Otto maj 2012

Dags för fotbolls-EM: Fysik vs bollkänsla

»Det är inte så att jag bara ägnar mig åt

astronomi på kontorstid mellan åtta och fem«

Otto

Marie Rådbo som fått pris för sina populärvetenskapliga insatser

MAJ 2012

Magasin för dig som läst naturvetenskap vid Göteborgs universitet

NANOTEKNIK: REVOLUTION ELLER RISK? Caroline Jonsson studerar nanopartiklars effekter på miljö och hälsa

DEKANUS INLEDER

Otto

Nio år till ända

Otto är ett magasin för alla som läst en naturvetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet och andra som är intresserade av Naturvetenskapliga fakultetens verksamhet.

Mycket har hänt under det senaste året, så jag kan bara sammanfatta några av de viktigaste händelserna.

Redaktör Camilla Persson 031-786 9869 camilla.persson@science.gu.se

Redaktion Karin Allander Carina Eliasson Robert Karlsson Tanja Thompson

Ansvarig utgivare Ann-Christin Thor

Grafisk form och layout Camilla Persson & Erika Hoff

Omslag Caroline Jonsson Foto: Malin Arnesson

Adress Fakultetskansliet för naturvetenskap Göteborgs universitet Box 460 405 30 Göteborg

Upplaga 3 500 exemplar

Tryck Elanders tryckeri

FAKULTETEN HAR SETT över

sin interna organisation, som ett led i arbetet att stärka vår konkurrenskraft genom kraftsamling i större ämnesområden. Två nya stora institutioner bildades vid årsskiftet: Institutionen för kemi och molekylärbiologi, som bildats från Kemi samt Cell- och molekylärbiologi; och Institutionen för biologi och miljövetenskap, som bildats från Marin ekologi, Växt- och miljövetenskaper samt Zoologi. Däremot blev det ingen ny institutionsbildning inom geovetenskap/miljövetenskap. I stället har en arbetsgrupp fått i uppdrag att föreslå former för en institutionsövergripande samordning som kan stärka vår verksamhet inom ämnesområdet. PÅ VÅRT NYA kandidatprogram

i marina vetenskaper arbetar vi utifrån ett nytt arbetssätt, där studenterna läser tillsammans under de första två åren. Kurserna är integrerade mellan de olika ämnesområdena och är specifika för programmet. Den första studentgruppen, som snart klarat av programmets första år, har varit positiv till upplägget. Själv ingår jag i lärarlaget och tycker att det är ett spännande initiativ! JÄMSTÄLLDHETEN INOM fakulteten

har blivit utsatt för en vetenskaplig granskning under 2011, där ett hundratal av fakultetens anställda intervjuats av två forskare. Projektet ger en tydlig bild av den forskarnorm som ”sitter i väggarna”; en ensamstående person som bor i en liten lägenhet, saknar störande fritidsintressen, och är beredd att arbeta långt över 40 timmar i veckan. Resultaten väcker alltså grundläggande värderingsfrågor som sträcker sig långt utanför traditionellt jämställdhetsarbete. Rapporten har väckt en del intresse i media, och uppföljningsarbetet kommer att utgöra en spännande utmaning. DET HÄR ÄR SISTA gången

som jag skriver inledningen till Otto. Redan vid halvårsskiftet avslutar jag mitt uppdrag som dekanus efter nio spännande och händelserika år. Jag vill samtidigt ta tillfället i akt att framföra ett tack till er alumner för ert fortsatta engagemang i fakultetens verksamhet.

David turner, dekanus 2

OTTO MAJ 2012

INNEHÅLL 25

CALLE BERGIL LEVER SOM HAN LÄR

Han är naturvårdaren som sett 265 fågelarter och föredrar kajaken framför bilen.

Utbildning och karriär

Forskning

Möt våra alumner

ANNA SAID LÅTER ÖDET BESTÄMMA

Ett litet mejl vid rätt tillfälle gjorde att masterstudenten hamnade i Australien.

Forskning

Populärvetenskap

För dig som är alumn

FORSKNING BLAND PINGVINER

Christian Stranne är oceanografen som följt med koreanska isbrytaren Araon till Antarktis.

SPECIAL

Fotbolls-EM

OTTO MAJ 2012

UTBILDNING

Löser samhällsproblem med hjälp av matematik Hur många vindkraftverk behövs och hur ska de placeras om man vill få ut mesta möjliga energi till minsta möjliga kostnad? En relevant frågeställning i dagens samhälle, som det finns personer som funderar över just i detta nu. Inte minst studenterna på matematikkursen Tillämpad optimering.

illämpad optimering är en matematikkurs på avancerad nivå, men som läses av alla möjliga studenter. På kursen blandas studenter från Göteborgs universitet med Chalmersstudenter och doktorander från de båda lärosätena, alla med ett gemensamt intresse för optimering. Under föreläsningarna får studenterna ta del av teoretiska moment, medan gruppövningarna tränar deras förmåga att själva lösa optimeringsproblem. – Skillnaden mellan denna och många andra kurser är att studenterna tvingas plugga redan från början, och göra projekt under hela kursens gång. De har inte heller någon traditionell tenta utan examineras på sina projekt, säger Ann-Brith Strömberg, som är kursansvarig.

I ett av projekten får studenterna en färdig matematisk modell att lösa; en förenklad version av den modell som forskarna använder sig av för att modellera världens energisystem. Om man ökar koldioxidskatten, hur kommer världen då att reagera? Hur påverkar det olika användningsområden, som fordon, uppvärmning och fabriker? Syftet är att se vilken matematik som ligger till grund för modellerna. – Men resultaten som studenterna får ut är inte sanna, eftersom det handlar om en förenklad modell. Det skulle bli alldeles för tungt att lösa riktiga modeller, säger AnnBrith Strömberg. I KURSENS SISTA PROJEKT får

studenterna välja mellan tre olika optimeringsproblem. Det ena handlar om lagring och raffinering av socker. Är det mest effektivt att bygga egna fabriker, eller inte? Hur bör distributionen gå till? Studenterna får själva bygga modellen och försöka lösa problemet. Anna Frost och Annika Johansson tror att optimering kan bli en stor del i deras framtida arbetsliv, även om de har lite olika framtidsplaner. Medan Anna Frost har planer på att inrikta sig emot energisystem i framtiden, vill Annika Johansson gärna hålla på med miljö och hållbar utveckling. – Jag vill rädda världen! säger Annika Johansson.

OTTO MAJ 2012

Ett annat är det klassiska ”handelsresandeproblemet”. En handelsresande ska besöka ett antal städer. I vilken ordning ska han/ hon göra det för att det ska gå så snabbt som möjligt, eller så billigt som möjligt? – Det är ett lätt problem att beskriva, men svårt att lösa, säger Ann-Brith Strömberg. DET TREDJE PROBLEMET gäller

investering i vindkraftverk. Hur mycket kraft kan man få ut beroende på hur det blåser? Lönar det sig att sätta upp en hel park eller är det bättre att glesa ut dem? Annika Johansson och Anna Frost är två studenter som valt just vindkraftsproblemet. – Vi fick skriva om vår målfunktion två gånger innan vi blev nöjda. Första gången fick vi ut alldeles för mycket energi, och den andra gången fick vi konstig placering på vindkraftverken. Men nu är vi nöjda, säger Annika Johansson och berättar att vindkraftverken enligt deras andra beräkning skulle placeras i en klump, vilket inte verkade logiskt. Att de just använder sig av faktiska problem och själva kan inse när någonting blivit väldigt fel, tycker de är en stor fördel i kursen. – Det är skönt att hela kursen är tillämpad, och vi har fått väldigt roliga uppgifter att jobba med – sådana som vi skulle kunna tänkas arbeta med i framtiden, säger Anna Frost. SYFTET MED KURSEN är

inte att studenterna ska få fram användbara resultat, utan att de ska få en kännedom om matematiken bakom modellerna. – Ett optimeringsproblem kanske tar 100 000 år att lösa, fast du behöver lösningen nästa vecka. Målet är att studenterna ska känna igen modeller i de problem som behöver lösas, kunna veta hur man angriper problemen och hur svårt det kan tänkas bli, samt veta hur man kan förenkla modellerna så att de går att lösa inom rimlig tid, säger Ann-Brith Strömberg.

FÖRETAG MÖTTE FRAMTIDENS ENTREPRENÖRER i SCIENCE 3D Vad kan förbrukade betongslipers användas till? Det var en av frågorna till studenterna som deltog i årets Science 3D som ägde rum i mitten av april. Studenterna fick 72 timmar på sig att lösa problem som olika företag presenterade. Till sin hjälp hade de doktorander och forskare. Målet var att knyta samman studenter, företag och forskare i naturvetenskaplig problemlösning. Ett företag som deltog var Infranord, som arbetar med drift, underhåll och nybyggande av järnvägar. De ville ha hjälp att hitta miljövänliga och ekonomiskt gångbara användningsområden för uttjänta betongslipers, alltså den balk rälsen vilar på. Saab AB:s uppdrag till studenterna var att hitta förbättrade beräkningsmodeller för hur ballistiska robotar och missiler rör sig i luften. På så sätt kan man bättre beräkna varifrån vapen avfyras och vart de slår ner.

PRIS TILL UNGA FORSKARE Två gymnasister från Göteborg vann priser vid riksfinalen i projektutställningen Unga Forskare. 19-åriga Kei Landin vann hela tre priser för sitt projekt om japanska jätteostron. Juryn ansåg att han visade ”gedigna kunskaper och stort engagemang i en ekologiskt relevant frågeställning av global betydelse.” Hans bidrag kommer att ställas ut på Intel International Science and Engineering Fair, världens största utställning för naturvetenskapliga och tekniska projekt. Kei Landin deltog också i 2011 års Summer Science Camp, en sommarforskarskola för gymnasieelever som arrangeras av Naturvetenskapliga fakulteten. Målet är att öka intresset för naturvetenskap och stimulera till utbildning på forskarnivå.

TEXT&FOTO CAMILLA PERSSON

OTTO MAJ 2012

ASTRONOM FÅR PRIS Hon har varit uppskattad astronom under flera decennier; föreläst och författat böcker. I maj mottog Marie Rådbo 100 000 kronor för kunskapsspridning av Ångpanneföreningens forskningsstiftelse.

ngagemanget är inte att ta miste på. Marie Rådbo, universitetslektor i fysik, lever med astronomin även när hon inte jobbar. – Det är inte så att jag bara ägnar mig åt astronomi på kontorstid mellan åtta och fem, utan intresset finns alltid där, säger Marie Rådbo. HON ÄR UPPVÄXT på

landet med möjligheter att studera stjärnhimmeln under klara nätter utan störande ljus. – Men trots att jag hade en gnistrande stjärnhimmel ovanför mig såg jag den inte. Det var aldrig någon som visade den för mig. Och jag tänker ibland att jag kunde missat allt detta, men vilken tur att jag inte gjorde det, säger Marie Rådbo.

Det är en av förklaringarna till varför hon har ägnat en stor del av sin livsgärning åt att popularisera astronomi och naturvetenskap, samtidigt som hon ville dela med sig av naturvetenskapens karaktär och betydelse för människan. ATT ÄGNA SIG ÅT samverkansuppgiften

var efter en tid ett medvetet val. – I början funderade jag inte på det. Jag bara kastade mig in i populärvetenskapen. Men efter ett tag insåg jag ju att jag måste ta ställning. Jag kom fram till att jag ville fortsätta med att kommunicera med allmänheten. Jag tyckte det var både spännande och viktigt, och det tycker jag fortfarande. Men självklart förstod jag att man inte kan göra akademisk karriär genom att åka ut till skolor och prata med barn. Trots det har jag aldrig ångrat mitt val. SEDAN MÅNGA ÅR tillbaka

vänder sig Marie Rådbo även till vuxna. – Det är egentligen ingen större skillnad på barn och pensionärer för intresset är detsamma. Men jag vill påverka attityderna och göra skillnad oberoende av ålder. Samtidigt som det är givet att pensionärer påverkar sina barnbarn. Ytterligare ett sätt att nå ut till barn är via lärare och jag har alltid engagerat mig i både utbildning och fortbildning av lärare. I början arbetade Marie Rådbo ensam med att kommunicera vetenskap och därför var det viktigt med stöd från andra. – Då betydde stödet från min förste chef Curt Roslund, och likaså stödet från min andre chef Björn Jonson, oerhört mycket. Och när det gäller priset jag fått nu är det min arbetsplats – Göteborgs universitet – som nominerat mig. Det känner jag mig mycket hedrad över. TEXT CARINA ELIASSON, FOTO GÖRAN OLOFSSON

OTTO MAJ 2012

Stort intresse för

KLIMATstudier

Från och med hösten 2011 erbjuder Göteborgs universitet en unik klimatutbildning, där studenterna bland annat gör en exkursion till Kina. Intresset från studenterna har varit stort.

liet. Studenterna lär sig otroligt mycket under det här året när de ser klimatförändringarna med egna ögon, säger professor Hans Linderholm vid Institutionen för geovetenskaper, som är ansvarig för programmet.

eaktionerna från omvärlden har också varit positiva. World Metrological Organization har exempelvis uttalat att den nya inriktningen är ett utomordentligt sätt att specialisera klimatutbildningen och att det idag inte finns någon motsvarighet i världen.

DET ÄR UNIVERSITETETS samarbete

UNDER UTBILDNINGEN tillbringar

studenterna två veckor i norra Lappland, bland annat på en forskningsstation i Kebnekaise, där de studerar subarktiskt klimat och ekologi. De gör också en exkursion till Spanien där de tittar på en miljö med torrt klimat och stort befolkningstryck. Dessutom får studenterna möjlighet att göra fältarbete och intervjustudier i Kina. Genom att fokusera på en utvald kommun i Västra Götaland och en utvald region eller del av en region i Kina studerar de hur klimatet har påverkat och kommer att påverka samhället i Sverige och Kina. – Till exempel kan de välja att jämföra Beijing och Göteborg eller Vara och inre Mongo-

med Beijing Normal University som gör exkursionen till Kina möjlig. Exkursionen planeras helt och hållet av Beijing Normal University. Kinesiska studenter deltar också i exkursionen tillsammans med studenterna från Göteborg. – Det är en intressant och lärorik upplevelse när en busslast med 40 västerlänningar stannar till på den kinesiska landsbyggden och frågar om de får intervjua lantbrukare som kanske aldrig tidigare har träffat en västerlänning. TEXT TANJA THOMPSON, FOTO JESPER BJÖRKLUND

KLIMATUTBILDNING Klimatutbildningen är en inriktning inom det geovetenskapliga kandidatprogrammet (180 hp), med start andra året.

OTTO MAJ 2012

KARRIÄR

MED SINNE FÖR PROBLEMLÖSNING Att koka glass tillsammans med lågstadieelever är en tung merit i ditt CV. I alla fall om du frågar Gustav Sonne. Förra året disputerade han i fysik och i dag arbetar han som managementkonsult i Stockholm.

ad väger tyngst när du söker jobb, en doktorsexamen eller att ha kokat glass med lågstadieelever? Kanske är svaret att båda väger tungt. Det tycker i alla fall Gustav Sonne. – Att förklara fysik på ett sätt som barn förstår är en utmaning. I grunden visar det att du behärskar något viktigt, nämligen att anpassa information efter målgruppen, säger han. UNDER SIN DOKTORANDTID undervisade

han inte bara studenter på det naturvetenskapliga basåret. Han träffade också runt tusen lågstadieelever på inspirationsdagar som arrangeras av Institutionen för fysik. – Vi gjorde allt från att dansa som vattenmolekyler, till att koka glass med flytande kväve. Det tyckte eleverna var väldigt häftigt, säger han. Även som forskare var Gustav Sonnes mål att vara pedagogisk. I sin avhandling lade han stor vikt vid att förklara saker så enkelt som möjligt, trots ett komplicerat ämne. – Målet var att pappa skulle förstå. Vad är poängen med att skriva en avhandling, om bara några få insatta experter kan läsa? Jag tror det är en vanlig brist när forskare presenterar sina resultat, man har inte tänkt på målgruppen och vilka förkunskaper de har, säger han. Hans pedagogiska ansträngning belönades. I februari vann han pris för bästa avhandling

vid Naturvetenskapliga fakulteten. Trots det har han lagt sin akademiska karriär på hyllan. – Jag kände att det var dags för en ny utmaning. SEDAN SEPTEMBER förra

året arbetar han som managementkonsult på ett företag i Stockholms innerstad. Där gör han utredningar åt olika företag, allt ifrån mindre bolag till stora globala koncerner. Han har stor nytta av sin förmåga att lösa problem och analysera data. – Vissa företag kan nog dra sig för att anställa disputerade, de tror att man bara vill arbeta med sitt forskningsområde. Det gäller att sälja in sig själv på rätt sätt, säger han. Som doktorand har man många erfarenheter som är värdefulla i näringslivet, menar han. Allt ifrån att undervisa och göra presentationer på konferenser, till att driva projekt och försvara sina resultat. Själv läste han tre olika kurser i ledarskap vid Göteborgs universitet och Chalmers under sin tid som doktorand och satt även i lärarförslagsnämnden och doktorandrådet. – Det är något jag vill uppmuntra fler doktorander till. Det finns så mycket mer än själva forskandet som du kan engagera dig i, som du har nytta av när du söker jobb. GUSTAV SONNES EGEN forskning

var inriktad på hur elektromekanik fungerar i nanoformat, kunskap som bland annat kan komOTTO MAJ 2012

Jag var mamman i lägenheten och såg till att det städades.

ma till användning i framtidens kvantdatorer. I studierna använde han sig av kolnanorör – en cylinderformad variant av grundämnet kol som upptäcktes i början av 90-talet. Rören är hårdare än diamant, lättare än bomull och har extremt god ledningsförmåga. Sammantaget har han lagt närmare tio år på att studera fysik. På frågan varför, kommer svaret snabbt. – För att fysik är roligt. Och för att jag ville förstå hur världen fungerar, säger han på sin melodiska dialekt som är en mix av skånska och göteborgska.

GUSTAV SONNE Ålder: 29 år Bor: Vasastan, Stockholm Yrke: Managementkonsult Utbildning: IB-gymnasiet i Helsingborg, (2001), master i matematisk fysik, Edinburgh University (2006), doktorsexamen i fysik, Göteborgs universitet (2011) Familj: Två syskon, flickvän som doktorerar inom biomedicin

OTTO MAJ 2012

Kanske grundades intresset för naturvetenskap vid köksbordet hemma i Landskrona. Hans pappa är maskiningenjör och hans mamma är läkare och forskare. De var uppmuntrande och intresserade och han sporrades att söka kunskap. Efter IB-gymnasiet i Helsingborg gjorde han sin grund- och masterutbildning i fysik på Edinburgh University i Skottland. Under studietiden delade han en sekelskifteslägenhet med fyra brittiska killar. – Det var heltäckningsmattor, enkelglas och hutlös hyra. Väldigt brittiskt. Jag var mamman i lägenheten och såg till att det städades. Vi hade väldigt roligt, det blev ofta pubbesök på vardagarna, minns han. FÖRSTA STÖRRE MOTGÅNGEN kom

2007 när han skrev på sin första vetenskapliga artikel som doktorand. I åtta månader tröskades

Tränar: Skidor och löpning. Har sprungit maraton i Edinburgh, samt Göteborgsvarvet och Lidingöloppet. Läser gärna: Om vetenskapliga rön, samt skönlitteratur. Haruki Murakami är en favorit. Aktuell: Vann pris för 2011 års bästa avhandling vid Naturvetenskapliga fakulteten.

GUSTAV SONNES TIPS TILL DOKTORANDER OCH DISPUTERADE SOM SÖKER JOBB Din forskning: Tänk igenom hur du ska presentera din forskning och lägg dig på en nivå så att mottagaren förstår, beroende på vilken typ av jobb du söker.

artikeln fram och tillbaka och refuserades gång på gång. – Jag fick snäsiga akademiska kommentarer som andades ”så här kan man inte bedriva forskning, den här idioten kan ju ingenting”. Ett tag minns jag att jag tänkte: nu skiter jag i det här, säger han. Men under 2008 lossnade det och de följande tre åren fick han sju vetenskapliga artiklar publicerade, varav två som första författare i den högt rankade tidskriften Physical Review Letters. TIDEN PÅ GÖTEBORGS universitet

skiljer sig rejält från hans tillvaro i dag. Tidigare satt han mest vid skrivbordet och räknade från åtta till fem, enligt egen utsago. Handledaren hade sitt kontor vägg i vägg, så undrade han något var det bara att fråga. Nu sitter han i arbetsgrupper på mellan tre och sex personer och får uppåt 40 mejl om dagen. Hans arbetsdagar slutar sällan innan åtta på kvällen, men det har han inget emot. – Jag trivs väldigt bra på mitt jobb och har inga planer alls på att återvända till akademin faktiskt. Men om jag gjorde en postdok skulle det nog vara utomlands. Det är alltid bra att vidga sina vyer, säger han.

Undervisning: Är inget nödvändigt ont, utan en stor tillgång. Att pedagogiskt kunna förklara problem för olika målgrupper är en stark merit i ditt CV. Eget ansvar: Som doktorand är du van att driva projekt, att utsättas för kritik och att försvara det du gör. Initiativförmåga, analytiskt tänkande och problemlösning är några områden du kan trycka på. Ditt nätverk: Som doktorand träffar du ofta människor från olika delar av världen och får goda kunskaper i engelska. Ta vara på det och utnyttja konferenser till att knyta kontakter. Ta hjälp: Låt en lämplig person titta på ditt CV och förbered dig noga inför intervjuer. Läs in dig på företaget och hur deras kravprofil ser ut. Du som har tagit examen de senaste två åren och vill ha hjälp med jobbsökande kan vända dig till karriärcentrum vid Göteborgs universitet.

TEXT: KARIN ALLANDER FOTO: SARA MORITZ

OTTO MAJ 2012

HAN FÅR DET BÄSTA Att vara doktorand vid två universitet har många fördelar tycker Hannes Hultgren, doktorand inom atomfysik som disputerar i augusti. Han blir en av de första i Sverige att få en så kallad joint degree.

n medeltida stad med närhet till både skidåkning och vindistrikt, som dessutom har flest soltimmar i Tyskland. Efter att ha besökt flera universitet i Europa föll Hannes Hultgrens val på Freiburg. Våren 2009 inledde han sina forskarstudier vid Albert-Ludwigs-Universität Freiburg och ett drygt år senare blev han även antagen som doktorand vid Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Dämed blir han en av de första i Sverige att få en joint degree på forskarnivå, alltså en gemensam doktorsexamen vid två universitet. Hannes Hultgren ser bara fördelar med att ha två anställningar. – Dels får du två handledare med olika styrkor, dels är omväxlingen rolig. När du väntar på något kan du fortsätta med experiment i Sverige, och omvänt. Det gör att man utnyttjar tiden bättre, säger han. TROTS ATT LÄNDERNA ligger

nära varandra, upplever han att kulturen vid universiteten skiljer sig åt. I Tyskland är forskargrupperna betydligt större, men också mer hierarkiska. – Avståndet till professorerna är större. En doktorandanställning där betraktas inte som en utbildning på samma sätt. Känslan blir mer att gå till ett jobb. Samtidigt är det positivt att det finns så många doktorander. Det finns många att diskutera idéer med och det tror jag är viktigt. Bra forskning bygger på samarbete. JUST NU SKRIVER Hannes

Hultgren på två vetenskapliga artiklar. I båda fallen har man joniserat joner och atomer med hjälp av laserljus. I Freiburg har forskargruppen undersökt dynamiken hos atomer med hjälp av laserpulser som är 100 femtosekunder långa, vilket är kortare tid än det tar ljuset att färdas över ett mänskligt hårstrå. Det gör att en elektron slås loss och atomen sätts i svängning, ett skeende man även filmat.

OTTO MAJ 2012

AV TVÅ VÄRLDAR – Vi är de första som har lyckats filma elektronernas rörelser i kolatomer. Det är svårt att visualisera kvantmekaniska skeenden och vi har tagit fram en metod som är tydlig, utan behov av avancerad dataanalys. Att filma och styra kemiska reaktioner på atomnivå är den heliga graalen. Det öppnar oändliga möjligheter, men är samtidigt oändligt svårt, säger han. I FORSKNINGSLABBET I GÖTEBORG har

man i stället skjutit laser med en väldigt bestämd våglängd, alltså energi hos de enskilda fotonerna, och tittat på interaktionen mellan två elektroner när jonen faller sönder. På så sätt undersöker man strukturen hos atomer och joner. – Det handlar om grundforskning, alltså nyfikenheten att förstå naturen. En ökad förståelse för hur elektroner interagerar kan på sikt tillämpas inom andra forskningsfält, till exempel i utvecklingen av kvantdatorer, säger Hannes Hultgren. Att han ville forska har han vetat sedan gymnasiet. Inspirationen kom delvis hemifrån – båda hans föräldrar har gjort karriär inom akademin – men också av att han drivs av en stark nyfikenhet. – Jag tillhörde dem som trivdes väldigt bra i skolan. Jag fick med mig hemifrån att om man ställer frågor, så får man också svar. Det är en fantastisk känsla när man ansträngt sig och plötsligt förstår någonting. Det är en av de största behållningarna med att forska. TEXT KARIN ALLANDER FOTO KARIN ALLANDER, HANNES HULTGREN & CARINA ELMÄNG

HANNES HULTGREN Ålder: 29 år Bor: Göteborg och Freiburg Yrke: Doktorand vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet och Physikalisches Institut, vid Albert-Ludwigs-Universität Freiburg. Aktuell: Disputerar i slutet av augusti med avhandlingen ”Dynamics and Structure of Anions and Atoms”.

OTTO MAJ 2012

FORSKNING

De forskar kring effekter av

NANOPARTIKLAR Nanoteknologin är en bransch som fullkomligen har exploderat de senaste åren, men vad vet vi egentligen om riskerna med användandet av nanopartiklar?

r 2009 bildades forskningsmiljön Nanosphere för att undersöka vilka eventuella effekter nanopartiklar kan ha på miljö och hälsa. – Vi säger inte att de nödvändigtvis är farliga – vi säger att vi i nuläget inte vet om de är farliga eller inte, säger Caroline Jonsson, forskare vid Göteborgs universitet och verksam i Nanosphere. I början av år 2000 håller USA:s dåvarande president Bill Clinton ett tal där han pratar om nanoteknologin som den andra industriella revolutionen. I sin budget avsätter han 500 miljoner dollar i projektet New Nanotechnological Initiative. Under åren som följer fortsätter Clintons efterträdare George W Bush att avsätta stora summor pengar till nanoteknologiska satsningar i USA. I DAG HAR användningen

av nanopartiklar bland annat lett till att det går att köpa målarfärg som är smutsavvisande, det finns strumpor som inte luktar eftersom de behandlats med nanopartiklar, och textilier som är vattenavvisande – vätskan lägger sig som droppar på ytan. Men samtidigt som utvecklingen av produkter har tagit fart så ligger forskningen kring effekterna av nanopartiklar på vår hälsa och på naturen efter. Frustrerande, tycker Caroline Jonsson. – Det är ofta marknadsintressena som styr. Det finns till exempel mediciner som innehål-

ler nanopartiklar där partikeln används för att transportera en verkande molekyl rätt inne i kroppen. Fördelen är att det minskar den mängd medicin man behöver använda, men var tar partikeln vägen efter att den har använts? 2009 FÅR Martin

Hassellöv vid dåvarande Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet 25 miljoner kronor i forskningsanslag från Formas för att driva den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Nanosphere under fem år. Caroline Jonsson, som vid tillfälllet forskar i USA, får då en plats som postdok i Nanosphere. I dag arbetar hon som forskarassistent i nära samarbete med Nanosphere. – Nanosphere består av forskare från tre fakulteter vid Göteborgs universitet och tre institutioner vid Chalmers. Syftet är att få till stånd bättre riskbedömningar om nanopartiklars påverkan, säger Caroline Jonsson. FORSKARNA SKILJER på

naturliga och tillverkade nanopartiklar. De naturliga bildas till exempel i vulkanutbrott och vid skogsbränder. De partiklarna har naturen anpassat sig till. Det är de konstgjorda, syntetiserade, partiklarna som är problemet. – Vi är oroliga för att de på ett eller annat sätt når naturen och vad effekterna av det blir. Nanopartiklar är väldigt reaktiva med sin omgivning, och de kan dessutom ändra OTTO MAJ 2012

Effekterna av att använda nanopartiklar kan komma att dröja.

sig dynamiskt bland annat beroende på hur vattenmiljöer förändrar sig. En nanopartikel som kommer ut i en bäck eller å beter sig på ett visst sätt, men om partikeln når en sjö kan den komma att bete sig på ett annat sätt. FORSKARMILJÖN Nanosphere

är uppbyggt som en kedja där olika grupper kommer in i olika skeden av arbetet med nanopartiklarna. I ett tidigt stadie i kedjan handlar det om att framställa partiklarna. Därefter studeras deras form och utseenden, och sedan görs olika tester på dem. Caroline Jonsson ingår i forskningsgruppen miljönanokemi på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Hon arbetar med att ta fram experimentella data som kan användas i modeller som beskriver hur nanopartiklar sprids. – Effekterna av att använda nanopartiklar kan komma att dröja. I dag vet vi inte om det är farligt, och vi säger inte att det är det – men man kanske ska lugna sig med utvecklingen tills vi vet om det är farligt eller inte. Människan fungerar ju ofta så. Vi utvecklar och använder saker utan att veta fullt ut vad de har för påverkan på hälsan och naturen. Ett historiskt exempel på det är insektsbekämpningsmedlet DDT. CAROLINE JONSSON berättar

hur hon för en tid sedan kontaktade Naturvårdsverket för att fråga vad de har för regleringar för nanopartiklar. Svaret blev att de inte har en aning om vad de ska sätta för regleringar, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning tillgänglig. Helt mörkt är det dock inte. I mars i år skrev miljöminister Lena Ek en debatt16

OTTO MAJ 2012

artikel om behovet av ytterligare forskning, och i USA är forskningen om riskerna med nanopartiklar stor. – Olika grupper av partiklar måste studeras var för sig, och det kommer att ta tid. Men det är ett spännande och relevant område att forska om. TEXT ROBERT KARLSSON, FOTO MALIN ARNESSON

NANOPARTIKLAR OCH NANOSPHERE Begreppet nanopartikel är ett mått på hur stor partikeln är. Definitionen är att minst en dimension av partikeln ska vara mindre än 100 nanometer. Om man tar ett vanligt hårstrå och delar det 80 000 gånger kommer man ner till nanopartikelnivå. Olika typer av nanopartiklar: Metaller – som guld och silver. Används bland annat inom medicin och för att göra antibakteriella kläder. Metalloxid – till exempel titandioxid. Används bland annat i solskyddskräm. Hälsoriskerna är okända. Kolnanorör – rör gjorda av grafen, (en skiva) ett lager av kol som är en atom tjockt. Grafen är 200 gånger starkare än stål och har mycket god elektrisk ledningsförmåga. Nanosphere är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö som bildades 2009, och som har forskningsanslag till och med 2014. Koordinatorer för Nanosphere är Martin Hassellöv, Göteborgs universitet, och Sofia Svedhem, Chalmers. Inom Göteborgs universitet medverkar forskare från naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt Sahlgrenska akademin. Dessutom medverkar forskare från tre institutioner på Chalmers. Mer information hittar du på www.nanosphere.gu.se.

AKTUELLT

MINSKAD ARTRIKEDOM VÄRRE ÄN MAN TROTT En utarmning av den biologiska mångfalden kan få lika allvarliga konsekvenser som klimatförändringar och föroreningar. Det visas i en ny studie som har publicerats i tidskriften Nature. Studien är det första översiktliga försöket att jämföra effekten av artförluster med förväntade effekter av andra miljöförändringar som orsakas av människan. Resultaten understryker betydelsen av att skydda och bevara den biologiska mångfalden både lokalt, nationellt och internationellt, anser forskarna.

Studie av giraffer ger ledtrådar om blodtryck Var femte människa i i-länderna har högt blodtryck, men vi vet relativt lite om de bakomliggande orsakerna. En studie på giraffer kan ge nya ledtrådar. Giraffens blodtryck är nästan dubbelt så högt som hos människor, utan att de drabbas av följdsjukdomar. Huvudet sitter ofta över två meter ovanför hjärtat och när giraffen dricker sänks huvudet nästan fem meter. I studien vill forskarna ta reda på hur giraffen undviker att få skador när trycket ökar, eller svimma när trycket plötsligt minskar. Zoofysiologerna Michael Axelsson och Erik Sandblom vid Göteborgs universitet är två av dem som deltar i studien. Läs mer på bloggen: biologg.wordpress.com

Proteinet metastasin har en nyckelfunktion i spridningen av cancer. Forskare på Institutionen för kemi och molekylärbiologi har för första gången lyckats att få detaljerad information om hur proteinet verkar vid spridningen av tumörceller. Med hjälp av röntgenkristallografi har forskarna lyckats skapa en ögonblicksbild av hur metastasin binder till ett så kallat motorprotein, som fungerar som en gaspedal i spridningen. Studien öppnar för nya läkemedel som stoppar tumörspridning och har publicerats i tidskriften PNAS.

Foto: fotoakuten.se

NY FORSKNING KAN HINDRA SPRIDNING AV TUMÖRCELLER

Gråsälar tar lika mycket fisk som yrkesfisket Gråsälarna i Östersjön konkurrerar med yrkesfiskarna om fisken, visar ny forskning från Göteborgs universitet. Sälarna äter lokalt ungefär lika mycket torsk, sik, lax, öring och ål som yrkesfiskarna fångar. Till stor del livnär sig den växande stammen av gråsäl i Östersjön på samma arter och storlekar av fisk som yrkesfiskarna fångar. Även om den totala mängd sälarna tar är liten i förhållande till all fiskefångst i Östersjön, så har deras matvanor stor betydelse för tillgången av fisk lokalt i gråsälarnas utbredningsområden. OTTO MAJ 2012

FISKMAGAR KÄNSLIGA FÖR TEMPERATURFÖRÄNDRINGAR När temperaturen i havet stiger kan bestånden av vissa fiskarter minska medan andra ökar. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där man studerat funktionen för mage och tarmar hos fiskar. Mag- och tarmsystemet hos fiskar är mycket känsligare för temperaturförändringar än man tidigare har trott. Det kan till och med vara en begränsande faktor för arters utbredning. Effekterna av en ökad vattentemperatur blir alltså olika för olika fiskarter och förändringarna är svåra att förutsäga.

NY FORSKNING KAN RÄDDA TROPISKA SKOGAR Naturskogar i Sri Lanka kan räddas, utan att minska lokalbefolkningens möjlighet till försörjning. Det visar en studie där bland annat Eskil Mattsson, doktorand i naturgeografi vid Göteborgs universitet deltar. I projektet har man undersökt hur mycket kol Sri Lankas naturskogar innehåller, data som kan användas i klimatförhandlingar. Ungefär tolv procent av alla växthusgasutsläpp beror på avskogning och den största delen sker i tropikerna.

KLIMATFÖRÄNDRINGAR HOTAR FJÄLLVÄXTER Klimatförändringarna gör att arter försvinner från bergstrakterna i Europa. Det visar ny forskning där biologer från Göteborgs universitet deltar. Forskare från hela Europa har samlat in information om alpina växter från alla Europas bergskedjor, i projektet Gloria. Resultaten visar att arter som trivs i kallare livsmiljö försvinner från bergskedjorna i södra Europa. Studien publiceras i tidskrifterna Nature och Science. 18

OTTO MAJ 2012

Varmare klimat kan ge mer algblomning Växtplankton är inte bara basen i marina näringskedjor. De producerar också syret till nästan vartannat andetag du tar. Anna Godhe, docent i marin ekologi, undersöker hur plankton påverkas av klimatförändringar.

urare hav och ökad algblomning. Det är två tänkbara konsekvenser när klimatet blir varmare. – Algblomning är ett komplext problem som vi vet förhållandevis lite om. Det behövs mer kunskap om vilka förutsättningar som gynnar olika alger och varför vissa arter bildar toxiner. Dinophysis är till exempel en toxisk alg som har skapat stora problem här på västkusten, säger Anna Godhe som forskar på ekologi och genetik hos plankton. BLAND ANNAT UNDERSÖKER hon

hur ändrade livsvillkor påverkar olika alger, allt ifrån syreproducerande kiselalger till giftiga arter som kan skapa stora miljöproblem när de blommar. För närvarande deltar hon i flera forskningsprojekt tillsammans med forskare från olika delar av världen. I ett projekt undersöker man giftiga algblomningar i Arabiska havet utanför Mangalore, som ligger på Indiens sydvästra kust söder om Goa. Det är ett område som FN:s klimatpanel har identifierat som särskilt utsatt. – Man har gjort mätningar under 50 års tid och bland annat kunnat se att salthalten i området har minskat de senaste 30 åren. Vi gör tester där vi undersöker vilka plankton som klarar sig med mindre salt och vilka arter som gynnas av högre temperaturer, säger hon.

GIFTIGA ALGBLOMNINGAR längs

kusterna kan få allvarliga konsekvenser, inte bara för den ekologiska mångfalden, utan även för människors hälsa och för fiskenäringen. Skadliga algblomningar är ett växande globalt problem och det finns flera teorier varför. En riskfaktor är den ökade avsmältningen i takt med att klimatet blir varmare. Detta kan skapa en tydligare skiktning mellan söt och saltvatten längs kusterna, eftersom sötvatten har lägre densitet, vilket tros gynna giftiga arter. – Man har även visat att vissa alger kan bilda gifter när de är stressade, till exempel för att vattnet är näringsfattigt. I ETT ANNAT PROJEKT undersöker

Anna Godhe syrefria bottnar i en övergödd dansk fjord på Jylland. Forskargruppen tog sedimentprover där de äldsta sporerna från kiselalger var över 100 år. Dessa lyckades man sedan väcka till liv genom att placera dem i en gynnsam miljö. Eftersom kiselalger normalt delar sig en gång per dag, har forskarna ett genetiskt underlag motsvarande 40 000 generationer. – Det visade sig att det fanns ett genomgående genetiskt släktskap mellan kiselalgerna i fjorden under hela tidsperioden, men inte ett spår av släktskap med dem som finns strax utanför i Kattegatt, säger hon. Det förvånade forskargruppen, eftersom det ständigt kommer in kiselalger därifrån med ytvattnet. – Troligtvis beror det på att de första algerna som kom in i fjorden snabbt anpassade sig efter de lokala förutsättningarna. På så sätt har de fördelar som gör att de konkurrerar ut nya alger som kommer in, säger hon. Nästa steg i studien blir att titta på genetiska skillnader som till exempel kan bero på den ökade övergödningen under 1900-talet. TEXT&FOTO: KARIN ALLANDER

Docent Anna Godhe forskar på ekologi och genetik hos plankton, för att se hur förändrade livsvillkor påverkar dem.

PLANKTON OCH ALGBLOMNING • Växtplankton består av encelliga alger och cyanobakterier. • Algblomning är ett naturligt fenomen som ingår i planktons livscykel. Det kräver näring och god ljustillgång. Även vattentemperatur, skiktning och vind- och strömförhållanden spelar in. • Vissa alger producerar stora mängder syre, men riklig algblomning kan också leda till syrebrist eftersom det bildas stora mängder levande organiskt material som förbrukar syre när det bryts ner. • Intag av vatten med giftiga alger kan ge feber, kräkning, diarré, magsmärtor och leverinflammation. • Gifter kan också samlas i musslor, död fisk och ryggradslösa djur. • Alla musslor som säljs kommersiellt är kontrollerade för algtoxiner.

OTTO MAJ 2012

SPECIAL

DAGS FÖR

FOTBOLLS-EM Den 8 juni sparkar fotbolls-EM i Polen och Ukraina i gång. Vi lät några forskare svara på några frågor om fotboll: Vad spelar in för att göra en bra boll, hur hälsovådligt är det att titta på fotboll, och hur mycket energi skulle avfallet från arenorna räcka till? TEXT ROBERT KARLSSON FOTO PHOTO BANK YOKOHAMA - MEGAPIX

OM BOLLEN Leo Messi sade det. Nasa visade det. Och alla som tittade på såg det. Matchbollen i VM 2010 var dålig. Vad gjorde den dålig? Och hur kan man göra en bättre boll? Matchbollen från VM 2010 hette Jabulani, vilket är zulu för ”fest”. Så värst mycket fest blev det inte för den – den sågades av spelare och fans och beskylldes för att vara fladdrig och oberäknelig, att vobbla vid höga hastigheter. Nasa testade den, och kom fram till samma sak – vid hastigheter över 72 km/h, den hastighet som många frisparkar och skott har, beter sig bollen märkligt. – Att bollen vobblade beror på att luftströmmen som omger bollen vid tillräckligt hög hastighet övergår från så kallad laminär, ordnad, till turbulent eller kaotisk strömning, säger Ingvar Albinsson, docent i fysik. Kaotisk rörelse är mycket känsligare för små variationer, till exempel i bollens ytbeskaffenhet. Därför är det egentligen inte så förvånande att bollens rörelsebana upplevs annorlunda och kanske okontrollerbar för en fotbollsspelare som under många år utvecklat ett gott bollsinne för en ”gammal hederlig” typ av boll. Vid inte fullt så hög hastighet påverkas bollen tydligt av luftmotstånd och eventuell bollrotation som leder till en krökt bollbana, den så kallade Magnuseffekten. Beroende på hastighet, rotationshastighet, rotationsaxelns orientering, ytbeskaffenhet och lufttryck så

OTTO MAJ 2012

kröker bollbanan av på ett mer eller mindre komplicerat sätt. – Fotbollsspelare har med idog träning lärt sig hantera detta på olika sätt, en del utnyttjar bollens beteende bättre än andra, det är det som vi normalt kallar ”bollkänsla”, säger Ingvar Albinsson. Sommarens EM-boll heter Tango, och till skillnad från Jabulanis åtta delar består den av 32 stycken – en återgång till tidigare sätt att göra fotbollar på. Om den blir en succé återstår att se, men Ingvar Albinsson säger att bollutvecklare säkerligen har sneglat mot andra sporter. – Golfbollen har ju som bekant små gropar i ytan. Denna avvikelse från en perfekt slät yta minskar luftmotståndet och gör att bollen kan gå längre med bibehållen hög hastighet. Jabulani hade istället små knottror på ytan som på liknande sätt minskade luftmotståndet, men bieffekten var att vid långsam eller ingen rotation vobblade alltså bollen på ett sätt som många spelare ogillade. Speciellt målvakterna. Även Tango har en ny yta, och det återstår att se om den kan uppfylla allas önskemål; spelarnas behov av att kontrollera bollbanan, målvakternas strävan att hindra bollen från att hamna mellan stolparna och publikens krav på många mål.

OM SOPOR OCH AVFALL En stor mängd människor, samlade på en liten yta, under en kort begränsad tid, är ur avfallssynpunkt ingen liten skitsak. Hur mycket avfall kommer publiken under EM att lämna ifrån sig? Och kan man göra något med det? I examensarbetet ”Miljöutredning av evenemang” mätte miljövetaren Malin Nyström vad olika idrottsevenemang har för inverkan på miljön. Hon utgick från en fotbollsmatch i herrallsvenskan där var och en av besökarna genererade 2 liter okomprimerat skräp. Matcherna i EM spelas på åtta olika arenor, och snittkapaciteten för dem är strax över 40 000 personer, vilket ger 80 kubikmeter sopor per match. Under hela EM – 31 matcher – blir det 2 480 kubikmeter sopor. Men sopor är inte de enda spår en fotbollspublik lämnar ifrån sig. I sitt arbete utgick Nyström från att en genomsnittlig människa producerar ungefär 12 gram fekalier och 100 gram urin under en fotbollsmatch. Med 40 000 personer på plats blir det 480 kg fekalier och fyra ton urin per match. På 31 matcher ger det 15 ton fekalier och 124 ton urin.

Göran Dave, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, säger att det finns flera användningsområden för avfallet – Man kan utvinna energi genom att elda sopor och fekalier kan rötas och ge biogas. I dag förbrukar produktionen av syntetisk ammoniak, som är en del av konstgödsel, cirka två procent av världens energiproduktion. Urin och fekalier kan användas som gödsel, och båda två innehåller kväve och fosfor – urinet och fekalierna från EM skulle ge sammanlagt 14 ton kväve och 156 kg fosfor.* I dag tillverkas kväve från luftens kväve med en väldigt energikrävande process, och fosfor beräknas bli en av framtidens bristvaror. – Men att ta tillvara på avfallet är en svår process att lösa, säger Göran Dave. Soporna går förstås bra att ta hand om och elda, men det övriga skulle bland annat behöva separeras – det skulle krävas en omfattande logistik för att tillvarata det. *Beräknat enligt värden i Zsofia Ganrots doktorsavhandling. Urin, per kg: 11,2 g kväve, 0,8 g fosfor. Fekalier, per kg: 1,8 g kväve, 3,8 g fosfor.

OM HÄLSOVÅDLIGHETEN AV ATT VARA ETT FAN PÅ HEMMAPLAN Fotboll kan vara skadligt för de som utövar det, men hur farligt är det för de som väljer att sitta hemma och låta känslorna svalla framför tv:n? Att vara supporter på hemmaplan är en ganska stillasittande aktivitet som dessutom ofta kombineras med alkohol, snacks och starka känslor. Så, kan det vara farligt för hälsan? Nej, säger Annika Rosengren, professor inom akut och kardiovaskulär medicin vid Sahlgrenska akademin. – Om man tittar på hjärtinfarkter så finns det i dag inga vetenskapliga belägg som tyder på att det skulle vara farligare att titta på fotboll framför tv:n än att göra något annat i sin vardag, säger hon.

Hon hänvisar till den största undersökning som har gjorts inom området, den italienska ”It is just a game”. I det fotbollstokiga landet studerades över 25 000 fall av akut hjärtinfarkt under VM 2002, EM 2004 och VM 2006. Forskarna undersökte hur många som fick infarkt under de dagar som det italienska landsslaget spelade, och jämförde det dels med hur många som fick det under de dagar då landsslaget inte spelade och dels med hur många som drabbades under de dagar då inga matcher spelades. – Resultatet blev att det inte var någon skillnad alls att tala om. Så det finns ingen anledning att av hälsoskäl avråda någon från att titta på en fotbollsmatch på tv, säger Annika Rosengren.

OTTO MAJ 2012

ALUMNPORTRÄTT

»FÖRETAG ÄR SOM

LEVANDE ORGANISMER

Ett utskällt skoldatorprojekt startade Håkan Hulténs intresse för programmering. Drygt 20 år senare har intresset styrt honom via en rad olika jobb till anställningen som strategisk inköpare på Nobel Biocare. Och om han får som han vill så stannar han kvar där.

anken med Compis var god – en för sin tid avancerad dator för skolelever. Timingen var sämre, och projektet slutade med en nota på 120 miljoner kronor och en fiaskostämpel. För Håkan Hultén var det dock en av anledningarna till att han sökte till matematikutbildningen. – Vi höll på med programmering på Compisdatorer i skolan, säger han och ler. Det var en av anledningarna till att det blev matematiklinjen. Jag är född i Göteborg, och som barn flyttade familjen till Kalmar så jag är uppväxt där. När jag skulle börja studera föll det sig naturligt att söka sig till Göteborg. SOM EN AV STUDENTERNA i

den sista årskullen på det tidigare matematikprogrammet hade han möjlighet att läsa en ekonomisk inriktning, och han valde att studera företagsekonomi. 22

OTTO MAJ 2012

– Jag är intresserad av hur företag fungerar och specialiserade mig på kostnads- och intäktsanalys. Företag är som levande organismer, så på det sättet kan man säga att företagsekonomi påminner om naturvetenskap. SEDAN 2009 ÄR tandvårdsforetaget

Nobel Biocare Håkan Hulténs arbetsplats. Vi sitter i mötesrummet Matts Andersson i det gamla bankpalatset på Västra Hamngatan 1 i centrala Göteborg. Rummet är uppkallat efter tandläkaren som på 1980-talet utvecklade en metod för maskinell tillverkning av tandkronor. Nobel Biocares ursprung är emellertid tandimplantat som bygger på upptäckten att benvävnad och titan kan förenas, så kallad osseointegration. – Det bästa med jobbet som strategisk inköpare är att det är omväxlande. Och jag får vara både specialist och generalist. Jag

måste ha ett hum om vad vi gör för att kunna driva projekt och samtidigt vara specialisten inom min profession. Från min utbildning har jag med mig en metodik och ett systematiskt tänkande, och det är aldrig någon nackdel att ha studerat statistik, matte och programmering. INNAN HÅKAN HULTÉN hamnade

på Nobel Biocare som strategisk inköpare hann han dock med att göra en hel del annat. Han tog sin examen 1992, mitt i brinnande ekonomisk kris med chockräntebesked. – Jag valde att gå vidare med doktorandstudier i ett och ett halvt år, och började arbeta kring 1993-1994. De första åren harvade jag med olika sorts jobb, innan jag fick mitt första ”riktiga” jobb på företaget Meda. De sysslade med distribution av läkemedel och

medicintekniska produkter, och jag arbetade inom operativt inköp. 1990-TALET VAR en

tid då många företag inom läkemedelsbranschen blev uppköpta, ofta med en flytt – ofta till Stockholm – som följd, och efter ett par andra jobb i branschen hamnade Håkan Hultén på Partia Support på Säve flygplats i fyra år. Företaget arbetade med service för helikoptrar, något som kanske kan låta som ett pojkdrömsjobb – Håkan beskriver det med de mer jordnära orden ”det var ungefär som en bilverkstad”. – Företaget flyttade dock till Stockholm, så sista året veckopendlade jag. När jag slutade fick jag kontakt med min tidigare chef Glenn från Meda som nu arbetade på bolaget Tradex. Jag tyckte att företaget lät intressant så jag sökte mig dit. Det var också en fördel att det var min tidigare chef som arbetade där OTTO MAJ 2012

– man vet var man har varandra och att man kan arbeta bra ihop. EFTER NÅGRA ÅR på Tradex

fick Håkan Hultén signaler om att framtiden inte såg så ljus ut för företaget. Han valde att söka sig vidare, och fick jobbet på Nobel Biocare. Och med

det jobbet är en cirkel i någon mån sluten; Håkan Hultén är tillbaka i medicinteknikbranschen. – Fördelen med att arbeta med inköp och logistik är att det inte är branschspecifikt. Men jag trivs väldigt bra med mitt jobb och om fem år tror jag absolut att jag är kvar här. TEXT ROBERT KARLSSON, FOTO MALIN ARNESSON

HÅKAN HULTÉN Ålder: 45 år Yrke: Arbetar som strategisk inköpare på Nobel Biocare Familj: Fru och två barn Bor: Hus på Orust Fritid: Springer (personbästa på Göteborgsvarvet är 1:35, tränar på gym, är med familjen, sitter med i styrelsen i äldsta dotterns fotbollslag På sitt cv: Var med i sexmästeriet under sin tid på matematikutbildningen

NOMINERA ÅRETS ALUMN! Känner du en naturvetare utöver det vanliga? Nu kan du nominera personen till Årets alumn. Alumner från Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet gör många värdefulla insatser i samhället. Det vill vi uppmärksamma. I höst delar vi därför ut utmärkelsen Årets alumn för första gången. Skicka ditt förslag senast 1 september till alumn@science.gu.se. Förslaget ska innehålla personens namn, vad han eller hon läst för utbildning hos oss, kontaktuppgifter till alumnen och en motivering till varför han eller hon förtjänar utmärkelsen årets alumn.

OTTO MAJ 2012

MED ÖGA FÖR FÅGLAR Calle Bergil är inte med i 300-klubben. Däremot paddlar han till jobbet. Möt en skönsjungande naturvårdbiolog som just nu hjälper fågellivet längs Göta Älv på traven.

OTTO MAJ 2012

lockan 6.45 varje morgon hoppar Calle Bergil i kajaken. En kvart senare är han framme vid Norsesunds pendeltågsstation. Klockan 7.40 anländer han till Göteborg, därefter tar han en cykeltur ut till Lindholmen. Samma procedur när han ska ta sig hem, året runt. – Jag försöker leva på ett sätt som är hållbart för både miljön och min egen själ, säger han. SEDAN 2002 HAR Calle

Bergil varit anställd som naturvårdsbiolog på företaget Norconsult, där han gör utredningar åt kommuner, företag och länsstyrelser. Bland annat kartlägger han naturvärden, gör miljökonsekvensbeskrivningar och tar fram naturvårdplaner. En hel del är traditionellt kontorsarbete, men åtminstone en dag i veckan är han ute i fält för att inventera naturområden. Till exempel naturvärdesbedömningar, där han undersöker om en skog hyser några rödlistade arter, eller en skötselplan när en kommun eller länsstyrelse ska bilda ett naturreservat. JUST NU ARBETAR han

bland annat med ett projekt åt Trafikverket. I samband med ombyggnaden av riksväg 45 mellan Göteborg

Jag försöker leva på ett sätt som är hållbart för både miljön och min egen själ

och Trollhättan och den nya järnvägen på samma sträcka, kommer ett antal riksintressanta älvängar vid Göta älv att påverkas. Trafikverket ska därför restaurera en lika stor areal som man exploaterar – och det är här Calle Bergil kommer in. Dels tittar han på lämpliga områden, och dels planerar och genomför han restaureringsåtgärder. Som att låta kor beta strandängarna. – Men de är inte alltid så förtjusta i vass, så man kan behöva slå eller bränna vassen och fräsa upp gamla vassrötter. På så sätt skapar man förutsättningar för ett rikt fågelliv. Själv är han en inbiten fågelskådare som håller koll på fåglarna som rör sig hemma i Ingared och hur det går med deras häckning. – Jag är inte med i 300-klubben* och det är ingen ambition jag har heller. Men jag har sett 265 fågelarter, säger han. INTRESSET FÖR NATUREN går

långt tillbaka. Som 16-åring gick han med i fältbiologerna i Vänersborg och hamnade snabbt i styrelsen. De gjorde allt från att snickra på klubbhuset, till att fota älgar på Halleberg och inventera smågnagare om nätterna med hjälp av ficklampor. * Se www.club300.se 26

OTTO MAJ 2012

– Vi satte ut burfällor, sedan märkte vi djurens fötter med hjälp av nagellack. Vi hade ett avancerat system för individmärkning som bestod av ringar och streck, säger han och ler vid minnet. SEDAN DESS HAR han

gjort allt från att arbeta som miljöinformatör på Botaniska trädgården till att hålla miljökurser på Göteborgs universitet och Chalmers under drygt tio års tid. Flera av dem handlade om skogsvård, ett område som ligger honom varmt om hjärtat. – Jag har alltid tyckt om att vara i skogen. Det är väldigt speciellt på något sätt, man är omsluten av det levande. TEXT: KARIN ALLANDER, FOTO: MALIN ARNESSON

CALLE BERGIL Ålder: 54 år Bor: Ingared utanför Alingsås Familj: Fru och två barn, Emilia 19 och Mateo, 15 Yrke: Naturvårdsbiolog Bästa med jobbet: Man får vara ute mycket i naturen. Kul att arbeta på ett företag med så många olika kompetenser. Sämsta med jobbet: Vissa projekt kan ha väldigt tuff tidspress Utbildning: Biologilinjen, Göteborgs universitet (1984), Larssons Teaterakademi (1989), Master i växtekologi, Göteborgs universitet (2009) Kuriosa: Är en entusiastisk körsångare som har sjungit i den sceniska kören Rabalder sedan 80-talet. I sommar kan du se honom i föreställningen Fanny Grens väg, ett midsommarnattsspel i Botaniska trädgården, som han även skrivit manus till.

OTTO MAJ 2012

m o r f s g a n i i t l ee a r r G st

OTTO MAJ 2012

Bara ett pling bort... Pling. Nytt mejl i inkorgen. Det är studievägledaren som meddelar att det fortfarande finns möjlighet att söka forskningspraktik i Australien. Ansökningstiden har gått ut men ingen har sökt. Anna Said som är alldeles i slutet av sin masterutbildning i kemi ser möjligheten.

ag älskar att resa och jag har alltid velat resa någonstans och bo där en längre tid, men det har aldrig blivit något bra tillfälle, säger Anna Said. Anna Said fyller i ansökningshandlingarna men behöver också en underskrift. Överallt i kemihuset är det tomt och släckt. Till slut hittar hon studierektor Margareta Wedborg, som välsignar ansökan med en underskrift och strax därefter får Anna Said besked om att hon är välkommen att göra forskningspraktik på den statliga forskningsorganisationen Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation i Melbourne. UNDER SITT HALVÅR i

Melbourne arbetade Anna på labb mest hela tiden. Hon gjorde en serie föreningar och studerade hur de betedde sig i en viss typ av reaktioner. Under tiden i Melbourne finslipade hon teknikerna som hon lärt sig under grundut-

bildningen, men Anna Said lärde sig också nya saker. – De gör saker på lite andra sätt i labbet än vad jag var van vid, så det blev lite kulturkrockar, men det blev också ett bra erfarenhetsutbyte. PRECIS SOM ATT det

var en slump att hon sökte praktik i Australien var det lika otippat att hon skulle läsa kemi. – Efter gymnasiet hatade jag kemi. Jag började istället plugga molekylärbiologi i Lund. I början av utbildningen ingick en obligatorisk kurs i kemi och jag fasade inför den. Men föreläsaren Lennart Jönsson konverterade hennes hat till kärlek. – Han var så otroligt bra på att förklara och få oss att experimentera med olika saker. Jag har alltid vetat att jag skulle plugga länge eftersom jag tycker om att lära mig nya saker, men kanske inte att jag skulle doktorera. Under tiden som labbråtta i Melbourne

mognade tanken på forskarstudier. I DAG DOKTORERAR hon

i organisk kemi på Chalmers. Hon deltar i ett projekt som studerar hur man kan använda glycerol, som är en biprodukt från biodieselindustrin, som kemiska byggblock i framställningen av till exempel läkemedel. – Det är jättekul att forska. Trots att man mest stångar huvudet i väggen kan jag absolut tänka mig att fortsätta. TEXT TANJA THOMPSON, FOTO PRIVAT

ANNA SAID Ålder: 29 år Utbildning: Naturvetenskaplig masterexamen i kemi år 2010. Gör: Doktorand i organisk kemi, Chalmers Intressen: Tränar löpning och styrketräning, spelar gitarr och sjunger.

OTTO MAJ 2012

Gunnar Almevik arbetar med avgjutningar av gamla stavspån.

Filmar för framtiden Han vill hitta nya former för att dokumentera traditionella hantverk. – Film och digitala medier kan vara bra dokumentationsmetoder av gamla hantverkstekniker, säger Gunnar Almevik.

i vandrar runt i luftiga korridorer och gamla klassrum som förvandlats till estetiska undervisningssalar. Det som en gång var läroverk är idag navet i Kulturvård Mariestad med snickeri, måleri, murarverkstad och trädgårdsodlingar. Det är här i Mariestad som hälften av Göteborgs universitets utbildningar i kulturvård finns. – Gammal hantverksskicklighet är på väg att försvinna och det är viktigt att dokumentera kunskaperna på olika sätt, säger Gunnar Almevik. 30

OTTO MAJ 2012

TIDIGARE VAR HAN rektor

för Dacapo men sedan 2009 är han verksamhetschef för Hantverkslaboratoriet i Mariestad, ett projekt vid Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet. Hantverkslaboratoriets uppdrag är att dokumentera och säkra hotade hantverkskunskaper och att utveckla metoder för forskning i kulturmiljöns hantverk. Att Gunnar Almevik är djupt engagerad i hantverksmetoder går inte att ta miste på. Hans doktorsavhandling är tjock som en bibel, med illustrationer och foton, och behandlar byggnaden som kunskapskälla. – Den handlar om att läsa en byggnad, se byggnadsspåren, diagnostisera en byggnad genom skilda metoder, både genom att studera hantverksspåren och skriftliga källor, säger Gunnar.

FORSKNING

I FOKUS STÅR BYN Örnanäs

i Skåne, vars byggnadshistoria Gunnar Almevik följt från 1584 fram tills idag. – Man kan säga att jag lade hela Öranäs under luppen, byn är som ett historiskt titthål. Han anser att det är viktigt för hantverkare att få metoder att själva dokumentera sitt eget arbete. – En restaurering är den bästa situationen för att undersöka en byggnad som kunskapskälla, och det är hantverkaren som kan göra den bästa dokumentationen. Men för det behövs delvis ny metodik. – Det skrivna ordet passar inte alltid hantverkare utan kanske en film bättre beskriver metoder och tillvägagångssätt. Jag tror på smartphones, surfplattor och stora pdfdokument där man kan bädda in filmer, eller databaser. inom kulturvård var inte helt given för Gunnar Almevik även om han hade tankar på att bli arkitekt eller ingenjör. Tonåren i hemstaden Linköping tillbringades till stor del på skateboardbrädan, Gunnar har ett junior-SM i bagaget och var en period professionell åkare. VÄGEN TILL FORSKARE

– Jag tror jag och min kompis har haft föreställning på varenda köpcentrum och hamburgerrestaurang i landet. Det finansierade mina universitetsstudier! Efter fyraårigt tekniskt gymnasium med byggnadsinriktning och en jorden-runt-resa sökte han till Göteborgs universitets utbildning till byggnadsantikvarie. EFTER EXAMEN STARTADE Gunnar

Almevik eget och tillsammans med en arkitekt erbjöd han arbetslösa byggnadsarbetare kursen Byggnadsvård: teori och praktik. Det ledde till att Gunnar blev headhuntad som projektledare för att starta hantverksskolan Dacapo. I bakgrunden fanns en avhandling som väntade på att bli färdigskriven och när Gunnar 2005 fick doktorandanställning beslöt han att göra den klar. Men så kom idén till Hantverkslaboratoriet, som blev verklighet 2009. – Jag ville ju vara med där så jag släppte avhandlingen några år. Men i februari i år blev den klar, inte utan möda. – Jag tog tjänstledigt, pendlade till Göteborg, halverade lönen och dubblade kostnaderna, säger Gunnar och ler lite snett. TEXT CARINA ELIASSON FOTO LARS HEDECKE, GUNNAR ALMEVIK & STEFAN SVENSSON

Ett antal kunniga hantverkare som arbetar med tillverkning av stavspån träffades och redovisade sina tolkningar av källmaterial, som verktyg, spånor med mera, och förslag till rekonstruktionssätt. Från vänster: Gunnar Almevik, Karl-Magnus Melin, Olof Andersson, Stig Nilsson och Börje Samuelsson. Vänstra bilden visar en spånklädd kyrkbod, daterad till 1220. OTTO MAJ 2012

AKTUELLT EU SATSAR PÅ FRAMTIDENS HAVSKRÄFTFISKE EU satsar drygt 20 miljoner kronor på forskningsprojekt om havskräftor. I projektet deltar forskare från Göteborgs universitet och yrkesfiskare från Västkusten. Havskräftan är ett av de kommersiellt viktigaste skaldjuren i Europa och fisket ger miljardbelopp varje år. I dag sker kräftfisket huvudsakligen med hjälp av bottentrål, något som har en negativ inverkan på havsbotten. I kombination med ökad efterfrågan på havskräftor så ökar behovet av att utveckla mer ekologiskt hållbara fiskemetoder. I forskningsprojektet Nephrops samarbetar fem internationella forskargrupper och fiskerinäringen. Målet är att ta fram ny biologisk kunskap och teknik för att utveckla dagens havskräftfiske på ett ekologiskt hållbart sätt. I projektet deltar en forskargrupp samt yrkesfiskare från Bohuslän och Halland. Projektet fokuserar på utveckling av agn och burar och att öka kunskap om kräftans födosöksbeteende, näringsbehov, fysiologiska anpassningar och luktsinne. Dessutom vill forskarna arbeta fram generella metoder för odling av småkräfta. Gruppen har många års erfarenhet av havskräftodling i mindre skala för forskningsbehov.

OTTO MAJ 2012

Nya färger stoppar påväxt på båtar Alger, havstulpaner, musslor och annan påväxt är ett stort problem både för fritidsbåtar och handelstonnage. Nu har forskare på Göteborgs universitet och Chalmers utvecklat nya miljöanpassade och effektiva båtbottenfärger som hindrar den skadliga påväxten. Marin påväxt innebär ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp av luftföroreningar. Dessutom kan påväxten orsaka spridning av främmande arter som inte passar in i den lokala marina miljön. I forskningsprogrammet Marine Paint har man under nio års tid strävat efter att utveckla nya miljöanpassade och effektiva båtbottenfärger. Programmet har fokuserat på substansen medetomidin, som visat sig vara effektiv mot havstulpaner. Men för att få bukt även med andra typer av påväxt, som exempelvis alger, musslor och mossdjur, har forskarna utvecklat effektiva kombinationer av olika antipåväxtmedel (biocider). I färgerna används olika typer av biocider och man har anpassat relationen mellan substanserna för att bli av med all påväxt. Blandningarna är alla lika effektiva men det skiljer i förväntad miljörisk. Fältförsök med målade testpaneler vid Lovéncentret på Kristineberg visar att de nya färgerna fungerar utmärkt för att motverka påväxt på båtar. TEXT CARINA ELIASSON, FOTO MALIN ARNESSON

Solkräm kan orsaka allergi Anna Börje forskar om hud, sett från ett kemiskt perspektiv. Hon lyfter problemet att solkrämer i närvaro av ljus kan ge upphov till kontaktallergi. Kontaktallergi är en allergisk reaktion som uppkommer när små reaktiva substanser reagerar med hudens protein, vilket i sin tur ger upphov till en immunologisk reaktion som resulterar i ett eksem. – Min forskning är fokuserad kring hur små molekyler, som inte är reaktiva från början, aktiveras med hjälp av luftens syre och/ eller ljus innan de sedan reagerar med hudens proteiner, säger Anna Börje. ETT EXEMPEL ÄR limonen,

en terpen som ingår i citrondoft. Den är inte ett kontaktallergen i sig självt, men aktiveras lätt av luftens syre till allergena substanser, som kan orsaka kontaktallergier och eksem. Liknade

processer gäller för solkrämer. Solskyddet kan bilda kontaktallergener efter att ha aktiverats av solljuset och kan därmed utlösa kontaktallergier och eksem. Anna Börje studerar vad som händer rent kemiskt och hur man kan skapa ett säkert solskydd. I ett projekt tillsammans med Chalmers använder forskarna en substans från blågröna alger som en modell för att hitta det perfekta solskyddet. – Vi undersöker vad som gör att det levande systemet kan överleva och hoppas kunna använda den kunskapen för att bygga ett säkert solskydd. TEXT CARINA ELIASSON, FOTO MALIN ARNESSON

Miljonanslag till NMR-centrum Göteborgs universitet har tillsammans med Umeå universitet tilldelats 40,5 miljoner kronor för forskning som använder tekniken kärnmagnetisk resonans, NMR. Av de dryga fyrtio miljonerna i forskningsanslag går två tredjedelar till Göteborgs universitet. Genom anslagen kan centret, som redan nu är ett av Europas främsta NMR-laboratorier, ytterligare skjuta fram sin position. De nya miljonerna ger möjligheter att utveckla NMR-tekniken för ett brett användningsområde inom life science och det blir nu möjligt för fler forskare att använda sig

av tekniken. NMR-tekniken erbjuder en avancerad analys på molekylnivå. Forskarna kan göra detaljerade studier av livets molekyler, vilket är betydelsefullt för bland annat medicinsk forskning och växtforskning, men även för materialvetenskap. Totalt satsar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 352 miljoner kronor på forskningens infrastruktur. Forskningsanslagen gäller för fem år. Under 2012 är Stiftelsens stöd företrädesvis fokuserat på livsvetenskap och nanoteknologi. TEXT CARINA ELIASSON

OTTO MAJ 2012

ARKTIS

MED SOM ARBETSFÄLT Att han blev oceanograf var från början en slump. Men det är något han aldrig ångrat. – Vissa dagar kan forskningen ta emot men det finns inget annat jag hellre skulle ägna mig åt, säger Christian Stranne.

an har precis kommit hem från en internationell expedition i Antarktis och är fylld av nya intryck efter forskningsarbete på koreanska isbrytaren Araon, där han ansvarat för att få upp riggar med mätinstrument från havsbottnen. Ett stort åtagande som krävde minutiösa förberedelser, förmåga att kunna improvisera och att kunna ta snabba och korrekta beslut. – Ett fantastiskt äventyr men krävande och svårt, säger Christian Stranne, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper, medan han bläddrar fram bilder på pingviner på datorn. MEN DET ÄR PÅ andra

sidan jordklotet, i Arktis och klimatförändringarna där, som Christian fokuserar sin forskning. Och han är glad för att handledaren Göran Björk ville att Christian först skulle uppleva området 34

OTTO MAJ 2012

kring Nordpolen innan han gav sig i kast med modeller och beräkningar. – Jag fick följa med isbrytaren Oden 2007 och deltog i en amerikansk expedition. Det var en otrolig upplevelse, säger Christian. FORSKNINGEN HANDLAR i

huvudsak om att genom en komplicerad ocean-is-atmosfärsmodell undersöka den arktiska havsisens känslighet. – Min forskning har handlat om att studera olika feedbackprocesser i det arktiska klimatsystemet. Bland annat hur havsisens känslighet påverkas av isexport och förändringar i solinstrålning. Resultaten stödjer teorin om att ett mycket snabbt skifte till helt isfria somrar kan inträffa då medelistjockleken hamnar under en kritisk gräns. Men i så fall skulle det inte röra sig

CHRISTIAN STRANNE Född: 1979 i Ronneby Yrke: Doktorand i ceanografi Intressen: Politik, resor och fotografering Aktuell: Nyss hemkommen från Antarktis med isbrytaren Araon och disputerar inom kort.

om en oåterkallelig förändring, en så kallad tipping point. På forskningsresan med Oden försökte det internationella teamet lokalisera varma källor under havsisen. Forskarna skickade ner autonoma robotar på 3 000 meters djup och hittade bevis för flera så kallade ”hydrotermala källor”. En av källorna hade ett värmeflöde på runt 1,8 GW och kan räknas till en av de största hittills kända hydrotermala källorna på jorden. CHRISTIANS EGEN RESA började

i den lilla byn Belganet utanför Ronneby, fortsatte med turer som backpacker runt om i världen – han har varit i 51 länder – och sedan med studier i matte och kemi i Lund och Växjö tills han hittade Göteborgs universitet.

– Jag gillar inte det studentikosa så Göteborg är idealiskt för mig. Jag sökte på måfå i kurskatalogen och tyckte att oceanografi lät kul. EFTER SNART FEM års

forskarutbildning ska han disputera nu till hösten. Verkligheten hade sett annorlunda ut om han rest sig upp och gått den där första dagen när läraren spände ögonen i studenterna och sa: ”Ni som förväntar er nån slags marinbiologi kan gå nu. Oceanografi handlar om tillämpad fysik”. – Jag funderade på att resa mig upp och gå men bestämde mig för att sitta kvar. Jag kände snabbt att oceanografi passade mig perfekt och förstod redan första terminen att jag ville forska, säger Christian Stranne. TEXT CARINA ELIASSON, FOTO JULIAN DAY & CHRISTIAN STRANNE

OTTO MAJ 2012

POPULÄRVETENSKAP

stillar nyfikenheten Varannan tisdag klockan fyra händer något på Geovetarcentrum. Istället för studenternas lågmälda diskussioner hörs istället glada tillrop och höga röster från ett gäng fjärdeklassare. Då träffas nämligen Upptäckarklubben.

ärare som passerar sal Nimbus kan inte låta bli att sticka in huvudet för att se vad det är som händer i salen som tidigare under dagen huserat geovetarstudenter. Just den här tisdagen pratar klubbmedlemmarna om klimat och kretslopp, och kikar på de plantor i stora glasburkar som man planterade gången dessförinnan. Studenten Paula Rico förklarar fotosyntesen för barnen, och försöker att få dem att själva lista ut varför växten i glasburken mår bättre än den hon

planterade i en kruka på sin balkong. – För att den är instängd! säger någon. – Men varför mår den bättre av att vara instängd? undrar Paula Rico. Barnen slänger ur sig diverse förklaringar innan Paula berättar för barnen hur ett miniväxthus fungerar. Strax därefter börjar barnen oroligt skruva på sig, och det är dags att byta aktivitet. UPPTÄCKARKLUBBEN STARTADE hösten

2011, med syftet att stimulera intresset för vetenskap bland unga och uppmuntra de elever som redan vid tidig ålder visar intresse för naturvetenskap och matematik. Klubben leds av Dag Hanstorp, eller professor Dag som några barn kallar honom. Hans vill lära ut sina kunskaper till vetgiriga barn, innan de tappar intresset.

Professor Dag Hanstorp gillar utmaningen att ena stunden undervisa doktorander, och andra stunden hålla i Upptäckarklubben för barn i årskurs fyra. Till vänster syns Teodor och till höger Smilla.

OTTO MAJ 2012

Agnes lyssnar när Paula Gomez berättar om miniväxthusen och varför de fungerar som de gör. Växterna hade barnen planterat själva två veckor tidigare.

– Det här är sista chansen att fånga upp barns intresse, när de fortfarande är spontant nyfikna, säger Dag Hanstorp. Han menar att det finns många aktiviteter för barn i den åldern, men att nästan alla ryms inom kategorierna idrott eller musik. Den här typen av aktiviteter är inte lika vanliga, och lockar delvis en annan typ av barn, som kanske inte är lika förtjusta i den ibland tävlingsinriktade idrotten. SOM GAMMAL ungdomsledare

är Dag Hanstorp van att undervisa barn i alla åldrar. Men det kräver en del att kunna anpassa sin undervisning till målgruppen – särskilt som han ena stunden träffar doktorander, andra elvaåringar. Till sin hjälp har han tre studenter – förutom Paula Rico också Ellen Larsson och Emma Sjögren, som alla läser naturvetenskap. – Även om, och kanske just därför, att jag i min kommande yrkesroll kommer möta elever som är några år äldre än barnen är jag tacksam för möjligheten att få höra och lära av vad barn i just denna ålder funderar kring vad gäller naturvetenskap – det är inte lite det! Det är otroligt lärorikt och inspirerande att få försöka sig på utmaningen att besvara barnens ärliga och raka frågor. Men också lärorikt att ibland tillsammans med barnen få formulera en fråga som varken de eller jag

riktigt förstår sig på. Tillsammans upptäcker vi en massa saker! säger Ellen Larsson, som pluggar för att bli lärare i matematik och fysik. STUDENTERNA HAR ALLA ledarerfarenhet

av olika slag, vilket märks tydligt i deras pedagogiska kunskaper och förmågan att hantera barnens - ibland inte helt enkla - frågor. Att studenter finns med som ledare jämte han själv och de lärare som ansvarar för olika teman, tycker Dag Hanstorp är viktigt. – Studenterna blir ju förebilder för barnen, särskilt för tjejerna. Till hösten ska vi se till att få med någon manlig student också. Tanken är att de som gått i klubben under året ska kunna fortsätta i höst, men att man samtidigt tar in ett gäng nya fjärdeklassare. På så sätt kommer klubben att utökas till att omfatta ungefär 40 barn. TEXT CAMILLA PERSSON, FOTO JOHAN WINGBORG

UPPTÄCKARKLUBBEN Upptäckarklubben startade 2011, och under våren deltog 25 barn från årskurs 4. Mer information finns på: science.gu.se/upptackarklubben

OTTO MAJ 2012

ALUMN

Om folk BAHMAN ABEDZADEH

har en magisterexamen i biologi med molekylärbiologisk inriktning från 2007 och arbetar på Smärtcentrum vid Angereds närsjukhus. MARIA ARONSSON har

en högskoleexamen i kemi från 1981 och arbetar som utvecklingsingenjör och miljösamordnare på Forbo Project Vinyl AB. ERIK BÜLOW har

en masterexamen i matematisk statistik från 2010 och arbetar som statistiker på Regionalt Cancercentrum Väst. JÖRGEN DAVENIL arbetar

som miljö- och kvalitetsdirektör på Leröy Sverige AB och har en magisterexamen i biologi från 2003. PERNILLA ELFVING arbetar

som kvalitetschef på Preem AB och har en doktorsexamen i kemi med inriktning mot oorganisk kemi från 1994. LENA FORSBERG har

en magisterexamen i geovetenskap med inriktning mot jordartsgeologi från 2000 och arbetar på Faveo projektledning AB. ANNA GUSTAFSSON har

en receptarieexamen i farmaci från 2005 och arbetar som receptarie och tillförordnad apotekschef på Apoteket Hjärtat, Avenyn, Göteborg. 38

OTTO MAJ 2012

Karriären står i fokus! Göteborgs universitet arbetar med studenternas framtida karriär både i rekryteringen av studenter och under utbildningens gång. I höstas beslutade rektor om en policy för studie- och karriärvägledning där karriärvägledningen lyfts fram som en pedagogisk uppgift och en del av utbildningsprocessen. I fakultetens översyn av programutbildningarna framkom att kontakten med arbetslivet är viktig redan under studietiden och fakulteten lyfter fram er alumner som en viktig grupp i sin strategi för 2009-2013. Studentcentrum för naturvetenskap arbetar för att öka arbetslivskopplingen i information och aktiviteter för våra studenter. I FÖRRA NUMRET skrev

jag att institutionernas alumnarbete tagit fart och jag kan glädjande konstatera att arbetet har fortsatt. I vår har kulturvård haft diskussion med alumner både i Mariestad och i Göteborg. Ett stort tack

NY ALUMNVERKSAMHET FÖR I mitten av mars arrangerades en alumndag för tidigare hantverksstudenter från Institutionen för kulturvård i Mariestad. Det var startskottet för en alumnverksamhet för alla studenter som gått på Hantverksskolan Dacapo, som sedan 2004 är införlivad i Göteborgs universitet. Ett 60-tal murare, trädgårdsmästare, bygghantverkare och landskapsvårdare minglade under ett fullspäckat program. DAGEN INLEDDES med

en presentation av Hantverkslaboratoriet, ett nytt hantverkscentrum som bland annat arbetar med att skapa nätverk och stötta hantverkare som vill undersöka och dokumentera hantverksmetoder. Informationen följdes av forskningsledaren Peter Sjömar som inspirerade och berättades om Nordens enda forskarutbildning i hantverk som ges av Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet.

till er alumner som på olika sätt deltar i våra utbildningsdiskussioner och arrangemang. Ni är en viktig förebild och kan förmedla unika kunskaper till våra studenter – era framtida arbetstagare. fick du ett utskick från den centrala alumnverksamheten med uppmaning om att uppdatera dina uppgifter och jag hoppas att du har tagit dig tid att göra detta så att du får den information som rör just ditt intresseområde. Under första veckan i oktober infaller den nationella alumndagen, 4 oktober, och universitet och högskolor kommer under denna vecka att hålla olika typer av arrangemang för och med alumner. Håll utkik efter information på webben, www.science.gu.se/alumn. Här hittar du också våra DU MISSAR VÄL fortbildningskurser. INTE HÖSTENS ALUMNTRÄFF? Jag önskar er alla en skön INBJUDAN SKICKAS vår och sommar och hoppas UT EFTER att vi ses till hösten! SEMESTERN.

KHALED KHAMCHANE

har en magisterexamen i fysik från 1999 och arbetar som analytiker på Vetenskapsrådet.

I SLUTET AV MARS

Laila Johannesson, Alumnansvarig

HANTVERKSSTUDENTER EFTER LUNCH

kunde alumnerna välja bland intressanta föreläsningar och mingel vid den arbetsmarknadsmässa som arrangerades av nuvarande studenter. Mötet och mixen mellan gamla och nya studenter, företag, personal, lärare och stödjande organisationer för nyföretagare, gav en skön atmosfär med många glada återseenden och nya kontakter. TEXT&FOTO LINDA FRÖBERG

TOBIAS KÄLLQVIST arbetar

som uppdragsledare och miljökonsult på Sweco Viak AB och har en magisterexamen i miljövetenskap från 2000. FREDRIK LARSON har

en magisterexamen i biologi från 1997 och en doktorsexamen från 2006 och arbetar som länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Västra Götalands län. MARIE LINDBÄCK har

en kandidatexamen i kulturvård med inriktning mot trädgårdens hantverk och design från 2008 och arbetar som trädgårdsmästare och driver egna företaget Milous trädgård & örter. PER LINDBLOM arbetar

som Clinical Project Manager på AstraZeneca och har en magisterexamen i kemi från 1998 och en doktorsexamen i medicinsk och fysiologisk kemi från 2003. TOMMY SÖDERSTRÖM

har en magisterexamen i fysik från 1999 och en gymnasielärarexamen i naturorienterande ämnen från 2004 och arbetar som lärare och biträdande rektor på John Bauergymnasiet i Linköping.

OTTO MAJ 2012

THINK SOLUTION, THINK MASTER’S DEGREE

Our Master’s students gain the tools, knowledge and skills to meet the challenges of our times. Throughout their education, they are trained to work in teams with real-life assignments and in an international environment – developing skills that come in handy for example in international negotiations and when working in interdisciplinary teams. Specialized in different areas, our graduates are ready to start solving problems from day one.

science.gu.se/masterstudent