Allmännyttan 1 2017 by infogruppen_SABO

NY TIDNING

FÖR ALLA

I BOSTADSBR

ANSCHEN

Anna Heide

IDÉSTÖLD SNABBASTE VÄGEN TILL INTEGRATION Bullerby med bredband och äkta demokrati Kö när Tierpsbyggen sökte städare Halverad byggprocess i Gävle

OM ATT BYGGA, BO OCH FÖRVALTA Allmännyttan nr 1 X mars 2017

SABOs nya medlemstidning

All inclusive:

ENKELT KOMPLETT SÄKERT Monterade tambur- och säkerhetsdörrar för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare. Alltid med dörrar från Swedoor!

SÄKRA DÖRRBYTEN SOM SPARAR TID OCH PENGAR Vårt dörrbyte är ”All Inclusive”. Vi erbjuder ett speciellt montage som både minimerar störningar för de boende och onödiga extrakostnader. Med Swedoors dörrsortiment erbjuder vi också marknadens bredaste utbud som möter branschens tuffa krav på skydd mot inbrott, ljud, brand och rök. Kort sagt dörrbyten som sparar tid och pengar. Läs mer på next-door.se

NEXT-DOOR ingår i den världsledande dörrkoncernen JELD-WEN. Ett företag med mer än 20 000 anställda i ett 20-tal länder.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

www.next-door.se

BADRUMSPRODUKTER FRÅN ARROW VÅRA PRODUKTER FINNS HOS ALLA VVS-GROSSISTER I SVERIGE

Design & Kvalitet

Kontakta oss på info@arrowshower.com för att beställa broschyrer

Vaska duschset Monteras direkt på rör 40 cc. Ingen håltagning i tätskikt. Passar rör ø10/12/15 mm. 75 cm stång (ø18 mm), handdusch med antikalkfunktion, slang 1,5 m, handduschhållare, tvålkopp. Art-nr: 29610 krom RSK-nr: 8184703 Art-nr: 29601 vit/krom RSK-nr: 8184702

Rubinett Soft

mjukstängande universalsits

Duschslang Spar

Mjuk stängning på sits och lock. Lätt att montera. Lätt att ta av med ett tumgrepp. Lätt att rengöra. Flexibla fästen cc 102-194 mm

PVC-slang 1,5 m. Fast strypning max 9 l/min. 5 års garanti. Kan även beställas i andra längder.

Art-nr: 19733 vit RSK-nr: 7966994

Art-nr: 27705 vit RSK-nr: 8181801

AquaNova Spar handdusch Handdusch med sparfunktion. Begränsar vattenflödet till max 9 liter per minut. Antikalkfunktion. Mjuka behagliga duschstrålar.

T TE

Art-nr: 15515 krom RSK-nr: 8941265

Rubinett toalettsits

AR V

Universalsits. Fäste cc 35-200 mm. Passar de flesta toalettstolar. Lätt att göra ren. Enkel montering. Lätt att lyfta av. Elegant design. Solid. Svensk kvalitet. Stabilt fäste med ”snäpp”. Art-nr: 19801 vit (blisterförp.) RSK-nr: 7966970 Art-nr: 29801 vit (plastpåseförp.) RSK-nr: 7966977

Safir Trend duschdraperi Med invävda stjärnor. 100% polyester. Tyngder håller draperiet borta från kroppen. Draperiet är antistatiskt och mögelbeständigt. 180x200 cm. Finns i fler modeller, färger och storlekar. Art-nr: 16303 mörkblå RSK-nr: 8207317

Safir draperiskena Extra kraftig aluminiumstång med skena för draperiupphängning. Takfäste, draperikrokar och 2 väggfästen ingår. 90x90 cm. Finns även som badkars- och U-stång. Art-nr: 10701 vit RSK-nr: 8207335

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Round duschvägg 2 dörrar med delvis frostat säkerhetsglas. Väggprofil i aluminium. Magnetstängning. Ställbart lyftgångjärn. Ställbar 20 mm i sidled. Vändbara dörrar. Storlek 70, 80, 90 och 100 cm. Höjd 190 cm. Finns även tonat glas och klarglas. Se alla våra modeller och storlekar på vår hemsida. (2 dörrar = 2 rsk-nr)

All ventilation behöver rengöras! För er trygghet, ställ krav på Certifierade ventilationsrengörare i era upphandlingar!

Vi utbildar...

RADGARAGE GARAGEPORTS-BYTE CARPORT

FÄRDIGMONTERADE RADGARAGE

MILJÖHUS

(ovan grund)

från 22 000:-

Kontakta oss för offert!

exkl moms/ garageplats

rsvr.nu

MODULBYGGEN NORMSTAHL AB Box 5, 341 21 Ljungby 0372-656 95. info@modulbyggen.com www.modulbyggen.se

FASAD • BALKONG • DÖRR & FÖNSTER • VVS • PLATTSÄTTNING • BYGG & FASTIGHETSSERVICE

Vill du ha ett eget ex av tidningen Allmännyttan? Beställ här: www.sabo.se/tidningen-allmannyttan Kostnadsfritt för dig som jobbar i ett SABO-företag

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Lotta Bergstrand, tidigare fastighetsskötare på Öbo.

ALEXANDER VON SYDOW

Innehåll

Tidningen Allmännyttan

6. Ledare Anders Nordstrand 8. Porträttet Anna Heide, MKB 13. Referensgruppen Så tar vi hjälp av er läsare 14. Tema städning Från entreprenör till egen regi 18. Tema städning Öbo varvar städ med utejobb 20. Grafik Här har du Allmännyttan 23. Varför Allmännyttan? Fem personer om sina jobb 24. Bilden i fokus Längtan efter lantliv 26. Landet runt Bajspåsar, hundslalom och en myra 28. Byggprocessen Dubblat tempo utan detaljplan 33. Så bygger Allmännyttan Färskaste siffrorna 34. Enkäten Bygger ni nytt? 36. Spadtag Fem byggstarter 38. Felanmälan Mimers problemlösare 40. Krönikan Johan Braw, Sölvesborgshem 42. Debatt Mona Finnström, Fastigo

MATTIAS BERGSTRÖM

46. Aktuellt Information från SABO

Halverad byggprocess I Gävle har bygglovschefen Åsa Larsson och Gavlegårdarna prövat ett nytt sätt att snabba upp bygg processen: hoppa över detaljplanen. Hur gick det? Finns det några risker?

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Städ på egen hand Tierpsbyggen har på kort tid gått från noll egna städare till över 40. På Örebrobostäder, som städat i egen regi i många år, varvar fastighets skötarna städning med utejobb.

Vem vill inte bo i en by på landet? Thorsten Laxvik, Solatum

MICHAEL ENGMAN

44. Expertsvar IMD, trygghetsboende och hyressättning

Ledare

Välkommen till en helt ny tidning! Allmännyttan har antagligen aldrig varit så viktig som i dag.

TIDNINGEN DU HÅLLER I DIN HAND är resultatet av mångas tankar och erfarenheter. Vi vill visa dig allt det som allmännyttan gör för hyresgästerna, kommunerna och samhället i stort. Tidningen Allmännyttan är till för alla som arbetar i, eller sitter i styrelsen för, ett allmännyttigt kommunalt bostadsföretag. Jag kan utlova många inspirerande artiklar, insiktsfulla reportage och spännande röster från olika delar av landet i denna och kommande tidningar. Du som läser detta med syfte att lära dig mer om svensk bostadsmarknad och hyresrätten i synnerhet – välkommen på en resa genom allmännyttans Sverige. SABOs medlemsföretag har tillsammans stor kunskap om allt från nyproduktion och renovering till kaninhotell och kollo. I tidningen nu och framöver lyfter vi fram den kommunnytta som allmännyttan levererar varje dag. Vi har vardagshjälten som städar trapphus och ökar tryggheten. Visionärerna som vågar pröva nya byggprocesser. Eldsjälen som med kunskap och patos förbättrar integrationen. Alla dessa – och många till – är mycket väl värda att ta plats i SABOs medlemstidning. Deras erfarenheter är en guldgruva. Jag är säker på att du får en tankeställare, lär dig något nytt och inspireras. Detta är första numret av Allmännyttan och det kommer fler, vi ger ut fyra nummer per år. Därför vill jag uppmana dig att ta chansen och påverka tidningen. Vad fungerar, vad behöver ändras och vad har vi missat? Skriv och berätta. Allmännyttan är till för dig.

Välkommen till Allmännyttan – din tidning!

Anders Nordstrand, vd SABO

För övrigt Åtta av tio gillar Allmännyttan För sjätte året i rad har SABO gett Sifo i uppdrag att genomföra en undersökning bland allmänheten om allmännyttan. Totalt sett associerar 78 procent av de tillfråga-

de allmännyttan med något positivt. Motsvarande andel förra året var 72 procent. Av undersökningen ser vi dessutom att den upplevda kunskapen om allmännyttan har stärkts. Läs mer på sidan 22.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Nina Rådström ansvarig utgivare

Cherstin Andersson korrektur/layout Annicka Istemo redaktör/AD

Helene Ahlberg journalist

Anders Nordstrand vd

Charlotta Lundström pressansvarig

DANIEL ANDERSSON

Medarbetare

Anita Snis journalist

Anders Ericsson webbredaktör

Anna-Carin Carnebro webbansvarig

Vad vill DU läsa om i tidningen Allmännyttan? .se

Hör av dig till någon i redaktionen eller mejla till allmannyttan@sabo.se

TIDNINGEN ALLMÄNNYTTAN

SABO Drottninggatan 29, 7 tr Box 474, 101 29 Stockholm e-post: allmannyttan@sabo.se

Ansvarig utgivare

Nina Rådström 08-406 55 72 nina.radstrom@sabo.se

Redaktör och art director

Annicka Istemo 08-406 55 51 annicka.istemo@sabo.se

Journalister

Helene Ahlberg 08-441 53 84 helene.ahlberg@sabo.se Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Korrektur och layout

Cherstin Andersson 08-406 55 52 cherstin.andersson@sabo.se

Ekonomi

Sanita Halilovic 08-406 55 31 sanita.halilovic@sabo.se

Foto omslag

Ulrika Majstrovic Hansén

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Tryck

Åtta.45 Tryckeri AB, Järfälla

Annonsbokning

Newsfactory AB Joakim Axner, 08-505 738 41 joakim.axner@newsfactory.se Magnus Johansson, 08-505 738 13 magnus.johansson@newsfactory.se Roland Wiklund, 08-545 035 98 roland.wiklund@newsfactory.se

Annonser medlemsföretag

Anita Snis 08-441 53 85 anita.snis@sabo.se

Prenumerera

www.sabo.se/tidningen-allmannyttan 395 kronor + moms/år Kostnadsfritt för dig som jobbar, eller är förtroendevald, i ett SABO-företag.

Prenumerations ärenden

allmannyttan@sabo.se

ANNA HEIDES BÄSTA INTEGRATIONSRECEPT

Kopiera mera! Sno nationellt och anpassa lokalt. Det är Anna Heides slutsats efter ett år som integrationsexpert. – Det finns massor av bra modeller runt om i allmän nyttan. Kopiera dem! Vi har inte tid att uppfinna hjulet på nytt. Nu är det bara att sätta igång och göra! Nu är hon åter i CSR-stolen hos MKB – och försöker leva som hon lär. Text: Helene Ahlberg Foto: Ulrika Majstrovic Hansén

DET SENASTE ÅRET har hon synts på ett

otal konferenser och paneldebatter – med engagerade berättelser om hur allmännyttan i allmänhet eller MKB i synnerhet prövat olika lösningar för bättre integration. Nästan så att hon blivit lite av bostadsintegrationens ansikte. Den beskrivningen värjer hon sig lite för, men det blir framträdanden nästan varje vecka. Ena gången på fotnivå i Malmö, andra med kung och drottning inför en kanadensisk delegation. Så vilka vägar har fört Anna Heide till denna roll? – Jag började som trainee i MKB för 16 år sedan. Jag var mycket ute med husvärdarna i områdena och kom snabbt på att det var förvaltning jag ville jobba med, berättar hon. Efter ett halvår fick hon frågan om hon ville bli fastighetschef i Rosengård.

– Jag var väl ung och lite halvdum, men jag tackade ja. Det var en rejäl utmaning att få 50 underställda medarbetare och ett ganska stökigt område. Men allt gick bra och jag jobbade många år i Rosengård, med stadsutveckling och daglig förvaltning. 2013 blev hon CSR-chef, alltså ansvarig för sociala satsningar i hela bolaget. En av hennes käpphästar är att sociala satsningar inte är välgörenhet, utan ren business. – Människor ska trivas och känna sig trygga i våra bostadsområden. Då bor de kvar och våra områden blir attraktiva. HÖSTEN 2015 LÅNADES HON UT till SABO

för ett ettårigt integrationsprojekt – mitt under brinnande flyktingkris med akut bostadsbrist. Tillsammans med projektledaren Dan Gaversjö besökte hon 40 kommuner, intervju-

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

ade bostadsbolag och kommunledningar om hur de såg på problem och lösningar. Detta utmynnade i en rapport med reflektioner – och över 30 exempel på dessa lokala lösningar (se sid 46). – Det var slående hur stor roll det politiska ledarskapet spelade. Och häftigt att se hur särskilt ostkustkommunerna i södra Sverige valde ett positivt perspektiv och såg de nyanlända som ett välkommet tillskott för att klara arbetskraften. Då blir man snabb att hitta nya vägar för att få människor i arbete. I Karlskrona kallar man det inte ens integration, utan tillväxt.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

En annan framgångsfaktor visade sig vara samverkan – mellan kommuner och bostadsbolag, näringsliv och civilsamhälle. – Frågan är nu hur de samarbeten som uppstod under krisen kan permanentas, så att allt inte bara återgår till det vanliga. MEN PROJEKTETS viktigaste resultat är

ändå alla de konkreta exempel på integrationsarbete som samlades ihop, anser Anna Heide. – Allmännyttan gör faktiskt oerhört mycket av det vardagsnära arbete som gör våra områden trygga. Sånt man diskuterar på nationell 

ANNA HEIDE

Yrke: CSR-chef på bostadsbolaget MKB. Bor: I hyreslägenhet hos MKB. ”Det är jag lite stolt över”. Familj: Barnen Siri och Axel. Bakgrund: Född i Pakistan, kom till Sverige som bebis, uppvuxen i ett radhusområde mitt i Malmö: ”Jag är en riktig Malmötös”. Drivkraft: ”Att kunna göra skillnad, och få människor att inse att det finns en affär i att göra gott.” Viktigaste bostadsfrågorna: Integrationen och bostadsbristen. Den leder till trångboddhet och otrygghet: ”Barn och unga måste vistas mycket ute, det blir oroligt, man får flytta runt, barnen får svårt med skolan och riskerar hamna i kriminalitet.” Drömbilden av Malmö om 20 år: Lite som New York eller Toronto, en smältdegel för många olika kulturer.

LENA LILJENDAHL

Anna Heide i panelsamtal i Almedalen, med Fredrik Törnqvist (vd Stångåstaden) Mariette Hilmersson (vd Framtiden), Ulf Nyqvist (numera t f vd på HBV) och debattledaren Johan Ödmark.

 nivå, men inte är så nära att man kommer åt. Men vi är nära och kan se vad människor i våra områden behöver. Det kan handla om läxhjälp, självförvaltning, boskola eller en bouleklubb. – Sånt som gör att människor känner sig delaktiga i samhället. Någon ser och bekräftar en och frågar om man inte kommer. Anna Heide pratar om integrationens tre steg. Detta är det första, den sociala integrationen – att vara inkluderad i ett sammanhang, även om man saknar jobb. Det kan ge självförtroende nog att kliva ut i steg två, systemintegration: jobb och utbildning. Steg tre är stadsutveckling för att skapa arbetsplatser och service, som Rinkebystråkets handelsgata och MKBs bokaler. ALLMÄNNYTTAN GÖR mycket mer än vad

många utanför allmännyttan förstår, tror Anna Heide. – Vi är bra på att gå från ord till handling. Det är det jag gillar med att jobba i allmännyttan. Det blir inte bara prat, vi får saker gjorda och vågar prova olika lösningar. Och den handlingskraften bygger på att allmännyttan har ett långsiktigt ägarskap och syfte, menar hon. – Vi ska finnas till under lång tid. Det är inte snabba puckar, försäljningar och aktieägare som sitter och knackar oss på axeln vart och vartannat kvartal. Men nu, anser hon, gäller det att öka takten. – Klyftorna växer och trångboddheten

sprider sig. Vi har inte tid att sitta och vänta på nya innovationer. Det finns så många goda exempel, sprid dem i stället för att uppfinna hjulet på nytt! Hennes recept är ökat samarbete mellan kommunerna och fler idéstölder: kopiera andras lösningar men anpassa till den egna kommunen. – Det finns en massa bra exempel på jobbskapande, sociala klausuler, modeller för upphandling och så vidare. Det behöver man inte sitta och komma på själv. Kopiera läxhjälp och språkcaféer. Sno nationellt och anpassa lokalt! NU ÄR ANNA HEIDE tillbaka på CSR-stolen i Malmö – och försöker genomföra lärdomar från integrationsresorna. Till exempel att ta Oskarshamnsmodellen (där kommunen och näringslivet samarbetade för att få fler nyanlända i jobb) och anpassa den för bostadsbranschen. – Mycket handlar om att knyta kontakter mellan näringsliv, civilsamhälle och det offentliga. Det senaste projektet är just ett sådant samarbete, mellan MKB, polisen, brandkåren, Rädda Barnen, staden och Stena Fastigheter – och coachen från tv-programmet Lyxfällan. Med syftet att ändra ungdomars inställning till blåljuspersonal genom att lära känna poliser och veta mer om deras jobb. – Men sånt här måste göras om och om igen. Det kommer hela tiden nya unga som växer upp, som flyttar till vårt land och våra områden. Det gäller att ha uthållighet. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Vi älskar värmepumpar. Det borde alla fastighetsägare också.

Varför väljer fler fastighetsägare värmepump? En förklaring är priset. Normalt sparar du in investeringen på bara tre till sex år. Och ju fler kvadrat du behöver värma, ju mer pengar finns att spara. Vi på IVT har en hel avdelning med specialister på värmepumpar för fastigheter. Vi ger dig tydliga underlag att ta ställning till och hjälper dig hela vägen till ett driftsäkert värmesystem. Se våra referenser och läs mer på ivt.se/storre-fastigheter Vi älskar värmepumpar. Så att du kan älska annat. Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Balco har en bättre lösning

Balco-metoden

En traditionell och kostnadseffektiv lösning på problemet med balkonger som är i behov av renovering Med Balco-metoden får du:

Med en traditionell renovering får du:

Dags

• renoverad balkongplatta • nytt räcke

• • • •

ny balkongplatta nytt räcke integrerad inglasning större balkong

att renovera

Dessutom får du:

balkonger?

• • • • • • •

ökat fastighetsvärde lägre energikostnader bättre inomhusklimat minskat underhåll minskat buller ökad säkerhet ökad trivsel

”Med ett inglasat system får du inte bara en balkong. Du får ett helt nytt rum som kan användas under större delen av året. Som jag ser det borde inglasningar vara standard i norra Europa.” Finn Østrup Lektor emeritus, Arkitekt MAA, Danske Ark

BALCONIES FOR Älgvägen 4 GREATER 352 45 Växjö Tel: +46 470 53 30 00 Allmännyttan LIVING nr 1 Balco AB

Mail: allmannyttan@balco.se

X mars 2017

ANNICKA ISTEMO

Referensgruppen

Lena Svensson, boendesamordnare, Vaggeryd-Skillingaryd Bostads AB

Andreas Sihvonen, egenföretagare och styrelseordförande Årehus

Karin Nilsson, kommunikatör/ webbredaktör, LKF

Lena har i sitt arbete kontakt med hyresgäster. Hon informerar vid ombyggnationer och andra renoveringar och är ofta med vid lägenhetsvisningar. Hon rycker även in i receptionen när det fattas personal och besiktigar lägenheter ibland.

Andreas är styrelseordförande i Årehus sedan januari 2016. Förutom styrelse arbetet driver han ett mindre lägenhets hotell i Åre.

Vad gillar du att läsa? "Jag har ingen speciell favorittidning men jag gillar att läsa reportage om människor och deras olika livsöden eller att bläddra i mode- och inredningstidningar."

Vilken är din favorittidning? "Jag tycker om att läsa samhällsmagasin och favorittidningen är Fokus, för att den, oftast på ett sakligt sätt, mer djupgående går in på aktuella samhällsfrågor."

Karin har arbetat på LKF sedan 2012 med intern och extern kommunikation, vilket innebär allt från information till företagets hyresgäster till att skriva pressmeddelanden. Vad läser du? "Jag läser lokala och rikstäckande dagstidningar varje dag för att hålla mig uppdaterad om vad som händer i Lund och resten av världen. Privat gillar jag tidningen Lantliv med fina inredningsreportage och vackra bilder och böcker om inredning, trädgård och mat."

Vad tycker du om första numret av tidningen Allmännyttan? Hör av dig till redaktionen på allmannyttan@sabo.se Allmännyttan nr 1 X mars 2017

VI TAR HJÄLP AV ER LÄSARE! För att göra den allra bästa tidningen för oss som arbetar inom Allmännyttan, tar vi hjälp av ett helt gäng från olika bostadsföretag i landet. Vi har samlats och diskuterat vad tidningen ska innehålla, och referensgruppen kommer att lämna synpunkter på tidningen under hela 2017. Referensgruppen: 1. Lena Svensson Vaggeryd-Skillingaryd Bostads AB 2. Andreas Sihvonen Årehus 3. Karin Nilsson Lunds Kommunfastigheter 4. Anna-Carin Backman Kristinehamnsbostäder 5. Patrik Brodén Salabostäder 6. Anette Bergman 2 Mitthem 6 7. Jeanette Ekvall Trelleborgshem 8. Yvonne Gunnarsson 10 Arbetarebostadsfonden 5 9. Joel Lindén 8 AB Eidar, Trollhättans 4 bostadsbolag 9 10. Veronica 10 1 11 Linné, Familjebostäder i Göteborg 3 11. Anna Norén Västerviks Bostads AB 7

Tierpsbyggens lokalvårdare använder många maskiner i olika storlekar och modeller. Här kör Daniel Wennman en moppmaskin på ett äldreboende i Söderfors.

Tierpsbyggen

BESTÅND: 1 768 lägenheter fördelade på elva orter i Uppland. Därtill 36 436 kvadratmeter lokalyta. Bostadsbolaget ansvarar även för skötseln i systerbolaget Tierps Kommunfastigheter. ANTAL ANSTÄLLDA: 85 VARAV LOKALVÅRDARE: 34 personer plus ett tiotal timvikarier. Inom kort ytterligare 12 tillsvidareanställda lokalvårdare. Övervägande delen är kvinnor. STÄDOBJEKT: Över 200 trapphus och andra gemensamma ytor i Tierpsbyggens bostadshus. Därtill skolor, förskolor, äldreboenden, idrottshallar och andra lokaler. Dessutom flyttstädningar, städningar efter hantverkare med mera.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

STÄDNING

noll TILL fyrtio egna städare FRÅN

För drygt ett år sedan kom 15 lokalvårdare till Tierpsbyggen, som tidigare köpt städningen av entreprenörer. Nu är den egna städstyrkan snart uppe i över 40 personer – och chefen Inger Hillblom Andersson ser bara fördelar. Text: Anita Snis Foto: Cherstin Andersson

INGER HILLBLOM ANDERSSON har varit inom städbranschen i flera decennier, men aldrig trivts så bra som hos Tierpsbyggen. Såpass bra att det är värt att stiga upp klockan fyra på morgonen, för att efter morgonbestyren hinna köra de nästan tio milen till jobbet. En stor anledning till trivseln heter Marjatta Aspås, arbetsledare för lokalvårdarna. Hon kom till Tierpsbyggen förra hösten, bara några månader efter Inger Hillblom Anderssons ankomst till bostadsbolaget. De har arbetat tillsammans sedan 90-talet på olika städföretag, både i Stockholm och Uppsala. – När Inger har flyttat på sig så har jag gjort det också. Så det tog inte lång stund alls att övertala mig att komma hit, konstaterar Marjatta Aspås glatt. Siktet är nu att skapa lokalvård i absolut toppklass. – Marjatta och jag har sagt att vi ska jobba för det fram till vi går i pension. Sedan får någon annan ta över och jobba i samma anda, säger Inger Hillblom Andersson. Båda är påtagligt nöjda över att tillhöra städbranschen – även om det funnits andra karriärtankar.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

– Ett tag tänkte jag sluta med städ och utbilda mig till jurist eller advokat. Men sen tänkte jag: det här är inte roligt. Att bara sitta rätt upp och ned vid ett skrivbord, det var inget för mig. Här händer det saker hela tiden, säger Inger Hillblom Andersson. STÄDAVDELNINGEN ÄR NUMERA Tierps-

Vi har till och med fått så gott rykte att folk ringer hit och ber om att få börja jobba hos oss. Inger Hillblom Andersson, chef för lokalvården på Tierpsbyggen

byggens största. På bara ett år har lokalvårdsgänget vuxit till 30 personer och inom kort är de över 40 (se nästa uppslag). Men det har inte varit några problem att få tag i så många nya medarbetare. Ansökningarna har fyllt flera pärmar och när arbetsförmedlingen ordnade speeddejting kom så många att man var tvungen att stänga dörrarna – och den avsatta timmen fick trefaldigas. – Och de 15 som vi anställde för ett år sedan, de är kvar allihop. Vi har till och med fått så gott rykte att folk ringer hit och ber om att få börja jobba hos oss, säger Inger Hillblom Andersson. De som anställts har fått en veckas betald utbildning, med en avslutande certifiering av sina kunskaper. Därefter vidtog indelning i arbetslag. Många arbetar två och två, och 

STÄDNING

Extra glad blir man när kunder ger beröm, klappar en på axeln och säger att man gör ett bra jobb. Daniel Wennman, lokalvårdare, som på bilden visar hur man mäter ut en lagom längd på ett moppskaft.

 parbildningen har Inger Hillblom Andersson och Marjatta Aspås skött självsvåldigt. Mycket efter principen att blanda erfarna med nybörjare. – Flera hade egentligen bestämt vilka de ville arbeta med. Men då sa vi att det kan ni glömma, det är vi som bestämmer det. Och så satte vi ihop dem, och många älskar sin partner nu, säger Inger Hillblom Andersson och skrattar. ETT AV DE KOLLEGIALA PAREN är Annika

Eriksson och Daniel Wennman. De städar trapphus, tvättstugor och källargångar i

4 tips

INGER HILLBLOM ANDERSSON OCH MARJATTA ASPÅS OM …

... ATT INTE GÅ FÖR FORT FRAM.

… RÄTT TEKNIK.

… STÄDNING EFTER BEHOV ELLER PÅ BESTÄMDA TIDER.

... BÄSTA GOLVMATERIALET.

”Det är inte bra att ta över alltför mycket i egen regi på en gång. Vi har ändå jagat på ganska mycket, och det har varit jättekul, men det var bra att vi inte tog över allt samtidigt.” ”Man måste tänka på att man bara har en kropp. Därför har alla fått en utbildning om hur man städar, och vi ger ofta tips på hur man städar med rätt teknik. Vi har också en friskvårdspeng och försöker uppmana alla att använda den för att tänka på sin hälsa och sitt välmående.”

”En del behöver ha en struktur för att klara av jobbet, men det gäller också att städa med ögonen. Även om man har frekvensstädning så kan man ju göra en bedömning av hur mycket det behöver städas.” ”Det är plast! Det är lätt att underhålla, håller länge och tål mer än linoleum. Och i trapphus och entréer är det bäst med klinker och sten. Men det gäller att impregnera ordentligt, så att porerna i golvet stängs och materialet blir hårt och lätt att städa.”

Karlholm och Söderfors, ett par mindre orter utanför Tierp. I Söderfors ansvarar de även för städningen i ett äldreboende och omklädningsrummen vid en fotbollsplan och en bandybana. Arbetsdagarna börjar vid halv sju på morgonen i äldreboendet. Vinsten med den tidiga starten är att de gemensamma ytorna hinner bli propra innan de äldre börjar röra sig i korridorerna. Annika Eriksson hade arbetat med städning i 14 år, och dessförinnan som undersköterska, innan hon började på Tierpsbyggen. Daniel Wennman hade varit arbetslös ett par år, efter 15 år vid posten och två år i en klädbutik. Nu har de städat tillsammans i drygt ett år och samarbetet flyter fint, berättar Annika Eriksson. – Vi har lärt känna varandra och jobbar bra ihop. Ibland har man såklart en dålig dag och är lite irriterad och så, men då berättar vi det för varandra och då blir det inga problem. Hon uppskattar att arbetet inte innebär några kvälls- och helgskift, som det ofta är inom vård och omsorg. – Och så är det mer glädje i det här jobbet än i vården. Det blir ju rent och fint, även om det förstås ser lika smutsigt ut när man kommer tillbaka efter ett par dagar, konstaterar hon med ett leende. Daniel Wennman tror att många har för domar om städjobb. – Fler borde prova på det, för det är omväxlande och roligt. Extra glad blir man när kunder ger beröm, klappar en på axeln och säger att man gör ett bra jobb, berättar han. – Man kan ju också fråga sig hur alla lokaler skulle se ut om inte vi lokalvårdare fanns. MATSALEN, KORRIDORERNA och trappor-

na i Söderfors är mycket prydliga och golven glänser. En del av jobbet har gjorts med de maskiner som huserar i källaren på äldre boendet. Genom sliprondeller har golvet fått en polerad yta där smuts har svårt att få fäste.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Annika Eriksson föredrar städning framför vårdjobb – inte minst för arbetstidernas skull.

Men att få alla bolagets golv i så gott skick är ett långsiktigt projekt, betonar Inger Hillblom Andersson. – Det är en tioårsplan. Det finns så mycket ingrodd smuts så tiden räcker inte till. Vi får ta det lite pö om pö. ETT VANLIGT BEKYMMER är att många lager av polish lagts ovanpå varandra. – Så nu arbetar vi med att nollställa de golven, förklarar Marjatta Aspås. Efter den grundrengöringen läggs en särskild tätningsprodukt i golvets porer och därefter vaxas hela ytan. Att skillnaden blir stor har Marjatta Aspås flera bevis för i sin mobiltelefon. Före-bilderna visar slitna golv med grå avlagringar, medan efter-bilderna fylls av skinande golv i klara färger.

Arbetsledaren Marjatta Aspås (här med lokalvårdaren Mohamed Ahmed Ibrahim) vill stanna på Tierpsbyggen resten av arbetslivet.

Även den dagliga vardagsstädningen kan nu göras mer omsorgsfullt, eftersom Tierpsbyggens egen personal fått mer tid avsatt än entreprenörernas städare. Sådan kostnadspress är ofta nödvändig för en entreprenör som vill vinna ett anbud, konstaterar Inger Hillblom Andersson. – Det gör att bostadsbolagen får betala mindre för den städning som de köper. Men i slutänden kanske det ändå blir dyrare, eftersom golven slits fortare och städkvaliteten blir lägre, säger hon. Marjatta Aspås håller med. – Det måste finnas tid att göra ett bra jobb. Vi ställer krav att det ska vara hög kvalitet och då måste det finnas rimligt med tid att leverera det. Människor som måste skynda sig på hela tiden går ju sönder. b

TIERPSBYGGENS VÄG MOT EGEN LOKALVÅRD  Januari 2015 Ett konsultföretag utreder lokalvård i egen regi. Slutsatsen är att fördelarna (främst ökad kvalitet) överväger nackdelarna (främst högre kostnad).

Juni 2015 Inger Hillblom Andersson tillträder som servicechef för lokalvården. I september börjar arbetsledaren Marjatta Aspås.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017



Januari 2016 15 lokalvårdare nyanställs för att ta hand om alla Tierpsbyggens trapphus, fem äldreboenden och en skola. Fem bilar köps in för verksamheten. Två entreprenörer fortsätter att städa övriga lokaler.



April 2016 En av entreprenörerna avsäger sig sitt avtal (totalt 25 lokaler) efter över 200 anmärkningar om bristande städning under en månad. Ytterligare 15 lokalvårdare anställs på Tierpsbyggen. Bostadsbolaget köper städvagnar och annan utrustning från entreprenören.

Våren 2017 Tierpsbyggen tar successivt över all städning i egen regi. Ytterligare 12 personer anställs. Den sista maj ska alla objekt vara övertagna från entreprenören.

STÄDNING

BRA VARVA

städ utejobb MED

MEN SVÅRT ATT FINNA SPETSKOMPETENS Hos Öbo arbetar fastighetsskötarna med både trappstädning och yttre skötsel. Omväxlingen skonar såväl kropp som själ, men chefen Anna Jönsson ser en stor nackdel: svårigheten att rekrytera specialister. Text: Anita Snis Foto: Alexander von Sydow

– JAG HAR SVÅRT ATT FÅ TAG på riktig

spetskompetens. De som verkligen brinner för att jobba ute och lägger ner hela sin själ i det, de söker inte de här jobben. Och inte heller de som faktiskt vill städa på heltid, säger Anna Jönsson, chef för fastighetsskötseln på Örebrobostäder (Öbo). Samtidigt understryker hon att det finns många fördelar att blanda upp lokalvård med andra arbetsuppgifter. – Trappstädning är ju jättetungt, både fysiskt och mentalt. Visst, du ser resultatet, men när du kommer tillbaka en halv dag senare kan det se likadant ut igen.

UPPÅT 120 PERSONER på Öbo har sådana

blandtjänster, där städningen står för ungefär 35 procent av arbetstiden. De kallas fastighetsskötare, och de allra flesta gillar systemet, enligt Anna Jönsson. Ett skäl är växlingen mellan utomhus och inomhus. – När det till exempel är dåligt väder kan de ju gå in och ta sina trappor i stället. Det ger en flexibilitet i jobbet. Enligt Anna Jönsson är Öbo ett av de sista stora SABO-företagen som har kvar kombitjänster. – Nästan alla andra har gått över till renod-

Trappstädning är ju jättetungt, både fysiskt och mentalt. Anna Jönsson, chef för fastighetsskötseln på Örebrobostäder

lade tjänster, och de flesta har dessutom lagt ut städningen på entreprenad. Men det vill inte vi göra, det är inte ett alternativ för oss, säger hon. – Städbranschen är en ganska smutsig bransch där arbetsförhållandena inte alltid är de rätta. Så vi vill absolut ha kvar lokalvården i egen regi, och jag ser i dag ingen bra lösning på hur vi skulle göra det utan kombitjänster. Att lägga ihop städning just med grönyteskötsel har en annan stor fördel – utan den skulle många av dem som har yttre tjänst bara få säsongsanställningar. – Mängden jobb på yttre skötsel går ju ner väldigt på vinterhalvåret, medan vi ökar vår städning under just de månaderna. Därför är den kombinationen väldigt bra, för då behåller vi ju en och samma mängd tillsvidareanställd styrka på vinterhalvåret och sommarhalvåret. FÖR ATT TRYGGA ÅTERVÄXTEN av kunnig personal har Öbo anordnat en egen utbildning i grönyteskötsel, med lön. Erbjudandet riktades till ungdomar mellan 18 och 24 år och omkring 150 intresserade kom till informations- och speeddejtingsträffen i höstas. Femton av dem valdes ut och är nu i full gång med utbildningen, som görs inom ramen för en yrkesintroduktionsanställning under elva månader. Teori varvas med praktik, och i klassen finns även femton ”gamla” Öbo-medarbetare. – Vi har ju ändå en lärare, en sal och hela utbildningen riggad. Då kan vi lika gärna blanda de nya med redan tillsvidareanställda och få fram ett bra erfarenhetsutbyte, diskussioner och så, konstaterar Anna Jönsson. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Öbos fastighetsskötare varvar städning med yttre skötsel. Anna Andersson, som tidigare hade en sådan kombitjänst, är numera gruppchef på bostadsbolaget.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

illar g 0 1 8 av nnyttan! Allmä

HÄR HAR DU

Hur uppfattar du Allmännyttan?* Sedan 2015 har framförallt kvinnor, 15-29 åringar och boende i norra Sverige blivit än mer positiva till allmännyttan.

78% positivt 11% negativt 11% vet ej *För sjätte året i rad har SABO gett Sifo i uppdrag att genomföra en undersökning bland allmänheten om allmännyttan.

Allmännyttan har 45 000 student- och ungdomsbostäder.

Det finns 55 000 lägenheter för äldre.

Allmännyttan har 7 000 bostäder för funktions nedsatta.

13 000 anställda i Allmännyttan: Vanligaste yrket: Fastighetsskötare Genomsnittsålder: 48 år Könsfördelning: 6 av 10 anställda är män Vanligaste namnen: Anders Johansson och Maria Andersson

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

ALLMÄNNYTTAN!

Grafik: Annicka Istemo Källa: Sifo, Fastigo, SABO

FAKTA SABOS MEDLEMSFÖRETAG:

305 företag 805 000 lägenheter

Bostäder: 52 miljoner m² bostadsyta – något större än Lidingö kommun Lokaler: 8,8 miljoner m² Anställda: 13 000

MEDIANFÖRETAGET:

Hedemorabostäder Bostäder: 1 080 lägenheter, 64 171 m² Lokaler: 11 122 m² Anställda: 15, varav 5 kvinnor MINSTA BOSTADSFÖRETAGET:

Össebyhus, Vallentuna Bostäder: 96 lägenheter, 5 856 m² Lokaler: 326 m² STÖRSTA BOSTADSFÖRETAGET:

Bostads AB Poseidon

Bostäder: 26 900 lägenheter, 1 733 905 m² Lokaler: 102 459 m² Anställda: 258 anställda

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Det finns 34 000 bostäder i småhus med hyresrätt i Allmännyttan.

FASTDOK.SE – HAR STANDARDAVTALEN! Det är lätt att glömma bort hur viktigt det är att använda aktuella och uppdaterade avtal. Under 2016 gjordes drygt 50 uppdateringar i våra avtalsmallar. Faktiskt en ganska normal siffra. För det är just avtalen som ska ge dig trygghet och stöd vid eventuella tvister. Våra egna jurister arbetar dagligen med avtalsförhandlingar i syfte att hjälpa fastighetsägare. Du kan dra nytta av deras arbete.

www.fastdok.se 22

Medlemmar i Fastighetsägarna har 50 % rabatt på alla standardavtal och dokument. Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Hej!

HELENE AHLBERG

Jobba i Allmännyttan

Fredrik Sjöblom, driftchef på Gagnefbostäder VAD GÖR DU PÅ JOBBET?

– Planerar underhållet och den dagliga driften av fastigheterna, och gör kalkyler över kostnader. Tjänsten är delad, jag jobbar ungefär 80 procent med kommunens lokaler och resten för bostadsbolaget. VAD ÄR BÄST MED DITT JOBB?

– Att kunna påverka underhållsplanerna så att man lägger pengarna på rätt saker. VARFÖR JOBBAR DU I ALLMÄNNYTTAN?

– Jag hade eget företag tidigare, men det här kändes mer intressant. Till exempel att kunna motivera varför man behöver en större budget. Det är ju upp till oss tjänstemän att visa hur det faktiskt ser ut, det vet inte politikerna. Och har man bara ett bra underlag är det inte omöjligt. Vår underhållsbudget för 2017 är dubblerad.

Varför jobbar du i Allmännyttan?

Anders Karelius, projektledare, Hudiksvallsbostäder – Det är väl lite av en tillfällighet. Jag jobbade tidigare på kommunens fastighetsavdelning, som arbetsledare för 20 vaktmästare. Men det här är mer tillfredsställande, det blir mer av ett helhetsarbete och man får vara med i hela skedet, när man projektleder ett stambyte eller ombyggnad. Vi har också mycket verksamhet i egen regi.

Ulf Eriksson, fastighetsutvecklingschef, Halmstads Fastighets AB – Jag var tidigare regionchef på Akelius Fastigheter. Sedan såldes hela min region väst. Så den här tjänsten kom lägligt. Det är en del skillnader i företagsklimat, hos de privata är det mycket fokus på ekonomi och affärs nytta, men här är ju även bostadssociala frågor en stor del.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Jonas Köhler, förvaltare, Uppsalahem – Jag är egentligen kommunikatör, utbildad på Gävle högskola, och kände tidigt att det var intern kommunikation som var mest intressant. Jag började här som kvartersvärd. Bäst med jobbet är att få kliva mellan det stora och det lilla perspektivet, när det ringer vet man aldrig om det gäller ett stort renoveringsprojekt eller en hyresgäst som vill prata om en kran.

Hanna Svärd, bostadskoordinator, Grännahus – Jag halkade in lite på ett bananskal. Jag är egentligen utbildad ljusdesigner, men en kompis tipsade mig om det här jobbet och det är verkligen jättekul. Jag har jobbat här i 2,5 år nu. Det bästa med jobbet är att klura ut lösningar på ärenden och problem, det blir liksom fall man får lösa.

1 5

4 2

BILDEN I FOKUS

”Vem vill inte bo i en by på landet, vara kompis med en gris, se konstiga träd i skogen, bada bastu på solel, arbeta vid datorn med älven utanför fönstret, stoppa korv på fredagar och dansa salsa i Kulturhuset om lördagen?” Thorsten Laxvik på Facebook.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

utan Byliv underordning Sollefteås allmännyttiga bostadsbolag, Solatum, planerar för en bredbandsbullerby med kooperativa hyresrätter, andelsjordbruk – och äkta demokrati. Text: Anita Snis Foto: Michael Engman

– Ytterst få vet vad demokrati är i dag. Överallt, i bostadsrätts föreningar och hyresgästföreningar och på andra håll, blir det en liten klick som tar ansvar och får stor makt. Och så finns det en massa människor som väljer underordning för att slippa ansvar, säger Thorsten Laxvik, suppleant i Solatums styrelse. – Därför har vi nu bildat en grupp som utforskar innebörden av begreppet by. Jag tror att det väldigt mycket handlar om att fatta beslut som är legitima för alla, och inte tillåta underordning. Samtidigt för bostadsbolaget köpdiskussioner kring en gård med 70 hektar åkermark mellan Ramsele och Sollefteå. Om drygt ett år tror Thorsten Laxvik att byn kan börja byggas, förutsatt att alla beslut faller på plats – och han kan själv mycket väl tänka sig att flytta dit.

Thorsten Laxvik, suppleant i Solatums styrelse, har tidigare både varit slakteridirektör och fött upp kor (som Tofflan här på bilden).

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

ANITA SNIS

HELSINGBORGSHEM

LANDET RUNT MED DJURTEMA

GRATIS PÅSAR EFTER BEHOV

TREDJE GÅNGEN GILLT FÖR STÖLDBEGÄRLIG MYRA

GÖTEBORGSLOKALER

Göteborgslokaler Skulpturen Myran har krupit tillbaka till sin plats på Tuve torg i norra Göteborg. Men egentligen är det en ny myra, stöpt i samma form som den ursprungliga. Originalmyran stals första gången redan 2005 och återfanns ett år senare (på en speedwaybana i Göteborg). Men i december 2014 försvann den 120 centimeter långa och 50 kilo tunga bronsinsekten på nytt från sin plats på torget – denna gång spårlöst. Fastighetsägaren Göteborgslokaler efterforskade dock lyckosamt de gamla gjutformarna och återskapade en ny myra.

Slinga för tass och fot

Helsingborgshem Bakbenskontroll, böksök och stenslalom för hundar. Armhävningar, sidhopp och situps för människor. Det är några övningar vid tolv stationer längs en 3,7 kilometer lång aktivitetsslinga som Helsingborgshem och Helsingborgs kommun ordnat mellan bostadsområdena Dalhem och Drottninghög. Tass- och fotmarkeringar visar vägen och på skyltarna vid träningsstationerna finns länkar till korta instruktionsfilmer (genom koder som går att läsa av med mobiltelefoner). Gymutrustningen består av trästockar, cementrör, stubbar, markplattor och stenbumlingar. – Några skyltar har blivit vandaliserade, så dem har vi fått byta ut, men annars har allt fungerat bra. Och slingan används verkligen, det är många som promenerar med sina hundar och springer här, berättar Anna Mårtensson, boendeutvecklare på Helsingborgshem.

Hundtätast i norr

Bronsmyran är skapad av konstnären Åke Jönsson.

HELSINGBORGSHEM

Stockholmshem hör till de bostadsbolag som delar ut gratis hundbajspåsar i sina bostadsområden. – Det här är ett enkelt och förhållandevis billigt sätt att uppmuntra folk att plocka upp efter sina hundar. Om vi istället haft skyltar som uppmanar folk att ta upp bajset skulle det skapat en negativare stämning, säger Joanna Kuhlman, förvaltare på Stockholmshem. Bostadsbolaget hyr påsstationerna för omkring 3 000 kronor per styck och år, inklusive påsar. Själva påfyllningen sköts av bostadsbolagets områdes tekniker en gång i månaden.

Härjedalen, Åsele och Bräcke är de kommuner i landet där det bor flest hundar räknat per invånare – i genomsnitt 25 hundar på 100 människor. Lägst hundtäthet är det i Solna, där det bara finns 3 hundar per 100 invånare. I Stockholm och Göteborg är det i stort sett lika hundglest. Enligt den senaste beräkningen finns det 860 000 hundar i landet. Källa: Jordbruksverket

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN QTF SWEDEN

AVGASAR LIVE på Malmömässan Under Bygg & VVS Mässan Syd i Malmö den 26 & 27 april kommer QTF att avgasa mässans värmesystem och samtidigt visa på LIVE-film i monter F 21 hur det går till. Det kommer bli spektakulärt att kunna visa i realtid hur vi jobbar med snabbavgasaren, säger Elving Isaksson, QTF. Inbjudan till mässan kan hämtas på qtf.se.

QTF renar och avgasar VVS-system åt Allmännyttan Dricksvatten är en sak – systemvätska en annan. Vårt svenska dricksvatten är ett livsmedel som innehåller gaser, ibland tillsatta för att det ska smaka gott. Teknisk vätska är avgasat vatten som är homogent och gasfritt. Vi omvandlar vatten från livsmedel till teknisk vätska för energidistribution. ”Baserat på vår erfarenhet av mer än 10 000 besiktigade svenska VVS-system är vår bedömning av minst 80 % av systemen i Sverige kan minska sin energiförbrukning med mer än 5 %, bara genom att avgasa systemvätskan. Det är nationalekonomiskt, företagsekonomiskt och miljömässigt bra för Sverige och svenska företag.”, säger Elving Isaksson, QTF Sweden AB. Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Allmännyttiga bostadsföretag i Alvesta, Kalmar, Karlshamn, Lund och Ronneby har framgångsrikt använt QTF-metoden för att avgasa och rena VVS-system. Gaser i systemvätska försämrar vätskans förmåga att transportera energi, värme eller kyla. Syret i gasen ger även utmärkt grogrund för korrosion. Kända problem uppstår. Kalla radiatorer, igensatta ventiler, funktionsstörningar, injusteringsproblem, sönderrostade komponenter och havererade pumpar förekommer frekvent. QTF har lösningen på problemen – QTF-metoden. Karlshamnsbostäder Karlshamnsbostäder (Kb) har tillsammans med QTF besiktigat hela sitt fastighetsbestånd. En stor del av beståndet var riskanläggningar med svartrost/magnetit och höga syrgashalter och man hade redan haft driftsproblem, korrosionsangrepp och

haverier. Inom sitt energi- och miljöarbete har Kb prioriterat de värst medtagna systemen och startat åtgärder med bl.a. rening, snabbavgasning, underhållsavgasning och därefter ny injustering. Man har noga följt och dokumenterat resultatet och de största energivinsterna uppmättes i kv. Trosa, där normalårskorrigerade värden över en femårsperiod visade på 35 % reducering av energiförbrukningen.

Se filmerna om QTF-metoden direkt i mobilen.

NYPRODUKTION

e r a b b a Sn BYGGE UTAN DETALJPLAN En kris kan föda mod och nya idéer. I Gävle beslöt bostadsbolaget och kommunen att testa ett helt nytt sätt att snabba upp byggprocessen: hoppa över detaljplanen och bygga direkt på förhandsbesked. Resultat: en halvering av tiden från idé till bygglov. Texter: Helene Ahlberg Grafik: Annicka Istemo

HÖSTEN 2015. Krig och oro driver flykting-

ar genom Europa, många över gränsen till Sverige. När Migrationsverkets fyllda bussar lämnar Malmö vet man inte alltid slutdestinationen, det gäller att under färden hitta en kommun som kan skaka fram sovplatser till natten. Migrationsverket hyr dyra camping- och hotellplatser för att lösa krisläget, men åker samtidigt land och rike runt och förhandlar med olika kommuner för att få fram bostäder att blockhyra till rimliga kostnader. En av dem är Gävle. Liksom i så gott som alla kommuner sliter både politiker, tjänstemän och bostadsbolag med tiotusenkronorsfrågan: hur få fram nya bostäder snabbt. Och här finns en idé: att bygga två nya trevåningshus som först hyrs av Migrationsverket under sex år som asylboende, och sedan blir trygghetsboende i Gavlegårdarnas regi – Kombohus Duo-konceptet. Men avtalsskrivandet med verket drar ut på tiden. Så beslutar regeringen att skärpa gränskontrollerna. Flyktströmmen sinar. Migrationsverket står snart med tomma asylplatser i stället. Det blir inget avtal. Fast kommunen har fortfarande en skriande brist på bostäder, och dessutom ett väntat inflöde av nyanlända med permanent uppehållstillstånd. Samt inte minst: det finns redan ett färdiggnuggat bostadskon-

DRYGT 2 ÅR FRÅN ANSÖKAN TILL INFLYTT ANSÖKAN OM FÖRHANDSBESKED



ANSÖKAN OM BYGGLOV LÄMNAS IN

ANSÖKAN GODKÄNNS

FÖRHANDSBESKEDET VINNER LAGA KRAFT

Januari 2016

Juni

September

December Allmännyttan nr 1 X mars 2017

cept – och en nytänkande metod för att få fram husen snabbt. Nämligen att strunta i detaljplaneledet och i stället bygga på ett enkelt förhandsbesked. Så bostadsbolaget och kommunen bestämmer sig raskt för att gå vidare med projektet ändå, utan Migrationsverket – fast nu som rena trygghetsbostäder. ÅSA LARSSON, BYGGLOVSCHEF i Gävle,

berättar hur allt gick till: – Förra hösten skannade vi igenom hela kommunen för att se om det fanns outnyttjade byggrätter någonstans, eller något som kunde hanteras enbart med förhandsbesked. Att bygga villor på förhandsbesked är inte alls ovanligt, men att bygga flervåningshus utan detaljplan har knappast hänt. I alla fall inte i Gävle. Och varken professorer, regeringsföreträdare eller boverksjurister kan nämna några specifika fall i resten av landet heller. Så det var oprövad mark man gav sig ut på. En arbetsgrupp med tjänstemän från både bygglovs- och plankontor började reda ut exakt vad lagen krävde. Tillsammans med bostadsbolaget identifierade man en tomt som saknade detaljplan, men som kunde vara lämplig att pröva i förhandsbesked. – Vi var helt öppna mot både politiker och Gavlegårdarna att vi inte gjort det här tidigare,

I den kris som rådde hade vi nog mer mod och mandat att våga testa lite mer. Åsa Larsson, bygglovschef i Gävle

men vi var fullt överens om att gå vidare, testa gränser och pröva lagstiftningen. I den kris som rådde hade vi nog mer mod och mandat att våga testa lite mer, säger Åsa Larsson. DET FINNS DOCK EN RAD förutsättningar som måste uppfyllas för att det ska lämpa sig att pröva större byggen i förhandsbesked, framhåller hon. Det ska finnas infrastruktur, de nya husen ska inte ge någon betydande miljöpåverkan och det får inte finnas motstridiga intressen av hur marken borde användas. Den tomt som valdes ligger i direkt anslutning till ett bostadsområde. – Här fanns allting, vatten och avlopp, cykelvägar, bilvägar och kollektivtrafik. Och marken var redan utpekad för utbyggnad av bostäder i översiktsplanen. Det finns ytterligare ett krav: marken får inte vara för attraktiv. Inga A- eller B-lägen, alltså. LARS BERGMARK, affärsutvecklingschef på

Gavlegårdarna, är mer än nöjd med testet att gå via förhandsbesked i stället för detaljplan. – Det här gick ju på mindre än ett halvår, från skiss till ett besked med laga kraft. Det är minst en halvering av tiden. – I slutet av januari skickade vi in en enkel exploateringsskiss över hur vi tänkt placera 

INFLYTT

BYGGET STARTAR

BESLUT OM BYGGLOVET

VÄGGARNA LEVERERAS

BYGGLOVET VINNER LAGA KRAFT

Februari 2017

April

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Maj

Augusti

Våren 2018

NYPRODUKTION

Det här gick ju på mindre än ett halvår, från skiss till ett besked med laga kraft. Lars Bergmark, affärsutvecklingschef på Gavlegårdarna

husen. Det blev lite av en planprocess light. Vi diskuterade med kommunen och fick göra en utredning om hur vi skulle ta hand om dagvattnet, det var det enda. Vi ville inte bygga mer än två hus, och det tyckte kommunen var bra, annars krävdes detaljplan. Och strax före semestern godkändes förhandsbeskedet av samhällsbyggnadsnämnden. Han kan inte se några nackdelar med att bygga på förhandsbesked. – Nej, det är bara fördelar. Man slipper hela planprocessen. Det här är en mycket enklare process, även om det också här blir ett visst samråd där man får in synpunkter. Det är väldigt positivt att man har vågat och velat göra det i den här kommunen, tycker vi. Dessutom blev det billigare. – Vi har säkert sparat 100 000 kronor på det här.

VILLKOR FÖR ATT BYGGA FLERFAMILJSHUS MED FÖRHANDSBESKED

      30

Utbyggd infrastruktur med tillräcklig kapacitet Stöd i översiktsplan Ingen större påverkan på miljö eller befintliga bostäder Oattraktivt läge – ingen större efterfrågan på marken Inga motstridiga markintressen

Inte för stora eller för många hus

Det är inte jättemycket pengar i hela projektbudgeten, men det är ju ändå värt några kronor på hyreslappen. Och han skulle gärna pröva det igen. – Det här var ju första gången för kommunen. Nästa gång kan det nog gå ännu snabbare, hoppas Lars Bergmark. Även Åsa Larsson är beredd att pröva fler familjshus på förhandsbesked igen. – Ja, absolut. Men jag är inte så säker på att man kan hitta så många platser där det fungerar. ETT SKÄL TILL ATT BÄGGE är så positi-

va är att allt har gått vägen, så här långt. Ett förhandsbesked kan nämligen överklagas på samma sätt som en detaljplan, hela vägen upp till Mark- och miljööverdomstolen. Men beskedet blev inte överklagat och har nu vunnit laga kraft. Eller rättare sagt: det kom in två överklaganden från en bostadsrättsförening, men försent. Så på det sättet är ärendet inte prövat i botten. – Men vi beredde frågan så noga att vi kände oss trygga med att vi skulle kunna klara en överprövning, säger Åsa Larsson. Och kommunen var extra noga med att informera kringboende och allmänhet. – Vi gjorde ett större remissutskick än om det bara hade varit ett vanligt förhandsbesked. Och bygglovet annonserades i tidningen. Åsa Larsson är också noga med att betona att ingen ska tro att man får bygga hur man vill i Gävle. – Egentligen är det samma diskussioner och krav, men man flyttar dem till bygglovsskedet. Det förenklar, men man tappar inte bort frågorna. Så det är egentligen samma demokratiska process.

FAST ALLT ÄR INTE I HAMN ÄN. Bygglo-

vet beviljades i februari. Men även det kan överklagas. – Men jag tror att det är lägre risk för det nu när det bara ska bli trygghetsbostäder och inte först asylbostäder, säger Lars Bergmark. Om inget överklagas räknar han med att kunna dra igång markarbeten före sommaren. Och i början av 2018 kan 34 lägenheter för 65-plussare stå klara för inflyttning på Puk slagarvägen i Gävle. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Beslut om detaljplan

Ansökan om bygglov

Beslut om bygglov

HANS HILLBOM

BYGG START

Eventuell överklagan Beslut om bygglov Ansökan om bygglov Beslut om förhandsbesked

Samråd med myndigheter, andra fastighetsägare, när boende, organisationer m m.

Kommunens bygglovsavdelning provar förfrågan

1–3 ÅR

10–20 veckor

Bostadsbolag ansöker om förhands besked Kommunens planavdelning får i uppdrag att ta fram detaljplan

Det svingar många bygg kranar över Gävle. Här är det ännu ett av Gavlegårdarnas kvarter i den nya stadsdelen Gävle Strand som byggs. Fast inte på förhandsbesked. Här är läget attraktivt med stor efterfrågan på mark – alltså krävs detaljplan. Allmännyttan nr 1 X mars 2017

BYGGA PÅ FÖRHANDSBESKED

BYGGA PÅ DETALJPLAN

IDÉ

OM BYGGPROJEKT

NYPRODUKTION BOVERKET:

RISKABELT MED FÖRHANDSBESKED KARL EVALD, JURIST PÅ BOVERKET, framhåller att

det finns risker med att bygga flerfamiljshus på förhandsbesked. Huvudregeln är att plan- och bygglagen kräver detalj plan när man bygger en ny sammanhållen bebyggelse, alltså flera hus. – Men det finns ingen direkt definition av vad som är sammanhållen bebyggelse. Det är en bedömningsfråga för kommunerna, utifrån hur många och hur stora byggnaderna är, och hur de ska användas, förklarar han. Det finns dock en särskild regel för när man bygger ett hus i taget. Då krävs detaljplan bland annat om det är stor efterfrågan på marken – ett högt bebyggelsetryck. – Alltså när man kan förvänta sig att det snart blir en

expansion här, att det byggs fler och fler hus som behöver tillgång till skolor, vägar, vatten och avlopp. Och då är det bättre att man använder en detaljplan för att reglera allt i ett sammanhang, inte bara prövar ett hus i taget. Om en kommun hade frågat honom om det krävdes detaljplan för flerbostadshus i anslutning till annan bebyggelse, hade han svarat ja. – Det är typiskt sådant som borde regleras i ett sammanhang. Jag skulle fundera extra noga på det. Det kan vara riskabelt om man börjar tolka plankravet för smalt. Om förhandsbeskedet eller bygglovet överklagas så kan en domstol upphäva det och kräva en detaljplan.

PROFESSORN:

DET ÄR BARA ATT KÖRA PÅ – UTAN DETALJPLAN THOMAS KALBRO, PROFESSOR i fastighetsveten-

VisionPlus

skap på KTH i Stockholm med bland annat markexploatering och detaljplanering som specialitet, tycker att kraven på detaljplaner borde luckras upp. – Om det inte behövs någon ny infrastruktur, inga markförvärv eller gator som måste lösas in, och varken omgivning eller miljö påverkas – ja, varför ska man då göra en detaljplan? Då är det ju bara att köra på! Bebyggelsens lämplighet kan behandlas i bygglovet.

Han tar storstaden Berlin som exempel. – Där är väldigt mycket byggt utan detaljplaner. Det finns ett gatunät och normalt behöver man inte göra miljökonsekvensbeskrivningar eller detaljplan, utan beslutar om byggnadens utseende direkt i bygg lovet. Och själva kriteriet är då att bebyggelsen ska ansluta till omgivningen.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Ur regeringens direktiv till den nya utredningen om översiktsoch detaljplaner (Dir. 2017:6).

25 000

18 084** 14 991

14 197

0 2009 2010

2011

2012

3 772

2 790

2013

6 746

5 000

4 624

6 563

10 658

10 798

12 257

10 000

10 594

15 000

18 983

ombyggnad

20 000

20 433

nyproduktion

3 617

politiktapeten flera gånger. 2013 föreslog en utredning att kravet borde begränsas. Det blev sedan ett regeringsförslag, men röstades ned av riksdagen. Frågan dök sedan upp på nytt i partiernas bostadssamtal förra våren. När de brakade samman återuppstod den som en del av regeringens 22-punktsprogram för ökat bostadsbyggande. Sedan dess har frågan beretts inom regeringskansliet. Och i slutet av januari beslöt regeringen att tillsätta en ny utredning i ämnet. Delen om detaljplaner ska vara klar i juni, utredningen i sin helhet i slutet av 2018. Utredaren ska också fundera på om andra lagar behöver ändras. – Ordningslagen säger till exempel att man får spränga och skjuta utan föregående tillstånd utanför område med detaljplan. Och det säger väl sig självt att det inte är bra att spränga och skjuta intill flerbostadshus. Lagstiftningen är inte riktigt anpassad för att den typen av byggnader ska ligga utanför detaljplan, säger Johan Hjalmarsson, ämnessakkunnig på regeringskansliet. Att ha till exempel kor, getter och svin kräver i regel inte heller tillstånd om området inte ingår i en detaljplan.

10 203

DETALJPLANEKRAVET HAR VARIT på

2 782

BEGRÄNSA KRAVEN PÅ DETALJPLANER

Den tid som går åt till detaljplaneläggning påverkar bland annat förutsättningarna för en effektiv konkurrens i byggsektorn.

1 809

REGERINGEN:

2014

2015

2016* 2017*

Antal färdigställda lägenheter i SABOs medlemsföretag *Planerat. **Fr o m 2015 ingår Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder i Stockholm i sifferunderlaget för ombyggnad.

Ställ rätt krav på din våtrumsentreprenör GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer. GVKs uppdaterade branschregler säkra våtrum ger praktiska instruktioner för hur man bygger våtrum på rätt sätt. Läs mer på www.gvk.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

NYPRODUKTION

Enkäten

A. Ja, vi ska bygga 75 bostäder om året.

A. Bygger ni nytt?

B. Nej. Jag är inte så insatt i hur det fungerar. Vi brukar i stället jobba med tidig dialog och informella förhandskontakter med kommunen, för att få grepp om vilka hinder vi ska fokusera på, slippa sena överraskningar och få processen att flyta på så smidigt som möjligt.

B. Har ni byggt på förhands besked, utan detaljplan? C. Skulle ni vilja prova att bygga på förhandsbesked?

C. Nej, det tror jag inte. Det är för stor risk i det. Däremot har vi prövat att dela upp lovet i marklov och bygglov, och började då preparera marken när vi fått marklovet. Och vi har färdiga detaljplaner så att det räcker för det vi ska bygga de närmsta åren.

Andreas Paulsson och Robert Adrian, projektchefer på Nybro Bostads AB

A. Ja, vi ska bygga 30 lägenheter om året.

B. Nej, inte bostadsbolaget. Däremot byggde kommunen för tre år sedan en förskola på förhandsbesked. Den låg i anslutning till annan bebyggelse och det fanns redan infrastruktur. Allt gick bra, det blev inte överklagat och man sparade ungefär ett halvår i beslutstid. Men det förutsätter ju att det finns kompetent personal och att kommunens byggnadsingenjör är lite våghalsig, eller i alla fall har ordentligt på fötterna. Man kan ju hinna lägga rätt mycket pengar i ett projekt som sedan inte går igenom. C. Nej, det finns inget behov för det nu. Det finns redan så många antagna detaljplaner och tydliga översiktsplaner att det räcker för det vi behöver bygga.

Ingrid Forssell, byggprojektledare Kopparstaden i Falun

Catharina Jonsson, fastighetsutvecklingschef Varbergs Bostads AB A. Ja, vi ska bygga cirka 100 lägenheter om året.

B. Nej, jag har inte hört talas om att den möjligheten finns i vår kommun.

C. Nej, det skulle nog inte fungera i vår kommun. Det är väldigt långa ledtider i planskedet och vi får ofta överklaganden, både på detaljplaner och bygglov. Varberg är en gammal bygd med många kulturminnen och det finns en hel del önskemål att områdena förblir som de är. Om vi lämnar in en ansökan om planbesked i dag skulle det troligen inte vara inflyttningsklart förrän år 2024. Det gäller att hela tiden ha projekt i pipelinen, så att man kan sätta igång när detaljplanen är klar.

FÖR BÄTT RE MILJ Ö

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Köksförnyelse Badrum och garderobssystem

Köksförnyelse

Badrum

Bostadsanpassn.

Skolmöbler

Rostfritt

Luckbyte sid 5 Stombyte sid 9 Hela kök

sid 16

Badrum

sid 25

Garderob sid 32

Modern, miljövänlig och snabb köksförnyelse Produktionstid 2 veckor LIBs måttanpassade laserkantade luckor produceras på endast två veckor. Men visste du att LIB mot tiägg erbjuder så kallade akutbeställningar? Då produceras det måttanpassade laserkantade luckköket på fem arbetsdagar. När det är riktigt bråttom: Lägg till Akut på din beställning!

Nyhet: Lackad look LIB lanserar nu laserkantade luckor med lackad look. Serien Åre med luckorna varmgrå och snövit har en matt, slät yta och ser ut som om de är perfekt lackade. Åre är UV-beständig och har en topp av hård akryl. Resultatet är en tålig lucka som inte ändrar utseende men ser ut som den är lackad.

Måttanpassade stommar I LIBs erbjudande ingår laserkantade och måttanpassade stommar. Flexibiliteten, snabbheten och den perfekta anpassningen till varje unik miljö, gör att allt fler väljer kök från LIB.

Måttanpassade laserkantade bänkskivor LIB erbjuder nu fler måttanpassade bänkskivor kantade med laserteknik.

Måttanpassade skjutdörrar Uppgradera befintliga garderober med LIBs måttanpassade skjutdörrar. Passar både på platsbyggda och fristående garderober. Inred med nya praktiska trådkorgar.

Rostfritt

Diskbänkar, Stänkskydd, Sockelskydd & inredning

Måttanpassade diskbänkar

Köksförnyelse

Badrum

Bostadsanpassn.

Skolmöbler

Rostfritt Diskbänkar sid 5 Bänkskivor sid 9

LIBs måttanpassade diskbänkar och rostfria bänkskivor har gjort succé med hög kvalitét och produktionstid på endast två veckor. Utnyttja hela bredden i köket och bygg hållbara och vackra lösningar med LIBs rostfria sortiment.

Tillval

sid 10

Stänkskydd sid 11 Tvätthoar

sid 12

Tillbehör

sid 13

Måttanpassad bostadsanpassning

Bostadsanpassning

LIB både ritar och levererar kompletta lösningar för bostadsanpassning. Välj omfattning och mixa luckbyte med nya stommar där det behövs. Ger en anpassning som både är snygg, praktisk och kostnadseffektiv.

Köksförnyelse

Roger Eriksson 033-720 59 72

Luck & InredningsBolaget • Box 23, 501 13 Borås • Tel: 033-27 17 00 • info@libluck.se • www.libluck.se

sid 10

Smarta tillval

sid 30

säkerhet

Välkommen att ta moderniseringen av hyresrätten ett steg längre! Madeleine Persson 033-720 59 74

sid 2

Bad Trygghet och

Det är skillnad på vitt och vitt, på lackat och laminat. LIBs laserkantat laminat i kök, badrum och förvaring fortsätter att vara det bättre miljövalet. Miljöfördelarna kan mätas i valet av innerkärna, i andelen lim och råmaterial, i minskad tyngd som ger minskat slitage, i ytskikt, i reptålighet och motståndskraft mot stötar, i sampackning som sparar tid och utrymme, i lägre energiåtgång och i effektiv produktionsteknik.

Lotta Wålberg 033-27 17 25

Bostadsanpassn. Kök

Vår miljö

Lennart Bergh 033-720 59 73

Badrum

En del av:

Henrik Ripa 033-720 59 71

sid 32

Skolmöbler

kök badrum garderob Rostfritt

FÖRSTA NYBYGGET PÅ 20 ÅR

Bergs Hyreshus bygg startade nyligen tre parhus med sex lägenheter i Hackås. Samtliga blir tvårummare på 55 kvadratmeter med egen ingång, liten uteplats och förråd. – Vi har sedan många år en kö för att få flytta till det här området och Hackås ligger väldigt bra till för att kunna ha bra restid till jobbet, oavsett om du jobbar i Svenstavik eller Östersund, säger vd Hans Green.

HFAB/PATRIK OLSSON

Från vänster: Henrik Andersson, styrelseordförande i HFAB, Fredrik Luhanka, vice ordförande, och Stellan Haraldsson, byggbolagets regionchef.

"Om det kostar 100 kronor att slå i en spik och bolaget kan ta betalt med 300 kronor för tjänsten, så är det inte kostnaden som är problemet, utan konkurrensen" Petter Jurdell, SABO i Göteborgs-Posten

CHROMA ARKITEKTER

Lunds kommuns fas tighets AB, LKF, påbörjar i höst 73 lägenheter i Södra Råbylund, sydost om stadens centrum. Bostäderna inryms i två huskroppar med en total boyta på 4 066 kvadratmeter. Bostadsbolaget har sedan tidigare 180 andra nybyggda lägenheter i stadsdelen, som beskrivs som ”ett grönskande område alldeles bredvid Råbysjön och Råby sjöpark med goda möjligheter till rekreation och friluftsliv”.

Med hjälp av en treskaftad spade påbörjades nyligen ett bygge i Vallås, nordost om centrala Halmstad. Sammanlagt blir det 137 lägenheter i sex hus. – Det finns redan i dag många bekvämligheter i stadsdelen – både skola, vårdcentral och bibliotek och andra verksamheter, som matvarubutik, frisör och apotek. Detta, i kombination med prisvärda och kvalitativa hyresrätter, tror vi är attraktivt för många, säger Ulf Eriksson, fastighetsutvecklingschef på Halmstads Fastighets AB (HFAB).

ARCUM ARKITEKTER

NYTILLSKOTT INTILL GRÖN SJÖPARK

137 lägenheter nära bekvämligheter

MED TÅGET PÅ GÅNGAVSTÅND

Uppsalahem började nyligen bygga 64 lägenheter nära tågstationen i Uppsala. Lägenheterna, som blir på 1–4 rum och kök, inryms i tre sexvåningshus med källare och garage. Både varm- och kallvatten kommer att mätas och debiteras individuellt. BERGS HYRESHUS

SERNEKE

NYPRODUKTION

Hans Green, Bergs Hyreshus, Therese Kärngard, kommunalråd, Tommy Ekberg, byggföretaget och Sven-Erik Freskgård, Bergs Hyreshus.

Bensinpumpsfabrik gav plats för nybygge I januari satte MKB Fastighets AB spaden i marken för 150 lägenheter i Limhamn. På platsen låg tidigare en fabrik som tillverkade bensinpumpar fram till hösten 2010. Nu byggs i stället ett femvåningshus, ett fyravåningshus och fem radhus på platsen. Fasaderna blir vita, i tegel och puts, och en del hus får fetknoppstak. I området byggs även en förskola i tre våningar och en affärslokal.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Det som göms i snö... Med en fullutrustad Wille löser du enkelt vårsäsongens alla jobb. Tack vare marknadens mest effektiva motorhydraulik finns det inga begränsningar för vad du kan göra med din Wille.

RAS I FAST2. E R T S R DU?

ADM IN I

0 0 0 5 DER 7 2 STÄ Ö G R

Förvaltning

Hyresadministration

Marknad

Det ledande fastighetssystemet för det moderna fastighetsbolaget www.fast2.se Allmännyttan nr 1 X mars 2017

ANDERS ERICSSON

PROBLEMLÖSARE PÅ Isabell Perman är kundvärd på Mimers felanmälan (kollegan Helen Stamelius i bakgrunden).

När bostadsbolaget Mimer i Västerås centraliserade sin funktion för felanmälan för ett år sedan var syftet att öka tillgängligheten och ge kvartersvärdarna mer tid med hyresgästerna. Dessutom vill Mimer bygga upp en kunskapsbank för ännu bättre underhåll i framtiden.

PRECIS INNANFÖR DÖRREN till det rum

FELANMÄLAN HOS MIMER

Hyresgästerna hos bostadsbolaget Mimer i Västerås kan göra en felanmälan både genom att ringa till kundvärdarna, genom att logga in på Mina sidor på bostadsbolagets hemsida och genom en mobiltelefon-app.

som gruppen för felanmälan har som arbetsplats hänger en tv-skärm. Den berättar att 137 samtal har kopplats fram hittills under dagen. – Vi besvarar i princip alla samtal, berättar Helen Stamelius som är en av dem som allra först möter undrande och ibland upprörda hyresgäster. Några lägger på så fort de hamnar i kön och andra efter en kort stund. Men normalt sett går det fort att komma fram. Helen Stamelius har en bakgrund som kvartersvärd i stadsdelen Viksäng och är väl

förtrogen med de allra flesta problem som hamnar hos felanmälan. – Tillsammans har vi som jobbar här över femtio års erfarenhet som kvartersvärdar, säger hon. Så vi har nog koll på det mesta. Den erfarenheten är naturligtvis viktig. En del mindre problem kan lösas direkt över telefon, det kan handla om säkringar eller andra enkelt avhjälpta ärenden. De övriga hamnar i datasystemet för vidare befordran till kvartersvärdar eller underentreprenörer. – Varje anmälan blir ett ärende som går att följa ända tills felet har rättats till, tillägger

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

HELTID Denna artikel har tidigare publicerats i Hemma Hos, som delas ut till bostads bolaget Mimers hyresgäster. Kanske har även ert bostadsbolag artiklar, reportage eller andra texter som skulle passa i tidningen Allmännyttan? Till exempel något projekt som ni är stolta över, ett problem som ni funnit en lösning på eller en intervju med någon av era medarbetare. Hör gärna av er till oss på allmannyttan@sabo.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Radiator

Kanal

Luftdon Flexi

Kanal Kanal Luftdon Flexi

gruppen, tycker att den nya funktionen har fått en riktigt bra start och att de tankar som ligger bakom förändringen fått genomslag. – Tillgängligheten och servicen har blivit ännu bättre och det känns förstås bra. Hon berättar att kvartersvärdarna upplever att de har mer tid att hjälpa och samtala med hyresgästerna nu. Inga fler telefonsamtal som avbryter det viktiga mötet ute i bostadsområdet. – En av de största vinsterna är också att vi samlar på oss statistik och fakta om alla våra fastigheter, säger hon. Den kunskapsbanken kommer bli väldigt betydelsefull i det långa loppet, när vi planerar underhåll framöver. Dessutom så får vi snabbt information om problem där vi behöver ta ett större grepp. Malin Lampa förklarar: – Till exempel om flera lägenheter i en fastighet upplever trassel med ventilationen, då kan vi snabbt misstänka att felet är centralt. Istället för att springa runt och försöka justera fläktarna i varje kök. – Vi har bättre koll på allting nu, avslutar hon. b

Luftdonet Luftdonet Easy-Vent Easy-Vent ROTROT monteras monteras i anslutning i anslutning till beﬁntlig till beﬁntlig

radiator radiator och och tillför tillför bostaden bostaden skönt skönt tempererad tempererad friskluft. radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning tillfriskluft. beﬁntlig Med Med våra våra smarta smarta modeller modeller behöver behöver varken varken radiator radiator eller eller Med våraoch smarta behöver varken radiator eller radiator tillförmodeller bostaden skönt tempererad friskluft. fönsterbänk fönsterbänk demonteras. demonteras. Enklare Enklare kan kan det det inte inte bli att bli att fönsterbänk demonteras. kanvarken det inte bli att eller Med våra smarta modellerEnklare behöver radiator installera installera effektiv effektiv ochoch dragfri dragfri ventilation ventilation i äldre i äldre installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder. fönsterbänk demonteras. Enklare kan det intebostäder. blibostäder. att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.

Radiator

MALIN LAMPA, SOM ÄR CHEF för felanmälan-

Ny luft ii gamla hus Ny Ny luft luft gamla i gamlahus hus Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig

Luftdon Flexi

hennes kollega Margareta Edvall. Ingenting glöms bort eller hamnar på fel ställe. Helen Stamelius berättar att det ibland händer att de som ringer är ordentligt upprörda. – Jag tar det inte personligen, det har jag lärt mig. Det är inte vi som svarar i telefon som de är arga på, utan problemet som sådant. Det brukar lösa sig när de fått rätt hjälp. Det händer också att gruppen får vykort med glada hälsningar från hyresgäster som tackar för bra bemötande och hjälp.

Kanal Kanal

LuftdonLuftdon Mini Mini

Böjbara Flexi ned ned används då kanalen kanalen passar Luftdon Böjbara Böjbara Flexiförs Flexi försenkelt enkelt förs enkelt ned MiniMini Mini används används då kanalen passar passar Mini bakom radiatorn. Uteluften under Denger ger bakom bakom radiatorn. radiatorn. Uteluften Uteluften bästbäst bäst under under radiatorn. radiatorn. Den Den ger Kanalradiatorn. filtreras filtreras ochförvärms och förvärms förvärms effektivt effektivt samma samma sköna sköna luftflöde luftflöde och är och filtreras och effektivt samma sköna luftflöde ochärär innanden innan denströmmar strömmar den strömmar in i rummet. likalika lätt likaatt lättmontera att montera montera som som Flexi. innan in i rummet. rummet. lätt att somFlexi. Flexi. Böjbara Flexi förs enkelt ned Mini används då kanalen passar bakom radiatorn. Uteluften bäst under radiatorn. Den ger Besök Besök ossförvärms ioss monter i monter B 06:40 B 06:40 på Fastighetsmässan på Fastighetsmässan i Göteborg i Göteborg 2-3 september. 2-3 filtreras och effektivt samma sköna luftflöde och är september. innan den strömmar in i rummet. lika lätt att montera som Flexi.

Besök oss i monter B 06:40 på Fastighetsmässan i Göteborg 2-3 september. Tel. 036-37 07 90 Tel. Tel. 036-37 036-37 07 90 07 90 www.acticon.se www.acticon.se www.acticon.se

Tel. 036-37 07 90 www.acticon.se

Johan Braw vd, Sölvesborgshem På Linkedin: "Efter rekryteringsprocessens semifinal ringde jag idag de två som gick vidare, och de fyra som inte gjorde det. Nu var det ju skarp konkurrens som avgjorde, men för att ge tillbaka till de fyra, erbjöd jag dem lite feedback vilket de alla tackade ja till. (...) För mig som rekryterande är de här mötena fina sätt att bygga nätverk med proffsiga personer – vem vet, förr eller senare möts vi igen."

Krönikan

DET FINNS EN BERÄTTELSE om hur Steve Jobs rekryterade en vd till Apple. De blev sedermera ovänner och Jobs försvann från bolaget, för att långt senare återkomma. John Sculley hade en hög position på Pepsi och tvekade inför att byta. Jobs bearbetade. Den kanske avgörande frågan han ställde till Sculley var: ”Ska du fortsätta sälja sockrat vatten, eller vill du förändra världen?” När vi rekryterar nya kollegor till Sölvesborgshem, tar jag gärna chansen att sälja in oss som arbetsplats. Det är ju inte bara kandidaten som ska vara lockande, hen ska också vara lockad. NÄR JAG LYSSNAR på föredrag av de

riktigt stora föredragsledarna märker jag hur angelägna de är om att vi ska förstå att deras företag spelar en viktig roll i samhället, att det finns ett slags större mening med bolaget. De stora bolagen är ambitiösa med olika CSR-satsningar. I allmännyttan är de här sakerna i själva verket vårt DNA, för att knyta an till ett Jobs-uttryck. Vi är skapade inte i första hand för att utveckla en entreprenöriell idé, eller för att skapa avkastning till ägaren – även om vi naturligtvis ska göra det också. Det allmännyttiga DNA:t är att bidra till ett socialt hållbart samhälle med tillväxt. Vårt CSR-arbete är i själva verket samma som vår affärsidé: att tjäna medborgarna. FRAMÖVER ÄR JAG inte säker på att för-

HUR OCH NÄR kommer utmanarna att märkas hos Sölvesborgshem? Jag har ingen aning. Och det är sant och visst att det är mycket svårt för etablerade företag att tänka utanför den egna världsbilden. Men ett sätt att ändå göra oss mer redo i Sölvesborgshem är att utmana oss själva, genom att i realtid publicera resultatet av våra kundundersökningar på vår egen sajt. I princip varje dag uppdateras resultatet. Det går upp, det går ibland ner. Vi gynnas inte av att vara nöjda, vi måste bli hungriga igen. b

CHERSTIN ANDERSSON

handlingarna med Hyresgästföreningen kommer att räknas som den större

utmaningen för en allmännyttig vd. Just på grund av vad som utvecklas framför allt i Silicon Valley men även andra kreativa platser, kommer vi hyresvärdar sannolikt att möta disruptiva utmanare. Mest skrämmande, eller spännande, med de disruptiva utmanarna är att de inte behöver tjäna lika mycket pengar som de företag de utmanar. Den magiska nyckeln: digitalisering i kombination med stenhårt fokus på användaren, kunden.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Energi Renovering och Kvalitets Säkring Tappvatten System - Värme System - Kyl System

SKIPPA KRÅNGLET. Att byta garageport ska vara lätt. Vi hjälper er hela vägen, från montering till bortforsling av den gamla porten. Låt experten göra jobbet – välkommen!

Bauer Watertechnology AB

Säbygatan 1, 261 33 Järfälla Landskrona Box 243, 177 24

www.bauer-wt.com/swe

Tel: 08-580 380 66 Epost: info@bauer-wt.se

Vi gör Sverige renare! - Rent, Snyggt och Tryggt.

Kunden och hyresgästen ska känna trygghet och stolthet för den inre miljön. Borago stöttar eller tar helhetsansvar för kvalitetssäkring av städprocessen. Vi erbjuder kunskapstjänster för individer, organisationer och beställare i våra kunskapstjänster 4U: Utredning – Upphandling – Utbildning – Uppföljning 20-års erfarenhet av allmännyttiga bostadsföretag! Nu har vi även E-learnutbildningar. Kontakta Christian Dolk för utbildningsfrågor 0709-17 45 43 christian.dolk@borago.se

Kontakta Karl Henriksson för konsulttjänster 0709-17 45 40 karl.henriksson@borago.se

www.borago.se • 013-24 55 00 • info@borago.se

DEBATT

”TA TILLVARA UNGA OCH NYANLÄNDA” Hela 11 000 personer behöver rekryteras till fastighets branschen inom de närmaste 10 åren. Med hjälp av snabbspår, yrkesintroduktionsavtal och studentmed arbetaravtal kan kompetensen hos unga och nyanlända tas tillvara, menar arbetsgivarorganisationen Fastigo. ARBETSLÖSHETEN SJUNKER i landet,

men fortfarande saknar många jobb, inte minst unga och utrikes födda. Samtidigt har många branscher svårt att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens. Fastighetsbranschen är en av de branscher i Sverige som har ett stort kompetensbehov. För att hantera en ökande byggtakt, en pågående generationsväxling och en snabb teknikutveckling behöver vi rekrytera 11 000 personer inom de närmaste 10 åren. Det är få som söker sig till utbildningar med fastighetsinriktning och branschen är fortfarande okänd bland unga. De som utbildas i dag täcker endast en fjärdedel av behovet. För att underlätta för företagen att anställa unga och nyanlända har Fastigo varit drivande för att ta fram tre kollektivavtal som vart och ett på sitt sätt möter olika behov hos företagen och har olika målgrupper. Det är snabbspår, yrkesintroduktionsavtal och studentmedarbetaravtal.

SNABBSPÅR FINNS för nyanlända tekni-

Mona Finnström vd för Fastigo, Fas tighetsbranschens arbetsgivarorganisation.

ker och ingenjörer. Snabbspåret innebär att Arbetsförmedlingen inom ramen för etableringsuppdraget kartlägger kompetensen hos nyanlända som har en utbildning inom fastighetsteknik. I dagsläget finns cirka 2 000 nyanlända matchade mot jobb i fastighetsbranschen. Avtalet ger företag i fastighetsbranschen möjlighet att testa kompetensen hos en ny

medarbetare under en praktikperiod. Arbetsgivaren betalar ingen lön under praktiken. Istället får praktikanten etableringsersättning eller aktivitetsstöd. YRKESINTRODUKTIONSAVTALET ger en

möjlighet att upptäcka fastighetsbranschen och lära sig ett fastighetsyrke oavsett vilket program man gått på gymnasiet eller vilken bakgrund man har. Sedan januari i år kan företag anställa nyanlända, unga mellan 18 och 24 år samt personer som har fyllt 25 år och som varit arbetslösa i ett år. Yrkesintroduktionen är en provanställning under 6 till 12 månader som innehåller utbildning minst 25 procent av arbetstiden. Under anställningen är månadslönen reducerad till 75 procent av den lägsta nyanställningslönen. Arbetsgivaren kan också ansöka om ersättning från Arbetsförmedlingen som motsvarar arbetsgivaravgiften samt för handledning och utbildning med cirka 2 500 kronor per månad.

MER ÄN HÄLFTEN av Sveriges studenter arbetar extra vid sidan av sina studier, men deras erfarenheter är sällan relevanta när de börjar söka sina första riktiga jobb. Med studentmedarbetaravtalet får studen terna en fot in i branschen redan under studietiden. Avtalet innebär att studenten får arbeta med relevanta arbetsuppgifter, som mest 15 timmar per vecka, och på villkor som är anpassade till studentens situation. Med lösningar som snabbspår, yrkesintroduktionsavtal och studentmedarbetaravtal kan fler jobb skapas, såväl i fastighetsbranschen som i andra branscher. Vi som leder företag i fastighetsbranschen sitter i förarsätet och det är upp till oss att ta tillvara kompetensen och anställa såväl unga som nyanlända. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

NYA HUS HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

BOSTÄDER FRÅN SKL

Nu har vi upphandlat flerbostadshus i olika storlekar med goda kvaliteter avseende arkitektonisk gestaltning, hållbarhet och tekniska egenskaper. Se dem på sklkommentus.se och läs hur din kommun snabbt kan erbjuda fler människor bra och funktionella bostäder.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

FRÅGA EXPERTEN. PÅ SABO FINNS EXPERTER INOM NYPRODUKTION, EKONOMI, MILJÖ, BOENDEFRÅGOR, HR,

IMD – vad är det som gäller? LÄSARFRÅGA:

Jag undrar vad som hänt i frågan om individuell mätning och debitering (IMD) av värme? Jag har uppfattat att det inte blev ett lagkrav i Sverige, men nu har jag hört att det finns risk för det i alla fall, vad gäller egentligen? Svar: Kravet på IMD av värme kommer från EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Direktivet anger att IMD ska införas i de byggnader där det är kostnadseffektivt. I Sverige har Boverket kommit fram till att IMD av värme inte är kostnadseffektivt i några byggnader alls. Detta utreddes både för nyproduktion, renovering och befintlig bebyggelse. Men just nu pågår en översyn av energireglerna inom EU, bland annat av energieffektiviseringsdirektivet. I den del som handlar om krav på IMD föreslår Europeiska kommissionen en skärpning som innebär att IMD av värme (och varmvatten) alltid ska installeras i nya

byggnader och vid större renoveringar. Efter att kommissionen i november lämnade förslag på revideringen är det nu rådet, där svenska regeringen är representerad, och Europaparlamentet som var för sig gör ändringar. Därefter ska de hitta en gemensam överenskommelse om hur regelverken ska utformas innan de ska implementeras i varje lands lagstiftning. SABO ÄR MYCKET AKTIV i dialogen

Therese Rydstedt SABOs expert på energifrågor

med beslutsfattare där vår viktigaste fråga återigen är att få bort kravet på att installera IMD av värme i lägenheter, eftersom det skulle innebära att allmännyttan förlorar sitt incitament att genomföra energi effektiviseringar samtidigt som det skulle innebära stora kostnader utan att spara någon energi. Diskussionerna i rådet och Europa parlamentet har just påbörjats och väntas pågå åtminstone under våren, kanske hela året eller ännu längre. När rådet och Europaparlamentet har gjort ändringar och kommit överens om samma text ska respektive medlemsland införliva besluten i sin lagstiftning. b

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

RENOVERING, HYROR, JURIDIK, ENERGI ... VILL DU STÄLLA EN FRÅGA? MEJLA ALLMANNYTTAN@SABO.SE

Kan trygghetsboende för äldre bara finnas i särskilda hus? Svar: Ett kort svar på frågan är nej, alla trygghetsboenden måste inte finnas i särskilda hus. Om de tillkommer i samband med nyproduktion så blir det naturligen så, men trygghetsboende kan lika gärna skapas i samband med renovering och annan fastighetsutveckling. I korthet handlar det om att det ska finnas bra bostäder för seniorer i tillgängliga fastigheter. Man ska ha tillgång till en gemensamhetslokal för samvaro och aktiviteter och det ska finnas personalstöd. Viktigast i sammanhanget är egentligen att det behövs flera olika alternativ, som motsvarar olika önskemål och behov och – inte minst – plånböckers olika storlek. Då behövs både nyproduktion och fastighetsutveckling. Hyran i nyproduktion är högre än hyran efter en renovering. I det befintliga bostadsbeståndet kan man göra tillgänglighetsförbättringar och ordna en gemensamhetslokal. SEDAN MITTEN av november förra året finns ett nytt investeringsstöd att söka till bostäder för äldre. Det fanns ett liknande stöd till och med år 2014 och då myntades begreppet trygghetsboende. Nu är åldersgränsen sänkt från 70 till 65 år. Det nya

Det behövs flera olika alternativ, som motsvarar olika önskemål och behov och plånböckers olika storlek. stödet går att söka både för nyproduktion och för renoveringar och annan fastighetsutveckling. I båda fallen får bostadsföre taget finansiering för att ordna med lägenheter och gemensamhetslokal. I befintligt bestånd kan man också få stöd för att göra tillgänglighetsanpass ningar i till exempel entréer och för att skapa ett förråd för rullatorer. På så sätt kan man få fram ett antal lägenheter som ligger i fastigheter nära varandra och med närhet till en gemensamhetslokal.

Ylva Sandström SABOs expert på boende för äldre

UTAN KOMMUNENS medverkan för att

finansiera lokalhyran och/eller personalstöd, går dock ekvationen inte ihop. Annars blir hyran oftast för hög för små plånböcker och bostadstillägget för pensionärer räcker inte. Men erfarenheterna visar att trygghetsboende gör att det behövs något färre biståndsbeslut till vård- och omsorgsboende. Detta kan finansiera insatserna i trygghetsboende. Då går ekvationen ihop. b

Varför ska vi arbeta med s ystematisk hyressättning? Svar: I Sverige har vi ett bruksvärdessystem som enkelt beskrivet säger att lika lägenheter ska ha samma hyra. Bruksvärdes systemet säger dock inget om hyresnivån och hur hög hyran ska vara för en specifik lägenhet med en specifik standard. Genom att arbeta med systematisk hyressättning skapas förutsättningar för parterna att få en samsyn på bruksvärdesfaktorer och deras påverkan på hyran.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

I en hyressättningsmodell vet både hyresgäst och hyresvärd vad som gäller och det skapar förutsägbarhet för båda parter. Hyresgästen kan bedöma kostnaden för en standardhöjande åtgärd och avgöra om det är värt hyreshöjningen. Samtidigt skapar modellen möjligheten för fastighetsägaren att göra välgrundade investeringsbedömningar. Systematisk hyressättning leder till en genomlysning av

yresnivåer och det skapar en h tydlig hyresstruktur på orten. En väl fungerande modell skapar möjlighet till initiativ och en frihet i förhandlingar som i sin tur utvecklar hyresrätten. b

Erik Johansson SABOs hyresexpert

AKTUELL INFORMATION FRÅN SABO

Kalendarium APRIL 2017 20 Våld i nära relationer – en fråga om trygghet i bostadsområdet Stockholm 25 Lönsamhetsberäkningar Umeå 25–26 Att bemöta svåra situationer med kommunikation Stockholm 26–28 SABOs Kongress 2017 Linköping 27 Kunskapsdag: Skadedjur Stockholm MAJ 2017 2–3 Grannmedling Stockholm 2–3 Fastighetsmoms Stockholm 3 Nätverk: Hyror Umeå 4 Att möta hyresgäster med psykisk ohälsa Göteborg 8 Upphandling värmepump och FTX Trelleborg 9 Boskola, hur och varför? Stockholm 9 Nätverksträff: Energi effektivisering Trelleborg 11 Nätverk: Hyror Göteborg 11–12 Mångkulturella möten Stockholm 16 Totalmetodiken Energi renoveringar av lokal byggnader Malmö 17 Nätverk: Hyror Stockholm 17–18 SABOs Kommunikations dagar Göteborg 17–18 Hyresjuridik I Stockholm 22 Nätverk: Hyror Växjö 22 Nya regler om dataskydd ersätter PUL Stockholm 22–23 Kommunikation, service och bemötande Göteborg 29 Nätverk: Hyror Malmö 30 Upphandling värmepump och FTX Bollnäs 30–31 Nätverksträff: Energi effektivisering Bollnäs 31 Finansutbildning steg 3 Räntepapper – en placeringsform och finansieringskälla Stockholm 31/5 – Flygande start på jobbet 1/6 Stockholm På sabo.se/utbildning kan du läsa mer utförligt om varje utbildning, konferens, kunskapsdag och nätverksträff samt se priser och såklart anmäla dig. Gå in på hemsidan och botanisera redan idag!

SABO NYPRODUKTION – ETT DIGITALT BESLUTSSTÖD

STÄDVÄGLEDNING PÅ GÅNG Hur städar man bäst i trapphus, tvättstugor, källargångar och andra gemensamma utrymmen? Hur ska olika golvmaterial skötas? Vad är viktigast att tänka på om man städar i egen regi? Och vad är bästa råden inför en lokalvårdsupphandling? Detta och mycket annat kommer att finnas med i en vägledning för städning i flerbostadshus som ges ut av SABO i slutet av året. Kontaktperson: Patrizia Finessi, 08-406 55 37, patrizia.finessi@sabo.se

Just nu pågår arbetet med att ta fram en digital tjänst för stöd till SABOs medlemmar vid nyproduktion. I stödet guidas användaren från projektidé, kalkylering och beslutsunderlag, till anbud, utvärdering och ekonomisk slutrapportering. Stödet vänder sig både till de som bygger mycket och till de som är i startgroparna att börja bygga. Vill du veta mer kontakta Jonas Högset, ansvarig nyproduktion,08-406 55 10, jonas.hogset@sabo.se

HAR DU KOLL PÅ SABOS UTBUD? På sabo.se hittar du aktuell information om SABOs utbud: utbildningar, konferenser, trycksaker med mera. I pdf-banken finns lågupplösta pdf:er på ett urval av SABOs skrifter. För att komma åt dem måste du vara registrerad användare och inloggad. Vill du beställa tryckta exemplar gör du det under länken Trycksaker. Utöver detta hittar du under Blanketter ett flertal digitala blanketter i form av word-mallar. SNABBANALYS SABO-ANALYS

Färgsättningsexempel B

SABO OM INVESTERINGSSTÖDET

FEBRUARI 2017

Putsade fasader med: - Avvikande putskulör* på sockelvåning - Avvikande putskulör* i fält vid balkonger - Avvikande putskulör* kring vissa fönster - Accentkulör* på balkongernas sidoskivor - Fasadskivor i avvikande kulör* kring entréparti

Investeringsstöd för hyresbostäder

*valfritt ur tillverkarens standardpalett

Ett nytt statligt investeringsstöd för byggande av hyresbostäder och bostäder till studerande infördes 1 januari 2017. Syftet med stödet är att öka bostadsbyggandet. Stödbeloppet varierar mellan olika delar av landet. För att en fastighetsägare ska kunna få stöd får hyran inte överstiga en viss nivå, samtidigt som bostäderna ska vara energieffektiva och erbjudas bostadssökande enligt öppna och transparenta principer. I denna analys klargörs förutsättningarna för att få investeringsstöd och vilken effekt stödet kan ha för ett enskilt byggprojekt.

Investeringsstödet riktas till fastighetsägare och tomt rättsinnehavare för anordnande av nya hyresbostäder och bostäder för studerande. Stöd för bostäder som upplåts med hyresrätt lämnas i områden med befolk ningstillväxt och bostadsbrist. Stöd kan även lämnas till anordnande av nya bostäder i kommuner som inte har befolkningstillväxt om det finns brist på en viss typ av bostäder. Därutöver lämnas stöd även till byggande av bostäder för studerande i kommuner där det finns eftergymnasial utbildning. Stödet ges för nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad. Tillbyggnaden eller ombyggnaden kan avse hela byggnaden eller Mer information Erik Johansson 08-406 55 23 erik.johansson@sabo.se Jonas Högset 08-406 55 10 jonas.hogset@sabo.se XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Så underlättar vi för utländska bygg företag i Sverige (finns som nedladdningsbar pdf)

en del av den. Bostäderna kan inrymmas i såväl fler bostadshus som småhus. GEOGRAFISKT DIFFERENTIERADE STÖDNIVÅER

Nivån på stödbeloppet till hyresbostäder varierar enligt denna regionindelning*: Region 1. Stockholmsregionen. Region 2. Stockholmsnära kommuner, Göteborgs- och Malmöregionen, kommuner med hög och varaktig befolkningstillväxt samt övriga stora kommuner. Region 3. Övriga kommuner. *

På Boverkets hemsida redovisas regiontillhörigheten för varje enskild kommun.

SABO-analys: Investeringsstöd för hyresbostäder (finns som nedladdningsbar pdf)

Employer branding – en handbok i hur du vårdar ditt arbets givarvarumärke 44 s, 150/300 kr Genom vår enkla steg för steg-guide, handfasta tips och inspirerande exempel från kollegor i branschen ger vi dig verktyg som är lätta att använda i din vardag.

UTVECKLING AV HYRESSÄTTNINGEN SABO har tillsatt en arbetsgrupp med nio vdar från allmännyttiga bostadsföretag i olika delar av landet. Deras uppdrag är att utifrån ett allmännyttigt perspektiv ge förslag på hur hyressättningen kan utvecklas och de kollektiva förhandlingarna förbättras.

Gruppen har fått ett öppet mandat att arbeta fram förslag på förbättringar inom det befintliga kollektiva förhandlingssystemet. Det gäller både de årliga hyresförhandlingarna och hyressättning i samband med till exempel nyproduktion och renovering.

Nyckeltal för lägenhets reparationer 24 s, 135/270 kr Ett hjälpmedel för att bedöma kostnaden för att reparera skador som upptäcks i samband med en avflyttnings besiktning.

Att främja integration 56 s, 75/150 kr En kartläggning över hur kommuner och allmännyttiga bostadsföretag hanterar integrationsfrågan. Återkommande för det goda integrationsskapande arbetet är när olika insatser verkar under längre tid och när flera olika aktörer är involverade i arbetet.

SABOs nya arbetsgrupp består av: • Pelle Björklund, Svenska Bostäder (sammankallande) • Chris Österlund, Botkyrkabyggen • Stefan Sandberg, Uppsalahem • Henrik Loveby, Göingehem • Magnus Pekkari, Pajalabostäder • Jonas Hansson, Helsingborgshem • Anna-Stina Nordmark Nilsson, Lulebo • Helene Olausson, Årehus • Maria Sandström, Pitebo • Erik Johansson, hyresexpert på SABO

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Drömmer du också om en bekymmersfri tvättstuga? Då kan vi hjälpa dig. PODAB är specialister på professionell tvättstugeutrustning och har alla produkter som krävs: tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Med kvalitetsprodukter, specialistkompetens och engagerad service gör vi din tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig. Bekymmersfri, helt enkelt. Välkommen till www.podab.se eller ring 031-752 01 00 så berättar vi mer.

Allmännyttan nr 1 X mars 2017

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B irec dekal

irec dekal

08-06-19

12.58

Sida 1

Avsändare: SABO AB Box 474 101 29 Stockholm

irec.se environmental environmental solutions solutions

Modern avfallshantering Källsortering Källsortering ii anslutning anslutning till till bostadsområdet bostadsområdet ger ger en en bättre bättre service service till till de de boende. boende. Med krantömda system blir tömningen enklare och effektivare. Med krantömda system blir tömningen enklare och effektivare.

Besök Besök vår vår hemsida. hemsida. Här Här hittar hittar du du hela hela vårt vårt sortiment sortiment med med utrustning utrustning för för källsortering källsortering och och avfallshantering. avfallshantering.

irec.se

Allmännyttan nr 1 X mars 2017 0703-727078

0703-727078 info@irec.se