Science Faculty Magazine nr 1 2016-SV

Regnskog i Rwanda hotas av värmen

På besök i ett labb av världsklass

SCIENCE FACULTY Nr 1 2016 Naturvetenskapliga fakulteten

MAGAZINE

EN BIOLOG I FYSIKERNAS VÄRLD Caroline Beck Adiels leder en tvärvetenskaplig forskargrupp som försöker förstå hur sjukdomar uppstår

DEKANUS INLEDER SCIENCE FACULTY MAGAZINE Science Faculty Magazine är ett ma gasin för alla som är intresserade av Göteborgs universitet och i synnerhet den verksamhet som sker vid Natur vetenskapliga fakulteten.

REDAKTÖR Camilla Persson 031-786 9869 camilla.persson@science.gu.se

REDAKTION

Carina Eliasson Maja Hedin Robert Karlsson Tanja Thompson

ANSVARIG UTGIVARE

Välkomna till en inblick i verksamheten vid Naturvetenskapliga fakulteten. Science Faculty Magazine riktar sig till en bred målgrupp, alltifrån alumner till näringsidkare, myndigheter och politiker med intresse för naturvetenskap och matematik.

et här numret av Science Faculty Magazine ger en internationell utblick och beskriver olika samarbeten inom forskning och stu dentutbyten kopplade till dessa. Internationella sam arbeten är ömsesidigt berikande och kan handla såväl om uppbyggnad av akademisk verksamhet i fattiga länder som att lära sig nya metoder för att utveckla forskningen på hemmaplan.

Forskaren Caroline Beck Adiels. Fotograf: Malin Arnesson

FAKULTETEN HAR under några år ett program för sab baticalvistelser i utlandet. Det är ett sätt att erbjuda våra lärare och forskare en möjlighet att fördjupa och etablera nya samarbeten med forskare i andra länder. Det innebär även möjligheten att under en begränsad tid odelat ägna sig åt forskning, vilket upplevs mycket positivt. Oftast leder sabbaticalvistelsen till mervärde för såväl individen som institutionen.

ADRESS

LEVER VI I en ny geologisk tidsålder där människan på

Gustav Bertilsson Uleberg

GRAFISK FORM & LAYOUT

Camilla Persson & Maja Hedin

OMSLAG

Göteborgs universitet Fakultetskansliet för naturvetenskap Box 460 405 30 Göteborg E-post: info@science.gu.se

UPPLAGA

5 500 exemplar

TRYCK

Billes Tryckeri

PRENUMERERA

Gå in på www.science.gu.se/magazine för att anmäla att du vill prenumerera på magasinet.

E-MAGASIN

www.sciencefacultymagazine.se

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

ett avgörande sätt börjat påverka jordskorpan? Det är vad forskarna nu frågar sig och diskuterar under begreppet ”antropocen”, människans tidsålder. De globala miljöfrågorna där människan spelat en avgö rande roll under ett knappt sekel sätts därmed också in ett mycket långt historiskt och geovetenskapligt perspektiv. FAKULTETEN HAR GIVANDE utbyten inom flera äm

nesområden med lärosäten i Kina. Klimatförändring och miljöförstöring är särskilt aktuella och engagerar många av våra forskare inom atmosfärsvetenskap. Med utgångspunkt från Göteborgs atmosfärsveten skapliga centrums långsiktiga arbete har en mängd projekt inom såväl forskning som utbildning utveck lats. Syftet är inte bara att utveckla konkurrenskrafti ga forskningsmiljöer, utan också att i sin förlängning möjliggöra krafttag mot miljöförstöringen. Forsk

PORTRÄTT ning, utbildning och samhällsengagemang går här hand i hand. SAMMA BREDD FINNS också i våra medarbeta

res samarbete med lokala forskare i Rwanda där klimatförändringarnas påverkan på den tropiska regnskogen utforskas. Med fokus på vetenskapliga frågeställningar kring hur olika arter påverkas av temperaturförändringar skapas en grund för att dis kutera möjliga framtidsscenarier.

Hur påverkas Rwandas regnskog av klimatförändring?

ETT ANNAT HÖGAKTUELLT område där utbyte med

Kina sker är forskning kring antibiotikaresistens. Det gäller att hitta mekanismerna bakom utveckling av resistens mot antibiotika. Detta är grundläggande forskning som på sikt kan vara avgörande för att utveckla nya läkemedel. Grundläggande forskning kring styrning av molekylers beteende och studier av enskilda celler finns också beskriven i det här numret, forskning med framtida potential för avancerade til� lämpningar som vi inte nödvändigtvis vet något om idag.

Möt tre internationella utbytesstudenter

Svenskt NMR-centrum en nationell forskningsresurs

NATURVETENSKAPENS SAMHÄLLSANSVAR behandlas

också bland de nyutkomna böcker som presenteras i denna tidskrift. Det är fascinerande att läsa om såväl kulturarvet, där man ser bakåt för att lära om framti den, som oron för hur vetenskapliga framsteg i värsta fall kan leda till mänsklighetens utdöende. OM DETTA OCH mycket mer kan ni läsa i detta num

mer av Science Faculty Magazine. I skrivande stund skiner solen och fåglarna kvittrar, det är vår och sommarvarmt. Njut av livet och naturvetenskapens förunderliga värld.

Elisabet Ahlberg, dekan

Är vi i en ny

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016 geologisk tidsålder?

FORSKNING

Hon söker efter svaren på frågor som ännu inte ställts Mikroskopi och skräddarsydda mikrometer-små kanaler är några av hörnstenarna i biologen Caroline Beck Adiels forskning. Med hjälp av dem kan hon studera enskilda celler för att förstå mer om olika sjukdomars uppkomst, och i förlängningen hur deras kliniska förlopp ser ut. – Vi vet inte vad vi kommer att hitta, så vi kanske inte ens har en fråga ännu till de svar som vi kommer att få.

n timme i Caroline Beck Adiels säll skap går fort. Hon kastar sig sömlöst mellan att förklara den forskning som hon och hennes forskningsgrupp bedriver, till att visa de mikrofluid-system som de har konstruerat, till att berätta om sin disputa tion (”opponenten bröt benet så han fick vara med på videolänk från USA”) till att

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

återge handlingen i den lego-film som hon och sexåriga dottern Ester håller på att göra. – Jag blir alltid sådan här när jag har druckit kaffe, ursäktar hon sig med ett skratt. Men mitt liv är lite så, det är allt på samma gång. I höstas blev det lite mer av allt på samma gång än det hade varit tidigare. Hennes

PORTRÄTT ansökan till Vetenskapsrådet fick grönt ljus, och hon fick anslag för att under fem år fort sätta arbeta med sin forskning att utveckla mikrofluidik-system för läkemedelstestning och encellsanalyser. Att göra just studier på

vetenskaplig forskningsgrupp inom institutio nen. De har ägnat mycket tid åt att studera så kallade glykolytiska oscillationer. Det är koncentrationssvängningar av bland annat nedbrytningsprodukter som kan uppstå i cel

»Forskningsområden möts och ämnen angrips från olika håll. Inga frågor är dumma.» enskilda celler är en av nycklarna i hennes forskning. – De här cellpopulationerna uppvisar samma medelvärde i sin respons fastän de är uppbyggda av subpopulationer, säger hon och visar en bild med tre helt olika sorters populationer. Med en encellsanalys går det att studera varje cells enskilda beteende och följa detta över tid. MIKROFLUIDIK-SYSTEMEN utgörs av mycket

len när den bryter ner glukos, något som kan ha en koppling till hur kroppen utsöndrar insulin. – Tidigare har vi använt enbart jästceller i detta projekt. Nu har vi möjligheten att använda mammala celler, det vill säga celler från däggdjur. Det gläder ju mig som biolog, jag känner ”mammalieceller, det kan jag!”, säger hon och skrattar. Gruppen tillhandahåller de fysikaliska tek nikerna, och applikationerna återfinns inom

små kanaler, vanligtvis mellan 10 och 500 mikrometer breda. Forskarna skickar in olika lösningar i kanalerna för att stressa cellerna och styra hur miljön ser ut just där cellerna är placerade. Med hjälp av mikroskopi studeras sedan cellresponsen på encellsnivå. Det kan till exempel handla om att studera mängden och lokaliseringen av ett specifikt protein inuti cellen eller hur en hel cell ser ut, hur den delar sig och hur den rör sig. – Målet är att få ökad basal förståelse för cellernas respons till olika miljöer och ämnen samt hur de interagerar, och en hel del är kopplat till cellernas metabolism. På det sättet hoppas vi få större kunskap om olika sjukdomars kliniska förlopp. Det kan röra sig om till exempel prostata- eller sarkom cancer eller typ 2-diabetes. HON LEDER FORSKNINGSGRUPPEN för

biologisk fysik tillsammans med sin kollega Mattias Goksör. Att hon är biolog och han fysiker gör att gruppen fungerar som en tvär SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

biologi alternativt inom life science, vilket resulterar i många samarbeten. Nyligen blev gruppen till exempel kontaktad av en fransk forskare som vill göra analyser av kiselalger, en encellig organism som har visat potential som en framtida energikälla. CAROLINE BECK ADIELS disputerade 2008

och sökte en interdisciplinär postdok-tjänst förlagd till institutionen för fysik. Hon rekry terades som senior forskare till institutionen 2012 när Mattias Goksör blev prefekt och behövde stöd i forskningsutvecklingen för sin grupp och gruppens doktorander. Med sin bakgrund som biolog fungerar hon bland an nat som en brygga mellan kollegorna på sin institution och andra biologer.

– Jag tycker om konceptet när man kom mer från helt olika bakgrunder. Forsknings områden möts och ämnen angrips från olika håll. Inga frågor är dumma. ATT VARA BIOLOG på en renodlad fysikinsti

tution är inte alltid det lättaste, men Caroline Beck Adiels räds inte utmaningar. Som när hon var på intervju för sin postdok-tjänst och fick frågan om hon skulle våga plocka isär ett mikroskop. – ”Det är klart att jag kan plocka isär det, men jag kan inte lova jag får ihop det igen” svarade jag. Jag tror att man måste våga och tänka att man löser det. Man får titta i verktygslådan och jobba utefter det. Deal with it bara! TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MALIN ARNESSON

CAROLINE BECK ADIELS Ålder: 39 år Yrke: Forskare vid institutionen för fysik i området biologisk fysik Familj: Martin och två barn, Ester och Tage Fritidsintressen: ”Just nu är det mkt renovering av 60-talshuset och fysiskt arbete i trädgården, annars fylls energin på med ’frilufsande’ i alla olika former och socialt umgänge med vänner och familj”. Förebilder: ”Oj… det blir många namn! Jag har olika förebilder i olika sammanhang. Ingen jag mött har ’the whole package’ utan avkall har behövt göras på olika plan, men inspirerad kan man alltid bli.”

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

NYHETER VATTENTILLGÅNGEN I TIBET ÖKAR I FRAMTIDEN

Rovfisk kan motverka övergödningsproblem Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergöd ningsproblem i kustområden. Det framgår av en ny stu die av bland annat forskare från Göteborgs universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology. − När ett kustområde är påverkat av både övergöd ning och överfiske kan effekterna förstärkas om energin från näringsämnena både gynnar snabbväxande algmat tor och bestånden av småfisk som kan tillväxa ohämmat utan kontroll av algbetande kräftdjur eller större rovfis kar, säger forskaren Per-Olav Moksnes vid institutionen för marina vetenskaper.

Den tibetanska platån har länge betraktats som en ”hotspot” för miljöforskning internationellt och det har funnits farhågor att vatten tillgången i de stora asiatiska floderna under den närmaste framtiden drastiskt kommer att minska. Men nu visar ny forskning att tillgången på vatten kommer att vara stabilt eller till och med öka under de närmaste decennierna. I en rapport av den interna tionella klimatpanelen (IPCC) från 2007 står det att Hima layas glaciärer kommer att vara borta 2035. Det var ett påstående som ifrågasattes och orsakade stor uppståndelse. − Det felaktiga uttalandet och den efterföljande debatten visade på behovet av att bättre förstå dynamiken av klimat, glaciärer och den framtida vattentillgången i regionen, säger Deliang Chen, professor vid institutionen för geoveten skaper.

Ögonkorallens spridning kartläggs Genom lyckad förökning av djuphavskoraller i labo ratorium har forskare kunnat kartlägga utvecklingen och beteendet hos korallernas larver för att bättre förstå hur de sprids och hur reven i framtiden ska kunna skyddas. − Som för alla organismer som sitter fast på en plats, så är larvstadiet det enda sättet för ögonkorallen att sprida sig till nya områden för att vidmakthålla genetiskt utbyte mellan olika populationer, säger Susanna Ström berg, institutionen för biologi och miljövetenskap. Ögonkorallen Lophelia pertusa är en revbyggande stenkorall som förekommer på 40 till drygt 3 300 meters djup från Barents Hav till Antarktis tröskel. SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

DE UTFORSKAR LANDET MED TUSEN KULLAR Tillsammans med lokala forskare i bergslandet Rwanda undersöker forskarna Göran Wallin och Johan Uddling hur Afrikas största kvarvarande tropiska bergsregnskog reagerar på klimatförändringarna. − Det är oerhört spännande att driva och utveckla samarbetet med ett annat universitet i ett relativt outforskat område, säger universitetslektor Göran Wallin.

FORSKNING

ärmare 260 olika slags träd och många andra sällsynta arter växer i Rwandas tropiska bergsregnsko gar, där nationalparken Nyungwe breder ut sig på ett område på cirka tre gånger tre mil. Skogen är av central betydelse för invånarna som inkomstkälla för ekoturism, men den är också viktig som kolsänka och för områdets vattenreglering. Afrikas två stora floder, Kongofloden och Nilen, tar sin början i dessa berg och floderna fylls på av nederbörd. − Det här är dessutom ett ”hot spot” vad det gäller biodiversitet i världen och det är allvarligt om skogen lider skada och arter försvinner, säger universitetslektor Johan Uddling. PÅ EN YTA STORT som Småland lever drygt

12 miljoner invånare i Rwanda, som kallas ”Land of a Thousand Hills”. År 1994 skedde ett brutalt folkmord på tutsier i landet, då

som är anpassade till ett stabilt och redan hett klimat, klarar sig om det blir varmare. Det har varit en hypotes sedan länge att de ligger nära sitt temperaturoptimum, säger Johan Uddling. I TROPISKA OMRÅDEN nära ekvatorn finns

ingen årstidsväxling. I Nyungwes bergsregn skog är temperaturen under den varmaste månaden bara en grad högre än under den kallaste månaden, så arterna där har san nolikt dåliga genetiska förutsättningar för att kunna hantera stora klimatförändringar. Trä den i Nyungwe, många med en diameter på över en meter, kan inte hellre vandra högre upp för att möta värmestressen. − Eftersom många trädarter växer på top pen av bergsryggen finns det inte så stora möjligheter. Sedan kan det möjligen fyllas på med andra arter, anpassade till högre tempe raturer, men biodiversiteten kommer säkert

»Vår grundfråga är hur tropiska arter klarar sig om det blir varmare» mer än 800 000 människor dödades. När rektorn för Rwandas universitet i början av 2002 tog kontakt med SIDA, för att få hjälp att bygga upp universitetet, var landet därför fortfarande svårt sargat efter inbördeskriget. −Vi samarbetar framförallt inom miljö forskning, och påbörjade både student- och forskarutbyten med universitetet i Rwanda, säger Göran Wallin, som koordinerar Göte borgs universitets miljöforskningssamarbete med Rwanda, där också flera andra institu tioner inom universitetet är involverade. TILLSAMMANS MED LOKALA forskare un

dersöker forskarna Göran Wallin och Johan Uddling hur klimatförändringar påverkar den tropiska bergsregnsskogen Nyungwe. −Vår grundfråga är hur tropiska trädarter,

att bli förändrad i det här området, säger Göran Wallin. Troligen kommer särskilt så kallade ”klimaxarter” att drabbas, till skillnad från pionjärarterna. − Pionjärarter är i regel mer anpassbara till förändringar, medan klimaxarterna är väldigt beroende av lång kontinuitet och har förmodligen svårare att anpassa sig till en hö gre temperatur. Vi har i tidigare studier sett att klimaxarter från hög höjd upplever stor värmestress när de planteras på lägre höjd, vilket pekar på att de är särskilt känsliga för temperaturökning, säger Göran Wallin. MEN DEN TROPISKA bergsskogen Nyungwe

är inte viktig bara ur biodiversitetssynpunkt. − Förutom artrikedomen och inkomstskäl SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

lan med ekoturism, så är området också en betydande kolsänka eftersom träden tar upp koldioxid. Det är även en källa till vatten försörjning för Rwandas jordbruk genom att många av de stora floderna kommer just från de här bergsområdena, säger Johan Uddling. Även om både SIDA:s och Rwandas byråkratiska system ibland lett till dröjsmål för forskningen har det varit lätt att samar beta med forskarna i Rwanda, anser Göran Wallin. − I stort har jag haft väldigt positiva kontakter. När jag började samarbetet var det ju knappt tio år efter folkmorden 1994 och många av de forskare och studenter vi arbetar med har upplevt fruktansvärda saker. Men allt har fungerat förvånansvärt fint. Rwanda är ett land som utvecklas väl idag och som har många goda utvecklingstrender. GENOM GOD FINANSERING genom SIDA och

på senare tid även Vetenkapsrådet och For mas har flera större forskningsprojekt kunnat byggas upp. −Vi är i startfasen av att etablera nya försöksstationer och experiment. Och då kan både vår grupp här på Göteborgs universitet och i Rwanda växa tack var de här anslagen, säger Johan Uddling. Forskningens mål är att ta reda på hur de här skogarna påverkas av klimatförändring. − Men det sociala målet är att ha kul under tiden, och det samhälleliga och humanistiska målet är att fortsätta ha ett gott samarbete med och bygga kompetens i ett fattigt land, säger Johan Uddling. TEXT CARINA ELIASSON FOTO GÖRAN WALLIN & JOHAN UDDLING

Arten Carapa grandiflora med sina stora frukter som äts både av djur och människor är en av de arter som är känslig för höga temperaturer, visar Johan Uddlings och Göran Wallins forskning. På den övre bilden syns hela forskningsgruppen.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

Fyra frågor

till Sandra Lagnevall, som läser masterprogrammet i fysisk oceanografi och tillbringar den här terminen på utbyte i Sisal i Mexiko.

HUR KOMMER DET SIG ATT DU VALDE ATT ÅKA TILL MEXIKO, OCH VAD GÖR DU DÄR?

– Jag har alltid velat åka utomlands under mina studier, och gärna någonstans varmt. Jag letade runt bland olika avtal och trodde jag skulle behöva nöja mig med Storbritannien, när jag var på ett seminarium om utlandsstudier och hörde talas om fysikin stitutionens avtal med Mexico. Det är ett projektbaserat utbyte, så jag behöver inte läsa några kurser i fysik. Istället jobbar nu på att utveckla en ”hemmagjord” CTD, för att kunna utöka över vakningen av miljön här i Mexiko. CTD är ett mätinstrument för vattenmiljöer som vanligtvis mäter temperatur, salthalt och tryck. Köpta CTD:er är dyra och det är svårt att ha tillräckligt många för att få en bra miljöövervakning. VAR DET ETT SJÄLVKLART VAL ATT LÄSA UTOMLANDS?

– Nja, det är någonting jag alltid velat göra och hade först tänkt göra det under min kandidatexamen, men det tycktes aldrig blir ett bra tillfälle. Jag tyckte inte heller att det fanns något bra tillfälle nu under mastern, men den är ju mer flexibel och till slut bestämde jag mig bara för att jag skulle åka, om jag så skulle behöva läsa en extra termin sedan. HUR SKILJER SIG UNDERVISNINGEN I MEXIKO FRÅN I SVERIGE?

– Jag läser inga kurser, utan jobbar bara på projektet, men det är väldigt annorlunda från Sverige. Hela kulturen är väldigt annorlunda och det påverkar ju även utbildningen. Svårt att säga något specifikt, men det är ju svårare att ta sig runt i systemet när man inte kan kulturen och språket. HAR DU NÅGRA TIPS TILL STUDENTER SOM FUNDERAR PÅ ATT ÅKA PÅ UTBYTE, MEN ÄNNU INTE TAGIT STEGET?

– JUST DO IT! Haha, nej men det är verkligen värt det. Det kräver lite extra planering och så, men det är det värt. Man får perspektiv på allt.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

INTERNATIONELLT

Med hopp om en karriär i Sverige – Jag är glad att jag fått möjligheten att vara här, och hoppas att praktikplatsen hjälper mig att få ett jobb inom min bransch. Det säger Maryam Khoshdel, en av Göteborgs universitets nyanlända praktikanter.

et har gått tre och ett halvt år sedan Maryam Khoshdel, hennes man och deras dotter tvingades lämna Iran för att fly till Sverige. Maryam berättar att hen nes man varit politiskt aktiv, och att de inte hade något val utom att lämna landet. – Det var svårt för oss att lämna vårt hemland. Hela familjen är kvar i Iran, och vi saknar dem, säger hon. HON ÄR KEMIST med en fyraårig universitets

utbildning i botten, och arbetade som kva litetsansvarig på en färgfabrik i Iran. Sedan tre månader tillbaka är hon praktikant på Göteborgs universitet, närmare bestämt på institutionen för kemi och molekylärbiologi.

Där har hon deltagit i ett forskningsprojekt som rör båtbottenfärger. – Anledningen till att vi valde att ta emot en praktikant var att vi ville ställa upp för de nyanlända, säger Hans Elwing, professor emeritus och den som leder forskningspro jektet. Maryam Khoshdel har bland annat arbetat med att ta fram en gradientsticka med olika nivåer av kopparoxid, som sedan ska testas direkt i havet. Först målas stickan med färg med olika halter av kopparoxid. Sedan sågas den isär, och de olika delarna placeras ut i havet. Efter ett par månader går det att få fram resultat som visar exakt hur mycket kopparoxid som behövs för att havstulpaner inte ska sätta sig på ytan.

PRAKTIKPLATSER FÖR NYANLÄNDA AKADEMIKER Göteborgs universitet var en av de första stat liga myndigheter att erbjuda praktikplatser för nyanlända med flyktingbakgrund. Det sker i samarbete med Arbetsförmedlingen, Folkuni versitetet Korta vägen och Migrationsverket. Universitetet erbjuder drygt ett hundratal praktikplatser, varav cirka 40 erbjuds inom den naturvetenskapliga fakulteten.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

– Tolv personer är ute på praktik just nu, men fler är på gång, säger praktiksamordaren Elin Fagerberg. Vi riktar oss i huvudsak till per soner med en akademisk bakgrund, och ofta har praktikanterna utbildning inom området där de placeras. Men ibland räcker det att det finns ett intresse.

PORTRÄTT

– På så sätt hoppas vi på sikt kunna opti mera och minska utsläppen av koppar från båtbottenfärg, säger Hans Elwing. MARYAM KHOSHDEL ÄR TACKSAM över

praktikplatsen, och att hon fått möjlighet att vara på ett lugnt och tryggt ställe där hen nes kompetens tas till vara. För jobba som kemist vill hon, även om hon har en dröm om att bli lärare. – Jag skulle gärna arbeta som kemilärare, men jag tror det är viktigt för lärare att kunna svenska ordentligt. Så kanske i framti den, säger hon. Att lära sig svenska är en av de största svårigheterna med att komma till Sverige, tycker hon. Men också oerhört viktigt.

Trots att universitetet är en internationell miljö där många pratar engelska så har det varit svenska som gällt för Maryam Khosh del, som parallellt också läser Svenska för invandrare. – Jag försöker att fokusera på svenskan nu, för att lära mig språket och kunna komma in i samhället ordentligt. Det är viktigt för oss, säger hon. Hon är inne på sin sista praktikvecka, men hoppas på att hon få möjlighet att stanna kvar ytterligare en period. Samma förhopp ningar har Hans Elwing. – Jag hoppas att arbetsförmedlingen kan se hur värdefull hennes praktik här är. TEXT & FOTO CAMILLA PERSSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

FORSKNING

Ett internationellt universitet i en global värld

nternationalisering av forskning och högre utbildning har under den senaste perioden fått nya dimensioner. Internatio nalisering har varit ett ofta använt begrepp under de senaste femton åren, och ofta avses mobilitet, rörlighet hos studenter, lärare, forskare och annan personal. Det vill säga att man byter vistelse- och verksamhetsland under en period. Deltar i utbildning som student, kanske genomför en praktikpe riod eller en fältstudie. Bedriver utbildning som gästlärare i egenskap av lärare, deltar i gemensamma utbildningsprojekt, samarbe tar kring nya kurser och program. Bedriver forskning; är gästlärare, bedriver fältstudier, samlar in data, deltar i konferenser. ALLT DETTA ÄR bra, nödvändigt, en förutsätt

ning för verksamhetens utveckling och kva litet. Men internationalisering är så mycket mer än så och framförallt är det så mycket mer än att räkna in- och utresande studenter eller lärare. EGENTLIGEN ÄR DET mer adekvat att tala om

globalisering. Globalisering är en större sam hällelig och historisk förändringsprocess som

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

innebär att gränser blir av allt mindre bety delse för mänskliga aktiviteter. Ekonomiska, politiska, sociala och kulturella processer har under de senaste decennierna blivit alltmer gränsöverskridande. I allt högre utsträck ning hänger vi alla samman; blir beroende av varandra. Forskning och högre utbildning ska också vara gränsöverskridande processer där nationella gränser inte ska utgöra hinder. För forskningen är det naturligt. För den högre utbildningen kvarstår alltjämt dock vissa hin der, genom olika system, terminsindelningar och så vidare. GLOBALISERING INOM universitet och högre

utbildning bygger i allt högre utsträck ning också på en aktiv vilja att bidra till att söka lösa större samhälleliga problem och utmaningar; såsom klimatförändringar, livs medelskriser, globala hälsoproblem som till exempel i form av pandemier, energiförsörj ning och säkerhetsproblem. För Göteborgs universitet tar sig detta bland annat uttryck i en värdegrund med starkt fokus på globalt engagemang och samhällsansvar, formulerat och uttryckt i Vision 2020. Satsningen på

KRÖNIKA

UGOT Challenges, tvärvetenskaplig forsk ning med inriktning på globala samhälls utmaningar, är ett konkret exempel på hur dessa frågeställningar på allvar blir del av universitetets strategiska målsättningar och långsiktiga visioner.

Syrien. Utbildad arbetskraft kommer att behövas, liksom människor som genom uni versitetsutbildningar tränats i självständigt och reflexivt analytiskt tänkande. Utbildning är en avgörande faktor för Syriens och andra krigsdrabbade länders framtid.

ETT ANNAT EXEMPEL är den nordeuropeiska

FÖR ATT HANTERA dagens situation behövs

noden för FN-initiativet Sustainable De velopment Solutions Network, ett initiativ som syftar till att verka för att akademi, politik och näringsliv gemensamt arbetar för lösningar på hållbarhetsproblem. Göteborgs universitet och Chalmers står gemensamt värdar för denna nod via Göteborgs miljöve tenskapliga centrum.

kunskap och forskning. Forskningsresultat behöver spridas och nyttiggöras; det behövs en ökad samverkan mellan universitets- och högskolesektorn å ena sidan och andra myndigheter med uppdrag inom fältet å den andra sidan.

ETT TREDJE EXEMPEL och sedan hösten

2015 kanske det mest märkbara är engage manget kring flyktingfrågan. Närmare 60 miljoner människor var i mitten av 2015 på flykt undan krig, våld, terror och förföljel ser. Särskilt inbördeskriget i Syrien orsakar människors flykt, men också Afghanistan, Irak och Eritrea är vanliga ursprungsländer bland asylsökande. Globaliseringen gör också att migrationsprocesser i sig ökar. Till Sverige ökade antalet asylsökande under 2015 kraftigt för att minska under 2016 till följd av politiska åtgärder i Sverige och andra EU-länder. MÅNGA AV DE människor som befinner sig

på flykt har akademikerbakgrund; många är i universitetsstudieålder eller har avbrutna studier med sig. Dessa unga människor utgör ett potentiellt framtida humankapital; unga begåvade och ambitiösa människor med vilja och förmåga. Det är dessa som en dag kom mer att stå inför arbetet att återuppbygga

INTEGRATIONS- OCH segregationsfrågorna

påverkar studentgrupperingar och det finns behov av att förstärka inslag i utbildningar om demokrati, mänskliga rättigheter, öppen het och respekt samt normkritiska förhåll ningssätt. VID GÖTEBORGS UNIVERSITET pågår redan

en rad aktiviteter i syfte att möta situationen på bästa sätt och andra planeras eller är under övervägande. Många av dessa insatser handlar just om att på bästa sätt söka bidra till integration och etablering genom att underlätta för asylsökande och nyanlända att få vetskap om utbildningar och utbildnings system, men också om att erbjuda praktik platser samt att synliggöra universitetets forskning. Naturvetenskapliga fakulteten har visat ett stort engagemang i dessa frågor och är med råge den fakultet som erbjudit flest praktikplatser. Helena Lindholm Prorektor vid Göteborgs universitet

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

FORSKNING

På hemmaplan efter arton år Down Under Efter arton års forskning om reptiler och amfibier i Australien är Mats Olsson tillbaka som professor på Göteborgs universitet, där allting en gång började.

ats Olssons leende strålar emot mig precis som aprilsolen den här eftermiddagen och hans solbrända hy vittnar om att det inte var länge sedan han återvände till Sverige. – Australien är ett underbart land, men det känns jättebra att vara tillbaka! Efter sin doktorandutbildning i början av 1980-talet tillbringade han fem år som postdoktor i Sydney och återvände sedan till Göteborgs universitet som forskarassistent. Efter sex år på hemmaplan var det dags att välja mellan att arbeta i Sverige eller utom lands. Mats Olssons intresse för specifika djurgrupper spelade en stor roll i valet. – Jag som hållit på med reptiler och amfi bier hela mitt liv var naturligtvis attraherad av ett land där det finns sådan diversitet av olika arter. EN STOR DEL av hans forskning har handlat

om att undersöka vilka faktorer som avgör

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

sannolikheten för faderskap hos olika hannar inom djurgrupperna reptiler och amfibier. Han berättar att arbetet i Australien bestod av mycket fältarbete ute i ökenområden, men även arbete på labb. – Jag försöker alltid kombinera de båda. Vi kan lösa mer tekniska problem på labb, medan vi tittar på långsiktiga problem såsom ekologiska förlopp i fält. Det är spännande! MEN DET VAR inte bara den exotiska djurkul

turen som lockade Mats Olsson till Austra lien. Antalet undervisningstimmar var även en viktig del av beslutet. – I Sverige är antalet undervisningstimmar som ingår i lektorstjänster betydligt fler än utomlands. Jag tyckte att det var för tidigt att hamna i en så tung undervisningssitua tion så att jag riskerade att inte få fortsätta med forskningen. Det är inte det att folk inte tycker om att undervisa. Många tycker det är väldigt givande. Men tyvärr är det för mycket

Under fältstudierna av den svenska sandödlan i stora inhägnader i öknen, stötte Mats Olsson på både giftiga ormar och lite mer ofarliga, men myggnätskrävande, flugor.

undervisning. Man måste även ha tid att skriva uppsatser och hålla föredrag, alltså det man får meriter av. Om man inte hinner meritera sig i forskning får undervisningen en negativ prägel. DET FINNS ÄVEN andra stora skillnader

mellan att forska i Australien och Sverige. Mats Olsson berättar att den mest drastiska förändringen i samband med flytten till Sve rige är doktorandsituationen. På universitet i Sverige finns få doktorander i förhållande till universitet i Australien. Något som han tycker är synd eftersom umgänget med andra doktorander är grunden för en bra utveckling och för att man ska tycka forskningen är rolig. Pannan försjunker i djupa veck när han pratar vidare om doktorandsituationen. – Som det ser ut nu så förstår jag inte hur vi ska kunna upprätthålla forskarsamhället i Sverige när vi inte har några doktorander.

MEN FORSKARSAMHÄLLET i Sverige har även

sina fördelar. Mats Olsson berättar engagerat om att den fortgående utbildningen under doktorandtiden är bättre i Sverige med både kurser och litteraturkrav, något som saknas i andra länder. Han poängterar att detta är oerhört viktiga delar för att komma ur doktorandutbildningen med såpass bra me riter och underbyggnad att man kan stå på egna ben. Men trots det, är resandet en bra erfarenhet tycker han. – Jag kan rekommendera alla unga fors karstuderande och forskare att ge sig ut och vidga sina vyer. När jag undrar varför han ville komma tillbaka till Sverige, spricker hans ansikte upp i ett bubbligt leende. – Jag tyckte att det var dags att bestämma sig, att bli vuxen. TEXT MAJA HEDIN FOTO PRIVAT

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

FORSKNING

PROJEKT: KINA Kina står idag inför utmaningar med bland annat klimatförändringar och miljöförstöring. Samtidigt pågår ett arbete för att möta problemen. Idag har Göteborgs universitet flera forskningssamarbeten med forskare vid kinesiska universitet. − Krafttag måste tas mot miljöförstöringen. Samtidigt är det en enorm utmaning om man tänker på hur stora städerna är och hur antal fordon och energiförbrukning hela tiden ökar, säger Mattias Hallquist, professor i atmosfärskemi.

edan 2014 har han haft regelbundna kontakter med kinesiska forskare genom ett projekt initierat av Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum om fotoke misk smog i Kina. Mattias Hallquists eget forskningsfokus är atmosfärskemiska proces ser som påverkar egenskaper och bildning av aerosoler, alltså partiklar i den urbana luften i Peking och Hong Kong. Aerosolerna har, förutom hälsoeffekter, stor betydelse för molnbildning och ljusinstrålning till jordytan.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

FORSKARNA VET REDAN nu att det finns

höga halter av kväveoxider och organiska ämnen i luften i Kinas storstäder. Det skulle kunna innebära att det bildas höga halter av organiska nitrater. Kväveoxiderna kommer främst från förbränningsskällor som trafik eller energiproduktion. De organiska ämnena kan dessutom komma från användning av organiska ämnen i industrin eller från raffina derier. − Luftföroreningarna varierar mycket från dag till dag, eftersom de beror på väder och

SAMARBETE MED KINA Sammanlagt är ett trettiotal forskare från Göteborgs universitet, Chalmers, IVL Svenska miljöinstitutet och kinesiska universiteten i Peking och Hong Kong involverade i projektet om fotokemisk smog i Kina, som finansieras av Vetenskapsrådet. Kinasamarbetet vid institutionen för geovetenskaper omfattar även gemensamma fältarbeten, kurser och ex kursioner i både Kina och Sverige. Hittills har cirka 15 lärare och forskare från Sverige och ett 60-tal kinesiska lärare och forskare, samt cirka 180 svenska studenter och 40 kinesiska studenter deltagit. Samarbetspartners är bland annat Peking University, Northwest A&F Uni versity, Beijing Normal University, Chinese Academy of Sciences, Chinese Academy of Agricultural Sciences och China Meteorological Administration. De gemensamma forskningsprojekten finansieras av bland annat Sida, STINT, Vetenskapsrådet, National Science Foundation China, Beijing Climate Centre och Ministry of Science and Technology.

vind och om det blåser in ren eller smutsig luft. Det är därför svårt att veta om det blivit bättre under de senaste åren på grund av de åtgärder som Kina regering har infört. För även om våra trendanalyser har blivit bättre så är detta svårt att statistiskt säkerställa, säger Mattias Hallquist. Det är ett komplicerat system som forskar na undersöker och många olika kompetenser behövs för ett bra projekt. I Göteborg finns främst detaljkompetens om specialområden medan forskarna i Kina har bättre lokal kän nedom om luftföroreningarna och lättare kan analysera data som kommer från de olika myndigheterna i Kina. ARBETSSÄTTET MELLAN Sverige och Kina

skiljer sig åt på en del punkter. − Samarbetet med Kina fungerar som hel het bra. Men i Sverige jobbar vi kanske inte så toppstyrt och koordinatorn söker gärna konsensus medan projekt i Kina styrs av en koordinator som tydligare bestämmer vad som ska utföras. Detta krävde en del förkla ringar i början av projektet och det känns som vi nu funnit våra roller, säger Mattias Hallquist.

Projektet pågår till och med 2019 och snart åker han till Peking för den första stora mätkampanjen. Till hösten bär det sedan av till Hong Kong för en tre månaders lång forskarvistelse. SEDAN 2002 SAMARBETAR även flera fors

kare och studenter i geovetenskap och miljö vetenskap med kinesiska universitet. Fokus för samverkan är klimatförändringarna och dess följder för samhället. På forsknings sidan finns nära samverkan och utbytet av forskare och lärare har varit framgångsrikt. Samarbetet har resulterat i ett stort antal publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter och i gemensamma forsknings projekt. År 2008 invigdes ett gemensamt forskningscentrum i dendroklimatologi, the Sino-Swedish centre for tree-ring research (SISTRR) tillsammans med den kinesiska vetenskapsakademin. − SISTRR har utvecklats till ett interna tionellt konkurrenskraftigt forskningscenter, och det nära samarbetet, som innefattat ett antal gemensamma doktorander, har lett till ökad förståelse av klimatet i Eurasien under

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

FORSKNING de senaste 2000 åren, säger Hans Linder holm, professor och ledare för SISTRR. KINASAMARBETET HAR ÄVEN inneburit

studentutbyte på master- och doktorandnivå. Det inkluderar dubbelexamen för doktoran der som antagits och som uppfyllt kraven i de båda ländernas system. − Den enda svårigheten vi har stött på hit tills är att stödet från den svenska sidan inte kan matcha stödet från den kinesiska sidan, och det sätter en gräns för förverkligandet av den stora potential som finns för samarbetet, säger professor Deliang Chen. Trots detta har Kinasamarbetet möjlig gjort en populär kurs med en unik exkursion i Kina för svenska studenter, där kopplingen mellan klimatförändringar och samhället studeras. Samarbetet har också öppnat möj lighet för kinesiska studenter att studera vid Göteborgs universitet.

I ETT TREDJE samarbetsprojekt försöker

Göteborgsforskare och kinesiska forskare utveckla beta-lactamase inhibitorer som kan motverka resistens, det vill säga substanser som skulle kunna användas i kombination med existerande antibiotika för att hindra bakterien att bryta ner antibiotikan. − Vi har just nu en professor och två dok torander från Kina i mitt labb, de jobbar här i sex- till tolvmånadersperioder. Det är myck et lättare att komma framåt när forskarna är här och vi har daglig kommunikation, säger kemisten och forskaren Mate Erdelyi. HAN SER PROJEKTETS fördelar främst i

möjligheten att kunna kombinera olika kom petenser och därmed komma längre tillsam mans än forskarna i Sverige och Kina skulle kunnat göra separat. TEXT CARINA ELIASSON FOTO MATTIAS HALLQUIST & DELIANG CHEN

Samarbetet mellan Kina och Sverige inom geovetenskaper har bland annat resulterat i en populär kurs med en unik exkursion i Kina, här ledd av Deliang Chen och Hans Linderholm tillsammans med professor Fei Wang från det kinesiska Northwest A&F University.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

NYHETER

Självbefruktande fisk upptäckt Många växter gör det och en del maskar och snäckor – de fortplantar sig utan en partner genom att befrukta sig själva. Nu har en internationell forskargrupp, med forskare från Göteborgs universitet, hittat en tropisk abborrfisk från Victoriasjön som inte bara är mamma utan även pappa till sin avkomma. Hos ryggradsdjur är detta extremt sällsynt. Visserligen fortplantar sig en del djurarter helt utan sex genom att klona sig själva. Processen kallas partenogenes. I de fallen är oftast ursprunget till arten en korsning mel lan två olika arter. − Fisken mangrovekilli är det enda ryggradsdjur som har självbefruktning som fortplantningsmetod, men då fortplantar den sig nästan bara på det viset. Den fisk vi un dersökt tillhör cikliderna och de fortplantar sig bara sexuellt. Men just den här fisken ser ut att vara ett undantag, säger Ola Svens

son, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap. Fisken som forskarna studerade var en korsning mellan två ciklidarter från Victo riasjön. Så döm om forskarnas förvåning när den munruvande fisken lekte med sig själv och fyra av äggen kläcktes. När arvsmassa undersöktes hos ungarna blev förvåningen ännu större. − Avkomman var ingen klon av mamman, vilket var det mest väntade, givet att det var en hybrid. Istället visade faderskapsanalysen att ”honan” även var pappa till barnen.

Många sökande till populär sommarkurs Populärast bland årets sommarkurser vid Göteborgs universitet är kursen ”Klimatförändringar, människa, samhälle” (7,5 poäng), som lockat fler än 400 studenter. Vi ställde tre frågor till Jörgen Bogren och Torbjörn Gustavsson, som håller i kursen. VARFÖR ÄR KURSEN SÅ POPULÄR?

− Ämnet klimatförändringar är aktuellt och många är intresserade av att lära sig mer om hur klimatsystemet fungerar. Kursuppläg get ger studenterna frihet att studera i egen takt och man kan genomföra kursen var som helst bara man har tillgång till internet.

HUR KOMMENTERAR NI ATT SÅ MÅNGA SOM 426 STUDENTER SÖKT KURSEN SOM SITT FÖRSTAHANDSVAL?

− Vi tror att den webbaserade studiefor men passar studenterna. Ämnet är aktuellt. Många vill veta mer om klimatförändringar. VAD LÄR MAN SIG PÅ KURSEN?

− Går man kursen lär man sig mycket om jordens klimat och klimatförändringar. Viktiga delar i kursen är orsaker till klimat variationer, både naturliga och de som är antropogena (orsakade av människan). Man får även lära sig hur man kan veta något om gångna tiders klimat samt konsekvenser av klimatförändringar. TEXT CARINA ELIASSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

CHRISTIAN ROBSON,

WILLIAM MARECHAL, Frankrike, utbytes-

England, masterstudent, marina vetenskaper.

student, atmosfär- och havsvetenskap.

– Jag sökte mig hit för att jag har vänner från Sverige som bodde här i Göteborg. När de flyttade till Australien träffade jag min flickvän, som jag bor med nu.

– Det var inte min ursprungliga plan att komma hit. Men jag visste att jag ville utomlands under mitt första år av masterut bildningen. Det var min lärare som såg min motivation och rekommenderade Göteborgs universitet. Jag lyssnade på hennes råd och kom hit!

VAD ÄR SKILLNADERNA MELLAN ATT STUDERA I ENGLAND OCH SVERIGE?

VAD ÄR SKILLNADERNA MELLAN ATT STUDERA I FRANKRIKE OCH I SVERIGE?

– I England läser man tre-fyra kurser sam tidigt och man gör alla examinationer under samma period. Här i Sverige har man bara en kurs i taget. Sättet att lära sig på i Sverige är mer användbart. – En annan skillnad är att det i Sverige är det mycket mer informellt än i England. Sättet som personer pratar med lektorn är väldigt konstigt för mig. I England är lektorn en person som är högt uppsatt, medan du själv är långt nere i hierarkin. Man är inte alls jämlikar, eftersom det här är personer som är mycket smartare än du och som tar tid från sin viktiga forskning för att undervisa dig. Det är viktigt att visa dem respekt och man säger alltid ”sir”, ”ma´m” eller ”mis ter”. Här tilltalar man lektorerna med förnamn och man kan prata med dem som man pratar med andra studenter. Det är lite konstigt.

– Det finns många skillnader! Vi har många fler kurser i Frankrike och de läses parallellt med varandra. Inte alla, men vi har fyra eller fem olika kurser samtidigt, och här i Sverige har man bara en kurs. Jag gillar verkligen sättet att studera på här. Jag tycker det är mycket bättre än i Frankrike för att man verkligen kan fokusera på ett ämne och jag upplever mindre press här. – En annan skillnad är att det är mindre teori här i Sverige. Sen jag kom hit har jag knappt gjort någon matematik eller liknande. I Frankrike har vi väldigt mycket teori det första året på masterutbildningen. Så, det är bättre här i Sverige! Om jag kunde välja sätt att studera skulle jag välja det svenska sättet, utan tvekan!

VARFÖR SVERIGE?

VAD ÄR DINA FRAMTIDSPLANER?

– Jag hoppas på att ta en doktorsexamen. Men jag vet inte om jag fortsätter med det i Sve rige, för jag gillar att resa. Kanske provar jag ett annat land. Jag är intresserad av att jobba med miljö- och naturvård.

VARFÖR SVERIGE?

VAD HAR DU FÖR FRAMTIDSPLANER?

– I Frankrike har vi inte en masteruppsats utan vi har ett halvårs praktik. Det ideala hade varit att bli anställd på det ställe där jag gör min praktik. Jag skulle också vilja resa, åka till Sydamerika och öva min spanska.

Tummen upp för svenskt sätt att studera Varje år kommer hundratals internationella studenter till Göteborgs universitet för att studera naturvetenskap och matematik. Vi träffade tre av dem för att få veta varför de valde just Sverige och Göteborg. TEXT MAJA HEDIN FOTO PRIVAT

THIBAUD CHATILLON,

Frankrike, utbytesstudent, naturgeografi med inriktning klimatologi. VARFÖR SVERIGE?

–Jag ville förbättra min engelska, och ville även till ett land där det skulle vara intressant att studera naturgeografi. Men jag valde också Sverige eftersom vi i Frankrike inte vet så mycket om landet, eller Skandinavien överhuvudtaget, så jag ville se det med egna ögon. VILKA SKILLNADER FINNS MELLAN ATT STUDERA I SVERIGE OCH I FRANKRIKE?

– I Frankrike är det väldigt traditionellt; man går gymnasiet, tar en kandidatexa men, tar en masterexamen och får sedan jobb. Väldigt få studenter tar pauser i utbildningen. Därför var jag i början av min vistelse i Sverige väldigt överraskad av den spridda åldern på studenterna i samma klass. Men det är väldigt trevligt att ha det så, för alla kan dela med sig av olika erfarenheter.

I Sverige har vi dessutom mer seminarier och presentationer där vi har fått göra egen efterforskning innan, vilket är ett mycket mer effektivt sätt att lära sig på än att bara sitta och lyssna på läraren. VAD HAR DU FÖR FRAMTIDSPLANER?

– Jag skulle egentligen bara stannat i Sverige i tio månader, men jag beslutade mig för att göra hela masterutbildningen här för att utbildningen är bättre. Jag har sökt till masterprogrammet i miljöveten skap i höst!

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

Laboratorium i toppklass Just nu är det bråda tider på NMR-centrum. Nästan alla magneterna är helt uppbokade de närmaste månaderna och forskarna kommer såväl från Göteborgs universitet och Chalmers som från övriga lärosäten i landet. – Vi har ett av Europas bästa NMR-labb, säger föreståndaren Göran Karlsson.

venskt NMR-centrum är placerat vid Göteborgs universitet, men är ett nationellt centrum öppet för användare från Sverige och övriga världen. NMR står för nuclear magnetic resonance och används bland annat för att ta reda på strukturen och sammansättningen av en molekyl. Till Svenskt NMR-centrum kommer forskare för att med hjälp av NMR-spektroskopi studera allt ifrån proteinstrukturer till olika material egenskaper och biomarkörer i blod. Lars Nordstierna är en av de forskare som är en flitig användare av faciliteterna. Han är docent i ytkemi på Chalmers och forskar

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

på mjuka material, det vill säga material som tillåter transport av vätskor eller gaser inom materialet. – Man skulle ju kunna tro att det här träbordet är ett hårt material, säger Lars Nordstierna och knackar i bordsskivan på sitt kontor. Men häller man vatten på den så tränger vattnet in i bordskivan. Mjuka material är alltså porösa på en nanoskala, till skillnad från till exempel metaller som inte tillåter transport. Kunskapen kring olika materials egenska per är viktig inom en rad olika tillämpningar; allt ifrån läkemedel där den aktiva substan

FORSKNING sen är en liten del av tabletten och ska frisättas på rätt ställe i kroppen, till kläder gjorda av cellulosa från träd som ersättare för bomull. Lars Nordstierna berättar att han bland annat har haft och har doktorander som studerat möjligheterna att göra annat än papper av skogens cellu losa. Skogsnäringen vill gärna hitta nya användningsområ den, i takt med att papperstill verkningen minskar i Sverige. Samtidigt framställs många av dagens material på icke miljövänliga sätt. – Ett exempel är bomull, där odlingen kräver mycket vatten och där det används mycket bekämpningsmedel, säger han. Istället för att använda bomull vid klädtillverkning, som också innehåller cellulosa, kan man tillverka kläder från cellulosa från skogen. Viskos är ett sådant exempel. Men för att användningen ska kunna öka och utvecklas, behöver man bland annat hitta en framställ ningsprocess som påverkar naturen i mindre utsträckning än i dag. Det är här Lars Nord stiernas NMR-teknik kommer in. – Genom att studera cellulosafibrer kan vi ta reda på mer om dess egenskaper. Och kan vi förstå den molekylära nivån så kan vi också ofta förstå ämnens makroskopiska egenskaper.

som till exempel proteiners struktur. Själv känner jag nästan alltid till strukturen, och vill istället ta reda på hur ämnen associerar eller aggregerar till varandra. Helt enkelt hur cellulosamolekyler packar ihop sig. Ofta har metodutvecklingen skett inom en viss tillämpning, men där andra sedan kan använda samma metod för att studera någonting annat. Vid centrumet arbetar man aktivt för att utveckla metoder, vilket sker i nära samspel med de forskare som använder sig av instrumenten. – Det är viktigt att vi försöker hänga med i utvecklingen, säger Göran Karlsson. NMR-TEKNIKEN ÄR inte heller ett självklart

val att använda för alla kemister. Men för Lars Nordstierna är det naturligt, eftersom han har en gedigen kunskap inom området från sin tid som doktorand på KTH. – Jag doktorerade i NMR-spektroskopi, säger han med ett leende. De stora fördelarna med NMR tycker han är att man får den spektroskopiska upplös ningen på alla komponenter i provet. Har man etanol och vatten i provet, så kan man se alla atomerna i resultatet. Man kan se hur snabbt något rör sig och hur olika ämnen binder till varandra. – Det är lätt att få fram ett resultat, men det kan vara svårt att tolka på rätt sätt eftersom det är så många parametrar att ha

NMR ÄR EN gemensam analysteknik, men det

finns en rad olika metoder att använda inom området. För att studera cellulosa använder sig Lars Nordstierna av fastfas-NMR, där provet består av ett fast material istället för en vätska. – Många forskare använder NMR-spek troskopi för att ta reda på molekylstrukturer,

Lars Nordstierna använder sig både av de mindre NMR-magneter som finns tillgängliga i kemihuset på Chalmers, liksom de mer kraftfulla instrument som finns på Svenskt NMR-centrum.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

FORSKNING koll på. I många fall finns inte heller några färdiga tillvägagångssätt, utan man måste pröva sig fram för att se vad en optimal mät ning ska innefatta. SEDAN 2016 ÄR Svenskt-NMR-centrum

en del av SciLifeLab, som är ett nationellt institut för molekylära livsvetenskaper. Fokus för NMR-centrums del ligger här på struk turbiologi, kemisk biologi och metabolomik, det senare ett forskningsområde som kommit starkt under de senaste åren inom livsveten skaperna. Metabolomik skulle kunna beskri vas som ett sätt att i en enda kemisk analys studera metaboliter, det vill säga små mo lekyler i ett biologiskt prov. Anna Winkvist och Helen Lindqvist är två nutritionsforskare från Sahlgrenska akademin som har ett nära samarbete med NMR-centrum. De använder sig av metabolomik inom nutritionsforsk ningen för att bättre kunna beskriva vad folk har ätit. Med hjälp av NMR-spektroskopi kan de hitta olika kostmarkörer i blod eller urin. – Det är en jättespännande teknik; att objektivt kunna säga vad folk har ätit, säger Anna Winkvist, professor i nutrition. TRADITIONELLT SETT KARTLÄGGS våra kost

vanor genom att vi får besvara frågor kring vad vi ätit. Men frågar man finns det alltid felkällor. Folk glömmer vad de ätit, har svårt att uppskatta hur stora portioner de ätit och

Helen Lindqvist och Anna Winkvist använder NMR-teknik för att studera kostvanor.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

ljuger om sina matvanor. I en metodstudie som just genomförts har ett antal personer fått äta frukost i ett matlaboratorium. Den ena gruppen fick en mer proteinrik brit tisk frukost med skinka, ägg och vita bönor medan den andra gruppen åt en kolhydratba serad skandinavisk frukost med flingor och smörgås. Därefter fick de ge blod- och urin prov, som analyserades på NMR-centrum. Gick det då att se skillnad mellan de olika grupperna? Ja, det gjorde det, enligt Helen Lindqvist, universitetslektor i livsmedelsve tenskap. – Störst skillnader såg vi dock mellan de som valde att dricka kaffe och de som valde thé, vilket vi inte förutsatte från början. I det här fallet handlade det om kostval som kunde spåras samma dag i blodet och urinen, medan det i andra projekt handlar om att hur olika kostvanor påverkar över längre tid. I ett annat projekt studeras till exempel skillnaden mellan blandätare, vege tarianer och veganer. TIDIGARE METODER SOM använts har bara

kunnat studera en biomarkör åt gången. Analyserna har varit dyra och tagit mycket tid. Med NMR-spektroskopi har nya möjlig heter öppnats för forskningsfältet. – Livsmedel är komplexa, och innehåller massor med olika ämnen som kan påverka åt många olika håll. Fördelen med metabolomik är att vi kan få med väldigt många ämnen på en gång, säger Helen Lindqvist. Men samtidigt som NMR-spektroskopi ger möjligheter till en stor mängd information, kräver det också mycket av de som ska ana lysera all data. I takt med att NMR-tekniken utvecklats under det senaste decenniet, har även bioinformatiken tagit stora steg framåt. Att kunna hantera en stor mängd data blir en viktig del i forskningen. – Vi har haft ett mycket bra samarbete med NMR-centrum och vår forskning har utveck lats i takt med att centret också utvecklats, säger Anna Winkvist.

Ulrika Andersson Hall ser stor utvecklingspotential i användningen av Svenskt NMR-centrum framöver.

NÄSTA STEG BLIR ATT med hjälp av biomar

körer kunna förutsäga hur väl en viss typ av behandling fungerar hos en enskild patient. I det här fallet handlar det om vilka effekter en kostomläggning skulle få hos den enskilde personen, vilket i sin tur att skulle kunna öka motiveringen att förändra sina kostvanor. – Att ändra sina kostvanor är svårt. Det skulle kunna vara mer motiverande om man vet redan innan att sannolikheten är stor att en kostförändring kommer att få en stor ef fekt, säger Helen Lindqvist. NMR-TEKNIKEN HAR utvecklats mycket de

senast åren. Föreståndaren Göran Karlsson poängterar vikten av att sprida kunskap om vad man kan göra med NMR-teknik, som går att använda inom en rad nya områden. Ett sådant exempel är idrottsvetenskap. Idrottsforskaren Ulrika Andersson Hall från Göteborgs universitet studerar fettoxida tion under arbete och har även hon använt metabolomik för att analysera blod. I hennes fall kommer blodet från elitidrottsmän som sysslar med uthållighetsidrotter, och syftet har varit att se hur dessa kan utveckla sin fettförbränning. – NMR har inte alls använts inom idrotts forskningen tidigare, och vi har haft ett bra samarbete och utbyte av varandra, säger hon. RESULTATET SOM JUST publicerats visar att

fettförbränningen inte var lika hög efter fasta

som efter en tidigare träningsperiod, trots att fasta används av många som metod i dag. Men hon poängterar att resultaten gäller toppidrottare inom just uthållighetsidrotter som behöver träna upp sin fettoxidation för att kunna förbränna fett även under längre perioder, och att det är stor skillnad mellan dessa och gemene man. – Det hade varit intressant ur ett folkhälso perspektiv att se om även vanliga personer kan träna upp fettoxidationen, till exempel vid störningar i ämnesomsättningen, säger Ulrika Andersson Hall, som ser stor utveck lingspotential inom forskningen i använd ningen av NMR-centrum framöver. LARS NORDSTIERNA ÄR också något av en

ambassadör för NMR-spektroskopi, och sprider gärna informationen om de olika användningsområdena inom NMR till andra, både inom det egna lärosätet och som representant i styrgruppen för Svenskt NMRcentrum. – Jag tycker att man har ett ansvar när man är kunnig på en teknik att informera om dess möjligheter till andra forskare. Genom att diskutera med andra så kan man även själv utvecklas och komma på nya möjligheter. TEXT&FOTO CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

SVENSKT NMR-CENTRUM På Svenskt NMR-centrum finns sju NMRspektrometrar som alla består av suprale dande magneter som kyls ner med hjälp av flytande helium och med avancerade detek torer för ett brett område av tillämpningar. Svenskt NMR-centrum ska först och främst stödja akademisk forskning lokalt, natio nellt och internationellt, samt undervisning. I mån av tid och resurser kan det stödja industriell forskning i Sverige. Med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vetenskapsrådet och SciLifeLab ges särskild support inom strukturbiologi, kemisk bio logi och metabolomik.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

ALUMNPORTRÄTTET

I krisens spår kom drömjobbet Emelie Fritz doktorandtid i Tyskland började med en mindre skräckupplevelse. Sju år senare är hon Frau Doktor Fritz och känner att hon har hittat hem.

r 2008 sköljde den ekonomiska krisen in över världen och tog mäng der med arbetstillfällen med sig. Kemibranschen var en av många branscher som drabbades. Emelie Fritz hade då precis avslutat sin masterutbildning i kemi och entreprenörskap i engelska Nottingham. – Man kommer ju inte undan världseko nomin, säger hon och småler. Jag flyttade hem till Sverige och lyckades faktiskt få ett konsultjobb inom kemiindustrin, men efter en tid fick vi konsulter beskedet att vi inte skulle få vara kvar. ÄVEN OM SITUATIONEN på arbetsmarknaden

såg minst sagt svår ut så var Emelie Fritz tanke först inte att gå vidare med en forskar utbildning, men en annons på Arbetsförmed lingen om ett EU-projekt fick henne att tänka om. I projektet sammankopplades såväl stora som mindre läkemedelsföretag med univer sitetsvärlden. Emelie Fritz sökte och fick tjänsten, och utan att kunna mer än några ord tyska kastade hon sig i april 2009 in i sin nya tyska doktorandverklighet på tekniska universitetet i Dortmund. – Första intrycket på studenthemmet jag skulle bo på blev lite av en skräckupplevelse.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

Jag hälsade på engelska på en barsk tysk tant som arbetade där och då sade hon till mig att ”nu är vi i Tyskland och då pratar vi minsann tyska!” GENOM ATT TA en grundkurs i tyska, leda

labbkurser för studenter och att hon lärde känna några tyska kemistkollegor som ”adopterade” henne kom hon dock snabbt in i samhället. Hennes doktorandprojekt handlade om att analysera polymerer som binder specifika ämnen, så kallade plastanti kroppar, för att se hur de kan användas för att rengöra läkemedel. – I Tyskland är det lite annorlunda mot i Sverige. En forskarutbildning är vanligtvis tre år istället för fyra och ett halvt år, och man läser inte kurser i samma utsträckning som i Sverige. EMELIE FRITZ ÄR född och uppvuxen på

svenska västkusten. Hon fastnade för na turvetenskap för att hon kände att det gav henne möjligheterna att förstå och förklara sambanden i vardagen, och hon studerade sin grundutbildning i kemi på Göteborgs universitet.

EMELIE FRITZ Ålder: 31 år Bor: Düsseldorf i Tyskland Familj: Föräldrar i Sverige, syster som bor i London Yrke: Disputerad kemist, produktutvecklare på 3M Fritidsintressen: ”Resor, skidåkning och löpning. Jag ska springa ett halvmaratonlopp i London i oktober till förmån för kvinnliga rättigheter.” Lyckligast: ”På svenska västkusten i en segelbåt en varm sommardag.”

– Där kände jag tidigt att jag ville använda mina kemikunskaper till produktutveckling, till att framställa saker som kan användas i dagliga livet. UNDER SIN TID som doktorand i Dortmund

började hon se sig om efter möjligheter till jobb som just produktvecklare inom kemi branschen i Tyskland. Från flera olika håll fick hon höra att företaget 3M skulle passa henne. I Düsseldorf, sju mil från Dortmund, hade företaget en stor anläggning som hon sökte sig till. – Jag fick jobb hösten 2013 på premissen att jag skulle bli klar med min avhandling. Så sista året på doktorandtiden blev väldigt stressigt med att jobba och skriva på min avhandling samtidigt, men i februari 2015 blev jag ”Frau Doktor Fritz” som de säger här – de gillar sina titlar. I DAG ARBETAR hon som produktutvecklare

inom företaget. I jobbet får hon möjlighet att förena sina kemikunskaper med sin utbild ning i management och entreprenörskap. Hon arbetar mot industrin med utveckling av tejp som är skräddarsydd och utvecklad specifikt för att användas i olika produkter,

till exempel för fordonsindustrin eller till elektronikvaror. – Vi får in ett önskemål om en viss produkt och vad den ska uppfylla. Sedan börjar vi i liten skala, för dialog med forsknings-, mark nadsförings- och processavdelningarna, och stegvis tar vi fram en produkt som vi testar mot kunden och får feedback på. Det är ett väldigt varierande arbete där jag samarbetar med många olika avdelningar. ATT ARBETA FÖR ett stort internationellt fö

retag ger flera fördelar. Bland annat har Eme lie Fritz möjlighet att disponera 15 procent av sin tid fritt för att arbeta på egna idéer och projekt ihop med andra avdelningar. Att företaget finns över stora delar av världen ger henne också möjligheter att testa på att arbeta på andra ställen. – Jobbmässigt har jag hittat rätt, det här är precis vad jag vill använda mina kemikunska per till. Numera ser jag dessutom Tyskland som hemmaplan och i längden skulle jag vilja prova att jobba i något annat land, kanske USA eller i Asien. Men det vill nog inte mina föräldrar höra, säger hon och skrattar. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO PRIVAT

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

FORSKNING Karta över Göteborg från 1923, med platser markerade där romer historiskt bott eller uppehållit sig. Platserna har organiserats i tre tidsperioder, där orange visar platser som kan härledas till andra delen av 1800-talet, grönt är platser runt år 1920 och blått är platser runt 1950. Gränslinjen som omger staden visar dess utsträckning som den var 1921.

KULTURARV VID VÄGSKÄL Trots att romer och resandefolket har funnits i Sverige i 500 år vet vi inte mycket om deras liv och historia. Ingrid Martins Holmberg har i forskningsprojektet Rörligare kulturarv för första gången sammanställt vilken kunskap som finns om hur de bott och verkat.

ngrid Martins Holmbergs intresse för romers och resandefolkets liv och boende började med att hon råkade se ett foto av en romsk tältplats vid Centralstationen i Göteborg. Det var från 1950-talet, innan romer blev svenska medborgare och fick rätt att bosätta sig permanent. – Det blev en vattendelare för mig. Jag har intresserat mig mycket för Göteborgs historia men aldrig stött på att det under flera år låg en romsk tältplats där, i centrala Göteborg. Hennes nyfikenhet ledde så småningom fram till forskningsprojektet Rörligare kul turarv där hon har kartlagt vilken kunskap som finns om romers och resandefolkets his

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

toria och boplatser. Det visade sig att bland andra museer och länsstyrelser genomfört ett tiotal kulturarvsprojekt. – Romer kan inte gå till kyrkoarkiven eftersom de under lång tid inte varit folk bokförda. Då måste man gå till andra källor och det visade sig att kulturarvssektorns anställda sitter på kunskap om hur man kan gå tillväga. Kunskapen har hon nu sammanställt i boken Vägskälens kulturarv – kulturarv vid vägskäl. INOM PROJEKTET RÖRLIGARE kulturarv vid

institutionen för kulturvård gjordes också

en exempelstudie som kartlade romska historiska boplatser i Göteborgstrakten från 1800-talets slut och fram till 1950. Man använde bland annat statliga utredningar och lokalhistorisk litteratur som källor. Boplatser identifierades på ett tiotal stäl len. Några av dem var Bergslagsparken nära Centralstationen, ett ängsområde bakom Backaplan – innan det blev shoppingcentra och en äng intill oljeraffinaderiet Koppart rans i Skarvikshamnen. De upptäckte också att romer periodvis bodde inne i centrum, i de numera rivna kvarteren i Östra Nordstan. Där fanns i början av 1900-talet billiga hotell som bland annat nyttjades av emigranter på väg till Amerika och det var kvarter där många olika grupper möttes. Kartläggningen av boplatser kom senare att ingå i projektet Rom San på Göteborgs stadsmuseum om romsk historia. Förutom en utställning och boken Vi är romer ingick en stor satsning på utbildning, och romska representanter har haft stort inflytande över arbetet. – Detta är den första utställning där romer kunnat läsa och skriva sin egen historia. Tidigare historieskrivning har ofta byggt på klichéer och därför var detta en stark upple velse för alla, inte minst romerna själva. ETT ANNAT STÖRRE projekt som kartlagt

boplatser är Resandekartan. Den har sitt ursprung i en arkeologisk utgrävning som inleddes 2004 i Snarsmon i norra Bohuslän nära norska gränsen, en plats där resande familjer hade bott under andra halvan av 1800-talet. – Man bodde ofta nära nationsgränser och vandrade runt och levde på gårdsförsäljning. Det arkeologiska projektet utvidgades sedan till Resandekartan som är en digital karta över platser i Västsverige och södra Norge där resandefolket bott och verkat. Det är ett samarbete mellan museer på båda sidor av gränsen, Riksantikvarieämbetet och dess

norska motsvarighet samt representanter från tre organisationer för resandefolket. – Resandekartan är ett oerhört intressant initiativ eftersom där redovisas både platser och företeelser. Platserna har bland annat valts genom att söka efter namn som anspelar på tat tare – det gamla namnet för resande. Även i andra delar av landet har kulturarvssektorn kartlagt romska och resandes boplatser och de finns med i en länsvis förteckning i boken. INGRID MARTINS HOLMBERG har i dagarna

varit med om att starta en ny centrumbild ning inom Göteborgs universitet, Centrum för kritiska kulturarvsstudier där hon bland annat kommer att initiera ny kulturarvsforsk ning kring stadsfrågor på temat Curating the city. Hon ser projektet Rörligare kulturarv som grund forskning och hoppas att hennes bok ska användas som kunskapskälla och inspiration till vidare forskning. – Det skulle var spännande att få vara med om att hitta de äldsta fysiska spåren efter romer i Sverige. Jag skulle också vilja titta på hur stadsplanering möjliggör möten mellan olikhet. Hur kommer det sig att kulturell, social och etnisk olikhet ryms i vissa stadsde lar men inte i andra? Som i Östra Nordstan innan det revs – allt detta fanns ju där. TEXT&FOTO HELENA ÖSTLUND KARTA LANTMÄTERIET

Mer information Resandekartan:  reisendekartet.no/sv Boken Vägskälens kulturarv – kulturarv vid vägskäl:  www.gu.se/forskning/publikation/?publication Id=208313 SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

FORSKNING

På väg mot skräddarsydd med icinering Med hjälp av mikrofluid-chip och stamceller skapar fysikern Amin Banaeiyan mänsklig vävnad och testar olika mediciners effekter på vävnaden. Projektet heter Organo Vitro, och målsättningen är att utveckla teknik som i framtiden enkelt kan användas för att skräddarsy medicinering för patienter.

amtliga testmodeller som i dag används för att säkerställa att nyutvecklad medi cin inte är skadlig för människor har sina nackdelar. Att använda försöksdjur är inte bara kostsamt och en etiskt svår fråga – en medicin som fungerar bra på djur kan visa sig var farlig för människor. Att istället använda människor kan vara riskabelt; i Frankrike pågår en rättsprocess där försökspersoner för en medicin har ham nat i koma. Och när läkemedel väl har testats och lanserats på marknaden så är det inte säkert att de är ofarliga för människan för det – olika individer reagerar olika på samma sorts medicin, och ännu går det inte heller att förutse alla effekter som kan uppstå då en patient kombinerar flera olika mediciner. – På senare tid har vi fått bättre möjlighe

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

ter att upptäcka och förstå om ett läkemedel kan ha negativa effekter för en patient, något som kan ha förbisetts tidigare, säger Amin Banaeiyan som är doktorand på institutionen för fysik. Det finns dock exempel på medici ner som har lanserats och snart därefter visat sig ha skadliga effekter på människan, och som då snabbt har tagits bort från markna den. DET VAR NÄR den japanske forskaren Shinya

Yamanaka upptäckte att mogna celler kunde omprogrammeras till pluripotenta stamcel ler, det vill säga celler som kan utvecklas till i stort sett samtliga celler i kroppen, som ett nytt fönster mot avancerad läkemedelsut veckling öppnade sig. 2012 fick Yamanaka Nobelpriset i medicin för sin upptäckt.

Mikrofluid-chipet är ett tunt chip i plast med små kanaler i. Kanalerna är här fyllda med karamellfärg för att kunna synas.

– Vi kan ta celler från en patient, ompro grammera dem till vuxna stamceller och därifrån utveckla dem till till exempel levereller hjärtceller, säger Amin Banaeiyan. På de cellerna kan vi sedan testa olika sorters läkemedel.

Det finns liknande forskning med an dra cellmodeller. I framtiden kan de olika modellerna komma att kombineras för att undersöka om en medicin som till exempel inte påverkar hjärtats celler negativt också är ofarlig för levern.

TESTET GÖRS MED hjälp av det mikrofluid-

MATTIAS GOKSÖR ÄR handledare för Amin

chip som Amin Banaeiyan har utvecklat. Ett mikrofluid-chip är ett tunt chip i plast med små kanaler i. Förenklat så kan man säga att cellerna från ett organ placeras i chipet och mänsklig vävnad skapas. Forskarna kan sedan pumpa in olika ämnen i kanalerna i chipet och genom cellen för att se hur den reagerar på dem. De celler som han har arbetat med kom mer från levern, men systemet fungerar även bra med celler från andra organ som hjärta och njurar. Att han har valt att använda levern är för att det är ett metaboliskt organ som rensar kroppen och bland annat arbetar med att bryta ner läkemedel. – Säg att en patient har problem med hjär tat och att det finns ett antal olika godkända hjärtmediciner att tillgå på marknaden. Tänk då om något av dem gör att just den aktuella patienten får skador på levern. Med den här tekniken skulle det i framtiden gå att testa alla de olika medicinerna på patientens egna leverceller och se vilken som lämpar sig bäst för patienten.

Banaeiyan och arbetar tillsammans med honom i Organo Vitro-projektet. Han tror att det kommer att bli en kraftig ökning av den här typen av lösningar för bland annat medicinsk forskning. – Göteborg är fullt av biotech-företag som lockats hit eftersom AstraZeneca och Mölnlycke Health Care finns här, och de ut gör ett fantastiskt nätverk för att pröva sina forskningsidéer. Mattias Goksör fram håller att han som handle dare är stolt över Amin Banaeiyans forskning och vad han har Amin Banaeiyan lyckats åstad komma. Han säger att han tror att det är ganska unikt att en doktorand försöker att få patent och i längden starta företag på sina forskningsre sultat innan hen har disputerat. – Amin har högt uppsatta mål för sig själv och en personlighet som passar utmärkt när det kommer till att sälja in sin forskningsidé, vilket han demonstrerade när han vann ”Best pitch” i Chalmers Venture Startup camp batch 8.

JUST NU PÅGÅR en patentansökningsprocess

på mikrofluid-chipet. I framtiden hoppas Amin Banaeiyan att chipet enkelt ska kunna användas i laboratoriemiljö av biologer och toxikologer för att kunna skräddarsy medi cinska behandlingar för patienter. – En tanke är att framöver kunna använda 3D-printers för att framställa chipen.

TEXT ROBERT KARLSSON FOTO AMIN BANAEIYAN

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

SAMVERKAN

Stort tryck på årets regionsfinal Intresset var stort för årets regionfinal Unga Forskare i Göteborg, där elever i årskurs 3 ställer ut sina gymnasiearbeten. För första gången hölls utställningen på Universeum.

et är lunchtid och redan har hundra tals besökare i skilda åldrar besökt utställningen Unga forskare där när mare sjuttio gymnasielever från Västsverige ställer ut sina gymnasieprojekt. Projekten handlar om allt från hur mammans matvanor inverkar på barnets ämnesomsättning till om tillskott av serin kan motverka leversjukdom. BAKOM REGIONSFINALEN Unga Forskare

står Göteborgs universitet, Chalmers samt Förbundet Unga Forskare, ett ideellt ung domsförbund som samlar unga intresserade av naturvetenskap och teknik. Partners är även Vetenskapsfestivalen och Universeum. − Det är roligt att vi kan vara just på Universeum i år. Här är en sådan trevlig miljö och vi når ut till så många olika åldrar, säger Annika Dahlqvist från Förbundet Unga Forskare. Vid en monter står tre gymnasietjejer från Kattegattsgymnasiet i Halmstad. Deras

projekt heter Att detektera en exoplanet och handlar om de planeter som kretsar kring andra stjärnor än den i vårt solsystem. − Vi vill veta om man som amatör kan se när en exoplanet passerar en stjärna, alltså när det sker en passage. Vårt gymnasiepro jekt går ut på att undersöka om vi amatörer kan lyckas med detta, säger Erika Jivén. I forskningen använder gymnasietjejerna transitmodellen, som är en beprövad metod av både proffs och amatörer. Modellen går ut på att studera ljusstyrkan från stjärnan när exoplaneten passerar framför den. − När exoplaneten passerar minskar stjärnans utstrålning av ljus. Upprepas detta regelbundet kan man anta att det rör sig om en exoplanet, säger Lovisa Eriksson. Alla tre är de glada över att få delta i utställningen. − Det är en jätterolig upplevelse och kul att se hur intressanta och fängslande idéer andra har. Vi har minglat en hel del och är väldigt nöjda, säger Lovisa Eriksson. TEXT CARINA ELIASSON FOTO&FILM CARINA ELIASSON

Av de trettio projekt som presenterades på utställningen på Universeum gick tio vidare till riksfinalen i Stockholm. Vill du veta mer om projekten som gick vidare? Se videon på sciencefacultymagazine.se

Erika Jivén, Lovisa Eriksson och Evelyn Bankell från Kattegattgymnasiet. 34

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

PORTRÄTT

Lever vi i en ny geologisk epok? Människans verksamheter påverkar både jordens klimat och ekosystem. Aktiviteten ger inte bara upphov till miljöförstörelse utan även till bestående förändringar i jordskorpan. Den tidsrymd denna påverkan har förekommit kallas av många för Antropocen – människans tidsålder.

rdet antropocen är en geologisk term som används flitigt av många andra än geologer idag, bland annat av miljövetaren och professorn Johan Rock ström. − Det är bra att miljö- och klimatföränd ringar diskuteras i samhället men det är debatterat bland geologer om det från ett geologiskt perspektiv faktiskt är en ny epok, säger Mark Johnson, prefekt vid institutio nen för geovetenskaper.

andra världskrigets slut. − Än så länge är det inte ett vetenskapligt vedertaget begrepp, men visst har vi trätt in i en tidsålder då människors aktiviteter påverkar jordens processer. Vi kan se det i sedimentet i sjöar, exempelvis på komposi tionen av material och att sedimentations hastigheten ökar. Vi ser även att kemiska föroreningar som nitrat i sediment ökar även på avlägsna platser, säger Mark Johnson. IDAG BEDÖMER GEOLOGERNA jordens ålder

JUST NU LEVER VI i den geologiska epok som

kallas holocen. Den började vid slutet av förra istiden, den senaste stora miljöföränd ringen i jordens historia. Men frågan är om vi nu övergått i en ny epok – antropocen eller människans tidsålder. Det är en tidsperiod som avgränsas som den tid då mänsklig ak tivitet globalt påverkat planetens ekosystem, klimat och jordskorpa. Tidigare har före slagits att epoken börjar redan vid den industri ella revolutionen, medan de senaste förslagen förordar att perioden först börjar i höjd med

till drygt 4,5 miljarder år. Planetens olika åldrar och epoker kan avläsas av geologerna genom bland annat lager i jordskorpan. − Dinosaurierna levde på jorden i över 150 miljoner år under de geologiska perioderna trias, jura och krita. Jämför man det med de runt 50 år som i så fall hittills skulle infatta antropocenen så förstår man att geologiska epoker är långa tidsrymder som först kan definieras mer exakt i efterhand, säger Mark Johnson. Den internationella geologiska organisa tionen IUGS (The International Union of Geological Sciences) väntas lägga fram en definition av antropocen under året. TEXT CARINA ELIASSON FOTO MARK JOHNSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

PORTRÄTT

Avslag gav framgång I knivskarp konkurrens föll forskaren Karl Börjesson på målsnöret trots högsta betyg när han sökte forskningsanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Då tog stiftelseorganisationen Swedish Foundations ERC:s utvärdering och bestämde sig för att stötta hans forskning. – Det är verkligen ett erkännande av att de tror på mina idéer och tycker att de är intressanta, säger Karl Börjesson.

arl Börjesson ropar ut i korridoren på åttonde våningen på Kemihuset på Campus Johanneberg: – I’ll be with you in a second, Alexei! Alexei är doktorand, och den andre som har anställts i kemisten Karl Börjesson nybil dade forkargrupp. Sedan tidigare ingår även en postdoktor i gruppen som är så ny så att den faktiskt knappt ens existerar ännu. – Kontrakten för forskningsmedlen är inte påskrivna ännu. Men Vetenskapsrådet har gått ut med det på sin hemsida så jag litar på att det är som det ska, säger Karl Börjesson och ler. NÄR VI TRÄFFAS har det bara gått knappt

två veckor sedan han fick beskedet att han skulle få upp till 14 miljoner kronor i fem år i stöd från Swedish Foundations’ Starting Grant för sin forskning. Grunden var att Karl Börjesson sökte ett så kallat starting

grant från Europeiska forskningsrådet, ERC. Konkurrensen om ERC:s forskningsanslag är stenhård, och han föll precis på målsnöret i urvalsprocessen. Men svenska Swedish Foun dations’ tog ERC:s utvärdering till grund och beslutade att de skulle ge Karl Börjesson anslag i fem år. – ERC är otroligt noggranna i sina bedöm ningar och gav mig det högsta betyget, A. Swedish Foundations har inte möjlighet att göra samma bedömningar, och kände att de kunde använda ERCs utvärdering. Det känns fantastiskt, min forskning är säkrad för flera år framåt och jag har möjlighet att planera och att bygga upp min egen grupp. Karl Börjesson är disputerad i fysikalisk kemi och han ser sig själv som en kemist som verkar i gränslandet mot fysik. – Jag gillar att kemi handlar om att bygga saker. Det är lite som med mekano eller lego,

KARL BÖRJESSON Ålder: 34 år Yrke: Forskare vid inst. för kemi och molekylärbiologi Familj: Fru och två barn Lyckligast: ”Jobbmässigt när jag får vara i labbet och klura ut någon lösning på något problem, annars när jag är med nära och kära.” Fritidsintressen: ”Jag gillar att brygga egen öl, annars är det fullt upp med forskningen och familjen.” Aktuell: En av fem forskare som har fått prestigefyllda Swedish Foundations’ Grant’. Swedish Foundations består av fyra olika stiftelser, bland andra Ragnar Söderbergs Stiftelse och Riksbankens Jubileumsfond. 36

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

fast jag bygger molekyler – om jag vill ha en viss sorts molekyl så bygger jag den. DEN FORSKNING SOM Karl Börjesson arbetar

med handlar om ljus och så kallade excite rade tillstånd. De beskriver alla tillstånd när en atom eller molekyl har en högre energi än i sitt grundtillstånd. I sin forskning ger Karl molekyler energi, och han vill kunna styra vad som händer med den energin. I kort het: hur bär man sig egentligen åt för att få molekyler att göra som man vill? Områden där resultaten av Karl Börjes sons forskning kan komma användas är till exempel i skärmar till mobiltelefoner. Han poängterar dock att det är en relativt lång väg kvar till de användningsområdena. – Jag studerar den fysikaliska processen kring ljusemissionen. Jag hoppas att jag och min grupp ska kunna producera resultat som i längden kommer att vara praktiskt använd bara och föra applikationerna vidare. SIN POSTDOK-TJÄNSTGÖRING gjorde han

på Strasbourgs universitet, känt som ett av de absolut bästa i världen inom kemi. Det blev extra tydligt under den period då Karl Börjesson var där – en höstdag 2013 kom

beskedet att hans korridorsgranne profes sor Martin Karplus hade tilldelats det årets Nobelpris i kemi. – Plötsligt blev det ett väldigt hullaballo i korridoren! Men Karplus var inte på plats på sitt kontor, så hans telefon stod och ringde hela dagen. Och det kom in folk med så här stora kameror, säger Karl och måttar över en halvmeter med händerna. ÅR 2014 VAR han tillbaka i Göteborg, och

förra våren fick han Ingvar Carlsson Award, forskningsmedel som gjorde att han hade möjlighet att etablera sig som forskarassis tent. Medlen är villkorade med att den som får dem måste byta avdelning eller rentav universitet. För Karl Börjessons del innebar det att han flyttade från Chalmers till Göte borgs universitet i september 2015. – Jag tror att det är bra att byta miljö, att forskning mår bra om man får input av helt andra forskningsområden än de man arbetar med. När man arbetar med samma sak länge så tror jag att det kan bli lite uttömt. På den institution som jag arbetade vid på universi tetet i Strasbourg fanns det inte två forskar grupper som gjorde samma sak. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MALIN ARNESSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

Sabbatical-vistelse är vanligt förekommande inom universitetsvärlden utomlands, och innebär att en forskare eller lärare under en begränsad tid ”tar ledigt” för att fokusera på något särskilt, ofta på annan ort. Det är däremot inte lika vanligt i Sverige. Men Naturvetenskapliga fakulteten bedriver sedan 2013 ett sabbaticalprogram för tillsvidareanställda lärare och forskare, där fokus är utveckling och förnyelse av forskning. Genom programmet ges ekonomiskt stöd till forskare för att upp till sex månader ägna sig fritt och på heltid åt forskning, i en internationell miljö.

FULLT FOKUS PÅ FORSKNING Sabbatical-vistelsen i Tyskland gav Håkan Andréasson möjlighet att fördjupa sig i Einsteins mycket komplicerade ekvationer. När han återvände till Göteborg hade han och kollegorna gjort vissa framsteg. Håkan Andréasson, som är professor i mate matik, åkte på sabbatical till Tyskland under 2015. För att kunna kombinera sabbaticalvistelsen med familjelivet så valde han att dela upp den i två delar, en månad på våren och en på hösten. I mars var han en månad på Kölns universitet och i oktober var han

en månad vid Bayreuths universitet. Håkan Andréasson hade redan väl etablerade samar beten och pågående projekt med forskare vid de båda universiteten, vilka sabbatical-vistel sen gav honom möjligheten att fördjupa. – Vanligtvis träffas vi en vecka åt gången och det känns ganska kort. För att komma framåt behöver man kunna bolla olika idéer och då krävs samarbete. Men att testa olika idéer inom matematik är ganska tidskrä vande. Har man bara en vecka på sig så hin ner man bara pröva ett fåtal metoder, säger Håkan Andréasson.

Sabbatical-vistelse stärkte hela forskargruppen Att få möjlighet att fokusera helt på forskning och exponeras för en världsledande miljö ser Anna Godhe som den stora behållningen av sin sabbaticalvistelse i USA.

Anna Godhe besökte University of Washington i Seattle under sin sabbatical-vistelse

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

School of Oceanography vid University of Washington är världsledande inom forsk ningen på kiselalger så för Anna Godhe var valet inte så svårt när hon ansökte om att få göra en sabbatical-vistelse. Ansökan bevilja des och förra året tog hon med sin make och tioåriga dotter till Seattle i fyra månader. – Det var svårt att ansöka om en skolplats eftersom det dröjde lite innan vi hittade en bostad. Men så snart det fallit på plats så

Det finns tydliga kopplingar i Håkan André assons forskning till det som förväntas bli århundradets upptäckt, nämligen gravita tionsvågor. – Upptäckten är otroligt fräck. Gravita tionsvågorna ger oss en möjlighet att få en ny typ av teleskop, som ger oss information från universum som inte tidigare varit möjlig, säger Håkan Andréasson.

För Håkan Andréasson innebar sabbatical-vistelsen att han kunde fördjupa sina forskningskontakter och komma vidare i forskningen

NU ARBETAR DE vidare med ekvationerna på

var sitt håll och nyligen besökte en av kol legorna från Tyskland Göteborg. – Vi gjorde framsteg i forskningen när jag var i Tyskland som jag tror hade varit svåra att göra i vardagen då man lättare blir avbru ten av administrativa uppgifter, studentkon takter och andra åtaganden. TEXT TANJA THOMPSON FOTO MALIN ARNESSON

löste det sig med skola också. Eftersom jag forskat en hel del i Indien så är dottern van att följa med, hon är anpassningsbar. ANNA GODHE, PROFESSOR i marin eko

logi, forskar inom växtplanktonekologi. Kiselalger delar sig genom kloning, det vill säga asexuellt, men ibland händer det att de förökar sig sexuellt. Eftersom Anna Godhe fick fri tillgång till laboratoriet i Seattle hade hon möjlighet att göra laboratorieexperiment där hon kunde studera just förökningsproces serna. Med sig i bagaget till Seattle hade hon DNA-data från kiselalger av varierande ålder. ANNA GODHE ÄR intresserad av att titta

på genetiska skillnader över tid, närmare bestämt hundra år tillbaka i tiden och fram

till idag. Väl framme fick hon värdefullt stöd i arbetet med analyserna. Vid laboratoriet i Seattle fanns en duktig dataanalytiker och kompetenta bioinformatiker. Dessutom fanns fyra tekniker som arbetat där under lång tid. – Att kunna ha en sådan bas är ett fantastiskt stöd för forskningen. Sabbaticalvistelsen stärkte inte bara mig utan hela forskargruppen. Vi kunde koppla ihop bioin formatiker här i Göteborg med dem i Seattle. Och att kunna få hjälp av en dataanalytiker är också otroligt värdefullt. EFTER SIN SABBATICAL-VISTELSE har Anna

Godhe en kontinuerlig kontakt med kollegor na i Seattle, där de utbyter tankar och idéer. TEXT TANJA THOMPSON FOTO MALIN ARNESSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

BOKTIPS

CRAFTING CULTURAL HERITAGE Redaktörer: Anneli Palmsköld, Johanna Rosenqvist och Gun nar Almevik Att tillverka föremål, att hantverka, är och har alltid varit en central verksamhet i samhället. Element av hantverkande bidrar till uppbyggnaden av såväl fysisk miljö som materiell kultur. Hantverksskicklighet har alltid varit uppskattat och dessutom ett bevis på vad en människa är kapabel att bok stavligen göra. Trots detta förbises ofta den kunskapsbas som hantverkande vilar på i forskningen. Frågor som skulle kunna ställas är: Vad kan vi lära oss om saker genom att lära om deras tillverkning? Hur kan teoretiska och metodologiska till vägagångssätt utvecklas kring det faktiska görandet? Hur kan vi studera och förstå hantverk som kulturarv? Denna antologi innehåller en samling artiklar som ursprungligen presenterades på Association of Critical Heritage studies första konferens Re/theorizing Heritage som anordnades 2012 i Göteborg, inom ramen för kulturarvssatsningen.

URBANISMER – DAGENS STADSBYGGANDE I RETORIK OCH PRAKTIK Redaktörer: Krister Olsson, Daniel Nilsson, Tigran Haas Städer präglas av starka krafter som globalisering, klimatförändringar, segregation och regionalisering. Över hela världen diskuteras hur dessa utmaningar ska mötas och lösningar formuleras i olika stadsbyggnadsi deal – urbanismer. Dominerande i sådana diskussioner är ny-urbanism, post-urbanism, vardagsurbanism, grön urbanism och re-urbanism. I Urbanismer diskuterar etablerade svenska och inter nationella forskare, planerare och arkitekter vad som kännetecknar – eller bör känneteckna – dagens stads byggande. Hur ser önskvärda stadsmiljöer ut och hur bör beslutsfattande i stadsbyggandet organiseras? Vad innebär en hållbar utformning av framtidens städer? Genom att belysa drivkrafter och faktorer som påver kar stadsutvecklingen vill författarna peka på hur och varför staden utvecklas i en viss riktning. De ger också en överblick över trenderna och deras påverkan på svenskt stadsbyggande. Boken ingår i publikationsserien Curating the City som är knuten till Göteborgs universitet.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

»D na ker är eno riskerna. mänsklig

FISKEBÅTARNA OCH VARVEN – SKEPPSBYGGARNA 2 Författare: Lennart Bornmalm, Krister Bång och Christine Fredriksen Boken belyser de svenska varv som var specialiserade på att bygga fiskebåtar av trä. Detta var fiskebåtar som under större delen av 1900-talet har varit karakteris tiska inslag i fiskelägenas hamnmiljöer. Läsaren får en inblick i de olika varvs orternas historia och miljöer, och en beskrivning av livet och människorna runt varven. Berättelserna är rikt illustrerade med bilder och ritningar.

Sommarläsning för hängmattan Som forskare handlar en stor del av arbetet om att publicera sig i olika vetenskapliga sammanhang. Några arbetar med dokumentation av kunskaper för att till exempel restaurera och vårda kulturhistoriska byggnader, trädgårdar och landskap. Det finns också de som publicerar sig populärvetenskapligt för att nå en bredare läskrets och diskutera aktuella samhällsfrågor. Här kommer några aktuella boktips.

De potentiella fördelarmed alla dessa tekniorma, men så är också En tänkbar risk är ghetens utdöende» OLLE HÄGGSTRÖM

CONNECTING ANALYTICAL THINKING AND INTUITION Författare: Anders Omstedt I boken Connecting Analytical Thinking and Intuition uppmanas naturvetare att bli bättre på att kombinera analytiskt tänkande och intuition. Anders Omstedt föreslår i sin bok en metod för hur man bättre kan träna studenter och lärare i tänkandets konst och i kommunikation. – Eftersom vi forskare och lärare kan sägas vara i ”tänkandets tjänst” har det förvånat mig hur lite vi diskuterar hur vi systematiskt kan förbättra vårt tänkande och vår förmåga att lösa tvärvetenskapliga problem, säger Anders Omstedt, professor i oceanografi. Han menar att kopplingar mellan analytiskt tänkande och intuition innebär att kunna lyssna, utvärdera, summera och att uppskatta båda dessa mänskliga egenskaper, vilket leder till bredare och dju pare förståelse och därmed förbättrat tänkande. I boken berättar Anders Omstedt om sina personliga erfarenheter och skildrar hur han arbetat med sig själv för att utveckla både sitt analytiska och sitt intuitiva tänkande som forskare och människa. Han framhåller bland annat att naturvetare måste bli bättre på att lyssna och ställa öppna frågor och kan lära mycket från andra disci pliner som till exempel litteratur, psykologi, filosofi och konst. – Boken kom ut alldeles nyss men jag har redan fått flera intres santa reaktioner både nationellt och internationellt. Jag hoppas naturligtvis att boken kan väcka nya tankar om hur vi forskare kan bli bättre på att tänka. Naturligtvis är det en stor utmaning som kräver mer tid.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

BOKTIPS

HERE BE DRAGONS: SCIENCE, TECHNOLOGY AND THE FUTURE OF HUMANITY Författare: Olle Häggström Det finns en utbredd uppfattning att framsteg inom vetenskap och teknik är vår frälsning och ju mer av det desto bättre. Detta är dock en förenklad och även farlig attityd menar Olle Hägg ström. Framtiden kommer troli gen att erbjuda stora förändring ar på grund av sådana framsteg men det är långt ifrån säkert att alla dessa förändringar kommer att vara till det bättre. Vårt liv idag ser avsevärt annorlunda ut jämfört med livet i början av 1900-talet, mycket beroende på framsteg inom naturvetenskap, teknik och medicin. – Särskilda områden där extraordinära och kanske omväl vande framsteg kan förväntas är inom bioteknik, nanoteknik och maskinintelligens. De potenti ella fördelarna med alla dessa

tekniker är enorma, men så är också riskerna. En tänkbar risk är mänsklighetens utdöende, säger Olle Häggström, professor i matematisk statistik. Han vill med sin bok verka för maximering av våra möjligheter att dra nytta av den nya tekniken och samtidigt undvika faror. – Boken har fått rätt så blandade reaktioner men det är nog inte fel att säga att de positiva har dominerat. Även i fall då läsare och recensenter haft invändningar mot enskilda bedömningar jag gör i boken, till exempel rörande hur troligt något visst teknikscenario är, så har helhetsomdömet oftast varit positivt. Särskilt glad är jag att boken fått hyggligt positiva recensioner i New Scientist och i Financial Times. Jag hade nog föreställt mig att boken skulle uppfattats som något mer kon troversiell och därför genererat lite fler negativa reaktioner än vad som hittills har dykt upp, säger Olle Häggström.

1/3

av svenskarna läser någon bok minst en gång i veckan

TIMMERBYGGNADER – TEMATISKA UNDERSÖKNINGAR AV TRADITIONELLA TIMRINGSMETODER Författare: Göran Andersson Redaktör Sara Höglund Illustratörer: Anna Blomberg och Kina Linscott Boken beskriver timmerhus från ett detaljerat funktionellt per spektiv. Fokus ligger på två viktiga ingredienser. En är att erfarna hantverkare bör delta i undersökningar, analyser och tolkningar av äldre hantverks-producerade byggnader. Den andra viktiga ingrediensen är att arbeta nära arkitekter som har lång erfarenhet av detaljerad dokumentation och presentation. Studien innehåller mer än 300 teckningar och skisser. Publikationen har en tematisk struktur i vilken timmerhus beskrivs i termer av material och träförädling, trästomme, golv, eldstäder med skorstenar, tak och knutar. Det sista kapitlet handlar om timmersnickeri och regio nala särdrag. Fem hantverkare från olika regioner har valt en snickeriteknik som är mest vanlig i det område som de arbetar i.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

UTMÄRKELSER

2016 CHARLOTTE BJÖRDAL, professor vid institutionen för marina vetenskaper, har medverkat i ett EU-projekt som mottagit Prize for Cultural Heritage/Europa NOSTRA Award 2016. KARL BÖRJESSON, forskarassistent vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, har beviljats Swedish Foundations’ Starting Grant. Läs mer om Karl Börjesson på sid 36. KERSTIN JOHANNESSON, professor vid institutionen för marina vetenskaper, har tilldelats Stiftelsens ÅForsks kunskapspris 2016 på 100 000 kronor. Hon får priset för sina omfattande insatser som kun skapsspridare om hav, biologisk mångfald och evolution. Vidare har Kerstin Johannesson och forskarkollegan Roger Butlin, vid The University of Sheffield, tilldelats Advanced Grant från European Research Council på närmare tio miljoner kronor för ett forskningsprojekt om artbildning. SEBASTIAAN SWART, är doktor och chef för Sydafrikas nationella center för autonoma marina mät platt formar vid Univer sity of Cape Town. Han har antagits som Wal lenberg Academy Fellow och kommer att vara verksam vid Göteborgs universitet.

GUNNAR ALMEVIK, universitetslektor in stitutionen för kulturvård är mottagare av fakultetens pedagogiska pris 2016. Han är också innehavare av Kungl. Vitterhetsa kademins tjänst som akademiforskare i kulturhistoriska studier med inriktning mot byggnadshistoria. Motiveringen till det pedagogiska priset lyder: ”Gunnar Almevik har startat och utvecklat tre utbildningsprogram i traditionella hantverk i Mariestad med en stark tro på att en breddad rekrytering till högskolan är viktig och att både de praktiska och teoretiska delarna av hantverkskompetenserna har en självklar utvecklingspotential i en akademisk kontext. Almevik har också visat stort engagemang i rekrytering och handledning av hantverkare till forskarutbildningen vid institutionen för kulturvård. Vidare har han startat Hantverkslaboratoriet vid universitetet som är en konkret och formaliserad del av det tredje uppdraget där både filmproduktion, workshops, publikationer med mera stödjer branschens efterfrågan på tillämpad forskning och undervisningsmaterial. Gunnar Almevik prövar nya och okonventionella pedagogiska metoder för både praktiska och teoretiska moment. Nuvarande uppdrag inom grundutbildningen genomförs som ’blended learning’ och med onlineseminarier som är mycket uppskattat av studenterna. Inom sin högskolepedagogiska utbildning har han nyligen utvecklat nya masterkurser inom främst 3D-scanningstillämpningar som dokumentations- och analysverktyg för den kulturvårdande praktiken.”

HEDERSDOKTORER 2016 ROGER BUTLIN, professor vid The University of Sheffield, har utnämnts till ny heders doktor vid Naturvetenskapliga fakulteten. Roger Butlin är en världsledande forskare inom evolutionsbiologi. Han har fler än 200 publikationer i topptid skrifter som till exempel Na ture, Nature Communication och Nature Review Genetics. Dessutom är han författare till en bok om artbildning. Hans publikationer är mycket citerade och Roger Butlin har varit ”president” för European Society for Evolutionary Biology samt huvudredaktör för den ansedda evolutionsveten skapliga tidskriften Heredity.

NANCY ODEGAARD, professor vid Drachman Insti tute, University of Arizona har utnämnts till ny hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakul teten. Nancy Odegaard är chef för Preservation Division, Ari zona State Museum, samt fel low i International Institute for Conservation (IIC) och Ameri can Institute for Conservation (AIC), där hon tidigare varit president. Nancy Odegaard är känd för sitt engagemang för ursprungsbefolkning. Hon är huvudförfattare till uppslags boken Materials Analysis in Art and Archaeology.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2016

AVSÄNDARE:

Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Science Faculty Magazine Box 460 405 30 Göteborg

RESEARCH HIGHLIGHTS

Forskare skapar riktade spinnvågsstrålar Forskare vid Göteborgs uni versitet har slutligen knäckt koden bakom hur man ska kunna koppla samman ett obegränsat antal så kallade spinntroniska oscillatorer. Även om komponenterna ännu lider av för låg uteffekt och för högt fasbrus är de mycket lovande för framtida bredbandiga mikrovågsoscil latorer. Hittills har man bara lyckats koppla samman fyra oscillatorer vid låga frekven ser och endast tre vid mik

rovågsfrekvenser och denna koppling har varit svår att kontrollera. I en artikel som publicerades i Nature Nanotechnology i december 2015, visar forskare vid Göteborgs universitet hur de med god kontroll kan koppla samman fem oscillatorer och hur kva liteten på signalen därmed förbättras avsevärt. −Tack vare att vi nu vet hur vi ska kontrollera spinn vågornas utbredning, finns det egentligen inte någon övre gräns hur många oscilla

torer vi kan koppla samman, säger Randy Dumas, som ser en mycket stor potential inom flera områden.  Länk till artikeln: https://dx.doi.org/10.1038/ nnano.2015.280

Ökad havsförsurning när permafrosten tinar När organiskt material från tinande permafrost frisätts och bryts ner och sedan rin ner ut i havsvattnet bidrar det till att havsvattnet försuras snabbare än man tidigare

trott. Det visar ny forskning från Göteborgs och Stock holms universitet. En studie av forskare från Sverige, USA och Ryssland, publicerad i tidskriften Nature Geoscience, föreslår en ny mekanism som ytterligare bidrar till försurningen av Norra ishavet. Frisättning av och efterföljande nedbryt ning av organiskt material från tinande permafrost gör Tundra. Foto: Leif Anderson

att avrinningen från land försurar havsvattnet. − Nedbrytningen av organiskt material resulterar i försurningsnivåer som är kraftigare än de vi kan för vänta oss om hundra år från antropogen koldioxid, säger Leif Anderson, professor vid institutionen för marina vetenskaper.  Länk till artikeln: http://www.nature.com/ngeo/ journal/vaop/ncurrent/full/ ngeo2695.html