Science Faculty Magazine nr 2 2014

TEMA: Nobelprisen i kemi och fysik

De har rest till Arktis i decennier

SCIENCE FACULTY Nr 2 2014 Naturvetenskapliga fakulteten

MAGAZINE

MED FARTYGET SOM KLASSRUM Följ med studenterna som läser första terminen på kandidatprogrammet i marin vetenskap på deras allra första fältexkursion på Gullmarsfjorden.

DEKANUS INLEDER SCIENCE FACULTY MAGAZINE Science Faculty Magazine är ett ma gasin för alla som är intresserade av Göteborgs universitet och i synnerhet den verksamhet som sker vid Natur vetenskapliga fakulteten.

REDAKTÖR Camilla Persson 031-786 9869 camilla.persson@science.gu.se

REDAKTION

Carina Eliasson Robert Karlsson Tanja Thompson

ANSVARIG UTGIVARE Ann-Christin Thor

GRAFISK FORM & LAYOUT

Camilla Persson & Erika Hoff

OMSLAG

Foto: Malin Arnesson

ADRESS

Fakultetskansliet för naturvetenskap Göteborgs universitet Box 460 405 30 Göteborg E-post: info@science.gu.se

UPPLAGA

5 000 exemplar

TRYCK

Litorapid

PRENUMERERA

Gå in på www.science.gu.se/magazine för att anmäla att du vill prenumerera på magasinet.

E-MAGASIN

I december 2014 lanserar vi Science Faculty Magazine även som e-magasin. E-magasinet hittar du på: www.sciencefacultymagazine.se

Välkomna till en inblick i verksamheten vid Naturvetenskapliga fakulteten. Science Faculty Magazine riktar sig till en bred målgrupp, alltifrån alumner vid fakulteten och personal till näringsidkare, myndigheter och politiker med intresse för naturvetenskap och matematik.

det här numret kan ni läsa om hur förståelsen av molekylära mekanismer i celler kan förklara fertili tet hos kvinnor. Den grundforskning som bedrivits visar att äggens levnadsöde bestäms av närliggande celler och i förlängningen kan forskningen leda fram till alternativa behandlingsmetoder för infertilitet. Grundforskning är viktig för utveckling av ny kunskap och kräver långsiktiga satsningar utan direkt fokuse ring på tillämpbarhet. Det är därför glädjande när den molekylära förståelsen av processerna kan leda fram till konkret tillämpning. Nobelpriset i kemi innebär bland annat att man kan studera levande materia och ”se” processer i celler medan de pågår. Det gör det möjligt att studera och försöka förstå molekylära processer involverade i hud cancer, allergi och läkemedeladministration, något som forskargruppen i biomedicinsk fotonik studerar. Life science-området är i fokus med utveckling av

transdisciplinär ”samverkansinfrastruktur” på medicinareberget. Den fysiska närheten mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och universitetets olika discipliner som planeras där skulle ge oss en unik möjlighet att belysa frågeställningar från ett molekylärt, mänskligt och samhälleligt perspektiv. Ni kan i detta nummer även läsa om parallell evolu

tion hos snäckor. Forskningen visar hur arter kan anpassa sig till förändringar i levnadsbetingelserna och vilka överlevnadsstrategier som finns, och har stor betydelse för livet på jorden. En fråga man kan ställa sig är om de klimatförändringar vi ser idag sker alltför snabbt för att livet på jorden ska hinna ställa om? Klimatförändringarna syns tydligt i Arktis där

isen smälter undan och växthusgaser såsom koldioxid

science faculty magazine december 2014

Rapport från rymden varje vecka i radions P3

Sker dagens klimatförändringar för snabbt för att livet på jorden ska hinna ställa om?

Polarforskare på expedition till Arktis

och metan frigörs. Sommarens expedition kan hjälpa till att förstå hur detta i sin tur påverkar klimatet på jorden. Vi får också läsa om geologens perspektiv på is, och då går vi tillbaka till den senaste istiden. Man behöver förstå olika skeenden i jordens historia för att kunna säga något om dess framtid. Morgondagens studenter inspireras genom lek med fokus på fysikaliska feno men, direkt på lekplatsen. Det är viktigt att naturvetenskapen blir en naturlig del av barn och ungdomars vardag. Sverige behöver fler naturvetare för att kunna vara konkurrens kraftiga även i framtiden.

Förskollärare lär sig fysik på lekplats

Välkommen till naturvetenskapens värld.

Elisabet Ahlberg, dekan

Ola Wetterberg, prodekan

Snäckor hjälper oss att förstå hur arter bildas

PORTRÄTT

Hon har följt isens spår i forskningen Spåren från inlandsisen förde in Anne Hormes på en naturvetenskaplig bana som tog henne från uppväxten i västra Tyskland hela vägen till Svalbard. I dag är hon forskare, och isen har blivit en central del i hennes forskning.

nnehållet i tekoppen skvätter ut över kanterna när Anne Hormes smäller ner koppen på skrivbordet för att illustrera hur inlandsisen bildade ett hinder för neder börd. Koppen är inlandsisen. Skrivbordet är Svalbard. – Inlandsisen på Svalbard och Barents hav var 1-3 kilometer tjock och låg som ett hin der för nederbörden att komma runt. Därför blev det ingen snö på andra sidan av isen, säger hon. Vi backar klockan en aning, cirka 200 000 år. Det är istid, och i norra Europa går det skandinaviska istäcket så långt ner som till nuvarande Tyskland. Isen slutar i höjd med ett område som många år senare ska komma att bli den lilla orten Grefrath några mil utanför Düsseldorf. Där växer Anne Hormes upp, och de spår som inlandsisen har lämnat i området för henne in på en naturvetenskap lig bana. – Jag har alltid fascinerats av landskapsut veckling. Varför ett fjäll ligger där det ligger, hur olika faktorer samverkar – sådant intres serar mig.

science faculty magazine december 2014

Hon disputerade som kvartärgeolog

vid Berns universitet på glaciärvariationer i Alperna. Forskarkarriären ledde henne sedan till bland annat Italien och Uppsala innan hon hamnade på Svalbard 2003. Vad som från början var tänkt som en ganska kort vis telse på den norska ö-gruppen i Arktis blev nio år. Målet med hennes forskning har varit att få en bättre uppfattning om den inlandsis som låg i regionen kring Barents hav under den senaste istiden, och vilka klimatföränd ringar som har påverkat den. – Barents hav har varit täckt med is flera gånger. Havet är inte så djupt här, vanligtvis är det 200-250 meter, och det kan ha varit delvis bottenfryst. Barents hav har en landhav-fördelning som kan liknas med land-havfördelningen som ligger under västra Antark tis. Om vi kan förstå vilka klimatprocesser som har påverkat nedsmältningen i Barents hav, så kan det hjälpa oss att förbättra våra modeller över vad som kommer att hända i västra Antarktis i framtiden. I sin forskning använder Anne Hormes dateringsmetoder inom paleoklimatologin,

ANNE HORMES Yrke: Kvartärgeolog, forskare vid institutionen för geovetenskaper, vetenskaplig ledare i internationella forskningsgruppen Pages Arctic2k. Ålder: 44 år Fritidsintressen: Mycket friluftsliv, framförallt klättring. Har en hund som heter Buffy (”Efter The Vampire Slayer, men det var inte jag som döpte henne!”).

läran om hur jordens klimat har varit under tidigare perioder i dess utveckling. En metod som hon särskilt lyfter fram är kosmogenisk datering. – Den är fantastisk! Den bygger på att par tiklar från rymden kommer in i atmosfären, träffar stenar på jorden och blir isotoper, till exempel beryllium eller aluminium. När vi tar prover från flyttblock kan vi med hjälp av de partiklarna datera till exempel hur länge de har varit isfria och därmed avgöra när isen har börjat att smälta. I maj 2014 flyttade Anne Hormes till Göte borg och institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet. Hon är forskningsledare för den internationella forskningsgrup pen Pages Arctic2k som samlar in data från klimatvariationer under de senaste 2000 åren i Arktis. Syftet är att förstå jordens förflutna för att kunna göra bedömningar av dess framtid. Saknar hon då vardagslivet på Svalbard? Visst är ö-gruppen isolerad, och en bra sommardag på Svalbard är dessutom som en vanlig novemberdag i Göteborg. Men för

Genom att förstå vilka klimatprocesser som historiskt har påverkat Barents hav hoppas geologen Anne Hormes kunna förbättra modeller över vad som kommer att hända i västra Antarktis i framtiden.

friluftsmänniskan Anne Hormes bidrar det arktiska landskapet med saker som andra platser inte kan tävla med. – Det är aldrig några problem att få med fältassistenter när jag ska gå på topptur för att samla in stenar, säger hon och skrattar. Och det finns få saker som slår att åka hund släde i norrskenet en vinternatt! Text Robert Karlsson Foto Johan Wingborg

science faculty magazine december 2014

Utvecklingsarbete från molekyl till människa och samhälle I augusti 2013 påbörjade Göteborgs Stad ett arbete med att göra en plan för fortsatt utveckling av Medicinareberget. Parallellt startade Göteborgs universitet ett projekt för att ta fram en verksamhetsidé för universitetets framtid på och kring berget.

anken är att skapa en levande stadsdel runt Medicinareberget. För Göte borgs universitets del gäller det att underlätta samverkan mellan i första hand Naturvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakulte ten, Göteborgs universitetsbibliotek samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men även andra fakulteter kan bli involverade på sikt. För Göteborgs Stad är ambitionen att skapa en blandad stad, med bostäder, handel och service. Så här ser Elisabet Ahlberg, dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten på utvecklingsarbetet: – Medicinareberget har en stor poten tial och att få möjlighet att vara med och utveckla området kring berget är otroligt

spännande. Målet med utvecklingsarbetet är att samla utbildning, forskning och samver kan kring frågor som är relaterade till life science i vid bemärkelse och belysa dessa från olika vetenskapsområden. Medicinareberget kan på så vis bli ett viktigt nav för att lösa kommande samhällsutmaningar. Naturvetenskapliga fakulteten finns i dag lokaliserat på fyra ställen i Göteborg. Utöver det bedriver fakulteten verksamhet på tre andra orter i Västra Götaland. Hur tror du det ser ut i framtiden? – Utvecklingsprojektet är fortfarande i ett tidigt skede men fakulteten har tydligt mar kerat att man vill vara närvarande på Medi cinareberget med den del av fakulteten som är inriktad på life science och närliggande områden. Projektet löper fram till somma ren år 2017 och det innebär att vi i nuläget är öppna för att identifiera olika typer av lokalalternativ som gynnar verksamheten på lång sikt, säger Elisabet Ahlberg. Vad betyder utvecklingsarbetet för Göteborg som universitetsstad? – Utvecklingsarbetet innebär bland annat att ett universitetsstråk skapas som förbin der olika delar av Göteborgs universitet och Chalmers. Sträckan mellan Medicinareberget och Chalmers kan eventuellt förtätas med verksamhet av betydelse för båda universite ten och blir då en viktig del i vidareutveck lingen av Göteborg som universitetsstad. Med bra och tydliga kommunikationer kan stråket lyftas fram och därmed universitetets närvaro i staden. Under hösten förväntas Göteborgs Stad fatta beslut om detaljplanen för området. Text Carina Elmäng & Tanja Thompson

science faculty magazine december 2014

Funnit biologisk klocka som styr fruktsamhet Forskare vid Göteborgs universitet har identifierat den biologiska klocka som styr kvinnlig fruktsamhet. Upptäckten kan få stor betydelse för framtida medicinsk behandling av kvinnlig infertilitet.

et finns kvinnor som kan få friska barn vid 50 års ålder, medan det finns kvinnor som inte kan bli gravida vid 30 års ålder. Frågan är varför det är så? En del av svaret är att en kvinna bara har ett givet antal ägg och när dessa är slut så är det avgörande för när kvinnan går in i klimakteriet. Hittills vet vi mycket lite om den biologiska klocka som styr kvinnlig fertilitet, men en ny studie från Göteborgs universitet pekar på en lösning av mysteriet. Precis som sjukskö terskor tar hand om nyfödda barn, behöver mänskliga ägg stöd och näring från omgivan de, somatiska celler. Det senaste fyndet från professor Kui Lius forskargrupp visar att en signalväg i dessa somatiska celler spelar en nyckel roll i kontrollen av de omogna äggens liv.

I de somatiska cellerna, även kända som

primordial follicle granulosa cells (pfGCs), är mTOR-signalvägen nödvändig för att ak tivera uttrycket av tillväxtfaktorn Kit ligand. Kit ligand kommer sedan i sin tur verka på Kit-receptorn på äggen och därmed avgöra äggens öde. – Denna reglering och kontroll som de somatiska cellerna utövar på äggen avgör när äggen ska börja växa och när de ska dö, och fungerar därmed som en biologisk klocka som avgör när klimakteriet kommer att börja, säger professor Kui Liu, på institutio nen för kemi och molekylärbiologi. Upptäckten har publicerats i Current

Biology. Förhoppningen är nu att kunna hjäl pa infertila kvinnor vars ägg inte kan mogna. Genom att kunskapen kring de molekylära mekanismerna som styr äggens utveckling ökar, ökar också hoppet att kunna överföra dessa upptäckter till infertilitetsbehandling i kliniker under kommande år. Detta är något som professor Lius grupp ska arbeta med framöver. – Jag tror att redan om 5 till 10 år kan det finnas en infertilitetsbehandling ute på klinikerna, säger Kui Liu.

Professor Kui Lius upptäckter tros snart kunna leda till en infertilitetsbehandling.

Text Carina Eliasson

science faculty magazine december 2014

Med rapport från RYMDEN Seriemördande galaxer, rymdsonder som gömmer sig för kometer och molekylen som kan bygga liv i rymden. Varje vecka ger astronomen Maria Sundin en nyhetsrapport från rymden i Sveriges Radios P3. Och självklart pratar hon väder.

science faculty magazine december 2014

ngen rymdrapport utan lite väder! – Ja, Rasmus, det går ju mot vår på Titan, det rapporterade jag ju om redan i våras. Men det går fortfarande mot vår på Titan, eftersom det tar 17 år – alla årstider där är väldigt långa! I en studio i Sveriges Radios hus på Lind holmen i Göteborg arbetar programledaren Rasmus Persson och fysikern Maria Sundin med att lägga sista handen vid veckans inspelning av ”Rapport från rymden”. Inslaget kommer som vanligt att sändas i P3-programmet ”Christer och Morgan rap porterar”. – När vi startade programmet ville vi göra ett aktualitetsprogram om saker som inte togs upp i de dagliga nyhetsprogrammen, be rättar Rasmus Persson efter att inspelningen är avslutad. – När jag blev tillfrågad om jag kunde vara med och prata om rymden så lade jag upp det som en nyhetsrapport, berättar Maria Sundin. Solsystemet var inrikes, galaxen var utrikes – och så rymdvädret. Sedan dess har rymdvädret hängt kvar. Alla går ju i gång på väder! Sedan mars 2014 har Maria Sundin,

teoretisk fysiker, en gång i veckan gjort sina rymdrapporter. Att sprida information om forskning är ingenting nytt för henne – hon har bland annat lett samtal på bokmässan och medverkat i olika skolprojekt. Sedan flera år är hon återkommande expert i flera vetenskapliga radioprogram, framförallt i Sveriges Radios P1 och P4, och pratar om vad som händer i rymden. – I ”Vetandets värld” pratar jag till en grupp som många gånger redan är invigd i ämnet. Där kan det också vara kort varsel, och ibland får jag rigga om en hel dag för att kunna vara med. Här kan jag nå en annan grupp, och jag har möjlighet att förbereda mig på ett annat sätt. Valet av ämnen gör Maria Sundin och Ras mus Persson tillsammans. På måndagen tittar

Maria på vilka nyheter som har kommit in om rymden, och mejlar förslag till Rasmus. Därefter väljer de ut ämne, något som inte alltid är helt lätt. – Vissa saker är självklara, som när en nyhet om gravitationsvågor kom i våras, medan det kan vara svårare andra gånger, säger Maria Sundin. Sedan gäller det att hitta nivån och det gör Rasmus jättebra – han får till det humoristiska anslaget. – Jag kan ju inte alltid något om ämnet som Maria föreslår, så då får jag kolla upp det. Så jag lär mig jättemycket, säger Rasmus Persson. Han berättar att programmet har ett par hundratusen lyssnare. De ämnen som oftast ger reaktioner från lyssnarna är sådant som rör oss människor, till exempel kolonisering, hot mot mänskligheten eller om det finns liv i rymden. – Att säga exakt vilka som lyssnar är förstås svårt, men av reaktionerna som vi får har jag en känsla av att det är många personer på landsbygden. De kanske lyssnar samtidigt som de hanterar någon maskin i skogen, säger Rasmus Persson. – Det är viktigt att nå ut. Jag har alltid fascinerats av rymden, och jag vill verkli gen förmedla kunskaper om den och väcka intresse för naturvetenskap. Men om vi får reda på att det finns liv i rymden, då måste vi sända live, säger Maria Sundin och skrattar. Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson

RAPPORT FRÅN RYMDEN Maria Sundins inslag ”Rapport från rymden” sänds sedan våren 2014 i Sveriges Radio P3:s program ”Christer och Morgan rapporterar” där Rasmus Persson är pro gramledare. u Lyssna på samtliga program: science.gu.se/samverkan/popularvetenskap

science faculty magazine december 2014

NYHETER

Tio år med miljöcertifikat I år är det tio år sedan Göteborgs universitet som första universitetet i Sverige blev miljöcertifierat. Det firas bland annat med klimatseminarier och filmföreställningar.

ycket har hänt på tio år. Den största förändringen handlar om hur universitetet hanterar kemikalier och bedriver laboratoriearbete. År 2004 hade universitetet inte något kemikalie hanteringssystem och det fanns inte utsedda laboratorieansvariga vid alla laboratorier. Ullika Lundgren, miljösamordnare vid Naturvetenskapliga fakul teten, berättar: – Det fanns helt enkelt inga samlande rutiner för hante ring av kemikalier och laboratoriear bete. Under många år var vi ålagda att genomföra egna provtagning ar på avloppsvatt net från våra labo ratorier. I takt med att universitetet införde miljöledningssystemet så tyckte miljöförvaltningen att vi kunde ägna oss åt förebyggande åtgärder istället för provtagning. I dag finns en förordning om att myndigheter ska ha ett miljöledningssystem.

Att vara en miljöcertifierad organisation

innebär att miljörevision genomförs varje år. Under en treårsperiod revideras fakulteten i sin helhet. I revisionsrapporten noteras avvikelser som ska åtgärdas. Det kan vara alltifrån att vi inte följer miljölagstiftning till

att studenter inte har fått tillräcklig informa tion om miljöhänsyn. – Under dessa tio år har vi fått 184 av vikelser inom Naturvetenskapliga fakulteten och alla dessa har vi åtgärdat, vilket innebär att vi hela tiden blir bättre. Resor är ett annat område som univer

sitet arbetat aktivt med. Resor till och från jobbet samt resor i tjänsten har kartlagts, resepolicies har fastställts och resfria möten utvecklats. Numera finns videokonferensan läggningar i många av universitetets loka ler. År 2010 antog universitetet också en klimatstrategi. Lagom till tioårsjubileet tilldelades Göteborgs universi tet utmärkelsen Excellence in Campus 2014 för sin strategi. Priset delas ut av International Sustainable Campus Network som är ett nätverk med högt rankade universitet som till exempel Harvard och MIT. Jubileet firas under hela hösten med

flera klimatseminarier och filmföreställningar. I oktober hölls också en festlig tillställning som var öppen för alla medarbetare där rektor höll tal. – Det var fältstationen Tjärnö utanför Strömstad som var en av de första enheterna som certifierades inom universitetet. Där tjuvstartade vi firandet med att presentera re sultaten av tio års miljöarbete och samtidigt bjuda på tårta, säger Ullika Lundgren. Text Tanja Thompson

u Läs mer: Internationellt erfarenhetsutbyte kring miljöledning på www.sciencefacultymagazine.se

Med studenter på exkursion Havet studeras bäst vid havet. Och på havet. Följ med 13 studenter på marina programmet ut på Gullmarsfjorden i Bohuslän när de gör sin första fältexkursion.

Doktoranden Johanna Linders Nilsson instruerar studenterna Eleonora Van Sitteren, Joakim Nilsson och Emil Ren i hur de ska använda CTD:n.

en tjocka morgondimman håller på att gå över i en något tunnare förmiddagsdimma, men toppen av tornet på Lysekils kyrka är fortfarande dolt. Klockan är strax efter nio på morgonen en onsdagmorgon sent i november. Forsknings fartyget Skagerak stävar ut från Lysekils hamn för att ta sikte mot Alsbäck, med sina 118 meter den djupaste punkten i Gullmars fjorden. Peter Tiselius är professor i marin ekologi och ansvarig för fältmomentet i kursen Ma rina undersökningar, redskap och metoder.

Vattnet som CTD:n samlar in analyseras i momentet ”Kemi”, vattnet – här syns ett havskrusbär.

– Studenterna ska få göra olika slags mät ningar på sex punkter i fjorden, berättar han och pekar ut var de sex ställena ligger på en karta över fjorden. Vi gör den här exkursio nen en gång om året med studenterna. Från början var den fokuserad på oceanografi, men nu är även moment där biologi och kemi ingår med. De 13 studenter som är med på Skagerak gör sin första termin på det marina kandi datprogrammet. De är indelade i tre olika grupper som växlar mellan stationerna ”Hydrografi”, ”Kemi” och ”Plankton”,

medan momentet ”Plankton” bland annat innebär att se vilka arter som finns i

och under dagen gör de olika slags tester av vattnet i fjorden. Doktoranden Malin Olofs son är med och leder stationen ”Plankton”. Med hjälp av två olika håvar fångar hon och studenterna in djurarter på 20 och 50 meters djup, samt i Alsbäcks 118 meters djup. – Syftet är att studenterna sedan får mäta och jämföra antalet djurarter på de olika punkterna, säger hon. De kommer att få ett mått på biomassan, det vill säga mängden djurarter. Tillsammans med de tester de gör i de andra grupperna kommer de sedan att kunna göra en full profil av fjorden. De två andra grupperna använder red

skapet CTD för att ta tester av vattnet. På CTD:n sitter dels åtta meterlånga flaskor som samlar in vatten på olika djup, och dels instrument som samlar in information om bland annat salthalt, syrehalt och temperatur. I olika lab-utrymmen på Skagerak arbetar sedan studenterna febrilt med att se på mät resultaten, och med att analysera vattnet som har samlats in. Studenten Elenora Van Sitteren avslutar exkursionsdagen med att göra stationen ”Kemi”. Hon tycker att dagen var intressant, om än väldigt kall, och CTD-momenten var de som gav henne mest. Läraren Peter Tiselius och studenterna Louisa Borthwick och Tilde Rylander undersöker vilka arter som finns i proverna från en av håvningarna. I ett enda prov kan bland annat fler än 100 kammaneter finnas.

Två håvar med olika finmaskighet används för att fånga in arter som gömmer sig på olik djup i Gullmarsfjordens vatten.

– Det är stor skillnad mellan att läsa om ämnena och att få utföra praktiska moment. Man får en helt annan kontakt med ämnet, säger hon. Som till exempel när vi arbetar med kemi; att det går att se hur syret påver kas i vattnet eller att se hur stor mängden fosfater är. Strax efter klockan 16 når Skagerak de sista mätpunkterna utanför infarten till Gullmarsfjorden, det som kallas ”tröskeln”. När mätningarna är klara sätter fartyget fart mot Lovéncentret i Kristineberg, söder om Gullmarsfjorden, där studenterna ska få övernatta ombord på Skagerak. I norr syns Lysekil. Dimman har inte släppt taget om kyrktornet. Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson

science faculty magazine december 2014

SAMVERKAN

Odlar för forskning och allmänhet Här ryms både utbildning, forskning, lek och rekreation. Det finns plats för alla i den park Göteborgs universitet skapat tillsammans med Mariestads kommun. – Välkommen till Universitetsparken, säger Evalena Öman och öppnar grinden till parkens trädgårdsmästeri.

i promenerar långsamt på grus gången som slingar sig fram mellan färggranna odlingbäddar och stora blomkrukor. Växterna har kulturvårdsstu denterna själva drivit upp och planterat. – Nu får vi möjlighet att arbeta med utvecklande skötsel och pröva vår hantverks

Evalena Öman i den nya Universitetsparken i Mariestad.

science faculty magazine december 2014

kunskap på ett naturligt sätt. Här kan vi prova allt som vi lärt oss under året i prak tiskt handling, säger Evalena Öman, lärare vid institutionen för kulturvård. Krukorna är meterhöga. I en växer flitiga lisor, begonior och dahlior. I en annan slingrar sig humle runt penningblad och röd salvia. Studenterna har samarbetat i grupper om tre utifrån olika färgteman. – Det är förstaårselever som jobbat med att sätta ihop form och färg på ett harmoniskt sätt, säger Evalena Öman. Universitetsparken i Mariestad har något att erbjuda alla. Med nybyggt trädgårds mästeri, murhus, picknickpark och åtta trädgårdsrum, riktar sig parken till en bred publik. Överallt lyser det av färger. I en rabatt trängs gula rudbeckior och solrosor med dahlior i röda nyanser. Strax intill frodas nyttoväxter. Det doftar svagt av kryddor, en fjäril fladdrar förbli och på avstånd sorlar ån Tidan.

– Det är härligt att få arbeta med allt detta, säger Linda Hallström. Hon föser undan några blad och visar hur brysselkål växer tätt i en av odlingsbäddarna. Linda läser en hantverkutbildning med in riktning mot trädgård. Under sommaren har hon, tillsammans med några andra studenter, skött parkens odlingar. I juni och juli var det hett och mycket tid gick åt att bevattna. Senare tog ogräsrensning och skörd vid. – Kålen drabbas ofta av ohyra så den har vi tagit särskilt väl hand om. Jag gillar ju nyttoväxter. De är vackra också. Se på blad kålen här, den är fantastiskt! Majs är ståtligt och purpurkålen älskar jag. Det är fantastiskt att jobba här och vi får så positiv feedback av besökarna. Det är nästan som om vi fött plantorna själv, säger Linda med ett skratt. Universitetsparken är tänkt att bli en mötesplats för studenter, lärare, forskare, Mariestadsbor, och turister. Lärare och fors

kare på institutionen för kulturvård i Marie stad ser parken som en stor tillgång i arbetet. Parken vänder sig till alla åldrar, även de allra minsta. Förskolan som ligger intill par ken har därför fått egna odlingslotter. – Alla ska känna sig välkomna hit. Äpple träden i den planerade äppellunden kommer vi till exempel att beskära så att de blir klät tervänliga för barnen, säger Evalena Öman. Ett av parkens åtta olika rum är Marie holms residens vid Vänern. I utformandet av trädgården har kulturvårdare samarbetat med Statens Fastighetsverk. – Vi har omformat rabatterna och fått ett utseende på gårdsplanen som påminner om utformningen vid 1800-talets slut. Studenter na har direktsått blommor och nyttoväxter i början av sommaren vilket har resulterat i det här färgsprakande blomsterhavet, säger Evalena Öman. Text Carina Eliasson foto johan wingborg

science faculty magazine december 2014

De har följt Mitt i den svenska högsommarvärmen påbörjades den arktiska polarexpeditionen SWERUS C-3. Ombord på isbrytaren Oden fanns två rutinerade polarforskare från Göteborgs universitet. På vissa sätt är det en resa de har gjort många gånger förr. På andra sätt är väldigt mycket annorlunda.

”Nu är jag alltså på min trettonde och sista forskningsexpedition till denna fantastiska miljö. Men miljön är annorlunda än den var på min första expedition. Jag har tydligt sett hur isförhållandena har förändrats.” Leif Anderson, 6 juli 2014, resebrev 1 1980 gjorde Leif Anderson, professor i marin kemi, sin första polarexpedition i Arktiska oceanen. Då fanns det gott om is som var många meter tjock och som hade byggts på under flera vintrar. I dag ser det annorlunda ut. Områden som tidigare har varit istäckta är öppet hav. – Numera finner man den fleråriga isen i huvudsak norr om Grönland. Det är ett tecken på att klimatförändringen finns, säger Leif Anderson. Vi har passerat att det skulle vara något som vi ska oroa oss för i framtiden – verkligheten har kommit i fatt oss. Målet med expeditionen SWERUS-C3 var att studera hur de förändrade isförhållandena har påverkat omvandling av organiskt material till koldioxid, samt transport av metan och koldioxid från sedimentet till havsvattnet och vidare till atmosfären. Inte bara isförhållandena har för-

ändrats under de år som har gått sedan Leif Andersons första expedition. I dag finns laboratorier, fast mätutrustning och vinschar av olika storlekar för 16

science faculty magazine december 2014

Arktis is i decennier

provtagning som inte existerade för 34 år sedan. Det ger betydligt bättre arbetsförhållanden ombord och förutsättning för modern forskning. Även kommunikationen med omvärlden är annorlunda. – Tidigare kunde enda möjligheten till kontakt med omvärlden vara att kommunicera via långvågsradio. Nu kan vi ringa hem via satelittelefon, och skicka och ta emot e-post. ”En stor del av SWERUS målsättning är att kartera förråden i och flöden av metangas från bottensedimenten. Området där vi börjar är känt från tidigare och man vet att

här bubblar det upp stora mängder metan från havsbotten.” Göran Björk, 10 juli 2014, resebrev 2 Göran Björk är professor i oceanografi och har åtta polarexpeditioner bakom sig. På SWERUS C-3 ledde han en grupp med fyra forskare som undersökte hur havscirkulationen styrs av bottentopografin samt utbytet av vatten mellan shelfen och djuphavet. Förändringarna i det arktiska landskapet gav dem helt nya möjligheter. – Istäcket öppnar sig över Lomonosovryggen och det blir en stor öppen vik, säger >>

SWERUS-C3 Expedition med isbrytaren Oden, från Tromsö via Norra ishavet till Alaska och tillbaka under juli-oktober 2014. 74 forskare deltog. Målen var att undersöka kopplingar mellan klimat, kryosfär (frusna delar som is, snö och

permafrost), omvandling av kol och flöde av växthushusgaser till atmosfären. u Läs mer om SWERUS-C3 och alla resebrev på: science.gu.se/expedition/arktis science faculty magazine december 2014

han. Där lyckades vi kartera havsryggen för första gången eftersom det området har varit istäckt tidigare. Innan har vi knappt vetat hur havsbottnen ser ut där. Göran Björks forskning handlar om att med mätningar av salthalt, temperatur och kemiska data kartlägga den storska liga havscirkulationen i Arktis. Speciellt intresserad är han av utbytet av vatten mellan shelf och djuphav samt hur djup havsryggarna påverkar cirkulationen. ”Nu börjar det hända intressanta saker med kemin. Syrekoncentrationen börjar bli låg nära botten, en tydlig signal på att det pågår nedbrytning av organiskt material. Detta innebär också att koldioxidkoncentrationen blir hög.” Leif Anderson, 28 juli 2014 Under sommaren när växtplankto

nen blommar är havet i normala fall undermättat på koldioxid. Forskning visar att orsaken till att havet nu istället är övermättat på koldioxid antagligen är tillförseln av organiskt material från land som tidigare var bundet i permafrosten. När permafrosten tinar tillförs mate rialet flodvatten och hav, där det bryts ner av mikroorganismer och förstärker växthuseffekten. – Detta observerade vi under en expedi tion till samma hav år 2008, men i områden närmare land än vad vi var nu, säger Leif Anderson. Kusterosion får konsekvenser för de boende i områdena där, men det ökande läckaget av koldioxid berör även oss då det kopplar till det globala klimatsystemet. Leif Anderson har gjort sin sista

polarexpedition. Göran Björk är mer svävande på den punkten. – De senaste gångerna har jag sagt ”aldrig mer” efter varje expedition, men vi får väl se, säger han och småler. Text Robert Karlsson Foto Leif Anderson 18

science faculty magazine december 2014

De lär sig fysik på lekplatsen Lekplatsen Plikta vid Slottskogen i Göteborg är ett populärt utflyktsmål för både förskolor och grundskolor. Så också den här morgonen. Men en grupp stack ut lite mer än övriga – det var nämligen kursstart för kursen Naturvetenskap och teknik i förskolan.

ursen ges av institutionen för fysik och är en del av förskolelyftet, det vill säga fortbildning för yrkesverk samma pedagoger inom förskolan. Lärare för dagen var Ann-Marie Pendrill, professor i fysik. – Vi visar dem enkla fysikaliska fenomen som det finns gott om på en lekplats. Lek platsen är ju en del av förskolans lärande

miljö, så vi försöker använda redskap som är vanligt förekommande på en förskola, som gungor och rutschkanor. Förskollärarna fick i grupper prova på allt från att gunga tvilling med en tom gunga till att släppa kulor av olika material och olika storlek från en höjd eller låta dem rulla ned för en kana, för att se vilken som kommer först. Sedan fick de i grupper resonera kring vad det är som händer och vad som spelar roll – eller inte. – Det är ganska många saker som de blir överraskade av, och verkligheten stämmer inte alltid överens med deras förväntningar. Tanken är att de ska få en beredskap för att kunna fånga upp barnens lekar och upp muntra dem till att fundera kring fysikaliska fenomen och experimentera vidare när de ändå är ute och undersöker saker, säger AnnMarie Pendrill. Det här är långt ifrån första gången som

Ann-Marie Pendrill använder sig av var dagliga ting för att förklara fysik. Hon har bland annat testat fysikens roll i Lisebergs attraktioner tillsammans med både lärare och skolklasser, och har under lång tid varit engagerad i en rad olika aktiviteter för skolor

och lärare. I dag delar hon sin tjänst mellan Göteborgs universitet och Lunds universitet, där hon är föreståndare för Nationellt resurs centrum för fysik. – Kraft och rörelse betraktas ofta som svåra områden, men när kraften verkar på den egna kroppen är det inte längre något abstrakt. Att massan i många olika situatio ner inte påverkar rörelsen är överraskande och upptäckten kan fascinera både barn och vuxna, samtidigt som det illustrerar ekviva lensprincipen, en grundläggande fysikalisk princip. Text Camilla Persson Foto Johan Wingborg

FÖRSKOLELYFTET Förskolelyftet riktar sig till förskollärare, personal anställd i förskolan och försko lechefer som vill stärka sin kompetens och därmed främja förskolans måluppfyllelse. u Läs mer om förskolelyftet: www.skolverket.se/forskolelyftet www.lun.gu.se/utbildning/forskolelyftet u Nationellt resurscentrum för fysik: fysik.org och lekplatsfysik: physics.gu.se/ liseberg

science faculty magazine december 2014

Strandsnäckan håller på att dela sig i två arter, och de skiljer sig inte bara åt i utseende – de har även olika personlighet. Krabbvarianten som vi ser på bilden är blygare än vågvarianten.

SNÄCKORS BLYGHET GÅR I ARV Vad har strandsnäckor från Bohuslän, fisk i vulkansjöar och vandrande pinnar gemensamt? Enligt Kerstin Johannesson hjälper de forskarna att förstå hur olika arter bildas.

somras samlade vi in 2 400 snäckor från öar i Bohuslän, berättar Kerstin Johan nesson, professor i marin ekologi, och för varje individ mätte vi exakt i vilken miljö den satt. Vi har sen kartlagt alla möjliga egen skaper, från skalets tjocklek till hur blyga de är, och nu analyserar vi tiotusentals av deras gener. Snäckorna kommer från olika strandmil jöer, och har helt olika egenskaper. Syftet är att förstå hur arter förändras genom evolu tion och hur de anpassas till olika livsmiljöer. Genom att upprepa samma kartläggning på flera olika stränder går det att förstå vilka gener som är inblandade och i hur stor

science faculty magazine december 2014

utsträckning naturligt urval respektive tillfäl ligheter styr evolutionen. – Arten håller på att dela sig i två nya arter, dels en anpassad till kraftiga vågor och dels en anpassad till krabbor. Och vi kan nu med avancerade genetiska analyser ta reda på vad som skiljer de två åt och förstå hur och varför en artbarriär utvecklas. Sen Darwin presenterade evolutionsteorin har artbildning varit ett mysterium, men idag har vi metoder för att lösa gåtan. Och forskning om artbild ning pågår på flera andra arter, bland annat vandrande pinnar och ciklider i vulkansjöar. Man har tidigare trott att det krävs en yttre barriär för att en art ska dela sig i två. Men mellan de olika snäckvarianterna finns ingen sådan. Deras anpassning till olika stränder är tillräckligt för att få dem så olika att de nästan slutar para sig med varandra. Krabbvarianten är stor och har ett tjockt skal som klarar krabbattacker på krabbrika strän

NYHETER

der, medan vågvarianten är liten och har en stor fot för att undvika att bli bortsköljd på vågexponerade stränder. – En artbildning tar i många fall hundratusentals år, men de två snäcktyperna har utvecklats under något tusentals år, sedan landhöj ningen reste deras öar ur havet. Att snäcktyperna har utvecklats lokalt på varje ö, testade vi i en studie som publicerades i våras, och det är första gången någon har kunnat påvisa parallell evolution, något som man misstänker förekommer i många olika organismer. Nu hoppas Kerstin Johan nesson och hennes kollegor att deras detaljerade genetis ka kartläggningar också ska ge svar på hur generna styr olika egenskaper. Hur kodas till exempel snäckornas bete ende? Med blyghetstest testas snäckornas personlighet. – Vågvarianten kommer ut ur skalet nästan direkt sen man skrämt in den, medan krabbvarianten kan dröja länge innan den kommer ut. Det ena är en anpassning för att hålla sig fast på hala klippor, och det andra för att skydda sig mot krabbor. Och egenskapen är ärftlig – blyga snäckor får blyga snäckbarn. Text Robert Karlsson Foto Patrik larsson

Nytt forskningsfartyg börjar ta form I slutet av förra året beställde Göteborgs universitet ett nytt forskningsfartyg. Nu ett år senare börjar fartyget ta form på varvet i Gdynia i Polen. Om lite mindre än ett år, det vill säga hösten 2015, förväntas forskningsfartyget vara klart.

et var i början av september i år som den första stålplåten skars till. Processen kallas steel-cutting och innebär att fartyget är klart konstruktions mässigt. De första stålskivorna som skars ut var 8 milli meter tjocka och cirka 20 kvadratmeter stora och ska sitta i förskeppets botten. – Steel-cutting var en milstolpe i byggprocessen. Det är ett bevis på att vi nu har börjat bygga fartyget och att vi har fungerande och godkända ritningar, säger projektle dare Anders Backman vid Göteborgs universitet

Nästa milstolpe är kölsträckningen som är en kvarleva

från det traditionella sättet att bygga båtar. – Numera kan man bygga fartyg med stor precision och därför byggs de i sektioner som sedan sammanfogas till ett komplett fartyg. Trots det så har kölsträckningen fortfa rande en viktig betydelse. Datumet för kölsträckningen är viktigt för vilken lagstiftning som ska gälla för det färdigbyggda fartyget. Den sista milstolpen innan fartyget är färdigbyggt är sjösättningen. Fartyget sjösätts och bogseras till en inred ningskaj där större delen av inredningen sedan monteras. Fartyget kommer, när det levereras, att ha bästa till gängliga teknik och vara ett av de modernaste i Europa i sin klass. – Bland annat kommer fartyget ha stor kapacitet att göra olika mätningar parallellt samt att lagra data om bord. För forskarna innebär det bland annat nya möjlig heter att skräddarsy olika mätningar som de vill genom föra, säger Anders Backman. Se hur fartyget kommer att se ut >>>

science faculty magazine december 2014

Akterdäcket är en stor arbetsyta

med plats för tung utrustning till olika forskningsuppdrag. På däcket kan man ställa en container med speciallaboratorium och direkt ingång till den stora hangaren.

I fArtygets styrbordsIdA

en lucka till hangaren där en travers med vi firar ned och hissar upp tunga instrument. Till vänster syns en så kallad rosettprovtagare, ett s antal flaskor som kan öppnas och stängas uppifrå fartyget. Via en kabel kommuniceras tryck, temperat salthalt till forskarna som därmed kan fylla flaskorna på djup som intresserar dem. Tratten till höger är en finmas för insamlande av plankton eller annat biologiskt materi

Instrumentet ovan är en ROV (Remotely operated vehicle), en fjärrstyrd undervattensfarkost. Den kan operera på sådana djup dit ingen dykare kommer. ROV är utrustad med kamera och ett system för undervattenspositionering för att exakt tala om var den befinner sig. Ombord hanterar forskarna ROV via en skärm och med hjälp av en gripklo och provflaskor tar den prover. 22

science faculty magazine december 2014

I toppen på mAsten finns instrument

för atmosfäriska mätningar. Det finns en väderstation ombord och kontinuerligt sker mätningar av bland annat temperatur i luften. Alla värden skickas till land via antennen i masttoppen.

A finns

insch l stort ån tur och å de skig håv ial.

R/V Skagerak R/V står för Research Vessel, forskningsfartyg. Med Skagerak öppnas helt nya områden för den marina forskningen vid Göteborgs universitet. Den fasta besättningen består av 2 x 5 man och dessutom kan det under längre resor vara upp till sexton forskare ombord. Skagerak är 45,5 meter lång och 11 meter bred. Fartyget är inte bara avsett för forskning, utan även undervisning. Vid korta dagsturer kan större grupper finnas ombord.

I botten på fArtyget finns sofistikerade ekolod som lämnar högupplöst information om havsbottnens utseende och beskaffenhet. Det finns också penetrerande ekolod som tränger en bit ner i bottensedimentet. Illustration: Ulf Sveningson science faculty magazine december 2014

MINSKAT SAMARBETE DRABBAR UNDERVISNING Samtidigt som det dagli gen rapporteras om effekter av klimatförändringar, miljö gifter och energiförsörjnings problem visar ny forskning att lärares förutsättningar att arbeta med dessa tvärveten skapliga frågor har försäm rats. Studien visar att lärare i naturvetenskap har höga am bitioner men är kringskurna i sina ambitioner att arbeta med hållbar utveckling. Under sju år har läraren och forskaren Ingela Bursjöö, institutionen för fysik, samlat in data från västsvenska lärare och lärarstudenter om hur de hanterar uppdra get att utbilda för hållbar utveckling.

Ny metod ökar förståelsen för immunförsvaret När immunförsvaret inte fungerar som det ska så kan det leda till uppkomsten av sjukdomar som astma, diabetes, leukemi och cancer. Nu har forskare från Göteborgs universitet hittat en ny metod för att studera det specifika immunförsvaret, som reagerar på speciella kroppsfrämmande ämnen. Den nya metoden innebär att forskarna kan tillverka det aktuella proteinet på bara ett par timmar jämfört med flera dagar som det tar att framställa proteinet med hjälp av bakte rier. Linnéa Isaksson, institu tionen för kemi och molekylär biologi beskriver metoden i sin doktorsavhandling.

PROTEINERS KVALITETSKONTROLL AVGÖRANDE FÖR ÅLDRANDE David Öling vid institutio nen för kemi och molekylär biologi ringar i sin doktors avhandling in ett enzym som är avgörande för cellernas livslängd. En upptäckt som i förlängningen kan påverka sjukdomar som har med åldrandet att göra. Åldrande karakteriseras av att delar i cellen blir skadade. Det gäller i såväl encelliga jästceller som i människans celler. De skadade cellkom ponenterna kan vara grund läggande byggstenar i cellen som till exempel proteiner och DNA.

science faculty magazine december 2014

Figur: Han Remaut, VIB/VUB, 2014

Nya rön om bakteriers överlevnadsstrategier publicerade i Nature För första gången har forskare fått en detaljerad tredimensionell bild av bakteriers transportprotein för så kallade curli – hårlikande strukturer som gör att bakterier kan haka fast vid varandra och bilda biofilmer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature. Forska ren Parveen Goyal vid institutionen för kemi och moleky lärbiologi är en av författarna bakom artikeln.

Den 10 december är det dags för årets stora händelse inom naturvetenskapen. På följande sidor presenterar några Göteborgsforskare årets Nobelpris i kemi och fysik. Redaktör: Ulf Persson

professor i matematik, institutionen för matematiska vetenskaper

TEMA: NOBELPRISET 2014 KEMI OCH FYSIK

Nobelpriset i kemi ”för upptäckter som möjliggjort att optisk mikroskopi blir till nanoskopi” blotta ögat. Man insåg dock Genom samverkan mellan snart att det fanns en tydlig fluorescerande molekyler gräns för hur små detaljer och smart teknik har dessa som kunde urskiljas. forskare gjort det Ernst Abbe formul möjligt att erade 1873 i en med hjälp av ekvation som optisk mik beskriver denna roskopi begränsning. studera Den relaterar levande upplösningen materia med våglängoch celler den på det med en lika använda ljuset. Då hög upplös synligt ljus används är ning som tidigare © ® Nobelstiftelsen de minsta detaljerna som endast var möjlig med elek kan särskiljas 0,2 mikrotronmikroskopi. meter ifrån varandra. I över När den optiska mikros 120 år har denna ekvation kopin utvecklades en gång i ansetts vara en sanning som tiden, gav den mänskligheten är huggen i sten, men årets för första gången möj Nobelpristagare i kemi har ligheten att få en inblick i de lyckats bryta denna lag med byggstenar som bygger upp hjälp av fluorescens och vår omvärld, men som är för smart teknologi. små för att kunna ses med

science faculty magazine december 2014

NOBELPRISET 2014 KEMI OCH FYSIK myra

ABBES GRÄNS (0,2 µm)

hårstrå

1 mm

däggdjurscell

100µm

bakterie

10µm

mitokondrie

1µm

virus

protein

100 nm

10 nm

liten molekyl

1nm

Illustration: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

Objekt till höger om den streckade linjen är för små för att kunna urskiljas med konventionell mikroskopi. Årets Nobelpris i kemi

tilldelas Eric Betzig, Stefan Hell och William Moerner för deras arbete med att komma runt denna optiska begränsning. Det är två principer som utvecklats parallellt som belönas. Stefan Hell belönas för upptäckten av principen för STED (stimulated emis sion depletion), som mots varar ”utsläckning genom stimulerad emission”. Hell presenterade STED för första gången år 2000. Tekniken baseras på så kallad laser scanningsfluorescensmikroskopi, där en laser stråle fokuseras i ett mik roskop och som sveper över

provet för att successivt byg ga upp bilden. Även i STED exciteras fluoroforer i provet med en laser som sveper, men ytterligare en laserstråle som är ringformad används för att stimulera emission – det vill säga släcka ut – en större del av fluorescensen, förutom de i ett ytterst litet område. De utsläckta fluoroforerna kommer inte att bidra till bilden, utan endast det ljus från det avgränsade områ det registreras. Genom att ändra intensiteten på den ringformade lasern kan storleken på det avgränsade området kontrolleras, vilket ger nanometerupplösning. Bilden byggs upp nanometer för nanometer genom att svepa över provet. På detta sätt kan en bild med högre

upplösning än den som Abbe förutsåg byggas upp. Den andra principen för nanoskopi baseras på möj ligheten att kunna detek tera enskilda fluoroforer. Grunden lades av William Moerner 1989, då han som första forskaren i världen påvisade ljusabsoroption från enskilda molekyler. Moern ers fortsatta forskning visade även att flourescensen från en variant av fluoresande protein, så kallad GFP (green flourescent protein) kan slås av och på. Inspirerad av Moern ers forskning utvecklade Eric Betzig PALM-tekniken (Photoactivated Localization Microscopy). PALM bygger på så kallad fotoaktiverad

Principen för STED-mikroskopi STED-mikroskopi

Konventionellt ljusmikroskop

Exciterande laser Exciterande laser

Illustration: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

Utsläckande laser

Principen för STED baserad på laserskanningsmikroskopi och principen för utsläckning genom stimulerad emission.

NOBELPRISET 2014 KEMI OCH FYSIK

Principen för enmolekylmikroskopi

Avståndet mellan varje protein > 0,2 µm

Mikroskop

Principen för PALM där lokalisationen av enskilda fluoroforer registreras en och en.

Högupplöst bild Ett enskilt flourescerande protein

Illustration: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

lokalisationsmikroskopi. Ge nom att endast ett fåtal, glest utspridda, fluorescerande molekyler aktiveras med en ljuspuls kan dessa registreras en och en. Men istället för att avbilda fluorescensen registreras fluoroforernas placer ing som kan bestämmas med hög noggrannhet. Genom att upprepa denna process ett flertal gånger och tända olika molekyler bild för bild, kan en sammanlagd högup plöst bild byggas upp. PALM demonstrerades av Betzig för första gången 2006. Även om genombrotten i detta fält är relativt nya, har redan ett flertal varianter och liknande tekniker utvecklats. De tre pristagarna är även fortsatt aktiva forskare. Hell har bland annat tillämpat STED för att studera levande nervceller för att bättre förstå hjärnans synapser. Moerner har undersökt proteiner som är inblandade i Huntingtons sjukdom, och Betzig har följt hur celler delar sig i embry on, för att ge några exempel.

Vid Göteborgs univer

sitet pågår forskning både vad det gäller utveckling av snarlika laserskanning stekniker, samt tillämpningar av nanoskopi. Inom gruppen för Biomedicinsk fotonik pågår vidareutveckling av laserskanningsmikroskopi baserad på multifotonexcita tion för att kunna studera biologisk vävnad på ett icke-invasivt sätt. Här är inte fokus att öka upplösningen, utan snarare att kunna avbilda djupare in i levande system för att kunna följa processer och läkemedel i vävnad. Forskningen har till exempel stor betydelse för de pågående aktiviteter na inom centrum för

hudforskning (SkinResQU) där vi försöker förstå mole kylära processer involverade i hudcancer, allergi och läkemedel-administration i huden. På Sahlgrenska aka demin finns tillgång till ett nyligen installerat ”nanos kop” baserad på PALM vid en öppen infrastrukturfa cilitet ”Center for Cellular imaging”. Här tillämpas således nanoskopi på flera forskningsprojekt främst inriktade mot medicin, men faciliteten är öppen för alla. Illustrationer: Kungl. Vetenskapsakademien

Johan Borglin, doktorand Biomedicinsk fotonik, Inst. för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet Marica Ericson, docent Biomedicinsk fotonik, Inst. för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet

science faculty magazine december 2014

Nobelpriset i FYSIK Nobelpriset i fysik 2014 har utdelats till Isamu Akasaki, Meijo och Nagoya University, Hiroshi Amano, Nagoya University och Shuii Nakamura, University of California at Santa Barbara “för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor”.

riset i fysik detta år må vara mera av en ‘upp finning’ än en ‘upp täckt’, men det är definitivt i Alfred Nobels anda, ty det har givits till forskare som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Dioder som avger blått ljus (LED) är nyckelkomponenter i de vita LED-lampor som idag används för allmänbelysning. LED-lampor möjliggör stora energivinster på grund av deras effektivitet jämfört med traditionella glödlampor. Vi dare bidrar LED-lampor till ökad livskvalitet för männ iskor som vistas lång ifrån elnätet eftersom dessa kan drivas av solceller, vilket gör det möjligt för exempelvis barn att göra sin läxor och företag att fungera även efter mörkrets inbrott. Vitt ljus kan skapas genom att kombinera rött, grönt och blått ljus, vilket visades redan år 1672 av Isaac Newton. En vit LED-lampa kan alltså åstadkommas genom att kombinera en röd-, en grönoch en blå-emitterande LED.

science faculty magazine december 2014

Emellertid består de flesta av dagens vita LED-lampor endast av en blå LED-lampa täckt med ett fosforlager för att konvertera en del av det blåa ljuset till rött eller grönt via luminiscens. Sådana vita LED-lampor har för närvarande en prestanda på mer än 300 lm/W och har samtidigt uppnått en effektverkningsnivå där mer än hälften av den elektriska energin omvandlas till ljus. Man kan jämföra detta

med glödlampor som pro ducerar 16 lm/W, och har en motsvarande effektivitet på ungefär 4%, eller med lysrör som avger 70 lm/W. Genom att ersätta glödlampor med de tio gånger effektivare vita LED-lamporna, kan man således spara mycket energi, speciellt i industriella ekonomier där 20-30% av elektriciteten används för belysning. Dessutom har LED-lamporna en mycket lång livslängd, man talar om 100 000 timmar, vilket är 100 gånger längre än tradi tionella glödlampor och tio

gånger längre än lysrör. Där till ska man beakta att LEDlampor inte innehåller giftigt kvicksilver vilket lysrör tyvärr gör. På grund av sin effektivitet och kompakthet, är nu LED-lampor en del av vår dagliga tillvaro, där de utgör en viktig komponent i fullfärgsskärmar, ficklam por, bilstrålkastare och som ljuskällor i såväl allmän som dekorationssbelysning. Många av de kommande tillämpningarna för de blåa LED-lamporna kunde förut ses bland industrifolk och akademiker innan de ens var konstruerade. Således plöjdes mycket pengar in i forskningsområdet, men trots alla bemödanden var framstegen små och långsamma. De flesta hade gett upp och övergett materialsys temet gallium-nitrid när nobelpristagarna slutligen nådde sina framgångar. Varför var det en sådan utmaning att konstruera blå LED-lampor, och vad gjorde Akasaki, Amano och Naka mura för att övervinna dessa svårigheter?

NOBELPRISET 2014 KEMI OCH FYSIK

På grund av de innebo

ende materialegenskaperna

hos GaAsP, begränsas det emitterade ljuset till inter vallet mellan det infraröda och det gula. Grönt, blått, violett och ultraviolett ljus kan inte avges av kompo nenter tillverkade med denna förening. Den kommersi ella framgången med röda LEDs sporrade en intensiv forskningsverksamhet som spände nästan 30 år och hade som syfte att fylla ut luckan i färgspektrumet. Forskningen under denna period var med få undantag uteslutande fokuserad på IIVI halvledare såsom zinksele nid. Dessa halvledare tycktes vara ideala för ändamålet. De har samma kristallstruk tur (zinkblände), som de relativt billiga galliumarse nidsubstraten som dessutom

p-skikt aktivt skikt n-skikt elektron

anod p-GaN n-AIGaN GaN buffertskikt Safirsubstrat

Forskarna upptäckte

efter hand att man kopplade de II-VI baserade kompo nenterna till en strömkälla

Den grundläggande principen för en lysdiod som består av en elektronrik region (n-typ halvledare) och en elektronfattig region (p-typ halvledare). De olika typerna kan uppnås genom dopning, en process där en del av kristallatomerna (typiskt 1 av 100.000) ersätts av atomer av ett annat element. Om den ersatta atomen har fler (mindre) elektroner än den utbytta kristallatomen, skapas ett överskott (brist) av elektroner, vilket ger ett n-dopat (p-dopat) material.

hål

Zinkdopad InGaN

håller en mycket hög kvalitet. Gitterkonstanterna, det vill säga vissa specifika avstånd mellan atomerna i kristal len, var också mycket lika och medförde att man kunde framställa II-VI kristallskikt med en mycket låg kon centration av defekter på galliumarsenidsubstrat. Både lasrar och LEDs baserade på dessa material kunde demonstreras i laborato rierna världen över. Dock hade dessa prototyper en mycket begränsade livslängd vilket hindrade utvecklingen av kommersiellt gångbara produkter.

katod

p-AIGaN n-GaN anod

Illustration: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

historien om den blå lysdioden Att lysdioder (eng. lightemitting diode – LED) kunde avge ljus i det synliga spektrumet (röd) visades i oktober 1961 av Holonyak och Bevacqua vid General Electric. Forskarna hade använt en galliumarsenid fosfid (GaAsP) förening för att framställa pn-övergångar som figuren ovan visar. Dessa komponenter introducerades rekordsnabbt av General Electric på marknaden. Röda LEDs fanns tillgängligt på marknaden redan i december samma år och kostade 260 USD styck. Idag kostar en röd LED mindre än 20 cent.

katod

science faculty magazine december 2014

LEDNINGSBAND

ELEKTRONER

REKOMBINATION

LJUS

HÅL

BANDGAP

VALENSBAND

Bilden visar ett så kallat energidiagram, i vilken elektronerna i det n-dopade materialet upptar den övre nivån (ledningsband) och hålen i det p-dopade materialet finns i den lägre nivån (valensbandet). Då en p- och n-typ halvledare sätts ihop kommer elektronerna att gå från den n-dopade sidan till den p-dopade sidan och lämna fasta joniserade positiva laddningar bakom sig. Hål kommer att strömma i motsatt riktning från det p-dopade materialet och lämnar bakom sig fasta joniserade negativa laddningar. Detta resulterar i ett inbyggt elektriskt fält som motverkar ytterligare flöde av laddningsbärare. När ett externt elektriskt fält anbringas, exempelvis genom att ansluta lysdioden till ett batteri med anoden till p-sidan och katoden till n-sidan (framspänd), rubbas den termiska jämvikten och det totala fältet över pn-övergången sänks. Elektroner från det n-dopade materialet och hål från det p-dopade materialet injiceras sedan mot övergången där de kan rekombinera och avge sin överskottsenergi i form av fotoner.

uppstod defekter kontinuerligt på grund av strömmen som passerade genom materialet. Redan inom loppet av några timmar (några minuter för lasrarna) hade koncentra tionen av defekter blivit så hög i lysdioderna att de slutade att fungera. Den enda blå LED var kommersiellt tillgänglig under denna period var baserad på kiselkarbid. Det indirekta bandgapet hos detta material gjorde det direkt olämpligt för ljusemission. Blå lysdioder gjorda av kiselkarbid var följaktligen extremt inef fektiva och hade en mycket låg ljusstyrka. Det fanns dock inga bättre alternativ.

typ av GaN-diod som bestod av en metall pålagd på ett tunt isolatorskikt ovanpå halvledaren (GaN). Denna diodtyp fungerar utan pdopning vilket man då inte lyckats uppnå, men effek tiviteten var alltför låg för praktiska tillämpningar. Ma terialet som hade framställts av Maruska och Tietjen, även de vid RCA, uppvisade en mycket hög och okon trollerbar bakgrundsdoping av n-typ. Detta och den mycket låga kristallkvaliteten hos GaN (det fanns inget lämpligt substrat) gjorde att GaN ignorerades under 70och 80-talen. Det betraktades som ett hopplöst material.

En annan påtänkt material-

kandidat för blå lysdioder var galliumnitrid (GaN). Redan 1971 hade Pankove och medarbetare vid RCAs laboratorier i Princeton påvisat blå, grön, gul och röd ljusemission från en speciell

science faculty magazine december 2014

Isamu Akasaki och Hiroshi Amano vid Nagoya Univer sitetet lyckades bemästra de största problemen hos GaN, kristallkvaliteten och p-dopningen, och återförde det därmed till listan av

potentiella kandidater för blå lysdioder. Under 1986 visade Amano och medarbetare att GaN kristallskikt av hög kvalitet kunde uppnås via en speciell metod som byggde på kristallbufferlager. Under 1988 presenterade Akasaki och medarbetare för första gången p-typ GaN dopat med magnesium. Trots dessa genombrott betraktades GaN fortfarande inte som en seriös kandidat för blå lysdioder. Shuji Nakamura ändrade på detta. Han var vid den tiden anställd hos Nichia Chemicals i Japan, vilket var ett litet företag som specialiserat sig på bland an nat fosforprodukter. Firmans chef och grundare Ogawa gav Nakamura uppdraget att undersöka GaN. Ogawa förstod att marknaden för blåemitterande LEDs var enorm och hoppades kunna göra en ansenlig vinst genom att satsa på GaN.

NOBELPRISET 2014 KEMI OCH FYSIK

Resultaten följde snabbt.

Under 1991 tillverkade Nakamura sin första pnövergång som emitterade blått ljus och 1993 utveck lade han den första effektiva blå GaN-baserade lysdioden med hög ljusstyrka. Nichia lanserade komponenten på marknaden samma år. Den första blåvioletta laserdioden gjord av GaN utvecklades under 1996 av Nakamura, som också förbättrade livstiden av både LEDs och GaN-laserdioder genom en nyutvecklad metod för framställning av kristallskikt. Komponenterna blev en ome delbar kommersiell succé. Varför lyckades nobelpristagarna där alla andra hade misslyckats? Problemen kring valet av GaN för blå lysdioder var många och till synes oöverstigliga. Det fanns inget lämpligt substrat, vilket betydde att kristall skikten måste framställas på ett annat substratmaterial, som till exempel safir. Detta resulterar i en ackumula tion av mekanisk spänning i GaN skikten, vilket i sin tur medför bildandet av många defekter (ett exempel på en defekt är exempelvis en atom som saknas eller hamnat fel i kristallstrukturen). En hög defekttäthet leder till försämrad prestanda hos komponenten, eftersom defekterna inverkar negativt

på de gäller elektriska och optiska egenskaperna hos materialet. Kisel är det ämne som

totalt dominerar inom mik roelektroniken vilken utgör grunden för till exempel datorer eller surfplattor. En kiselwafer eller substrat har en defekttäthet som under stiger 100 defekter per cm2. Ett material som används i många optoelektroniska komponenter är GaAs som har ungefär 100-5000 defekter per cm2. Lysdioder av GaN har 100 000 000 defekter per cm2 det vill säga tjugotusen till en miljon gånger fler defekter än i kisel och GaAs. Detta gjorde att GaN ansågs som hopplöst för lysdiodtillverkning. Men, trots den höga defektkon centrationen, visade sig GaN emittera ljus mycket effek tivt. Det är typen av defekt som är avgörande snarare än förekomsten av densamma.

upp GaN, med undantag för Akasaki, Amano och Nakamura. De var oerhört motiverade och arbetade målmedvetet och de lyckades även få forskningsbidrag till sin forskning. Nichia satsade 3,3 miljoner USD på Nakamura. Beloppet mots varade 1.5% av företagets försäljningsintäkter. Detta innebar ett anmärknings värt risktagande för så ett litet företag, på ett enda forskningsprojekt vars framgång var osäker och dessutom på ett material som närmast ingen trodde på. Men detta är återigen ett exempel på att det ofta är nödvändigt att ta risker inom forskningen för att kunna nå de stora genombrotten, och de kommersiella vinsterna. När Nichias ordförande Ogawa fick frågan varför han hade trott så mycket på Nakamura, svarade han bara att ”Nakamura blev föräls kad i GaN”.

Ett annat problem var

p-dopningen. I stort sett all optoelektronik bygger på att det finns både Tommy Ive, Docent p- och n-dopade Avdelningen för fotonik, material. Dessa Inst. för mikroteknologi och två problem (med nanovetenskap (MC2) Chalmers andra ord att er hålla kristallskikt av hög kvalitet samt p-dopning) var skälen till att Åsa Haglund, Docent så gott som alla Avdelningen för fotonik, forskare världen Inst. för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2) över hade gett Chalmers

science faculty magazine december 2014

ARBETSMARKNAD

Nya möjligheter för naturvetare i arbetslivet Andelen naturvetare i tjänstesektorn har ökat med 30 procent på fem år, visar en ny arbetsmarknadsrapport. – Efterfrågan på naturvetares förmåga till kvalificerad problemlösning och analys ökar, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna.

oktober publicerade förbundet Natur vetarna sin arbetsmarknadsrapport Nya möjligheter i en föränderlig omvärld. Rapporten baseras på lönestatistik från för bundets medlemmar men också på intervjuer med branschföreträdare och andra typer av branschrapporter och artiklar. – Det är oerhört viktigt för oss att ha kunskap om alla våra medlemsgrupper, och samtidigt synliggöra dem i samhället. Vi vill också sprida informationen om naturvetares arbetsmarknad till naturvetarna själva, för att på så sätt stärka dem, säger Marita Teräs. Drygt 60 procent av naturvetarna arbetar

i offentlig sektor, där 36 procent arbetar inom staten och 26 procent i kommun och landsting. En av fyra är forskarutbildad, och många arbetar med forskning och utveckling både inom och utanför akademin. Största arbetsområdet för naturvetare är life science, följt av miljö och naturvård och olika typer av inspektörstjänster. Rapporten visar också att andelen naturvetare som arbetar inom tjänstesektorn har ökat med 30 procent de senaste fem åren, samtidigt som andelen naturvetare inom den privata life sciencesektorn minskat med 10 procent. Resultaten var ganska väntade hos förbun det.

science faculty magazine december 2014

– Det är inte mycket som överraskar, men det är lite oväntat att det är så många som arbetar som olika typer av inspektörer. Det är också glädjande att det inte är färre som arbetar med forskning och utveckling, utan att den siffran är stabil trots neddragningar inom life science, vilken är den bransch där flest naturvetare finns, säger Marita Teräs. De flesta naturvetare som förlorade sina arbeten när de stora läkemedelsbolagen skar ner sin verksamhet har snabbt tagit sig in på arbetsmarknaden igen, antingen genom att starta nya företag eller få en anställning inom stat och landsting. Enligt rapporten upplever dock många nyutexaminerade naturvetare att det är svårt att få jobb i life sciencebranschen. Bland de som nyligen tagit examen arbe tar en ännu större del inom kommuner och landsting. Av förklarliga skäl är det också betydligt fler nyutexaminerade som angett forskarutbildning som nuvarande befatt ning. Det går också att se att olika typer av inspektörer och miljökonsulter verkar vara vanliga instegsarbeten, medan det är mindre vanligt att nyutexaminerade arbetar som handläggare. När det gäller arbetslösheten bland natur

vetare, så tas den inte upp i rapporten. Dä remot kommer det snart en ny rapport från förbundet där de tittat på etableringen för de som tagit examen 2010 och 2011. – Vi har valt att inte uttala oss specifikt om arbetslösheten i den här rapporten, eftersom den statistik som vi har baseras på våra medlemmar och det finns ju en risk att de som är arbetslösa eller byter bransch går ur förbundet. Vi har också en annan syn på vad naturvetare är än Arbetsförmedlingen, säger Marita Teräs och syftar på det faktum att Ar betsförmedlingens prognoser baseras på alla som läst naturvetenskap motsvarande två år på högskola, medan Naturvetarna anser att man bör ha minst en treårig utbildning för att kunna räknas som naturvetare. Enligt Arbetsförmedlingen råder det

balans inom de flesta naturvetenskapliga yrkesområden mellan antalet arbeten och utbildade naturvetare, och på några håll spås en brist på utbildade naturvetare i framtiden. Svårast att ta sig in på arbetsmarknaden har nyutexaminerade biologer. – Från universitetets sida skulle vi vilja utveckla vissa delar inom utbildningen för att ytterligare öka anställningsbarheten och hjälpa studenterna att bygga nätverk. Ett sådant exempel är praktik på arbetsplatser,

men också att i större utsträckning få in mentorer utifrån och uppmuntra studenter till att göra sitt självständiga arbete utanför universitetet. Men det måste ju också vägas emot det övriga innehållet, eftersom ingen utbildning kan innehålla allt, säger Stefan Hulth, vicedekanus på Naturvetenskapliga fakulteten. Text Camilla Persson

10 trender för naturvetare i arbetslivet • • • • • • • • • •

Samhället blir alltmer kunskapsintensivt Globaliseringen ökar – företag flyttar verk samhet mellan olika länder Branscher glider in i varandra Nätverk och samarbete är en genomgående trend i samhället Nya yrken skapas i takt med att samhället förändras Tjänstesektorn växer för naturvetare Forskning- och utveckling är centralt för naturvetare Fler naturvetare arbetar inom offentlig sektor Turbulens inom life science Miljö, klimat och hållbarhet blir strategiska frågor inom alla delar av samhället

u Läs hela rapporten: www.naturvetarna.se/jobb_karriar/arbetsmarknad/Naturvetares-arbetsmarknad-och-trender

science faculty magazine december 2014

Forskare för skräpfritt hav I somras bar det av från Smögens brygga till Visby och Almedalen. Martin Hasselöv, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi seglade som projektledare för Expedition Skräpfritt Hav, en provtagningsexpedition i Västerhavet och södra Östersjön. Avsikten var att undersöka omfattningen av flytande mikroplast i havet och kommunicera detta till beslutsfattarna. Hur blev resultatet av Expedition Skräpfritt Hav?

– Det var verkligen en lyckad expedition, både undersökningsdelen och kommunika tionsdelen. Kommunikationsarbetet var ju en kampanj i två delar; en del riktade sig mot beslutsfattare i Almedalen, en del mot den breda allmänheten senare under Västerhavs veckan. Jag tycker att vi nådde hela vägen fram. Vi fick både miljöministern och Isabella Lövin att medverka på vårt seminarium och det kom många besökare trots hård konkurrens om uppmärksam heten i Almedalen. Till och med plastindustrins representanter var där och miljöministern verkade inse att staten måste hjälpa till så att producenterna tar ökat ansvar. Strandstädningen är ett stort pro blem idag för Bohusläns kustkom muner som får ta emot allt skräp. Medieuppmärksamheten blev stor kring expeditionen. Hur ser du på det?

– Mediekommunikationen fungerade väldigt effektivt. Informationen nådde många kana ler, allt från lokaltidningar till regional radio och nationell press samt tematidskrifter. Jag medverkade själv i radio ett flertal gånger. På

science faculty magazine december 2014

radio Gotland intervjuades jag tillsammans med Allan Larsson, före detta finansminister i en socialdemokratisk regering, som nu för tiden engagerar sig i Östersjön. Vi pratade miljö i morgonsändningen och det visade sig att många som sedan kom till seminariet i Almedalen hade hört oss. Jag var dessutom med i radio Väst och radio Göteborgs direkt sändningar. Det är ju viktigt att forskningen kommer till användning i samhället. Man kan också gynnas själv som forskare i och med att ens resultat blir bredare känt och det kan ge ringar på vattnet. Vad betydde Expedition skräpfritt hav för kustkommunerna rent konkret?

– Kommunerna fick väldigt mycket upp märksamhet både lokalt och nationellt men även allmänheten i Bohuslän fick reda på i vilken omfattning hav och stränder skräpas ner av plast. Rent konkret kan expeditionen ha bidragit till att Ren kust fick anslag på 1,9 miljoner från Havs- och vattenmyndigheten för sitt arbete att koordinera och genomföra städning av stränderna. Expeditionen arrangerades tillsammans med Västkustkommunerna, KIMO Sverige, (kommunernas miljösamarbeten), Projekt Ren Kust Bohuslän samt Havsmiljöinstitutet. I höst beviljades Martin Hasselövs mikroplastprojekt drygt 7 miljoner från FORMAS.

KOM I FORM SNABBT – ETT VINNANDE KONCEPT ÄVEN I HAVEN

Musselodling bidrar till att förbättra havsmiljön Under rätta förhållanden kan musselodling förbättra vattenkvaliteten i övergödda områden i havet. Ny forskning kan bidra till att utveckla musselindustrin och medverka till bättre åtgärdsprogram för skötsel av övergödda, kustnära områden. I en forskningsavhandling har marinbiologen Per Berg ström undersökt musselodling som restaureringsåtgärd. Studierna visar på stor variation i musslornas tillväxthastighet både mellan undersökningstillfällen och un dersökta platser. Men man kan se att det är i inre kust områden inne i fjordar och andra skyddade miljöer som musslorna har den snabbaste tillväxten. – Det är också dessa områden som är i störst behov av miljöförbättrande åtgärder, vilket är positivt ur aspekten att utnyttja musselodling som en restaureringsåtgärd, säger Per Bergström.

GENOMBROTT I FOTOSYNTESFORSKNING Professor Richard Neutze och hans forskarteam vid institutionen för kemi och molekylärbiologi har med hjälp av extremt fokuserad och intensiv röntgenstrålning kun nat visa hur ett fotosyntesprotein genomgår en jordbäv ningsliknande rörelse när det utsetts för stora mängder energi. I experimenten belyste forskarna ett protein med en laser och på så sätt kom fotosyntesmekanismen igång. Genom att sedan skjuta stark röntgenstrålning på det aktiverade proteinet fick forskarna en stillbild av hur pro teinet förändrats. Med tillräckligt många stillbilder med olika tidsavstånd mellan laser och röntgen kunde fors karna sedan bygga upp en filmsekvens över hur proteinet förändrats efter det att laserpulsen träffat.

Fisk har förmågan att leva i nästintill alla vattenmiljöer som finns på jorden, men när klimatet förändras och temperaturen ökar pressas många arter till sin gräns. Ti den det tar att anpassa sig till nya förhållanden kan vara avgörande för hur olika arter kommer att klara sig i fram tiden. Det visar en ny studie som Erik Sandblom och hans kollegor vid institutionen för biologi och miljövetenskap publicerat i den vetenskap liga tidskriften Proceedings of the Royal Society B. Försöket pågick i åtta veckor och resultaten visar att den fysiologiska belast ningen minskar för varje vecka som går då fiskarna gradvis lyckas ställa om sina kropps funktioner och optimera dem till den nya miljön. Vidare visar resul taten att ”kostnaden” för djuren är starkt relaterad till hur lång tid det tar att anpassa sig. I en varmare och mer variabel framtid är det därför troligen inte bara viktigt att kunna anpassa sig utan även att kunna göra det snabbt.

science faculty magazine december 2014

I KLIMATETS TJÄNST Steget från forskare till konsult kan tyckas långt, men för Signild Nerheim var det inget svårt val. – Arbetet innebär spännande svängningar mellan ämnet och samhällets behov.

tsikten från hennes kontor på SMHI är spektakulär. Sträcker man på sig lite så kan man se hela Göteborgs hamninlopp, med Älvsborgsbron i fokus. – Det är en fantastisk miljö att arbeta i, säger Signild Nerheim om sin arbetsplats vid Nya varvet. Hon har haft olika tjänster inom SMHI sedan 2006, och arbetar idag som grupp chef för en konsultgrupp som bland annat gör uppdrag kring översvämningsrisker

science faculty magazine december 2014

och miljörisker vid utsläpp från industrier. Kunderna är allt från andra myndigheter till företag, och något som blivit allt vanligare är uppdrag kring klimatanpassning, till exempel arkitekter eller stadsplanerare som vill ha hjälp med att resonera kring lägsta bygghöjd med tanke på stigande vattenstånd i framti den. – Den typen av uppdrag kräver en förståel se inte bara av naturvetenskapliga händelser utan också av vilka konsekvenser det får. Det är spännande att ha läst naturvetenskap och sedan jobba med samhällsfrågor. I andra typer av uppdrag, som när de skulle ta reda på om vindkraftverk i Kattegatt skulle påverka havets blandning och till exempel ge mindre syrerikt vatten, krävdes en stor teore tisk förståelse för havets processer.

salter sprids i havets ytskikt. Efter ett halvår som arbetslös, där arbetsförmedlingen tyckte att hon skulle byta bana och istället läsa pe dagogik för att bli lärare, fick hon ett vikariat på SMHI i Norrköping. Ett drygt år senare skedde den omtalade ketchupeffekten. – Det dök upp en fast tjänst i Norrköping, samtidigt som jag fick besked att jag fått VR-medel för en postdoktortjänst i Norge. Dessutom ringde de från SMHI i Göteborg och sa att det fanns en tjänst ledig som de ville att jag skulle söka. Hon bestämde sig för jobbet i Göteborg, som passade henne bättre än det i Norrkö ping. Sin postdoktortjänst bestämde hon sig för att skjuta upp. Men någon sådan blev det aldrig. I dag har hon arbetat i drygt ett år som gruppchef, med hälften av gruppen stationerad i Norrköping och andra hälften i Göteborg. – Det är viktigt att etablera personliga kontakter, och det blir mycket videokonfe renser, berättar hon. Framtidsplaner då? Än så länge känner

Signild Nerheim kommer ursprungligen

från Norge, men hamnade som nyexamine rad oceanograf mitt i oljekrisen. Det fanns inga naturvetenskapliga jobb i Norge, och den doktorandtjänst som hon spetsat in sig på vid sin hemmainstitution i Bergen drogs in. Hon upplevde det som att valet stod emellan att söka sig till Tromsö, eller lämna Norge. – Jag var inte så sugen på att flytta norrut, så när det dök upp några doktorandtjänster i Göteborg lät det spännande. Redan vid intervjun för doktorandtjäns ten kände hon sig välkommen, så år 2000 lämnade hon Norge och flyttade till Göte borg. Fem år senare disputerade hon på en avhandling som berörde havsströmmar och hur till exempel plankton, föroreningar och

hon sig inte färdig med jobbet som grupp chef, och gillar både att arbeta strategiskt och med de verksamhetsnära frågorna. – Jag vill gärna vara på samma ställe tills jag lärt mig allt inom rollen. Och där är jag inte än. Text Camilla Persson Foto Malin Arnesson

SIGNILD NERHEIM Ålder: 40 år Utbildning: Forskarutbildning i oceanografi från Göteborgs universitet Arbetar som: Gruppchef, Produktion Vattenmiljö på SMHI Familj: Man och två barn När hon inte jobbar så: ”klipper jag gräset. Och sjunger i kör”.

science faculty magazine december 2014

Västerhavet på turné En minibuss fylld med klappakvarium, 110 liter havsvatten, 20 kilo grus, en sjögurka, en död mans hand, fem sjöstjärnor och två marinbiologer har varit på turné i de inre kommunerna i Västra Götaland. Turnén, som gått under namnet Hela Västra Götalands Västerhav, startade i Alingsås i 4 november och avslutades i Skövde den 28 november.

öteborgs universitet och Lovén centret har under flera år deltagit i Västerhavsveckan, en temavecka för havsmiljön med aktiviteter i Västra Göta lands kustkommuner. Projektet Hela Västra Götalands Västerhav har samfinansierats av Västra Götalandsregionen och Lovéncentret, och är en vidareutveckling av Västerhavs veckan. Martin Larsvik och Marie Moestrup Jensen från Lovéncentret har under fyra veckor besökt högstadie- och gymnasieskolor för att berätta om Västerhavet och diskutera havsmiljöfrågor.

Under en timmes lektion har eleverna fått en introduktion till Västerhavet samt se tre ny producerade kortfilmer om miljöförändringar i havet och om den miljöforskning som sker vid Lovéncentret. De har också fått känna på ett femtontal spektakulära organismer i klap pakvariet. Avslutningsvis har eleverna på den interaktiva Västerhavsväggen byggt näringsvävar och diskuterat miljöförändringars på verkan på det marina ekosystemet. Projektet har även presenterat för kommunala politiker och tjänstemän under besöket i Dals-Ed.

science faculty magazine december 2014

– Under projektets gång deltog cirka 700 personer på sju skolor i Alingsås, Borås, Mel lerud, Dals-Ed och Skövde. Lektionen har va rit väldigt uppskattad och många elever har kommenterat att de fått en större förståelse för havet och hur hela ekosystemet påverkas vid förändringar, säger Marie Moestrup Jen sen, marinbiolog och kommunikatör. Klappakvariet har varit en stor succé, och

många elever har sagt att det var det bästa på timmen. Men även de tre filmerna om främ mande arter, havsförsurning och övergöd ning har varit populära. Många lärare har efterfrågat att få se dem igen, och de kommer finnas tillgängliga på Lovéncentrets hemsida för alla som vill använda dem. – Vi har diskuterat vad vi ska ha havet till med eleverna. Vi har också berört om det är bra eller dåligt med förändringar, och att när vissa arter missgynnas så kanske andra arter gynnas. Det har varit väldigt kul för oss att träffa ungdomar som, trots att de inte bor vid kusten, är så engagerade och intresserade, säger Martin Larsvik, marinbiolog och infor matör vid Lovéncentret.

BLI SPELSMART MED MATEMATIK När hockeypubliken ser spelaren Nicklas Lidström ta ett beslut på isen ser de en av världens bästa spelare göra det som han är bättre än de flesta på. När matematikern Jan Lennartsson ser Nicklas Lidström ta ett beslut på isen ser han dessutom en spelare som agerar matematiskt optimalt.

tt Jan Lennartssons forskning berör idrott är kanske ingen högoddsare – han har spelat handboll i hela sitt vuxna liv, och har bland annat 125 lands kamper på sitt CV. – Som elitidrottare har jag alltid fått höra att jag ska vinna alla situationer. Kämpa! Spring! Och jag håller med. Men man ska kanske inte delta i alla situationer, utan välja vilka situationer som man vill vara med i. Han menar att det kan vara mer kostsamt att förlora en situation som man har valt att delta i, än att välja att inte delta i situationen alls. Här kommer begreppet spelintelligens in i leken, en abstrakt kunskap som vissa när mast antas födas med. I en studie visar Jan Lennartsson, hans kollega Carl Lindberg och Nicklas Lidström att spelintelligens istället kan läras och handlar om att värdera resul tatet av olika ageranden och handla konse kvent för att maximera värdet av situationen.

Carl Lindberg hade analyserat Lidströms

spel, och menade att han spelade annorlunda än andra hockeyspelare. – Nicklas kanske inte var den starkaste eller den snabbaste hockeyspelaren, eller om han var det behövde han inte visa det på isen. Däremot var han otroligt effektiv då han konsekvent agerade efter att minimera motståndarens bästa alternativ. Tillsammans visar vi att hans strategi är optimal i snitt. Lidströms agerande kan brytas ner till statistik. I en given situation går det att

värdera hur stor sannolikheten är att lyckas med ett visst agerande, och vad värdet är i att lyckas. Det kan sedan vägas mot sannolikhe ten i att inte lyckas med det spelalternativet. De tre författarna har kartlagt flera exempel på ofta förekommande situationer i hockey och handboll och räknat fram optimala val i varje situation. – Nicklas har upplevt situationerna och vet hur han ska värdera dem. Han grundade sin fantastiska karriär på en matematisk modell, och det intressanta är att den inte bara fung erade för honom just då utan att det är den matematiskt optimala. Så, kan vem som helst bli en bättre spelare i sin idrott med hjälp av de här forsknings rönen? – Fysiska färdigheter som till exempel styr ka, teknik och snabbhet behöver alla spelare, men genom att kategorisera spelstrategier och sortera sina val utefter ett vetenskapligt perspektiv kan man bli en bättre spelare. Genom att agera efter att minimera motstån darens bästa alternativ i typsituationer som uppkommer många gånger per match kom mer man nå bästa möjliga resultat i snitt. Text Robert Karlsson fOTO cAROLINE eKING & gETTY iMAGES

Jan Lennartssons intresse för kopplingen mellan matematik och idrott är ingen slump – han har bland annat spelat 125 landskamper i handboll.

ALGOLJA SOM BIOBRÄNSLE ETT FRAMTIDA DRIVMEDEL Samarbete gav vinst i Sveriges största tävling för den som vill utveckla sin af färsidé och starta företag. Forskare vid Göteborgs universitet har tillsammans med affärsutvecklare från Chalmers framställt en algolja som kan använ das som biobränsle. Swedish Algae Factory heter företaget som kammade hem vinsten i tävlingskategori miljö & energi nyligen i Venture Cup i Umeå. Forskarna i företaget har upptäckt en ny typ av alg som trivs optimalt i nordiska förhållanden och växer dygnet runt. Forskningsledare är professor Angela Wulff vid institutionen för biologi och miljövetenskap.

VALKADAVERFORSKNING GENOM UNDERVATTENSKAMERA I mitten av oktober sänktes en långfenad grindval ned utanför en av kamerorna vid undervattensobserva toriet på Kristineberg. Valen, som är tre meter lång, spolades upp utanför Kungälv i september och hittades av en privatperson som rapporterade in den till Göteborgs Naturhistoriska Museum. Den långfenade grindvalen är en del av ett forskningsprojekt som undersöker specialiserade organismsamhällen som utvecklas på skeletten av döda valar. Exempel på sådana är de så kallade ”benätar-maskarna” och en vanlig art är Osedax mucofloris. Dessa havsborst maskar bosätter sig i valskelettet, men de saknar helt mun och matsmältningsap parat. Istället får de näring från att leva i symbios med bakterier som bryter ner de energirika oljor som finns i valbenen. Forskningsprojektet leds av forskaren Thomas Dahlgren vid institutionen för biologi och miljövetenskap. u Länk till undervattensobservatoriet:

uw-observatory.loven.gu.se/uw3.shtml 40

science faculty magazine december 2014

Axel Wenblad nyutnämnd hedersdoktor Naturvetaren Axel Wenblad är ny hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten. Han har utnämnts för sin medverkan till utveckling och förnyelse inom Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. – Jag känner mig oerhört hedrad och väldigt ödmjuk inför det här, säger Axel Wenblad. Frågan kom som en blixt från en klar himmel. Axel Wenblad var just då i Kina, klockan var fyra på natten och efter det tele fonsamtalet kunde han inte sova. – Jag blev jätteglad förstås! Det här kom som en stor överraskning. Axel Wenblad förespråkar att forskningen ska samverka med omvärlden och arbeta nära både myndigheter och företag. – Men det är inte alltid givet eftersom det ger mer vetenskapliga meriter att fördjupa sig i sitt eget ämnesområde än att vara tvärsek toriell som ju innebär att man måste lyssna och lära av andra. Men det tror jag är ett viktigt perspektiv, säger Axel Wenblad. Axel Wenblad har en universitetsexamen i

kemi och limnologi (läran om inlandsvatten) och har tidigare varit generaldirektör på Fiskeriverket i Göteborg. För närvarande är han ordförande i Världsnaturfonden WWFs styrelse. En av de två viktigaste frågorna vad det gäller havet är att bevara den biologiska mångfalden, anser Axel Wenblad. – Det andra är att vi har en fiskeriför valtning som tar hänsyn till de biologiska

Axel Wenblad blir promoverad till hedersdoktor av promotorn Kjell Nordberg vid doktorspromotionen i kongresshallen på Svenska mässan.

förutsättningarna och inte bara tar hänsyn till näringens behov utan ser till att vi har ett långsiktigt hållbart fiske. Där har det gått åt rätt håll inom EU. Man har en ny fiskeripo litik från och med i år och den är ett steg i rätt riktning, men det gäller ju också att leva upp till den. Globalt sett har vi fortfarande jätteproblem, säger Axel Wenblad. Han har lett arbetet med en statlig

utredning om havsplanering för Sverige, och har arbetat många år med hållbarhetsfrågor inom näringslivet, på olika myndigheter och inom FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO. Han anser att forskarna måste tänka på är hur deras kunskap ska användas. – Havsplaneringen är ett utmärkt exempel på det tvärsektoriella. Där sitter vi kanske med en karta över Kattegatt eller Skagerack och så ska vi fördela olika intressen, allt från naturvård, till miljövård och vattenbruk. Alla

har sina agendor och sina skäl och det här ska jämkas samman. Då måste kunskapen kunna fungera i sådana beslut och förhand lingssituationer. Det tror jag är viktigt för forskningen att tänka på. Nyligen genomförde Axel Wenblad en ut

redning för Göteborgs universitet, Chalmers och Västra Götalandsregionen om skapandet av ett maritimt kluster för samverkan, ett arbete som han fortsatt leder. – Klustret är i full gång nu. En spännande del i detta är att man utlyst en profes sur i havsförvaltningsrätt vid Göteborgs universitet som kommer att tillsättas inom kort. Och det är bara ett av resultaten av klustersatsningen, säger Axel Wenblad. Text Carina Eliasson Foto Johan Wingborg

u Lyssna på en radiointervju med Axel Wenblad:

science.gu.se/aktuellt/nyheter/radio

science faculty magazine december 2014

UTMÄRKELSER

Hösten 2014 DELIANG CHEN, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, har tilldelas utmärkelsen Pro Arte et Scientia 2014. Utmärkelsen Pro Arte et Scientia (medalj i silver i 8:e storleken) inrättades vid Göteborgs universitet 1987 och tilldelas personer, företrädesvis med positioner i universitets omvärld, vars arbete främjat universitetets verksamhet. Motiveringen till priset lyder: Deliang Chen är en världsledande klimatforskare. Han har bland annat valts ut av FN för att verka som en av två svenska huvudförfattare till IPCC:s femte utvärderingsrapport för klimatvetenskap och reglering av klimatfrågor. Han är också en nyckelspelare för Earth System Science for Global Sustainability i Sverige och initierade utformningen av Future Earth, ett nytt internationellt forskningsprogram för global hållbarhet. Deliang Chen har varit mycket framgångsrik och synlig i uppsökande verksamhet inom och utanför den akademiska världen. Han bidrar på ett betydelsefullt sätt till Göteborgs vision med ett uttalat samhällsansvar och globalt engagemang. LEIF ERIKSSON, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi har tilldelats utmärkelsen Framtidens entre prenör av Swedish Pharma AB för ett plåster som kan fästas på våta ytor och som kan behandla hudcancer. MAGNUS HAGLUND, student vid institutionen för kultur vård, har vunnit DIK:s årliga stipendium för sin kandidatupp sats om hur man arbetar med värdering av modern byggnation och hur man avgör vad som ska värderas. Kandidatuppsatsen har

science faculty magazine december 2014

titeln Kulturhistorisk värdering av rekordårens bebyggelse.

promotionshögtiden den 24 oktober 2014.

STEFAN HOHMANN, institutio nen för kemi och molekylärbio logi får ta emot den prestigefyll da utmärkelsen Fellow från The American Association for the Advancement of Science (AAAS). Prisceremonin äger rum under AAAS årliga möte i San Jose, Ka lifornien den 14 februari nästa år. Pristagarna får då ett diplom i guld och blått som representerar vetenskap och teknik.

Motivering till priset: ”Anne Farewell erhåller Naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2014 för sina insatser att förnya pedagogiken vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. Hon har lett utvecklingen av nya undervisningsmetoder, som har uppskattats av studenterna. Anne Farewell har också utformat kursen Universitetspedagogik i naturvetenskap, som hon varit kursledare för i tre år. Vidare deltar hon aktivt i utvecklingen av pedagogik och interaktivt lärande vid Göteborgs universitet och år 2013 publicerade hon sin första artikel inom forskningsområdet pedagogik.”

ALAVI KARIM, doktorand vid institutionen för kemi och mole kylärbiologi, har tagit emot två priser för sin forskning. Under International symposium on halogen bonding i Italien fick Alavi Karim ta emot ett pris från New Journal of Chemistry. Hon har dessutom erhållit en utmärkelse vid Organikerdagarna, som är ett nationellt möte för organiska kemister i Stockholm. JACOB THOMAS, forskare vid institutionen för kulturvård har vunnit guldmedalj på världsut ställningen, Bryssel Innova 2014, för uppfinningar, forskning och ny teknik. Han får guldmedaljen för forskning som han tidigare genomfört vid Jagellonska univer sitetet i Polen. Forskningen har varit fokuserad på utveckling av multifunktionella förpacknings material i hybridnanokomposit. ANNE FAREWELL, universitets lektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi tilldelades Naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2014. Det pe dagogiska priset delas ut för att uppmärksamma goda insatser inom universitetets utbildnings verksamhet. Priset, ett verksam hetsbidrag på 100 000 kr för en uppskattad och framgångsrik lärargärning, delades ut under

Prisas för förtjänstfulla insatser i utbildningen

13 personer uppmärksam mades vid Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsdag för förtjänstfulla insatser i utbild ningen. Bland mottagarna fanns bland annat tidigare studie rektorer, prefekter, lärare och studievägledare. Följande personer uppmärksam mades för förtjänstfulla insatser: Monica Börjesson Margareta Ekroth Edebo Kerstin Ericson Lars-Johan Erkell Laura Fainsilber Ann-Margret Lund Andreasson Jeanette Montell Curt Nyberg Marie Rådbo Gun Selldén Lennart Sjölin Inga Tundblad-Johannson Margareta Wedborg

Håll utkik! Under december kommer Science Faculty Magazine även som e-magasin filmer. ljud. bildspel. fördjupning. bonusmaterial.

gilla. dela. följ. www.sciencefacultymagazine.se

AVSÄNDARE:

Science Faculty Magazine Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Box 460 405 30 Göteborg

MAKERSPACE • DANS FILMER • FÖRELÄSNINGAR UTSTÄLLNINGAR • KLUBB SAMTAL • WORKSHOPS TEMAT ÄR LIV OCH DÖD. VETENSKAPSFESTIVALEN.SE

VETENSKAPSFESTIVALEN

15-19 APRIL 2015 VETENSKAPSFESTIVALEN ÄR SVERIGES STÖRSTA KUNSKAPSFEST. DU HITTAR FESTIVALEN PÅ OLIKA PLATSER RUNT OM I GÖTEBORG. DET ÄR FRI ENTRÉ TILL ALLT.

HUVUDMÄN:

PARTNERS: GÖTEBORG ENERGI, SKF, STEN A OLSSONS STIFTELSE FÖR FORSKNING OCH KULTUR