Svd n bilaga 2009 09 22

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

ANNONS

Fördubblad produktion av biogas i reningsverken.

Rötning av sopor en möjlighet. |sidan 8 Vattnets väg från källan i naturen och tillbaka igen.

Så funkar det. |sidan 12 Vem bestämmer över vattnet? Vi frågar politikerna i EU, riksdagen och kommunerna. |sidan 20

MEDFÖLJER SOM BILAGA I SVENSKA DAGBLADET, SEPTEMBER 2009.

2

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Planera efter vatten Vatten är en förutsättning för allt liv och bra vatten en förutsättning för ett bra liv. Därför samlar vi nu alla krafter för att skapa ett bättre vatten.

I Sverige, med våra stora vattenresurser och relativt goda kvalitet, tar vi vatten för givet. ”Vattenfrågan ordnar sig, det löser vi sen”, är ett vanligt perspektiv inom de flesta sektorer av samhället. Konsekvenserna av det blir ofta sämre vattenkvalitet, betydligt dyrare tekniska lösningar och samhällsbyggande samt ökade risker vid översvämningar och olyckor.

Vi vill vända på perspektivet och säger därför ”Planera vårt samhällsbyggande efter vattnet”. Med det menar vi att betydligt större hänsyn ska tas till vattenmiljöer, vattenresurser och vattenkvalitet. Förutsättningar för ett bra vatten ska tas med tidigt i varje planeringsprocess. Kravet på bra vatten skall ge tydliga avtryck i de teknikval och exploateringar som behövs i en samhällsutveckling.

De klimatförändringar som förutspås de närmaste seklerna kräver en ännu tydligare fokusering på att samhällsbyggandet är ”vattensmart”.

Vi kan konstatera, inte minst inom ramen för EU samarbetets olika vattendirektiv, att vi har ett stort beting för att skapa bra vattenkvalitet och goda vattenmiljöer. För flera av problemen borde planeringen ha varit annorlunda, i annat fall hade det behövts bättre teknikval.

Problem som hänger samman med för mycket vatten, för lite vatten och för dålig vattenkvalitet, oavsett om det avser grundvatten, ytvatten eller hav, går att planera och åtgärda bättre än som nu görs.

Det ska vi göra tillsammans under de kommande decennierna och skapa ett robustare och långsiktigt mer hållbart samhälle. Det är dags att ta ut rätt kurs för bättre vatten.

Vattenmyndigheterna

Svenskt Vatten

Lars Bäckström Per-Ola Eriksson Bo Källstrand Sven Lindgren Ingemar Skogö

Lena Söderberg

Svenskt Vatten

är branschorganisationen för landets viktigaste livsmedelsindustri och ledande miljövårdsföretag – de kommunala vattenoch avloppsreningsverken.

Vattenmyndigheterna

har det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige.

Foto: Magnus Ström/Bildarkivet.se

Tuffa miljömål för VA-branschen

– god vattenstatus redan 2015 enligt direktiv från EU 2015 ska alla yt- och grundvatten, enligt ett EG-direktiv, hålla god status. Därför krävs det att kraftiga åtgärder genomförs, bland annat inom VA-sektorn. Men de ansvariga där upplever att kraven är alldeles för otydliga.

I våras presenterade vattenmyndigheterna förslagen till vattenstatus och åtgärdsprogram för alla svenska vattenområden. Genomgången av Sveriges vatten visar att en stor del av vattendragen, sjöarna och kustområdena inte klarar vattendirektivets krav på miljökvalitetsnormer.

– Sverige har kommit långt i ett internationellt perspektiv men ändå är det cirka 50 procent av ytvattnet i Sverige som inte håller god status enligt EU:s definition. Därför måste vi nu se till att det görs kraftiga åtgärder, säger Lennart Sorby, vattenvårdsdirektör på vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt.

VA-verken och andra verksamhetsutövare som ligger i de områden som inte klarar god vattenstatus kommer nu att behöva vidta åtgärder.

Mikael Medelberg är vd på Roslagsvatten, ett kommunalägt bolag som distribuerar dricksvatten och renar avloppsvatten för 80 000 personer. Han är överlag positiv till EU:s vattendirektiv. Men åtgärdsprogrammet gör att VA-branschen ensam får bära ansvaret för renare vatten och det är inte rättvist. Även jordbruk, skogsbruk och industrin, som är stora källor till föroreningar, bör omfattas på ett tydligare sätt.

– Det är lätt att gå på VA-branschen och få förändringar, av rena finansieringsskäl.

Vi har ett väloljat maskineri och kan ganska lätt höja VA-taxan för konsumenterna för att finansiera våra investeringar.

I stället bör man gå efter ”polluter-payprincipen”, att den som faktiskt förorenar också får betala, anser Mikael.

Branschorganisationen Svenskt Vatten upplever också att kraven är för hårda.

– Vi skulle hellre se miljömål istället för att använda sig av rättsliga krav såsom miljökvalitetsnormer. Det känns inte som förslaget är tillräckligt praktiskt förankrat då det är svårt att genomföra kraven på så kort tid, säger Anders Lind på Svenskt Vatten.

Men Lennart Sorby på Vattenmyndigheten menar att det inte finns några andra alternativ. Det är ren matematik. Om Sverige ska nå sina politiska mål för Östersjön och vattendirektivets mål om god vattenstatus, så måste reningsverken bli ännu mer effektiva i att reducera kväve och fosforutsläppen.

– Nivån på minskningarna varierar mellan olika delar av landet. Men Östersjön är känsligast. Här behöver utsläppen från reningsverken minskas med 30-50 procent jämfört med dagens nivå, säger han, och det gäller även de andra sektorerna som bidrar till övergödningen.

-makes you visible

Bilagan ges ut av Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna i Svenska Dagbladet, september 2009.

Frågor om innehållet besvaras av: Fredrik Vinthagen Tel. 08-506 002 11 • fredrik.vinthagen@svensktvatten.se

Projektledare: Daniel Steen 0736-99 11 02 daniel.steen@marknadsmedia.se Redaktör: Johan Andreasson

vxl 018 - 490 11 00 Stålg. 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Grafisk form: Omslagsbild: Repro: Tryck:

Är du intresserad av bilagor från Marknadsmedia? Kontakta Daniel Steen.

Anna Hammarbäck IStock JMS V-tab

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

ANNONS

C O N D ES I G N C O M M U N I CAT I O N S

ANNONS

Vattenskydd – konflikthärd eller gemensamt projekt Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. Trots detta fungerar vattenskyddsarbetet ofta dåligt. Få av de större dricksvattentäkterna har fått nya skyddsföreskrifter och vi klarar inte miljömålen. LRF efterlyser nya arbetssätt och ökad samverkan.

De kommunala vattenskyddsproces- Positivt samarbete serna är i många fall onödigt kon- I Linköping har vattenverket och fliktfyllda och förslagen framstår lantbrukarna träffat ett frivilligt avofta som schablonmässiga och omo- tal som löper parallellt med ett mer tiverade för markägarna. De eko- traditionellt vattenskyddsbeslut och nomiska konsekvenserna kan också på så sätt hittat en mer långsiktig vara stora. Vattenskyddet upplevs lösning för att skydda kommunens största vattentäkt. därför ofta som ett hot.

Erfarenheterna är goda från båda En viktig orsak till problemen är myndigheternas schabloniserade sidor. Bengt Waldebring, LRF:s regionchef i Sörmland synsätt med en och och Östergötland, samma mall för olika ”Det unika är att initiativet. En arvatten över hela lanvi inte slutar prata tog betsgrupp bildades det oavsett hur de med representanter faktiska förhållande- med varandra …” från Tekniska Verna ser ut.

Vi menar att vattentillgångarna ken, markägarna, länsstyrelsen och kan skyddas bättre genom att invol- miljökontoren i Linköping och vera markägarna mer och anpassa Motala. Diskussionerna ledde till ett skyddet efter de lokala förhållande- avtal mellan markägarna och Tekna och behoven. Detta gör man bäst niska Verken där den primära zonen minskades till 50 meter runt sjön. genom samarbete och avtalslösning– Det unika är att vi inte slutar ar. Frivilliga avtal används i många prata med varandra efter att vattenandra länder.

LRF önskar att fler kommuner skyddsområdet är fastställt, säger Bo vågar vara konstruktiva och pröva Göran Lindqvist, projektledare på nya modeller för vattenskyddet. Vi är Tekniska Verken i Linköping. intresserade av samverkanslösningar och avtalsmodeller och inbjuder alla Erfarenheter från andra länder intresserade kommuner att ta kon- Många länder i Europa har problem med för höga halter av nitrat och ketakt med oss.

Telefon 0771-573 573 | www.lrf.se

3

miska växtskyddsmedel i dricksvatten.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har man studerat hur fem länder hanterar skyddet av dricksvatten.

I Tyskland finns många exempel på samverkan mellan vattenverk och lantbrukare. I vissa delstater kan privata konsumenter få betala en högre vattenavgift för att finansiera förebyggande åtgärder inom t.ex. jordbruket. I Tyskland och Finland har frivilliga metoder och samarbeten fungerat bättre än lagstiftade vattenskyddsområden.

I Storbritannien finns särskilda miljöstöd för odling i vattenskyddsområde. I Danmark ska åtgärder i första hand utföras genom frivilliga avtal mellan lantbrukare och täktinnehavare. Generellt är s.k. cooperative agreements vanligare i de studerade länderna än i Sverige.

Framgångsfaktorer för effektivt vattenskyddsarbete UÊÊ/ ` }Ê V Ê ««i Ê` > }° UÊÊ > ÌÊ> «>ÃÃ>`iÊ Ã }>À° UÊÊ- Þ``iÌÊÕÌ}FÀÊvÀF Ê`iÊ«À L i Ê och risker som faktiskt finns.

UÊÊ- B } iÌÃ>ÛÛB} }>ÀÊ V Ê Ê ÊÀ à Li` }>ÀÊL>ÃiÀ>ÃÊ«FÊ Ê Êv> Ì>Ê V Ê `iÀ Ê Õ Ã >«° UÊÊ ÀÃÌFi ÃiÊv ÀÊ>ÌÌÊÛ>ÌÌi à Þ` det innebär en intressekonflikt.

UÊÊ ÀÃBÌÌ }ÃvÀF}> Ê` à ÕÌiÀ>ð

Riktade råd om vattenskydd Vattenvårdskampanjen Greppa Näringen har gjort 30 000 besök hos lantbrukare och diskuterat åtgärder för renare vatten. Nu finns ett särskilt rådgivningspaket, just för kommunala dricksvattentäkter. Lantbrukare erbjuds individuell rådgivning som minskar riskerna för att kemiska växtskyddsmedel hamnar i vattenmiljön. Liknande pilotprojekt har visat att just rådgivning och utbildning gett mycket goda resultat. Läs mer på www.greppa.nu.

4

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

”Troligtvis det godaste kranvattnet i världen” Till vardags kanske du inte tänker på hur det smakar. Men när du reser utanför kommungränsen och dricker vattnet, då märker du skillnaden.

– Det är stora regionala skillnader men rent generellt har vi troligtvis det godaste kranvattnet i världen, säger vinprovaren Håkan Larsson.

Visst smakar vattnet. Oftast rent, friskt och gott men på vissa håll även lite jordighet och dy.

– Vattnet har länge hållit en hög kvalitet i Sverige. Men nu har det också blivit viktigt att det smakar bra. Jag tror att tävlingen är en bidragande orsak till den ökade smakfokuseringen.

Håkan Larsson är vinprovare och arbetar till vardags som redaktör för tidningen Allt om vin. 1997 och 2005 satt han med i juryn och utmanade sina smaklökar när Sveriges

godaste kranvatten skulle tas fram.

– Vi var lite tveksamma först, om det verkligen gick att provsmaka vatten. Men det visade sig att det gick utmärkt då vi hade en 80 procentig överensstämmelse, precis som när det gäller provning av årgångsvin, säger Håkan.

Först och främst ska vattnet vara friskt och kännas rent och det får gärna ha någon framträdande smak. Och det är viktigt att det ska lukta bra, hävdar vinkännaren.

– Doften ska vara fräsch. Det ska inte lukta dy. Dofterna kommer fram till näsan även bakvägen, när du tagit in vatten i munnen.

Hur vattnet smakar beror på en rad olika Håkan Larsson. parametrar. Först och Foto: Claes Löfgren främst källan – om vattnet kommer från grundvattnet i berggrunden eller från ytvatten i en insjö eller älv.

– Generellt smakar vattnet från grundvatten mer kalk och järn – och uppfattas många gånger som ett bättre och godare vatten, säger Håkan Larsson.

Men hantverket är också viktigt för smaken.

Renings- och filtreringsprocesser kan göra underverk – vilket tävlingens vinnarkommun Lilla Edet är ett lysande exempel på.

Det prisbelönta vattnet tas från den hårt trafikerade Göta älv som rinner från Vänern ner till Göteborg.

Reningsmetoden, som en tidigare laboratoriechef lärde sig i Ryssland i slutet av 1960-talet, bygger på en speciell reningsteknik som inte är så vanlig idag. ”Vattenbryggaren” i Lilla Edet är sedan 1974 Bertil Olsson.

– Det blir som ett grundvatten. Vattnet går genom ett sandfilter och filtreras sedan genom en blandning av aktivt kol och alkaliska filtermassor för att få fram den fina smaken, säger han.

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons frün Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

�Smaksätt med mütta�

Mischa Billing är sommelière och landets fÜrsta lektor i dryckeskunskap. Hon är även medlem i juryn fÜr Sveriges godaste kranvatten.

Hon dricker vatten i alla dess former – stilla, kolsyrat och med smak. När hon inte dricker vin till maten gür det utmärkt med bara kranvatten, dü och dü lätt smaksatt. – Jag brukar tänka pü att inte blanda in fÜr münga olika ingredienser och sen brukar jag leka och experimenterar rätt vilt, det ska helt enkelt kännas kul. En tumregel att tänka pü vid smaksättning är att vattnet inte für bli fÜr sÜtt.

Här kommer nügra vattenserveringstips frün lektorn: Citron och is – magnifik klassiker och utmärkt till grillad fisk! �Pressa ner en citronsaft och toppa med massor av is�

Foto: Johan Alp/Bildarkivet.se

Vinbärsblad – till grillat kĂśtt! â€?Hacka en rejäl näve ďŹ na frodiga vinbärsblad, lĂĽt dra en stund. Fyll pĂĽ med krossad is och serveraâ€?

Gurka och hackad persilja – perfekt till salladen! �Hacka persiljan sü att smakämnena kommer fram och skär gurkan i tärningar, lüt dra och serverar väl kylt.�

Fakta 178 kommuner deltog Tävlingen arrangeras av Svenskt Vatten och syftar till att visa att det svenska kranvattnet hüller hÜg klass, att vattnet som strÜmmar i vüra ledningar inte bara hüller tekniskt hÜg kvalitet – utan att det ocksü smakar gott.

När tävlingen arrangerades 2005, fÜr andra güngen, deltog 178 kommuner.

Mynta – friskt och gott till desserter! �Krossa myntablad, lüt dra en stund. Fyll pü med krossad is�

Vid SLU ďŹ nns erfarenhet och kompetens om vattenfrĂĽgor, bĂĽde pĂĽ bredden och djupet.

Visste du att: s DET lNNS NËRMARE SVENSKA SJÚAR ATT BADA lSKA PADDLA ELLER SEGLA I s EN SJËTTEDEL AV SJÚARNA I SYDVËSTRA 3VERIGE FORTFARANDE ËR FÚRSURADE s HËLFTEN AV SJÚARNA I 3VERIGE HAR HALTER AV KVICKSILVER I lSK SOM KAN SKADA MËNNISKANS HËLSA s MËNNISKANS AKTIVITET ORSAKAR �RLIGEN ETT LËCKAGE AV NËRMARE TON KVËVE TILL VATTENMILJÚN s P� 3,5 lNNS EN VATTENDATABAS MED NËRMARE MILJONER UPPGIFTER OM 3VERIGES SJÚAR OCH VATTENDRAG Vi utvecklar kunskap om vattenmiljÜfrügor 0� )NSTITUTIONEN FÚR VATTEN OCH MILJÚ VID 3,5 FÚLJER VI UTVECKLINGEN AV TILL ST�NDET I 3VERIGES VATTENMILJÚ 'ENOM ETT NËTVERK AV STATIONER MËTER VI REGELBUNDET VATTENKEMIN OCH FÚREKOMSTEN AV VATTENLEVANDE ORGANISMER 6I UTVECKLAR BERËK NINGSMODELLER OCH VERKTYG FÚR BEDÚMNING AV VATTENKVALITET OCH FORSKAR OM VATTNETS EKOLOGI OCH KEMI 6I UTBILDAR ËVEN MORGONDAGENS VATTENFÚRVALTARE OCH GER CENTRALA MYNDIGHETER ETT VETENSKAPLIGT STÚD B�DE I NATIONELLA OCH INTERNA TIONELLA SAMMANHANG Läs mer pü http://www.ma.slu.se Vi arbetar fÜr att minska miljÜriskerna med växtskyddsmedel 6AD KAN MAN GÚRA FÚR ATT UNDVIKA ATT DE BEKËMPNINGSMEDEL SOM SPRIDS I NA TUREN HAMNAR I V�RA VATTENDRAG OCH I GRUNDVATTNET $ET ËR EN VANLIG FR�GA FR�N B�DE ALLMËNHET MYNDIGHETER OCH JOURNALISTER TILL OSS P� #ENTRUM FÚR +EMISKA "EKËMPNINGSMEDEL #+" ËR ETT NYTT NATIONELLT KOMPETENSCENTRUM SOM ARBETAR FÚR ATT SAMLA OCH SPRIDA KUNSKAP KRING VËXTSKYDD OCH MILJÚ #+" SAMORDNAR MILJÚÚVERVAKNING ANALYSKOMPETENS UTBILDNING OCH INFORMATIONSSPRIDNING INOM OMR�DET Läs mer pü http://ckb.slu.se Vi erbjuder kompetens om ÜvergÜdning 6AR I LANDSKAPET ËR DET BËST ATT SËTTA IN �TGËRDER MOT ÚVERGÚDNING 3,5 VATTEN .!6 ËR EN NY ENHET FÚR FR�GOR OM KVËVE OCH FOSFORBELASTNING OCH �TGËRDER MOT ÚVERGÚDNING 6I UTVECKLAR BERËKNINGSMODELLER SOM KAN HANTERA LËCKAGE TRANSPORT FASTLËGGNING OCH KËLLFÚRDELNING AV KVËVE OCH FOSFOR $E KAN EXEMPELVIS ANVËNDAS FÚR ATT HITTA OMR�DEN MED HÚG RISK FÚR FOSFORLËCKAGE I LANDSKAPET Läs mer pü http://vattennav.slu.se

�Ett vatten i världsklass med elegant, frisk fjällbäckskänsla. Kort sagt: Livets vatten.� Juryns motivering av vinnarvattnet 2005, Lilla Edet

BRIMER VATTENRESERVOAR

MĂ–T OSS PĂ…:

SLU tar pulsen pĂĽ Sveriges vattenmiljĂś

-UNDERHĂ…LLSFRI -HYGIENISK -VIT OCH SLĂ„T -TĂ„T OCH VARIG -FRAMTIDENS RESERVOAR

VA – MÄSSAN 2009 STOCKHOLM 22-24 SEPT. MONTER C 07:21

BRIMER KVAMSĂ˜Y AS NO-6087 KVAMSĂ˜Y NORWAY TEL: +47 700 15 500 WEB: WWW.BRIMER.NO

3,5 ËR UNIVERSITETET SOM UTVECKLAR KUNSKAPEN OM DE BIOLOGISKA NATURRESURSERNA OCH MËNNISKANS H�LLBARA NYTTJANDE AV DESSA $ETTA SKER GENOM UTBILDNING FORSKNING OCH MILJÚANALYS Läs mer pü www.slu.se.

5

6

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Fakta om vatten ”Dricksvatten är ett livsmedel!”

Det finns 1,2 miljarder människor i världen som saknar rent dricksvatten.

Mindre än en procent av jordens vatten är tillgängligt som dricksvatten för människor.

Kretsloppet omfattar flera miljoner år!

Inget nytt vatten tillförs!

När toaletterna gör uppror lyssnar stockholmarna

– Kampanjerna i tunnelbanan ska få bort skräpet i toaletterna Toaletter som gör uppror och vägrar ta annat än skit. Eller målarpenslar som tvättas i ett akvarium. Det är några av Stocholm Vattens välkända kampanjer i Stockholm för att minska mängden skräp och farliga ämnen som hamnar i avloppet.

För tio år sedan spolades 70 ton skräp ner i toaletterna i Stockholmsområdet varje vecka. Idag är siffran nere på 32 ton per vecka.

– Många har sett kampanjerna. Idag säger sex av tio stockholmare att de inte alls slänger skräp i toaletten, säger Victoria Henriksson som är kommunikationsansvarig på Stockholm Vatten.

Det är så lätt att göra rätt och onödigt att använda toaletten som en papperskorg för allt möjligt skräp.

– Det enda som ska hamna i toaletten är kiss, bajs och toapapper. Om skräpet istället slängs i papperskorgen kan det förbrännas och

ge både värme och el, säger Victoria.

Miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel klarar reningsverken bra att rena bort, men man ska inte slänga läkemedelsrester eller hälla kemikalier som exempelvis färg och lösningsmedel i avloppet, berättar Victoria. Ämnena stör reningsprocesserna i avloppsreningsverken. Vissa reningssteg kan slås ut helt, i värsta fall. Sedan fastnar miljögifterna i det slam som separeras ur avloppsvattnet och innebär att slammets kvalitet som rent gödningsmedel försämras.

Beslutsunderlag för säker och uthållig vattenhantering I samarbete med Vattenmyndigheten medverkar DHI i arbetet med vattenförvaltningen genom kompetensöverföring av verktyg och metodik för beräkning av närsaltstransporten till havet och värdering och prioritering av åtgärdsalternativ.

Med lokal närvaro genom DHI Sverige och med vår globala kompetens i ryggen erbjuder vi helhetslösningar för utredning av vattnets väg från källa till recipient.

Vår specialistkompetens finns inom områdena Vattenresurser, Vattenförsörjning, Avloppsteknik och Kust och Hav.

Fakta Toaletten tar tacksamt emot …

• kiss och bajs och annat som kommer från kroppen • toalettpapper … men vill inte ha …

• våtservetter • tamponger • bindor • kondomer • cigarettfimpar • tops • överblivna mediciner • färgrester • lösningsmedel • olja och andra kemikalier Stockholm Vattens kampanjer i tunnelbanan har fått stor uppmärksamhet. Idag säger sex av tio stockholmare att de inte alls slänger skräp i toaletten.

…i ett föränderligt klimat Översvämningar i vattendrag och i tätorter ger stora konsekvenser.

När klimatet är stabilt kan vi ta fram bra beslutsunderlag för att balansera risk och säkerhet. I ett föränderligt klimat ökar svårighetsgraden betydligt. Med våra modellverktyg kan vi ta fram scenarier som visar konsekvenserna för olika framtida klimat. Vi förser politiker och andra beslutsfattare med ett underlag som gör att de kan balansera risk och säkerhet även i ett föränderligt klimat.

www.dhi.se

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Det finns ungefär 2 000 kommunala vattenverk i Sverige

7

Allt du behöver göra för att kunna njuta av ett glas vatten är att vrida på kallvattenkranen.

Läkemedel i avloppet Något som det forskas en hel del kring just nu är hur läkemedelsanvändningen påverkar vattenkvaliteten. Orosmoln har tecknats. Det finns internationella exempel där läkemedel gått att spåra i vattnet som i sin tur faktiskt har påverkat enskilda fiskarter.

Idag är det möjligt att ange en skjutbana som riksintresse, men inte till exempel Stockholms ytvattentäkt Mälaren, är det rimligt? I regeringens förslag till ändring i 3 kap. miljöbalken kan grundvattentäkter utpekas som riksintressen, men inte ytvattentäkter. Svenskt Vatten, branschorganisation för vatten- och avloppsreningsverken, anser att förslaget inte bör skilja mellan yt- eller grundvattentäkter som riksintressen.

Möjligheten att peka ut båda som riksintressen skulle göra att dricksvattenförsörjningen kan avvägas på lika villkor mot andra riksintressen i samhällsplaneringen.

I vatten blir kalken guld värd Att använda kalk för rening av avloppsvatten och neutralisering av försurade sjöar och vattendrag är det renaste och mest naturliga sättet att få friskt vatten.

Det är kanske mycket sagt att vi kan göra vatten till guld.

Men att våra kalkprodukter är en ren investering som skapar förutsättningar för ett rikare liv – det vet vi.

Läkemedel ska aldrig spolas ner i avloppet; lämna in gammal överbliven medicin på apoteket.

BAM54.se

Foto: Lucky Look/Alamy

Studier i Sverige visar att det går att hitta spår av läkemedel i havet även om mängden är försvinnande liten. Men skulle situationen bli värre finns metoder för att rena bort även dessa ämnen. Det hävdar Cajsa Wahlberg på Stockholm Vatten som lett ett projekt som tittat på möjligheten att rena bort aktiva substanser som kommer från läkemedel.

– Om halterna ökar i framtiden och det visar sig att växter och djur i vattnet kan ta skada så vet vi att det finns effektiva reningsmetoder, säger hon.

Skjutbana viktigare än ytvattentäkten Mälaren – Ytvattentäkter bör kunna klassas som riksintresse

www.smamineral.com

Tvättar bilen i finaste mineralvatten – vattnet i Sundsvall behöver ingen rening I Sundsvall finns enligt många ett av Europas bästa vatten. Om det inte är bubblorna du är ute efter så får du faktiskt ett minst lika fint vatten genom en vanlig kallvattenkran i staden som det du köper på flaska i din matvarubutik. Vattnet är nämligen klassat som ett naturligt mineralvatten enligt Livsmedelsverket.

Reglerna är hårda. Så pass hårda att vattnet ska hålla sådan kvalitet att det kan drickas naturligt och obehandlat. Det behövs ingen rening.

Här finns också ett lokalt bryggeri, Wasa bryggeri, som buteljerar vattnet svagt kolsyrat och sedan säljer det i butikerna i Sundsvall med omnejd. Men aldrig utanför staden, av rena miljöskäl.

LINING AV VATTENTORN

-

INVÄNDIGT TÄTSKIKT AV ROSTFRITT STÅL

Stockholm International Water Institute – SIWI SIWI är ett policyinstitut som arbetar med att hitta lösningar på världens globala vattenproblem. SIWI utvecklar och främjar kunskap och policies med fokus på framtida utmaningar; för en hållbar användning av jordens vattenresurser, en hållbar samhällsutveckling och minskad fattigdom.

The World Water Week in Stockholm är ett världsledande, årligt återkommande forum för vatten- och utvecklingsfrågor. Varje år samlas tusentals experter och beslutsfattare från hela världen i Stockholm för att utbyta kunskap och erfarenheter, diskutera och bygga nätverk. Läs mer på www.worldwaterweek.org.

Swedish Water House är en mötesplats för innovativt tänkande kring vattenrelaterade frågor, kunskapsutbyte och policyutveckling. Genom ett brett nätverk och aktiva klustergrupper samlar Swedish Water House svenska vattenaktörer och kopplar dem till internationella processer. Läs mer på www.swedishwaterhouse.se.

www.siwi.org

8

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Fakta om vatten De flesta med egen brunn dricker grundvatten.

Det finns bara ett vatten – allt vatten vi använder är en del av vattnets kretslopp!

Människokroppen består till 65 procent av vatten, en gurka 96 procent!

Det finns ungefär 450 000 enskilda brunnar i Sverige

Produktionen av biogas kan fördubblas – stor kapacitet på reningsverken VA-verken producerar idag hälften av all biogas i Sverige och bidrar till att minska effekterna av klimatförändringarna.

Produktionen kan dessutom öka kraftigt, bland annat genom att låta reningsverken även ta hand om organiskt material från hushållen.

Men först och främst måste det finnas en köpare av gasen.

Förr betraktades det som sopor och hamnade på höga avfallsberg. Idag är matrester och trädgårdsavfall energi. Genom kompostering eller rötning av organiskt material kan stora miljövinster göras. Men bara drygt tio procent av avfallet behandlas biologiskt idag. Det nationella målet är att 35 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt 2010.

släppen av koldioxid i atmosfären när hushållens avfall istället ska bli energi.

– Produktionen skulle kunna öka kraftigt.

Reningsverken har tekniken och kunskapen eftersom de sedan länge producerat biogas i rötkammare. Men först och främst måste det finnas en efterfrågan, säger Krister Petterson, strategikonsult på Sweco med biogas som expertområde.

Reningsverken är redan en stor aktör inom biogasproduktionen i Sverige. Men dom kan spela ytterligare en viktig roll och minska ut-

Men det handlar inte bara om att producera. Någon måste köpa gasen också. I vissa kommuner finns redan infrastrukturen och

efterfrågan. I första hand används gasen till fordon, bussar och bilar.

– Här kan kommunen gå före och se till att det skapas en efterfrågan genom att gå över till fordon som drivs på biogas, säger han.

Intresset hos reningsverken är stort. Flera reningsverk tittar på möjligheterna nu.

Gryaab i Göteborg driver ett av landets största reningsverk, Ryaverket. Där ser man stora möjligheter att öka produktionen av biogas, från dagens 60 GWh per

år till kanske det dubbla. Bättre processer skulle ge en ökning på 10-20 procent men framför allt är det möjligheten att ta hand om hushållens sopor som står för den största ökningen.

– Vi har sökt tillstånd för att också ta in organiskt material i vår rötgaskammare.

Vi räknar med att kunna fördubbla produktionen av biogas, dels genom att också röta hushållsavfall och dels genom förbättringar av tekniken, säger Ola Fredriksson som är specialist på Biogas på Gryaab.

Vatten tur och retur.

När det gäller vatten hänger allt samman. Det stora kretsloppet kan ge oss gott dricksvatten men kräver också fungerande avlopp. Att värna om vattnets väg tur och retur är livsnödvändigt.

och människors aktiviteter.

Vi vill verka men inte störa.

förnyar avloppsledningar i gatumiljö, mark och fastigheter. Från tak till sjö. Vi är marknadsledande i Sverige på relining dvs ickeförstörande, energi- och miljöbesparande ledningsförnyelse med minimal störning för trafik

Vi har gott om referenser på lönsamma och uppskattade projekt och vi berättar gärna mera. Eller följ med ut på en arbetsplats och se själv! Du kan förvänta dig ett kvalitetsarbete från början till slut.

E XPLI C AR E

A A RSLEFF RÖRTEK NIK

Box 7092, 192 07 Sollentuna Tel 08 . 594 764 00, www.aarsleff.se

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Hälften av allt dricksvatten kommer från sjöar och vattendrag!

Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt och konstgjort grundvatten.

FOTO: TORBJÖRN LARSSON

Från idékläckning till marknadstester – Hammarby Sjöstadsverk erbjuder unika möjligheter inom avloppsreningsteknik Ett eget reningsverk helt för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsbruk. Anläggningen Hammarby Sjöstadsverk är en plattform för utveckling och utbyte av kunskap och teknik inom vattenrening och miljöteknik.

Foto: Ulrika Wahlström

Biogasproduktion i Sverige Den biogas som i dag framställs i Sverige produceras främst vid vattenreningsverk där avloppsslammet rötas, och vid avfallsdeponier.

Totalt produceras 1,2 TWh biogas per år vid 223 biogasanläggningar (2006).

Rent vatten – vår framtid

Foto: Ulrika Wahlström

Fakta

– Här finns unika möjligheter att kunna utveckla, testa och demonstrera nya tekniker och processer i en realistisk miljö till en överkomlig kostnad, säger Östen Ekengren. Han är vice vd på IVL Svenska Miljöinstitutet, tillika en av initiativtagarna till den pånyttfödda testanläggningen Hammarby Sjöstadsverk i Hammarby Sjöstad strax utanför Stockholms tullar.

Det var förra året som ett konsortium lett av KTH och IVL tog över forskningsanläggningen från Stockholm Vatten. Här skapas ypperliga förutsättningar för att knyta ihop universitetens grundforskning med IVL:s tillämpade forskning. Nyligen har ett samarbete inletts även med Mälardalens Högskola, Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU. – Vi bygger upp ett helt nytt centrum där det bedrivs forskning kring framtidens avloppsrening. Sjöstadsverket främjar samarbetet mellan företag, experter och forskare samt VA-verken.

Hela kedjan omfattas, från idékläckning över försök och tester till kommersialisering med uppvisningar och demonstrationer.

Försöksanläggningen är i huvudsak indelad i fyra olika linjer för så kallad aerob och anaerob behandling av avloppsvatten samt en linje för behandling av slam.

Det finns dessutom möjligheter att testa olika typer av kompletterande behandlingar, exempelvis biobäddar, kolfilter, nano- och RO-filtrering, ozonbehandling med mera.

– Vi har möjlighet att använda oss av olika typer av avloppsvatten tack vare anslutning till hushåll från Hammarby Sjöstad samt ingående och utgående avloppsvatten från Stockholm Vattens Henriksdalsverket. Men allt vatten från försöks- och demonstrationsanläggningen renas sedan i Henriksdalsverket varför det inte finns några risker för miljöpåverkan.

Större projekt just nu Större forskningsprojekt bedrivs just nu inom tre områden – annamoxteknik, läkemedelsrester och biogas Forskningen kring annamoxtekniken syftar till att utveckla metoder och reningstekniker som leder till

en mer kostnadseffektiv och miljömässigt mer fördelaktig kvävereduktion.

När det gäller läkemedel handlar det om att minska risken för långsiktig påverkan på naturen. Inom biogasprojektet är målet att kunna öka biogasproduktionen genom att också utnyttja organiskt material i inkommande vatten.

Intresset är stort från både nationellt och internationellt håll och Sjöstadsverket tar emot flera hundra besökare varje år. Förutom experter och forskare finns även investerare, företagsrepresentanter, tjänstemän och politiker bland besökarna.

– Vi ligger väldigt långt framme när det gäller miljöteknik i allmänhet, inte minst inom avloppsrening och biogasproduktion. I Sverige har vi många spetsföretag inom området och vi ser en möjlighet till ännu större exportframgångar. Här spelar Sjöstadsverket en stor roll, säger Östen Ekengren.

HAMMARBY SJÖSTADSVERKET Sjöstadsverket byggdes i början av 2000-talet, i samband med utbyggnaden av den starkt miljöprofilerade stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.

KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet tog över driften 2008 av Stockholm Vatten Huvudsamarbetspartners är i dag ITT Flygt, Svenskt Vatten, Stockholm Vatten, SYVAB (Sydvästra stockholmsregionens VA-verksaktiebolag), SMTC/SET (Stockholms Miljöteknikcenter) samt Borlänge Energi. Syftet med Sjöstadsverket är att främja samarbetet mellan företag, experter/ forskare och kommunala VA-verk för att möta framtida utmaningar inom VA-sektorn och för att öka exporten av svensk kunskap och teknik.

Mer information om Hammarby Sjöstadsverk finns på www.sjostadsverket.se

9

10

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Fakta om vatten 0,5 mikrogram diesel ger smak och lukt åt 1 000 liter vatten!

Dricksvatten med smak eller lukt av exempelvis diesel är otjänligt enligt dricksvattenföreskrifterna.

”Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant” (EU:s Vattendirektiv)

Många föroreningar är mycket svåra att få bort ur vattnet. Det enda sättet är att förhindra att dessa föroreningar når råvattnet.

Foto: Micke Sandström

Reningsverk står rustat för framtiden

– höga vattenflöden tas om hand med ny teknik Häftiga regn och översvämningar leder till stora påfrestningar på reningsverken och orenat vatten riskerar att rinna ner i vattentäkter.

I Halmstad har kommunen investerat i en speciell anläggning som snabbrenar vattnet och ser till att Nissans vatten håller godkänd kvalitet även när regnet öser ner.

– Tack vare anläggningen kan vi nu hålla våra utsläppskrav även vid kraftigt ökade flöden.

Lars Gunnar Johansson är driftledare i Halmstad kommun och berättar om hur kommunen hanterar skyfall och plötsligt kraftiga regn utan att orenat vatten rinner ner i Nissan.

På fackspråk kallas den för en bräddvattenanläggning. Det är ett litet reningsverk som går igång vid höga flöden och snabbt renar vattnet som det vanliga reningsverket an-

nars inte hade klarat av att hantera.

Cirka fyra procent av allt flöde genom reningsverket i Halmstad är bräddvatten.

– Kvaliteten på vattnet blir inte riktigt lika bra som efter vår vanliga rening men tillräckligt hög för att Nissans vatten ska hålla en god kvalitet, säger han.

Reningsprocessen sker i ett blixtsnabbt förlopp. Metoden som kallas för Actiflo används över hela världen och kommer från

det danska företaget Krüger A/S. I Sverige finns ett tiotal anläggningar där metoden används till bland annat dricksvattenrening och rening av industriellt processavloppsvatten. Halmstad var en av de första kommunerna som satsade på tekniken för applikationen bräddvattenrening.

Tekniken innebär att man använder järnklorid som koaguleringsmedel och flockbildande polymer för att binda samman föroreningar. Microsand tillsätts vilket gör att flockbildningarna sjunker till botten snabbare och processen blir effektiv och snabb.

Anläggningen i Halmstad kostade cirka 15 miljoner kronor och reningsverket står nu väl rustat inför en framtid som spås innehålla allt högre vattenflöden som en konsekvens av klimatförändringarna.

Fakta VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering VA-verken i Sverige spelar en viktig roll för att minska samhällets påverkan på klimatet.

Reningsverken kan bidra till Sveriges energieffektivisering i huvudsak inom följande områden: • Minska användningen av högvärdig energi • Öka produktionen av biogas • Använda mer gas till fordonsbränsle, elgenerering och uppvärmning • Utvinna mer energi ur spillvärme • Minska utsläppen av koldioxid • Öka energimedvetandet inom VA-branschen (Källa: Svenskt Vatten)

Vi blev årets avlopps- och kretsloppskommun Vatten- och avloppsverken jobbar för en hållbar utveckling

enkoping.se

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

ANNONS

Vatten- och avloppshantering i kommuner – en krävande utmaning

Inget i världen är viktigare än vatten. Samtidigt är vatten så självklart att de flesta av oss inte ägnar det en tanke. Således kommer ofta vattenfrågorna långt ner på dagordningen i landets kommuner. Detta trots att många kommuners va-system byggdes under 1960- och 1970-talen, med stora ledningsläckage och bristande underhåll av anläggningarna. Norrtälje kommun däremot, har sedan 2002 valt en alternativ väg som visat sig vara framgångsrik.

Samtidigt har svenska konsumenter blivit allt mer medvetna och ställer krav på bästa dricksvattenkvalitet, minskad miljöpåverkan och hög service och tillgänglighet. Dessutom ställs allt hårdare myndighetskrav på effektivare avloppsrening och omhändertagande av slam.

För att möta de högre ställda kraven och samtidigt säkra drift och underhåll söker nu flera kommuner nya angreppssätt. Några kommuner har valt att pröva den egna verksamheten genom att konkurrensutsätta den löpande driften och underhållet. De söker svar på frågan om huruvida en extern driftentreprenör kan genomföra drift och underhåll på ett mer effektivt och kostnadsoptimalt sätt än den egna organisationen.

Partnerskap – ett alternativ En sådan kommun är Norrtälje kommun. De arbetar sedan 2002 med Veolia Vatten i en funktionsentreprenad kring drift och underhåll av vatten och avloppshantering. Kommunen har fått en partner som ägnar all sin expertis åt drift och underhåll av va-sektorn, och det frigör resurser för det långsiktiga utvecklingsarbetet.

– Genom att vara partner med en driftentreprenör har vi fått en annan långsiktighet i driften, och därmed bättre kontroll över drifts- och underhållskostnaderna, säger Tommie Eriksson, biträdande kommundirektör på Norrtälje kommun.

Den svenska modellen, med sin höga grad av decentralisering och kommunalt självstyre, innebär att vattenhantering är en strikt lokal fråga. Enligt lag måste va-systemet och dess anläggningar ägas av kommunen, men drift och underhåll får läggas ut på externa aktörer, en möjlighet som än så länge utnyttjats av relativt få kommuner.

Veolias modell för partnerskap bygger på att kommunen både behåller ägandet och kontrollen av verksamheten och sätter målen för entreprenaden, som entreprenören åtar sig att uppfylla. Några fördelar är att kommunen minimerar både tekniska och ekonomiska risker och slipper de dagliga bekymren.

– Hanteringen av vatten och avlopp och dess vikt för

samhällsutvecklingen har som aldrig tidigare hamnat i fokus inom den kommunala verksamheten i Norrtälje.

Resultatet är ett godare vatten och därmed nöjdare kommuninnevånare och bättre framförhållning när det gäller planering av investeringar och utveckling av verksamheten.

Framgångsrikt samarbete Orden är Tommie Erikssons, drygt sju år efter att Norrtälje kommun inledde sitt samarbete med Veolia Vatten, som omfattar drift och underhåll av vatten- och avloppsverksamheten i hela Norrtälje kommun. De största vinsterna med entreprenaden tycker Tommie Eriksson har varit förbättringarna av vattenkvaliteten, möjligheten att höja vapersonalens kompetens och utvecklingen av va-nätet.

– Eftersom Norrtälje är en kommun som växer kommer även va-anläggningarna att behöva växa. I det arbetet har det visat sig värdefullt med en entreprenör, som förutom kompetens inom drift och personal, har stor erfarenhet från forskning och utveckling, utbyggnader och finansiering av va-verksamheter och anläggningar i andra länder, säger han.

Godare vatten till lägre kostnad Förväntningarna på samarbetet var extremt höga. Dessa har Veolia Vatten mött över förväntan, berättar Tommie Eriksson.

– VA-taxan har till exempel inledningsvis till och med kunnat sänkas utan att det ekonomiska utrymmet för underhåll har minskat. Det har varit möjligt då entreprenören kan planera långsiktigt och ser investeringar som en möjlighet och inte främst som en utgiftspost.

Dessutom är avtalet ekonomiskt fördelaktigt eftersom kommunens kostnad för driften sjunker för varje år under den 10-åriga kontraktstiden.

– Jag kan rekommendera andra kommuner att inleda ett partnerskap med en duktig entreprenör. De får gärna komma och besöka oss här i Norrtälje, avslutar han.

Tre steg till partnerskap – Allt fler kommuner bekräftar bilden av krävande utmaningar inom vattenhantering. Dessutom sätter förändringar i omvärlden ständigt ny press på kommunerna, inte minst inom miljöområdet, säger Thomas Ahlberg, vd för Veolia Vatten, som samarbetar med flera svenska kommuner med att driva och underhålla va-systemen på entreprenad.

Konkurrensutsättning kan ske på olika sätt men det vanligaste är att genomföra en traditionell upphandling av hela eller delar av sin va-verksamhet. Många kommuner är dock tveksamma till att dra igång en komplex upphandlingsprocess. I praktiken har kommunerna flera olika alternativ för hur en konkurrensutsättning kan genomföras, berättar Thomas Ahlberg.

– Det handlar egentligen bara om tre steg, som vi kan lägga upp och planera tillsammans med kommunen. Vi rekommenderar att man börjar med att låta en kompetent extern VA-aktör undersöka nuläget och potentialen till förbättringar och besparingar för att tydligt kunna se för- och nackdelar med en konkurrensutsättning. Att definiera vad som skulle kunna ingå i en upphandling är ofta en nyttig genomgång av den egna verksamheten.

– Det andra steget är att låta göra en förkvalificering, med tydligt definierade krav på entreprenören och mål för verksamheten. Detta är en bra och enkel metod för att få fram ett urval kvalificerade leverantörer, fortsätter han.

– Det tredje och sista steget är att handla upp tjänsterna genom en förhandlad upphandling eller genom en så kallad konkurrenspräglad dialog, som är ett alternativ till traditionell upphandling enligt LUF/LOU. Denna metod ger kommunen möjlighet till dialog och förhandling med några få kvalificerade anbudsgivare. Enligt vår uppfattning är detta den snabbaste och billigaste vägen till mål, säger Thomas Ahlberg.

Veolia Vatten AB är verksam inom alla steg av vattnets cykel. Från hantering av råvatten och vattendistribution, till avloppsrening och slamhantering. Bolaget ingår i den internationella koncernen Veolia Environnement. www.veoliavatten.se

11

12

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Vattnets väg – från källan tillbaka till källan igen via 71 000 kilometer vattenledningar Vattnet är gott, nyttigt och dessutom billigt – och tas många gånger för givet. Men vårt viktigaste livsmedel är oumbärligt för vårt välstånd och vattnets väg fram till kranen är komplicerad. Häng med på en resa längs vattnets väg – från källan och tillbaka till naturen igen.

Sverige är lyckligt lottat när det gäller tillgången på vatten. Här finns ett överflöd av vårt allra viktigaste livsmedel.

Rent teoretiskt använder vi bara en halv procent av vad man skulle kunna ta ut. Men inget vatten förbrukas.

Det lånas, används, återförs och finns kvar på olika ställen i det hydrologiska kretsloppet.

Varje dag distribueras cirka 180 liter dricksvatten per person via 71 000 kilometer vattenledningar. De allra flesta svenskar får sitt vatten via kommunala eller regionala ledningar. Drygt tio procent av befolkningen har enskild vattenförsörjning, det vill säga egen brunn.

Vattnet hämtas antingen från grundvattnet i berggrunden eller från sjöar och vattendrag och pumpas in i olika vattenverk. Där renas vattnet enligt konstens alla regler och på många håll sker också ett stort arbete med att ta fram ett vatten som inte bara är rent utan också smakar gott. Rent generellt anses vattnet från grundvattnet smaka bäst men tack vare olika reningstekniker går det att få fram vatten från ytvatten som smakar friskt och rent precis som grundvattnet.

Vattnet kontrolleras flera gånger innan det når hushållen – dels vid intaget, dels efter reningsprocessen vid vatten-

verket och dels på resans gång ut till våra kranar. Dessutom tas regelbundna vattenprov direkt ur kranen hemma hos hushållen.

Vattnet som vi har duschat i, lagat mat med, diskat i eller spolat i toaletten hamnar i avloppsnätet tillsammans med matrester, bajs, kiss och toalettpapper transporteras till ett avloppsreningsverk.

Vissa industrier och verksamheter behöver hantera sina avlopp på ett särskilt sätt så att inte farliga ämnen hamnar i ledningarna. Restauranger har fettavskiljare, tandläkare har amalgamavskiljare och bilverkstäder har oljeavskiljare.

Men allt avlopp går dessvärre inte till avloppsreningsverken då cirka en miljon hushåll i Sverige inte är anslutna till det kommunala avloppet och dessvärre saknar många av dessa ordentliga reningsanläggningar.

I större avloppsreningsverk kan upp till 5 000 liter vatten tas emot varje sekund och i Stockholm tar det cirka ett dygn att rena vattnet innan det släpps ut igen – i havet, sjön eller i något annat vattendrag.

Stockholms avloppsvatten renas i fyra steg. Först passerar vattnet genom

ett galler som rensar bort större fasta föremål. Därefter tillsätts kemikalier i vattnet som klumpar ihop sig med fosfor och smutsen sedimenteras bort. Sedan renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganismer.

Till sist passerar avloppsvattnet genom ett filter och ytterligare partiklar och fosfor sorteras bort.

Men ett avloppsreningsverk gör mycket mer än bara renar vattnet. Det producerar också energi, miljövänlig sådan.

Biogas till bussar och bilar kan framställas genom rötning av slammet, värme kan utvinnas ur vattnet och användas som fjärrvärme, och slammet kan även användas som gödsel till jordbruket.

Det renade vattnets effekt på havet, sjöar och vattendrag undersöks kontinuerligt. Vattnet som kommer ut från reningsverket går dock inte att dricka, det är heller inte meningen. Undan för undan späds sedan det renade vattnet ut med vattnet i Östersjön, Västerhavet, Mälaren, etcetera – och miljöpåverkan minimeras.

Det är viktigt att inte tillföra för mycket fosfor och kväve ut i vattnet för att inte orsaka övergödning och förorening av våra sjöar och hav.

Dricksvatten

Mat

Fakta Dricksvattnet i Sverige

En kommunal angelägenhet

• Drygt 2 000 kommunala vattenverk försörjer knappt 8 miljoner människor.

• Total årsproduktion, cirka 1 kubikkilometer (1 miljard kubikmeter), vilket motsvarar cirka 1 650 st vattenfyllda Globen.

• Specifik förbrukning, cirka 310 liter per person och dygn, varav cirka 180 i hushållet.

• Total längd i det kommunala allmänna vattenledningsnätet, cirka 71 000 km (nästan 2 varv runt ekvatorn).

• Vanliga material i det kommunala vattenledningsnätet är segjärn, stål och plast. I vattenledningar i fastigheter förekommer koppar, plast och stål.

Vatten- och avloppsshantering är av tradition en kommunal angelägenhet. Kommunerna äger och driver de allmänna anläggningarna (vattenverk, ledningar och avloppsreningsverk). Under den senaste tiden har ett antal kommuner gått in i driftentreprenader med privata bolag.

Sammanlagt arbetar cirka 6 000 personer i de svenska VA-förvaltningarna.

För den som är mer intresserad av … … reningsprocessen Myndigheternas reningskrav beror på hur mycket vatten som släpps ut och hur känsligt vattendraget är för föroreningar.

De som bestämmer hur rent vattnet måste vara ut från reningsverket är miljödomstolen, länsstyrelsen eller kommunen.

Innan avloppsvattnet rinner ut i saltsjön i Stockholm har minst 97 procent av de organiska ämnena, partiklar och fosfor tagits bort. Dessutom har 70 procent av kvävet renats bort. Därmed uppfylls myndigheternas krav på rening med marginal.

Reningen skiljer sig något mellan olika reningsverk och var i landet man befinner sig. Men i stora drag består rening av upp till fyra steg – mekanisk rening, biologisk rening, kemisk rening och till slut filtrering eller polering.

Näringsämnen Jordbruk

Avloppsvatten

Slam Slam till gödsel VA-försörjningen ingår i två kretslopp – vattnets kretslopp och näringsämnenas kretslopp. Illustration: Svenskt Vatten

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

13

Hur får man rent vatten?

Börja från botten.

Fakta Så här går reningsprocessen till vid Henrikdsals reningsverk i Stockholm:

Svenska Weda tillverkar bland annat automatiska bottensugar för simbassänger, sedimenteringsbassänger och vattentorn.

produkter i USA. Där är maskinerna nästan lite berömda och går under smeknamnet ”The Swedish Tank”. Och vi lovar, de håller

Vi har något för nästan alla platser där det ska hållas rent under vatten. Våra maskiner är väldigt effektiva och enkla att använda.

Men istället för att redogöra för effektivitet

rent även på hemmaplan. Besök oss gärna i vår monter C05:55 på VA Mässan 2009 eller gå in på www.weda.se så kommer du att se lite klarare på rengöring under vatten.

i siffror, låt oss berätta vad man kallar våra

WE DA S WE DE N

WEDAVÄGEN 4A

TEL: +46 8 550 325 50

SE-151 27 SÖDERTÄLJE INFO@WEDA.SE

SWEDEN

WWW.WEDA.SE

1. Mekanisk rening För att minimera risken för störningar i senare processer, passerar avloppsvattnet först ett galler där större föremål och skräp fångas upp. Vanligt skräp som kommer till reningsverken är bomullspinnar, tamponger, våtservetter, plast med mera.

Skräpet avvattnas och skickas till förbränning. Vattnet rinner vidare genom ett sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna transporteras till deponi.

2. Kemisk rening Avloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor, vilken göder sjöar och vattendrag om det inte renas bort från avloppsvattnet.

Genom att tillsätta järnsulfat fälls fosforn ut och bildar flockar. I försedimenteringsbassänger sjunker sedan flockarna till botten och bildar slam. Slammet går till slambehandling.

Foto: Bodil Johansson/Bildarkivet.se

Vattenverk Grund- och ytvatten

Vatten Avdunstning Reningsverk

Renat vatten

3. Biologisk rening I den biologiska reningen renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganismer. Organiskt material minskar annars syrehalten i vattendrag och kväve bidrar till övergödning.

Mikroorganismerna bryter ner det organiska materialet och omvandlar kvävet till kvävgas. Kvävgasen ventileras ut och återförs till atmosfären som redan innehåller 79% kvävgas.

I eftersedimenteringsbassänger sjunker slammet till botten. Stora delar av slammet pumpas tillbaka till de biologiska bassängerna. Det resterande slammet, överskottsslammet, går till slambehandling.

4. Filter I det sista steget i avloppsreningsprocessen passerar avloppsvattnet ett filter av små krossade lerkulor och sand där resterande småpartiklar och fosfor filtreras bort.

(Källa: www.stockholmvatten.se)

HOW ABOUT A 2 YEAR PAY-BACK? MER BUBBLOR FÖR DINA PENGAR. ?d[\\[aj_lW eY^ Z b_]j kj\ehcWZ[ bk\jd_d]iioij[c \ hXhkaWh coYa[j [d[h]_$ :[jjW c[Z\ h ij hh[ c d]Z[h ibWc iec aWh h_ia[d \ h Wjj kjib ffid_l [hdW l[hiah_Zi$ :[jjW h _dj[ XWhW Zohj \ h Wdl dZWh[d" kjWd eYai aeijiWcj \ h c_b` d _ \ehc Wl ^ ]h[ aebZ_en_Zkjib ff eY^ WdZhW \ heh[d_d]Wh$ 67H HkZg^\Z ZgW_jYZg Zii WgZii egdYj`ihdgi^bZci [ g W^dad\^h` VkadeehgZc^c\# K gV Zg[VgZc]ZiZg i^aahVbbVch bZY bVg`cVYhaZYVcYZ egdYj`iZg Wdg\Vg [ g Z[[Z`i^kV dX] i^aa[ ga^ia^\V a hc^c\Vg hdb W^YgVg i^aa bnX`Zi a \V a^khXn`Za`dhicVYZg A88 # 67H IjgWd`dbegZhhdg =HI )%

; g 6ZgdW^h` odc/ 67H =HI ijgWd`dbegZhhdg! 67H Cdedc bZbWgVcaj[iVghnhiZb! 67H Cdedc D@> aj[iVgZ dX] 67H I6$I6@ aj[iVgZ# ; g 6cVZgdW^h`V dX] 6cdm odcZg/ 67H HXVWV dbg gVgZ! 67H Yg~c`WVgV b^mgVg GL dX] 67H ÓdlWddhiZg H7# ; g GZX^g`jaVi^dc/ 67H Yg~c`WVgV gZX^g`jaVi^dch ejbeVg G8E dX] 67H VkadeehejbeVg 6;E#

7Zh ` dhh e lll#VWh\gdje#Xdb

14

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons frün Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Veg Tech odlar mattor med vattenvegetation som används fÜr att rena vattnet i exempelvis vütmarker och dagvattendammar.

Växterna som skall hjälpa ÖstersjÜn

)Ì+!2,34!$Ì6!+.!2Ì 6)Ì4),,Ì$/&4%.Ì!6 .9-!,%4Ì+!&&%Ì/#(Ì °+%2Ì"533Ì0°Ì6!44.%4 6),,$5/#+3¹*/""!(¯2 *534.53ž+%26)46¹6! ).'%.*ž2%2

6IÂŹSĂšKERÂŹENÂŹ6! INGENJĂšRÂŹMEDÂŹINRIKTINGÂŹPĂ?ÂŹMODELLERINGÂŹOCHÂŹENÂŹ 6! INGENJĂšRÂŹMEDÂŹINRIKTNINGÂŹPĂ?ÂŹENTREPRENADÂŹTILLÂŹVĂ?RÂŹ6! ENHET ÂŹ ,Ă‹SÂŹMERÂŹOMÂŹTJĂ‹NSTERNAÂŹPĂ?ÂŹVĂ?RÂŹWEBBPLATS +!2,34!$ 3%

Genom att anlägga fler vütmarker, fuktängar och Üversilningsytor kan man väsentligt minska näringsläckaget frün jordbruksomrüden. I Smüland odlas växterna som skall fünga näringen och avlasta ÖstersjÜn.

Just där granskogen tycks vara som tätast, Üppnar landskapet plÜtsligt upp sig och man mÜts av dammar fulla med vattenväxter. Här, drygt tre mil utanfÜr VäxjÜ, har fÜretaget Veg Tech sina odlingsytor och sitt huvudkontor. I en av de grunda dammarna visar Annakarin Lindroos och Marie Westerlund en sü kallad strandmatta. I en tjock och stark matta av kokosfiber har man fÜrodlat blandade vattenväxter. – Eftersom växterna är nästintill fullvuxna vid leveransen sü rotar de sig mycket

snabbt, fÜrklarar Marie Westerlund. FÜretagets vattenväxter används ocksü i dagvattensystem i stadsmiljÜer. Istället fÜr underjordiska rÜrsystem renas dagvattnet i vackra dammar med blommande växter. – Reningssystem med vattenväxter är lättskÜtta och effektiva jämfÜrt med mer teknikintensiva system, avslutar Johan Thiberg vid Veg Techs stockholmskontor.

Veg Tech www.vegtech.se

Mil

jĂś

ALcontrol hjälper Er uppfylla kraven i EU:s vattendirektiv!

InfĂśrandet av EU:s ramdirektiv i Sverige innebär i stort att allt vatten ska uppnĂĽ “god ekologisk statusâ€?. Vi har den rätta kompetensen – och täcker hela landet – fĂśr att ge Er effektivt stĂśd i arbetet med statusklassning, framtagande av kontrollprogram, ĂĽtgärdsfĂśrslag, sammanställning och utredning av limnologisk data m.m. s !NALYSER Marknadsledande sedan 20 ĂĽr när det gäller samordnad recipientkontroll. s -ILJĂšKONSULTER Stor erfarenhet av design av kontrollprogram och sammanställning/behandling av data. s !CKREDITERAD PROVTAGNINGSAVDELNING BistĂĽr med provtagning av vatten, sediment, plankton, bottenfauna och pĂĽväxt.

ALcontrol erbjuder sü klart även ackrediterade analyser av dricksvatten.

&ÚR MER INFORMATION KONTAKTA Fredrik Holmberg, Affärsutvecklare Telefon: 073-633 83 61 E-post: fredrik.holmberg@alcontrol.se

www.alcontrol.se

Omrüden där ALcontrol har eller sedan ür 2000 har haft hela eller delar av uppdraget att skÜta recipientkontrollen.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

RAMBÖLL GÖR SKILLNAD FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖ Vi är experter på översvämningsutredningar, strategiska utredningar, naturnära VA-lösningar, dagvattenhantering, slamhantering, avloppsreningsverk, vattenresurser, vattenverk, energi, biogas, MKB, tillståndsprövningar, omvandlingsområden och ledningssystem.

Läs mer om våra tjänster på www.ramboll.se

Time Matters.

SST - Smart Stator Technology. seepex är ledande inom området excenterskruvpumpar och vi har just tagit ett jättekliv i utvecklingen. Med vår nya tvådelade stator får du en rad tungt vägande skäl att kontakta oss när du behöver transportera olika medier. Vi berättar gärna mer, men redan nu kan vi avslöja några av fördelarna jämfört med konventionell teknik: s Upp till 80% lägre underhållskostnad, beroende på pumpstorlek s Byt stator utan att överhuvudtaget demontera anslutningsrören s Rejäl platsbesparing som följd av minskat serviceutrymmesbehov s Ökad statorlivstid genom att statorns spänning kan efterjusteras s Reducerat koldioxidutsläpp vid statorproduktion och återvinning s Arbetsmiljöförbättring genom att delarnas vikt reducerats kraftigt s Minskad reservdelskostnad genom mindre material och transport s Enkel eftermontering på många redan installerade seepex pumpar

seepex Nordic A/S Regionkontor i Sverige

616 33 Åby Tel.: 011-66 940

244 41 Kävlinge Tel.: 046-71 00 47

eMail: info.nordic@seepex.com www.seepex.com

ANNONS

15

16

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

ANNONS

Vattentäkter värderas till miljarder kronor Befintliga vattentäkter värderas till flera miljarder kronor i Sverige. Samtidigt saknar majoriteten ett vattenskyddsområde.

Stora brister i skyddet av vårt dricksvatten De svenska yt- och grundvattentäkterna står för landets största livsmedelsproduktion, nämligen rent dricksvatten. Samtidigt är vattentäkter känsliga för utsläpp av skadliga ämnen.

Föroreningar från oljeprodukter och kemikalier kan slå ut hela dricksvattenproduktionen och förekomsten av virus, bakterier och parasiter – så kallade mikroorganismer – i vattnet kan få allvarliga samhälleliga konsekvenser om människor blir sjuka av vattnet.

I de fall olyckor har inträffat i anslutning till vattentäkter har konsekvenserna blivit mycket stora och kostsamma.

– Dessvärre har en stor del av vattentäkterna ett bristfälligt skydd, säger Lennart Sorby som är Vattenvårdsdirektör på Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt.

Vattenmyndigheten är en nyinrättad myndighet i Sverige och är indelad i fem olika vattendistrikt. Myndigheten ansvarar för att EG:s vattendirektiv om god vattenstatus genomförs.

Att öka vattenskyddet är ett sätt att långsiktigt trygga en bra dricksvattenkvalitet i Sverige.

I Sverige ligger ett stort ansvar på kommunerna att skydda och förvalta våra vattenresurser. Samtidigt finns en stor samsyn bland politiker i Europa och Sverige, tjänstemän på centrala, regionala och lokala plan som arbetar med dricksvattenfrågor samt sektorsmyndigheter som Vägverket och intresseorganisationer som LRF om vikten av att skydda våra dricksvattentillgångar – Men hur tillgångarna ska skyddas i ett enskilt fall skapar många gånger oenighet.

Dricksvattnet kan och behöver skyddas på många sätt, säger Lennart Sorby.

Samhällsplaneringen är ett av de viktigaste strategiska redskapen för att uppnå ett bra

skydd tillsammans med inrättandet av vattenskyddsområden (enligt Miljöbalken).

Dagens cirka 1 500 vattenskyddsområden upptar omkring 0,5 procent av Sveriges yta.

Men ungefär 45 procent av de kommunala vattentäkterna saknar ett vattenskyddsområde.

Inte bara nya vattenskyddsområden behövs, många av dagens vattenskyddsområden skulle behöva ses över och revideras.

Ungefär hälften av vattenskyddsområdena är äldre än 25 år.

Fakta Vattenförsörjningen i Sverige

• 85 procent av befolkningen är ansluten till allmänna, oftast kommunala vattenförsörjningsanläggningar.

• Ungefär hälften av vattnet kommer från ytvatten, en fjärdedel från anläggningar som förstärkt den naturliga grundvattentillgången genom konstgjord grundvattenbildning och den återstående fjärdedelen av grundvatten.

• För den enskilda (privata) dricksvattenförsörjningen utnyttjas nästan uteslutande grundvatten.

• Ungefär 1,2 miljoner människor har egen brunn vid sitt permanentboende och lika många människor använder egen brunn vid fritidsboende.

Källa: SGU (Sveriges geologiska undersökning)

Fakta Hälften av dricksvattnet från ytvattentäkter – skyddet är ofta bristfälligt Det kommunalt producerade dricksvattnet kommer till cirka 50 procent från ytvatten och 25 procent från grundvatten.

Resterande 25 procent av dricksvattnet kommer från konstgjort grundvatten genom infiltration av ytvatten. Utöver de kommunala vattentäkterna nyttjar drygt två miljoner människor helt eller periodvis egna grundvattenbrunnar.

Grundprincipen är att råvatten skall renas så lite som möjligt. Detta förutsätter därför ett bra skydd av råvatten.

En stor del av vattentäkterna har ett mycket bristfälligt skydd eller i värsta fall inget skydd alls. Enligt 7 kap. 21 § miljöbalken, får länsstyrelsen eller kommunen förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskyddsområde som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattnet är guld värt även om vi ibland tar det för givet. Uppsala vattentäkt, som försörjer mer än 100 000 personer, har värderats till över en miljard svenska kronor, för att nämna ett exempel.

Njurunda vattentäkt utanför Sundsvall, som försörjer 12 000 personer, har värderats till ca 400 miljoner svenska kronor, för att nämna ett annat exempel.

Så mycket vatten gör vi av med Den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn i ett hushåll är cirka 180 liter, som fördelas så här: • 10 liter för dryck och mat • 35 liter för WC-spolning • 35 liter för disk • 25 liter för tvätt • 65 liter för personlig hygien • 10 liter för övrig användning

Foto: Johan Alp/Bildarkivet.se

Rent vatten är livsviktigt för oss alla. För att säkra dricksvattentillgången krävs ett stort förebyggande arbete. Samtidigt har en stor del av Sveriges vattentäkter ett bristfälligt skydd.

Att skapa ett vattenskydd för befintliga vattentäkter kostar från några hundra tusen kronor till runt en halv miljon.

Det kan tyckas vara mycket. Men i jämförelse med att anlägga en helt ny vattentäkt och ett nytt vattenverk är det småpengar.

200-400 miljoner kronor beräknas det kosta att anlägga en ny vattentäkt för en medelstor stad enligt uppgifter från SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar. Därtill kommer kostnader för framdragning av vattenledningar. En ny vattentäkt förutsätter också att en ny vattentillgång går att finna inom rimligt avstånd. Att bygga en överföringsledning från en annan vattentäkt kostar i storleksordningen 4–6 miljoner kronor per kilometer för en medelstor stad.

Vi dricker inte mycket av allt vatten som kommer från vattenverket.

Måste ändå allt vatten vara lika rent? Även det vatten som vi duschar i måste vara rent för att inte orsaka infektioner. Dessutom måste det vatten som används för klädtvätt vara rent för att inte ge fläckar.

Produktion och distribution av dricksvatten förbrukar mycket lite resurser.

Ett mått på detta är att bara en tiondel av kostnaden är rörlig. Resten är fasta kostnader som inte påverkas av hur mycket vatten som produceras.

Den stora kostnaden ligger i transporten från vattenverket till konsumenten. Dubbla ledningar i gatan för olika kvaliteter skulle därför öka kostnaden eftersom det är där vårt gemensamma kapital är nedgrävt.

Ett annat mått är att den mängd energi som går åt för att ständigt hålla en 60 W glödlampa tänd räcker för att producera och leverera dricksvatten till fem familjer.

Vatten i sig är inte någon bristvara i Sverige. Om man inte förorenar det på ett sådant sätt att kretsloppet störs kan man med gott samvete använda dricksvatten till annat än att dricka.

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

17

Ytvattentäkterna bör klassas som riksintresse Göta älv har en stor betydelse för Västsverige. Den trafikeras av stora fartyg, används för kraftproduktion och är viktig för industrin.

Dessutom är älven källan för dricksvattnet för uppemot 700 000 människor i Göteborgsregionen.

– Det är vanligare än vad många tror att dricksvatten kommer från ytvatten. Ytvattentäkterna bör ses som skyddsvärda och klassas som riksintresse.

Cecilia Dalman Eek är miljöpolitiker (S) i Göteborg och har länge arbetat med vattenfrågor. Som ordförande i både Göteborg Vatten och Göta älvs vattenvårdsförbund håller hon i trådar som styr utvecklingen av vattenfrågorna i göteborgsregionen.

– Vi arbetar just nu fram ett vattenskyddsområde för Göta älv eftersom flera kommuner längs älven använder älvvattnet som dricksvattentäkt.

Kraven på Göteborg Vatten och de andra vattenverken längs älven är naturligtvis enorma när det gäller hanteringen och förvaltningen av vattentäkterna. Ett skydd i form av ett

vattenskyddssområde för hela älven med stöd hos länsstyrelsen skulle naturligtvis göra livet lättare för många som har tillsyn över verksamheter i närheten av älven.

Foto: Lisa Nestorson

Mikrobiologiska risker framtidens hot Trots att älven används flitigt av lastbåtar och att tunga industrier är etablerade längs älvkanten är vattenkvaliteten god efter många års medvetet arbete med att minska utsläpp. Men det finns risker som äventyrar kvaliteten på älvvattnet. Oljespill, kemikalieläckage, processfel eller olyckor kan riskera att giftiga ämnen kommer ut i vattnet.

Det nya vattenskyddsområdet syftar till att skapa lite större säkerhet för just riskhantering nära älven för att skydda dess funktion som dricksvattentäkt.

– De största hoten mot dricksvattnet nu är de

mikrobiologiska riskerna, att virus, bakterier eller parasiter hamnar i vattnet, säger hon.

Det allt häftigare och intensiva regnandet som anses vara en effekt av klimatförändringarna urlakar jordar och marker och vattnet rinner så småningom ner i älven.

Enskilda avlopp, kalvar som betar på strandängarna och reningsverken som har svårt att hantera ökade flöden, för med sig dessa mikroorganismer ut i älvvattnet. Det mesta kan vattenverken hantera, men vid hög belastning ökar också riskerna.

– Det tar emot att inse att det faktiskt är vi själva som är det största hotet, säger Cecilia Dalman Eek. På individnivå är det ofta ingen katastrof, konsekvenserna av föroreningarna går sällan längre än en magsjuka.

– Men på samhällsnivå skulle det naturligtvis kunna bli katastrof om exempelvis vinterkräksjukan eller andra sjukdomar som kan bäras av dricksvattnet samtidigt drabbar stora delar av befolkningen i Västsverige, säger Cecilia Dalman Eek.

Vatten inte en självklarhet på Gotland Gotland rustar för klimatförändringarna och kämpar redan nu för att vattnet ska räcka sommartid. Samtidigt planerar politikerna för en kraftigt ökad turism.

När Göteborgsregionen har problem med för mycket regn och riskerar höga vattenflöden året om råder det motsatta problemet på Gotland.

Gotland rustar för klimatförändringarna och tar höjd för att kunna klara 100 dagar i streck utan regn, som ett resultat av klimatförändringarna.

– Det är en utmaning. Vi hade faktiskt nästan 100 dagar utan regn för några år sedan, säger Jonas Aaw, chef för vattenfrågor på Gotland.

Tre fjärdedelar av vattnet kommer från berggrunden och är grundvatten. Egenskaperna i berget är ett problem för vattentillgången på ön.

– Ett ytterligare problem för oss är att vi har svårt att veta vattentillgången på grund av speciella egenskaper i jord- och berglagren, säger Jonas.

Sommartid ökar befolkningsantalet explosionsartat och naturligtvis sätts vattenförsörjningen på prov. Men att vattnet skulle ta helt slut är osannolikt. Åtgärder som bevattningsförbud och i akuta fall ransoneringar, införs innan dropparna helt slutar rinna ur kranen.

En lösning är att ledningsnätet är ihopbyggt från Tingstäde i norr till Hamra i söder. De olika vattentäkterna får helt enkelt hjälpa varandra om det krisar.

Men ett nytt spännande projekt som kanske kan lösa vattenfrågan på Gotland är på gång.

Lösningen är att ta vatten från Östersjön.

Men det är dyrt, metoden ställer stora krav på avsaltningen. Och samtidigt som vattentillgången är ett problem skissar politikerna på en fördubbling av turisterna.

– I dagsläget är det omöjligt att lösa. Men det handlar om pengar, tekniken finns.

Berget har nämligen sprickbildningar, är poröst och håller således inte kvar vattnet som snabbt rinner ut i Östersjön.

Det gränslösa vattnet

Därför ska vi skydda grundvattnet Vattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp; ånga avdunstar från sjöar, hav och land och faller ned som regn och snö. En del av detta vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten. Grundvattnet rör sig långsamt genom jordlagren och berggrunden mot lägre nivåer – för att slutligen rinna ut i sjöar, hav och vattendrag igen.

Påverkar vi grundvattnet, påverkar vi allt vatten i kretsloppet. I Sverige är vi dessutom många som nyttjar grundvattnet som dricksvatten.

Illustration: SGU

(Källa: SGU)

18

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

www.meag.se

Göteborg

Stockholm

Borlänge

031-45 02 30

08-449 88 88

0243-102 80

ROSTFRIA VA-SYSTEM Vi levererar pumpstationer och va-rör i rostfritt stål

Miljömedveten partner Vi är bra på lösningar för att rena och leda vatten. Med va-system av betong upprätthålls viktiga samhällsfunktioner. Allt till din nytta.

Våra produkter finns överallt – under vägar, parkeringsplatser och biltvättar – kort sagt, överallt där förorenat vatten skall tas omhand.

Vi medverkar till att miljöskadliga ämnen inte hamnar på fel ställe.

Våra produkter verkar i det tysta – men vi säger det högt.

www.rostfria.com Tel 0550-620 30 • Fax 0550-620 50

INGENJÖRER OCH ARKITEKTER SOM BEDRIVER SPECIALISERAD TEKNISK KONSULTVERKSAMHET Torrår följs av våtår.

Naturliga variationer förstärks av klimateffekter.

Vattenplanering kräver kunskap om grund- och ytvattenresurser samt erfarenhet av övergripande planering.

Teknik måste samordnas med juridik.

Vi har resursen och motivationen att medverka i arbetet med att vårda och planera vattenresurserna!

Kalmarkontoret, tel 0480-615 00, Jönköpingskontoret, tel 036-19 64 80

www.vosteknik.se

Nyhet! VA-Portalen.

Många kommuner efterlyser nya lösningar kring ekonomi, personal, underhåll och myndighetskrav. Lösningen heter VA-Portalen – en nyhet som kommer att förändra kommunernas VA-verksamhet.

VA-Portalen ger överblick och struktur genom att knyta ihop alla delarna i din VA-verksamhet.

Skåda ljuset – ring för en presentation redan i dag.

Cactus Automation 031-86 97 00

www.cactus.se

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Fina jobbmöjligheter i en spännande och viktig bransch

19

MARINA ELLER DAGVATTENRENING?

Maria Wikström är 31 år och arbetar som miljökonsult inom vattenfrågor på teknikkonsultföretaget Sweco. I grunden är det miljöintresset som styr. Hon har studerat miljökunskap på universitet, läst tropisk ekologi och marinbiologi i Costa Rica där hon också skrev en uppsats för Sida och Uppsala universitet.

Men hon fann sin plats inom tekniken.

Att kunna lösa tekniska problem som har bäring mot miljön lockade Maria, varför hon sökte in till Uppsalas Civilingenjörsutbildning inom Miljö- och vattenteknik. Med en civilingenjörsexamen i meritförteckningen kom Maria ut i yrkeslivet 2006. Först arbetade hon på Länsstyrelsen i Västra Götaland innan hon fick arbete som miljökonsult på Sweco där hon tidigare hade gjort sitt examensarbete.

– Jag tycker att vattenfrågorna får alldeles för lite utrymme i samhällsdebatten om man jämför med andra frågor som rör samhällsplanering. Kanske beror det på att vattenförsörjningen fungerar i det tysta. Att man inte hittills kan uttala en dricksvattentillgång som ett riksintresse gör att frågorna inte får tillräckligt med tyngd, säger Maria.

Maria känner sig trygg inför framtiden eftersom det finns många möjligheter att arbeta med vatten- och miljöfrågor.

– Det är fantastiskt att arbeta med miljöfrågor. Även om inte jag ensam kan lösa alla de miljöutmaningar vi står inför i framtiden känns det bra att kunna bidra med planer och lösningar för hur vattenförsörjningen ska fungera, säger Maria.

Beställ förstudie nu till rabatterade priser!

Gäller t.o.m 2009-12-01

Fakta Nätverket för dig som törstar efter en karriär inom vatten

Maria Wikström arbetar som miljökonsult inom vattenfrågor på Sweco.

Swecos internationella prägel – med möjligheter till spännande utlandsjobb – var ett stort plus. Bland annat deltar företaget i ett flertal spännande vattenprojekt i Afrika.

– En stor fördel med Sweco är även att det finns mycket kompetens inom företaget. Det finns alltid någon att fråga om hjälp, säger hon.

Sweco finns över hela världen med cirka 5 400 medarbetare, varav cirka hälften i Sverige. 400 arbetar på kontoret i Göteborg.

Men trots att det är ett stort företag är det möjligt att få igenom en idé om den är genomtänkt och genomförbar.

Maria ingår i en grupp inom Sweco som arbetar med vattenfrågor.

– Vattenområdet är otroligt intressant. Vi som konsumenter vrider bara på kranen och så har vi tillgång till rent och friskt vatten. Vi ser sällan hur mycket arbete som ligger bakom eller ens från vilken vattenresurs vårt dricksvatten har sin källa. Det är intressant att tränga in i hur det fungerar i praktiken, säger hon.

Uppdragen varierar. Maria arbetar främst med egenkontrollprogram och vattenförsörjningsplaner. Kommunala eller regionala vattenförsörjningsplaner, är strategiska beslutsunderlag där Sweco i samarbete med kommuner eller Länsstyrelser visar hur dricksvattenförsörjningen kan lösas på kort och lång sikt.

– Vi pekar ut var det finns vattenresurser som man kan behöva ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Vattenresurser som kan komma att bli användbara dricksvattentillgångar i framtiden.

”VA yngre” är ett nätverk för alla dom som är intresserade av en karriär inom vattenområdet, öppet både för dom som arbetar och dom som studerar.

Tanken är att underlätta och främja erfarenhetsutbyte inom VA-sektorn.

Mer info: www.svensktvatten.se

Olika jobb inom VA-branschen Tekniker, administratörer, jurister – inom VA-branschen finns behov av människor som vill arbeta med vår viktigaste naturresurs – vattnet.

Nu behövs det människor som framförallt vill jobba med följande yrken: Anläggningstekniker Bygger och underhåller vattenledningar.

Rycker även ut och åtgärdar fel på ledningsnätet.

Lämplig utbildning: Byggprogrammet Rörnätstekniker Håller ordning på och kontrollerar att alla ledningar fungerar som de ska Lämplig utbildning: Bygg- teknik- eller naturprogrammet Drifttekniker Underhåller, reparerar och installerar vatten- och avloppsverkens alla olika utrustningar Lämplig utbildning: Energiprogrammet VA-ingenjörer Utbildad civilingenjör med inriktning mot vatten, maskin, kemi eller biologi.

VA-ingenjören kontrollerar att allt på VAverket fungerar som det ska. Det kan gälla stora ting som utrustning och processer eller små, små som bakterier.

Lämplig utbildning: Naturprogrammet + Civilingenjörsprogrammet

ANPASSNINGSBAR DAGVATTENRENING - Med naturens hjälp Den patenterade och kostnadseffektiva* dagvattenreningen med Järven Ecotech flytväggar kräver ingen mark och kan byggas tillsammans med marinor, broar, gångbryggor med mera. *Ett kostnadsexempel: Investeringskostnad per km2 tillrinningsområde.

Dimensioneringen ger anläggningsvolymen 6500 m3.

Avsättningsmagasin under mark: Damm:

46 000 000 kr 2 000 000 kr

Järven Ecotech flytväggar:

230 000 kr

Järven Ecotech Bromsvägen 3 • SE-891 60 Örnsköldsvik, SWEDEN Telefon: 0660-22 28 50 • Telefax: 0660 - 824 10 Internet: www.jarven.se • E-mail: ecotech@jarven.se

20

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Fakta om vatten 270 000 av dricksvattenbrunnarna är borrade och 180 000 av dem är grävda.

Under 2007 inträffade ca 2 400 olyckor med utsläpp av farliga ämnen.

40 procent av de kommunala ytvattentäkterna har ett vattenskyddsområde.

I Sverige finns de stora grundvattentillgångarna främst i grusåsarna från inlandsisen.

Vem bestämmer över vattnet?

– vi frågade några politiker som arbetar med vattenfrågor på EU-, riksdags- och kommunnivå Carina Ohlsson (S), riksdagen, ledamot i miljöoch jordbruksutskottet ”Men det går inte att svara på. Menar du dricksvattnet eller havsvattnet? Det är bland annat en kommunal fråga. Men jag kommer från landet och där har många egna brunnar och klarar sig själva. Men vattnet är ju också ett viktigt livsmedel” Bengt-Anders Johansson (M) riksdagen, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet ”Till syvende och sist är det Sveriges riksdag. Olika myndigheter sköter vattenhanteringen och vi har skapat de olika vattenmyndigheterna.

Allt detta under förutsättning att det går som planerat. Men detta är en jättekomplex fråga!”

Jacob Johnson (V), riksdagen, suppleant i miljöoch jordbruksutskottet ”Ja, det är ju ett flertal myndigheter, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, SMHI, SGU, Socialstyrelsen … det är en bra fråga! Vattenfrågan är viktig, vi har ju stora problem med övergödning på jorden” Evert Jansson (M), ordförande tekniska nämnden Kungsbacka Kommun ”I grunden är det EU:s vattendirektiv. Vattnet är vår viktigaste resurs, det är främst ett livsmedel och då är det livsmedelsverket som styr. I kommunen har vi stora krav på oss när det gäller kvaliteten på vattnet.”

Andreas, Eskil, Göran eller rent av EU?

– Vem bestämmer över vattnet egentligen?

Isabella Lövin, (MP), EUparlamentariker Det gör väl alla och ingen.

Vattnet är en en typisk sådan där allmänhetens tragedi. Det känns som att vatten är en resurs som inte får något värde förrän det är brist på det. Vi i Sverige har ju mycket vatten men i många andra länder råder det vattenbrist.

Foto: Anna Larsson/Bildarkivet.se

Andreas Carlgren, Eskil Erlandsson, Göran Hägglund, Anders Borg med flera – alla ansvarar de för våra viktiga vattenfrågor.

Men det är EU som drar upp de stora riktlinjerna.

– Ansvaret är spritt och det finns ett behov av samordning, säger Lena Söderberg som är vd på Svenskt Vatten.

Vattnet är oumbärligt för vårt välstånd och är en av våra absolut viktigaste naturresurser. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Det märks att vattenfrågorna är högprioriterade. Det är många som bestämmer och tar ansvaret för vattnet i vårt avlånga land.

– Man har valt att fördela ansvaret efter hur man utnyttjar vattnet, om man fiskar i det, dricker det eller renar det, säger Lena Söderberg.

Utsläppen från avloppsreningsverken regleras med stöd av miljöbalken. Balken är

ett ramverk som innehåller de flesta lagar som är relevanta för miljön. Andra lagar som berör VA-verksamheten är till exempel vattentjänstlagen och livsmedelslagen.

Vattnet är i högsta grad även ett livsmedel.

Och då ligger frågorna inom jordbruksdepartementet med livsmedelsverket som central tillsynsmyndighet.

När det gäller vattenskydd ligger frågorna hos miljödepartementet medan tillsynen utövas av naturvårdsverket, de olika länsstyrelserna och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Men det finns bara ett vatten. Det över-

statliga organet EU tar en allt större roll i vattenfrågorna. På toppen av allt finns ett EU-direktiv – vattendirektivet – som pekar med hela handen. ”God vattenstatus” ska uppnås senast 2015 vilket de fem olika nystiftade vattenmyndigheterna ska se till.

– Det finns ett stort behov av samordning, främst ur ett effektivitets- och kompetensskäl. En myndighet som tar på sig samordningsansvaret inom exempelvis utsläppsområdet skulle leda till att resurserna används mer effektivt, säger Lena.

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

21

ANNONS

Ne ederbörd

Kondenssation Transpiration r & avdunstning

Ne ederbörd

Avdunstning g

Grundvatten nbildning g

Avdunstning Av Grundvattenytaa

Källa

Att trygga dricksvattnet Vatten är en förutsättning för liv. Varje dag lånar vi vatten ur kretsloppet för att dricka, leva och må bra. Stenåldersmänniskorna drack samma vatten som vi, våra barn och barnbarn kommer också att dricka det. Därför arbetar SGU för att bevara vårt goda grundvatten, så att även kommande generationer kan få rent, kallt dricksvatten utan en mängd kemikalier.

I Sverige tas hälften av dricksvattnet från grundvatten, som kan vara naturligt eller konstgjort.

För majoriteten av svenskarna handlar det om kommunalt vatten av hög kvalitet, men hela 1,2 miljoner permanentboende och lika många fritidsboende tar sitt vatten från egen brunn och där är kvaliteten sämre.

– Vi har tillsammans med Socialstyrelsen gjort en studie som visar att en femtedel av alla brunnar har otjänligt vatten som alltså kan vara ohälsosamt att dricka, säger Jan Magnusson, generaldirektör för Sveriges geologiska undersökning, som ansvarar för miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Målet är formulerat så att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och

djur i sjöar och vattendrag och det ska vara uppnått inom en generation.

Ofta är grundvattnet i Sverige av god kvalitet.

Men problem kan uppstå. Föroreningar kan bero på människans aktiviteter, eller förekomma naturligt genom att skadliga ämnen överförs från berggrunden eller jordlagren till grundvattnet. Framför allt kan bergborrade brunnar, i en del områden, naturligt innehålla så höga halter av uran, radon, arsenik och fluorid att det ger negativa effekter på hälsan om vattnet inte behandlas.

– Kemiska föroreningar ger sig inte alltid till känna genom förändrad smak eller lukt och det kan ta tid innan hälsan påverkas, säger Jan Magnusson.

För att vid behov kunna vidta rätt åtgärder är det därför viktigt att man låter analysera vattnet,

inte minst när man ska köpa en villa eller ett fritidshus med egen brunn.

När det gäller kvaliteten på kommunalt vatten och skyddet av kommunala vattentäkter har vi i Sverige kommit en bra bit på väg. Däremot har vi inte kommit lika långt när det gäller kvaliteten på de enskilda vattentäkter som försörjer en stor del av befolkningen.

Av det skälet har SGU föreslagit ett nytt delmål för enskild vattenförsörjning där målet ska vara nått 2020.

Skydd för enskilt vatten För att veta att brunnsvattnet håller god kvalitet bör brunnsägaren låta testa det med jämna mellanrum. Förslaget om ett nytt delmål innebär bland annat att grundvattenbaserat dricksvatten som används vid enskild vattenförsörjning ska uppfylla Socialstyrelsens rekommendationer för vattenkvalitet för dricksvatten.

Förslaget om ett nytt delmål innebär också att nya bergborrade brunnar ska uppfylla SGUs krav på energi- och brunnsborrning och att lämpligt grundvatten ska användas. Vidare ska områden med risk för förhöjda halter av skadliga ämnen redovisas i kommuners översiktsplaner som un-

När testade du ditt brunnsvatten senast?

Bra dricksvatten är viktigt för att vi ska hålla oss friska.

En av fem brunnar i landet har otjänligt vatten.

Det innebär att vattnet kan vara skadligt att dricka.

Du som har en egen brunn måste själv kontrollera kvaliteten på ditt dricksvatten. Kvaliteten på vattnet kan förändras med tiden utan att det märks tydligt på smak och lukt.

Provta därför ditt vatten åtminstone vart tredje år.

Råd om hur du tar prover kan du få av kommunens miljöförvaltning eller ett ackrediterat vattenanalyslaboratorium.

Mer om provtagning och dricksvatten kan du läsa på www.socialstyrelsen.se/dricksvatten

derlag för myndigheter och enskilda.

EUs direktiv till skydd för vatten – Nyligen infördes grundvattendirektivet, ett dotterdirektiv till EUs ramdirektiv för vatten, i svensk Jan Magnusson. FOTO: lag, berättar Jan MagnusKarl-Erik Alnavik, SGU son.

Där regleras hur grundvatten, ska analyseras och övervakas liksom hur åtgärdsprogram ska redovisas och miljökvalitetsnormer fastställas. SGU bistår vattenmyndigheterna med hydrogeologiskt och vattenkemiskt underlag och stödjer dem i arbetet med vattendirektivet.

SGU verkar också för de nationella miljömålen för grundvatten genom att bland annat bistå länsstyrelser och kommuner i arbetet med skydd av vattentäkter.

– Vi tycker det är spännande att få vara med i detta arbete och med vår kunskap om de geologiska och hydrologiska förhållandena bidra till att vi ska kunna överlämna ett gott dricksvatten till kommande generationer, säger Jan Magnusson.

22

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Stor satsning på små bubblor Sorubin är företaget med en affärsidé i tiden. Innovationen heter microluftning vilket är en ny metod för luftning och syresättning av vatten. Mikroskopiska luftbubblor ger energibesparingar på uppemot 90% jämfört med konventionell teknik. Låter det som en saga? Inget är mer verkligt, enligt huvudrollsinnehavaren Stefan Sandström.

Rening och behandling av vatten på deponier och reningsverk är förenat med höga kostnader. Dyra installationer och stor energiåtgång vid luftning gör att kostnaderna skjuter i höjden. Men allt det där är historia snart, hävdar Stefan Sandström, vd på miljöteknikföretaget Sorubin:

Trots att företaget bara har funnits i ett halvår är era kommuner och storföretag redan på gång med microluftning. Den 21 augusti installerades den första anläggningen på Strandmossens deponi i Kristinehamn.

Med ena foten i Tokyo och andra i Umeå driver Stefan Sandström miljöteknikföretaget Sorubin.

– Vi har utvecklat en teknik för luftning och syresättning av vatten som saknar motsvarighet i världen just nu. Metoden innebär betydande energi- och miljömässiga besparingar. Oftast kan vi ersätta bentlig lösning med en kostnadssänkning redan från första dagen.

Konkurrenskraftig lösning Microluftning skiljer sig från dagens teknologi. Det kan enkelt uttryckas i att Sorubin gör tvärtom: Istället för att trycka ned luft i ledningar och ut genom små hål, syresätter Sorubin vattnet genom att suga ned luft med en särskild sugpropeller.

Gröna framtidsplaner Sorubin söker just nu er människor som delar företagets ambitiösa förhållningssätt. Säljande projektledare står högst upp på önskelistan tillsammans med nansiärer.

– Inom två år ska vi även nnas i Europa, Australien och USA och sedan fortsätter expansionen. När man får möjlighet att jobba med miljöteknik med en riktigt bra teknisk lösning i botten, som dessutom sparar både miljö och pengar, då kan man utan vidare löpa den där extra milen. Vem vill inte jobba med grön teknologi när den är som bäst?

Sorubin AB

Verksamhetsstart: Februari 2009 Vd: Stefan Sandström Styrelse: Tillsätts under 2010 Referensgrupp: Bo Nordell, professor vid Luleå Tekniska Universitet, Jörgen Hanæus, professor vid Luleå Tekniska Universitet och Anders Folke, biolog vid Fors reningsverk och Pär Rhenberg, ingenjör.

Webbsida: www.sorubin.se

– Sorubin är Cleantech in i minsta detalj, säger Stefan. Jämfört med dagens dinosaurielösningar sparar vi pengar och energi åt våra kunder. Vi ger världens deponier möjligheter att lösa vattenproblematik till en mycket lägre kostnad, och med mindre miljöpåverkan.

<< Sorubins microluftning är en ny teknik för luftning och syresättning av vatten som saknar motsvarighet i världen just nu. Bilder © Copyright Fotograf Matti Sedholm

Bara vind och vatten Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

Telefon 0340-62 88 00

www.varbergenergi.se

PUMPHUSET Sverige AB – fullt av resurser när det gäller service, underhåll och försäljning av pumpar/pumpsystem samt ombyggnad av pumpstationer ( ebb-baserat underhållsprogram anpassat till förebyggande underhåll. ( erkstad för renovering av alla typer av pumpar/blåsmaskiner. ( Auktoriserad samarbetspartner med flertalet pumptillverkare.

Stockholm Tel. 08-594 966 00 Fax. 08-92 81 81

www.pumphuset.se

Specialisterna inom VA & VVS

De små läcksökarna för de stora jobben!

HL5R: Trådlös ventillyssnare

Göteborg Tel. 031-89 12 20 Fax. 031-89 12 25

Fernco kopplingar, Cherne rörproppar Eisele pumpar mm.

Se vår hemsida för alla våra produkter.

HL10: Enhands läcksökare

(Flera markmikrofoner nns)

www.seba-dyn.se ● e-post: info@seba-dyn.se ● Tel: 08-747 24 30

®

Tel 0243-681 10 www.ibeco.se

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

23

Dricksvatten vårt viktigaste livsmedel Livsmedelsverket arbetar för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och har ett överordnat ansvar för att leda och samordna kontrollen av livsmedel och dricksvatten.

Livsmedelsverket är också en samverkansoch bevakningsmyndighet i det svenska krishanteringssystemet. Det innebär att verket har beredskap för olyckor och katastrofer på livsmedels- och dricksvattenområdet. Livsmedelsverket har ett nationellt samordningsansvar för att säkra den framtida vattenförsörjningen i ett förändrat klimat.

I Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter ställer bland annat krav på att dricksvattnet ska produceras och tillhandahålls på ett säkert sätt.

Kvalitetskraven på dricksvattnet i kranen hos konsumenten är i stort sett desamma inom hela EU. På det lokala planet kontrollerar miljökontoren att de som producerar och tillhandahåller dricksvatten uppfyller kraven i dricksvattenföreskrifterna.

I Sverige får de flesta sitt dricksvatten från en vattentäkt som kommunen ansvarar för.

Råvaran kan komma från en sjö eller ett vattendrag (ytvatten) eller från ett borrhål i marken (grundvatten). I vattenverket behandlas råvattnet för att det ska bli ett rent och gott dricksvatten. Det är alltid den som producerar eller tillhandahåller dricksvattnet som ansvarar för dricksvattnets kvalitet.

FAKTA

I Sverige finns: - Drygt 2 200 kommunala vattenverk - Cirka 2 000 privata offentliga eller kommersiella brunnar - Cirka 500 000 enskilda brunnar Vattenledningsnäten i Sverige har en sammantagen längd av 67 000 km, vilket motsvarar nästa två varv runt ekvatorn.

Den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn i ett hushåll är cirka 180 liter. Allt vatten är av dricksvattenkvalitet och fördelas så här: • 10 liter för dryck och mat • 35 liter för WC-spolning • 35 liter för disk • 25 liter för tvätt • 65 liter för personlig hygien • 10 liter för övrig användning

Bild: Mats Bergmark

Vad gör Livsmedelsverket på drickvattenområdet?

-

ansvarar för dricksvattenföreskrifterna ger stöd och råd till de kommunala kontrollmyndigheterna - anordnar utbildningar och temadagar - arbetar för att öka krisberedskapen på dricksvattenområdet - leder VAKA – nationella vattenkatastrofgruppen - tillhandahåller utrustning för nödvattenförsörjning vid stora kriser - ansvarar för den nationella samordningen av dricksvattenfrågor Socialstyrelsen ansvarar för de enskilda (privata) brunnarna.

Box 622, 751 26 Uppsala

FAKTA

VAKA ger stöd till kommuner och regioner som drabbas av akut kris inom dricksvattenområdet.

VAKA består av personer från dricksvattenproducenter, miljökontor och räddningstjänst. VAKA har bred kompetens och stor erfarenheter av att hantera kriser.

Genom gruppen kan utrustning lånas för att nödvattenförsörja. Denna förvaras på fyra platser i landet i containers på lastväxlarflak.

För mer information se www.livsmedelsverket.se MA augusti -09

VATTENFÖRVALTNING OCH SMHI

UTÖKAD TILLGÅNG TILL INFORMATION OCH VERK TYG Vattenmyndigheternas behov av data och beräkningsmöjligheter kring sötvatten och kustvatten är mycket stora. SMHI har en viktig roll i att tillhandhålla information och verktyg för den svenska vattenförvaltningen.

Inför verksamhetsåret 2008 fick SMHI i uppdrag av regeringen att ”tydliggöra SMHIs roll i den svenska vattenförvaltningen”. Uppdraget genomfördes i samverkan med de fem Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och SGU. Resultatet blev att SMHI idag har ett utökat ansvar för insamling, kvalitetssäkring, lagring och tillgängliggörande av vattenrelaterade data och information. Data och statistik, mätningar och beräkningar samt vissa modeller ställs till förfogande för alla berörda användare.

Sedan 2008 finns en verksamhet i drift på SMHI. Verksamhetens utveckling och inriktning beslutas i samråd med de fem Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och SGU. Verksamheten finansieras av staten via Naturvårdsverkets anslag.

SMHI och Naturvårdsverket har kommit överens om att miljövårdens aktörer ska få tillgång till information på samma villkor som till vattenförvaltningen.

Det enklaste sättet att få tillgång till data och informationen är att gå in via SMHIs hemsida www.smhi.se och klicka fram den information som söks. Data och information kan också beställas via SMHIs kundtjänst.

På väg mot bättre VATTEN Ekologisk status Hög God

Kartan visar den ekologiska statusen (tillståndet) för sjöar och vattendrag i Sverige. Den ekologiska statusen bedöms efter en femgradig skala, där hög status motsvarar ett opåverkat, friskt vatten. Målet är att alla vatten ska ha minst god status, men i dagsläget är det bara drygt hälften som når målet.

Kiruna Kiruna

Måttlig Otillfredsställande Dålig

Vilka miljöproblem som behöver uppmärksammas skiljer sig åt mellan Sveriges fem vattendistrikt. I de förslag till åtgärdsprogram som Vattenmyndigheterna har tagit fram presenteras åtgärder för att komma till rätta med de olika miljöproblemen. Åtgärdsprogrammen riktar sig till andra myndigheter och kommuner. Åtgärder som föreslås är till exempel att länsstyrelserna / kommunerna ska prioritera tillsynen av verksamheter som påverkar de vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status. Det är alltså först när dessa myndigheter tar ansvar för sin del av åtgärdsprogrammet som en enskild verksamhet kan märka av vattenförvaltningens åtgärdsprogram.

Luleå Lule�

Bottenviken Befolkning: 490 000 (5%) Areal: 147 000 km² (33%) Större sjöar: 1 200 (31 %) Större vattendrag: 2 800 (34%) Kustvattenområden: 93 (17%) Antal vattenförekomster: 7 601

Fellagda vägtrummor och mindre dammbyggnader utgör VANDRINGSHINDER i flera av Sveriges vattendrag. I de båda nordliga distrikten är vattendragen kraftigt påverkade av flottledsrensning och dammbyggnationer för vattenkraft.

Det hindrar vandrande fisk som öring och ål att ta sig upp i vattendragen för att leka. Fellagda vägtrummor kan åtgärdas relativt enkelt, medan det kan krävas större åtgärder för att skapa vandringsvägar förbi dammar. Det uppstår lätt intressekonflikter när åtgärder behövs i kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljöer eller kraftverksdammar. Kanalisering och reglering av vattendrag, sänkta sjöar och påverkade stränder är andra orsaker till utarmad biologisk mångfald.

Östersund �stersund

ÖVERGÖDNING av både inlandsvatten och känsliga kustområden är det största hotet i södra Sverige. Utsläpp av fosfor och kväve från jordbruk, enskilda avlopp, reningsverk och industrier orsakar övergödningen som leder till påskyndad igenväxning, algblomningar och syrgasbrist i bottnar i sjöar och i Östersjön. För att minska problemen krävs åtgärder på bred front.

Ett sätt är att införa strängare utsläppskrav. Det skulle medföra bättre rening i reningsverken och ändrade utsläppsvillkor för industrier. Det skulle också innebära att de många enskilda avlopp som inte har tillräcklig rening måste åtgärdas. För jordbrukets del finns många åtgärder som till exempel att anlägga skyddszoner, våtmarker och fångdammar som fångar upp näringsämnena. Skogsbruket är på sina ställen både intensivt och storskaligt och större hänsyn till vatten behöver tas.

Härnösand H� rn�sand Bottenhavet Befolkning: 920 000 (10%) Areal: 140 000 km² (31%) Större sjöar: 1 300 (34%) Större vattendrag: 2 700 (32%) Kustvattenområden: 64 (12%) Antal vattenförekomster: 11 875

Åtgärdsarbetet mot FÖRSURNING i Sverige har redan pågått i cirka 30 år, genom minskning av försurande utsläpp och kalkning av sjöar. I flera delar av landet visar mätningar att sjöarna nu har börjat återhämta sig, men inom vissa delar går det ännu inte att se denna positiva trend. Fortsatta kalkningsinsatser kommer därför att behövas i de känsligaste områdena i många år till. Försurningsproblemen är störst på Västkusten med nedfall av försurande ämnen i kombination med en försurningskänslig berggrund.

Uppsala Uppsala Karlstad Karlstad

Västerhavet Befolkning: 2,4 miljoner (27%) Areal: 69 500 km² (15%) Större sjöar: 615 (16%) Större vattendrag: 1 350 (16%) Kustvattenområden: 100 (18%) Antal vattenförekomster: 3 105

Stockholm Stockholm

�rebro Örebro

Link� ping Linköping

G�teborg Göteborg

Läs mer!

Kalmar Kalmar

www.vattenmyndigheterna.se www.vattenkartan.se www.vattenorganisationer.se VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Nu finns det en ny och enklare ingång till databasen, www.viss.lst.se. Härifrån kan besökaren lättare hitta sin egen badsjö eller sitt eget fiskevatten. Det finns även en särskild webbsida med förklaringar till begrepp i VISS – se www.visshjalp.se.

Norra Östersjön Befolkning: 3 miljoner (33%) Areal: 36 700 km² (8%) Större sjöar: 320 (8%) Större vattendrag: 600 (7%) Kustvattenområden: 130 (24%) Antal vattenförekomster: 1 656

Västeråss V�ster�

Malmö Malm�

Södra Östersjön Befolkning: 2,3 miljoner (25%) Areal: 54 000 km² (12%) Större sjöar: 420 (11%) Större vattendrag: 940 (11%) Kustvattenområden: 160 (30%) Antal vattenförekomster: 2 206

' SMHI, Lantm�teriet Dnr: 106-2004/188