Smide av medtida byggnadsspik
Material Lancashirejärn Myrmalmsjärn Framställt och bearbetat till fyrkant 12 mm.
Bearbetat i maskinhammare till fyrkantsjärn 12 mm.
Konstruktionsstål 1312. Fyrkant 12 mm.
Myrmalmsjärn
Slutsats material • Myrmalmsjärnet var mjukast, därefter Lancashirejärnet. Hårdast var konstruktionsstålet. • Ju mjukare järn desto snabbare och lättare att efterlikna original spiken. • De mjuka järnen fick lättare sprickbildningar vid låga temperaturer. • Att vara insatt i hela processen gav respekt och förundran över hantverket.
Slutsats verktyg • Vasst avskrot för att få en bra utgångspunkt för skallen. • Att vinkla hammaren kan underlätta sträckning. • Man anpassar sig efter sina verktyg. • Sliter hårt på kroppen.
Produktion
Spikarna Typ 1
Typ 2
Originalspik
Originalspik
Rekonstruktion
Rekonstruktion
Slutsats produktion • Typ 1 tog 5–7 minuter. Typ 2 tog 7–10 minuter. • Typ 2 krävde mer arbete på grund av att den behöver mer räckning. • I en överslagsräkning kom vi fram till att, i dagens värde, blir en enskild myrmalmsspik värd 366 kr. • Tekniken och kroppen var den största bromsklossen i produktionen. • För en novis krävs ett hundratal spik för att komma upp i produktions takt.
Kompromisser • Vi använde modern ässja och stenkol. • Städ. • Endast stående. • Hammare. • Material. • Tid.
Skillnader • Typ 1 är en mycket grov spik med överdimensionerad skalle jämfört med dagens spik. • Otydliga facetter. • En handsmidd spik får ett större värde. Både i fråga om arbets timmar och historien den bär.