nr2_2020_bladderbar by Samverkan112

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

SAMVERKAN

Nummer 2 2020 Årgång 19 Pris: 89 kr

med liv i lasten

pandemihantering

- unik intensivvårdsambulans

- ur kommunalt perspektiv

brandmännens utbyte - edmonton i kanada mot växjö

pia skolade om sig till polis - det var en helt ny värld

... och många fler

artiklar Sidorna

40-41

CISAs Digitala konferens

GRATTIS REGION KALMAR LÄN Janne hämtar till VÄSTERVIK

REGION SÖRMLAND Johan och Mats hämtar Sprinter till ESKILSTUNA

REGION SÖRMLAND Mikael hämtar till KATRINEHOLM

REGION ÖREBRO LÄN Peter och Johan hämtar till KARLSKOGA

REGION KALMAR LÄN Stefan hämtar till LÖTTORP

REGION KALMAR LÄN Mats och Björn hämtar till VIMMERBY

Tel: 0430-490 50 E-post: info@nilsson.se www.nilsson.se Box 83, 312 22 Laholm, Sweden

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

innehåll

74 rysk ambulans

36 flyttar till australien

58 etisk stress inom vården

6 blåljuslarm Blandat

8 MED LIV I LASTEN Intensivvårdsambulans 339-9190

12 generaltulldirektör

charlotte svensson Målet är att vi ska bli ännu bättre

14 pia 52, skolade om sig till polis Det var en helt ny värld

18 30-års jubileum för TM:s ambulans Ett starkt varumärke med gott rykte

20 ambulanssjukvård på motortävlingar Kraven är mycket väl definierade

21 50 år sedan historiska kraschen Sex omkom och ett trettiotal skadades

22 prioritering av vård Intervju med Professor Lars Sandman

24 sammanfattning av Brandmännens utbyte Likheter och skillnader i arbetet? www.s112.se

digital konferens

polismålad lastbil

28 Rimlig vård för vem – till vilket pris? Professor Torbjörn Tännsjö

30 Artificiell intelligens Beslutsstöd för ambulanspersonal

34 Jag är lyckligt gift Men min man är bara lite död

36 Samuel och familjen tackar för sig Flyttar från Gotland till Australien

40 CISAs DIGITALA KONFERENS Torsdag 22 oktober Fredag 23 oktober

42 Neighbourhood Skola, arbete och personlig utveckling

44 28 ton trygghet Polismålad lastbil med kran

48 ambulansförbundet Förbundet anser

58 Etisk stress Tidsbrist, platsbrist och resursbrist

62 Socialstyrelsens generaldirektör 8 frågor till Olivia Wigzell

64 Ambulanskaplanen Viktig beståndsdel i vårdmodell

66 Att leda Covid19-vård Med ambulansbakgrund

68 marknadsnyheter Från våra annonsörer

70 Pandemihantering Utifrån ett kommunalt perspektiv

74 Rysk ambulans Bemötandet lika viktigt som HLR

76 alla möjliga och omöjliga symptom Under dagar, veckor och månader

50 jan bejrums passion för räddningstjänst Mitt ledarskap har förändrats över tid samverkan 112 nr 2 2020

ledare

en Kris skapar också nya möjligheter coronapandemin håller världens länder i ett

järngrepp. Mycket av det som vi tidigare tog för givet, försvann plötsligt över en natt. Pandemin har ställt till med mycket elände. Men är allt bara negativt? I tider av kris är det viktigt att också se saker från den ljusa sidan och inte bara fokusera på alla negativa konsekvenser. För många av oss blir detta en tid för reflektion och eftertanke. Att tänka nytt och tänka utanför boxen. Videomöten kan man ha delade åsikter om,

men att vi nu vänjer oss vid dessa mer och mer, kan innebära många fördelar för framtiden. Vi blir troligtvis mer benägna att byta ut en del av de fysiska mötena till videomöten. Vi kan spara transportoch logikostnad och dyrbar arbetstid. Och inte minst, vi kan närvara oavsett var vi befinner oss i världen. Videokonferens är en mycket vanlig föreläsningsformen för våra studenter på högskolor/universitet. Närvarokänslan i en videokonferens är idag mycket bra.

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454 - 300 800 E-post: red@s112.se Redaktörsråd: Cecilia Brandel, Anders Bremer, Carina Elmqvist, Catharina Frank, Bengt Fridlund, Mats Holmberg, Mattias Ornerheim, Mikael Sibner, Anders Svensson, Peter Thore, Martina Wilmen och Sven Åsheden

samverkan 112 nr 2 2020

Linnéuniversitetet har system och teknik - speciellt utvecklat för videomöten på distans. Årets internationella konferens på Linnéuniversitetet i Växjö ställdes inte in på grund av restriktionerna kring covid-19. Vi tänkte nytt och ställer om till digital konferens. Läs mer på mittuppslaget. sidorna 40-41. den DIGITALa CISA-konferensen 22-23 oktober är

ett samarrangemang mellan Linnéuniversitetet, Regionsdagarna för intensiv- och perioperativ vård, tidskriften Samverkan 112 och Blåljusstiftelsen. Förutom inbjudna gästföreläsare erbjuder konferensen parallella föreläsningar, workshops, chattfunktion. Flera av tidningens annonsörer kommer att delta digitalt som utställare. Du har möjlighet att vara med i vår digitala konferens via egen dator, surfplatta eller smarttelefon. Konferensen använder plattformen Zoom och vanlig webbläsare

Än är det några veckor kvar tills konferensen. Passa på och läs alla intressanta artiklar i det här numret. Avslutningsvis vill jag gratulera en av tidningens trogna annonsörer. Nilsson Special Vehicles har just leverat ut ambulans nummer 260.

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik

Layout och formgivning: Sven Åsheden och Johan Carlsson

Foto omslag framsida: Anna Hållams

Tryck: Mixiprint AB, Olofström

Tipsa oss... Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet

Övriga medarbetare i detta nummer: Joar Björk, Rebecka Borrespång, Anders Bremer, Bengt Fridlund, Henrik Grönberg, Per Gustafson, Ingrid Gustafsson, Mats Holmberg, Niklas Runbert, Torbjörn Tänns jö, Johan Wangström och Minna Wallén-Widung

Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

Produktion: On Road Communications AB Annonser: Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

www.s112.se

strykeremergencycare.com

Stryker Emergency Care

LIFEPAK® 15 Monitor – defibrillator

More power to you

LUCAS® 3 v3.1

Power-PRO XT + Power-LOAD

Chest compression system

Powered ambulance cot

This document is intended solely for the use of healthcare professionals. A healthcare professional must always rely on his or her own professional clinical judgment when deciding whether to use a particular product when treating a particular patient. Stryker does not dispense medical advice and recommends that healthcare professionals be trained in the use of any particular product before using it in surgery. The information presented is intended to demonstrate the breadth of Stryker product offerings. A healthcare professional must always refer to the package insert, product label and/or instructions for use before using any Stryker product. Products may not be available in all markets because product availability is subject to the regulatory and/or medical practices in individual markets. Please contact your Stryker representative if you have questions about the availability of Stryker products in your area. Stryker Corporation or its divisions or other corporate affi liated entities own, use or have applied for the following trademarks or service marks: Stryker LUCAS, LIFEPAK, Power-PRO XT, Power-LOAD, SMRT and XPS. All other trademarks are trademarks of their respective owners or holders. The products depicted are CE marked in accordance with applicable EU Regulations and Directives. 2019-22613 10-2019

SAVING LIVES IS YOUR POWER

blåljuslarm / Blandat

Myndighetsgemensam insats gav statskassan över 6,3 miljoner kronor

Sjöfartsverkets räddningssommar

Foto: Tullverket

Foto: Sjöfartsverket

AKTUELLT. Sjöfartsverket

genomförde över 800 sjöräddningsinsatser under årets sommarmånader mellan maj och augusti. En övervägande del av insatserna genomfördes för att bistå olika typer av fritidsbåtar.

I början på september genomfördes en myndighetsgemensam kontrollinsats, Operation Klöver, i Helsingborg. Operationen var ett initiativ från Polismyndigheten med syfte att komma åt pengar från personer som ägnar sig åt kriminell verksamhet.

SAMVERKAN.

Under tre dagar i september gick Tullverket och sex andra myndigheter ihop och jobbade sida vid sida. Under 24 operativa timmar gjorde myndigheterna insatser som sammanlagt gav statskassan över 6,3 miljoner kronor. De övergripande målen med den myndighetsgemensamma insatsen har varit att komma åt pengar från de personer som ägnar sig åt kriminell verksamhet samt att minska rekrytering till kriminella nätverk. Generaltulldirektör Charlotte Svensson besökte Helsingborg under insatsen: – Jag är verkligen glad att jag fick möjlighet att göra ett besök under insatsen, berättar Charlotte. Det är så roligt att se både våra och de andra myndigheternas engagerade medarbetare. Såväl arbetet som de fina resultaten visar hur väl vi 6

samverkan 112 nr 2 2020

kan samverka med varandra. Det här är vårt bidrag till ett tryggt och säkert samhälle. Tullverkets insatsledare Marcel Gabara är också mycket nöjd med insatsen: – Samverkan är nyckeln till framgång, menar Marcel. Enskilda myndigheter kan inte lösa problemen som vi har i samhället. Det är fantastiskt hur vi under så kort tid kan göra så här bra resultat utan att lägga mer pengar än vår ordinarie verksamhet. – Tullverket har under insatsen själva dragit in drygt 428 000 kronor och genom vår lagstiftning ytterligare bidragit med drygt 318 000 kronor. Dessutom gjorde vi omhändertagande och beslag av alkohol på cirka 8 900 liter öl, 130 liter cider, 900 liter vin och 700 liter sprit. Tullverket har i korthet producerat följande under sammanlagt 24 timmars operativ tjänst:

• 256 • 342 • 11 • 8

fordonskontroller personkontroller omhändertaganden av alkohol inrapporterade brott Källa: Tullverket

- Sommaren innebär högsäsong för oss och våra samarbetspartners inom den svenska sjöräddningsverksamheten, och går också hand i hand med fritidsbåtssäsongen. – Larmorsakerna har i vanlig ordning varierat och handlat om allt ifrån motorhaverier och grundstötningar till snabba väderomslag som gjort att man som fritidsbåtsägare hamnat i ett utsatt läge, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets nationella sjö- och flygräddningscentral. Enligt Sjöfartsverkets preliminära siffror för årets sommarmånader genomfördes totalt 829 sjöräddningsinsatser mellan maj och augusti. Samtidigt som årets resultat visar på en viss ökning under augusti månad ligger siffrorna fortsatt kvar på samma nivåer som för de senaste fyra åren. En övervägande majoritet av insatserna under årets sommarmånader genomfördes för att bistå olika typer av fritidsbåtar. – För att undvika att hamna i obehagliga situationer som fritidsbåtsägare gäller det att planera sin resa i god tid. Säkra därför upp att båten är i trim, håll koll på vädret och använd alltid flytväst, säger Annika Vestergård. Västra Götalands län stod för den största andelen sjöräddningsinsatser under sommarmånaderna med 168 insatser, följt av Stockholms (130) och Skåne län (100).

Källa: Sjöfartsverket www.s112.se

GRUNDUTBILDNING för KUSTBEVAKARE

Sjöräddningssällskapets uppdrag ökade med 54 procent

Foto: Kustbevakningen

UTBILDNING. Den som vistas i Göteborgs skärgård under vecka 41 kan möta flera av Kustbevakningens båtar i full fart. Det är aspiranter som lär sig manövrera och navigera under sin högfartsutbildning.

Girar, snabba accelerationer och kraftiga inbromsningar. För en utomstående kan det uppfattas som dåligt sjövett men det finns en tanke bakom varje sväng och fartökning. Det är viktigt att nya medarbetare lär sig hantera högfartsbåtar och hur de reagerar i olika hastigheter och väderförhållanden. I skarpa situationer behöver Kustbevakningens personal kunna köra fort. Men det handlar sällan om att hinna ikapp fartsyndare. Att komma fram snabbt kan vara livsavgörande vid sjöräddningslarm eller när vi bistår sjukvårdspersonal med transport. Situationer då varje sekund räknas.

Foto: Sjöräddningssällskapet

AKTUELLT. Båtsäsongen har varit intensiv. För Sjöräddningssällskapet har det inneburit en ökning av uppdragen med 54 procent hittills i år. Intresset för båtlivet har i år varit större än någonsin, och det märks i Sjöräddningssällskapets statistik.

Till och med den 15 augusti uppgår antalet räddningstjänstuppdrag – där det är akut fara för liv och Sjöräddningssällskapets resurser ställs till samhällets förfogande – till 1 025 stycken. Det är en ökning med 31 procent jämfört med samma period 2019 (783 räddningstjänstuppdrag). – Våra frivilliga sjöräddare har gjort en fantastisk insats under sommaren. Många har dem att tacka för väldigt mycket, säger Cia Sjöstedt, vd för Sjöräddningssällskapet. – Under året har organisationens frivilliga sjöräddare utfört 3 970 förebyggande

Källa: Kustbevakningen

utryckningar fram till och med den 17 augusti, att jämföra med 2 570 uppdrag under samma period 2019. Det innebär en ökning med 54 procent. Vanligaste orsaken vid förebyggande utryckningar är maskin/propellerhaveri, med 2 654 uppdrag. Därefter följer bränslestopp/starthjälp vid dött batteri, som står för 439 uppdrag, och grundstötning (382 uppdrag). När det gäller räddningstjänst är den vanligaste orsaken larm om drunkningstillbud (124), därefter grundstötning (121), maskin/propellerhaveri (121) samt brand ombord (111 uppdrag). – Genom våra förebyggande utryckningar kan vi se till att många incidenter som annars skulle kunna bli räddningstjänstuppdrag inte går så långt. – Det är ytterligare ett sätt där vi bidrar till att samhället kan hushålla med de gemensamma resurserna, säger Cia Sjöstedt. Källa: Sjöräddningssällskapet

REGION VÄSTERBOTTEN Mikael / SKELLEFTEÅ Mikael / LYCKSELE

REGION VÄSTERBOTTEN Marcus / KIRUNA Karl-Gustav och Kaj / KALIX

GRATTIS Tel: 0430-490 50

Tel:E-post:0430-490 info@nilsson.se 50 www.nilsson.se E-post: Box 83,info@nilsson.se 312 22 Laholm, Sweden www.nilsson.se Box 83, 312 22 Laholm, Sweden

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2020

ambulanssjukvård / Specialfordon

med liv i lasten Fler räddade liv är målet när sjukvården i Stockholm satsar på nya fordon för de mest krävande patienterna och deras vårdteam. – Att flytta en patient är det mest riskfyllda man kan göra, säger ambulanssjukvårdaren Christian Strand.

TEXT: Johan Wangström johan.wangstrom@telia.com FOTO: anna hållams ILLUSTRATION: sven åsheden

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

Efter utvärdering av detta fordon kommer vi att beställa ett likadant till. – Christian Strand

Fordonet har också plats för två kuvöser och är en resurs för barnspecialister vid Karolinska Universitetssjukhuset som hjälper barn från olika delar av landet.

Rustad för uthållighet

Christian Strand, ambulanssjukvårdare och fordonsansvarig vid stationen i Solna.

sekunder. En och en halv minut. Mer tid än så får inte gå innan den tio meter långa och 3,5 meter höga intensivvårdsambulansen ska ha lämnat lugnet i vagnhallen i Solna och satt fart i den täta storstadstrafiken när larmet går. För att ta sig fram har besättningen i 3399190 hjälp av mängder med blixtrande blå LED-ljus runt hela bilen och både en elektronisk siren och pumpande kompressorhorn av brandbilsmodell inmonterade i fronten. – Det är en utmaning, det blir trängre och trängre men vi får använda bussfilerna, förklarar Christian Strand som är

www.s112.se

ambulanssjukvårdare sedan 13 år tillbaka och fordonsansvarig vid stationen i Solna. I intensivvårdsambulanserna transporteras de allra mest vårdkrävande patienterna. I alla åldrar, över hela landet och till och med utomlands. Ofta med ett helt team av vårdpersonal som ska få plats i fordonet. – Vid den senaste resan var det nio personer när en patient skulle till Göteborg och få nya lungor, berättar Christian Strand och beskriver den avancerade ecmo-metoden som innebär att patientens blodomlopp kopplas ifrån och syresätts maskinellt utanför kroppen medan organen får vila och läka i lugn och ro.

Det är den allt mer avancerade vården som är förklaringen till det ökade behovet av stora transportfordon inom sjukvården. Tidigare kördes patienterna i vanliga ambulanser, men det blev för många ”avvikelser” som det heter på vårdspråk. I klartext betyder det risker eller vårdskador. – Att flytta en patient är det mest riskfyllda man kan köra och vi ville bygga bort riskmomenten, förklarar Christian Strand. Ett sätt är att montera samma bårfäste i bilen som i de flygplan som ofta används, vilket innebär att man kan docka in patient och apparater smidigare i vad som kan beskrivas som en mindre intensivvårdsavdelning bak i fordonet. – Det är en överflyttning sedan är det klart. Vården ska vara likadan som på sjukhusavdelningen. Det är samma respiratorer, samma pumpar och samma övervakningsutrustning. Så säkert som möjligt. Väl i intensivvårdsambulansen kan teamet röra sig runt patienten, även om man försöker att vara bältade så långt det går. Är det avancerade åtgärder som behöver göras stannar man till. Fordonet är också rustat för uthållighet med dieselelverk och

► samverkan 112 nr 2 2020

ambulanssjukvård / Specialfordon

► batterier för ett dygn. Prioriterade eluttag kring patienten är svarta, övriga vita. Den bakre lyften går att pumpa för hand om hydrauliken skulle fallera. Och där en vanlig ambulans har 1 000 liter syrgas, har intensivvårdsambulansen 12 000 + lika mycket medicinsk luft. – Vi kan få punktering på väg upp till Sundsvall och bli stående ett tag, konstaterar Christian Strand och berättar att ett enda uppdrag kan vara i ett helt dygn. – Vi har inte kör- och vilotider, och ingen färdskrivare. Men vi försöker att följa det så långt det går, det måste ju vara säkert.

HÖG Säkerhet avgjorde fordonsvalet Den nya intensivvårdsambulansen är byggd på ett Scaniachassi och registrerad som en buss eftersom det är fler än nio stolar och man kör persontransporter. Men när det gäller körningen känns den som en personbil, beskriver Christian Strand. Det har tagit ungefär tre år att ta fram fordonet utifrån de önskemål och

synpunkter som framkommit i personalgruppen som turas om att bemanna specialfordonen. Påbyggnationen är gjord av Groths Karosser i Mönsterås som ligger bakom olika mobila enheter. En utmaning med just denna var att flera funktioner ska fungera under färd, exempelvis en luftvärmepump som vanligtvis används på fastigheter och där man inte vill dra in smutsig luft, snö, is eller damm. Man har också gjort ett så kallat dragprov - i stället för krocktest - för att provocera fram g-krafter och testa golvkonstruktion, stolar och bår. Bland personalens önskemål fanns baklyft och genomgång fram till hytten. Nu kan man gå från vårdutrymmet till ett vilrum i bilens mellanparti med plats för exempelvis läkare och extraförare, och vidare till förarhytten. – Genomgången innebar att hytten fick bli ”stelopererad”, det betyder lite mindre hyttfjädring beskriver Christan Strand, och berättar att han själv är bil- och lastbilsintresserad sedan tidigare.

Säkerhet har alltså varit det övergripande målet för den satsning som görs på intensivvårdstransporter inom Region Stockholm, och trygghet är även en viktig förklaring till att det nya fordonet blev en Scania. – Det var den enda bilen med airbags för sidofönstren hos både förare och passagerare. Ett plus var också att de har väldigt mycket blåljuserfarenhet. Men det var säkerheten som gjorde att Scania vann, säger Christian Strand och avslöjar att fordonsparken snart kommer att förstärkas med ytterligare en intensivvårdsambulans. – Efter utvärdering av detta fordon kommer vi att beställa ett likadant till. Just när vi ska lämna stationen går larmet om ännu en transport och en av ambulanserna rullar ut. Så — håll uppsikt i backspeglarna. Christian Strand och kollegorna kan dyka upp var som helst, och när som helst — men alltid med liv i lasten. ■

Rullande intensivvårdsavdelning. Inne i fordonet finns avancerad utrustning och plats för ett vårdteam för att kunna rädda flera liv. 10

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

Att lasta in patienten baktill underlättar. All utrustning plus patient kan väga upp till 500 kilo.

Intensivvårdsambulans 339-9190 Elektronisk sirén och fyra kraftiga kompressorhorn av "brandbilstyp".

Här sitter kylare till elverket samt AC-anläggningens kondensor.

Här sitter det eldrivna elverket på 10 kW, som driver fordonets teknik - också under färd.

FAKTA • Scania DC13, 6 cylindrig, Euro 6, 410 hk. • Specialpåbyggnad av Groth Kaross i Mönsterås. • Avancerat nödbromssystem med radar och kamera, 360 graders backkamera. • Körfältsvakt (LDW) som registrerar vägmarkeringar automatiskt. Meddelar föraren när ekipaget är för nära mötande trafik eller vägrenen. www.s112.se

Lastning sker bakifrån via vikbar lift som tar 2,5 ton. Kan nödsänkas manuellt.

Utrymme för syrgas och medicinsk luft.

• Elverk och Lithium-ion batterier. • UPS (Uninterruptible Power Supply) som ger avbrottsfri kraftförsörjning i 10 timmar. • Stora mängder syrgas och medicinsk luft. • Omfattande medicinteknisk utrustning. • Uppkopplat journalsystem. • Quicklock-skenor i golvet för enkel och smidig anpassning av stolar m.m. samverkan 112 nr 2 2020

tullverket / Porträtt

frågor till generaltulldirektör

Charlotte Svensson

"Målet är såklart att vi ska bli ännu bättre på att göra vårt jobb" INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com FOTO: TULLVERKET

Hej Charlotte Svensson, generaltulldirektör för Tullverket sedan oktober 2018. Och stort tack för att du tar dig tid att besvara åtta frågor för att göra dig bekant för Samverkan 112s läsare. 12

samverkan 112 nr 2 2020

Beskriv dig själv som professionell helt kortfattad?

– Hej! Tack för att jag får presentera mig hos Samverkan 112. Om jag skulle beskriva mig själv skulle jag säga att jag är en lugn och eftertänksam jurist som har ett stort samhällsengagemang.

Dessa egenskaper sammantaget, vilken spetskompetens blir då särskilt användbar i ditt arbete som GD för Tullverket?

– Det viktigaste för mig är mitt samhällsengagemang. Jag ser Tullverkets medarbetare och jag ser att de brinner för vårt uppdrag, precis som jag gör. www.s112.se

Källa: Tullverkets Budgetunderlag 2021–2023

Tullverket •0Har totalt cirka 2 000 anställda. •0Totalt korsar cirka 200 miljoner ton

Charlotte Svensson

– Vi brinner för verksamheten eftersom den gör skillnad i samhället. Det här är viktigare än det faktum att jag är jurist eller att jag har varit ämbetsman eller att jag har haft tidigare chefsbefattningar. Allt det där underlättar såklart mitt jobb som myndighetschef, men jag känner att det viktigaste för mig är samhällsengagemanget. – Ett av mina största bidrag till Tullverket är att jag har förmågan att se hela kedjan; jag ser den operativa medarbetaren samtidigt som jag ser verksamhetens strategiska nivå och kan bedöma vad vi behöver, på både kort och lång sikt. – Jag kan se vilka konsekvenser ett visst beslut kan få i den operativa verkligheten, jag kan se hur olika beslut på olika nivåer antingen bidrar till att underlätta en arbetsuppgift eller göra den svårare. Vilken nyckelroll/-funktion anser du att Tullverket har i dagens samhälle, och vilken nyckelroll/-funktion tror du att Tullverket får/tar i framtidens samhälle?

– Tullverket har samma uppdrag idag som vi alltid har haft, ända sedan myndigheten grundades 1636. Nu som då ska vi ta in tull och se till att det bara är godkända varor som kommer över gränsen. Olika tider har påverkat hur vi löser det här uppdraget, men det är det uppdrag vi alltid har haft, och vi kommer att ha samma uppdrag även i framtiden. Vad blir då särskilt viktigt att satsa på strategiskt eller specifikt utifrån ett ”tullperspektiv”?

– Vi behöver bli fler! För att kunna stoppa varor som inte ska komma in i lanwww.s112.se

för att nå målet på 500 fler tulltjäns- temän jämfört med 2017. Den största bemanningsökningen sker under 0gods årligen Sveriges gränser. Den 2020 och 2021. 0största andelen gods kommer med År 2023 kommer målet att nås. 0fartyg. • 0Trafiken över Öresundsbron uppgick •0Tullverket lägger i dag cirka 98 procent 0 2018 till cirka 7 miljoner motorfordon, 0av kontrolltiden på införselkontroller. • 0Tullverket har i dag ingen befogenhet 0 och antalet passagerare på utrikesflyg 0att stoppa utförsel av misstänkt stöld- 0 till och från Swedavias flygplatser upp0 gick 2018 till 28,5 miljoner varav 2,7 0gods. För att få denna befogenhet 0 miljoner från länder utanför Europa. 0krävs en lagstiftningsändring. • Under kommande år strävar Tullverket •0Finansieringsöversikt för 2020 0efter att fortsätta utöka bemanningen 0 2 143 384 000 SEK.

det behöver vi vara fler medarbetare som jobbar på fler platser under fler av dygnets timmar. Som sagt, du är ju hyfsat ny på din arbetsplats, vad är eller har varit ditt fokus under ditt första år som GD?

– Jag har lagt mycket energi på att lära mig organisationen. Jag har rest runt till våra olika orter och gjort studiebesök i så många delar av verksamheten som jag har kunnat. – Jag har pratat med medarbetare på alla olika platser och jag har sett att vi gör ett fantastiskt jobb. Samtidigt har jag haft fokus på att se vad vi behöver förändra för att vi i framtiden ska kunna bli ännu bättre på vårt uppdrag. Vad kan du summera så här långt är en påtaglig styrka hos/med Tullverket; sett ur något perspektiv såsom organisation, funktion, etc?

– Tullverket har haft i princip samma organisation sedan 2004. När jag började som myndighetens chef insåg jag att vi behöver förändra oss. – Vi behöver följa med samhället som ju inte står stilla utan hela tiden förändras. Därför har jag gått vidare med en organisationsöversyn som ska leda till en förändrad organisation. Målet är såklart att vi ska bli ännu bättre på att göra vårt jobb. – Tullverkets styrka är medarbetarna! Tullverkets medarbetare är stolta tullare. Den här stoltheten ska vi behålla och fortsätta att bygga på. Och det är ju faktiskt så att vi, när vi står vid gränsen, representerar något större än bara oss själva: vi är Sverige!

0 0 0 0 0

Vilka avtryck vill du ha satt efter avslutat värv som GD vid Tullverket?

– När jag är klar på Tullverket vill jag ha bidragit till att vi har kommit en bit på vägen mot vår vision ”Bara godkända varor över gränsen”. Jag vill ha gett oss ännu bättre förutsättningar för att fortsätta göra goda, och så småningom ännu bättre, resultat. – Jag vill också ha bidragit till att myndigheten har medarbetare som känner stolthet över att myndigheten med sitt breda uppdrag behövs i samhället – såväl för att stoppa restriktionsvaror, och för att ta in tull, som för att ge Sveriges företag möjlighet att konkurrera på lika villkor. – Något som jag har prioriterat är att vi ska ha rätt lagstiftning. Det är viktigt att både stärka vår rättsliga styrning internt och att arbeta för att vi ska ha rätt befogenheter för att göra ett bra jobb. – För varje grovt smugglingsbrott som vi förhindrar när vi gör ett beslag vid gränsen, underlättar vi för andra myndigheter som polis, sjukvård och rättsväsende att göra sitt jobb. Avslutningsvis, hur läser du Samverkan 112?

– Samverkan 112 är en intressant tidskrift som ger mig en inblick i flera av våra samverkansorganisationers verkligheter. – Det jag uppskattar mest är den blandning av reportage och fakta som tidningen bjuder. Denna information tar vi gärna till oss här på tidskriften och än en gång tack för din medverkan, Charlotte Svensson, generaltulldirektör! ■ samverkan 112 nr 2 2020

polis / Porträtt

Pia skolade om sig till polis: ”Det var en helt ny värld” text: MINNA WALLÉN-WIDUNG / minna.wallen.widung@aller.com FOTO: Jennifer Glans

Pia vill gärna jobba med våld i nära relationer i framtiden – ett område hon brinner extra mycket för.

Efter 30 år som frisör bestämde sig Pia Salming för att byta bana i livet. I dag, sju tuffa år senare, kan hon äntligen kalla sig polis. Men vägen dit har varit lång och jobbig för Pia som har dyslexi och aldrig hade gått gymnasiet. – Mitt självförtroende har verkligen växt av det här. I dag känns det som om jag klarar av vad som helst, säger hon.

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

ia Salming, 52, är redo för ännu en dag på nya jobbet som polis i hemkommunen Nacka i Stockholm. Hon bär den obligatoriska mörkblå uniformen, och även om den är kortärmad ber Pia en stilla bön om att resten av sommaren inte ska präglas av en värmebölja liknande den som hon och resten av stockholmarna upplever så här i slutet av juni. Som nyutexaminerad har hon ingen längre semester att se fram emot, utan tvärtom ska hon jobba hela sommaren så att hennes kollegor ska få ledigt. Men det gör henne ingenting, för Pia lever sin dröm. – Att vara polis är precis så som jag alltid har drömt om. När jag kommer till jobbet har jag ingen aning om hur passet ska bli överhuvudtaget. Den kollegiala känslan är fantastiskt och jag har kommit underfund med hur otroligt komplext polisyrket är, säger hon.

Blev frisör som sin mamma Att hon i dag kan titulera sig polis hade hon inte kunnat föreställa sig för bara några år sedan. Även om drömmen har funnits ända sedan barnsben, valde Pia tidigt en helt annan yrkesbana i livet. Hennes mamma hade en frisörsalong och dit följde Pia ofta med som barn. Hon tyckte om atmosfären och bestämde sig för att följa i mammas fotspår. Eftersom frisörlinjen på gymnasiet krävde toppbetyg, blev Pia istället lärling och lärde sig yrket på den vägen. – Jag har alltid älskat mitt jobb som frisör och aldrig egentligen känt att jag vill sluta. Men det är svårt att vara egenföretagare, det är svårt att ta betalt ordentligt och man är rädd för att mista kunder. Så jag har jobbat extra på Systembolaget fler dagar i veckan ända sedan 90-talet. I nästan 30 år har jag jobbat på så och tyckt att det fungerat bra, säger Pia.

Sökte ett sommarjobb Samtidigt har tanken på polisyrket legat på lur i bakhuvudet. Pia fascinerades av polisbilar som barn och har alltid älskat kriminalserier och true crime-poddar. Tankarna på att skola om sig kom och gick, men när en kollega berättade att hon sökt in till polishögskolan blev allting mera verkligt. Pia kände sig avundsjuk – hon ville ju också. Samtidigt tvivlade hon på sin egen förmåga att klara av det och sökte istället ett sommarvikariat inom Kriminalvården. – Jag fick komma på intervju och var www.s112.se

I 30 år har Pia Samling jobbat som frisör – och älskat sitt jobb. Foto: Privat

”

Men jag pluggade som en galning, gav alltid hundra procent och grät mig igenom många av tentorna superspänd för första gången på länge. Men så ringde de tillbaka och sa att även om intervjun gått jättebra kunde de inte ge mig jobbet eftersom jag saknade gymnasiekompetens. Besvikelsen var större än Pia hade räknat med. Hon diskuterade saken med sin man som sa att ville hon plugga skulle hon självklart göra det. Med det stödet i ryggen vågade Pia börja läsa in gymnasiet. I samma veva fick hon veta det hon länge misstänkt – att hon har dyslexi, läs- och skrivsvårigheter. – Jag hade det jobbigt i skolan som ung. Jag gillade visserligen skolan, speciellt

historia. Men jag kunde plugga hur mycket som helst, och sen när provet kom lyckades jag ändå inte förstå hur de ville att jag skulle lösa uppgiften. Mitt problem är inkodningen av texter, om jag bara läser rakt upp och ner fastnar ingenting. Det går mycket bättre när jag får höra en inspelning av texten.

Läste in gymnasiet vid 46 års ålder När hon 46 år gammal skulle läsa in gymnasiet var hon därför orolig. Kunskaperna från grundskolan kändes avlägsna och självförtroendet var i botten. Men för första gången fick hon på allvar hjälp med sin dyslexi – hon fick cd-skivor med studiematerialet och under prov fick hon sitta i en särskild sal med ett fåtal andra studerande och ha hörselskydd på sig för att stänga ute störande element. Hon tog också hjälp av en studiecoach via ett företag, som hjälpte henne att strukturera och förstå uppgifterna. Ändå var det kämpigt. ► samverkan 112 nr 2 2020

polis / Porträtt

► – Det var en helt ny värld, skitjobbigt. Jag hade ingenting att bygga på och tänkte hela tiden ”bara nästa ämne blir lättare”. Men herregud så svårt det är när man inte har några grundkunskaper! Och när jag inte förstår blir jag stressad, och då kan jag inte tänka logiskt. Men jag pluggade som en galning, gav alltid hundra procent och grät mig igenom många av tentorna. För varje prov jag klarade kom jag lite längre bort från känslan av att jag inte kan.

Kom in på polishögskolan Trots många tårar på vägen lyckades Pia ta sig igenom studierna. När hon var klar ställde hon till med en stor studentfest för att fira det hon åstadkommit. Att läsa in gymnasiet gav henne en ny självbild och utvecklade henne som person. Men även om hon hade kommit en lång bit på vägen kändes polishögskolan ungefär lika omöjligt som att bestiga Mount Everest.

”

Vi hade en otrolig sammanhållning, alla peppade och tröstade varandra Ändå sökte hon in. Efter fys- och intelligenstester fick hon svaret – hon hade blivit antagen till utbildningen. – Jag grinade, jag blev så jävla glad. Men det var nervöst också – jag som tyckte att gymnasiestudierna var nog så svåra. På polishögskolan var alla yngre än Pia. Till en början var studieklimatet rena lekstugan, minns hon. Men så gjordes klasserna om och Pia hamnade rätt. – Jag fick världens bästa klass. Vi hade en otrolig sammanhållning, alla peppade och tröstade varandra. Jag vet faktiskt inte om jag hade klarat det om jag inte hade haft dem.

grät när hon såg kurslitteraturen Än en gång stod Pia inför en helt ny utmaning. Visst hade självförtroendet växt av att hon klarat gymnasiet, men det här var studier på en annan nivå. Den allra första kursen var väldigt akademisk och när Pia såg kursmaterialet fick hon panik. – När jag kom hem och visade hur mycket vi skulle läsa till nästa seminarium började jag storgråta och sa till min familj att det här klarar jag aldrig. Min dotter som var hemma på besök försökte säga att jag inte behövde läsa precis allt till varje 16

samverkan 112 nr 2 2020

seminarium, men det förstod jag inte då. I början läste jag tills ögonen blödde och lärde mig ändå ingenting.

”

Han har alltid varit den som lyft och peppat mig Har fått stöttning av sin familj Pia insåg att hon måste ta en dag i taget för att komma igenom studierna. Ibland var hon nära att ge upp, men kände samtidigt att då hade ju allt hårt slit varit förgäves. Hon hade ett stort stöd hos familjen. De två vuxna döttrarna har peppat henne, liksom hennes man, tidigare hockeyproffset Börje Salming. – Han har varit otroligt stöttande. Det har ju varit ganska jobbigt för honom också, jag har bott i böckerna och det har påverkat vårt gemensamma liv. I de riktigt tunga stunderna har jag nästan önskat att han skulle säga ”du behöver inte göra det här”, men han har alltid varit den som lyft och peppat mig istället. Han har också stöttat mig ekonomiskt, tack vare honom har jag inga studielån i dag.

Orolig på grund av sitt efternamn Paret har varit tillsammans i 15 år och gifta i fyra. De träffades på en kryssning över Ålands hav och har hängt ihop sedan dess. När hon började polishögskolan var Pia lite orolig för att hennes klasskamrater skulle tro att hon fått någon fördel tack vare sitt efternamn. Så blev det lyckligtvis inte. – Folk har inte reagerat negativt alls. Efter att Polistidningen skrev om mig fick jag en kommentar om att jag säkert kommit in på polishögskolan för att jag är gift med min man. Men jag blev inte ens ledsen när jag läste det, för jag kände mig inte träffad överhuvudtaget. Han har inte varit delaktig i det jag gjort alls, förutom att han har stöttat mig.

Vågar visa sina svagheter Även om hon knappt själv verkar förstå hur det har gått till, har Pia nu fullföljt sin utbildning. Hon fick en fast tjänst direkt och har nu gjort sitt fjärde pass på nya arbetsplatsen. Det är en ovan känsla att gå runt med vapen, men Pia har övat mycket och känner sig numera bergsäker på hur hon ska hantera det. Dyslexin kan

däremot ställa till det ibland, som när hon ska läsa kartor eller få information via polisradion. Hon tycker därför att det är skönt att vara öppen med sin diagnos. – Känslan är att inom polisen biter man ihop och gör det man ska, man blottar helst inte sina svagheter. Därför tror jag att folk tycker att det är lite befriande att jag vågar göra det. Det leder också till större acceptans och förståelse bland mina kollegor.

Vill jobba med våld i nära relationer För Pia är det uppenbart att hennes ålder och tidigare livserfarenhet gynnar henne i hennes nya yrkesroll. Hon är van att träffa olika typer av människor genom sina tidigare jobb och har en mer nyanserad bild av verkligheten än många av hennes yngre kollegor. Genom att omfamna både sina styrkor och svagheter har hon lärt sig mycket om sig själv. I framtiden drömmer Pia om att få jobba mera med våld i nära relationer och hjälpa utsatta kvinnor. Hon glädjer sig åt att den här typen av brott har fått högre prioritet hos polismyndigheten på senare år och hoppas kunna jobba som ett stöd åt brottsoffren på sikt. – Tidigare kunde man skicka en patrull på en misshandel som senare visade sig vara mordförsök. Men om någon rånade Pressbyrån skickade man fem patruller. I dag prioriteras våld i nära relationer högre. När man är flera patruller kan man etablera en relation till brottsoffret och bygga förtroende. Jag vet att det går att ta sig ur en dålig relation om man bara får rätt verktyg, och ju mer förtroende vi från polisen kan ge desto större är chansen att kvinnan vågar lämna relationen. Om jag www.s112.se

kan hjälpa en enda kvinna att välja ett bättre liv för sig själv så är det värt det.

Uppmanar alla att våga ta steget För Pia är hennes nya liv en livslång dröm som gått i uppfyllelse. Hon rekommenderar alla som har liknande tankar att göra slag i saken. – Ja, absolut. För mig spelar det ingen roll om jag inte kommer att jobba som polis i tio år till, jag har ju gjort världens personutveckling i mig själv och träffat människor jag aldrig annars hade träffat. Det finns ingen prestige i det här för mig på det sättet, om jag går tillbaka till mitt frisörjobb om fem år är det helt okej. Det viktigaste är att jag vågade. Mitt självförtroende har verkligen växt av det här. I dag känns det som om jag klarar av vad som helst. ■

Pia och Börje Salming under Idrottsgalan 2020 i Globen. Foto: Patrik Österberg

Det här är Pia Salming Namn: Ålder: Bor:

Pia Salming 52 år I Nacka

Familj: Gör: Intressen:

Maken Börje, de vuxna döttrarna Sara och Lisa Är nyutexaminerad polis, har tidigare jobbat som frisör i många år Köra mountainbike, styrketräning och löpträning

Standby levererar till svensk polis Vi vill stolt presentera vårt fortsatta samarbete med svensk polis och tull. I polisens nya fordon som förväntas rulla ut 2021 kommer Standby stå för ett komplett system av ljus, ljud och styrsystem. För första gången kommer även Standbys gränssnitt och funktioner bli en del av bilens originalskärm, ett spännande steg i vår utveckling av morgondagens produkter. Läs mer på vår webbsida www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2020

ambulanssjukvård / Eventsjukvård

30-års jubileum för TM:s ambulans

– Ett starkt varumärke med gott rykte Samverkan 112 har besökt företaget TM:s Ambulans som har sin bas i kemisten och uppfinnaren Alfred Nobels Karlskoga. Staden ligger i landskapet Värmland men tillhör Örebro län. Inom 30 mils radie finns Stockholm, Göteborg och Oslo. text: sven åsheden / sven@s112.se FOTO: sven åsheden

:s Ambulans såg dagens ljus i april 1990. Ambulanssjukvårdarna Thomas och Monica Wickström startade då företaget, som sedan dess haft sin bas i Karlskoga. Initialerna i Thomas och Monicas förnamn fick ge namn åt företaget. – Jag har åkt och kört ambulans i sammanlagt 54 år. Började som praktikant på brandkåren när jag var 16 år. Landstinget tog över ambulanssjukvården 1972. Från 1966 körde jag ambulans och taxi samtidigt. Taxi som ett extraknäck, berättar Thomas och tillägger; – 1990 blev det fri etableringsrätt för bl.a. taxi- och bussföretag. Vi valde då att kombinera de två världarna - sjukvård och bårtaxi. – Vår tanke var att jobba, dels med

förflyttningar av patienter mellan olika vårdinrättningar, dels med uppdrag vid olika event och evenemang. Vårt fordon skulle initialt vara ett mellanting mellan traditionell ambulans och bårtaxi. Ett bra komplement helt enkelt. – Uppstarten av TM:s Ambulans blev ett betydligt mer omfattande jobb än vi någonsin kunnat ana, berättar Thomas och Monica. – Frågeställningar om syrgas, läkemedel och blåljusanvändning dök upp. Det blev många frågor att reda ut före själva starten. – Vi märkte direkt att det fanns ett stort behov av ambulanssjukvård vid olika typer av offentliga arrangemang. Vår satsning slog väl ut. Efter bara ett halvår skaffade vi en ambulans till. Fler och fler

fick upp ögonen för TM:s Ambulans. – Värmlands läns landsting blev intresserade och vi började köra till fem sjukhus runtom i Värmland. Vi hade jour dygnet runt, minns Thomas. Han fortsätter: – De första fem åren bara flög förbi. Företaget växte snabbt. Vi jobbade mycket med transporter, men också med motortävlingar. Vi hade jobb på Anderstorp Raceway, Mantorp Park, Kinnekulle Ring. Och självklart på Gelleråsen här i Karlskoga. – Efter 8-10 år ebbade transportdelen ut. Örebro läns landsting och Värmlands läns landsting tog över mer och mer. Men det kändes bra ändå. Vi hade kvar våra jobb kring festivaler, evenemang och liknande. Uppdragen i samband med motor-

Äkta paret Thomas och Monica Wickström startade TM:s Ambulans i april 1990. 18

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

Foto: Peter Wixström

TM:s Ambulans har åtta ambulanser, men bara sex är med på bilden, som bemannas av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, ambulanssjukvårdare och läkare. tävlingar på Gelleråsen Arena, där TM:s Ambulans har ett eget Medical Center, följer Thomas än idag. – Företagets styrka under de 30 åren har varit all engagerad personal. Ett 40-tal sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Alla med lång och gedigen sjukvårdserfarenhet. Verkliga proffs. – Det gick i ett kör. Till sist blev tiden mogen att se sig om efter någon som kunde ta över företaget och driva det vidare i samma anda. Vi tänkte att hittar vi någon som brinner för det här och vill ta över – ja, då släpper vi det. Huvuddelen av uppdragen genomförs mellan april och oktober. Under åren som Thomas och Monica drev företaget jobbade båda heltid inom landstinget.

andra generationens ägare 2006 tog ett annat äkta par över ansvarsbördan för TM:s Ambulans, nämligen Peter och Anna Carlsson. Båda är sjuksköterskor vid Karlskoga lasarett. Peter vid www.s112.se

Verksamhetschef Jerry Lidberg visar TM:s Medical Center på Gelleråsen. Här finns mängder av modern vårdutrustning, väntrum, kök, kontor och förråd.

ambulanssjukvården och Anna på akutmottagningen. Under en rad av år hade båda jobbat extra, som timanställda hos Thomas och Monica. Företaget drevs vidare i samma anda och med samma entusiasm. Men innebörden i varumärket TM:s Ambulans ändrades från ”Thomas och Monica” till Trauma Medicin Ambulans. Efter försäljningen startade Monica Wickström MoWi. Ett företag som sysslar med friskvård och utbildning. Och Thomas fick bara ett jobb att "gå till", som ambulanssjukvårdare vid Karlskoga lasarett.

sjukhuset i Karlstad och det egna företaget. TM:s Ambulans har idag tre inriktningar, utbildning, beredskap vid motorsport, ridsport och andra idrottsarrangemang samt sjukvårdsberedskap vid större festivaler och konserter. En av företagets kärnverksamheter är anpassade utbildningar inom bland annat Första hjälpen, Krishantering och HLR. – Jag är även instruktör i bland annat AMLS - Advanced Medical Life Support, TNCC - Trauma Nurse Core Course och ENPC - Emergency Nursing Pediatric Course, berättar Jerry.

tredje generationens ägare

Idag har TM:s Ambulans åtta ambulanser, ett 70-tal timanställda och ett eget it-system, där exempelvis timanställda kan logga in och se vilka jobb som är aktuella. Detta gör det enkelt att söka och önska uppdrag som hen är intresserad av. Sammanfattningsvis, ett modernt företag i tiden. ■

2016 tog Jerry Lidberg över företaget. Han är den tredje ägaren till TM:s Ambulans. En driven och entusiastisk företagare som brinner för variationer i sitt arbetsliv. Jerry Lidberg växlar mellan att arbeta som ambulanssjuksköterska på ambulansen i Karlskoga, som anestesisjuksköterska på

eventsjukvård

samverkan 112 nr 2 2020

ambulanssjukvård / Eventsjukvård

VEM FÅR BEDRIVA AMBULANSSJUKVÅRD PÅ motortävlingar? Kravfyllt sjukvårdsreglemente - och väl definierat. text: sven åsheden / sven@s112.se KÄLLOR: MSB, Rikspolisstyrelsen och SVEMO

id alla offentliga tillställningar och allmänna sammankomster där offentlig plats används krävs tillstånd av polismyndigheten. Innan polisen tar ställning till arrangemanget sker en sedvanlig remissrunda till de myndigheter och kommunala instanser som polisen anser behöver yttra sig.

Lagstadgad skyldighet Det finns arrangemang som enligt Rikspolisstyrelsens författningssamling är skyldiga att ha legitimerad personal på plats. FAP 512-1 / MOTORSPORT PÅ BANA. Tävling och uppvisning med bil, motorcykel, snöskoter, karting och gokart. FAP 512-2 / MOTORSPORT I TERRÄNG. För tävling på allmän väg finns särskilda föreskrifter, som har utfärdats av Vägverket. Arrangemang som enligt lag är skyldiga att ha legitimerad personal på plats är således tvingade att anlita en operatör som följer Hälso- och sjukvårdslagen, Patientdatalagen och Patientuppgiftslagen. Det kan vara en privat operatör eller regionens egen ambulanssjukvård.

Foto: Adobe Stock

sjukvård på Motorsportarrangemang För att arbeta som MEDICINSKt ANSVARIG krävs; • God erfarenhet • Vara yrkesverksam inom anestesi, kirurgi, ortopedi, medicin, akutsjukvård eller ambulanssjukvård • Ha god kunskap om akut prehospital vård. Den medicinskt ansvarige har det högsta ansvaret för den medicinska säkerheten och står därmed bakom sjukvårdsinsats och läkemedelsadministration. Men ansvarar även för: • Bemanning av den medicinska personalen • Dokumentation av medicinska delegeringar • Journalföring av samtliga utförda medicinska behandlingar, alternativt informera status och eventuella mediciner, till ambulanspersonal vid överlämnande • Ansvar för att samtlig medicinsk utrustning är funktionsduglig • Ansvar för samtliga läkemedel. För att arbeta som SJUKVÅRDSPERSONAL krävs: • Prehospital utbildning i ambulanssjuk20

samverkan 112 nr 2 2020

Foto: Tommy Pedersen / TT

vård och utryckningskörning • Att det finnas två arbetslag om minst två personer varav minst en läkare eller sjuksköterska med personlig skriftlig delegation att administrera akutläkemedel • Att det finns radiokommunikation inbördes och med tävlingsledning • Att minst en personal har vana från liknande arrangemang och med god kännedom om banan, tävlingsformen och flaggsignalsystemet • Enhetliga västar utmärkta med funktion t.ex. ”Läkare, sjuksköterska, Sjukvård/Medical”

sjuktransportfordon Något av följande alternativ gäller: • Landstingsambulans i offentlig utryckningstjänst • Inhyrt ambulansfordon med bemanning och utrustning som i en landstingsambulans • Ambulansfordonet ska kunna lämna området, vara registrerat, besiktigat som utryckningsfordon, försäkrat och vara godkänt för trafik på allmän väg • Terränggående 4-hjuling som kan användas för bl.a. transport av skadad förare inom tävlingsområdet. ■ www.s112.se

50 år sedan historiska kraschen Efter den mycket svåra olyckan den nionde augusti 1970 byggdes banan om radikalt. text: sven åsheden / sven@s112.se

nder den nationell standardvagnstävlingen Kanonloppet på Gelleråsbanan i Karlskoga omkom sex personer och ett 30-tal personer skadades när två tävlingsbilar krokade ihop och kraschade in på ett åskådarområde. På plats fanns 30 000 åskådare. Bilarna for över en jordvall, som var tänkt att skydda publiken. Men jordvallen fungerade istället, oturligt nog som en ramp, som slungade bilarna in bland åskådarmassorna. Tävlingsbilarna hade krokat ihop i utgången av en svag högerkurva. En kurva som vanligtvis inte innebar något större problem. Vid detta tillfälle hade förarna kört jämsides och i stridens hetta gav de inte nog med plats åt varandra. Bägge förarna klarade sig med enbart lindriga skador. ■

Det var i den här svaga kurvan som olycksbilarna hakade i varandra och flög av banan. De flög 150 meter och hamnade 7 meter innanför publikens skyddsstaket, bilarnas fart uppskattades till 130-140 km/tim. Bild och källa: Tidningen SE

Civila och räddningspersonal tar hand om förolyckade och skadade personer i publiken efter att racerförarna Pekka Virtanen och Rune Tobiasson krokat ihop sina tävlingsbilar och slungats ut bland åskådarna i Specialstandard grupp 2-loppet i samband med Kanonloppet på Gelleråsens motorbana i Karlskoga 9:e augusti 1970. Sex personer omkom och ett trettiotal skadades i olyckan. Foto: Björn Benkow / Åhlén & Åkerlund / T T www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2020

FORSKNING / Prioriteringsplattform

bör patientens ålder och förväntade livslängd påverka prioritering av vård?

Professor Lars Sandman

Svensk sjukvård har sedan 1997 styrts av en etisk prioriteringsplattform där vård i tur och ordning ska prioriteras utifrån 1) människovärdesprincipen, 2) behovs- och solidaritetsprincipen samt 3) kostnadseffektivitetsprincipen. intervju gjord av: Anders Bremer / anders.bremer@lnu.se FOTO: PRIVAT och ADOBE STOCK

lattformens praktiska tillämpning under den pågående pandemin har dock väckt debatt, bland annat när det gäller prioritering av intensivvård. Lars Sandman, professor verksam vid Prioriteringscentrum i Linköping, har varit aktiv i tillkomsten av Socialstyrelsens nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden.. Lars, bör patientens ålder och förväntade livslängd påverka en prioritering av vård? Varför eller varför inte?

– Enligt den etiska plattformen bör patientens kronologiska ålder i sig inte spela någon roll, dvs. hur gammal patienten är utifrån sitt födelsebevis är i sig inte någon prioriteringsgrund. Det verkar troligt att vården trots detta tar hänsyn till kronologisk ålder, framförallt när det handlar om barn och vi har ju genom årens lopp sett åldersgränser för vissa insatser som inte haft en tydlig biologisk förklaring exempelvis när det gäller hjärtstopp. – Enligt den etiska plattformen (dvs. den proposition som ligger till grund för den) kan vi ta hänsyn till sådant som i det individuella fallet påverkar

samverkan 112 nr 2 2020

behandlingsnyttan, och i det sammanhanget nämns biologisk ålder. Biologisk ålder tolkar vi som patientens möjlighet att tillgodogöra sig en behandling, men också hur stor behandlingsnyttan blir av den behandlingen. Det är det senare som kopplar till den förväntade återstående livslängden om patienten får tillgång till behandling. – Under de drygt 20 år som den etiska plattformen har varit i bruk, så har vi tagit hänsyn till effekten eller patientnyttan av de insatser som sätts in. Patientnyttan väger in både livskvalitet och livslängd, men i de fall vi har lika svåra tillstånd och där olika insatser kan förväntas ge samma livskvalitet men leder till olika överlevnadsvinst – så prioriteras den insats som leder till längsta överlevnadsvinsten. – Att bedöma den biologiska åldern i det individuella fallet är naturligtvis komplext där olika faktorer behöver vägas in, exempelvis underliggande sjukdomstillstånd och skörhet men där också patientens kronologiska ålder kommer att spela in. Kronologisk ålder kan därmed ses som en av flera faktorer för bedömningen av biologisk ålder. – Här finns en risk att man just stirrar

sig blind på den kronologiska åldern och sätter upp generella åldersgränser som inte är biologiskt motiverade, eller som används utan att det görs en individuell helhetsbedömning. Allt annat lika har ju en 30-åring en längre förväntad överlevnad än en 70-åring – men i det individuella fallet är det inte självklart – och i den kliniska situationen är ju sällan allt annat lika. Kritiker menar att de nya principerna för intensivvård kan strida mot prioriteringsplattformen. Hur ser du på den kritiken?

– Jag menar att den är missriktad och att vår bedömning är i linje med den praxis som funnits kring hur plattformen tillämpas. Däremot kanske det inte har varit så tydligt, eftersom vi oftast til�lämpar den för att prioritera insatser eller behandlingar och inte för att välja mellan individer. – Få verkar tycka det är konstigt att vid valet mellan behandlingar prioritera den som leder till längst överlevnad, men det uppfattas som mer känsligt när det handlar om att välja mellan individer. – Samtidigt, när vi väljer mellan att

www.s112.se

införa olika behandlingar som har olika överlevnadsvinst – så kan det ju handla om olika patientgrupper och patienter – så de facto blir det ett val även där mellan olika individer. – En annan del av kritiken har ju riktat in sig på att vi i principdokumentet säger att man ska avstå från att väga in livskvalitet och endast fokusera på förväntad återstående livslängd i bedömningen. – Skälet till det är att undvika diskriminering av grupper med funktionsnedsättning, som av vissa skulle kunna tolkas i termer av sämre livskvalitet. – Det har funnits en diskussion kring riktlinjer från USA, där man sett sådana tendenser, så vi menar att det är motiverat utifrån människovärdesprincipens likabehandlingstanke att undvika att göra en sådan bedömning. Ser du några risker med de nya principerna för intensivvård, exempelvis för patientgrupper som inte är i behov av intensivvård till följd av covid-19?

– Som jag nämnde tidigare så finns det en risk att det görs en alltför generaliserad bedömning utifrån ålder, där patienter med en hög kronologisk ålder prioriteras ned, trots att det inte gjorts en individuell bedömning utifrån en bredare palett av faktorer. – Framförallt är risken att detta görs, trots att tillgången till intensivvårdsresurser ännu inte är uttömd. Det är viktigt att betona att Socialstyrelsens nivåer för prioriteringar inte bör användas förrän det krävs utifrån bristande resurser. – Det kan naturligtvis också finnas risk för att den typen av generaliserad åldersbedömning sprider sig även inom andra vårdformer. Samtidigt, mitt intryck av de signaler jag får från vårdgivare är att bedömningar av biologisk ålder görs och har gjorts regelmässigt inom vården även innan covid-19 pandemin och i många fall har jag även mötts av inställningen att det finns en risk för överbehandling av

Människovärdesprincipen Begreppet människovärde intar en central roll i etiken. Tanken är att alla människor har ett människovärde just för att de är människor och inte för vad de har eller gör. Detta vill säga att alla människor har samma rätt till vård oavsett begåvning, social ställning, inkomst, ålder, etnicitet eller någon annan faktor. Principen anger i första hand vad sjukvårdsansvariga inte bör ta hänsyn till vid beslut om resursfördelning eller vid vård och behandling. Källa: Prioriteringscentrum, Linköping

www.s112.se

patienter i hög ålder – så förhoppningsvis kan den uppkomna diskussionen leda till en större generell transparens kring hur vi förhåller oss till ålder inom svensk hälsooch sjukvård.

är på plats och gjort en bedömning inte kan ta med patienten (eftersom den vård som patienten skulle fått på sjukhuset är nedprioriterad) eller behöver ge symtomlindring på plats i större utsträckning.

Varför talar du ofta om ”biologisk ålder” istället för hur gammal patienten är?

De nya principerna för prioritering inom intensivvården är tänkta som ett beslutstöd ”bedside”, på kliniknivå. På vilket sätt tror du att de kan fungera som stöd utöver det som redan anges i den etiska plattformen?

– Även om det finns ett statistiskt samband mellan kronologisk och biologisk ålder, så handlar det om att betona att det är en sammanvägning av patientens biologiska tillstånd som är relevant – inte hur gammal patienten är i sig. – Förväntad återstående medellivslängd för en 30-åring är ungefär 50 år och för en 70-åring ungefär 15 år – men den enskilda 30-åringen kan ju ha olika underliggande tillstånd som gör att hen har en väldigt kort förväntad återstående livslängd, medan en 70-åring kan var i ett väldigt bra biologiskt tillstånd som gör att den förväntad återstående livslängden förmodligen är betydligt högre än 15 år. Socialstyrelsen anger att de nya principerna för intensivvård även kan användas som utgångspunkt vid prioriteringar inom andra vårdformer där svårt sjuka patienter vårdas och där resurstillgången är påverkad av pandemin. Kan du ge exempel på hur principernas användning inom ambulanssjukvård skulle kunna aktualiseras?

– Det är ju framförallt bilagan i intensivvårdsdokumentet som fyller den funktionen, vilken nu har utvecklats i ett nytt principdokument från Socialstyrelsen kring rutinsjukvård. I det beskriver vi 5 olika nivåer för hur vård kan nedprioriteras för att frigöra resurser till intensivvården eller för att hantera att personal inte kan vara på jobbet på grund av smittorisk etc. – I det specificeras att varje patient har rätt till en medicinsk bedömning, så det kan innebära att ambulanssjukvården även behöver åka på uppdrag med en lägre prioritetsnivå – men att när man

– Den etiska plattformen har ju i studier uppfattats som relativt abstrakt i vissa fall, och därför utvecklades en operationalisering i form av det som kallas för nationell modell för öppna prioriteringar. Men även denna väcker tolkningsfrågor i relation till konkreta prioriteringssituationer. – Diskussionen som varit efter att Socialstyrelsen publicerade sitt principdokument visar på att det finns olika tolkningar, och därmed är det viktigt att skriva fram dessa tolkningar så tydligt som möjligt. – Det har också framförts positiv kritik från intensivvården för att Socialstyrelsen varit så transparent och därmed inte lämnar tolkningen och kritiken för den tolkningen till hälso- och sjukvårdspersonalen på golvet. Sammanfattningsvis Lars, vilken roll bör alltså patientens ålder spela vid prioritering?

– När man inte kan behandla alla de patienter som har behov av en viss vårdform i detta fall primärt intensivvård men som har lika svåra tillstånd, måste vi väga in vilken patientnytta vi kan göra. – Patientens biologiska ålder, i form av att kunna tillgodogöra sig behandlingen och hur stor nytta behandlingen kan göra i form av överlevnadsvinst – kan då vägas in. – Detta samvarierar i viss mån med kronologisk ålder – men det är viktigt att betona att det måste göras en individuell helhetsbedömning av alla relevanta faktorer. ■

Behovs-och solidaritetsprincipen

Kostnadseffektivitetsprincipen

Behovs- och solidaritetsprincipen föreskriver att vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov. Hur stort behovet är bedöms utifrån hälsoproblemets svårighetsgrad och varaktighet, samt vilken potentiell hälsoförbättring en vårdinsats kan medföra. Enligt principen ska behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda, särskilt uppmärksammas. Till dessa grupper hör t.ex. barn, åldersdementa, medvetslösa, förvirrade och gravt psykiskt störda.

Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att hälso- och sjukvården har en skyldighet att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Denna princip är dock underordnad de två andra principerna, vilket betyder att svåra sjukdomar och väsentliga livskvalitetsförsämringar ska prioriteras framför lindrigare åkommor, även om vården av de svåra tillstånden är dyrare. I propositionen betonas att det är de samlade och långsiktiga effekterna och kostnaderna som måste vägas in.

Källa: Prioriteringscentrum, Linköping

samverkan 112 nr 2 2020

RÄDDNINGSTJÄNST / Växjö vs Kanada

Edmonton

sammanfattning av Brandmännens utbyte Daryl från miljonstaden Edmonton i Kanada och Niclas från Räddningstjänsten i Växjö bytte under 12 månader arbetsplats för att testa på en ny miljö och utmaning. Så vilka likheter och skillnader finns det i arbetet?

Vilka fördelar innebar utbytesprogrammet?

De bästa minnena både ifrån Livet och Fritiden? Daryl

Daryl – Enkel pappersexercis och kommunikation i förväg. – Det var häftigt att uppleva en annan kultur och livsstil under ett år samtidigt som jag lärde mig nya metoder och tekniker i räddningstjänstarbetet. – Dessutom så fick jag möjligheten att jobba med olika verktyg vid brandsläckning som jag inte gjort tidigare.

Niclas

– De bästa minnena ifrån tiden utanför jobbet är alla resor vi hann med. Över 20 länder i Europa hade vi förmånen att få besöka. Allt ligger så nära jämfört med Nordamerika. En annan fördel är ju att flygpriser är mycket billigare i Europa. Andra höjdpunkter var ju att få fira svenska traditioner så som Lucia och midsommar för att nämna några.

Niclas

– En utmaning som vi aldrig kommer att glömma. Möter nya arbetskollegor och vänner för livet. Förhållandevis enkel metod att komma igång med utbytet tack vare att vi bytte hus och bilar med varandra. – Edmonton har haft detta utbytesprogram ända sedan 1999 vilket också underlättar all pappersexercis.

– När jag tänker tillbaka på tiden i Edmonton dyker det upp så många fantastiska minnen. Några saker som har satt sig lite mer är alla resorna till Klippiga bergen, kolla på NHL-hockey Edmonton Oilers inne i Rogers Place, barnens skola och deras sportaktiviteter. – En annan erfarenhet som jag har reflekterat över är att alla i familjen blev så engagerade i sina liv. De växte verkligen som individer.

TEXT OCH FOTO: NIKLAS RUNBERT

De bästa minnena både ifrån Arbetet? Daryl – Bästa minnena ifrån jobbet är att få träffa alla arbetskamrater och bygga livslånga relationer i framtiden efter utbytet. – Likaså den seriösa övningsverksamheten som gav många nyttiga erfarenheter.

Niclas – När det kommer till larm så fick jag vara med om det mesta som bland annat invändig släckning vid en villabrand, utvändig släckning ifrån en stegbil, trafikolyckor och inte minst alla dessa sjukvårdslarm av olika dignitet. Många drogrelaterade larm som innebar omhändertagande. – Likaså tiden på station 10 (kemstationen) var otroligt lärorik för min del.

Att vara brandman i Edmonton är en oerhörd status ”bland människor i staden. Var du än kommer med din stationsuniform så blir du uppmärksammad. 24

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

Från vänster: Melton, Malin, Wilgot, Niclas och Sixten Runbert.

Fick du erfarenheter som kan användas i din egen organisation? Daryl – Jag hade många bra och intressanta larm i Växjö med omnejd men det som sticker ut mest var en villabrand. – Vid denna insats använde vi oss av skärsläckarsystemet där jag fick utföra detta arbetsmoment. – Detta är en metod och ett verktyg som jag kommer att försöka implementera i vår organisation.

Niclas – En stor skillnad var deras uppbyggnad av organisationen på skadeplats där första pump och dess kapten blev ansvarig för uppbyggnaden av insatsen som en insatsledare. När sedan andra enheter kom på plats fick de en uppgift som den typen av brandbil var anpassad för. – Kaptenen/insatsledaren fick sedan kanske en högre chef på plats och denne agerade då i sin tur som en säkerhetsansvarig för hela insatsen. Jag tycker nog att detta kändes som en bra och fungerande organisation på skadeplats. – Annars rent larmmässigt fick jag mycket lärdomar av alla sjukvårdslarm. Väldigt professionella och kunniga när det kom till dessa situationer. www.s112.se

Evanna Döring och Daryl Beaton.

Vad lärde ni er av varandras organisation? Daryl – Jag fick lära mig nya metoder och uppleva att jobba med andra verktyg. Jobba med ett större säkerhetstänk och utföra arbetet ifrån ett säkrare perspektiv. – Behandla alla likställda och inte efter tjänsteårsprincipen. – Det är mer en militärisk hierarki i Edmonton, Kanada.

Niclas – Man får nya erfarenheter och ser både positiva och negativa sidor hos varandras organisationer. Samtidigt fick jag en inblick hur det verkligen är i sin egen organisation med strukturen, metoder och framtidsaspekten. – Nyttigt att vidga sina vyer och se andras arbetssätt och hur deras organisation är uppbyggd. – Edmonton Fire & Rescue har uppemot 1 300 heltidsanställda brandman och deras organisation är mer att jämföra med militärens. – Det fungerar bra för dem med en mer tydlig och rak hierarkisk ordning.

Vilka Likheter i yrket blev tydliga under utbytet? Daryl – Att vara i fysisk form och ha en bra hälsa betyder mycket på båda ställena. – Likaså att lagsammanhållningen betyder oerhört mycket.

Niclas – Den fantastiska andan med vänskapliga och kamratsskapliga band som finns mellan brandmän kunde jag känna igen och det gick snabbt att smälta in i gruppen. – Stoltheten i att vara brandman och att alltid göra sitt bästa var det ingen skillnad på.

►

samverkan 112 nr 2 2020

RÄDDNINGSTJÄNST / Brandmannautbyte

► Vilka skillnader i yrket blev tydliga under utbytet? Daryl – I Kanada är räddningstjänsten mer lik det militära upplägget. Insatsledaren/ Styrkeledaren är bestämmande och tar alla besluten. Därefter skickas all information ut i leden under denna auktoritära person. – Detta sker i en hierarkisk ordning där dina tjänsteår betyder allt. Enkelt sagt betyder det att ju längre du har varit anställd desto mer respekt förtjänar du. – I Sverige har du mer en jämlik uppfattning där alla behandlas mer likvärdigt. Likaså är risktagande mer i fokus och säkerhetstänket betyder mycket. Mindre risktagande där det inte finns något att rädda. Ibland är det alldeles för stora risker involverade i Nordamerika där det inte behövs. Niclas – Precis som Daryl nämner är det en annan struktur eller hierarkisk rangordning i Kanada och jag kan förstå att det blir mer lättarbetat att låta tjänsteåren få bli avgörande i många tillsättningar av tjänster. En annan stor skillnad är att på olycksplats är det fler enheter och framför allt fler brandmän vilket gör dem starka, slagkraftiga och uthålliga över en längre tid. – Att vara brandman i Edmonton är en oerhörd status bland människor i staden. Var du än kommer med din stationsuniform så blev du uppmärksammad. Detta var för mig en stor skillnad mot Växjö.

Bilder från en av Edmontons 30 brandstationer. Foto: Niclas Runberts

TILL NICLAS OCH DARYL

Hälsar redaktionen! 26

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

ANVÄNDAREN I FOKUS Att ta tillvara på den kunskap som finns inom vården är en viktig och avgörande del när vi ska öka kvalitén för patienter och personal. Ett bra exempel på hur det kan gå till att utveckla ambulansen som arbetsplats är när Region Dalarna för några år sedan såg förbättringsmöjligheter i samband med sina IVA-transporter och hur man då drog nytta av personalens kunskap och insikter. Efter att man gjort en utredning stod både nya rationella och ergonomiska lösningar på önskelistan. Till exempel skulle medföljande personal kunna ha full fokus på patienten men samtidigt vara säker och trygg i sin arbetsmiljö. Även insatstiden för varje transport kunde bli mer effektiv. Genom ett tätt samarbete mellan leverantörer, IVA-personal och

erfaren ambulanspersonal utvecklades ett system så att all medhavd utrustning (IVA) smidigt kunde förberedas på intensivvårdsavdelningen och möjliggöra för en mer tidseffektiv lastning av patient i ambulans. Tack vare ett lyckat utvecklingsprojekt sitter idag systemet Frontpack i Region Dalarnas samtliga ambulanser.

HAR DU IDÉER PÅ HUR MAN KAN UTVECKLA MORGONDAGENS AMBULANS? Vi sätter stort värde på om du vill dela med dig av dina tankar! Gå in på: ambulansproduktion.se/morgondagensambulans

HUR MYCKET ÄR ETT LIV VÄRT? VI HAR GJORT EN UTRÄKNING Ingen vill sätta pris på ett människoliv, varken på vårdtagare eller personal. Vi har istället gjort en kostnadsberäkning som visar att man inte behöver kompromissa för högre säkerhet och bättre arbetsmiljö. Se filmen på ambulansproduktion.se/ekonomi

Följ oss på sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

www.ambulansproduktion.se

FORSKNING / Samverkan

Rimlig vård för vem – till vilket pris? Coronapandemin har öppnat våra ögon för något vi egentligen borde sett långt tidigare. Inom hälso- och sjukvård görs skarpa prioriteringar. Ja, inte bara inom hälso- och sjukvården, utan i samhället i allmänhet. Beslut leder till att vissa får sina behov tillgodosedda, andra inte. Det handlar inte sällan om liv och död. Varför ser vi inte dessa prioriteringar till vardags?

Det främst skälet är att de rör ”statistiska” individer, som vi inte kan möta ansikte mot ansikte. Vi beslutar t ex att inrikta mycket inom hälso- och sjukvård på vad jag kallat ”marginell livsförlängning”. Vi ägnar stora forsknings- och vårdresurser till att förlänga livet hos identifierbara patienter, som t ex cancersjuka äldre. Men sådana satsningar leder till vad ekonomerna kallar opportunity costs för andra statistiska patienter. Resurser undanträngs från andra delar av vården. Jag har särskilt kritiserat att psykiatrin fått stå tillbaka. Detta har krävt offer. Vi känner emellertid inte dessa patienter annat än som statistiska figurer. Det är därför lätt att välja bort dem. 28

samverkan 112 nr 2 2020

Ändå har det funnits områden i vården, då en individs vitala behov stått mot en annans. Jag tänker på transplantationskirurgin. Då det är brist på organ måste vården välja ut vem som ska räddas och vem som ska få stå tillbaka. Men också här finns en tendens att dölja frågeställningen. Till den som fick stå tillbaka sägs att det inte fanns något lämpligt organ att uppbringa i det skarpa läget. Detta är oftast en halvsanning. Den fulla sanningen är att någon annan patient ansågs mera lämpad som mottagare. Då intensivvårdsplatserna hotar att ta

slut ställs frågan på ett nytt och tydligare sätt. Finns det inte plats för alla måste ett urval göras. Men på vilka grunder ska urvalet göras?

Eftersom vi skyr frågor som dessa finns det inte mycket svar att få från de lagstiftande instanserna. De har visserligen i riksdagsbeslut slagit fast vissa principer för prioritering, men dessa är aldrig avsedda att möta en skarp verklighet. Först och främst talas om människovärdesprincipen. Den innebär emellertid bara att ingen ska väljas bort på ovidkommande grund såsom ras, kön, ålder etc. De principer som gäller ska tillämpas opartiskt. Men vilka är då principerna som ska tillämpas?

Egentligen bara en: behovsprincipen. Den som har störst behov av vård ska ha företräde. Finns det olika sätt att tillgodose behovet ska det mest kostnadseffektiva väljas.

www.s112.se

Men vem har störst behov av en insats, om två individers vitala behov kolliderar?

Lagstiftarna skyggade för den frågan. Ett sätt att förstå riksdagens beslut är att om två individer behöver en insats för överleva, och bara en kan få den, så bör slant singlas. Det är vad som skulle sägas, om en yttring tvingas fram. Men allra helst tiga och låtsas som om sådana val inte uppkommer. Nu går det emellertid inte att låtsas. Nu ställs frågan på sin spets. Jag har ihärdigt argumenterat för att, om det medicinska väger lika dvs båda har samma chans att tillgodogöra sig behandlingen så ska en satsning ske på den yngre. Inte för att ålder som sådan spelar någon roll, men då hon drar störst nytta av ingreppet. Hon får t ex leva längre med hjärtat, som förvägrades den äldre patienten. Den äldre patienten skulle också haft nytta av hjärtat, men inte en lika stor nytta. Han hade inte kunnat leva lika länge med det. Vi talar här om enkla tumregler och statistiska sanningen. I det enskilda fallet vet vi inte hur det går. Men vid beslut under osäkerhet bör vi satsa på att maximera den förväntade nyttan. Vid lika medicinsk bedömning, rädda den yngre framför den äldre.

måste vi säga att det vore orättvist om en 20-åring dog till följd av utebliven plats på IVA samtidigt som en 50-åring fick platsen. 50-åringen har ju redan fått femtio år av gott liv – får vi hoppas. Det tar trettio år till för 20-åringen att ”komma ikapp”. Men är inte särskilt det framåtsyftande resonemanget problematiskt då det inbjuder att vi värderar betydelsen av människors liv, inte bara för dem själva, utan också för andra?

Här kan samhället i stort resonera instrumentellt. Vi behöver dessa yrkeskategorier. Vi vill att de fortsätter att gå till sina jobb också i svåra tider. De ska skyddas optimalt mot att själva komma till skada. Om det ändå finns en risk att de t ex smittas så ska de ha företräde till vård. Vi vill inte att de av rädsla eller vrede ska sluta gå till sina arbeten. Gör de inte sin tunga insats så finns ju ingen vård att överhuvudtaget prioritera.

Ska den socialt nyttiga individen ha företräde framför den onyttige? Ska den med barn att ta hand om - få företräde framför den barnlöse? Ska den deprimerade få stå tillbaka för den naturligt glade?

Får d et också kosta människoliv då personalen skyddas?

Strider detta mot behovsprincipen?

Det påstående framhålls ofta, dvs att behovsprincipen snarare skulle favorisera till en lottning i fall som dessa. Få personer inom vården accepterar i praktiken ett sådant förfarande. De lägger vikt vid biologisk ålder, men smusslar med saken. Kanske ville några lagstiftare att lottning skulle skett men jag gissar att de flesta inte riktigt tänkt över vad de menade då de talade om behov. Visst ligger det nära till hands att säga att den yngre har ett större behov av hjärtat eller IVA-platsen än den äldre! Alla annat lika, och statistiskt talat. Också enkla rättviseskäl talar för samma slutsats. Om vi tänker framåtriktat så säger vi att den yngre har det största behovet och därmed det mest berättigade anspråket på den knappa resursen. Men också om vi är intresserade av rättvisa och blickar bakåt och funderar på hur de två individernas liv har varit, och hur det går om respektive liv nu avslutas, finns skäl att favorisera den yngre. Vill vi jämna ut livsvillkoren mellan olika individer ska vi se till hela liv. Då www.s112.se

På det hela taget vill jag avvisa sådana indirekta nyttoberäkningar inom hälsooch sjukvård. Skälet är inte att de är orimliga i princip, men att det är omöjligt att göra dem på ett sätt som inte skapar konflikt och misstro mot vården. Det är inte lätt att komma överens om vem som är närande och vem som är tärande i en samhällsekonomi. Dock finns ett viktigt undantag av betydelse i just det här sammanhanget. Då tillgången på vårdplatser är knapp och det finns anledning att också se till att det finns några som vårdar oss, är det rimligt att ge företräde till just de som vårdar oss. Jag tänker på läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, ambulanspersonal, städpersonal m fl. I synnerhet är det viktigt att ge dessa grupper prioritet till vård om de i sin yrkesutövning riskerar att själva komma till skada.

Javisst. Så bistra är de prioriteringar som görs i en pandemi och vi ska inte blunda för dem. Allt detta reser en ännu svårare fråga: hur långt ska vi gå i ambitionen att omedelbart rädda människoliv om det innebär ekonomiska, sociala och psykologiska påfrestningar på samhället, vilka långsiktigt och statistiskt ett ödelägger eller tar människors liv? Det får bli en fråga för ett annat tillfälle.

Torbjörn Tännsjö professor emeritus i praktisk filosofi Stockholms universitet

samverkan 112 nr 2 2020

ambulanssjukvård / Forskning

AI ska ge ambulanspersonal I ett svensk-norskt projekt som ska utveckla nya beslutsstöd för den prehospitala sjukvården baserade på artificiell intelligens (AI) har samverkansdoktoranden Anna Bakidou fått uppdraget att utveckla algoritmer baserade på maskininlärning. Beslutsstödet hon utvecklar är till för vård av patienter som drabbats av trauma, till exempel i trafikolycka eller fall i hemmet. För Samverkan 112 berättar hon om möjligheterna och utmaningarna med sin forskning. TEXT: henrik grönberg FOTO: adobe stock och privat – Tanken är att utveckla ett system som rekommenderar en lämplig transportdestination för ambulanser baserat på hur allvarligt skadad patienten är, säger Anna Bakidou som nyligen har anställts vid sektionen för vårdvetenskap på Högskolan i Borås. Hon kommer att arbeta inom centrumbildningen PreHospen, men är knuten till Chalmers tekniska högskola där hon just påbörjat en 5-årig forskarutbildning och där en stor del av forskningen kommer att bedrivas. Bakgrunden till hennes forskning är att flera studier visar att patienter som utsatts för kraftigt våld har störst chans att överleva om de transporteras till ett traumacenter med hög kompetens och beredskap för att behandla allvarliga skador. I Sverige motsvaras dessa traumacenter av universitetssjukhus och det är kritiskt att patienter med allvarliga skador transporteras dit direkt. Detta görs inte alltid idag och beror på flera anledningar.

Inga nationella riktlinjer Det finns exempelvis inga nationella riktlinjer som beskriver vart traumapatienter ska transporteras baserat på deras riskbedömning, och vissa symptom kan vara dolda, vilket gör att patientens skador bedöms mindre allvarliga och patienten blir då transporterad till närmaste sjukhus, där det inte finns tillgång till avancerad vård. Dessa problem har adresserats i en ny studie* av Stefan Candefjord vid Chalmers tekniska högskola, Linn Asker och 30

samverkan 112 nr 2 2020

Artificiell Intelligens är en samlingsterm för datasystem som kan känna av sin omgivning - tänka, lära sig och vidta lämpliga åtgärder. Eva-Corina Caragounis vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset som visade att det finns ett behov av förbättrade beslutstöd när det gäller transportdestination och lägger därmed grunden för den här forskningen. – Förhoppningen med det nya beslutsstödet vi vill utveckla är att förbättra precisionen i beslutskedjan så att patienten

tas till sjukhus med rätt resurser, säger Anna Bakidou och jämför med dagens beslutsstöd: – Idag används de nationella traumalarmskriterierna i större delen av den prehospitala vården i Sverige. Dessa är inspirerade av RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) och fungerar som en checklista där ambulanspersonalen www.s112.se

bättre beslutsstöd

Anna Bakidou har fått uppdraget att utveckla algoritmer baserade på maskininlärning. Beslutsstödet hon utvecklar är till för vård av patienter som drabbats av trauma, till exempel i trafikolycka eller fall i hemmet. fyller i patientens vitala värden och jämför med tröskelvärden. Baserat på hur många kritiska värden som överstiger de fördefinierade tröskelvärdena tilldelas patienten en processnivå, där en högre nivå motsvarar en ökad allvarlighetsgrad. Detta används sedan av ambulanspersonalen för att fatta ett beslut om vilken vård patienten behöver och vart www.s112.se

patienten ska transporteras, säger hon.

AI skiljer sig åt Hon menar att AI-baserade beslutsstöd skiljer sig från detta och beskriver processen i utvecklingen genom att man först skapar en matematisk modell, där de olika dokumenterade värdena för patienterna blir input till systemet. Modellen

analyserar indatan och identifierar mönster för olika patientgrupper. Dessa mönster ligger sedan till grund för den rekommenderade transportdestinationen som systemet producerar. – I de existerande traumalarmskriterierna finns det ingen bakomliggande matematik för bedömningen av en patient. Detta kan leda till att ett kriterium dominerar triageprotokollet i jämförelse med de andra parametrarna. Skillnaden med AI modeller är att de inte är begränsade till de ”enkla” mönstren som används i dagens checklista utan har istället möjlighet att lära sig mer komplexa mönster, och har därför potential att på ett mer tillförlitligt sett prediktera rätt vårdbehov och transportdestination. – Genom att analysera den tillgängliga datan och hitta mönster kan modellen lära sig mönster som skulle vara svårt för ambulanspersonal att upptäcka. Ju mer data som är tillgänglig desto bättre modell kan utvecklas då systemet blir mer säker på de mönster den identifierar. På det sättet utvecklar man modellen, säger hon. Sedan testas modellen på ny data som modellen inte analyserat under utvecklingsstadiet för att se hur väl den predikterar framtida patientfall. Efter detta steg integreras modellen i ambulansen. Alltså, ambulanspersonalen fyller i patientens värden som tidigare men matar in dem som indata till den färdiga modellen. Modellen analyserar värdena med mönstren den lärt sig och predikterar vilken destination som är lämpligast baserat på exempelvis vårdbehov och avstånd till närmaste universitetssjukhus. Den mest sannolika destinationen blir systemets rekommendation och blir ett stöd för ambulanspersonalen vid beslutsfattande om de ska transportera patienten till ett universitetssjukhus eller inte. – Vi väljer att utveckla AI modeller eftersom de har potential att hitta mer komplicerade mönster och därmed öka precisionen i beslutskedjan, säger hon. Vad skulle du säga är den främsta fördelen för ambulanspersonalen?

– Systemet kommer vara ett digitalt hjälpmedel som passar in i ambulanspersonalens existerande arbetsförfarande. Det kan bli färre fält att checka i vid jämförelse med checklistor som idag används. Men den absolut främsta fördelen som vi kan se är att personalen kan känna sig tryggare i att fatta tuffa beslut då den

►

samverkan 112 nr 2 2020

ambulanssjukvård / Forskning

►

givna rekommendationen är välgrundad och byggd på applicerad matematik. – Personalen blir inte ensamma i att besluta om en kritisk patient ska transporteras till ett annat sjukhus än det som ligger närmast, vilket är en trygghet att ha om något skulle inträffa under den längre transportsträckan. – Dessutom kan man komplettera de svåra besluten med medicinskt sakkunnig expertuppbackning via till exempel videokonferens direkt från ambulansen som görs i projektet ViPHS (Videostöd i den prehospitala strokekedjan), ett annat projekt med kopplingar till vår tvärvetenskapliga forskargruppering.

Foto: Lars Ardarve

Vad ser du för utmaningar i projektet?

– Det finns många för det här projektet! En av de största utmaningarna vid utveckling av AI modeller kretsar kring hur den data som ska användas är uppbyggd och hur den används. Ett exempel är om en viss grupp är överrepresenterad eftersom det kan leda till att modellen lär sig starkare mönster för denna grupp i jämförelse med de andra, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ojämlik vård. Det är därför viktigt att använda ett tillräckligt stort dataset som på ett bra sätt representerar de inkluderade patientgrupperna. En annan utmaning anser hon kan bli att data kan vara strukturerad på olika sätt. Exempelvis kanske vissa parametrar dokumenteras numerärt medan andra beskrivs med text. För att hitta mönster i de olika strukturerna behövs flera matematiska modeller och det blir därför en utmaning i att besluta hur de bäst bör kombineras. – Rent tekniskt finns det många olika typer av AI modeller och många nya fortsätter att komma då det är ett attraktivt område att forska inom. Det kommer därför bli en utmaning att identifiera vilken modell som är bäst lämpad för det här projektet. Utöver det tekniska finns det många utmaningar enligt Anna Bakidou och nämner flera: det utvecklade systemet måste ha ett användarvänligt gränssnitt, följa regelverk och vara etiskt godkänt då det använder sig av patientdata för att bygga modellen. Av samma anledning är det viktigt att systemet är oåtkomligt för obehöriga. Hur ser tidsplanen ut?

– Vi hoppas på att utveckla modellen med prehospital data inom ett par år vilket inkluderar retrospektiva studier. 32

samverkan 112 nr 2 2020

Därefter har vi förhoppningen om att testa modellen i en prehospital miljö. Vad är din syn på AI inom det prehospitala området?

– Det är ett spännande område som börjar ta mer plats inom forskningen! Styrkan med AI är att verktyget kan analysera stora mängder data för att hitta mönster som inte är intuitiva för oss människor och därmed kan göra predikteringar vi inte klarar av. I den prehospitala miljön är besluten som fattas viktiga för patientens överlevnad samtidigt som det finns begränsad mängd data att grunda besluten på. Det är därför en spännande möjlighet att inkludera AI modeller som kan använda tidigare data för att ge en rekommendation i realtid och stötta ambulanspersonalen i deras beslutsprocess!

Hur känns det att forska inom detta område?

– Det känns jättekul att få starta som doktorand. I det här projektet kommer det vara viktigt att sätta samman många olika bitar för att utveckla ett system som kan användas i praktiken och som efterfrågas av personalen. Det är en utmaning som jag motiveras av och det kommer blir intressant att samarbeta med kompetenta och inspirerande personer från både Högskolan i Borås och Chalmers tekniska högskola. Dessutom blir jag nu en del av det starka tvärvetenskapliga regionala forsknings- och innovationsklustret inom prehospital sjukvård, där bland annat Chalmers, Högskolan Borås, sjukvården i VGR, Sahlgrenska Akademien och PICTA (Prehospital ICT Arena) på Lindholmen Science Park ingår, säger Anna Bakidou. ■

FAKTA: ANNA BAKIDOU Yrke: Doktorand på Avdelningen för Signalbehandling och Medicinsk teknik på Institutionen för Elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola och anställd vid sektionen för vårdvetenskap på Högskolan i Borås Utbildning: Civilingenjör i ämnet Elektroteknik en master i Biomedical Engineering. Forskningsområde: AI som beslutsstöd för en jämlik vård. Gör helst på fritiden: Vandrar i spännande naturområden, fotograferar och tränar. Samarbetsprojekt i tre år: Forskningen bedrivs som ett delprojekt inom det övergripande projektet ”Artificiell intelli-

gens (AI) som beslutsstöd – för en jämlik vård” som leds av Högskolan i Borås tillsammans med Högskolan i Østfold i Norge och med Chalmers tekniska högskola som en av parterna med ansvar för utvecklingen av de matematiska modellerna bakom beslutsstöden. Projektet pågår i tre år och finansieras genom ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) och samarbetsprogrammet Interreg Sverige-Norge med drygt 20 miljoner kronor. Målsättningen med projektet är att utforma AI-verktyg som sätter patientens behov i centrum genom att ge vårdgivaren möjlighet att utforma vården på ett sådant sätt att individuella variationer mellan olika vårdgivare minimeras.

www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

LITTERATUR / Att överleva en enorm förlust.

”Jag är lyckligt gift – men min man är bara lite död”

Foto: Privat

Foto: Adobe Stock

Marita Warborn Lundgren blev ensam mitt i livet då hennes man dog helt oväntat. Hon fann att hjälp och stöd var svårt att finna eller få. Då skrev hon och en kvinna i samma livsituation boken: ”Jag är lyckligt gift, men min man är bara lite död.” INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com Hej Marita Warborn Lundgren, en av författarna till boken. En första fråga direkt, hur kom boktiteln till, den är väl ändå aningen skruvad?

– Det kan hända att den är, möjligtvis … kanske lite lätt provokativ eller i alla fall uppseendeväckande... – Men... kärleken tar inte slut fastän någon dör. Jag kände mig fortfarande 34

samverkan 112 nr 2 2020

väldigt gift, så därför var det ganska naturligt att svara “nej tyvärr, jag är lyckligt gift, min man är bara lite död” när det var en man som frågade mig om vi två kunde träffas. – Han frågade inte en gång till! Boktiteln var från början rätt så självklar.... Ok, då förstår jag lite bättre! När jag läste boken kände jag helt klart att det här är ju

ingen rolig litteratur att läsa, men desto viktigare och nödvändigare att läsa för att få en inblick i eller större förståelse för vad det innebär att bli ensam mitt i livet – fastän den drabbade ju egentligen inte är ensam. Det här förefaller vara en bok som gemene man behöver läsa vare sig den mist sin partner, en närstående eller nära vän, så beskriv lite mer hur och varför boken kom till? www.s112.se

– Största anledningen till att vår bok blev till var för att försöka berätta att det går att överleva en enorm förlust och att det till och med går att komma tillbaka till det där som kallas livet, och kunna tänka sig en framtid igen. – Det saknades dock en sådan här bok, både för egen del och till de runtomkring - både vänner och bekanta – samt andra som drabbats och blivit ensamma. – Vi ville ge tips om hur vi tog oss igenom den verklighet som uppstår när någon du inte kan leva förutan dör, men även ge tips på hur de runtomkring ”bör bete sig”. Du har ju därmed din starka upplevelse som absolut skapade många livsexistentiella frågor och krävde lika många svar i form av olika stödfunktioner på informativ, praktisk, emotionell och kamrat-/ relationsnivå. Hur kom det sig att du skrev den tillsammans med Christina Karlberg?

– Vi träffades för första gången våren 2000 genom nätverket VIMIL, alltså Vi som mist någon mitt i livet, som jag var med och startade 1999. – VIMIL blev en slags livlina, med den självklara gemenskapen som finns där. Vi mötte här nya – och från början – helt okända vänner för livet, allt detta på grund av döden! Där fanns en förståelse, d.v.s. de som visste hur det ÄR och hur det KÄNNS och där kunde varje drabbad få känna sig normal. – När Christina och jag träffades där för första gången 2000 klickade det på alla plan och vi kompletterade verkligen varandra, och att dela med oss av våra ”jordbävningar” har vi pratat mycket och länge om. – Det tog dock 15 år innan vi genomförde bokprojektet. Vi kallar oss ibland för ”dödskompisar”, eftersom vi inte vet hur den andra var som människa innan döden präglade våra liv. – Men styrkan, trösten och förståelsen vi fått av varandra har lett till ett systerskap utöver det vanliga. – Eftersom Christina bor i Kalmar och jag bor i Varberg så ses vi inte så ofta. Vi försöker emellertid se till att träffas några gånger varje år. Vi skrev inte boken för att – som det heter – gå vidare själva. Det hade vi redan gjort! – Vi har inte fastnat i sorgen, men vi förstår vad alla nydrabbade går igenom. – Vi vet hur lätt det är att ramla ner igen även om människan just här och nu mår bra. www.s112.se

Hur stort är behovet i dagens samhälle efter en sådan här kunskap, tror du, och vad är det som t ex saknas i dagens medicin, vård- och sociallitteratur?

fördel kan läsas i preventivt syfte för att få en handlingsberedskap i fall den personliga katastrofen inträffar – för den drabbar ju faktiskt någon människa dagligen?

– Jag ser att behovet är enormt, och jag tror att hur mycket en människa teoretiskt läser om olika händelser och scenarier så går det inte att plugga sig till hur hen ska bete sig mot t ex chockade och traumatiserade efterlevande. – En del av dessa drabbade har fullt upp med att klara av att hantera vardagen och sorgen efter mannens, fruns eller sambons död, men får tyvärr dessutom vara med om helt makabra bemötanden och händelser från olika myndigheter.

– Absolut! Många säger "OM jag dör" när de egentligen borde säga "NÄR jag dör". Alla bör våga inse att det är ett faktum att vi alla ska dö, då blir dagarna förhoppningsvis mera levande. Kanske vår bok även kan hjälpa till med detta!

Och om du går utanför Sverige som till övriga nordiska länder vilka är mest jämförbara med tanke på socialkulturella aspekter, och inte minst vad gäller våra nysvenskar – hur är möjligheten för dessa att hantera vardagen när en sådan här personlig katastrof inträffar? Är det generellt så i världen idag att människans välmående glöms bort eller sätts åt sidan för samhällets välfärd i stort p g a förändrade sociokulturella och -ekonomiska förändringar?

– Svårt för mig att svara på då jag inte har några erfarenheter utanför Sverige, men jag kan ju tänka mig att språket kan vara ett hinder och att vi människor beter oss olika i chock och sorg beroende på hur vi är kulturellt uppfostrade. – Men sorgen är ju lika oavsett bakgrund! Min förhoppning och önskan är att alla som befinner sig i sitt livs allra värsta scenario kan få bli varsamt hanterade av sina medmänniskor och speciellt av alla de professionella människor som kantar vägen tillbaka. Vad skulle du säga är det viktigaste innehållet och budskapet med er bok?

– Jag säger att det är vetskapen och erfarenheten om att sorgen tar tid och kraft och mycket energi. Det blir lättare med tiden, och den drabbade överlever även om hen inte tror det från början när eländet är som allra värst. – Det är en berg- och dalbana, men groparna blir grundare och kommer alltmer sällan. Ryggsäcken kommer hen dock alltid att få bära med sig. Konkret – hur utbildad måste individen vara för att kunna ta till sig den?

– Ha, ha, läskunnig räcker gott! Vad säger du om att boken t o m med

Jobbar du aktivt med dessa frågor idag? Jag menar exempelvis om har du håller kurser eller ger föreläsningar om ämnet? Eller har ni kanske redan idag en podd eller andra sociala nätverk i bruk?

– Vi föreläser utifrån efterfrågan liksom tid och möjlighet eftersom vi båda jobbar heltid. – Vi har inte någon podd ännu men vi har en hemsida www.baralitedod.se och en Facebooksida https://www.facebook.com/ baralitedod/ Om du fick vara social-, utbildnings-, kultur- eller arbetsmiljöminister för en dag med rätt och möjlighet att lyfta in sakfrågan, hur och var skulle du i så fall göra dessa förändringar?

– Då skulle jag ha åtskilliga samtal med de som drabbas eller har drabbats liksom närstående som släkt och vänner som berörs eller har berörts. Detta för att i första hand få veta hur de vill ha det eller ville ha haft det vad gäller bemötande och resurser, för att sedan implementera deras behov och önskemål. – När vi föds, finns oändliga resurser för olika hjälpinsatser till föräldrar, men ingenting till efterlevande när någon dör mitt i livet. Slutligen för den kunskapstörstande, har du några goda förslag på ytterligare litteratur att läsa i samma ämne? Det kan vara såväl nordiskt som engelsk litteratur?

Det finns t ex många boktips på VIMILs hemsida https://www.vimil.se/om-sorg/ boktips/ Stort tack Marita Warborn Lundgren, en av författare till boken ”Jag är lyckligt gift, men min man är bara lite död” för att du tog dig tid att ge oss din klokskap när det hemska helt plötsligt och oväntat händer som att mista sin partner mitt i livet och då allt skoningslöst inom människan bara stannar fastän livet utanför behöver fortgå och gör så fastän det borde vara helt omöjligt. ■ samverkan 112 nr 2 2020

räddningstjänst / Gotland vs Australien

Samuel Johansson

in action.

Samuel och familjen tackar för sig – flyttar från gotland INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com FOTO: privat och adobe stock Hej Samuel Johansson från Klintehamn på Gotland. Till vardags jobbar du som speciallärare/-pedagog vid Visbygymnasiet, men också som deltidsbrandman vid stationen i Klintehamn. För den gotländska lokalbefolkningen är du känd, men på ett nationellt plan vet inte alla att du ”normalt” pendlar mellan Gotland och Australien, nämligen New South Wales, där du också jobbar som lärare och brandman. Men just nu har du gjort ett stort ställningstagande i livet, nämligen att flytta permanent till ”den stora öjn down under” med hela din familj – förklara hur det ligger till och är möjligt? – Inget är omöjligt… När jag pluggade i Uppsala 1995 träffade jag min nuvarande fru

samverkan 112 nr 2 2020

Megan som kommer ifrån Australien. Så jag flyttade till Australien 1997 och studerade till högstadie- och gymnasielärare i engelska vid Wollongongs universitet som ligger en timmes bilkörning söder om Sydney. Sedan flyttade vi till Sverige och Gotland 2003 och så har vi hållit på ett tag – fram och tillbaka. – Men sedan fick vi barn och det gjorde allt ”lite långsammare”. Vi var iväg för ett par år sedan och kom tillbaka Sverige i juli förra året. Som du vet så var det extraordinära bränder i julas och bland annat fick mina svärföräldrar evakueras. – Allt det här, plus att barnen stortrivs där, gjorde att vi tog ett beslut att flytta på en mer permanent basis den här gången. Vi har alla dubbelt medborgarskap, så den saken är löst.

Så var och hur kommer vardagen att te sig för familjen Johansson väl på plats ”down under”? – När vi var tillbaka vid förra tillfället 2018 till 2019 så bosatte vi oss i ett litet samhälle som heter Kiama, ungefär två timmars bilväg söder om Sydney. Där bor drygt 20 000 personer och det mesta kretsar kring strand och strandliv. – Barnen kommer att gå i sin ”gamla skola”, alltså Kiama Primary School och Kiama High School. I och med att vi redan har varit där ett år så finns det en fungerande social kontext för både barnen och oss föräldrar. – Skolor finns det gott om och både Megan och jag kommer jobba i Wollongong som ligger 45 minuter norrut. Det är en större stad www.s112.se

med 300 000 invånare, så där finns allt vi behöver. – Barnen kommer att fortsätta med sina australiska sporter som landhockey, soccer, tennis, och så nippers som är sjölivräddning för barn och ungdom. Det blir ju ett stort miljöombyte till att byta kontinent, så om du jämför dina två roller i Sverige respektive Australien både som lärare och brandman; vilka likheter och skillnader ser du egentligen? – Som lärare i Australien arbetar jag betydligt mer. Det är 27 timmars undervisning plus sport och rastvakt varje vecka jämfört med 17 timmar i Sverige, med mer byråkrati i form av rapporter och motsvarande i Australien. – Men å andra sidan är lönen nästan den dubbla. Läraryrket har högre status i Australien, det finns till exempel inga obehöriga lärare och ingen lektion får vara lärarlös. – Som brandman har jag valt att gå med i Rural Fire Service (RFS) som mestadels håller på med skogsbränder. Här är allt på frivillig väg, och jag får inget betalt. Men efter bränderna i julas så ska den som arbetat mer än sju dagar i sträck få betalt. – Det finns så klart också hel- och deltidsbrandmän och den organisationen påminner mycket om den i Sverige. Men hur funkar just den kombinationen på Gotland – att vara både lärare och brandman i vardagen? Hur löser du de dilemman som ändå måste uppstå eller du redan vet på förhand? – När jag jobbade på Donnergymnasiet i Klintehamn fungerade det väldigt bra. Eleverna var informerade om att jag ibland var tvungen att sticka iväg snabbt på uppdrag. – Hela upplägget med skolan var bra! Jag hade bara två lektionspass per dag. En på morgonen till lunch och en efter lunch till slut, så ofta hann jag tillbaka innan lektionens slut. Det gav ofta upphov till diskussioner om varför en person är med i en deltidsorganisation och ställer upp dag och natt för en ganska mager ersättning. – Nu när jag jobbade i Visby blev ”det klassiskt”; dvs jag kunde inte hålla min dagberedskap utan ”fick sälja ut” dessa timmar. Om vi så lämnar en av dina två samhällsgärningar och inriktar oss på din räddningstjänstdito, så har du även här en både lång och gedigen erfarenhet. Vad menar du är de 2-3 största förändringarna som har genomförts eller skett under dina år här i Sverige? Och om, på vilket sätt är dessa jämförbara i ditt nya hemland Australien, om det nu går, eller? www.s112.se

Läraryrket har en högre status i Australien. Det finns inga obehöriga lärare och ingen lektion får vara lärarlös. Lönen är nästan den dubbla vid en jämjörelse med svenska lärarlöner.

Som brandman har Samuel valt att gå med i Rural Fire Service (RFS) som mestadels håller på med skogsbränder. Familjen stöttar hans engagemang. – En stor positiv förändring här i Sverige har varit konceptet Säker Brandman. Det har förändrat mycket hur vi ser på vår egen långsiktiga säkerhet. Det är inte lika macho längre att inte tvätta larmstället och att inte lukta rök. I samband med detta har också tänket kring miljön blivit mer medvetandegjort. Istället för att bara spola en massa vatten som kan förorena vattendrag så har vi olika taktiker att ta till. – En annan stor förändring för oss på Gotland har varit indelningen i distrikt. Nu jobbar flera stationer tillsammans för att öva och hålla beredskap och i samband med detta

infördes fler små mobila enheter som snabbt kan vara på plats och reka inför kommande större enheter. En bra spinn-off effekt är att deltidsstationerna och -värnen nu träffas på regelbunden basis för att utbyta erfarenheter och skapa positiva och hållbara relationer. Australien är ganska konservativt i många avseenden, och räddningstjänsten är inget undantag. Men å andra sidan är den väldigt uppstyrd av regelverk som ”är påtvingande” och medför att enbart små förändringar görs och att inga stora svepande ingrepp sker i orga-

►

samverkan 112 nr 2 2020

räddningstjänst / Gotland vs Australien

► nisationen. Men efter de förödande bränderna i Victoria 2009, där 178 personer dog och 1800 hus brann upp på en eftermiddag, gjordes det många förändringar som antagligen räddade många liv nu i julas. – Nu har varje brandbil ett släcksystem runt hytt och hjulhus som klarar av en ’flash over’ på 20 minuter. Det är en av de första kunskaper en brandman får lära sig, alltså hur bilen brandsäkras på 90 sekunder. – På den station jag tillhör så har vi även fått behörighet att utöva rökdykning. Samhället har växt så snabbt och mycket varför behovet finns och här finns mycket att lära! – När ledningen fick reda på att jag har jobbat som rökdykarinstruktör i Sverige så har jag fått en del uppdrag att hålla i den typen av övningar. – Det är så att svensk rökdykning, motsvarande Compartment Fire Behaviour, har banat en bit väg för mig i Australien. Det går ju inte att komma från att fråga dig lite mer om de många bränderna i Australien under 2019 som du faktiskt var med och släckte. Vad var din största lärdom som du fick med dig därifrån? Går denna kompetens att överföra till en svensk kontext, alltså vad kan vi ta/dra för lärdom av både lyckade och mindre lyckade insatser? Och hur och på vilket sätt ska en sådan kompetens förmedlas ut till kollegor på olika nivåer? – Jag var ju i Sverige i julas, men det brinner alltid i Australien, och när jag var där tidigare så har jag fått vara med om en del bränder. Den största skillnaden är den snabba mobilitet som gäller där, dvs hur vi på en minut samlar upp slang, kommer in i brandbilen och omgrupperar. – I och med att skogen oftast består av eukalyptus så är brandförloppet närmast explosionsartat. Det går inte att lägga ut standardutlägg eller komma med långsamma bandvagnar som ska kopplas av och på en lastväxlare. – Sedan är det en otroligt bra koordination mellan land och luftburna enheter. Här har Sverige sålt ut sig totalt! Mycket skogsbrandsläckning blir ganska teoretisk i Sverige då det är få stora bränder så varken brandmän eller befäl får lära sig i skarpa lägen. – Jag var med i Ljusdal 2018 tillsammans med deltidare och värnare från Gotland, vilket var väldigt lärorikt. Men det är lite oklart hur den erfarenheten togs tillvara lokalt. Själv har jag aldrig blivit tillfrågad om mina erfarenheter eller kunskaper, förutom på min station och framförallt min grupp, men de har ju inte haft något val att inte få ta del av det, ha, ha. Här är det en stor skillnad på attityd tycker jag. I Aus-

samverkan 112 nr 2 2020

tralien blev jag med en gång tillfrågad om mina kompetenser och om jag vill sprida dessa. – I Sverige, utifrån min erfarenhet, är det mer viktigt vem det kommer ifrån. Du har ju också varit med i ett flertal bränder även hemma på Gotland såsom skogsbranden i Vänge 2016, men jobbet som brandman är ju väldigt omväxlande så vad skulle du säga är den typ av insats som påverkar dig mest på alla plan som person dvs ”from a När kårledningen i New South Wales fick reda på att body, mind and spirit Samuel har jobbat som rökdykarinstruktör i Sverige perspective”? så har han fått en del uppdrag att hålla övningar även – Mitt svar är nog på den nya arbetsplatsen. samma som de flesta andra brandmän: När jag ser att jag gjort en När du känner dig tillräckligt ”varm i kläpositiv skillnad i en människas liv när hen derna” på din station, med vad och varför varit i en utsatt situation, så är det just det som kommer du att vilja verka för där, tror du? gör att jag vill fortsätta med yrket. – Som jag sade tidigare så lär det bli rökdyk– På Gotland åker vi på I Väntan På Ambuning för min del, något som ledningen också lans (IVPA), men kallas nog för SALSA in räknar med. andra förbund. Här blir det så tydligt när jag någon gång lyckas ”få tillbaka livet på en Till sist, är tanken att du och familjen person” – en sådan fantastisk känsla, men det stannar i Australien för gott eller avser händer tyvärr alltför sällan. du och frun att återkomma och tillbringa den goda ålderdomen på ”öjn” när den så När du nu lämnar Sverige för Australien, småningom inträffar, eller blir ni kvar på vad kommer du sannolikt att sakna från ”storöjn down under”? den svenska räddningstjänsten? – Ha, ha, vi har alltid sagt att allting är per– Självklart så är det gemenskapen i kåren manent tills vi säger att det inte är det. Framtioch framförallt gruppen. När vi upplever saker den är höljd idunkel för oss alla. tillsammans som inte kan eller får talas med andra om så skapar det en speciell relation som Intressant, då får vi se om du eller framtiär svår att förstå för den som inte har upplevt den hade rätt! detta. Stort tack Samuel Johansson, deltidsOch vad längtar du efter som den Austrabrandman från Klintehamn och Gotland lienska räddningstjänsten väntar på dig och snart detsamma i Kiama liksom Germed och bidrar med som ett klart merringong och Australien för du tog dig tid värde? att besvara Samverkan 112s frågor och – Det är samma sak såklart, men Aussies har förmedlade dina tankar liksom erfarenheen annan jargong som är ganska skön – no ter som brandman från två kontinenter.■ worries mate. – Arbetsmässigt så är det just erfarenheter FAKTA: New South Wales eller Nya Sydwales är Australiens mest och kunskaper om skogsbrandsläckning som folkrika delstat. Folkmängd: cirka 7,5 miljoner. Källa: Wikipedia blir mervärdet för mig. www.s112.se

Uformad för att klara de mycket krävande miljöerna som du som blåljuspersonal arbetar inom och med all den funktionalitet och kapacitet du behöver! Zebra har ett omfattande sortiment av robusta tablets för att tillgodose dina önskade behov och idag används vår XPAD L10 av Danska Ambulansen.

L10-portföljen erbjuder tre modeller: XSLATE L10 robust tablet, XPAD L10 robust tablet med rejält handtag och XBOOK L10 2-i-1 laptop / tablet. •

Klassad för 1.8 meters fall mot betong samt klarar IP klass 65 (Atex-klassad variant tillgänglig) som skyddar och rymmer dina krav på mobilitet även i farliga/utsatta miljöer

•

Multipla Intel® processorval erbjuder mycket hög hastighet för att möta standardprestanda för de närmsta 3-5 åren. (Intel® Pentium eller 8th Generation Core™-Series i5 eller i7 med vPro™)

•

Standard 500 nit eller 1 000 nit View Anywhere®-skärm för optimal inomhus- eller utomhusanvändning

•

Generöst antal I/O portar för att ansluta till nuvarande och framtida tekniska system (standard RJ-45, 2st USB3.0 och 1st USB-C tillsammans med optionerna True Serial och HWMI-in)

•

Multipla säkerhetsfunktioner (två Smart Card / CAC läsmöjligheter, Kensington Lock, TPM 2.0 och integrerad fingeravtrycksläsare)

•

Ett tillbehörs-set som är kompatibelt med alla Xplore L10 robusta tablet-modeller (gäller ej Atex-klassad variant)

•

Godkänd för CSAM Paratus

Förutom tablets erbjuder Zebra kompletta lösningar för mobila utskrifter och handdatorer i din krävande blåljusmiljö Kontakta oss Blaljus@zebra.com För mer information https://www.zebra.com/ gb/en/solutions/industry/public-sector.html www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2020

CISAs DIGITALA KONFERENS Tekniken övervakas och administreras av medieproducent/projektledare Erik Edvardsson Richter, Linnéuniversitetet.

Foto: Sven Åsheden

Anders Svensson och Carina Elmqvist

så här fungerar vår digitala konferens ANMÄL DIG TILL KONFERENSEN HÄR Lnu.se/cisa2020

Konferensen använder plattformen Zoom och vanlig webbläsare Vissa delar av konferensen kommer att filmas från Linnéuniversitetets studio via LnuPlay. Andra delar kommer att ske i plattformen Zoom. För att kunna deltaga behöver du en zoomlänk till konferensrummen i Zoom, samt länk till LnuPlay. – För att få bästa tekniska kvalitet rekommenderar vi att konferensdeltagarna installerar Zoom på dator eller mobil. Instruktioner för att ladda hem och installera kommer också via mejl någon vecka innan konferensen börjar, berättar Carina Elmqvist, docent i vårdvetenskap och konferensarrangör för CISA 2020. De flesta föreläsningarna sker live, men vissa föreläsningar är förinspelade. 40

samverkan 112 nr 2 2020

ZOOMLÄNK TILL KONFERENSRUMMEN Anmäld deltagare får länkar via mejl senast den 21 oktober

Samtliga föreläsare finns dock på plats live, såväl vid gästföreläsningarna som vid de parallella sessionerna. Varje session leds av en moderator, och det kommer finnas utrymme för frågor och kommentarer direkt efter presentationerna. – Vi kommer också att använda oss av chattfunktionen i Zoom. Till exempel kan man använda den för att visa att man vill ställa en fråga till föreläsaren eller om man behöver någon form av teknisk support, berättar Anders Svensson, universitetslektor i vårdvetenskap och konferensarrangör för CISA 2020. – Det är verkligen en spännande tid vi befinner oss i just nu, där vi får hitta nya mötesformer. – Välkommen till årets digitala konferens, avslutar Anders Svensson. www.s112.se

Torsdag 22 oktober

Fredag 23 oktober

08.00 - 09.00 Digital registrering och workshop med utställare

09.00 - 09.10 Invigning CISA Invigningstalare socialminister Lena Hallengren

09.00 - 09.10 CISA hälsar välkommen till dag 2 Socialminister Lena Hallengren

09.10 - 10.10 KEYNOTE: Krisstöd till insatspersonal: från genrella stödinsatser till att identifiera och möta individuella behov. Per-Olof Michel 10.10 - 10.20 Paus

09.10 - 10.10 KEYNOTE: Antibiotikaresistens i Sverige och världen – problem och lösningar. Gunnar Kahlmeter 10.10 - 10.20 Paus

10.20 - 11.00 Etisk stress. Joar Björk

10.20 - 11.00 Implementation science. Jed Duff

Parallella föreläsningar

(2 olika zoomrum, 2 värdar per rum)

11.00 - 11.30 Tema 1: Etiskt god och nära mobil vård Tema 2: Digitalt lärande inom kris- och krissamverkan 11.30 - 11.50 Tema 1: Etiskt god och nära mobil vård Tema 2: Digitalt lärande inom kris- och krissamverkan 11.50 - 12.10 Tema 1: Etiskt god och nära mobil vård Tema 2: Digitalt lärande inom kris- och krissamverkan

11.00 - 11.30 Tema 3: Framtidens intensivvård Tema 4: Framtidens anestesi- och operationssjukvård 11.30 - 12.00 Tema 3: Framtidens intensivvård Tema 4: Framtidens anestesi- och operationssjukvård 12.00 - 12.30 Tema 3: Framtidens intensivvård Tema 4: Framtidens anestesi- och operationssjukvård

12.10 - 13.30 LUNCH och workshop med utställare 13.30 - 14.30 KEYNOTE: Rimlig vård för vem och till vilket pris. Torbjörn Tännsjö 14.30 - 14.40 Paus

12.30 - 13.30 LUNCH och workshop med utställare 13.30 -14.30 KEYNOTE: Prioritering av patienter under Covid-19. Lars Sandman 14.30 - 14.40 Paus

Parallella föreläsningar

(2 olika zoomrum, 2 värdar per rum)

14.40 - 15.00 Tema 1: Etiskt god och nära mobil vård Tema 2: Digitalt lärande inom kris och krissamverkan

14.40 - 15.20 Tema 3: Framtidens intensivvård Tema 4: Framtidens anestesi- och operationssjukvård

15.00 - 15.20 Tema 1: Etiskt god och nära mobil vård Tema 2: Digitalt lärande inom kris- och kris samverkan

15.10 - 15.40 Tema 3: Framtidens intensivvård Tema 4: Framtidens anestesi- och operationssjukvård 15.40 - 15.50 Paus

15.20 - 15.40 Tema 1: Etiskt god och nära mobil vård Tema 2: Digitalt lärande inom kris- och kris samverkan 15.40 - 16.00 Tema 1: Etiskt god och nära mobil vård Tema 2: Digitalt lärande inom kris- och kris samverkan 16.00

www.s112.se

Avslutning och workshop med utställare

15.50 - 16.20 Tema 3: Framtidens intensivvård Tema 4: Framtidens anestesi- och operationssjukvård 16.20 - 16.50 Tema 3: Framtidens intensivvård Tema 4: Framtidens anestesi- och operationssjukvård 16.50 Avslutning och workshop med utställare

samverkan 112 nr 2 2020

FORSKNING / Kriminalitet och missbruk

Neighbourhood – en chans att förändra sitt liv text: ingrid gustafsson / ingrid.gustafsson@lnu.se

raby, i Växjö, klassas av polisen som ett speciellt utsatt område. Ungdomar som bor där har en ökad risk för kriminalitet och missbruk. Skäl till denna problematik är dels ett större ansvarstagande hemma vilket kan göra att ansvarsenergin tar slut och skolarbetet blir lidande. Och dels att de kan uppleva att det inte spelar någon roll om de uppför sig eller anstränger sig i skolan. Dessutom kanske familjen har en ansträngd ekonomi och det är svårt att be om pengar för att kunna köpa alla prylar som alla andra ungdomar har. För att bli tagna på allvar och nå status kan de bli våldsamma eller välja att säga ja till de ständiga erbjudandena om att sälja knark och få snabba pengar. För att motverka detta och ge ungdomarna en chans att förändra sitt liv väcktes tankar om en insats i Araby.

samverkan 112 nr 2 2020

FOTO: privat

Under 2015 anställdes Jonathan Ekros i Ulriksbergskyrkan (Ubk) för att göra en research, genom att inventera, skapa kontakter och göra fältstudier inför ett framtida projekt. Jonathan brinner för utsatta ungdomar, dels för att hans familj stöttat ungdomar med tuffa förutsättningar och dels p.g.a. boken, ”Spring för livet Nicky” av Nicky Cruz. Författaren till boken är en f.d. gängledare som var med och grundade Teen Challange Center i Brooklyn, en organisation som idag internationellt har över 550 center.

praktik i brooklyn /new york Jonathan har under en tremånaders praktik haft möjligheten att arbeta med ungdomar i kriminalitet och missbruk på centret i Brooklyn. Efter researchen skapades gratis

aktiviteter för ungdomarna, dock uppdagades att det fanns behov av en motprestation. För att lösa det skapades en arbetsdag för ungdomarna på Erikshjälpen (drivs av Ubk och Equmeniakyrkan). Det innebar ökat administrativt arbete och idén till att göra ett digitalt system föddes, vilket blev starten till den app som används idag. Hösten 2017 startades pilotprojektet Neighbourhood i Ubk, med ekonomiskt stöd av Erikshjälpen. Från start deltog sju killar och idag är det 50 inskrivna, två heltidsanställda (Jonathan och Ali Al-Saedi) och ca 20 volontärer. Numera drivs det som ett projekt finansierat av Allmänna arvsfonden och Erikshjälpen. Inför framtiden finns en önskan om samarbete med polisen och fler volontärer. Neigbourhood står på tre ben; skola, arbete och personlig utveckling.

www.s112.se

Skola, innebär att ungdomarna får läxhjälp två gånger i veckan och Ali stöttar ungdomarna på skolorna samt följer deras närvaro. Arbete, innefattar en möjlighet till arbetspraktik på Erikshjälpen och workshops för att skriva CV samt träna på arbetsintervjuer. Personlig utveckling, innehåller ledarskapsutbildning och coachande samtal. Alla tre delarna ger poäng som ungdomarna kan omvandla till event eller meriter. Event kan vara bowling, gokart, bio eller skidresa medan meriter är att få övningsköra, risk-ettan och -tvåan samt att ta truckkort.

inspiration från spelvärlden

läxhjälpen varje vecka vilket blev en vana och han nådde poängen för skidresan. Under resan uttryckte han "jag kommer inte för poängen längre, jag ser fram emot varje vecka för jag blir sedd och får den hjälp som jag behöver. Det är roligt att gå till skolan för jag hänger med och har gjort läxorna". Killen har i år tagit studenten på ett teoretiskt program med bra betyg i alla ämnen och har även tagit körkort och ett truckkort. ■ Faktaruta Neighbourhood. Är ett projekt vars syfte och målsättning är att inspirera och motivera ungdomar i riskzon för socialt utanförskap till positiva beteendemönster och ett gott synsätt gentemot samhället och livet.

Alla poäng liksom in och utcheckning på läxhjälpen sker via appen som är uppbyggd på gamification. Vanligast är de event ungdomarna kan nå snabbt för de har svårt att se långsiktigt, utan motivet är oftast här och nu. Lärare, socialsekreterare samt fritidspersonal hör av sig och undrar vad projektet gjort med ungdomarna eftersom skoluppgifter plötsligt redovisas eller att ungdomarna själva uttrycker att Neighbourhood står för förändringen. Det blir som ett kvitto på att det funkar. Ett exempel på framgång är en kille som kom till Neighbourhood under första terminen i gymnasiet och hade åtta underkända prov att ta igen. Han hade hört att man kunde samla poäng till en skidresa och började på

1. skola

www.s112.se

Jonathan Ekros

Alla tre delarna ger poäng som ungdomarna kan omvandla till exempelvis en skidresa.

2. arbete

3. personlig utveckling

samverkan 112 nr 2 2020

polis / Specialfordon

28 ton trygghet

TEXT: Johan Wangström / johan.wangstrom@telia.com FOTO: anna hållams

Polismålad lastbil med kran. Vid kravaller och demonstrationer som kräver särskilda insatser rycker den ut för att upprätthålla ordning.

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

veriges första polismålade lastbil är en Volvo FMX och ska innebära ökad trygghet för såväl personal som invånare. —Bilen är het! Den fotograferas och blir en snackis direkt när man stannar för att tanka, säger poliskommissarien Hans Larsson. Det är en betydligt lugnare insats för 71-8910 än vad det tunga fordonet är rustat för när Volvo På Väg besöker Polishögskolans område norr om Stockholm i höstrusket. Förmiddagens uppdrag handlar nämligen om att transportera en beredskapscontainer med lunch till deltagarna vid den operativa enhetens informationsdag. – Där pluggade jag för fyrtio år sedan! utbrister Hans Larsson glatt och pekar på ett av områdets röda tegelhus. Han är ansvarig för det nya polisfordonet som drar ögonen till sig vart det än rör sig och har följt hela resan från idé till färdig lastbil. Hans Larsson har arbetat med så kallad särskild polistaktik i många år. Verksamheten har sitt ursprung i göteborgskravallerna 2001, där glassplittret som sopades ihop på avenyn ledde till insikten om att polisen behövde skärpa förmågan vid demonstrationer och andra påfrestningar. En viktig del av verksamheten är det Hans Larsson kallar ”den tunga logistiken”, att snabbt flytta skyddsutrustning som exempelvis kravallstaket över stora delar av landet. Att enbart använda VW-bussar, släpvagnar och privata åkare blev ohållbart och 2016 uppstod möjligheten att förstärka den särskilda polistaktiken med en lastbil. – Det blev en lång framkörning, konstaterar Hans Larsson på polisspråk och beskriver den avancerade processen att först välja leverantör och sedan utrusta bilen. – Vi har kört lastbil, men aldrig köpt någon. Med en önskelista om fordonets förmåga träffade Hans Larsson och hans kollega potentiella leverantörer men också ett antal åkare med kranbil, och fick tips om det kommande bygget.

Många speciallösningar Valet blev en Volvo FMX och Thomas Falk vid Volvo Truck Center i Sollentuna blev säljaren som skulle hålla ihop det ungefär årslånga projektet fram till leverans i våras. – Jättekul! Man vet ju att det är en www.s112.se

— Det finns hur många användningsområden som helst, men nu ska också organisationen förstå potentialen, förklarar Hans Larsson och nämner att uppbyggnaden av totalförsvaret ställer krav på nya logistiklösningar. väldigt speciell produkt vi ska leverera och den kommer att synas. Bilen har varit väl känd inom vår organisation och det har pratats i polishuset, ”när kommer den?”, berättar han och konstaterar att det är ”mycket special” från regplåt till regplåt. – Vi är rätt ensamma om möjligheten att kunna lyfta boggin som vanligt trots att det är tandemdrift, vilket sparar både bränsle och däck. Vi har också satt på framhjulsdrift, det är inte så vanligt utanför gruvmiljöer. Det är dock påbygget som varit mest avancerat, säger Thomas Falk. Fordonet är mycket väl planerat i stora och små detaljer för att öka säkerheten för såväl personal som omgivning.

– I stökiga miljöer är bilen ett skydd. En bil som blivit utslagen är istället ett problem, förklarar Hans Larsson, som inte vill berätta allt för detaljerat om de förstärkningar som gjorts mot exempelvis sabotage. Men, elva kameror hjälper föraren att ha nästan 100 procent koll runt fordonet. – Man är inte så mallig första gången man ska köra runt på gångvägarna omkring UD, avslöjar han. Kranen väcker uppmärksamhet i sig. Den är på 40 tonmeter, lyfter smidigt betongsuggor femton meter in i en park och innebär att personalen måste ha kranförarutbildning.

►

samverkan 112 nr 2 2020

polis / Specialfordon

► – Många undrar hur vi klarar framaxeltrycket, det gör vi men det gäller att tänka till säger Hans Larsson lika finurligt som han undviker frågan om hur snabbt bilen går. – Ärligt talat, jag vet inte. Vi har inte toppat den, faktiskt inte, haha. Men, här hemma tjänar vi inget på hastigheten, det är på de långa distanserna. Bilen är en nationell resurs som när som helst kan få uppdrag var som helst i landet.

En snackis vid macken Förutom att bilen är ”helt underbar att köra” har den blivit ett lyft för hela organisationen. På en vända får man exempelvis med sig lika många skyddsstaket som krävt åtta enkelresor med personbil. Men ännu är verksamheten kring lastbilen fortfarande i uppbyggnadsskedet. – Det finns hur många användningsområden som helst, men nu ska också organisationen förstå potentialen, förklarar Hans Larsson och nämner att uppbyggnaden av totalförsvaret ställer krav på nya logistiklösningar. Att lastbilen skulle vara polismålad var en självklarhet, men frågan är om myndigheten väntat sig den stora PR-effekten. – Du kan inte åka på något uppdrag utan att folk kommer fram och pratar om den här. Den fotas när vi är ute och kör. Om man stannar och tankar eller fikar, blir den en snackis med en gång. Det här är en reklampelare som heter duga. Inför den första vintern med 71-8910 hoppas Hans Larsson på halkkörning i Älvdalen, och han funderar redan på tillökning i vagnparken. – Vi ser ju att vi snart har behov av en kärra till den här. Sedan vill vi ju ha en krok, en lastväxlare, säger han och skrattar. Det unika nyförvärvet innebär trygghet, men också glädje. ■

FAKTARUTA SÄRSKILD POLISTAKTIK

Lastbilen är klassad som utryckningsfordon som vilken målad polisbil som helst. Den saknar dessutom hastighetsregulator och är enligt kravspecen byggd för en marschfart på 120 kilometer i timmen.

God överblick ökar beredskapen mot eventuella angrepp och är en trygghet vid körning i trånga miljöer med många människor i rörelse. Kranbilen har byggts av Gehab i Alvesta.

• Startade efter kravallerna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001. • Ska kunna agera vid besvärliga situationer som våldsamma demonstrationer. • Resurserna utgår från Stockholm, Göteborg och Malmö. • Verksamheten har ett antal förstärkta fordon. • De fem förare som kör lastbilen har bland annat kranförarutbildning, YKB och ADR. • Det nya lastfordonet har uppdrag ungefär två gånger i veckan.

samverkan 112 nr 2 2020

FAKTARUTA POLISENS 71-8910

• Volvo FMX levererad av: Volvo Truck Center i Sollentuna. • Motor: 460 hästkrafter, 13-liters. • Axelkonfiguration: 6x4 med tandemaxellyft. • Växellåda: I-Shift AT2612F. • Bakväxel: RTS2370A. • Tjänstevikt: 18 807 kg. • Lastvikt: 9 193 kg.

www.s112.se

Spara ryggen - använd bara din utbildning och kompetens • Inga lyft - upp/ner - in/ut • Elektrisk kontroll • Många genomtänkta ambulansfunktioner • Använd upp till 300 kg/kuvös/IVA

Återförsäljare: Medak ApS ka@medak.dk +45 70 299 911 WWW.MEDAK.DK www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2020

Betald annonsplats

NÄR VI BLIR SJUKA ELLER SKADAR OSS PÅ JOBBET ARBETSGIVARENS ANSVAR Magasingatan 5 803 10 Gävle Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

för arbetsmiljön beskrivs i arbetsmiljölagen och är långtgående. Alla som drabbats av arbetssjukdom eller arbetsskada vet att det kan vara slingriga och tålamodskrävande vägar att navigera sig igenom för att få sitt ärende prövat. Under den första perioden av den pågående pandemin så rådde det bland annat brist på skyddsutrustning och allmän beredskap för att möta en pandemi.

Förbundet har under många år belyst den eftersatta beredskapen och den på många håll utraderade övningsverksamheten. Mycket har satts på sin spets i och med Covid 19. Otaliga rapporter och avvikelser har skrivits under våren angående smitta och skada på arbetsplatserna. Förbundet har erfarit att arbetsgivare inte sällan varit dåligt inlästa på sitt arbetsmiljöansvar och vad vi kan se har det inte skett många 3.3:A -anmälningar (anmälan om arbetsskada) till arbetsmiljöverket. Arbetsgivare har i vissa fall hävdar att arbetstagaren ska kunna påvisa att smittan har skett på arbetsplatsen. Arbetsskada är enligt förbundets bestämda mening definitionsmässigt skada/ smitta på, eller vid resa till och ifrån arbetsplatsen. Det är arbetsgivaren själv som från fall till fall bedömer om tillbudet eller skadan är så allvarlig att den behöver anmälas till oss. Är du osäker på om händelsen är tillräckligt allvarlig är det bättre att anmäla än att inte göra det. Om en arbetsgivare inte anmält en allvarlig händelse kan du bli dömd i domstol att betala böter enligt 8 kap. 2 § arbetsmiljölagen. Oavsett om en anmäld händelse leder till att Arbetsmiljöverket vidtar åtgärder eller inte är arbetsgivaren alltid skyldig att själv utreda vad som hänt och sedan genomföra de åtgärder som behövs för att det som inträffat inte ska hända igen. Se 9 och 10 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

Betald annonsplats

FÖRBUNDET ANSER ATT:

– det ska råda omvänd bevisbörda där att arbetsgivare ska bevisa att smittan inte skett på, eller vid resa till eller ifrån arbetet. I fallet med personer som smittats av covid 19 i tjänsten så har det i flera fall fått långtgående konsekvenser. – ambulanspersonal måste försäkras övning i lag. Beredskapen är milt sagt eftersatt i stora delar av Sverige. Alltjämt så saknar många anställda en kvalitetssäkrad utbildning i utryckningskörning, CBRNE, viktiga bokstavsutbildningar och tester. – arbetsgivaren står för karensdag och erbjuder full lönekompensation och pensionsavsättningar vid smitta. – att omvänd bevisbörda, slopande av karensdag och full kompensation vad det gäller lön, pension och andra ersättningar och förmåner kompenseras fullt ut ska rimligen gälla vid samtliga sjukdomar som kan tänkas härröra till arbetet. Så som säsongsbundna sjukdomar som ”vinterkräksjuka”, influensa därtill MRSA, Hepatit, TBC.

100 MILJONER FRÅN REGERINGEN REGERINGEN VILL stärka ambulanssjukvården och föreslår i höstbudgeten en satsning på 100 miljoner kronor 2021 och motsvarande belopp för 2022–2023. Intentionen med den föreslagna budgetposten är att göra ambulanssjukvården mer jämlik och effektiv över hela landet. I satsningen ingår bland annat kompetensutveckling av ambulanspersonalen, vilket kommer kräva reformer av stora mått.

www.s112.se

Regeringen vill även stärka den prehospitala förmågan att hjälpa personer med psykiatriska problem. FÖRBUNDET TROR att de 100 miljonerna i någon mån kan dämpa följderna av de nedskärningar som sker inom den prehospitala verksamheten i Sverige. Vi måste dock bli ännu klarare och tydligare att deklarera behovet av beredskap, övning och tester.

samverkan 112 nr 2 2020

räddningstjänst / Porträtt

jan bejrums passion för räddningstjänst INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND beppe.fridlund@gmail.com FOTO: privat och adobe stock

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

Hej Jan Bejrum, årsrik f d räddningschef vid Gotlands kommun, hur mår du idag och vad har du för trevliga aktiviteter inskrivna i din kalender nu för tiden?

– Jag har fortfarande förmånen av att få vara frisk och pigg vilket jag uppskattar och njuter av varje dag. Jag bor sedan många år centralt i Visby med mina tvillingar, Isac och Lucas, nyss fyllda 20 och på väg ut i livet. – Ja, tänk vilka möjligheter det finns idag för unga människor! Jag gläds även åt mina två bonusbarn Marcus och Malin som båda har stimulerande jobb och bor med sina familjer här på ön. – Som äldst i en syskonskara på fyra där alla är i livet och spridda över landet medför detta lite resor till Skåne och Stockholmsregionen under olika delar av året. – I vinter hägrar ånyo en skidresa till Alperna om det nu funkar med tanke på Covid-19, och lite golf och föreningsliv finns det också alltid tid för. – Men min agenda har självklart tunnats ut efter pensioneringen men jag har uppdrag som anknyter till min profession vilket är kul och väldigt stimulerande. Sedan flera år tillbaka är jag ordförande i Brandskyddsföreningen Gotland och även ordförande i föreningens bolag Brandförebyggarna Gotland AB som ombesörjer sotningen här på ön. – Dessutom är jag ordförande i en mindre bostadsrättsförening i Visby med allt vad det innebär. – Brandförebyggarna Gotland AB som är ägt till 50% av Brandskyddsföreningen Gotland jobbar med förebyggande brandskydd, sotning, rensning av imkanaler, brandskyddskontroller och besiktningar. Brandvarnare, brandsläckare och brandfiltar checkas av skorstensfejare och skorstensfejartekniker vid varje uppdrag, ca. 500 i veckan. – Vårt mål är att minimera – ja helt radera bostadsbränderna på Gotland. Det är en stimulerande utmaning! Väldigt stimulerade är också att få följa kompetensutvecklingen av skorstensfejare till skorstenstekniker till att bli brandförebyggare fullt ut i sina kontakter med kunderna. – Lite kul är också att Brandskyddsföreningen Gotland 2017 lyckades med hjälp av Svenska Brandskyddsföreningen köpa den gamla brandstationen tillika kulturbyggnad på Klinttorget i Visby efter många turer. Så snart får årsrika, barn och brandmän tillgång till en trevlig museilokal innanför ringmuren i Visby där vi kan genomföra olika brandförebyggande www.s112.se

aktiviteter och event. Idag håller vi på för fullt med att renovera den. Du kom till Gotland 1974 som biträdande räddningschef och blev ön trogen som räddningschef fram till din pensionering 2006. Vad menar du är orsaken – eller om så – till att du blev kvar så länge med tanke på att svensken i allmänhet stannar fem år innan hen går vidare?

– Jag kom till Gotland för första gången i mitt liv våren 1974. Det var en vårdag, där jag blev skjutsad av en trevlig taxichaufför från flygplatsen till brandstationen i Visby. Han var nyfiken på mig och undrade vad jag skulle göra på Gotland en dag som denna. Jag berättade mitt uppdrag, alltså att titta på ett arbete som vice brandchef för att kanske acceptera erbjudandet. – Han vände sig till mig och avslöjade: ”För trettio år sedan skjutsade jag en överläkare in till Visby lasarett och han blev kvar hela sin gärning!” För min del blev det likadant och jag tänker ofta på det trevliga samtalet chauffören och jag hade i taxibilen. Och hur viktigt det första intrycket är av ny miljö! – Det är flera orsaker till att jag varit Gotland trogen under hela mitt yrkesverksamma liv. En viktig faktor initialt var just det välkomnande jag fick av min dåvarande chef, brandchef Karl-Axel Sandberg med fru och alla medarbetare på brandkåren. Karl-Axel blev min mentor, chef och vän under alla år. – Han introducerade mig i det gotländska föreningslivet och politiken på Gotland. Jag fick förmånen att jobba med en chef och politiker där handslaget gällde som beslut och där ett taget beslut i nämnd stod sig även om protester ibland varit högljudda. – Förtroendet som jag fick från medarbetare och politiker gjorde att jag kände mig ha en uppgift tillika utmaning att ta mig an här på Gotland vilket var roligt, stimulerande och kul. – Den viktigaste faktorn är dock att jag förälskade mig i Gotland, gotlänningarna och en gotländska. Om vi backar tillbaka i tiden – varifrån gick du ombord när du styrde skutan över havet och vad hade du med dig i lasten? Alltså vilken utbildning och tjänst lämnade du till förmån för Visby?

– Jag växte faktiskt upp på brandstationen i Nybro, alltså i något som hette Pojkbrandkåren där jag jobbade en månad

varje sommar i fem år. Detta medförde att jag fick en utbildning som deltidsbrandman och tjänstgjorde i dygnsskift med övriga heltidsanställda brandmän, där 2 dygns jobb varvades med ett dygns ledighet. – Utbildningen till brandman varvades dessutom med allt underhållsarbete som årligen måste göras på utrustning m.m. Den här tiden var lärorik, kul och gav kamratskap. – Här lades grunden till mitt genuina intresse för brandyrket och viljan att hjälpa människor i nöd. Dessutom kompetensutvecklade jag mig inom ambulanssjukvården vid Kalmar läns landsting när jag ”fyllt körkort” vilket var ett krav för att kunna vikariera som brandman i Nybro. – Så jag tjänstgjorde som ambulansförare och brandman under ordinarie personals semestrar och ledigheter under några år. – Men en brandmästare i Nybro – mer eller mindre – tvingade mig att söka brandingenjörsutbildningen i Solna. – Jag sökte, kom in, och blev färdig brandingenjör 1973 och erbjöds då att jobba med förebyggande brandskydd i Nybro. – Men jag kände att tjänsten på Gotland gjorde mig nyfiken att testa något helt okänt, att som vice brandchef på Gotland ansvara för brandkårer, ambulanssjukvård och alarmering. I dagens blåsljusverksamheter handlar det mycket om att påvisa nyttoeffekten och att räddningsinsatserna därför måste samordnas mellan flera räddningsaktörer för att vara såväl liv- som resurseffektiva – hur var det ”på din tid”? Vilka etablerade modeller och strategier fanns då eller har du ”gått igenom”?

– För mig var det oerhört viktigt att mandatet som chef var tydligt och klart från mina politiker och nämnd, varför mitt ledarkontrakt formulerades klart och tydligt. – Detta blev grundpelaren för hela min aktiva tid som chef för räddningsorganisationen och extra viktigt blev kontraktet då olika politiska mandatperioder avlöste varandra. Den övergripande strategin för mig under alla år utgick ifrån frågeställningarna: – Hur kan vi nå fram inom rimliga tider då människor kommer i någon form av nöd? ► samverkan 112 nr 2 2020

räddningstjänst / Porträtt

► – Vad kan vi bli bättre på? Gör vi rätt saker? Vilka risker har vi på Gotland? – Vi finns ju till för medborgarna i tjänst dygnet runt och det är beredskapen runt om på ön som drar kostnader, inte själva larmet eller utryckningen. – Genom åren hade jag ansvaret för brandkårer, ambulanssjukvård, larmcentral, förebyggande brandskydd inklusive tillsyn av sotning och även kommunens beredskapsplanering. – Det innebar stora ekonomiska resurser, men utnyttjades detta optimalt? Tio brandstationer med personal och materiella resurser fanns och finns fortfarande strategiskt grupperade på ön men beredskapsnivån har förändrats för att omfördela ekonomiska resurser. – Det var nog 1975 som en enkel riskanalys genomfördes inom dåvarande Gotlands kommun. Vi gick då ifrån att vara en brandkår till att forma en räddningskår i och med att den nya lagstiftningen stod för dörren. – I analysen tydliggjordes långa insatstider och låg kompetens i ambulans, liksom stort antal självmord bland unga, avsaknad av resurser vid kemutsläpp och mycket mer. – Det påvisades även att det fanns stora olikheter i insatstider. För brandkåren var kravet maximalt 10 minuter från larm till på plats med första styrka i så kallad klass 1 bebyggelse. Ambulansorganisationen saknade dessutom insatskrav! Ja, bristerna var många varför listan blev lång! – Utmaningen blev kompetensutveckling av heltidspersonal, deltidspersonal och brandvärnspersonal med en konsekvens att kravprofilen ökade på samtliga medarbetare. – Alla medarbetare på alla nivåer i organisationen utbildades i akut omhändertagande som planerades av vår ambulansöverläkare. – Sjukvårdslarm infördes på samtliga brandstationer vilket jag tror vi var först med i landet. Detta innebar att brandenhet utlarmades parallellt med ambulans om beräknad insatstid för ambulans översteg 10 minuter. – I början var många fundersamma varför det vid ett sjukvårdslarm kom en brandbil istället för ambulans, men hjälpen blev väldigt uppskattad. – Krav kom så att ställas på ökad sjukvårdsutbildning, men också att heltidsanställda brandmän skulle genomgå vattendykarutbildning efter försvarets modell. – Vidare rekryterades undersköterskor 52

samverkan 112 nr 2 2020

och sjuksköterskor för att höja kompetensen i ambulans. Ambulanserna kom då att bemannas av en vidareutbildad brandman i akutsjukvård och en sjuksköterska men idag är det två specialistutbildade sjuksköterskor. Likaså att kvinnliga medarbetare kom in i organisationen. – Akutsjukvårdens utrustning förbättrades avsevärt inom hela räddningsorganisationen, där bl a hjärtstartare till samtliga förstaenheter inköptes. – En länk som saknades inom den gotländska ambulanssjukvården var en ambulanshelikopter som snabbt kunde larmas till platser där insatstiden för ambulans var lång som exempelvis till Fårö, Storsudret och Östergarnslandet eller att föra svårt sjuka alternativt olycksdrabbade på Gotland till specialistsjukhus på fastlandet. – Den gotländska brandkåren och sjukvården hade genom åren samverkat med försvarsmaktens helikopter på Gotland, där cirka 20 akuta sjuktransporter till fastlandssjukhus genomfördes årligen åt den gotländska sjukvården, och det var härifrån som nyttan med helikopter tydliggjordes för mig. – Tidigt i diskussionerna gavs dock ett besked från försvaret om att flyga reguljära ambulansuppdrag inte var möjligt. Då som nu var den ekonomiska situationen ansträngd inom kommunen varför andra vägar måste sökas för att nå målet. – På initiativ av ambulansöverläkare och räddningschef i kommunen bildades 1987 en stiftelse ”SOS-Helikoptern Gotland”. I styrelsen ingick även dåvarande

räddningsnämnds ordförande och kommunalråd för sjukvården på Gotland. – Målet för stiftelsen var att skapa en fungerande ambulanshelikopterorganisation inom den gotländska ambulanssjukvården. Det ledde till att ett tre månaders ambulanshelikopterförsök startades på Gotland med ekonomisk hjälp från Socialstyrelsen. – Försöket genomfördes och svaret var entydigt, att en ökad användning av helikopter inom ambulanssjukvård räddar liv. – Stiftelsen bildade bolaget SOS Helikoptern Gotland AB som började sin verksamhet i början av 90-talet. Första åren genomfördes cirka 35 - 40 ambulansflygningar fördelat mellan uppdrag på Gotland och till fastlandssjukhus. – Idag utför den gotländska ambulanshelikoptern cirka 550 årliga uppdrag och är en naturlig och etablerad del i den gotländska ambulanssjukvården. – Självklart var det många grynnor och skär att undvika vid etablerandet av ambulanshelikoptern med flera segslitna förhandlingar på olika nivåer i samhällsmaskineriet och en tragisk olycka där en helikopter försvann i havet varpå tre medarbetare omkom hösten 1994. – Efter olyckan var den politiska ledningen i kommunen enig och det är fantastiskt att idag konstatera att helikoptern utgör en viktig trygghetsfaktor för alla som vistas på ön. – Under hela min tid som ansvarig för den gotländska räddningstjänsten arbetade vi medvetet med kvalitetsfrågor processorienterat. ► www.s112.se

NYLANSERING!

IM-MEDICO GREEN LINE Personalen verksamma inom IM-Medicos prehospitala segment är vidareutbildade sjuksköterskor med långvarig erfarenhet från ambulanssjukvård. Vi har med personlig erfarenhet, internationell inspiration samt framförallt värdefulla synpunkter och idéer från dagens ambulanspersonal utvecklat IM-Medico Green Line. IM-Medico Green Line innehåller akutväskorna IM-Medico Hybrid och IM-Medico Plus. IM-Medicos akutväskor är handgjorda i det pvc-fria materialet micrAgard PLUS. Materialet underlättar att hålla väskorna rena och fria från smuts och bakterier. Det pvc-fria materialet är ett bra val ur såväl hygienaspekt som miljöhänsyn. Materialet är även hållfast, vattentätt och flamsäkert. IM-Medicos väskor tvättas med tvål och vatten men tål såväl desinfektionsmedel som maskintvätt i de fall det anses nödvändigt. Akutväskor levereras kompletta med innerväggar och mellanvägg. Samtliga väskor innefattas av 24 månaders garanti. Kontakta oss gärna för mer information!

KONTAKT:

+46 8 715 55 10 info@im-medico.se im-medico.se

DIGITALA RIKTLINJER Informationshämtning ska vara snabbt, enkelt och tillgängligt. Vi tillhandahåller ett användarvänligt kunskapsstöd för ambulanssjukvården, räddningstjänsten och för all personal som behöver ha tillgång till informationen ute på fältet. Verksamhetens utsedda administratörer redigerar innehållet och uppdaterar direkt via ett lätthanterligt publiceringsverktyg. - Kan användas på alla enheter - Utvecklat efter verksamhetens graﬁska proﬁl - Prenumerationskostnad från 19 000 kr/år - Obegränsat antal användare

Softwerk AB +46 (0)70-988 02 86 contact@infosynk.se

www.s112.se

https://infosynk.se Reveljgränd 5, 352 36 Växjö

samverkan 112 nr 2 2020

räddningstjänst / Porträtt

► Ordning och reda och ständiga förbättringar var ledorden. – Räddningstjänstens verksamhet certifierades i slutet av 90-talet enligt ISO 9001. I Räddningstjänstplan Gotland som antogs av Kommunfullmäktige 16 juni 1997 fanns räddningstjänstens kvalitetsidé med, där den politiska ledningen hade fastställt insatstider, kompetens m.m. – Tyvärr föreligger ingen certifieringen idag men processtänket och processerna lever kvar. – Självklart var det under alla år en ständig diskussion om ekonomiska resurser till räddningsorganisationen, ibland t.o.m. tuffa diskussioner med den politiska ledningen och medarbetare. Ibland fick investeringar skjutas fram för att få acceptans, som exempelvis byggandet av en ny brandstation i Visby. – Vi gick också från deltidskår till brandvärn på några enheter som än idag fungerar väl i sin nya roll. Jag vek mig inte från min inre kompass oavsett om jag hade politiskt motstånd eller diskussion med medarbetarna om strategiska frågor. – Mitt fokus var att öka tryggheten på ön och att förvalta den budget som tilldelats på bästa och effektivaste sätt. Utan tvekan var jag den förvaltningschef som ständigt hade överskridit budget vid årets slut men fick acceptans då jag redovisade till politikerna vart pengarna hade tagit vägen. Så hur ser du då tillbaka på ”den gamla goda tiden”? Vad saknar du idag som pensionär och vad saknar du inte?

– Ja, det är ett begrepp som vi slänger oss med lite vårdslöst ibland. Faktum är att allt – i princip – har utvecklats och blivit till det bättre, men visst finns undantag! – Jag njuter dock som årsrik av att blicka tillbaka på min aktiva tid. Tänk vilken förmån det har varit att få vara med och skapa ambulanshelikopterorganisationen med hangar intill brandstationen, bygga ny brandstation i Visby med en integrering av Luftfartsverkets brandkår och SOS Alarms larmcentral. – Att få vara med att genomföra kompetensutveckling av brandmän som blev vattendykare och ambulanssjukvårdare som blev akutsjuksköterskor i ambulans och helikopter, det känns mycket bra! – Beredskapsplaneringen för hela civila försvaret var också en del av vår verksamhet, och vilken fantastisk resa jag har fått 54

samverkan 112 nr 2 2020

vara med om även där, när viktiga mål sattes upp och nåddes till gagn för tryggheten på Gotland. – Nuvarande ledning och medarbetare har förvaltat och utvecklat organisationen ytterligare. Det känns oerhört härligt när jag möter nya och gamla medarbetare inom räddningstjänsten och växlar några ord, och jag kan konstatera att de flesta fortfarande vet vem jag är och stod för! – Nej, jag saknar inget idag som pensionär från mitt yrkesverksamma liv som chef för den gotländska räddningstjänsten. Allt har sin tid och jag har gjort min insats och lämnade stolt över en professionell organisation till en ny ledare. – Jag saknar dock det visionära tänkandet och nytänkandet inom svensk räddningstjänst, som t. ex. varför utplånas inte bostadsbränderna? – Hur kan det vara möjligt att erfarenheter från svåra insatser inte tas till vara effektivt och snabbt. Faktum är att mängder av rapporter har skrivits av olika aktörer, men ej förvaltats utan hamnat i bokhyllan. – Vi hade en omfattande skogsbrand på Gotland 1992 vilken utvärderades av dåvarande Räddningsverket, där en av erfarenheterna var avsaknad av vattenbombande flygplan. Företrädare för landets räddningstjänster besökte bl. a. Kanada för att studera deras skogsbrandorganisation och efter ytterligare svåra skogsbränder under senare år har Sverige äntligen fått flygplan stationerade i Sverige för skogsbrandbekämpning. – Tyvärr har dessa mindre vattenbombningskapacitet än vad vi föreslog – efter 28 år är det bättre men absolut inte ok. Och nu i realtid, den som är aktuell idag; för du följer ju verkligen med i utvecklingen – vilka menar du är framgångsfaktorerna med stort F i dagens räddningstjänst?

– Den avgörande F-faktorn är utan tvekan utalarmeringen. Jag tror att SOSAlarms larmcentraler har och kommer att vara än mer centrala och avgörande för räddningsorganisationernas möjligheter att göra snabba och bra insatser. – Larmoperatörernas kompetens och skicklighet i kombination med ständigt kvalitetsarbete inom SOS-Alarm räddar många liv. Det är en imponerande utveckling som skett inom utalarmeringens område, som exempelvis 112-appen. – Vissa kommuner har dessutom egen räddningscentral som Stockholm dit Gotland anslutit sig. Gotland får direkt

tillgång till kompetent ledningspersonal och stab om en sådan behövs. – Jag tror definitivt att framtidens alarmering kommer att bli än bättre med den teknikutveckling som står inför dörren. – En annan F-faktor är Regeringens proposition om ”En effektivare kommunal räddningstjänst” vilken ytterligare kommer att bidra till bättre kompetens i kommuner samt att ledning vid extra ordinära händelser säkras över hela landet. – En fråga är dock när sjöräddningsliksom flygräddningscentralen integreras i SOS-Alarms ansvar? – Närheten till ”kunderna-hjälpbehövande” är den styrka som kommer växa sig starkare framöver och är därför också en F-faktor. Människor som är i någon form av nöd vill ha hjälp inom acceptabel tid. – Räddningstjänstens vaktstyrkor är strategiskt lokaliserade och når en stor del av befolkningen i kommunen inom rimliga tider. – Ytterligare F-faktorer är att förebyggande insatser av vaktstyrkor kommer att prioriteras i kombination med att det avrustade civilförsvaret återskapas. – Jag tror att vi även kommer se mer av frivilliga insatser för att stärka upp hjälpbehovet snabbare. Jag blir mycket imponerad av de försök med drönare som görs med att flyga ut en hjärtstartare till hjälpbehövande. – Ännu en F-faktor är om räddningstjänst vågar ta för sig av de möjligheter som finns inom varje kommun, d.v.s. att bli naturlig samarbetspartner för kommuninnevånarna i trygghetsfrågor. Räddningstjänstorganisationen är väl insatt och operativt slagkraftig om det osannolika inträffar inom kommun och tar omgående beslut och agerar. – En F-faktor är också ett starkare MSB vilket på alla områden gagnar räddningstjänst vilket omfattar kompetensutbildning, regelverk, förebyggande, samverkan vid stora insatser, forskning, stöd vid operativ räddningstjänst etc. – Ja, det finns absolut fler men dessa är kanske de viktigaste! Vi bär alla på våra arbetsrelaterade minnen och du utgör ju säkert inget undantag, så om du ger oss en seriös historia vilken skulle du vilja beskriva för oss lite mer detaljerat och speciellt varför den blev så (o)lyckosam?

– Jo, jag har ett starkt minne från en sommarmånad tidigt 80-tal då vi www.s112.se

utlarmades till Visby hamn p.g.a. en drunkningsolycka i inre hamnen, vilken var full av stora segelbåtar. På en av båtarna hade en handikappad tonårsflicka trillat över bord och försvunnit under båten. – Brandstyrkan som kom till platsen var 1 befäl och 4 brandmän, vilka möttes av flera hundra människor som förväntade en mirakelinsats. Styrkan var dåligt rustade för uppdraget och kunde enbart fridyka eftersom dykutrustning saknades. – Flickan hittades inte av vår brandstyrka utan återfanns av ”tung dykare” någon timma senare. Stämningen på kajen blev hatisk mot vår styrka som fick en mycket obehaglig insats att minnas. – Efter detta sade jag till mig själv att detta ska vi inte utsättas för fler gånger. Vi analyserade händelsen noggrant, inventerade tillgängliga vattendykarorganisationer på ön och sneglade även på hur snabbt något annat brandförsvar med dykorganisation kunde vara på Gotland. – Beslutet togs av räddningschef att under tre år skapa och bygga en komplett vattendykarorganisation med tillgänglighet dygnet runt på brandstationen i Visby. – Omprioritering av ekonomiska medel gjordes inom budget och tre år senare kunde vi konstatera att nu fanns den beredskap som behövdes. – Idag har den gotländska räddningstjänsten kvar sin vattendykarorganisation på brandstationen i Visby och kan verka över hela ön med hjälp av helikopter. Att vara räddningschef på en ö som Gotland innebär ju att inte ha samma förutsättningar som att vara detsamma på fastlandet eftersom ett hav skapar naturliga begränsningar. Hur har du sett på denna utmaning, har det varit mer nackdelar än fördelar? Eller finns det överhuvudtaget några fördelar?

– Helt klart påverkar Gotlands läge mitt i Östersjön räddningstjänstens förutsättningar. För mig som ansvarig tror jag det har enbart varit fördelar. – Vid vissa väderförhållanden går det inte att få förstärkningar från fastlandet vare sig med flyg eller båt. Turligt nog inträffar detta väldigt sällan men räddningsorganisationen måste beakta detta och vara i framkant. – Jag tvingades att tänka annorlunda än mina kollegor på fastlandet och skapa ett brett kontaktnät inom myndigheter, organisationer och näringsliv på Gotland. – Samverkan och sambruk av resurser som finns på ön har varit och är en www.s112.se

Heltidsstation: Visby. Deltidsstationer: Slite, Kräklingbo, Klintehamn, Hemse, Fårösund samt Burgsvik. Värn: Dalhem, Fårö samt Garda. ledstjärna för att klara olika typer av händelser. – Ett län, ett stift, en kommun/region som dessutom är sjukvårdshuvudman underlättar samverkan, inte minst ledningsmässigt. – Vi hade på Gotland under en lång period fem militära förband som alla hade sina specifika resurser att bidra med vid extraordinära behov. – En händelse som jag minns tydligt var en vargavinter med stark kyla och snö som vräkte ner i dygn där plogbilar mäktade inte med sina uppgifter. – Inte ens räddningstjänstens enheter kom ur garagen. Ambulans- och hemsjukvård var också lamslagna. – Räddningschef framställde då en begäran till Gotlands Militärkommando om transporthjälp för brandmän, ambulansoch hemtjänstpersonal från samtliga 10 brandstationer dygnet runt under en vecka. – Tjugo timmar senare stod militära

enheter med bandvagnar och fyrhjulsdrivna ambulanser inklusive personalförsörjning till förfogande på alla stationer, vilket var mycket imponerande! – Samtliga militära förband lades senare ner i samband med det omtalade försvarsbeslutet vilket innebar en kraftig försvagning av tryggheten på Gotland. – Nu har ett nytt militärt förband P18 etablerats och håller på att byggas upp vilket känns tryggt ur både ett individ- och samhällsperspektiv. Om jag ber dig ta fram ett riktigt hopplöst fall att lösa som räddningschef från din minnesbank vilken skulle du då gärna dela med dig och vad bestämdes och med vilken konsekvens och utfall?

– Gotlands läge mitt i Östersjön med omfattande sjöfart runt ön har genom åren medfört ett engagemang för den gotländska räddningstjänsten då bränder och

►

samverkan 112 nr 2 2020

räddningstjänst / Porträtt

► olyckor inträffat ombord på olika fartyg. – Vid ett tillfälle väcktes jag mitt i natten av larmoperatör om att ”Lastfartyg med brand ombord i papperslasten söker nödhamn och går mot Gotland och beräknas Visby om några timmar”. – Många tankar flög då genom huvudet då det var ett omöjligt läge för oss då Gotland saknade sådana räddningsresurser. Vid ett totalhaveri av fartyget i Visby hamn blockeras ju hela hamnen, varför min första tanke och vädjan till befälhavaren på fartyget var via sjöräddningscentralen att gå mot fastlandet där erforderliga resurser kunde mobiliseras för att klara situationen. – Visby accepterades inte som nödhamn, men befälhavaren vidhöll nödhamn Gotland och avsåg att gå in i Kappelshamnsviken och där angöra Storungs industrihamn. – Vi fick acceptera valet varför mobilisering av resurser startade. Två trailers från Kolsyreverken i Köping beställdes med cirka 60 ton kolsyra vilket krävde att Gotlandsbolagets färja med avgång från Nynäshamn senarelades så att kolsyrelasten skulle hinna komma med färjeturen. – Marinvarvet i Fårösund fick uppdraget att ordna anslutningar mellan fartyg och lastbilar med kolsyra. Fartyget anlöpte industrihamnen med avflagad färg på lastluckor vilket indikerade en synnerligen hög temperatur, varför beslut togs om att inte lucka av förrän hälften av kolsyran pumpats in i fartyget. – Det blev väntan i cirka 10 timmar med kylning utifrån av lastluckor och skrov. Efter att de första 15 ton kolsyra pumpats in märktes en kraftig förbättring med en kraftig temperatursänkning. – Vi avvaktade och pumpade in ytterligare 15 ton kolsyra som även den fick verka någon timma varpå temperaturen sjönk ytterligare. – Befälhavaren tog så beslutet att lucka av främre lastluckan. Brända pappersbalar kunde beskådas, men också brandorsaken som var en ljusarmatur som lossnat och hamnat på och antänt en pappersbal. – Branden var lyckligtvis släckt och fartygsinspektörer kom till Storungs för besiktning av båten tillsammans med försäkringsbolag från London. – Summa summarum – med såväl tur som skicklighet kunde vi konstatera att branden inte hade utvecklats fullt ut och att industrihamnen därmed inte blev blockerad av ett fartygsvrak. 56

samverkan 112 nr 2 2020

Med allt det som sagts som grund ovan – alltså att vara chef med ansvar för verksamhet, ekonomi och personal – så blåser det då och då minst sagt korsdrag för vad hen fastställer, verkställer och implementerar. Vad har varit dina bästa knep dvs vilka förhållningssätt och strategier har du använt under årens lopp för att uppnå och upprätthålla en hållbar, hälsosam och funktionell verksamhet. Det är en stor fråga att besvara i några meningar men varje chefs ”knep och knop” är viktiga att få ta del av och pröva i sin egen verksamhet eftersom alla verksamhetsadministrativa funktioner – mer eller mindre – har många likheter, så oss höra dina kloka råd.

– Det går inte sticka under stolen med att det är krävande att vara chef för en stor räddningsorganisation med krav från politiker, medborgare och medarbetare. – Mitt ledarskap har förändrats över tid och utvecklats successivt. Jag skulle vilja säga att följande punkter har hjälpt mig:

Att följa din inre kompass i alla lägen. Att vara dig själv. Är förslaget/uppgiften/kritiken rätt enligt din övertygelse? Gagnar detta kunden-medborgaren? Du måste vara övertygad och känna att det är rätt vad du verkställer, eftersom du då kommer att genomföra förslaget, uppdraget, liksom bemöta kritiken på ett bra sätt även om det är motvind. Att få tydliga och väl förankrade uppdrag från din politiska ledning går inte nog att understryka. Skriv ett bra ledarkontrakt som utvärderas och korrigeras årligen med din nämndordförande. Var noga med att informera alla medarbetare om ditt uppdrag. Med kontraktet som grund står du stabilt och leder både politiker och medarbetare mot satta mål. Uppdraget ska vara i harmoni med tilldelad ekonomisk ram för verksamhet. Att ha ett systemtänk efter några år när ett naturligt ledarskap övergår till ett professionellt ledarskap, gärna då med stöd av ett ledningssystem enligt ISO 9001 eller motsvarande. Det tar tid och kraft att implementera men är en framgångsfaktor som skapar tydlighet och glädje på alla nivåer i organisationen. Ordning och reda gillas av de flesta! ”Ständiga förbättringar” bör vara ledordet för samtliga medarbetare vilket är kärnan i ett kvalitetsarbete.

Att ta ett beslut snabbt om det är möjligt. Stå upp för beslutet även om det är obekvämt och blåser storm. Icke-beslut är förödande för samtliga. Fel beslut kan korrigeras om nya fakta blir kända. Undvik långa utredningar så långt det är möjligt. Att involvera medarbetare i hela verksamheten. Alla ska vara väl förtrogna med uppsatta mål och vilka ekonomiska resurser som gäller för året liksom de närmaste åren. Ställ höga krav på medarbetare och låt dessa växa med ökade befogenheter och ansvar. Att ha tålamod och uthållighet. Låt olika förslag mogna fram i olika konstellationer innan beslut tas. Nytänkande är inte lätt för alla vare sig politiker eller medarbetare. Att vara en visionär. Blicka framåt och gör olika analyser till stöd för dina förslag till politisk ledning. Och involvera medarbetarna i ditt tänk. Att skapa egen tid i almanackan. Det låter enkelt men kan ta många år att inse är nödvändigt, men du ansvarar själv för ditt välmående med allt vad detta innebär.

Avslutningsvis och tillbaka till dagens verklighet, vad har du för planer i huvudet idag?

– Under senaste dagarna har det varit en del trädgårdsrensning och nu ska jag lasta släpkärran och köra till återvinningscentralen i Visby med ett lass grenar. – Lite senare idag har jag bokat in en paddelmatch med några vänner, och det är alltid lika kul och hälsosamt för både själ och hjärta. Dagen är med andra ord mer eller mindre fulltecknad och det är väl just det som har framkommit vid den här intervjun. Det förefaller ju som du har trivts väldigt bra med ditt chefs- och ledaruppdrag här på Gotland innefattande många järn i elden och som du har hanterat med saklig och social know-how, enskilt eller ihop med likasinnade! Stort tack Jan Bejrum, f d räddningschef vid Region Gotland för du tog dig tid att svara på Samverkan 112s mer eller mindre närgångna frågor om arbetslivets väl och ve som räddningstjänstens representant som blåljuschef. ■ www.s112.se

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

Blåljuspersonalens Insamlingsstiftelse utlyser medel för att: ekonomiskt stödja personal inom ”blåljuslarm” som drabbats av arbetsrelaterad ohälsa stimulera och belöna utbildning och forskning inom ämnet god arbetsmiljö

Med vårt sortiment av stegar för räddningstjänsten så är du väl utrustad för att klara det mesta. Vi har multifunktionella skarvstegar, utskjutsstegar och arbetsplattformar som klarar de mest varierande uppdragen.

ge ekonomiskt stöd för ökad livskvalité

wibeladders.se/norbas

stödja föredömligt entreprenörskap för bättre arbetsmiljö Till målgruppen ”Blåljuslarm” räknas: Ambulanssjukvård, Akutsjukvård (Akutmottagning,

Samverkan 112, 93 x 130

Simulera verklighetstroget och2019-02-19

Nor-Bas Annons 2019.indd 3

OP/Anestesi, Intensivvård samt Primärvård / Hemsjukvård), Kustbevakning, Polis, Räddningstjänst,

flexibelt med övningsdockor från

SOS Alarm, Sjukvårdens larmcentral och Tull

Lifecast Body Simulation

Ansökan görs skriftligen på stiftelsens hemsida: blåljusstiftelsen.se/ansok/ Välkommen med din ansökan!

Stöd gärna Blåljuspersonalens Insamlingsstiftelse med en penninggåva: Bankgiro: 5280-9126

Registrerad insamlingsstiftelse med tillsyn genom Länsstyrelsen Skåne Stiftelsenummer: Organisationsnummer:

1028555 802480-5726

Stiftelsen är bildad med medel från: - Tidskriften Samverkan 112 - Ferno Norden AB - Mago Scandinativa AB - Standby AB - Trentec Medical

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00

Professionell samarbetspart är CISA / Linnéuniversitetet i Växjö

www.s112.se

phcnordic.com

samverkan 112 nr 2 2020

16:14:41

FORSKNING/ Etisk stress

Etisk stress i vanlig vård samt under Covid-19-pandemin Jag hinner inte förklara så bra som jag borde – och jag far illa av det. Du orkar inte knyta an till patienterna just nu – och du far illa av det. Ingen finns som kan hålla den döendes hand – och vi far illa av det. TEXT: joar björk / joar.bjork@kronoberg.se FOTO: adobe stock ”Moral distress” (på svenska ofta ”etisk stress”) är ett engelskt begrepp som diskuterats främst i relation till sjuksköterskans arbete, och är rikligt beskrivet bland annat avseende sjuksköterskor inom intensivvård. Begreppet har dock relevans för de flesta grupper inom sjukvården. Den amerikanska medicinetikern Andrew Jameton myntade begreppet 1984. Han menade att denna särskilda sorts stress uppkommer i situationer där “one knows the right thing to do, but institutional constraints make it nearly impossible to pursue the right course of action” (”man vet vad som skulle vara rätt sätt att handla, men hindras från att handla på detta sätt av strukturella faktorer”, min övers.). Det som skiljer etisk stress från ”vanlig” stress är alltså att det inte alls måste föreligga tidsbrist (även om tidsbrist förstås kan bidra till etisk stress). Det är inte min tid som är satt under press, utan min etik. Etisk stress är inte heller detsamma som ett etiskt dilemma, vilket syftar på en situation där man är osäker på vilket handlande som vore etiskt rätt. Vi som arbetar i sjukvården vill göra väl. I många fall är detta skälet till att vi överhuvudtaget sökt oss till sjukvården, och vi är stolta över att sätta patientens behov i centrum. Dessutom är vi ofta empatiska människor, som rörs till medkänsla av det lidande vi möter. Därför är det inte konstigt att vi far illa i situationer där vi vet vad vi borde göra, men hindras att göra detta. Vad är det då som hindrar oss? I litteraturen om etisk stress betonas ofta organisatoriska faktorer. Etisk stress uppkommer lätt på arbetsplatser där arbetstempot är högt uppdrivet, där det är resursbrist och/ 58

samverkan 112 nr 2 2020

eller där samtalsklimatet är dåligt. Det finns dock även andra källor till etisk stress. Vissa kliniska scenarion verkar t.ex. leda till större risk för etisk stress bland personalen. Sådana scenarion inkluderar fall av upplevd överbehandling (då patienten uppfattas få behandling som är meningslös, eller oönskad av patienten), eller där det upplevs att patienten undanhålls relevant information. Det finns också individuella skillnader i benägenheten att utveckla etisk stress, som sammanhänger med vår psykologi och våra livsomständigheter. Eftersom etisk stress uppkommer då vi vet vad vi borde göra men förhindras att göra detta, hänger begreppet nära samman med maktlöshet. Det innebär att den etiska stressen inte är jämnt fördelad hos alla som arbetar i vården, utan tenderar att ses framförallt hos de grupper som upplever mindre makt över sin arbetssituation. Särskilt utsatta verkar individer och grupper vara som i sin yrkesroll förväntas ta ansvar för situationer de inte fått adekvat möjlighet att påverka. Det är värt att notera att upplevelsen av just maktlöshet återkommer i många modeller för uppkomsten av psykologiskt illabefinnande. I snart sagt alla mänskliga situationer verkar det vara negativt att uppleva stor maktlöshet. Detta betyder förstås inte att vi i vården ska sträva efter den synbara motsatsen till

maktlöshet – alltså makt. Som alla med klinisk erfarenhet vet har vi inte makt över patientens sjuklighet (även om vi förstås försöker motverka den), och ett etiskt och personcentrerat förhållningssätt visavi patienten utesluter att vi försöker få makt över patienten. Mer rimligt är att i detta sammanhang tänka på motpolen till maktlöshet som ”professionellt manöverutrymme”, dvs att vårdens anställda ges möjlighet att göra det de genom utbildning och erfarenhet vet är det rätta. Om etisk stress uppmärksammas i ett arbetslag kan den fungera som en viktig varningsklocka. När klok och inkännande personal signalerar att de inte kan ge så god vård som de skulle vilja pekar detta ofta på brister i systemet, som åtminstone teoretiskt kan avhjälpas. Det är därför ett tecken på en god arbetsmiljö att vårdpersonalens etiska stress tas på allvar, och att man försöker utröna – och helst också åtgärda – vad som ligger bakom den.

ETISK STRESS UNDER COVID-19-PANDEMIN Som framkommit är etisk stress inte ovanligt i vårdens vardag. Det krävs alltså inga extraordinära förhållanden för att utlösa etisk stress. Ändå finns skäl att förvänta sig att villkoren för etisk stress förändrats radikalt under nuvarande Covid-19-pandemi. Här följer en kort sammanfattning av www.s112.se

vad vi vet och kan gissa om den etiska stressen i nuvarande situation. Det finns redan studier, både från Sverige och andra länder, som visar att sjukvårdspersonal lidit av etisk stress specifikt relaterad till Covid-19-pandemin. En av de tydligaste faktorerna har varit den på sina håll extrema tids-, plats- och resursbrist som pandemin lett till. Sjukvårdspersonal är förvisso van vid att prioritera och triagera mellan patienter, men Covid19-pandemin har på många håll försvårat en redan från början svår uppgift. Mest konkret blir detta när platsbrist, exempelvis på en intensivvårdsavdelning, gör att behövande patienter måste avvisas eller vårdas på en lägre vårdnivå än man är van vid. Detta upplevs rimligen av personalen som att patienterna får sämre vård än de borde, vilket kan ge upphov till etisk stress. Mindre konkret, men minst lika ansträngande för personalen, är när patienter ”spiller över” från ett verksamhetsområde till ett annat. Personalen kan då tvingas hantera ett annat patientklientel än de är vana vid, vilket innebär motsvarigheten till en kraftig och hastig kompetensförlust. Så länge vi får arbeta med den sorts patienter och fall vi är vana vid, så kan vi luta oss mot vår utbildning. Om vi plötsligt ställs inför helt nya utmaningar står vi istället oförberedda. Vad gäller Covid-19-patienterna fanns det i början inte heller någon i hela världen som kände trygghet och kompetens www.s112.se

Det finns redan studier, både från Sverige och andra länder, som visar att sjukvårdspersonal lidit av etisk stress specifikt relaterad till Covid-19-pandemin. i behandlingen – vi var i någon mån alla outbildade nybörjare. Detta ökar förstås risken för etisk stress, eftersom vi ville ge dessa patienter lika god vård som andra patienter brukar få. En annan aspekt som påverkat arbetsklimatet under Covid-19-pandemin är den rädsla som funnits bland vårdpersonalen. Tänk om jag själv blir sjuk? När blir jag sjuk? Hur ska jag orka jobba om många av mina kollegor är borta från arbetet? Tänk om jag smittar mina patienter eller mina närstående där hemma? Personalens känsla av ett reellt hot mot den egna hälsan har sannolikt varit större under Covid-19-pandemin än vid vanlig vård, och torde öka risken för både etisk stress och andra former av illabefinnande. En vidare skillnad mellan etisk stress i vanliga fall och etisk stress under Covid19-pandemin är att den sistnämnda drabbat snart sagt alla vårdens yrkesgrupper. I stället för att vara situations- och organisationsberoende har den etiska stressen härjat tvärs över sjukvårdens hierarkier. Även många anställda som annars inte lidit av etisk stress har lidit nu. Detta kan innebära både för- och nackdelar. Det är sannolikt en belastning att se vänner och

kollegor från alla professioner fara illa, samtidigt som det kan finnas en styrka i att veta att andra känner som jag själv. I känslan av otillräcklighet inför Covid-19 har vi kunnat mötas. Som tidigare nämnts kan etisk stress i vanliga fall ha en viktig funktion för organisationen, i det att den skvallrar om suboptimal vårdkvalitet. Denna funktion är sannolikt svagare under Covid-19-pandemin. Covid-19 har ställt vårdapparaten inför utmaningar den inte rimligen kunde förväntats lösa besvärsfritt. Såtillvida kan det ibland vara svårt att se vilka lärdomar vi ska dra av pandemin. Att personalen arbetar sämre, och upplever större etisk stress, när de tvingas arbeta dubbla eller tredubbla pass kan inte förvåna någon. Ändå var det kanske i vissa situationer nödvändigt. En del av den etiska stress som vi upplevt under våren och sommaren finns det kanske inte så mycket vi och våra organisationer kan lära av.

ÅTGÄRDER MOT ETISK STRESS Vad det gäller åtgärder mot etisk stress är det rimligt att i tanken skilja på åtgärder

►

samverkan 112 nr 2 2020

FORSKNING/ Etisk stress

► som syftar till att förebygga uppkomsten av etisk stress, och åtgärder som syftar till att avhjälpa redan uppkommen etisk stress. Även om det finns faktorer på både organisationsnivå och individnivå som ökar risken för etisk stress, så finns det starka etiska skäl att främst fokusera på de organisatoriska faktorerna när man talar om åtgärder mot etisk stress. Detta för att undvika att etisk stress ses som ett uttryck för ”svaghet” eller ”gnällighet” hos enskilda medarbetare. Min åsikt är att etisk stress är en naturlig följd av villkoren för vårt arbete, och att den kan drabba oss alla. Det är därför rimligt att se den som en gemensam snarare än individuell angelägenhet.

fungerande arbetsmiljö Förebyggande åtgärder mot etisk stress handlar i mångt och mycket om att bygga en väl fungerande arbetsmiljö, där personalen ges tillräcklig tid att både vara med patienterna och att reflektera över sitt arbete. På en etiskt väl fungerande arbetsmiljö finns också ett samtalsklimat där personalen vågar ta upp etiska frågor utan rädsla för att dessa bagatelliseras eller stressas förbi. Det är av yttersta vikt att arbetsplatsen har tid och ork med frågor och tankar som: ”Är det rimligt att fortsätta behandlingen av fru Andersson?”, ”Jag uppfattar att herr Pettersson behöver ett samtal till för att kunna ta ställning till det här”, och ”Det känns inte rätt i magen att göra så mot fru Olsson”.

På en väl fungerande arbetsplats bör också olika personalkategorier kunna samarbeta på ett respektfullt och inkännande sätt. Det är en ledningsfråga att se till att detta mål uppnås och att avarterna med hierarkier inom vården motarbetas. Tyvärr kan det visa sig extra trögt att genomdriva systemförändringar i riktning mot ett bättre etiskt arbetsklimat under pågående Covid-19-pandemi.

måste visa att de bryr sig I en hårt belastad situation visar litteraturen att det är viktigare än någonsin att sjukvårdens ledare visar att de bryr sig om sin personal, och arbetar nära sin personal för att kunna fånga upp tecken till mer djupgående illabefinnande. Personalen bör också tillfälligt befrias från vissa administrativa uppgifter, och extra fokus läggas på att personalen, även vid hård arbetsbelastning, ges chans till vila, mat och dryck. Även god sömn och socialt stöd är mycket viktigt. Det kollegiala stödet betyder mycket för att minska risken för etisk stress, och minska lidandet då etisk stress uppkommit. Det kan räcka med att vi visar att vi ser och bryr oss om varandra. Det är därför viktigt att arbetsplatsen även vid hård belastning bibehåller stunder där sjukvårdspersonal kan träffas för att samtala och stötta varandra. Personalen kan må väl av att i en stöttande miljö erkänna och sätta ord på de etiska utmaningar och problem man mött. Däremot verkar inte påtvingad ”debriefing” hjälpa mot etisk stress.

Ledningens kommunikation inåt och utåt har stor betydelse för personalens välbefinnande. Risken för etisk stress bland personalen minskas om situationens allvar erkänns, och om sjukvårdens ledare visar att de förstår att Covid-19-pandemin kan leda till situationer då vården inte förmår leva upp till tidigare kvalitetsnormer. Det är ett svek mot personalen om sjukvårdens ledare hävdar att vården ska kunna prestera på samma nivå även när utmaningarna är mycket större än vanligt. Omvänt stärks vi som arbetar av att veta att våra ledare förstår vilka utmaningar vi ställs inför. Tydliga prioriteringsriktlinjer kan möjligen också minska etisk stress.

både varningsklocka och läromoment Sammanfattningsvis är etisk stress ett vanligt fenomen i sjukvården. Denna etiska stress kan troligen aldrig helt undvikas, eftersom den hänger samman med att vården arbetar med en viktig uppgift men nästan aldrig har resurser nog för att nå perfekt resultat. Även då vi gjort ”allt” finns det någon hand kvar vi kunde ha hållit. Den nuvarande Covid-19-pandemin har förstärkt och förändrat riskerna för etisk stress för många av vårdens yrkesgrupper. Som avslutning på vad som kan uppfattas som en något negativ text kan det vara på plats att lyfta fram några positiva aspekter. För det första: även om etisk stress kan uppfattas som tecken på en brist hos organisationen, så bör den inte uppfattas som tecken på brist hos den enskilda sjukvårdspersonalen. I stället är den ett tecken på att sjukvårdspersonalen förstår vad som är viktigt för att ge god vård. För det andra: etisk stress kan fungera både som varningsklocka och lärmoment för hela systemet. Begreppet ”etisk resiliens” (ungefär = förmåga till anpassning) har myntats för att framhålla att etiska utmaningar som t.ex. etisk stress kan leda till att arbetsgruppen utvecklar en större etisk kompetens. ■

Joar Björk Specialistläkare, Palliativa teamet i Växjö, Region Kronoberg. Gruppledare Nätverket av etikombud, Region Kronoberg. Doktorand medicinsk etik, Karolinska Institutet. 60

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2020

SOCIALSTYRELSEN / Porträtt

frågor till olivia WIGZELL

generaldirektör för Socialstyrelsen INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com FOTO: socialstyrelsen Hej Olivia Wigzell, Generaldirektör för Socialstyrelsen sedan oktober 2015. Stort tack för att du tar dig tid till att besvara dessa åtta porträttfrågor för att bekantliggöra dig med Samverkan112s läsare. Låt oss då börja med en kort gyllene sammanfattning av dig – du har ju en mycket gedigen professionell bakgrund; ett axplock visar bl a på att du har varit politisk aktiv som borgarråd, landstingsråd och som politisk sakkunnig i utrikesdepartementet. Du har också varit chef för Socialdepartementets enhet för folkhälsa och sjukvård och departementsråd på Socialdepartementet, innan du utnämndes till Generaldirektör för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och därefter motsvarande befattning för Socialstyrelsen. Du har också varit ordförande för OECDs hälsokommitté liksom för Örebro universitetets styrelse och under perioden 2015-2018 var du dessutom Sveriges representant i WHOs styrelse. En otrolig personhistoria om du därtill lägger att du har familj och uppfostrat 3 barn!

perspektivet blir också viktigt för allt fler samhällsområden. Vilken nyckelroll eller -funktion anser du att Socialstyrelsen har i dagens samhälle – och inte minst får ta – utifrån vad som nu har inträffat i o m Coronapandemi in i framtidens svenska samhälle? – Socialstyrelsen har alltid haft en viktig

roll att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvård och socialtjänst. I och med Coronapandemin har myndigheten tagit en mer operativ roll. – Vi har ansvar för kompletterande inköp av medicinsk-teknisk- liksom skyddsutrustning och också ett ansvar för att stödja samordningen av intensivvårdsplatser.

– Under pandemin har vi lanserat webbutbildningar, som är ett snabbt sätt att höja kunskapsnivån hos stora grupper inom vård och omsorg. – Vi har också utvecklat cirka trettiotalet vägledningar och stöd för att säkerställa en god vård och omsorg också under pandemin. Vad blir då särskilt viktigt att satsa på strategiskt eller specifikt sett utifrån ditt myndighetsperspektiv?

– Under pandemin har det varit viktigt att ha en faktabaserad lägesbild, kunna analysera den och utifrån denna analys bedöma vilket behov av stöd och insatser som finns från statlig nivå. – Det är fortfarande lagstiftningen som

Om vi nu kokar ner denna korta sammanfattning i en samlad kompetensbild uttryckt i några korta rader; vem är du då enligt dig själv som professionell?

– Jag har lång erfarenhet av arbete i staten och även inom kommun och region. Detta gör att jag tycker att jag har en fördjupad kunskap inom system- och styrningsfrågor. – Dessutom har jag nu förvärvat kunskap i hälso- och sociala frågor och har också ett stort kontaktnät såväl nationellt som internationellt. Dessa egenskaper sammantaget, vilken spetskompetens är då särskilt användbar eller kanske en förutsättning i ditt arbete som högst ansvarig för en så viktig myndighet som Socialstyrelsen?

– Systemkunskapen tycker jag. Samhället blir mer och mer komplext och vi behöver kunskap om hur allt hänger ihop och om hur vi samverkar på ett effektivt sätt. – Med en så snabb samhällsutveckling behöver vi dessutom kunna blicka utanför vårt eget område, se det större sammanhanget, men också ifrågasätta och ompröva vårt eget arbete. Det globala 62

samverkan 112 nr 2 2020

Digitalt möte med HKH, Hennes Kungliga Höghet. Drottning Silvia.

www.s112.se

vägleder oss, om god vård och vård på lika villkor. Under våren har det också varit viktigt att kunna vara öppen med hur vi bedömer läget, och vilka insatser som är aktuella. Förtroende är oerhört viktigt i ett system där alla ska samverka och där alla förväntas bidra. – Då måste alla förstå vad som sker, och varför, och ha tillgång till informationen som finns. Saklighet och objektivitet är alltid viktigt, också nu! Dessutom gäller det för myndigheter att kunna agera snabbt, det vill säga vara handlingskraftiga.

hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tack vare detta ökar effektiviteten och effekten. Du har ju nu ju – som tidigare nämnts snart innehaft din befattning i 5 år och har sannolikt många verksamma år kvar inom Socialstyrelsen, eller kanske vid någon annan arbetsplats eftersom svensken stannar i snitt just fem år på varje arbetsplats; men vilka fotavtryck vill du ha satt efter avslutat värv som generaldirektör för just Socialstyrelsen när den dagen kommer?

– Myndigheten har en strategisk färdplan, och det vi vill uppnå med denna; det blir mitt fotavtryck en gång i framtiden. Det är just att lägga vikten vid effekten myndigheten ska uppnå; jämlik hälsa och hälso- och sjukvård och jämlikhet i levnadsvillkor. Avslutningsvis, hur läser Socialstyrelsens generaldirektör Samverkan112?

– Det är en mångsidig och matnyttig tidning för blåljussektorn, så också för mig som myndighetschef på Socialstyrelsen. ■

Som sagt, du är ju efter 5 år och en Coronapandemi definitivt inkörd på din arbetsplats, vad är eller har varit ditt absoluta och viktigaste fokus under dessa pandemimånader som generaldirektör?

– Det handlar både om att snabbt bygga upp kapacitet på myndigheten för det uppdrag vi fått, att skapa uthållighet i arbetet och att vara en länk till alla andra aktörer. Sedan behöver även jag ha en faktabaserad lägesbild, analysera situationen och söka efter insatser och åtgärder som jag ser är lämpliga. – Vi har ett ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbete. Vi kartlägger och bedömer risker, för att kunna sätta in kontrollåtgärder när det behövs. Kompetens i myndigheten är ju också mycket viktig. Vi har en stor myndighet och alla har bidragit på olika sätt. – Andra myndigheter har också bidragit med att hjälpa oss med uppgifterna, som exempelvis Försvarets materielverk och Försvarsmakten. Det är också bra att hinna med lokala dialoger, för att få återkoppling från flera håll. Jag har under våren gjort studiebesök verksamheter som har påverkats av pandemin, bl.a. Södertälje sjukhus och Stockholms sjukhem. – I det interna arbetet har ett viktigt fokus varit att vara synlig för de många medarbetare som distansarbetar. Det har jag gjort genom att flera gånger i veckan spela in filmer där jag berättar om det som händer. Vad kan du summera så här långt är en påtaglig styrka hos Socialstyrelsen och detta helt oavsett Coronapandemin; sett ur något perspektiv såsom organisation, funktion, m.m.

– Jag är imponerad över medarbetarnas engagemang och förmåga att snabbt ställa om, och över den sakkunskap alla besitter och att myndigheten upparbetat ett nära samarbete och partnerskap inom www.s112.se

Olivia Wigzell och WHOs generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

• Socialstyrelsen är en statlig förvaltningsmyndighet som verkar för god hälsa och social välfärd samt omsorg och vård av hög kvalitet på likavillkor för hela befolkningen. Myndigheten finns till för vård- och omsorgstagare, och ramarna för arbetet finns i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL) och socialtjänstlagen (2001:453) (SoL).

• Socialstyrelsen har också beredskap inför allvarliga händelser och samordnar vid behov delar av hälso- och sjukvårdens insatser. Myndigheten leder även ett antal rådgivande och beslutande råd och nämnder, till exempel rättsliga rådet och etiska rådet samt rådet för styrning med kunskap – ett samarbete mellan nio myndigheter som ska driva på utvecklingen inom vården och omsorgen.

• Socialstyrelsen tar fram föreskrifter, kunskapsstöd och statistik samt gör uppföljningar och utvärderingar. Myndig- Läs gärna mer på: heten stödjer utvecklingen av e-hälsa, ut- socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/ färdar legitimationer, fördelar statsbidrag och samordnar hälso- och sjukvårdens insatser vid allvarliga händelser.

samverkan 112 nr 2 2020

AMBULANSSJUKVÅRD / Australien

Ambulanskaplanen: En viktig beståndsdel i den holistiska vårdmodellen Den sjunkande psykiska och fysiska hälsan hos ambulanspersonal som sker till följd av arbetsrelaterad stress är ett viktigt område för ambulansorganisationer runt om i världen. svensk översättning: rebecka borrespång / bengt fridlund / beppe.fridlund@gmail.com

ftersom frekvensen av ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) bland ambulanspersonal ökar mer jämfört med den genomsnittliga befolkningen samtidigt som den fysiska hälsan också påverkas negativt av de unika utmaningarna i arbetet, har det krävts brådskande åtgärder för att hantera de underliggande orsakerna till dessa frågor. Tillhandahållande av personalstöd från ambulansorganisationer har identifierats som ett viktigt bidrag till att förebygga eller minska svårighetsgraden av arbetsrelaterad stress, och till och med främja posttraumatisk tillväxt (PTG) och välbefinnande. Dessutom innebär den fortsatta forskningen gällande de bakomliggande orsakerna att nya paradigm framkommer och kräver uppmärksamhet, som exempelvis Moralisk skada (Moral Injury, MI).

serar på att stödja andligt välbefinnande. Andlighet är den aspekt av mänskligheten om hur människan söker och uttrycker mening och mål och hur hon upplever sin samhörighet i nuet, till jaget, till sin nästa, till naturen och till det betydelsefulla eller heliga. Kaplaner är människor som genom sin tro motiverats till att arbeta utanför kyrkan och bistår en organisation där de tillhandahåller andlig vägledning och pastoral vård till hela organisationens personal, oavsett religiös eller spirituell bakgrund och utan personlig agenda. I Australien har kaplaner traditionellt varit kristna, men det finns också exempel på kaplaner som bland annat haft en

muslimsk, judisk, eller buddhistisk tro.

en BUCKLa på SJÄLEN Ambulanssjukvårdens kaplaner stöttar personal före, under och efter kriser, bygger förtroende och skapar kontakt genom att besöka stationer och följa med ambulanspersonal under ambulansuppdrag. Dessutom deltar de i kritiska h ändelser för att ge omedelbart praktiskt och känslomässigt stöd, samt uppföljning och stöd efter händelsen om det skulle behövas. Vanliga aktiviteter inkluderar rådgivning, utbildning, hjälp i etiskt beslutsfattande och personalstöd i såväl stora som små kritiska händelser.

KAPLANstöd för bättre hälsa Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”…ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom". I linje med detta har New South Wales Ambulanssjukvård (NSWA) implementerat en rad olika stödalternativ som ambulanspersonalen får tillgång till utefter deras individuella preferenser. Dessa alternativ inkluderar kamratstöd, psykologstöd, fysiskt träningsstöd, men också stödgrupper för familj till nuvarande och pensionerad ambulans personal liksom direkt kaplanstöd. En kaplan är en själasörjare som foku64

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

I många fall är det inte bara exponering en för trauma som påverkar ambulans personalen, utan också de andliga och existentiella frågorna om moral och mål som omger händelsen. Dessa MIs påverkar ambulanspersonalens självförtroende, och ger skuld och skam. MI har kallats en ”buckla på själen" och är ett område där kaplaner som själasörjare är mycket lämpliga för att bistå med hjälp och stöd. Närvaron av k aplaner möjliggör en äkta holistisk modell för hälsa och välbefinnande vilket omfattar ett bio-psyko-socialt- spirituellt paradigm för att möjliggöra denna "själareparation". Detta program är helt rätt i tiden med tanke på COVID-19-krisen. Under denna tid kommer sjukvårdspersonal - inte minst ambulanspersonal - att drabbas av MI eftersom de ska fatta "prioriteringsbeslut" om tilldelning av ventilatorer och andra livräddande åtgärder baserade på organisationens kapacitet och inte människors livskraft.

Sedan början av 2020 har kaplaner vid NSWA stöttat personal och samhället genom ett antal stora nationella kriser. Dessa inkluderar sommarens bränder, efterföljande tropiska stormar och nu det växande hotet av COVID-19. Hittills under 2020 har dessa kaplaner dessutom gett stöd, vid en incident där en bil körde in i ett kafé och dödade en ung mamma; när ambulanspersonal attackerades vid ingripandet vid en knivattack; och efter de tragiska dödsfallen av fyra barn när en familj krockade med en rattfyllerist.

forskningen fortsätter Paul McFarlane är ansvarig för NSWAprogrammet, som har 50 frivilliga kaplaner av vilka två bedriver doktorandstudier för att öka kunskapsbasen om kaplaners arbete. Mark Layson studerar upplevelsen av svek hos akutsjukvårdspersonal och vilka konsekvenser liksom implikationer det innebär med avseende på MI. Katie Tunks Leach undersöker ambu-

lanspersonals uppfattningar om den roll kaplaner spelar i ambulansorganisationer, deras f ärdigheter och inte minst den kompetens kaplaner behöver ha för att vara effektiva, men också det uppfattade individuella och organisatoriska värdet av kaplaners insatser.Det krävs ett betydande arbete för att öka kunskapsbasen av den nytta kaplaner medför till ambulans sjukvården, men NSWA-programmet har stöttat personal och främjat andligt välbefinnande i många år, vilket säkerställer att dess personal har tillgång till ett holistiskt välbefinnande på sin arbetsplats vad gäller de biofysiska, psykologiska, sociala och spirituella aspekterna. ■ En KAPLAN (tidigare kapellan, det vill säga präst i kapellförsamling) var i Svenska kyrkan tidigare titeln för kyrkoherdens medhjälpare. I Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kal�las kyrkoherdens medhjälpare fortfarande kaplan, vilket i Sverige motsvarar en komKälla: Wikipedia minister.

Artikelns författare

Katie Tunks Leach är universitetslektor och doktorand vid University of Technology i Sydney och specialiserad på andlig vård, välbefinnande och akutsjukvård. Hon är också kaplan vid NSWA. Arbetet mot denna publikation genomfördes med hjälp av stipendium från Anglican Deaconess Ministries, där Katie verkar som seniorforskare under 2020.

Paul McFarlane har varit seniorkaplan vid NSWA under de senaste åtta åren. I sin nuvarande roll leder han ett team med 52 frivilliga kaplaner och utbildar paramedics i tekniker för stresshantering, samt ger sorgestöd till patienter och deras familjer. Han är sjuksköterska och kaplan, och har avlagt en magisterexamen i förlust och sorg.

Mark Layson är en tidigare polis och brandman med 20 års pastoral erfarenhet. Han har varit kaplan inom den flygmedicinska enheten i NSWA i åtta år och är för närvarande doktorand vid Charles Sturt University där han arbetar med en tvärvetenskaplig avhandling om MI hos akutvårdspersonal. Forskningsstöd har erhållits från Australienska regeringen (AGRTP).

Centrum för Interprofessionell Samverkan och sambruk inom Akut vård (CISA) samverkar idag med NSW Ambulance service

och Paul McFarlane med ambition att beforska NSWA programmet och implementera det i Svensk kontext. CISA arbetar

också för en övergripande samarbetsöverenskommelse mellan Linnéuniversitetet och University of Technology Sydney.

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2020

AMBULANSSJUKVÅRD / Sjukvårdsledning

Att leda Covid19-vård – med ambulansbakgrund Region Sörmland blev tidigt hårt drabbad av den pågående pandemin. Det innebar en stor utmaning att ställa om en relativt liten hälso- och sjukvårdsorganisation till att möta ett stort antal svårt sjuka Covid19-patienter. TEXT: mats holmberg / Mats.Holmberg@regionsormland.se Eskilstuna

mars beslutade den regionala särskilda sjukvårdsledningen att aktivera fyra lokala sjukvårdsledningar i stabsläge, vilka samtliga fyra leddes av personer med bakgrund inom ambulanssjukvården. Staberna arbetade intensivt mellan mars och juni. Samverkan 112 har träffat tre av dessa som alla har bakgrund inom ambulanssjukvården; Ambulanssjuksköterskan Euan Morin (stabschef för Nyköpings lasarett) samt sjuksköterskorna Per Rönnehed (stabschef för Kullbergska Sjukhuset, Katrineholm) och Jörgen Lifvakt (stabschef primär- och ambulanssjukvården).

Anpassade rutiner Inom Region Sörmland såsom i andra regioner finns utarbetade rutiner för hur staber ska etableras vid särskilda händelser. Regionen med cirka 300 000 invånare har sjukhus i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Vid dessa sjukhus finns rutiner för hur lokala staber ska organiseras. Det som var unikt i denna situation var att även en stab för regionens primärvård inrättades. – Även ambulansen införlivades i vår stab vilket jag tror var ett genidrag inte minst i kontakten med patienter som sökte primärvården, men även för samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården, säger Jörgen.

Problemlösning och eftertanke Under den tid som det lokala stabsläget pågick hade staberna minst ett möte per dag. Detta var en förutsättning för att hantera ibland snabba operativa beslut, som exempelvis förändrade riktlinjer. – Vi med bakgrund inom ambulans66

samverkan 112 nr 2 2020

Strängnäs

Region Sörmland Flen

Vingåker

Gnesta Vagnhärad

Katrineholm

Ambulansstation Sjukhus

Nyköping

Illustration: Sven Åsheden

sjukvården tror jag har vana av att lösa problem och vara flexibla inför det som uppkommer här och nu. Detta har i alla fall varit till nytta för mig, säger Per. Både Euan och Jörgen instämmer. – Vi är duktiga på att ta snabba beslut och inte dra allt i långbänk, säger Jörgen. Men samtidigt är det viktigt att skapa möjlighet till eftertanke. – Som stabschef gäller det att kunna ta steget tillbaka, analysera läget och arbeta för att sedan samla ihop staben till effektiva möten. Som en lagkapten inom idrotten, säger Euan. – Som stabschef kan du inte o medelbart agera på allt, utan reflektera och ta reda på ytterligare fakta först, fyller Per i.

Pandemin kommer att påverka oss för lång tid framöver. www.s112.se

för vad som skulle genomföras och kommit igång tidigare med strategisk planering, säger Jörgen självkritiskt.

Inför framtiden

Som vi alla fått erfara vid det här laget kommer pandemin att påverka oss för lång tid framöver. Detta ställer krav på uthållighet så att medarbetarna orkar arbeta under dessa svåra förhållanden. Informationsflödet blev viktigt. – Vi hade dagliga träffar med första linjechefer där vi informerade och de kunde ställa frågor och komma med synpunkter. Vi startade också upp krisstöd direkt för att ta hand om drabbade medarbetare och anhöriga, säger Per. Men även staberna behövde uthållighet och ersättare till de olika funktionerna

utsågs. Situationen förändrades också dagligen vilket man behövde ta hänsyn till. Det som ena dagen var en bra lösning fick ibland ändras nästa dag. – Den största utmaningen med d enna händelse har varit den kraftiga och s nabba utvecklingen samt att det har varit så många parametrar och osäkerhetsfaktorer som hela tiden påverkat f örloppet, säger Euan. – Och att det skulle lösas av en tidigare oprövad grupp, lägger Per till. En gemensam målbild är därför viktig för att göra arbetet tydligt. – Jag tror vi skulle ha haft tydligare mål

Alla tre understryker att det finns lär domar att dra ifrån vårens hårda arbete med pandemin. Det är viktigt att förhålla sig kritisk till det som gjorts. Alla betonar att situationen har gett unika erfarenheter som måste tas om hand inför framtiden. - När situationen eskalerade i Sörmland blev det tydligt hur stor betydelse alla yrkeskategorier har för en framgångsrik patientvård. Då tänker jag till exempel på medicinteknisk personal som dammat av kunskaper i hantering av begagnade, ibland ganska gamla ventilatorer och på personalen som städat, kämpat med påfyllning av material, mat, transporter för att nämna några, säger Euan. En prestigelös samverkan över yrkesgränserna betonas därför som en positiv effekt och erfarenhet som behöver fångas upp både regionalt och nationellt. - Det är lätt att hylla hälso- och sjukvårdspersonalen, en hyllning som de naturligtvis är värda, men man ska också inse vilket hästjobb som ligger bakom för att vården skall fungera så bra som den gjort, i detta ingår även andra yrkes kategorier, alla chefer och förtroendevalda inom regionen, avslutar Euan. ■

Jörgen Lifvakt, stabschef för primäroch ambulanssjukvården. Foto: Region Sörmland

Ambulanssjuksköterska Euan Morin, stabschef för Nyköpings lasarett. Foto: Staffan Hammarbäck

Ambulanssjuksköterska Per Rönnehed, stabschef för Kullbergska Sjukhuset, Katrineholm. Foto: Peter Alexis

Primär- och ambulanssjukvårdens stab har interaktivt möte. Foto: Jörgen Lifvakt

Vikten av information

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2020

Marknadsnyheter Marknadsnyheter enkel intraosseös access

Lätthanterligt och kostnadseffektivt alternativ

Snabb, säker och enkel intraosseös access med hjälp av NIO. NIO är en fristående i.o nål som ej är beroende av extern batteridrift. Produkten levereras färdigmonterad i förpackning med lång hållbarhetstid och redo för ett snabbt användande. Detta är en engångsutrustning avsedd för tibia och humerus och den finns i såväl vuxen som barnutförande. NIO är ett mycket lätthanterligt och kostnadseffektivt alternativ för intraosseös access. Kontakta gärna oss för ytterligare information. IM-Medico Tel: 08-715 55 10 • www.im-medico.se • info@im-medico.se

Sacci utvecklar kundunika produkter Snabbt, enkelt och tillgängligt.

Sacci levererar hållbara och högkvalitativa bärlösningar för ambulans och räddningstjänst. Utöver våra standardprodukter utvecklar vi även kundunika bärlösningar tillsammans med andra aktörer på marknaden. Senaste utvecklingen var i samarbete med Ortivus till deras Mobimed system” Sacci Ryggsäckar AB Tel: 0243-932 50 • www.sacci.se • info@sacci.se

Standby levererar till svensk polis Levererar ett komplett system av ljus, ljud och en helt ny fordonsdator.

vi söker doktorand i vårdvetenskap Högskolan i Borås.

Sök vår spännande doktorandtjänst i vårdvetenskap som kommer att ge dig en unik möjlighet att studera vad digitaliseringen av hälso- och sjukvård kan innebära – inte bara ur ett användar- och patientperspektiv – utan också ur makt-, organisations- och professionsperspektiv. Utgångspunkten är ett pågående projekt: ”ViPHS ” (Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan), där videostöd för prehospital bedömning av stroke utvecklas, implementeras och utvärderas. Läs mer om tjänsten och ansök här: hb.se - Meny - Om högskolan - Jobba hos oss - Lediga anställningar - Doktorand i vårdvetenskap

samverkan 112 nr 2 2020

Vi är mycket glada och stolta att kunna meddela att vi även i nästa avtal är med och levererar våra produkter till svensk polis och tull. Det är Volvo som kommer att leverera XC60 och V90 kombi, där Standby levererar ett komplett system av ljus, ljud och bland annat en helt ny fordonsdator. Standbys användargränssnitt och bilens utryckningsfunktioner kommer nu att styras direkt från Volvos originalskärm och det blir flera nya funktioner som tillkommer gentemot dagens polisbilar. De nya bilarna förväntas att rulla ut under 2021 och vi återkommer med utökad information och bilder när de första seriebilarna är färdiga. Standby AB Tel: 0520-49 44 40 • www.standby.eu • info@standby.eu

www.s112.se

700 surfplattor till danska ambulanser

Används i och utanför ambulanser i fem danska regioner.

Simulera verklighetstroget och flexibelt med iSimulate REALITi

Lexit Group levererar sina Zebra-surfplattor till intelligenta ambulanser i Danmark. Surfplattorna används både i och utanför fordonen. Lexit Group ansvarar för alla förberedelser, installation och sköter även eventuella reparationer. DXC Technology (tidigare CSC) är huvudleverantör av PPJ-systemet (Prehospital Patient Journal). Samarbetet mellan Lexit Group och DCS har pågått sedan 2014 och inkluderar även ett liknande system i Sverige, kallat FRAPP. Surfplattorna är helt mobila och kan användas var som helst. PPJ-applikationen registrerar trådlöst viktiga patientdata från övervakningsutrustningen och via en WWANanslutning till centrala system. Patientdata blir tillgänglig i realtid. PPJ används över hela Danmark av ambulanspersonal, akutläkare, helikopterpersonal och vid akut- och traumacenter. Zebra Technologies AB Tel: 08-623 45 60 • Blaljus@zebra.com

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

Andningsvårdsväska Light

INFOSYNK - informationshämtning Snabbt, enkelt och tillgängligt.

Saccis Andningsvårdsväska Light rymmer allt du behöver för att hjälpa patienter i behov av enkel eller avancerad andningshjälp. Slitstark CORDURA® för att klara de allra svåraste miljöerna 3 olika öppningslägen för smidigast möjliga åtkomst Nya ergonomiska bärremmar.

Undvik pappersformat, krångliga intranät och ostrukturerade PDF-filer. Visa istället den senaste informationen oavsett plats på ett enkelt och lättnavigerat sätt. Infosynk Powered by Softwerk AB Tel: 070-988 02 86 • www.infosynk.se • contact@infosynk.se

www.s112.se

Du hittar ett fullständigt produktblad på sacci.se

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge SWEDEN

Tel: 0243-932 50 Mail: info@sacci.se WWW.SACCI.SE

samverkan 112 nr 21 2020

PANDEMMIHANTERING / Kommunal beredskap

FÖRE

Pandemihantering - före, under, efter utifrån ett kommunalt perspektiv TEXT: per gustafson / Per.Gustafson@alvesta.se

nligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har myndigheter skyldighet att planera stöd för samhällsviktiga funktioner och då i ett tidigt skede inför en begynnande pandemi. Ansvarig för denna planering inom kommunens geografiska ansvarsområde är ytterst kommunledningen. Det är viktigt att planera hur kommunen ska kunna hantera en stor sjukfrånvaro för såväl enskild personal och personalgrupper som för kommunens samhällsviktiga verksamheter. Planeringen handlar om att i ett tidigt stadium identifiera vilka personer som kan sköta specifika uppgifter genom en kunskaps- och erfarenhetsinventering av egen personal samt att skapa möjligheter för inkallande av nyligen pensionerad personal, snabbt kunna rekrytera ny personal, samråda med närliggande kommuner om gemensamma insatser, samdrift, inköp, etc. Utgångspunkten är att verksamheten ska bedrivas som vanligt, utan inskränkningar i den kommunala servicen, om inget annat tyder på motsatsen. 70

samverkan 112 nr 2 2020

Kommunikation med berörd region och dess smittskyddsläkare är avgörande för vad som i så fall kan komma i fråga. Samhällets insatser, i en pandemi, riktar sig på att mildra effekterna av en stor sjukfrånvaro och stödja de resurser som behövs för samhällets upprätthållande. Vid behov kan kommunens ordinarie verksamheter behöva gå upp i så kallad stab och rent av ytterst tillsätta Krisledningsnämnd. Hur detta går till framgår av "Plan för hantering av extraordinär händelse", som varje kommun ska ha upprättat inom första året av mandatperioden. I denna plan väljer kommunen själv hur händelserna ska hanteras enligt ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna. Den och de som i det dagliga hanterar verksamheten ska även kunna göra detta vid extraordinära händelser. Det pågår för närvarande en samhällsdebatt om att denna modell inte räcker till utan att vissa krafter vill se en förändring. Frågan kan då ställas om vem som då ska utföra arbetet om inte de som normalt hanterar frågorna ska ställas åt sidan? All verksamhet måste istället utbildas, övas i att hantera händelser med ett robust och adaptivt utgångssätt där deras

förmågor uppskattas och att händelserna kan hanteras oavsett sannolikheten. På så sätt skapas ett resilient säkerhetstänk. I nedan text beskrivs exempel på hur de tre faserna före, under och efter kan genomföras vid en pandemihantering.

Före - identifieringsfasen Samhällets behov

Inom kommunens samhällsviktiga verksamheter är det främst vård- och omsorg som behöver personal (äldreomsorg, leveranser till dem som ska ha mat till hemmet, hemvården, transporter osv.). • Skolverksamhet och barnomsorg ska upprätthållas. • Matlagningsköken behöver personal på skolor och äldreboende. • Miljöförvaltningen kan komma att behöva göra fler livsmedels- och efterlevnadskontroller under en pandemi. • Renhållning och då framförallt hämtning av hushållssopor är käns- ligt för personalbortfall. • Även regionen kan komma att ha önskan om personal med sjukvårds- utbildning samt lokaler för vård platser och annat särskilt behov. www.s112.se

Under

Planeringsscenario Under en period av 6–8 veckor ska en frånvaro om minst 15 procent av de anställda kunna hanteras. När pandemin når en kulmen under minst två veckor, ska en frånvaro på upp till 50 procent av de anställda kunna hanteras med bibehållen servicenivå. En pandemi bedöms kunna ha flera lokala utbrott och dessa kan tänkas komma efter tre till nio månader efter den första omgången. Därför benämns dessa utbrott ofta som om de kommer i vågor. En viss ökning av andelen sjuka kan beräknas förekomma under en något längre period av tre till fyra månader. Pandemier är inte som den årliga influensan begränsad till vintermånaderna, utan förekommer vid vilken tid på året som helst. För dem som blir sjuka kan vi räkna med en frånvaro på minst fem upp till femton arbetsdagar. Efter symtomfrihet bör den som varit sjuk stanna hemma ytterligare fem dagar för att vara på den säkra sidan. Sjukdomen kommer sannolikt inte att drabba samhället likformigt, utan under en viss tid kan en betydligt större andel av arbetsstyrkan vara frånvarande, speciellt i mindre grupper. Planeringsbehov, arbetsplatsen

Effekterna vid en pandemi är i första hand att personal inte kommer till sin arbetsplats. Därför måste en planering ske i avseende att upprätthålla såväl kommunens samhällsviktiga verksamheter som www.s112.se

Efter

funktioner. Frågor som måste besvaras är om vilka möjligheter det finns för att arbeta som vanligt alternativt utföra arbetsuppgifter hemifrån, kalla in extra personal i högre åldersgrupper, senarelägga planerade åtgärder, eller begära hjälp av annan kommunregion, etc. Här är det bra att dela in personalen i arbetsgrupper som i växelverkan alternerar sitt arbete mellan hemmet och arbetsplatsen. På så sätt minskas exponeringen mellan alla medarbetare och det blir samma individer som möter varandra. Skulle smitta utbryta i ett av lagen kan dessa isoleras och arbetet fortgår med hjälp av de andra. I det första skedet när verksamhetsidentifieringen utförs, görs en bedömning av verksamhetens funktioner, vad som kan avvaras, vad som måste fungera samt lägsta nivå på dessa funktioner och vilken prioritering som ska göras. När de särskilt sårbara funktionerna är identifierade upprättas en handlingsplan med de åtgärder som ska vidtas utifrån olika procentuella personalbortfallsnivåer. Verksamhetsidentifiering och handlingsplan ska utföras av varje förvaltning/bolag och sammanställs sedan till ett kommun- övergripande underlag. Planeringsbehov, medicinskt

Behovet avseende provtagning, antikroppstester och en eventuell massvaccinering av kommunens anställda inom prioriteringsgrupp 3 (enligt MSB lista över samhällsviktiga verksamheter), får avgöras av smittskyddsläkaren inom berörd region.

Tyvärr är en viruspandemi förrädisk och möjligheterna små att skydda sig fullt ut. Oftast sker en smittspridning i ett så tidigt skede att kännedomen om viruset inte är tillräcklig och att det då kan vara för sent att vidta de skyddsåtgärder som finns avseende exempelvis skyddsutrustning. För att motverka detta är det alltid viktigt att hålla god hygien på vanliga arbetsplatser, att inom vården vara noga med vårdhygienen samt att rent av hålla beredskapslager för ett visst procentuellt behov av skyddsutrustning över en tre månaders period. Identifiera de viktiga delarna av kommunens samhällsviktiga verksamheter

Inledningsvis bör man göra en övergripande bedömning av vilka delar av kommunens samhällsviktiga verksamheter som alltid måste fungera utan avbrott eller som ställer särskilda krav på funktionalitet. 1. Är någon av dessa delar särskilt känslig sett utifrån ett pandemi perspektiv? 2. Vilken eller vilka av dessa delars verksamheter måste kunna upprätt- hållas utan avbrott vid en pandemi? 3. Kan behovet av och efterfrågan på verksamheten påverkas under en pandemi? Avgränsa de kritiska funktionerna

Nästa steg i arbetet är att närmare analysera dessa verksamheter och göra en avgränsning av vilka funktioner som inom respektive verksamhet kan antas vara särskilt kritiska vid en pandemi. En verksamhet kan bestå av många ► samverkan 112 nr 2 2020

PANDEMMIHANTERING / Kommunal beredskap

► funktioner och det är inte säkert att alla kan anses vara särskilt kritiska utifrån ett pandemiscenario. I vissa fall kan man inte göra någon avgränsning på grund av att alla funktioner är lika viktiga eller står i mycket stark beroendeställning till varandra. Det är viktigt att vid denna bedömning även fundera över om någon av de funktioner som har avgränsats som kritiska är beroende av andra yttre verksamheter eller funktioner. Om så är fallet bör även dessa klassas som kritiska funktioner. 1. Ska hela verksamheten ses som sär- skilt viktig eller finns det delar av denna som kan anstå under en tid, exempelvis viss administrativ verksamhet? 2. Kan verksamheten drivas med en lägre ambitionsnivå? 3. Är de verksamheter som här bedöms som särskilt viktiga beroende av andra verksamheter eller funktioner utanför den egna organisationen? Minimera och prioritera

Efter att ha bedömt vad som kan anses vara kritiska funktioner är det dags för den bedömning som vi här har valt att benämna minimering. Här handlar det om att avgöra vilken bemanning och övriga resurser som krävs för att de funktioner som har identifierats ska kunna fungera under en pandemi. När denna minimering är gjord kan det även finnas behov av att rangordna verksamheter eller funktioner sinsemellan. Detta bör göras i förväg för att underlätta eventuella omfördelningar av resurser vid en pandemi.

1. Vilken är den lägsta bemanningsni- vån som krävs för att hantera de kritiska funktioner som har identifierats? 2. Vilken är den lägsta nivån av övriga resurser som krävs för att hantera de kritiska funktionerna? 3. Går det rangordna funktionerna ut- ifrån hur viktiga de är att upprätt- hålla? Genom att upprätta ett enkelt Excel-blad, enligt figur 1, kan behoven lättare identifieras.

Genomförd verksamhetsidentifiering ska

Minska riskerna för smittspridning på arbetsplatsen

Information till personalen om hur man kan förebygga smittspridning, vart man ska vända sig vid symptom och vikten av att stanna hemma om man tror sig vara smittad och framförallt stanna hemma ytterligare en tid efter det att man blivit frisk. Inom de vårdgivande enheterna ska det vara stort fokus på vårdhygien och att rutinerna gällande skyddsutrustning följs till punkt och pricka. Beredskap att ta hand om de som insjuknar på arbetsplatsen

I möjligaste mån ska de ordinarie rutinerna följas i händelse av att någon insjuknar vid arbetsplatsen. Varje förvaltning/ bolag ska ha en handlingsplan för hur det ska hanteras (dessa rutiner bör samordnas inom kommunkoncern). Höj hygiennivån Ett stort ansvar ställs på en fungerande lokalvård där kvalificerade hygientekniker ser till att genomföra tätare desinficering

Avgränsningar

Minimering, Prioritering lägsta nivå? Måste fungera

Åtgärder vid procentuellt personalbor�all avseende hela verksamheten 15%

Ev. kommentarer:

Exempel på Excel-blad för att identifiera behov

samverkan 112 nr 2 2020

behöver beredskap av ersättare och att dessa identifieringar sammanställs. Varje verksamhet behöver även upprätta en handlingsplan för att säkerställa personaltillgången. Genom inventering av kunskaper och erfarenheter hos personalen kan omfördelning och tillfällig överflyttning mellan verksamheterna ske. Vissa enklare arbetsuppgifter kan avlastas personal inom omsorg för att prioritera vården. En god planering kan då ge en kontinuitet i att säkerställa en hög personaltillgång genom att hela tiden fylla på med nya medarbetare allteftersom sjukfrånvaron ökar. Hela tiden är det viktigt att uppmuntra till uthållighet. Förutom att genomföra egen personalinventering kan extrapersonal eftersökas genom annonsering via webb och/eller annan media. I det lokala näringslivet finns det även där personal som kan ha permitteras och som kan vara möjliga att korttidsanställda. Här är exempelvis hygientekniker från hotellbranschen värdefulla. Förutse problem och konsekvenser

Kan avvaras

Särskilt sårbara funk�oner

funktioner

Under - säkerhetsställa Verksamheten kunna peka på de kritiska funktioner som

Planering för pandemi Funk�oner

av gemensamma utrymmen på ytor, handtag, dörrtrycken, gemensam utrustning. Se till att det finns möjlighet att komplettera med handtvättmöjligheten med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, inte bara i anslutning till toaletter utan även i mötesrum, vid entré, etc. För det personliga skyddet kan små decilitersflaskor med handsprit användas när exempelvis lunchställen och affärer har besökts på rast eller i tjänst. Säkerställ personaltillgång för kritiska

25%

50%

Mer än 50%

Ett antal frågor måste kontinuerligt ställas under hanteringens gång. 1. Vilka typer av leveranser, varor och tjänster, är kommunen beroende av? 2. Här ska en identifiering göras för att bestämma avgränsningar, minimering och prioritering? 3. Vilka resor måste genomföras? 4. Arbets- och tjänsteresor? 5. Kan vissa tjänsteresor ersättas med videokonferenser? 6. Kommer kollektivtrafiken att fungera? 7. Problem med intern och extern infra- struktur? 8. Vad händer om kommunen måste stänga/dra ner på vissa ej samhälls viktiga verksamheter? 9. Hur kan verksamheten upprätthållas trots en neddragning? www.s112.se

Per Gustafson, är beredskaps- och säkerhetsstrateg i Alvesta kommun samt doktorand vid institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet med en licentiat i arbetsmiljöteknik. Foto: Anni-Elina Vänskä. Utökad informationsspridning - externt och internt

I all slag orostid är informationen det viktigaste instrumentet för att inte förvärra situationen. Kravet på tydlig och riktig information är a och o i hanteringen. Därför ska riktlinjer och rekommendationer hänvisas och länkas till de officiella informationskanalerna. Kommunens uppgift är att ge och ta den information som är av betydelse för verksamhetens upprätthållande samt att ge invånarna relevant information. Kommunens samlade kommunikation bör ske via kommunledningen, så att all kommunikation kanaliseras att inga felaktigheter uppstår. Den information som läggs ut på hemsidor som kommer från annan huvudman ska vara länkade tillbaka till respektive organisation, så att ingen information förvanskas. Det är även viktigt att telefonväxeln informeras om vad de kan svara på och hänvisa till. Övriga aktörer inom kommunen ska ha så mycket information så att dessa kan svara på frågor eller veta till vem som man kan hänvisa vidare till. All information under en pandemi är viktig och även om det inte finns någon ny sådan, är även detta viktigt att förmedla. I tider av oro är behovet stort om att bli informerad och tyvärr blir det ofta så att vissa målgrupper glöms bort eller på annat sätt förbises att delges informationen. www.s112.se

Därför är det av största vikt att alla bidrar och hjälper till genom att efterforska information. Det har visat sig genom erfarenhet att det kan bli en ”kris i krisen” genom informationsmissar. Var och en har ett egenansvar att se till att bli informerad. Den interna informationen gäller dubbelriktat, dvs. arbetsgivaren ska informera arbetstagaren om vad som görs och i retur få informationer om den enskildes situation. Denna informationshantering kommer att skapa merarbete, men är ett av de viktigaste momenten i hanteringen av en pandemi. HR-funktionen har en viktig roll i att aktivt hålla sig underrättat om verksamheternas situation avseende anställda.

Efter - konsten att skapa förbättring Uppföljning I skrivande stund är den nu pågående pandemin långt ifrån över. Dock kan det vara bra att redan nu reflektera över insatser och åtgärder som kan förbättras och underlätta vid hantering av framtida pandemier. Exempel på reflektion är att såväl organisatoriskt lärande som organisatoriskt minne är betydelsefulla för att hitta framgångsfaktorer i det fortsatta arbetet med händelsehantering av det här slaget. Nästa gång som världen drabbas av pandemiutbrott kan det vara så att de som nu hanterar situationen inte lägre är

kvar på sina respektive tjänster. Av den anledning är det angeläget att alla erfarenheter dokumenteras och förs vidare inom organisationerna. Redan nu kan en av framgångsfaktorerna kanske vara att införa pandemirutiner långt innan konstaterande fall upptäcks nationellt. Som tidigare påvisats så är en viruspandemi förrädisk då den ”smyger” sig på sina offer utan dess vetskap. En person, kan som visat sig, vara bärare av virus utan att själv visa symtom på sjukdom. Genom att i ett tidigt skede införa erforderlig skyddsutrustning kan kanske spridning stoppas inom äldrevården och bland de som har underliggande sjukdomar. Gällande underliggande sjukdomar måste var och en ta sitt ansvar med att göra hälsoundersökningar så att dessa kan upptäckas i tid och behandlas. Med behandling av till exempel högt blodtryck och diabetes ökar möjligheterna att klara eventuell virussmitta. Dessa riskgrupper har visat sig vara extra utsatta under vårens virusutbredning. Vi får fortsätta vårt arbete med att plana ut smittkurvan genom enträgen strävan att förhindra nya lokala utbrott. Detta ska ske genom att vi beter oss "på rätt sätt" gällande sociala kontakter i det nya normaltillstånd som vi är på väg in i. ■

samverkan 112 nr 2 2020

ambulanssjukvård / Specialfordon / Utlandet

"SHAMAN-M" RYSKT multifordon som ambulans

"Shaman" är ett ryskt ambfibiskt terrängfordon utrustat med åtta lågtrycksdäck och åttahjulsdrift. Fordonet har ett unikt styrsystem. Föraren kan välja mellan tre lägen: framhjulsstyrning, bakhjulsstyrning 74

samverkan 112 nr 2 2020

eller alla hjul i en riktning. Klarar hastigheter mellan 2 - 70 km/h. Lågtrycksdäck, fjäder- och stötdämpare säkerställer bekväm komfort även i ojämn terräng. Jämförbar med svävare. Källa: Avtoros, Russia www.s112.se

GRATTIS REGION JÖNKÖPINGS LÄN Torbjörn hämtar XC90 till GISLAVED

REGION HALLAND Sören hämtar

REGION BLEKINGE Christer och Michael hämtar till KARLSHAMN

REGION JÖNKÖPINGS LÄN Peter och Daniel hämtar till NÄSSJÖ

REGION JÖNKÖPINGS LÄN Henrik hämtar till JÖNKÖPING

REGION HALLAND Mats hämtar

Tel: 0430-490 50 E-post: info@nilsson.se www.nilsson.se Box 83, 312 22 Laholm, Sweden www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2020

PORTRÄTT / Karin Nygårds

INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com FOTO och bilder: privat och adobe stock Hej där Karin Nygårds, och stort tack för du tar dig tid till att besvara Samverkan 112s frågor om Covid-19 som du själv drabbades av under våren 2020. Du är ju lärare till din profession och det har sannerligen märkts i ditt pedagogisk-didaktiska uttryckssätt att återge alla de symptom som detta oförsägbara virus visar upp. Du har ju gjort detta i form av 39 symptomteckningar på vilket sätt som det tog sig uttryck i din kropp.

men oftast är det bara förvirring och svårigheter med minne. Jag har fått tillbaka lite smak och lukt, men det varierar också. Min tunga är bortdomnad och jag har som elektriska stötar på huden. Alla de

alla möjliga och omöjliga symptom under dagar, veckor och månader här krämporna har jag nu vant mig vid och tycker inte längre att de är så farliga. Det som har ställt till det lite för mig är att hjärnan liksom stänger av då och då, i något som kan vara epileptiska anfall,

Hur kom det sig att du började med ditt tecknade av virusets symptom?

– Det började med att vi skojade på Twitter om "symptombingo" och att brickan började bli full. En kväll började jag helt enkelt rita upp små rutor och snart upptäckte jag att det blev tre A4-sidor fulla. – Jag bestämde mig för att göra lite snyggare bilder för att dela med mig av dem. Det blev lite som en terapi för mig att beskriva hur jag har mått de senaste veckorna och det blev så tydligt att Covid19 är mer än hosta och feber. Har det t o m med tiden fått en djupare betydelse för dig?

– Jag hade inte räknat med det fina gensvar som jag har fått. Det känns väldigt fint att många har känt sig styrkta och glada över att jag har satt bild på den här sjukdomen. Jag tror både sjuka och friska har förstått mer om sjukdomen tack vare mina bilder och det gläder ju mig som lärare. Men först och främst – hur mår du idag – känner du dig frisk eller har du något kvarvarande symptom s.k. restsymptom som gör dig påmind om viruset?

– Idag har jag en bra dag, än så länge, men det där skiftar nästan lite timma för timma. Jag är nu på dag 91 och lider mest av en förfärlig hjärndimma. När det är som värst är jag nästan som medvetslös, 76

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

men det ska utredas med EEG. Jag får därför inte köra bil, ifall jag skulle få ett anfall när jag kör. På vilket sätt startade infektionen hos dig och när i tid – alltså efter hur många dagar – var du helt säker på att det just var Covid-19 du hade drabbats av?

– Det började mycket lindrigt. Jag fick torrhosta en dag, sen försvann det, sen lite kill i halsen, och det försvann det med. Hela första veckan höll på så och jag som inte visste att Covid-19 beter sig så, tänkte att det var pollenallergi. – På femte dagen tappade jag smak och lukt totalt. När jag skrev om det på Twitter så blev jag uppmärksammad på att det kunde vara tecken på Covid-19. Eftersom det var en så mycket konstig känsla att inte känna lukt, trots att jag var helt fri i luftvägarna, så förstod jag att det nog var så, att det var Covid-19. Min omgivning var inte lika övertygade, men jag kände i kroppen att det var något konstigt med mig. – På dag 8 bröt helvetet ut i kroppen och jag blev vansinnigt dålig från ingenstans. Hur många dagar vill du säga att du var sjuk i eller påverkades av viruset?

– Jag är alltså på dag 91 nu och de envisa resterna av viruset hänger sig kvar. Själva virusinfektionen var nog inte aktiv mer än de första tre veckorna om jag tittar tillbaka i den dagbok jag förde över mina symptom. – Efter det ändrade symptomen karaktär och jag hade inte längre problem från luftvägarna. Om du ser det från de fem angivna mänskliga livs- och hälsoperspektiven och ger ett svar till var och ett – och med en beskrivning till varje om varför – vad blir då svaren? Fysiologiskt-biologiskt;

– Det är påfrestande att det hela tiden händer nya saker med kroppen och att sjukdomen inte följer ett vanligt sjukdomsförlopp. Allt är så oförutsägbart. Jag vet aldrig hur jag mår om en timme ens. – Ett tag hade jag ont i magen av oro på kvällen för att jag inte visste hur jag skulle må nästa dag. – Efter tre månader av sjukdom är jag dessutom i förfärligt dålig form och det är svårt att göra något åt detta när minsta ansträngning kan trigga anfall eller orsaka smärta och trötthet. www.s112.se

Intellektuellt;

– Jag tycker det är spännande att få vara med om en helt ny sjukdom. Det är som att utforska en ny kontinent. Jag lär mig massor om medicin och fysiologi som jag aldrig har brytt mig om tidigare. Jag tar del av forskning från världen över och försöker förstå varför sjukdomen fungerar som den gör. – Jag gillar också att leta mönster i det som ter sig så slumpartat, men som ändå verkar ha ett liknande förlopp hos många sjuka. Emotionellt/mentalt;

– Att veta att viruset i min kropp är dödligt, påverkade en stor del av upplevelsen av sjukdomen den första månaden. När jag insåg att jag var utom livsfara, efter att lungorna blivit bra, då släppte mycket av det som var ångestladdat. – Det har varit frustrerande att inte ha någon att vända sig till som faktiskt vet något. Mitt sjukdomsförlopp har legat i precis samma takt som den internationella forskningen har presenterat nya symptom. Jag tappade smak och lukt samma dag som brittiska forskare gick ut med varningen för detta. – Jag fick Covid-19-blåsor samtidigt som det rapporterades om detta från Thailand och jag fick blåa "Covid-19-fötter" tio dagar innan det blev känt som fenomen. Det har varit jobbigt i kontakt med vården, men det är också rätt häftigt att få vara med om något så nytt. Existentiellt;

– Dödsångest gör mycket med själen. Jag har till exempel sagt upp mig under den här tiden. Livet är för kort för att inte levas fullt ut. Jag har haft ett helt nytt behov av att odla och se saker växa. Det är som att plantorna är symbolen för livet. Om jag får plantorna att överleva så kommer jag också att bli frisk. Jag känner att jag mer saknar naturen i min isolering, än jag saknar att gå ut på krogen med mina vänner.

Dalarna och hon som pensionerad läkare har verkligen mått dåligt av att inte få vara här och sköta om mig. – Det är riktigt gräsligt att ha en sjukdom som gör en isolerad när allt jag har behövt är kramar och att bli ompysslad. – Jag har som tur är haft min tioåriga dotter hemma. Hon var hemma när jag blev sjuk och insjuknade även själv efter någon vecka. Hon är den enda som har kunnat vara nära mig så jag har kramat henne så hårt och mycket. – Sen är det också väldigt tufft att ta att andra människor är så rädda. Även om jag inte smittar längre, så vågar andra inte tro på det. Eftersom jag varit öppen med min sjukdom så är det många som känner igen mig och vet att jag varit sjuk. – Det är till och med folk som har mailat min chef och skvallrat om att jag har varit ute och rört på mig. Det har gjort mig lite paranoid och det är jobbigt. Och alla dessa sammantaget – är det socialt mänskliga livs- och hälsoperspektivet som har varit svårast att hantera?

– Ja absolut det sociala, på alla sätt och vis. Längtan, rädslan, ensamheten och känslan av att vara utstött. Men, det är också svårt att hantera andras rädsla! Dina teckningar är ju fantastiska – kommer du att på något sätt att publicera dessa för en bredare publik, alltså att alla får möjligheten att ta del av dessa och få en förståelse för hur många ansikten det här viruset kan ta sig uttryck i? Det här kan bli ett mycket värdefullt dokument t.ex. som en bok väl värt att sprida ut i samhället – för ung som gammal.

– Jag vet inte vad jag ska göra med bilderna faktiskt. Jag hade ingen tanke alls med dessa från början, mer än att det var kul att rita dem, men jag tror att jag ska sätta ihop dem på något sätt i alla fall. Jag märker ju att de har hjälpt många. – Kanske blir det en liten bok i alla fall. Annars tänker jag att de skulle passa som affischer i lokaltrafiken, som en liten påminnelse om att hålla avstånd!

Socialt;

– Den sociala aspekten har varit den jobbigaste. Min pojkvän hade lungemboli i somras och därför har vi inte vågat träffas under min sjukdomsperiod av rädsla för att han skulle smittas. – Det har varit förfärligt jobbigt att inte få vara nära sin älskade när behovet av närhet har varit så stort. Även min mamma har ju tvingats hålla sig hemma i

Avslutningsvis – du är ju pedagog – varför en logisk slutfråga kan vara om du vill ge Samverkan112s läsare några goda professionella råd om hur, när och varför de ska lyssna in och förstå en drabbad Covid-19 människas behov och önskemål. Har du några sådana tips eller råd att komma med – stora som små är lika viktiga?

►

samverkan 112 nr 2 2020

PORTRÄTT / Karin Nygårds

► – Jag är väldigt tacksam över den hjälp jag har fått under min sjukdom. 1177 och min husläkare har varit fantastiska och ambulanspersonalen som kom och undersökte mig när jag trodde att jag hade fått en stroke, var lugna och bra. – Det som har varit svårt har ju varit just det att ingen riktigt har vetat något om min sjukdom. "Har du hosta eller feber?" är liksom ingen bra fråga. Inte heller "har du några andra symptom?" eftersom jag har ungefär sex samtidigt. – Det är en sådan sak som också varit svårt, att det i vården bara verkar finnas rum för ett fokus i taget, när Covid-19 innebär att det är många olika delar av kroppen som agerar märkligt samtidigt. – Jag hade såväl bältrosliknande blåsor, bortdomnad tunga som blåa fötter, samtidigt. "Vad är det du söker för?" undrade sjuksköterskan och jag menade, "ALLT". – Det är den sammantagna bilden som oroar mig, inte en sak var för sig. Det tycker jag har varit svårt i kommunikationen. Jag vet många andra Covid-19-sjuka som har haft svårt att bli trodda av läkare som de har mött, eftersom så mycket är nytt och okänt. – Många av oss som är sjuka ägnar vår tid åt att läsa forskningsrapporter från hela världen och därför är vi ibland mer pålästa än en läkare på vårdcentralen som självklart inte har samma tid att plöja artiklar hela dagarna. – Det, i kombination med att många av symptomen är diffusa och neurologiska har gjort många av oss drabbade mycket frustrerade.

Några olika ansikten som Covid-19 viruset kan uttrycka

Ja, det är förståeligt och tål verkligen att tänkas på! Men än en gång – stort tack Karin Nygårds för din medverkan! Samverkan112 är helt säker på att din beskrivning i form av symptomteckningar har gjort stor skillnad för många medsystrar och -bröder som drabbats av viruset. Att just få subjektiva beskrivningar där den enskilda meddrabbade människan kan känna igen sig är oerhört viktig i hens egen förståelse och bearbetning av sjukdomen, i det här fallet Covid-19 – och inte minst – att veta ”att jag inte är ensam” om att ha dessa. ■

HELT OFÖRUTSÄGBART virus Vanlig sjukdom: lite krasslig, sämre, sämst, bättre, frisk Covid: lite krasslig, frisk, halvdöd, frisk, feber, halsont, andnöd ..... o.s.v.

samverkan 112 nr 2 2020

www.s112.se

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 www.s112.se Mail: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 2 2020

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

NO ROOM FOR COMPROMISES Dina kläder är din arbetsmiljö. Det är de som håller dig torr, varm och säker. Hela dagen, varje dag. Oavsett var ditt arbete tar dig idag, imorgon eller det här årtiondet kommer vi vara där. I varje söm, ficka och fiber, för att se till att du har marginalerna på din sida. I det uppdraget finns inget utrymme för kompromisser.

taiga.se | 0340-66 69 00