2013/ 2014
NATURVETENSKAPLIGA
UTBILDNINGAR På Göteborgs universitet finns ett av Sveriges största utbud av program och kurser inom naturvetenskap. Idag läser närmare 7000 studenter hos oss.
SLUTA ALDRIG
FRÅGA
Snäckorna på stranden ledde in henne i naturvetenskapens värld. Möt professor Kerstin Johannesson, vars arbete har fått genomslag över hela världen.
Marin vetenskap 22 Fysik 24 Matematik 28 Kemi 30 Biologi 34 Geovetenskap 38 Geografi 40 Kulturvård 44 Miljövetenskap 50 Farmaci 52 Lärarutbildning 54 Naturvetenskapligt basår 56
Universum. Vin Solen. Jorden. Hav. Berg. Reg Tr채d. D채ggdjur Bakterier. Atom Sluta. Aldrig. F
ntergatan. . Kontinenter. gnskog. SjĂśar. r. Insekter. mer. Kvarkar. FrĂĽga.
NATURVETENSKAPLIGA
UTBILDNINGAR REDAKTÖR Camilla Persson UTBILDNINGSANSVARIG Stefan Hulth, vicedekanus Marie Strandevall, utbildningsledare REPORTRAR Carina Eliasson Robert Karlsson FOTO OMSLAGSBILD Malin Arnesson FOTOGRAFER Malin Arnesson Johan Wingborg Kristian Sahlberg Tobias Davidov
För oss som aldrig slutar fråga Hur påverkas vi av en jordbävning? Vad finns på havets botten? Vilka arter är viktigast att skydda? Vilka effekter har ett läkemedel? Vi är de som aldrig slutar fråga. För oss är nyfikenheten det viktigaste som finns. Våra ständiga frågor ger oss nya vetenskapliga upptäckter – de driver mänskligheten framåt. Naturvetenskapen passar dig som ifrågasätter och kritiserar, som vill se samband och lösa problem och som fascineras av naturens variation och komplexitet. I det här magasinet träffar du forskare och studenter som söker svar på naturvetenskapens frågor. Och alla våra utbildningar. Välkommen.
FOTO - GETTY IMAGES STOCK 4B-RF Stockbyte Fotosearch Chad Baker Sami Sarkis Arthur S. Aubry NASA/SPL Michael Melford BESÖKSADRESS Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Guldhedsgatan 5A 413 20 Göteborg E-POST info@science.gu.se WEBBPLATS science.gu.se REKLAMBYRÅ Mecka Reklambyrå TRYCK Elanders
4 – naturvetenskapliga utbildningar
ELISABET AHLBERG Dekanus Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet
Från Göteborg till Klippiga bergen
Pssst... Kusten är klar!
Han ger sig ner i det okända
Tips och råd för dig som vill studera
58
Drottningen av Tjärnö
12
Fysik
24
10
8
14
Havet studeras bäst vid havet Två tredjedelar av jordens yta täcks av hav. Världshaven påverkar även livet på land, och naturvetare världen över arbetar på olika sätt med att undersöka den marina miljön. Men fler naturvetare behövs – utmaningarna är nästan oändliga.
Göteborgs universitet är känt för sin marina profil. Här finns några av landets främsta forskare inom det marina området.
Göteborgs universitet är sedan ett halvt sekel tillbaka känt för sin marina profil. Universitetet är i dag landets största inom marin forskning och utbildning, och här finns några av Sveriges främsta forskare inom området. En fjärdedel av den naturvetenskapliga forskningen som bedrivs vid universitetet sker inom det marina området, som är vårt starkaste profilområde. Vi kan därför erbjuda marina kurser i biologi, kemi, geovetenskap och oceanografi med nära anknytning till aktuella och samhällsnära problem för havsmiljön. i Göteborg kopplar vi teoretiskt lärande till praktiska observationer på och vid havet. Närheten till havet gör studiemiljön extra lärorik och stimulerande. Vi har några av Europas största och mest moderna fältstationer, forskningsfartyg av olika storlekar och välutrus tade laboratorier. I DE MARINA UTBILDNINGARNA
inför ett framtida hållbart samhälle är kopplade till havet. Övergöd ning är ett exempel, med algblomning som vi bland annat ser i Östersjön. Ett annat är koldioxid utsläppen, där havet tar upp ungefär en tredjedel av alla koldioxidutsläpp från fossila bränslen. En tredje utmaning är att hitta sätt att producera båtbottenfärger som inte skadar miljön, men som samtidigt är tillräckligt effektiva. Ett annat viktigt område rör den biologiska mångfalden i havet. Att bevara den mångfald som finns i dag, och som hotas av såväl utsläpp, klimat förändringar och främmande arter som tar sig in i våra vatten. Det finns mycket att göra inom det marina området. Är du sugen på att anta utmaningen?
MÅNGA AV VÅRA UTMANINGAR
naturvetenskapliga utbildningar
–7
Pssst... Kusten är klar! Västkustens flaggskepp Göteborg är en levande stad. Är det inte det ena så är det garanterat det andra. Med ett öppet och dynamiskt kulturliv är Göteborg svår att inte tycka om. Här finns en initiativrik anda där studier och arbete går hand i hand, och tillsammans för utvecklingen framåt.
8 – naturvetenskapliga utbildningar
Varför valde du Göteborgs universitet?
CECILIA TAMMGREN GEOGRAFIPROGRAMMET
»För att jag älskar Göteborg. Jag kommer från Stockholm och ville till en ny stad. Känns aktuellt att läsa miljöutbildningar. Här finns bra klimatinriktningar.«
Staden på G Göteborg är en liten storstad fylld med nöjen och upplevelser för alla. Genom stadskärnan tar du dig bäst runt till fots och har alltid nära till konsertscener, teatrar, museer, nattklubbar, biografer och sportevenemang. Här hittar du större arenor som Nya och Gamla Ullevi, anrika Lisebergshallen och Scandinavium men också en härlig klubbscen som bjuder till dans. På klubbarna runt Avenyn kan du uppleva Göteborgs pulserande uteliv. Förutom det ordinarie utbudet finner du stora internationella mässor och festivaler, som Göteborgs Filmfestival, Way Out West, Vetenskapsfestivalen och Bok & Biblioteksmässan. Göteborg är staden med variation.
Guldkorn Göteborgs café- och restaurangutbud är större än någonsin vilket medför guldkorn värda att besöka. Vid Magasinsgatan hittar du trendiga caféer där mysfaktorn är total. Ett måste för dig som älskar att smutta på en kopp välrostat kaffe till studie boken. En annan studentfavorit är lunchrestaurangerna i Saluhallen där man får en riktigt god måltid för några tjugolappar. Rekommenderas varmt. Med Göteborgs läge vid havet kommer också ljuvliga sommartider och underbara trädgårdar där du kan slappna av. Ta gärna en cykeltur ut till Saltholmen och känn havsbrisen slå mot dina kinder eller njut av Botaniska trädgårdens blomsterliv.
JOHAN SCHELLER NATURGEOGRAFI
»Jag är utbytesstudent från Köpenhamn och fick tipset att Göteborgs universitet hade bra kurser inom naturgeografi. Vi får även resa mycket, det är kul!«
MAJA ÖSTERBERG MILJÖVETENSKAP MED NATURVETENSKAPLIG INRIKTNING
»Just miljövetarprogrammet lockade mig. I framtiden vill jag jobba med naturen. Jag bor några mil utanför stan och det är enkelt att pendla.«
naturvetenskapliga utbildningar
–9
» Människorna är väldigt härliga och det är nära till vattnet. « SUSANNE Namn: Susanne Fritiofsson Ålder: 24 Bor: Göteborg Familj: Mamma, pappa, sex syskon Läser: Geovetenskap Nästa resmål: Sydafrika Favoritmusik: Allt. Just nu Rihanna.
10 – naturvetenskapliga utbildningar
Från Göteborg till Klippiga bergen Susanne Fritiofsson gillar berg och älskar att resa. Att hon skulle läsa geovetenskap föll sig ganska naturligt. Text Martin Rynvik Foto Kristian Sahlberg
Eftermiddagen på Esperantoplatsen är en ganska kylig historia, trots att septembersolen då och då lyser igenom. Vinden letar sig in mellan husen och når till slut bergväggen som sträcker sig upp mot Kungshöjd. Väggen är full av hål. – Här har jag sett att folk brukar klättra, säger Susanne Fritiofsson, student på kandidatprogrammet i geovetenskap. Hon läser andra året och har bland annat hunnit gå igenom de olika berg arterna och hur berglandskapen byggts upp under historien. Själv klättrar hon också, men inte på bergväggar. – Klättringen är ett ganska nytt intresse och har inget med min utbild ning att göra, ler hon. Jag sysslar med topprepsklättring på inomhusväggar. Träningen sker på en 17 meter hög vägg, uppe vid Fysiken. Det är mest ett spännande och roligt sätt att hålla sig i form. HENNES INTRESSE FÖR BERG och
natur har dock alltid funnits där. – Jag har alltid tyckt om geografi och varit intresserad av hur olika länders landskap ser ut. Men först visste jag inte att det var geovetare jag skulle bli. Som alla andra gjorde jag efterforskningar och letade bland olika utbildningar. Maskinteknik var också ett alternativ. Men så insåg jag att man både kunde läsa teori och samtidigt få vara ute i naturen om man läste geovetenskap. Det avgjorde saken. Geovetenskapen på Göteborgs uni versitet blev hennes förstaval och hon
är glad att hon blev antagen just här. – Göteborg ligger mig nära om hjärtat. Det känns både som en storstad och en mindre stad på samma gång. Människorna är väldigt härliga och det är nära till vattnet. Vill jag åka hem till Värmland tar det bara två och en halv timme med tåg. bor Susanne tillsammans med tre andra studenter i en nybyggd lägenhet på Lindholmen. Alla har var sitt rum och lägenheten är utrustad med både tvätt- och diskmaskin. – Det är otroligt bekvämt. Tidigare bodde jag i andra hand på Wieselgrens platsen. Jag trivdes bra där också, men kunde inte bo kvar eftersom lägenhets innehavaren skulle flytta tillbaka. Som tur var hade jag en tillräckligt bra plats i bostadskön och fick lägenheten på Lindholmen. Det tar dessutom bara 17 minuter med bussen till Wavrinskys plats där vi oftast har våra föreläsningar. Under den nuvarande kursen har Susanne klass endast två timmars före läsning per dag. – Det är väldigt skönt faktiskt. Första året hade vi heldagar med före läsningar och laborationer. Nu måste man plugga en del på egen hand men samtidigt är man mer fri att planera sin egen tid. Klassen funkar också bra ihop och vi kan umgås väldigt avslappnat tillsammans. Snart åker vi till Bornholm och ska studera bergarter ihop. Och nästa år blir det Klippiga bergen i USA! TILL VARDAGS
En dag i mitt studentliv
08:15
Jag vaknar och går upp.
09:30
Kliver på spårvagnen mot skolan.
10:00
Föreläsningen börjar.
12:00
Lunch. Oftast blir det medhavd matlåda.
13:00
Hänger tillsammans med klassen.
16:00 Kommer hem.
17:00
Pluggar lite på egen hand. Äter kvällsmat.
20:00
Snackar lite med rumskompisarna. Pratar i telefon. Kollar tv.
00:30 Läggdags.
naturvetenskapliga utbildningar
– 11
Drottningen av Tjärnö Snäckorna på stranden ledde in henne i naturvetenskapens värld. I dag är Kerstin Johannesson professor, toppforskare och hennes arbete med att förstå arters evolution har fått genomslag över hela världen. Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson
I morgon ska det bli storm på Tjärnö. Sju meter höga vågor kommer att piska klipporna i Kosterfjorden, och de student grupper som ska ut på exkursion med forskningsbåten Nereus gör bäst i att ta med sig sjösjukepillrena. Men i dag är himlen klarblå över Göteborgs universitets forskningsan läggning söder om Strömstad, och havet är lugnt som Sverige vid 15-snåret på julafton. Några studenter tar lunch kaffet i solen, och på en av bryggorna förbereder några andra en snorklingstur genom att dra på sig våtdräkter. De förevigar det med sina mobilkameror. är Tjärnö hemmaplan sedan början av 70-talet. Som tonåring flyttade hon med sina föräldrar från Göteborg till ett hus på ön, ett stenkast från den då ganska nystartade och betydligt mindre anläggningen. – Jag brukade samla snäckor på stranden, och upptäckte det lilla labbet som låg här, berättar hon när hon vant guidar bland akvarier och DNA-lab i forskningsanläggningen. Från den dagen bestämde jag mig för att bli marin ekolog. Det var det naturvetenskapliga tankesättet som lockade mig, nyfiken heten och att aldrig sluta att fråga. FÖR KERSTIN JOHANNESSON
långt CV sedan dess. Hon blev professor i marin ekologi 1999, och i dag är hon en HON HAR BYGGT UPP ETT
12 – naturvetenskapliga utbildningar
av universitetets toppforskare inom naturvetenskap och invald i Kungliga Vetenskapsakademien. KERSTIN JOHANNESSONS FORSKNING
handlar om att förstå arters evolution, om hur arter och populationer bildas och hur de förändras över tid. Evolu tionen är ofta en följd av att omvärlden förändras, men kan även vara en följd av slumpvisa händelser. Och människan spelar en central roll. – Vi människor skapar onaturligt snabba miljöförändringar i havet, som sänkta pH-värden och ökade tempe raturer. Jag studerar hur marina arter anpassar sig till detta, genom genetiska förändringar eller genom att de har flexibla egenskaper. Anpassar de sig inte kan de eventuellt flytta eller så dör de ut. STRANDSNÄCKORNA hon
plockade som tonåring är i dag en del av hennes forskning. Hon och hennes kollegor har upptäckt att strandsnäckan håller på att dela upp sig i två olika arter. De parar sig fortfarande med varandra, men forskningen visar även att de håller på att bygga upp parningsbarriärer mellan sig. I ämnet samarbetar man med andra forskare från bland annat Spanien, USA, England, Ryssland och Hong Kong. – Nästa år kommer vi förhoppnings vis att kunna presentera hela arvsmassan för strandsnäckan – det är häftigt!
hon har i dag var ingenting hon strävade efter, ”det bara blev så”. Som professor, ansedd forskare och ofta anlitad expert kan man säga saker som kan provocera och få gehör för dem. Häromåret hamnade Kerstin i hetluften när hon med sin forskning visade att det inte alltid är de arter som är ovanliga som vi ska skydda, utan att vi snarare ska tänka tvärtom. – Vi kanske inte alltid ska skydda en ovanlig hackspett eller en grönfläckig padda i första hand, och det kan vara provocerande för en del när man ut trycker sådant. Jag menar att det bästa sättet att skydda de ovanliga arterna kan vara att skydda de arter som upp rätthåller ekosystemen, det vill säga de vanliga arterna. Och detta gör man genom att se till att de ovanliga arterna kan upprätthålla sin genetiska variation och bibehålla livskraftiga lokala bestånd. Om man låter de vanliga arterna drabbas genom att man förlorar lokala bestånd, så undermineras ekosystemet, vilket i sin tur drabbar de ovanliga arterna. ATT NÅ POSITIONEN
SÅ VAD SKULLE HON SÄGA TILL EN
20-åring som funderar på att läsa naturvetenskap? – Kör bara! Det är otroligt fascine rande och spännande med naturveten skap. Och att utbilda sig till forskare, det är verkligen det roligaste man kan göra.
» Att utbilda sig till forskare är det roligaste man kan göra. «
naturvetenskapliga utbildningar
– 13
Han ger sig ner i det okända Som siste man antogs han på biologiprogrammet. Femton år senare är Henrik Nilsson en framstående, prisbelönt forskare inom grön biologi med svampar som forskningsområde. – Jag gillar att jobba i team, resultatet blir bäst när flera hjärnor bidrar, säger biologen och forskaren Henrik Nilsson. Text Carina Eliasson Foto Malin Arnesson och Merja Pulkkinen
Som svampforskare jobbar Henrik ofta ute på fältet. Men katalogiseringen och arkiveringen av materialet är också en stor del av arbetet.
HAN LIKNAR mer en basketspelare än
en forskare när han möter upp i det ljusa fikarummet på Institutionen för biologi och miljövetenskap, och visar vägen till sitt rum. Med sina 193 cen timeter, klädd i grön och gul T-shirt med ”Die Hard” på bröstet, är Henrik Nilsson inte precis sinnebilden av den klassiske vetenskapsmannen. Men han är forskaren och trebarnspappan som vid blott 36 års ålder hunnit med att få Albert Wallins vetenskapspris 2011 för ”sitt metodkritiska och nyskapande arbete i ett skede då den klassiska biologiska systematiken övergår i fylo genomik baserad på gensekvensering och bioinformatik”. – Jag kom in som siste man på biologiprogrammet 1996 och lyckades för övrigt inte särskilt bra i Hemmets Journals IQ-tester, men man kan nå vetenskaplig framgång ändå. Det hoppas jag kan uppmuntra andra, säger han med ett leende.
Estland och genom DNA-sekvensering kunde han skärskåda genetiken och med datorernas hjälp räkna ut släktskapet mellan svamparna. – DNA-sekvenseringen raserade många gamla sanningar. Det visade sig att svampar man aldrig kunde anat höra till samma grupp faktiskt gjorde det. Svampar i kantarellgruppen är en udda samling och kan se väldigt olika ut, förklarar han och pekar på en gul kantarell på datorskärmen för att sedan skifta bild till en oansenlig skinnsvamp på en barkyta.
INTRESSE FÖR VÄXTER, djur och
natur har alltid funnits där, likaså dator intresset. Runt år 2000 tog datorernas användning fart inom biologin och Henrik Nilssons datorintresse passade väl in. När han sedan påbörjade sitt doktorandprojekt år 2002, var tiden mogen för DNA-sekvensering med datorernas hjälp. I doktorsavhand lingen gav han sig i kast med kantarell familjen. Genom sina handledare fick han kontakt med en stor databas i
DET ÄR SVAMPENS fruktkropp som
syns medan själva svampen snarare utgörs av svamptrådarna under marken i jorden, mycelet. Det finns många typer av svamp och många aspekter att titta på. Nyligen hittade man en ny, knallröd kantarell i Tanzania. Inom kantarellerna finns sex-sju olika typer av fruktkroppar. Ingen kunde gissa att alla dessa svampar hörde till samma
familj före DNA-sekvenseringen och Henrik Nilsson konstaterar att hans avhandling bringade stor klarhet inom gruppen kantareller. – Det släktskapsträd vi genererade 2007 har stått sig. EN AV DRIVKRAFTERNA är att hitta
vassare resultat i alla delar av svampträdet. Då gäller det att vara noga i labbet och se till att rätt data och metod används vid sekvenseringen och i det efterföljande analysarbetet. Det är lätt att göra fel. Henrik och hans kollegor har därför utarbetat en guide för andra forskare. Även den internationella arenan inspirerar. Henrik har till och med varit inblandad i ett NASA-projekt med rymdbilen Curiosity som nyligen landat på Mars. Innan rymdfarkosten for iväg putsades alla ytorna för att inte bakterier och svamp skulle följa med. Och då behövde föroreningarna scannas och analyseras. – Många tror att svampar uppstår på hösten och sedan dör. Men de kan bli mycket gamla, det är bara frukt kroppen som multnar när vintern kommer. Man har till och med hittat svampar som varit flera tusen år. Drygt 1,5 miljoner arter finns globalt, 100 000 är beskrivna, men bara för 10 000 har DNA screenats. Det finns mycket kvar att göra och vi är inte så många som gör det, säger Henrik Nilsson.
naturvetenskapliga utbildningar
– 15
» Hittills har jag nog besökt 90 länder. « Tidigare studenter berättar vad som händer sen.
Läst till receptarie
Läst matematik
Läst geo vetenskap
ISABELLE DANIELSSON RECEPTARIE, APOTEKET AB
ERIK BÜLOW MATEMATIKER, REGIONALT CANCERCENTRUM VÄST
ANNA TENGBERG MILJÖ- OCH UTVECKLINGSKONSULT
– Först läste jag till sjuksköterska men under kurserna i farmakologi gick det upp för mig att det var receptarie jag skulle bli. Jag har alltid tyckt det varit spännande hur läkemedel fungerar i kroppen och jag ville gärna ha kontakt med kunderna. Receptarieprogrammet gav mig den perfekta kombinationen. Idag hjälper jag människor att må bättre. På ett enkelt sätt ska jag kunna förmedla till kunderna hur medicinen fungerar och hjälpa dem till vård. Under en arbetsdag expedierar jag läkemedel, tar hand om bokningar och ger tips och råd när folk behöver hjälp med mediciner och andra produkter. Det känns skönt att hjälpa folk till en bättre hälsa.
– Matematik var mitt favoritämne i gymnasiet. Jag funderade även på tandläkare och civilingenjör, men matematikens logiska tänkande och problemlösningen var allra roligast. I den matematiska statistiken laborerar man med data från verkliga situationer och det går att använda på de flesta ställen ute i arbetslivet. Väldigt förenklat är mitt jobb att producera statistik om cancerdiagnoser. Tillsammans med läkare och sjuk sköterskor samlar vi in data om cancertypers dödlighet och hur olika faktorer kan påverka sjukdomsförloppet. I slutändan resulterar vår statistik i kvalitetsförbättringar för cancerpatienter i västra Sverige. Ett allvarligt ämne men samtidigt omväxlande och socialt. Under en arbetsvecka gör jag många resor och träffar patientgrupper, läkare och forskare.
– Mitt miljö- och naturintresse ledde mig in på geovetenskapen. Under utbildningen reste vi ofta runt och tittade på olika formationer i naturen. Först i Sverige och Norden, men även Nordafrika och andra ställen på jorden. Det skulle bli mer resande, visade det sig. Idag jobbar jag som miljö- och utvecklingskonsult. Mina uppdrag kommer oftast från internationella organisationer som till exempel Asian Development Bank och FN:s utveck lingsprogram, UNDP. Huvudsakligen jobbar jag med olika projekt för biologisk mångfald och frågor kring klimatförändringen i utvecklingsländer. Konsultarbetet är väldigt flexibelt och jag kan lägga upp stora delar av min arbetsdag själv. Att jobba med globala miljö- och utvecklingsfrågor känns samtidigt väldigt betydelsefullt, och jag får se mycket av världen. Hittills har jag nog besökt 90 länder.
16 – naturvetenskapliga utbildningar
YUDONG WANG SENIOR SCIENTIST ANALYTISK KEMI, ASTRAZENECA – Intresset för kemi har jag haft sen barnsben. Min farfar och mina föräldrar arbetade också som kemister. Under min uppväxt i Kina tillbringade jag många timmar i labbet och utveck lade ett intresse för ämnet. Precis som alla andra barn var jag också väldigt nyfiken på hur världen hängde ihop. Kemin kunde ge mig svaret på många av mina frågor. År 1989 kom jag till Sverige för att doktorera i analytisk kemi på Göteborgs universitet. Idag arbetar jag som Senior Scientist inom samma ämne. När företaget utvecklar nya mediciner tar vårt team fram analysmetoder för att kunna kontrollera att substanserna håller högsta kvalitet. Ett intressant jobb som kräver stor noggrannhet och att man kan hålla vad man lovar. Det passar mig utmärkt.
Doktorerat i kemi
MALIN HEMMINGSSON UTREDARE, HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN
Läst marinbiologi
– Jag har alltid varit väldigt intresserad av djur och natur. Som tonåring var jag på ett valsafari i Kanada. En fantastisk resa som stärkte mitt intresse för marina däggdjur. Marinbiologi blev mitt ämne och idag arbetar jag som utredare på Havs förvaltningsenheten. Våra arbetsuppgifter rör bland annat Sveriges nationella miljömål och Havsmiljödirektivet. Målet är att vi ska ha god miljöstatus i hela havet. Just nu ser det både bra och dåligt ut. Tyvärr har vi fortfarande stora miljöproblem som övergödning och utsläpp av miljöfarliga ämnen. Vårt fiske är inte heller hållbart i alla lägen. Det är kul att få jobba med det jag är intresserad av. Arbetsuppgifterna varierar och tillsammans har vi möjlighet att påverka miljöarbetet i Sverige. Alla som jobbar här är specialister på sitt ämne och jag lär mig nya saker hela tiden.
JOHAN KAHLMAN NATURVÅRDSKONSULT, RIO KULTURKOOPERATIV
Läst biologi
– Jag hade först tankar på att bli lärare, men så upptäckte jag naturvårdsbiologin. Att studera utomhus och få lära sig mer om naturen kändes helt rätt för mig. Kurserna handlade om ekologi, artkunskap, skötselplan, juridik och ekonomi. Väldigt brett och mycket yrkesförberedande. Idag jobbar jag som naturvårdskonsult på ett kulturkooperativ. Vi är biologer och arkeologer som arbetar tillsammans, med exakt samma lön där allas arbete värderas lika högt. Arbetsuppgifterna varierar men oftast besöker vi platser som ska bebyggas, till exempel vindkraftparker. Vi studerar naturen och skriver rapporter om hur naturområdet kan påverkas. Att samarbeta med en annan yrkeskår som arkeologerna är väldigt intressant, och jobbet är mycket fritt. Jag ger ingen profit till någon annan. Vi arbetar i naturens tjänst. naturvetenskapliga utbildningar
– 17
Med hjälp av matematiska och statistiska modeller får forskarna svar på varför exempelvis överviktiga oftare utvecklar diabetes.
Biomatematik på frammarsch Martin Adiels forskar kring hjärt- och kärlsjukdomar. Men han är varken biolog, kemist eller medicinare. Han är matematiker. Text Carina Eliasson Foto Malin Arnesson
Martin Adiels visar vägen genom korridorerna på Institutionen för matematiska vetenskaper, och till slut hamnar vi i hans kontorsrum. Men det är inte här det mesta av hans arbete sker, utan på Wallenberglaboratoriet tillsammans med forskare inom helt andra discipliner. – Jag är matematiker och samtidigt forskare i medicin med matematiken i bagaget, säger Martin Adiels. han jobbar i består av ett tjugotal forskare inom biologi, kemi och medicin. Och så han själv, vars bidrag består av att angripa problemen matematisk. Gruppen har bland annat studerat hur levern producerar blodfetter. Förhöjda halter blodfetter innebär risk för hjärtattack och stroke. En hög koncentration av blodfetter kan antingen bero på en förhöjd produktion av fetter som kom FORSKNINGSGRUPPEN
18 – naturvetenskapliga utbildningar
mer ut i blodet, eller att fettpartiklarna dröjer sig kvar. – Jag brukar jämföra med en bil som kör för fort. Anledningen kan vara att man gasar för mycket eller bromsar för lite. För att få rätt behandling mot för höga halter blodfett måste man veta vad som gäller. Att bromsa mer när man gasar för mycket är kanske inte det bästa sättet att sänka farten. Till exempel vet vi att vid typ 2 diabetes har man en för höjd produktion av blodfetter. Fetterna lagras också in i levern. Där ser vi en tydlig koppling mellan hur mycket fett som finns i levern och hur mycket blodfett som produceras. letar samband, som till exempel att överviktiga oftare utvecklar diabetes. Sedan söker man orsakerna till sambandet på molekylär nivå. – Och det är här matematiken kommer in: att bygga statistiska och FORSKARNA
matematiska modeller som förklarar sambanden. Målet är att gå ifrån as sociation till funktion, det vill säga att gå från ett statistiskt samband till en mekanistisk förklaring. har medvetenhet om vikten av tillförlitlig statistik blivit större. Vi förstår idag behovet av medicinsk statistik i alla led; alltifrån att man studerar tusentals personer, vad de äter eller vilken effekt ett läkemedel har, ner till att man gör experiment på cellnivå. Redskapet är i första hand datorn. Martin Adiels konstruerar matematiska modeller eller program; en matematisk beskrivning av vad som händer, som till exempel vilka molekyler som interagerar med varandra. – I princip gör jag ett jättestort ekvationssystem. Vi ritar en modell som beskriver produktion, förbränning och UNDER DE SENASTE TIO ÅREN
transport av fett, och jag tecknar ett ekvationssystem som beskriver det, säger han och illustrerar med figurer på ett papper. experiment som generar stora mängder med data. Och med hjälp av dessa försöker han lösa ekvationssystemet. Hans arbete är på många sätt ett detektivarbete. Socker arten fruktos (fruktsocker) används till exempel numera alltmer som sötnings medel i exempelvis läsk istället för glukos (druvsocker) eftersom det är mer lönsamt. Det verkar som fruktos i stora mängder är värre för hälsan genom att det påverkar blodfetterna negativt. – Det är som ett jättestort pussel. För att förstå till exempel risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom behöver man se till förändringar i kosthållningen över flera decennier, men också till den mole kylära sammansättningen av blodfetterna.
DÄREFTER UTFÖRS
valde den medi cinska fåran beror bland annat på att han läste tillämpad matematik, som syftade till att utbilda matematiker för industrin. I samband med utbildningen dök ett medicinskt forskningsprojekt upp och där blev han doktorand. Ett projekt han fortfarande deltar i. Som matematisk forskare i medicin måste man att ha kontakt med andra mate matiker, anser Martin Adiels, så han delar sin tid mellan Institutionen för matematiska vetenskaper och Wallen berglaboratoriet och förundras över att biologin är så outforskad från ett systembiologiskt synsätt. – Det är märkligt att vi idag inte vet mer om hur saker och ting hänger ihop matematiskt i människokroppens stora nätverk, säger han. ATT MARTIN ADIELS
naturvetenskapliga utbildningar
– 19
Investera i din framtid En naturvetenskaplig utbildning öppnar många dörrar och ger dig oändliga möjligheter i arbetslivet. Efter fem års studier har du fått en bred kompetens och kan arbeta inom många olika områden, men samtidigt fått den spetskompetens som arbetsmarknaden i många fall efterfrågar.
År 1
Första året inleds vanligtvis med en introduktion av det ämnesområde du valt, och du läser olika typer av grundkurser.
Du fortsätter att läsa kurser på grundnivå inom ditt valda ämnesområde. På vissa program kan du under det andra året välja bland flera olika kurser, medan innehållet på andra program är fastställt från början.
År 2
År 3
Under det tredje året läser du fördjupningskurser och gör ett examensarbete om 15 hp. Efter att du slutfört det tredje året har du en kandidatexamen. Därefter kan du välja att gå ut i arbetslivet eller söka till ett masterprogram i Sverige eller utomlands.
Första året på masterprogrammet ägnas åt olika typer av fördjupningskurser. Nu har du möjlighet att specialisera dig inom ett område.
År 4
År 5
Under det sista året förbereder du dig för att gå ut i arbetslivet, eller för att fortsätta studierna på forskarnivån. Det är nu du gör din utbildningsprofil unik. Du gör ett examensarbete om minst 30 hp, kanske på ett företag eller en myndighet. Du kan också välja att göra examensarbetet utomlands.
Marin vetenskap Våra hav täcker över 70 procent av jordens yta och sträcker sig över 10 000 meter ner i djupet. Havet utgör en alldeles unik miljö som rymmer en stor biologisk mångfald och många speciella kemiska, geologiska och fysikaliska processer.
Marin vetenskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion och havet som miljö • Det fria vattnet 1 – Grundläggande förutsättningar • Marina undersökningar – Redskap och metoder • Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska metoder för studier av organismer i marina miljöer • Grundläggande evolutionära och ekologiska principer • Det fria vattnet 2 – Processer och mekanismer samt organismers adaptationer
Att studera havet är att studera en helhet. För att förstå denna helhet behöver du veta hur processerna och livet i havet fungerar samt hur människan på olika sätt både använder och utnyttjar denna unika miljö: Vilken roll har strömmar och vindar – hur transporteras koldioxid och näringsämnen mellan luft och hav, inom vattenmassan och till och från havets botten? Vilka är havens organismer – hur fungerar de och hur samspelar de med varandra och hur reagerar de på förändringar i miljön? MARIN VETENSKAP
I kandidatprogrammet Marin vetenskap har vi tagit fasta på helheten och skapat ett program där du under de två första åren integrerat läser den kemi, biologi, geologi och oceanografi som behövs för att kunna förstå havet som system. Kurserna har alla utgångspunkt i marina miljöer och ger dig en bra bas för fortsatta, mer specialiserade studier inom något eller några av de olika ämnena.
EFTER UTBILDNINGEN
Efter utbildningen kommer du att kunna arbeta inom en rad olika yrkesområden i Sverige och utomlands. Du kan till exempel jobba med marin teknikutveckling, miljörevision, samhällsplanering eller naturresurshållning, inom det privata näringslivet eller stat och kommun. Du kan också fördjupa dig ytterligare inom området och bli forskare. Vilket yrkesom råde du än väljer kommer du att kunna dra nytta av dina ämnesövergripande kunskaper och förmågan att samarbeta med andra. Du kan även välja att komplettera din utbildning med studier i angränsande vetenskapsområden som till exempel ekonomi och juridik. UNDERVISNINGEN
Som student tillbringar du din studietid inte bara i Göteborg utan på de marina fältstationer som finns på Tjärnö utanför Strömstad och på Kristineberg utanför Fiskebäckskil, samt ombord på universi tetets forskningsfartyg.
År 2 • Kustekosystem 1 – Introduktion till kustekosystem och grunda mjukbottnars struktur, dynamik och antropogena påverkan • Kustekosystem 2 – Hårdbottnars struktur och dynamik • Marina modeller och databaser • Kurs i vetenskapsteori och idéhistoria • Geografiska informationssystem • Hållbar förvaltning av den marina miljön • Världshaven och djupa sedimentbottnar År 3 • Valfria fördjupningskurser inom till exempel oceanografi, biologi eller kemi • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i marin vetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik D, Fysik B, Kemi B, Biologi B eller motsvarande (områdesbehörighet 13). Matematik E kan krävas för valbara Kurser inom programmet (områdesbehörighet 10). Vill du veta mer? www.science.gu.se/marin
naturvetenskapliga utbildningar
– 23
Fysik Fysik är vetenskapen om tid, rum och materia och de krafter som verkar i universum. Det handlar om allt från de minsta elementarpartiklarna till frågan om vi lever i ett av flera möjliga universum. Men fysik handlar också om upptäckter som leder till produkter vi använder i vår vardag, som led-skärmar, gps:er eller solceller.
Fysik, kandidatprogram 180 högskolepoäng År 1 • Mekanik, termodynamik, våg rörelselära och världsbildsfysik • Analys och linjär algebra, flervaria- belanalys och numerisk analys År 2 • Matematisk fysik, elektromagnetism, ellära, kvantfysik och subatomär fysik • Statistik, transformteori och linjär algebra 2 År 3 • Fördjupningskurser i fysik • Valbar kurs • Ditt val av examensarbete, 15 hp Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i fysik inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Sjukhusfysikerprogrammet 300 högskolepoäng
Fysikens kunskap om de lagar som styr allt – från det allra minsta till det absolut största i universum – är basen för all teknologi. Som fysiker har du förmågan att omsätta din kunskap till produkter och tjänster, och föra den tekniska utvecklingen framåt.
du tillämpningar av strålningsfysiken inom hälso- och sjukvård, samt gör ett enskilt arbete under en hel termin. Under den avslutande terminen får du handledd praktik på en sjukhusavdelning av en verksam sjukhusfysiker.
FYSIKPROGRAMMET
EFTER UTBILDNINGEN
Första året fördjupar du dina kunskaper i fysikens grunder samtidigt som du läser matematik, bygger modeller av verkligheten och testar dem med hjälp av experiment. Matematik är fysikens språk, modellbe skrivningar dess kärna och experiment dess bas. Andra och tredje året innehåller påbyggnadskurser i fysik så du kan tränga djupare in i vår beskrivning av olika delar av verkligheten, till exempel statistisk fysik, atom- och molekylfysik, subatomär fysik eller fasta tillståndets fysik. Du har också möjlighet att under den här tiden bredda dina kunskaper i områden som till exempel astronomi, kemi eller biologi, eller att läsa vid något utländskt universitet.
Fysiker finns i alla branscher som arbetar med högteknologisk forskning och utveckling. Speciellt värderas din förmåga att lösa problem och bygga modeller, förfina mätmetoder och göra beräkningar och prognoser. Din kompetens lämpar sig speciellt väl för områden som informations teknik, bioteknik, medicinsk diagnostik, miljö- och energiteknik, materialteknik och elektronik. Sjukhusfysikerna arbetar främst inom hälso- och sjukvården, men även vid myndigheter och i industrin.
SJUKHUSFYSIKERPROGRAMMET
De första två åren på sjukhusfysikerpro grammet studerar du fysik och matematik. År tre inriktar du dig genom att läsa grund läggande strålningsfysik. Därefter studerar
UNDERVISNINGEN
Undervisningen på programmet sker främst i form av föreläsningar, räkneövningar och laborationer med cirka 20 timmar schema lagd undervisning i veckan. Räkna med ytterligare drygt 20 timmar för självstudier.
År 1 och 2 • Gemensamt med fysikprogrammet År 3 • Radiofysik År 4 • Radiofysik År 5 • Eget valt projektarbete • Radiofysik praktik Examen Fysikprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i fysik (Bachelor of Science). År 4-5 ger en Master of science i valt ämnesområde (120 hp). Sjukhusfysikerprogrammet: Yrkesexamen som sjukhusfysiker med yrkeslegitimation (300 hp). Sjukhusfysikerprogrammet ger också en medicine masterexamen med huvudområde medicinsk strålningsvetenskap med inriktning medicinsk strålningsfysik. Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskild behörighet för fysikprogrammet: Fysik B, Kemi A, Matematik E (Områdesbehörighet 9). För sjukhusfysikerprogrammet krävs: Biologi A, Fysik B, Kemi B och Matematik E (Områdesbehörighet 10). Vill du veta mer? www.science.gu.se/fysik www.physics.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar
– 25
2 000 000 000 (2 triljoner) S책 m책nga molekyler ryms det i en vattendroppe
000 000 000
LÄS MER OM KEMIPROGRAMMET PÅ S. 30 Källa: Lennart Sjölin, professor i kemi, Göteborgs universitet
Matematik Matematiken är naturvetarnas universella språk framför andra – och numera också samhällsvetarnas och ekonomernas. Samtidigt är matematiken en del av vårt kulturarv. Den fängslar människor med sina utmanande problem, sin koppling till logik och filosofi samt sina estetiska kvaliteter.
Matematik har alltid haft en central roll inom naturvetenskap och teknik. Idag används avancerade matematiska metoder också inom en rad nya, spännande områden. Matematiken är till exempel grunden när vi ska utarbeta väderprognoser, planera flyg rutter, testa läkemedel, prissätta optioner, kryptera meddelanden, utveckla dataspel och studera människans gener. Behovet av professionell matematikkompetens har därför ökat inom många områden på arbetsmarknaden. Samtidigt är matematiken ett självständigt och livaktigt forskningsom råde som ständigt utvecklas, såväl oberoende av de praktiska tillämpningarna som i växelverkan med dessa. MATEMATIKPROGRAMMET
Matematikprogrammet vänder sig till dig som vill bli matematiker eller statistiker, oavsett om du siktar på ett arbete inom näringslivet eller offentlig sektor, eller tänker dig en framtid som forskare. Programmet är krävande, men som lön för mödan får du en utbildning som ger dig stor valfrihet i framtiden. Matematikprogrammet inleds med två år av grundläggande kurser, för att du ska få en stark och bred matematikbak grund. Därefter väljer du att fördjupa dig inom matematik, tillämpad matematik, matematisk statistik eller finansmatematik. Det finns också stora möjligheter att bredda sig inom naturvetenskap, teknik eller ekonomi.
EFTER UTBILDNINGEN
En matematiker efterfrågas såväl inom ut bildningsväsendet som offentlig sektor och hos det privata näringslivet. Som matema tiker är du ofta aktiv inom forskning och utveckling, och du kan bland annat arbeta med optimering av resurser med hänsyn till miljö och ekonomi, signalbehandling inom radar- och mobilteknik, modellering, numeriska beräkningar och undervisning. Kunskaper i matematisk statistik efterfrågas i allt från tele- och datorkommunikation och prövning av nya läkemedel, till miljö övervakning av vatten- och luftkvalitet, kvalitetsstyrning och tillförlitlighetsbe räkningar inom industrin, opinions- och marknads-undersökningar samt riskbedöm ningar av aktieportföljer. UNDERVISNINGEN
Undervisningen bedrivs i form av föreläs ningar och lektioner, samt genom grupp arbeten och datorlaborationer. Grupparbe tena ger en djupare förståelse av ämnet samt tränar förmågan att uttrycka sig muntligt och skriftligt i matematiksammanhang. Framgång i matematikstudier förutsätter ett stort mått av självständigt arbete. Cirka en tredjedel av den totala arbetstiden är schemalagd och övrig tid förväntas du läsa, räkna och tänka på egen hand och i sam arbete med kurskamrater.
Matematikprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Matematik I • Flervariabelanalys • Programmering med Matlab • Numerisk analys År 2 • Linjär algebra II • Sannolikhetsteori och statistik • Objektorienterad programmering • Algebraiska strukturer • Statistical inference • Matematisk modellering • Optimering alt. Diskret matematik År 3 • Fördjupningskurser och valfria kurser • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i matematiska vetenskaper. Läs mer på science.gu.se/master Examen Filosofie kandidatexamen (180 hp) i matematik eller matematisk statistik (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik E (Områdesbehörighet 9 minus Fysik B och Kemi A). Vill du veta mer? www.science.gu.se/matematik www.chalmers.se/math/sv/ utbildning/grundutbildning
naturvetenskapliga utbildningar
– 29
Kemi Allt levande styrs och påverkas av kemiska reaktioner. Kemi spelar därför en stor roll i vår vardag och för vårt samhälle. Tidigare löstes miljöproblem nästan alltid med reningsteknik, men då orsakade lösningen på ett problem ofta ett nytt. Målet måste vara att angripa problemet vid källan, och därför blir kemister allt viktigare inom till exempel miljöforskningen.
Kemi, kandidatprogram 180 högskolepoäng År 1 • Grundläggande kemi, matematik och analytisk kemi År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, oorganisk kemi och biokemi År 3 Fördjupande kurser samt profilering och kandidatarbete inom något av följande områden: Analytisk kemi · atmosfärsvetenskap · biokemi · fysikalisk kemi · elektrokemi · organisk kemi · oorganisk kemi · miljökemi · dermatokemi · läkemedelskemi Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kemi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i kemi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Läkemedelskemi, kandidatprogram 180 högskolepoäng
Kemi finns överallt i samhället, och behovet av välutbildade kemister ökar ständigt. Miljövård är bara ett område där kemister spelar en viktig roll, och där behovet av kemisk kunskap är stort. Som kemist förstår du hur kemiska föreningar beter sig. Du vet allt om ämnens struktur, deras egen skaper och hur de reagerar med varandra. Dessutom har du ett analytiskt tänkande, vilket efterfrågas i arbetslivet. KEMI OCH LÄKEMEDELSKEMI
Vi erbjuder två utbildningsprogram inom kemiområdet: kemiprogrammet och läke medelskemiprogrammet. Kemiprogrammet ger dig en bred kemiutbildning, med möj ligheter till egna val under utbildningen. Läkemedelskemiprogrammet riktar sig till dig som vill arbeta inom läkemedelsindu strin, kanske med att designa nya läkemedel eller forska inom området. De två första åren ser i princip likadana ut på båda programmen, med grundläggande kurser i kemi och matematik, medan det tredje året erbjuder olika former av specialiseringar. På kemiprogrammet kan du fördjupa dig
inom miljökemi, biokemi, molekylmodel lering och beräkningskemi. På läkemedels kemiprogrammet består det tredje året av fördjupning inom organisk kemi, moleky lärbiologi och läkemedelskemi. Vi har ett brett utbud av kurser, alla starkt knutna till aktuell forskning inom kemi. EFTER UTBILDNINGEN
Arbetsmarknaden för kemister är god. Du kan välja att arbeta på olika typer av kemi företag, inom läkemedelsbranschen, på livsmedelsföretag eller analys- och syntes laboratorier. Du kan också arbeta med miljöskydd eller naturvård, eller fördjupa dig på forskarnivå. UNDERVISNINGEN
Göteborgs universitets kemiutbildning har en stark laborativ profil, och en stor del av undervisningstiden består av praktiska moment i laboratoriet. Övrig tid består av föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och projektarbeten. Kurslitteraturen är främst på engelska.
År 1 • Grundläggande kemi, matematik och analytisk kemi År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, oorganisk kemi och biokemi År 3 • Fördjupning, profilering och kandidatarbete inom organisk kemi och/eller läkemedelskemi Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kemi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i kemi med inriktning mot läkemedelskemi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskilda behörighet för kemiprogrammet och läkemedelskemiprogrammet: Matematik D, Fysik B, Kemi B. (Områdesbehörighet 13 minus Biologi B). Vill du veta mer? www.science.gu.se/kemi www.cmb.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar
– 31
MAGNITUD
>2.0
2.0-2.9
3.0-3.9
4.0-4.9
5.0-5.9
INTENSITET
I stort sett omöjlig för människan att känna.
Känns normalt inte.
Uppfattas ofta inte som ett jordskalv, utan som en lastbil som åker förbi.
Känns av nästan alla. Föremål inomhus börjar skaka och objekt kan ramla ner.
Kan ge permanenta skador på hus.
6.0-6.9
Dåligt byggda hus kollapsar, välbyggda hus får skador.
7.0-7.9
Normala hus förstörs, välbyggda hus får skador.
8.0-8.9
9.0<
Allmän förstörelse. De flesta hus förstörs och broar kollapsar.
Total ödeläggelse.
NÄR MARKEN BÖRJAR SKAKA
LÄS MER OM GEOVETENSKAP PÅ S. 38 Källa: Erik Sturkell, professor i geovetenskap/www.usgs.gov
Biologi Biologi är läran om livet och livets processer. Biologer behövs överallt i vårt samhälle. Vill du vara med och skapa en hållbar utveckling och en friskare värld som värnar om biologisk mångfald – då ska du läsa biologi!
Biologi är mer än bara djur och natur. Biologi är läran om allt levande – allt ifrån hur celler fungerar till evolutionens mysterier och organismers anpassning. Som biolog är du en nyckelperson på många företag och myndigheter. Du har hela världen som arbetsfält och möjligheten att påverka hur vår natur och miljö ser ut i framtiden. Vi erbjuder två utbildningsprogram, biologiprogrammet och molekylärbiologi programmet. Båda inleds med ett gemen samt basblock där du går igenom biologins grunder. Därefter väljer du att fördjupa dig inom de områden som passar dig bäst: molekylär biovetenskap, fysiologi och cellbiologi, evolutionär biologi eller ekologi och naturvård. Oavsett vilka kurser du väljer så får du en bred biologisk kunskap, kombinerat med en förmåga att lösa problem, och ett analytisk tänkande. Den stora bredden inom biologiområdet är unik för Göteborgs universitet, och gör oss till ditt naturliga val om du vill läsa biologi.
BIOLOGIPROGRAMMET
Inom kandidatprogrammet i biologi kan du välja bland en rad olika kurser. Är du intresserad av hur naturen fungerar, kan du läsa olika ekologiska kurser och kombinera dessa med beteendeekologi, där du får lära dig hur anpassning genom naturligt urval kan förklara beteendevariationer. Väljer du istället ekologi med inriktning mot naturvård och förvaltning, lär du dig att förmedla och marknadsföra biologisk kunskap samt att samverka med andra sektorer i samhället. Via fältstudier får du kunskap om skötsel och bevarande av olika miljöer. Är du mer intresserad av jordens mångfald och dess uppkomst, kan du välja olika kurser inom systematik. Då lär du dig bland annat hur man identifierar djur, svampar och växter med hjälp av molekylära tekniker. Vill du veta hur växter och djur anpassar sig till olika miljöer, ska du välja kurser i växters och djurs fysiologi. Är du istället intresserad av hur liv uppkommer, eller hur studier av celler från bakterier, djur eller växter kan hjälpa oss att förstå hur vi människor fungerar, ska du läsa kurser inom molekylära biovetenskaper.
Biologi, kandidatprogram 180 högskolepoäng År 1 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs År 2 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs • Vetenskapsteori/Biostatistik • Stödämnen: Grundläggande kemi, geovetenskap eller GIS (geografiska informationssystem) och biostatistik År 3 • Fördjupningskurser inom fälten ekologi och naturvård, evolutionär biologi, fysiologi och cellbiologi eller molekylär biovetenskap samt examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i biologi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master
Läs mer på science.gu.se
naturvetenskapliga utbildningar
– 35
MOLEKYLÄRBIOLOGI
Fiskar, möss och människor är genetiskt sett väldigt lika. Vad som skiljer olika organismer åt är hur våra gener regleras och samverkar med varandra. På kandidatprogrammet i molekylärbiologi utgår studierna ifrån DNA – det ärftliga materialet. Du får lära dig om de mekanismer som styr ärftlighet, och hur en genuppsättning kommer till ut tryck i individens egenskaper. Du studerar den genetiska variationen och hur den ligger till grund för evolutionen. För att förstå människor och våra livsprocesser, studeras olika slags modellorganismer som bakterier, jästsvampar, maskar, växter och möss. Är du nyfiken på hur en enda befruktad äggcell kan bilda en komplicerad organism, ska du läsa utvecklingsbiologi. Inom bioinformatik och funktionsgenomik används datorer för att analysera den enorma mängd information som DNA- och proteinsekvensering alstrar. EFTER UTBILDNINGEN
Biologer arbetar inom många olika områden och med varierade arbetsuppgifter. Som biolog kan du till exempel arbeta med naturoch miljövårdsarbete inom företag, på
kommuner och länsstyrelser eller som egen företagare. Väljer du att läsa molekylärbio logiprogrammet kan du till exempel arbeta inom bioteknikföretag, på läkemedels- och livsmedelsindustrier och på sjukhuslabora torier. Biologer och molekylärbiologer arbetar också i hög grad med forskning och utveckling. UNDERVISNINGEN
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier samt grupp- och projektarbeten. Dessutom ingår praktiska övningar i form av fältarbeten, exkursioner och laborativa arbeten. Flera kurser innehåller moment som är förlagda till någon av våra fältstationer. Kurslitteraturen är till största delen på engelska. Under hela utbildningen tränar du också upp din vetenskapliga analysförmåga och förmågan att lösa problem. Du kommer i nära kontakt med den forskning som bedrivs. Dessutom får du träning i hur du förmedlar dina kunskaper till andra.
Molekylärbiologi, kandidatprogram 180 högskolepoäng År 1 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs År 2 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs • Vetenskapsteori/Biostatistik • Stödämne: Grundläggande kemi År 3 • Fördjupningskurser inom molekylär biovetenskap och fysiologi och cellbiologi, samt examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i mole kylärbiologi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs för båda programmen Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D. (Områdesbehörighet 13). Examen Biologiprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i biologi. Molekylärbiologiprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i molekylärbiologi. Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Vill du veta mer? www.science.gu.se/biologi
36 – naturvetenskapliga utbildningar
Geovetenskap Geovetenskap handlar om samspelet mellan mark, luft och vatten och de ständiga förändringar som jorden utsätts för. Klimatförändringar och dess effekter på samhälle och natur, miljötillståndet i Östersjön, markföroreningar och grundvatten samt vår framtida förvaring av utbränt kärnbränsle är några aktuella områden där geovetare spelar en viktig roll.
Geovetenskap är allt från istider till öken spridning, från bergarter till ädelstenar och från översvämningar till tidvatten. Och du behövs som geovetare! Vi lever i en känslig värld där samhällets behov av geoveten skaplig information bara ökar – allra tydligast blir det när katastrofer av olika slag inträffar. Dessutom ställer nya miljölagar och EU-direktiv stora krav på geovetenskaplig kompetens. GEOVETENSKAPLIGA PROGRAMMET
Under det första året på kandidatprogrammet i geovetenskap lär du dig hur jordklotet är uppbyggt och hur vår atmosfär och våra oceaner fungerar och interagerar. Du får också lära dig att använda geografiska informationssystem (GIS), en kunskap som är viktig i det framtida arbetslivet. Under andra året kan du välja att läsa någon av våra profiler: geologi eller klimatologi. Du kan också välja fritt bland våra geovetenskapliga kurser, för att på så sätt få en utbildning anpassad efter ditt eget intresse. Tredje året fortsätter med fördjupningskurser inom valt område, liksom med kurser i vetenskaps teori och statistik.
samhälls- och naturresursplanering inom kommuner, länsstyrelser och statliga myn digheter. Geologer är viktiga vid byggnationer i och på berg, och undersöker förekomsten av bergarter, mineral, malmer och gas samt grundvatten i berg och berggrund. Geologer klassificerar också jordarter som till exempel lera, sand och grus, för att bedöma risken för spridning av miljögifter i grundvattnet och för att avgöra om marken är tillräckligt stabil för att bygga på. Klimatologer studerar effekterna av globala klimatvariationer och luftkvalitet, med fokus på hur samhället hanterar för ändringar i väder och klimat. UNDERVISNINGEN
Teori varvas med praktiska moment till sammans med fältstudier och exkursioner. Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, fältövningar/ exkursioner och laborationer.
År 1 Geovetenskapliga baskurser: geovetenskapens grunder, geografiska informationssystem (GIS), metoder och verktyg om 60 hp. År 2 År två väljer du inriktning mot geologi eller klimatologi. År 3 Tillämpade fördjupningskurser inom berggrundsgeologi, miljö- ochjordartsgeologi, maringeologi eller klimatologi/naturgeografi (ges på engelska) om 30 hp. Kurser i stati stik och vetenskapsteori om 15 hp och ett examensarbete om 15 hp. Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i geovetenskap inom vårt masterprogram. Här kan du specialisera dig för att bli berggrundsgeolog, miljö- och jordartsgeolog eller maringeolog. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i geovetenskap (Bachelor of Science). År 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik D, Fysik B, Kemi B. (Områdesbehörighet 13 minus Biologi B).
EFTER UTBILDNINGEN
Många geovetare arbetar inom gruv-, byggoch materialbranschen, ofta som konsulter. Andra arbetar med natur- och miljövård, miljöövervakning, fjärranalys (GIS), eller
Geovetenskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng
Läs mer på science.gu.se
Vill du veta mer? www.science.gu.se/geovetenskap www.gvc.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar
– 39
Geografi Jorden är människans livsrum. Vill du få insikt i de globala ekosystemen och förstå sambandet mellan den geografiska miljön och människans utformning av samhället? Då ska du läsa geografi!
Geografi, kandidatprogram 180 högskolepoäng År 1 • Baskurser i geografi • Processer och de stora systemen i naturen • Mänskliga verksamheter och resursanvändning • Omvärldsanalys, regionen som studieområde och globala relationer • Handlingsalternativ för hållbar utveckling, geografiska dilemman • Projektarbeten och geografisk metodik År 2 Valfria kurser om 60 hp med möjlighet att skapa din egen individuella profil, med inriktning mot bland annat språk, ekonomi, naturgeografi/klimatförändringar eller ekonomisk geografi. Du kan också välja att läsa utomlands. År 3 • Fördjupningskurser i geografi • Examensarbete och fältkurs • Geografiska metoder • Fördjupning i kartografi och geografiska Informations system (GIS)
Geografen skapar medvetenhet om globala problem, ur ett naturvetenskapligt och sam hällsvetenskapligt perspektiv. Geografipro grammet ger dig en översikt över naturför hållanden, befolkning, samhällsorganisation och resurser, såväl regionalt som globalt. Kartografi, fjärranalys och geografiska infor mationssystem (GIS) är viktiga verktyg för dig som geograf.
där bland annat klimatets betydelse för det nuvarande landskapets utseende behandlas. De naturvetenskapliga och samhällsveten skapliga perspektiven integreras ytterligare genom studier av samhällets olika hand lingsalternativ för hållbar utveckling. Du gör också ett självständigt arbete i samband med en exkursion och fältkurs utanför Norden.
GEOGRAFIPROGRAMMET
EFTER UTBILDNINGEN
Första året på kandidatprogrammet i geografi får du kunskaper om jordens olika natur miljöer och om de effekter människans verk samhet har på omgivningen. Teori varvas med praktiska moment samt fältstudier och exkursioner. Geografins ämnesdelar knyts samman i regionalgeografiska studier, fokuserade på aktuella problemställningar. Andra året kan du välja att läsa kurser motsvarande 60 hp som ger din geografi utbildning en specialkompetens, som till exempel språk, ekonomi, globala studier, klimatförändringar eller miljökunskap. Du kan också välja att läsa utomlands. Tredje året fördjupar du dig i de olika ämnesdelarna,
Som geograf har du en internationell arbetsmarknad. Arbetsuppgifterna kan röra naturresurshantering, frågor kring hållbar utveckling och riskanalys. Du kan även arbeta med planering och utredning inom näringsliv och offentlig verksamhet samt vid internationella organisationer. UNDERVISNINGEN
All undervisning ges på dagtid och omfattar föreläsningar, lektioner, gruppundervisning, seminarier och laborationer. Programmet ges av institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi samt institutionen för geovetenskaper.
Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i geografi inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Filosofie kandidatexamen (180 hp) i geografi (Bachelor of Science). År 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Grundläggande behörighet för högskolestudier. Valfria kurser inom programmet kan kräva särskild behörighet. Vill du veta mer? www.science.gu.se/utbildning/ geovetenskap-geografi www.gvc.gu.se/utbildning
Läs mer på science.gu.se
naturvetenskapliga utbildningar
– 41
POLARSKENETS OLIKA FÄRGER
HÖJD
200 km karminrött
110 – 140 km Gröngult
110 km Blått
Violett
LÄS MER OM FYSIKPROGRAMMET PÅ S. 24
85 km
Källa: Ulf Torkelsson, universitetslektor i fysik
Kulturvård Hur kan gamla stenskulpturer skyddas från nedbrytning och hur värderas och restaureras gamla trähus? Inom ämnet kulturvård kan du studera byggd miljö, hantverk, slöjd och materiella föremål i ett historiskt och kulturellt perspektiv.
Kulturvård handlar om vårt kulturarv och hur vi ska vårda och ta tillvara föremål och bebyggelse, landskap och trädgårdar. Det är inte självklart hur kulturarvet ska tas om hand och vem som ska besluta. Demokrati, klimatförändringar, mångfald och konflikter om rätten till begränsade resurser påverkar hur vi värnar, vårdar och utvecklar kulturarvet. Utbildningarna inom ämnet kulturvård omfattar både kulturarvets betydelse på gott och ont för människors vardag och konkret kunskap om praktiska åtgärder för att vårda, bevara och utveckla. BEBYGGELSEANTIKVARIE
Är du intresserad av äldre byggnader, kultur landskap, stadsmiljöer och kulturarvsfrågor? Bebyggelseantikvariskt program är en tvär vetenskaplig och yrkesinriktad utbildning som ger dig en gedigen antikvarisk kom petens. Du får kvalificerade kunskaper om hur man undersöker, utvecklar, vårdar och bevarar byggnader, stadsmiljöer och bebyg gelse i kulturlandskap. Under utbildningen lär du dig att sätta in dagens bebyggelse och dess utveckling i ett historiskt och kulturellt perspektiv, och du tränas i att reflektera över och definiera dess betydelser och värden. Du får lära dig att kritiskt granska och undersöka de samhälleliga processer inom vilka kultur arv skapas och uttrycks, både historiskt och
i samtiden, i linje med de samhälleliga målen om hållbar utveckling och delaktighet. Programmet är uppbyggt av tvärveten skapliga kurser på tre teman som förekommer under alla årskurser: Professionsområdets spelregler; Bebyggelsehistoria; Redskap och tillämpning. Alla teman består av teoretiska och praktiska moment. Första året ger dig en grundläggande översikt över fältets samtliga delar, men med särskild tonvikt på grunderna inom bebyggelsehistoria och det breda pro fessionsfältet. Här ingår olika övningar i att undersöka, dokumentera och analysera be byggelse och landskap, men också materialoch vårdfrågor. Under det andra året möter du kulturmiljövårdens lagstiftning och roll, fördjupar dig i kulturvårdens teoribildning, samt lär dig kulturvetenskaplig teori och metod för bebyggelsestudier. Du fortsätter de bebyggelsehistoriska epokstudierna och avslutar med en egen fördjupning bebyg gelsehistorisk uppsats. Under det tredje året sätts yrkesrollsfrågorna i fokus. Du fördjupar du dig i kulturvårdande planering, tillämpar detta i ett större projektarbete med hand ledning från yrkesverksamma antikvarier, och gör praktik inom sektorn. Utbildningen avslutas med ett självständigt examensarbete för kandidatexamen i kulturvård, baserat i utbildningens tre teman.
Bebyggelseantikvarie, kandidatprogram 180 högskolepoäng (studieort Göteborg) År 1 • Bebyggelsehistoria: Till och med förindustriell tid (i ett nordiskt och europeiskt perspektiv) • Professionsområdets spelregler: Översikt problemställningar och tillämpningar • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik I (byggnads- undersökning), Studieresor och fältförlagda kurser År 2 • Bebyggelsehistoria : Till och med 1900-talet (i ett nordiskt och europeiskt perspektiv), Bebyggelsehistorisk uppsats • Professionsområdets spelregler: Teori och historia för kulturvård, Teori för bebyggelsehistoriska studier • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik II (fältstudier, kulturmiljövårdens roll och lagstiftning), Studieresor År 3 • Professionsområdets spelregler: yrkesrollen, praktik • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik III (kulturmiljöplanering, tillämpande projektarbete), Examensarbete
naturvetenskapliga utbildningar
– 45
KONSERVATOR
Konservatorsprogrammet ger dig stora möj ligheter att kombinera konstnärligt intresse och handlag med naturvetenskapliga och kulturvetenskapliga kunskapsfält. Utbild ningen är tvärvetenskapligt orienterad med inslag från främst arkeologi, etnologi, konstvetenskap, kemi, biologi och fysik. Du får möjlighet att utveckla kvalificerade praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter inom konserveringsområdet. De tre första terminerna studerar du natur- och kulturvetenskap samt viktiga konserverings områden och materialgrupper. Övningar i dokumentation och analys av föremål med betoning på material- och vårdfrågor ingår och du får kunskaper i konserveringsmetoder, konserveringsetik och kulturvårdande principer. På konservatorsprogrammets fjärde termin läser du fördjupningskurser inom någon av följande inriktningar: måleri, arkeologiskt material, allmän kulturhistorisk inriktning, textil eller papper. Varje inriktning ges var tredje år. Termin fem består av hand ledd praktik vid en konserveringsateljé i Sverige eller utomlands. Den avslutande sjätte terminen omfattar fördjupningskurser och ett examensarbete för kandidatexamen i kulturvård. BYGGHANTVERK
Bygghantverksprogrammet är en yrkesut bildning för dig som vill arbeta som bygg hantverkare inom byggnadsvård. Utbild ningen ger dig kunskaper och färdigheter i bygghantverk genom praktiskt orienterade kurser. Du lär dig att göra byggnadsunder sökningar, med bedömning av skador och förslag på åtgärder, och utvecklar din för ståelse för bevarande och byggnadsvårdens 46– naturvetenskapliga utbildningar
förhållningssätt utifrån kulturhistoriska och ekologiska perspektiv. Första året ger dig grundläggande färdigheter och förståelse för material och teknik i bygghantverk med specialisering inom vald inriktning (muralternativt trähantverk). Metoder för doku mentation, beskrivning och analys av bygg nader, konstruktioner och arbetsprocesser samt byggnadshistoria ingår i kurserna. Det andra året ger fördjupade och specialiserade kunskaper och färdigheter inom respektive område. Speciella moment som ingår är spisar och ugnar, liggtimring, stolpverksbygge och byggnadsundersökning. Efter detta år kan utbildningen avslutas med en högskoleexa men i kulturvård. Tredje året ger fördjupad kunskap i bygghantverkets teori och historia samt konstruktions- och materiallära. Individuell metodisk eller ämnesmässig fördjupning med hantverksinriktning sker i examensarbetet. TRÄDGÅRDENS OCH LANDSKAPSVÅRDENS HANTVERK
Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk är en yrkesinriktad utbildning som vänder sig till dig som vill arbeta med gröna miljöer eller på annat sätt arbeta med skötsel och utveckling av trädgård, park och landskap. Du får möjlighet att utveckla praktiska kunskaper och färdigheter i odling och skötsel likaväl som hantverkets estetik. Alla moment i utbildningen vägleds av ett ekologiskt, hållbart och humanistiskt förhållningssätt till det gröna kulturarvet. Du lär dig också att dokumentera, analysera och tolka olika miljöer och anläggningar för att kunna upprätta planer för relevanta åtgärds- och skötselförslag. Programmet har två inriktningar, Trädgård och Landskapsvård.
Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Konservator, kandidatprogram 180 högskolepoäng (studieort Göteborg) År 1 • Grundutbildning i natur- och kulturvetenskap, konserverings områden och materialgrupper År 2 • Grundutbildning i natur- och kulturvetenskap, konserverings områden och materialgrupper • Fördjupning inom vald inriktning År 3 • Praktik • Fördjupning inom vald inriktning • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Bygghantverk, kandidatprogram 120/180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Material och arbetsmetoder inom bygghantverk • Metoder för dokumentation, beskrivning och analys av byggnader • Byggnads- och teknikhistoria År 2 • Specialiserade kunskaper inom vald inriktning: mur- eller trä hantverk • Praktik • Byggnadsundersökning År 3 • Praktik • Byggnadskonstruktion, materiallära, teori och metod för hantverkligt utvecklingsarbete • Examensarbete
Första terminen får du en inblick i det gröna kulturarvet samt läsa ämnen som marklära, växtkunskap och botanik. Under terminerna två och tre lär du dig grunderna i odling, förökning och skötsel av trädgårdar och landskap. Kurserna under dessa perioder är specialiserade mot respektive trädgård eller landskapsvård. Termin fyra och fem ger dig fördjupningar i skötsel, anläggning, gestalt ning och kulturhistoria. Här får du också möjligheten att genom praktik pröva och omsätta dina inhämtade kunskaper på tänkbara arbetsplatser. Under sista terminen gör du ett examensarbete som leder fram till en kandidatexamen i kulturvård.
LEDARSKAP I SLÖJD OCH KULTURHANTVERK
Vill du arbeta med slöjd och kulturhantverk som hemslöjdskonsulent, egen företagare och entreprenör, i kulturverksamhet, pedagogisk verksamhet eller liknande? Du kanske själv slöjdar eller utövar hantverk, men är mer lockad av att leda verksamheter där slöjd och kulturhantverk ingår. I så fall är detta utbildningen för dig. Programmet är teoretiskt, men innehåller praktiska inslag där du får en förståelse för olika slöjd och kulturhant verkstekniker och material. Under program mets första termin ges en kurs i ledarskap och projektledning. Kunskaperna om hur
Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk, kandidatprogram 180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Mark- och ståndortslära • Växt- och biotopkunskap • Undersökning och dokumentation av kulturmiljö • Odling och skötsel i trädgård, park och landskap År 2 • Natur- och kulturlandskapets historia • Kulturvårdens teori och historia • Förökning och skötsel i trädgård och landskap • Kompletterande och fördjupande kunskaper och färdigheter i hantverkliga procedurer År 3 • Utvecklande och bevarande i trädgård, park och natur • Praktik i kulturmiljövårdens hantverk • Fördjupning och projektstudier Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Ledarskap i slöjd och kultur hantverk, kandidatprogram 180 högskolepoäng (studieort Göteborg och en termin i Mariestad) År 1 • Ledarskap och projektering • Form, färg och estetik/design- processer • Slöjd och kulturhantverkets praktik 1, textil • Entreprenörskap och företags- ekonomi År 2 • Slöjd och kulturhantverkets praktik 2, textil • Verksamhetsförlagd utbildning • Tillämpad pedagogik • Information och marknadsföring • Slöjd och Kulturhantverkets praktik 3, trä och metall
naturvetenskapliga utbildningar
– 47
År 3 • Kulturvården teori och historia • Slöjd och kulturhantverkets praktik, verksamhetsförlagd utbildning • Entreprenörskap och företags- ekonomi • Teori och metod • Fördjupningsstudie • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master. Examen Bebyggelseantikvarieprogrammet, Konservatorsprogrammet, Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk och Ledarskap i slöjd och kulturhantverk: Filosofie kandidatexamen (180 hp) i kulturvård (Bachelor of Science). Bygghantverksprogrammet: Filosofie kandidatexamen (180 hp) i kulturvård (Bachelor of Science) eller högskoleexamen (120 hp) i kulturvård. År 4-5 ger en Master of Science i kulturvård. Behörighet Bebyggelseantikvarieprogrammet: Svenska B, Historia A, Samhällskunskap A. (Områdesbehörighet 1) + särskilt prov
man leder och arbetar i projekt får du återkommande tillämpa under utbildnings tiden. Den första terminen ägnas dessutom åt en introduktionskurs där slöjd och kulturhantverk studeras ur olika perspektiv som kulturhistoriska, estetiska, näringsinriktade, materiella och hantverkliga. Termin två inleds med en praktisk kurs med textil inriktning tillsammans med en kurs i form, färg och estetik/ designprocesser. Härefter följer den första av två kurser i entreprenörskap och företagsekonomi, här med fokus på entreprenörskap. Under andra året ges en andra textilt inriktad kurs följt av en verk samhetsförlagd kurs där du får möjlighet att praktisera. Härefter följer kurser i tillämpad pedagogik respektive information och marknadsföring. Vårterminen inleds med en praktisk kurs med trä och metallinrikt ning följt av en valbar/individuell praktisk kurs. Utbildningens tredje år inleds med kulturvårdens teori och historia följt av en
48– naturvetenskapliga utbildningar
verksamhetsförlagd kurs. Höstterminen avslutas med andra delen av entreprenörskap och företagsekonomi med fokus på det sist nämnda. Den avslutande terminen ägnas åt att förbereda och genomföra examensar betet. Förberedelserna består av två kurser, en om teori och metod samt en individuell fördjupning av relevans för examensarbetet. Undervisningen är anpassad efter lärande målen och efter om kurserna är teoretiska eller praktiska. Under utbildningen tillämpas kontinuerligt den inledande kursens kun skapsinnehåll i hur man leder och arbetar i projekt. Undervisningsformerna varierar från föreläsningar till handledda moment, workshops, studiebesök/exkursioner, semi narier och projektarbeten. Kurslitteraturen är på svenska och på engelska. Programmet ges av Institutionen för kulturvård, vissa kurser i samarbete med andra institutioner. Termin tre är förlagd till Institutionen för kulturvård i Mariestad.
Konservatorsprogrammet: Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Kemi A. (Områdesbehörighet 8 minus Fysik B och Matematik D) + särskilt prov Bygghantverksprogrammet: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov Ledarskap i slöjd och kulturhantverk: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov Information kring urval finns på www.conservation.gu.se/utbildning Vill du veta mer? www.science.gu.se/kulturvard www.conservation.gu.se/utbildning
Miljövetenskap Vill du arbeta med frågor som rör vår gemensamma framtid? Det miljövetenskapliga programmet har ett starkt fäste i naturvetenskap och behandlar människans påverkan på naturen, kulturföremål och vår hälsa, och vad vi kan göra för att minska den.
För inte så länge sedan löste man problemen genom att späda ut dem eller gräva ner dem. Idag vet vi att lösningen är en annan – att den grundar sig på ett långsiktigt tänkande och att kunna se till helheten genom sitt mikroskop. Att vara miljövetare handlar om att hitta nya material, bränslen, processer och strukturer. Det handlar också om att samarbeta och att arbeta för förhandlingar över nationsgränser. MILJÖVETENSKAP MED NATURVETENSKAPLIG INRIKTNING
Det miljövetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning berör såväl forntid, nutid som framtid, och överskrider både akademiska och nationella gränser. Programmet är tvärvetenskapligt med ett starkt fäste i naturvetenskap, men med kopp lingar till bland annat teknik och samhälls vetenskap. I programmet ingår miljöveten skap, grundläggande naturvetenskap och valfria kurser inom andra ämnesområden. Under första året läser du kurser tillsam mans med studenter från samhällsveten skapligt miljövetarprogram. Grundkurser i kemi och ekologi är obligatoriska och ökar din kunskap om hur olika kemiska föreningar uppträder i miljön och hur miljöproblem påverkar djur och natur. Under andra läsåret läser du på en kurs i biologi, geologi eller kemi, två generella metodkurser, i statistik och vetenskapsteori, och en miljövetenskaplig metodkurs där du bland annat får lära dig hur miljövetenskapliga undersökningar genomförs. Du avslutar andra året med en kurs om klimatförändringar, föroreningars
omvandling, spridning och effekter på biologiska system. Under det tredje året fortsätter du att läsa det naturvetenskapliga ämne du valt under andra året, samt fördjupar dig inom miljövetenskap. Du kan specialisera dig inom ämnen som till exempel naturvårdsbiologi, miljögeologi eller miljökemi. Du kan också välja bland övriga miljövetenskapliga kurser, som syftar till att bredda din miljövetenskapliga kompetens ytterligare eller ge dig verktyg som du kan använda i ditt framtida arbete som miljövetare. Exempel på kurser som ger dig värdefulla kunskaper inför ditt framtida arbetsliv är tillämpad miljörätt och miljöledningssystem. EFTER UTBILDNINGEN
Miljövetare har i dag en aktiv roll i företag, kommuner, länsstyrelser och statliga myn digheter. Som miljövetare kan du planera och driva arbetet med samhällets miljöoch hållbarhetsfrågor. Du kan till exempel arbeta med naturresurser, samhällsplanering, naturskydd, mark- och vattenvård, skogsoch jordbruk, avfalls- och kretsloppshan tering, livscykelanalyser, miljöledning och miljökonsekvensanalyser. Miljövetare arbetar också i stor utsträckning som konsulter. UNDERVISNINGEN
På det miljövetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning varvas lektioner med fältarbete i intressanta miljöer. En stor del av undervisningen bedrivs i projektform, vilket ökar din förmåga att se dina kunskaper ur ett helhetsperspektiv.
Miljövetenskap med naturveten skaplig inriktning, kandidatprogram 180 högskolepoäng År 1 • Miljövetenskaplig baskurs • Naturresurshushållning • Kemi • Ekologi År 2 • Valfri naturvetenskaplig baskurs (bi/ke/geo) • Generella metodkurser i Vetenskapsteori och Statistik • Miljövetenskaplig metodkurs • Föroreningars spridning och effekter på biologiska system År 3 • En naturvetenskaplig baskurs (bi/ke/geo) • Miljövetenskaplig fördjupningskurs • Valfria kurser alt. kurser i miljö- vetenskap • Miljövetenskaplig examenskurs Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i miljövetenskap inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i miljövetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D. (Områdesbehörighet 13) Vill du veta mer? www.science.gu.se/miljo
naturvetenskapliga utbildningar
– 51
Farmaci Nya läkemedel utvecklas och lanseras ständigt, vilket ställer höga krav på våra farmaceutiska utbildningar. Genom att vara ämnesövergripande kan de anpassas efter den snabba utvecklingen på området, och ger dig en inblick i såväl naturvetenskap som medicin och teknik.
Receptarieprogrammet /farmaci 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion • Farmaceutisk kemi • Cellbiologi • Fysiologi och funktionell anatomi År 2 • Farmakologi och sjukdomslära • Immunologi, infektion och tumörbiologi • Praktisk fysiologi och farmakologi • Läkemedelskemi och toxikologi • Galenisk farmaci • Samhällsfarmaci År 3 • Författningar • Klinisk farmakokinetik • Rådgivning och kommunikation • Valbar kurs • Praktik • Examensarbete
Våra farmaceutiska utbildningar ger dig kunskap om läkemedelssyntes och metabo lism, både kemiskt och biologiskt, samt om kroppens funktioner och sjukdomar. Som farmaceut blir du expert på läkemedel, dess framställning och verkan. Modern läkeme delsutveckling inriktas ofta mot cellens inre maskineri, och du får därför ta del av den senaste kunskapen inom molekylärbiologi och genetik. RECEPTARIEPROGRAMMET
Vill du arbeta med information och rådgivning kring läkemedel? Då är receptarieprogrammet något för dig! Du kommer att läsa grund läggande kurser i kemi, cellbiologi och bio medicin. Du bygger sedan på med kurser som behandlar farmakologi och sjukdoms lära för att därefter läsa och fördjupa dig i mer farmaceutiskt inriktade ämnen. Sista terminen gör du ett examensarbete, som kan utföras vid universitetet eller på ett företag inom eller utanför Sverige. Du får också göra en apoteksförlagd praktik om 10 veckor där du tränas i rollen som läkemedelsrådgivare.
praktik om 20 veckor. Du har också stora möjligheter till studier utomlands under programmets gång. EFTER UTBILDNINGEN
Receptariens yrkesroll är under ständig förändring, i takt med att fler komplicerade läkemedel dyker upp på marknaden. Dessutom ökar fokus på egenvård och förebyggande hälsovård. Avregleringen av Apoteksmono polet har också förändrat receptariens arbetsmarknad, med nya utmaningar inom yrkesrollen. Receptarier arbetar framför allt inom apoteksväsendet men även i läkeme delsföretag, på biovetenskapliga forsknings laboratorier eller på myndigheter. Apotekare arbetar huvudsakligen med forskning och utveckling, som arbets- och projektledare samt som läkemedelsinformatörer i apoteks väsendet eller läkemedelsindustrin. En farmaceutisk utbildning ger en bred och internationell arbetsmarknad, och kan dess utom leda till jobb inom marknadsföring och försäljning av läkemedel. UNDERVISNINGEN
APOTEKAREPROGRAMMET
Programmet inleds med en termin kemi. Därefter läser du cellbiologi, biomedicin, läkemedelskemi och grundläggande farmaci. Under termin åtta fördjupar du dig i de farmaceutiska ämnena. Termin nio gör du ett examensarbete vid universitet eller ett företag. Du avslutar med apoteksförlagd
Föreläsningar varvas med frågestunder, räknestugor och workshops. I undervisningen ingår även praktiska moment som labora tioner, projektarbeten i grupp eller enskilt samt muntliga och skriftliga presentationer. En del studiebesök förekommer samt en 10- respektive 20 veckors förlagd apoteks praktik som är obligatorisk för yrkesexamen.
Masterprogram – avancerad nivå År 4 Möjlighet till fortsatta studier för att få en masterexamen i farmaci. Apotekareprogrammet 300 högskolepoäng För mer detaljerad information om apotekareprogrammet, se sahlgrenska.gu.se/utbildning/ program/apotekare Examen Receptarieprogrammet ger två slutexamina, dels en receptarieexamen (yrkesexamen om180 hp), dels en kandidatexamen (180 hp) i farmaci (Bachelor of Science). År 4 ger en Master of Science i farmaci. Apotekarprogrammet ger apotekarexamen (300 hp). Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik D, Biologi B, Kemi B och Fysik A. (Områdesbehöriget 11) för Receptarieprogrammet. För Apotekarprogrammet krävs Matematik D, Biologi B, Kemi B och Fysik B. (Områdesbehörighet 13). Vill du veta mer? Receptarieprogrammet: www.science.gu.se/receptarie Apotekarprogrammet: 031-786 3047 apotekarprogrammet@ sahlgrenska.gu.se. www.sahlgrenska.gu.se/ utbildning/program/apotekare
naturvetenskapliga utbildningar–
53
Lärarprogram inom naturvetenskap Vill du vara med och utveckla framtidens nyckelpersoner och vardagshjältar? Är du redo att inspirera unga till ett naturvetenskapligt tänkande? Då ska du bli ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen! Med ditt engagemang som lärare kommer du att vara med och skapa morgondagens upptäckare.
Oavsett vilka yrken människor väljer har du som lärare en viktig roll att lägga grunden till barn och ungdomars kunskap och lotsa dem ut i samhället. Det finns en stark efterfrågan på utbildade lärare inom naturvetenskap – särskilt för årskurs 7-9. Att ha duktiga utbildade lärare inom naturvetenskap är avgörande om Sverige ska kunna stå sig i konkurrensen med andra länder. Är du en av dem? ÄMNESLÄRARARPROGRAMMET 270-300 HP
Rollen som ämneslärare förutsätter ett starkt intresse för de ämnen man undervisar i. Som ämneslärare inom naturvetenskap undervisar du i tre ämnen på grundskolans årskurs 7-9, eller i två ämnen på gymnasie skolan. Båda dessa inriktningar ger dessutom möjlighet att undervisa för lägre åldrar än det som inriktningen i huvudsak avser, i vissa fall ända ner till årskurs 4. Utbildningen består av tre delar: en utbildningsvetenskaplig kärna där du får en generell kompetens för ditt blivande yrke, studier i valda ämnesområden och verksamhetsförlagd utbildning, där du får praktisera dina förvärvade kunskaper på en skola. Genom att varva den forsknings anknutna teoretiska delen med den mer praktiska verklighetsförankrade delen får du de verktyg som du behöver för att bli
en engagerad och kunnig lärare. Att arbeta som lärare handlar allt mer om att lära barn och ungdomar att själva sovra, bearbeta, och tolka information. Lärarprogrammet med inriktning mot naturvetenskap ger dig en god grund för att kunna lära ut ett mer källkritiskt förhållande till information, samt förstås också kunskaper i naturveten skapliga ämnesområden och färdigheter i att lära ut.
Ämneslärarprogrammet 270/300 högskolepoäng Ämneslärare med inriktning mot årskurs 7-9 Utbildningen omfattar tre olika delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) • Ämnesstudier (180 högskolepoäng) • Verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan Utbildningen omfattar tre olika delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) • Ämnesstudier (210 högskolepoäng) • Verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) Ämnesstudier Biologi Fysik Geografi Kemi Matematik Naturkunskap – endast gymnasiet Teknik Dessa ämnen går att kombinera med ett antal andra ämnen inom både naturvetenskap och andra ämnesområden. Examen Ämneslärarexamen Vill du veta mer? Vägledningscentrum för lärarutbildning 031-786 5517 studievagledning@lun.gu.se www.lun.gu.se
naturvetenskapliga utbildningar
– 55
Naturvetenskapligt basår Vill du läsa naturvetenskap på universitetet men saknar rätt behörighet? Läs naturvetenskapligt basår!
HÖGSKOLANS BASÅR
EFTER UTBILDNINGEN
Högskolans basår är framtaget för att ge kunskaper inom ämnesområdena matematik, biologi, fysik och kemi som motsvarar de kunskaper som krävs för fortsatta studier inom naturvetenskap. Därefter har du samma behörighet som de som gått naturveten skapsprogrammet på gymnasiet. Efter godkänt resultat från vårt basår med natur vetenskaplig inriktning får du dessutom platsgaranti till något av de naturvetenskapliga programmen vid Göteborgs universitet. Basåret innebär ett års heltidsstudier i fyra ämnen:
När du har godkänt resultat från basåret är du behörig att läsa vidare vid naturveten skapliga utbildningar. Du kan inte räkna in högskolepoängen från basåret i din universi tetsexamen. Däremot är du garanterad en studieplats vid någon av utbildningarna inom det naturvetenskapliga utbildnings området vid Göteborgs universitet.
• Matematik (ger behörighet motsvarande gymnasiet matematik E) • Fysik (ger behörighet motsvarande gymnasiets fysik B) • Kemi (ger behörighet motsvarande gymnasiets kemi B) • Biologi (ger behörighet motsvarande gymnasiets biologi B)
UNDERVISNINGEN
Undervisningen består av föreläsningar, labo rationer och seminarieövningar. Under första terminen läser du matematik och fysik paral lellt, medan du under andra terminen först läser kemi och därefter biologi. Observera att det ingår ett antal obligatoriska moment i kurserna. FÖRKUNSKAPSKRAV
Förutom grundläggande behörighet krävs matematik C.
Vill du veta mer? www.science.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar
– 57
Tips och råd för dig som vill studera Att välja högskoleutbildning är ett stort steg i livet. För vissa är valet självklart, medan andra funderar länge och kanske väljer om flera gånger. Oavsett vilket som stämmer in på dig, så kan följande information vara bra att ha inför ditt framtida val. Lycka till!
PROGRAM ELLER KURS?
Ett utbildningsprogram består av en rad olika kurser, valda för att du ska få en heltäckande och relevant utbildning som fyller arbetsmarknadens behov. Som programstudent har du ändå möjlighet att göra ett antal aktiva val, beroende på vilket program du läser. Istället för att läsa ett program kan du välja att kombinera olika fristående kurser, och på så sätt utforma din egen utbildning. Det kräver lite mer plane ring, så kontakta i så fall en studieväg ledare för att få mer information om vad som krävs för att du ska kunna ta ut en examen. TRE ELLER FEM ÅR?
Vi erbjuder treåriga kandidatprogram, det vill säga utbildningsprogram om 180 hp som ger en kandidatexamen. Programmen kräver inte någon tidigare högskoleutbildning, utan du är behörig att söka till dessa direkt efter gymnasiet. Behörighetskraven för varje enskilt
58– naturvetenskapliga utbildningar
program varierar, så kolla noga vad som gäller. När du tagit din kandidatexamen kan du välja att gå ut i arbetslivet. Du har fått en god grund att stå på, men i många fall kräver arbetsgivare att du har en djupare, mer specialiserad utbildning. En sådan får du genom att läsa ett masterprogram. Våra masterprogram är tvååriga (120 hp) och ger dig en masterexamen (Master of Science). Undervisningen sker på engelska och du läser tillsammans med utländska studenter från hela världen. Efter fem års studier har du fått en heltäckande utbildning som möter arbetsgivarnas krav. Därefter kan du söka dig till det privata näringslivet, till den offentliga sektorn eller kanske starta eget.
i alla program, antingen som enskild kurs eller som en del i flera kurser. Initiativet till kurserna har kommit från arbetsgivare som anser att dessa kunskaper saknas hos dagens utexami nerade studenter. Du som påbörjar en utbildning hos oss får därmed en unik spetskompetens utöver din ämnes kunskap, som gör dig attraktiv bland arbetsgivare.
STUDIEVÄGLEDNING Vill du veta mer om vilka valmöjlig heter som finns ska du kontakta studievägledaren för respektive utbildning. Med honom eller henne kan du diskutera hur du ska kombi-
GEMENSAMMA KURSER
nera din utbildning utifrån dina egna
I våra utbildningsprogram på kandidat nivå ingår motsvarande en halv termin med kurser inom ämnesområdena statistik och vetenskapsteori. Dessutom finns kommunikation med som ämne
intressen. Kontaktuppgifter finns på www.science.gu.se/utbildning/ studievagledning
SÅ HÄR ANSÖKER DU Ansökan till program och kurser vid Göteborgs universitet sker via webbportalenantagning.se. Mer information finns på www.science.gu.se/utbildning.
Vill du läsa en masterutbildning? När du tagit din kandidatexamen, antingen vid Göteborgs universitet eller vid något annat lärosäte, kan du söka ett av våra masterprogram. De är internationella och vänder sig även till utländska studenter. Läs även mer på science.gu.se/master
Sista ansökningsdag:
15 APRIL 15 OKT
Höstterminen 2013
Vårterminen 2014
• Atmosfärsvetenskap
• Komplexa adaptiva system
• Biodiversitet och systematik
• Kulturvård
• Biologi
• Marina vetenskaper
• Ekotoxikologi
• Matematiska vetenskaper
• Fysik
• Materialfysik och biologisk fysik
• Fysisk oceanografi
• Miljö- och hälsoskydd (på svenska)
• Genomik och systembiologi
• Miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning
• Geografi
• Molekylärbiologi
• Geovetenskap
• Organisk kemi och läkemedelskemi
!
Ute i sista minuten?
Missar du sista ansökningsdag kan du göra en sen anmälan via antagning.se till de flesta program. Läs mer om hur du går till väga på www.antagning.se.
• Kemi
naturvetenskapliga utbildningar
– 59
Göteborgs universitet ligger mitt i de centrala delarna av staden. När du studerar hos oss har du tillgång till allt en storstad har att erbjuda. Här ser du på vilka platser vi finns.
Göteborgs universitet
Naturvetenskapliga utbildningar
Sevärdheter
SLUTA ALDRIG FRÅGA
För dig som vill veta nästan allting
s. 4
Matematik
s. 28
Havet studeras bäst vid havet
s. 6
Kemi
s. 30
Pssst... Kusten är klar!
s. 8
Biologi
s. 34
Från Göteborg till Klippiga bergen
s. 11
Geovetenskap
s. 38
Drottningen av Tjärnö
s. 12
Geografi
s. 40
Han ger sig ner i det okända
s. 14
Kulturvård
s. 44
Tidigare studenter berättar vad som händer sen
s. 16
Miljövetenskap
s. 50
Biomatematik på frammarsch
s. 18
Farmaci
s. 52
Investera i din framtid
s. 20
Lärarprogrammet inom naturvetenskap
s. 54
Marin vetenskap
s. 22
Naturvetenskapligt basår
s. 56
Fysik
s. 24
Tips och råd för dig som vill studera
s. 58
Naturvetenskapliga fakulteten, Box 460, 405 30 Göteborg. www.science.gu.se