NATURVETENSKAPLIGA
UTBILDNINGAR 2014/ 2015
På Göteborgs universitet finns ett av Sveriges största utbud av program och kurser inom naturvetenskap. Idag läser närmare 6 000 studenter hos oss.
Genom att filma protein i en mörk källare hoppas Sebastian Westenhoff hitta nyckeln till morgondagens energikällor. Träffa framtidens forskningsledare och hans senaste projekt.
TEMA
FRAMTIDEN – SLUTA ALDRIG FRÅGA
Marin vetenskap 22 Fysik 24 Matematik 28 Kemi 30 Biologi 34 Geovetenskap 38 Geografi 40 Kulturvård 44 Miljövetenskap 50 Farmaci 52 Lärarutbildning 54 Naturvetenskapligt basår 56
Universum. Universum.Vin Vi Solen. Solen.Jorden. Jorden Hav. Hav.Berg. Berg.Reg Re Tr채d. Tr채d.D채ggdjur D채ggdju Bakterier. Bakterier.Atom Ato Sluta. Sluta.Aldrig. Aldrig.F
Vintergatan. n. Kontinenter. egnskog. SjĂśar. ur. Insekter. omer. Kvarkar. FrĂĽga.
NATURVETENSKAPLIGA
UTBILDNINGAR REDAKTÖR Camilla Persson UTBILDNINGSANSVARIG Stefan Hulth, vicedekanus Marie Strandevall, utbildningsledare REPORTRAR Carina Eliasson Robert Karlsson FOTO OMSLAGSBILD Malin Arnesson FOTOGRAFER Malin Arnesson Johan Wingborg Kristian Sahlberg Tobias Davidov FOTO – GETTY IMAGES STOCK 4B-RF Stockbyte Fotosearch Chad Baker NASA/SPL Michael Melford Seishi Nakano/Aflo BESÖKSADRESS Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Guldhedsgatan 5A 413 20 Göteborg E-POST info@science.gu.se WEBBPLATS science.gu.se REKLAMBYRÅ Mecka Reklambyrå TRYCK Elanders
4 – naturvetenskapliga utbildningar
Sluta aldrig fråga Hur påverkas vi av läkemedel? Vilka effekter för klimatförändringen med sig? Hur blir framtiden på vår jord? Naturvetenskapen finns överallt och vi är de som aldrig slutar fråga. För oss är nyfikenheten det viktigaste som finns. Den driver mänskligheten framåt. I vår värld genererar frågorna oftast vetenskapliga upptäckter. Ibland förändrar de våra liv. Naturvetenskapen passar dig som ifrågasätter och kritiserar, som vill se samband och lösa problem och som fascineras av naturens variation och komplexitet. I det här magasinet träffar du forskare och studenter som söker svar på natur vetenskapens frågor. Och alla våra utbildningar. Välkommen.
ELISABET AHLBERG Dekanus Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet
På jakt efter morgondagens energikällor
Tips och råd för dig som vill studera
58
Apotekare, farmaceut eller forskare?
10
Fysik
24
12
Pssst... Kusten är klar!
Framtiden behöver fler biologer
8
18
Havet studeras bäst vid havet Två tredjedelar av jordens yta täcks av hav. Världshaven påverkar även livet på land, och naturvetare världen över arbetar på olika sätt med att undersöka den marina miljön. Men fler naturvetare behövs – utmaningarna är nästan oändliga.
Göteborgs universitet är känt för sin marina profil. Här finns några av landets främsta forskare inom det marina området.
Göteborgs universitet är sedan ett halvt sekel tillbaka känt för sin marina profil. Universitetet är i dag landets största inom marin forskning och utbildning, och här finns några av Sveriges främsta forskare inom området. En fjärdedel av den naturvetenskapliga forskningen som bedrivs vid universitetet sker inom det marina området, som är vårt starkaste profilområde. Vi kan därför erbjuda marina kurser i biologi, kemi, geovetenskap och oceanografi med nära anknytning till aktuella och samhällsnära problem för havsmiljön. i Göteborg kopplar vi teoretiskt lärande till praktiska observationer på och vid havet. Närheten till havet gör studiemiljön extra lärorik och stimulerande. Vi har några av Europas största och mest moderna fältstationer, forskningsfartyg av olika storlekar och välut rustade laboratorier. I DE MARINA UTBILDNINGARNA
inför ett framtida hållbart samhälle är kopplade till havet. Övergöd ning är ett exempel, med algblomning som vi bland annat ser i Östersjön. Ett annat är koldioxid utsläppen, där havet tar upp ungefär en tredjedel av alla koldioxidutsläpp från fossila bränslen. En tredje utmaning är att hitta sätt att producera båtbottenfärger som inte skadar miljön, men som samtidigt är tillräckligt effektiva. Ett annat viktigt område rör den biologiska mångfalden i havet. Att bevara den mångfald som finns i dag, och som hotas av såväl utsläpp, klimat förändringar och främmande arter som tar sig in i våra vatten. Det finns mycket att göra inom det marina området. Är du sugen på att anta utmaningen? MÅNGA AV VÅRA UTMANINGAR
naturvetenskapliga utbildningar
–7
Pssst... Kusten är klar! Västkustens flaggskepp Göteborg är en levande stad. Är det inte det ena så är det garanterat det andra. Med ett öppet och dynamiskt kulturliv är Göteborg svår att inte tycka om. Här finns en initiativrik anda där studier och arbete går hand i hand, och tillsammans för utvecklingen framåt.
8 – naturvetenskapliga utbildningar
Varför valde du Göteborgs universitet?
KRISTOFFER ÄRNBÄCK BEBYGGELSEANTIKVARIEPROGRAMMET
»Jag har alltid varit intresserad av gamla saker. När jag läste om programmet tyckte jag att blandningen av kulturaspekt och hållbar utveckling lät väldigt rolig.«
Staden på G Göteborg är en liten storstad fylld med nöjen och upplevelser för alla. Genom stadskärnan tar du dig bäst runt till fots och har alltid nära till konsertscener, teatrar, museer, nattklubbar, biografer och sportevenemang. Här hittar du större arenor som Nya och Gamla Ullevi, anrika Lisebergshallen och Scandinavium men också en härlig klubbscen som bjuder till dans. På klubbarna runt Avenyn kan du uppleva Göteborgs pulserande uteliv. Förutom det ordinarie utbudet finner du stora internationella mässor och festivaler, som Göteborgs Filmfestival, Way Out West, Vetenskapsfestivalen och Bok & Biblioteksmässan. Göteborg är staden med variation.
Guldkorn Göteborgs café- och restaurangutbud är större än någonsin vilket medför guldkorn värda att besöka. Vid Magasinsgatan hittar du trendiga caféer där mysfaktorn är total. Ett måste för dig som älskar att smutta på en kopp välrostat kaffe till studie boken. En annan studentfavorit är lunchrestaurangerna i Saluhallen där man får en riktigt god måltid för några tjugolappar. Rekommenderas varmt. Med Göteborgs läge vid havet kommer också ljuvliga sommartider och underbara trädgårdar där du kan slappna av. Ta gärna en cykeltur ut till Saltholmen och känn havsbrisen slå mot dina kinder eller njut av Botaniska trädgårdens blomsterliv.
DONNA TIEU FRISTÅENDE KURSER I MATEMATIK OCH FYSIK
»Jag har läst matematik tidigare, och nu läser jag fristående kurser i det och i fysik. Det är ämnen som är bra att ha när jag ska läsa vidare.«
NILS-PETTER SKÖLD KEMIPROGRAMMET
»Jag vill arbeta med att rena vatten, och jag har hört via vänner och via media att kemiutbildningen i Göteborg är bra.«
naturvetenskapliga utbildningar
–9
Apotekare, farmaceut eller forskare? Andrea Fernandez dröm är att forska och upptäcka nya mediciner. Farmacin ger många möjligheter och blev hennes förstaval. Text Martin Rynvik Foto Tobias Davidov
Vi träffar Andrea uppe på medicinar längan vid Sahlgrenska. Det är lunchtid och överallt sitter studenter i vita rockar som äter mikrovärmda lunchlådor. Man hör spanska, engelska, arabiska och svenska. Korridorerna fylls av olika språk och alla verkar pratar om människo kroppen. intresse för människokroppen, kemi och biologi har funnits där sen hon var liten. Som barn förundrades hon till exempel över varför ett färskt äpple plötsligt blir brunt när det ligger jämte ett ruttet. Först var hon inne på att läsa psykologi, men ändrade sig ganska snabbt. – Farmaci är väldigt brett som ämne. Man kan hjälpa människor på så många olika sätt, med olika sorters läkemedel. Inte bara psykiskt, utan även fysiskt. När det kommer till jobb kan du arbeta på apotek, i läkemedelsindustrin eller forska. Du har mycket att välja mellan. Ja, det passade mig bra. Direkt efter examen siktar Andrea på att jobba för ett företag som heter APL. De tillverkar individanpassade läkemedel, men inte i lika stor skala som på vanliga läkemedelsföretag. – Jag vill jobba nära sjukhusen. APL gör cytostatika för olika cancerpatienter, läkemedel för barn och forskar på mediciner som inte finns idag. Men inget är bestämt. Innan Andrea tar examen ska hon och alla andra i klassen praktisera på apotek. – Man vet aldrig. Kanske trivs jag riktigt bra på apoteket och vill jobba ANDREA FERNANDEZ
vidare där? Jag försöker hålla många dörrar öppna. I planen ingår också att plugga vidare till apotekare inom några år. Drömmen är att forska. Men först vill jag prova på att jobba. Valet att plugga i Göteborg föll sig ganska naturligt. Göteborg är hennes hemstad och här kan hon fortfarande bo hemma och umgås tillsammans med sina vänner. – Jag hade absolut kunnat tänka mig att flytta om jag inte hade blivit antagen. Men Göteborg är en stor stad, jag trivs bra och här finns mycket att göra. Göteborg har en personlighet och är lite mysigare än många andra städer. Att stanna kvar och plugga i några år kändes helt naturligt. har Andrea och hennes klass föreläsningar nästan varje dag. I vissa kurser ingår även laborationer. Ofta handlar det om datorlabbar där man simulerar olika värden för att få fram förändringar och studera diagram, men det är även mer praktiska labbar där man studerar biologiska celler. – Jag trivs med tempot i utbildningen. Vill man få bra betyg måste man plugga varje dag, men det är inga problem. Vi är ungefär 60 studenter i min klass och alla kommer bra överens. Vi går ofta och äter lunch tillsammans. Och även om jag har kvar mina gamla vänner och bor i min hemstad har jag fått bra kontakt med mina pluggkompisar. Det är ett skönt liv. PÅ FARMACIPROGRAMMET
En helt vanlig dag
08:00
Jag vaknar och fixar mig.
10:00
Föreläsningen startar.
14:00
Slut på dagens föreläsningar.
16:00
Pluggat färdigt tillsammans med kompisar.
19:00
Träffar vänner, ibland på stan.
23:00 Läggdags.
ANDREA Namn: Andrea Fernandez Ålder: 22 Bor: Angered, Göteborg Familj: Mamma, pappa, två syskon Läser just nu: Farmakologi Senaste resan: Colombia Intressen: Latinamerikansk dans, taekwondo
» Inom farmacin kan man hjälpa människor på så olika sätt. «
naturvetenskapliga utbildningar
– 11
» Man är pionjär, kanske först i hela världen med att upptäcka en lösning.« 12 – naturvetenskapliga utbildningar
På jakt efter morgondagens energikällor Han kommer ihåg ögonblicket då han bestämde sig för att plugga kemi. Knappast anade Sebastian Westenhoff då att han skulle bli en av Göteborgs universitets mest framgångsrika forskare. – Det trodde jag aldrig. Jag tänkte att universitet var ”den stora världen” och att jag kanske inte skulle räcka till, berättar han. Text Carina Eliasson Foto Malin Arnesson
Det var i pojkrummet i Hamburg, i mitten av nittiotalet, som han bestämde sig. Studentexamen närmade sig och Sebastian Westenhoff kände sig orolig inför framtiden. – Jag minns situationen tydligt, det var precis innan jag skulle sluta skolan och jag tänkte: ” Vad ska jag göra nu? Vad ska jag göra med mitt liv?” Och plötsligt stod det klart för mig att det var rätt att välja kemi, som jag alltid gillat och haft lätt för.
rör sig. Genom ny röntgenlaserteknik kan forskarna studera vad som händer med proteiner vid en kemisk reaktion. – Kort sagt filmar vi ett protein för att förstå hur det rör sig. Ett exempel är att vi tittar på de partier i ett blad som registrerar ljus. De ändrar sin form beroende på vilken tid på dygnet det är så att cellen vet när det är läge att producera vissa ämnen. Bladen ändrar ämnesomsättning beroende på om det är dag eller natt. Precis som människan.
vid universitetet i Hamburg följdes av en bachelor-examen och en flytt till USA med ett eget forskningsprojekt vid Oklahoma State University. Via Erasmus hamnade Sebastian Westenhoff i Lund och tog sig därifrån till Cambridge där han gjorde sin doktorsavhandling. Där började Sebastian forska på organiska halvledare – nya material som kom binerar böjligheten hos plast med elektriska egenskaper hos halvledare. I framtiden kan de användas till billiga solceller och böjbara datorskärmar. Men när Sebastian för sex år sedan sökte sig till Göteborgs universitet bytte han fokus. Idag forskar han på hur molekyler och atomer som finns inuti proteiner
SEBASTIAN VISAR VÄGEN
KEMIPROGRAMMET
ner till källaren på Lundbergslaboratoriet, en del av kemiinstitutionen vid Göteborgs universitet. Längst ner i mörkret, under alla rum och korridorer, bygger Sebastian och hans kollegor på ett nytt projekt; en anläggning för tvådimensionell infrarödspektroskopi. Det är en konstruktion som påminner om en modelljärnväg men med sladdar och speglar istället för lok och vagnar och där ljus färdas via speglar. Medan röntgenlasertekniken ger en bild av hur hela proteinet förändras, ska den här tekniken berätta hur en liten del i proteinet förflyttar sig. För tre år sedan utsågs Sebastian och 17 andra forskare till framtidens
forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. Att vara naturve tenskaplig forskare är att ta sig an de stora utmaningarna inför framtiden. Att ta vara på jordens resurser är en av de viktigaste, anser Sebastian. – Vi använder energin som finns på jorden. En dag kommer den att ta slut och det enda sättet att komma fram till en ny form av energi är att forskare forskar fram den! Det händer ju inte av sig självt. Som forskare går man in i ett kun skapsområde som ingen känner till och där ingen vet svaren. – Det bästa ögonblicket är när jag får nya resultat som jag inser kommer leda till ny kunskap. Man är pionjär, kanske först i hela världen med att upptäcka en lösning. Sebastian har aldrig ångrat beslutet han tog i pojkrummet för drygt femton år sedan. – Att forska är fritt och själva mot satsen till en stängd karriärväg. Om man inte är helt säker på vad man ska göra när man är arton-nitton år, och det var ju inte jag, så kan man plugga tills man är tjugofem och bestämma sig då. Man stänger absolut inga dörrar när man är på universitetet. Man öppnar nya.
naturvetenskapliga utbildningar
– 13
Vad händer med Antarktis? ”Varning, här bor Anna Wåhlin!!” står det med spretiga färgglada bokstäver på en lapp intill dörren på hennes kontor. Och det gör hon ju. Fast inte så jätteofta. – Vissa år har jag uppemot 100 resdagar, berättar hon. Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson och Anna Wåhlin
Det finns många anledningar till att man väljer att studera något. En av de främsta anledningarna till att forskaren Anna Wåhlin valde att studera oceanografi var att hon inte kom in på marin biologi. Istället hittade hon ämnet oceano grafi, såg att det innehöll allt hon gillade - havet, matte och fysik. Hon sökte och fastnade direkt för ämnet. – Att vara oceanograf handlar om att undersöka de fysiska krafterna som finns i havet. Ungefär som meteorologi fast man studerar havsströmmar istället för vindar.
i Anna Wåhlins arbete. Under det senaste decenniet har en mängd framsteg gett forskarna nya möjligheter. – Ett exempel är obemannade miniubåtar som gör det möjligt att undersöka havsströmmarna under de flytande glaciärerna, i enorma undervattensgrottor täckta av upp till 1000 meter tjock inlandsis. Vi har faktiskt ansökt om att köpa in en sådan ubåt till universitetet! TEKNIKEN ÄR VIKTIG
har lyckats med bedriften att borra sig igenom isen, och har kunnat mäta varmt havsvatten där under. Hur mycket vatten som strömmar in och vad som driver strömmarna in under isen är dock ännu en gåta. Anna Wåhlin tror att om tio år kommer tekniken ha nått så långt att det kommer att gå att få svar på mycket av det som oceanograferna frågar sig i nuläget. – Det kan vara saker som varför klimatet ändrar sig just nu, och hur det kommer att ändra sig i framtiden. På det sättet kan vi till exempel bedöma risken för olika sorts naturkatastrofer. Så, kommer oceanograferna att kunna luta sig tillbaka om tio år och låta den nya tekniken ge dem svaren på alla frågor om havsströmmarna och förändringar i klimatet? Nja. Anna Wåhlin ler. – Även om vi vet hur till exempel två olika krafter i havet samverkar så är alltid verkligheten mer komplicerad. Och om tio år, när vi kanske har fått svaren på de frågor som vi arbetar med i dag, så kommer de svaren att leda till nya frågor! ETT FÅTAL FORSKARGRUPPER
som arbetsplats blir bortaplan lätt hemmaplan. För Anna Wåhlin har många och långa resor blivit en naturlig del av hennes jobb. I november 2013 kommer hon att göra sin tredje forskningsresa till Antarktis på sex år. – Expeditionerna är väldigt dyra, driftskostnaden för fartyget är upp till en miljon per dygn, så man fyller upp båten med så många projekt som möjligt. Till Antarktis är man ute i minst sex veckor och samlar in data. OM MAN HAR HAVEN
Kommer glaciärerna att smälta, vilken är havets roll, och hur påverkar en avsmältning i sin tur strömmarna? För att svara på de frågorna måste forskarna mäta i närheten av de stora flytande glaciärerna som finns runt Antarktis kuster. Med hjälp av instrument som kan göra mätningar på ner till 6000 meters djup samlas data om till exempel salthalter, temperaturer och havsströmmars hastig heter in. Med datan modellar Anna Wåhlin i sin forskning sedan olika scenarier för hur havsströmmar och klimat kan komma att ändra sig. MEN HUR MÅR ANTARKTIS?
ANNA WÅHLIN OM…
…klimatdebatten: Jag tycker att vi ska vara försiktiga med prognoser om framtiden. Det vi vet är att temperaturen har stigit med en halv grad under de
senaste 50 åren. De modeller som gjordes för 20 år sedan har dessutom visat sig vara helt felaktiga i det de förutsade om dagens klimat. …vad som driver henne: Nyfikenhet. Och envishet! Ibland fungerar det, som när vi fick igång Antarktisforskningen. Men ibland går det inte alls, som när vi skulle motbevisa en hundra år gammal tes, ’Sandströms teorem’. Vi var övertygade om
att den var fel och orsakad av undermåliga mätmetoder. Efter ett års hårt arbete i labbet med toppmodern utrustning visade sig tesen vara rätt... …det roligaste med att vara forskare: Man får stilla sin nyfikenhet – man undrar hur någonting fungerar, och så får man chansen att ta reda på det! …sin fritid: Äts upp av mina två tonåringar och min häst.
naturvetenskapliga utbildningar
– 15
» Vi arbetar i naturens tjänst. « Tidigare studenter berättar vad som händer sen.
Läst till receptarie
Läst geo vetenskap
Läst byggteknik
ISABELLE DANIELSSON RECEPTARIE, APOTEKET AB
TORBJÖRN EKFELDT SURVEY MANAGER, MMT AB
MARIE TEIKE BYGG- OCH PROJEKTLEDARE VBK AB
– Först läste jag till sjuksköterska men under kurserna i farmakologi gick det upp för mig att det var receptarie jag skulle bli. Jag har alltid tyckt det varit spännande hur läkemedel fungerar i kroppen och jag ville gärna ha kontakt med kunderna. Receptarieprogrammet gav mig den perfekta kombinationen. Idag hjälper jag människor att må bättre. På ett enkelt sätt ska jag kunna förmedla till kunderna hur medicinen fungerar och hjälpa dem till vård. Under en arbetsdag expedierar jag läkemedel, tar hand om bokningar och ger tips och råd när folk behöver hjälp med mediciner och andra produkter. Det känns skönt att hjälpa folk till en bättre hälsa.
Fiske och dykning hade alltid intresserat mig. Steget till att läsa maringeologi, som är en del av geovetenskapen, kändes ganska naturligt. Jag insåg snabbt att geovetarutbildningen kunde ge mig massor av olika vägar att välja mellan, även om jag visste att jag ville jobba med havet. För mig var geovetenskap ett spännande ämne som dessutom visade sig vara tvärvetenskapligt. Vi läste bland annat geologi, meteorologi, naturgeografi och oceanografi. Otroligt varierande. Efter examen började jag jobba som mättekniker här på MMT. Det innebar många expeditioner till bland annat Nordsjön och Medelhavet med båtar som mäter havsbottnen med sonar, eller med hjälp av under vattensfarkoster. Idag, som survey manager, har jag en större andel skriv bordsarbete men då och då kommer jag fortfarande ut på expeditioner.
Jag hade jobbat i några år som snickare när jag kände att jag ville börja plugga. Valet låg mellan arkitekt eller en utbild ning med byggteknisk inriktning. Efter ett besök på skolan blev jag övertygad. Byggnadsteknik passade mig bäst. Idag räknas den som en del av utbildningsom rådet Kulturvård. Roligast på utbildningen var nog att man fick arbeta mycket ute på riktiga arbetsplatser. Bland annat fick vi syssla med takomläggningar på äldre byggnader. Den jämna fördelningen mellan teori och praktik trivdes jag också bra med. Idag jobbar jag både som bygg- och projektledare med olika uppdrag, till exempel ombyggnaden av miljonpro grammet i Göteborg. Jag planerar själv när mina kontorsdagar är och när jag ska besöka bygget. Projektet kräver en hel del planering men innehåller även en del estetiskt tänkande, vid till exempel materialval. Jag trivs bra här.
16 – naturvetenskapliga utbildningar
YUDONG WANG SENIOR SCIENTIST ANALYTISK KEMI, ASTRAZENECA – Intresset för kemi har jag haft sen barnsben. Min farfar och mina föräldrar arbetade också som kemister. Under min uppväxt i Kina tillbringade jag många timmar i labbet och utveck lade ett intresse för ämnet. Precis som alla andra barn var jag också väldigt nyfiken på hur världen hängde ihop. Kemin kunde ge mig svaret på många av mina frågor. År 1989 kom jag till Sverige för att doktorera i analytisk kemi på Göteborgs universitet. Idag arbetar jag som Senior Scientist inom samma ämne. När företaget utvecklar nya mediciner tar vårt team fram analysmetoder för att kunna kontrollera att substanserna håller högsta kvalitet. Ett intressant jobb som kräver stor noggrannhet och att man kan hålla vad man lovar. Det passar mig utmärkt.
Doktorerat i kemi
JOHAN KAHLMAN NATURVÅRDSKONSULT, RIO KULTURKOOPERATIV
Läst biologi
– Jag hade först tankar på att bli lärare, men så upptäckte jag naturvårdsbiologin. Att studera utomhus och få lära sig mer om naturen kändes helt rätt för mig. Kurserna handlade om ekologi, artkunskap, skötselplan, juridik och ekonomi. Väldigt brett och mycket yrkesförberedande. Idag jobbar jag som naturvårdskonsult på ett kulturkooperativ. Vi är biologer och arkeologer som arbetar tillsammans, med exakt samma lön där allas arbete värderas lika högt. Arbetsuppgifterna varierar men oftast besöker vi platser som ska bebyggas, till exempel vindkraftsparker. Vi studerar naturen och skriver rapporter om hur naturområdet kan påverkas. Att samarbeta med en annan yrkeskår som arkeologerna är väldigt intressant, och jobbet är mycket fritt. Jag ger ingen profit till någon annan. Vi arbetar i naturens tjänst.
FRIDA HÖK PROJEKTLEDARE, KEMIKALIESEKRETARIATET
Läst miljö vetenskap
Miljövetenskap blev jag intresserad av redan på gymnasiet. När jag kom in på universitetet var det ett ganska nytt ämne. Här diskuterade vi de verkligt stora frågorna för planeten, men samtidigt kunde vi dyka ner i riktigt smala ämnen som miljöjuridik. Variationen passade mig bra och man fick ett bra perspektiv på det man studerade. Idag jobbar jag på en miljöorganisation som vill stärka EU:s kemikaliepolitik. Som projektledare försöker jag hitta sätt att påverka politiker till att ta progressiva beslut i kemikaliefrågor. I dag finns det många produkter på marknaden som innehåller hormonstörande ämnen som är skadliga för oss människor. De finns till exempel i kläder, elektronik och hygienprodukter. På Kemikaliesekretariatet försöker vi skapa bättre kontakt mellan miljöforskare och de som stiftar lagarna.
Framtiden behöver fler biologer Fyra grader varmare om hundra år, säger några. Oavsett hur stor klimatförändringen blir så kommer det att påverka det vår framtid. – Som biolog gäller det att alltid ligga steget före. Innan det blir för varmt behöver vi veta vilka arter som kommer att drabbas hårdast, säger forskaren Alexandre Antonelli. Text Camilla Persson Foto Malin Arnesson
Alexandre Antonelli är docent i botanik och sysslar med mångfaldsforskning. Han studerar bland annat hur olika arter påverkas av klimatförändringar, med fokus på tropiska områden. Just tropiska områden är särskilt utsatta, eftersom det finns växter där som bara förekommer på en liten yta. Så är inte fallet med våra svenska växter. – Om en art försvinner från ett område i Sverige så är det ju självklart tråkigt, men för artens fortlevnad har det oftast mindre betydelse. Nästan alla våra svenska växter förekommer även i andra länder. I Sydamerika däremot kan
18 – naturvetenskapliga utbildningar
det innebära att arten utrotas eftersom den inte finns någon annanstans på jordklotet. ursprungligen från Brasilien och återkommer regel bundet till Sydamerika tillsammans med sin forskargrupp. Intresset för djur och natur har funnits sedan han var liten men någonstans på vägen försvann det. Själv tror han att det var när han började läsa biologi i Brasilien, ”gammaldags cellbiologi” som han själv beskriver det. Istället för att fortsätta sina studier gav han sig ut i världen. Han reste runt och SJÄLV KOMMER HAN
jobbade bland annat som dykinstruktör. Då väcktes biologiintresset på nytt. Efter att ha träffat sin svenska fru och flyttat till Sverige, bestämde han sig för att ge biologin en ny chans och började läsa en kurs i floristik och faunistik. – Vi fick vara ute i naturen och skulle lära oss namnet på 200 växter. Efter det var jag fast, skrattar han. en egen forskargrupp samtidigt som han är vetenskaplig intendent på Botaniska trädgården i Göteborg. Han har ansvar för de tropiska växterna, en kombination I DAG LEDER HAN
som han är mycket nöjd med även om forskningen de senaste åren krävt betydligt mer tid. – Det är kul att ha en fot i båda världarna. Förutom forskningen får jag möta folk i Botaniska trädgården och har nära kontakt med personalen som kan så mycket om växter. mång falden är viktigt, men för att kunna bevara den behöver vi förstå den. Till det behövs det fler biologer. Alexandre Antonelli menar att det finns stora kunskapsluckor inom området, och ATT BEVARA DEN BIOLOGISKA
orörda områden dit bland annat han och hans forskargrupp beger sig på fältarbete för att hitta nya arter. Alexandre Antonelli brinner för sitt ämne. Att han som biolog engagerar sig i naturvård ser han som en själv klarhet, även om det ibland inte är så lätt att få makthavare att lyssna. – Jag tror att vi måste vända blicken mot tropiska områden där den eko nomiska och sociala utvecklingen sker snabbt. Hur kan vi få den att samsas med den biologiska mångfalden? Det är en stor fråga.
BIOLOGISK MÅNGFALD – VARFÖR BEHÖVS DEN Alexandre Antonellis tre anledningar till varför biologiska mångfald är viktigt: Nyttoaspekten. De flesta av våra mediciner, allt vi äter och alla kläder som vi har på oss kommer ursprungligen från vilda arter. Den estetiska aspekten – det är tråkigt att gå omkring i en granskog utan att se alla de svampar och mossor som finns där, eller de fjärilar som finns på sommaren. Jag kan inte tänka mig en sommar utan fjärilar. Den moraliska aspekten. Varför skulle vi ha rätt att utplåna något som det tagit miljontals år att utveckla? Visste du att: Det finns drygt 100 000 växtarter i Sydamerika. I Sverige finns cirka 2 500.
naturvetenskapliga utbildningar
– 19
Investera i din framtid En naturvetenskaplig utbildning öppnar många dörrar och ger dig oändliga möjligheter i arbetslivet. Efter fem års studier har du fått en bred kompetens och kan arbeta inom många olika områden, men samtidigt fått den spetskompetens som arbetsmarknaden i många fall efterfrågar.
År 1
Första året inleds vanligtvis med en introduktion av det ämnesområde du valt, och du läser olika typer av grundkurser.
Du fortsätter att läsa kurser på grundnivå inom ditt valda ämnesområde. På vissa program kan du under det andra året välja bland flera olika kurser, medan innehållet på andra program är fastställt från början.
År 2
År 3
Under det tredje året läser du fördjupningskurser och gör ett examensarbete om 15 hp. Efter att du slutfört det tredje året har du en kandidatexamen. Därefter kan du välja att gå ut i arbetslivet eller söka till ett masterprogram i Sverige eller utomlands.
Första året på masterprogrammet ägnas åt olika typer av fördjupningskurser. Nu har du möjlighet att specialisera dig inom ett område.
År 4
År 5
Under det sista året förbereder du dig för att gå ut i arbetslivet, eller för att fortsätta studierna på forskarnivån. Det är nu du gör din utbildnings profil unik. Du gör ett examensarbete om minst 30 hp, kanske på ett företag eller en myndighet. Du kan också välja att göra examensarbetet utomlands.
Marin vetenskap Våra hav täcker över 70 procent av jordens yta och sträcker sig över 10 000 meter ner i djupet. Havet utgör en alldeles unik miljö som rymmer en stor biologisk mångfald och många speciella kemiska, geologiska och fysikaliska processer.
Marin vetenskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion och havet som miljö • Det fria vattnet 1 – Grundläggande förutsättningar • Marina undersökningar – Redskap och metoder • Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska metoder för studier av organismer i marina miljöer • Grundläggande evolutionära och ekologiska principer • Det fria vattnet 2 – Processer och mekanismer samt organismers adaptationer År 2 • Kustekosystem 1 – Introduktion till kustekosystem och grunda mjukbottnars struktur, dynamik och antropogena påverkan • Kustekosystem 2 – Hårdbottnars struktur och dynamik • Marina modeller och databaser • Kurs i vetenskapsteori och idéhistoria • Geografiska informationssystem • Världshaven och djupa sedimentbottnar • Hållbar förvaltning av den marina miljön År 3 • Valfria fördjupningskurser i något av ämnena kemi, biologi, geologi eller oceanografi och examensarbete
Att studera havet är att studera en helhet. För att förstå denna helhet behöver du veta hur processerna och livet i havet fungerar samt hur människan på olika sätt både använder och utnyttjar denna unika miljö. Vilken roll har strömmar och vindar – hur transporteras koldioxid och näringsämnen mellan luft och hav, inom vattenmassan och till och från havets botten? Vilka är havens organismer – hur fungerar de, hur samspelar de med varandra och hur reagerar de på förändringar i miljön? I kandidatprogrammet i marin vetenskap har vi tagit fasta på helheten och skapat ett program där du under de två första åren integrerat läser den kemi, biologi, geologi och oceanografi som behövs för att kunna förstå havet som system. Kurserna har alla utgångspunkt i olika marina miljöer och ger dig en bra bas för fortsatta, mer specia liserade studier under det tredje året.
ARBETSOMRÅDE
Efter utbildningen kommer du att kunna arbeta inom en rad olika yrkesområden i Sverige och utomlands. Du kan till exempel jobba med marin teknikutveckling, miljö revision, samhällsplanering eller natur resurshållning, inom det privata näringslivet eller stat och kommun. Du kan också fördjupa dig ytterligare inom området och bli forskare. Vilket yrkesområde du än väljer kommer du att kunna dra nytta av dina ämnesövergripande kunskaper och förmågan att samarbeta med andra.
Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå inom något av våra masterprogram, till exempel i marina vetenskaper. Läs mer på www.science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet marin vetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet 13/A13).
UNDERVISNINGEN
Som student tillbringar du din studietid inte bara i Göteborg utan på de marina fältstationer som finns på Tjärnö utanför Strömstad och på Kristineberg utanför Fiskebäckskil, samt ombord på universi tetets forskningsfartyg.
Läs mer på science.gu.se/ marin
naturvetenskapliga utbildningar
– 23
Fysik Fysik är vetenskapen om materien och de krafter som håller den samman. Fysikens landvinningar påverkar såväl det filosofiska tänkandet som hela vår världsbild, men fysik handlar också om upptäckter som leder till produkter som vi använder i vår vardag.
Fysikprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Mekanik, termodynamik, våg rörelselära och världsbildsfysik • Analys och linjär algebra, flervaria- belanalys och numerisk analys År 2 • Matematisk fysik, elektromagnetism, ellära, kvantfysik och subatomär fysik • Statistik, transformteori och linjär algebra 2 År 3 • Fördjupningskurser i fysik, bland annat atom- och molekylfysik, statistisk fysik och fasta tillståndets fysik • Vetenskapsteori • Valbar kurs • Ditt val av examensarbete, 15 hp Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i fysik inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master
Fysikens kunskap om de lagar som styr allt – från det allra minsta till det absolut största i universum – är basen för all teknologi. Som fysiker har du förmågan att omsätta din kunskap till produkter och tjänster, och föra den tekniska utvecklingen framåt. FYSIKPROGRAMMET
Kandidatprogrammet i fysik ger dig gedigna fysikkunskaper och utbildningen är nära knuten till den forskning som sker i ämnet. Det ger dig nyttiga kunskaper och använd bara färdigheter oavsett om du vill satsa på en karriär inom forskning eller inrikta dig på annan verksamhet inom till exempel det privata näringslivet. Fysik utgör också en viktig grundpelare inom många andra naturvetenskapliga områden. SJUKHUSFYSIKERPROGRAMMET
Sjukhusfysikern är hälso- och sjukvårdens expert på strålning och strålsäkerhet. Arbetet innebär till exempel att medverka till att patienter vid strålbehandling får en optimal behandling och att stråldoserna reduceras så långt som möjligt vid bildgivande diagnostik. Sjukhusfysikern har även till uppgift att utbilda och informera personal, patienter och anhöriga om strålsäkerhet och om olika undersöknings- och behandlingsmetoders förväntade nytta och risker för biverkningar. Verksamheten bedrivs alltså i nära samarbete
med annan sjukvårdspersonal och i många fall även med patienten. Ofta finns också möjlighet att delta i forsknings- och utveck lingsarbete.
Sjukhusfysikerprogrammet 300 högskolepoäng År 1 och 2 • Gemensamt med fysikprogrammet År 3 • Radiofysik
EFTER UTBILDNINGEN
Som fysiker har du ett brett fält av yrken att välja bland. Beroende på vad du fördjupat dig i, kan du till exempel arbeta inom områdena energi, miljö, nanovetenskap, biofysik, astrofysik eller beräkningsfysik, inom industri, på statliga myndigheter eller landsting. Du kan också satsa på en akademisk karriär som forskare genom att söka till en forskarutbildning. Utbildningen till sjukhusfysiker ger gedigna kunskaper och färdigheter inom strålsäkerhet, strålnings fysikalisk mätteknik med mera. Detta efter frågas även inom andra verksamheter, till exempel myndigheter, kärnkraftsindustrin eller medicintekniska företag. UNDERVISNINGEN
40 procent av veckoarbetstiden är schema lagd, främst i form av föreläsningar, räkneövningar och laborationer. Resten av tiden förväntas du ägna åt att läsa, tänka och lösa problem, gärna i samarbete med kurskamrater.
Läs mer på science.gu.se/ fysik
År 4 • Radiofysik År 5 • Eget valt projektarbete • Radiofysik praktik Examen Fysikprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet fysik (Bachelor of Science). År 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of science). Sjukhusfysikerprogrammet: Yrkesexamen som sjukhusfysiker med yrkeslegitimation (300 hp). Sjukhusfysikerprogrammet ger också en medicine masterexamen med huvudområde medicinsk strålningsvetenskap med inriktning medicinsk strålningsfysik. Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskild behörighet för fysikpro grammet: Fysik B, Kemi A, Matematik E eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet 9/ A9). För sjukhusfysikerprogrammet krävs: Biologi A, Fysik B, Kemi B, Matematik E eller Biologi 1, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet 10/A10). Vill du veta mer? www.physics.gu.se/utbildning
EFTER REGN KOMMER REGN? Det ser blött ut för Sverige i framtiden, i alla fall om man får tro forskarna. Statistik och mätningar visar att antalet regndagar på vintern framöver kommer bli allt fler, på grund av den globala uppvärmningen.
LÄS MER OM GEOVETENSKAPLIGA PROGRAMMET PÅ S. 38
Källa: Regionalklimatgruppen vid Göteborgs universitet.
Förändringar i antalet regndagar: < -2 -2 – -1 -1 – 1 1–4 4–7 7 – 11 11–14
26 – naturvetenskapliga utbildningar
< -2 -2 – -1 -1 – 1 1–4 4–7 7 – 11 11–14
Matematik Matematiken är naturvetarnas universella språk framför andra – och numera också samhällsvetarnas och ekonomernas. Samtidigt är matematiken en del av vårt kulturarv. Den fängslar människor med sina utmanande problem, sin koppling till logik och filosofi samt sina estetiska kvaliteter.
Läs mer på science.gu.se/ matematik
Idag används avancerade matematiska metoder inte bara i traditionella tekniska sammanhang, utan också inom en rad nya områden. Matematiken är till exempel grunden när vi ska planera flygrutter, kryptera meddelanden, prissätta optioner eller försäkringspremier, testa läkemedel, utveckla dataspel eller sökmotorer. Behovet av professionell matematikkompetens har därför ökat inom många områden på arbetsmarknaden. Inom forskning används matematiska modeller och analyser för att beskriva verkligheten – alltifrån människans gener till universums födelse. MATEMATIKPROGRAMMET
Matematikprogrammet vänder sig till dig som är matematikintresserad. Programmet erbjuder dig en gedigen och välstrukturerad grundutbildning i matematik och matematisk statistik. Ett naturligt val för dig som redan nu funderar på att gå vidare med studier på avancerad nivå, och kanske med forskning, inom de matematiska vetenskaperna. Med en tillämpad inriktning är du också väl för beredd för arbete inom näringsliv eller offentlig verksamhet. Programmet är krävande, men som lön för mödan får du en utbildning som ger dig stor valfrihet i framtiden. EFTER UTBILDNINGEN
Matematiker efterfrågas såväl av privata näringslivet som av utbildningsväsendet och offentliga sektorn. Som matematiker är du ofta aktiv inom forskning och utveckling, och du kan bland annat arbeta med:
Matematikprogrammet 180 högskolepoäng
• Optimering av resurser med hänsyn till miljö och ekonomi • Signalbehandling inom radar- och mobilteknik • Kryptering för säker kommunikation över internet • Prövning av nya läkemedel • Miljöövervakning av vatten- och luftkvalitet • Kvalitetsstyrning och tillförlitlighets- beräkningar inom industrin • Opinions- och marknadsundersökningar • Riskbedömningar av aktieportföljer • Prissättning av optioner eller försäkringar • Modellering och numeriska beräkningar inom forskning och utveckling • Utbildning
År 1 • Matematik I • Flervariabelanalys • Programmering med Matlab • Numerisk analys År 2 • Linjär algebra II • Sannolikhetsteori och statistik • Objektorienterad programmering • Algebraiska strukturer • Statistical inference • Ordinära differentialekvationer och Matematisk modellering • Optimering alt. Diskret matematik alt. Differentialgeometri
Exempel på viktiga arbetsgivare är teknik-, konsult- och läkemedelsföretag, försäkrings bolag och finansinstitut, samt statliga och kommunala verksamheter som till exempel rör miljö, trafik och ekonomi. UNDERVISNINGEN
Undervisningen bedrivs i form av föreläs ningar och lektioner, samt genom grupp arbeten och datorlaborationer. Grupparbe tena syftar till att ge en djupare förståelse av ämnet samt tränar förmågan att uttrycka sig muntligt och skriftligt i matematiksam manhang. Framgång i matematikstudier förutsätter ett stort mått av självständigt arbete, så endast cirka en tredjedel av den totala arbetstiden är schemalagd. Övrig tid förväntas du läsa, räkna och tänka på egen hand och i samarbete med kurskamrater.
År 3 • Fördjupningskurser och valfria kurser • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i matematiska vetenskaper. Läs mer på science.gu.se/master Examen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet matematik eller matematisk statistik (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en filosofie masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik E eller Matematik 4 (Områdesbehörighet 9/A9 minus Fysik B/2 och Kemi A/1). Vill du veta mer? www.gu.se/matematikprogrammet
naturvetenskapliga utbildningar
– 29
Kemi Allt levande påverkas och styrs av kemiska reaktioner. Behovet av personer med goda kunskaper i kemi finns därför inte bara inom verksamheter som traditionellt förknippas med kemi, utan som kemist kan du arbeta inom en rad olika branscher. Miljövård är till exempel ett område där behovet av kemisk kunskap är stort. Andra arbetsområden som växer snabbt är sådana där kemi gränsar till biologi, medicin och fysik.
Kemiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Grundläggande kemi, matematik och analytisk kemi År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, biokemi och oorganisk kemi År 3 Fördjupnings- och/eller breddningskurser samt kandidatarbete inom något av institutionens forskningsområden: Analytisk kemi · atmosfärsvetenskap · biofysik · biokemi · dermatokemi · elektrokemi · fysikalisk kemi · läkemedelskemi · marin kemi · miljönanokemi · oorganisk kemi · organisk kemi Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kemi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet kemi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).
Kemi spelar en viktig roll i vår vardag och behovet av välutbildade kemister ökar stän digt. Vi erbjuder två utbildningsprogram inom kemiområdet; kemiprogrammet och läkemedelskemiprogrammet. De två första åren ser i princip likadana ut på båda pro grammen med grundläggande kurser i kemi och matematik, medan det tredje erbjuder olika former av specialiseringar. KEMI, KANDIDATPROGRAM
Kandidatprogrammet i kemi ger dig en bred kemikompetens med möjligheter till egna val under utbildningen. Vi har ett brett ut bud av kurser, alla starkt knutna till aktuell forskning inom kemi. Du har också möjlig het att kombinera din kemiutbildning med studier i andra ämnen. Programmet har en laborativ profil, vilket ger dig färdigheter som efterfrågas såväl i arbetslivet som inom forskningen. LÄKEMEDELSKEMI, KANDIDATPROGRAM
Kandidatprogrammet i läkemedelskemi ger dig en gedigen kunskap om organisk syntes och läkemedelskemi. Programmet har ett tydligt fokus mot läkemedelsindustrin och dess sidogrenar, och viktiga arbetsgivare
är de privata företagens forsknings- och utvecklingsavdelningar. EFTER UTBILDNINGEN
Som färdig kemist eller läkemedelskemist kan du till exempel välja att arbeta på olika typer av kemiföretag, inom läkemedels branschen, på livsmedelsföretag eller analysoch synteslaboratorier, med såväl laborativt arbete som forskning och utveckling. Du kan också arbeta med naturvård och miljöskydd inom offentlig förvaltning eller den privata sektorn, eller fördjupa dig på forskarnivå. Arbetsmarknaden för kemister är god, och kemist väntas vara ett bristyrke i framtiden. UNDERVISNINGEN
En stor del av undervisningen består av laborationer. Resten utgörs av föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och projekt arbeten. En del av undervisningen sker i små grupper, och vid laborationerna arbetar du i grupp eller enskilt. Den schemabundna undervisningen omfattar ca 20 timmar i veckan. Kurslitteraturen är främst på engelska. Läs mer på science.gu.se/ kemi
Läkemedelskemiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Grundläggande kemi, matematik och analytisk kemi År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, biokemi och oorganisk kemi År 3 • Fördjupning, profilering och kandidatarbete inom organisk kemi och/eller läkemedelskemi Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kemi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet kemi med inriktning mot läkemedelskemi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskilda behörighet för kemiprogrammet och läkemedelskemi programmet: Matematik D, Fysik B, Kemi B eller Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (Områdesbehörighet 13/A13, undantag ges för Biologi B/2). Vill du veta mer? www.cmb.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar
– 31
VAD VET VI OM FRAMTIDENS TORSK? SKALA 1:10
90 CM
ÅR
32 – naturvetenskapliga utbildningar
1980
Intensivt fiske har gjort att medelstorleken av den nordatlantiska torsken minskat. Från cirka 90 centimeter kring 1980 till ungefär 70 centimeter idag. Torsken hinner inte växa till sig innan den dras upp. De större, äldre torskarna försvinner och kvar finns yngre och mindre fiskar med sämre kvalitet på sina ägg. Hur liten kommer torsken vara om ytterligare 30 år, om inte fiskereglerna ändras?
?
2010
2040
LÄS MER OM MARIN VETENSKAP PÅ S. 22
70 CM
Källa: Göteborgs universitet
Biologi Biologi är läran om livet och livets processer – allt ifrån hur celler fungerar till evolutionens mysterier och organ ismers anpassning. Vill du vara med och skapa en hållbar utveckling och en friskare värld som värnar om biologisk mångfald? Eller fördjupa dig i hur vårt genetiska arv samspelar med vår miljö för att forma oss till dem vi är? Då ska du läsa biologi!
Biologi är mer än bara djur och natur, och biologer behövs överallt i vårt samhälle. Som biolog är du en nyckelperson på många före tag och myndigheter. Du har hela världen som arbetsfält och möjligheten att påverka hur vår natur och miljö ser ut i framtiden.
Biologiprogrammet 180 högskolepoäng
De olika kursmomenten ger dig en bred ämneskompetens inom ämnet biologi. Du får dessutom verktygen för att kunna utveckla din förmåga till ett analytiskt tänkande och problemlösning, liksom kunskaper inom områdena etik och kom munikation.
År 1 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs År 2 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs • Vetenskapsteori/Biostatistik • Stödämnen: Grundläggande kemi, geovetenskap eller GIS (geografiska informationssystem) och biostatistik
BIOLOGI, KANDIDATPROGRAM
Kandidatprogrammet i biologi utgår från ett evolutionärt synsätt. Biologiska strukturer och processer studeras på alltifrån molekylärtill systemnivå. Utbildningen bedrivs i sam verkan mellan olika biologiska ämnesom råden, vilket medför en bred och flexibel profilering. Programmet inleds med ett basblock där du går igenom biologins grunder. Därefter väljer du att fördjupa dig inom de områden som passar dig bäst: molekylär biovetenskap, fysiologi och cellbiologi, evolutionär biologi eller ekologi och naturvård. Programmet avslutas med ett examensarbete inom det fördjupningsområde som du tycker är mest intressant.
MOLEKYLÄRBIOLOGI, KANDIDATPROGRAM
Den molekylära biologin har förändrat vår syn på livsprocesserna och banat väg för en ny utveckling inom bioteknik, biomedicin och växtförädling. Kandidatprogrammet i molekylärbiologi ger dig de grundläggande kunskaperna bakom dessa framsteg och ger dig möjlighet att bli delaktig i den snabba utvecklingen. Studierna utgår ifrån DNA – det ärftliga materialet. Du får lära dig om de mekanismer som styr ärftlighet, och hur en genupp sättning kommer till uttryck i individens egenskaper. Du studerar den genetiska variationen och hur den ligger till grund
År 3 Fördjupningskurser inom fälten ekologi och naturvård, evolutionär biologi, fysiologi och cellbiologi eller molekylär biovetenskap samt examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i biologi inom något av våra masterprogram.
Läs mer på science.gu.se/ master
naturvetenskapliga utbildningar
– 35
för evolutionen. För att förstå människor och våra livsprocesser, studeras olika slags modellorganismer som bakterier, jästsvam par, maskar, växter och möss. Programmet inleds med ett basblock i biologi/molekylärbiolog som består av kurser i cellbiologi, molekylärbiologi och genetik, organismbiologi samt ekologi och evolution. Efter basblocket läser du bredd ningskurser inom främst kemi samt kurser i vetenskapsteori och statistik och försöks planering. Under det tredje året kan du läsa valfria fördjupningskurser inom rekommenderade studiegångar såsom molekylära bioveten skaper, fysiologi och cellbiologi. Programmet avslutas med ett examensarbete inom det fördjupningsområde som du tycker är mest intressant. EFTER UTBILDNINGEN
Biologer arbetar inom många olika områden med varierade arbetsuppgifter beroende på den inriktning man valt på sina studier. Som biolog kan du till exempel arbeta med natur- och miljövårdsarbete inom företag, kommuner, länsstyrelser, Havs- och vatten myndigheten, Naturvårdsverket och som egna företagare eller konsulter.
36 – naturvetenskapliga utbildningar
Efter en molekylärbiologiskt inriktad utbildning kan du till exempel arbeta med laboratorie- och forskningsarbete inom läkemedels-, bioteknik- eller livsmedels industrin, på sjukhuslaboratorier eller vid statliga verk och myndigheter. Biologer jobbar också inom forskning och utbildning vid universitet, högskolor, folkhögskolor och gymnasier. Det är vanligt med arbeten som kräver internationell samverkan så det är en god merit att förlägga en del av utbildningen utomlands. Vid Göteborgs universitet finns det goda chanser till utbytesstudier. UNDERVISNINGEN
Undervisningen är varierad och innehåller både teoretiska och praktiska moment såsom föreläsningar, laborationer, gruppövningar och egna projekt. Kurslitteraturen som ingår är på engelska. Du får räkna med att studierna upptar minst 40 timmar i veckan. Du läser oftast endast ett ämne i taget.
Läs mer på science.gu.se/ biologi
Molekylärbiologiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs År 2 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs • Vetenskapsteori/Biostatistik • Stödämne: Grundläggande kemi År 3 Fördjupningskurser inom molekylär biovetenskap och fysiologi och cellbiologi, samt examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i molekylärbiologi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs för båda programmen Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D. eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13/A13). Examen Biologiprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet biologi (Bachelor of Science). Molekylärbiologiprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet molekylärbiologi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).
Geovetenskap Geovetenskap handlar om samspelet mellan mark, luft och vatten och de ständiga förändringar som jorden utsätts för. Klimatförändringar och dess effekter på samhälle och natur, miljötillståndet i Östersjön och vårt framtida behov av mineralogiska råvaror är några aktuella områden där geovetare spelar en viktig roll.
Geovetenskap är allt från istider till öken spridning, från bergarter till ädelstenar och från översvämningar till tidvatten. Och du behövs som geovetare! Vi lever i en känslig värld där samhällets behov av geovetenskaplig information bara ökar, oavsett om det handlar om att hitta hållbara lösningar för exploa teringen av våra naturresurser eller att undersöka om en viss mark är lämplig att bebygga. Dessutom ställer nya miljölagar och EU-direktiv stora krav på geoveten skaplig kompetens. GEOVETENSKAP, KANDIDATPROGRAM
Under det första året lär du dig hur jordklotet är uppbyggt och hur vår atmosfär och våra oceaner fungerar och interagerar. Du får också lära dig att använda geografiska infor mationssystem (GIS), en kunskap som är viktig i det framtida arbetslivet. Dessutom får du praktisera dina kunskaper genom att använda olika geovetenskapliga undersök ningsmetoder i fält. Under andra året kan du välja kurser inom någon av våra två inriktningar, geologi eller klimatologi. Tredje året fortsätter med fördjupningskurser inom valt område, liksom med kurser i vetenskapsteori och statistik. En del av undervisningen består av praktiska moment som fältarbete och exkur sioner. Under fältarbetena får du använda dina teoretiska kunskaper i praktiken men också bekanta dig med en del av de fältme
toder som används i yrkeslivet. Exkursioner kan ta dig till spännande miljöer runt om Göteborg, men som student har du också möjlighet att följa med på exkursioner till lokaler i till exempel Danmark, Norge, Kina och Spanien. Möjligheterna till utlands studier är också goda. EFTER UTBILDNINGEN
Många geovetare arbetar inom gruv-, bygg eller materialbranschen, ofta som konsulter. Andra arbetar med natur- och miljövård, miljöövervakning, fjärranalys (GIS), eller samhälls- och naturresursplanering inom kommuner, länsstyrelser och statliga myn digheter. Arbetsmarknaden för geologer är mycket god, och bland övriga geovetare råder det balans i förhållandet mellan hur många studenter som utexamineras och antalet arbeten. UNDERVISNINGEN
I utbildningen varvas teori med praktiska moment. Undervisningen omfattar före läsningar, gruppundervisning, seminarier, fältövningar, exkursioner och laborationer.
Läs mer på science.gu.se/ geovetenskap
Geovetenskapliga programmet 180 högskolepoäng År 1 Geovetenskapliga baskurser: geovetenskapens grunder, geografiska informationssystem (GIS), metoder och verktyg om 60 hp. År 2 År två väljer du inriktning mot geologi eller klimatologi. År 3 Tillämpade fördjupningskurser inom berggrundsgeologi, miljö- ochjordartsgeologi, maringeologi eller klimatologi/naturgeografi (ges på engelska) om 30 hp. Kurser i stati stik och vetenskapsteori om 15 hp och ett examensarbete om 15 hp. Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i geovetenskap inom vårt masterprogram. Här kan du specialisera dig för att bli berggrundsgeolog, miljö- och jordartsgeolog eller maringeolog. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudämnet geovetenskap (Bachelorof Science). År 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik D, Fysik B, Kemi B eller Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet 13/A13, undantag ges för Biologi B/2). Vill du veta mer? www.gvc.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar
– 39
Geografi Jorden är människans livsrum. Vill du få insikt i de globala ekosystemen och förstå sambandet mellan den geografiska miljön och människans utformning av samhället? Då ska du läsa geografi!
Som geograf har du en helhetsbild av jorden som människans livsrum och hur vi män niskor disponerar jordytan. Du är välbekant med hur vår jord fungerar vad gäller naturförhållanden, befolkning, samhällsorganisa tion och resurser, både regionalt och globalt. Du har därmed också förmågan att skapa medvetenhet hos andra om globala problem och frågeställningar, som till exempel hur klimatförändringar påverkar vårt samhälle. GEOGRAFI, KANDIDATPROGRAM
Kandidatprogrammet i geografi är en tvär vetenskaplig utbildning, som ger dig både ett naturvetenskapligt och samhällsveten skapligt perspektiv på hållbar utveckling. Du får också lära dig hantera geografens viktigaste verktyg, till exempel kartografi, fjärranalys och geografiska informations system (GIS). Under första året får du kunskaper om jordens olika naturmiljöer och om de effekter människans verksamhet har på omgivningen. Teori varvas med praktiska moment inom GIS och kartografi, samt med fältstudier och exkursioner. Geografins ämnesdelar knyts samman i regionalgeo grafiska studier, som fokuseras på aktuella problemställningar. Andra året kan du välja att läsa kurser motsvarande 60 hp som ger din geografi utbildning en spetskompetens. Det kan till exempel vara kurser inom klimatologi, samhällsplanering, turism, språk, ekonomi,
globala studier, klimatförändringar eller miljövetenskap. Du kan också välja att läsa utomlands. Under tredje året fördjupar du dig i de olika ämnesdelarna, där bland annat klima tets betydelse för det nuvarande landskapets utseende behandlas. De naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiven integreras ytterligare genom studier av sam hällets olika handlingsalternativ för hållbar utveckling. Du gör också ett självständigt arbete i samband med en exkursion och fältkurs utanför Norden. EFTER UTBILDNINGEN
Som geograf kan du arbeta med naturresurs hantering, hållbar utveckling eller riskanalys. Du kan också arbeta med planering och utredning inom näringslivet, den offentliga sektorn eller internationella organisationer. Geografiska informationssystem och digitala kartor är andra viktiga arbetsområden för geografer. Geografens arbetsmarknad är i hög grad internationell.
Geografi programmet 180 högskolepoäng År 1 Baskurser i geografi: • Processer och de stora systemen i naturen • Mänskliga verksamheter och resursanvändning • Omvärldsanalys, regionen som studieområde och globala relationer • Handlingsalternativ för hållbar utveckling, geografiska dilemman • Projektarbeten och geografisk metodik År 2 Valfria kurser om 60 hp med möjlighet att skapa din egen individuella profil, med inriktning mot bland annat språk, ekonomi, naturgeografi/klimatförändringar eller ekonomisk geografi. Du kan också välja att läsa utomlands. År 3 • Fördjupningskurser i geografi: geografiska metoder, fördjupning i kartografi och geografiska informationssystem (GIS), fältkurs samt ett examensarbete.
UNDERVISNINGEN
Examen Filosofie kandidatexamen med huvudämnet geografi (Bachelor of Science).
Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppundervisning, seminarier och labora tioner. Dessutom ingår även fältstudier och exkursioner.
Behörighet Grundläggande behörighet för högskolestudier. Valfria kurser inom programmet kan kräva särskild behörighet.
Läs mer på science.gu.se/ utbildning/ geovetenskapgeografi
Vill du veta mer? www.gvc.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar
– 41
Är detta framtidens törstsläckare? Idag lider miljontals människor av törst och brist på rent vatten, trots att de bor nära havet. Hur lång tid tar det innan vi hittar ett effektivt sätt att rena och göra havsvattnet drickbart? På science.gu.se/ framtidsshopen hittar du fler spännande framtidsprodukter.
science.gu.se framtidsshopen
42 – naturvetenskapliga utbildningar
Nyhet! Med smak av Atlanten.
Kulturvård Hur kan gamla stenskulpturer skyddas från nedbrytning och hur värderas och restaureras gamla trähus? Inom ämnet kulturvård kan du studera byggd miljö, hantverk, slöjd och materiella föremål i ett historiskt och kulturellt perspektiv.
Kulturvård handlar om vårt kulturarv och hur vi ska vårda och ta tillvara föremål och bebyggelse, landskap och trädgårdar. Det är inte självklart hur kulturarvet ska tas om hand och vem som ska besluta. Demokrati, klimatförändringar, mångfald och konflikter om rätten till begränsade resurser påverkar hur vi värnar, vårdar och utvecklar kulturarvet. Utbildningarna inom ämnet kulturvård omfattar både kulturarvets betydelse på gott och ont för människors vardag och konkret kunskap om praktiska åtgärder för att vårda, bevara och utveckla. BEBYGGELSEANTIKVARIE
Är du intresserad av byggnader, landskap, stadsmiljöer och kulturarvsfrågor? Bebyg gelseantikvariskt program är en tvärveten skaplig och yrkesinriktad utbildning som ger dig en gedigen antikvarisk kompetens. Du får kvalificerade kunskaper om hur man undersöker, utvecklar, vårdar och bevarar byggnader, stadsmiljöer och landskap. Under utbildningen lär du dig att sätta in dagens bebyggelse och dess utveckling i ett historiskt och kulturellt perspektiv och du tränas i att reflektera över och definiera dess betydelser och värden. Du får lära dig att kritiskt granska och undersöka de samhälleliga processer inom vilka kulturarv skapas och uttrycks, både historiskt och i
samtiden, i linje med de samhälleliga målen om hållbar utveckling och delaktighet. Utbildningen bedrivs i nära samarbete med såväl den bebyggelseantikvariska sektorn som aktuell forskning och varvar teoretiska och praktiska moment. EFTER UTBILDNINGEN
Bebyggelseantikvarien är expert inom anti kvarisk rådgivning och arbetar bland annat med antikvariska underlag i samhällsplane ringen. Bebyggelseantikvariers arbetsplatser är traditionellt länsstyrelser, kommuner eller museer, men det finns även ett växande behov av bebyggelseantikvarisk kompetens på arkitektkontor och inom områden som kulturarvsutveckling, publik verksamhet och marknadsföring. Många arbetar också i egen regi som antikvariska konsulter. UNDERVISNINGEN
Under utbildningen varvas teoretiska och praktiska moment, där flera har direkt anknytning till pågående antikvarisk verk samhet. Du övas i dokumentation och analys av miljöer, med betoning på materialoch vårdfrågor. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och fältarbete. Dessutom ingår resor, exkursioner, studiebesök och praktik. Tredje året ger för djupad kunskap i bygghantverkets teori och
Bebyggelseantikvarieprogrammet 180 högskolepoäng (studieort Göteborg) År 1 • Bebyggelsehistoria: Till och med förindustriell tid (i ett nordiskt och europeiskt perspektiv) • Professionsområdets spelregler: Översikt problemställningar och tillämpningar • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik I (byggnads- undersökning), studieresor och fältförlagda kurser År 2 • Bebyggelsehistoria : Till och med 1900-talet (i ett nordiskt och europeiskt perspektiv), Bebyggelsehistorisk uppsats • Professionsområdets spelregler: Teori och historia för kulturvård, Teori för bebyggelsehistoriska studier • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik II (fältstudier, kulturmiljövårdens roll och lagstiftning), studieresor År 3 • Professionsområdets spelregler: yrkesrollen, praktik • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik III (kulturmiljöplanering, tillämpande projektarbete), Examensarbete
naturvetenskapliga utbildningar
– 45
historia samt konstruktions- och materiallära. Individuell metodisk eller ämnesmässig fördjupning med hantverksinriktning sker i examensarbetet. BYGGHANTVERK
Är du intresserad av byggnadsvård och vill läsa en yrkesutbildning som fokuserar på byggnadsvårdens hantverk? I det omfattande och kontinuerliga arbetet med att under hålla, vårda och utveckla befintliga byggnader av olika ålder finns ett behov av bygghant verkare. Bygghantverksprogrammet är en yrkesinriktad utbildning som ger dig en gedigen praktisk kompentens för att arbeta inom byggnadsvård och traditionellt hant verksmässigt byggande. Du lär dig att göra byggnadsundersökningar, med bedömning av skador och förslag på åtgärder, och utvecklar din förståelse för bevarande och byggnads vårdens förhållningssätt utifrån ett kultur historiskt och hållbart perspektiv. Du får också grundläggande kunskaper om bygg hantverkens historia och byggnadsvårdens principer. Inom utbildningen kan du välja inriktning mot trä eller mur. EFTER UTBILDNINGEN
Bygghantverkare arbetar med byggnadsvård av olika slag, som restaurering, underhåll, reparation och ombyggnad. Många arbetar också inom nyproduktion, där särskilda hantverkskunskaper efterfrågas. UNDERVISNINGEN
Undervisningsformen är varierad och en stor del av studietiden ägnas åt praktiska moment och övningar. En del kurser är
46– naturvetenskapliga utbildningar
upplagda som fallstudier eller projekt, medan andra bygger på föreläsningar, studieresor, exkursioner och fältarbeten. Du kommer att få arbeta självständigt med individuella uppgifter, men också träna din förmåga att samarbeta och lösa problem i olika gemen samma arbeten. Viss kurslitteratur är på engelska. På en del kurser och moment kommer du att läsa tillsammans med studenter på andra utbildningsprogram. KONSERVATOR
Är du intresserad av gamla kulturföremål och ser en utmaning i bevarandet av dem? Konservatorsprogrammet ger dig stora möj ligheter att kombinera konstnärligt intresse och handlag med naturvetenskapliga och kulturvetenskapliga kunskapsfält. Utbild ningen är tvärvetenskaplig med inslag från främst arkeologi, etnologi, konstvetenskap, kemi, biologi och fysik. Du lär dig hur man undersöker, vårdar och bevarar kulturföremål, och får både teoretiska och praktiska kunskaper inom konserveringsområdet. Utbildningens har tre inriktningar, där varje inriktning ges var tredje år: papper/textil, arkeologiskt/kulturhistoriskt material och måleri. Hösten 2014 antas studenter med inriktningen textil och papper. EFTER UTBILDNINGEN
Konservatorer arbetar med aktiv eller förebyggande konservering inom olika specialområden. Många konservatorer arbetar på museer eller andra offentliga institutioner, medan andra finns inom den privata sektorn. Arbetsmarknaden är i hög grad internationell.
Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Bygghantverkprogrammet 180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Material och arbetsmetoder inom bygghantverk • Metoder för dokumentation, beskrivning och analys av byggnader • Byggnads- och teknikhistoria År 2 • Specialiserade kunskaper inom vald inriktning: mur- eller trä hantverk • Praktik • Byggnadsundersökning År 3 • Praktik • Byggnadskonstruktion, materiallära, teori och metod för hantverkligt utvecklingsarbete • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Konservator, kandidatprogram 180 högskolepoäng (studieort Göteborg) År 1 • Grundutbildning i natur- och kulturvetenskap, konserverings områden och materialgrupper År 2 • Grundutbildning i natur- och kulturvetenskap, konserverings områden och materialgrupper • Fördjupning inom vald inriktning År 3 • Praktik • Fördjupning inom vald inriktning • Examensarbete
UNDERVISNINGEN
EFTER UTBILDNINGEN
Undervisningen består av föreläsningar, laborationer och kemiska analyser, praktiska konserveringsmoment, studiebesök, och fältarbeten. En del kurser är upplagda som fallstudier, och du kommer att arbeta både individuellt och i grupp. Vissa kurser kommer du att läsa tillsammans med studenter på andra utbildningsprogram inom kulturvård. En stor del av kurslitteraturen är på engelska. Handledd praktik vid en konserveringsateljé i Sverige eller utomlands ingår som en del i utbildningen.
Som ledare i slöjd och kulturhantverk har du en bred arbetsmarknad. Du kan arbeta som hemslöjdskonsulent eller kultursam ordnare, men även inom till exempel handeloch turismsektorn eller med pedagogiskt arbete. Den kreativa och kulturella sektorn växer, och efterfrågan på personer med kun skaper om projektledning och entreprenör skap i kombination med ett praktiskt hantverkskunnande ökar i samhället idag.
LEDARSKAP I SLÖJD OCH KULTURHANTVERK
Den här utbildningen vänder sig till dig som vill ha en ledande roll inom slöjd och kulturhantverk. Du kan till exempel arbeta som hemslöjdskonsulent, egen företagare inom olika typer av kulturverksamet eller med pedagogisk verksamhet. Ledarskap i slöjd och kulturhantverk är en unik utbild ning som kombinerar teoretiska kunskaper om slöjd och kulturhantverk med kurser i bland annat projektledning, entreprenörskap och företagsekonomi. Dessutom ingår även praktiska kurser där du får bekanta dig med olika tekniker och material, vilket ger dig en förståelse för de praktiska dimensionerna av slöjd och kulturhantverk.
UNDERVISNINGEN
Undervisningen är varierande och består av föreläsningar, olika typer av handledda mo ment, workshops, studiebesök/exkursioner, seminarier och projektarbeten. Kurslitteratur på engelska förekommer. Programmet ges i Göteborg, med vissa moment under fjärde terminen på Institutionen för kulturvård i Mariestad.
Läs mer på science.gu.se/ kulturvard
Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Ledarskap i slöjd och kultur hantverk 180 högskolepoäng (studieort Göteborg med vissa inslag i Mariestad) År 1 • Ledarskap och projektering • Form, färg och estetik/design- processer • Slöjd och kulturhantverkets praktik 1, textil • Entreprenörskap och företags- ekonomi År 2 • Slöjd och kulturhantverkets praktik 2, textil • Verksamhetsförlagd utbildning • Tillämpad pedagogik • Information och marknadsföring • Slöjd och Kulturhantverkets praktik 3, trä och metall År 3 • Kulturvården teori och historia • Slöjd och kulturhantverkets praktik, verksamhetsförlagd utbildning • Entreprenörskap och företags- ekonomi • Teori och metod • Fördjupningsstudie • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master.
Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk 180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Mark- och ståndortslära • Växt- och biotopkunskap • Undersökning och dokumentation av kulturmiljö • Odling och skötsel i trädgård, park och landskap År 2 • Natur- och kulturlandskapets historia • Kulturvårdens teori och historia • Förökning och skötsel i trädgård och landskap • Kompletterande och fördjupande kunskaper och färdigheter i hantverkliga procedurer År 3 • Utvecklande och bevarande i trädgård, park och natur • Praktik i kulturmiljövårdens hantverk • Fördjupning och projektstudier Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master
TRÄDGÅRDENS OCH LANDSKAPSVÅRDENS HANTVERK
Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk är en yrkesinriktad utbildning som vänder sig till dig som vill arbeta med gröna miljöer eller på annat sätt arbeta med skötsel och utveckling av trädgård, park och landskap. Du får möjlighet att utveckla praktiska kunskaper och färdigheter i odling och skötsel likaväl som hantverkets estetik. Alla moment i utbildningen vägleds av ett ekologiskt, hållbart och humanistiskt för hållningssätt till det gröna kulturarvet. Du lär dig också att dokumentera, analysera och tolka olika miljöer och anläggningar för att kunna upprätta planer för relevanta åtgärds- och skötselförslag. Inom programmet har du möjlighet att välja mellan två inriktningar, Trädgårdens respektive Landskapsvårdens hantverk. EFTER UTBILDNINGEN
Landskapsvårdarens arbetsområde omfattar bland annat skötsel, vård och utveckling av natur- och kulturreservat, tätortslandskap och olika stadsmiljöer. Du kan arbeta med
48– naturvetenskapliga utbildningar
praktisk arbetsledning kring friluftsanlägg ningar, park- och tätortsmiljöer och eko turism, antingen inom det privata näringslivet som konsult eller hos Länsstyrelsen, Skogs vårdsstyrelsen, lantbruksnäringen, kommuner eller annan offentlig verksamhet. Trädgårds hantverkaren har ett brett arbetsfält som omfattar vård, utveckling och förnyelse av privata och offentliga trädgårdar. Många arbetar med att gestalta nya trädgårdar med planer och ritningar och medverkar prak tiskt vid anläggning, medan andra arbetar med förvaltning och skötsel av historiska trädgårdar eller inom kommuner och Svenska kyrkan. UNDERVISNINGEN
Undervisningsformerna är varierade och anpassade till trädgårdshantverkarens och landskapsvårdarens olika arbetsmetoder. Praktisk färdighetsträning varvas med teoretiska moment, som litteraturstudier, föreläsningar och seminarier. Utbildningen innefattar både individuella uppgifter och grupparbeten. Kurslitteratur på engelska förekommer.
Examen Filosofie kandidatexamen i huvudområdet kulturvård med inriktningar (Bachelor of Science). År 4-5 ger en filosofie masterexamen i kulturvård (Master of Science). Behörighet Bebyggelseantikvarieprogrammet: Utöver grundläggande behörighet krävs Historia A, Samhällskunskap A eller Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 1/A1) + särskilt prov (ej obligatoriskt) Konservatorsprogrammet: Utöver grundläggande behörighet krävs Kemi A eller Kemi 1 (områdesbehörighet 8/A8, undantag ges för Fysik B/2, Matematik D/3c) + särskilt prov (obligatoriskt) Bygghantverksprogrammet: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov (obligatoriskt) Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov (ej obligatoriskt) Ledarskap i slöjd och kulturhantverk: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov (ej obligatoriskt)
Läs mer om urval pĂĽ conservation.gu.Âse/ utbildning
Miljövetenskap Vill du arbeta med frågor som rör vår gemensamma framtid? Det miljövetenskapliga programmet har ett starkt fäste i naturvetenskap och behandlar människans påverkan på naturen, kulturföremål, vår hälsa och samhället i stort, och vad vi kan göra för att minska den.
Miljövetenskapligt program med naturvetenskaplig inriktning 180 högskolepoäng År 1 • Miljövetenskaplig baskurs • Naturresurshushållning • Kemi • Ekologi År 2 • Valfri naturvetenskaplig baskurs (bi/ke/geo) • Generella metodkurser i Vetenskapsteori och Statistik • Miljövetenskaplig metodkurs • Föroreningars spridning och effekter på biologiska system
För inte så länge sedan löste man problemen genom att späda ut dem eller gräva ner dem. Idag vet vi att lösningen är en annan – att den grundar sig på ett långsiktigt tänkande och att kunna se till helheten. Att vara miljövetare handlar om att hitta nya material, bränslen, processer och strukturer. Det handlar också om att samarbeta och att arbeta för förhand lingar över nationsgränser. Det miljövetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap berör såväl forntid, nutid som framtid och överskrider både akademiska och nationella gränser. Du får undersöka miljöproblemens orsaker, förlopp och effekter samt studera och utveckla åtgärder för att förebygga och återställa miljöskador. Programmet är tvärvetenskapligt med ett starkt fäste i naturvetenskap, men med kopp lingar till bland annat teknik och samhälls vetenskap. I programmet ingår miljöveten skap, grundläggande naturvetenskap och valfria kurser inom andra ämnesområden.
EFTER UTBILDNINGEN
Miljövetare har i dag en aktiv roll i företag, kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Som miljövetare kan du planera och driva arbetet med samhällets miljö- och hållbarhetsfrågor. Du kan till exempel arbeta med naturresurser, samhällsplanering, natur skydd, mark- och vattenvård, skogs- och jordbruk, avfalls- och kretsloppshantering, livscykelanalyser, miljöledning och miljö konsekvensanalyser. Miljövetare arbetar också i stor utsträckning som konsulter. UNDERVISNINGEN
På det miljövetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning varvas lektioner med fältarbete i intressanta miljöer. En stor del av undervisningen bedrivs i projektform, vilket ökar din förmåga att se dina kunskaper ur ett helhetsperspektiv.
Läs mer på science.gu.se/ miljo
År 3 • En naturvetenskaplig baskurs (bi/ke/geo) • Miljövetenskaplig fördjupningskurs • Valfria kurser alt. kurser i miljö- vetenskap • Miljövetenskaplig examenskurs Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i miljövetenskap inom något av våra masterprogram: • Miljövetenskap med naturveten- skaplig inriktning • Atmosfärsvetenskap • Ekotoxikologi • Miljö- och hälsoskydd Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet 13/A13).
naturvetenskapliga utbildningar
– 51
Farmaci Nya läkemedel utvecklas och lanseras ständigt, vilket ställer höga krav på våra farmaceutiska utbildningar. Genom att vara ämnesövergripande kan de anpassas efter den snabba utvecklingen på området, och ger dig en inblick i såväl naturvetenskap som medicin och teknik.
Receptarieprogrammet /Farmaci 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion • Farmaceutisk kemi • Cellbiologi • Fysiologi och funktionell anatomi År 2 • Farmakologi och sjukdomslära • Immunologi, infektion och tumörbiologi • Praktisk fysiologi och farmakologi • Läkemedelskemi och toxikologi • Galenisk farmaci • Samhällsfarmaci
Våra farmaceutiska utbildningar ger dig kun skap om läkemedelssyntes och metabolism, både kemiskt och biologiskt, samt om kroppens funktioner och sjukdomar. Som farmaceut blir du expert på läkemedel, dess framställning och verkan. Modern läkeme delsutveckling inriktas ofta mot cellens inre maskineri, och du får därför ta del av den senaste kunskapen inom molekylärbiologi och genetik. RECEPTARIEPROGRAMMET
Är du intresserad av naturvetenskap och medicin, och vill hjälpa människor till ett friskare liv? Receptarieprogrammet i Göte borg är en modern yrkesutbildning med läkemedel och information kring läkemedel i centrum. Du får breda och gedigna kun skaper inom kemi, fysiologi, farmakologi och farmaci för att förstå läkemedels verkan i kroppen och dess roll i sjukdomsbekämpning. Du kommer även att lära dig att tolka och förmedla information om läkemedel.
EFTER UTBILDNINGEN
Receptariens yrkesroll har påtagligt förändrats på grund av att fler och mer komplicerade läkemedel introducerats på marknaden. Egenvård och förebyggande hälso- och sjuk vård är spännande områden för receptarien som arbetar inom apoteksväsendets alla sektorer; öppenvårdsapotek, sjukhusapotek, produktionsenheter och läkemedelsinfor mation. Receptarier är också verksamma inom läkemedelsindustri, myndigheter och vid biovetenskapliga forskningslaboratorier. Apotekare arbetar på apotek, men även med forskning och utveckling som arbetsoch projektledare samt som läkemedels informatörer i apoteksväsendet eller läkemedelsindustrin. En farmaceutisk utbildning ger en bred och internationell arbetsmarknad, och kan dessutom leda till jobb inom marknadsföring och försäljning av läkemedel. UNDERVISNINGEN
Föreläsningar varvas med frågestunder, räknestugor och workshops. I undervisningen Apotekarprogrammets huvudämne är farmaci, ingår även praktiska moment som labora det vill säga läran om läkemedels ursprung, tioner, projektarbeten i grupp eller enskilt framställning och användning. Under utbild- samt muntliga och skriftliga presentationer. ningen läser du kemi, cellbiologi, biomedicin En del studiebesök förekommer samt praktik och farmaceutiska ämnen. De biomedicinskt på apotek som är obligatorisk för yrkesexamen. inriktade ämnena handlar om kroppens Laborativa moment inom utbildningen är funktioner, sjukdomar- och läkemedels obligatoriska och en del av dessa innehåller behandling. Det finns också möjlighet att djurexperimentell verksamhet. fördjupa sig inom traditionella farmaceutiska ämnesområden som läkemedelstillverkning eller inom experimentell medicinsk forskning. APOTEKAREPROGRAMMET
År 3 • Författningar • Klinisk farmakokinetik • Rådgivning och kommunikation • Valbar kurs • Praktik • Examensarbete Avancerad nivå År 4 Möjlighet till fortsatta studier för att få en magisterexamen i farmaci. Apotekareprogrammet 300 högskolepoäng För mer detaljerad information om apotekareprogrammet, se sahlgrenska.gu.se/utbildning/ program/apotekare Examen Receptarieprogrammet ger två slutexamina, dels en receptarieexamen (yrkesexamen om180 hp), dels en kandidatexamen med huvudområdet farmaci (Bachelor of Science). År 4 ger en magisterexamen i farmaci (Master of Science (60 credits). Apotekarprogrammet ger apotekarexamen (300 hp). Behörighet Förutom grundläggande behörighet krävs för Receptarieprogrammet: Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik D eller Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet 11/A11) För Apotekarprogrammet: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D eller Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet 13/A13). Vill du veta mer? www.sahlgrenska.gu.se/ utbildning/program/apotekare
Läs mer på science.gu.se/ receptarie
naturvetenskapliga utbildningar–
53
Lärare inom natur vetenskap och teknik Vill du vara med och utveckla framtidens nyckelpersoner och vardagshjältar? Är du redo att inspirera unga till ett naturvetenskapligt tänkande? Då ska du bli ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen! Med ditt engagemang som lärare kommer du att vara med och skapa morgondagens upptäckare och problemlösare.
Oavsett vilka yrken människor väljer har du som lärare en viktig roll att lägga grunden till barn och ungdomars kunskap och lotsa dem ut i samhället. Det finns en stark efter frågan på utbildade lärare inom naturveten skap och teknik – särskilt för årskurs 7-9. Vårt samhälle och framtid behöver duktiga utbildade lärare som kan ta tillvara på elevernas nyfikenhet och frågor om vår komplexa omvärld och hur denna fungerar – att fånga såväl den lilla detaljen som spegla det stora kosmos. ÄMNESLÄRARARPROGRAMMET 270-300 HP
Rollen som ämneslärare förutsätter ett starkt intresse för de ämnen man undervisar i. Som ämneslärare inom naturvetenskap och teknik undervisar du i tre ämnen i grundskolans årskurs 7-9, eller i två ämnen på gymnasie skolan. Båda dessa inriktningar ger dessutom möjlighet att undervisa i lägre åldrar än det som inriktningen i huvudsak avser. Utbildningen består av tre delar: en utbildningsvetenskaplig kärna där du får en generell kompetens för ditt blivande yrke, studier i två eller tre valda ämnen och verksamhetsförlagd utbildning på en skola. Både utbildningen som helhet och verk samheten i skolan utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta ger
dig förutsättningar och verktyg för att bli en engagerad och kunnig lärare. Att arbeta som lärare handlar om att skapa goda möjligheter för alla elever att utvecklas och förstå sig själva och sin omgivning.
Ämneslärarprogrammet 270/300 högskolepoäng Ämneslärare med inriktning mot årskurs 7-9 Utbildningen omfattar tre olika delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) • Ämnesstudier i tre ämnen (180 högskolepoäng) • Verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan Utbildningen omfattar tre olika delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) • Ämnesstudier i två ämnen (210 högskolepoäng) • Verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) Ämnesstudier Biologi Fysik Kemi Matematik Naturkunskap – endast gymnasiet Teknik Dessa ämnen går att kombinera med varandra eller med ett antal andra ämnen. Examen Ämneslärarexamen
Läs mer på lun.gu.se
naturvetenskapliga utbildningar
– 55
Naturvetenskapligt basår Vill du läsa naturvetenskap på universitetet men saknar rätt behörighet? Läs naturvetenskapligt basår!
HÖGSKOLANS BASÅR
Högskolans basår är framtaget för att ge de kunskaper och den behörighet inom ämnesområdena matematik, fysik, kemi och biologi som krävs för att påbörja en universitetsutbildning inom naturvetenskap eller matematik. Basåret innebär ett års heltidsstudier och består av fyra kurser: • Matematik (ger behörighet motsvarande gymnasiets Matematik 4) • Fysik (ger behörighet motsvarande gymnasiets Fysik 2) • Kemi (ger behörighet motsvarande gymnasiets Kemi 2) • Biologi (ger behörighet motsvarande gymnasiets Biologi 2) Varje kurs omfattar 15 högskolepoäng och går att söka separat som fristående kurs ifall du inte behöver komplettera alla ämnen. Basåret är en så kallad ”förutbildning” vilket bland annat innebär att du inte kan räkna in högskolepoängen från basåret i en universitetsexamen.
skapliga utbildningar och du är garanterad en studieplats vid något av följande program vid Göteborgs universitet: • Biologi, kandidatprogram • Biomedicinska analytikerprogrammet • Datavetenskapligt program • Fysik, kandidatprogram • Geovetenskap, kandidatprogram • Kemi, kandidatprogram • Läkemedelskemi, kandidatprogram • Marin vetenskap, kandidatprogram • Matematikprogrammet • Miljövetenskap med inriktning naturvetenskap, kandidatprogram • Molekylärbiologi, kandidatprogram • Receptarieprogrammet/Farmaci • Sjukhusfysikerprogrammet UNDERVISNINGEN
Undervisningen består av föreläsningar, lek tioner, laborationer och seminarieövningar. Under första terminen läser du matematik och fysik parallellt, medan du under andra terminen först läser kemi och därefter biologi. Observera att det ingår obligatoriska moment i kurserna. FÖRKUNSKAPSKRAV
EFTER UTBILDNINGEN
När du har godkänt resultat från basåret är du behörig att läsa vidare vid naturveten
Förutom grundläggande behörighet krävs Matematik C eller Matematik 3b eller 3c.
Läs mer på science.gu.se/ utbildning/ basar
naturvetenskapliga utbildningar
– 57
Tips och råd för dig som vill studera Att välja högskoleutbildning är ett stort steg i livet. För vissa är valet självklart, medan andra funderar länge och kanske väljer om flera gånger. Oavsett vilket som stämmer in på dig, så kan följande information vara bra att ha inför ditt framtida val. Lycka till!
PROGRAM ELLER KURS?
Ett utbildningsprogram består av en rad olika kurser, valda för att du ska få en heltäckande och relevant utbildning som fyller arbetsmarknadens behov. Som programstudent har du ändå möjlighet att göra ett antal aktiva val, beroende på vilket program du läser. Istället för att läsa ett program kan du välja att kombinera olika fristående kurser, och på så sätt utforma din egen utbildning. Det kräver lite mer plane ring, så kontakta i så fall en studieväg ledare för att få mer information om vad som krävs för att du ska kunna ta ut en examen. TRE ELLER FEM ÅR?
Vi erbjuder treåriga kandidatprogram, det vill säga utbildningsprogram om 180 hp som ger en kandidatexamen. Programmen kräver inte någon tidigare högskoleutbildning, utan du är behörig att söka till dessa direkt efter gymnasiet. Behörighetskraven för varje enskilt
58– naturvetenskapliga utbildningar
program varierar, så kolla noga vad som gäller. När du tagit din kandidatexamen kan du välja att gå ut i arbetslivet. Du har fått en god grund att stå på, men i många fall kräver arbetsgivare att du har en djupare, mer specialiserad utbildning. En sådan får du genom att läsa ett masterprogram. Våra masterprogram är tvååriga (120 hp) och ger dig en masterexamen (Master of Science). Undervisningen sker på engelska och du läser tillsammans med utländska studenter från hela världen. Efter fem års studier har du fått en heltäckande utbildning som möter arbetsgivarnas krav. Därefter kan du söka dig till det privata näringslivet, till den offentliga sektorn eller kanske starta eget.
i alla program, antingen som enskild kurs eller som en del i flera kurser. Initiativet till kurserna har kommit från arbetsgivare som anser att dessa kunskaper saknas hos dagens utexami nerade studenter. Du som påbörjar en utbildning hos oss får därmed en unik spetskompetens utöver din ämnes kunskap, som gör dig attraktiv bland arbetsgivare.
STUDIEVÄGLEDNING Vill du veta mer om vilka valmöjlig heter som finns ska du kontakta studievägledaren för respektive utbildning. Med honom eller henne kan du diskutera hur du ska kombi-
GEMENSAMMA KURSER
nera din utbildning utifrån dina egna
I våra utbildningsprogram på kandidat nivå ingår motsvarande en halv termin med kurser inom ämnesområdena statistik och vetenskapsteori. Dessutom finns kommunikation med som ämne
intressen. Kontaktuppgifter finns på www.science.gu.se/utbildning/ studievagledning
SÅ HÄR ANSÖKER DU Ansökan till program och kurser vid Göteborgs universitet sker via webbportalen antagning.se. Mer information finns på www.science.gu.se/utbildning.
Vill du läsa en masterutbildning? När du tagit din kandidatexamen, antingen vid Göteborgs universitet eller vid något annat lärosäte, kan du söka ett av våra masterprogram. De är internationella och vänder sig även till utländska studenter. Läs även mer på science.gu.se/master
Sista ansökningsdag:
15 APRIL 15 OKT
Höstterminen 2014
Vårterminen 2015
• Atmosfärsvetenskap
• Komplexa adaptiva system
• Biodiversitet och systematik
• Kulturvård
• Biologi
• Marina vetenskaper
• Ekotoxikologi
• Matematiska vetenskaper
• Fysik
• Materialfysik och biologisk fysik
• Fysisk oceanografi
• Miljö- och hälsoskydd (på svenska)
• Genomik och systembiologi
• Miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning
• Geovetenskap
• Molekylärbiologi
• Kemi
• Organisk kemi och läkemedelskemi
!
Ute i sista minuten?
Missar du sista ansökningsdag kan du göra en sen anmälan via antagning.se till de flesta program. Läs mer om hur du går till väga på www.antagning.se.
naturvetenskapliga utbildningar
– 59
FESKEKÔRKA
Göteborgs universitet ligger mitt i de centrala delarna av staden. När du studerar hos oss har du tillgång till allt en storstad har att erbjuda. Här ser du på vilka platser vi finns.
Göteborgs universitet
Naturvetenskapliga utbildningar
Sevärdheter
CENTRALSTATION NORDSTAN
NYA ULLEVI TRÄDGÅRDS_ FÖRENINGEN
HEDEN
AVENYN
GÖTAPLATSEN
SLUTA ALDRIG FRÅGA
Sluta aldrig fråga
s. 4
Matematik
s. 28
Havet studeras bäst vid havet
s. 6
Kemi
s. 30
Pssst... Kusten är klar!
s. 8
Biologi
s. 34
Apotekare, farmaceut eller forskare?
s. 10
Geovetenskap
s. 38
På jakt efter morgondagens energikällor
s. 12
Geografi
s. 40
Vad händer med Antarktis?
s. 14
Kulturvård
s. 44
Tidigare studenter berättar vad som händer sen
s. 16
Miljövetenskap
s. 50
Framtiden behöver fler biologer
s. 18
Farmaci
s. 52
Investera i din framtid
s. 20
Lärare inom naturvetenskap och teknik
s. 54
Marin vetenskap
s. 22
Naturvetenskapligt basår
s. 56
Fysik
s. 24
Tips och råd för dig som vill studera
s. 58
Naturvetenskapliga fakulteten, Box 460, 405 30 Göteborg. www.science.gu.se