Sci-fi is for real 13 - 02/03 by niklaswallenborg

Soundtrack THomas Watkiss https://soundcloud.com/thomaswatkiss/amd_hypersleep

Sci-fi is for real 13.02 HYPERSLEEP Kira Carpelan 01-03 I don´t remember this. This happened. Images found on my mobile phone.

Helene Karlsson 04-06 Svante Larsson 07-08 Erica Jacobson 09 Marcus Ivarsson 10-17 Utdrag ur sista kapitlet ur Ultima Thule

Svante Larsson 18 Daniel Svahn 19-22 HYPER Sleep_large, HYPER Sleep_small, Hyper ZZZZZ_small

Anna Ridderstad 23-24 Avfärd

Niklas Wallenborg 25-26 Oh, do you, do you dig destruction? // Time is so an awful waste of space

Cecilia Germain 27 Svante Larsson 28 Robert Stasinski 29-30 Åsa Elieson 31-32 Niklas Wallenborg 33 Future/past artifact 001

Först var det dom där maskarna som några forskare nånstans långt bort, säkert i Arktis eller vart det var, hade fått liv i men som hade sovit i massor av år. Jag tycker att det är provocerande att sova för mycket, eller för länge eller på fel ställe eller vid fel tid. Fast jag tänker också helt tvärtom. Jag tänker på lakan. Vi föds i och dör i lakan, vi tvättar dom, vi viker dom, vi sover på dom, vi tvättar dom, vi viker dom, vi sover i dom. Jag minns en orange mangel som hade en slags pedal som en petade till med det högra knät för att det skulle frigöra rullen som rullade in lakanet i mangeln, jag har letat efter den mangeln men jag hittade en annan sorts mangel som jag köpte och började mangla i ateljén. Jag är inge bra på att mangla och det kändes inte rätt att det var en annan sorts mangel. Jag hittade några örngott med min farmors monogram på, jag har sparat dom fast de är gula i kanterna och har några hål. Jag tvättade dom. Jag bytte lakan i sängen. Jag tvättade alla lakan som varit i sommarstugan i sommar. Jag vek några lakan och mindes att det gjorde en alltid tillsammans när jag var barn, ibland fick vi barn liksom ligga i lakanet innan det skulle vikas ihop, alltså när mamma och pappa stod och höll i lakanet mellan sig, det blev som en hängmatta som dom gungade oss i, ibland väldigt högt så en blev rädd att en skulle trilla ur eller dunsa in i väggen. Att mangla är en konst, det finns en mangelklubb i Åmål. Jag frågade några vänner hur de har det med sina lakan och linneskåp. Dom var snälla och skickade bilder till mig med några ord till om hur de har det eller vill ha det. 04

Nu är mina lakan lite för varma och liksom… klibbiga. Men för att sova bra vill jag helst att mina lakan skall vara svala och torkade på ett streck, alltså inte i en torktumlare. Hos mamma är de dessutom manglade, i mitt linneskåp inte. Förut ville jag ha stora röda färger på mina påslakan, nu används de inte för nu vill jag hellre ha få och grå färger. Jag vill helst att påslakan och örngott ska matcha på något sätt, men har på senare tid kommit på att det egentligen inte spelar så stor roll – jag sover gott även i omatchat. Jag har ärvt tre jättetjocka hemvävda underlakan som är underbara. När de är nytvättade ligger de liksom en bit ÖVER madrassen. /Sara

Mitt linneskåp är min morfars koffert med adresslapp från Åkarp till Faringe. I kistan ligger lakanen och väntar på att bli bäddade för nattgäster. Jag gillar att bädda med snygga svarta lakan. /Anna

Stationärt linneskåp, väl luftat, bra för textilierna. Bra grejer ingen vidare ordning, delas av många. Ungefär så. /Rolf

Påslakan på de två övre hyllorna och underlakan nederst. I en trådkorg under den nedersta hyllan har jag örngott. Det stör mig när folk som jag bor med knör in påslakan på hyllan för underlakan. Det stora trassliga påslakanet är vårt finaste linnepåslakan. Det är omöjligt att vika snyggt. /Åsa

Mitt linneskåp är min KBT-terapeut. Egentligen vill jag ha allt absolut i ordning, vikta på samma sätt, helt utan skrynklor och helst efter färg. Men i livet tillsammans med andra händer oväntade saker, så nu låter jag disharmonin flöda och tänker att det nog är bra. /Stefan

Lakan viks från långsidan först en gång på mitten sedan en gång till, helst tillsammans, på det sätt jag lärde mig med mamma. Sedan viks lakanet ihop för att rullas ihop till en rulle. /Annika 06

NEW RELEASE! SOON AVAILABEL TO PURCHASE AT YOUR LOCAL ART SPACE!

SALAMANDRIUM

BOTANICAL PERFUME FROM UPPSALA UNDERJORDISKA LUKTFABRIK

IN A TIME OF COLLECTIVE INSOMNIA CAUSED BY UNCERTAINTY AND INJUSTICE, LET SALAMANDRIUM BE YOUR HELPER TO REACH THE DEEP SLEEP ONLY KNOWN IN THE REALM OF THE DELTA WAVE.

SHAPESHIFTING IN ITS QUALITIES, SALAMANDRIUM WILL BE ANYTHING YOU NEED AND WANT, ACTING BOTH AS A STRANGE, MYSTERIOUS AND ADDICTIVE PERFUME, BUT ALSO A POWERFUL PHARMACON THAT DURING REPEATED USE PENETRATES YOUR CELLMEMBRANES AND BECOMES A PART OF YOU. LET SALAMANDRIUM SEDATE YOURE SENSES SO YOU CAN REACH THE NECESSARY RELAXATION TO START TO HIBERNATE. WELCOME TO JOIN THE MOVEMENT WHO FINDS VOLUNTARY LONGTERM REPOSE TO BE THE ONLY WAY TO ESCAPE A MORE VIOLENT REALITY. SALAMANDRIUM, OPEN ITÂ´S BOTTLE AND ENTER THE QUIET FOREST OF SLEEP, LET YOURSELF BE ENVELOPED BY THE SCENT OF NARDOSTACHYS

JATAMANSI, VALERIANA

OFFICINALIS, LIQUIDAMBAR ORIENTALIS AND MANY

MORE RARE AND UNIQUE PLANT ALLIES. 29

.ANOTHER POLITICAL PERFUME PROJECT FROM U.U.L.F/CECILIA GERMAIN.

Nomaden och poeten Samson Lasko hade haft det tufft en tid. Genast efter att yran som kommit sig av uppbrottet från den arbetets kultur som såg ut att sluta sig i stum språklöshet som ett strypgrepp omkring honom hade mattats av så hade äventyr och uppfodrande vedermödor tagit vid och avlöst varandra i täta skov. Genom alltsammans hade han hela tiden haft en sorts grundlycka i sig. Saligheten i att trots allt – trots allt! - vara satt i rörelse. Återupprättandet av språkets rörelser i honom, som ett led i släktets fortgående. Han kände sig tagen i bruk, helt enkelt. Men efter att på mycket kort tid förlorat två vänner hade hans svårmod allt oftare fått honom att sätta sig ner. Och för var gång hade han fått svårare och svårare att komma upp i rörelse igen. Han hade tagit en del påhugg för att klara försörjningen. Till övervägande del gick dessa arbeten ut på att sälja sig själv och sitt liv. När stämningen på arbetsplatserna på senare tid ofta kommit att bli hotfull, ja ibland rent fientlig, fick han allt svårare att hitta ton och mening i sig. Han tystades med knivar, lögner och anklagelser om kulturell appropriation och att han skulle vara ouppriktig i själva sin varelse. Krav ställdes allt oftare på att skallmätning och blodprov skulle utföras för att han över huvud taget skulle kunna bli aktuell arbetskraft för dagsverken. När han vägrade bröts kontrakt, avtal och till och med vanligt anständigt bemötande. Hans värld mörknade undan för undan och regnvädren tycktes till slut haka i varandra utan uppehåll. Under långa tider upphör han till och med att föra den loggbok han satt sig före att kontinuerligt upprätthålla oavsett allt. Dels som en försäkran om att hålla bandet bakåt i släktleden styva och verkliga – trots att ju förstås nedtecknande kunde ses som ett svek i sig men. Dels för att inte förlora sig och fullständigt utplånas i de okända kulturer och traditioner han i och med uppbrottet trädde in i.

Efter långa vandringar var han utmattad och ledsnaden hade börjat ge vika för nåt sorts tomt rum han bara kunde blockera med sömn. Småningom tog en sömn djupare än den sömn man har om natten över honom helt. Han hade hittat ett halvbyggt och övergivet hus på den ö han flutit i land på tidigare. I detta inlägg är han just i färd med att vakna upp ur sin långa sömnglömska och situationen är givetvis i alla avseenden ömtålig. Kanske något lik den situation hans namne befann sig i, när denne en gång vaknade upp ur sömnens förlåt, bara för att upptäckta sig bunden i håret vid Delilas sänggavel. Med ett brutet löfte – som han ju måste inse, väl aldrig egentligen riktigt varit något löfte? Men ännu, märker Samson, när han vaknar i denna anteckning, finns ett ja i hans kropp.