2012/2013
NATURVETENSKAPLIGA
UTBILDNINGAR På Göteborgs universitet finns ett av Sveriges största utbud av program och kurser inom naturvetenskap. Idag läser närmare 7000 studenter hos oss.
SLUTA ALDRIG
FRÅGA
Med stor frågvishet och ett avancerat mikroskop i Italien kan man komma långt. Fysikprofessor Johan Åkerman har gjort en världsberömd upptäckt. Marin vetenskap 22 Fysik 24 Matematik 28 Kemi 30 Biologi 34 Geovetenskap 38 Geografi 40 Kulturvård 44 Miljövetenskap 50 Farmaci 52 Lärarutbildning 54 Naturvetenskapligt basår 56
Universum. Vintergatan. Solen. Jorden. Kontinenter. Hav. Berg. Regnskog. Sjöar. Träd. Däggdjur. Insekter. Bakterier. Atomer. Kvarkar. Sluta. Aldrig. Fråga.
NATURVETENSKAPLIGA
UTBILDNINGAR
Nanoforskning i världsklass
12
Född till kemist?
10
Biologi
34
REDAKTÖR Camilla Persson UTBILDNINGSANSVARIG Marie Rådbo, vicedekanus Marie Strandevall, utbildningsledare REPORTRAR Anita Fors Robert Karlsson Camilla Persson FOTOGRAFER Malin Arnesson Johan Wingborg FOTO - GETTY IMAGES Stuart Westmorland NASA/ESA Siri Stafford Hiroya Minakuchi STOCK 4B-RF Stockbyte Planet Observer Malcom Fife Fotosearch Michael Blann Chad Baker
För dig som vill veta nästan allting Vad är ett svart hål? Vad döljer sig i jordens inre? Vad finns på havets botten? Var befann sig kontinenterna för 600 miljoner år sedan? Att veta är stort. Att fråga är större. Så ser vi på saken. Vi tror att viljan att fråga är den enskilt viktigaste beståndsdelen i nya upptäckter. Det gällde när Albert Einstein utvecklade relativitetsteorin, när Marie Curie hittade nya grundämnen, när Isaac Newton formulerade lagar för gravitationen och det gäller idag. Naturvetenskapen passar dig som ifrågasätter och kritiserar, som vill se samband och lösa problem och som fascineras av naturens variation och komplexitet. Oavsett om du vill dyka ner i detaljer i ett smalt ämne. Eller om du vill veta nästan allting. I det här magasinet hittar du forskare och studenter som söker svar på naturvetenskapens frågor. Och självklart alla våra utbildningar. Välkommen.
Välkommen till din nya favoritstad
8
OMSLAGSBILD Malin Arnesson BESÖKSADRESS Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Guldhedsgatan 5A 413 20 Göteborg
DAVID TURNER Dekanus Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet
Hållbar hudvård
18
Tips och råd för dig som vill studera
58
E-POST info@science.gu.se WEBBPLATS science.gu.se REKLAMBYRÅ Mecka Reklambyrå TRYCK Elanders Tryckeri
4 – naturvetenskapliga utbildningar
Havet studeras bäst vid havet Två tredjedelar av jordens yta täcks av hav. Världshaven påverkar även livet på land, och naturvetare världen över arbetar på olika sätt med att undersöka den marina miljön. Men fler naturvetare behövs – utmaningarna är nästan oändliga. Göteborgs universitet är sedan ett halvt sekel tillbaka känt för sin marina profil. Universitetet är i dag landets största inom marin forskning och utbildning, och här finns några av Sveriges främsta forskare inom området. En fjärdedel av den naturvetenskapliga forskningen som bedrivs vid universitetet sker inom det marina området, som är vårt starkaste profilområde. Vi kan därför erbjuda marina kurser i biologi, kemi, geovetenskap och oceanografi med nära anknytning till aktuella och samhällsnära problem för havsmiljön. UniKa resUrser i gÖteBorg
Göteborgs universitet är känt för sin marina profil. Här finns några av landets främsta forskare inom det marina området.
I de marina utbildningarna i Göteborg kopplar vi teoretiskt lärande till praktiska observationer på och vid havet. Närheten till havet gör studiemiljön extra lärorik och stimulerande. Vi har några av Europas största och mest moderna fältstationer, forskningsfartyg av olika storlekar och välutrustade laboratorier.
Framtidens Utmaningar
Många av våra utmaningar inför ett framtida hållbart samhälle är kopplade till havet. Övergödning är ett exempel, med algblomning som vi bland annat ser i Östersjön. Ett annat är koldioxidutsläppen, där havet tar upp ungefär en tredjedel av alla koldioxidutsläpp från fossila bränslen. En tredje utmaning är att hitta sätt att producera båtbottenfärger som inte skadar miljön, men som samtidigt är tillräckligt effektiva. Ett annat viktigt område rör den biologiska mångfalden i havet. Att bevara den mångfald som finns i dag, och som hotas av såväl utsläpp, klimatförändringar och främmande arter som tar sig in i våra vatten. Det finns mycket att göra inom det marina området. Är du sugen på att anta utmaningen?
naturvetenskapliga utbildningar – 7
Välkommen till din nya favoritstad
Varför valde du Göteborgs universitet?
Göteborg har ett rykte om att vara en ovanligt gemytlig stad. Man hör ofta om den öppna kulturen och de glada människorna. Opinionsundersökningar visar att studenter trivs i Göteborg, och när Sifo frågade svenska folket vilken dialekt de gillar bäst vann göteborgskan. Kort sagt – mycket talar för att du kommer att tycka om Göteborg.
KAROLINA ARVIDSSON-KVISSBERG NATURVETENSKAPLIGT BASÅR Jag har bott utomlands i många år, och ville tillbaka till Göteborg. Jag har hört mycket bra om basåret, och det ger många möjligheter.
Alltid något på gång Göteborgs stadskärna är liten och lätt att ta sig runt i, men ändå finns ett utbud som motsvarar många storstäders. Det är alltid nära till konsertscener, teatrar, museer, nattklubbar, biografer och sportevenemang. Här finns välkända ställen som Ullevi, Scandinavium och Lisebergshallen, men också mindre klubbar som Nefertiti, Kontiki och Pustervik där nya förmågor visar upp sig. Göteborg är en stad med stora internationella mässor och festivaler, som Göteborg Filmfestival, Way Out West, Vetenskapsfestivalen och Bok & Biblioteksmässan. Oavsett intresse hittar du alltid något.
ALEXANDRA CARLSSON MOLEKYLÄRBIOLOGIPROGRAMMET Jag har hört mycket bra om Göteborgs universitet, och att det finns goda möjligheter att bli forskare.
Mycket att välja på I staden finns mängder av restauranger och kaféer – allt från stjärnkrogar och trendiga espressobarer i Vasastaden, till mer genuina miljöer i den gamla stadsdelen Haga. En annan studentfavorit är Andra Långgatan, med sina många klassiska pubar. Göteborg är en riktig sommarstad med närhet till både hav och gröna parker. Du har alltid nära till stora grönområden som Botaniska trädgården och Slottsskogen. Skärgården är en populär utflyktsplats bland studenter – många cyklar till Saltholmen, där man enkelt tar färjan ut till öarna.
8 – naturvetenskapliga utbildningar
KIM HELLGREN BIOLOGIPROGRAMMET Göteborgs universitet har ett utvecklat biologiprogram, och det är vad jag vill studera.
naturvetenskapliga utbildningar – 9
Född till kemist?
ALEXANDRINE
Alexandrine Svenmyr föddes med svår astma och allergi. Oväntat nog väckte det hennes intresse för kemi. Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson Egentligen har kaféet i kemihuset på Campus Johanneberg stängt sedan en kvart, men den ensamma tjejen bakom disken arbetar sig plikttroget igenom kön. Kaffet har tagit slut så varje kund som vill ha bryggkaffe erbjuds en 13 kr dyrare cappuccino istället. Ingen klagar. Höstterminen är bara några föreläsningar gammal. Kemistudenter har slagit sig ner bland borden och stolarna i uppehållsutrymmet intill kaféet. De diskuterar inlämningsuppgifter och dricker sina cappuccinos i ljuset från den instrilande septembersolen. För Alexandrine Svenmyr är det här hemmaplan sedan fem år. – Jag började med att läsa en kurs i biologi på hösten 2006 och sedan har jag läst kurser i framförallt kemi, säger hon, lägger ner sin 1500 sidor tjocka bok om organisk kemi på bordet, plockar undan några urdruckna muggar och sätter sig ner. 2006 bodde hon fortfarande kvar i föräldrahemmet utanför Falkenberg, och pendlade till Göteborg. – Tåget tar exakt 54 minuter enkel resa, säger hon med ett leende. Jag bodde hemma för att det var billigt och bekvämt, men efter ett tag kände jag att studierna krävde mer så då valde jag att flytta till Göteborg. Nu är det lättare att plugga och att umgås med andra – vi är tre kemistudenter som bor i samma hus, och det är bara att slå en signal till dem när jag vill hitta på något.
Namn: Alexandrine Svenmyr Ålder: 24 år Bor: Studentlägenhet i Göteborg Familj: Mamma, pappa, tre äldre syskon Läser: Fristående kurser i kemi Favoritfilm: Musikaler Favoritmusik: Fredmans sånger och epistlar
10 – naturvetenskapliga utbildningar
sedan Barndomen har Alexandrine haft svår astma och allergi, något som gjorde en kursvecka med laborationer svår för henne. – Jag var däckad hela veckan, jag bara sov, till och med på skolan. Nu ska jag snart ha en labvecka igen, men min läkare har sagt att om jag sköter min medicinering bra så ska det funka. Men mina sjukdomar var också en anledning till att jag började läsa kemi. Jag har alltid tagit läkemedel, och jag var nyfiken
på hur man utvecklar läkemedel som får människor att överleva. Kemi är intressant och fascinerande. Om inte kemi hade funnits så hade vi inte funnits. Alexandrine pekar på en stor krukväxt några meter bort. – Trädet där borta är kemi, varför växer det? Allt är kemi. I år är det internationella Kemiåret och på Youtube finns ”Kemikalendern”, olika filmer om kemi. Det är egentligen avsett för högstadiet och gymnasiet men vi kan inte låta bli att titta på det!
En dag i mitt studentliv
07:30
Jag vaknar och går upp.
08:00 Kommer till skolan, äter frukost i Isobaren, sätter på kaffe, väntar
Trädet där borta är kemi, varför växer det? Allt är kemi.
in andra studenter.
FÖr aLeXandrine är tiden på Göteborgs
Äter min lunch – medhavd förstås,
universitet inte bara studier. Hon är engagerad i studentkåren och ordförande i festföreningen som håller i nollningsaktiviteterna. – Jag rekommenderar verkligen studenter att gå med i föreningslivet på universitetet. Det är viktigt att man har roligt under sin studietid, och man lär känna många nya människor i föreningslivet. Min studentlägenhet är bara 18 kvadratmeter, men jag är ju nästan bara där när jag sover. Jag bor ju nästan i källaren här, i Isobaren, kemisternas lunch- och uppehållsrum i Kemihuset. Där pluggar jag och umgås med andra studenter. Alexandrine har varit delaktig i renoveringen av Isobaren. – Det har blivit jättefint, men möblerna är fortfarande gamla. Vi ska få nya så fort jag har skickat in en beställning om det. Men den ska ju skrivas också, säger hon och ler.
09:15 Dagens första föreläsning.
12:00 jag vill leva billigt.
13:15
Föreläsning igen.
16:00
Slut på föreläsningar, går till Isobaren igen. Pluggar och snackar skit, jag vill ha allt skolarbete avslutat innan jag går hem.
20:00
Går hem. Kollar film, pratar i telefon, njuter av livet.
00:00
Släcker lampan och somnar.
naturvetenskapliga utbildningar – 11
Nanoforskning i världsklass Fysikprofessor Johan Åkerman och hans forskningsgrupp blev först i världen med att bevisa att teorierna om nanostora spinnvågor stämmer i verkligheten. Därmed öppnas helt nya möjligheter att ersätta mikrovågsteknik i till exempel mobiltelefoner och trådlösa nätverk med mycket mindre, billigare och resurssnålare komponenter. Text Anita Fors Foto Johan Wingborg
–Vi har tävlat med två andra forskargrupper om att bli först om att slutgiltigt bevisa teorierna om spinnvågor, som har varit obekräftade i nästan tio år. Vårt sätt att bygga magnetiska nanokontakter i kombination med det specialmikroskop som finns hos vår samarbetspartner i Italien gjorde att vi lyckades, säger professor Johan Åkerman vid institutionen för fysik vid Göteborgs universitet, som leder forskargruppen för tillämpad spinntronik. Forskningsprojektet som gått ut på att bevisa spinnvågors utbredning från magnetiska nanokontakter har pågått i två år. I höstas kunde gruppen indirekt bevisa spinnvågornas existens med hjälp av elektriska mätningar, vilket resulterade i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.
12 – naturvetenskapliga utbildningar
Den nya upptäckten har publicerats i en artikel i Nature Nanotechnology. För att kunna se rörelsen har forskargruppen använt ett avancerat spinnvågsmikroskop som finns vid universitetet i italienska Perugia, ett av bara tre i hela världen. I mikroskopet kan man titta på dynamiska egenskaper hos komponenter med en upplösning på cirka 250 nanometer. UpptäcKten Banar väg för ett nytt forskningsområde; magnonik, som använder magnetiska vågor i nanoformat. – Jag tror våra resultat blir startskottet för en mycket stark utveckling av magnoniska komponenter och kretsar. Det som är särskilt spännande med dessa komponenter är att de drivs av en helt vanlig likström som sedan omvandlas
till spinnvågor i mikrovågsområdet och att frekvensen kan kontrolleras direkt av strömmen. Det öppnar för helt nya funktioner, säger Johan Åkerman som tror på en intressant utveckling de närmsta åren. Tack vare magneto-optiska och metalliska egenskaper kan magnonisk teknologi integreras med traditionell mikrovågselektronik, vilket öppnar för tidigare helt oprövade kombinationer av tekniker. Magnoniska komponenter passar också mycket bättre att göra i miniatyrformat än traditionell mikrovågsteknik. Johan åKerman har en bred bakgrund
inom supraledning och magnetism. Han tog sin Masterexamen i Schweiz och disputerade sedan vid KTH 1998.
Därefter fortsatte han sin forskning i USA, där han började arbeta med spinntronik. År 2005 valde han att flytta tillbaka till Sverige efter att ha tilldelats Stiftelsen för strategisk forsknings pris ”Framtidens forskningsledare” och 2008 kom han till Göteborgs universitet. i BÖrJan av 2011 valdes Johan Åkerman in i Global Young Academy, där han är en av tre unga svenska forskare bland akademins 200 ledamöter. Han är också en av de 22 unga forskare som blev först i Sveriges unga akademi, en helt ny vetenskapsakademi som grundades av Kungl. Vetenskapsakademien i maj 2011.
Jag tror våra resultat blir startskottet för en mycket stark utveckling av magnoniska komponenter och kretsar. – Sveriges unga akademi och Global Young Academy är två ganska olika akademier, urvalsprocessen är helt annorlunda och de har olika mål. Jag är väldigt glad att få vara med i båda. Man blir invald dels på excellens, dels på vad man vill åstadkomma. Han tilldelades dessutom Faculty of Science Research Award 2011, det vill säga Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitets egen utmärkelse till en framgångsrik forskare. Hans forskargrupp vid Göteborgs universitet är den enda av sitt slag i Sverige, och är internationellt ledande inom sitt område.
Milda vintrar bättre för miljön Kalla vintrar som de senaste förknippas ofta med elände som snöskottning och höga elpriser. Ytterligare en anledning till att föredra en mildare vinter är den höga halten av luftföroreningar som en stabil, kall vinter bidrar till. Text Camilla Persson Foto Malin Arnesson och Johan Wingborg
Maria Grundström är en av forskarna bakom en ny studie kring klimatets påverkan på halten luftföroreningar. Studien, som utgått från mätningar gjorda från en mätstation på Femmanhuset i Göteborg, visar att halten kväveoxider ökar när vintrarna är kallare. Så även om utsläppen ligger konstant skiftar luftkvaliteten kraftigt beroende på vädret, vilket bland annat gett höga värden av kväveoxider under vintern 2010. – Vi kan till och med se att antalet överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har ökat, trots att trafikbelastningen i centrala Göteborg enligt beräkningar har minskat, säger Maria Grundström. orsaKen är den
Nordatlantiska oscillationen (NAO), det vill säga ett klimatmönster som styr vindförhållanden och därmed också hög- och lågtryckområdens fördelning över Europa och den amerikanska ostkusten. NAO svänger mellan positiva och negativa faser, beroende på skillnader i lufttryck ute på Nordatlanten. När NAO är i sin negativa fas, drar kall luft från polar-
14 – naturvetenskapliga utbildningar
områdena eller Sibirien in över norra Europa och vi får därmed en kall vinter. Samtidigt får södra Europa en mild och regnig vinter då Atlantens lågtryck tar en sydligare bana in över Europa. En kall vinter ger höga halter luftföroreningar, vilket i sin tur kräver större åtgärder för att minska utsläppen. Men att förutspå NAO och dess faser är som att spå vädret – ett par dagar eller kanske veckor i förväg går att förutspå, men allt annat är gissningar. – Klimatmodeller visar dock att den globala uppvärmningen kan leda till att NAO oftare befinner sig i positiv fas, vilket skulle innebära att vi oftare får milda, blåsiga och regniga vintrar med god luftomblandning. Något som är bättre för oss ur luftkvalitetssynpunkt, säger Maria Grundström. På sommaren är det andra faktorer som påverkar vädret, och då är det främst förekomsten av marknära ozon som är en viktig orsak till sämre luftkvalitet.
förutsättningar för en bra luftkvalitet. I ett framtida projekt ska hon bland annat se vilka kopplingar som finns mellan luftkvalitet och pollen, och i ett annat studera hur åtgärdsprogram skulle kunna införas och förbättras ur luftkvalitetssynpunkt. – Förhoppningsvis kan vår forskning hjälpa beslutsfattare att förbättra miljön i våra städer.
LUFtFÖroreningar är sJäLva grun-
mikrogram per kubikmeter och timme.
den till Maria Grundströms forskning, och hon hoppas att resultaten ska skapa
FAKTA Studien utfördes av Håkan Pleijel, Maria Grundström, Jenny Klingberg från Institutionen för växt- och miljövetenskaper och Hans Linderholm, Institutionen för geovetenskaper. Urban NO2 and NO pollution in relation to the North Atlantic Oscillation NAO har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Environment. Den finns att läsa här: dx.doi.org/10.1016/ j.atmosenv.2010.11.023 Miljökvalitetsnormen säger att halten kvävedioxider inte ska överskrida 90
Det roligaste är att det är kreativt, brett och väldigt allmänbildande.
Tidigare studenter berättar om vad som händer sen.
Läst geovetenskap
Läst miljövetenskap
Läst matematik
Läst fysik
Läst marin vetenskap
Läst till bebyggelseantikvarie
LINUS BRANDER LÄRARE PÅ INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAP
ANNA PERSSON MILJÖKONSULT PÅ RAMBÖLL SVERIGE
REINE SÄLJÖ KVANTITATIV ANALYTIKER PÅ ANDRA AP-FONDEN
CHRISTOFFER WIDAL PRODUKTCHEF PÅ EMERSON PROCESS MANAGEMENT
MARIE JOHANSEN VÄXTPLANKTONEXPERT PÅ SMHI
HENRIK OGSTEDT BYGGNADSANTIKVARIE PÅ NIRAS
– Egentligen skulle jag ha blivit bonde. Jag är uppväxt på gård, men när jag var tio år började jag inse att jag är mer teoretiskt än praktiskt lagd – pappa brukade kalla mig för ”professorn”. Jag har ett starkt naturintresse, men när jag går i naturen är jag inte så intresserad av djuren, det är naturen under den tunna gröna ytan, landskapet, som fängslar mig. Geologi är tillämpad kemi och fysik, det har ett djup som jag tycker om. Man kan se processer som händer i dag på Hawaii eller Island och koppla dem till saker som hände i Sverige för två miljarder år sedan. Och man kan ha hela världen som arbetsplats. Du kan prospektera malmfyndigheter, vara konsult, eller jobba på Nasa och undersöka prov från månen.
– Jag har kunskapen att kunna bedöma hur höga halter av föroreningar vi kan acceptera. Som miljökonsult blir jag bland annat kontaktad av kommuner och byggbolag innan ett bygge påbörjas. I storstäderna finns speciella omständigheter med gamla industrier och det är viktigt att kontrollera hur jorden och grundvattnet mår. Det där med att hitta rätt från början tycker inte jag är så viktigt. Tvärtom, med en bred utbildning fick jag chansen att söka mig fram och både välja och välja bort. Till slut stod det klart för mig att det var förorenad mark och materialförsörjningsfrågor jag ville syssla med. Eller om man vänder på det, göra en insats för miljön. Det är spännande dagar på jobbet. Ofta dyker det upp saker som man inte väntar sig, som höga halter av någon förorening. Då är det lätt att bli lite ”nördig” och triggas att få fram den bästa lösningen.
– I ärlighetens namn visste jag inte riktigt vad ett finansjobb innebar, men en vän övertygade mig om att det skulle passa mig perfekt. Av 50 sökande fick jag jobbet och det visade sig att det inte fanns en chans att komma in genom dörren utan att vara matematiker. Nu förvaltar jag 80 miljarder kronor. Alla beteenden blir till siffror hos oss. Vårt dagliga mål är att skapa matematiska modeller av det vi ser på marknaden och bygga upp en helhetsbild. Slutprodukten av mitt jobb blir en lista på vilka aktier vi ska köpa och sälja. Det roligaste är att det är kreativt, brett och väldigt allmänbildande. Har jag kommit så här långt inom finansbranschen, som var helt okänd för mig, kan jag komma lika långt inom vilket annat område som helst. Matematiken är min nyckel.
– Jag har verkligen fått resa till platser som jag aldrig trodde att jag skulle få se, exempelvis Brasilien, Panama och Korea. Det var på mitt första jobb efter examen, som serviceingenjör på Emerson Process Management. Vi arbetar med radarbaserad nivåmätning. Jag tog min examen i januari 2004 och fick jobbet några månader senare. Sedan februari 2007 är jag produktchef på företaget. Det roligaste med jobbet är variationen. Det händer enormt mycket hela tiden, och jag får vara med i allt från framtagning av minsta skruv till hur vi paketerar produkten och hur man lägger en order. Det är otroligt stimulerande, och jag har användning av den analytiska förmåga och den problemlösning jag lärde mig på fysikprogrammet. Jag måste både kunna se helheten och samtidigt ha detaljkontroll.
– Havet har varit min passion sedan barnsben, jag fiskade mycket och trivdes i naturen. Senare blev jag intresserad av dykning men lite besviken över att ingen kunde berätta något om vad som rörde sig där nere i djupet. En utbildning i Göteborg med marin inriktning fick ge mig kunskapen. Min kärlek till havet har till slut landat i att jag övervakar vad som händer i havet, har koll på vilka nya arter som dyker upp och vilka förändringar som sker. Min utmaning består i att kunna identifiera alla svåra arter. Ju längre jag håller på, desto mer tränar jag upp mitt öga för att hitta små, små detaljer. Men jag sitter inte bara vid mikroskopet. En gång om året, när algblomningen härjar i Östersjön, jobbar jag ombord på en forskningsbåt. Det är fritt och roligt och alla analyser sker ombord. Jag känner mig väldigt nöjd med att gå till mitt jobb och ge mina prover fullt fokus. Det är som att hitta en skattkista varje gång.
– Arkitektur, formgivning och gamla saker har alltid intresserat mig. Dessutom har jag ett förflutet som hantverkare och glasmästare. Så att jag valde bebyggelseantikvariska programmet var knappast någon slump. Idag arbetar jag som konsult på ett antikvariskt tekniskt företag. Här hjälper jag kunder att ta fram underlag när det ska byggas och renoveras. Det kan till exempel vara vid exploatering av ett industriområde. Då letar jag upp gamla kartor, fotografier och rotar i arkiv för att skapa mig en bild av områdets historia. Men jag jobbar också mer ”hands on” som att föreslå rätt typ av färg eller putsbruk. Jag utmanas av den miljömässiga tanken; att vi måste förvalta långsiktigt så att påverkan på miljön blir så liten som möjligt. Det är det här jag gillar och jag tror att det är få byggnadsantikvarier som ”går hem” efter jobbet. Jag kikar på gamla hus var jag än befinner mig.
16 – naturvetenskapliga utbildningar
naturvetenskapliga utbildningar – 17
HÅLLBAR HUDVÅRD
Forskning ska vara nyttig. Det tycker Ann-Therese Karlberg. Hon forskar om hudallergier, ett område där man arbetar intensivt med att hitta alternativ till djurförsök, och tycker att var och en måste tänka på vilka hudvårdsprodukter man använder. Text Anita Fors Foto Malin Arnesson och Carl Simonsson
Var femte person i Sverige drabbas i dag av kontaktallergi eller eksem av bland annat doftämnen och konserveringsmedel. Därför har forskarna en viktig roll för att förhindra att nya ämnen som ger allergier kommer ut på marknaden. – Kroppens försvarsmekanism mot kemiska ämnen är oerhört komplicerat. Man måste titta på samspelet mellan hur ett ämne tränger igenom huden och hur samma ämne reagerar med huden. Det sker en hel kaskad av reaktioner och vi måste undersöka alla, säger Ann-Therese Karlberg som är professor i dermatokemi (hudkemi) vid Göteborgs universitet. i alla studier om allergier ligger till grund för vilka ämnen som får lov att användas och vilka som ska begränsas eller förbjudas. – Användningen av nickel, som orsakat många allergier, har till exempel reglerats med en hård lagstiftning.
ForsKarvärLdens resULtat
18 – naturvetenskapliga utbildningar
Det har fått till följd att antalet nickelallergier inte längre ökar. Den ökande användningen av kosmetika och hudvårdsprodukter orsakar istället allt fler kontaktallergier. Produkterna har blivit allt fler. Dessutom används de i direktkontakt med huden. – De som tillverkar hudvårdsprodukter vill gärna sätta till allt möjligt jox och påstå att det har effekt. Samtidigt är kraven höga på att just sådana produkter, som inte är livsnödvändiga, inte får vara farliga att använda. Ann-Therese menar att kosmetikaindustrin ibland lurar oss att göra sånt som inte är bra för oss. Det gäller till exempel användningen av peelingprodukter. – När man använder peeling-
produkter så tar man bort det lilla skydd som vår hud har. Peeling tar bort hornlagret som består av döda hudceller. Det kanske ger vackrare hud, men det gör alldeles säkert huden mer utsatt för skadliga ämnen. hårFärger är en
annan produkt som hon tycker att man ska använda med försiktighet. Hon konstaterar att förr var det framför allt äldre personer som precis som hon själv blivit gråhåriga som färgade håret. – Nu börjar barn färga håret redan i sjuårsåldern. Och allt fler färgar och färgar om, slingar och bleker och färgar om igen. Vad det får långsiktig effekt har vi inte sett än, men det är ingen tvekan om att det är kraftigt reaktiva ämnen, annars
genomsKärning visar hUdens Lager. ”Peeling tar bort hornlagret som består av döda hudceller. Det kanske ger vackrare hud, men det gör alldeles säkert huden mer utsatt för skadliga ämnen.”
hade inte håret fått färg. Reagerar färgen på hår så reagerar den på hud, menar Ann-Therese som är orolig över vad upprepade hårfärgningar kan leda till för allergi- och cancerrisker. – Alla borde fundera på vilka hudvårdsprodukter som är nödvändiga. Deodorant är nödvändigt. Hårfärg är onödigt. Allt fler tester av ämnen som ingår i kosmetika görs i dag i provrör – eller in vitro som forskarna själva säger. Med hjälp av cellprover har forskarna blivit bättre och bättre på att förutsäga vilka ämnen som är allergena. Genom att studera den kemiska reaktiviteten, det vill säga hur ett kemiskt ämne reagerar ihop med andra kemiska ämnen och föreningar, kan de också få tydliga ledtrådar om hur allergiframkallande ett ämne är. – Men när det gäller hudallergier måste man också ta hänsyn till att huden, precis som levern, har en metabolisk aktivitet. Det innebär att huden kan bryta ner och omvandla ämnen. Därmed kan huden själv skapa nya ämnen som ger allergier.
möttes över hundra hudallergiexperter på en konferens i Göteborg för att utbyta erfarenheter om nya metoder som alternativ till djurförsök. Experter inom cellbiologi, kemi, immunologi, farmakologi och toxikologi försöker alla hjälpas åt att förstå mekanismerna bakom kontaktallergier och eksem. Ett sätt att ersätta djurförsök är att göra så kallade strukturstudier. Det betyder att man undersöker ett ämne genom att jämföra det med liknande ämnen som redan har kartlagts. Ett annat sätt är att använda olika datorbaserade beräkningsmodeller. Man har också börjat göra tester på hud som odlats fram i laboratorier.
sommaren 2011
ann-therese KarLBerg var ansvarig för hudallergikonferensen. På Göteborgs universitet leder hon forskargruppen inom dermatokemi, men är också koordinator för Centrum för hudforskning, SkinResGU. Deltagarna forskar inom naturvetenskap och medicin med många olika specialiteter. – Jag känner mig lite som en dirigent när forskargruppen försöker hitta
sambanden. Genom att vi har så många olika specialiteter kan vi belysa varje fråga på ett sätt som öppnar för nya tankar. Test av smink och hudvårdsprodukter på djur har varit förbjudet i sju år inom EU. Sedan våren 2009 är det förbjudet att ens sälja djurtestat smink inom EU, även om djurförsöken skett någon annanstans i världen. Däremot måste fortfarande en rad nya ämnen testas, oavsett om de ska användas i hudvårdsprodukter eller i något annat, och än är det inte möjligt att ersätta alla sådana allergitester med laboratorieförsök. EU har målet klart: djurförsök ska bort så snart det bara är möjligt. Nästa steg är att helt förbjuda råvaror till kosmetika som testats på djur. Preliminärt är det stoppet satt till 11 mars 2013, med en reservation för att det ska vara praktiskt möjligt att ersätta alla djurförsök tills dess. – Jag tror att vi löser det här. Jag tror att forskarna kommer att kunna förutsäga ett ämnes allergiframkallande förmåga helt utan djurförsök. Men det är nog inte verklighet till 2013, säger Ann-Therese Karlberg.
naturvetenskapliga utbildningar – 19
Investera i din framtid En naturvetenskaplig utbildning öppnar många dörrar och ger dig oändliga möjligheter i arbetslivet. Efter fem års studier har du fått en bred kompetens och kan arbeta inom många olika områden, men samtidigt fått den spetskompetens som arbetsmarknaden i många fall efterfrågar.
År 1
Första året inleds vanligtvis med en introduktion av det ämnesområde du valt, och du läser olika typer av grundkurser.
Du fortsätter att läsa kurser på grundnivå inom ditt valda ämnesområde. På vissa program kan du under det andra året välja bland flera olika kurser, medan innehållet på andra program är fastställt från början.
År 2
År 3
Under det tredje året läser du fördjupningskurser och gör ett examensarbete om 15 hp. Efter att du slutfört det tredje året har du en kandidatexamen. Därefter kan du välja att gå ut i arbetslivet eller söka till ett masterprogram i Sverige eller utomlands.
Första året på masterprogrammet ägnas åt olika typer av fördjupningskurser. Nu har du möjlighet att specialisera dig inom ett område.
År 4
År 5
Under det sista året förbereder du dig för att gå ut i arbetslivet, eller för att fortsätta studierna på forskarnivån. Det är nu du gör din utbildningsprofil unik. Du gör ett examensarbete om minst 30 hp, kanske på ett företag eller en myndighet. Du kan också välja att göra examensarbetet utomlands.
Marin vetenskap
Marina programmet 180 högskolepoäng År 1 • Havet som miljö • Det fria vattnet 1 – Grundläggande förutsättningar • Marina undersökningar – Redskap och metoder • Cellbiologi, genetik och tilllämpning av molekylärbiologiska metoder för studier av organismer i marina miljöer • Grundläggande evolutionära och ekologiska principer • Det fria vattnet 2 – Processer och mekanismer samt organismers adaptationer
Våra hav täcker över 70 procent av jordens yta och sträcker sig över 10 000 meter ner i djupet. Havet utgör en alldeles unik miljö som rymmer en stor biologisk mångfald och många speciella kemiska, geologiska och fysikaliska processer.
År 2 • Kustekosystem 1 – Introduktion till kustekosystem och grunda mjukbottnars struktur, dynamik och antropogena påverkan • Kustekosystem 2 – Hårdbottnars struktur och dynamik • Marina modeller och databaser • Världshaven och djupa sedimentbottnar • Hållbar förvaltning av den marina miljön • Integrerat projektarbete
Att studera havet är att studera en helhet. För att förstå denna helhet behöver du veta hur processerna och livet i havet fungerar samt hur människan på olika sätt både använder och utnyttjar denna unika miljö: Vilken roll har strömmar och vindar – hur transporteras koldioxid och näringsämnen mellan luft och hav, inom vattenmassan och till och från havets botten? Vilka är havens organismer – hur fungerar de och hur samspelar de med varandra och hur reagerar de på förändringar i miljön? marina programmet
I marina programmet har vi tagit fasta på helheten och skapat ett program där du under de två första åren integrerat läser den kemi, biologi, geologi och oceanografi som behövs för att kunna förstå havet som system. Kurserna har alla utgångspunkt i olika marina miljöer och ger dig en bra bas för fortsatta, mer specialiserade studier inom något eller några av de olika ämnena.
eFter UtBiLdningen
Efter utbildningen kommer du att kunna arbeta inom en rad olika yrkesområden i Sverige och utomlands. Du kan till exempel jobba med marin teknikutveckling, miljörevision, samhällsplanering eller naturresurshållning, inom det privata näringslivet eller stat och kommun. Du kan också fördjupa dig ytterligare inom området och bli forskare. Vilket yrkesområde du än väljer kommer du att kunna dra nytta av dina ämnesövergripande kunskaper och förmågan att samarbeta med andra. Du kan även välja att komplettera din utbildning med studier i angränsande vetenskapsområden som till exempel pedagogik och didaktik, ekonomi, juridik och journalistik, för ett arbete som lärare, ekonom med miljöinriktning, jurist eller journalist. Undervisningen
Som student tillbringar du din studietid inte bara i Göteborg utan på de marina fältstationer som finns på Tjärnö utanför Strömstad och på Kristineberg utanför Fiskebäckskil, samt ombord på universitetets forskningsfartyg.
År 3 • Valfria fördjupningskurser och examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i marin vetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik D, Fysik B, Kemi B, Biologi B eller motsvarande (områdesbehörighet 13). Matematik E rekommenderas om du vill inrikta sig mot oceanografi (områdesbehörighet 10). Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
Läs m science er på .gu.se
naturvetenskapliga utbildningar – 23
Fysik
Fysikprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Mekanik, termodynamik, vågrörelselära och världsbildsfysik • Analys och linjär algebra, fl ervaria belanalys och numerisk analys
Fysik är vetenskapen om tid, rum och materia och de krafter som verkar i universum. Det handlar om allt från de minsta elementarpartiklarna till frågan om vi lever i ett av flera möjliga universum. Men fysik handlar också om upptäckter som leder till produkter vi använder i vår vardag, som led-skärmar, gps:er eller solceller.
År 2 • Matematisk fysik, elektromagnetism, ellära, kvantfysik och subatomär fysik • Statistik, transformteori och linjär algebra 2 År 3 • Fördjupningskurser i fysik • Valbara kurser • Ditt val av examensarbete, 15 hp Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i fysik inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Sjukhusfysikerprogrammet 300 högskolepoäng
Fysikens kunskap om de lagar som styr allt – från det allra minsta till det absolut största i universum – är basen för all teknologi. Som fysiker har du förmåga att omsätta din kunskap till produkter och tjänster och föra den tekniska utvecklingen framåt.
inriktar du dig genom att läsa grundläggande strålningsfysik. Därefter studerar du tillämpningar av strålningsfysiken inom hälso- och sjukvård, samt gör ett enskilt arbete under en hel termin. Under den avslutande terminen får du handledd praktik på en sjukhusavdelning av en verksam sjukhusfysiker.
FysiKprogrammet
Första året fördjupar du dina kunskaper i fysikens grunder samtidigt som du läser matematik, bygger modeller av verkligheten och testar dem med hjälp av experiment. Matematik är fysikens språk, modellbeskrivningar dess kärna och experiment dess bas. Andra och tredje året innehåller påbyggnadskurser i fysik så du kan tränga djupare in i vår beskrivning av olika delar av verkligheten. Här kan du välja mellan flera olika inriktningar, till exempel statistisk fysik, atom- och molekylfysik, subatomär fysik eller fasta tillståndets fysik. Du har också möjlighet att under den här tiden bredda dina kunskaper i områden som till exempel astronomi, kemi eller biologi, eller att läsa vid något utländskt universitet. sJUKhUsFysiKerprogrammet
De första två åren på sjukhusfysikerprogrammet studerar du fysik och matematik. År tre
eFter UtBiLdningen
Fysiker finns i alla branscher som arbetar med högteknologisk forskning och utveckling. Speciellt värderas din förmåga att lösa problem och bygga modeller, förfina mätmetoder och göra beräkningar och prognoser. Din kompetens lämpar sig speciellt väl för områden som informationsteknik, bioteknik, medicinsk diagnostik, miljö- och energiteknik, materialteknik och elektronik. Sjukhusfysikerna arbetar främst inom hälso- och sjukvården, men även vid myndigheter och i industrin. Undervisningen
Undervisningen på programmet sker främst i form av föreläsningar, räkneövningar och laborationer med cirka 20 timmar schemalagd undervisning i veckan. Räkna med ytterligare drygt 20 timmar för självstudier.
År 1 och 2 • Gemensamt med fysikprogrammet År 3 • Radiofysik År 4 • Radiofysik År 5 • Eget valt projektarbete • Radiofysik praktik Examen Fysikprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i fysik (Bachelor of Science). År 4-5 ger en Master of science i valt ämnesområde. Sjukhusfysikerprogrammet: Yrkesexamen som sjukhusfysiker med yrkeslegitimation (300 hp). Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskilda behörighet för fysikprogrammet: Fysik B, Kemi A, Matematik E (Områdesbehörighet 9). För sjukhusfysikerprogrammet krävs: Biologi A, Fysik B, Kemi B och Matematik E (Områdesbehörighet 10). Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar – 25
På en sekund producerar solen tillräckligt med energi för att klara hela jordens energibehov i 800 000 år. LÄS MER OM FYSIKPROGRAMMET PÅ S. 24 Källa: Maria Sundin, lektor i astronomi vid Göteborgs universitet
Matematik Matematiken är naturvetarnas universella språk framför andra – och numera också samhällsvetarnas och ekonomernas. Samtidigt är matematiken en del av vårt kulturarv. Den fängslar människor med sina utmanande problem, sin koppling till logik och filosofi samt sina estetiska kvaliteter.
Matematik har alltid haft en central roll inom naturvetenskap och teknik. Idag används avancerade matematiska metoder också inom en rad nya, spännande områden. Matematiken är till exempel grunden när vi ska utarbeta väderprognoser, planera flygrutter, testa läkemedel, prissätta optioner, kryptera meddelanden, utveckla dataspel och studera människans gener. Behovet av professionell matematikkompetens har därför ökat inom många områden på arbetsmarknaden. Samtidigt är matematiken ett självständigt och livaktigt forskningsområde som ständigt utvecklas, såväl oberoende av de praktiska tillämpningarna som i växelverkan med dessa. matematiKprogrammet
Matematikprogrammet vänder sig till dig som vill bli matematiker eller statistiker, oavsett om du siktar på ett arbete inom näringslivet eller offentlig sektor, eller tänker dig en framtid som forskare. Programmet är krävande, men som lön för mödan för du en utbildning som ger dig stor valfrihet i framtiden. Matematikprogrammet inleds med två år av grundläggande kurser, för att du ska få en stark och bred matematikbakgrund. Därefter väljer du att fördjupa dig inom matematik, tillämpad matematik, matematisk statistik, finansmatematik eller biostatistik. Det finns också stora möjligheter att bredda sig inom naturvetenskap, teknik eller ekonomi.
eFter UtBiLdningen
En matematiker efterfrågas både inom utbildningsväsendet, inom offentlig sektor och hos det privata näringslivet. Som matematiker är du ofta aktiv inom forskning och utveckling, och du kan bland annat arbeta med optimering av resurser med hänsyn till miljö och ekonomi, signalbehandling inom radar- och mobilteknik, modellering, numeriska beräkningar och undervisning. Kunskaper i matematisk statistik efterfrågas i allt från tele- och datorkommunikation och prövning av nya läkemedel, till miljöövervakning av vatten- och luftkvalitet, kvalitetsstyrning och tillförlitlighetsberäkningar inom industrin, opinions- och marknadsundersökningar samt riskbedömningar av aktieportföljer. Undervisningen
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och lektioner, samt genom grupparbeten och datorlaborationer. Grupparbetena ger en djupare förståelse av ämnet samt tränar förmågan att uttrycka sig muntligt och skriftligt i matematiksammanhang. Framgång i matematikstudier förutsätter ett stort mått av självständigt arbete. Endast cirka en tredjedel av den totala arbetstiden är schemalagd. Övrig tid förväntas du läsa, räkna och tänka på egen hand och i samarbete med kurskamrater.
Matematikprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Matematik I • Flervariabelanalys • Programmering med Matlab • Numerisk analys År 2 • Linjär algebra II • Sannolikhetsteori I • Objektorienterad programmering • Algebraiska strukturer • Statistical inference • Markov theory • Matematisk modellering År 3 • Fördjupningskurser och valfria kurser • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i matematik inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/ master Examen Filosofie kandidatexamen (180 hp) i matematik eller matematisk statistik (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik E (Områdesbehörighet 9 minus Fysik B och Kemi A). Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar – 29
Kemi
Kemiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Grundläggande kemi och matematik
Allt levande styrs och påverkas av kemiska reaktioner. Kemi spelar därför en stor roll i vår vardag och för vårt samhälle. Tidigare löstes miljöproblem näsan alltid med reningsteknik, men lösningen på ett problem orsakar ofta ett nytt. Målet är att kunna angripa problemet vid källan, och därför blir kemister allt viktigare inom till exempel miljöforskningen.
År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, oorganisk kemi och biokemi År 3 Fördjupning och profilering väljs bland följande områden: Analytisk kemi · atmosfärsvetenskap · biokemi · fysikalisk kemi · elektrokemi · organisk kemi · oorganisk kemi · miljökemi · dermatokemi · läkemedelskemi Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kemi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i kemi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Läkemedelskemiprogrammet 180 högskolepoäng
Kemi finns överallt i samhället, och behovet av välutbildade kemister ökar ständigt. Miljövård är bara ett område där kemister spelar en viktig roll, och där behovet att kemisk kunskap är stort. Som kemist förstår du hur kemikalier fungerar. Du vet allt om ämnens struktur, deras egenskaper och hur de reagerar med varandra. Dessutom har du ett analytiskt tänkande, vilket efterfrågas i arbetslivet. Kemi och LäKemedeLsKemi
Vi erbjuder två utbildningsprogram inom kemiområdet: kemiprogrammet och läkemedelskemiprogrammet. Kemiprogrammet ger dig en bred kemiutbildning, med stora möjligheter till egna val under utbildningens senare del. Läkemedelskemiprogrammet riktar sig till dig som vill arbeta inom läkemedelsindustrin, kanske med att designa nya läkemedel eller forska inom området. De två första åren ser i princip likadana ut på båda programmen, med grundläggande kurser i kemi och matematik, medan det tredje året erbjuder olika former av specia-
liseringar. På kemiprogrammet kan du välja att fördjupa dig inom till exempel atmosfärsvetenskap, organisk kemi eller miljökemi. På läkemedelskemiprogrammet består det tredje året av fördjupning inom organisk kemi, biokemi och läkemedelskemi. Vi har ett brett utbud av kurser att välja emellan, där alla är starkt knutna till forskning inom kemi. arBetsmarKnaden
Arbetsmarknaden för kemister är god. Du kan välja att arbeta på olika typer av kemiföretag, inom läkemedelsbranschen, på livsmedelsföretag eller analys- och synteslaboratorier. Du kan också arbeta med miljöskydd eller naturvård, eller fördjupa dig på forskarnivån. Undervisningen
Göteborgs universitets kemiutbildning har en stark laborativ profil, och halva undervisningstiden består av praktiska moment i laboratoriet. Övrig tid består av föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och projektarbeten. Kurslitteraturen är till största delen på engelska.
År 1 • Grundläggande kemi och matematik År 2 • Påbyggnad i organisk kemi, fysikalisk kemi, oorganisk kemi och biokemi År 3 • Fördjupning och profi lering inom organisk kemi, biokemi och läkemedelskemi Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kemi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i kemi (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs följande särskilda behörighet för kemiprogrammet och läkemedelskemiprogrammet: Matematik D, Fysik B, Kemi B. (Områdesbehörighet 13 minus Biologi B). Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar – 31
RÖD BRÄNNMANET 2 m
ÖRONMANET 40 cm
LÄS MER OM MARIN VETENSKAP PÅ S. 22
RÖD BRÄNNMANET (Cyanea capillata) kan bli upp till en halvmeter i diameter i svenska vatten, men längre norrut kan samma art uppnå en imponerande storlek av 2 meter i diameter, med upp till 40 meter långa trådar.
Källa: Martin Larsvik, informatör och marinbiolog, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
Biologi Biologi är läran om livet och livets processer. Biologer behövs överallt i vårt samhälle. Vill du vara med och skapa en hållbar utveckling och en friskare värld som värnar om biologisk mångfald – då ska du läsa biologi!
Biologi är mer än bara djur och natur. Biologi är läran om allt levande – allt ifrån hur celler fungerar till evolutionens mysterier och organismers anpassning. Som biolog är du en nyckelperson på många företag och myndigheter. Du har hela världen som arbetsfält och möjligheten att påverka hur vår natur och miljö ser ut i framtiden. Vi erbjuder två utbildningsprogram, biologiprogrammet och molekylärbiologiprogrammet. Båda inleds med ett gemensamt basblock där du går igenom biologins grunder. Därefter väljer du att fördjupa dig inom de områden som passar dig bäst: molekylär biovetenskap, fysiologi och cellbiologi, evolutionär biologi eller ekologi och naturvård. Oavsett vilka kurser du väljer så får du en bred biologisk kunskap, kombinerat med en förmåga att lösa problem och att ha ett analytisk tänkande. Den stora bredden inom biologiområdet är unik för Göteborgs universitet, och gör oss till ditt naturliga val om du vill läsa biologi.
BioLogiprogrammet
Inom biologiprogrammet kan du välja bland en rad olika kurser. Är du intresserad av hur naturen fungerar, kan du läsa olika ekologiska kurser och kombinera dessa med beteendeekologi, där du får lära dig hur anpassning genom naturligt urval kan förklara beteendevariationer. Väljer du istället ekologi med inriktning mot naturvård och förvaltning, specialiserar du dig på naturinformation, pedagogik och samverkan mellan naturvården och andra sektorer i samhället. Via fältstudier får du kunskap om skötsel och bevarande av olika miljöer. Är du mer intresserad av jordens mångfald och dess uppkomst, kan du välja olika kurser inom systematik. Då lär du dig bland annat hur man identifierar djur, svampar och växter med hjälp av molekylära tekniker. Vill du veta hur växter och djur anpassar sig till olika miljöer, ska du välja kurser i växters och djurs fysiologi. Är du istället intresserad av hur liv uppkommer, eller hur studier av celler från bakterier, djur eller växter kan hjälpa oss att förstå hur vi människor fungerar, ska du läsa kurser inom molekylära biovetenskaper.
Biologiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs År 2 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs • Vetenskapsteori/Statistik • Stödämnen: Grundläggande kemi, geovetenskap och GIS eller biostatistik och experimentdesign År 3 • Fördjupningskurser inom fälten ekologi och naturvård, evolutionär biologi, fysiologi och cellbiologi eller molekylär biovetenskap samt examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i biologi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master
Läs m science er på .gu.se
naturvetenskapliga utbildningar – 35
moLeKyLärBioLogiprogrammet
Fiskar, möss och människor är genetiskt sett väldigt lika. Vad som skiljer olika organismer åt är hur våra gener regleras och samverkar med varandra. På molekylärbiologiprogrammet utgår studierna ifrån DNA – det ärftliga materialet. Du får lära dig om de mekanismer som styr ärftlighet, och hur en genuppsättning kommer till uttryck i individens egenskaper. Du studerar den genetiska variationen och hur den ligger till grund för evolutionen. För att förstå människor och våra livsprocesser, studeras olika slags modellorganismer som bakterier, jästsvampar, maskar, växter och möss. Är du nyfiken på hur en enda befruktad äggcell kan bilda en komplicerad organism, ska du läsa utvecklingsbiologi. Inom bioinformatik och funktionsgenomik används datorer för att analysera den enorma mängd information som DNA- och proteinsekvensering alstrar. eFter UtBiLdningen
Biologer arbetar inom många olika områden och med varierade arbetsuppgifter. Som biolog kan du till exempel arbeta med natur- och miljövårdsarbete inom företag, på kommuner
och länsstyrelser eller som egna företagare. Väljer du att läsa molekylärbiologiprogrammet kan du till exempel arbeta inom bioteknikföretag, på läkemedels- och livsmedelsindustrier och på sjukhuslaboratorier. Biologer och molekylärbiologer arbetar också i hög grad med forskning och utveckling. Undervisningen
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier samt grupp- och projektarbeten. Dessutom ingår praktiska övningar i form av fältarbeten, exkursioner och laborativa arbeten. Flera kurser innehåller moment som är förlagda till någon av våra fältstationer. Kurslitteraturen är till största delen på engelska. Under hela utbildningen tränar du också upp din vetenskapliga analysförmåga och förmågan att lösa problem. Dessutom får du färdigheter inom kommunikationsområdet.
Molekylärbiologiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs År 2 • Biologi/Molekylärbiologi, baskurs • Vetenskapsteori/Statistik • Stödämne: Grundläggande kemi År 3 • Fördjupningskurser inom molekylär biovetenskap och fysiologi och cellbiologi, samt examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i biologi inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs för båda programmen Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D. (Områdesbehörighet 13). Examen Biologiprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i biologi. Molekylärbiologiprogrammet: Naturvetenskaplig kandidatexamen (180hp) i molekylärbiologi. Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
36 – naturvetenskapliga utbildningar
Geovetenskap
Geovetenskapliga programmet 180 högskolepoäng År 1 Geovetenskapliga baskurser: geovetenskapens grunder, geografiska informationssystem (GIS), metoder och verktyg om 60 hp.
Geovetenskap handlar om samspelet mellan mark, luft och vatten och de ständiga förändringar som jorden utsätts för. Klimatförändringar och dess effekter på samhälle och natur, miljötillståndet i Östersjön och vår framtida förvaring av utbränt kärnbränsle är några aktuella områden där geovetare spelar en viktig roll.
År 2 Valfria geovetenskapliga kurser om 60 hp. Du har möjlighet att skapa din egen individuella profil eller följa en rekommenderad studieväg. Du kan välja mellan en rad olika kurser, som: geofysik · global tektonik · berggrundsgeologi · byggnadsgeologi/sluttningsprocesser · geokemi · mineralogi · stratigrafi och dateringsmetoder · havs- och atmosfärcirkulation · sedimentologi · kvartär paleontologi · marin mikropaleontologi · vattenundersökningar · kustprocesser · jordartsgeologi · klimatförändringar/naturgeografi · naturresurshållning
Geovetenskap är allt från istider till ökenspridning, från bergarter till ädelstenar och från översvämningar till tidvatten. Och du behövs som geovetare! Vi lever i en känslig värld där samhällets behov av geovetenskaplig information bara ökar – allra tydligast blir det när katastrofer av olika slag inträffar. Dessutom ställer nya miljölagar och EU-direktiv stora krav på geovetenskaplig kompetens. geovetensKapLiga programmet
Under det första året lär du dig hur jordklotet är uppbyggt och hur vår atmosfär och våra oceaner fungerar och interagerar. Du får också lära dig att använda geografiska informationssystem (GIS), en kunskap som är viktig i det framtida arbetslivet. Under andra året kan du välja att läsa någon av våra profiler: berggrundsgeologi, klimatologi eller jordarts- och miljögeologi. Du kan också välja fritt bland våra geovetenskapliga kurser, för att på så sätt få en utbildning anpassad efter ditt eget intresse. Tredje året fortsätter med fördjupningskurser inom valt område, liksom med kurser i vetenskapsteori och statistik.
eFter UtBiLdningen
Många geovetare arbetar inom gruv-, byggoch materialbranschen, ofta som konsulter. Andra arbetar med natur- och miljövård, miljöövervakning, fjärranalys (GIS), eller samhälls- och naturresursplanering inom kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Berggrundsgeologer är viktiga vid byggnationer i och på berg, och undersöker förekomsten av bergarter, mineral, malmer och gas samt grundvatten i berg och berggrund. Miljö- och jordartsgeologer klassificerar jordarter som till exempel lera, sand och grus, för att bedöma risken för spridning av miljögifter i grundvattnet och för att avgöra om marken är tillräckligt stabil för att bygga på. Klimatologer studerar effekterna av globala klimatvariationer och luftkvalitet, med fokus på hur samhället hanterar förändringar i väder och klimat. Undervisningen
År 3 Tillämpade fördjupningskurser inom berggrundsgeologi, miljö- och jordartsgeologi eller klimatologi/ naturgeografi (ges på engelska) om 30 hp. Kurser i statistik och vetenskapsteori om 15 hp och ett examensarbete om15 hp. Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i geovetenskap inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i geovetenskap (Bachelor of Science). År 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik D, Fysik B, Kemi B. (Områdesbehörighet 13 minus Biologi B). Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
Läs m science er på .gu.se
Teori varvas med praktiska moment tillsammans med fältstudier och exkursioner. Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, fältövningar/ exkursioner och laborationer.
naturvetenskapliga utbildningar – 39
Geografi
Geografiprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Baskurser i geografi • Processer och de stora systemen i naturen • Mänskliga verksamheter och resursanvändning • Omvärldsanalys, regionen som studieområde och globala relationer • Handlingsalternativ för hållbar utveckling • Projektarbeten och geografi sk metodik
Jorden är människans livsrum. Vill du få insikt i de globala ekosystemen och förstå sambandet mellan den geografiska miljön och människans utformning av samhället? Då ska du läsa geografi!
År 2 Valfria kurser om 60 hp med möjlighet att skapa din egen individuella profil, med inriktning mot bland annat språk, ekonomi, naturgeografi/ klimatförändringar eller ekonomisk geografi. Du kan också välja att läsa utomlands. År 3 • Fördjupningskurser i geografi • Examensarbete och fältkurs • Geografi ska metoder • Fördjupning i kartografi och Geografiska Informationssystem (GIS)
Geografen skapar medvetenhet om globala problem, ur ett naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Geografiprogrammet ger dig en översikt över naturförhållanden, befolkning, samhällsorganisation och resurser, såväl regionalt som globalt. Kartografi, fjärranalys och geografiska informationssystem (GIS) är viktiga verktyg för dig som geograf.
betydelse för det nuvarande landskapets utseende behandlas. De naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiven integreras ytterligare genom studier av samhällets olika handlingsalternativ för hållbar utveckling. Du gör också ett självständigt arbete i samband med en exkursion och fältkurs utanför Norden. eFter UtBiLdningen
geograFiprogrammet
Första året får du kunskaper om jordens olika naturmiljöer och om de effekter människans verksamhet har på omgivningen. Teori varvas med praktiska moment samt fältstudier och exkursioner. Geografins ämnesdelar knyts samman i regionalgeografiska studier, fokuserade på aktuella problemställningar. Andra året kan du välja att läsa kurser motsvarande 60 hp som ger din geografiutbildning en specialkompetens, som till exempel språk, ekonomi, globala studier, klimatförändringar eller miljökunskap. Du kan också välja att läsa utomlands. Tredje året fördjupar du dig i de olika ämnesdelarna, där bland annat klimatets
Som geograf har du en internationell arbetsmarknad. Arbetsuppgifterna kan röra naturresurshantering, frågor kring hållbar utveckling och riskanalys. Du kan även arbeta med planering och utredning inom näringsliv och offentlig verksamhet samt vid internationella organisationer.
Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i geografi inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i geografi (Bachelor of Science). År 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Grundläggande behörighet för högskolestudier. Valfria kurser inom programmet kan kräva särskild behörighet. Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
Undervisningen
All undervisning ges på dagtid och omfattar föreläsningar, lektioner, gruppundervisning, seminarier och laborationer. Programmet ges av institutionen för ekonomisk geografi och kulturgeografi samt institutionen för geovetenskaper.
Läs m science er på .gu.se
naturvetenskapliga utbildningar – 41
μSv
0.1
Äta en banan.
5 40 100 200 400 1 500
10 000 36 000 100 000 1 000 000 5 000 000 10 000 000 50 000 000
Flygning från Göteborg till New York.
Röntgen av bröstkorgen. Årlig dos från mat. Leva i en tegel- eller betongbyggnad i ett år.
Röntgen av ryggraden.
1 timmes exponering vid Tjernobyl 2010. Skiktröntgen. Årlig dos som medför en cancerrisk motsvarande att röka 30 cigaretter om dagen i ett år. Maximal tillåten dos under en 5-årsperiod för yrkesverksamma inom till exempel sjukvård och kärnkraft. Tillfälliga strålningsskador – illamående.
Hög dödlighet – chans till överlevnad cirka 50 %.
Dödlig stråldos. 10 minuters exponering vid Tjernobyl efter härdsmältan.
LÄS MER OM DET MILJÖVETENSKAPLIGA PROGRAMMET PÅ S. 50
6000
Röntgen hos en tandläkare.
När kroppen utsätts för joniserande strålning
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten och Mats Isaksson, professor i radiofysik vid Göteborgs universitet
Kulturvård Hur kan gamla stenskulpturer skyddas från nedbrytning och hur värderas och restaureras gamla trähus? Inom ämnet kulturvård kan du studera byggd miljö, hantverk, slöjd och materiella föremål i ett historiskt och kulturellt perspektiv.
Kulturvård handlar om vårt kulturarv och hur vi ska vårda och ta tillvara föremål och bebyggelse, landskap och trädgårdar. Det är inte självklart hur kulturarvet ska tas om hand och vem som ska besluta. Demokrati, klimatförändringar, mångfald och konflikter om rätten till begränsade resurser påverkar hur vi värnar, vårdar och utvecklar kulturarvet. Utbildningarna inom ämnet kulturvård omfattar både kulturarvets betydelse på gott och ont för människors vardag och konkret kunskap om praktiska åtgärder för att vårda, bevara och utveckla. BeByggeLseantiKvarisKt program
Är du intresserad av äldre byggnader, kulturlandskap, stadsmiljöer och kulturarvsfrågor? Bebyggelseantikvariskt program är en tvärvetenskaplig och yrkesinriktad utbildning som ger dig en gedigen antikvarisk kompetens. Du får kvalificerade kunskaper om hur man undersöker, utvecklar, vårdar och bevarar byggnader, stadsmiljöer och bebyggelse i kulturlandskap. Under utbildningen lär du dig att sätta in dagens bebyggelse och dess utveckling i ett historiskt och kulturellt perspektiv, och du
tränas i att reflektera över och definiera dess betydelser och värden. Du får lära dig att kritiskt granska och undersöka de samhälleliga processer inom vilka kulturarv skapas och uttrycks, både historiskt och i samtiden. Programmet är uppbyggt av tvärvetenskapliga kurser på fyra teman som förekommer under alla årskurser: Antikvarisk metodik; Bebyggelsehistoria; Kulturvårdsteori; Fördjupnings- och fallstudier. Första året studerar du bebyggelsehistoria med fokus på förindustriell tid. Det ingår även olika övningar i undersökning, dokumentation och analys av bebyggelse, samt materialoch vårdfrågor. Det andra året behandlar bebyggelsehistoria under industrialismens samhälle och fram till i dag. Du läser även om kulturmiljövårdens lagstiftning och roll, fördjupar dig i kulturvårdens teoribildning samt lär dig kulturvetenskaplig metodik för bebyggelsestudier. Under det tredje året utför du landskapsanalys i fält, fördjupar dig i kulturvårdande planering och yrkesrollsfrågor, samt gör praktik inom sektorn. Utbildningen avslutas med fördjupningsstudier och ett självständigt examensarbete för kandidatexamen i kulturvård.
Bebyggelseantikvarieprogrammet 180 högskolepoäng (studieort Göteborg) År 1 • Bebyggelsehistoria fram till förindustriell tid, i ett nordiskt och europeiskt perspektiv • Metoder för bebyggelsehistoriska studier och kulturvård • Antikvarisk metodik, grundnivå • Studieresor och fältförlagda kurser År 2 • Bebyggelsehistoria till och med industrialismen, i ett nordiskt och europeiskt perspektiv • Teori och historia för bebyggelsehistoriska studier och kulturvård • Antikvarisk praxis, fortsättning, särskilt kulturmiljövårdens roll och lagstiftning i dag • Studieresor och fältförlagda kurser År 3 • Kulturvårdande planering och landskapsanalys • Antikvarisk praxis, särskilt yrkesrollsaspekter • Praktik • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master
naturvetenskapliga utbildningar – 45
och växtförökning liksom i trädgårdsskötsel och formgivning av rabatter och trädgårdar. Termin fyra och fem ger dig fördjupningar i odling, skötsel, anläggning, gestaltning och trädgårdshistoria. Efter fjärde terminen kan utbildningen avslutas med en högskoleexamen. Under sista terminer gör du annars ett examens arbete som leder fram till en kandidatexamen i kulturvård. Landskapsvårdens hantverk
Konservatorsprogrammet
Konservatorsprogrammet ger dig stora möjligheter att kombinera konstnärligt intresse och handlag med naturvetenskapliga och kulturvetenskapliga kunskapsfält. Utbildningen är tvärvetenskapligt orienterad med inslag från främst arkeologi, etnologi, konstvetenskap, kemi, biologi och fysik. Du får möjlighet att utveckla kvalificerade praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter inom konserveringsområdet. De tre första terminerna studerar du natur- och kulturvetenskap samt viktiga konserveringsområden och materialgrupper. Övningar i dokumentation och analys av föremål med betoning på material- och vårdfrågor ingår och du får kunskaper i konserveringsmetoder, konserveringsetik och kulturvårdande principer. På konservatorsprogrammets fjärde termin läser du fördjup ningskurser inom någon av följande inriktningar: måleri, arkeologiskt material, allmän kulturhistorisk inriktning, textil eller papper. Varje inriktning ges var tredje år. Termin fem består av handledd praktik vid en konserveringsateljé i Sverige eller utomlands. Den avslutande sjätte terminen omfattar fördjupningskurser och ett examensarbete för kandidatexamen i kulturvård. Bygghantverksprogrammet
Bygghantverksprogrammet är en yrkesutbildning för dig som vill arbeta som bygghantverkare inom byggnadsvård. Utbildningen ger dig kunskaper och färdigheter i bygghantverk genom praktiskt orienterade kurser. Du lär dig att göra byggnadsundersökningar, med bedömning av skador och förslag på åtgärder, och utvecklar din förståelse för bevarande
46– naturvetenskapliga utbildningar
och byggnadsvårdens förhållningssätt utifrån kulturhistoriska och ekologiska perspektiv. Första året ger dig grundläggande färdigheter och förståelse för material och teknik i bygghantverk med specialisering inom vald inriktning (mur- alternativt trähantverk). Metoder för dokumentation, beskrivning och analys av byggnader, konstruktioner och arbetsprocesser samt byggnadshistoria ingår i kurserna. Det andra året ger fördjupade och specialiserade kunskaper och färdigheter inom respektive område. Speciella moment som ingår är spisar och ugnar, liggtimring, stolpverksbygge och byggnadsundersökning. Efter detta år kan utbildningen avslutas med en högskoleexamen i kulturvård. Tredje året ger fördjupad kunskap i bygghantverkets teori och historia samt konstruktions- och material lära. Individuell metodisk eller ämnesmässig fördjupning med hantverksinriktning sker i examensarbetet. Trädgårdens hantverk och design
Trädgårdens hantverk och design är en yrkes inriktad utbildning som vänder sig till dig som vill bli trädgårdsmästare eller på annat sätt arbeta med odling, skötsel, anläggning och gestaltning i trädgård och park. Du får möjlighet att utveckla praktiska kunskaper och färdigheter i odling och skötsel likaväl som i trädgårdshantverkets estetik. Alla moment i utbildningen vägleds av ett ekologiskt, kulturhistoriskt och humanistiskt förhållningssätt till trädgård. Första terminen får du en inblick i trädgårdens olika delar liksom i trädgårdsgestaltning och växtmaterial. Under terminerna två och tre lär du dig grunderna i trädgårdsodling
Konservatorsprogrammet 180 högskolepoäng (studieort Göteborg) År 1 • Grundutbildning i natur- och kulturvetenskap, konserverings områden och materialgrupper År 2 • Grundutbildning i natur- och kulturvetenskap, konserverings områden och materialgrupper • Fördjupning inom vald inriktning År 3 • Praktik • Fördjupning inom vald inriktning • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Bygghantverksprogrammet 120/180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Material och arbetsmetoder inom bygghantverk • Metoder för dokumentation, beskrivning och analys av byggnader • Byggnads- och teknikhistoria År 2 • Specialiserade kunskaper inom vald inriktning: mur- eller trähantverk • Praktik • Byggnadsundersökning År 3 • Praktik • Byggnadskonstruktion, materiallära, teori och metod för hantverkligt utvecklingsarbete • Examensarbete
Landskapsvårdens hantverk innehåller praktiska kurser som varvas med teoretiska inslag. Du lär dig att dokumentera, analysera och tolka landskap och får insikt om traditionell kunskap och biologisk mångfald. Du får lära dig att använda både moderna redskap och
speciella färdigheter i trädvård, ängsbruk och restaurering av landskapsmiljöer. Under det första året får du lära dig allt ifrån att hantera lättare motorredskap och handredskap till att förstå betydelsen av skötsel av naturbetesmarker och ängar. Kunskap om det biologiska kulturarvet varvas med exkur sioner och fältpraktik. År två fortsätter du med kurser i trädvård, slåtter, kulturmiljövård och restaurering av olika landskapstyper. Du kommer att studera våtmarkens speciella krav vid skötsel samt geografiska informationssystem (GIS) och gps som redskap i landskapsvården. Under tredje året läser du kurser i friluftsliv och hållbar utveckling. Du får även möjlighet att arbeta med landskapsvården i praktiken. Viss litteratur är på engelska.
Trädgårdens hantverk och design 120/180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Trädgårdshantverk • Växt- och biotopkunskap • Trädgårdsgestaltning • Vår och försommar i trädgårds mästeri och plantskola År 2 • Höst i trädgårdsmästeri och plantskola • Kompletterande och fördjupande kunskaper och färdigheter i trädgårdshantverk och trädgårdsgestaltning och trädgårdsundersökning År 3 • Fördjupning och projektstudier inom vald inriktning • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Landskapsvårdens hantverk 180 högskolepoäng (studieort Mariestad) År 1 • Landskap och kulturvård • Urban landskapsvård • Landskapsvårdens redskap • Naturlandskapets historia • Kulturlandskapets historia • Natur- och kulturmarksskötsel År 2 • Gärdsgårdar i sten och trä • Trädvård, slåtter och ängsbruk • Ekologi, landskap och miljö • GIS som redskap i landskaps- vården • Skärgårdslandskapets vård och utveckling • Praktik År 3 • Landskapsvårdens bygghantverk • Landskap och hållbar utveckling • Från vision till projekt och projektledning • Landskapsvårdare i praktiken • Valfri kurs • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master.
Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master
naturvetenskapliga utbildningar – 47
År 3 • Slöjd och kulturhantverkets praktik, verksamhetsförlagd utbildning • Kulturvårdens teori och historia • Entreprenörskap och företagsekonomi • Teori och metod • Fördjupningsstudie • Examensarbete Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i kulturvård inom vårt masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Bebyggelseantikvarieprogrammet, Konservatorsprogrammet, Landskapsvårdens hantverk och Ledarskap i slöjd och kulturhantverk: Filosofie kandidatexamen (180 hp) i kulturvård (Bachelor of Science).
vård av olika slag, som restaurering, underhåll, reparation och ombyggnad. Många arbetar också i nischer inom nyproduktion där särskild hantverkskunskap efterfrågas. Trädgårdshantverkarens arbetsfält är brett och omfattar vård, utveckling och förnyelse av privata och offentliga trädgårdar. Många arbetar även med att gestalta nya trädgårdar med planer och ritningar och medverkar praktiskt vid anläggning. Landskapsvårdarens arbetsfält är brett och omfattar skötsel, vård och utveckling av natur-
och kulturreservat, tätortslandskap och olika urbana miljöer. Flera kan arbeta med praktisk arbetsledning kring friluftsanläggningar, parkoch tätortsmiljöer och ekoturism. Arbetsuppgifter kan bland annat vara hos Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, lantbruksnäringen, kommuner eller konsultbolag. Ledare i slöjd och kulturhantverk kan arbeta inom olika områden som kultur, handel, turism eller som hemslöjdskonsulent. Utbildningen förbereder för att starta företag och utveckla egna verksamheter.
Bygghantverksprogrammet, Trädgårdens hantverk och design: Filosofie kandidatexamen (180 hp) i kulturvård (Bachelor of Science) eller högskoleexamen (120 hp) i kulturvård. År 4-5 ger en Master of Science i kulturvård. Behörighet Bebyggelseantikvarieprogrammet: Svenska B, Historia A, Samhällskunskap A. (Områdesbehörighet 1) + särskilt prov Konservatorsprogrammet: Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Kemi A. (Områdesbehörighet 8 minus Fysik B och Matematik D) + särskilt prov
LedarsKap i sLÖJd och KULtUrhantverK
Ledarskap i slöjd och kulturhantverk vänder sig till dig som är intresserad av att arbeta med slöjd och kulturhantverk inom olika fält som kultur, handel, pedagogik, turism eller som hemslöjdskonsulent. Programmet är teoretiskt inriktat, men innehåller även praktiska inslag där du får bekanta dig med olika tekniker och material så att du får en förståelse för de praktiska dimensionerna av slöjd och kulturhantverk. I de teoretiska kurserna studerar du slöjd och kulturhantverk bland annat som näring, materiell kultur, uttryck för handlingsburen kunskap, kulturarv, kulturhistoria och estetik. Kurser i entreprenörskap och företagsekonomi ingår, liksom i ledarskap och projektledning. Du läser också kurser i tillämpad pedagogik samt i information och marknadsföring. Utbildningen innehåller verksamhetsförlagda delar där du får möjlighet att bekanta
48– naturvetenskapliga utbildningar
dig med arbetslivets olika möjligheter. Inriktningen mot ledarskap syns i programmets pedagogiska upplägg, där du återkommande får tillämpa dina kunskaper i hur man leder och arbetar i projekt. Programmet ges i Göteborg, men fjärde terminen är förlagd till Mariestad. arBetsmarKnad
Bebyggelseantikvarien är expert inom antikvarisk rådgivning och arbetar bland annat med antikvariska underlag i samhällsplaneringen. Många arbetar på länsstyrelser, kommuner eller museer, även med pedagogiskt arbete. Det finns en växande arbetsmarknad för antikvariska konsulter. Konservatorer arbetar med aktiv eller förebyggande konservering inom sitt specialområde. Många arbetar på museer eller andra offentliga institutioner, men även inom den privata sektorn. Arbetsmarknaden är i hög grad internationell. Bygghantverkare arbetar med byggnads-
Ledarskap i slöjd och kulturhantverk 180 högskolepoäng (studieort Göteborg och Mariestad) År 1 Slöjd och kulturhantverkets teori, introduktionskurs • Ledarskap och projektledning • Form, färg och estetik/designprocesser • Slöjd och kulturhantverkets praktik 1, textil • Entreprenörskap och företagsekonomi År 2 • Slöjd och kulturhantverkets praktik 2, textil • Slöjd och kulturhantverkets praktik, • Verksamhetsförlagd utbildning • Tillämpad pedagogik • Information och marknadsföring • Slöjd och kulturhantverkets praktik 3, trä och metall • Slöjd och kulturhantverkets praktik, valbar/individuell delkurs
Bygghantverksprogrammet: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov Trädgårdens hantverk och design: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov Landskapsvårdens hantverk: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov Ledarskap i slöjd och kulturhantverk: Grundläggande behörighet för högskolestudier + särskilt prov Information kring urval finns på www.conservation.gu.se/ utbildning Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
Läs m science er på .gu.se naturvetenskapliga utbildningar – 49
Miljövetenskap Vill du arbeta med frågor som rör vår gemensamma framtid? Det miljövetenskapliga programmet har ett starkt fäste i naturvetenskap och behandlar människans påverkan på naturen, kulturföremål och vår hälsa, och vad vi kan göra för att minska den.
För inte så länge sedan löste man problemen genom att späda ut dem eller gräva ner dem. Idag vet vi att lösningen är en annan – att den grundar sig på ett långsiktigt tänkande och att kunna se till helheten genom sitt mikroskop. Att vara miljövetare handlar om att hitta nya material, bränslen, processer och strukturer. Det handlar också om att samarbeta och att arbeta för förhandlingar över nationsgränser. miLJÖvetensKapLiga programmet med natUrvetensKapLig inriKtning
Det miljövetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning berör såväl forntid, nutid som framtid och överskrider både akademiska och nationella gränser. Programmet är tvärvetenskapligt med ett starkt fäste i naturvetenskap, men med kopplingar till bland annat teknik och samhällsvetenskap. I programmet ingår miljövetenskap, grundläggande naturvetenskap och valfria kurser inom andra ämnesområden. Under första året läser du kurser tillsammans med studenter från samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. Grundkurser i kemi och ekologi är obligatoriska och ökar din kunskap om hur olika kemiska föreningar uppträder i miljön och hur miljöproblem påverkar djur och natur. Under andra läsåret väljer du mellan kurser i biologi, fysik, geologi eller kemi. Därutöver läser du en miljövetenskaplig metodkurs för att lära dig hur miljövetenskapliga undersökningar genomförs. Du avslutar andra året med en kurs om klimatförändringar, föroreningars omvandling, spridning och effekter på biologiska system.
Under det tredje året fördjupar du dig inom miljövetenskap, och kan nu specialisera dig inom ämnen som till exempel naturvårdsbiologi, miljöfysik, miljögeologi eller miljökemi. Du kan också välja bland övriga miljövetenskapliga kurser, som syftar till att bredda din miljövetenskapliga kompetens ytterligare eller ge dig verktyg som du kan använda i ditt framtida arbete som miljövetare. Exempel på kurser som ger dig värdefulla kunskaper inför ditt framtida arbetsliv är tillämpad miljörätt och miljöledningssystem. eFter UtBiLdningen
Miljövetare har i dag en aktiv roll i företag, kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Som miljövetare kan du planera och driva arbetet med samhällets miljö- och hållbarhetsfrågor. Du kan till exempel arbeta med naturresurser, samhällsplanering, naturskydd, mark- och vattenvård, skogs- och jordbruk, avfalls- och kretsloppshantering, livscykelanalyser, miljöledning och miljökonsekvensanalyser. Miljövetare arbetar också i hög grad som konsulter. Undervisning
På det miljövetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning varvas lektioner med fältarbete i intressanta miljöer. En stor del av undervisningen bedrivs i projektform, vilket ökar din förmåga att se dina kunskaper ur ett helhetsperspektiv.
Miljövetenskapligt program med naturvetenskaplig inriktning 180 högskolepoäng År 1 • Miljövetenskaplig baskurs • Kemi • Naturresurshushållning • Ekologi År 2 • Valfri naturvetenskaplig baskurs • Miljövetenskaplig metodkurs • Föroreningars spridning och effekter på biologiska system År 3 • Miljövetenskaplig fördjupningskurs • Valfria kurser alt. kurser i miljövetenskap • Miljövetenskaplig examenskurs Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Kurser på avancerad nivå i miljövetenskap inom något av våra masterprogram. Läs mer på science.gu.se/master Examen Naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i miljövetenskap (Bachelor of Science). Åk 4-5 ger en Master of Science i valt ämnesområde. Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D. (Områdesbehörighet 13) Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar – 51
Farmaci
Receptarieprogrammet 180 högskolepoäng År 1 • Introduktion • Farmaceutisk kemi • Cellbiologi • Fysiologi och funktionell anatomi
Nya läkemedel utvecklas och lanseras ständigt, vilket ställer höga krav på våra farmaceutiska utbildningar. Genom att vara ämnesövergripande kan de anpassas efter den snabba utvecklingen på området, och ger dig en inblick i såväl naturvetenskap som medicin och teknik.
År 2 • Farmakologi och sjukdomslära • Praktisk fysiologi och farmakologi • Immunologi, infektion och tumör- biologi • Läkemedelskemi och toxikologi • Galenisk farmaci • Samhällsfarmaci År 3 • Författningar • Klinisk farmakokinetik • Rådgivning och kommunikation • Valbar kurs • Praktik • Examensarbete
Våra farmaceutiska utbildningar ger dig kunskap om läkemedelssyntes och metabolism, både kemiskt och biologiskt, samt om kroppens funktioner och sjukdomar. Som farmaceut blir du expert på läkemedel, dess framställning och verkan. Modern läkemedelsutveckling inriktas ofta mot cellens inre maskineri, och du får därför ta del av den senaste kunskapen inom molekylärbiologi och genetik. receptarieprogrammet
Vill du arbeta med information och rådgivning kring läkemedel? Då är receptarieprogrammet något för dig! Du kommer att läsa grundläggande kurser i kemi, cellbiologi och biomedicin. Du bygger sedan på med kurser som behandlar farmakologi och sjukdomslära för att därefter läsa och fördjupa dig i mer farmaceutiskt inriktade ämnen. Sista terminen gör du ett examensarbete, som kan utföras vid universitetet eller på ett företag inom eller utanför Sverige. Du får också göra en apoteksförlagd praktik om 10 veckor där du tränas i rollen som läkemedelsrådgivare.
20 veckor. Du har också stora möjligheter till studier utomlands under programmets gång. eFter UtBiLdningen
Receptariens yrkesroll är under ständig förändring, i takt med att fler komplicerade läkemedel dyker upp på marknaden. Dessutom ökar fokus på egenvård och förebyggande hälsovård. Avregleringen av Apoteksmonopolet har också förändrat receptariens arbetsmarknad, med nya utmaningar inom yrkesrollen. Receptarier arbetar framför allt inom apoteksväsendet men även i läkemedelsföretag, på biovetenskapliga forskningslaboratorier eller på myndigheter. Apotekare arbetar huvudsakligen med forskning och utveckling, som arbets- och projektledare samt som läkemedelsinformatörer i apoteksväsendet eller läkemedelsindustrin. En farmaceutisk utbildning ger en bred och internationell arbetsmarknad, och kan dessutom leda till jobb inom marknadsföring och försäljning av läkemedel. Undervisningen
apoteKareprogrammet
Programmet inleds med en termin kemi. Därefter läser du cellbiologi, biomedicin, läkemedelskemi och grundläggande farmaci. Under termin åtta fördjupar du dig i de farmaceutiska ämnena. Termin nio gör du ett examensarbete vid universitet eller ett företag. Du avslutar med apoteksförlagd praktik om
Föreläsningar varvas med frågestunder, räknestugor och workshops. I undervisningen ingår även praktiska moment som laborationer, projektarbeten i grupp eller enskilt samt muntliga och skriftliga presentationer. En del studiebesök förekommer samt en 10- respektive 20 veckors förlagd apotekspraktik som är obligatorisk för yrkesexamen.
Masterprogram – avancerad nivå År 4-5 Möjlighet till fortsatta studier för att få en naturvetenskaplig masterexamen i farmaci. Apotekareprogrammet 300 högskolepoäng För mer detaljerad information om apotekareprogrammet, se sahlgrenska.gu.se/utbildning/ program/apotekare Examen Receptarieprogrammet ger två slutexamina, dels en receptarieexamen (yrkesexamen om180 hp), dels en naturvetenskaplig kandidatexamen (180 hp) i farmaci (Bachelor of Science). År 4-5 ger en Master of Science i farmaci. Apotekarprogrammet ger apotekarexamen (300 hp). Behörighet Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik D, Biologi B, Kemi B och Fysik A. (Områdesbehöriget 11) för Receptarieprogrammet. För Apotekarprogrammet krävs Matematik D, Biologi B, Kemi B och Fysik B. (Områdesbehörighet 13). Vill du veta mer? Receptarieprogrammet: Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning Apotekarprogrammet: 031-786 3047 apotekarprogrammet@ sahlgrenska.gu.se. sahlgrenska.gu.se/utbildning/ program/apotekare
naturvetenskapliga utbildningar– 53
Lärarprogrammet inom naturvetenskap Vill du vara med och utveckla framtidens nyckelpersoner och vardagshjältar? Är du redo att inspirera unga till ett naturvetenskapligt tänkande? Då ska du bli ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen! Med ditt engagemang som lärare kommer du att vara med och skapa morgondagens upptäckare.
Oavsett vilka yrken människor väljer har du som lärare en viktig roll. Det finns en stark efterfrågan på utbildade lärare inom naturvetenskap – särskilt för årskurs 7-9. Att ha duktiga utbildade lärare inom naturvetenskap är avgörande om Sverige ska kunna stå sig i konkurrensen med andra länder. Är du en av dem? ämnesLärararprogrammet 270-300 hp
Rollen som ämneslärare förutsätter ett starkt intresse för de ämnen man undervisar i. Som ämneslärare inom naturvetenskap undervisar du i tre ämnen på grundskolans årskurs 7-9, eller i två ämnen på gymnasieskolan. Utbildningen består av tre delar: en utbildningsvetenskaplig kärna där du får en generell kompetens för ditt blivande yrke, studier i valda ämnesområden och verksamhetsförlagd utbildning, där du får praktisera dina förvärvade kunskaper på en skola. Genom att varva den forskningsanknutna teoretiska delen med den mer praktiska verklighetsförankrade delen får du de verktyg
som du behöver för att bli en engagerad och kunnig lärare. Att arbeta som lärare handlar allt mer om att lära barn och ungdomar att själva sovra, bearbeta, och tolka information. Lärarprogrammet med inriktning mot naturvetenskap ger dig en god grund för att kunna lära ut ett mer källkritiskt förhållande till information, samt förstås också kunskaper i naturvetenskapliga ämnesområden och färdigheter i att lära ut.
Ämneslärarprogrammet 270/300 högskolepoäng Ämneslärare med inriktning mot årskurs 7-9 Utbildningen omfattar tre olika delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) • Ämnesstudier (180 högskolepoäng) • Verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan Utbildningen omfattar tre olika delar: • Utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng) • Ämnesstudier (210 högskolepoäng) • Verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng) Ämnesstudier Biologi Fysik Kemi Naturkunskap Geografi Matematik Examen Ämneslärarexamen Vill du veta mer? Vägledningscentrum för lärarutbildning 031-786 5517 studievagledning@lun.gu.se lun.gu.se
naturvetenskapliga utbildningar – 55
Naturvetenskapligt basår Vill du läsa naturvetenskap på universitetet men saknar rätt behörighet? Läs naturvetenskapligt basår!
hÖgsKoLans Basår
eFter UtBiLdningen
Högskolans basår är framtaget för att ge kunskaper inom ämnesområdena matematik, biologi, fysik och kemi som motsvarar de kunskaper som krävs för fortsatta studier inom naturvetenskap. Därefter har du samma behörighet som de som gått det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Efter godkänt resultat från vårt basår med naturvetenskaplig inriktning får du dessutom platsgaranti till något av de naturvetenskapliga programmen vid Göteborgs universitet. Basåret innebär ett års heltidsstudier i fyra ämnen:
När du har godkänt resultat från basåret är du behörig att läsa vidare vid naturvetenskapliga utbildningar. Du kan inte räkna in högskolepoängen från basåret i din universitetsexamen. Däremot är du garanterad en studieplats vid någon av utbildningarna inom det naturvetenskapliga utbildningsområdet vid Göteborgs universitet.
• Matematik (ger behörighet motsvarande gymnasiet matematik E) • Fysik (ger behörighet motsvarande gymnasiets fysik B) • Kemi (ger behörighet motsvarande gymnasiets kemi B) • Biologi (ger behörighet motsvarande gymnasiets biologi B)
Undervisningen
Utbildningen är upplagd efter samma principer som de flesta andra universitetsutbildningar. Undervisningen består av föreläsningar, laborationer och seminarieövningar. Under första terminen läser du matematik och fysik parallellt, medan du under andra terminen först läser kemi och därefter biologi. Observera att det ingår en hel del obligatoriska moment i kurserna. FÖrKUnsKapsKrav
Förutom grundläggande behörighet krävs matematik C.
Vill du veta mer? Studentcentrum för naturvetenskap 031-786 9858 studentcentrum@science.gu.se science.gu.se/utbildning
naturvetenskapliga utbildningar – 57
Tips och råd för dig som vill studera Att välja högskoleutbildning är ett stort steg i livet. För vissa är valet självklart, medan andra funderar länge och kanske väljer om flera gånger. Oavsett vilket som stämmer in på dig, så kan följande information vara bra att ha inför ditt framtida val. Lycka till! program eLLer KUrs?
Ett utbildningsprogram består av en rad olika kurser, valda för att du ska få en heltäckande och relevant utbildning som fyller arbetsmarknadens behov. Som programstudent har du ändå möjlighet att göra ett antal aktiva val, beroende på vilket program du läser. Istället för att läsa ett program kan du välja att kombinera olika fristående kurser, och på så sätt utforma din egen utbildning. Det kräver lite mer planering, så kontakta i så fall en studievägledare för att få mer information om vad som krävs för att du ska kunna ta ut en examen.
kandidatexamen, kan du välja att gå ut i arbetslivet. Du har fått en god grund att stå på, men i många fall kräver arbetsgivare att du har en djupare, mer specialiserad utbildning. En sådan får du genom att läsa ett masterprogram. Våra masterprogram är tvååriga (120 hp) och ger dig en masterexamen (Master of Science). Undervisningen sker på engelska och du läser tillsammans med utländska studenter från hela världen. Efter fem års studier har du fått en heltäckande utbildning som möter arbetsgivarnas krav. Därefter kan du söka dig till det privata näringslivet, till den offentliga sektorn eller kanske starta eget.
Initiativet till kurserna har kommit från arbetsgivare som anser att dessa kunskaper saknas hos dagens utexaminerade studenter. Du som påbörjar en utbildning hos oss till hösten får därmed en unik spetskompetens utöver din ämneskunskap, som gör dig attraktiv bland arbetsgivare.
STUDIEVÄGLEDNING
Ansökan till program och kurser vid Göteborgs universitet sker via webbportalen antagning.se. Mer information finns på www.science.gu.se/utbildning.
Sista ansökningsdag:
15 APRIL 15 OKT
Höstterminen 2012
!
Ute i sista minuten?
Missar du sista ansökningsdag kan du göra en sen anmälan via antagning.se till de flesta program. Läs mer om hur du går till väga på www.antagning.se.
Vårterminen 2013
Vill du veta mer om vilka valmöjligheter som finns ska du kontakta Studentcentrum för naturvetenskap. Här finns studievägledare som vet allt om hur det är att läsa naturvetenskap och
tre eLLer Fem år?
gemensamma KUrser
vilka val du kan göra utifrån dina egna
Vi erbjuder treåriga kandidatprogram, det vill säga utbildningsprogram om 180 hp som ger en kandidatexamen. Programmen kräver vanligtvis inte någon tidigare högskoleutbildning, utan du är behörig att söka till dessa direkt efter gymnasiet. Behörighetskraven för varje enskilt program varierar, så kolla noga vad som gäller. När du tagit din
Från och med höstterminen 2012 kommer våra utbildningsprogram på kandidatnivå att ha motsvarande en halv termin med kurser inom ämnesområdena statistik och vetenskapsteori. Dessutom kommer kommunikation att finnas med som ämne i alla program, antingen som enskild kurs eller som en del i flera kurser.
intressen och framtidsdrömmar.
58– naturvetenskapliga utbildningar
SÅ HÄR ANSÖKER DU
Telefon:
Vill du läsa en masterutbildning?
• Atmosfärsvetenskap
• Marina vetenskaper
• Biologi
• Matematiska vetenskaper
vid Göteborgs universitet eller vid något annat
• Ekotoxikologi
• Materialfysik och biologisk fysik
lärosäte, kan du söka ett av våra master-
• Fysik
• Miljö- och hälsoskydd (på svenska)
program. De är internationella och vänder sig
• Fysisk oceanografi
• Miljövetenskap med naturvetenskaplig
När du tagit din kandidatexamen, antingen
även till utländska studenter.
031- 786 9858
• Geografi
inriktning
E-post:
Programmen förändras inför hösten 2012.
• Geovetenskap
• Molekylärbiologi
studentcentrum@science.gu.se
För aktuell information om vilka program som
• Kemi
• Organisk kemi och läkemedelskemi
ges 2012, se science.gu.se/master
• Komplexa adaptiva system
• Systembiologi
Besöksadress: Geovetarcentrum, Ängemarken 6,
• Kulturvård
Göteborg
naturvetenskapliga utbildningar – 59
Göteborgs universitet ligger mitt i de centrala delarna av staden. När du studerar hos oss har du tillgång till allt en storstad har att erbjuda. Här ser du på vilka platser vi finns.
Göteborgs universitet Naturvetenskapliga utbildningar Sevärdheter
Sluta aldrig fr책ga.
För dig som vill veta nästan allting
s. 4
Matematik
s. 28
Havet studeras bäst vid havet
s. 7
Kemi
s. 30
Välkommen till din nya favoritstad
s. 8
Biologi
s. 34
Född till kemist?
s. 10
Geovetenskap
s. 38
Nanoforskning i världsklass
s. 12
Geografi
s. 40
Milda vintrar bättre för miljön
s. 14
Kulturvård
s. 44
Tidigare studenter berättar om vad som hände sen
s. 16
Miljövetenskap
s. 50
Hållbar hudvård
s. 18
Farmaci
s. 52
Investera i din framtid
s. 20
Lärarprogrammet inom naturvetenskap
s. 54
Marin vetenskap
s. 22
Naturvetenskapligt basår
s. 56
Fysik
s. 24
Tips och råd för dig som vill studera
s. 58
Naturvetenskapliga fakulteten, Box 460, 405 30 Göteborg. www.science.gu.se