Naturvetenskapliga utbildningar vid Göteborgs universitet 2015/2016

NATURVETENSKAPLIGA

UTBILDNINGAR På Göteborgs universitet finns ett av Sveriges största utbud av program och kurser inom naturvetenskap, matematik och kulturvård. Idag läser närmare 6 000 studenter hos oss.

2015/ 2016

Om allt går som planerat så kommer Marija Cvijovics forskning hjälpa oss människor till ett längre och friskare liv. Läs mer om hennes projekt och våra utbildningar!

Tema:

Framtidens utmaningar – SLUTA ALDRIG FRÅGA

Marin vetenskap 24 Fysik 26 Matematik 30 Kemi 32 Biologi 36 Geovetenskap 40 Geografi 42 Kulturvård 44 Miljövetenskap 50 Farmaci 52 Lärarutbildning 54 Naturvetenskapligt basår 56

NATURVETENSKAPLIGA

UTBILDNINGAR REDAKTÖR Camilla Persson UTBILDNINGSANSVARIG Stefan Hulth, vicedekanus Marie Strandevall, utbildningsledare REPORTER Robert Karlsson FOTO OMSLAGSBILD Malin Arnesson FOTOGRAFER Malin Arnesson Johan Wingborg Kristian Sahlberg Tobias Davidov Robert Elmegård, Superstudio MEDIABANK GÖTEBORG & CO Johannes Berner Beatrice Törnros Elisabeth Dunker GETTY IMAGES STOCK 4B-RF Stockbyte Fotosearch Chad Baker NASA/SPL Michael Melford Seishi Nakano/Aflo BESÖKSADRESS Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Guldhedsgatan 5A 413 20 Göteborg E-POST info@science.gu.se WEBBPLATS science.gu.se REKLAMBYRÅ Mecka TRYCK Elanders

2 – naturvetenskapliga utbildningar

Sluta aldrig fråga Hur kan vi med hjälp av matematik hitta lösningen på åldrandets gåta?

Vad betyder vårt kulturarv för framtidens samhälle? Hur kan en miljövetare bidra till att lösa de globala utmaningarna? Nanomagneter, är de lösningen på vårt allt större behov av att lagra data? Naturvetenskapen finns överallt och vi är de som aldrig slutar fråga. För oss är nyfikenheten det viktigaste som finns. Den driver mänskligheten framåt. I vår värld genererar frågorna oftast vetenskapliga upptäckter. Ibland förändrar de våra liv.

Naturvetenskapen passar dig som ifrågasätter och kritiserar, som vill se samband och lösa problem och som fascineras av naturens variation och komplexitet.

I det här magasinet träffar du forskare och studenter som söker svar på natur­vetenskapens frågor. Och du hittar även alla våra utbildningar.

Välkommen.

ELISABET AHLBERG Dekanus Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet

Uppdrag: Ge mänskligheten ett bättre liv

Pssst... Kusten är klar!

Det började med Discovery Channel

Tips och råd för dig som vill studera

58

Inspektör, handläggare eller rådgivare?

12

Fysik

26

10

6

20

Havet studeras bäst vid havet Två tredjedelar av jordens yta täcks av hav. Världshaven påverkar även livet på land, och naturvetare världen över arbetar på olika sätt med att undersöka den marina miljön. Men fler naturvetare behövs – utmaningarna är nästan oändliga.

Göteborgs universitet är känt för sin marina profil.

Här finns några av landets främsta forskare inom det marina området.

Göteborgs universitet är sedan ett halvt sekel tillbaka känt för sin marina profil. Universitetet är i dag ett av landets största inom marin forskning och utbildning, och här finns några av Sveriges främsta forskare inom området.

En fjärdedel av den naturvetenskaplig forsk­­ningen som bedrivs vid universitetet sker inom det marina området, som är vårt starkaste profil­ område. Vi kan därför erbjuda marina kurser i biologi, kemi, geovetenskap och oceanografi med nära anknytning till aktuella och samhällsnära problem för havsmiljön. i Göteborg kopplar vi teoretiskt lärande till praktiska observationer på och vid havet. Närheten till havet gör studiemiljön extra lärorik och stimulerande. Vi har några av Europas största och mest moderna fältstationer med välutrustade laboratorier. Dessutom bygger I DE MARINA UTBILDNINGARNA

Göteborgs universitet ett helt nytt forskningsfartyg som ska tas i bruk hösten 2015. inför ett framtida hållbart samhälle är kopplade till havet. Övergödning är ett exempel, med algblomning som vi bland annat ser i Östersjön. Ett annat är koldioxid­ utsläppen, där havet tar upp ungefär en tredjedel av alla koldioxidutsläpp från fossila bränslen.

En tredje utmaning är att hitta sätt att producera båtbotten­färger som inte skadar miljön, men som samtidigt är tillräckligt effektiva.

Ett annat viktigt område rör den biologiska mångfalden i havet som hotas av utsläpp, klimatförändringar och främmande arter som tar sig in i våra vatten.

Det finns mycket att göra inom det marina området. Är du sugen på att anta utmaningen?

MÅNGA AV VÅRA UTMANINGAR

naturvetenskapliga utbildningar

–5

Pssst... Kusten är klar!

Västkustens flaggskepp Göteborg är en levande stad. Är det inte det ena så är det garanterat det andra. Med ett öppet och dynamiskt kulturliv är Göteborg svår att inte tycka om. Här finns en initiativrik anda där studier och arbete går hand i hand, och tillsammans för utvecklingen framåt.

6 – naturvetenskapliga utbildningar

Varför valde du Göteborgs universitet?

KRISTOFFER ÄRNBÄCK BEBYGGELSEANTIKVARIEPROGRAMMET

»Jag har alltid varit intresserad av gamla saker. När jag läste om programmet tyckte jag att blandningen av kulturaspekt och hållbar utveckling lät väldigt rolig.«

Staden på G Göteborg är en liten storstad fylld med nöjen och upplevelser för alla. Genom stadskärnan tar du dig bäst runt till fots och har alltid nära till konsertscener, teatrar, museer, nattklubbar, biografer och sportevenemang. Här hittar du större arenor som Nya och Gamla Ullevi, anrika Lisebergshallen och Scandinavium men också en härlig klubbscen som bjuder till dans. På klubbarna runt Avenyn kan du uppleva Göteborgs pulserande uteliv.

Förutom det ordinarie utbudet finner du stora internationella mässor och festivaler, som Göteborgs Filmfestival, Way Out West, Vetenskapsfestivalen och Bok & Biblioteksmässan. Göteborg är staden med variation.

AMANDA HELMSTAD NATURVETENSKAPLIGT BASÅR

»Jag planerar att läsa tandläkar-

Guldkorn Göteborgs café- och restaurangutbud är större än någonsin vilket medför guldkorn värda att besöka. Vid Magasinsgatan hittar du trendiga caféer där mysfaktorn är total. Ett måste för dig som älskar att smutta på en kopp välrostat kaffe till studieboken. En annan studentfavorit är lunchrestaurangerna i Saluhallen där man får en riktigt god måltid för några tjugolappar. Rekommenderas varmt.

Med Göteborgs läge vid havet kommer också ljuvliga sommartider och underbara trädgårdar där du kan slappna av. Ta gärna en cykeltur ut till Saltholmen och känn havsbrisen slå mot dina kinder eller njut av Botaniska trädgårdens blomsterliv.

utbildningen och behöver därför komplettera några ämnen. Det är trevligt att kunna göra det på högskolan.«

NILS-PETTER SKÖLD KEMIPROGRAMMET

»Jag vill arbeta med att rena vatten, och jag har hört via vänner och via media att kemiutbildningen i Göteborg är bra.«

naturvetenskapliga utbildningar

–7

Nyfiken på framtiden?

Hur kommer Göteborg, Sverige och världen se ut i framtiden?

Som naturvetare är du med och driver utvecklingen framåt.

På följande sidor kan du läsa mer om vad Marija, Randy, Martin, Ingalill och Susanna tror om framtidens utmaningar, och hur du själv kan vara med och påverka.

Sluta aldrig fråga.

Uppdrag:

Ge mänskligheten ett bättre liv Om allt går som planerat så kommer forskaren Marija Cvijovic göra så att vi människor kommer att få längre och friskare liv.

Och om allt går som planerat så kommer hon att göra det med hjälp av matematik och jäst.

Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson

Hittills har ganska mycket gått som planerat för Marija Cvijovic – redan som sjuåring i föräldrahemmet i Belgrad hade hon bestämt sig för att det var matematik som hon ville arbeta med. När hon lagade mat med sin mamma pratade hon mest om olika geometriska figurer i grönsakerna, och när hon var på stranden hade hon med sig böcker med matematiska problem.

– Jag var ganska mycket en ”geek”, säger hon och ler. För mig är matematik grundstenen till allting. Om du kan matematik så kan du arbeta med nästan vad som helst, från ekonomi till biologi, från att göra riskanalyser till att framställa läkemedel. Och när du har mate­matikkunskaperna så är du inte begränsad utan du kan byta mellan helt olika yrken.

När hon beskriver jästcellerna pratar hon om ”moderceller” och ”dotterceller”.

Det tar tre timmar för en modercell att få en dottercell, och samma modercell kan få upp till 25 dotterceller. Men de första dottercellerna är friskare än de som kommer där efter.

– Det handlar om att olika proteiner i cellen blir dåliga, berättar Marija.

Hon ritar snabbt upp ett schema med diagram och pilar över hur cellerna delar sig.

– Modercellen åldras och producerar inte längre lika bra avkomma. Men när dottercellen i sin tur får egna dotterceller då är de cellerna lika friska som de första cellerna – på något sätt har alltså cellerna rensat sig själva från dåligt material. Vi vill veta hur det går till. förökar sig snabbt är de en mycket bra modellorganism för att studera flera biologiska processer, inklusive åldrande. Som matematiker skapar Marija detaljerade modeller med hypoteser om hur cellerna fungerar. Modellerna gör även att det går att se vad som inte kommer att fungera så att hon och hennes kollegor inte behöver lägga tid på det.

EFTERSOM JÄSTCELLERNA

och lärare i matematik, och hennes arbete handlar om något av det mest grundläggande som finns: Åldrande. I år fick hon sex miljoner i forskningsanslag för projektet ”Matematiska modeller av åldrande och föryngring” där hon tillsammans med biologer undersöker hur åldrandet går till i jästceller.

I DAG ÄR HON FORSKARE

10 – naturvetenskapliga utbildningar

om hur åldrandet av cellerna går till och vad som händer med dem går det lättare att förstå sjukdomar som Alzheimers och Parkinson.

Cellerna från olika organismer är olika varandra, men proteinernas åldrande i dem är lika varandras. Det långsiktiga målet och utmaningen är att hindra cellen från att skapa dåliga proteiner.

– I dag blir vi kanske 85 år gamla, men de sista åren sitter vi ofta på ålder­ domshem. Om vi kan förstå de här sjukdomarna bättre så kanske vi inte kommer att leva längre, men vi kan få mindre sjukvård och mindre antibiotika.

Vi får ett bättre liv!

Så – framgångsrik forskare, miljon­ anslag, spännande samarbeten med andra naturvetare, barndomsdrömmarna förverkligade: Är Marija Cvijovic nöjd så?

Inte då! Hennes drivkraft är fortfarande att se glädjen i ögonen på en student som har lärt sig något nytt. Eller att själv få ännu en aha!-upplevelse i sin forskning.

– Man blir inte klar med matematik.

Det är som att bygga ett hus – man börjar med en grund, sedan bygger man på med fler och fler byggstenar.

Man lär sig alltid mer.

MED KUNSKAPERNA

» Matematik är grundstenen till allt. «

MARIJA

Namn: Marija Cvijovic Ålder: 37 Familj: Man och två barn Gör: Forskare vid institutionen för matematiska vetenskaper På fritiden: ”Jag läser väldigt mycket – allt från designtidningar till Ingmar Bergman-biografier på serbiska. Och just nu bygger jag mycket Lego tillsammans med min son!”

Om Göteborg: ”Lagom stort – här finns allt man behöver, men man går inte vilse. Invånarna är snälla och glada, och det märks att det är en studentstad. Och så är det nära till havet.”

Se filmen där Marija berättar mer om matematikens framtida utmaningar! science.gu.se/intervjuer naturvetenskapliga utbildningar

– 11

Inspektör, handläggare eller rådgivare?

Martin Grims intresse för miljöfrågor väcktes redan under gymnasietiden. Nu är han snart färdig miljövetare.

Text Hans Alexandersson Foto Tobias Davidov

Vi träffas i det gamla Palmhuset i Trädgårdsföreningen. Den syrerika luften serverar en behaglig bakgrund till vårt möte. Martin är i slutfasen av sin utbildning och väntar på att få sitt examensarbete godkänt. miljöintresse har funnits där sedan gymnasietiden.

Han läste en kurs om miljöteknik och fick upp ögonen för klimatförändringar och vindkraft. Det väckte en fascination för ämnet och gjorde miljövetenskap till ett självklart val när han skulle studera på universitetet.

Introduktionskursen gav en över­ gripande bild, allt från hur väderfenomenet El Niño fungerar till människans påverkan på klimatet.

– Det positiva med utbildningen är att den är tvärvetenskaplig. Man får studera allt från biologi, kemi och ekonomi. Jag valde att fokusera på geologi. Tillsammans med övriga ämnen ger det en vid världsbild.

Dessutom är det kul med variation, man tappar aldrig intresset.

MARTINS GRIMS

växte intresset för miljögifter och hur de påverkar olika organismer. Det blev även ämnet han kom att skriva sitt examensarbete om.

– Studien fokuserade på material­ val till en ljudabsorberande väggpanel.

Min analys och mitt förslag var att välja bort polyester, som faktiskt är gjort av råolja, mot ett miljövänligare alternativ.

SENARE I UTBILDNINGEN

12 – naturvetenskapliga utbildningar

arbetat för Greenpeace. Som medlemsvärvare fick han en chans att prata miljö­ frågor med människor. Det är något han vill fortsätta med på en framtida arbetsplats.

– Efter examen satsar jag på ett jobb som miljöinspektör, miljöhandläggare eller miljörådgivare. Mitt mål är att vara ute och undersöka verksamheter och se till att de följer miljölagarna. Det kan till exempel vara att följa vatten nedströms från industriområden för att kontrollera att man inte släpper ut för mycket miljögifter.

TIDIGARE HAR MARTIN

MARTIN KOMMER ursprungligen

från Vänersborg. Som student i Göteborg

uppskattar han det breda utbudet av uteliv och kaféer. Planen är att stanna kvar efter examen även om jobb utomlands inte är helt uteslutet. Det finns många platser där miljöfrågorna är eftersatta.

– För några år sedan var jag i Peru. Där lämnar miljölagarna mycket att önska. I Lima såg man sällan solen på grund av all smog.

Under studieperioden var före­ läsningarna utspridda på lite olika sätt. Ibland på förmiddagen, ibland på eftermiddagen. Det gav gott om tid att plugga inför tentor och projektarbeten. Men för Martin är det snart dags att bege sig ut i arbetslivet. För en bättre miljö.

MARTIN Namn: Martin Grim Ålder: 26 Bor: Rambergsstaden, Göteborg Familj: Mamma, pappa, tre syskon Senaste resan: Cykelsemester i

Se filmen där Martin berättar mer om miljövetenskapens framtida utmaningar!

Danmark Intressen: Produktdesign

science.gu.se/intervjuer

» Det är kul med variation.

Man tappar aldrig intresset. « naturvetenskapliga utbildningar

– 13

» Många konservatorer har i grunden ett hantverksintresse. «

Tittar bakåt för att se framåt

Att hon skulle bli forskare var långt ifrån självklart. Istället var det hennes praktiska arbete som målerikonservator som ledd henne dit.

– Jag ville få svaret på alla de frågor som uppstod i mitt dagliga arbete, säger universitetslektor Ingalill Nyström.

Text Camilla Persson Foto Malin Arnesson

Vi träffar Ingalill Nyström på institutionen för kulturvård, där hon i dag både forskar inom området och undervisar blivande konservatorer. Intresset för måleri har funnits med sedan hon var liten, men det var under sina femton år på en konservatorsateljé som tankarna på att forska började ta form.

Hon arbetade med restaurering och konservering av sydsvenska bonader, där uppdragsgivaren var kommuner och muséer. Många frågor uppstod under arbetets gång. Hur kom det sig att bonaderna hade stått sig så väl, trots att de använts flitigt och hängts upp vid högtidliga tillfällen? Vad innehåller pigmentet i bonaden, och vilket bindmedel användes?

– Jag hade nog alltid tänkt att jag skulle jobba praktiskt, men helt plötsligt dök forskning upp som en möjlighet, säger Ingalill Nyström.

Frågorna blev också början till hennes doktorsavhandling, där hon genomförde spektroskopiska analyser av färg och teknik i sydsvenska bonadsmålningar från 1700-1870. För två år sedan disputerade hon, och har sedan dess blivit en framgångrik forskare inom området.

Ingalill är vad som kallas för en conservation scientist, det vill säga en naturvetare med inriktning mot kulturvård. Hon har nämligen även läst kemi, kunskaper som kommer väl till pass i hennes nya forskningsprojekt vars syfte är att få veta mer om de färger som användes i Hälsingegårdars interiörer.

Forskarutbildning Forskarstuderande eller doktorand är två ord för samma sak, det vill säga en person som antagits till en forskarutbildning. En forskarutbildning bedrivs vanligen under fyra till fem år.

Ett projekt som hon, tillsammans med sju andra forskare, fick 14 miljoner från Vetenskapsrådet för att genomföra.

– Många konservatorer har i grunden ett hantverksintresse.

De har kanske själva jobbat praktiskt med att måla, sy eller snickra. Men det finns också andra vägar, och vi behöver fler konservatorer med kemibakgrund, säger Ingalill.

Vid Göteborgs universitet sker utbildning och forskning nära varandra. Många forskare är precis som Ingalill Nyström också lärare, och i korridorerna pratas det både utbildning och forskning. På så sätt får studenterna ta del av det senaste inom forskningen.

– Det är viktigt att ha forskning nära grundutbildningen, och som forskare tar jag ofta in delar i undervisningen som jag tittat närmare på i min forskning.

Inom området kulturvård handlar det mesta om bevarande och att blicka bakåt. Men vad finns det för framtida utmaningar för konservatorer?

– Klimatförändringar och luftföroreningar är en framtida ut­maning som vi står inför. Vad händer med vårt kulturarv när till exempel gamla byggnader förstörs av utsläpp eller hamnar under vatten när vattennivån höjs? En annan ut­ maning är att försöka minska på användandet av kemikalier vid konservering, och på så sätt tänka både på sin hälsa och på miljön.

Doktorsavhandling Doktorsavhandlingen är det vetenskapliga arbete som är resultatet av en forskarutbildning. När doktorsavhandlingen godkänts, får doktoranden en doktorsexamen (Ph.D.).

Disputation Tillfälle där doktoranden presenterar sin doktorsavhandling.

DEKORERADE INTERIÖRER I HÄLSINGEGÅRDAR - En holistisk studie av ett kulturhistoriskt världsarv

Hälsingegårdar är de närmare tusen gårdar i Hälsingland som uppfördes av välbärgade bönder under slutet av 1700-talet och 1800-talet. De byggde speciella salar i sina gårdar som endast användes för fest, och dekorerade dessa på olika sätt i form av målningar. Syftet med Ingalill Nyströms senaste projekt är att få fram ny och fördjupad kunskap om bland annat färgen i Hälsingegårdarnas dekorationsmåleri, dekorerade målade möbler och mönstrade textilier.

naturvetenskapliga utbildningar

– 15

Vad händer sen?

Tidigare studenter berättar om livet efter examen.

Läst geo­ vetenskap

Läst kulturvård

TORBJÖRN EKFELDT SURVEY MANAGER, MMT AB

MARIE TEIKE BYGG- OCH PROJEKTLEDARE VBK AB

Fiske och dykning hade alltid intresserat mig.

Steget till att läsa maringeologi, som är en del av geovetenskapen, kändes ganska naturligt. Jag insåg snabbt att geovetar­utbildningen kunde ge mig massor av olika vägar att välja mellan, även om jag visste att jag ville jobba med havet.

För mig var geovetenskap ett spännande ämne som dessutom visade sig vara tvärvetenskapligt.

Vi läste bland annat geologi, meteorologi, natur­ geo­grafi och oceanografi. Otroligt varierande.

Efter examen började jag jobba som mättekniker här på MMT. Det innebar många expeditioner till bland annat Nordsjön och Medelhavet med båtar som mäter havsbottnen med sonar, eller med hjälp av under­­vattensfarkoster. Idag, som survey manager, har jag en större andel skrivbordsarbete men då och då kommer jag fortfarande ut på expeditioner.

Jag hade jobbat i några år som snickare när jag kände att jag ville börja plugga. Valet låg mellan arkitekt eller en utbildning med byggteknisk inriktning. Efter ett besök på skolan blev jag övertygad. Byggnadsteknik passade mig bäst.

Idag räknas den som en del av utbildnings­om­rådet kulturvård. Roligast på utbildningen var nog att man fick arbeta mycket ute på riktiga arbetsplatser.

Bland annat fick vi syssla med takomläggningar på äldre byggnader. Den jämna fördelningen mellan teori och praktik trivdes jag också bra med.

Idag jobbar jag både som bygg- och projektledare med olika uppdrag, till exempel ombyggnaden av miljonprogrammet i Göteborg. Jag planerar själv när mina kontorsdagar är och när jag ska besöka bygget. Projektet kräver en hel del planering men innehåller även en del estetiskt tänkande, vid till exempel materialval. Jag trivs bra här.

16 – naturvetenskapliga utbildningar

Läst miljö­ vetenskap

Läst bygg-­ ­hantverk

ARVID JOGBRATT MILJÖKONSULT PÅ SWECO ENVIRONMENT

MARIA GRÖNBERG EGENFÖRETAGARE, ASPEN KULTURBYGG AB

Jag har alltid varit intresserad av miljö och att göra affärer. Från början läste jag ekonomi, men det kändes inte riktigt som något jag ville jobba med på heltid. Att läsa miljövetenskap gav mig en praktisk anknytning till båda mina intressen.

Miljövetenskap är ett väldigt brett ämnesområde, vilket gör att många dörrar står öppna inför arbets­ livet. Jag blev intresserad av miljökemi och hur tungmetaller påverkar alger och dess användning inom biogasproduktion. Utmaningen att lösa miljö­problem och samtidigt hitta en ekonomi i det var något jag fastnade för.

Idag jobbar jag som miljökonsult. I mitt arbete leder jag egna projekt och utvärderar bland annat ny teknik för biogasproduktion såväl som vatten­ rening. Det är när miljöutveckling och ekonomi förenas som de riktigt stora förändringarna kan ske, och att hitta dessa lösningar tycker jag är fantastiskt kul att jobba med.

Jag har alltid tyckt om att arbeta med händerna.

Möjligheten att kombinera detta med mitt andra stora intresse, folklivshistoria, var anledningen till att jag valde att läsa bygghantverk.

Utbildningen hade fokus på traditionellt hantverk och byggnadsvård. En stor del av lärandet var praktiskt. Bygghantverk är en kunskap du inte bara kan läsa dig till, utan man måste prova. Vi lärde med händerna helt enkelt.

Idag är jag hantverkare med specialinriktning på gamla material och tekniker. Jag har egen firma och jobbar med både institutioner och privatpersoner.

Nyligen hjälpte jag till att restaurera en 1700-talsbyggnad, både in- och utvändigt.

Det bästa med mitt yrke är att jag ständigt får upptäcka och lösa problem. Vad som helst kan dölja sig under en äldre fasad. Gamla hus bär på en historia som inte finns nedtecknad. Ett slags facit på hur man jobbade och bodde förr. Det känns viktigt att se till att den kunskapen inte försvinner.

Läst miljö­ vetenskap

FRIDA HÖK PROJEKTLEDARE, KEMIKALIESEKRETARIATET Miljövetenskap blev jag intresserad av redan på gymnasiet. När jag kom in på universitetet var det ett ganska nytt ämne. Här diskuterade vi de verkligt stora frågorna för planeten, men samtidigt kunde vi dyka ner i riktigt smala ämnen som miljöjuridik. Variationen passade mig bra och man fick ett bra perspektiv på det man studerade.

Idag jobbar jag på en miljöorganisa­tion som vill stärka EU:s kemikalie­politik.

Som projektledare försöker jag hitta sätt att påverka politiker till att ta progressiva beslut i kemikaliefrågor. I dag finns det många produkter på marknaden som innehåller hormonstörande ämnen som är skadliga för oss människor. De finns till exempel i kläder, elektronik och hygienprodukter. På Kemikaliesekretariatet försöker vi skapa bättre kontakt mellan miljö­forskare och de som stiftar lagarna.

naturvetenskapliga utbildningar

– 17

Doktorerat i mikrobiologi

SUSANNA FALKBRING PRODUKTUTVECKLARE, MÖLNLYCKE HEALTH CARE Jag läste natur på gymnasiet och hade alltid en tanke att plugga vidare.

Kemi och biologi kändes spännande.

Jag är nyfiken och vill veta hur grejer fungerar. När jag kom in på molekylärbiologi märkte jag ganska snabbt att det passade mig.

Under utbildningen fastnade jag för biologi och genetik, hur celler fungerar i detalj. En matematisk formel har regler, men i biologin fungerar det helt annorlunda. Levande material går inte att kontrollera. Det är dy­nam­iskt och spännande. Och frustrerande!

Jag doktorerade inom mikrobiologi och jobbade sedan som produktut­ vecklare på Procter & Gamble i tre år.

Idag jobbar jag som produktdesigner och utvecklar antibakteriella sårförband. Det syr ihop mina studiekunskaper med mina arbetslivserfarenheter. Produktutveckling är kul, för det gör skillnad. En jobbig situation för patienten kan bli lite mindre jobbig tack vare mitt jobb.

Det känns bra.

Se filmen där Susanna berättar mer om framtida utmaningar inom biologi! science.gu.se/intervjuer

18 – naturvetenskapliga utbildningar

Följ oss på Instagram Nu kan du se vad som pågår i laboratorier, korridorer och vår naturvetenskapliga värld. Följ @naturvetenskapgu på Instagram!

Lyssna på naturvetenskap En forskare och två nyfikna programledare i ett personligt samtal om naturvetenskaplig forskning – det är vad fakultetens radioprogram ”Nyfiken på” handlar om. I programmet möter du till exempel fysiker och kemister som berättar mer om sin spännande forskning.

Programmet leds av studenten Lisa Grettve och kommunikatören och tidigare radiojournalisten Carina Eliasson.

Alla avsnitt hittar du på science.gu.se/radio

Det började med Discovery Channel Forskaren och fysikern Randy Dumas arbetar med att tämja elektronströmmar i magneter som används för bland annat datalagring. Ett yrke som inleddes med att han som barn drev familjen till vansinne genom att plocka isär allt han kunde hitta i hemmet.

Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson

20 – naturvetenskapliga utbildningar

NUFÖRTIDEN INNEHÅLLER tablån

på Discovery Channel ofta program där deltagarna fångar stora fiskar eller bygger motorcyklar. När Randy Dumas växte upp i USA på 80-talet såg det annorlunda ut.

– På den tiden var det verkligen veten­skaps­ program på kanalen. Jag har alltid varit nyfiken på hur saker fungerar och brukade plocka isär saker där hemma – jag lärde mig mycket av de där programmen och fastnade för fysik just för att det visar hur saker och ting hänger ihop och fungerar.

Randy Dumas kontor och labora­torium ligger på åttonde våningen i ett av husen på Campus Johanneberg i Göteborg. Hissfärden från gatuplan tar ungefär 15 sekunder, och på den tiden hinner man ge en väldigt kort version av vad hans forskning handlar om: Att styra magneter i nanostorlek* med hjälp av elektriska strömmar – magneterna används sedan till exempel i datalagring, som hårddiskar.

– För mig är det viktigt att det jag arbetar med ligger nära ett användnings­område, säger han. Det ger en bra känsla för mig att det är en kort tidsrymd mellan det jag gör i laboratoriet och att det sedan kan användas i en produkt.

TILL EN BLIVANDE FYSIKER ger

han rådet att försöka att avgöra om det är teoretisk eller experimentell fysik som du är intresserad av. Och ta inte eventuella misslyckanden för hårt.

– Det är sådant som händer, och det är bara att försöka igen. Det händer att jag vet något men så kommer någon och säger att ”nej, så är det inte alls” och så visar det sig att det jag har ”vetat” är helt fel.

En arbetsdag som forskare: ”När jag kommer till jobbet brukar jag först svara på mejl från kollegor i USA – tidsskillnaden gör att de ofta mejlar mig när det är natt här. Sedan brukar jag kolla till våra lab så att det inte har hänt något konstigt med utrustningen.

Den här terminen undervisar jag så jag lägger två-tre timmar om dagen på de kurserna. Resten av dagen arbetar jag med de tre stora sakerna: Experimentera, läsa om ny forskning och skriva på artiklar om min forskning. Och så kollar jag förstås på Youtube-klipp med katter och sengångare, haha.”

ARBETE MED FYSIK kan i väldigt fören­k­lade

drag delas in i antingen teoretiskt eller experimentellt.

För Randy Dumas har det alltid handlat om det experimen­tella. För tillfället är han och hans kollegor mycket intresserade av en specifik typ av magnetisk struktur som kallas ”skyrmion”. De kan beskrivas som magnetiska knutar, och utmaningen är att styra dem med elektriska strömmar. Han beskriver de elektroner som rör sig i en ström som antingen ettor eller nollor – antingen pekar de uppåt eller neråt.

Problemet är att när alla elektroner rör sig i samma riktning så producerar de mängder med oönskad värme, ungefär som de trådar som används i en elektrisk brödrost eller en vattenkokare. Och värme är energi som försvinner.

– Målet är att få alla elektroner som pekar uppåt att röra sig i en riktning, och de som pekar nedåt att röra sig i motsatt riktning. En sådan ström kan vara mycket användbar för att manipulera nanomagneter, till exempel skyrmioner och skapar ingen oönskad värme. Värme är förskräckligt!

RANDY Namn: Randy Dumas Ålder: 33 Yrke: Forskare vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet Forskarförebilder: Min handledare på grundutbildningen Ivan Schuller – han är en väldigt duktig föredragshållare, och han är också väldigt bra på att hitta ”bullshit” i forskning. Och Enrico Fermi, en italiensk fysiker som fick Nobelpriset 1938 – han behärskade allting inom forskningen, både det experimentella och det teoretiska. Det är nästan omöjligt att tänka sig i dag.

Se filmen där Randy berättar mer om fysikens framtida utmaningar! science.gu.se/intervjuer

*Nano är ett prefix som står för en miljarddel, eller 10 -9. En nanometer är en miljarddels meter. naturvetenskapliga utbildningar

– 21

Investera i din framtid En naturvetenskaplig utbildning öppnar många dörrar och ger dig oändliga möjligheter i arbetslivet. Efter fem års studier har du fått en bred kompetens och kan arbeta inom många olika områden, men samtidigt fått den spetskompetens som arbetsmarknaden i många fall efterfrågar.

År 1

Första året inleds vanligtvis med en introduktion av det ämnesområde du valt, och du läser olika typer av grundkurser.

22 – naturvetenskapliga utbildningar

Du fortsätter att läsa kurser på grundnivå inom ditt valda ämnesområde. På vissa program kan du under det andra året välja bland flera olika kurser, medan innehållet på andra program är fastställt från början.

År 2

År 3

Under det tredje året läser du fördjupningskurser och gör ett examensarbete om 15 hp. Efter att du slutfört det tredje året har du en kandidatexamen.

Därefter kan du välja att gå ut i arbetslivet eller söka till ett masterprogram i Sverige eller utomlands.

Första året på masterprogrammet ägnas åt olika typer av fördjupningskurser. Nu har du möjlighet att specialisera dig inom ett område.

År 4

År 5

Under det sista året förbereder du dig för att gå ut i arbetslivet, eller för att fortsätta studierna på forskarnivån. Det är nu du gör din utbildningsprofil unik. Du gör ett examensarbete om minst 30 hp, kanske på ett företag eller en myndighet.

Du kan också välja att göra examensarbetet utomlands.

naturvetenskapliga utbildningar

– 23

Marin vetenskap Våra hav täcker över 70 procent av jordens yta och sträcker sig över 10 000 meter ner i djupet. Havet utgör en alldeles unik miljö som rymmer en stor biologisk mångfald och många speciella kemiska, geologiska och fysikaliska processer.

Marin vetenskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion och havet som miljö • Det fria vattnet 1 – Grundläggande förutsättningar • Marina undersökningar – Redskap och metoder • Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska metoder för studier av organismer i marina miljöer • Grundläggande evolutionära och ekologiska principer • Det fria vattnet 2 – Processer och mekanismer samt organismers adaptationer År 2 • Kustekosystem 1 – Introduktion till kustekosystem och grunda mjukbottnars struktur, dynamik och antropogena påverkan • Kustekosystem 2 – Hårdbottnars struktur och dynamik • Marina modeller och databaser • Kurs i vetenskapsteori och idéhistoria • Geografiska informationssystem • Världshaven och djupa sedimentbottnar • Hållbar förvaltning av den marina miljön År 3 • Valfria fördjupningskurser i något av ämnena kemi, biologi, geologi eller oceanografi och examens­- arbete

Att studera havet är att studera en helhet.

För att förstå denna helhet behöver du veta hur processerna och livet i havet fungerar samt hur människan på olika sätt både använder och utnyttjar denna unika miljö.

Vilken roll har strömmar och vindar; hur transporteras koldioxid och näringsämnen mellan luft och hav, inom vattenmassan och till och från havets botten? Vilka är havens organismer; hur fungerar de, hur samspelar de med varandra och hur reagerar de på förändringar i miljön?

ARBETSOMRÅDE

Efter utbildningen kommer du att kunna arbeta inom en rad olika yrkesområden i Sverige och utomlands. Du kan till exempel jobba med marin teknikutveckling, miljörevision, samhällsplanering eller naturresurshållning. Många marinvetare arbetar tidvis ute i fält. Vilket yrkesområde du än väljer kommer du att kunna dra nytta av dina ämnesövergripande kunskaper och förmågan att samarbeta med andra.

UNDERVISNINGEN

I kandidatprogrammet i marin vetenskap har vi tagit fasta på helheten och skapat ett program där du under de två första åren integrerat läser den kemi, biologi, geologi och oceanografi som behövs för att kunna förstå havet som system. Kurserna har alla sin utgångspunkt i olika marina miljöer och ger dig en bra bas för fortsatta, mer specialiserade studier under det tredje året.

Som student tillbringar du din studietid inte bara i Göteborg utan även på de marina fältstationer som finns på Tjärnö utanför Strömstad och på Kristineberg utanför Fiskebäckskil, samt ombord på universitetets forskningsfartyg.

Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå inom något av våra masterprogram, till exempel i marina vetenskaper. Läs mer på www.science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet marin vetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).

Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 13/A13).

Vill du veta mer? www.science.gu.se/marin

naturvetenskapliga utbildningar

– 25

Fysik Fysik är vetenskapen om materien och de krafter som håller den samman. Fysikens landvinningar påverkar såväl det filosofiska tänkandet som hela vår världsbild, men fysik handlar också om upptäckter som leder till produkter som vi använder i vår vardag.

Fysikprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Mekanik, termodynamik, våg­ rörelselära och världsbildsfysik • Analys och linjär algebra, flervaria- belanalys och numerisk analys År 2 • Matematisk fysik, elektromagnetism, ellära, kvant­fysik och subatomär fysik • Statistik, transformteori och linjär algebra 2

Fysikens kunskap om de lagar som styr allt – från det allra minsta till det absolut största i universum – är basen för all teknologi. Som fysiker har du förmågan att omsätta din kunskap till produkter och tjänster, och vara med och driva samhällsutvecklingen framåt. Oavsett om det handlar om framtidens energiproblem, att ta fram nya material eller utveckla tekniska hjälpmedel.

KANDIDATPROGRAMMET I FYSIK

Kandidatprogrammet i fysik erbjuder dig en gedigen fysikutbildning, och är ett självklart val för dig som är genuint intresserad av ämnet. Under de två första åren läser du fysik och matematik parallellt, för att under tredje året fördjupa dig inom något av de områden där Göteborgs universitet bedriver ledande fysikforskning. Utbildningen sker i nära samverkan med forskningen, vilket ger dig möjlighet att studera där forskningens framsteg sker. Teoretiska och praktiska moment blandas, för att du ska få grundläggande färdigheter i ämnet och öva din problemlösande förmåga.

SJUKHUSFYSIKERPROGRAMMET

Är du intresserad av fysik och matematik, men även av biologi och medicin och av att använda dina kunskaper i ett meningsfullt sammanhang? Då är sjukhusfysikerprogrammet något för dig! Sjukhusfysikern är hälso-och sjukvårdens expert på strålning och strålsäkerhet. Arbetet innebär till exempel att medverka till att patienter vid strålbehandling får en optimal behandling och att stråldoserna reduceras så långt som möjligt vid bildgivande diagnostik.

Sjukhusfysikern har även till uppgift att

utbilda och informera personal, patienter och anhöriga om strålsäkerhet och om olika undersöknings- och behandlingsmetoders förväntade nytta och risker för biverkningar.

EFTER UTBILDNINGEN

Som fysiker har du ett brett fält av yrken att välja bland. Din förmåga att lösa komplexa problem med hjälp av avancerade beräkningar och teoretiska modeller efterfrågas inom många utvecklings- och forskningsinriktade verksamheter. Beroende på vilket ämne du valt att fördjupa dig inom, kan du till exempel arbeta med energi- eller miljöfrågor, inom nanovetenskap eller biofysik, med astrofysik eller beräknings­ fysik, inom industri, på statliga myndigheter eller landsting. Du kan också satsa på en akademisk karriär som forskare genom att läsa ett masterprogram och därefter söka till en forskarutbildning. Utbildningen till sjukhusfysiker ger gedigna kunskaper och färdigheter inom strålsäkerhet, strålningsfysikalisk mätteknik med mera. Kunskaper som efterfrågas även inom andra verksamheter utanför landstingen, till exempel myndigheter, kärnkraftsindustrin eller medicintekniska företag.

UNDERVISNINGEN

40 procent av veckoarbetstiden är schema­ lagd, främst i form av föreläsningar, räkneövningar och laborationer. Resten av tiden förväntas du ägna åt att läsa, tänka och lösa problem, gärna i samarbete med kurskamrater.

År 3 • Fördjupningskurser i fysik, bland annat atom- och molekylfysik, statistisk fysik och fasta tillståndets fysik • Vetenskapsteori • Valbar kurs • Ditt val av examensarbete, 15 hp Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i fysik inom något av våra masterprogram.

Läs mer på science.gu.se/master Sjukhusfysikerprogrammet 300 högskolepoäng År 1 och 2 • Gemensamt med fysikprogrammet År 3 • Radiofysik År 4 • Radiofysik År 5 • Eget valt projektarbete • Radiofysik praktik Examen Fysikprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet fysik (Bachelor of Science). År 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of science).

Sjukhusfysikerprogrammet: Yrkesexamen som sjukhusfysiker med yrkeslegitimation (300 hp). Sjukhusfysikerprogrammet ger också en medicine masterexamen med huvudområde medicinsk strålningsvetenskap med inriktning medicinsk strålningsfysik.

Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskild behörighet för fysikpro­ grammet: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 eller Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9/ A9). För sjukhusfysikerprogrammet krävs: Biologi 1, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi A, Fysik B, Kemi B, Matematik E (områdesbehörighet 10/A10).

Vill du veta mer? www.physics.gu.se/utbildning www.science.gu.se/fysik

KAN ALLA BLI HOCKEYPROFFS? Spelintelligens ses vanligen som någon slags abstrakt kunskap vissa är födda med, medan andra saknar det. Nu har forskare vid Göteborgs universitet utvecklat en matematisk modell som förklarar vad spelintelligens är och hur man kan bli mer spelintelligent. Den nya modellen visar hur man matematiskt kan räkna fram optimala val i varje situation och därigenom vinna matcher.

Bilden intill visar de optimala positionerna för spelarna i en 2-mot-1 situation i ishockey.

Scanna QR-koden eller besök science.gu.se för att läsa hela rapporten.

LÄS MER OM MATEMATIK PÅ S. 30 28 – naturvetenskapliga utbildningar

Fot PUCKFÖRANDE ANFALLARE

70

För den puckförande anfallaren är det optimalt att undvika kontakt tidigt i situationen, då försvararen stöter i första läget och då riskera att förlora pucken.

60

ICKE PUCKFÖRANDE ANFALLARE Anfallaren utan puck skyndar mot mål och positionerar sig så att försvararen så sent som möjligt kan störa båda anfallarna, men samtidigt så att anfallaren fortfarande utgör ett hot.

FÖRSVARARE

50

För försvararen gäller det att pressa den puckförande anfallaren ut i en snäv vinkel sett från målet tidigt i situa­tionen, för att sedan fokusera på den icke puckförande anfallaren fram tills det att försvararen kan nå bägge spelarna.

40 30 20 10 0 – 10 – 40

– 30

– 20

– 10

0

10

20

30

40

Fot

Källa och grafik: Jan Lennartsson, nyligen disputerad matematiker från Göteborgs universitet.

Matematik Matematiken är naturvetarnas universella språk framför andra – och numera också samhällsvetarnas och ekonomernas. Samtidigt är matematiken en del av vårt kulturarv. Den fängslar människor med sina utmanande problem, sin koppling till logik och filosofi samt sina estetiska kvaliteter.

Avancerade matematiska metoder används idag inte bara i traditionella tekniska sammanhang, utan också inom en rad nya områden. Matematiken är exempelvis grunden när vi ska planera flygrutter, prissätta optioner eller försäkringspremier, testa läkemedel, utveckla dataspel och sökmotorer eller kryptera meddelanden. Behovet av professionell matematikkompetens har därför ökat inom många områden på arbetsmarknaden. Inom forskning används matematiska modeller och analyser för att beskriva verkligheten – alltifrån människans gener till universums födelse.

MATEMATIKPROGRAMMET

Programmet erbjuder dig en gedigen och välstrukturerad grundutbildning i matematik och matematisk statistik. Ett naturligt val för dig som redan nu funderar på att gå vidare med studier på avancerad nivå, och kanske med forskning, inom de matematiska vetenskaperna. Med en tillämpad inriktning är du också väl förberedd för arbete inom näringsliv eller offentlig verksamhet.

Programmet är krävande, men som lön för mödan får du en utbildning som ger dig stor valfrihet i framtiden.

EFTER UTBILDNINGEN

Matematiker efterfrågas såväl av privata näringslivet som av utbildningsväsendet och offentliga sektorn. Enligt rapporten Framtidsutsikter från SACO råder det brist på matematiker och konkurrensen om jobbet bland nyutexaminerade är liten. Som mate­ matiker är du ofta aktiv inom forskning och utveckling, och du kan bland annat arbeta med:

• Prövning av nya läkemedel • Modellering och numeriska beräkningar inom forskning och utveckling • Kvalitetsstyrning och tillförlitlighets- beräkningar inom industrin • Riskbedömningar av aktieportföljer • Prissättning av optioner eller försäkringar • Opinions- och marknadsundersökningar • Utbildning • Optimering av resurser med hänsyn till miljö och ekonomi • Miljöövervakning av vatten- och luftkvalitet • Signalbehandling inom radar- och mobilteknik • Kryptering för säker kommunikation över internet Exempel på viktiga arbetsgivare är teknik-, konsult- och läkemedelsföretag, försäkringsbolag och finansinstitut, samt statliga och kommunala verksamheter som till exempel rör miljö, trafik och ekonomi.

UNDERVISNINGEN

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och lektioner, samt genom grupparbeten och datorlaborationer. Grupparbetena syftar till att ge en djupare förståelse av ämnet samt tränar förmågan att uttrycka sig muntligt och skriftligt i matematiksammanhang. Framgång i matematikstudier förutsätter ett stort mått av självständigt arbete. Cirka en tredjedel av den totala arbetstiden är schemalagd, övrig tid förväntas du läsa, räkna och tänka på egen hand och i samarbete med kurskamrater.

Matematikprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Matematik I • Flervariabelanalys • Programmering med Matlab • Numerisk analys År 2 • Linjär algebra II • Sannolikhetsteori • Grundläggande stokastiska processer • Objektorienterad programmering • Algebraiska strukturer • Statistisk slutledning • Ordinära differentialekvationer och matematisk modellering • Reell analys År 3 • Fördjupningskurser och valfria kurser • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i matematiska vetenskaper.

Läs mer på science.gu.se/master Examen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet matematik eller matematisk statistik (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en filosofie masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).

Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik 4 eller Matematik E (Områdesbehörighet 9/A9 förutom Fysik 2/B och Kemi 1/A).

Vill du veta mer? www.gu.se/matematikprogrammet www.science.gu.se/matematik

naturvetenskapliga utbildningar

– 31

Kemi Allt levande påverkas och styrs av kemiska reaktioner.

Behovet av personer med goda kunskaper i kemi finns därför inte bara inom verksamheter som traditionellt förknippas med kemi, utan som kemist kan du arbeta inom en rad olika branscher. Miljövård är till exempel ett område där behovet av kemisk kunskap är stort.

Andra arbetsområden som växer snabbt är sådana där kemi gränsar till biologi, medicin och fysik.

Kemiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Grundläggande kemi, matematik och analytisk kemi År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, biokemi och oorganisk kemi År 3 Fördjupnings- och/eller breddnings­ kurser samt kandidatarbete inom något av institutionens forsknings­ områden: Analytisk kemi · atmosfärsvetenskap · biofysik · biokemi · dermatokemi · elektrokemi · fysikalisk kemi · läkemedelskemi · marin kemi · miljönanokemi · oorganisk kemi · organisk kemi Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kemi inom något av våra masterprogram.

Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet kemi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).

Kemi spelar en viktig roll i vår vardag och behovet av välutbildade kemister ökar ständigt. Vi erbjuder två utbildningsprogram inom kemiområdet; kemiprogrammet och läkemedelskemiprogrammet. De två första åren ser i princip likadana ut på båda programmen med grundläggande kurser i kemi och matematik, medan det tredje erbjuder olika former av specialiseringar.

KEMI, KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogrammet i kemi ger dig en bred kemikompetens med möjligheter till egna val under utbildningen. Vi har ett stort utbud av kurser, alla starkt knutna till aktuell forskning inom kemi. Du har också möjlighet att kombinera din kemiutbildning med studier i andra ämnen. Programmet har en laborativ profil, vilket ger dig färdigheter som efterfrågas såväl i arbetslivet som inom forskningen.

LÄKEMEDELSKEMI, KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogrammet i läkemedelskemi ger dig en gedigen kunskap om organisk syntes och läkemedelskemi. Programmet har ett tydligt fokus mot läkemedelsindustrin och dess sidogrenar, och viktiga arbetsgivare

är de privata företagens forsknings-och utvecklingsavdelningar.

EFTER UTBILDNINGEN

Som färdig kemist eller läkemedelskemist kan du till exempel välja att arbeta på olika typer av kemiföretag, inom läkemedelsbranschen, på livsmedelsföretag eller analysoch synteslaboratorier, med såväl laborativt arbete som forskning och utveckling.

Du kan också arbeta med naturvård och miljöskydd inom offentlig förvaltning eller den privata sektorn, eller fördjupa dig på forskarnivå. Arbetsmarknaden för kemister är god, och bristen på kemister förväntas bli stor i framtiden.

UNDERVISNINGEN

En stor del av undervisningen består av laborationer. Resten utgörs av föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och projekt­ arbeten. En del av undervisningen sker i små grupper, och vid laborationerna arbetar du i grupp eller enskilt. Den schemabundna undervisningen omfattar ca 20 timmar i veckan. Kurslitteraturen är främst på engelska.

Läkemedelskemiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Grundläggande kemi, matematik och analytisk kemi År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, biokemi och oorganisk kemi År 3 • Fördjupning, profilering och kandidatarbete inom organisk kemi och/eller läkemedelskemi Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kemi inom något av våra masterprogram.

Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet kemi med inriktning mot läkemedelskemi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).

Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskilda behörighet för kemiprogrammet och läkemedelskemi­ programmet: Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Matematik D, Fysik B, Kemi B (Områdesbehörighet 13/A13, undantag ges för Biologi 2/B).

Vill du veta mer? www.cmb.gu.se/utbildning www.science.gu.se/kemi naturvetenskapliga utbildningar

– 33

19 Sverige, 449 964 km2

34 – naturvetenskapliga utbildningar

Så många Sverige behövs för att täcka Saharas yta.

Sahara är ett ökenområde som är beläget i Nordafrika. Idag består området av sandöken, stenöken, klippöken och torrmarksområden. Med sina 8 600 000 kvadratkilometer är det jordens största ökenområde utanför de båda polarområdena.

LÄS MER OM GEOGRAFI PÅ S. 42

Sahara, 8 600 000 km2

Biologi Biologi är läran om livet och livets processer – allt ifrån hur celler fungerar till evolutionens mysterier och organismers anpassning. Vill du vara med och skapa en hållbar utveckling och en friskare värld som värnar om biologisk mångfald? Eller fördjupa dig i hur vårt genetiska arv samspelar med vår miljö för att forma oss till dem vi är? Då ska du läsa biologi!

Biologi är mer än bara djur och natur, och biologer behövs överallt i vårt samhälle. Som biolog är du en nyckelperson på många före­ tag och myndigheter. Du har hela världen som arbetsfält och möjligheten att påverka hur vår natur och miljö ser ut i framtiden.

för att kunna utveckla din förmåga till ett analytiskt tänkande och till problemlösning, liksom kunskaper inom områdena etik och kommunikation.

MOLEKYLÄRBIOLOGI, KANDIDATPROGRAM

BIOLOGI, KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogrammet i biologi utgår från ett evolutionärt synsätt. Biologiska strukturer och processer studeras, från molekylär nivå till systemnivå. Utbildningen bedrivs i sam­verkan mellan olika biologiska ämnes­ områden, vilket ger dig stor valfrihet.

Programmet inleds med ett basblock där du går igenom biologins grunder. Därefter väljer du att fördjupa dig inom de områden som passar dig bäst: molekylär biovetenskap, fysiologi och cellbiologi, evolutionär biologi eller ekologi och naturvård. Programmet avslutas med ett examensarbete inom fördjupningsområdet.

De olika kursmomenten ger dig en bred ämneskompetens. Du får dessutom verktygen

Den molekylära biologin har förändrat vår syn på livsprocesserna och banat väg för en ny utveckling inom bioteknik, biomedicin och växtförädling. Kandidatprogrammet i molekylärbiologi ger dig de grundläggande kunskaperna bakom dessa framsteg och möjlighet att bli delaktig i den snabba utvecklingen. Studierna utgår ifrån DNA – det ärftliga materialet. Du får lära dig om mekanismerna som styr ärftlighet, och hur en genuppsättning kommer till uttryck i individens egenskaper. Du studerar den genetiska variationen och hur den ligger till grund för evolutionen. För att förstå människor och våra livsprocesser studeras olika slags modellorganismer som bakterier, jästsvampar, maskar, växter och möss.

Biologiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Baskurser i biologi/molekylärbiologi: cellbiologi, molekylär genetik, organismvärldens form och funktion, ekologi och evolution År 2 • Biodiversitet och systematik.

• Vetenskapsteori/biostatistik • Stödämnen: Grundläggande kemi, geovetenskap eller GIS (geografiska informationssystem) och biostatistik År 3 Fördjupningskurser inom fälten ekologi och naturvård, evolutionär biologi, fysiologi och cellbiologi eller molekylär biovetenskap samt examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i biologi inom något av våra masterprogram.

Vill du veta mer? www.science.gu.se/master

naturvetenskapliga utbildningar

– 37

Programmet inleds med ett basblock i biologi/molekylärbiolog som består av kurser i cellbiologi, molekylärbiologi och genetik, organismbiologi samt ekologi och evolution. Efter basblocket läser du breddningskurser inom främst kemi samt kurser i vetenskapsteori, statistik och försöksplanering. Under det tredje året kan du läsa valfria fördjupningskurser inom rekommenderade studiegångar, som till exempel molekylära biovetenskaper, fysiologi och cellbiologi. Programmet avslutas med ett examensarbete inom fördjupningsområdet.

EFTER UTBILDNINGEN

Biologer återfinns inom många olika områden på arbetsmarknaden, och arbetar med varierade arbetsuppgifter beroende på den inriktning man valt på sina studier.

Som biolog kan du till exempel arbeta med natur- och miljövårdsarbete inom företag, kommuner, länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket eller som egen företagare eller konsult. Efter en molekylärbiologiskt inriktad utbildning kan du till exempel arbeta med laboratorieoch forskningsarbete inom läkemedels-, bioteknik- eller livsmedelsindustrin, på sjukhuslaboratorier eller vid statliga verk och

38 – naturvetenskapliga utbildningar

myndigheter. Biologer jobbar också inom forskning och utbildning vid universitet och högskolor. Det är vanligt med arbeten som kräver internationell samverkan, så det är en god merit att förlägga en del av utbildningen utomlands. Vid Göteborgs universitet finns det goda chanser till utbytesstudier.

Molekylärbiologiprogrammet 180 högskolepoäng

UNDERVISNINGEN

År 3 Fördjupningskurser inom molekylär biovetenskap och fysiologi och cellbiologi, samt examensarbete.

Undervisningen är varierad och innehåller både teoretiska och praktiska moment såsom föreläsningar, laborationer, gruppövningar och egna projekt. Kurslitteraturen som ingår är på engelska. Du får räkna med att studierna upptar minst 40 timmar i veckan, och du läser oftast endast ett ämne i taget.

År 1 • Biologi/molekylärbiologi, baskurs År 2 • Biologi/molekylärbiologi, baskurs • Vetenskapsteori/Biostatistik • Stödämne: Grundläggande kemi

Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i mole­kylärbiologi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs för båda programmen Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D (Områdesbehörighet 13/A13).

Examen Biologiprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet biologi (Bachelor of Science).

Molekylärbiologiprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet molekylärbiologi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).

Vill du veta mer? www.science.gu.se/biologi

Geovetenskap Geovetenskap handlar om samspelet mellan mark, luft och vatten och de ständiga förändringar som jorden utsätts för.

Klimatförändringar och dess effekter på samhälle och natur, miljötillståndet i Östersjön och vårt framtida behov av mineralogiska råvaror är några aktuella områden där geovetare spelar en viktig roll.

Geovetenskap är allt från istider till ökenspridning, från bergarter till ädelstenar och från översvämningar till tidvatten. Och du behövs som geovetare! Vi lever i en känslig värld där samhällets behov av geoveten­ skaplig information bara ökar, oavsett om det handlar om att hitta hållbara lösningar för exploateringen av våra naturresurser eller att undersöka om en viss mark är lämplig att bebygga. Dessutom ställer nya miljölagar och EU-direktiv stora krav på geovetenskaplig kompetens.

GEOVETENSKAP, KANDIDATPROGRAM

Under det första året lär du dig hur jordklotet är uppbyggt och hur vår atmosfär och våra ­ oceaner fungerar och interagerar. Du får också lära dig att använda geografiska informationssystem (GIS), en kunskap som är viktig i det framtida arbetslivet. Dessutom får du praktisera dina kunskaper genom att använda olika geovetenskapliga undersökningsmetoder i fält. Under andra året kan du välja kurser inom någon av våra två profiler, geologi eller klimatologi. Tredje året fortsätter med fördjupningskurser inom valt område.

En del av undervisningen består av praktiska moment som fältarbete och exkursioner.

Under fältarbetena får du använda dina teoretiska kunskaper i praktiken men också bekanta dig med en del av de fältmetoder som används i yrkeslivet. Exkursioner kan ta dig till spännande miljöer runt om

Göteborg, men som student har du också möjlighet att få följa med till andra länder, till exempel Danmark, Norge, Kina och Spanien. Möjligheterna till utlandsstudier är också goda.

EFTER UTBILDNINGEN

Många geovetare arbetar inom gruv-, bygg eller materialbranschen, ofta som konsulter.

Andra arbetar med natur-och miljövård, miljöövervakning, fjärranalys (GIS), eller samhälls- och naturresursplanering inom kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Arbetsmarknaden för geologer är mycket god, och bland övriga geovetare råder det balans i förhållandet mellan hur många studenter som utexamineras och antalet arbeten.

UNDERVISNINGEN

I utbildningen varvas teori med praktiska moment. Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, fältövningar, exkursioner och laborationer.

Geovetenskapliga programmet 180 högskolepoäng År 1 Geovetenskapliga baskurser: geovetenskapens grunder, geografiska informationssystem (GIS), metoder och verktyg om 60 hp. År 2 År två väljer du inriktning mot geologi eller klimatologi. Du läser även kurser i statistik och vetenskapsteori om 15 hp. År 3 Tredje året fortsätter du med fördjupningskurser inom vald profil.

Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i geovetenskap inom vårt masterprogram.

Här kan du specialisera dig för att bli berggrundsgeolog, miljö- och jordartsgeolog, klimatologi eller maringeolog. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudämnet geovetenskap (Bachelor of Science). År 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).

Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Matematik D, Fysik B, Kemi B (områdesbehörighet 13/A13, undantag ges för Biologi 2/B).

Vill du veta mer? www.gvc.gu.se/utbildning www.science.gu.se/geovetenskap

naturvetenskapliga utbildningar

– 41

Geografi Jorden är människans livsrum. Vill du få insikt i de globala ekosystemen och förstå sambandet mellan den geografiska miljön och människans utformning av samhället? Då ska du läsa geografi!

Som geograf har du en helhetsbild av jorden som människans livsrum och hur vi människor disponerar jordytan. Du är välbekant med hur vår jord fungerar vad gäller naturförhållanden, befolkning, samhällsorganisation och resurser, både regionalt och globalt. Du har därmed också förmågan att skapa medvetenhet hos andra om globala problem och frågeställningar, som till exempel hur klimatförändringar påverkar vårt samhälle.

klimatförändringar eller miljövetenskap.

Du kan också välja att läsa utomlands.

Under tredje året fördjupar du dig i de olika ämnesdelarna, där bland annat klimatets betydelse för det nuvarande landskapets utseende behandlas. De naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiven integreras ytterligare genom studier av sam­ hällets olika handlingsalternativ för hållbar utveckling. Du gör också ett självständigt arbete i samband med en exkursion och fältkurs utanför Norden.

GEOGRAFI, KANDIDATPROGRAM

Kandidatprogrammet i geografi är en tvärvetenskaplig utbildning, som ger dig både ett naturvetenskapligt och samhälls­ vetenskapligt perspektiv på hållbar utveckling.

Du får också lära dig hantera geografens viktigaste verktyg, till exempel kartografi, fjärranalys och geografiska informations­ system (GIS). Under första året får du kunskaper om jordens olika naturmiljöer och om de effekter människans verksamhet har på omgivningen. Teori varvas med praktiska moment inom GIS och kartografi, samt med fältstudier och exkursioner.

Geografins ämnesdelar knyts samman i regionalgeografiska studier, som fokuseras på aktuella problemställningar. Andra året kan du välja att läsa kurser motsvarande 60 hp som ger din geografiutbildning en spetskompetens. Det kan till exempel vara kurser inom klimatologi, samhällsplanering, turism, språk, ekonomi, globala studier,

EFTER UTBILDNINGEN

Som geograf kan du arbeta med naturresurshantering, hållbar utveckling eller riskanalys.

Du kan också arbeta med planering och utredning inom näringslivet, den offentliga sektorn eller internationella organisationer.

Geografiska informationssystem och digitala kartor är andra viktiga arbetsområden för geografer. Geografens arbetsmarknad är i hög grad internationell.

UNDERVISNINGEN

Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppundervisning, seminarier och laborationer. Dessutom ingår även fältstudier och exkursioner.

Vill du veta mer? www.gvc.gu.se/utbildning www.science.gu.se/utbildning/ geovetenskap-geografi

Geografiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 Baskurser i geografi: • Processer och de stora systemen i naturen • Mänskliga verksamheter och resursanvändning • Omvärldsanalys, regionen som studieområde och globala relationer • Handlingsalternativ för hållbar utveckling, geografiska dilemman • Projektarbeten och geografisk metodik År 2 Valfria kurser om 60 hp med möjlighet att skapa din egen individuella profil, med inriktning mot bland annat språk, ekonomi, naturgeografi/klimatförändringar eller ekonomisk geografi. Du kan också välja att läsa utomlands. År 3 • Fördjupningskurser i geografi: geografiska metoder, fördjupning i kartografi och geografiska informationssystem (GIS), fältkurs samt ett examensarbete.

Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i geografi inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Filosofie kandidatexamen med huvudämnet geografi (Bachelor of Science). År 4-5 ger en filosofie masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).

Behörighet Grundläggande behörighet för högskolestudier. Valfria kurser inom programmet kan kräva särskild behörighet.

Kulturvård Hur kan gamla stenskulpturer skyddas från nedbrytning och hur värderas och restaureras gamla trähus? Inom ämnet kulturvård kan du studera byggd miljö, hantverk, slöjd och materiella föremål i ett historiskt och kulturellt perspektiv.

Kulturvård handlar om vårt kulturarv och hur vi ska vårda och ta tillvara föremål och bebyggelse, landskap och trädgårdar. Det är inte självklart hur kulturarvet ska tas om hand och vem som ska besluta. Demokrati, klimatförändringar, mångfald och konflikter om rätten till begränsade resurser påverkar hur vi värnar, vårdar och utvecklar kulturarvet.

Utbildningarna inom ämnet kulturvård omfattar både kulturarvets betydelse på gott och ont för människors vardag och konkret kunskap om praktiska åtgärder för att vårda, bevara och utveckla.

BEBYGGELSEANTIKVARIE

Är du intresserad av byggnader, landskap, stadsmiljöer och kulturarvsfrågor? Bebyggelse­antikvariskt program är en tvärvetenskaplig och yrkesinriktad utbildning som ger dig en gedigen antikvarisk kompetens. Du får kvalificerade kunskaper om hur man undersöker, utvecklar, vårdar och bevarar byggnader, stadsmiljöer och landskap.

Under utbildningen lär du dig att sätta in dagens bebyggelse och dess utveckling i ett historiskt och kulturellt perspektiv och du tränas i att reflektera över och definiera dess betydelser och värden. Du får lära dig att kritiskt granska och undersöka de samhälleliga processer inom vilka kulturarv skapas och uttrycks, både historiskt och i samtiden.

Utbildningen bedrivs i nära samarbete med såväl den bebyggelseantikvariska sektorn som aktuell forskning och varvar teoretiska och praktiska moment.

Bebyggelseantikvarieprogrammet 180 högskolepoäng (studieort Göteborg)

EFTER UTBILDNINGEN

Bebyggelseantikvarien är expert inom anti­ kvarisk rådgivning och arbetar bland annat med antikvariska underlag i samhällsplaneringen. Bebyggelseantikvariers arbetsplatser är traditionellt länsstyrelser, kommuner eller museer, men det finns även ett växande behov av bebyggelseantikvarisk kompetens på arkitektkontor och inom områden som kulturarvsutveckling, publik verksamhet och marknadsföring. Många arbetar också i egen regi som antikvariska konsulter.

UNDERVISNINGEN

Under utbildningen varvas teoretiska och praktiska moment, där flera har direkt anknytning till pågående antikvarisk verksamhet. Du övas i dokumentation och analys av miljöer, med betoning på materialoch vårdfrågor. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och fältarbete. Dessutom ingår resor, exkursioner, studiebesök och praktik.

År 1 • Bebyggelsehistoria: Till och med förindustriell tid (i ett nordiskt och europeiskt perspektiv) • Professionsområdets spelregler: Översikt problemställningar och tillämpningar • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik I (byggnads- undersökning), studieresor och fältförlagda kurser År 2 • Bebyggelsehistoria : Till och med 1900-talet (i ett nordiskt och europeiskt perspektiv), Bebyggelsehistorisk uppsats • Professionsområdets spelregler: Teori och historia för kulturvård, Teori för bebyggelsehistoriska studier • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik II (fältstudier, kulturmiljövårdens roll och lagstiftning), studieresor År 3 • Professionsområdets spelregler: yrkesrollen, praktik • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik III (kulturmiljöplanering, tillämpande projektarbete), Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram.

Läs mer på science.gu.se/master

naturvetenskapliga utbildningar

– 45

BYGGHANTVERK

Är du intresserad av byggnadsvård och vill läsa en yrkesutbildning som fokuserar på byggnadsvårdens hantverk? I det omfattande och kontinuerliga arbetet med att under­hålla, vårda och utveckla befintliga byggnader av olika ålder finns ett behov av kunniga bygghantverkare. Bygghantverksprogrammet är en professionsinriktad utbildning som ger dig en gedigen praktisk kompetens för att arbeta inom byggnadsvård och traditionellt hantverksmässigt byggande. Du lär dig att göra byggnadsundersökningar, med bedömning av skador och förslag på åtgärder, och utvecklar din förståelse för bevarande och byggnadsvårdens förhållningssätt utifrån ett kulturhistoriskt och hållbart perspektiv.

Du får också grundläggande kunskaper om traditionella byggmaterial, bygghantverkens historia och byggnadsvårdens principer.

Inom utbildningen kan du välja inriktning mot trä eller mur.

EFTER UTBILDNINGEN

Bygghantverkare arbetar med byggnadsvård av olika slag, som restaurering, underhåll, reparation och ombyggnad. Många arbetar också inom nyproduktion, där särskilda hantverkskunskaper efterfrågas.

UNDERVISNINGEN

Undervisningsformen är varierad och en stor del av studietiden ägnas åt praktiska moment och övningar. En del kurser är upplagda som fallstudier eller projekt, medan andra bygger på föreläsningar, studieresor, exkursioner och fältarbeten. Du kommer att få arbeta självständigt med individuella uppgifter, men också träna din förmåga

46– naturvetenskapliga utbildningar

att samarbeta och lösa problem i olika gemensamma arbeten. Viss kurslitteratur är på engelska. På en del kurser och moment kommer du att läsa tillsammans med studenter på andra utbildningsprogram inom kulturvård.

KONSERVATOR

Är du intresserad av gamla kulturföremål och ser en utmaning i bevarandet av dem?

Konservatorsprogrammet ger dig stora möjligheter att kombinera konstnärligt intresse och handlag med naturvetenskapliga och kulturvetenskapliga kunskapsfält. Utbildningen är tvärvetenskaplig med inslag från främst arkeologi, etnologi, konstvetenskap, kemi, biologi och fysik. Du lär dig hur man undersöker, vårdar och bevarar kulturföremål, och får både teoretiska och praktiska kunskaper inom konserveringsområdet.

Utbildningen har för närvarande tre inriktningar, där varje inriktning ges var tredje år: papper/textil, arkeologiskt/kulturhistoriskt material och måleri. Hösten 2015 antas studenter med inriktningen arkeologiskt/ kulturhistoriskt material.

EFTER UTBILDNINGEN

Konservatorer arbetar med aktiv eller förebyggande konservering inom olika specialområden. Många konservatorer arbetar på museer eller andra offentliga institutioner, medan andra finns inom den privata sektorn. Arbetsmarknaden är i hög grad internationell.

UNDERVISNINGEN

Undervisningen består av föreläsningar, laborationer och kemiska analyser, praktiska konserveringsmoment, studiebesök, och

Bygghantverkprogrammet 180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Material och arbetsmetoder inom bygghantverk • Metoder för dokumentation, beskrivning och analys av byggnader • Byggnads- och teknikhistoria • Grundläggande praktiska kurser inom mureri och träbyggnad År 2 • Specialiserade kunskaper inom vald inriktning: mur- eller trä­ hantverk • Praktik • Byggnadskonstruktioner • Byggnadsundersökning År 3 • Praktik • Byggproduktion, byggnadsfysik – hållbart byggande, teori och metod för hantverkligt utvecklingsarbete • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram.

Läs mer på science.gu.se/master Konservator, kandidatprogram 180 högskolepoäng (studieort Göteborg) År 1 • Grundutbildning i natur- och kulturvetenskap, konserverings områden och materialgrupper År 2 • Grundutbildning i natur- och kulturvetenskap, konserverings områden och materialgrupper • Fördjupning inom vald inriktning År 3 • Praktik • Fördjupning inom vald inriktning • Examensarbete

fältarbeten. En del kurser är upplagda som fallstudier, och du kommer att arbeta både individuellt och i grupp. Vissa kurser kommer du att läsa tillsammans med studenter på andra utbildningsprogram inom kulturvård. En stor del av kurslitteraturen är på engelska. Handledd praktik vid en konserveringsateljé i Sverige eller utomlands ingår som en del i utbildningen.

LEDARSKAP I SLÖJD OCH

EFTER UTBILDNINGEN

Som ledare i slöjd och kulturhantverk har du en bred arbetsmarknad. Den kreativa och kulturella sektorn växer, och efterfrågan på personer med kunskaper om projektledning och entreprenörskap i kombination med ett praktiskt hantverkskunnande ökar i samhället idag. Du kan arbeta som hemslöjdskonsulent eller kultursamordnare, men även inom till exempel handel- och turismsektorn eller med pedagogiskt arbete.

KULTURHANTVERK

Den här utbildningen vänder sig till dig som vill ha en ledande roll inom slöjd och kulturhantverk. Ledarskap i slöjd och kulturhantverk är en unik utbildning som kombinerar teoretiska kunskaper om slöjd och kulturhantverk med kurser i bland annat projektledning, entreprenörskap och företagsekonomi. Dessutom ingår även praktiska kurser där du får bekanta dig med olika tekniker och material, vilket ger dig en förståelse för de praktiska dimensionerna av slöjd och kulturhantverk.

UNDERVISNINGEN

Undervisningen är varierad och består av föreläsningar, olika typer av handledda moment, workshops, studiebesök/exkursioner, seminarier och projektarbeten. Kurslitteratur på engelska förekommer. Programmet ges i Göteborg, med vissa moment förlagda till Institutionen för kulturvård i Mariestad.

Vill du veta mer? conservation.gu.se/utbildning

Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram.

Läs mer på science.gu.se/master Ledarskap i slöjd och kultur­ hantverk 180 högskolepoäng (studieort Göteborg med vissa inslag i Mariestad) År 1 • Ledarskap och projektledning • Slöjd och kulturhantverk: teori • Slöjd och kulturhantverk: praktik, textil • Slöjd och kulturhantverk: praktik, trä • Entreprenörskap År 2 • Kulturvårdens teori och historia • Företagsekonomi • Verksamhetsförlagd utbildning • Form, färg, estetik och designprocesser • Slöjd och kulturhantverk: praktik, textil 2 • Slöjd och kulturhantver: praktik, trä 2 • Uppsatsförberedande kurs • Utställningsproduktion År 3 • Verksamhetsförlagd utbildning • Tillämpad pedagogik • Information och marknadsföring • Företagsekonomi 2 • Teori och metod • Fördjupningsstudie • Examensarbete

Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram.

Läs mer på science.gu.se/master.

Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk 180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Mark- och ståndortslära • Växt- och biotopkunskap • Undersökning och dokumentation av kulturmiljö • Odling och skötsel i trädgård, park och landskap År 2 • Natur- och kulturlandskapets historia • Kulturvårdens teori och historia • Förökning och skötsel i trädgård och landskap • Kompletterande och fördjupande kunskaper och färdigheter i hantverkliga procedurer År 3 • Utvecklande och bevarande i trädgård, park och natur • Praktik i kulturmiljövårdens hantverk • Fördjupning och projektstudier Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram.

Läs mer på science.gu.se/master

TRÄDGÅRDENS OCH LANDSKAPSVÅRDENS HANTVERK

Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk är en yrkesinriktad utbildning som vänder sig till dig som vill arbeta med gröna miljöer eller på annat sätt arbeta med skötsel och utveckling av trädgård, park och landskap.

Du får möjlighet att utveckla praktiska kunskaper och färdigheter i odling och skötsel likaväl som hantverkets estetik.

Alla moment i utbildningen vägleds av ett ekologiskt, hållbart och humanistiskt förhållningssätt till det gröna kulturarvet.

Du lär dig också att dokumentera, analysera och tolka olika miljöer och anläggningar för att kunna upprätta planer för relevanta åtgärds- och skötselförslag.

Inom programmet har du möjlighet att välja mellan två inriktningar, Trädgårdens respektive Landskapsvårdens hantverk.

EFTER UTBILDNINGEN

Landskapsvårdarens arbetsområde omfattar bland annat skötsel, vård och utveckling av natur- och kulturreservat, tätortslandskap och olika stadsmiljöer. Du kan arbeta med

praktisk arbetsledning kring friluftsanlägg­ ningar, park- och tätortsmiljöer och eko­ turism, antingen inom det privata näringslivet som konsult eller hos Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, lantbruksnäringen, kommuner eller annan offentlig verksamhet. Trädgårdshantverkaren har ett brett arbetsfält som omfattar vård, utveckling och förnyelse av privata och offentliga trädgårdar. Många arbetar med att gestalta nya trädgårdar med planer och ritningar och medverkar praktiskt vid anläggning, medan andra arbetar med förvaltning och skötsel av historiska trädgårdar eller inom kommuner och Svenska kyrkan.

UNDERVISNINGEN

Undervisningsformerna är varierade och anpassade till trädgårdshantverkarens och landskapsvårdarens olika arbetsmetoder.

Praktisk färdighetsträning varvas med teoretiska moment, som litteraturstudier, föreläsningar och seminarier. Utbildningen innefattar både individuella uppgifter och grupparbeten. Kurslitteratur på engelska förekommer.

Examen Filosofie kandidatexamen i huvudområdet kulturvård med inriktningar (Bachelor of Science). År 4-5 ger en filosofie masterexamen i kulturvård (Master of Science).

Behörighet Bebyggelseantikvarieprogrammet: Utöver grundläggande behörighet krävs Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 1/A1).

Konservatorsprogrammet: Utöver grundläggande behörighet krävs Kemi 1 eller Kemi A (områdesbehörighet 8/A8, undantag ges för Fysik 2/B, Matematik 3c/D).

Bygghantverksprogrammet: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov (obligatoriskt).

Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk: Grundläggande behörighet för högskolestudier.

Ledarskap i slöjd och kulturhantverk: Grundläggande behörighet för högskolestudier.

Särskilt prov används som en del i urvalsprocessen för samtliga program. Läs mer på vår webbplats.

Vill du veta mer? www.conservation.gu.se/utbildning

48– naturvetenskapliga utbildningar

Miljövetenskap Vill du arbeta med frågor som rör vår gemensamma framtid? Det miljövetenskapliga programmet har ett starkt fäste i naturvetenskap och behandlar människans påverkan på naturen, kulturföremål, vår hälsa och samhället i stort, och vad vi kan göra för att minska den.

Miljövetenskapligt program med naturvetenskaplig inriktning 180 högskolepoäng År 1 • Miljövetenskaplig baskurs • Naturresurshushållning • Kemi • Ekologi År 2 • Valfri naturvetenskaplig baskurs • Generella metodkurser i vetenskapsteori samt statistik och försöksplanering • Miljövetenskaplig metodkurs • Föroreningars spridning och effekter på biologiska system

För inte så länge sedan löste man problemen genom att späda ut dem eller gräva ner dem. Idag vet vi att lösningen är en annan – att den grundar sig på ett långsiktigt tänkande och att kunna se till helheten. Att vara miljövetare handlar om att hitta nya material, bränslen, processer och strukturer.

Det handlar också om att samarbeta och att arbeta över nationsgränser.

Det miljövetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap berör såväl forntid, nutid som framtid och överskrider både akademiska och nationella gränser.

Du får undersöka miljöproblemens orsaker, förlopp och effekter samt studera och utveckla åtgärder för att förebygga och återställa miljö­ skador. Programmet är tvärvetenskapligt med ett starkt fäste i naturvetenskap, men med kopplingar till bland annat teknik och samhällsvetenskap. I programmet ingår miljö­ vetenskap, grundläggande naturvetenskap och valfria kurser inom andra ämnesområden.

Utbildningen har nära anknytning till arbetslivet, till exempel inom kursen miljö­ vetenskap i praktiken där du är ute och praktiserar på en arbetsplats. Inom flera andra kurser deltar gästföreläsare från såväl näringslivet som myndigheter.

EFTER UTBILDNINGEN

Miljövetare har i dag en aktiv roll i företag, kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Som miljövetare kan du planera och driva arbetet med samhällets miljöoch hållbarhetsfrågor. Du kan till exempel arbeta med naturresurser, samhällsplanering, naturskydd, mark -och vattenvård, skogsoch jordbruk, avfalls- och kretsloppshantering, livscykelanalyser, miljöledning och miljökonsekvensanalyser. Miljövetare arbetar också i stor utsträckning som konsulter.

År 3 • En naturvetenskaplig baskurs • Miljövetenskaplig fördjupningskurs • Valfria kurser alt. kurser i miljö- vetenskap • Miljövetenskaplig examenskurs Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i miljö­ vetenskap inom något av våra masterprogram: • Miljövetenskap med naturveten- skaplig inriktning • Atmosfärsvetenskap, klimat och ekosystem • Ekotoxikologi • Miljö- och hälsoskydd

UNDERVISNINGEN

På det miljövetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning varvas lektioner med fältarbete i intressanta miljöer. En stor del av undervisningen bedrivs i projektform, vilket ökar din förmåga att se dina kunskaper ur ett helhetsperspektiv

Läs mer på science.gu.se/master

Vill du veta mer? www.science.gu.se/miljo

Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 13/A13).

Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).

naturvetenskapliga utbildningar

– 51

Farmaci Nya läkemedel utvecklas och lanseras ständigt, vilket ställer höga krav på våra farmaceutiska utbildningar.

Genom att vara ämnesövergripande kan de anpassas efter den snabba utvecklingen på området, och ger dig en inblick i såväl naturvetenskap som medicin och teknik.

Receptarieprogrammet /Farmaci 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion • Farmaceutisk kemi • Cellbiologi • Fysiologi och funktionell anatomi År 2 • Farmakologi och sjukdomslära • Immunologi, infektion och tumörbiologi • Praktisk fysiologi och farmakologi • Läkemedelskemi och toxikologi • Galenisk farmaci • Samhällsfarmaci

Våra farmaceutiska utbildningar ger dig kunskap om läkemedelssyntes och metabolism, både kemiskt och biologiskt, samt om kroppens funktioner och sjukdomar. Som farmaceut blir du expert på läkemedel, dess framställning och verkan. Modern läkemedelsutveckling inriktas ofta mot cellens inre maskineri, och du får därför ta del av den senaste kunskapen inom molekylärbiologi och genetik.

som läkemedelstillverkning eller inom experimentell medicinsk forskning.

EFTER UTBILDNINGEN

Är du intresserad av naturvetenskap och medicin, och vill hjälpa människor till ett friskare liv? Receptarieprogrammet i Göteborg är en modern yrkesutbildning med läkemedel och information kring läkemedel i centrum. Du får breda och gedigna kunskaper inom kemi, fysiologi, farmakologi och farmaci för att förstå läkemedels verkan i kroppen och dess roll i sjukdomsbekämpning. Du kommer även att lära dig att tolka och förmedla information om läkemedel.

Receptariens yrkesroll har påtagligt förändrats i takt med att fler och mer komplicerade läkemedel introducerats på marknaden.

Egenvård och förebyggande hälso- och sjuk­­vård är spännande områden för receptarien som arbetar inom apoteksväsendets alla sektorer; öppenvårdsapotek, sjukhusapotek, produktionsenheter och läkemedelsinformation. Receptarier är också verksamma inom läkemedelsindustri, myndigheter och vid biovetenskapliga forskningslaboratorier.

Apotekare arbetar på apotek, men även med forskning och utveckling som arbetsoch projektledare samt som läkemedels­ informatörer i apoteksväsendet eller läke­medelsindustrin. En farmaceutisk utbildning ger en bred och internationell arbetsmarknad, och kan dessutom leda till jobb inom marknadsföring och försäljning av läkemedel.

APOTEKAREPROGRAMMET

UNDERVISNINGEN

Apotekarprogrammets huvudämne är farmaci, det vill säga läran om läkemedels ursprung, framställning och användning.

Under utbildningen läser du kemi, cell­ biologi, biomedicin och farmaceutiska ämnen. De biomedicinskt inriktade ämnena handlar om kroppens funktioner, sjukdomar och läkemedelsbehandling. Det finns också möjlighet att fördjupa sig inom traditionella farmaceutiska ämnesområden

Föreläsningar varvas med frågestunder, räknestugor och workshops. I undervisningen ingår även praktiska moment som laborationer, projektarbeten i grupp eller enskilt samt muntliga och skriftliga presentationer.

En del studiebesök förekommer samt praktik på apotek som är obligatorisk för yrkes­ examen. Laborativa moment inom utbildningen är obligatoriska och en del av dessa innehåller djurexperimentell verksamhet.

RECEPTARIEPROGRAMMET

År 3 • Författningar • Klinisk farmakokinetik • Rådgivning och kommunikation • Valbar kurs • Praktik • Examensarbete Avancerad nivå År 4 Möjlighet till fortsatta studier för att få en magisterexamen i farmaci.

Apotekareprogrammet 300 högskolepoäng För mer detaljerad information om apotekareprogrammet, se sahlgrenska.gu.se/utbildning/ program/apotekare Examen Receptarieprogrammet ger två slutexamina, dels en receptarieexamen (yrkesexamen om180 hp), dels en kandidatexamen med huvudområdet farmaci (Bachelor of Science). År 4 ger en magisterexamen i farmaci (Master of Science (60 credits).

Apotekarprogrammet ger apotekarexamen (300 hp).

Behörighet Förutom grundläggande behörighet krävs för Receptarieprogrammet: Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 11/A11) För Apotekarprogrammet: Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 13/A13).

Vill du veta mer? www.science.gu.se/receptarie www.sahlgrenska.gu.se/ utbildning/program/apotekare

naturvetenskapliga utbildningar–

53

Lärare inom natur­ vetenskap och teknik Vill du vara med och utveckla framtidens nyckelpersoner och vardagshjältar? Är du redo att inspirera unga till ett naturvetenskapligt tänkande? Då ska du bli ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen! Med ditt engagemang som lärare kommer du att vara med och skapa morgondagens upptäckare och problemlösare.

Oavsett vilka yrken människor väljer har du som lärare en viktig roll att lägga grunden till barn och ungdomars kunskap och lotsa dem ut i samhället. Det finns en stark efterfrågan på utbildade lärare inom naturveten­ skap och teknik – särskilt i årskurs 7-9.

Vårt samhälle behöver nu och i framtiden duktiga utbildade lärare som kan ta tillvara på elevernas nyfikenhet och frågor om vår komplexa omvärld och hur denna fungerar – att fånga såväl den lilla detaljen som spegla det stora kosmos.

yrke, studier i två eller tre valda ämnen och verksamhetsförlagd utbildning på en skola.

Både utbildningen som helhet och verksamheten i skolan utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket ger dig förutsättningar och verktyg för att bli en engagerad och kunnig lärare. Att arbeta som lärare handlar om att skapa goda möjligheter för alla elever att utvecklas och förstå sig själva och sin omvärld.

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING, KPU 90 HP

ÄMNESLÄRARARPROGRAMMET 270-300 HP

Rollen som ämneslärare förutsätter ett starkt intresse för de ämnen man undervisar i.

Som ämneslärare inom naturvetenskap och teknik får du examen i tre ämnen i grund­ skolans årskurs 7-9, eller i två ämnen på gymnasieskolan. Med en examen mot årskurs 7–9 blir du behörig i årskurs 4–9.

Du blir dessutom behörig i gymnasieskolan om du har 90 hp i ämnet. Med en examen mot gymnasiet blir du behörig i åk 7-9 och i gymnasiet. En examen mot åk 7-9 ger alltså en bredare behörighet än den mot gymnasieskolan och ger därmed en bredare arbetsmarknad.

Utbildningen består av tre delar: en utbildningsvetenskaplig kärna där du får en generell kompetens för ditt blivande

För dig som redan har en naturvetenskaplig högskoleutbildning och funderar på att bli lärare, finns två olika varianter av kompletterande pedagogisk utbildning. Ordinarie KPU ges på helfart under tre terminer.

Alternativa KPU har förhöjd studietakt och genomförs under ett läsår, inklusive sommaren. Du kan söka till ett eller två ämnen inom KPU. Din lärarlegitimation kan däremot innehålla fler ämnen än det eller de ämnen du sökt till. Genom att läsa till undervisningsämnen kan du bli behörig i fler ämnen och öka dina chanser till jobb.

Ämneslärarprogrammet 270/300 högskolepoäng Ämneslärare med inriktning mot årskurs 7-9 Utbildningen omfattar tre olika delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) • Ämnesstudier i tre ämnen (180 högskolepoäng) • Verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan Utbildningen omfattar tre olika delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) • Ämnesstudier i två ämnen (210 högskolepoäng) • Verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) Ämnesstudier Biologi Fysik Kemi Matematik Naturkunskap – endast gymnasiet Teknik Dessa ämnen går att kombinera med varandra eller med ett antal andra ämnen.

Examen Ämneslärarexamen.

Vill du veta mer? www.lun.gu.se/utbildning/ amneslararprogrammet www.lun.gu.se/utbildning/kpu.

naturvetenskapliga utbildningar

– 55

Naturvetenskapligt basår Vill du läsa naturvetenskap på universitetet men saknar rätt behörighet? Läs naturvetenskapligt basår!

HÖGSKOLANS BASÅR

Högskolans basår är framtaget för att ge de kunskaper och den behörighet inom ämnesområdena matematik, fysik, kemi och biologi som krävs för att påbörja en universitetsutbildning inom naturvetenskap eller matematik. Basåret innebär ett års heltidsstudier och består av fyra kurser: • Matematik (ger behörighet motsvarande gymnasiets Matematik 4) • Fysik (ger behörighet motsvarande gymnasiets Fysik 2) • Kemi (ger behörighet motsvarande gymnasiets Kemi 2) • Biologi (ger behörighet motsvarande gymnasiets Biologi 2) Varje kurs omfattar 15 högskolepoäng och går att söka separat som fristående kurs ifall du inte behöver komplettera alla ämnen.

Basåret är en så kallad ”förutbildning” vilket bland annat innebär att du inte kan räkna in högskolepoängen från basåret i en universitetsexamen.

skapliga utbildningar och du är garanterad en studieplats vid något av följande program vid Göteborgs universitet: • Biologi, kandidatprogram • Biomedicinska analytikerprogrammet • Datavetenskapligt program • Fysik, kandidatprogram • Geovetenskap, kandidatprogram • Kemi, kandidatprogram • Läkemedelskemi, kandidatprogram • Marin vetenskap, kandidatprogram • Matematikprogrammet • Miljövetenskap med inriktning naturvetenskap, kandidatprogram • Molekylärbiologi, kandidatprogram • Receptarieprogrammet/Farmaci • Sjukhusfysikerprogrammet UNDERVISNINGEN

Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarieövningar.

Under första terminen läser du matematik och fysik parallellt, medan du under andra terminen först läser kemi och därefter biologi.

Observera att det ingår obligatoriska moment i kurserna.

FÖRKUNSKAPSKRAV

EFTER UTBILDNINGEN

När du har godkänt resultat från basåret är du behörig att läsa vidare vid naturveten-

Förutom grundläggande behörighet krävs Matematik 3b eller 3c eller Matematik C.

Vill du veta mer? www.science.gu.se/ utbildning/basar

naturvetenskapliga utbildningar

– 57

Tips och råd för dig som vill studera Att välja högskoleutbildning är ett stort steg i livet. För vissa är valet självklart, medan andra funderar länge och kanske väljer om flera gånger. Oavsett vilket som stämmer in på dig, så kan följande information vara bra att ha inför ditt framtida val. Lycka till!

PROGRAM ELLER KURS?

Ett utbildningsprogram består av en rad olika kurser, valda för att du ska få en heltäckande och relevant utbildning som fyller arbetsmarknadens behov.

Som programstudent har du ändå möjlighet att göra ett antal aktiva val, beroende på vilket program du läser.

Istället för att läsa ett program kan du välja att kombinera olika fristående kurser, och på så sätt utforma din egen utbildning. Det kräver lite mer planering, så kontakta i så fall en studievägledare för att få mer information om vad som krävs för att du ska kunna ta ut en examen.

TRE ELLER FEM ÅR?

Vi erbjuder treåriga kandidatprogram, det vill säga utbildningsprogram om 180 hp som ger en kandidatexamen.

Programmen kräver inte någon tidigare högskoleutbildning, utan du är behörig att söka till dessa direkt efter gymnasiet.

Behörighetskraven för varje enskilt

58– naturvetenskapliga utbildningar

program varierar, så kolla noga vad som gäller. När du tagit din kandidatexamen kan du välja att gå ut i arbetslivet. Du har fått en god grund att stå på, men i många fall kräver arbetsgivare att du har en djupare, mer specialiserad utbildning.

En sådan får du genom att läsa ett masterprogram. Våra masterprogram är tvååriga (120 hp) och ger dig en masterexamen (Master of Science).

Undervisningen sker på engelska och du läser tillsammans med utländska studenter från hela världen. Efter fem års studier har du fått en heltäckande utbildning som möter arbetsgivarnas krav. Därefter kan du söka dig till det privata näringslivet, till den offentliga sektorn eller kanske starta eget.

i alla program, antingen som enskild kurs eller som en del i flera kurser.

Initiativet till kurserna har kommit från arbetsgivare som anser att dessa kunskaper saknas hos dagens utexaminerade studenter. Du som påbörjar en utbildning hos oss får därmed en unik spetskompetens utöver din ämneskunskap, som gör dig attraktiv bland arbetsgivare.

STUDIEVÄGLEDNING Vill du veta mer om vilka valmöjlig­ heter som finns ska du kontakta studievägledaren för respektive utbildning. Med honom eller henne kan du diskutera hur du ska kombi-

GEMENSAMMA KURSER

nera din utbildning utifrån dina egna

I våra utbildningsprogram på kandidat­ nivå ingår motsvarande en halv termin med kurser inom ämnesområdena statistik och vetenskapsteori. Dessutom finns kommunikation med som ämne

intressen. Kontaktuppgifter finns på www.science.gu.se/utbildning/ studievagledning

SÅ HÄR ANSÖKER DU Ansökan till program och kurser vid Göteborgs universitet sker via webb­portalen antagning.se. Mer information finns på www.science.gu.se/utbildning.

Vill du läsa en masterutbildning?

När du tagit din kandidatexamen, antingen vid Göteborgs universitet eller vid något annat lärosäte, kan du söka ett av våra masterprogram. De är internationella och vänder sig även till utländska studenter. Läs mer på science.gu.se/master

Sista ansökningsdag:

15 APRIL 15 OKT

Höstterminen 2015

Vårterminen 2016

• Atmosfärsvetenskap,

• Kemi

klimat och ekosystem

• Komplexa adaptiva system

• Biodiversitet och systematik

• Kulturvård

• Biologi

• Marina vetenskaper

• Ekotoxikologi

• Matematiska vetenskaper

• Fysik

• Materialfysik och biologiska system

• Fysisk oceanografi

• Miljö- och hälsoskydd (på svenska)

• Genomik och systembiologi

• Miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning

• Geografi

• Molekylärbiologi

• Geovetenskap

• Organisk kemi och läkemedelskemi

!

Ute i sista minuten?

Missar du sista ansökningsdag kan du göra en sen anmälan via antagning.se till de flesta program. Läs mer om hur du går till väga på www.antagning.se.

naturvetenskapliga utbildningar

– 59

FESKEKÔRKA

Göteborgs universitet ligger mitt i de centrala delarna av staden. När du studerar hos oss har du tillgång till allt en storstad har att erbjuda. Här ser du på vilka platser vi finns.

Göteborgs universitet

Naturvetenskapliga utbildningar

Sevärdheter

CENTRALSTATION NORDSTAN

NYA ULLEVI TRÄDGÅRDS_ FÖRENINGEN

HEDEN

AVENYN

GÖTAPLATSEN

Universum.

Universum.Vin Vi Solen.

Solen.Jorden.

Jorden Hav. Hav.Berg.

Berg.Reg Re Tr채d.

Tr채d.D채ggdjur D채ggdju Bakterier.

Bakterier.Atom Ato Sluta.

Sluta.Aldrig.

Aldrig.F

Vintergatan. n. Kontinenter. egnskog. SjĂśar. ur. Insekter. omer. Kvarkar.

FrĂĽga.

Sluta aldrig fråga

s. 2

Spelintelligens

s. 28

Havet studeras bäst vid havet

s. 4

Matematik

s. 30

Pssst... Kusten är klar!

s. 6

Kemi

s. 32

Uppdrag: Ge mänskligheten ett bättre liv

s. 10

Biologi

s. 36

Inspektör, handläggare eller rådgivare?

s. 12

Geovetenskap

s. 40

Tittar bakåt för att se framåt

s. 14

Geografi

s. 42

Tidigare studenter berättar vad som händer sen

s. 16

Kulturvård

s. 44

Instagram och radio

s. 19

Miljövetenskap

s. 50

Det började med Discovery Channel

s. 20

Farmaci

s. 52

Investera i din framtid

s. 22

Lärare inom natur­vetenskap och teknik

s. 54

Marin vetenskap

s. 24

Naturvetenskapligt basår

s. 56

Fysik

s. 26

Tips och råd för dig som vill studera

s. 58

Naturvetenskapliga fakulteten, Box 460, 405 30 Göteborg. www.science.gu.se