Naturvetenskapliga utbildningar 2016-2017 vid Göteborgs universitet

Page 1

NATURVETENSKAPLIGA

UTBILDNINGAR 2016 / 2017 På Göteborgs universitet finns ett av Sveriges största utbud av program och kurser inom naturvetenskap, matematik och kulturvård. Idag läser drygt 6 500 studenter hos oss.

Vad h­ ände för 100 år ­sedan, vet ­träden?

Marin vetenskap 20 Fysik 22 Matematik 26 Kemi 28 Biologi 30 Geovetenskap 36 Geografi 38 Kulturvård 40 Miljövetenskap 46 Farmaci 50 Lärarutbildning 52 Naturvetenskapligt basår 54




NATURVETENSKAPLIGA

UTBILDNINGAR REDAKTÖR Camilla Persson UTBILDNINGSANSVARIG Stefan Hulth,
 vicedekanus Marie Strandevall, utbildningsledare

Havet studeras bäst vid havet

6

Är Göteborg en stad på g?

8

REPORTER Robert Karlsson Martin Rynvik FOTO OMSLAGSBILD Malin Arnesson FOTOGRAFER Malin Arnesson Kristian Sahlberg Tobias Davidov Johan Wingborg MEDIABANK GÖTEBORG & CO Beatrice Törnros BILDBANK Getty Images Thinkstock Stockbyte Fotosearch Johnér Callista Images Digital Vision

Hur mår havsbottnen i Kattegatt?

10

Vad vet träden om vår historia?

12

Kemi – ett självklart val?

14

Finns nyckeln till evigt liv i havet?

16

Marin vetenskap

20

Fysik

22

BESÖKSADRESS Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Guldhedsgatan 5A 413 20 Göteborg E-POST info@science.gu.se WEBBPLATS science.gu.se REKLAMBYRÅ Mecka TRYCK Elanders


Matematik

26

Kemi

28

Biologi

30

Geovetenskap

36

Geografi

38

Kulturvård

40

Miljövetenskap

46

Farmaci

50

Lärarprogram inom naturvetenskap 52

Naturvetenskapligt basår

54

Något du undrar över?

58

Hitta

60


Göteborgs universitet är känt för sin marina profil. Här finns några av landets främsta forskare inom det marina området.


Havet studeras bäst vid havet Två tredjedelar av jordens yta täcks av hav. Världshaven påverkar även livet på land, och naturvetare världen över arbetar på olika sätt med att undersöka den marina miljön. Men fler naturvetare behövs – utmaningarna är nästan oändliga.

Göteborgs universitet är sedan ett halvt ­sekel tillbaka

Dessutom bygger Göteborgs universitet ett helt nytt

känt för sin marina profil. ­Universitetet är idag ett av

forskningsfartyg som ska tas i  bruk under 2016.

landets största inom marin forskning och utbildning, och här finns några av Sveriges främsta forskare inom

MÅNGA AV VÅRA UTMANINGAR inför ett framtida

området. En fjärdedel av den naturvetenskapliga ­­forsk­­ningen som bedrivs vid universitetet sker inom det marina ­området, som är vårt starkaste profil­område. Vi kan därför erbjuda marina kurser i biologi, kemi, geo­ vetenskap och oceanografi med nära anknytning till aktuella och samhällsnära ­problem för havsmiljön.

hållbart samhälle är kopplade till havet. Övergödning

I DE MARINA UTBILDNINGARNA kopplar vi teoretiskt

annat viktigt område rör den biologiska mångfalden

lärande till praktiska observationer på och vid havet.

i havet som hotas av utsläpp, klimatförändringar och

Närheten till havet gör s­ tudiemiljön extra ­lärorik och

­främmande arter som tar sig in i våra vatten. Det finns mycket att göra inom det marina ­området. Är du sugen på att anta utmaningen?

stimulerande. Vi har några av Europas största och mest moderna fältstationer med v­ älutrustade ­laboratorier.

är ett exempel, med algblomning som vi bland annat ser i Östersjön. Ett annat är koldioxid­utsläppen, där havet tar upp ungefär en tredjedel av alla koldioxid­ utsläpp från fossila bränslen. En tredje utmaning är att hitta sätt att producera båtbotten­färger som inte skadar miljön, men som samtidigt är tillräckligt effektiva. Ett


Är Göteborg en stad på g?


Sveriges andra stad är samtidigt metropolen i en av de s­ nabbast växande regionerna i landet. Närings­livet ­präglas av fordon, ­kullager och handel men här finns också mode, design och ­kommunikation. På p ­ romenad­avstånd finns det mesta du behöver– kultur, musik, restauranger, sport, hav och natur. Trots stadens storlek är det enkelt att hitta i  Göteborg.

Antalet restauranger och caféer har aldrig varit

I stadskärnan tar du dig bäst runt till fots, oavsett

fler, detsamma gäller uteserveringarna. Tacos på

om du ska på konsert, teater, museum, nattklubb, bio

Tredje Lång, lyxkorv på Grönsaks­torget eller nudlar

eller Liseberg. Mitt i  staden ligger också evenemangs­

i ­Rosenlund – du väljer. Eller varför inte stanna upp

arenorna Nya och Gamla Ullevi, Scandinavium och

vid något mysigt café och prova ett välrostat kaffe.

Lisebergshallen. SOM STUDENT BEHÖVER DU aldrig känna dig UNDER ÅRET SAMLAR STORA event en ­internationell

ensam  i Göteborg, du delar upplevelser med cirka

publik. Göteborgs Filmfestival, Way Out West,

50  000 andra studenter från när och fjärran. Alla

V­etenskapsfestivalen och Bok & Biblioteks­mässan är

med  ­ambitionen att lära sig något nytt. Vilken

bara några exempel. Och nöjeslivet blir hetare för varje

­annan  plats kan vara bättre ­lämpad för det än

år, mest puls hittar du i Linné och runt Magasinsgatan.

en  stad  på g?

What’s on? På goteborg.com kan du läsa mer om allt som finns att göra i  ­Göteborg. Och under What’s on kan du se vad som är på gång den närmaste månaden. www.goteborg.com

naturvetenskapliga utbildningar

–9


Hur mår havsbottnen i Kattegatt? Dags att kasta loss. Under några dagar ska ­marinbiolog Andreas Emanuelsson ta båten ut på ­Kattegatt för att titta närmare på havsbottnen. Text Martin Rynvik Foto Malin Arnesson

– Jag arbetar för ett företag som tar

– Såna här uppdrag kan också skötas

från trålfiske, det är ganska enkelt att

uppdrag främst från länsstyrelser. Ett av

av dykare och visst hade det varit kul att

upptäcka. Vad gäller bottendjuren så kan

dessa konsultuppdrag är att i­nventera

få dyka lite oftare, men videokarteringen

längre tidsserier visa att ekosystemen

havsbottnen ute i Kattegatt för att

från en båt är mycket mer kostnads­

i  havet är påverkade av oss människor.

hålla koll på hur djurlivet nere i djupet

effektiv över stora ytor och tekniken

Det kan vara så att en viss typ av djur

egentligen mår. I grunden är jag utbildad

blir bara bättre med åren. Med på båten

får väldigt hög biomassa eller att andra

biolog på Göteborgs universitet, efter

är jag själv, kaptenen och en deckhand.

inte återfinns på ställen där de tidigare

det började jag en forskarutbildning och

Andra sätt kan vara att skicka ner en

påträffats. Då kan det vara ­övergödning,

tog en licentiat­examen, men idag jobbar

stor skopa för att ta upp en del av botten

klimatförändringar, miljögifter eller

jag som biologkonsult, berättar Andreas

och studera i efterhand.

fiske som ligger bakom problemet. Men

Emanuelsson.

det är inte alltid lätt att lista ut varför MATERIALET STUDERAS VID ETT senare

­situationen i havet ser ut som den gör

att ta reda på hur havsbottnen mår.

tillfälle på kontoret i lugn och ro. Havs­

och hur miljöhoten samverkar.

­Biologerna skickar ner kameror från

bottnen kan berätta mycket om vad som

­båten och filmar för att skapa kartor

pågår nere i havet.

Videokartering är ett av många sätt

över botten­djurens utbredning.

– Direkt kan vi se skräp och spår

HUR SOM HELST ÄR det viktigt att hela

tiden följa upp vad det är som händer. Informationen sammanställs senare i  rapporter åt beställaren, länsstyrelsen. – En viktig del i vårt jobb är att presentera informationen på ett bra sätt så att alla förstår, inte bara vi biologer. I slutändan ska ju länsstyrelsen kunna presentera faktan i offentliga rapporter som ska läsas av politiker, beslutsfattare och privatpersoner. Det innebär att jag omvandlar videokarteringen till statistik, ritar kartor, skriver rapporter och infor­ merar på ett begripligt sätt så att alla förstår, oavsett vilka förkunskaper de har. Har man en pedagogisk ådra inom sig blir jobbet både enklare och roligare.

10 – naturvetenskapliga utbildningar



Vad vet tr채den om v책r historia?


Tre biljoner. Så många träd finns det på Jorden*. För Hans Linderholm är de en närmast oändlig källa till data som hjälper honom att förstå hur ­Jorden f­ ungerar och har förändrats flera tusen år tillbaka i  tiden. Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson

Egentligen var det en slump att han blev

Hans ­Linderholm egentligen arbeta

­egentligen mindre spännande. Men om

naturvetare. Hans Linderholm var alltid

med ­glaciärer, men ett trädringsprojekt

det har levt i en gränszon, eller om det

mer intresserad av de humanistiska äm­

dök upp och han hoppade på det. Och

har utsatts för något ovanligt, då blir det

nena, han avskydde matte och tyckte att

fastnade.

intressant!

kemi var för styrt. Men när en nära vän

– Det går att göra otroligt mycket med

Hans Linderholm har stora delar

valde natur på gymnasiet gjorde Hans

trädringar, säger han och skiner upp.

av Jorden som sin hemma­plan – han

Linderholm det också. När det sedan

Det går att applicera på stormar, klimat,

har studerat träd i öknen utanför

blev dags att plugga på universitet hade

översvämningar, eller som när bilisterna

Kairo, ­bedrivit projekt i Kanada och

en annan vän valt att läsa geovetenskap

i  Kairo slutar att köra bil med bensin

Patagonien, och har ett kontinuerligt

i Lund.

med bly i, då syns det i träden. Om det

utbildnings- och forskningsutbyte med

var ett vulkanutbrott 1819, då kan vi se

universitet i Kina.

– Han tyckte att det var fantastiskt så jag sökte till geovetarlinjen. Första året

det i trädens ringar.

var det väl fem poäng geovetenskap och

– Jag kan föreläsa om klimat­effekter här i Göteborg, men det blir trots

30 poäng kemi, men nu sattes ämnena

DE FLESTA AV OSS känner till trädens

allt mest teoretiskt. Sedan åker vi till

i  ett sammanhang och blev levande.

årsringar från lektioner i grundskolan.

Kina och det blir en ögonöppnare för

Hur trädets ringar beter sig kan variera

­studenterna. De får se miljöpåverkningar

han började arbeta med trädringar,

kraftigt, berättar Hans – vissa träd

på ett helt annat sätt, som när det byggs

eller d ­ endrokronologi. När det var

kan få flera ringar per år medan en del

upp en helt ny stad. I Kina tar de numera

dags att skriva magisteruppsats ville

tropiska träd inte har några ringar alls.

dessutom tag i problemen på en gång

Genom att studera hur ringarna har

och går över till bättre modeller och då

utvecklat sig så går det att rekonstruera

går det att studera skillnader.

Nästan lika slumpartat var det att

hur klimatet har sett ut i den region där trädet har växt flera hundra år tillbaka

PÅ SENARE ÅR HAR larmrapporterna

i  tiden, och det går även att spåra när

om klimathot avlöst varandra. Som

och var ett träd har levt.

trädringsforskare har Hans Linderholm

– Förra sommaren seglade vi utanför

tillgång till stora mängder data om hur

Svalbard i en forskningsexpediton och

klimatet har förändrat sig under år­

plockade upp drivved. De träden kunde vi

hundraden. Att människan har påverkat

spåra till en region i Ryssland där de har

klimatet är inget nytt – men tidigare har

hamnat i en flod, flutit ut i havet och fast­

det skett på ett regionalt plan.

nat i havsis och sedan drivit till Svalbard. Prov kan tas från såväl levande som

– Det kan röra sig om att hugga ner skog runt Medelhavet. Det är först på

döda träd. När träden lever används en

senare tid historiskt som vi påverkar det

borr för att försiktigt borra sig in mot

globalt genom att till exempel släppa ut

trädets mitt och få med sig ett prov från

saker i atmosfären. Som forskare är det

trädet ut. Trädet återhämtar sig sedan

viktigt att ta fram väl underbyggda data,

från ingreppet.

och det är viktigt att vi inte väntar för

– Ett träd som har mått bra är

länge med att göra något.

*I den vetenskapliga tidsskriften Nature skrev forskare 2015 att antalet träd i världen är drygt 3 biljoner. Här kan du läsa artikeln: http://www.nature.com/nature/journal/v525/n7568/full/nature14967.html

naturvetenskapliga utbildningar

– 13


Kemi – ett självklart val?


Det är fredag eftermiddag, och för kemistudenten Isabelle Simonsson är helgen räddad. – Jag ska läsa artiklar om utsläpp längs motor­vägen i  Göteborg! säger hon och skrattar. Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson Septembersolen skiner in över de enorma

in­delade i olika underområden. Tidigt

vad det gäller att till och exempel mäta

forskarhusen på Campus Johanneberg,

­studeras organisk kemi, det vill säga

och kunna hantera utsläpp.

och det är de som ibland kallas för

kolväten, och därefter följer bland annat

”­nollor” som märks mest. För dem är det

fysikalisk kemi där termodynamik och

göra saker bättre, och det har inte alltid de

deras första termin i kemihuset. De ser sig

kvantmekanik används för att förklara och

i andra delar av världen. Det känns viktigt

storögt omkring i lokalerna där vissa av

studera kemiska fenomen på molekylnivå.

att kunna förmedla den kunskapen.

EFTER ATT ÄGNAT VÅREN åt delområdet

elev eller någon annan som funderar på

oorganisk kemi har Isabelle Simonsson nu

att läsa naturvetenskap?

Vad har du för tips till en gymnasie-

dem kommer att tillbringa stora delar av sina yrkesliv. Om allting går som 25-årige Isabelle Simonsson vill så är hon en av dem som

precis börjat studera det som är hennes

kommer att vara här länge. Hon har siktet

favoritområde: miljökemi.

inställt redan nu. – Jag bestämde mig för något år sedan

– Vi har teknologin och kunskapen att

– Våga testa – och våga misslyckas. Att få underkänt på en tenta är inget miss­

– Vi labbar mindre än tidigare, men

lyckande. Det är viktigt att få in rutiner

kursen innehåller mer praktiska exempel

– och att läsa mycket, gärna på engelska.

att jag vill bli doktorand och sedan göra

och tillämpningar än vad vi har haft

karriär som forskare inom kemi, säger

tidigare. I dag har vi gått igenom hur

hon. Men det är en svår bransch att ge

avloppsreningsverk fungerar, till exempel

sig in i där det inte är säkert att man får

alla olika steg som krävs för att vattnet

arbeta med det man vill – mycket beror på

ska bli tillräckligt rent för att få rinna ut

var det finns pengar och resurser.

i  Göta Älv från Ryaverket.

HON HAR PRECIS BÖRJAT sitt tredje  år på

har hon precis börjat ett projektarbete.

Tillsammans med fem andra studenter kemiprogrammet vid Göteborgs universi­

Gruppen planerar att jämföra luften

tet. Att det skulle bli en natur­vetenskaplig

på landet, rural luft, med luften i stan,

utbildning för Isabelle var ­givet ganska

urban luft. De kommer att mäta halten av

tidigt – båda hennes föräldrar är natur­

småpartiklar och kolmonoxid. I planerna

vetare, och Isabelle fastnade för kemi

ingår även att mäta under en bussfärd för

på gymnasiet. Hon gillar att det är ett

att se hur mycket mindre exponerad man

komplicerat ämne även om det alltid finns

blir inuti en bil jämfört med utanför.

en logik bakom allting som sker i det. – Det är brett och man blir aldrig ful�­

– Vi ska också ta prov på sediment, det vill säga botten av sjö eller hav, i Delsjön

lärd – det finns alltid något nytt att lära

och vid Askimsbadet, för att jämföra hal­

sig och ta till sig! Det finns mycket frihet

ten av tungmetaller vid olika badplatser.

i  upplägget på programmet också, mycket

Då använder vi en metod som kallas för

som är valbart. Ett tag var jag inne på att

röntgenfluorescens, X-Ray Fluorescence.

läsa geologi, men nu är jag inriktad på

Just miljökemin är det hon har närmast

att läsa en master i kemi med instick av

hjärtat, och med hjälp av den hoppas

någon miljövetarkurs.

hon kunna hjälpa de delar av världen där

Studierna på kemiprogrammet är

utvecklingen inte har kommit lika långt

naturvetenskapliga utbildningar

– 15


Finns nyckeln till evigt liv gรถmd i havet?


Forskaren Olga Ortega-Martinez vill bidra med en liten del i det stora pusslet om regeneration. Hennes pusselbitar har fem armar och finns på 40 meters djup i havet utanför Bohusläns kust. Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson

–  När jag pratar om min forskning

Målsättningen är att ha kartlagt hela

i  släktet tagghudingar som har hittat sätt

brukar jag visa en bild som jag har på

ormstjärnans arvsmassa inom fem till tio

att återskapa sig själv.

ett spädbarns finger där fingertoppen är

år, och att då kunna förstå mer om vilka

av, säger Olga Ortega-Martinez. Sedan

signaler det är som gör att vissa djur

Ortega-Martinez och pekar på en affisch

visar jag en bild på samma barns finger

växer och andra inte.

på väggen i kontoret, den kräks upp

igen, fast några månader senare. Då har

Hon är från Valencia från början,

– Ta den här sjögurkan, säger Olga

hela sitt innanmäte när den känner sig

flyttade från Spanien för att göra en

hotad. Så djuret som hotar den äter

­forskartjänst i Storbritannien, och

upp det och så bildar sjögurkan ett nytt

återskapar delar av sig själv. Spädbarn

kom till Lovéncentret på Tjärnö

innanmäte.

kan det, men vi människor förlorar

i  norra Bohuslän 2006. Just den här

förmågan när vi blir äldre.

­septemberdagen öser regnet ner över

fingret växt ihop igen. Det kallas regenerering, när varelser

I djurriket finns dock flera arter

För mig låter det som att den har­ ­hittat en formel för odödlighet? – Ja på sätt och vis, vi vet inte hur

­forskningsstationen. På en klar dag kan

som  behärskar konsten att r­ egenerera

man se ut till ­Kosteröarna i Skagerak,

gamla vissa av de djur som beter sig så

sig  på olika sätt, och Olga Ortega-­

men i dag flyter utsikten från kontors­

är.

Martinez forskar på en av de arterna.

fönstret ihop till en jämntjock grå gröt

– Min forskning handlar om orm­

redan ett par hundra meter ut över

stjärnor. Man kan säga att det är en

havet. Ingen tar sitt förmiddagskaffe

sorts kusiner till sjöstjärnor som tillhör

utomhus.

­gruppen tagghudingar. Om man tar av en arm på den så växer armen ut igen

FRÅN BÖRJAN FORSKADE Olga Ortega-

på en femveckorsperiod. Dessutom

Martinez på växters genetik och stam­

­fortsätter armen att leva, om den får

celler, och i början av sin forskning på

vara i vatten.

ormstjärnor tyckte hon att det var j­obbigt att behöva ta loss armar på ­levande djur.

ORMSTJÄRNAN ÄR LITEN, DET kan

Men djuren är bedövade, och efter fem

rymmas hundratals i en kubikmeter

veckor har de återställts.

havsvatten. Den delar cirka 70 procent

– Och jag hade faktiskt tröttnat på att

av sitt DNA med oss människor. Med

arbeta i växthus och skiva upp broccoli,

sin ­forskning hoppas Olga Ortega

säger hon och ler.

Martinez att på ­molekylär nivå kunna förstå mer om vilka processer som ligger

SINA DJUR HÄMTAR HON på 40 meters

bakom att den kan återskapa sina armar.

djup i Skageraks vatten, vanligtvis

Den ­kunskapen hoppas hon ska kunna

utanför Lovéncentret i Kristineberg

komma till användning i medicinska

men de finns även utanför Tjärnö. Och

sammanhang för människor.

ormstjärnorna är inte den enda arten

naturvetenskapliga utbildningar

– 17


Hur ser din fram En naturvetenskaplig utbildning öppnar många dörrar och ger dig oändliga möjligheter i arbetslivet. Efter fem års studier har du fått en bred kompetens och kan arbeta inom många olika områden, men samtidigt fått den spetskompetens som arbetsmarknaden i många fall efterfrågar.

År 1

Första året inleds vanligtvis med en ­introduktion av det ämnesområde du valt, och du läser olika typer av grundkurser.

År 2

Du fortsätter att läsa kurser på g­ rundnivå inom ditt valda ämnesområde. På vissa ­program kan du under det andra året välja bland flera olika kurser, medan innehållet på andra program är fastställt från början.

År 3

Under det tredje året läser du fördjupnings­ kurser och gör ett examensarbete om 15 hp. Efter att du slutfört det tredje året har du en kandidatexamen. Därefter kan du välja att gå ut i arbetslivet eller söka till ett master­ program i Sverige eller utomlands.


mtid ut? År 4 År 5

Första året på masterprogrammet ägnas åt olika typer av fördjupningskurser. Nu har du ­möjlighet att specialisera dig inom ett område.

Under det sista året förbereder du dig för att gå ut i arbetslivet, eller för att fortsätta ­studierna på forskarnivån. Det är nu du gör din u ­ tbildningsprofil unik. Du gör ett examensarbete om minst 30 hp, kanske på ett företag eller en myndighet. Du kan också välja att göra examensarbetet utomlands.

Marin vetenskap 20 Fysik 22 Matematik 26 Kemi 28 Biologi 30 Geovetenskap 36 Geografi 38 Kulturvård 40 Miljövetenskap 46 Farmaci 50 Lärarutbildning 52 Naturvetenskapligt basår 54


Marin vetenskap Våra hav täcker över 70 procent av jordens yta och s­ träcker sig över 10 000 meter ner i djupet. Havet utgör en alldeles unik miljö som rymmer en stor biologisk mångfald och många speciella kemiska, geologiska och fysikaliska processer.


MARIN VETENSKAP, KANDIDATPROGRAM 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion och havet som miljö • Det fria vattnet 1 – Grundläggande förutsättningar • Marina undersökningar –  ­Redskap  och metoder • Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska metoder för studier av organismer i marina miljöer • Grundläggande evolutionära och ekologiska principer • Det fria vattnet 2 – Processer och mekanismer samt organismers adaptationer År 2 • Kustekosystem 1 – I­ntroduktion till kustekosystem och grunda mjukbottnars struktur, dynamik och antropogena påverkan • Kustekosystem 2 – Hårdbottnars struktur och dynamik • Marina modeller och databaser • Vetenskapsteori • Geografiska informationssystem • Världshaven och djupa sedimentbottnar • Hållbar förvaltning av den marina miljön

Att studera havet är att studera en helhet. För att förstå denna helhet behöver du veta hur processerna och livet i havet fungerar samt hur människan på olika sätt både använder och utnyttjar denna unika miljö. Vilken roll har s­trömmar och vindar; hur transporteras koldioxid och näringsämnen mellan luft och hav, inom vattenmassan och till och från havets botten? Vilka är havens ­organismer; hur fungerar de, hur samspelar de med varandra och hur reagerar de på f­ örändringar i miljön? I kandidatprogrammet i marin vetenskap har vi tagit fasta på helheten och skapat ett program där du under de två första åren integrerat läser den kemi, biologi, geologi och oceanografi som behövs för att kunna förstå havet som system. Kurserna har alla sin utgångspunkt i olika marina miljöer och ger dig en bra bas för fortsatta, mer specialiserade studier under det tredje året. ARBETSOMRÅDE

Efter utbildningen kommer du att kunna arbeta inom en rad olika yrkes­ områden i Sverige och utomlands. Du kan till exempel jobba med marin teknik­ utveckling, ­miljörevision, samhällsplanering eller naturresurshållning. Många

År 3 • Valfria fördjupningskurser i något av ämnena kemi, biologi, geologi eller oceanografi och examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå inom något av våra masterprogram, till exempel i  marina vetenskaper. Läs mer på www.science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet marin vetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (­områdesbehörighet 13/A13). Vill du veta mer? marine.gu.se/utbildning

marinvetare a­ rbetar tidvis ute i fält. Vilket yrkesområde du än väljer kommer du att kunna dra nytta av dina ämnesövergripande kunskaper och förmågan att samarbeta med andra. UNDERVISNINGEN

Som student tillbringar du din studietid inte bara i Göteborg utan även på de marina fältstationer som finns på Tjärnö utanför Strömstad och på Kristine­ berg utanför Fiskebäckskil, samt ombord på universitetets forskningsfartyg. naturvetenskapliga utbildningar

– 21


Fysik Fysik är vetenskapen om materien och de krafter som ­håller den samman. Fysikens landvinningar påverkar såväl det filosofiska tänkandet som hela vår världsbild. ­Fysikaliska upptäckter kan också ha direkta tillämpningar som leder till utveckling av nya produkter.


FYSIKPROGRAMMET 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion till fysikämnet, mekanik, termodynamik, vågrörelselära • Analys och linjär algebra, flervariabelanalys och numerisk analys

Fysiken försöker formulera lagar som noggrant beskriver naturens ­skeenden – från det allra minsta till det absolut största i universum – och utvecklar ­människans förmåga att förstå samband och utgör dessutom en av grund­pelarna för all teknik. Som fysiker kan du vara med och driva samhällsutvecklingen framåt, oavsett om det handlar om framtidens energiproblem, att ta fram nya material eller utveckla tekniska hjälpmedel.

KANDIDATPROGRAMMET I FYSIK Ett självklart val för dig som är genuint intresserad av ämnet. De två första åren läser du fysik och matematik parallellt, för att under tredje året fördjupa dig

År 2 • Matematisk fysik, elektromagnetism, ellära, kvantfysik och subatomär fysik • Statistik, transformteori och linjär algebra 2 År 3 • Fördjupningskurser i fysik, bland annat atom- och molekylfysik, statistisk fysik och fasta tillståndets fysik • Vetenskapsteori • Valbar kurs • Ditt val av examensarbete, 15 hp Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i fysik. Läs mer på science.gu.se/master

inom några av de områden där Göteborgs universitet bedriver ledande fysik­ forskning. Utbildningen sker i nära samverkan med forskningen, vilket ger dig möjlighet att studera där forskningens framsteg sker. Teoretiska och praktiska moment blandas för att du ska få öva din problemlösande förmåga.

SJUKHUSFYSIKERPROGRAMMET Är du intresserad av fysik och matematik, men även av biologi och medicin och

SJUKHUSFYSIKERPROGRAMMET 300 högskolepoäng År 1 och 2 • Gemensamt med fysikprogrammet År 3 • Radiofysik

vill göra skillnad för människor? Då är sjukhusfysikerprogrammet något för dig! Sjukhusfysikern är hälso-och sjukvårdens expert på strålning och strålsäkerhet. Arbetet innebär till exempel att medverka till att patienter får en optimal strål­ behandling och att stråldoserna reduceras så långt som möjligt vid bild­givande diagnostik. Sjukhusfysikern har även till uppgift att utbilda och informera ­personal, patienter och anhöriga om strålsäkerhet och om olika undersökningsoch behandlingsmetoders förväntade nytta och risker för biverkningar.

EFTER UTBILDNINGEN Som fysiker har du ett brett fält av yrken att välja bland. Din förmåga att lösa ­komplexa problem med hjälp av avancerade beräkningar och teoretiska ­modeller ­efterfrågas inom många utvecklings- och forskningsinriktade verksamheter. B ­ eroende på din inriktning, kan du till exempel arbeta med energi- eller miljöfrågor, inom nanovetenskap eller biofysik, med astrofysik eller beräkningsfysik, inom ­industri, på statliga myndigheter eller landsting. För dig som vill fortsätta på m ­ asternivå finns flera internationella masterprogram att välja på. Du kan också satsa på en ­akademisk karriär som forskare genom att läsa ett masterprogram och därefter söka till en ­forskarutbildning. Utbildningen till sjukhusfysiker ger gedigna k ­ unskaper och färdigheter inom strålsäkerhet, strålningsfysikalisk mätteknik med mera, kunskaper som efterfrågas även inom andra verksamheter utanför ­landstingen, till exempel myndigheter, kärnkraftsindustrin eller medicintekniska företag.

UNDERVISNINGEN 40 procent av veckoarbetstiden är schemalagd, främst i form av föreläsningar, räkneövningar och laborationer. Resten av tiden förväntas du ägna åt att läsa, tänka och lösa problem, gärna i samarbete med kurskamrater.

År 4 • Radiofysik År 5 • Eget valt projektarbete • Radiofysik praktik Examen Fysikprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet fysik (Bachelor of Science). År 4-5 ger en naturvetenskaplig masterexamen i  valt ämnesområde (Master of science). Sjukhusfysikerprogrammet: Yrkes­ examen som sjukhusfysiker med yrkeslegitimation (300 hp). Sjukhus­ fysikerprogrammet ger också en ­medicine masterexamen med huvudområde medicinsk strålningsvetenskap med inriktning medicinsk strålningsfysik. Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskild behörighet för fysikprogrammet: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 eller Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9/ A9). För sjukhusfysikerprogrammet krävs: Biologi 1, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 ­eller Biologi A, Fysik B, Kemi B, Mate­ matik E (områdesbehörighet 10/A10). Vill du veta mer? www.physics.gu.se/utbildning

naturvetenskapliga utbildningar

– 23


Hur blir en regnb책ge till?


Ljus in 42°

Ljus ut

Hans Starnberg professor i fysik När solstrålar träffar en fallande regndroppe bryts en del av ljuset och ­reflekteras ­enligt bilden. Denna typ av reflex är som starkast vid en vinkel på cirka 42°. Brytningen ­varierar något med ljusets våglängd, vilket innebär att vinkeln varierar för de olika färgerna. Blått bryts mer än grönt och rött bryts minst. Därför ser man olika färger när man tittar i aningen olika riktningar.


Matematik Matematiken är naturvetarnas universella språk f­ ramför andra – och numera också samhällsvetarnas och ­ekonomernas. Samtidigt är matematiken en del av vårt kulturarv. Den fängslar människor med sina utmanande problem, sin koppling till logik och filosofi samt sina ­estetiska kvaliteter.


MATEMATIKPROGRAMMET 180 högskolepoäng År 1 • Matematik I • Flervariabelanalys • Programmering med Matlab • Numerisk analys

Avancerade matematiska metoder används idag inte bara i traditionella ­tekniska sammanhang, utan också inom en rad nya områden. Matematiken är exempelvis grunden när vi ska planera flygrutter, prissätta optioner eller ­försäkringspremier, testa läkemedel, utveckla dataspel och sökmotorer eller kryptera meddelanden. Behovet av professionell matematikkompetens har ­därför ökat inom många områden på arbetsmarknaden.

MATEMATIKPROGRAMMET Programmet erbjuder dig en gedigen och välstrukturerad grundutbildning i  matematik och matematisk statistik. Ett naturligt val för dig som redan nu funderar på att gå vidare med studier på avancerad nivå, och kanske med forskning, inom de matematiska vetenskaperna. Med en tillämpad inriktning är du också väl förberedd för arbete inom näringsliv eller offentlig verksamhet. Programmet är krävande, men som lön för mödan får du en utbildning som ger dig stor valfrihet i framtiden.

EFTER UTBILDNINGEN Enligt rapporten Framtidsutsikter från SACO råder det brist på matematiker och konkurrensen om jobbet bland n ­ yutexaminerade är liten. Som matematiker är du ofta aktiv inom forskning och utveckling, och du kan bland annat arbeta med: • Prövning av nya läkemedel • Modellering och numeriska beräkningar inom forskning och utveckling • Kvalitetsstyrning och tillförlitlighetsberäkningar inom industrin • Riskbedömningar av aktieportföljer • Prissättning av optioner eller försäkringar

År 2 • Sannolikhetsteori • Linjär algebra II • Grundläggande stokastiska ­processer • Imperativ programmering med ­grundläggande objektorientering • Algebraiska strukturer • Statistisk slutledning • Ordinära differentialekvationer och matematisk modellering • Reell analys År 3 • Fördjupningskurser och valfria kurser • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i  ­matematiska vetenskaper. Läs mer på science.gu.se/ master Examen Filosofie kandidatexamen med ­huvudområdet matematik eller ­matematisk statistik (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en filosofie ­masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik 4 eller Matematik E (Områdesbehörighet 9/A9 förutom Fysik 2/B och Kemi 1/A). Vill du veta mer? www.gu.se/matematikprogrammet

• Opinions- och marknadsundersökningar • Utbildning • Optimering av resurser med hänsyn till miljö och ekonomi • Miljöövervakning av vatten- och luftkvalitet • Signalbehandling inom radar- och mobilteknik • Kryptering för säker kommunikation över internet Exempel på viktiga arbetsgivare är teknik-, konsult- och läkemedelsföretag, försäkringsbolag och finansinstitut, samt statliga och kommunala verksamheter som till exempel rör miljö, trafik och ekonomi.

UNDERVISNINGEN Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och lektioner, samt genom grupparbeten och datorlaborationer. Framgång i matematikstudier förutsätter ett stort mått av självständigt arbete. Cirka en tredjedel av den totala arbets­ tiden är schemalagd, övrig tid förväntas du läsa, räkna och tänka på egen hand och i samarbete med kurskamrater. naturvetenskapliga utbildningar

– 27


Kemi Allt levande påverkas och styrs av kemiska reaktioner. B ­ ehovet av personer med goda kunskaper i kemi finns d ­ ärför inte bara inom verksamheter som traditionellt f­örknippas med kemi, utan som kemist kan du arbeta inom en rad olika branscher. Miljövård är till exempel ett område där b ­ ehovet av kemisk kunskap är stort. Andra arbets­områden som växer snabbt är sådana där kemi gränsar till biologi, m ­ edicin och fysik.


KEMIPROGRAMMET 180 högskolepoäng År 1 • Grundläggande kemi, matematik och analytisk kemi År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, biokemi och oorganisk kemi År 3 • Fördjupnings- och/eller breddningskurser samt kandidatarbete inom något av institutionens forsknings­ områden: analytisk kemi, atmosfärs­ vetenskap, biofysik, biokemi, ­dermatokemi, elektrokemi, fysikalisk kemi, läkemedelskemi, miljönano­ kemi, oorganisk kemi, organisk kemi

Kemi spelar en viktig roll i vår vardag och behovet av välutbildade k ­ emister ökar ständigt. Vi erbjuder två utbildningsprogram inom kemiområdet; kemi­

Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå. Läs mer på science.gu.se/master

­matematik, medan det tredje erbjuder olika former av specialiseringar.

Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet kemi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en naturvetenskaplig master­ examen i valt ämne (Master of Science).

KEMI, KANDIDATPROGRAM

LÄKEMEDELSKEMIPROGRAMMET 180 högskolepoäng

programmet och läkemedelskemiprogrammet. De två första åren ser i  princip likadana ut på båda programmen med grundläggande kurser i kemi och

Kandidatprogrammet i kemi ger dig en bred kemikompetens med möjligheter till egna val under utbildningen. Vi har ett stort utbud av kurser, alla starkt knutna till aktuell forskning inom kemi. Du har också möjlighet att kombinera

År 1 • Grundläggande kemi, matematik och analytisk kemi

din ­kemiutbildning med studier i andra ämnen. Programmet har en laborativ profil, vilket ger dig färdigheter som efterfrågas såväl i arbetslivet som inom forskningen.

LÄKEMEDELSKEMI, KANDIDATPROGRAM Kandidatprogrammet i läkemedelskemi ger dig en gedigen kunskap om organisk syntes och läkemedelskemi. Programmet har ett tydligt fokus mot läkemedelsindustrin och dess sidogrenar, och viktiga arbetsgivare är de privata företagens forsknings-och utvecklingsavdelningar.

EFTER UTBILDNINGEN Som färdig kemist eller läkemedelskemist kan du till exempel välja att arbeta på olika typer av kemiföretag, inom läkemedelsbranschen, på livsmedelsföretag eller analys- och synteslaboratorier, med såväl laborativt arbete som forskning och utveckling. Du kan också arbeta med naturvård och miljöskydd inom ­offentlig förvaltning eller den privata sektorn, eller fördjupa dig på forskarnivå. Arbetsmarknaden för kemister är god, och bristen på kemister förväntas bli stor i framtiden.

UNDERVISNINGEN En stor del av undervisningen består av laborationer. Resten utgörs av ­föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och projektarbeten. En del av ­undervisningen sker i små grupper, och vid laborationerna arbetar du i grupp eller enskilt. Den schemabundna undervisningen omfattar ca 20 timmar i  veckan. Kurslitteraturen är främst på engelska.

År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, biokemi och oorganisk kemi År 3 • Fördjupning, profilering och kandidat­ arbete inom organisk kemi och/eller läkemedelskemi Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet kemi med ­inriktning mot läkemedelskemi (Bachelor of ­Science). Åk 4-5 ger en Naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnes­ område (Master of Science). Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskilda behörighet för kemiprogrammet och läkemedelskemiprogrammet: Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Matematik D, Fysik B, Kemi B (Områdesbehörighet 13/A13, undantag ges för Biologi 2/B). Vill du veta mer? science.gu.se/kemi naturvetenskapliga utbildningar

– 29


Biologi Biologi är läran om livet och livets processer – allt ifrån hur celler fungerar till evolutionens mysterier och o ­ rganismers anpassning. Vill du vara med och skapa en hållbar u ­ tveckling och en friskare värld som värnar om b ­ iologisk mångfald? Eller fördjupa dig i hur vårt genetiska arv s­ amspelar med vår miljö för att forma oss till dem vi är? Då ska du läsa biologi eller molekylärbiologi!


BIOLOGIPROGRAMMET 180 högskolepoäng År 1 • Baskurser i biologi/molekylär­biologi: cellbiologi, molekylär genetik, organismvärldens form och funktion, ekologi och evolution År 2 • Biodiversitet och systematik. • Vetenskapsteori/Biostatistik och experimentdesign • Stödämnen: Grundläggande kemi  ­ eller geovetenskap, GIS (geografiska informationssystem) och biostatistik År 3 • Fördjupningskurser inom fälten ekologi och naturvård, evolutionär biologi, fysiologi och cellbiologi eller molekylär biovetenskap samt examensarbete

Biologi är mer än bara djur och natur, och biologer behövs överallt i vårt­ ­samhälle. Som biolog är du en nyckelperson på många företag och myndigheter. Du har hela världen som arbetsfält och möjligheten att påverka hur vår natur och miljö ser ut i framtiden.

Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i biologi   inom något av våra m­asterprogram. Läs mer på science.gu.se/master

BIOLOGI, KANDIDATPROGRAM Kandidatprogrammet i biologi utgår från ett evolutionärt synsätt. Biologiska strukturer och processer studeras, från molekylär nivå till systemnivå. Utbild­

MOLEKYLÄRBIOLOGIPROGRAMMET 180 högskolepoäng

ningen bedrivs i samverkan mellan olika biologiska ämnesområden, vilket ger dig stor valfrihet. Programmet inleds med ett basblock där du går igenom biologins grunder. Därefter väljer du att fördjupa dig inom de områden som passar dig bäst: molekylär biovetenskap, fysiologi och cellbiologi, evolutionär biologi eller ekologi och naturvård. Programmet avslutas med ett examensarbete inom fördjupnings­ området. De olika kursmomenten ger dig en bred ämneskompetens. Du får dessut­ om verktygen för att kunna utveckla din förmåga till ett analytiskt tänkande och till problemlösning, liksom kunskaper inom områdena etik och kommunikation.

År 1 • Baskurser i biologi/molekylär­biologi: cellbiologi, molekylär genetik, organismvärldens form och funktion, ekologi och evolution År 2 • Biodiversitet och systematik. • Vetenskapsteori/Biostatistik och experimentdesign • Stödämne: Grundläggande kemi

MOLEKYLÄRBIOLOGI, KANDIDATPROGRAM Den molekylära biologin har förändrat vår syn på livsprocesserna och banat väg för en ny utveckling inom bioteknik, biomedicin och växtförädling. Kandidat­ programmet i molekylärbiologi ger dig de grundläggande kunskaperna bakom dessa framsteg och möjlighet att bli delaktig i den snabba utvecklingen. Studier­ na utgår ifrån DNA – det ärftliga materialet. Du får lära dig om mekanismerna som styr ärftlighet, och hur en genuppsättning kommer till uttryck i individens egenskaper. Du studerar den genetiska variationen och hur den ligger till grund för evolutionen. För att förstå människor och våra livsprocesser studeras olika slags modellorganismer som bakterier, jästsvampar, maskar, växter och möss. Programmet inleds med ett basblock i biologi/molekylärbiolog som består av kurser i cellbiologi, molekylärbiologi och genetik, organismbiologi samt ekologi och evolution. Efter basblocket läser du breddningskurser inom främst kemi samt kurser i vetenskapsteori, statistik och försöksplanering. Under det tredje året kan du läsa valfria fördjupningskurser inom rekommenderade studie­

År 3 • Fördjupningskurser inom ­molekylär   biovetenskap och fysiologi  och cell­biologi, samt ­examensarbete. Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i molekylärbiologi inom något av våra master­ program. Läs mer på science.gu.se/ master Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs för båda programmen Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D (Områdesbehörighet 13/A13).

gångar, som till exempel molekylära biovetenskaper, fysiologi och cellbiologi. Programmet avslutas med ett examensarbete inom fördjupningsområdet. naturvetenskapliga utbildningar

– 31


EFTER UTBILDNINGEN Biologer återfinns inom många olika områden på arbetsmarknaden, och arbetar Examen Biologiprogrammet: Natur­ vetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet biologi (Bachelor of Science). Molekylärbiologiprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet molekylärbiologi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Vill du veta mer? science.gu.se/biologi

med varierade arbetsuppgifter beroende på den inriktning man valt på sina studier. Som biolog kan du till exempel arbeta med natur- och miljövårdsarbete inom företag, kommuner, länsstyrelser, på Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårds­ verket eller som egen företagare eller konsult. Efter en molekylärbiologiskt ­inriktad utbildning kan du till exempel arbeta med laboratorie-och forsknings­arbete inom läkemedels-, bioteknik- eller livsmedelsindustrin, på sjukhuslaboratorier eller vid statliga verk och myndigheter. Biologer jobbar också inom forskning och utbildning vid universitet och högskolor. Det är vanligt med arbeten som kräver internationell samverkan, så det är en god merit att förlägga en del av utbildningen utomlands. Vid Göteborgs universitet finns goda chanser till utbytesstudier.

UNDERVISNINGEN Undervisningen är varierad och innehåller både teoretiska och praktiska ­moment såsom föreläsningar, laborationer, gruppövningar och egna projekt. Kurs­litteraturen som ingår är på engelska. Du får räkna med att studierna ­upptar minst 40 timmar i veckan, och du läser oftast endast ett ämne i taget. 32 – naturvetenskapliga utbildningar



Kan Mopanelarver vara lösningen på världens svält? 805 miljoner människor i världen är u ­ ndernärda, enligt FN:s ­livsmedels­program WFP. Det motsvarar ungefär var nionde person som lever på jorden.


Det spelar ingen roll vad vi tycker eller känner, den obestridliga ­sanningen är att larver och insekter ofta har ett högt näringsinnehåll. Allt fler har fått upp ögonen för det, inte minst med tanke på den g­ lobala ­befolkningsexplosionen i kombination med minskade naturresurser. Att dessa delikatesser ensamma skulle lösa världens svält är inte troligt, men några Mopanelarver kanske kan bli det perfekta mellanmålet.


Geovetenskap Geovetenskap handlar om samspelet mellan mark, luft och vatten och de ständiga förändringar som jorden utsätts för. Klimatförändringar och dess effekter på samhälle och natur, miljötillståndet i Östersjön och vårt framtida behov av mineralogiska råvaror är några aktuella områden där geovetare spelar en viktig roll.


GEOVETENSKAPLIGA PROGRAMMET 180 högskolepoäng År 1 Geovetenskapliga baskurser: geo­ vetenskapens grunder, geografiska informationssystem (GIS), metoder och verktyg om 60 hp. År 2 År två väljer du inriktning mot geologi eller naturgeografi/klimatologi. Du läser även kurser i statistik och vetenskapsteori om 15 hp. År 3 Tredje året fortsätter du med fördjupningskurser inom vald profil.

Geovetenskap är allt från istider till ökenspridning, från bergarter till ädel­ stenar och från översvämningar till tidvatten. Och du behövs som ­geovetare! Vi lever i en känslig värld där samhällets behov av geovetenskaplig ­information bara ökar, oavsett om det handlar om att hitta hållbara lösningar för ­exploateringen av våra naturresurser eller att undersöka om en viss mark är lämplig att bebygga. Dessutom ställer nya miljölagar och EU-direktiv stora krav på geovetenskaplig kompetens.

GEOVETENSKAP, KANDIDATPROGRAM Under det första året lär du dig hur jordklotet är uppbyggt och hur vår atmosfär och våra oceaner fungerar och interagerar. Du får också lära dig att använda geografiska informationssystem (GIS), en kunskap som är viktig i det framtida arbetslivet. Dessutom får du praktisera dina kunskaper genom att använda ­olika geovetenskapliga undersökningsmetoder i fält. Under andra året kan du välja kurser inom någon av våra två profiler, geologi eller naturgeografi/­klimatologi.

Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i geovetenskap inom vårt masterprogram. Här kan du specialisera dig för att bli berggrunds­ geolog, miljö- och jordartsgeolog, klimatologi eller maringeolog. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudämnet geovetenskap (Bachelor of Science). År 4-5 ger en ­naturvetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Matematik D, Fysik B, Kemi B (områdesbehörighet 13/A13, undantag ges för Biologi 2/B). Vill du veta mer? www.gvc.gu.se/utbildning

Tredje året ­fortsätter med fördjupningskurser inom valt område. En del av under­ visningen består av praktiska moment som fältarbete och exkursioner. Under fältarbetena får du använda dina teoretiska kunskaper i praktiken men också bekanta dig med en del av de fältmetoder som används i yrkeslivet. ­Exkursioner kan ta dig till ­spännande miljöer runt om Göteborg, men som student har du också ­möjlighet att få följa med till andra länder, till exempel Danmark, Norge, Kina och ­Spanien. ­Möjligheterna till utlandsstudier är också goda.

EFTER UTBILDNINGEN Många geovetare arbetar inom gruv-, bygg eller materialbranschen, ofta som konsulter. Andra arbetar med natur-och miljövård, miljöövervakning, fjärr­analys (GIS), eller samhälls- och naturresursplanering inom kommuner, ­länsstyrelser och statliga myndigheter. Arbetsmarknaden för geologer är mycket god, och bland övriga geovetare råder det balans i förhållandet mellan hur många ­studenter som utexamineras och antalet arbeten.

UNDERVISNINGEN I utbildningen varvas teori med praktiska moment. Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, fältövningar, exkursioner och laborationer. naturvetenskapliga utbildningar

– 37


Geografi Jorden är människans livsrum. Vill du få insikt i de ­globala ekosystemen och förstå sambandet mellan den geografiska miljön och människans utformning av s­ amhället? Då ska du läsa geografi!


GEOGRAFIPROGRAMMET 180 högskolepoäng År 1 • Baskurser i geografi: • Processer och de stora systemen i   naturen • GIS • Mänskliga verksamheter och resursanvändning • Omvärldsanalys, regionen som studieområde och globala relationer • Handlingsalternativ för hållbar ­utveckling, geografiska dilemman • Projektarbeten och geografisk metodik

Som geograf har du en helhetsbild av jorden som människans livsrum och hur vi människor disponerar jordytan. Du är välbekant med hur vår jord fungerar vad gäller naturförhållanden, befolkning, samhällsorganisation och resurser, både regionalt och globalt. Du har därmed också förmågan att skapa ­medvetenhet hos andra om globala problem och frågeställningar, som till ­exempel hur klimatförändringar påverkar vårt samhälle.

GEOGRAFI, KANDIDATPROGRAM Kandidatprogrammet i geografi är en tvärvetenskaplig utbildning, som ger dig både ett naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv på hållbar ­utveckling. Du får också lära dig hantera geografens viktigaste ­verktyg, till ­exempel kartografi, fjärranalys och geografiska informations­system (GIS). Under första året får du kunskaper om jordens olika naturmiljöer och om de ­effekter människans verksamhet har på omgivningen. Teori varvas med p ­ raktiska ­moment inom GIS och kartografi, samt med fältstudier och ­exkursioner. Geografins ämnesdelar knyts samman i regionalgeografiska studier, som fokuseras på aktuella problemställningar. Andra året kan du välja att läsa kurser motsvarande 60 högskolepoäng som ger din g ­ eografiutbildning en spets­kompetens. Det kan till exempel vara kurser inom k ­ limatologi, ­samhällsplanering, turism, språk, ekonomi, globala studier, klimat­ förändringar eller miljövetenskap. Du kan också välja att läsa utomlands. Under tredje året fördjupar du dig i de olika ämnesdelarna, där bland annat

År 2 Valfria kurser om 60 hp med möjlighet att skapa din egen individuella profil, med inriktning mot bland annat språk, ekonomi, naturgeografi/klimatförändringar eller ekonomisk geografi. Du kan också välja att läsa utomlands. År 3 Fördjupningskurser i geografi: geografiska metoder, fördjupning i kartografi och ­geografiska informationssystem (GIS), fältkurs samt ett examensarbete. Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i geografi inom vårt masterprogram. Läs mer på science. gu.se/master Examen Filosofie kandidatexamen med huvudämnet geografi (Bachelor of Science). År 4-5 ger en filosofie masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science). Behörighet Grundläggande behörighet för högskolestudier. Valfria kurser inom programmet kan kräva särskild behörighet. Vill du veta mer? gvc.gu.se/utbildning

klimatets betydelse för det nuvarande landskapets utseende behandlas. De ­naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiven integreras ­y tterligare genom studier av samhällets olika handlingsalternativ för hållbar utveckling. Du gör också ett självständigt arbete i samband med en exkursion och fältkurs utanför Norden.

EFTER UTBILDNINGEN Som geograf kan du arbeta med naturresurshantering, hållbar utveckling eller riskanalys. Du kan också arbeta med planering och utredning inom närings­ livet, den offentliga sektorn eller internationella organisationer. Geografiska ­informationssystem och digitala kartor är andra viktiga arbetsområden för geografer. Geografens arbetsmarknad är i hög grad internationell.

UNDERVISNINGEN Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppundervisning, seminarier och laborationer. Dessutom ingår även fältstudier och exkursioner. naturvetenskapliga utbildningar

– 39


Kulturvård Hur kan gamla stenskulpturer skyddas från nedbrytning och hur värderas och restaureras gamla trähus? Inom ämnet kulturvård kan du studera byggd miljö, hantverk, slöjd och materiella föremål i ett historiskt och kulturellt perspektiv.


BEBYGGELSEANTIKVARIEPROGRAMMET 180 högskolepoäng (studieort Göteborg) År 1 • Bebyggelsehistoria: Till och med ­förindustriell tid (i ett nordiskt och europeiskt perspektiv) • Professionsområdets spelregler: Översikt problemställningar och ­tillämpningar • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik I (byggnadsundersökning), studieresor och fältförlagda kurser

Kulturvård handlar om vårt kulturarv och hur vi ska vårda och ta tillvara föremål och bebyggelse, landskap och trädgårdar. Det är inte självklart hur kulturarvet ska tas om hand och vem som ska besluta. Demokrati, klimat­ förändringar, mångfald och konflikter om rätten till begränsade resurser påverkar hur vi värnar, vårdar och utvecklar kulturarvet. Utbildningarna inom ämnet kulturvård omfattar både kulturarvets betydelse på gott och ont för människors vardag och konkret kunskap om praktiska åtgärder för att vårda, bevara och utveckla.

BEBYGGELSEANTIKVARIE Är du intresserad av byggnader, landskap, stadsmiljöer och kulturarvsfrågor? Bebyggelseantikvariskt program är en tvärvetenskaplig och yrkesinriktad utbildning som ger dig en gedigen antikvarisk kompetens. Du får kvalificerade

År 2 • Bebyggelsehistoria: Till och med 1900-talet (i ett nordiskt och ­europeiskt perspektiv), Bebyggelsehistorisk uppsats • Professionsområdets spelregler: Teori och historia för kulturvård, Teori för bebyggelsehistoriska studier • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik II (fältstudier, kulturmiljövårdens roll och lagstiftning), studieresor År 3 • Professionsområdets spelregler: yrkesrollen, praktik • Redskap och tillämpning: Antikvarisk metodik III (kulturmiljöplanering, ­tillämpande projektarbete), Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master

kunskaper om hur man undersöker, utvecklar, vårdar och bevarar byggnader, stadsmiljöer och landskap. Under utbildningen lär du dig att sätta in dagens bebyggelse och dess utveckling i ett historiskt och kulturellt perspektiv och du tränas i att reflektera över och definiera dess betydelser och värden. Du får lära dig att kritiskt granska och undersöka de samhälleliga processer inom vilka kulturarv skapas och uttrycks, både historiskt och i samtiden. Utbildningen bedrivs i nära samarbete med såväl den bebyggelseantikvariska sektorn som aktuell forskning och varvar teoretiska och praktiska moment.

EFTER UTBILDNINGEN Bebyggelseantikvarien är expert inom antikvarisk rådgivning och arbetar bland annat med antikvariska underlag i samhällsplaneringen. Bebyggelse­antikvariers arbetsplatser är traditionellt länsstyrelser, kommuner eller museer, men det finns även ett växande behov av bebyggelseantikvarisk kompetens på a­rkitektkontor och inom områden som kulturarvsutveckling, publik ­verksamhet och marknads­ föring. Många arbetar också i egen regi som ­antikvariska konsulter.

UNDERVISNINGEN Under utbildningen varvas teoretiska och praktiska moment, där flera har direkt anknytning till pågående antikvarisk verksamhet. Du övas i  ­dokumentation och analys av miljöer, med betoning på material- och vård­ frågor. ­Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och fältarbete. Dessutom ingår resor, exkursioner, studiebesök och praktik. naturvetenskapliga utbildningar

– 41


BYGGHANTVERK Är du intresserad av byggnadsvård och vill läsa en yrkesutbildning som BYGGHANTVERKPROGRAMMET 180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Material och arbetsmetoder inom bygghantverk • Metoder för dokumentation, ­beskrivning och analys av byggnader • Byggnads- och teknikhistoria • Grundläggande praktiska kurser inom mureri och träbyggnad År 2 • Specialiserade kunskaper inom vald inriktning: mur- eller trähantverk • Praktik • Byggnadskonstruktioner • Byggnadsundersökning År 3 • Praktik • Byggproduktion, byggnadsfysik –   hållbart byggande, teori och metod för hantverkligt utvecklingsarbete • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master

­fokuserar på byggnadsvårdens hantverk? I det omfattande och kontinuerliga arbetet med att underhålla, vårda och utveckla befintliga byggnader av olika ålder finns ett behov av kunniga bygghantverkare. Bygghantverksprogrammet är en professionsinriktad utbildning som ger dig en gedigen praktisk kompetens för att arbeta inom byggnadsvård och traditionellt hantverksmässigt byggande. Du lär dig att göra byggnadsundersökningar, med bedömning av skador och förslag på åtgärder, och utvecklar din förståelse för bevarande och byggnads­ vårdens förhållningssätt utifrån ett kulturhistoriskt och hållbart perspektiv. Du får också grundläggande kunskaper om traditionella byggmaterial, bygg­ hantverkens historia och byggnadsvårdens principer. Inom utbildningen kan du välja inriktning mot trä eller mur.

EFTER UTBILDNINGEN Bygghantverkare arbetar med byggnadsvård av olika slag, som ­restaurering, ­underhåll, reparation och ombyggnad. Många arbetar också inom ­nyproduktion, där särskilda hantverkskunskaper efterfrågas.

UNDERVISNINGEN Undervisningsformen är varierad och en stor del av studietiden ägnas åt p ­ raktiska moment och övningar. En del kurser är upplagda som fallstudier eller projekt, medan andra bygger på föreläsningar, studieresor, exkursioner och fältarbeten. Du kommer att få arbeta självständigt med individuella uppgifter, men också träna din förmåga att samarbeta och lösa problem i olika gemensamma arbeten. Viss kurslitteratur är på engelska. På en del kurser och moment kommer du att läsa tillsammans med studenter på andra utbildningsprogram inom kulturvård.

42 – naturvetenskapliga utbildningar


KONSERVATOR Är du intresserad av gamla kulturföremål och ser en utmaning i ­bevarandet av dem? Konservatorsprogrammet ger dig stora möjligheter att ­kombinera ­konstnärligt intresse och handlag med naturvetenskapliga och kultur­ vetenskapliga kunskapsfält. Utbildningen är tvärvetenskaplig med i­ nslag från främst arkeologi, etnologi, konstvetenskap, kemi, biologi och fysik. Du lär dig hur man undersöker, vårdar och bevarar kulturföremål, och får både t­ eoretiska och praktiska kunskaper inom konserveringsområdet. ­Utbildningen har för närvarande tre inriktningar, där varje inriktning ges var tredje år: p ­ apper/textil, arkeologiskt/kulturhistoriskt material och måleri.  Hösten 2016 antas studenter med inriktningen arkeologiskt/kultur­ historiskt material.

EFTER UTBILDNINGEN Konservatorer arbetar med aktiv eller förebyggande konservering inom olika specialområden. Många konservatorer arbetar på museer eller andra offent­ liga institutioner, medan andra finns inom den privata sektorn. Arbetsmark­ naden är i  hög grad internationell.

UNDERVISNINGEN Undervisningen består av föreläsningar, laborationer och kemiska analyser, praktiska konserveringsmoment, studiebesök, och fältarbeten. En del kurser är upplagda som fallstudier, och du kommer att arbeta både individuellt och i  grupp. Vissa kurser kommer du att läsa tillsammans med studenter på andra ­utbildningsprogram inom kulturvård. En stor del av kurslitteraturen är på ­engelska. Handledd praktik vid en konserveringsateljé i Sverige eller utomlands ingår som en del i utbildningen.

LEDARSKAP I SLÖJD OCH KULTURHANTVERK Den här utbildningen vänder sig till dig som vill ha en ledande roll inom slöjd och kulturhantverk. Ledarskap i slöjd och kulturhantverk är en unik u ­ tbildning som kombinerar teoretiska kunskaper om slöjd och k ­ ulturhantverk med kurser i bland annat projektledning, ­entreprenörskap och företagsekonomi. Dessutom ingår även praktiska kurser där du får ­bekanta dig med olika tekniker och material, vilket ger dig en förståelse för de praktiska dimensionerna av slöjd och kultur­ hantverk.

EFTER UTBILDNINGEN Som ledare i slöjd och kulturhantverk har du en bred arbetsmarknad. Den  ­kreativa och kulturella sektorn växer, och efterfrågan på personer med  kunskaper om projektledning och entreprenörskap i kombination med ett p ­ raktiskt hantverkskunnande ökar i ­samhället idag.  Du kan arbeta som ­hemslöjdskonsulent eller kultursamordnare, men  även inom till exempel ­handel- och turismsektorn eller med pedagogiskt arbete.

KONSERVATOR, KANDIDATPROGRAM 180 högskolepoäng (studieort Göteborg) År 1 • Grundutbildning i natur- och kultur­ vetenskap, konserveringsområden och materialgrupper År 2 • Grundutbildning i natur- och kultur­ vetenskap, konserveringsområden och materialgrupper • Fördjupning inom vald inriktning År 3 • Praktik • Fördjupning inom vald inriktning • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master LEDARSKAP I SLÖJD OCH KULTURHANTVERK 180 högskolepoäng (studieort Göteborg med vissa inslag i Mariestad) År 1 • Ledarskap och projektledning • Slöjd och kulturhantverkets teori • Material och tekniker: trä och textil • Entreprenörskap och företagsekonomi År 2 • Kulturvårdens teori och historia • Entreprenörskap och företagsekonomi • Verksamhetsförlagd utbildning • Estetik och gestaltning • Material och tekniker: textil och trä • Tematisk fördjupning • Utställningsproduktion År 3 • Verksamhetsförlagd utbildning • Tillämpad pedagogik • Information och marknadsföring • Entreprenörskap och företagsekonomi • Vetenskaplig teori och metod • Individuell fördjupning • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master.

UNDERVISNINGEN Undervisningen är varierad och består av föreläsningar, olika typer av ­handledda moment, workshops, studiebesök/exkursioner, seminarier och projektarbeten. Kurslitteratur på engelska förekommer. Programmet ges i Göteborg, med vissa moment förlagda till institutionen för kulturvård i  Mariestad. naturvetenskapliga utbildningar

– 43


TRÄDGÅRDENS OCH LANDSKAPSVÅRDENS HANTVERK 180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Mark- och ståndortslära • Växt- och biotopkunskap • Undersökning och dokumentation av kulturmiljö • Odling och skötsel i trädgård, park och landskap • Kulturvårdens hantverk och ­bebyggelsehistoria År 2 • Natur- och kulturlandskapets historia • Kulturvårdens teori och historia • Förökning och skötsel i trädgård och landskap • Kompletterande och f­ördjupande ­kunskaper och färdigheter ­i   ­hantverkliga procedurer • Digitala redskap i kulturlandskap År 3 • Utvecklande och bevarande i trädgård, park och natur • Praktik i kulturmiljövårdens hantverk • Fördjupning och projektstudier • Möjlighet till Erasmus-utbyte Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science. gu.se/master Examen Filosofie kandidatexamen i huvudområdet kulturvård med inriktningar (Bachelor of Science). År 4-5 ger en filosofie masterexamen i kulturvård (Master of Science).

TRÄDGÅRDENS OCH LANDSKAPSVÅRDENS HANTVERK Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk är en yrkesinriktad ­utbildning som vänder sig till dig som vill arbeta med gröna miljöer eller på annat sätt arbeta med skötsel och utveckling av trädgård, park och landskap. Du får möjlighet att utveckla praktiska kunskaper och färdigheter i odling och s­ kötsel likväl som hantverkets estetik. Alla moment i utbildningen ­vägleds av ett ekologiskt, hållbart och humanistiskt förhållningssätt till det gröna ­kulturarvet. Du lär dig också att dokumentera, analysera och tolka olika miljöer och anläggningar för att kunna upprätta planer för relevanta­å ­ tgärds-  och skötselförslag. Inom programmet har du möjlighet att välja ­mellan två inriktningar, Trädgårdens respektive Landskapsvårdens hantverk.

Behörighet Bebyggelseantikvarieprogrammet: Utöver grundläggande behörighet krävs Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhälls­ kunskap A (områdesbehörighet 1/A1). Konservatorsprogrammet: Utöver grundläggande behörighet krävs Kemi 1 eller Kemi A (områdesbehörighet 8/A8, ­undantag ges för Fysik 2/B, Matematik 3c/D). Bygghantverksprogrammet: Grund­ läggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov (obligatoriskt). Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk: Grundläggande behörighet för högskolestudier. Ledarskap i slöjd och k­ ulturhantverk: Grundläggande behörighet för ­högskolestudier. Särskilt prov används som en del i urvals­ processen för samtliga program. Läs mer på vår webbplats. Vill du veta mer? conservation.gu.se/utbildning

EFTER UTBILDNINGEN Landskapsvårdarens arbetsområde omfattar bland annat skötsel, vård och utveckling av natur- och kulturreservat, tätortslandskap och olika ­stadsmiljöer. Du kan arbeta med praktisk arbetsledning kring frilufts­ anläggningar, park- och tätortsmiljöer och ekoturism, antingen inom det privata näringslivet som ­konsult eller hos länsstyrelser, S ­ kogsvårdsstyrelsen, lantbruksnäringen, kommuner eller annan offentlig verksamhet. ­Trädgårdshantverkaren har ett brett arbetsfält som omfattar vård, utveckling och förnyelse av privata och offentliga trädgårdar. Många arbetar med att gestalta nya trädgårdar med planer och ritningar och med­ verkar praktiskt vid anläggning, medan andra arbetar med förvaltning och skötsel av historiska trädgårdar eller inom kommuner och Svenska kyrkan.

UNDERVISNINGEN Undervisningsformerna är varierade och anpassade till trädgårdshantverka­ rens och landskapsvårdarens olika arbetsmetoder. Praktisk färdighetsträ­ ning varvas med teoretiska moment, som litteraturstudier, föreläsningar och ­seminarier. Utbildningen innefattar både individuella uppgifter och gruppar­ beten. ­Kurslitteratur på engelska förekommer.

44 – naturvetenskapliga utbildningar



Miljövetenskap Vill du arbeta med frågor som rör vår gemensamma ­framtid? Det miljövetenskapliga programmet har ett starkt fäste i  naturvetenskap och behandlar ­människans p ­ åverkan på naturen, kulturföremål, vår hälsa och s­ amhället i stort, och vad vi kan göra för att minska den.


MILJÖVETENSKAPLIGT PROGRAM MED NATURVETENSKAPLIG INRIKTNING 180 högskolepoäng År 1 • Miljövetenskaplig baskurs • Naturresurshushållning • Kemi • Ekologi År 2 • Naturvetenskaplig breddning och fördjupning – valbara kurser • Generella metodkurser i vetenskaps­ teori samt statistik och försöks­ planering • Miljövetenskaplig metodkurs • Föroreningars spridning och effekter på biologiska system

För inte så länge sedan löste man problemen genom att späda ut dem eller gräva ner dem. Idag vet vi att lösningen är en annan – att den grundar sig på ett ­långsiktigt tänkande och att kunna se till helheten. Att vara miljövetare handlar om att hitta nya material, bränslen, processer och strukturer. Det handlar också om att samarbeta och att arbeta över nationsgränser. Det ­miljövetenskapliga ­programmet med inriktning naturvetenskap berör såväl forntid, nutid som ­framtid och överskrider både akademiska och nationella gränser. Du får ­undersöka miljöproblemens orsaker, förlopp och effekter samt studera och ­utveckla åtgärder för att förebygga och återställa miljöskador. Programmet är tvärvetenskapligt med ett starkt fäste i naturvetenskap, men med kopplingar till bland annat teknik och samhällsvetenskap. I programmet ingår miljövetenskap, grundläggande naturvetenskap och valfria kurser inom andra ämnesområden. Utbildningen har nära anknytning till arbetslivet, till exempel inom kursen miljövetenskap i praktiken där du är ute och ­praktiserar på en arbetsplats. Inom flera andra kurser deltar gästföreläsare från såväl

År 3 • Naturvetenskaplig breddning och fördjupning – valbara kurser • Valbara miljövetenskaplig ­fördjupningskurs • Valfria kurser alt. kurser i miljö­ vetenskap • Miljövetenskaplig examenskurs Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i miljö­ vetenskap inom något av våra masterprogram: • Miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning • Atmosfärsvetenskap, klimat och ekosystem • Ekotoxikologi • Miljö- och hälsoskydd Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en natur­vetenskaplig masterexamen i valt ämnesområde (Master of Science).

­näringslivet som myndigheter.

EFTER UTBILDNINGEN Miljövetare har i dag en aktiv roll i företag, kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Som miljövetare kan du planera och driva arbetet med ­samhällets miljö- och hållbarhetsfrågor. Du kan till exempel arbeta med natur­ resurser, samhällsplanering, naturskydd, mark -och vattenvård, skogs- och jordbruk, avfalls- och kretsloppshantering, livscykelanalyser, miljöledning och

Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdes­ behörighet 13/A13). Vill du veta mer? science.gu.se/miljo

­miljökonsekvensanalyser. Miljövetare arbetar också i stor utsträckning som konsulter.

UNDERVISNINGEN På det miljövetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning ­varvas lektioner med fältarbete i intressanta miljöer. En stor del av under­visningen bedrivs i projektform, vilket ökar din förmåga att se dina kunskaper ur ett helhetsperspektiv. naturvetenskapliga utbildningar

– 47


Hur mycket sand finns det i Sahara? 20 % sand

80 % sten & berg


Mark Johnson universitetslektor i geologi I likhet med all annan sand kommer ökensand från förvittring och erosion av berg och sten som pågått sedan jordens tillkomst. Nedbrytningsprocessen omvandlar en del av bergens m ­ ineraler och frigör andra fragment som sandkorn. Saharas yta består till exempel av 20 p ­ rocent ­sanddyner, kanske tur att det inte är mer med tanke på att öknen varje år bildar 60 till 200 miljoner ton damm. Detta damm landar ibland så långt bort som på de Karibiska öarna.


Farmaci Är du intresserad av naturvetenskap och medicin, och vill hjälpa människor till ett friskare liv? Som farmaceut blir du expert på läkemedel, dess framställning och verkan.


RECEPTARIEPROGRAMMET/ FARMACI 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion • Farmaceutisk kemi • Cellbiologi • Fysiologi och funktionell anatomi

Våra farmaceutiska utbildningar ger dig breda och gedigna kunskaper om hur läkemedel är sammansatta, hur de verkar och hur de tas om hand av kroppen. Du får även grundläggande kunskap om kroppens funktioner och sjukdomar. Under utbildningen läser du bland annat kemi, cellbiologi, fysiologi samt en rad f­ armaceutiska ämnen. Eftersom nya läkemedel utvecklas och lanseras ­kontinuerligt, ställs höga krav på våra farmaceutiska utbildningar. Genom att vara ämnesövergripande kan de anpassas efter den snabba utvecklingen på ­området, och ger dig en inblick i såväl naturvetenskap som medicin och teknik.

RECEPTARIEPROGRAMMET Receptarieprogrammet är en treårig yrkesutbildning med läkemedel och ­information kring läkemedel i centrum. Du kommer att få praktisk och ­teoretisk kunskap kring kundkommunikation för att kunna tolka och ­förmedla information om läkemedel. Utbildningen avslutas med en halv termin ­verksamhetsförlagd utbildning på öppenvårdsapotek.

APOTEKAREPROGRAMMET Apotekarprogrammet är en femårig yrkesutbildning där man ges fördjupade ­kunskaper inom huvudämnet farmaci, det vill säga läran om läkemedels ­ursprung, framställning och användning. Under senare delen av utbildningen ges möjlighet till viss specialisering utifrån de valbara kurser som ges samt inriktning på examensarbetet. Utbildningen omfattar sammanlagt ett halvårs

År 2 • Farmakologi och sjukdomslära • Immunologi, infektion och tumörbiologi • Praktisk fysiologi och farmakologi • Läkemedelskemi och toxikologi • Galenisk farmaci • Samhällsfarmaci År 3 • Författningar • Klinisk farmakokinetik • Rådgivning och kommunikation • Valbar kurs • Praktik • Examensarbete Avancerad nivå År 4 Genom att själv välja fristående kurser inom farmaci samt göra ett examens­ arbete omfattande en termin kan man uppfylla kraven för att ta ut en magisterexamen i farmaci. APOTEKAREPROGRAMMET 300 högskolepoäng För information om apotekare­ programmet, se sahlgrenska.gu.se/ utbildning/program/apotekare

verksamhetsförlagd utbildning på apotek.

EFTER UTBILDNINGEN Den huvudsakliga arbetsmarknaden för receptarier finns inom apoteks­ branschen, till exempel på öppenvårdsapotek, sjukhusapotek eller produktions­­­­ enheter. Receptarier är också verksamma inom läkemedels­industri, ­myndigheter och vid biovetenskapliga forskningslaboratorier. Arbets­uppgifterna för legitime­ rade r­ eceptarier på öppenvårdsapotek är varierande och omfattar både recept­ hantering och egenvårdsrådgivning samt förebyggande hälso- och sjukvård. Även apotekare arbetar i stor utsträckning på apotek, men även med forskning och utveckling som arbets- och projektledare samt som läkemedels­informatörer i apoteksväsendet eller läkemedelsindustrin. Apotekarutbildningen ger en bred och internationell arbetsmarknad, och kan dessutom leda till jobb inom ­marknadsföring och försäljning av läkemedel.

UNDERVISNINGEN Föreläsningar varvas med gruppövningar, seminarier och workshops. I under­ visningen ingår även praktiska moment som laborationer, projekt­arbeten

Examen Receptarieprogrammet ger två slut­ examina, dels en receptarieexamen (yrkesexamen om180 hp), dels en kandidatexamen med huvudområdet farmaci (Bachelor of Science). År 4 ger en magisterexamen i farmaci (Master of Science (60 credits). Apotekarprogrammet ger apotekarexamen (300 hp). Behörighet Förutom grundläggande behörighet krävs för Receptarieprogrammet: Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 11/A11) För Apotekarprogrammet krävs: ­Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (­områdesbehörighet 13/A13). Vill du veta mer? science.gu.se/receptarie sahlgrenska.gu.se/utbildning/program/ apotekare

i   grupp eller enskilt samt muntliga och skriftliga presentationer. En del studie­ besök ­förekommer samt praktik på apotek som är obligatorisk för yrkes­ examen. L ­ aborativa moment inom utbildningen är obligatoriska och en del av dessa i­nnehåller djurexperimentell verksamhet. naturvetenskapliga utbildningar

– 51


Lärare inom natur­vetenskap och teknik Vill du inspirera unga till ett naturvetenskapligt tänkande? Då ska du bli ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen! Med ditt engagemang som lärare kommer du att vara med och skapa morgondagens upptäckare och problemlösare.


ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 270/300 högskolepoäng beroende på ämnesval. Ämneslärare med inriktning mot årskurs 7-9 och gymnasiet Utbildningen omfattar tre olika delar: Utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) Ämnesstudier i tre ämnen (180 högskolepoäng för årskurs 7-9, 210 högskolepoäng för gymnasieskolan) Verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) Ämnesstudier Biologi Fysik Kemi Matematik Naturkunskap – endast gymnasiet Teknik Dessa ämnen går att kombinera med varandra eller med ett antal andra ämnen.

Oavsett vilka yrken människor väljer har du som lärare en viktig roll att lägga

Examen Ämneslärarexamen.

grunden till barn och ungdomars kunskap och lotsa dem ut i samhället. Det finns en stark efterfrågan på utbildade lärare inom naturvetenskap och t­ eknik –  särskilt i årskurs 7-9. Vårt samhälle behöver nu och i framtiden duktiga utbildade lärare som kan ta tillvara på elevernas nyfikenhet och frågor om vår

Vill du veta mer? www.lun.gu.se/utbildning/­ amneslararprogrammet www.lun.gu.se/utbildning/kpu.

komplexa omvärld och hur denna fungerar – att fånga såväl den lilla detaljen som spegla det stora kosmos.

ÄMNESLÄRARARPROGRAMMET 270–300 HP Rollen som ämneslärare förutsätter ett starkt intresse för de ämnen du under­ visar i. Som ämneslärare inom naturvetenskap och teknik får du examen i tre ämnen i  grundskolans årskurs 7-9, eller i två ämnen på gymnasieskolan. Med en examen mot årskurs 7–9 får du undervisa i årskurs 4–9. Har du med dig 90 hp i ett ämne får du dessutom undervisa i gymnasieskolan. Med en examen mot gymnasiet får du undervisa i årskurs 7-9 och i gymnasiet. En examen mot årskurs 7-9 ger alltså en bredare behörighet än den mot gymnasieskolan och ger därmed en bredare arbetsmarknad. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på ämnesstudierna i de två eller tre ämnen du väljer. Du fördjupar dina kunskaper och får de redskap som du behöver för att bli en kompetent lärare. Dessa kunskaper får du omsätta i skolan när du är ute på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som är den mer praktiska delen av utbildningen. Utbildningen i­nnehåller också mer allmänna kunskaper som är centrala för alla lärare.

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING, (KPU) 90 HP För dig som redan har en naturvetenskaplig högskoleutbildning och f­ underar på att bli lärare, finns två olika varianter av Kompletterande pedagogisk ­utbildning. Ordinarie KPU ges på helfart under tre terminer. Alternativa KPU har förhöjd studietakt (125%) och genomförs under ett läsår, i­nklusive ­sommaren. Du kan söka till ett eller två ämnen inom KPU. Din lärar­ legitimation kan däremot ­innehålla fler ämnen än det eller de ämnen du sökt till. Genom att läsa till ­undervisningsämnen kan du bli behörig i fler ämnen och öka dina chanser till jobb. naturvetenskapliga utbildningar

– 53


Naturvetenskapligt basår Vill du läsa naturvetenskap på universitetet men ­saknar rätt behörighet? Läs naturvetenskapligt basår!


Naturvetenskapligt basår är framtaget för att ge de kunskaper och den ­behörighet inom ämnesområdena matematik, fysik, kemi och biologi som krävs för att påbörja en universitetsutbildning inom naturvetenskap eller matematik. Basåret innebär ett års heltidsstudier och består av fyra kurser: • Matematik (ger behörighet motsvarande gymnasiets Matematik 4) • Fysik (ger behörighet motsvarande gymnasiets Fysik 2) • Kemi (ger behörighet motsvarande gymnasiets Kemi 2) • Biologi (ger behörighet motsvarande gymnasiets Biologi 2) Varje kurs omfattar 15 högskolepoäng och går att söka separat ifall du inte behöver komplettera alla ämnen. Basåret är en så kallad förutbildning vilket bland annat innebär att du inte kan räkna in poängen i en universitetsexamen.

EFTER UTBILDNINGEN När du har godkänt resultat från basåret är du behörig att läsa vidare vid ­naturvetenskapliga utbildningar och du är garanterad en studieplats vid något av följande program vid Göteborgs universitet: • Biologi, kandidatprogram • Biomedicinska analytikerprogrammet • Datavetenskapligt program • Fysik, kandidatprogram • Geovetenskap, kandidatprogram • Kemi, kandidatprogram • Läkemedelskemi, kandidatprogram • Marin vetenskap, kandidatprogram • Matematikprogrammet • Miljövetenskap med inriktning naturvetenskap, kandidatprogram • Molekylärbiologi, kandidatprogram • Receptarieprogrammet/Farmaci • Sjukhusfysikerprogrammet

UNDERVISNINGEN Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, laborationer och ­seminarie­övningar. Under första terminen läser du matematik och fysik ­parallellt, ­medan du under andra terminen först läser kemi och därefter b ­ iologi. ­Observera att det ingår obligatoriska moment i kurserna.

FÖRKUNSKAPSKRAV Grundläggande behörighet samt Matematik 3b eller 3c eller Matematik C.

Vill du veta mer? science.gu.se/utbildning/basar

naturvetenskapliga utbildningar

– 55


Varför dröjer det så länge innan vi får se en röd supermåne igen? 2010

2020 2015


2025

2030

2035 2033

Maria Sundin universitetslektor i astrofysik Månen blir röd varje gång det är månförmörkelse. Det blir det någon gång varje eller vartannat år. Månförmörkelsen 2015 var ovanlig för att det ­dessutom var supermåne, vilket gör månen ljusstarkare än normalt. ­ enomenet inträffar när fullmånen sammanfaller med att månen är F så nära jorden som den någonsin kan vara. Om 18 år sker det igen.


Något du undrar över? Att välja högskoleutbildning är ett stort steg i livet. För vissa är valet självklart, medan andra funderar länge och kanske väljer om flera gånger. Oavsett vilket som stämmer in på dig, så kan följande information vara bra att ha inför ditt framtida val. Lycka till!

Program eller kurs?

Tre eller fem år?

Ett utbildningsprogram består av en rad olika kurser, valda för att

Vi erbjuder treåriga kandidatprogram, det

du ska få en heltäckande och relevant utbildning som fyller arbets­

vill säga utbildningsprogram om 180 hp som

marknadens behov. Som programstudent har du ändå ­möjlighet att

ger en kandidatexamen. Programmen kräver

göra ett antal aktiva val, beroende på vilket program du läser. Istället

inte någon tidigare högskoleutbildning, utan

för att läsa ett program kan du välja att kombinera olika fristående

du är behörig att söka till dessa direkt efter

kurser, och på så sätt utforma din egen utbildning. Det kräver lite

gymnasiet. Behörighetskraven för varje enskilt

mer planering, så kontakta i så fall en studievägledare för att få mer

program varierar, så kolla noga vad som

information om vad som krävs för att du ska kunna ta ut en examen.

gäller. När du tagit din kandidatexamen kan du välja att gå ut i arbetslivet. Du har fått en god grund att stå på, men i många fall kräver arbetsgivare att du har en djupare, mer specia­ liserad utbildning. En sådan får du genom att läsa ett masterprogram. Våra masterprogram

Gemensamma kurser

är tvååriga (120 hp) och ger dig en master­

I våra utbildningsprogram på kandidat­nivå ingår motsvarande

sker på engelska och du läser tillsammans

en halv termin med kurser inom ämnesområdena statistik och

med utländska studenter från hela världen.

­vetenskapsteori. Dessutom finns kommunikation med som ämne i alla

Efter fem års studier har du fått en heltäck­

program, antingen som enskild kurs eller som en del i flera ­kurser.

ande utbildning som möter arbetsgivarnas

Initiativet till kurserna har kommit från arbetsgivare som anser att

krav. Därefter kan du söka dig till det privata

dessa kunskaper saknas hos dagens utexaminerade ­studenter. Du som

näringslivet, till den ­offentliga sektorn eller

påbörjar en utbildning hos oss får därmed en unik spets­kompetens

kanske starta eget.

examen (Master of Science). Under­visningen

utöver din ämneskunskap, som gör dig a­ ttraktiv bland arbetsgivare.

58 – naturvetenskapliga utbildningar

Vill du veta mer om vilka valmöjlig­heter som finns ska du kontakta studievägledaren för r­espektive ­utbildning. Med honom eller henne kan du ­diskutera hur du ska kombinera din utbildning utifrån dina egna intressen. Kontaktuppgifter finns på www.science.gu.se/utbildning/studievagledning


SÅ HÄR ANSÖKER DU Ansökan till program och kurser vid Göteborgs ­universitet sker via webb­portalen antagning.se. Mer information finns på science.gu.se/utbildning.

Vill du läsa en masterutbildning? När du tagit din kandidatexamen, antingen vid Göteborgs universitet eller vid något annat lärosäte, kan du söka ett av våra masterprogram. De är i­nternationella och vänder sig även till utländska ­studenter. Läs mer på science.gu.se/master

• Atmosfärsvetenskap, klimat och ekosystem

• Komplexa adaptiva system

• Biodiversitet och ­systematik

• Marina vetenskaper

• Biologi • Ekotoxikologi • Fysik

Sista ansökningsdag:

15 APRIL

Höstterminen 2016

OKT

Vårterminen 2017

• Kulturvård

15

• Matematiska vetenskaper • Materialfysik och ­biologiska system

• Fysisk oceanografi

• Miljö- och hälsoskydd (på svenska)

• Genomik och system­ biologi

• Miljövetenskap med ­naturvetenskaplig inriktning

Missar du sista ansökningsdag kan du

• Geografi

• Molekylärbiologi

göra en sen anmälan via antagning.se

• Geovetenskap

• Organisk kemi och ­läkemedelskemi

till de flesta program. Läs mer om hur du

• Kemi

!

Ute i sista minuten?

går till väga på www.antagning.se.

naturvetenskapliga utbildningar

– 59




Sluta aldr


drig fr책ga.


Havet studeras bäst vid havet

s. 6

Kan Mopanelarver lösa världens svält?

s.34

Är Göteborg en stad på g?

s. 8

Geovetenskap

s. 36

Hur mår havsbottnen i Kattegatt?

s. 10

Geografi

s. 38

Vad vet träden om vår historia?

s. 12

Kulturvård

s. 40

Kemi – ett självklart val?

s. 14

Miljövetenskap

s. 46

Finns nyckeln till evigt liv havet?

s. 16

Hur mycket sand finns det i Sahara?

s. 48

Marin vetenskap

s. 20

Farmaci

s. 50

Fysik

s. 22

Lärare inom natur­vetenskap och teknik

s. 52

Hur blir en regnbåge till?

s. 24

Naturvetenskapligt basår

s. 54

Matematik

s. 26

Varför dröjer det så länge?

s. 56

Kemi

s. 28

Något du undrar över?

s. 58

Biologi

s. 30

Hitta

s. 60

Naturvetenskapliga fakulteten, Box 460, 405 30 Göteborg. www.science.gu.se 64 – naturvetenskapliga utbildningar


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.