Science Faculty Magazine nr1 2014

Sportfiskare hjälper forskare

Med boken som drivkraft

SCIENCE FACULTY Nr 1 2014 Naturvetenskapliga fakulteten

HON FORSKAR OM SKOGAR UNDER VATTNET Doktoranden Angelica Ardehed studerar brunalger i Östersjön som hjäper oss förstå hur ekosystemet fungerar

MAGAZINE

DEKANUS INLEDER SCIENCE FACULTY MAGAZINE

Nya sätt att förmedla kunskap

Science Faculty Magazine är ett magasin för alla som är intresserade av Göteborgs universitet och i synnerhet den verksamhet som sker vid Natur vetenskapliga fakulteten.

Välkomna till en inblick i verksamheten vid Naturvetenskapliga fakulteten. Science Faculty Magazine riktar sig till en bred målgrupp, alltifrån alumner vid fakulteten och personal till näringsidkare, myndigheter och politiker med intresse för naturvetenskap och matematik.

REDAKTÖR Camilla Persson 031-786 9869 camilla.persson@science.gu.se

REDAKTION Carina Eliasson Robert Karlsson Tanja Thompson

ANSVARIG UTGIVARE Ann-Christin Thor

GRAFISK FORM & LAYOUT Camilla Persson & Erika Hoff

OMSLAG Angelica Ardehed Foto: Malin Arnesson

ADRESS Fakultetskansliet för naturvetenskap Göteborgs universitet Box 460 405 30 Göteborg E-post: info@science.gu.se

UPPLAGA 5 500 exemplar

TRYCK Litorapid

PRENUMERERA Gå in på www.science.gu.se/magazine för att anmäla att du vill prenumerera på magasinet. Du kan välja om du vill ha det tryckt eller i digital form.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

I det här numret kan ni läsa om historiska hyvelbänkar, smog i Kina, nyttoväxter, naturvetenskap för alla, lärar utbildningsprojektet Brobyggaren och mycket mer. Alla delar speglar på ett utmärkt sätt verksamheten vid fakul teten där problemställningar belyses från olika synvinklar. Framtidens forskning och utbildning kräver både stort ämnesdjup och förmågan att hantera andra vetenskaper i symbios med naturvetenskap. I SVERIGE DISKUTERAS kvaliteten i skolan intensivt i ljuset

av resultaten från undersökningar som Pisa. Inte minst matematik och naturvetenskap lyfts fram som problemom råden och det är välkänt att rekryteringen av lärare i dessa ämnen är svag. Nu satsar naturvetenskapliga fakulteten på en master med inriktning mot lärarutbildning för studen ter som läst matematik och naturvetenskap. En fristående del av masterutbildningen utgörs av en ny lärarutbildning, som bedrivs under ett år med hög studietakt och integrerad verksamhetsförlagd utbildning. Läs mer på sidan 4. HANTVERK SOM AKADEMISKT forskarutbildningsämne

ställer nya krav på att dokumentera, sprida informa tion och skapa dialog om forskningen. Här kommer en blogg om historiska hyvelbänkar väl tillpass för att samla information och utbyta erfarenheter med likasin nade i hela världen. Vid institutionen för kulturvård integreras naturvetenskap med humaniora och teori med praktik. Ett exempel finner ni i Henrik Ranbys nya bok om kulturarvsarbete mellan teori och praktik. Praktiken berörs också i en artikel om hur kulturarvet påverkas för ett land i krig? Gästforskare från Syrien delar med sig av sina tankar. I ETT FEMÅRIGT PROJEKT skall

forskare vid fakulteten i samarbete med forskare i Kina studera det växande problemet med smog i Peking och Hong Kong. Den här typen av samarbeten, där grundläggande kunskap om de atmosfäriska processerna kombineras med studier om

Arkitekter från Syrien vill återuppbygga Aleppo

hälsoaspekter och klimatpåverkan, är mycket vär defulla och kan bidra till att lösa globala problem. ETT ”LIVSVERK” HAR BLIVIT klart.

Bente Eriksen Molau, Åslög Dahl och Magnus Neuendorf har tillsammans med illustratören Kirsten Tind pu blicerat två fantastiska band med beskrivning och illustration av 400 nyttoväxter från hela välden. Det är många som är intresserade av böckerna vilka på ett ypperligt sätt förmedlar forskarnas kunskap till en bredare publik. Att förmedla kunskap i ett bredare perspektiv är en viktig del av lärare och forskares uppdrag.

Marinbiologen Sam Dupont får årets forskningspris

även exempel på hur vardagen kan se ut för doktorander och fors kare. Sam Dupont, som fick naturvetenskapliga fakultetens forskningspris 2014, berättar om de olika roller en lärare/forskare måste ikläda sig för att vara framgångsrik och lyfter särskilt fram vikten av att påverka etablissemanget så att de beslut som fattas är väl underbyggda och vilar på vetenskaplig grund. I DET HÄR NUMRET FÅR NI

FÖR ATT ÖKA INTRESSET för

naturvetenskap arbetar fakulteten tillsammans med Universeum och Chalmers med utställningen Framtidsval som syftar till att visa möjligheterna för de som väljer att studera naturvetenskap och teknik.

Jästforskare samarbetar i internationellt nätverk

FAKULTETEN TAR OCKSÅ ett

steg in i radiovärl den – lyssna, lär och reflektera. Vi önskar er en skön läsning.

Elisabet Ahlberg, dekan

Ola Wetterberg, prodekan Botaniker ger ut praktverk om nyttoväxter

UTBILDNING

Snabb påbyggnadsutbildning ska ge fler lärare inom matematik och naturvetenskap Hög studietakt, verksamhetsförlagd utbildning på särskilda universitetsskolor och stort utbyte mellan universitetet och skolan. Det kännetecknar den påbyggnadsutbildning till lärare för redan färdiga naturvetare och matematiker som Göteborgs universitet startar våren 2015.

risten på behöriga lärare inom mate matik och naturvetenskap är ett stort problem för samhället, samtidigt som det är svårt att få tillräckligt många studen ter till lärarutbildningen i just dessa ämnen. Göteborgs universitet startar därför tillsam mans med Göteborgs Stad våren 2015 en påbyggnadsutbildning med hög studietakt för dem som redan har en examen inom natur vetenskap eller matematik, inom ramen för pilotprojektet Brobyggaren. – Idag saknar det svenska skolsystemet behöriga lärare i matematik och naturveten skap och det krävs både organisatoriskt och pedagogiskt nytänkande. Tanken på en lärar

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

utbildning som bygger på redan inhämtade ämneskunskaper har funnits under lång tid och syftet är att attrahera ämneskompetenta studenter inom matematik och naturveten skap till läraryrket. Vi vill ge dessa studenter en ny snabbare utbildningsväg till ämneslä rarexamen där studenterna tidigt kommer i kontakt med och kan göra en insats i skolan, säger Elisabet Ahlberg, dekanus vid Naturve tenskapliga fakulteten. SKILLNADEN MELLAN DET nuvarande

korta lärarprogrammet (KPU) och den nya utbild ningen är, förutom den högre studietakten, att den verksamhetsförlagda delen integreras tydligare med övriga kurser. Inspirationen kommer framför allt från Stanford University i USA, vars lärarutbildning kännetecknas av mycket nära samverkan mellan akademi och skolväsende med en central roll för den verk samhetsförlagda delen av utbildningen. –Tanken är att studenterna ska läsa kurser parallellt med att de gör sin verksamhetsför lagda utbildning, men det blir också en för djupad integration mellan den utbildningsve tenskapliga kärnan och praktiken. De ska till exempel kunna demonstrera på praktiken vad de tagit till sig i kurserna, och examinationen

ska också integreras, säger Tommy Gustavs son, universitetslektor på institutionen för matematiska vetenskaper och del av den projektgrupp som lagt fram förslaget på den nya utbildningen. UTBILDNINGEN KOMMER ATT vara

ettårig men ge hela 90 högskolepoäng. Det innebär en studietakt på 125 procent. – Utbildningen har en mycket hög stu dietakt och vi utnyttjar hela året, inklusive sommaren. Den höga studietakten gör också att vi behöver ställa höga förkunskapskrav, för att säkerhetsställa att studenterna har så mycket med sig sedan tidigare för att klara av utbildningen, säger Tommy Gustavsson. Elisabet Ahlberg tror att utbildningen i för sta hand kommer att locka personer som tagit en masterexamen eller disputerat i naturve tenskap och matematik. – Det finns många studenter som brinner för sitt ämne och som gärna vill göra en insats inom undervisning. Det är dessa studenter som vi hoppas kunna locka med en attraktiv men intensiv lärarutbildning där kontakten

med särskilt utvalda skolor spelar stor roll. Annette Mitiche, utvecklingsledare på Center för skolutveckling vid Göteborgs stad och del av projektledningen för den nya ut bildningen, tror också att det är personer som brinner för sitt ämne som kommer att söka. – Personer som har ett stort intresse för ämnet, och som söker ett utmanande och stimulerande yrke där de kan göra skillnad. DE GRUND- OCH GYMNASIESKOLOR som

ingår i projektet kallas universitetsskolor, och kommer förutom att ta emot studenter på sin verksamhetsförlagda utbildning också att få en mer aktiv roll i studenternas utbildning och samtidigt få egen kompetensutveckling. – Genom nära samarbete mellan akademi och skola kan universitetets lärare och fors kare tillsammans med lärarna på de utvalda universitetsskolorna utveckla utbildningen. De får då också möjligheter att både bidra till och själva ta del av komptensutveckling, säger Maria Jarl, ordförande i Lärarutbildnings nämnden vid Göteborgs universitet.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

UTBILDNINGEN ÄR ettårig,

men det plane ras även för en längre variant som ska ge en masterexamen. Elisabet Ahlberg hoppas att studenter som läser vid den naturvetenskap liga fakulteten ska se lärarutbildningen som en naturlig karriärväg, oavsett om man har en framtida forskarutbildning i sikte eller inte. – Studenterna ska precis som nu kunna välja att läsa en ämnesmaster efter de grund läggande studierna, men det ska även vara möjligt att göra en master kopplad till lärar utbildningen där lärarexamen ingår. Väljer man ämnesspåret finns det alla möjligheter att även bli lärare genom en ettårig påbygg nad efter grundexamen, masterexamen eller forskarutbildning. Just denna flexibilitet tror jag kommer att locka fler studenter att läsa naturvetenskap och matematik. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO ANNA-LENA LUNDQVIST & MALIN ARNESSON

BROBYGGAREN Brobyggaren är ett samarbete mellan Na turvetenskapliga fakulteten, Lärarutbild ningsnämnden och Utbildningsvetenskap liga fakulteten vid Göteborgs universitet samt Göteborgs Stad. Förutom utbildning av nya lärare syftar projektet även till att kompetensutveckla lärare på både skolor och universitetet och därmed bidra till en utveckling av lärarutbildningen. Den nya utbildningen kommer enligt för slag att kallas kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot matematik och naturvetenskap. Studietakt: 125 procent, 90 hp Startar: VT 2015 Sista ansökan: 15 oktober 2014 Behörighetskrav: Beslut kring behörig hetskrav fattas under våren, se vår webb plats för mer information.

u Mer information finns på: lun.gu.se/utbildning/kpu/brobyggaren

Forskning på lärande inom Brobyggaren I universitetsvärlden är forskningsanknuten utbildning ett vanligt begrepp, där utbildningen i ett ämne sker nära aktuell forskning. I projektet Brobyggaren gör man istället tvärtom. Knutet till projektet kommer det nämligen att finnas ett antal doktorander, som på olika

CUL CUL, Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, är en fakultetsgemen sam forskarskola vid Göteborgs universitet. CUL ska främja utveckling av forskning knuten till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet och verka för forsk ningsanknytning av den grundläggande lärarutbildningen.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

sätt kommer att undersöka utbildningen som sker inom ramen för Brobyggaren. Tre tjäns ter har utlysts under våren, och till hösten drar doktoranderna igång sitt arbete. – Det är särskilt roligt eftersom en relativt liten del av forskningen har direkt fokus på lärarutbildningsfrågor, och det är av strate gisk vikt att vi bedriver lärarutbildning på en vetenskaplig grund, säger Jesper Boesen, föreståndare för forskarskolan CUL. BAKOM SATSNINGEN STÅR Naturvetenskap

liga fakulteten tillsammans med institutio nen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) och Göteborgs Stad. Doktoranderna kommer att tillhöra forskarskolan CUL, centrum för utbildningsvetenskap och lärar forskning.

TEXT CAMILLA PERSSON

Naturvetare som NYTT KORALLREV UPPTÄCKT yrkesval i

ny utställning

Den 12 april invigdes utställningen Framtidsval på Universeum. Utställningen har tagits fram i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers för att lyfta fram möjliga yrken och utbildningar inom naturvetenskap och teknik. – Från akademins sida är vi väldigt nöjda med projektet, säger Lennart Sjölin, professor i kemi och medlem i styrgruppen för projektet.

niverseums uppdrag är att positivt påverka barn och ungdomars attityd till naturvetenskap, teknik och ma tematik. Men även om intresset redan finns hos de unga, är det inte säkert att de vet att man faktiskt kan utbilda sig till naturvetare, eller arbeta som det. Syftet med utställningen Framtidsval är att därför skapa nyfikenhet hos barn och ungdomar för vad en utbildning inom naturvetenskap, matematik och teknik kan leda till, och samtidigt låta dem själva försöka lösa morgondagens problem inom områden som hälsa, transport och miljö. – Det är viktigt att visa hur spännande naturvetenskap och teknik är och att du som naturvetare kan vara med och lösa framtidens samhällsproblem, säger Lennart Sjölin. FRAMTIDSVAL ÄR EN informativ

och inter aktiv utställning, där man också kan lyssna på studenter från Göteborgs universitet och

Chalmers som pratar om sina egna fram tidsdrömmar och varför de valt att plugga naturvetenskap eller teknik. En av dessa är Beatrice Möberg, som läser molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. – Jag tyckte att det var kul att vara med i ett projekt som tog upp naturvetenskapens olika sidor på ett roligt och informativt sätt, för att öka barn och ungdomars intresse för naturvetenskap. Hon tycker att det är viktigt att locka barn och ungdomar till naturvetenskap, och att visa hur mycket i vår vardag som bygger på naturvetenskapen. – Själv har jag märkt att naturvetenskap blivit stämplat som tråkigt eller jobbigt i skolan, eftersom undervisningen är ganska ensidig. De flesta vet inte hur mångsidig naturvetenskapen är. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO UNIVERSEUM

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

FORSKNING

Polly Morphic är ett hårdhudat rödhårigt energiknippe som mår som bäst när hon får tackla ner sina motståndare på roller derby-banan. Men Polly Morphic har ett alter ego. Hon heter Angelica Ardehed, är doktorand och tycker om när hon får vara i sitt labb och arbeta med sin forskning om alger.

HON SPÅRAR NYA ARTER I

et är ju lite av en ordvits, säger Angelica Ardehed med ett leende. Polymorf är den biologiska termen för mångformig. Mångformig är ett begrepp som passar bra in på Angelica Ardehed – ena stunden under

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

söker hon brunalgen blåstång i Lovéncentrets forskningslaboratorie på Tjärnö, för att i nästa stund ta på sig rullskridskor och vara en del av roller derbylaget där lagkamraterna har namn som Foxy Fistfight och Rollosaurus Flex.

Om roller derby Fullkontaktsport som utövas på rullskridskor. Går ut på att utövarna, uppdelade i två lag, kör på en oval inomhusbana, och poäng delas ut till en spelare som kör förbi varje medlem av motståndarlaget. Laget består av blockers och en jammer. Jammerns uppgift är att försöka tränga sig genom motståndarnas vägg av blockers. Blockers uppgift är att genom tacklingar försöka hjälpa fram sin egen jammer genom motståndarklungan samt förhindra motståndarens jammer att ta sig igenom.

ÖSTERJÖNS ALGHAV – Jag tycker om att sporten utgår från kvin nor, att det är vi som är normen. Jag tycker också om kontrasten mot hur det är att vara doktorand. Det tacklas ju inte så mycket på institutionen, säger hon och skrattar. MÅNGFORMIG ÄR ÄVEN ett

ord som passar in på Angelicas forskning. Den handlar om evolution, om hur arter bildas och utvecklas och om hur dessa studier kan leda till ökad kunskap om effekter av mänsklig påverkan, såsom till exempel utsläpp som leder till klimatförändringar. De arter hon studerar är två olika sorter av brunalg från Östersjön, ett relativt nytt havsområde som bildades för ungefär 8 000 år sedan. Under årens lopp har salthalten i Östersjön sjunkit, mycket beroende på människans påverkan. Salthalten i saltvatten brukar vara ungefär 35 promille, men i Östersjön kan den vara så låg som tre promille.

ANGELICA ARDEHED Ålder: 30 år Yrke: Doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskaper Fritidsintressen: Roller derby, musik, loppmarknader

– I dag är Östersjön en extrem marin miljö, och det har gjort den svår för många arter att anpassa sig till. Många arter har blivit påtagligt förändrade till utseende och ekologi jämfört med deras huvudsakliga utbrednings områden i Atlanten. Hon beskriver brunalger som skogar under vattnet; många andra arter i vattnet är beroende av dem – fiskar lägger ägg i dem, vissa arter söker skydd, andra letar föda, och information om dem hjälper oss att förstå hur hela ekosystemet fungerar. I NORRA DELARNA AV Östersjön

har forskare upptäckt en ny art av brunalg som har fått namnet smaltång. Angelica Ardehed under söker hur den nya arten är släkt med den tidigare kända arten, blåstång, och om en extrem miljö som Östersjön kan bidra till att nya arter bildas. – Man har bland annat upptäckt att smal tången har förmågan att klona sig, något som aldrig har observerats hos någon form av tång tidigare. Genom att vi får ökad kunskap om de här arternas uppkomst och evolution kan vi bättre förvalta och bevara marina arter i framtiden. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MALIN ARNESSON & CLÉMENT THIÉRY

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

INTERNATIONELLT

Vardagsliv i centrum för gästforskare från Syrien De vill delta i återuppbyggnaden av sin hemstad. Syriska arkitekterna Emad Alsaleh och Layla Kandakji är gästforskare på institutionen för kulturvård. Tillsammans med svenska kollegor planerar de att undersöka hur ett framtida Aleppo kan se ut. – Målet är en demokratisk stadsplanering som sätter människors liv och vardag i centrum, säger Emad Alsaleh.

oton på praktfulla hus från hemstaden Aleppo flimrar förbi på datorn. Så dyker en bild i svartvitt upp: en äldre kvinna med slitna kläder och krökt rygg har just passerat genom det som en gång var en utsirad stadsport men nu är en ruin av stenar. Emad Alsaleh pekar på fotot. – Det är en av huvudentréerna till det gamla Aleppo. I stadsdelen bor hundratusen människor, byggnaderna har anor från anti ken och flera hus är över femtusen år gamla. Det mesta har förstörts av kriget, säger han med vemod i rösten. Den gamla staden i Aleppo är med på Unescos världsarvs lista. Det är svårt att skatta hur många procent av bebyggel sen som är förstörd. Och ruinerna ger bara en fingervisning om det mänskliga lidandet i Syrien. – Ingen vågar längre begrava de döda på kyrkogården eftersom risken är stor att bli skjuten där. Istället hämtar bilar upp de döda kropparna, som körs iväg och grävs ner på lekplatser eller i parker. Människor vet inte längre vart de ska gå för att sörja sina döda, säger Layla Kandakji.

för att under tio månader bli gästforskare på institutionen för kulturvård. Tillsammans med forskare från Göteborgs universitet och Chalmers vill de utreda möjliga vägar att återställa kulturarvet i hemlandet; diskutera vad som bör restaureras och vad som ska byg gas nytt. – Det kommer att finnas monument som absolut måste återskapas eftersom de är sym bolplatser för människor som lever i staden. Det är en fråga om identitet. Att däremot återuppbygga allt som skjutits sönder i gamla staden i Aleppo tror jag inte är möjligt, säger Layla Kandakji.

»Vi måste tänka på framtida generationer«

I NOVEMBER LÄMNADE det

gifta paret fakul teten för arkitektur vid Aleppo universitet 10

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

ALEPPO ÄR EN splittrad

stad med en fattig och en rik del. Men sina drygt 3 miljoner in vånare lever hälften av befolk ningen i Aleppo i så kallade ”informella stadsdelar” där människor helt enkelt slagit sig ner och byggt provisoriska bostäder. I de här stadsdelarna är förhål landena besvärliga. Ibland saknas vatten och el, vägarna är undermåliga, det finns ingen grönska eller sjukvård. En utveckling är nöd vändig, anser Emad Alsaleh. Nu är Aleppo dessutom delad av kriget. En frontlinje skär rakt igenom staden och bildar ett blödande sår. Oppositionens flagga vajar på ena sidan och regeringens på den andra. Emad och Layla säger att de blir känslosamma när de

tänker på hemlandet. Och konflikten är ju långtifrån slut. – Men vi försöker tänka framåt. Vi måste tänka på framtida generationer. De vill lära av andra som studerat återupp byggnad efter krig och förödelse. Tysklands rekonstruktion efter andra världskriget och kriget på Balkan är bara några exempel. INNAN KRIGET BRÖT ut

i Syrien 2011 fanns i den gamla stadsdelen i Aleppo ett kommersi ellt centrum, ett unikt basarområde med tolv kilometer vindlande gator, skyddade från regn och sol. Rymliga kringbyggda innegårdar med växtlighet och vackra fasader var också en del av den gamla staden. – I basarkvarteren såldes speciella saker som man bara kunde köpa där. Alla kom dit. Känslan i området gav identitet till männis korna. Där fanns en atmosfär av svalka, liv och lugn på samma gång. Om det är möjligt att återbygga? Jag vet inte, säger Layla.

Vad som ska restaureras och vad som är bättre att modernisera är inte alltid självklart. – Många tycker att vi nu har möjlighet att bygga modernare i Aleppo, andra vill återställa allt, men jag tror att det behövs en blandning. Infrastrukturen i den gamla staden måste bli bättre, men känslan i stads delen måste finnas kvar och byggnader måste rekonstrueras. Vi behöver börja i testområden och sedan utvärdera resultatet innan vi fort sätter, säger Emad. Både Layla och Emad hoppas på ett frukt bart samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers och ser fram emot att diskutera erfarenheter av stadsplanering. – Att människors vardagsliv fungerar väl måste vara målet, arkitekturen är redskapet. Vi blir väldigt känslosamma men vi försöker tänka framåt, på framtida generationer. TEXT CARINA ELIASSON FOTO JOHAN WINGBORG

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

smog

Forskare vill kartlägga Kinas nya

Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en ny typ av smog som aldrig tidigare setts. Nu ska forskare från Göteborg tillsammans med kinesiska forskare studera luftföroreningar i Peking och Hong Kong.

nga och gamla kineser rör sig i storstadsmyllret med munskydd som skydd mot avgaser och utsläpp. Vi har sett bilderna flimra förbi på tv-skärmen. – Det är en sann bild. Våra forskare berät tar att folk i storstäderna håller sina barn inomhus för att de inte vill att barnen ska vistas ute i den förorenade luften, säger Mat tias Hallquist, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. kon staterat att luftföroreningar är hälsofarliga, att de leder till luft- och kärlsjukdomar och förkortar livslängden. Många av de bättre hotellen i de kinesiska storstäderna DET ÄR SEDAN LÄNGE

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

har luftfiltrering och nu börjar de styrande inse att något måste göras. Luftkvaliteten påverkar till och med företagsetableringen i Kina. Den dåliga luften avskräcker och gör det svårare att hitta kompetent arbetskraft som vill bosätta sig i storstäderna. – Men förhållandena i Peking och Hong Kong skiljer sig åt. Städerna styrs olika och klimatet är inte detsamma. Peking har fler naturliga partiklar i luften som blåser in från ökenområdena. Klimatet är kallare och precis som i Göteborg har man även problem med inversion, att luftföroreningarna stannar kvar i marknivå. Hong Kong får in ren luft från havet, men samtidigt blåser det in smog från inlandet. Här är också utsläpp från sjöfart en viktig föroreningskälla. Klimatet är subtro piskt med värme och mycket ljusstrålning, säger Mattias Hallquist. HAN HAR FÅTT RAM-bidrag

på drygt 24 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett femårigt projekt inriktat på hur smogen i storstadsregionerna i Kina kan motverkas. Projektet är ett initiativ av Göteborgs atmos

färsvetenskapliga centrum som Mattias Hallquist leder. – Vi är experter på fotokemisk om vandling, bildning av partiklar och ozon i atmosfären och i projektet samarbetar vi med världsledande kinesiska forskare. Ett femtiotal forskare och doktorander deltar i studierna i Kina. Tre förorenings typer ska undersökas: organiska partiklar, sot och ozon. Dessa föroreningar intera gerar på ett komplext vis och de påverkar växthuseffekten och molnbildningen som i sin tur påverkar klimatet. EN HELT NY forskning

av smog initieras med det nya projektet. Sedan tidigare känner man till två typer av smog. I Los Angeles uppstod smog på 1970-talet ur en kombination av ökad biltrafik och starkt solljus som framkallade det dis som innehåller organiska ämnen, kväveoxider och ozon. Londonsmogen var en följd av koleldningen i staden på 1950- och 1960-talet och den dimmiga röken bestod av svaveldioxid och sot. – Men i Kina har vi allt i en salig blandning och det blir mer komplicerat att förstå effekterna. Här finns en ny sorts smog som vi inte sett tidigare och det är säkert en del i varför Vetenskapsrådet vill stödja den här forskningen. HUVUDSYFTET MED projektet

är att undersöka denna nya typ av skadlig smog som påverkar kinesernas hälsa och även klimatet globalt. Ambitionen är också att hitta åtgärder som de kinesiska myndighe terna kan använda sig av. Projektet i Kina driver Göteborgs universitet tillsammans med Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet. TEXT CARINA ELIASSON FOTO HÅKAN PLEIJEL & MALIN ARNESSON

FYRA FRÅGOR till professor Gunnar Nyman, vice föreståndare för Gothenburg Center for Advanced Studies in Science and Technology VAD ÄR EGENTLIGEN ADVANCED STUDIES?

– Det är handlar om grundläggande, nyfikenhetsdriven, långsiktig forskning inom naturvetenskap och teknik. VARFÖR ETT CENTER FÖR ADVANCED STUDIES?

– Centret är en gemensam satsning för Göte borgs universitet och Chalmers. Vi har tre år på oss att etablera verksamheten och syftet är att knyta ihop de som arbetar med grundläg gande vetenskaper i Göteborg. Satsningar på grundläggande vetenskaper behövs eftersom det är ur den grundläggande forskningen den tillämpade forskning kan växa. Det är inte så ofta vi ser det omvända förhållandet. VAD VILL NI ÅSTADKOMMA?

– Vi vill skapa en stimulerande miljö på excellent nivå. Det kommer vi göra genom att rekrytera gästprofessorer, skapa ett program för postdoktorer, arrangera workshops och på olika sätt samverka med omvärlden. VILKA ÄR UTMANINGARNA?

– Budgeten är ganska blygsam så vi behöver få in externa medel. Förhoppningen är att forskare på olika sätt ska kunna associera sig med centret när de söker medel vilket vi vet är en styrka exempelvis vid ansökningar till EU. TEXT TANJA THOMPSON

u Läs mer om Göteborgs atmosfärs-

vetenskapliga centrum, GAC: chalmers.se/gmv/gac-sv/

Institutionen för matematiska vetenskaper är värdinstitution för centret. Professor Mattias Marklund, Chalmers, är föreståndare. SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

POPULÄRVETENSKAP

Radio för nyfikna En forskare. Två nyfikna programledare. 20 minuters personligt samtal. Det är vad naturvetenskapliga fakultetens radioprogram ”Nyfiken på” handlar om. – I radio kan man fånga färgen i en persons röst, säger Carina Eliasson, en av programledarna.

tudenten Lisa Grettve och kommu nikatören Carina Eliasson träffades på Vetenskapsfestivalen, och kläckte tillsammans idén om att göra radioprogram met ”Nyfiken på” där de intervjuar naturve tenskapliga fakultetens forskare. – Här får forskarna själva beskriva sitt arbete och det ger dem möjlighet att konkre LISA GRETTVE Gör: Studerar journalistik, ska bli vetenskapsjournalist. Har tidigare studerat bland annat biologi och kemi. Gör studentradio på fritiden. Drömgäst: ”Den amerikanske genetikern Craig Venter, och Thomas Henry Huxley – ”Darwins bulldog” – som förde fram Darwins idéer eftersom Darwin själv var lite blyg.” CARINA ELIASSON Gör: Kommunikatör vid naturvetenskapliga fakulteten. Journalistbakgrund med drygt 20 års erfarenhet från främst radio och tv. Drömgäst: ”Det hade inte varit fel att göra ett program med Marie Curie och Albert Einstein, men det blir ju svårt.”

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

tisera, säger Lisa Grettve. Radio är ett roligt medium, och på många sätt outnyttjat inom forskningskommunikation. HITTILLS HAR FYSIKERN Anna-Karin

Gustafs son, geofysikern Erik Sturkell och kemisten Marica Ericson tagit plats bakom mikrofonen för att berätta om sig själva och sin forskning, och fler forskare är på gång. Med hundratals lärare och forskare anställda på fakulteten kommer Lisa Grettve och Carina Eliasson ha att göra ett tag framöver. – Det ska vara en bra spridning i program men, dels mellan olika ämnen och institu tioner men också på kön och ålder på de forskare som medverkar, säger Lisa Grettve. – Olika personer ger olika ingångar och det gör att det blir helt olika sorters program. Ambitionen är att programmen ska öka in tresset för forskning och för naturvetenskap, säger Carina Eliasson. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO JOHAN WINGBORG

u Lyssna på: science.gu.se/radio

Laxfisken öring är populär bland sportfiskare. Överst till höger syns en Amerikansk bäckröding och på den nedre bilden en Tigeröring.

SP O R T F I SK A RE hjälper forskare i nytt europeiskt projekt I samarbete med sportfiskare ska en internationell grupp med forskare studera hur invaderande fiskarter påverkar lokala fiskbestånd.

unt tio procent av svenskarna ägnar sig åt sportfiske i någon form. Sport fisket är även viktigt ur ekonomisk synvinkel och omsätter cirka 2,5 miljarder årligen. I det nystartade europeiska projektet Salmoinvade ska en internationell forskar grupp, med forskare från Sverige, Norge, Tyskland, Frankrike och Canada, studera biologisk invasion av laxfiske i Europa. Pro jektet är treårigt och ska utvärdera effekter av främmande laxfiskar i Europa. Målet är att utveckla riktlinjer för policy kring förvaltning av laxfiskinvasioner. SPORTFISKARE RUNTOM I Europa

är kopp lade till projektet där man även kommer att undersöka kulturella skillnader mellan Skan dinavien och kontinentala Europa i synen på laxfisk som resurs. Projektet är tvärvetenskap ligt och forskargruppen är därför sammansatt med både biologisk, sociologisk och psykolo gisk expertis. Salmoinvade ska bland annat undersöka om förrymd eller utsatt odlad fisk kan kon

kurrera ut inhemska laxbestånd. Eftersom odlad fisk är genetiskt förändrad och oftast äter snabbt och mycket kan det bli mindre föda över åt inhemsk fisk. – Kan odlad fisk konkurrera ut vilda be stånd är en av de frågeställningar vi kommer att försöka besvara, säger projektets koordina tor Jörgen Johnsson, professor vid institutio nen för biologi och miljövetenskap. SPORTFISKARE FÖREDRAR OFTA större

fisk och kanske kan detta hjälpa till att skydda vild laxfisk, till exempel i situationer där snabbväxande odlad fisk förekommer tillsam mans med vilda bestånd. Dessutom har odlad fisk ofta ett mindre försiktigt beteende än den vilda och hamnar troligen därför lättare på kroken. I projektet deltar sport fiskeföreningar runtom i Europa, bland andra Sportfiskarna Region Väst i Delsjön i Göteborg.

Jörgen Johnsson, professor i ekologisk zoologi leder projektet Salmoinvade.

TEXT CARINA ELIASSON FOTO GAEL GRENOUILLET, PETER WESTLEY & JÖRGEN JOHNSSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

ÖDMJUK PROBLEMLÖSA Hans cv är tio sidor långt och spretigt. Det innehåller alltifrån analys av arkeologiskt material och specialuppdrag för Statens kriminaltekniska laboratorium till undervisning i tillämpad geologi på universitetet. Eric Hegardt är berggrundsgeologen som älskar problemlösning och som inte är rädd för att testa nya saker.

– Jag har alltid vågat mycket och är man bara en ödmjuk problemlösare som förstår det naturvetenskapliga konceptet så går det bra, säger han. Det som saknades var ju erfarenhet men jag kände ju många med erfarenhet som mer än gärna granskade och diskuterade det jag gjorde.

HANS ALLRA FÖRSTA uppdrag

anske blev han geolog eftersom han trivs med att arbeta både inne och ute. Eller så väcktes hans intresse för geologi redan i barndomen, när han sprang genom tunneln under motorvägen till pegma titbrottet* i Högsbo, Göteborg, för att leka. – Det var jätteroligt att försöka dela på kris tallerna, men då tänkte man ju inte på att det var roligt med geologi. Det var först senare som jag blev tipsad av en kompis att plugga geovetenskaper, säger Eric Hegardt. DIREKT EFTER EXAMEN fick

han en plats som doktorand. Under doktorandtiden forskade han kring sydvästra Sveriges gamla bergskedjeveckningar. Han ville ta reda på när och hur de egentligen bildades. Genom att studera mineral som bildads på grund av de höga tryck en bergskjedja ger upphov till kan man inte bara räkna ut hur tjock jordskorpan varit vid olika tidpunkter, utan också när olika kontinenter kolliderat med varandra. Det kom dock att dröja några år innan han disputerade, närmare bestämt tio år. – På slutet av doktorandtiden var jag trött på det. Vi var ganska få doktorander på institutionen då och det var en allt för liten kritisk massa. Därför lade han avhandlingen i malpåse och blev istället egenföretagare år 2004 och erbjöd tjänster inom prospektering, geofysik, grundvatten och miljö.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

gick ut på att undersöka spridning av tungmetaller från glasbruk med hjälp av geofysiska metoder, och sedan ledde det ena till det andra. Han arbetade med grundvattenfrågor, var med och öppnade gruvor och ombildade så små ningom handelsbolaget till ett aktiebolag med en delägare och en anställd. När resdagarna närmade sig 200 per år beslutade han sig för att lägga ned firman. – Jag har alltid gillat det akademiska och det kändes viktigt att göra klart avhandlingen, och det är svårt om man samtidigt driver ett eget företag. Sedan hade jag en handledare, David Cornell, som alltid peppade mig att bli färdig. SÅ HAN TOG ISTÄLLET en

anställning som konsult, slutförde sin avhandling och dispu terade år 2010. Eric Hegardt har fortfarande en fot kvar på universitetet eftersom han undervisar i tillämpad geologi, geofysik och geokemi. – Den akademiska utbildningen och det kritiska tänkandet är jättebra om man också förstår hur det fungerar utanför akademin. Det man egentligen lär sig på universitetet är problemlösning och att hantera information. Kunskapen i sig kan vem som helst tillägna sig, säger Eric Hegardt. TEXT TANJA THOMPSON FOTO PRIVAT

*Pegmatit är en grovkornig bergart, vanligen med granitisk sammansättning. Pegmatit har i de flesta fall kristalliserat ur lösningar som blivit kvar i sprickor och håligheter efter olika graniters bildning ur magmor.

RE MED STENKOLL

ERIC HEGARDT Utbildning: Doktorsexamen i berggrundsgeologi 2010 Arbete: Anställd som konsult i geologi och gruppledare för bergteknik på ÅF Bor: Göteborg Intresse: Motorcyklar, har ägt 12 stycken. Kör för närvarande Triumph Daytona 955i Centennial Edition

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

NYHETER

SENA SPÅR AV VATTEN PÅ PLANETEN MARS Nya studier visar att det fanns flytande vatten på Mars så sent som för 200 000 år sedan. Resultaten är publicerade i den ansedda internationella vetenskapliga tidskriften ICARUS. – Vi har upptäckt en mycket ung krater i de södra mellan latituderna på Mars som visar spår av flytande vatten, säger Andreas Johnsson vid institu tionen för geovetenskaper.

OLIKA ÄGG HOS TONÅRSFLICKOR OCH VUXNA Det finns två typer av befruktningsbara ägg. Det framgår av nya studier som publicerats i Human Molecular Genetics av en forskargrupp vid Göteborgs universitet. Resultaten kan få betydelse för fertilitetsbe handlingar och sjukdomar relaterade till äggstocken. – I våra studier fann vi övertygande bevis för att det finns två separata typer av ägg i äggstocken hos däggdjur. Dessa två klasser kallar vi den första vågen och den adulta vågen, säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. Professor Lius forskargrupp har använt sig av två gene tiskt modifierade musmodel ler för att visa att den första vågen av ägg, som börjar mogna direkt efter födseln, bidrar till puberteten.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Ny klimatrapport av forskare från Göteborgs universitet FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC, presenterade under våren två nya delrapporter om klimatförändring arna. Professor Ulf Molau vid institu tionen för biologi och miljövetenskap är en av förfat tarna till den andra delrapporten. Han är huvudförfat tare till kapitlet som handlar om vilka förändringar i miljön som kan tillskrivas klimatförändringarna och vilka förändringar som beror på andra orsaker. – Att skogen försvinner i Amazonas beror i första hand inte på ett förändrat klimat utan på avskogning. Däremot pekar alla forskningsdata på att permafrosten och tundran försvinner på grund av klimatförändringar.

Foto: Ramki Sreenivasan

Forskare har upptäckt ny fågelfamilj En helt ny familj fåglar har upptäckts av ett internatio nellt forskarlag. Bland forskarna finns Urban Olsson vid institutionen för biologi och miljövetenskap. – Trots att fåglar är en av de mest välstuderade av alla djurgrupper rymmer de fortfarande överraskningar, säger Urban Olsson. Upptäckten, som publicerats i tidskriften Biology Letters, gjordes vid en DNA-studie av släktskapen inom den största av alla tättinggrupper, kallad Passerida, som omfat tar cirka 36 procent av världens drygt 10 000 fågelarter.

MED HAVET SOM INSATS Det räcker inte att vara framgångsrik forskare. Du måste även kunna förmedla dina forskningsresultat till andra, och vad de betyder för vår framtid. Det anser marinbiologen Sam Dupont som fått fakultetens forskningspris 2014. – Vi måste få politiker att förstå vilka konsekvenser de ökade utsläppen av koldioxid och försurningen i havet får, så att de kan ta rätt beslut.

et duggregnar och dimman ligger tät över Fiskebäckskil, men ändå lyckas det lilla samhället med de vita trähusen som trängs uppe på klipporna se inbjudande ut. Det var hit, till Lovéncentret på Kristineberg, som forskaren Sam Dupont kom för tio år sedan. – Jag hade tagit min doktorsexamen i Belgien och fick en postdoktjänst här. Tanken var att jag bara skulle stanna ett år, men jag blev kvar. Att han stannat beror både på att han och hans familj trivs så bra i det lilla samhäl let, men också att han fått ägna sin tid åt att forska på sådant som han har tyckt varit

intressant. Hans ena forskningsinriktning rör sjöstjärnor och ormstjärnor och deras förmåga att regenerera sig, det vill säga att det växer ut en ny arm om de blir av med en. Den andra, och den som han ägnat mest tid åt de senaste åren, är klimatförändringarnas påverkan på det marina djurlivet. I labbet odlar han olika typer av marina djur genom att låta blanda ägg och sperma från vuxna individer. – De här hämtade jag från Norge i söndags, säger han och pekar på ett plåtkar fullt med sjöborrar. Han är dock osäker på om de verkligen är könsmogna. Honorna och hanarna ser exakt likadana ut, och det är inte förrän de släppt

Sam Dupont odlar bland annat sjöborrar i laboratoriet, för att kunna studera larverna och se hur olika typer av miljöförändringar påverkar arten.

sina ägg eller spermier som det går att se vil ken sort det är. Han plockar upp en sjöborre för att se om han kan få ut några ägg eller spermier. Det visar sig vara en hona, och hon har mycket ägg. Sam Dupont ler. – Nu kan jag fortsätta mina experiment i nästa vecka. GENOM ATT STUDERA millimeterstora

larver från tagghudingar som sjöborrar kan fors karna se hur olika typer av miljöförändringar påverkar arten, eftersom just larvstadiet är känsligt för oväntade förändringar. Men att odla larver i laboratorier är inte så enkelt och med tanke på hur små de är, är det svårt att göra biologiska mätningar på dem. Till sin

hjälp har forskarna bland annat ett avancerat så kallat konfokalmikroskop som använder laser istället för vanligt ljus, och som genere rar tredimensionella bilder på larverna. På så sätt har forskarna bland annat kunnat studera hur matsmältningen fungerar, och visat att sjöborrarna har svårt att smälta föda när havet blir surare. När Sam Dupont och hans kollegor började forska kring havsförsurning och dess påverkan på marina arter, var det inte särskilt många andra grupper som sysslade med den typen av forskning. Sedan dess har forsk ningen inom området exploderat, vilket gjort Sam Dupont och hans kollegor till experter inom området. I och med att Linnécentret

SAM DUPONT Gör: Forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, och lokaliserad till Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Kristineberg. Familj: Fru Geraldine Fauville som doktorerar på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, och två barn, 7 och 9 år gamla. Aktuell: Mottagare av the Faculty of Science Research Award 2014.

för marin evolutionsbiologi (CEMEB) bilda des 2008 och därmed tryggade finansieringen för tio år framöver, fanns möjligheter att göra saker lite annorlunda. – När man inte behöver jaga finansiering hela tiden, går det att vara mer flexibel och testa lite galna idéer. Det är också då man blir mest framgångsrik inom forskningen. I BÖRJAN AV SIN forskarkarriär

var det framför allt nyfikenheten som drev honom. I dag är samhällsansvaret minst lika viktigt, och han ser forskningskommunikation som en viktig del av sin vardag. Därför deltar han i olika internationella sammanhang för att öka förståelsen för vad havsförsurningen får för konsekvenser för djurlivet i havet. Att an vända sig av just havsförsurning är ett enkelt grepp, anser han. – Till skillnad från global uppvärmning vilket kan vara svårt att förstå, är det lätt att se hur ett ökat utsläpp av koldioxid gör havet surare, säger han och skissar ner CO₂+H₂O= H₂CO₃ på ett papper, det vill säga koldioxid + vatten=kolsyra. I december träffade han bland annat repre sentanter för regeringen för att prata om vad som behöver göras. – Jag upplever att det finns ett större intresse för frågorna bland politiker i dag än tidigare, och jag tror att om du höjer din röst tillräckligt mycket, så börjar folk lyssna. NÄR HAN ÄR PÅ plats

på Kristineberg spen derar han den mesta tiden på kontoret och skriver ansökningar, eller i labbet med sina marina djur. Men han tycker även att den sociala biten är viktig. När gästforskare är på besök är de ofta inbjudna till hans och hans

fru Geraldines hus ”för det finns ju inte så mycket annat att göra häromkring” och han tycker att det är viktigt att vårda sina sociala kontakter. – Du måste dela med dig av dina kunska per till andra, och hitta nya kollegor runt om i världen. Det är en spännande del av jobbet. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

Fakultetens forskningspris Naturvetenskapliga fakulteten delar årligen ut ett pris till en av sina forskare. Förutom äran får forskaren 250 000 kr i forskningspengar. Årets motivering lyder: Sam Dupont är en ledande forskare inom ett mycket aktuellt område: hur marina arter och ekosystem påverkas av global uppvärmning och havsförsurning orsakad av höga koldioxidhalter. Med självständighet, noggrannhet, integritet och hög kompetens har han bidragit med grundläggande förståelse av dessa komplexa frågeställningar. Han har också förnyat laboratorieverksamheten vid Kristineberg genom att utveckla utrustning för försurningsexperiment. Hans framgång visar sig tydligt i ett stort antal publikationer i högt rankade tidskrifter, inbjudningar till konferenser samt många nationella och internationella samarbeten. Sam Dupont utmärker sig som en internationellt betydelsefull forskare med högt meriterande uppdrag och sätter den marina forskningen vid Göteborgs universitet på kartan.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Karriär genom nya nätverk Att ha ett bra europeiskt nätverk med såväl universitet som industri är viktigt, tycker Sviatlana Shashkova och Niek Welkenhuysen. Båda är sedan år 2012 doktorander inom projektet Isolate.

viatlana Shashkova säger att förr kunde forskare hålla sig inom sitt eget ämne. Numera måste de vara multidisciplinära för att bedriva framgångsrik forskning. – Idag mixas alla vetenskaper. Exempelvis jobbar jag med fysiker vilket innebär att jag måste förklara hur biologi fungerar och sam tidigt lyssna på fysikerna. Ibland måste jag också anpassa mitt sätt att tänka. Fysikerna förklarar också hur verktygen fungerar så att jag förstår och kan använda dem på egen hand, säger Sviatlana Shashkova. Hennes kollega Niek Welkenhuysen instämmer: – Inom fysiken är saker mer svarta eller vita, inom biologin finns fler gråzoner. Själv samarbetar jag med matematiker och tycker att det berikar min forskarutbildning. Dess

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

utom tvingar det mig att lämna min egen bekvämlighetszon. MÅLET MED PROJEKTET är

att forskarna ska utbildas inom singelcellanalys och samtidigt utveckla verktygen som de använder. Singel cellanalys används för att studera komplexiteten och heterogeniteten hos biologiska celler. Många av dagens forskningstekniker kräver stora cellmängder men inom en cellpo pulation kan cellernas egenskaper skilja sig åt. – Att studera celler på populationsnivå kan medföra att vissa egenskaper eller reaktio ner döljs. Med hjälp av singelcellanalys lyfts egenskaperna hos varje enskild cell fram och därmed kan flera stora biologiska frågor och problem på sikt lösas, säger Niek Welkenhuy sen. Singelcellanalys kan till exempel användas i cancerforskning där effekten av ett läkemedel kan variera mycket mellan olika celler. FORSKARNA ANVÄNDER helt

vanliga jästceller som fungerar som ett modellsystem för mänskliga organismer.

Sviatlana Shashkova Kommer från Minsk i Vitryssland Masterexamen i bioteknik, Jagiellonian University i Krakow, Polen Påbörjade forskarutbildning i biologi vid Göteborgs universitet i juni 2012. Gör på fritiden: Spelar squash Niek Welkenhuysen Kommer från Brygge i Belgien Masterexamen i bioteknik och biokemi, KU Leuven i Leuven, Belgien Påbörjade doktorandstudier i biologi vid Göteborgs universitet i augusti 2012. Gör på fritiden: Ägnar sig åt friluftsliv och springer. Har som mål att springa Stockholm maraton.

– De är encelliga organismer, men de är också en hel organism, vilket är praktiskt. Jag hade inte arbetat med jästceller innan så det var helt nytt för mig, därför fick jag läsa på en hel del, säger Sviatlana Shashkova. Redan som 16-åring visste hon att hon ville bli forskare. Hon valde biologisk inriktning på gymnasiet och genom en personlig inbju dan fick hon möjlighet att göra sin grundut bildning inom bioteknologi vid universitetet i Krakow, Polen. Doktorandanställningen hittade hon via en EU-portal på nätet. FÖR NIEK WELKENHUYSEN var

valet inte lika självklart. Under sin grundutbildning åkte han inte på något internationellt utbyte, vilket var något han sedan ångrade. Därför sökte han sig utomlands för att göra sin fors karutbildning. – Det var först under sista året på min masterutbildning som jag lade märke till att jag hade många intressanta människor omkring mig och det inspirerade mig. En av uppgifterna vid en tenta var att beskriva

hur ett forskningsförsök skulle genomföras. När tentan var rättad sa min lärare att mina slutsatser inte var de förväntade men att mina idéer var mycket bra, så jag fick alla mina poäng. Det peppade mig också att vilja börja doktorera, säger Niek Welkenhuysen. TEXT TANJA THOMPSON FOTO MALIN ARNESSON

ISOLATE ISOLATE är ett så kallat Initial Training Network som syftar till att ge nyblivna forskare möjlighet att förbättra sin forsk ningskompetens, delta i etablerade forskar lag och förbättra sina karriärmöjligheter. Nätverket finansieras av Marie Curieprogrammet inom EU:s sjunde rampro gram. Nio doktorander och två postdokto rer deltar i nätverket. u Läs mer: isolate.gu.se

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Lärare på forskningsexpedition till Arktis Högstadieläraren Anna-Carin Bäckebo från Borlänge har fått turen att följa med forskningsfartyget Oden på den stora internationella expeditionen SWERUS-C3 i sommar. – Mina elever tycker att det är lika spän nande som jag, säger Anna-Carin Bäckebo. I BÖRJAN AV

juli bär det iväg. Under 6 veckor ska Anna-Carin dela utrymme med forskare från bland annat Sverige, Ryssland, USA, Storbritannien och Kanada. Hon är nyfi ken på forskarvärlden och på att få med sig nytt material hem till undervisningen. – Förutom att lära mig mer ser jag också fram emot att få se och uppleva djurlivet i Arktis, säger Anna-Carin Bäckebo. HENNES HANDLEDARE ÄR professorn

och marinkemisten Leif Anderson från Göte borgs universitet. – Anna-Carin ska delta i forskningsgrup pen och vara med på allt som är möjligt, säger Leif Anderson. Med erfarenhet av tio års undervisning i matematik, kemi, fysik, biologi och teknik på högstadiet är Anna-Carin fylld av för väntan att lära sig nytt och att få komma till Arktis där hon inte varit tidigare. – Jag hoppas kunna förmedla mina kunskaper och erfarenheter både till elever och föräldrar när jag kommer hem, säger Anna-Carin, som är lärare på Maserskolan i Borlänge. Lyssna på ett radioinslag med Anna-Carin Bäckebo och Leif Andersson: u science.gu.se/aktuellt/nyheter/radio/ 24

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Växters ljuskänsliga ”ögon” kartlagda De flesta växter försöker vända sig mot solen. Nu har forskare från Göteborgs universitet tillsammans med finska forskare kunnat fastställa hur de ljuskänsliga proteinerna i växtcellerna förändras när de upptäcker ljuset. Det handlar om proteinfamiljen fytokromer som finns i bladen hos alla växter. Det är dessa som påvisar närvaron av ljus och som signalerar till cellerna om det är dag eller natt eller om växten befinner sig i skuggan eller i solen. – Man kan likna dem vid växtens ögon. Vår studie visar hur dessa ögon fungerar på molekylnivå, säger Sebastian Westenhoff vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. Resultaten är publicerade i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature.

UPPTÄCKARKLUBBEN I HÖST! För nyfikna barn som gillar att göra experiment och ta reda på hur saker och ting fungerar. Ålder: Åk 4 och 5 (ht 2014) Anmälan öppnar 4 juni kl 10.00. www.science.gu.se/upptackarklubben

Storsatsning på vattenbruksforskning på västkusten Det blev storslam för vattenbruksforskningen vid Göteborgs universitet när Forskningsrådet Formas, Mistra och Lantmännens Forskningsstiftelse delade ut medel för forskning om hållbara produktionssystem. Sammanlagt närmare 32 mil joner gick till tvärvetenskap Kristina Snuttan Sundell liga projekt inom universitetet. – Fantastiskt roligt för Göteborgs universitet och för västkusten, säger professor Kristina Snuttan Sundell, ordfö rande för Vattenbrukscentrum Väst. Professor Kristina Snuttan Sundell får 15,9 miljoner kronor i anslag till ett projekt om utveckling av marint vattenbruk. Forskningen berör frågor som hur man kan ef fektivisera produktionen av eftertraktade fisk- och skaldjur som fläckig havskatt och hummer. Nya foder baserade på hållbara råvaror från musslor och outnyttjade biprodukter från sill och skaldjur kommer att utvecklas. Professor Henrik Pavia får 15,7 miljoner kronor i anslag till ett projekt om hållbar storskalig odling av makroalger i Sverige. Makroalgsodling är globalt sett den snabbast väx ande sektorn inom vattenbruk, men är trots goda naturliga förutsättningar helt outvecklat i Sverige.

Verklighetsbaserad undervisning ökar elevers intresse för naturvetenskap Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom en mera verklighetsbaserad under visning. Det visar Helena Sagars avhandling i naturveten skap med utbildningsvetenskaplig inriktning. – I en entreprenöriell lärmiljö uppmuntras eleverna att komma på egna lösningar, gärna i grupp, till problem som liknar eller är ”riktiga” uppdrag som man kan möta i arbetslivet eller som samhällsmedborgare. Elevernas själv känsla växer när de känner att deras tankar och idéer har betydelse, säger Helena Sagar.

MÖJLIGHET ATT MÄTA RADIOAKTIVITET I KROPPEN Med hjälp av datormodel lering har forskare vid Göte borgs universitet konstruerat en metod som kan användas för att bestämma hur mycket radioaktiva ämnen en män niska har fått i sig vid exem pelvis en kärnkraftsolycka. Vid händelser då radioak tiva ämnen är inblandade är det viktigt att kunna avgöra om en person har fått i sig en radionuklid och i så fall i vilken mängd. – Men precis lika viktigt är att kunna ge beskedet om att inget intag har skett, säger Jenny Nilsson vid avdelning en för radiofysik, Göteborgs universitet.

HAVSTULPANER ANPASSAR SIG TILL SALTHALTEN Att förstå hur arter kan an passa sig i naturen har blivit en viktig fråga i och med klimatförändring arna. Nu visar forsk ning vid Göteborgs universitet att den släta havstulpanen utvecklat förmågan att leva i vat ten med väldigt olika salthalter. – Genom att studera hur olika arter kan hantera de här miljöförändringarna, och hur snabbt nya evolutionära anpassningar kan uppstå, kan vi få en bättre bild av hur havet kommer att förändras i framtiden, säger Anna-Lisa Wrange, vid institutionen för biologi och miljövetenskap. SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Ordföranden som får tiden att räcka till Forskarstuderande, ordförande i naturvetenskapliga doktorandrådet, mc-fantast, pianist och trummis i ett säckpipeband. Sebastian Ibstedts metod för att få tiden att räcka till: Sova färre timmar per natt.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

FORSKARUTBILDNING

fikarummet på institutionen för kemi och molekylärbiologi skiner Sebastian Ibstedts doktorandkollegor upp när de får höra att han ska vara med i Science Faculty Magazine: ”Nu kommer du att bli känd!” Han ler åt dem, tar sitt kaffe och går ut i vårsolen på gården utanför. – Mina kollegor tycker nog jag är lite excentrisk. För två år sedan började jag till exempel med polyfasisk sömn. Det innebär att man sover färre timmar på natten, plus någon tupplur på morgonen. I morse gick jag upp klockan fyra. Det har inte bedrivits jättemycket forskning på vad polyfasisk sömn gör med kroppen, så man blir kanske knäpp av det, säger han och skrattar. DEN EXTRA TIDEN som

Sebastian Ibstedt får kommer väl till använd ning. Utöver att han är forskarstuderande är han sedan hösten 2013 ordförande i Naturve tenskapliga doktorand rådet, och ägnar mycket av sin tid åt att arbeta med att förbättra dokto randernas villkor. – Det är roligt att kunna vara med och påverka och man lär sig mycket av att se hur det ser ut bakom kulisserna. En fråga som jag tycker är viktig är det oroande faktum att många av doktoranderna upplever ohälsosam

stress. Här finns mycket som kan göras för att förbättra arbetssituationen. Efter fyra års studier i molekylärbiologi i Lund sökte sig Sebastian Ibstedt till Göteborg och studerade fysik och teologi, och efter att sedan ha avslutat masterprogrammet i systembiologi fick han en doktorandanställ ning vid dåvarande institutionen för cell- och molekylärbiologi. Han firade det med att ta mc-körkort. SEBASTIAN IBSTEDTS FORSKNING handlar

om jäst. Han undersöker tungmetalltoxicite ten ur ett cellulärt och evolutionärt perspek tiv. – Vi vet att många metaller påverkar organismer negativt, men vad som händer i cellen är i många fall oklart. Jag vill för stå hur proteinernas tredimensionella struktur påverkas av metaller och andra gifter. Genom att undersöka varför vissa proteiner är känsligare mot metaller än andra hoppas vi lära oss mer om vad som känneteck nar känsliga proteiner även i andra organis mer och miljöer.

»Det finns mycket som

kan göras för att förbättra arbetssituationen för doktorander

SEBASTIAN IBSTEDT Ålder: 30 år Yrke: Doktorand vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Familj: Flickvän Fritidsintressen: Kör MC (”väldigt kontemplativt, och ger möjlighet till eftertanke”) och spelar trummor i ett säckpipeband.

SEBASTIAN IBSTEDT ÄR även

intresserad av att förstå den genetiska orsaken bakom va riationen i känslighet mot olika metaller och andra gifter hos naturligt förekommande jäst stammar. De evolutionära mekanismerna för hur variation i en population uppstår och gör att vissa individer gynnas är relevanta även för att förstå hur cancerceller uppkommer. – Om de närliggande målen med forsk ningen är många, är de möjliga tillämp ningsområdena ännu fler. Det känns som meningsfulla frågeställningar, både ur ett miljöperspektiv och ur ett hälsoperspektiv. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MALIN ARNESSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Kunskapsutby i EU-finansiera Ett år i Göteborg och ett år i Warwick i Storbritannien. Sen tänker Akinyemi David Ademola åka hem till Nigeria för att dela med sig av sina erfarenheter. – Det är en fantastisk möjlighet att få erfarenhet från andra länder och lära sig saker som det inte finns kunskap om i mitt land, säger han.

Akinyemi David Ademola från Nigeria kommer att tillbringa nästa läsår i Storbritannien. Möjligheten att få erfarenheter från flera olika länder tycker han är fantastisk.

ERASMUS MUNDUS EU:s Erasmus Mundusprogram avslutades 2013, men det finns chans till förlängning med ytterligare tre år. Programmet i Complex System Science har sökt om förlängning, och utvärdering pågår just nu för att se om den blir beviljad. Erfarenhetsutbyte inom programmet sker bland annat via en sommarskola där alla förstaårsstudenter från de fyra lärosätena samlas. I år kommer de att träffas i Göteborg under en vecka, för att utbyta erfarenheter och presentera sina projektarbeten för varandra. De som läser årskurs två presenterar sina projektarbeten för varandra via videokon ferens. 28

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

rasmus Mundus är ett EU-finansierat program för att stimulera och under lätta för utbyte och rörlighet mellan länder inom och utanför Europa. Göteborgs universitet har ett Erasmus Mundus mas terprogram inom Complex Systems Science tillsammans med University of Warwick i Storbritannien, École Polytechnique i Paris och Chalmers tekniska högskola. Studenter inom programmet läser på två olika lärosäten, ett år på varje ställe. I Göteborg följer de masterprogrammet komplexa adaptiva system (CAS), som är gemensamt för Göteborgs universitet och Chalmers. Intresset är stort, och i senaste omgången fanns 150 sökande till ett tiotal platser. Mats Granath är ansvarig för Erasmus Mundus-programmet vid Göteborgs univer sitet: – Erasmus Mundus-studenterna är ofta väl digt duktiga, och ger en internationell prägel på hela programmet. Det ger en styrka till programmet, särskilt eftersom vi har utom europeiska studenter vilket inte är så vanligt numera.

UTBILDNING

yte mellan kontinenter at utbytesprogram SEDAN 2011 FÅR studenter

från länder utan för EU/EES betala för sin utbildning, vilket inneburit att antalet internationella master studenter minskat drastiskt. Studenterna på Erasmus Mundus-programmet har stipen dium från EU för uppehälle, och behöver inte heller betala några studieavgifter. Det tas in två typer av studenter, dels de som kommer från övriga Europa och dels de som kommer från resten av världen. Akinyemi David Ade mola fick kännedom om Sverige via en vän som studerat här och rekommenderat landet till honom. – Jag hade hört att människorna var vänliga och hjälpsamma, och det stämmer. Göteborg är en trevlig stad och människorna är glada. AKINYEMI DAVID ADEMOLA har

en kandidat examen i matematik från sitt hemland, och tycker att studierna i Sverige än så länge gett honom mycket ny kunskap. Programmet är tvärvetenskapligt och fokuserar på metoder

för att analysera olika typer av komplexa system. Ademola nämner det mänskliga livet som ett exempel på ett sådant system. – Människor är komplexa i och med att vi utvecklas och anpassar oss på olika sätt till förändring. ATT PLUGGA I Sverige

är fantastiskt, anser han. Här i Sverige premieras kunskap mer än betyg, och lärarna är fokuserade på att stu denterna ska lära sig att använda sin kunskap. Han uppskattar också det kulturella mötet med inte bara Sverige och svenskar, utan även övriga deltagare inom programmet som kom mer från världens alla kontinenter. Det enda som han inte gillar med Sverige är vintern. – Det är så mörkt och kallt här på vintern! I Afrika har vi nästan lika långa dagar som nätter året om, men ni har ju mörker 16 tim mar om dygnet i december. Det kommer jag inte sakna med Göteborg. TEXT & FOTO CAMILLA PERSSON

Mats Granath, ansvarig för Erasmus Mundus-programmet vid Göteborgs universitet tycker att de internationella studenterna tillför mycket till masterprogrammet i komplexa adaptiva system. Konkurrensen om Erasmus Mundus-platserna är hård; i senaste omgången fanns cirka 150 sökande till ett tiotal platser.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Med boken som drivkraft Att skriva en bok är en dröm för många, och vi är nog fler än en som har ett påbörjat manus liggandes i en byrålåda hemma. För de flesta stannar det vid en dröm, men för några av våra forskare och lärare har drömmen blivit verklighet.

om forskare handlar en stor del av arbetet om att publicera sig i olika vetenskapliga sammanhang. Steget från att publicera sig vetenskapligt till att ge ut en bok kan kanske verka litet, men att skriva vetenskapliga texter och skriva populärveten skapligt är vitt skilda saker, menar astrono men Marie Rådbo. – Som forskare är man van vid att berätta allt i kronologisk ordning, och avsluta med resultatet. När man skriver populärvetenskap ligt gäller det att fånga läsaren direkt. HON BÖRJADE SITT författarskap

med att skriva barnböcker om astronomi, eftersom hon saknade bra böcker som låg på en lagom nivå för barn. Men att börja skriva var ingen självklarhet för Marie Rådbo. Hon berät tar att hon minns de tillfällen då man skulle skriva uppsats i skolan med fasa, och trodde länge att hon inte kunde skriva. – Men en liten barnbok tänkte jag att jag kanske kunde skriva, säger hon. Den första barnboken blev till fler, och nu skriver hon både böcker för vuxna och barn. Trots att hon håller på med sin 13 bok ”eller är det kanske den 14:e”, så vill hon inte kalla sig författare.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

– När man skrivit två böcker så blir man kallad författare, men författare är jag inte. Jag är en astronom som skrivit böcker. MEN HUR HINNER man

skriva böcker samti digt som man är forskare och undervisar? – Tycker man att det är viktigt så priori terar man. Det ena korsbefruktar också det andra; ibland har jag fått idéer till en bok på en föreläsning, eller kommit på någonting att ta upp på en föreläsning när jag jobbat med boken. All populärvetenskap är bra för det akademiska arbetet. Hennes stora intresse för att förmedla sin kunskap till andra och inspirera barn och ungdomar att läsa naturvetenskap var vad som motiverade henne att skriva den första boken. Det är samma drivkraft som gör att hon fortsätter att skriva böcker, även om hon hävdar att det här är den sista. – Jag vill föra ut vad vi gör i den akade miska världen, och hitta olika sätt att göra det på. Att skriva böcker har varit en arena av många andra. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

Marie Rådbo började med barnböcker men har även skrivit böcker för vuxna om astronomi. Den nuvarande boken är den sista, hävdar hon.

Med boken som drivkraft

VERKET SOM TOG TIO ÅR ATT SKRIVA Det nästan fem kilo tunga praktverket om nyttoväxter som nu säljs i ljusgrönt presentpaket började som ett enkelt kompendium i växtlära.

ör drygt tolv år sedan frågade en gammal studiekamrat från Danmark biologen Bente Eriksen Molau om en engelsk bok i växtlära var värd att översätta till danska. – Boken var trist och föråldrad, så jag sade nej. Det kompendium vi själva skrivit och använt till studenterna var faktiskt mycket bättre. Då frågade min vän mig varför jag inte tog och skrev en bok själv, säger Bente Eriksen Molau, som undervisat i växtlära. TILLSAMMANS MED kollegan

Åslög Dahl, på institutionen för biologi och miljövetenskap, och Magnus Neuendorf från Göteborgs botaniska trädgård har hon nu publicerat Nyttoväxter från hela världen. Boken beskriver

Kakao (Theobroma cacao)

och illustrerar 400 växtarter som regelbundet förekommer i handeln i Norden. Beslutet att skriva boken tog författarna på knappt en vecka men arbetet med den har pågått i över tio år. – Men det har aldrig varit påfrestande, snarare avkopplande och på många sätt ett äventyr, säger Åslög Dahl. TILL ATT BÖRJA med

riktade sig författarna mot den danska bokmarknaden. Men när en tredjedel var skrivet och översatt till danska, beslutade de sig för att istället vända sig till den svenska marknaden. De stora bokförla gen var motspänstiga men till slut nappade det lilla familjeförlaget Warne, som särskilt gillade bilderna av danska Kirsten Tind, som SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Med boken som drivkraft

Rosmarin (Rosmarinus officinalis)

är specialiserad på botaniska illustrationer. – Illustratören är en god vän till mig och hon har lagt ner stort arbete på bilderna. Hon har till och med odlat växter hemma

för att kunna avbilda dem rätt. Dessutom har hon studerat växter både på botaniska i Köpenhamn och här i Göteborg, säger Bente Eriksen Molau. RESEARCHEN OCH SKRIVANDET har

för fattarna delat upp sinsemellan. Floror och databaser har dammsugits på information, avhandlingar har lästs och resultat har dis kuterats. Vissa vetenskapliga uppsatser som hunnit bli för gamla har förkastas. En annan svårighet har varit att avgränsa sig. – Att skriva om ekonomiskt betydelsefulla växter som ris eller majs har varit svårt. Eller indigo, som har en lång och brokig historia. Längden på texterna i boken varierar därför avsevärt, säger Åslög Dahl. Det har tagit botanikerna Åslög Dahl och Bente Eriksen drygt tio år att skriva Nyttoväxter från hela världen, ett fritidsprojekt som nu äntligen blivit färdigt.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Med boken som drivkraft

Mandarin, tangerin (Citrus reticulata) Ingefära (Zingiber officinale) OM JORDGUBBEN KAN man

läsa att den är resultatet av en befruktning mellan två sydamerikanska smultronsorter år 1788 i en fransk trädgård. På naturlig väg hade annars aldrig dessa smultrons vägar korsats. – Vi har samlat så mycket fakta, allt kom mer vi idag knappt ihåg själva, säger Bente Eriksen med ett hjärtligt skratt. STÖRSTA SVÅRIGHETEN HAR varit

att hitta pengar till projektet, som blivit ett fritidspro jekt. Ett stipendium på 200 000 kronor har varit enda ekonomiska tillskottet, men förfat tarna hoppas kunna gå jämt upp när hälften av böckerna är sålda. Prognosen ser bra ut. – En fjärdedel har sålts på bara några må nader så vi håller tummarna.

Kakao (Theobroma cacao)

TEXT CARINA ELIASSON FOTO JOHAN WINGBORG ILLUSTRATIONER KIRSTEN TIND

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Med boken som drivkraft

En bildningsresa i byggnadsvård Rymmer ett individualiserat, globaliserat och mångkulturellt samhälle ett gemensamt kulturarv? Är byggnadsvård en folkbildningsfråga eller en överklassport? Det är några av frågorna som stadsantikvarie Henrik Ranby belyser i sin bok Henriks byggnadsvård – Kulturarvsarbete mellan teori och praktik.

ör 25 år sedan var han färdig bebyg gelseantikvarie och började sitt yrkesliv. Nu sammanfattar han sina erfarenheter i bokform. – Min tes är att i den här typen av yrken behöver det finnas en växelverkan mellan teori och praktik. Man måste kunna kom binera teori med praktisk kunskap, säger Henrik Ranby. ATT SKRIVA NED och

dokumentera yrkeserfa renheter är i sig inget unikt, men det är första gången det görs för bebyggelseantikvarier. Bo ken är en bildningsroman och används redan inom utbildningen på Göteborgs universitet. Den innehåller bland annat en diskussion om var kulturmiljövärdena står idag. – Situationen är motsägelsefull. De senaste åren har bevarande fått ett stort genomslag eftersom det är frågor som folk är intresse rade av. Men samtidigt har till exempel den svenska skolan tonat ned de historiska och estetiska ämnena. Den ökade globaliseringen

och individualiseringen kan stå i motsats till bevarandeintresset, säger Henrik Ranby. Trots det så menar han att det hänt mycket positivit de senaste åren inom området. – Bland annat finns nu byggnadsvårdscen tra som har produkter och kan ge rådgivning kring bevarande. De senaste tio åren har också tidningar givits ut som är en viktig och lättillgänglig källa för information om bevarande. FRAMÖVER KOMMER HENRIK Ranby

inte enbart berätta om sina erfarenheter genom sin bok. Snart kommer han också möta studenterna på kontinuerlig basis eftersom han har fått ett lektorat vid institutionen för kulturvård. – Det är viktigt att föra in det praktiska kunnandet i utbildningen. Det är något som jag ser fram emot liksom möjligheten att forska. Om jag är halvvägs genom yrkeslivet nu så får bok nummer två av Henriks bygg nadsvård komma till min pension. TEXT & FOTO TANJA THOMPSON

HENRIK RANBY Utbildning: Magisterexamen i kulturvård med bebyggelseantikvarisk inriktning vid Göteborgs universitet 1988. Doktorsexamen i konstvetenskap vid Lunds universitet 2002. Född: i Helsingborg Arbete: Stadsantikvarie i Höganäs. Inom kort tillträder han en anställning som universitetslektor vid institutionen för kulturvård. Aktuell: Med boken Henriks byggnadsvård – Kulturarvsarbete mellan teori och praktik utgiven av institutionen för kulturvård. Varje kapitel i boken tar upp olika perspektiv; Hur man utbildar sig; Hur man renoverar torp: Hur det är att jobba kommunalt och hur det är att doktorera. I varje kapitel står också en byggnad i centrum, alltifrån domkyrka och universitet till byggnader i förorten. 34

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Med boken som drivkraft

Vad är vetenskap? Ulf Persson är matematikprofessorn som nu har skrivit en bok om Karl Popper – en av de mest inflytelserika vetenskapsteoretikerna under 1900-talet. Vid millennieskiftet var Ulf Persson ordfö rande för svenska matematikersamfundet och blev då engagerad i en debatt med matema tikdidaktikerna om didaktik är en vetenskap eller inte. Han berättar att han i samma veva kom i kontakt med Karl Popper och har

I sin bok Karl Popper - falsifieringens profet prövar Ulf Persson Poppers teori på ett antal vetenskapsområden, däribland ekonomi, pedagogik och evolutionsbiologi. Så här beskriver han själv Karl Poppers tankar: NUMERA SKA SÅ MYCKET som

möjligt vila på vetenskaplig grund. Vad menas egentligen med vetenskap? Kan filosofi och litteratur utgöra vetenskap? Och hur är det med så kallade samhällsvetenskaper som ekonomi och pedagogik? Finns det inte en risk för att begreppet vetenskap förflackas? Att det går prestige i begreppet. DESSA FRÅGOR ENGAGERADE redan

på 1920-talet den unge Karl Popper, som framför allt hade Marx och Freud i tankarna. Och det kriterium, i termer av falsifierbarhet, han formulerade har närmast blivit beryk tade. Visserligen kan ingenting i vetenskapen bevisas enligt Popper men däremot motbevi sas. Vetenskapen gör framsteg genom att ute sluta möjligheter. Demokrati och vetenskap är intimt förbundna, och friheten att kritisera är fundamental, men yttrandefriheten betyder inte, vilket post-modernisterna sluter, att alla uppfattningar är lika värda. Värdet bestäms vare sig genom omröstning eller andra sociala

under årens lopp läst det mesta av vad Popper skrivit. Han har alltid haft ett intresse för filosofi och sedan barnsben haft en dröm om att bli författare. – Om man är matematiker kan man aldrig vända sig till någon bredare läsekrets och samtidigt säga något djupare. Annorlunda är det med filosofin, vilket givet vis också spelat en stor roll i min motivation. TEXT TANJA THOMPSON

konstruktioner, utan genom objektiva tester, och ideologin består i att komma den enda sanningen närmare. INOM MÅNGA VERKSAMHETER upplevs

detta som såväl dogmatiskt som naivt, men ingen ting kan vara mindre dogmatiskt än vetenska pen hävdar Popper, och de som förkastar det ta kan inte göra anspråk på vetenskaplighet, lika lite som de som dogmatiskt hävdar sin egen okritiserbara sanning. Mera relevant för en naturvetenskaplig krets är att Popper även vänder sig mot Francis Bacons vetenskapsfi losofi som i högsta grad är förhärskande idag och ligger till grund för forskningspolitiken. En syn som hävdar att sanningen är uppenbar och kan produceras industriellt och har som syfte kontroll över naturen och ökat materiellt välstånd. Sanningen är svår att finna och kan inte systematiskt utvinnas utan är resultatet av en i högsta grad kreativ verksamhet som bygger på djärva hypoteser som överlever ständiga falsiferingsförsök. POPPER SKILJER SIG från

Kuhn och dennes paradigmer genom att betona vetenskapens innehåll, inte dess form. Något för moderna universitet att beakta. Ulf Persson

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Axel Strömberg, Tobias Wallström och Aletta Csapo övar sina färdighetern inför EUSO-finalen i Aten.

De tränar inför

OLYMPISKA SPEL ••••••••••••••• De vann riksfinalen i naturvetenskap i Stockholm och gick vidare till EUSO, en europeisk olympiad-final i naturvetenskap. Science Faculty Magazine mötte ungdomarna på träningslägret inför den stora finalen i Aten.

ex elever från olika håll i Sverige har samlats i Göteborg för att bo ihop och laborera i biologi, kemi och fysik. Den här dagen är det kemi som gäller. Ungdo marna lyssnar intresserat när Lennart Sjölin, professor vid institutionen för kemi och mo lekylärbiologi, går igenom dagens laboration som handlar om vatten. – Det är spännande, vatten är väsentligt för allt liv i universum och vi ska undersöka vattnets hårdhet och syret i vattnet, säger Lennart Sjölin och skriver formler på tavlan med kritan. Flaskor, kemikaler och titreringsutrustning står framme på bänkarna. De klirrar lite dovt när vätskor mäts upp och hälls över i glas och kolvar. – Det är kul att få utöka sina kunskaper och träffa likasinnade. Det vore naturligtvis fint att placera sig bra i Aten, men det är själva tävlingen som roligast. Jag ser fram emot hela äventyret, säger Tobias Wallström från Näsbydalskolan i Täby.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

EUSO ÄR EN tävling

i naturvetenskap för grundskole- och gymnasieelever högst 17 år fyllda. Tävlingen genomförs i drygt 20 länder och varje land skickar sex elever till den stora europeiska finalen. EUSO-finalen var i Göteborg för fyra år sedan. Det svenska laget placerade sig dåligt då, men kunskaperna brast mer i praktik än teori. Lennarts Sjölins mål är att årets lag ska få lära sig ”arbeta som riktiga kemister” och genom det kunna få en bättre placering i finalen i Aten. ATT UNGDOMARNA SOM strålat

samman i Göteborg kommer från olika skolor i landet och inte kände varandra innan har inte varit något problem. – Vi har lärt känna varandra jättesnabbt och har väldigt kul. Det har inte varit svårt, vi har ju samma intressen, säger Axel Strömberg från Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping. Fler experiment i skolan skulle öka intresset för naturvetenskap, tror Aletta Csapo från Donnergymnasiet i Göteborg. – Att börja med experiment väcker ens nyfikenhet och sedan vill man veta mer, säger hon. TEXT & FOTO CARINA ELIASSON

MED BLOGGEN SOM REDSKAP I hantverksdoktoranderna Roald Renmælmos och Tomas Karlssons arbete möts gamla och nya världar. Deras forskningsområde: Förindustriell snickeriteknik med en delstudie i historiska hyvelbänkar. Deras dokumentationsmetod: En blogg. – De flesta som följer oss är från USA, säger Roald Renmælmo.

dén att starta en blogg som redskap i deras hyvel bänksstudie uppstod i au gusti 2013. I arbetet med sin licentiatuppsats hade Tomas Karlsson mycket material som behövde dokumenteras. Tillsammans med sin kollega Roald Renmælmo letade han efter former för att samla materialet och även kunna föra dialog om hyvelbänkar med hantverkare och andra som är intresserade av ämnet. I oktober 2013 skrev de sitt första inlägg. – Snickring är relativt nytt som ämne i universitetsmil jön, säger Roald Renmælmo. Bloggen har blivit ett viktigt verktyg för oss för att kunna knyta kontakter, dels inom den akademiska världen och dels utanför universitetet bland andra snickare. SEDAN STARTEN HAR det

blivit närmare 50 inlägg. En stor del av besökarna har sin hemvist i länder utanför Norden – de flesta kommer från USA, och även Storbri

tannien och Tyskland ligger högt upp i besöksstatistiken. Många av de som läser och kommenterar är själva blog gare. När Roald Renmælmo och Tomas Karlsson märkte att de fick mycket respons från utlandet började de att skriva texter även på engelska för att få engelskspråkiga lä sare att kommentera, men de prioriterar att skriva inläggen på norska och svenska. – Som mest har vi haft 2 793 besökare på en dag, och det var på ett inlägg som skrevs på norska, säger Roald Renmælmo. Norska och svenska fungerar bra när det är intressant stoff och bra bilder. Bloggen är viktig som forum för att främja vår nordiska hantverkstradition, och språket är en viktig del av den traditionen. Därför vill vi i första hand använda norska och svenska på bloggen. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO ROALD RENMÆLMO & TOMAS KARLSSON

u Läs bloggen: hyvelbenk.wordpress.com

Tomas Karlsson gör hål för ett av benen på en hyvelbänk i Mariestad

Roald Renmælmo arbetar med ett av benen på Vasabänken

Bloggen ”Høvelbänk – Snikkaren sin arbeidsbenk” Roald Renmælmo och Tomas Karlsson, doktorander i snickerihantverk vid institu tionen för kulturvård, har i sin forsk ning kartlagt litteratur om hyvelbänkar och historiska hyvelbänkar i Norge och Sverige. Ett av projekten rör en hyvelbänk som bärgades från regalskeppet Vasa. På sin blogg publicerar de texter och bilder om sina projekt.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

UTMÄRKELSER

2014 ROGER BUTLIN, professor

vid University of Sheffield har tilldelats Waernska professuren. Roger Butlin är evolutionsbiolog och speciellt intresserad av frågor som rör evolution av nya arter. I sin forskning studerar Roger Butlin bland annat vad som hän der i hybridzoner och hur nya arter uppkommer utan inbland ning av fysiska barriärer. Han är nu knuten till institutionen för biologi och miljövetenskap. IAN A. FLEMING, Memorial

University of Newfoundland, Kanada, har utsetts till inneha vare av 2014 års Wallenberg professur av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Professor Fleming kommer att knytas till Göteborgs universitet för att tillföra ny kompetens för att stärka verksamheten inom fiske och vattenbruk. Han är en forskare i världsklass vad gäller frågor kring vård och bevarande av vilda fiskpopulationer, och kommer att kunna bidra till ett mer integrerat perspektiv från ekologi och evolutionsbiologi till fiske som näring och natur vårdsbiologi. Samtidigt kommer professuren att ytterligare bredda pågående och planerat europe iskt samarbete med ett nordame rikanskt perspektiv. ULRICH LANGE, docent vid in

stitutionen för kulturvård, har er hållit Foundation Fluidums årliga stipendium på 60 000 kronor för Svensk kulturhistorisk forskning. 38

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

Han får stipendiet för sitt arbete om svensk-tyska förbindelser kring sekelskiftet 1700 och arbetet om dalslänningen Jonas Sundahls verksamhet som framgångsrik arkitekt i tyska Pfaltz. WALKER O. SMITH vid Virginia

Institute of Marine Sciences har tilldelats Konung Carl XVI Gus tafs professur i miljövetenskap. Han får Göteborgs universitet som värd. Professor Smith kom mer under sin vistelse i Sverige att studera fysikaliska och bio geokemiska processer i Skagerak och Östersjön, med syftet att förstå hur olika samverkande stressfaktorer påverkar giftig alg blomning. Det planerade arbetet kommer att utföras vid de tre marina centra som finns i landet, varav Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göte borgs universitet är ett av dessa. Samarbetsprojekt kommer att involvera såväl svenska fors kare som forskare vid Virginia Institute of Marine Sciences och kinesiska forskare. SEBASTIAN WESTENHOFF,

institutionen för kemi och mo lekylärbiologi har av Kungliga Vetenskaps- och VitterhetsSamhället i Göteborg tilldelat Al bert Wallins vetenskaps pris 2013. Han erhåller priset för sina under sökningar av snabba molekylära förlopp hos organiska halvledare

och biokemiska system med tidsupplöst spektroskopi och röntgenspridningsmetodik. – Det känns härligt att bli upp märksammad genom detta pris. Tidpunkten skulle inte kunna varit bättre, då min grupp och jag just nu lägger ner mycket arbete på att bygga en ny fram stående forskningsmiljö inom proteindynamik i Göteborg. Sebastian Westenhoff har också utsetts till Wallenberg Academy Fellows, som är den enskilt största privata satsningen på unga fors kare i Sverige. Anslaget som följer med utnämningen uppgår till 7,5 miljoner kronor under fem år. JOHAN ÅKERMAN, professor

i experimentell fysik, är en av fem forskare i landet som fått ta emot Göran Gustafssonprisen 2014. Göran Gustafsson prisen hör till de mest eftertraktade och prestige fyllda prisen bland yngre svenska fors kare. Johan Åkerman får priset för sin forskning inom spinntro nik och nanomagnetism. – Det är förstås fantastiskt roligt att ha fått ta emot Göran Gustafssonpriset. Det betyder mycket för mig personligen och det är inspirerande för hela min forskargrupp att vårt arbete upp märksammas på det här sättet. SAM DUPONT, institutionen

för biologi och miljövetenskap, har tilldelats naturvetenskapliga

fakultetens forskningspris 2014 för sin nytänkande forskning inom marin evolutionär biologi. Priset består av 250 000 kronor till forskning och delades ut på fakultetens forskningsdag den 6 februari. Läs mer om Sam Dupont på sidan 19. KERSTIN JOHANNESSON,

professor i marin ekologi, har tilldelats Roséns Linnépris i zoo logi av Kungl. Fysiografiska Sällskapet i Lund. Pris summan är på 400 000 kronor. Vad betyder det för dig att ha fått det här priset? – Det är förstås ett erkännande för den forskning jag leder, och för det som jag och mina många medarbetare åstadkommit genom åren. Hur var prisutdelningen? – Det var faktiskt ganska pampigt. Frack och långklän ning, fast jag smet igenom med en byxdress, och fanfarer och applåder för alla pristagarna. Sen var det galamiddag på anrika Grand Hotel i Lund, med vacker underhållning av Musikhögsko lan i Malmö. Vad kommer du att göra med prispengarna? – Priset är ju personligt och är alltså inte pengar till min forsk ning. Därför ska jag spara dem något år och sedan köpa en elbil, när marknaden har blivit lite gynnsammare. Jag ska också ge en rejäl gåva till Rädda Barnen.

Hon fick pris för bästa avhandling Naturvetenskapliga fakultetens pris för bästa avhandling 2014 gick till Linda Johansson, institutionen för kemi och molekylärbiologi. Hur känns det att ha fått Naturvetenskapliga fakultetens pris för bästa avhandling 2014? – Det känns väldigt kul! Det är alltid roligt att bli uppmärksammad för sin forskning genom ett pris. Vad handlar din forskning om? – Min forskning handlar om att utveckla nya metoder för att titta på hur membran proteiner ser ut och fungerar. Membranproteiner finns i alla levande organismer och sköter allt från fotosyntes till signalering inom och mellan celler, men de är alldeles för

små för att kunna under sökas i mikroskop, därför måste de kristalliseras. Vad kan samhället lära av din forskning? – Vi hoppas att vår forsk ning kan ge kunskap om hur olika cellulära processer går till. Till exempel om hur ett läkemedel binder till en receptor, eller hur solljus kan omvandlas till energi. Vi hoppas framförallt att våra metoder används av andra forskare för att lösa strukturen av fler viktiga proteiner! TEXT ROBERT KARLSSON FOTO KARIN ALLANDER

Avhandlingens titel: Advances in Membrane Protein Structural Biology: Lipidic Sponge Phase Crystallization, Time-Resolved Laue Diffraction and Serial Femtosecond Crystallography

u Mer information finns på: http://hdl.handle.net/2077/32704

Vill du ha ett eget nummer av Science Faculty Magazine? Gå in på www.science.gu.se/magazine Här kan du också ange om du hellre önskar få ditt magasin i digital form till din e-post, eller på engelska. Nästa nummer utkommer i december 2014.

TEXT ROBERT KARLSSON SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2014

AVSÄNDARE:

Science Faculty Magazine Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Box 460 405 30 Göteborg

Vill du göra något utmanande och kul i sommar?

Sök

ni! u j 6 t senas

SUMMER SCIENCE

CAMP

Den 10-14 augusti, för dig som ska börja gymnasiets årskurs 3 hösten 2014. Läs mer på vår webbplats.