirka 280 000 invånare

Årjäng

Karlstad Kristinehamn Säffle

Illustrationer: Sven Åsheden

Åsas tips för ett framgångsrikt hygienarbete

1

CHEFER OCH LEDNING måste tycka att hygien är viktigt och prioriterat.

Det måste ges tid till medarbetare att få engagera sig i hygien och organisera arbetet.

2

UTSE NÅGON som centralt samordnar hygienarbetet och som kan ha kontakt med centrala vårdhygiensfunktioner och ledning.

Utse också hygienombud/representanter på varje station/enhet.

Säkerställ goda välfungerande kommunikationsvägar.

Det är viktigt att det går smidigt att få ut information till alla medarbetare.

3

VAR INGA HYGIENPOLISER. En sund och respektfull dialog med personalen är det viktigaste, i vilken chefen har en central roll.

Det tar tid att ändra vanor/oskrivna regler och tänka nytt.

samverkan 112 nr 1 2021

15

räddningstjänst / Räddningsvärn

Man gör det för byn - nu ska de frivilliga räddningsstyrkorna bli FLER Skogsbränder, översvämningar och ökad risk för angrepp på Sverige — nu ska beredskapen på landsbygden höjas genom fler lokala räddningsvärn. I Töllsjö utanför Borås är medlemmarna beredda på larm — hela dygnet och året om!

TEXT: Johan Wangström / johan.wangstrom@telia.com foto: ANNA hållams

RÄDDNINGSVÄRNET I TÖLLSJÖ. Består av: 13 medlemmar. Ekonomisk ersättning: utgår för de timmar som arbetas åt Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Upptagningsområde: 108 kvadratkilometer med cirka 1 300 invånare.

Brandbil: Volvo F110 årsmodell 1997. Utryckningar: 15-20 uppdrag per år.

N

är larmet piper i byxfickan är han en av medlemmarna i Töllsjö räddningsvärn som rusar till brandstationen och drar på sig utryckningskläderna. Strax är de på väg med blixtrande blåljus och vrålande siréner — mot en trafikolycka, ett hjärtstopp eller en villabrand.

– Det är så mycket man kan

16

samverkan 112 nr 1 2021

göra för att stoppa ett förlopp i ett tidigt skede, man behöver inte ha någon jätteutbildning, förklarar Jan Henriksson.

– Är vi hemma och tillgängliga är det klart att vi tar oss hit, jag har varit med i 40 år och det är bara två gånger som bilen inte har kommit ut.

Det finns omkring 250 räddningsvärn i landet. De är ett komplement till den ordinarie

räddningstjänsten, men bygger alltså på frivillighet.

Nu vill MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - rusta Sverige ytterligare för att möta stormar, översvämningar och skogsbränder men också för att klara räddningstjänstens uppdrag under höjd beredskap med anledning av det säkerhetspolitiska läget.

Ofta gäller det personalkräv-

ande insatser där dagens cirka 3 300 värnmedlemmar är ganska få jämfört med de nästan 30 000 som var anslutna för drygt 50 år sedan.

– På den tiden fanns det fortfarande många manuella skogsarbetare som också var inskrivna i skogsbrandvärn och utgjorde en stor personalbulk, vi behöver kanske något mittemellan, menar Magnus www.s112.se

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

Linda Appelvik är den enda kvinnan i värnet. Hon tror att fler kvinnor kommer att ansluta i framtiden. Tillsammans ser de till att brandbilen är i toppskick.

Olofsson som är ansvarig för frågan vid MSB.

Ge trygghet ger bekräftelse Det är uppsluppen stämning kring fikabordet på brandstationen i Töllsjö.

Trots - eller kanske på grund av - närheten till djupaste allvar är det mycket skratt i gänget.

Just skogsbränder fick man uppleva sommaren 2018, ”så fort åskan gick började det att brinna, och skog brinner fort”.

Man har nog gjort en del samhällsekonomisk nytta, konstateras över kaffet. Förutom bränder och olyckor rycker medlemmarna ut på hjärtstopp

Med vårt sortiment av stegar för räddningstjänsten så är du

i väntan på ambulansen som väl utrustad för att klara det mesta. Vi har multifunktionella finns cirka 30 långa minuter skarvstegar, utskjutsstegar och arbetsplattformar som klarar de mest varierande uppdragen. bort.

De flesta i gruppen är uppvuxna i Töllsjö och larmen wibeladders.se/norbas kan förstås gälla personer de känner.

– Vi pratar om det när vi åker ut, säger Jan Henriksson.

Samverkan 112, 93 x 130 Blir det för nära kan man kliva bak — det är olika hur man väljer att göra.

Nor-Bas Annons 2019.indd 3 2019-02-19 – Om någon råkar ut för det hemskaste någonsin, och man känner att man hjälper personen att bli tryggare — det ger mycket bekräftelse, motiverar Pierre Henriksson sitt engageSaccis Andningsvårdsväska Light mang.

Andningsvårdsväska Light

►

rymmer allt du behöver för att hjälpa patienter i behov av enkel eller avancerad andningshjälp.

Slitstark CORDURA® för att klara de allra svåraste miljöerna 3 olika öppningslägen för smidigast möjliga åtkomst Nya ergonomiska bärremmar.

Du hittar ett fullständigt produktblad på sacci.se

Jan Henriksson har varit med i över 40 år. Han minns bara två tillfällen då värnets bil inte kunnat rycka ut.

www.s112.se

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge SWEDEN

Tel: 0243-932 50 Mail: info@sacci.se WWW.SACCI.SE

samverkan 112 nr 1 2021

17

16:14:41

räddningstjänst / Räddningsvärn

► – Det är inte ekonomiskt, jag har gård och skog och man vill att det ska finnas, förklarar Patrik Blomgren varför han ställer upp i värnet.

Linda Appelvik gick med förra våren och är ensam tjej bland de tretton i räddningsvärnet.

– Min man är med och barnen tyckte att det var kul, det är nästan som en familjeaktivitet. Det kommer att bli fler tjejer, det är en generationsfråga — de fysiska kraven är inget hinder, menar hon.

MSB vill stödja kommunerna Magnus Olofsson på MSB betonar att det är varje enskild kommun som ska bedöma och utforma beredskapen.

Tillgången till värn varierar kraftigt över landet, och nu vill myndigheten stödja kommunerna i arbetet.

En webbutbildning och en rekryteringsbroschyr har tagits fram, en konferens har planerats (och blivit framskjuten på grund av pandemin) och MSB kommer dessutom att lyfta frågan i sin årliga uppföljning av kommunerna.

– Den som känner intresse av att delta som frivillig vid räddningsinsatser bör kontakta sin kommunala räddningstjänst och berätta vad man kan bidra med, tipsar Magnus Olofsson.

I Töllsjö vill Räddningsvärnet expandera. En liten, smidigare utryckningsbil att parkera intill brandbilen i garaget står på önskelistan. Platsen finns redan där.

– Det här är viktigt för byn, säger Jan Henriksson. Man kan inte lita på andra hela tiden. ■

Thomas Elvingsson, Daniel Jonsson och Linda Appelvik i samspråk inför dagens övning.

Från vänster: Jan Henriksson, Pierre Henriksson, Markus Winterkorn, Thomas Elvingsson, Daniel Jonsson, Linda Appelvik och Patrik Blomgren.

4 SKÄL ATT SATSA PÅ FLER RÄDDNINGSVÄRN 1 Klimatförändringarna väntas leda till fler och mer omfattande skogsbränder, kraftiga stormar och översvämningar.

2 Det förändrade säkerhetspolitiska läget kommer att kräva att Sverige bygger upp förmågan till räddningstjänst under höjd beredskap.

3 Det behövs fler frivilliga som är tränade för att utföra uppgifterna.

4 Idag är cirka 250 räddningsvärn och 3 300 medlemmar kopplade till drygt hälften av landets räddningstjänstorganisationer.

18

samverkan 112 nr 1 2021

MSB har tagit fram material och planerar en konferens för att lyfta frågan.

www.s112.se

strykeremergencycare.com

Stryker Emergency Care

LIFEPAK® 15 Monitor – defibrillator

More power to you

LUCAS® 3 v3.1

Power-PRO XT + Power-LOAD

Chest compression system

Powered ambulance cot

This document is intended solely for the use of healthcare professionals. A healthcare professional must always rely on his or her own professional clinical judgment when deciding whether to use a particular product when treating a particular patient.

Stryker does not dispense medical advice and recommends that healthcare professionals be trained in the use of any particular product before using it in surgery. The information presented is intended to demonstrate the breadth of Stryker product offerings.

A healthcare professional must always refer to the package insert, product label and/or instructions for use before using any Stryker product. Products may not be available in all markets because product availability is subject to the regulatory and/or medical practices in individual markets. Please contact your Stryker representative if you have questions about the availability of Stryker products in your area. Stryker Corporation or its divisions or other corporate affi liated entities own, use or have applied for the following trademarks or service marks: Stryker LUCAS, LIFEPAK, Power-PRO XT, Power-LOAD, SMRT and XPS. All other trademarks are trademarks of their respective owners or holders. The products depicted are CE marked in accordance with applicable EU Regulations and Directives. 2019-22613 10-2019

© 2019 – Crédits photos : Lukas Palik

SAVING LIVES IS YOUR POWER

POLIS / Porträtt

Marcus Palmgren

”

genom mitt jobb har jag fått en verklighetsuppfattning som gemene man saknar: jag vet hur baksidan ser ut.

TEXT: kerstin porshed / kerstin.porshed@blt.se

Mattias Svensson älskar sitt jobb som yttre polisbefäl för att ingen dag är den andra lik. Men samtidigt är oförutsägbarheten svår att tackla under en pandemi. Och visst har han blivit hotad med coronasmitta.

20

samverkan 112 nr 1 2021

www.s112.se

i många olika situationer, och hans arbetsdag kan tvärvända på några minuter.

Den kan vara som en osedvanligt solig aprildag när han har en stund över för pappershantering och en intervju. Men med radion i örat kan han kallas till olyckor och andra händelser som kräver polisens närvaro. I områden där han och hans kollegor möts av tacksamhet. Eller på ställen där de är hatade.

Ofta handlar det i ingripandeverksamhet. Och då kan det gå våldsamt till.

– Hot och våld kommer med jobbet.

Det är en del av vår vardag, säger Mattias Svensson enkelt.

inte bäst på handsprit och munskydd

I

sitt jobb möter han de människor som är minst benägna att nyttja handsprit och munskydd. Inte sällan i situationer med hot och våld. Och visst har han blivit hotad med coronasmitta.

Men Mattias Svensson jobbar på nästan som vanligt.

– Samhället vi jobbar i finns ju kvar.

SOM GRUPPCHEF FÖR TIO ANDRA POLISER och yttre

polisbefäl i ett distrikt som täcker hela Blekinge, Kristianstad, Bromölla och Hässleholm möter Mattias Svensson allmänheten www.s112.se

Just det där med att aldrig kunna förutsäga en arbetsdag var jämte viljan att göra en insats i samhället, det som lockade mest med yrket när han började jobba som polis för 16 år sedan efter åtta år inom flottan.

– Att sitta på en ubåt var inte min grej.

Jag var alldeles för rastlös för det.

Men det var samtidigt den oförutsägbarheten som blev ett dilemma när pandemin startade.

Enligt Mattias Svensson var polisen snabbt på banan sedan de första sjukdomsfallen konstaterats. Man gick upp i stabsläge och kom ut med tydliga rekommendationer.

Men polismän i yttre tjänst sitter nära varandra i bilarna. Och när något händer, då går det snabbt.

– Vi kan inte åka i väg i full skyddsutrustning. Vet vi att någon är smittad, då gör vi det. Men vi träffar samtidigt de personer som inte är bäst på handsprit och munskydd, säger Mattias, som bara kan konstatera att polisen under det senaste året fått möta något helt nytt: Coronahotet.

– Man hostar, snörvlar och spottar. Det är också vanligt att personer vi ska gripa säger att de är smittade med viruset.

Mattias skulle kunna tänka sig att om ett sådant smitthot upplevs som reellt, skulle det kunna rubriceras som hot mot tjänsteman. Även om personen i fråga visar sig vara frisk, ungefär som när man hotar någon med en vapenatrapp.

– Men oftast är det ju något man bara tar till för att skrämmas.

En del av hans kollegor har uttryckt rädsla för smittan. Själv tyckte Mattias från början att man skulle fokusera på alla dem som var friska och inte skrämmas av ett tiotal sjukdomsfall som isolerats på sjukhus i Sverige.

– Det var ju ett uttalande som kom

snabbt ikapp mig. Men då visste ju ingen hur viruset skulle sprida sig.

Nu räknar han kallt med att han kommer att smittas. De gånger han bär munskydd är det för att skydda andra.

– Det är mitt sätt att tackla det på.

Såhär långt har han dock inte testat positivt. Och bland kollegorna har man inte märkt en högre sjukfrånvaro än under ett normalt år med de influenser, magsjukor och förkylningar som samhället har förskonats ifrån under pandemin.

– Vi har heller inte haft någon klustersmitta, som många befarat.

Det som får Mattias Svensson att känna oro är tanken på de människor han kan smitta ner.

–Jag träffar ju alla slags människor, unga såväl som gamla och de i riskgrupperna, säger han och betonar att han inte tänker gå ut och ifrågasätta folkhälsomyndigheternas beslut.

– Men om du frågar mig så är min personliga åsikt att polis i yttre tjänst borde ha fått vaccinet tidigare. Även inne på polishuset har man märkt av pandemin. Och då inte bara på extra avstånd, inställda utbildningar och konferenser på länk. De brott som utreds har på ett påtagligt sätt ändrat fokus det senaste året, då fler håller sig hemma.

– För den som har problem med alkohol har det blivit lättare att vara bakfull utan att någon chef lägger sig i, säger Mattias Svensson som bara kan konstatera att hemmadrickandet i kombination med färre kontroller har minskat statistikens staplar över rattfylleri.

– 2020 var året då rattfyllorna störtdök.

våld i hemmet har ökat En annan positiv pandemieffekt är att möjligheten för kringresande internationella stöldligor att ta sig in i landet har strypts.

– 2020 såg vi betydligt färre stölder av båtmotorer.

– Tyvärr har våld i hemmet ökat markant. Obehagliga ärenden som är lätta att bära med sig, speciellt när barn far illa.

– Genom mitt jobb har jag fått en verklighetsuppfattning som gemene man saknar. Jag vet hur baksidan ser ut. Men jag avslutar min arbetsdag när jag låser in mitt vapen och går hem till familjen. Det går inte att fylla på den ryggsäcken och bära den med sig till dem. Det skulle bli alldeles för tungt.

– Jag kan självklart tänka på en del fall och kolla upp dem efteråt, men det

►

samverkan 112 nr 1 2021

21

POLIS / Porträtt

►

Marcus Palmgren

Mattias Svensson, yttre polisbefäl på Blekingepolisen, är inte orolig för egen del.

Men han känner stor oro för den smitta han kan ta med sig när han åker ut på olika uppdrag.

som är bra med mitt jobb är att det går att avsluta ett ärende när jag har lämnat av det. Då måste det vara värre att vara utredare och hela tiden matas med nytt elände. Jag skulle aldrig klara av att sitta och titta på dessa bilder med barn, säger Mattias som inte har velat se den populära tv-serien Den tunna blå linjen som sägs återge polislivet på ett realistiskt sätt. Och som lär ha ökat intresset för Malmö som stad – och polisyrket.

– Jag får puls av att bara tänka på det.

Jag lever det livet i mitt yrkesliv. Jag vill inte ha det hemma också.

offentliga tillställningar och därför är oerhört svåra att komma åt, då de inte kan rymmas i de lokala ordningsstadgarna.

– De har lärt sig att så länge de bara står där kan vi inte göra något. Det problemet liksom unga som med A-traktorer har exploderat i våra trygghetsmätningar.

Då är de tips om restauranger som inte heller håller sig till restriktionerna lättare att ta sig an.

Men som alla andra hoppas Mattias Svensson att dessa pandemifenomen snart ska ge plats åt en tillvaro vi känner från en tid innan corona. Han tror att vi återgår till det ”normala” snabbare än vi kan föreställa oss.

– Det blir nog så att vi reser mindre och jobbar mer hemma. Men människans minne är kort, så nästa år trängs vi som vanligt igen. ■

spontana bilträffar ett problem Dock kan han direkt säga att han känner igen ett relativt nytt fenomen som skildras i den serien; att människor hellre filmar på olycks- och brottsplatser i stället för att själva försöka hjälpa till.

– Det är nästan lite fascinerande att tänka på dessa människor kan stå nära en väldigt plats där man utsätter sig själv för i stor fara – och ändå inte springer därifrån.

Ett stort problem just nu har blivit de mer eller mindre spontana bilträffar, som varken är allmäna sammankomster eller 22

samverkan 112 nr 1 2021

Källa:

Illustration: Sven Åsheden

www.s112.se

Standby levererar till svensk polis Vi vill stolt presentera vårt fortsatta samarbete med svensk polis och tull.

I polisens nya fordon som förväntas rulla ut 2021 kommer Standby stå för ett komplett system av ljus, ljud och styrsystem. För första gången kommer även Standbys gränssnitt och funktioner bli en del av bilens originalskärm, ett spännande steg i vår utveckling av morgondagens produkter.

Läs mer på vår webbsida www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

23

ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD / Arbetssituation

Adobe Stock

De mycket svårt sjuka patienterna som pendlat mellan liv och död har krävt kreativitet, samverkan samt stor uthållighet.

sjuksköterskors erfarenheter av att vårda intensivvårdspatienter med Covid-19

Riksföreningen för Anestesi och Intensivvård genomförde under maj 2020 en nationell online-enkät via Facebook för att kartlägga sjuksköterskors samt specialistsjuksköterskors arbetssituation och upplevelser av intensivvården under covid-19 pandemin.

T

otalt deltog 290 sjuksköterskor och de flesta av Sveriges regioner fanns representerade. Majoriteten av de som svarade på enkäten var specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård (n=136), medan något färre var specialistsjuksköterskor inom intensivvård (n=106) och de allra flesta hade en yrkeserfarenhet inom sin specialitet med över 10 år.

NY ARBETSPLATS och ANSVAR FÖR FLER PATIENTER Under covid-19 pandemin 24

samverkan 112 nr 1 2021

arbetade majoriteten helt eller delvis på en annan arbetsplats än sin ordinarie, vilket innebar att det för många var en obekant arbetsmiljö med nya kollegor. Över hälften av de specialistsjuksköterskor inom intensivvård som deltog uppgav att de hade ansvar för tre eller fler patienter vid ett arbetspass.

Den förändrade arbetssituationen, med ett utökat antal patienter per sjuksköterska, framkom även tydligt i fritextsvaren.

Här uttryckte flertalet utav

deltagarna, även de sjuksköterskor som inte hade erfarenhet av intensivvård sedan tidigare, att patientansvaret vilade tungt på kollegorna som hade sin specialistkompetens inom intensivvård.

Resultatet visar på utmaningar när patienter drabbas av en ny sjukdom där symtombilden saknade referenser och där händelser initialt inte gick att förutse.

Vartefter tiden gick så kunde det senare upplevas som ett löpande band där patienterna ”behandlades på samma sätt

och låg på rad”. Vården upplevdes som högintensiv under en långdragen period vilket var uttröttande både fysiskt och psykiskt.

Etisk stress Trots att de som besvarade enkäten hade lång erfarenhet inom yrket kände sig en stor andel inte trygga i sin yrkesutövning, även om de flesta upplevde att de fått det stöd de behövde.

Dock haltade introduktionsprogram, då enbart hälften av kollegorna som i vanliga fall www.s112.se

inte arbetade på intensivvårdsavdelning uppgav att de hade fått introduktion till intensivvården.

Ett återkommande tema i fritextsvaren kan sammanfattas med etisk stress; många beskrev att de inte kunna ge den vård som de var vana vid och arbetsbelastningen medförde att de behövde prioritera bort omvårdnaden.

De som besvarade enkäten beskrev en situation som kunde liknas vid en katastrof.

Detta innebar att de själva var tvungna att ta ansvar och beslut om att bara göra det absolut nödvändigaste, då det saknades kompetens och/eller medarbetare samt stöd från ledningsnivå.

Många beskrev även en frustration över arbetssituationen, samt känslor utav otillräcklighet, ångest, ledsamhet, rädsla och oro, inte minst då patienterna inte fick ta emot besök från sina närstående, vilket i sig skapade stress hos personalen.

Meningsfullhet och arbetsglädje Trots den extrema utsattheten samt den fysiska och psykiska utmaningen, så framkommer en känsla av meningsfullhet att kunna göra skillnad och en självklarhet att kämpa och bidra.

Arbetet beskrevs även som lärorikt och intressant, arbetsglädje med fantastiska kollegor, samt en gemenskap och samhörighet över gränserna i en utsatt situation där var och en kunde hjälpa till utifrån sin förmåga.

Många gav uttryck att de kände ett stort stöd från sina gamla och nya kollegor och en ökad förståelse och respekt för varandras professioner och kompetens.

Att ställa om till pandemisjukvård har varit utmanande och påverkar oss alla.

Den pågående Covid-19 pandemin har visat styrkan inom den svenska intensivvårdens ryggrad, nämligen dess fanwww.s112.se

tastiska personal. De mycket svårt sjuka patienterna som pendlat mellan liv och död har krävt kreativitet, samverkan samt stor uthållighet. Denna enorma kraftsamling sätter dock spår; en stor fysisk och psykisk påfrestning som präglas av etisk stress, där sjuksköterskor beskriver hur avsaknad av resurser gör att de inte har möjlighet att följa upp eller utvärdera den vård som ges.

Omvårdnaden prioriterades inte under den mest intensiva perioden, vilket har medfört stora risker för patienterna.

Konsekvenserna utav detta, både för personalen och patienterna, saknar vi i dagsläget kunskap om.

Analysen av materialet fortsätter och kommer ligga till grund för fortsatta publikationer och artiklar där sjuksköterskornas arbetssituation under covid-19 kommer att undersökas med fokus på hur omvårdnaden har påverkats.

Resultatet från denna enkät kan förhoppningsvis ligga till grund för planeringen av framtidens intensivvård.

Vi anser att omvårdnaden måste prioriteras på en operativ och strategisk nivå.

Detta innebär att specialistsjuksköterskans kompentenser behöver finnas representerade i styrning, planering och utvärdering av intensivvården.

Utöver detta behöver den enskilda specialistsjuksköterskan stöd i form av riktlinjer, resurser och strukturer för omvårdnaden, omgivande kompetens och handledning. ■ Textförfattare: Lina Bergman, Ann-Charlotte Falk, Ing-Marie Larsson och Axel Wolf.

Erfarenheter inom sin specialitet

Jag har arbetat mindre än 1 år inom specialiteten Jag har arbetat 6 -10 år inom specialiteten Jag har arbetat 2 - 5 år inom specialiteten Jag har arbetat > 10 år inom specialiteten

Majoriteten av de som svarade på enkäten var specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård, medan något färre var specialistsjuksköterskor inom intensivvård och de allra flesta hade en yrkeserfarenhet inom sin specialitet med över 10 år.

Specialistsjuksköterskor ansvarar för antal patienter under covid-19 Jag ansvarar för 3 patienter Jag ansvarar för > 3 patienter Jag ansvarar för 1 - 2 patienter

Över hälften av de specialistsjuksköterskor inom intensivvård som deltog uppgav att de hade ansvar för tre eller fler patienter vid ett arbetspass.

Jag känner mig trygg i min yrkesutövning

JA NEJ DELVIS

Kontakt: Catharina Frank catharina.frank@lnu.se Artikeln har tidigare varit införd i medlemstidningen AnIva Ventilen.

Trots att de som besvarade enkäten hade lång erfarenhet inom yrket kände sig en stor andel inte trygga i sin yrkesutövning, även om de flesta upplevde att de fått det stöd de behövde.

samverkan 112 nr 1 2021

25

ambulanssjukvård / Inre befäl

p ilot

proje

kt

ambulanssjuksköterskor som inre befäl på SOS Alarm I regionerna Kronoberg, Kalmar och Blekinge pågår sedan januari 2020 ett pilotprojekt som har fallit väl ut och bidragit till såväl resursoptimering som ökad förståelse för ambulanssjukvården.

vinster "medStoraambulanskompetens hos SOS Alarm "

Mats Johnsson

Fakta Inre Befäl - IB AMB har i huvudsak tre uppgifter: 1. Resurstillsättning av SOS Alarm identifierade vårdbehov.

2. Operativ och strategisk ledning i samverkan med berörda aktörer.

3. Resursoptimera av SOS Alarm identifierade situationer och händelser Funktionen bemannas mellan 8-17 av specialistsjuksköterska ambulans.

Använder CordCom för ärendehantering.

Patientprioritering ansvarar SOS-operatörer samt SOS-sjuksköterska för.

26

samverkan 112 nr 1 2021

www.s112.se

Mats Johnsson

Ambulanssjuksköterska Henrik Ryheden vid sin arbetsplats som inre befäl hos SOS Alarm i Växjö.

TEXT: niklas hedenfalk / niklas.hedenfalk@kronoberg.se

P

rojektet startades efter ett samverkansmöte mellan ambulanssjukvården och SOS Alarm, där behovet av att utveckla en funktion med prehospital sjukvårdskompetens lyftes.

Funktionen inrättades hos SOS Alarm i Växjö med titeln inre befäl (IB AMB).

Under året som gått har inre befäl blivit en naturlig del av den prehospitala vården. Utvärderingar som gjorts har visat på vinster i resursoptimering och även på ökad förståelse för ambulanssjukvården hos andra aktörer, både inom och utanför hälso- och sjukvården.

Inre befäl har också bidragit till att man kan få fram en tidig gemensam lägesbild vid samverkanshändelser, redan innan prehospital sjukvårdsledning upprättats.

www.s112.se

Henrik Ryheden är en av ambulanssjuksköterskorna som arbetar som inre befäl.

även med andra blåljusaktörer – Arbetet är omväxlande precis som arbetet i ambulansen. Vi resurssätter tillsammans med ambulansdirigenterna vid samverkanshändelser. Vi bidrar med kunskaper som underlättar för SOSoperatörerna när det gäller värdering av exempelvis ambulansbeställningar. Vi är fortfarande i en inlärningsprocess där vi som arbetar som IB AMB ständigt förbättrar precisionen i våra beslut, säger Henrik Ryheden.

Han berättar vidare att det finns en stor nyfikenhet inför omställningen till nära

vård, där inre befäl kan bidra till att rätt resurs går till rätt patient. Tanken är att inre befäl ska kunna koordinera befintliga och framtida prehospitala resurser kopplat till nära och mobil vård, för att upprätthålla en rimlig nivå av tillgänglighet för hjälpsökande vid vardagshändelser.

Funktionen inre befäl har under året blivit en naturlig samverkanspartner för andra blåljusaktörer. Ett tydligt exempel är den direkt samverkan som sker med inre befäl från räddningstjänsten. Ambulansen har även påbörjat ett samarbete med polisens regionala ledningscentral och hoppas i framtiden på andra aktörer som exempelvis försvarsmakten.

I november 2020 vann projektet Region Kronbergs kvalitetspris. ■

samverkan 112 nr 1 2021

27

HLR / Hjärt-lungräddningsregistret

Utmaningen för HLR:

”200–300 fler liv skulle kunna räddas” TEXT: LINA FÄRM / lina.farm@hb.se

Det svenska hjärt-lungräddningsregistret är en internationellt välrenommerad guldgruva för kvalitets- och utvecklingsarbete kring hjärtstopp.

– Mycket har blivit bättre, men ambulansernas responstid går åt fel håll, säger Johan Herlitz, biträdande registerhållare och professor emeritus i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås.

prehospital ambulanssjukvård vid Högskolan i Borås. Han har arbetat med registret sedan 1995.

Först som registerhållare och på senare år som biträdande registerhållare har han haft stort ansvar för registrets utformning, rapportering och finansiering.

Numera arbetar han deltid men forskar och samverkar alltjämt, nationellt och internationellt.

Ciprian Gorga

Johan Herlitz, professor emeritus i prehospital ambulanssjukvård.

Till HLR-registret rapporteras en mängd data kring alla plötsliga hjärtstopp som sker på eller utanför sjukhus.

– Det yttersta målet är att se: kan vi rädda flera liv? Det är den centrala frågan.

Och, märk väl, kanske lika viktigt är: till vilket liv räddar vi de här patienterna? En viktig länk som registret kartlägger handlar om hur patienten mår tre månader efter sitt hjärtstopp, säger Johan Herlitz, professor emeritus i 28

samverkan 112 nr 1 2021

Framgångar skymmer utmaning Sedan början av 90-talet har mycket förändrats till det bättre: ► Fler och fler människor påbörjar HLR innan ambulans är på plats, från 40 procent till 80 procent idag. ► Dubbelt så många överlever vid ett bevittnat hjärtstopp som sker utanför sjukhus. ► Mediantiden när det gäller hur lång tid det tar från ett hjärtstopp till att HLR startas har sjunkit från elva minuter till en minut.

Kanske skymmer framgångarna en viktig faktor som länge gått åt fel håll. Ambulansens responstid har ökat, från 6–7 minuter i början på 90-talet, till elva minuter idag.

Johan Herlitz nämner flera olika förklaringar till det, som att allt fler ringer ambulans idag och att ambulanspersonalen istället för att lämna av patienten vid akutintagen istället följer med till rätt avdelning.

– Det här är inga nyheter, men här behöver vi lägga ner mer kraft på att få till en förändring. Skulle vi kunna förkorta responstiden med 3–4 minuter så skulle vi kunna rädda 200–300 fler liv om året, jämfört med de 600 som räddas nu.

– Att visa hur mycket responstiden påverkar är något vi behöver arbeta mer med, säger Johan Herlitz.

Handgripliga mål trimmar laget Det finns många exempel på hur data från HLR-registret

Solveig Aune, regionutvecklare Västra Götalandsregionen.

Charlotta Sjöstedt

använts och används för att utveckla kvaliteten i vården.

Solveig Aune arbetar som regionutvecklare vid Västra Götalandsregionen och är koordinator för den del av HLR-registret som rör hjärtstopp på sjukhus.

Hon minns hur personal på Sahlgrenska i början av 90-talet, lite skämtsamt sa att det var sämre att få hjärtstopp på vissa delar av sjukhuset än ute på stan. 1996 placerades så 20 halvautomatiska hjärtstartare ut på sjukhuset.

Några år senare köptes ytterligare 350 hjärtstartare in, som placerades ut så att tiden för www.s112.se

att hämta en hjärtstartare max tog en minut.

– Resultaten från registren har gjort att sjukhusen kan utvärdera hur de når målen som att det inte ska ta mer än en minut från hjärtstopp till larm, en minut till start av HLR och tre minuter till defibrillering.

– De här målen är något att jobba mot, de är handgripliga och något att trycka på. Det gör att man tänker till var man placerar utrustning och att man trimmar laget, säger Solveig Aune.

Johan Herlitz berättar om ett annat exempel från Stockholm, där sjukvården på 90-talet hade mycket dåliga överlevnadsdata – det var stor skillnad mot exempelvis Göteborg. Då tog sjukvården officiellt ut statistik och lyfte frågan till de folkvalda.

– I och med att de lyfte frågan öppet till politikerna så kunde de använda datan för att äska mer resurser och bygga upp en bra verksamhet. Och precis så blev det, säger Johan Herlitz.

Behöver nå bredare Han nämner också HLRregistrets roll för att motivera folkrörelsen. På 80-talet visade data från ett lokalt register i Göteborg att så mycket som ungefär var fjärde patient som överlevt ett hjärtstopp hade tecken på en ordentlig hjärnskada.

Siffrorna var inte helt annorlunda även i början på 90-talet, när det nationella registret startade. Idag är den siffran nere på under fem procent, vilket sannolikt framför allt beror på det tidiga livräddaringripandet, att vittnen startar HLR. – Registret har kunnat tala om för HLR-Sverige, att det faktiskt är meningsfullt det de gör. Alla instruktörer ute i samhället behöver ju höra att den här folkrörelsen som de är en del av, den resulterar i något vettigt – nämligen att fler människor räddas till livet

och att de ofta räddas till ett ganska bra liv. Det tror jag är registrets viktigaste insats, säger Johan Herlitz.

Andreas Claesson, HLR-rådets ordförande.

Privat

Andreas Claesson är ordförande i Svenska rådet för Hjärt-lungräddning (HLRrådet), som tar fram utbildningsprogram i HLR för sjukvårdspersonal och samhälle, liksom utbildar mer än 500 000 personer varje år. Data ur HLR-registret är en viktig bas i deras utbildningsmaterial.

– HLR-registret är ett kvitto på den fina HLR-utbildning som genomförs. Men trots allt som görs och alla människor som utbildats genom åren så är det bara 10 procent som överlever. Vi skulle behöva nå ut ännu bredare, inte minst till skolor och arbetsplatser men även till nya målgrupper samt optimera larmcentralernas arbete, säger Andreas Claesson. ■

Registreringen av hjärtstopp utanför sjukhus startade 1990 och sedan 2006 registreras även alla hjärtstopp på sjukhus där HLR har påbörjats. Syftet är att kartlägga förloppet och undersöka svaga länkar i den kedja som räddar liv vid plötsligt hjärtstopp.

Med hjälp av registerdata kan man undersöka hur olika delmoment kan optimeras för att öka chanserna för återupplivning efter hjärtstopp.

Registerdata ger också ambulanssjukvårdens olika enheter och de olika sjukhusen information om hur väl HLR fungerar hos dem i jämförelse med hos andra.

i-view™ videolaryngoskop

Videolaryngoskopi, var och när du än intuberar i-view är det nya engångs videolaryngoskopet från Intersurgical, som ger möjlighet till videolaryngoskopi när du behöver intubera.

www.intersurgical.se/info/iview T: 08-514 30 600

Quality, innovation and choice

Läs mer: https://shlr.registercentrum.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021 i-view-Half-Page-iview-SWE.indd 1

29

17/03/2021 09:39

Forskning / Digitalisering

Digitalisering avgörande för hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården

s

Sjukhu

I dag görs många satsningar på avancerad digital teknik inom hälso- och sjukvården, men fortfarande finns det många barriärer för att kunna knyta samman organisationer och system.

TEXT: Solveig Klug / solveig.klug@hb.se

D

igitaliseringen är helt nödvändig för att utveckla vården hållbart och långsiktigt, både när det gäller patientsäkerhet, för att underlätta arbetssituationen och för att öka patientens delaktighet i vården.

Det menar Hanna Maurin Söderholm som forskar kring digitalisering inom prehospital sjukvård vid Högskolan i Borås och PreHospen, ett av landets ledande forskningscentra för prehospital forskning, och driver innovationsarenan PICTA Prehospital ICT Arena vid Lindholmen Science Park.

– När det gäller satsningar för det dagliga arbetet, till exempel dokumentation och likande vardagsuppgifter är tekniken eftersatt. Det finns många barriärer för att nyttiggöra digital teknik inom hälsooch sjukvården. Det var till exempel inte länge sedan vi fick möjlighet att använda 30

samverkan 112 nr 1 2021

vård, hemsjukvård, med flera. Och olika organisationer använder sig av olika journalsystem.

– Ytterligare ett problem är om system inte är kompatibla med varandra, det vill säga att de inte ”talar” med varandra, förklarar hon.

Risk för informationsmissar Ida Danell

Hanna Maurin Söderholm; – systemen ”talar” inte med varandra. videoteknik vid läkarbesök.

– Och snart kan vi använda video i ambulanser för att ambulanspersonalen ska kunna konsultera exempelvis bakjouren på sjukhus, berättar hon.

Olika system, ett problem När det gäller utveckling och digitalisering i vårdvardagen handlar det exempelvis om att tekniska system är gamla, att de inte fungerar tillsammans och inte minst att det används så många olika system, till exempel ett för röntgen, ett för journalföring och ett för tidbokning. Som sjuksköterska kan du behöva logga in på flera olika system för att administrera en enda patient.

– Det kan också vara svårt att hitta samsyn och effektivisera arbetet. Vården leds av olika huvudmän och aktörer; region, kommun, primärvård, kommunal

Det brister alltså i informationsflödena.

Men det kan också handla om tidspress, exempelvis att dokumentation i brådrasket sker på papper eller muntligt och sedan ska föras in i olika tekniska system. Detta ökar risken för att informationen inte är komplett eller att viktig information i värsta fall försvinner.

– Det har med patientsäkerhet att göra, likaväl som med arbetssituationen för personal inom vård, omsorg och administration, säger hon.

– Med ett så fragmenterat vårdlandskap som vi har i Sverige blir digitaliseringen visserligen svårare att genomföra, men det innebär också att den är så otroligt viktig för att överbrygga detta landskap, poängterar hon.

Jobbar tvärvetenskapligt Vid Högskolan i Borås ligger forskning och utbildning inom vård i framkant med ett starkt fokus på samverkan mellan olika professioner och verksamheter.

– Vi är bra på att ta fram forskningsprojekt där vi kopplar samman olika professioner, med hälso- och sjukvårdsbakgrund, www.s112.se

Anna Rinaldo

En fullt utrustad ambulans för simuleringar, med ljud- och bildupptagning, en ”plug&play” IT-testmiljö samt utrustning för videokonsultation är viktiga komponenter i det unika konceptet.

med tekniskt kunnande teknik och från arbetsliv. Och det är viktigt att ha med de vårdverksamheter som själva vill och har behov av utveckling tillsammans med teknikföretag och forskare, menar hon. Även när det gäller utbildningen till sjuksköterska och specialistsjuksköterska såväl som kompetensutveckling för dem som jobbar ute i olika verksamheter håller sig Högskolan i Borås framme när det gäller ny teknik och digitalisering.

– Våra lärarlag är drivande i att använda digitala verktyg och i vårt kliniska träningscentrum, KTC, använder vi digitala verktyg, vilket gör att det även går att jobba webbaserat, för att utbilda framtidens vårdpersonal.

Samverkan driver fram digitalisering Forskningen kring hälso- och sjukvård vid Högskolan i Borås sker i flera olika samverkansprojekt. Ett av dessa är projektet ViPHS – videostöd i den prehospitala strokekejdan.

– Tillsammans med Västra Götalandsregionen jobbar vi med detta projekt som handlar om att använda video mellan ambulans och sjukhus vid svåra strokefall.

Det handlar om nyttiggörande av videoteknik. I projektet har vi implementerat en ny arbetsprocess och kameror i tolv ambulanser i regionen. Vi har tidigare testat i tre ambulanser i Skene och Ulricehamn, berättar hon.

Projektet är för närvarande pausat med www.s112.se

anledning av pandemin, men planeras att återupptas under våren. Kopplat till detta projekt finns nu en nyanställd doktorand.

Vidare ingår Högskolan i Borås i ett nystartat större projekt EU-projekt, ett InterReg-projekt, om nyttiggörande av prehospital video. Projektet drivs av PICTA och genomförs i samverkan mellan Västra götalandsregionen, Region Dalarna, Region Värmland, Chalmers och Sykehuset i Innlandet i Norge.

beslutsstöd för ambulanspersonal – I ett annat projekt där vi medverkar och som drivs av PICTA vid Lindholmen Science Park, använder vi Artificiell Intelligens, AI, som stöd för att redan i ambulansen på väg mot sjukhuset kunna identifiera förhöjd risk för allvarlig sepsis (blodförgiftning). Ännu ett AI-kopplat projekt pågår, det heter ”Artificiell intelligens (AI) som beslutsstöd – för en jämlik vård”. Det är ett svensk-norskt projekt om att utveckla nya beslutsstöd för den prehospitala sjukvården baserade på AI. Det handlar om AI i ett brett perspektiv, exempelvis att utveckla beslutstöd baserade på maskininlärning, för patienter som drabbats av trauma, till exempel i trafikolycka eller fall i hemmet.

ny teknik inom IT och e-hälsa – I ett annat projekt, PreTest, som genomförs vid PICTA jobbar vi med en

så kallad testbädd där en ambulans utgör ett mobilt labb just för att kunna testa ny teknik och nya arbetssätt för ambulanssjukvården.

Projektet genomförs i samarbete mellan Högskolan i Borås, Ambulansverksamheterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs Sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus, Västra Götalandsregionen, Medfield Diagnostics AB och GM Medical AB. En fullt utrustad ambulans för simuleringar och ljud- och bildupptagning, en ”plug&play” IT-testmiljö samt utrustning för videokonsultation är viktiga komponenter i det unika konceptet.

distansutbildning – Ytterligare ett projekt som pågår vid akademin utgörs av en intervention inom hemsjukvården. Projektet heter ACTION, och där har vi utvecklat och testat en digital utbildning för personal som vårdar äldre i hemmet. I projektet studeras om utbildningen kan förbättra vårdpersonalens kommunikativa kompetens.

– Det är en yrkeskategori som har svårt att frigöra tid för att gå utbildningar och där personalen kan ha väldigt olika utbildningsnivå. Då gäller det att hitta ett flexibelt verktyg.

– Utbildningen gör det möjligt för dem att kompetensutveckla sig via webben, avslutar Hanna Maurin Söderholm. ■

samverkan 112 nr 1 2021

31

räddningstjänst / Säkerhetskoncept

Olycksgardin som ”segel” vid olycka, där Dala Mitt använder två eller fler fordon med minst 15 tons vikt som buffertfordon för att skydda blåljuspersonal.

Heltidsstyrkorna i Borlänge, Falun och Ludvika har räddningsbilar med utrustning för att säkra olycksplatser, men även beredskapsstyrkorna är en del av Dala Mitts arbete med Arbete på väg.

säkerhetskoncept

– för blåljuspersonal vid trafikolyckor Alltid på plats, har blivit något av Räddningstjänsten Dala Mitts motto vid olyckor.

I

TEXT och foto: Fredrik Mårtensson / fr.martensson@gmail.com

samverkan med polis och ambulans finns rutiner som kraftigt fått ner antalet tillbud för blåljuspersonal vid olycksplatser.

– Kan vi finnas på plats och ge hela insatsen ett mervärde så gör vi det. Ofta visar sig en trafikolycka vara ett rent sjukvårdsuppdrag och då kan ambulanspersonalen fokusera på det och vi ta ansvar för en säker arbetsmiljö, säger Daniel Holmstrand, inre befäl vid Dala Mitt, som vi träffar på räddningsstationen i Falun där också ledningen finns för en organisation med fem medlemskommuner.

Dala Mitt valde att haka på den vägledning – Säkerhet i vägtrafikmiljö – som MSB tog fram med en första utgåva 2017.

Det var i sin tur en produkt av två uppmärksammade dödolyckor 2016 – norr om Stockholm avled en styrkeledare från Märsta brandstation och på E6:an utanför Uddevalla avled en brandman, i båda fallen efter påkörningar under pågående 32

samverkan 112 nr 1 2021

räddningsinsatser.

– Det är klart att det skakade om oss som jobbar med detta och sedan kan man agera på lite olika sätt. Vissa organisationer går lite mer strikt efter lagtexten, och med stöd från den att man inte behöver vara en resurs på alla olyckor.

– Men inom Dala Mitt har vi en modell för både heltids- och beredskapsstyrkor, där vi kan bygga skydd på olyckplatsen för övrig blåljuspersonal. Det är ett arbetssätt som vi klarar med stöd av utbildning, utrustning och ett tydligt mandat från ledningen inom Dala Mitt, säger Daniel Holmstrand.

Han har varit ansvarig för att ta fram rutiner kring hur Räddningstjänsten kan göra arbetsmiljön säker på en olycksplats i samarbete med en särskild arbetsgrupp med representanter för andra blåljusorganisationer. Daniel Holmstrand lyfter särskilt fram samverkan med trafikpolisen Johan Alm och Anna Johansson från

ambulansorganisationen för att nå fram till en bra helhet.

tydliga regler saknas Nästan två år tog allt arbete – trots att man haft god hjälp av hur andra organisationer arbetat. Det gäller inte minst Räddningstjänstförbundet Storgöteborg.

– Det är lite som att ju mer vi jobbar med det här området, desto fler saker kommer upp. Det finns inga tydliga regler och förordningar och arbetsgruppen har varit värdefull med att göra tolkningar av lagen och även för att kunna diskutera händelser ute i landet där blåljus råkat illa ut i trafiken och kunna dra lärdom av de exemplen, säger Daniel Holmstrand.

Han tar valet av skyddsvästar som exempel på ett komplext område, som landade i en djupdykning tillbaka till gamla Räddningsverkets rekommendation från 2004.

– Av de klassificeringar som finns för västar – 1, 2 och 3 – är det inte helt klart vad som krävs. MSB har i alla fall inget tydligt svar. Jobbar vi ibland vid järnväg så kan man hävda att vi behöver klass 3.

Men om det bara görs tillfälligt så kan man lika väl hävda att det räcker med www.s112.se

klass 2. Det är en kostnadsfråga också, allt från kanske en 50-lapp för en enkel väst till ett antal tusenlappar. Men till slut har vi känt oss trygga med det som Räddningsverket kom fram till att klass 2 räcker i alla situationer.

De rutiner som Dala Mitt tagit fram för det man kallar Arbete på väg kan framstå som en vetenskap av detaljer.

två grunder - som måste bli rätt Rekommendationerna täcker alla typer av vägar – från grusvägarna i dalaskogarna till två mil motorväg mellan Falun och Borlänge – och med den hänsyn som behöver tas till sikt, väglag och en mängd andra förhållanden.

Daniel Holmstrand återkommer i intervjun till två grundläggande delar som måste bli rätt.

– Sättet att varna medtrafikanter och att det blir rätt med våra buffertfordon. Det handlar om att varna ordentligt och i god tid före olycksplatsen. Även för buffertfordonen är avståndet centralt och att de ställs så att man måste åka sakta i chikan förbi platsen.

– Vi arbetar med minst två buffertfordon och där har Räddningstjänsten Storgöteborg tillsammans med Trafikverket gjort en del forskning som vi går efter med lägst 15 ton som minimivikt, säger Daniel Holmstrand.

Omkring två miljoner kronor lade Dala Mitt på inköp av utrustning att använda vid olycksplatser i samband med att de www.s112.se

Daniel Holmstrand har lett Dala Mitts uppskattade arbete med att vara en resurs för trygg arbetsmiljö vid trafikolyckor för all blåljuspersonal.

nya rutinerna togs fram.

Dala Mitt går efter det som MSB i sina Fakta: riktlinjer benämner Dala Mitt samlar Räddningstjänsten inom fem medlemssom alternativ tre av kommuner som totalt har omkring 160 000 invånare. totalt fyra alternativ.

Brandbilarna har den Totalt har Dala Mitt ungefär 400 anställda med heltidsstationer i Borlänge, Falun och Ludvika. Övriga medlemskommuner röd-gulmarkering är Gagnef och Säter. Totalt finns 14 räddningsstationer med som finns även på personal i beredskap.

E-post: info@dalamitt.se trafikmärket x2 och får då en varningsfunktion på olycksplatsen. på väg är något som vi fokuserar mer på I vagnhallen på stationen i Falun visar också i övningar och blir bättre på hela Daniel Holmstrand utrustning av olika tiden. slag – allt från den olycksgardin som hisDaniel Holmstrand betonar att riktlinsas upp som segel på räddningsbilen till jerna inte ska bakbinda arbetsledare på olika former av lampor, blinkande turboolycksplatsen. flares och trekantiga varningsminitält.

– En grundprincip är att vara flexibla.

– Ambulanserna är ju redan fullastade Vi kan aldrig ändå få fram dokument som och har endast två turboflare att lägga ut. täcker precis alla trafikolyckor. Vi ställer De måste ta ansvar för sin arbetsmiljö, heller inga krav på att man behöver följa men vi kan och vill ge ett mervärde vägledningen slaviskt på olycksplatsen. Tar genom att bidra med så mycket som möjman medvetna beslut utifrån ett säkerhetsligt för att göra olycksplatsen säker. tänk som går lite utanför så är det helt i – Ofta har vi kapacitet att göra det om sin ordning. det inte är aktuellt med losstagning från Sammanfattningsvis pekar Daniel fordon, säger Daniel Holmstrand.

Holmstrand på att Dala Mitts arbetssätt fungerat väl och där man fått mycket enkelhet = ledstjärna uppskattning från blåljuskollegor.

Trots detaljrikedomen är enkelhet något – Det är roligt när man får höra från av en ledstjärna. arbetsplatsombudet inom Dala Mitt att – Utrustningen ska vara enkel – högst tillbudsrapporteringen från trafikolyckor ett knapptryck om det är något elektriskt. sjunkit drastiskt. Det är syftet bakom hela Och varje brandman vet sin uppgift i den arbetet, säger han. ■ här delen utifrån position i bilen. Arbete samverkan 112 nr 1 2021

33

TULL - KUSTBEVAKNING - POLIS / Myndighetssamverkan

Tullverket

Högsta lagföringen hittills i arbetet mot organiserad brottslighet Resultaten av den myndighetsgemensamma satsningen 2020 282 åtalade (120 åtalade 2019), 145 fängelsedömda (84 fängelsedömda 2019), 349 års utdömd fängelsetid (177 års utdömd fängelsetid 2019).

TEXT: SVEN ÅSHEDEN / sven@s112.se KÄLLor: årsredovisningar från tullverket, kustbevakningen och polismyndigheten

M

yndigheterna som ingår i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.

34

samverkan 112 nr 1 2021

Arbetet under 2020 mot organiserad brottslighet har påverkats av den pågående pandemin.

Trots det gjordes mycket stora beslag av narkotika och sprängmedel, många lagfördes för grova narkotikabrott och stora brottsvinster återfördes i form av återkrav och förverkande av brottsutbyte. Det visar den årliga redovisningen som överlämnats till regeringen.

Myndigheterna i satsningen har under förra året fortsatt utveckla det brottsförebyggande arbetet, där det koordinerade arbetet kan göra stor skillnad.

En fortsatt och utvecklad samverkan med kommunerna kommer vara en förutsättning för att stärka förmågan i arbetet

mor den organiserade brottsligheten.

om myndighetsgemensam satsning Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen är på uppdrag av regeringen.

De samverkande myndigheterna ska gemensamt bekämpa den organiserade brottsligheten.

Fokus ska ligga på bekämpning av allvarlig och samhällshotande organiserad brottslighet, och mot organiserad brottslighet i lokalsamhället med särskilt fokus på utsatta områden. ■ www.s112.se

Generaltulldirektören har ordet Mette Ottosson

År 2020 blev verkligen ett annorlunda år för Tullverket, särskilt på grund av pandemin och att Storbritannien lämnade EU:s tullunion.

P

andemin medförde en nedgång i handeln och en pressad ekonomisk situation för många företag.

Privatpersoner minskade både sitt resande och sina inköp i fysiska butiker men handlade mer via nätet. Allt detta gav snabba förändringar i varuflödet under 2020. Och detta ändrade, vid flera olika tillfällen under året, förutsättningarna för Tullverkets hela operativa verksamhet.

Vi har till exempel fått ställa om kontrollverksamheten för att fortsätta vara där kontrollerna gör mest nytta. Vi har under en stor del av året haft en nationell stab i gång för att på bästa sätt kunna hantera pandemins effekter på verksamheten. Vi har också ett stort antal medarbetare som har ställt om och arbetar helt eller delvis hemifrån. Samtidigt är vi en myndighet där många medarbetare arbetar med uppgifter längs med gränserna och inte kan arbeta hemifrån. Trots pandemin har vi haft en jämförelsevis mycket låg kortidssjukskrivning under 2020.

En parallell utmaning var hanteringen av brexit med omfattande förberedelser internt och externt inför en kommande kraftig ökning av antalet tulldeklarationer.

Allt detta har varit krävande och bitvis

Tullverket

www.s112.se

Vi har lyckats bra med att ställa om vår verksamhet utifrån pandemins påverkan svårt, men vi har lyckats bra med det. Vi har hela tiden oförminskat kunnat fortsätta att utföra vårt viktiga uppdrag. Som generaltulldirektör är jag nöjd och stolt över detta och de goda resultat Tullverkets medarbetare åstadkommit tillsammans under 2020.

Tullverket har under året gjort flera mycket stora narkotikabeslag. Den beslagtagna mängden kokain har närmast femdubblats jämfört med förra året och beslagsmängden cannabis har mer än tredubblats. Mängden beslagtagen och omhändert agen alk ohol har också ökat. Dessutom har arbetet för att förhindra vapensmuggling gett resultat i och med att fler skjutvapen beslagtagits.

En del i den positiva beslagsstatistiken är att det totala antalet kontroller har ökat under året. Det beror delvis på att vi på grund av pandemin har ställt om och gjort kontroller i andra trafikflöden och att antalet medarbetare har ökat. Tullkriminalverksamheten har svarat upp bra mot vår kontrollverksamhet och vi har haft ett kraftigt ökat antal utslagna brottsliga nätverk under året.

Kontrollverksamheten är

central i Tullverkets uppdrag. För att långsiktigt få en mer effektiv kontrollverksamhet med hela Tullverkets uppdrag i fokus har jag under året fattat beslut om viktiga åtgärder – en ny kontrollstrategi, en ny grundutbildning och en ny organisation av den operativa verksamheten som trädde i kraft den 1 januari. Ett av de primära syftena med dessa åtgärder är att Tullverket ska bli ännu bättre på att genomföra kontroller ur både ett uppbörds- och restriktionsperspektiv.

En följd av pandemins påverkan på ekonomin är att Tullverkets debiterade uppbörd har minskat, totalt tog vi in cirka 7 miljarder kronor under 2020.

Digitaliseringen inom tullhanteringen har fortsatt, till exempel har andelen digitala tullräkningar fortsatt att öka och uppgår nu till 63 procent av totalt utställda tullräkningar.

Resultatmässigt var 2020 ett bra år för Tullverket. Vi har också lyckats bra med att ställa om vår verksamhet utifrån pandemins påverkan. Vi har förberett inför brexit genom att bland annat säkerställa intern beredskap och genomföra omfattande informationsinsatser till företag och privatpersoner. Vi har också lagt en ny grund för att utveckla Tullverket för framtiden. Det är viktigt, för Tullverket gör skillnad.

Charlotte Svensson

Generaltulldirektör samverkan 112 nr 1 2021

35

TULL - KUSTBEVAKNING - POLIS / Myndighetssamverkan

kustbevakningens Generaldirektör har ordet Kustbevakningaen

Kustbevakningens uppdrag är att utföra räddningstjänst till sjöss, bedriva sjöövervakning samt vara en del av samhällets krisberedskap och totalförsvar. Vi har en bred förmåga och är den myndighet som står för den civila krishanteringen i den maritima miljön.

Dygnet runt, året om finns vi längs Sveriges kust och i de stora insjöarna för att rädda, hjälpa, övervaka samt förebygga brott.

M

ed en global pandemi som under större delen av året påverkat förutsättningarna för verksamheten, konstaterar jag att Kustbevakningen utfört sitt uppdrag väl. Med en fritidsbåtssäsong som startade ovanligt tidigt och blev intensiv, framförallt på östkusten, stärkte vi vår närvaro till sjöss.

Antalet sjötrafikkontroller ökade, även om nykterhetskontrollerna minskade till följd av ändrade rutiner för att undvika smittspridning. Den osäkerhet som initialt orsakades av pandemin omsattes i resoluta inriktningsbeslut och anpassade rutiner för att säkra verksamhetens genomförande.

Positiva resultat under året inom miljöräddningsuppdraget är att den totala utsläppsvolymen av skadliga ämnen blev mycket låg. Inga större olyckor som ledde till utsläpp inträffade, vilket gjorde året

Kustbevakningen

36

samverkan 112 nr 1 2021

lugnt ur miljöräddningsperspektiv. Inom sjöövervakningsuppdraget kan konstateras att indikatorerna för regelefterlevnad inom fisket visar en positiv trend.

Inom den europeiska gränsövervakningen har Kustbevakningen med flyg och fartyg deltagit i två insatser i Medelhavet, som bidragit till såväl stärkt gränskontroll som att liv kunnat räddas.

En nära samverkan med Tullverket ledde till ett flertal större narkotikabeslag.

De utökade befogenheterna inom den brottsutredande verksamheten, som myndigheten fick under 2019, har medfört att vi under 2020 utrett drygt 500 ärenden som annars skulle ha utretts av Polismyndigheten.

Under året har även utmaningar tydliggjorts. Myndighetens ansträngda personalläge har medfört att vi inte kunnat

upprätthålla miljöberedskapen på beslutad nivå, eller fullt ut bemanna patrullerna till sjöss, och därmed haft en delvis reducerad förmåga som påverkat hela vår verksamhetsutövning.

Kustbevakningen ser också en utveckling där samverkande myndigheter fått utökade resurser för att öka sin digitaliseringstakt, där Kustbevakningen riskerar att komma efter och därmed få sämre möjligheter att utföra sjöövervakningsuppdraget.

Inom kontrollverksamheten för farligt gods ser vi ett fortsatt mycket högt utfall som indikerar brister i sjösäkerheten.

Efter ett år som inte varit som alla andra år vill jag avsluta med att tacka samtliga medarbetare i Kustbevakningen.

Ert engagemang och driv har varit avgörande för uppdragets utförande. Jag är stolt över det arbete vi tillsammans gör för att skapa en trygg, ren och levande havsmiljö för alla.

Therese Mattsson Generaldirektör

www.s112.se

Rikspolischefen har ordet

Polismyndigheten

Året 2020 blev annorlunda. Den globala pandemin förändrade hela vår tillvaro, med nedstängningar, restriktioner och krav på distans. Det präglade våra liv och hela samhället – och givetvis även polisen.

N

är pandemin bröt ut inledde vi snabbt en nationell särskild händelse. Vi vidtog en rad åtgärder, som att förse poliser med skyddsutrustning, införa nya mötesrutiner och corona-säkra våra receptioner. I mars stoppade vi rutinmässiga alkoholutandningskontroller, för att minska risken för smittspridning, och många fort- och vidareutbildningar fick ställas in. Pandemin påverkade dock inte sjuktalen nämnvärt och eftersom semesteruttaget minskade, arbetade polisens anställda totalt lika många timmar som tidigare år.

Den grova våldsbrottsligheten präglade 2020, med fler skjutningar, fler avlidna och fler misstänkta och häktade för vapenbrott. Samtidigt gjorde vi framsteg i vårt sätt att arbeta, inte minst i den nationella särskilda händelsen Rimfrost. Både under och efter Rimfrost har vi arbetat offensivt, vilket medfört många häktade och stora beslag av vapen och narkotika. Vi tar med oss dessa erfarenheter i vårt arbete framåt.

Under 2020 tog även utredningsverk-

Under året blev vi nära 2000 fler anställda och många nyutexaminerade poliser har förstärkt lokalpolisområdena och ingripandeverksamheten

samheten steg i rätt riktning. Antalet öppna ärenden minskade och antalet ärenden redovisade till åklagare ökade. Men med tanke på polisens resurstillskott finns det mer att hämta. Den kommande utredningsstrategin förankrades under året och tillämpningen av arbetssättet Snabbare lagföring fördes ut till fler polisområden.

Polismyndigheten Vi tog även viktiga steg i arbetet med särskilt utsatta brottsoffer – brott mot barn, brott i parrelation och våldtäkter mot vuxna.

Under 2019–2020 rekryterade vi över 350 nya medarbetare för att jobba med detta och vi fortsatte att implementera förbättrade arbetsmetoder.

Den årliga nationella trygghetsundersökningen visade att medborgarna känner sig något otryggare och är något mer oroade för brottsligheten i samhället.

Polisens bidrag till trygghet är centralt och vårt trygghetsskapande arbete sker främst på

www.s112.se

lokal nivå, utifrån lokala lägesbilder och lokala trygghetsmätningar.

Under året ökade vi den polisiära närvaron runt om i landet, med fler områdes- och kommunpoliser på plats. Polisens tillväxt skapar grunden för vår fortsatta utveckling mot ett tryggare och säkrare Sverige. Under året blev vi nära 2 000 fler anställda och många nyutexaminerade poliser har förstärkt lokalpolisområdena och ingripandeverksamheten. Nu fortsätter vi arbetet med att få fler och rätt personer att söka till polisutbildningen och att snabbt få effekt av alla nytillkomna kollegor.

Till sist ett viktigt fundament – förtroendet för polisen. Medborgarnas förtroende för oss ökar, det visar mätningar gjorda under 2020. Och det finns ett starkt stöd i det svenska samhället för att förstärka och utveckla polisen. Det ska vi bygga vidare på.

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare, som med stort engagemang och uthållighet fortsätter att utveckla polisens verksamhet tillsammans.

Anders Thornberg

Rikspolischef samverkan 112 nr 1 2021

37

FÖRSÄLJNING / Nyregistreringar

NYREGISTRERADE UTRYCKNINGSFORDON UNDER 2020 POLISMYNDIGHETEN

RÄDDNINGSTJÄNSTEN

AMBULANSSJUKVÅRDEN

622 st

127 st

102 st

2019 - 352 st

2019 - 135 st

2019- 149 st

TEXT OCH ILLUSTRATIONER: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: TRANSPORTSTYRELSEN

F

ordon som är godkända som utryckningsfordon har en notering om detta i vägtrafikregistret som administreras av Transportstyrelsen.

Flest utryckningsfordon har polismyndigheten, ambulanssjukvården och räddningstjänsten. Några exempel på andra organisationer vid sidan om polis, sjukvård och räddningstjänst som

har godkända utryckningsfordon i Sverige är: • Tullverket • Försvarsmakten (på fordon som tillhör militärpolisen samt vissa skyddsvaktsgrupper) • Kriminalvården (civila specialfordon för fångtransporter vid förhöjd hotbild) • Djurambulansen i Skåne AB (utför akuta djurtransporter i samarbete med Räddningstjänst, polis och länsstyrelse) • Bärgningstjänsten Sverige AB (Göteborg har bärgningsbilar med larmanordning - får användas när

Göteborgs Spårvägars Trafikledning anger trängande fall på grund av olycka med spårvagn) • Swedavia (på fordon som används av Airport Technical & Operative Supervisor) • Sjöräddningssällskapet (vissa av sjöräddningssällskapets dragbilar för svävare och Rescuerunner. Endast vid larm från sjöräddningscentralen JRCC) • Vägassistans (TMAfordon används som krockskydd vid olyckor i Göteborg och Stockholm) ■

NYREGISTRERADE POLISFORDON under 2020 Personbilsregistreringar

1

195 st VOLVO

(161 st 2019)

V90 Cross Country,

V60, S90

2

169 st VW

(127 st 2019)

Kombi, Passat, Tiguan

13 st MB

(4 st 2019)

3

Sprinter

4

X5

5

A6

Lastbilsregistreringar

4 st BMW

Totalt antal 622 st (352 st 2019)

1

197 st VW AMAROK

(17 st 2019) Hundfordon

11 st VW

(8 st 2019)

2

Kombi, Crafter

3

4

11 st MB

(4 st 2019)

Sprinter, Actros

4 st SCANIA P410, R580

2 st AUDI

MC

1

38

16 st BMW

samverkan 112 nr 1 2021

(29 st 2019)

www.s112.se

nyregistRERADE brandfordon UNDER 2019

Lastbilsregistreringar 51 st SCANIA

1

52 st 2019, 56 st 2018

2

24 st VW

27 st 2019, 19 st 2018

3

4

5

6

Personbilsregistreringar

1 2

14 st VW

16 st 2019, 12 st 2018 9 st VOLVO

10 st 2019, 6 st 2018

Totalt antal 127 st (135 st 2019)

3 4

9 st FORD 4 st 2019,

5 st 2018

6 st MB 4 st 2019,

3 st 2018

6 st VOLVO 3 st 2019,

8 st 2018

1 st PEUGEOT

1 st 2019

2 st NISSAN 1 st 2019,

1 st 2018

1 st SKODA

2 st TOYOTA

7

Uppgift saknas för tidigare år

2 st ISUZU + IVECO

8

2 st 2019,

1 st 2018

nyregistRERADE AMBULANSER UNDER 2020 Totalt antal 102 st

1

42 st NILSSON XC90 AMBULANCE

2

21 st VW CRAFTER

2 st 2019

3

14 st MB SPRINTER

4

13 st CHEVROLET

(149 st 2019)

www.s112.se

17 st 2019,

19 st 2019,

55 st 2018,

25 st 2017

1 st MB 906 BB50

53 st 2018,

20 st 2018,

18 st 2017

18 st 2017

7 st VW AMAROK

5

6

7

56 st 2019,

17 st 2019,

21 st 2018,

16 st 2017

2 st 2018,

20 st 2017

3 st MB VITO 4 st 2019,

1 st FORD TRANSIT

Uppgift saknas för tidigare år

samverkan 112 nr 1 2021

39

björn eriksson / Porträtt

Björn Eriksson pratar om idrottens samhällsnytta under Idrottens dag i Almedalen 2018.

Peter Holgersson, Bildbyrån

”I huvudet på en gammal blåljuschef” INTERVJU med björn eriksson f d rikspolischef TEXT: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com Hej Björn, först och främst gratulationer så här i efterhand; att uppnå ett trekvartsekel låter stort! Du har ju med åren blivit en kändis i o m dina såväl professionella som sociala engagemang både nationellt och internationellt. Men här och nu fokuserar vi på din roll och funktion som rikspolischef även om du sannolikt är lika känd som generaltulldirektör för Tullverket och Kustbevakningen, och inte minst som landshövding i Östergötlands län under många år. Så hur mår du idag och vad har du för trevliga aktiviteter inskrivna i din kalender nu för tiden? Är det ”gott och blandat” av just både arbets- och socialt relaterade åtaganden?

– Tack, tack, ja det är inte klokt vad åren går, nu är jag 75 år ung. Ja, det är allt gott och blandat för jag har nog inte slagit av på takten. Det är liksom inte min melodi, och ett stort skäl till detta är väl att vår herre har utrustat mig med en god fysik.

– Jag vill nog påstå att jag jobbar heltid fördelat på flera verksamheter där jag 40

samverkan 112 nr 1 2021

sitter som ordförande med allt vad det innebär; bl. a för Riksidrottsförbundet Gymnastik- och Idrottshögskolans högskolestyrelse, Kontantupproret, Stiftelsen Invandrarföretagarna IFS, Tidningsdistributörernas Sociala Trygghetsfond, men jag sitter också i styrelsen för Folksam Liv liksom för Stiftelsen för Mediestudier.

– Så har jag ju också min egen Björn E Consulting. Men sist, men absolut inte minst, mina fyra härliga barnbarn och inte att förglömma min egendom i Östergötland. Ja, dagarna går inte långsamt kan jag lova!

Herre Gud, Björn, du tog nästan musten ur mig med det svaret på min första fråga.

Men vi går väl vidare, du lämnade ett meningsfullt och spännande chef- och ledarjobb vid Tullverket för att bli rikspolischef. Varför var det så självklart att axla den rollen? Hur tänkte du – vad lämnade du och vad fick du istället?

– Men jag är nog en typisk klassisk

ämbetsman med näsa för att se möjligheter och utmaningar, jag brukar säga att jag är en s k metaprofessionell statstjänsteman som alltid har brunnit för gränsöverskridanden och aldrig ”fastnat” vare sig i politiska, privata, offentliga eller ideella förvaltningar eller organisationer, utan har ett intresse av och nyfikenhet på att få gå vidare i den här livsresan vi gör som människor. Så det är väl ETT svar men att jag gick från chef för Tullverket till chef för polisväsendet finns en speciell historia bakom som kanske är både för lång och intrikat att beskriva fullt ut.

– Men i grunden handlade det om, när vi med mig som chef för Tullverket, fastnade i vårt nät vid en riktad gränskontroll – utan att avslöja vad och vem kontrollen avsåg – då en i Sverige icke lagenlig avlyssningsutrustning var på väg in landet av två svenska poliser; denna händelse ledde till konsekvenser som att flera personer på höga nationella myndighetsposter fick avgå. Så helt plötsligt så var tjänsten som www.s112.se

TT Nyhetsbyrån / Jonas Ekströmer

rikspolischef ledig och då menade vissa i beslutsställning att det kanske var både klokt och smart att tillfråga den person som hade fått ”kolossen i gungning” om han var intresserad att ställa saker och ting tillrätta efter sig, vilket jag ville och således tackade ja till.

– Så det är min historia om hur jag blev rikspolischef, något som jag aldrig har ångrat!

– Väldigt konkret så får maximalt en icke-fungerande relation i taget möjligen, möjligen föreligga, annars är arbetet nästintill omöjligt att hantera och få funktionellt. Så precis, att vara rikspolischef innebär ingen glamorös livsstil utan här handlar det mer om att odla och bevara goda relationer precis som så mycket annat i vår vardag, oavsett det gäller familj, vänner etc eller på allra högsta samhällsnivå.

Du tillträdde som rikspolischef 1988 och verkade som sådan under 8 år. Vad menar du är orsaken – eller om så – orsakerna till att du blev kvar så länge med tanke på att svensken i allmänhet stannar fem år i tjänsten för att sedan gå vidare? Jag tänker att verka som rikspolischef är ju inget vare sig ett 7-till-5-jobb eller ger ett glamouröst liv utan är en livsstil med ett ansikte ständigt synligt i samhällets vardag!

Så vad säger du så här med en titt i backspegeln, vilka var dina kvaliteter som rikspolischef? Kan du plocka fram 5 typiska Erikssonska kvalitetskaraktärer?

– Det är sant och i att vara synlig handlar om tre avgörande ingredienser eller snarare relationer att hantera på ett klokt och säkert sätt; den första är relationen med det politiska systemet dvs kontakterna med på folk på departement och riksdag; 2) polisfacket; och 3) media.

– I princip är alla lika viktiga och ingen ska eller går att undvika, varför det kontinuerligt handlar om en smart balansgång, dvs dessa relationer ska vara goda och fungerande. www.s112.se

– Absolut, den första har jag väl redan nämnt; mänskliga relationer, tydligt utåtriktade och goda; – den andra är att vara envis och orädd, helt enkelt att våga, alltså bättre att göra något än ingenting alls; – den tredje är definitivt att vara en god strateg, som egentligen anspelar på föregående karaktär, men samtidigt måste du ha någon form av plan, kanske inte alltid den mest igenomtänkta och fulländade; – den fjärde är att kunna och förstå sig på samhällslivet vilket kräver en kunskap på såväl bredd som djup, alltså förutom din professionella kompetens måste du ha en hyfsad allmänbildning om och i de politiska, privata, offentliga och ideella världarna.

– Den femte och sista men absolut lika viktiga, det är helt enkelt att tycka om att vara ute i produktionen, alltså du måste helt enkelt vara på plats där det faktiska arbetet sker, för att kommunicera och förstå vad som görs och sägs där ute på golvet.

I dagens blåsljusverksamheter handlar det mycket om att påvisa nyttoeffekten och att insatser behöver samordnas mellan flera räddningsaktörer för att vara såväl livs- som resurseffektiva – hur var det ”på din tid”? Vilka etablerade modeller och strategier – bra eller dåliga – fanns då eller har du ”gått igenom”?

– Här vill jag nog bara ge ETT väldigt konkret och dåligt exempel som svar; undvik ett stuprörstänkande – dvs. oförmågan att kunna tänka utanför sin egen s.k. box.

Det handlar helt enkelt om en förmåga och vilja till att samarbeta inbegripet ett givande och tagande av det övergripande ansvaret, vilket helt enkelt – tyvärr – bottnar i ett dåligt eller bristande ledningssystem.

– Utan att gå in på detaljer, så har vi så många gånger fått erfara detta på olika myndighetsnivåer, att vem får, har eller tar ansvaret när en stor olycka eller katastrof inträffar, där Estoniakatastrofen 1994 liksom Skogsbranden i Västmanland 2014 är två typiska exempel.

►

samverkan 112 nr 1 2021

41

björn eriksson / Porträtt

►

Med det som sagts ovan, alltså att vara chef och ledare med ansvar för organisation, ekonomi och personal innebär att det mer eller mindre blåser korsdrag av vad personen fastställer, verkställer och implementerar.

Vad har du varit ”dina bästa knep”, dvs vilka förhållningssätt eller strategier har du använt under årens lopp för att uppnå och upprätthålla en hållbar, hälsosam och funktionell verksamhet. Det är en stor fråga att besvara i några meningar – men varje chefs och ledares ”knep och knop” är ett viktiga att få ta del av.

– Gärna, men låt oss istället kalla dessa några enkla råd, först vill jag då säga: Ta för dig! Det är alltid värt ett försök och brukar funka!

– Nästa är att absolut ha en omfallsplan i beredskap, dvs. om XX händer vad gör du, alltså vi då i nästa steg? Vilka scenarier är möjliga eller t.o.m. omöjliga? Nästa vill jag metaforiskt uttrycka som att ”avstå från drabantsystemet”, alltså idag har chefer en benägenhet att vara rädda för att göra fel och omgärdar sig därför med ”livvakter” som får ta smällen, och skyddar eller legitimerar ett fråntagande av ansvaret.

– Jag brukar åskådliggöra detta med HC Andersens ”Kejsaren nya kläder” eller snarare ”utan kläder”, där sensmoralen är att påpeka något som alla kan se är fel men som ingen vågar säga! I detta finns också nästa råd, eller snarare uppmaning; alltså du har som chef ett ansvar och det måste du ta och stå upp för, även när det blåser storm som du nämnde, det är just det chef innebär att vara!

– Sista rådet är att vara tillgänglig, det måste kanske inte vara ett 24/7 engagemang, eller förhållningssätt som du nämnde inledningsvis, men det utgör egentligen en viktig del i motsatsförhållandet till drabantsystemet, du ska vara där när du behövs i den roll och funktion du har!

Vi bär alla på våra arbetsrelaterade minnen och du är nog inget undantag, så finns det ett ögonblick från din rikspolischefstid som du med glädje och stolthet tänker tillbaka på?

– Absolut! Ett sådant var när jag i egenskap av president för Interpol 1993 slöt ett avtal med FNs generalsekreterare BoutrosGhali om att använda polisära resurser istället för militära dito som ett mer neutralt instrument i att stötta och övervaka de mänskliga rättigheterna.

– Det innebar en polisbemanning från 10–15-tal länder världen över – däribland Sverige – i oroliga områden som 42

samverkan 112 nr 1 2021

det privata; t ex den privata säkerhetsindustrin.

– Alla dessa aktörer måste vara inblandade i och för ett framgångsrikt polisarbete.

I detta återfinns också det andra framgångsbegreppet, balans, där det handlar att på ett begåvat sätt ”hitta den rätta jämvikten” mellan att förebygga och lagföra.

Fond & Fond

Björn Eriksson, på plats i Idrottens hus, Stockholm.

Bildbyrån

En dag under Almedalsveckan fylls med barn, unga och vuxna som får möjlighet att testa olika idrotter - Idrottens dag 2019 och Björn Eriksson i samtal med barn som provar på.

Bildbyrån

Om du också ser tillbaka på ”den gamla goda tiden”, vad saknar du då idag eller kanske inte från den polisiära tiden?

– För att vara ärlig så saknar jag egentligen ingenting! Det jag arbetade med under min tid som rikspolischef kan jag idag fortsatt omsätta i mina dagsaktuella åtaganden, som t ex ansvarig för Riksidrottsförbundet.

– Förbundet är ju som vilket minisamhälle som helst med allt vad det innebär, alltså innehållande både positiva och negativa komponenter, som tar sig uttryck i visioner, mål, samarbeten, glädje, framgång, pengar, fusk, våld etc.

– Allt detta måste hanteras, och jag kan direkt omsätta min kunskap och erfarenhet från många års polisärt arbete i detta sammanhang jag befinner mig i och ansvarar för.

– Jag tror nog att det är därför jag fortsätter att arbeta trots mina år, eftersom det verkar som om både jag och verksamheterna finner våra samarbeten meningsfulla och nyttoskapande.

Avslutningsvis, vad händer under de närmaste dagarna under denna pandemitid för ämbetsmannen Björn Eriksson?

I samtal med förälder som tagit med barnen för att prova idrotter under Idrottens dag.

exempelvis Namibia, Kambodja och forna Jugoslavien. Det var en häftig upplevelse att få verkställa men framför allt se hur gott utfallet har varit för alla inblandade!

Och nu tillbaka i realtid, dagsaktuellt; för jag antar att du följer med i den polisära utvecklingen – vilka menar du är dagens framgångsfaktorer i det polisiära arbetet?

– Jomen jag vill kanske hellre kalla dessa för framgångsbegrepp: jag kommer åter tillbaka vad jag har pratat om tidigare, alltså samverkan på alla nivåer, mellan det polisära, politiska och offentliga och även

– Ja, egentligen inget revolutionerande utan jag fortsätter med mina åtagande precis som vanligt tills de hittar någon yngre och smartare upplaga, ha, ha.

– Men pandemin innebär så klart även för mig och min familj påtagliga negativa konsekvenser. Jag är absolut lojal mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer, vilket privat kommer till uttryck i att vi blir hemma.

– Samtidigt ger det mig tid till att läsa alla de goda böcker som överräcktes vid min högtidsdag, och säkert till stor del framför brasan.

– Det blir också tid till promenader, och helt klart också tid till reflektion som är en viktig komponent i mitt liv.

Stort tack Björn Eriksson, f.d. rikspolischef tillika generaltulldirektör för du tog dig tid att besvara mer eller mindre närgångna frågor om arbetslivets väl och ve inom polisväsendet, och som dess blåljusrepresentant i tidskriften Samverkan 112. ■ www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter.

All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal.

Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

43

FORSKNING / /Samverkan SMITTSKYDD Porträtt

frågor till smittskyddsläkare Maria Amér INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com

Hej Maria, så roligt att få göra ännu ett gotlandsreportage för tidskriften Samverkan 112.

Först och främst, grattis till utnämnandet ”Årets gotlänning” med motiveringen: ”Som nytillträdd smittskyddsläkare kunde hon aldrig ana vad som väntade runt hörnet.

Maria kastades rakt in i den brinnande kampen mot ett virus ingen kände till.

Sedan coronautbrottet har hon kämpat för Gotland och gotlänningarna och stått i rampljuset med kunnande, lugn och medmänsklighet. Maria Amér har blivit vår lysande ledstjärna i krisen.”

Ni var fem gotlänningar som blev nominerade och du fick flest röster. Hur kändes detta erkännande, eller snarare, hur tog du till dig denna fina utmärkelse?

– Tack! Det var omtumlande och helt oväntat, och samtidigt mycket hedrande.

Det är förstås en utmärkelse som jag delar med alla de som har arbetat hårt för att hantera pandemin och för att det ska bli så bra som möjligt för Gotland. När allt med och runt pandemin har varit så oklart och osäkert finns alltid en stor risk för ryktesspridning och ogrundade påståenden där media spelar roll.

– Så sannerligen har det varit ett år med ett högt medialt tryck, men samtidigt angeläget och värdefullt att just ha detta samarbete med media för att vi som jobbar med och mot pandemin har givits möjligheten att berätta och förklara. Jag tänker att min roll har varit att förmedla vad vi har vetat om viruset och pandemin, och det här priset är ett erkännande att jag har nått ut, och det känns bra.

Du är ju som alla förstår nu Region Gotlands smittskyddsläkare – så i grunden är du infektionsläkare och har en överlä-

kartjänst på infektions- och lungenheten vid Visby lasarett sedan 2016. Men Visby och Gotland är – om jag har förstått rätt – mycket välbekant för dig både som region och ö, eller hur?

– Ja, jag är född och uppvuxen i Visby.

Jag gjorde min allmäntjänstgöring i Visby och även min specialisttjänstgöring, där det ingick några år på Karolinska Solna och Huddinge. Sedan januari 2020 är jag smittskyddsläkare för Region Gotland, efter Sven Montelius som då valde att gå i pension. I smittskyddsläkartjänsten ingår också ansvar för vårdhygien.

När du som färdig specialistläkare blev tillfrågad om varför du valde just infektionsmedicin var ditt svar att ”det är kampen för det goda mot det onda, att få diagnosticera och förhoppningsvis hjälpa till att behandla mot bakterier eller virus så att patienterna kan bli friska igen”. Hur skulle du svara idag med de erfarenheter och kunskaper du nu besitter 5 år senare?

Peter Wixtröm TT Nyhetsbyrå

44

samverkan 112 nr 1 2021

www.s112.se

Adobe Stock

" samspelet mellan människa och mikrobiologi fascinerar mig " - Maria Amér

– Ja, jag fascineras fortfarande av samspelet mellan människa och mikrobiologi, och det faktum att vi dessutom befinner oss mitt i en pandemi visar hur skört det samspelet kan vara.

– Den stora utmaningen framöver blir att agera för att förhindra nya pandemier.

Här kommer det att krävas insatser för att skydda natur och miljö.

– När vi människor tränger undan djuren gör vi inte bara skada för ekologin och klimatet, utan utsätter oss också för en risk att nya mikrobiella varianter ska uppstå.

Tjänsten som smittskyddsläkare inom Region Gotland har med åren verkställts till en halvtid. I samband med pandemiutbrottet så har du jobbat heltid som detta och inte halvtid som infektionsläkare som din delade heltidstjänst var utlyst som. Vad har då denna heltid konkret utgjorts av så att läsaren förstår vad en smittskyddsläkare gör ”en dag på jobbet” under en sådan här oförutsägbar viruspandemi? Det är ju lätt att anta att möten med både media och nationella kollegor är två tunga komponenwww.s112.se

ter. Så, vilka är de och hur är deras procentuella förhållande?

– Det blir arbetsdagar med mycket möten, numera i princip helt på distans.

Jag börjar ofta med avstämning med vår lilla smittskyddsenhet. Vi fångar upp nyheter, utbrott och kluster, diskuterar hur vi går vidare med smittspårningar samt övriga smittskydds- och vårdhygienfrågor.

Sedan är det just nu mycket arbete kring Covid-vaccinationerna där jag ansvarar för de medicinska frågeställningarna.

– Vi jobbar fortsatt i regional särskild sjukvårdsledning med anledning av vaccinationerna mot Covid-19 där vi diskuterar och fattar beslut i de mer övergripande frågorna. Jag deltar också i möten med regionens tjänstemän och politiker samt med vår Gotländska länsstyrelse.

– Därtill är det regelbundna avstämningar med Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Sedan är det specifika frågor som behöver lyftas. Det kan t ex gälla skolan eller idrottsrörelserna. Information är ju både svår och viktig att tillse för att nå ut till verksamheterna och allmänheten med nya

råd och riktlinjer. Media tar också en stor del av min tid liksom frågor från enskilda och organisationer. Och sedan försöker jag hinna med att läsa på och hålla mig uppdaterad.

Du började ju din smittskyddsläkaranställning vid 00.00 klockslaget till nyårsdagen 2020. Så här i backspegeln, hur väl förberedd var du om vad som var på gång ”längs jordklotets vitt skilda pipelines”?

– Jag var inte alls förberedd på att en pandemi lurade runt hörnet. Samtidigt innebar pandemin ett nytt läge för oss alla, vilket gjorde att alla plötsligt var ”nya på jobbet”, där det omgående behövde skapas nya arbetssätt och rutiner, och vi delade alla samma oro och frågeställningar.

Men egentligen, hur pass förberedd är det möjligt att vara inom din specialitet; alltså vilka nationella och inte minst internationella nätverk finns att tillgå inom ditt specialistskrå som ”sitter inne” med glödhet information, förutom våra nationella myndigheter Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen? ► samverkan 112 nr 1 2021

45

SMITTSKYDD / Porträtt

► – Förutom våra internationella strukturer som WHO och European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC, så finns det många engagerade och pålästa kollegor som har utblick och förmedlar sina kunskaper.

– Så våra formella och informella nätverk är viktiga som plattform för att fånga upp och analysera vad som pågår i världen omkring oss. Svenska infektionsläkarföreningen har här tagit ett stort ansvar genom att ordna webinarier för att samla upp och sammanfatta det aktuella kunskapsläget vid flera tillfällen under den pågående pandemin.

Vilka för- och nackdelar ser du med att bo på en ö som Gotland i samband med att en sådan här pandemi bryter ut? Här går ju exempelvis att göra jämförelser med vårt nordiska grannland Island.

– Det är en extra dimension! Vi måste oftare än jag trodde påpeka att Gotland är en ö, intressant nog, t ex när inrikesflyget i princip ställdes in på bara några veckor i våras, och en handfull dagar var Destination Gotlands båttrafiklinjer mellan Nynäshamn och Oskarshamn våra enda fasta förbindelser med fastlandet, vilket då fick nyttjas även för att skicka prover till Karolinska Universitetssjukhusets laboratorium. Sedan fick vi utverkat en statlig flyggaranti som har bidragit till att tillse att det finns en mininivå på flygtrafik till och från ön.

– Det är också intressant ”att hantera en ö” när det gäller statistik, eftersom den är ett så väldefinierat område utan större pendling till en närbelägen region, förutom veckopendlarna till Stockholm.

Hur vill du säga att vi gotlänningar ser ut att ha klarat oss – bättre eller sämre – jämfört med övriga fastlandsregioner i Sverige vad gäller Covid-19? Och vad ser du då är möjliga anledningar till detta och vilka kan härledas till individ-, organisations- och/ eller samhällsperspektiv?

Som så många andra så ser du så klart fram emot både som privat- och professionsperson att virussituationen snarast är under kontroll. Vad menar du är de mest väsentliga och avgörande erfarenheterna och lärdomarna som jag som privatperson, vi inom organisation, företag, etc, och samhället i stort såsom myndigheter tar med oss inför nästa virushot. För det är ju sannolikt inte den sista pandemin vår värld upplever i närtid. Så kan du redan här och nu, och gärna punkta upp – grovt eller spetsigt – råd och tips på dessa 3 nivåer?

– Som privatperson, att hur vi beter oss gör skillnad. Vissa saker hoppas jag har ändrats för att inte återgå till som det var innan. Med utökade möjligheter att arbeta på distans så är det en god idé att den som är sjuk stannar hemma.

– Det gör att vi minskar smittspridningen av alla patogener i samhället och alla får vara lite friskare.

– Det gagnar också oss alla när enbart barn som är friska är på förskolan. Som organisation, att vi funderar över hur våra äldre har det, alltså att med förebyggande åtgärder bör det vara möjligt att hålla influensa och vinterkräksjuka liksom andra epidemier utanför våra Särskilt boende för äldre, SÄBO. Vidare, som arbetsgivare, är det viktigt att ge sina anställda möjligheter till distansarbete. För samhället, ta med sig att en pandemi kan uppstå igen.

– Vi måste därför se till att våra internationella samarbetsstrukturer fungerar och att det även där behövs ett förebyggande konstruktivt arbete. Men också att ta med sig, att ett samhälle blir sårbart om allt vi behöver ska beställas ”on demand”, och avslutningsvis, att det kan behövas en viss beredskap för oförutsedda händelser.

Nästa kris för samhället blir sannolikt inte en pandemi.

Utifrån de erfarenheter och ”lessons learnt” du och dina kollegor nu har disseminerat gällande detta först okända, sedan ökända, och nu något mer kända virus; vad eller snarare vilka är de första generellt viktiga åtgärderna du kan se dig implementera när du nästa gång som smittskyddsläkare står inför ett nytt liknande pandemihot här på ön?

– Att det kan gå oerhört fort från ett rykte och en misstanke tills att en pandemi är ett faktum.

Ja, det var den tionde och sista frågan till Region Gotlands relativt nya men snabbt etablerade smittskyddsläkare Maria Amér i dessa Covid-19-tider.

Tack för att du både var positiv till och hann med denna intervju för våra läsare. ■

Adobe Stock

– Vi hade en låg smittspridning under våren 2020, vilket gav oss tid att förbereda oss inom sjukvården och omsorgen på alla nivåer, och det tror jag också har givit oss en fördel under hösten när antalet fall sedan snabbt ökade i regionen.

46

samverkan 112 nr 1 2021

www.s112.se

Save the date!

CISA Konferens:

Ett samarrangemang med Regionsdagarna för intensiv- och perioperativ vård och Blåljusstiftelsen.

Kostnadsfri

21 - 22 oktober 2021 Keynotes på årets CISA konferens:

digital konferens Lnu.se/cisa2021

• Roger O Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg kommer tillsammans med Maria Mårtensson Hansson, Professor vid institutionen för ekonomistyrning och logistik på Linnéuniversitetet att tala om styrning, processer och ledning i samverkan.

• Jan Grimell, Filosofie doktor inom praktisk teologi och postdoktor inom Svenska Kyrkan, kommer att tala om moral injury.

• Johan Berlin, Professor i företagsekonomi vid institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst. Forskar och undervisar om offentlig organisation.

• Doug Presta, Doctor of podiatric medicine and Paramedic, at Central Washington University. He will present emergency medical servicer’s experience of the pandemic in USA. National Registered Paramedic.

• Simon Kitto, Professor and medical sociologist, at the department of Innovation in Medical Education at University of Ottawa, Canada. He will present research of interprofessional collaboration.

• Anna Forsberg, Professor i vårdvetenskap med inriktning mot organtransplantation vid Lunds universitet. Talar om Framtidens högteknologiska vård.

• Carin Regner, Handläggare på avdelningen för vård och omsorg SKR, arbetar med kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården samt prehospital vård. Hon kommer att tala om förstärkning av ambulanssjukvården som en del av överenskommelsen mellan staten och SKR om god och nära vård.

CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktperson: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@lnu.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

47

försvarsmakten / Ambulanssjukvård

TOLV Chevrolet-ambulanser

med civil plattform hos Försvarsmakten TEXT: SVEN ÅSHEDEN / sven@s112.se KÄLLa: försvarsmakten och ambulansproduktion foto: Ambulansproduktion / försvarsmaken / Region skåne Försvaret har gett dem namnet Ambulans 301 och Ambulans 302.

Det handlar om 12 storbilsambulanser byggda på Chevrolet Silverado 3500 HD Chassi. Samtliga är byggda av Ambulansproduktion i Sandviken AB.

D

e sex första militärgröna 301:orna levererades i slutet av 2010 för att i första läget vara en del av beredskapsresurserna under Sveriges andra NBG-period. Nordic Battlegroup.

NBG är en del av Europeiska unionens stridsgrupper.

48

samverkan 112 nr 1 2021

2011 var det Sverige som hade ansvaret tillsammans med fyra andra länder att bemanna styrkan.

Storleken, fyrhjulsdriften, fordonens framkomlighet och det faktum att de kan komma in i lastutrymmet på transportflygplanet TP84 Herkules är alltsammans egenskaper som bidrog till att Ambulansproduktion fått uppdraget.

301:orna är militärgröna och de finns placerade på Försvarsmaktens logistikförband, i huvudsak Trängregementet i Skövde. 302:orna är grå och används inom flygvapnet vid flygplatserna.

Båda modellerna har blåljusfunktion.

Klarar intensivvård och flygtransport De tolv ambulanserna är byggda på samma sätt som Ambulansproduktion bygger ambulanser åt sina landstingskunder i bland annat Uppsala län, Gävleborg, Dalarna med flera.

Det är bara detaljer som skiljer: delar av inredningen, radioutrustningen med dess driftpaket, antenninfästningar, surrningsöglor för förankring i bland annat flygplan, avstörningen av de elektriska systemen och färgen, förstås. www.s112.se

Försvarsmaktens Chevrolet ambulanser har i princip samma kravspecifikation, som gäller för akuttransport i civila ambulanser. Ambulanserna ska kunna användas vid sjukvård - upp till intensivvårdsnivå.

De ska också klara av att vara operativa under transport med Försvarsmaktens Herkulesplan. De har därför ett flygvärdighetsgodkännande som gäller både med driftsatt utprovad medicinteknisk utrustning och med intensivvårdplattformen LSTAT G5.

Omfattande stöd från Försvarsmakten Nu är det mer än ett år sedan coronaviruset först drabbade Sverige. Det första svenska fallet bekräftades 31 januari 2020 i Jönköping.

Försvarsmaktens stöd till samhället har sedan dess varit omfattande, såväl geografiskt som i fråga om resurser. Det som skapade mest uppmärksamhet var förmodligen etableringarna av tillfälliga sjukhus i Stockholm och Göteborg.

Dessutom har Försvarsmakten lånat ut cirka 50 000 skyddsmasker med filter och 40 000 C-vätskeskydd samt mycket annan medicinteknisk materiel, exempelvis röntgen- och EKG-utrustning.

– Viss materiel har återlämnats men en del finns kvar, utlånad eller som materiel i beredskap, säger kommendörkapten Fredrik Utterström på Försvarsmaktens insatsstab.

Ett annat viktigt bidrag har varit tran-sporter av patienter. Försvarsmakten har lämnat stöd med 12 ambulanser för sekundärtransporter av patienter smittade med Covid-19, som fördelats efter behov i sjukvårdsregionerna. Försvarsmakten har också lämnat stöd med helikopter som genomfört ett stort antal flygningar av intensivvårdspatienter.

– Försvarsmakten har haft ett 40-tal stabsbefattningar på Socialstyrelsen, Tillväxtverket och Länsstyrelser, bland annat har åtta inköpare hjälpt till med upphandlingar på Socialstyrelsen, för att nu ta ett exempel, säger Fredrik Utterström.

– Försvarsmakten har även gett stöd till Folkhälsomyndigheten vid genomförandet av ett stort antal provtagningar som gått under namnet Operation Gloria. Operation Gloria har omfattat planering och genomförande av ungefär 40 000 provtagningar och analyser för att undersöka smittspridning och förekomst av antikroppar, där alla militärregioner och P18 på Gotland med sammanlagt cirka 700 personer deltagit. ■ www.s112.se

Ambulanserna har ett flygvärdighetsgodkännande som gäller både med driftsatt utprovad medicinteknisk utrustning och med intensivvårdplattformen.

302:orna är grå och placerade vid försvarets flygplatser. samverkan 112 nr 1 2021

49

FORSKNING / Psykisk ohälsa

Hur bra är akutvården på psykisk ohälsa?

God psykisk hälsa är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv och god livskvalitet. Samtidigt visar forskning att personer som lider av psykisk ohälsa inte alltid får en god akutvård.

TEXT: henrik andersson / henrik.andersson@hb.se

D

etta vill forskare vid Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård - CISA och Centrum för polisforskning och utveckling - CPU vid Linnéuniversitetet råda bot på.

Stigmatisering Andelen personer som drabbas av psykisk ohälsa är en betydande grupp inom svensk akutvård. Psykisk ohälsa kan ses som ett spektrum från allvarliga sjukdomar till vanliga psykiska hälsoproblem som sänker personens psykiska funktionsförmåga.

Personer som söker akutvård och som drabbas av psykisk ohälsa berättar om stigmatisering. Yrkesutövare berättar å sin sida om otillräcklig utbildning och erfarenhet i att bedöma dessa personer.

Det finns därför en risk att personer som drabbas av psykisk ohälsa inte bedöms på ett lämpligt och patientsäkert sätt inom akutvård.

CISA och CPU har tillsammans initierat ett projekt som syftar till att öka kunskap om bedömningar i samband med psykisk ohälsa med utgångspunkt från olika yrkesutövare, patienter och närstående i den akuta vårdkedjan.

Mats Holmberg som är projektledare understryker att vetenskapliga tvärprofessionella projekt är viktiga: – bedömning av personer med psykisk ohälsa involverar olika yrkesutövare

Adobe Stock Illustration: Sven Åsheden

50

samverkan 112 nr 1 2021

såsom ambulanspersonal och poliser och därför är det här projektet unikt då det sammanför både polisiär och vårdvetenskaplig forskning.

Inställning viktig De studier som gjorts inom projektet visar att teoretisk och praktisk kunskap, kommunikationsförmåga och en respektfull inställning är viktigt för bedömningen.

Samtidigt visar resultaten att bedömningen upplevs som otillräckliga och att det finns en begränsad öppenhet i samband med bedömning av personer som lider av psykisk ohälsa. Ola Kronkvist som också ingår i projektet säger: – psykisk ohälsa är en faktor i väldigt många polisärenden och polisens förmåga att kommunicera, inte bara med de inblandade, utan också med olika samverkanspartners är viktig.

Projektet avser att undersöka vilka behov och svårigheter som inte uppmärksammas i den akuta vårdkedjan, men också hur vårdmötet och relationen mellan yrkesutövare och personer med psykisk ohälsa kan stödjas och stärkas.

Projektet förväntas också bidra till att bedömning och vårdande av personer som lider av psykisk ohälsa i den akuta vårdkedjan utvecklas och att yrkesutövares förmåga att möta personers psykiska vårdbehov och välmående stärks. ■

Titel: Rätten till en god och sammanhållen akutvård vid psykisk ohälsa - Förutsättningar för att skapa välmående hos personer som lider av psykisk ohälsa i den akuta vårdkedjan. Projektledare: Mats Holmberg, Universitetslektor och docent. Linnéuniversitetet och Ambulanssjukvården, Region Sörmland. Biträdande projektledare: Henrik Andersson, Universitetslektor och docent.

Högskolan i Borås och Linnéuniversitetet. Anders Svensson, Universitetslektor. Linnéuniversitetet och Ambulanssjukvården, Region Kronoberg. Övriga forskare: Ola Kronkvist, Universitetslektor och prefekt. Linnéuniversitetet. Publikationer: Andersson H, Carlsson J, Karlsson K, Holmberg M. Competency requirements for the assessment of patients with mental illness in somatic emergency care: A modified Delphi study from the nurses’ perspective. Nordic Journal of Nursing Research 2020:40(3):162–170. Holmberg M, Hammarbäck S, Andersson H. Registered nurses’ experiences of assessing patients with mental illness in emergency care: A qualitative descriptive study. Nordic Journal of Nursing Research 2020:40(3):151–161. www.s112.se

Av Människor För Människor!

GRATTIS LEVERANSER

REGION JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Tobias hämtar

REGION JÖNKÖPINGS LÄN Christer hämtar till Tranås

REGION HALLAND Mats på väg till Halland

REGION ÖREBRO Anders och Simon hämtar till Lindesberg

REGION VÄSTMANLAND Sören hämtar till Västmanland

REGION SÖRMLAND Mikael hämtar till Sörmland

Tel: 0430-490 50 E-post: info@nilsson.se www.nilsson.se Box 83, 312 22 Laholm, Sweden www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

51

FÖRSVARSDIREKTÖR / Porträtt

Lena Hultberg

Kicki Scheller, försvarsdirektör vid Länsstyrelsen i Gotlands län

”

det ligger i mitt mandat att styra och leda

Från Hoburgen i söder till Fårö i norr INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com Vilka övergripande arbetsuppgifter vilar egentligen på försvarsdirektörens axlar vid Länsstyrelsen i Gotlands län?

– Jag är chef för en enhet som omsluter såväl krisberedskap som social hållbarhet, i det ligger mitt mandat att styra och leda.

Som försvarsdirektör har jag tillsammans med länsledningen dessutom ett särskilt ansvar att leda hela myndigheteten i beredskapstrappans alla delar.

– Det betyder att jag måste kunna planera för allt från vardaglig rutinverksamhet till ytterst krig.

– Mycket av mitt arbete handlar därför om planering och kontakter med regionala och nationella aktörer, som vi har behov av att samverka med. Detta gäller bland annat kontakter med landets övriga länsstyrelser, där vi gör ett stort och viktigt arbete tillsammans, inom exempelvis stabsarbete, utbildningar och gemensamma projekt.

52

samverkan 112 nr 1 2021

En enda pandemifråga i dessa tuffa virustider, vilken är din huvuduppgift som försvarsdirektör vid ”bekämpandet” av covid-19?

– Inledningsvis, när pandemin drabbade Gotland på vårvintern 2020, ansvarade jag för att sätta upp länsstyrelsens stab, som i skrivande stund varit aktiv i cirka 45 veckor. Stabsarbetet innebär för länsstyrelserna att vi arbetar i samma struktur som Polisen och Försvarsmakten, det vill säga en stab enligt Natomodell där tjänstgörande personal är indelade i nio funktioner ledda av en stabschef.

– Pandemin är den största samhällsstörningen som vårt samhälle har haft att hanterat på många år, och den utmärker sig genom att den påverka alla. Den präglar hela världen, hela Sverige - från nationell nivå ner till varenda kommun.

– Sedan i somras arbetar jag mer back office och stödjer stabschefer och

länsledningen kring de beslut som behöver fattas kopplade till pandemin. En del av länsstyrelsens arbete går ut på att flera gånger i veckan leverera lägesbilder för länet till regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Som försvarsdirektör ser jag, trots att pandemin frestar på, att länsstyrelserna tar tillfället i akt att arbeta i stab med förmågor kring stabsmetodik, samverkan internt och externt, samt kommunikation till medborgarna.

– Att samverka med länsstyrelsernas gemensamma samordningskansli för att hantera pandemin, är också en del av arbetet.

Beskriv dig med tre karaktärsord; vem är du som professionell? Men ge gärna också några personsdrag som du visar (upp) privat!

– Oj, det borde kanske andra uttala sig www.s112.se

om! Men i dialog med medarbetare under många år som chef och försvarsdirektör är det några ord som kommer till mig spontant: omtänksam, tydlig och att jag får saker gjorda.

– Jag är en doer. I övrigt har jag ett motto både privat och i jobbet, att ”jag vill vara den förändring i världen som jag själv vill se”. Det är inte alltid lätt, men jag försöker att leva efter det.

– Privat försöker jag vara nyfiken och engagerad, det kanske speglar att jag genom åren varit chef för många delar av länsstyrelsen. För mig är det viktigt att skilja på när jag är privat och när jag är professionell, möjligen är det särskilt viktig i ett litet län som Gotland där ”alla känner alla”.

– Det betyder exempelvis att jag inte har medarbetare som vänner på Facebook, eftersom det är min privata sida.

Det här är inte alltid lätt, men ändå något jag tänker på ofta i min vardag.

Dessa egenskaper sammantaget, vilken spetskompetens blir då särskilt användbar i ditt arbete som försvarsdirektör?

– I begreppet kompetens ryms både sakkunskap och personliga egenskaper, och dessa måste gå hand i hand. Min främsta uppgift som försvarsdirektör är inte att ha sakkunskap, den har kloka och kompetenta medarbetare. Kompetensen blir därför att sätta ramarna för jobbet och ge förutsättningarna för medarbetarna att kunna göra ett bra arbete.

– Sedan kan jag inte sticka under stol med att frågorna om totalförsvarsplanering är oerhört intressanta. De engagerar mig inte minst utifrån kopplingen till den andra delen av verksamheten jag är ansvarig för, det vill säga exempelvis mänskliga rättigheter och yttrandefriheten.

– Alla dessa delar måste hänga samman för att samhället ska fungera. Ytterst har vi ett totalförsvar för att försvara vårt land och vår demokrati, men att få möjligheten att leva i en demokrati, att få leva som vi vill och att få älska den vi vill, är som alla vet ingen självklarhet.

– Min uppgift är också att våga prata om krigets yttersta konsekvenser, att ta de orden i sin mun. Med undantag för en del av våra invandrare och svenskar som varit i utlandstjänst har en hel generation i Sverige varken upplevt krig eller gjort militärtjänst, så jag konstaterar att vi har en lång kunskapsresa att göra.

Vilken absolut nyckelroll/-funktion anser du att en länsstyrelse har i dagens www.s112.se

Mikael Carlsson

Myndigheten är öppen, tillgänglig och transparent i varenda del som det är möjligt.

samhälle, men inte minst får/tar i framtidens samhälle?

– Länsstyrelsen har haft, och kommer troligen ha en lång tid framöver, att hantera nationella mål och dess målkonflikter på regional nivå. Det är vår roll. Kopplat till pandemin ser vi tydligt att det finns ett behov av en statlig nationell myndighet på regional nivå som kan hålla ihop krishanteringen, så att regeringen får ett samlat underlag för sina beslut.

– En länsstyrelse är en komplex myndighet där vi i ena änden har krigsplanläggning och i andra änden inventering av fladdermöss. Inträffar det en stor samhällsstörning som till exempel pandemin innebär det att länsstyrelsen måste kunna ställa om för att klara att hantera den. Då gäller det inte längre bara den del av personalen som arbetar med kris och beredskap i vardagen, utan hela myndigheten.

– När det gäller framtiden är min spaning att länsstyrelserna kommer att göra fler saker tillsammans, inte minst inom totalförsvarsplaneringen, samverka mer med frivilligorganisationer och andra delar av civilsamhället, liksom med företagen.

– Det pågår flera utredningar om länsstyrelsernas och andra myndigheters roll i framtiden, bland annat förra landshövdingen Barbro Holmbergs utredning ”Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar”.

Vad blir då särskilt viktigt att satsa på strategiskt eller specifikt utifrån ett myndighetsperspektiv?

– Inom mitt ansvarsområde är det samverkan på nationell, regional och lokal nivå, samverkan med frivilligorganisationer, näringsliv, Region Gotlands kommunala delar och landstingsdelar, liksom Försvarsmakten och Polisen.

– I en nationell kontext handlar det hela tiden om att bevaka Gotland i perspektiven sårbarhet och öläge. Och igen, samverkan med andra länsstyrelser.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skriver angående Sveriges krisberedskap och civilt försvar under rubriken ”att vissa myndigheter har mer ansvar än andra för Sveriges krisberedskap och att planera för totalförsvaret.”

På vilket sätt – allmänt och specifikt - är Länsstyrelsen i Gotlands län ”engagerat” i denna totalförsvarsplanering?

– Vi har i grunden samma uppdrag som alla andra länsstyrelser genom instruktioner och regleringsbrev. Men utöver det har vi det särskilda regeringsuppdraget att gå fortare fram för att tillsammans med Försvarsmakten genomföra en utvecklingssatsning för samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län.

– I det sammanhanget har Gotland valt att inte se kris- och beredskapssystemet och civilt försvar som två parallella spår,

►

samverkan 112 nr 1 2021

53

FÖRSVARSDIREKTÖR / Porträtt

► Mikael Carlsson

Som sagt, du är ju fortfarande hyfsat ny på din arbetsplats, eller kanske precis inkörd i chef- och ledarskapet; vad är eller har varit ditt fokus så här långt under de gångna åren som försvarsdirektör, och om vi utelämnar den pågående covid-19 pandemin?

– Mitt fokus har varit att lära och förstå länsstyrelsens uppdrag kring totalförsvarsplanering som ska byggas idag, men också förstå hur det var förr. Där har jag haft väldigt god hjälp av min egen chef och av kollegor ute i landet.

– Jag har lagt mycket fokus på att rekrytera nödvändig kompetens och att driva utvecklingssatsningen tillsammans med länsledningen och Försvarsmakten och att arbeta för att hela myndighetens förståelse och kompetens ska öka, så att den kan fungera som en totalförsvarsmyndighet.

" – Jag har inte några medarbetare som vänner på Facebook" utan att det är en planering som är starkt sammankopplad.

– Utgångspunkten är att om vi tar höjd för det värsta är vi också rustade för att hantera den mindre krisen, vilket också påpekades som väsentligt i Försvarsberedningens delrapport ”Motståndskraft”, från 2017.

– Konkret arbetar vi inom tre spår: vi gör krigsplanläggning inom samhällsviktig verksamhet som exempelvis livsmedel, energi och transporter. Vi jobbar med övning och utbildning, och vi utvecklar en samverkansmodell med Försvarsmakten att använda vid höjd beredskap.

– Vår inställning är att en god totalförsvarsplanering är det normala. Det var de drygt två decennierna då totalförsvarsplaneringen låg vilande som var ett undantag i historien.

– En utmaning i arbetet med att starta det civila försvaret på nytt var att få säkerhetsskyddet på plats. Länsstyrelsen har på några få år gått från att vara en helt öppen myndighet där all personal har tillgång till alla handlingar och utrymmen, till att bli ett skyddsobjekt med egen H-expedition, sektionerade lokaler och säkerhetsprövning av delar av personalen.

– Inget av detta syftar till att människor ska känna sig exkluderade utan bara att vi ska kunna bedriva vår verksamhet på ett säkert sätt. Men myndigheten är i övrigt naturligtvis fortfarande öppen, tillgänglig och transparent i varenda del som det är möjligt.

54

samverkan 112 nr 1 2021

Vad kan du summera så här långt; alltså vad är du mest nöjd med ”i ditt byggande” av Länsstyrelsen i Gotlands län med dig som chef och ledare; sett ur något perspektiv såsom organisation, funktion, e.d?

– Jag är nöjd med ganska mycket! Fram-

förallt med all fantastisk och kompetent personal som jag rekryterat, jag tror och hoppas att jag fungerar som inspiration och förebild för andra, att jag ger bra ramar för medarbetarna utan att sedan lägga mig i detaljerna.

– Jag är nöjd med att Länsstyrelsen i Gotlands län fostrar goda byråkrater, som om de går vidare till andra jobb inte gör det för att de är missnöjda, utan för att man byggt upp en kompetens som är efterfrågad på annat håll. I regeringsuppdraget om totalförsvaret står att vi ska inspirera övriga delar av landet.

– Vi har gått från ord till handling, gjort konkreta saker vi har nytta av. Vi har varit inriktade på att vara praktiska på ett systematiskt vis, och det gläder mig att vi får uppskattning för det när vi är ute och berättar om vårt arbete.

Vilka fotavtryck vill du ha satt efter avslutat värv ”en gång i tiden” som försvarsdirektör?

– Jag vill ha bidragit till att Länsstyrelsen i Gotlands län åter har en bra totalförsvarsplanering, och att den blivit en naturlig del av myndighetens linjeverksamhet. Arbetet ska inte vara personberoende utan vila på struktur och kompetens inom myndigheten.

Avslutningsvis, hur läser du Samverkan 112?

– Jag känner till den och jag tycker att den ger en bra inblick i olika delar av landets blåljusverksamhet. ■

Länsstyrelsen har gått från att vara en helt öppen myndighet där all personal har tillgång till alla handlingar och utrymmen, till att bli ett skyddsobjekt.

Adobe Stock

Adobe Stock www.s112.se

Betald annonsplats

Behovet av en bättre arbetsmiljö för ambulanspersonalen - Fit For Ambulance

Magasingatan 5 803 10 Gävle Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se FÖRBUNDET ERFAR hur flera kollegor skadar sig och i en större omfattning inte har full förmåga att agera i den prehospitala miljön. Därför har förbundet haft ett möte med Arbetsmiljöverket (AV) om möjligheten att stärka såväl den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för ambulanspersonalen.

EN ASPEKT SOM vi i rollen av arbetstagarorganisation erfarit är irritation och ilska över att en inte helt obetydlig mängd arbetsplatser reducerat tester och krav vid anställning.

Mängden övningar har på många håll i riket minskat de senaste fyra decennierna, vilket också lett till ökade arbetsmiljörisker och förstås patientsäkerhetsrisker.

Kommande år står ambulanssjukvården i riket inför tuffa besparingar med nedskärningar.

Vi har nyligen belyst konsekvenserna av nedskärningarna i Västerbotten och hur dessa nedskärningar slagit hårt mot arbetsmiljön. Det finns därför skäl att tro att situationen för ambulanspersonalen och patientsäkerheten kommer försämras från ett läge som redan är påfrestande Genom införande av en AFS från Arbetsmiljöverket (AV) så skulle det finns förutbestämda regler och en standard för området. Det finns förvisso redan ett tydligt regelverk kring arbetsmiljöfrågorna, men förbundet erfar att flera arbetsgivare inte tillämpar dessa och inte heller är speciellt oroade att strunta i flera regelverk.

Förbundet anser att AV och andra myndigheter behöver göra mer inspektioner samt både bredare och djupare arbeta med att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar.

www.s112.se

DET SKER JUST NU revideringar av det relativt stora antalet föreskrifter från AV. Förbundet anser att det finns mycket goda skäl att ambulanssjukvården får en AFS, då det som tidigare nämnts på många håll i riket saknas systematisk övning och uppföljning av ambulanspersonalens förutsättningar att verka i påfrestande och svåra situationer.

Ambulanspersonalen har ett utsatt arbete som inte sällan kräver snabba insatser under svåra förhållanden, både fysiska och psykologiska. Stora krav ska därför rimligen ställas på hälsa, arbetsförmåga och psykisk stabilitet. Den som arbetar inom ambulanssjukvården och förväntas agera vid akuta olyckor och sjukdomsfall ska rimligen vara fullt frisk och ha god fysisk arbetsförmåga samt kunna arbeta lugnt och metodiskt i påfrestande och svåra situationer. Det måste enligt förbundets sätt att resonera finnas en lägsta nivå, dels för tredje man, kollegor och för den anställde själv.

Idag saknas det en nationell standard för fysiska krav, vilket vi erfar konsekvenserna av regelbundet - många gånger helt i onödan om verksamheterna hade övat och haft krav på tester och läkarundersökningar. Det är därför rimligt att AV tar fram föreskrifter som ålägger arbetsgivare att genomföra medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg, för arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete med akuta ambulansuppdrag.

AMBULANSPERSONAL SOM endast

förväntas utföra insatser som innebär måttlig fysisk ansträngning eller belastning, som vid förbeställda icke akuta sjuktransporter bör ej omfattas av samma krav som ambulanspersonal vid akutverksamhet. Vi tror en bra gränsdragning är att skilja på akutambulanser och transportambulanser. För ambulansflyget och helikopterverksamheten bör det vara samma krav som vi föreslår för ambulanspersonal i vägambulanser med larmutryckningar DET BÖR FINNAS en sanktionsavgift

för den arbetsgivare som sysselsätter

arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg.

UTBILDNING OCH ÖVNING SOM KRAV (förslag på skrivning) Den som anlitas för tjänst eller uppdrag att bemanna en akutambulans ska ha genomgått särskild teoretisk och praktisk utbildning som minst motsvarar en fastställd utbildningsnivå.

Färdighet och fysisk förmåga ska upprätthållas genom minst tolv (12) hel-dagsövningar per år, varav minst fyra (4) inkluderar testförfarande. Övningstillfällena och testerna ska fördelas över året.

Stor årlig läkarundersökning ska omfatta all ambulanspersonal.

Ambulanspersonal ska ges tillfälle till fysisk träning med ett minimum om fyra (4) timmar per vecka för att upprätthålla styrka, kondition och mental uthållighet.

Träningstiden ska vara schemalagd och inte kunna överprövas eller brytas på grund av larm eller andra arbetsuppgifter.

Organiseringen av träningen kan ske med hänsyn till lokala omständigheter.

Moment som visat sig ge ett bra mått på fysisk arbetsförmåga är bland annat tester på roddmaskin, rullband, bänkpress, marklyft, situps, stående längdhopp, benböj och löpning.

Därutöver kan man genomföra yrkesrelaterade tester på tid som bygger på riktiga eller simulerade arbetsuppgifter (dra fiktiv patient från trångt utrymme, förflytta patienter från golv till bår, till bårsläde, bärga person från bil (snabb insats), arbeta med sjukvårdsinsats i höghus utan hiss.

Det finns en hel del nationell idrottsmedicinsk forskning som kan vara värdefull. Det finns även en i närtid publicerad avhandling på temat ambulanspersonalens hälsorisker, vilka i hög grad går att koppla till frånvaron av regelbunden övning och årliga tester.

Förbundet kommer ha uppföljande möten med AV om frågorna.

Hälsningar Ambulansförbundets styrelse genom Henrik Johansson

samverkan 112 nr 1 2021

55

Forskning / Trafikmedicin

sikt min å

Nya Fiskögon i polisbilarna ska gynna Nollvisionen

– detta borde man tala positivt om

Principskisser på Volvo XC60 från Polisen Huddinge.

Cirkulära bilder och övervakning från nya polisbilar i Sverige är något som är okänt för allmänheten. Ingen har talat högt om detta. Därför borde vi nu tala om övervakning, integritet men också nya möjligheter för polisen att med unika 360-graders kameror i polisbilarna fånga precis allt i trafikmiljöerna och förhöja trafiksäkerheten.

Fotografer använder ibland så kallade fisheye (fiskögeobjektiv) för att skapa så kallade cirkulära bilder där dessa får en sfärisk form. Objektivet består av en lins som är 180 grader. Polisen kommer inom en mycket snar framtid att utrustas med både radar och 360-graderskamera som kommer att kunna filma oavbrutet miljöerna utanför polisfordonet.

Den nya polisbilen kommer att kunna användas för att stoppa trafikanter som bryter mot hastighetsbestämmelser och så vidare. Här kommer polisen att kunna övervaka och därmed registrera fordons hastigheter och registreringsnummer på misstänkta fordon.

För mig som skadeforskare inom trafiksäkerhetsområdet är detta mycket intressant och positivt ur flera perspektiv. Eftersom 360-graders kameran kan dokumentera och filma all aktivitet så kommer även polisens eget förarbeteende

56

samverkan 112 nr 1 2021

Illustration: Sven Åsheden

i samband med förföljanden (biljakter), prejning och stopp av fordon att dokumenteras. Detta är mycket positivt eftersom vi då kan lära av alla inträffade händelser i vägtrafiken.

Fiskögon ökar kunskap och förståelse Det är mycket positivt att polisen introducerar den nya tekniken i den egna fordonsflottan. Om detta borde man också informera allmänheten om.

Fiskögonen är ingen intern angelägenhet för polisen utan dessa ögon involverar oss alla. Frågor om en ökad övervakning och kontroll ställer nämligen även krav på hur polisen kommer att hantera

Spectra bild Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet och docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet. jorgen.lundalv@socwork.gu.se

integritet i samband med förflyttningar i låga respektive höga hastigheter. Vi måste nog alla i samhället vara beredda på att bli filmade av polisen. Här behövs nämligen inga samtycken från allmänheten. Vi alla kommer att komma med på filmerna.

Stärkande för trafiksäkerheten Länge har jag efterlyst aktiva och förebyggande åtgärder från polisens sida för att stärka trafiksäkerhetsarbete och arbetet med Nollvisionen.

Nu ser jag ljuset i tunneln och den positiva kraft som finns inom polisen att aktivt synliggöra trafikbrott, felhandlingar, aggressiv körning och riskfyllda miljöer. Det insamlade filmmaterialet skulle kunna användas på ett positivt sätt i flera sammanhang till exempel inom trafikskoleutbildningarna, polisens egen förarutbildning och inte minst inom forskningen.

Polisens nya fiskögon kommer att gynna Nollvisionen på ett positivt sätt tror jag. Därför är det också viktigt att polisen nu går ut till allmänheten och informerar om "de stora filminspelningar" som kommer att introduceras inom en mycket snar framtid när de nya polisbilarna rullar ut på gatorna.

Det är en fråga om delaktighet och att synliggöra trafiksäkerhetsarbetet. ■

www.s112.se

Uformad för att klara de mycket krävande miljöerna som du som blåljuspersonal arbetar inom och med all den funktionalitet och kapacitet du behöver!

Zebra har ett omfattande sortiment av robusta tablets skrivare och handdatorer för att tillgodose dina önskade behov L10-portföljen erbjuder tre modeller:

TC26-HC

XSLATE L10 robust tablet, XPAD L10 robust tablet med rejält handtag och XBOOK L10 2-i-1 laptop / tablet.

•

Klassad för 1.8 meters fall mot betong samt klarar IP klass 65 (Atex-klassad variant tillgänglig) som skyddar och rymmer dina krav på mobilitet även i farliga/utsatta miljöer

•

Multipla Intel® processorval erbjuder mycket hög hastighet för att möta standardprestanda för de närmsta 3-5 åren. (Intel® Pentium eller 8th Generation Core™-Series i5 eller i7 med vPro™)

•

Standard 500 nit eller 1 000 nit View Anywhere®-skärm för optimal inomhus- eller utomhusanvändning

•

Generöst antal I/O portar för att ansluta till nuvarande och framtida tekniska system (standard RJ-45, 2st USB3.0 och 1st USB-C tillsammans med optionerna True Serial och HWMI-in)

•

Multipla säkerhetsfunktioner (två Smart Card / CAC läsmöjligheter, Kensington Lock, TPM 2.0 och integrerad fingeravtrycksläsare)

•

Ett tillbehörs-set som är kompatibelt med alla Xplore L10 robusta tablet-modeller (gäller ej Atex-klassad variant)

XBOOK L10 XPAD L10

Kontakta oss på Blaljus@zebra.com

För mer information www.zebra.com/gb/en/solutions/industry/public-sector.html 57

Marknadsnyheter Marknadsnyheter videolaryngoskop

Hygienskåpet a40Medi

Desinficerar textilier och utrustning.

Desinficerar textilier och utrustning.

i-view

™

videolaryngoskop Intersurgical -Specialister på andningsvård Intersurgical erbjuder ett flexibelt sortiment inom luftväg, anestesi, intensivvård samt oxygen och inhalationsbehandling. info@intersurgical.se 08 514 306 00

lnteract with us

Quality, innovation and choice

www.intersurgical.se

Intersurgical välkomnar två nya kollegor!

Claes och Fredrik har båda bakgrund som ambulanssjuksköterskor och vi är väldigt glada att ha dem i vårt team.

Hygienskåpet a40Medi kan användas för att desinficera kläder, skor, skyddsvästar, andningsskydd och hjälmar.

Man kan även behandla elektronik, som till exempel datorer, kommunikationsutrustning och mätutrustning.

Hygienskåpet a40Medi används av bland annat sjukvård, polis, räddningstjänst, omsorg, förskolor och idrottsförningar m.m. Efter ozonbehandlingen kan utrustningen användas direkt.

Ferno Norden AB Tel: 0520-420 200 Fredrik Stenvik, Produktspecialist

Claes Johansson, Produktspecialist och Affärschef

• mail: fab@fernonorden.com

Intersurgical Tel: 08-514 306 00 • www.intersurgical.se • info@intersurgical.se

boktips- elds märkt

Om livet på Östermalms brandstation

Önskar ditt företag att presentera en MARKNADSNYHET? Tjänsten är gratis för våra annonsörer!

Anna Granlunds bok är den andra i en serie spänningsromaner om livet på Östermalms brandstation.

Vi får följa brandingenjör Jessica Frank som kastas rakt in i hetluften när en hänsynslös pyroman börjar härja i Stockholmsområdet.

58

samverkan 112 nr 1 2021

Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

Maila materialet till: annons@s112.se

www.s112.se

KARTSANA ELEKTRISKA BÅR

För tunga bariatriska patienter - 300 kg. Med bariatric-kit.

Simulera verklighetstroget och flexibelt med iSimulate REALITi

Medak ApS, Denmark Tel office: +45 70 299 911 • www.medak.dk

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

nya mobila hand datorer från ZebrA Simulera verklighetstroget och flexibelt med övningsdockor från Lifecast Body Simulation

Zebras nya mobila hand datorer TC21-HC och TC26-HC ökar kommunikationen och samarbetet samtidigt som de hjälper till att förbättra patientvården. TC21-HC och TC26HC, med Android ger ett välbekant användargränssnitt. De är gjorda med desinfektionsmedelklar plast, specialbyggd för vårdmiljöer.

Dessutom är TC26-HC Zebras första WAN-enhet (Wide Area Network) för sjukvård med mobilfunktioner, vilket gör att både kliniska och ickekliniska team kan förbli anslutna där sömlös WiFi-täckning inte är tillgänglig, såsom stora campus, hemhälsa och alternativ vård.

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00

Zebra Technologies Europe Limited

phcnordic.com

Tel: +46 70 744 88 22 • www.zebra.com www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

59

Forskning / Temperaturkomfort

Adobe Stock

upplevelse av värme och kyla TEXT: INGRID GUSTAFSSON / ingrid.gustafsson@lnu.se

foto: ADOBE STOCK ILLUSTRATION: sven åsheden

Patienter som får sitt värmebehov uppfyllt genom uppvärmda täcken får en förnimmelse av att det är som att vara hemma, tex i sängen med sitt gosiga täcke. De kan slappna av och känner sig trygga, omhuldade och det infinner sig ett välbefinnande.

E

tt av människans basala behov är att bibehålla sin normala kroppstemperatur och därmed undvika att bli nedkyld eller för varm.

För att kunna upprätthålla balansen har vi en termostat - hypotalamus, som hämtar in signaler om temperaturen ifrån huden och våra inre organ.

Har kroppens temperatur förändrats mer än 0,2 – 0,4 C (termoneutrala zon) aktiverar hypotalamus, system för att återfå balans. Dock när vi sövs vid en operation påverkas

˚

60

samverkan 112 nr 1 2021

hypotalamus och delar av systemen på grund av de anestesiläkemedel som ges och därmed ökas den termoneutrala zonen upp till 2,0 C innan aktivering sker.

För att kunna hjälpa patienten att bibehålla en normal kroppstemperatur kan vi mäta temperaturen och därefter göra de åtgärder som behövs för att hjälpa till att hålla balansen.

Men, frågan är hur patienterna upplever värme och kyla i samband med operation och vad är temperaturkomfort i det sammanhanget?

Resultatet ifrån min studie visar att temperaturkomfort kan vara svårt att förklara, men patienterna uttrycker att det är en känsla av att vara komfortabel och neutral, att varken svettas eller frysa.

– De berättar om sin egen normala temperaturkänsla som att alltid frysa, vara neutral eller alltid vara för varm. Det blir en utgångspunkt som de sedan jämför

˚

www.s112.se

med i andra situationer som tex i samband med operation.

Det finns en individualitet i hur temperatur upplevs, en del patienter upplever sig ganska flexibla medan andra är väldigt känsliga.

vill inte störa - lider i tysthet Här är det av vikt att operationsteamet är uppmärksamma på det individuella. Men också att temperaturkomfort inte alltid finns även om kroppstemperaturen är normal. Det kan bero på att en lokal yta av kroppen upplever det svalare eller utsätts för ett drag, och då kan diskomfort uppstå utan att kroppstemperaturen har ändrats utanför de normala referensintervallen.

Förändring tar en stund jämfört med den direkt upplevda känslan. Hudtemperaturen har en stor betydelse för när känslan av att frysa uppkommer och oftast är någon kroppsdel mer känslig än en annan.

– Patienterna berättar om när de fryser i en kroppsdel så sprider det sig i hela kroppen och ofta är det relaterat till fötterna.

När patienterna blir frusna så drar de upp axlarna, spänner sig i hela kroppen och blir introverta.

De vill inte störa och säga till om att de fryser – utan lider i stället i tysthet.

För att motverka så rör de på sig eller försöker slappna av och härda ut.

Här har vi som anestesisjuksköterskor tillsammans med övriga teammedlemmar på operationssalen, en stor uppgift att fråga hur de upplever temperaturen.

Känner de temperaturkomfort eller diskomfort? Men också vad är deras vanliga temperaturkänsla?

Fryser de till exempel alltid så behöver de extra värme tidigt i förloppet. En annan viktig fråga är om de har någon kroppsdel som är mer känslig för kyla än någon annan och då ge extra värme på den kroppsdelen.

Just när patienter vaknar till ifrån en nedsövning så kan medvetandet vara påverkat och att det kan ta lite tid innan upplevelsen registreras och uppfattas som en temperaturdiskomfort.

– Här kan vi som anestesisjuksköterskor mäta kroppstemperaturen men också känna på patientens hud om den är kall eller varm för att hjälpa dem innan de själva kan uppfatta om det har ett behov av värme eller att få det svalare.

När patienten ges en möjlighet att själv kunna justera sin temperatur genom extra täcken och själva bestämma hur mycket de vill ha på sig ger det dem en ökad

självständighet samt något att kunna kontrollera själv. Finns inte den möjlighet blir de beroende av operationsteamet.

Patienter som får sitt värmebehov uppfyllt genom uppvärmda täcken får en förnimmelse av att det är som att vara hemma, till exempel i sängen med sitt gosiga täcke.

De kan slappna av och känner sig trygga, omhuldade och det infinner sig ett välbefinnande. ■

F

FAKTA

Ingrid Gustafsson Anestesisjuksköterska till sin vårdprofession.

Arbetar som adjunkt och doktorand på Linnéuniversitetet.

Studiens syfte: Hur erfar patienterna värme och kyla i samband med sin operation?

Intervjuer med 16 patienter ifrån fyra olika sjukhus i Sverige.

Patienterna berättar om när de fryser i en kroppsdel så sprider det sig i hela kroppen och ofta är det relaterat till fötterna.

Adobe Stock

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

61

Forskning / Arbetsmarknad & arbetsliv

expert på sorg och död

Tungt både fysiskt och psykiskt. En ny svensk studie har kartlagt arbetssituationen för en bortglömd yrkesgrupp – begravningsentreprenören.

För att bearbeta svåra känslor betyder kollegorna allt.

TEXT: Enikö Arnell-Szurkos FOTO: anders g. warne

B

århusets dörrar går upp med en knapptryckning. Begravningsentreprenören Douglas Öljarstrand rullar in en metallvagn med en grå träkista på. Ett stort rum möter oss i steril renhet, utan färger och dofter. På höger sida täcks väggen av metallfärgade, prydligt numrerade kylfack.

Bakom varje dörr ligger fyra avlidna, som vilande på våningssängar. Under vårens coronautbrott var det fullt här.

Fryscontainrar fick byggas utanför sjukhusets väggar för att rymma alla, berättar Douglas Öljarstrand.

Han har, 24 år gammal, redan hunnit med drygt fyra år i yrket, och en historisk pandemi.

För Douglas är det här en vanlig arbetsdag och han rör sig vant i rummet. Tvättar händerna, tar på sig blåa plasthandskar, öppnar dörren till ett kylfack och rullar varsamt ut båren med den äldre kvinnan som ligger på nummer 6C. Kvinnan ligger insvept i vita lakan. Han 62

samverkan 112 nr 1 2021

stänger kylfacket och lyfter bort tyget som täcker ansiktet. Huden har en gulaktig ton. Ögonen är stängda och knappt en rynka syns i det fridfullt släta ansiktet. Det enda som ser onaturligt ut är den öppna munnen och en bröstkorg som vilar stilla.

– Vad fin hon är, viskar han, och lyfter upp det lilla journalpappret som ligger på båren intill kroppen och checkar av personnumret på kvinnans handled en extra gång.

– Hon har avlidit på ett boende, hon är klädd och färdig, ingen obduktion önskas.

Nu ska jag bara lyfta över henne i kistan och göra iordning henne lite, berättar han och tittar på oss som står en bit ifrån: – Går det bra för er?

Fotografen och jag nickar.

Douglas Öljarstrand har med sina 24 år redan hunnit med fyra år i yrket som begravningsentreprenör.

Fysiska och psykiska utmaningar Begravningsentreprenörernas arbetsmiljö är ett outforskat område i Sverige. Men nu finns en unik studie, som forskaren vid Stockholms universitet, Anneli www.s112.se

Bårhuset vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm är relativt nybyggt och modernt utrustat med hjälpmedel vilket underlättar arbetet.

Öljarstrand står bakom. Hennes intresse väcktes efter att hennes son, som vi träffat ovan, hade börjat i yrket, ung och utan utbildning i att hantera människor i kris och sorg.

Hon har ställt frågor till ett 70-tal begravningsentreprenörer runt om i landet och djupintervjuat sju av dem, för att kartlägga deras förutsättningar i arbetet.

Hennes sons arbetsplats finns inte med av etiska skäl. www.s112.se

Studien visar att begravningsentreprenörer har flera tuffa utmaningar, både psykiska men även fysiska. I jobbet tvingas de till många tunga lyft, ofta i obekväma arbetsställningar.

– Det förekommer särskilt vid hämtning av avlidna i hemmet. De kan till exempel behöva bäras upp eller ner för smala trappor, ofta utan hjälpmedel.

Bristande ledarskap och dålig organisation på flera arbetsplatser försvårar också

förutsättningarna för de anställda. Det är inte alltid som begravningsentreprenören får den lagstadgade dygnsvilan på grund av ett alltför pressat schema, visar enkäten.

– Du ska vara på standby i 24 timmar.

Ibland har du haft tre hämtningar på natten och så blir det begravning dagen efter, berättar Anneli Öljarstrand.

På flera håll är det de anställda själva som får ringa in vänner och familj när

►

samverkan 112 nr 1 2021

63

Forskning / Arbetsmarknad & arbetsliv

►

mer personal behövs. Det kan vara en fördel att få hantera svåra situationer i sällskap av människor man känner väl, förklarar Anneli Öljarstrand. Men det läggs samtidigt en tung börda på de anställdas axlar när det sker.

Saknar utbildning i att hantera svåra situationer Många begravningsentreprenörer saknar utbildning i att hantera svåra situationer och trauman. De flesta, 68 procent, har kommit in i yrket informellt, genom personlig kontakt, och lika många känner sig otillräckliga i sitt arbete, visar enkäten.

Flera av de tillfrågade vittnar om hur tufft det var att hantera alla känslor i början av yrkeskarriären, och särskilt att förhålla sig till de döda kropparna. Några hittar vägar till så kallad känslomässig distansering och förmedlar sedan dessa verktyg vidare till dem som kommer nya in i yrket, berättar Anneli Öljarstrand.

– Många pratade om att de undvek att titta på ansikten i början. Då var det lättare att avidentifiera kroppen och hålla distans, säger Anneli Öljarstrand.

Med hjälp av en lyftanordning och vita band, som Douglas Öljarstrand varsamt drar runt kvinnans kropp på två ställen, lyfts hon över och sänks ner i kistan bredvid båren. Huvudet får vila på en upphöjd kudde och hon får ett vitt, vadderat täcke över sig. Han håller varsamt upp hennes haka en stund, så att munnen stängs lite mer. Sedan kammar han hennes hår, långsamt och försiktigt. En liten vit duk läggs därefter över ansiktet. Om anhöriga vill ha en visning i Skogskapellet är hon redo för det. Men det är inget som familjen har önskat i det här fallet.

– Ibland kommer anhöriga på rätt sent att de ändå vill se ”mamma” eller ”farmor” en sista gång. Och då ska de kunna göra det innan begravningen, säger han.

Efter att ha skruvat igen kistans lock berättar han om ”mormorsprincipen”.

– Vi brukar säga att man ska tänka att det kunde varit ens egen mormor. Hur hade vi velat att hon skulle se ut?

Kistan rullas fram till den svarta Mercedesbussen med mörklagda fönster. Sista lilla biten lyfter Douglas Öljarstrand in den för hand. Innan han stänger bildörren säger han: ”Nu kommer det viktigaste.”

Så blir han stående bakom bilens öppna bakdörr, och vi bevittnar en stund av stilla respekt när han bugar för kistan. Efter det slår han igen bakdörrarna, sätter sig i förarsätet, blåser i alkolåset och får bilmotorn att brumma igång. Vi rullar vidare mot Skogskapellet.

64

samverkan 112 nr 1 2021

MORMORSPRINCIPEN – Ibland kommer anhöriga på rätt sent att de ändå vill se "mamma" eller "farmor" en sista gång. Och då ska de kunna göra det innan begravningen. Vi brukar säga att man ska tänka att det kunde varit ens egen mormor. Hur hade vi velat att hon skulle se ut? säger Douglas Öljarstrand

Vissa verktyg har följt med från gamla bårhuset, som den gamla skruvdragaren som inte ersatts av en elektrisk.

Försiktigt skruvar Douglas Öljarstrand ihop kistan.

Jobbet är också fysiskt ansträngande med många tunga och obekväma lyft som när kistan ska in i bilen.

Gråter i kyrkbänken Dagens hämtning från bårhuset är ganska odramatisk, likt de flesta, berättar han.

Ett dödsfall kan förstås vara sorgligt för anhöriga ändå, men det är stor skillnad om någon somnar in stilla efter ett långt liv, eller rycks iväg i förtid.

– Det finns inget som är värre än när föräldrar mister ett barn. Jag har bilder i huvudet som aldrig kommer att lämna mig. Och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte gråter i kyrkbänken ibland.

I början var han stressad över att vissa minnesfragment hängde kvar. www.s112.se

En hel del av begravningsentreprenörernas arbete handlar om kundmöten, och det är alltid proper klädsel som gäller.

Begravningsentreprenörerna bugar för kistan innan den rullas fram ur bilen. Det är en stilla stund av respekt.

– Men så hörde jag en äldre man i branschen säga: ”Du ska inte kämpa mot bilderna, du ska låta dem vara där, och lära dig leva med dem. Annars blir det bara värre.” Och det har fungerat mycket bättre efter det.

På gymnasiets fordonsprogram hade Douglas Öljarstrand inte fått lära sig att hantera känslomässigt svåra situationer så allt var nytt när han började på arbetet. www.s112.se

– Jag minns att jag var livrädd, att svetten droppade i pärlor från mina händer när jag drog av mig handskarna där inne.

När jag kom hem kunde jag gå och lägga mig direkt, så slut var jag, säger han.

Det var också tufft att lära sig yrket på det ”gamla viset”, genom att kastas in i det värsta på en gång – en hämtning på bårhuset ensam.

– Antingen klarar man det, eller så har

man inget där att göra. Nu är det inte riktigt så hårt längre. Inte här i alla fall. Men det ser så olika ut i den här branschen och mycket beror på vilken läromästare du får när du börjar.

Kollegornas stöd är viktigast I all bearbetning av känslorna är kollegorna oerhört viktiga, det visar Anneli

►

samverkan 112 nr 1 2021

65

Forskning / Arbetsmarknad & arbetsliv

►

Öljarstrands studie. Begravningsentreprenörer tar sällan hjälp av utomstående, även om de har fått erbjudande om stöd via företagshälsovården. De föredrar kollegornas stöd för debriefing och ”kollektiv härbärgering” av svåra känslor.

– De tror inte att någon som står utanför riktigt kan sätta sig in i deras specifika situationer. Det är kollegorna som är bäst på att förstå dem, förklarar hon.

Humor visade sig också vara en väldigt viktig komponent i att hantera svåra känslor.

– Det är en överlevnadsstrategi att skämta. Att kunna distansera sig och släppa på trycket lite. Sedan är det förstås tydliga regler kring vad man får skämta om, till exempel aldrig om en död person, säger Anneli Öljarstrand.

Douglas Öljarstrand parkerar den svarta Mercedesbussen på baksidan av Skogskapellet, i den vackert belägna skogslika kyrkogården i Katrineholm. Kistan lyfts ur och ställs denna gång i ett rymligt kylrum i en lång rad av väntande kistor. Kollegan, Anna Karmenäs, möter oss i en paus mellan två begravningar där hon är ceremonivärd. Snart ska en ny kista dekoreras, men vi blir stående en stund i Skogskapellets stora sal, där solljuset letar sig in genom de färgglada fönstren och får döden att ännu kännas avlägsen. Kollegerna växlar några ord om dagens schema, och berättar sedan om gemenskapen i gruppen på det lilla kontoret i Katrineholm med fem anställda.

– Vi kompletterar varandra väldigt bra, vi som jobbar här i Katrineholm. Anna och hennes syster Linnéa är fantastiska på att ta hand om människor. Blir något fel får vi inte visa ilska. Aldrig för kunden i alla fall, säger Douglas Öljarstrand.

– Nej, men vi kan prata av oss efteråt med varandra, lägger Anna Karmenäs till.

Inte heller hon har tidigare utbildning i att hantera känslomässigt svåra arbetssituationer. Men det är egentligen inget större problem, när det finns stöd att hämta hos kollegorna, tycker hon.

Att jämnåriga kan höja på ögonbrynen när de får höra om jobbet, berättar de båda. Arbetet påverkar också hur de uppför sig på fritiden. En begravningsentreprenör kan nämligen inte ”supa sig full och bråka på krogen”. Särskilt inte på en liten ort.

– På ett sätt är man alltid representant för Fonus, säger Douglas Öljarstrand. ”Gode Gud, hjälp mig nu!”

Mobilen ringer och han går undan för att prata en stund. En ny hämtning av en 66

samverkan 112 nr 1 2021

Skogskapellet i Katrineholm är en vacker och lugn plats för ett sista farväl.

Anna Karmenäs och Douglas Öljarstrand tar ut blommor till kransgården efter en begravning

avliden person har beställts. Begravningsbyrån har uppdraget att hämta alla som dör i hemmet i regionen, bortsett från de som avlider i olyckor eller självmord, förklarar han medan vi går mot bilen.

Ibland är det ändå hemska scener som möter en begravningsentreprenör. En person som Douglas Öljarstrand skulle hämta hade legat död i sin lägenhet i en vecka. Den synen och lukten är svår att beskriva, säger han.

– När det är som värst på jobbet, då kan jag sluta ögonen och tänka: Gode gud, hjälp mig nu!

Han är uppvuxen i en kristen familj, men har inte själv haft kravet att gå i kyrkan. Ändå finns en tro därinne, som hjälper honom när det är som svårast, förklarar han.

Det finns förstås även många fina stunder i yrket, det återkommer båda begravningsentreprenörerna till flera gånger. När anhöriga blir nöjda efter en begravning, eller känner att de har fått hjälp med en av de kanske svåraste situationerna i livet.

Douglas Öljarstrand berättar om ceremonier när de hjälper familjerna med det ”lilla extra” som kan önskas, som att sprida någons aska i naturen. Någon gång har de kört vattenskoter ut i en sjö med askan, medan familjen stod på stranden och tittade på. Att detta blev möjligt värderades högt av anhöriga.

– Jo, det kommer blommor till kontoret ibland. Det här är ett otroligt fint jobb också, annars skulle jag nog inte stå här. ■

www.s112.se

TOTA L AU T U M N 2 0 21

ÅF Sverige: Mago Scandinavia AB, 0500-48 49 74 www.pensi.se www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

67

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

S4U REINFORCED SKYDDSVÄST

MARKNADENS LÄTTASTE AK-47 SKYDDSVÄST

FINNS ÄVEN I VERSION – ANPASSAD FÖR AMBULANSPERSONAL

info@armatech.se

DISTINGUISHED BY INNOVATION