Science Faculty Magazine nr 1 2017

Naturvetenskapliga fakulteten 1|2017

SCIENCE FACULTY M

Syrianska Loujain på väg att nå sitt mål i Sverige UTBILDNING

Fåglar – passion för såväl skådare som forskare FORSKNING

CELLBIOLOGEN JOHANNA HÖÖG

Brinner för att se saker ingen sett förut

DEKAN HAR ORDET SCIENCE FACULTY MAGAZINE Science Faculty Magazine är ett magasin för alla som är intresserade av Göteborgs universitet och i synnerhet den verksamhet som sker vid Naturvetenskapliga fakulteten.

Välkomna till en inblick i verksamheten vid den naturvetenskapliga fakulteten. Science Faculty Magazine riktar sig till en bred målgrupp, alltifrån alumner till näringsidkare, myndigheter och politiker med intresse för naturvetenskap och matematik.

REDAKTÖR Camilla Persson 031-786 9869 camilla.persson@science.gu.se

REDAKTION

Carina Eliasson Robert Karlsson Linnéa Magnusson Tanja Thompson

ANSVARIG UTGIVARE

Gustav Bertilsson Uleberg

GRAFISK FORM & LAYOUT Camilla Persson

OMSLAG

Forskaren Johanna Höög Fotograf: Malin Arnesson

ADRESS

Göteborgs universitet Fakultetskansliet för naturvetenskap Box 460 405 30 Göteborg E-post: info@science.gu.se

UPPLAGA

5 500 exemplar

TRYCK

Billes Tryckeri

PRENUMERERA

Gå in på www.science.gu.se/magazine för att anmäla att du vill prenumerera på magasinet.

E-MAGASIN

www.sciencefacultymagazine.se

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

limathotet är ständigt närvarande och viktig forskning pågår för att försöka förstå hur ändringar i klimatet påverkar livet på jorden. Ett aktuellt ämne som beskrivs i det här numret är grundvattennivåerna i Sverige, som är låga på grund av det torra vädret. Men det finns tekniska lösningar för att råda bot på den vattenbrist som uppstår. Forskning kring klimatförändringarnas påverkan på grundvattennivån är dock ännu i sin linda.

VATTEN FINNS DET annars gott om på jorden och

avsmältningen av isarna på norra och södra halvklotet kopplas samman med klimatändringar orsakade av människan, framförallt koldioxidutsläpp. Förutom direkta effekter av havsnivåhöjning i låglänta delar av världen behöver vi veta mer om hur till exempel försurning av haven påverkar levande organismer. Vatten har också en avgörande betydelse vid bildandet av kvicklera med destabilisering av jorden som följd. Något som kan få stora konsekvenser, som vid raset i Tuve som ni kan läsa om i det här numret. SNABBA FÖRÄNDRINGAR I KLIMATET har också en på-

verkan på biodiversiteten. Vissa arter försvinner medan andra får bättre livsvillkor men möjlighet till anpassning minskar, vilket kan leda till minskad biodiversitet. Dessa frågeställningar är i fokus både i Göteborgs centrum för grundläggande vetenskapers chair-program under våren och Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. VI KAN LÄRA MER om vår egen planet genom att studera exoplaneter, anser forskarna. Förbättrad instru-

NYHETER

»Vetenskapligt baserad fakta behöver bli allmänt känd och medborgarna kan förvänta sig att universiteten ska bistå med sådan»

Göteborg satsar stort på biodiversitet

mentering har gjort att man kunnat upptäcka en mängd exoplaneter där det finns möjlighet till liv i den bemärkelse som vi förstår, i andra solsystem. Det är intressant och fascinerande att följa utvecklingen. SAMVERKAN MED DET omgivande samhället är en viktig

del i universitetens verksamhet. Vetenskapligt baserad fakta behöver bli allmänt känd och medborgarna kan förvänta sig att universiteten ska bistå med sådan. Samverkan i den bemärkelsen handlar mest om information och man eftersträvar en bra dialog med beslutsfattare. Samverkan kan dock vara så mycket mer och ett ömsesidigt utbyte med andra myndigheter och näringslivet ger viktiga perspektiv på forskningsfrågorna och bidrar till att nyttiggöra forskningen. Våra alumner som verkar utanför akademin är viktiga bryggor mellan akademin och till exempel näringslivet. DET HÄR VAR NÅGRA AXPLOCK ur innehållet i det här numret av Science Faculty Magazine. Våren är här och vi kan se fram emot en skön sommar med tid för återhämtning och eftertanke. Så läs och förundras över naturvetenskapens underbara värld.

Helt nya världar upptäckts med avancerade teleskop

40 år sedan lerskred ödelade helt område på Hisingen

Elisabet Ahlberg, dekan

Fågelskådning

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017 ny trend

FORSKAREN

Tunna skivor av celler för elektronmikrokopiska bilder görs i en mikrotom som Johanna fått av en kollega på Oslo universitet. – Det nyköpta instrumentet blir en basutrustning, men för att göra själva tomografin och kunna få 3D-bilder planerar jag att använda mig av den mer avancerade utrustning som finns vid Umeå universitet, säger Johanna Höög.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

”Därför har jag startat ett helt nytt forskningsområde” Efter 15 år utomlands på några av världens mest prestigefyllda lärosäten, har Johanna Höög återvänt till Sverige. Nu startar hon ett helt nytt forskningsområde, där hon ska studera spermiesvansars 3D-struktur med cryoelektrontomografi. – Det coolaste med mitt jobb är när man ser saker som ingen annan sett tidigare.

i träffar cellbiologen Johanna Höög på Lundbergslaboratoriet, hennes arbetsplats sedan något år tillbaka. Just nu väntar hon förväntansfullt på att kunna beställa ett elektronmikroskop så att hon på allvar kan sätta igång med sin forskning. – Med hjälp av elektronmikroskopi kan vi ta högupplösta bilder på celler, och med elektrontomografi ta bilder från många olika vinklar för att sedan sätta ihop dessa till en tredimensionell bild. Man kan säga att det är här strukturbiologi och cellbiologi möts, förklarar Johanna Höög. ELEKTRONMIKROSKOPI ÄR ett hett forsk-

ningsfält utomlands, men är kanske inte lika vanligt i Sverige. Under sina år utomlands har Johanna blivit något av en expert inom området, och säger själv att ”hon går igång när hon ser en fin bild”. Det började redan under hennes doktorandtid på det europeiska

topplaboratoriet EMBL i Heidelberg, och fortsatte när hon fick en postdoktjänst i Oxford. Samtidigt fick hon ett forskningsanslag som skulle möjliggöra för unga forskare att kunna vistas i de bästa forskningsmiljöerna i världen. – Forskningsanslaget gjorde att jag i princip kunde åka vart jag ville, säger Johanna Höög, som bland annat tillbringade tre år i Boulder, Colorado. EFTER ÅREN I USA återvände hon till Tysk-

land och Dresden. Där träffade hon maken Per, som är uppväxt i USA med svenska föräldrar, och trivdes jättebra. Tankarna på att flytta hem till Sverige kom först när dottern Julia föddes. – Efter att ha skypat med familjen i Trollhättan i princip varje dag kände vi att det var dags att flytta hem igen.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

FORSKAREN Hon studerar flageller, det vill säga ”cellsvansar” som förekommer hos vissa celler. Flagellerna kan till exempel fungera som en propeller och göra så att cellen kan simma. De flesta som forskar på flageller tittar på grönalger, men Johanna Höög har också studerat parasiten som orsakar afrikansk sömnsjuka. Hennes resultat visade att flagellerna hos dessa båda organismer ser väldigt olika ut, och hon ställde sig då frågan hur flageller i mänskliga celler är uppbyggda. Men några sådana studier har inte genomförts. – Därför har jag startat ett helt nytt forskningsområde, säger hon med ett leende. EN TYP AV MÄNSKLIG cell som har den lilla propellersvansen är spermier, vilket gör dessa perfekta att studera. Genom att kartlägga hur flagellen är uppbyggd och till exempel

jämföra friska spermier med infertila, skulle man kunna ta reda på var problemet finns. – Vi kan till exempel titta på infertila spermier som simmar i en cirkel istället för rakt fram. Vad är det som inte fungerar? Vilken del av motorn saknas? JOHANNA HÖÖG ÄR TAGGAD att komma igång med forskningen, så snart det nya instrumentet kommit och hon fått etiskt tillstånd för att studera mänskliga celler. Något som inte behövdes när hon började kolla på dessa i USA. – Det ska bli jättespännande att få sätta igång och titta på mänskliga celler, där vi kan hitta helt nya grejer och se saker som ingen annan sett. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

Johanna Höög Ålder: 38 Familj: Maken Per, som också är forskare på Göteborgs universitet, och dottern Julia, 5 år Gör när jag inte jobbar: ”Umgås med familjen, vi är mycket tajta. Sen reser vi en hel del för att träffa vänner som bor över hela världen. En hobby är annars att jag odlar tomater i växthuset hemma, räknade till 67 plantor idag.” Bästa stället att bo på: ”Södra Tyskland, där är det superfint. Jag avskydde verkligen att bo i England. När jag pluggade där fick jag ha två extrajobb för att kunna betala hyran, vi delade nio personer på en toalett och standarden var usel. För att inte tala om det dåliga vädret”

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

Illustration: Livia Winkler

NYHETER

Naturligare odlingsmiljö gynnar laxbestånd Ju mer laxfiskars odlingsmiljö liknar naturens ju bättre rustade blir fiskarna att klara övergången från odlad till vild miljö. Malin Rosengren vid institutionen för biologi och miljövetenskap visar i sin avhandling hur kompensationsodlingar, odlingstankar där fiskarna föds upp, kan bli bättre genom enkla åtgärder. Ett problem för laxarter som ”vandrar” mellan sött och salt vatten är att fiskarnas lekområden idag är förstörda av vattenkraftsfördämningar. Därför anläggs ofta så kallade kompensationsodlingar, odlingstankar där laxarna föds upp innan de ska ut i de naturliga vattendragen. Men en odlingsmiljö där tusentals fiskar simmar i samma kar skiljer sig kraftigt från de naturliga vattendragen. Risken är stor att fiskarna blir stressade och dåligt rustade för att klara sig i den vilda miljön.

Nytt sätt att jonisera stora molekyler upptäckt En internationell forskargrupp, ledd av forskare vid institutionen för fysik, har upptäckt ett nytt sätt att jonisera stora molekyler som inte kan förklaras med den fotoelektriska effekten som upptäcktes av Albert Einstein. Upptäckten har betydelse för astrofysik, i beskrivningen av hur laddade partiklar uppför sig i nyfödda stjärnor. Upptäckten som nyligen har publicerats som en huvudnyhet i Physical Review Letters har en grundläggande betydelse för förståelsen av jonisationsprocesser. Det vill säga den process då en atom genom förlust av en eller flera elektroner övergår från att vara neutral till att bli positivt elektriskt laddad.

Ny insikt om dygnsrytmen ökar förståelsen för åldrandet Störningar i dygnsrytmen kan öka risken både för cancer och för att åldras för tidigt. Nu har forskare vid institutionen för kemi och molekylärbiologi påvisat en mekanism genom vilken ljuset kan påverka ett protein, peroxiredoxin, som visat sig viktigt för att de biologiska klockorna ska kunna fungera på rätt sätt. – Vi har i vår studie upptäckt ett nytt sätt för celler att känna av ljus, en signalkedja där peroxiredoxin ingår, säger forskaren Mikael Molin.

Tredimensionella strukturer visar vägen för framtida läkemedel Forskare vid institutionen för kemi och molekylärbiologi har i samarbete med internationella forskare tagit fram nya kemiska föreningar som på sikt kan leda till nya läkemedel mot cancer, ledgångsreumatism och psoriasis. Den tvärvetenskapliga forskargruppen har koncentrerat sig på enzymet DHODH som har en nyckelfunktion i cellens framställning av DNAbyggstenen pyrimidin.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

Göteborg kraftsamlar för biodiversitet Tretton samarbetsparter har gått samman med Göteborgs universitet som värd för att arbeta med biologisk mångfald eller biodiversitet. – Biodiversitet är helt nödvändig för vår fortlevnad på jorden och för att upprätthålla ekosystemens naturliga processer, säger Alexandre Antonelli.

et har gått två år sedan intervjun med Alexandre Antonelli, professor i systematik och biodiversitet (nr 1. 2015). Då drömde han om att inom tio år leda ett forskningscentrum om biologisk mångfald på Göteborgs universitet och hade en önskan att biologisk mångfald skulle lyftas fram mer i samhället. Nu, två år senare är Göteborgs universitet värd för en ny centrumbildning, Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, där han är verksamhetsledare. – Jag kunde inte ana vilket enormt stöd och genomslag förslaget om ett forskningscentrum skulle få bland kollegor, ledningen och allmänheten. Det är många som pratar om biodiversitet och många har blivit inspirerade. Men det här är bara ett första steg för att uppnå våra mål och verkligen göra skillnad, säger Alexandre Antonelli.

BIODIVERSITET HANDLAR OM variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Hoten mot biodiversiteten är bland annat att livsmiljön förstörs eller blir allt för liten, att allt för många individer i en art dödas och att föroreningar i miljön påverkar negativt. Det finns cirka åtta miljoner arter i världen om man räknar bort bakterier. Av de åtta miljonerna känner vi bara till lite mer än tio procent, och forskare upptäcker ständigt nya arter. Dessvärre är

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

människan den främsta orsaken till att arter har utrotats och att många arter riskerar att försvinna. – Det finns många aspekter kopplade till en rik biologisk mångfald, alltifrån ekonomiska, moraliska och estetiska till hållbarhetsaspekten, berättar Alexandre Antonelli. GÖTEBORGS CENTRUM FÖR globala biodiversitets-

studier består av tretton olika samarbetspartners som på olika sätt arbetar med eller forskar om biologisk mångfald. Håkan Sigurdsson är vetenskaplig ledare och projektledare på Universeum, en av centrumets samarbetsparter, och han menar att centrumet bidrar till ett arbete som är bland något av det viktigaste vi kan ta oss an idag. – Att bygga kunskap om den biologiska mångfalden för att förstå sammanhangen där vi själva är en så stor del, är helt avgörande för att vi ska kunna lämna över en vacker och fungerande värld till våra barn och deras framtid. ALEXANDRE ANTONELLI MENAR att kunskap, intresse och resurser för biodiversitetsstudier

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

finns på många olika ställen i samhället men sällan förs samman. – Genom att öka samarbetet mellan centrets partners och medlemmar hoppas vi kunna ta nya krafttag kring större frågeställningar och lösa problem som vi inte tidigare förmått göra. CENTRET ÄR PÅ PLATS men för Alexandre Antonelli är det bara ett första steg. Nu drömmer han om att utveckla en laboratorieverksamhet med robotar som kan göra merparten av jobbet. Robotarna skulle kunna behandla stora mängder information, vilket kan ge spännande resultat. – Vi skulle kunna sekvensera genomet hos tusentals arter och använda den informationen för att belysa några av de mest grundläggande frågorna inom biologin. En sådan satsning skulle göra Göteborg till ett världsunikt näste för spetsforskning och attrahera studenter och forskare från hela världen, inte minst från utvecklingsländer där den biologiska mångfalden ofta är mycket hög men resurserna låga. TEXT LINNÉA MAGNUSSON FOTO ALEXANDRE ANTONELLI

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

Arbete i teman gynnar tvärvetenskap och samarbete Varför finns det så stor artrikedom i tropiska länder i jämfört med resten av världen? Vilken roll kan museum och herbarium ha för forskning i evolution? Det är några av frågorna som är i fokus under programmet Origins of Biodiversity som arrangeras av Göteborgs centrum för grundläggande vetenskaper under våren.

rigins of Biodiversity leds av professor Scott Edwards, evolutionsbiolog från Harvard University. – Evolution och biologi handlar om att ta ett steg tillbaka och betrakta världen objektivt, säger Scott Edwards. I programmet möts forskare och studenter inom biologi, medicin, matematik, fysik och datavetenskap för att utifrån sina respektive kunskapsfält diskutera evolution och biologisk mångfald.

grundläggande vetenskaper och ser många vinster med programmet. – Det fina med samarbetet mellan Göteborgs universitet och Chalmers är att det för samman människor, säger Scott Edwards. Forskning sker inte längre isolerat utan är en samarbetsinsats. Det handlar om att bolla idéer med varandra och säga ”vad händer om vi gör på det här viset?” eller ”vad för experiment kan vi göra för att testa den här idén?”

PROGRAMMET BESTÅR AV workshoppar med fem olika teman som berör ämnen som till exempel fylogeografi, det vill säga arters geografiska utbredningsmönster och arters genetiska släktskap. Scott Edwards har inte stött på något tidigare som liknar Göteborgs centrum för

BIOLOGEN KARIN HÅRDING är samordnare

för vårens program. – Göteborgs centrum för grundläggande vetenskaper arbetar för att främja nyfikenhetsstyrd forskning inom ett tema som har en tvärvetenskaplig karaktär och gynnar samarbete mellan flera institutioner. TEXT&FOTO LINNÉA MAGNUSSON

Biodiversitet förenar forskare inom två centrumbildningar. Professor Alexandre Antonelli (till vänster) och Allison Perrigo från Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier tillsammans med professor Scott Edwards som leder temat Origins of Biodiversity inom Göteborgs centrum för grundläggande vetenskaper. SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017 11

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

Dyrbara droppar för säker framtid 97 procent av världens brukbara färskvatten är lagrat som grundvatten. Trots det vet vi väldigt lite om grundvattnet och hur det till exempel påverkas av klimatförändringar. Det vill hydrogeologen Roland Barthel ändra på.

alla ska få vatten. Vårt problem är distributionen av vattnet. I ett glesbefolkat land med stora avstånd måste vi ha långa vattenledningar och vi har inte byggt upp bra system för det, säger Roland Barthel.

NÄR DET BLIR VATTENBRIST i en region beror det främst på två aspekter. Dels är det den naturliga aspekten, om det finns mer eller mindre mängder med vatten i grundvattenmagasinet, och dels den tekniska aspekten. Det vill säga om det finns ett bra och välutvecklat vattenförsörjningssystem som kan hantera vattenbrist över en viss tid. Det kan till exempel röra sig om ett system för avsaltning av havsvatten. På Öland fanns inget sådant system.

ommaren 2016 gjorde det torra vädret att sydöstra Sverige drabbades av vattenbrist. Värst var läget på Öland, men även Gotland och Götalands östra kust hade stora problem med bristande tillgång på vatten. – I Sverige ska det inte finnas vattenbrist. Vi har många stora sjöar, inte minst Vänern och Vättern, och de räcker mer än väl för att

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

PROFESSOR ROLAND BARTHEL ÄR hydro-

geolog och har på olika sätt forskat om grundvatten i mer än 20 år. Grundvattensystem är komplexa. De kan befinna sig på allt från några centimeters djup till 100 meter ner under markytan, och en mängd faktorer påverkar hur nivån i ett område är. Om det regnar mycket och intensivt så kommer en större del av vattnet att rinna av från markytan och mindre vatten att komma ner i grundvattnet, men om det regnar mindre intensivt så sjunker mer vatten ner i marken. Om ett område har mycket regn på vintern och våren istället för på sommaren så går mer vatten ner till grundvattnet eftersom mindre vatten avdunstar.

– Det finns inte två ställen på jorden där grundvattnet beter sig exakt likadant, säger Roland Barthel. Men de tidsserier vi har över hur grundvattnet har betett sig är korta, ofta inte äldre än 50 år, och det finns väldigt lite förståelse för hur grundvattensystem egentligen reagerar på klimatförändringar. Det gör att de modellresultat som finns är väldigt osäkra. ROLAND BARTHEL HAR nyligen inlett ett

treårigt forskningsprojekt där han och hans kollegor kommer att studera mätdata över grundvattensystem. Målet är att hitta samband mellan grundvattentillgångar och klimatförändringar för att kunna se hur SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

framtida klimatförändringar kan påverka grundvattensystemen i Sverige. Eftersom det finns relativt lite mätdata i Sverige så kommer datan som används för metodutvecklingen från mätningar gjorda i Bayern och Baden-Württemberg i södra Tyskland. Där bor elva miljoner människor på en yta något större än Västra Götalandsregionen och Halland. Därför har det funnits ett behov att bygga välutvecklade vattendistributionssystem där vatten bland annat leds från Tysklands största sjö Bodensjön. Arbetet med att förse befolkningen med vatten har också gjort att mätningarna av grundvatten har genomförts i mycket större utsträckning där än i Sverige. MÄTNINGARNA I TYSKLAND

kommer från ett område med stora skillnader i klimat, geologi och topografi vilket täcker i stort

Grundvattennivåer i stora magasin juni 2016 Över de normala nivåerna Nära de normala nivåerna Under de normala nivåerna Mycket under de normala nivåerna

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

sett alla förhållanden som också finns i Sverige. Frågan som Roland Barthel vill få ett svar på är: när ser man att det är på väg att bli vattenbrist? Han visar en serie bilder på mätningar av grundvattentillgången under 30 år på olika ställen i södra Tyskland. Vissa kurvor planar långsamt nedåt, medan andra växlar kraftigt mellan höga och låga värden på kort tid. Genom att studera hur klimatet var i samband med mätningarna kan forskarna se hur det har påverkat grundvattensystemen på just den platsen och i den sortens miljö. – När vi ser hur det såg ut i dåtid kan vi förutsäga hur framtiden kommer att se ut, säger Roland Barthel. Målsättningen är att skapa en verktygslåda som vi kan använda i Sverige för att undersöka hur grundvattnet kommer att reagera på förändringar på olika platser; i urbana miljöer, på landsbygd eller utmed kusten. Tidigare har jag använt stora, komplexa modeller som kräver mycket data och tid, men de ger inga tillförlitliga resultat. DE KLIMATMODELLER SOM har gjorts för Sverige visar att klimatet kommer att bli varmare och torrare i sydöstra Sverige och blötare i västra Sverige. Generellt blir det mer regn på vinterhalvåret. – Om detta leder till mer eller mindre grundvatten i en region är svårt att avgöra på grund av de många och komplicerade processer som pågår och inverkar. Mer nederbörd kan kompenseras av högre temperaturer vilket i sin tur leder till mer avdunstning, mindre snö och längre växtperioder.

NYHETER

I ett av sina projekt har Roland Barthel (tvåa från höger) tittat på hur vattentillgången ser ut på de två Kosteröarna i norra Bohuslän. På grund av den stora andelen sommarboende på de två öarna skiftar vattentillgången mycket mellan sommar- och vinterhalvåren.

UTÖVER DEN NATURLIGA och den tekniska aspekten finns det en tredje aspekt som kan påverka om och när det uppstår vattenbrist. Roland Barthel refererar till den som en social aspekt, nämligen vad vi själva upplever som vattenbrist. Som exempel tar han en person som bor i en sommarstuga och som är van vid att bara kunna duscha ett par gånger i veckan. – Då krävs det mer för att personen ska uppleva det som en vattenbrist. Om du däremot är van vid att det kommer vatten så fort du sätter på kranen så kanske du har en annan bild av att ha vattenbrist. I Sverige är det dessutom relativt vanligt att ha en egen brunn. Uppemot 1,2 miljoner svenskar får sitt vatten från egna brunnar årligen, och den siffran stiger med en miljon på somrarna när många bor i sina sommarstugor.

– Det finns en psykologisk faktor i det. Många människor vill ha sin egen brunn med sitt eget vatten – även om vattnet smakar dåligt, säger Roland Barthel och ler. ÄVEN OM SOMMAREN 2016 visade att vatten-

brist kan uppstå i Sverige så tror inte Roland Barthel att Sverige kommer att uppleva det som något större problem i framtiden. De lösningar som finns i dag är tillräckliga för att lösa de problem som kan uppstå. – Men globalt finns det många regioner som har stora problem med sin vattenförsörjning, och det finns inte alltid tekniska möjligheter och ekonomiska resurser för att bygga bort problemet. På global nivå anses vattenbrist vara en av de allvarligaste riskerna i vår tid. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO SHUTTERSTOCK & STEFAN BANZHAF ILLUSTRATION SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER

Is there anybody out the För snart 25 år sedan upptäcktes den första exoplaneten, det vill säga en planet utanför vårt solsystem. I dag känner vi till flera tusen. – Det är svårt att sätta ord på hur spännande det här är. Det är faktiskt helt nya världar vi pratar om, säger forskaren Andreas Johnsson.

en första bekräftade observationen av en exoplanet skedde 1995. Sedan dess har mycket hänt – när tidningen Time nyligen sammanställde en lista över de 100 mest inflytelserika personerna just nu var tre av dem forskare kopplade till arbetet med att upptäcka exoplaneter. – De första som hittades var jätteplaneter av flera gånger Jupiters storlek, men på senare år har vi hittat allt fler planeter av sten som liknar jorden, säger naturgeografen Andreas Johnsson. HAN HAR SJÄLV tagit sitt forskningsområde utanför vår planets gränser och forskar om landskapet och klimatet på planeten Mars. Framförallt har han haft fokus på vattnet på vår grannplanet. I nuläget arbetar han med att sammanställa mätningar gjorda på en viss sorts landformer där jordlager sakta rört sig ner för sluttningar på Svalbard. Formationerna är i stort sett identiska med formationer som har hittats på Mars. – Hur materialet rör sig ner för sluttningarna på Mars har länge har varit oklart. Genom att jämföra med resultaten från studier som vi har gjort på Svalbard så har vi sett att det troligen beror på att marken töat och frusit gång på gång i omgångar på Mars. Det är ytterligare ett tecken på att det tidigare har funnits mycket mer flytande vatten i marken på Mars. De här formationerna kan inte ha uppstått på något annat sätt.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

ÄVEN OM DET FINNS intressanta världar att studera i vårt eget solsystem så menar Andreas Johnsson att forskningen om exoplaneter ger ett ännu vidare perspektiv för vår plats i universum. De avlägsna solsystem där exoplaneterna finns och de skillnader som finns där gentemot hur vårt eget solsystem ser ut kan ge oss större förståelse för hur vårt solsystem bildats. Vårt eget solsystem ger oss också verktyg att utvärdera nya exoplanetsystem. – Det kan i det astronomiska sammanhanget röra sig små nyanser. Som att vår planet befinner sig i den beboeliga zonen, där flytande vatten kan finnas och liv kan uppstå, medan vår ena granne Venus är en masugn och vår andra granne Mars är en frysbox. Tillsammans med kunskapen om vårt eget solsystems planeter ger det oss bättre möjligheter att studera nya exoplaneter. ATT FORSKARNA UPPTÄCKER så många

exoplaneter just nu beror på att förbättrade instrument har gett oss större möjligheter att göra det. En starkt påverkande faktor är Keplerteleskopet som sköts upp 2009 och som sedan dess har upptäckt fler än tusen exoplaneter. – Keplerteleskopet är så kraftfullt att vi upptäcker planeter nästan var vi än riktar det. Eftersom planeter är extremt ljussvaga ljuskällor så har de flesta exoplaneter upp-

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

ere? täckts genom indirekta metoder. En sådan metod kan vara när en planet korsar sin moderstjärnas skiva, då det går att observera en liten minskning i stjärnans ljusstyrka. Trots det kan forskarna redan säga en del om de planeter som har hittats, bland annat genom att studera avståndet till den stjärna de kretsar runt, planeternas massa och även en del om hur miljön på planeterna kan se ut. – Det är ett fantastiskt forskningsområde. Det är stimulerande att tänka sig hur de ser ut, och att någon gång kunna skicka dit instrument eller rentav åka dit. Som naturgeograf kan jag inte låta bli att tänka på alla fascinerande landskap att utforska – främmande landskap som alla berättar en unik historia. Den tanken är svindlande, säger Andreas Johnsson.

Planeten UCF-1.01 kretsar runt stjärnan GJ 436 och befinner sig ungefär 33 ljusår från oss. UCF-1.01 är en av de minsta exoplaneter som har hittats med en storlek som är två tredjedelar av jordens storlek.

TEXT ROBERT KARLSSON FOTO NASA/ /JPL-CALTECH/R. HURT (SSC)

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

40 ÅR SEDAN RASET I TUVE Klockan var 16.04 när marken i Tuve plötsligt började röra på sig. Fem minuter senare hade 65 villor förstörts och nio personer mist livet i ett av Sveriges största jordskred. – Forskningen har lärt oss mer om kvicklerabildning och dess förutsättningar sedan Tuveskredet, säger geologen Mats Olvmo.

en 30 november är det fyrtio år sedan ett helt villaområde i Tuve på Hisingen förstördes i ett lerskred. Det var långt ifrån det första skredet utmed Göta Älvdalen, men det skred som fått störst konsekvenser för många människor i modern tid. Förutom det faktum att nio personer miste livet, blev 400 hemlösa när deras hus totalförstördes. Vad var det då som hände den där novemberkvällen? Som flera andra skred i området kring Göta älv orsakades Tuveskredet av kvicklera. Kvicklera är en slags lera som är känslig för mekanisk omrörning, och som snabbt kan tappa sin hållfasthet. – Strukturen hos leran kollapsar och den blir helt flytande, berättar Mats Olvmo.

KVICKLERSKRED UTVECKLAS I så kallade

sensitiva leror som främst förekommer utmed kusterna i bland annat Sverige, Norge och Kanada. Den här typen av marin blålera har avsatts på havsbotten i anslutning till den senaste istidens avsmältning. I samband med landhöjningen har leran sedan lyfts ovanför vattenytan, där saltet långsamt lakats ur av regnvatten eller grundvatten. Något förenklat skulle man kunna säga att saltet fungerar som ett slags bindemedel i själva leran, och

när saltet försvinner så blir leran sensitiv och riskerar att bli flytande om den utsätts för till exempel skakningar i samband med trafik eller byggverksamhet. MEN DET ÄR INTE bara grundvattnet som påverkar förändringen av lerans hållfasthet, utan även en rad andra faktorer. Bildningen av kvicklera går till exempel olika fort beroende på hur jordlagren är uppbyggda och hur landskapet är format. I fallet Tuve var det många faktorer som sammanföll och orsakade skredet. Det startade i området mellan de två höjderna Snarberget och Tångeklacken, där bergrundsytan lutar brant nedåt och leran saknar stöd av berg nedåt dalgången. Här fanns goda förutsättningar för urlakning, och efter en extremt regnig höst var det så kallade porvattentrycket skyhögt. Det innebar att leran utsattes för ett så högt tryck från grundvattnet, att den nästan lyftes loss från underlaget. TUVESKREDET BLEV STARTSKOTTET för en mer omfattande forskning kring kvicklera. Eftersom det är många faktorer som spelar in när kvicklerskred bildas, är det svårt att förutsäga var de kan inträffa.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

– För att kunna lokalisera kvicklera behöver man hitta platser där förutsättningen för urtvättning av leran är gynnsam, säger Mats Olvmo. OLIKA METODER HAR utvecklats för att kunna identifiera potentiella kvicklerberg. Senast 2014 publicerade Martin Persson en ny metod i en avhandling från institutionen för geovetenskaper. Metoden består av en da-

– Även om man har bra kontroll på de geotekniska förutsättningarna, kan saker och ting ändå gå fel. Brist i kommunikationen i byggsammanhang är ett sådant exempel, säger Mats Olvmo. RASOMRÅDET I TUVE kommer däremot inte

att bebyggas. Efter skredet revs totalt 70 villor som antingen förstörts eller stod på skredområdets kant, och området har sedan

» Även om man har bra kontroll på de geotekniska förutsättningarna, kan saker och ting ändå gå fel » tormodell som kan användas för att snabbt prognostisera kvicklerförutsättningar över stora områden. – Min metod kan användas för att samutnyttja stora mängder geoteknisk arkivinformation, geologiskt kunnande om jordlagerföljder och den etablerade teorin för hur kvicklera bildas. På så sätt kan vi bättre förutsäga var kvicklera finns, och utnyttja mark på rätt sätt för att minska sannolikheter för mycket stora jordskred, säger Martin Persson. IDAG GÖRS DET rutinmässiga geotekniska undersökningar innan man beslutar sig för att bygga i ett område. Men det betyder inte att skred inte inträffar. Ett exempel är skredet vid Småröd söder om Munkedal 2006, där den nya motorvägen kollapsade. Skredet berodde på att man lagt en för stor mängd schaktmassor på ett ställe i samband med motorvägsbygget och på så sätt överbelastat sluttningen. Universitetslektorn Mats Olvmo har bland annat undervisat studenter om lerskred och hur de bildas.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

förstärkts via pålning. Men man kan fortfarande se spår i terrängen efter skredet, som bland annat flyttade hela Kvillebäcken. – Landskapet i skredområdet förändrades radikalt under de få minuter som skredet pågick. Marken förflyttades, som mest 200 meter, ner mot Kvillebäcken längs ett 800 meter långt och 600 meter brett område. Bäcken flyttades tiotals meter österut, och än idag ser man spår av skredet, säger Mats Olvmo. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO KAMERAREPORTAGE & TILDA FRANKLIN

METOD FÖR ATT KUNNA FÖRUTSÄGA LERSKRED I avhandlingen Predicting Spatial and Stratigraphic Quick-clay Distribution in SW Sweden av Martin Persson presenteras en metod för att kunna prognostisera kvicklerförutsättningar över stora områden. Metoden visar bland annat att förutsättningarna för kvicklera är störst i Bohuslän och Göta älvdalen. Dess användbarhet utvärderas just nu av Statens geotekniska institut, tillsammans med andra geotekniska och geofysiska metoder.

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

De följer i växtjägarens fotspår

Ida Skog och Morgan Sjöberg ska vandra i den skotske växtjägaren George Forrests fotspår. De vill undersöka vilka växter som fortfarande finns kvar, hundra år efter äventyrarens expeditioner i sydvästra Kina.

et är en kall vårdag i Botaniska trädgården i Göteborg och ett sommarvarmt Kina känns oerhört avlägset. Men det är just dit, till provinsen Yunnan i sydvästra Kina, som Ida Skog och Morgan Sjöberg snart är på väg.

tade skotten George Forrest. För att få veta mer om honom åkte Ida Skog och Morgan Sjöberg i november förra året till Edinburgh i Skottland för att besöka Royal Botanic Garden. Både växter och dokumentation från George Forrests expeditionsresor finns

» Det är häftigt att vi kommer att gå där i Yunnanprovinsen där George har gått och kanske uppleva samma saker » När de möttes på kandidatprogrammet Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk upptäckte de att de båda var intresserade av vandring. Och när det blev dags för examensarbetet började de att prata om vad som kunde vara mest spännande att göra. – Vi började fundera på var våra växter kommer ifrån och upptäckte att mycket kommer från Kina, som till exempel rhododendron och primulor. Och vi tänkte att vi ville jämföra hur det var för hundra år sedan med hur det ser ut idag, säger Morgan Sjöberg. NÄSTA STEG BLEV ATT spana efter en

växtjägare som varit pionjär i Kina. De hit-

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

samlade där och det gav möjlighet att få en uppfattning om hur det var att vara växtjägare i Yunnan för hundra år sedan. – Royal Botanic Garden har en stor samling arkivbilder. George fotograferade mycket under sina expeditioner i Yunnan. Vi har bilder från hans läger och ifrån sluttningarna uppe i bergen och även många foton på enstaka växter. Så det finns ett stort arkivmaterial som gör det extra spännande för oss och även möjligt att kunna hitta de platser han slagit läger på och de växtställen han hittat, säger Morgan Sjöberg. George Forrest gjorde sju forskningsexpeditioner till Yunnanprovinsen.

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

– Han dog av en hjärtattack efter en jakt under sin sista expedition i början av 1930-talet och ligger till och med begravd i en liten by i Yunnan, säger Ida Skog. INFÖR RESAN HAR DE läst George Forrests

dagboksanteckningar och reseskildringar, plöjt kartmaterial och litteratur som skrivits om honom. De vill jämföra växtjägarens roll förr i tiden med den idag och undersöka hur växtligheten förändrats sedan 1900-talets början. De har valt att kalla sitt examensarbete ”Expedition söder om molnen” med undertiteln ”En växtjägares historia i Yunnan, Kinas artrikaste provins”. Och de planerar också att senare kunna jobba vidare med det insamlade materialet.

Strax innan syrenerna slagit ut i blom i Sverige bär det av till Kina. Morgan Sjöberg och Ida Skog är eniga om att detta troligen kommer att bli deras livs största äventyr. – Jag tycker att det är så häftigt att vi kommer att gå där i Yunnanprovinsen där George har gått och kanske få uppleva lite av samma saker som han gjorde. För han var en av de alla första växtjägare på plats. Han hade inte gjort några liknande resor innan han åkte till Kina och det har inte vi heller. Så det känns som vi har samma erfarenhet. Det här kommer att bli en äkta upplevelse, och det tycker jag känns så roligt, säger Ida Skog. TEXT&FOTO CARINA ELIASSON ARKIVBILDER ROYAL BOTANIC GARDEN

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER

Även fiskar kan få värmeslag

Den pågående globala uppvärmningen för inte bara med sig förhöjda temperaturer utan också extrema värmeböljor. Bland annat drabbar detta hav och sjöar och de fiskar som lever där. Andreas Ekström, forskare vid Göteborgs universitet, har i sin doktorsavhandling undersökt hur mycket värme

fiskar klarar av. Studier visar att när havstemperaturen ökar så flyttar vissa fiskpopulationer norrut mot kallare vatten. Andra arter, som inte är lika mobila, måste stanna och uthärda klimatförändringarna. För dessa arter kan en extrem värmebölja räcka för att lokalt utrota en hel fiskpopulation.

Troligen ökad algblomning i framtiden Algblomning kan på grund av klimatförändringarna inträffa tidigare på säsongen. Och Östersjöområdet kan i framtiden drabbas särskilt hårt. – Östersjön är ett känsligt område som utnyttjas av många människor. Därför är eventuella framtida påverkningar intressanta att studera, säger biologen Maria Karlberg. Maria Karlberg och hennes forskarkollegor har undersökt hur ökad koldioxidhalt i atmosfären, ökade vattentemperaturer och minskad salthalt i havet påverkar cyanobakterierna och därmed algblomningen. Resultaten visade att cyanobakterierna gynnades av klimatförändringarna jämfört med andra grupper av växtplankton, som kiselalger och dinoflagellater. Och en ökad tillväxt av cyanobakterier innebär att algblomningen får en skjuts.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

Foto: Göran Hansson

Fiskar kan anpassa sig till ökande havstemperaturer, men inte alla. Det finns risk för att hela populationer kan dö ut när klimatet förändras. Och det är troligen fiskens hjärta, som avgör i hur varmt vatten en fisk kan leva. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet. − Idag vet vi inte exakt vad som avgör fiskars värmetolerans, men mycket tyder på att deras hjärta spelar en central roll, säger Andreas Ekström. Om vattentemperaturen blir för hög kan funktionen hos fisken hjärta upphöra helt, vilket får dödliga konsekvenser. Men varför är det så?

Nya masterprogram kombinerar ämnesstudier med pedagogik Våren 2015 startade Göteborgs universitet ett snabbspår för naturvetare som ville få en lärarexamen. Nu utvecklas konceptet ytterligare när ämnesstudier kompletteras med pedagogik i nya masterprogram. De fyra masterprogrammen planeras att starta hösten 2017, och kombinerar studier i ett av ämnena kemi, fysik, matematik eller biologi med den korta lärarutbildningen.

NYHETER − Delvis kan det bero på att hjärtats egen syreförsörjning blir begränsad när det blir för varmt. Det kan i sin tur leda till att hjärtat inte klarar att pumpa nog med syrerikt blod till kroppen. EN STOR DEL av Anders

Ekströms forskning har bedrivits vid den så kallade Biotestsjön i skärgården utanför Forsmarks kärnkraftverk. Denna konstgjorda sjö är en unik forskningsmiljö eftersom kylvatten från kärnreaktorer i årtionden pumpats ut i en kvadratkilo-

meter stort invallat område i skärgården. Det har höjt vattentemperaturen med 5-10°C jämfört med det omgivande Östersjövattnet. Studierna visar att abborrarna i den uppvärmda Biotestsjön inte alls är lika värmekänsliga som abborrar i den kallare skärgården. Skillnaderna i värmetolerans beror både på att hjärtat hos fiskarna i Biotestsjön pumpar bättre vid höga temperaturer och att fiskarna har utvecklat ett effektivare sätt att omsätta energi i hjärtat jämfört med andra abborrar.

Ökad förståelse för bakteriesamhällen genom nya statistiska metoder Viktor Jonsson, institutionen för marina vetenskaper, presenterar i sin doktorsavhandling flera nya statistiska metoder för DNA-baserad analys av mikroorganismer. − Mina metoder ökar vår förståelse för hur bakteriesamhällen är organiserade och fungerar. Med metagenomik kan arvsmassan hos mikroorganismer som förekommer i en viss miljö analyseras, till exempel bakterier i magen hos en människa. Men de datamängder som skapas är stora och komplexa och ställer höga krav på den statistiska analysen.

Förfinad metod ger ny pusselbit till cancergåtan Illustration: James Barnett

Rätt magkänsla viktig för vandrande laxfiskar Varför tillbringar laxfiskar så lång tid i farliga vatten på resan till havet? Jeroen Brijs, institutionen för biologi och miljövetenskap, visar i sin avhandling att svaret kan finnas i fiskens mage. De förändringarna som sker i magtarmkanalen när fisken flyttar från sött till salt vatten är nämligen helt nödvändiga för att den ska överleva vandringen. – Misslyckas de att kompensera för det salta havsvattnet kommer fiskarna snart att dö av uttorkning, säger Jeroen Brijs.

En speciell metod av masspektrometri som vanligen används för att analysera datachips, lack och metaller har förfinats så att forskare bättre kan avgöra vilka celler i kroppen som är skadliga. − Metoden kan få betydelse för exempelvis framtida analyser av bröstcancervävnad, säger doktoranden Tina Angerer vid institutionen för kemi och molekylärbiologi.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

FORSKAREN

Valde friheten som forskare Efter tre månader i näringslivet blev fysikern Giovanni Volpe uttråkad, tackade för sig och valde att påbörja en forskarutbildning. I dag leder han en grupp som bland annat arbetar med att utveckla mikrosmå robotar som kan transportera läkemedel till enskilda celler i sjuka patienter.

ommaren 2016 satt Giovanni Volpe på sitt kontor på Bilkents universitet i Turkiets huvudstad Ankara och funderade på sin framtid som forskare. Sedan han kom till landet 2012 hade mycket förändrats. Då var Turkiet ett land där antalet verksamma forskare hade gått från 30 000 år 2002 till 80 000 år 2013. Antalet universitet hade fler än fördubblats från slutet av 1990-talet, och landet låg i förhandlingar med EU om med-

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

lemskap. Turkiet såg ut att ha en ljus framtid som forskningsnation. Tre år senare hade konflikten mellan sekulariserade och traditionellt muslimska intressen gjort tillvaron som forskare svårare. Flera forskare hade fått sina anslag indragna av regimen, och många hade valt att lämna landet. – Jag kontaktade olika universitet runtom i Europa för att se om det fanns intresse, säger Giovanni Volpe. Jag fick positivt svar från

NYHETER

En del av Giovanni Volpes forskning är att utveckla och använda laserstrålar som används som optiska pincetter för att fånga och manipulera partiklar.

institutionen för fysik här i Göteborg, och eftersom min flickvän är forskare på Karolinska institutet så visste jag vad jag gav mig in på när jag flyttade till Sverige. GIOVANNI VOLPE ÄR FÖDD och uppvuxen i

norra Italien. Som barn var han intresserad av forskning och han gjorde sin grundutbildning på Paduas anrika universitet, det näst äldsta i Italien efter Bologna. Efter att ha

avslutat sin masterutbildning började han arbeta i näringslivet. – Men jag blev uttråkad, säger han och ler. Det enda målet var att skapa pengar åt företaget och åt sig själv. Jag fick ett erbjudande om att påbörja en forskarutbildning så efter tre månader slutade jag mitt jobb och hoppade på forskarutbildningen istället. Jag tyckte om tanken med att vara forskare – dels trodde jag att det skulle vara roligare, SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

FORSKAREN dels tyckte jag om att inte ha en direkt ekonomisk målsättning i andra änden av det jag gör. Sin forskarutbildning gjorde han på institutet ICFO i Barcelona, och efter en postdok-period på Max Planck-institutet i Stuttgart kom han till Bilkents universitet. Sensommaren 2016 lämnade han Turkiet för Göteborg och institutionen för fysik. I dag leder han en forskargrupp med närmare tio personer, och har ett brett nät av samarbeten med andra universitet i Europa och USA.

applikationerna ansågs vara ren science fiction för bara några decennier sedan men nuförtiden är de faktiskt ett arbetsområde i många världsledande laboratorier, inklusive mitt eget.

FÖRUTOM FORSKNINGEN på Göteborgs universitet så har Giovanni Volpe bland annat ett långtgående samarbete med Karolinska institutet om att studera hjärnan kring så kallade neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och ParkinGiovanni Volpe son. När en person får Alzheimers Ålder: 37 så har sjukdomen redan utvecklats Yrke: Forskare vid institutiounder i vissa fall upp till 30 år utan nen för fysik. att det har märkts på personen. I Familj: Flickvän som är forssitt arbete har gruppen utvecklat kare på Karolinska institutet. en serie verktyg där nätverksteori Fritidsintressen: Träna, äta tillämpas på data som erhållits från god mat, läsa, se på film, patienter med hjälp av olika tekni”gärna tidiga Woody Allenker som MRI (magnetisk resonansGRUPPENS FORSKNING filmer”. tomografi) och funktionell MRI. innefattar såväl grund– Hjärnan är otroligt bra på att forskning som tillämpad anpassa sig när den skadas. Det går att fungforskning, och de arbetar inom flera olika era fullt ut med enbart halva hjärnan intakt, fält. Ett av de stora områdena rör så kallade det är anledningen till att neurodegenerativa ”micro swimmers”. Enkelt beskrivet är det sjukdomar kan vara oupptäckta under flera biologiska och artificiella föremål i mikroår. Om vi kan se tidiga tecken på dem så kan skopisk storlek som har förmågan att ta sig vi också behandla dem mycket mer effektivt. fram på egen hand. De erbjuder en mängd möjligheter både inom grundvetenskap och som tekniska tillämpningar inom nanovetenHAN ÅTERKOMMER ofta till den kreativa skap och nanoteknik. friheten att vara forskare och att han ser det som något av en hobby, även om det ofta blir långa dagar. ETT AV DE POTENTIELLA tillämpningsområ– Men det finns ingen anledning att vara dena är att skicka in dem i patienter för att forskare från nio till fem. Då kan man skaffa bota sjukdomar. ett mer välbetalt jobb. Som forskare har jag – De kan leverera mediciner till exakt rätt friheten att kunna utgå från en idé och fullcell i en kropp, säger Giovanni Volpe. Ett följa den utan att behöva förklara varför. annat användningsområde är vid sanering av förorenade marker. Vi kan sända ut TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MALIN ARNESSON robotarna för att sanera mark, och sedan styra dem med hjälp av ljudvågor. De här

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER

TÄVLADE MED MINNET SOM PROJEKT Semifinalen i utställningen Unga Forskare, som anordnas i samarbete med bland andra Chalmers och Göteborgs universitet, pågick under en heldag i mars på Universeum. Eleverna Josefin Nyberg, Emma Witt och Virág Angyal från Hvitfeldtska gymnasiet, var med sitt projekt bland de sju som gick vidare till finalen i Stockholm.

få möjlighet att visa upp det för andra, säger Josefin Nyberg. Tillsammans med klasskamraterna Emma Witt och Virág Angyal på Hvitfeldtska gymnasiet presenterar hon deras gymnasieprojekt som handlar om minnet. – Vårt arbete handlar om korttidsminnet och vi jämför de vuxnas korttidsminne med barnens, säger Virág Angyal.

EN JURY AV FORSKARE från Göteborgs universitet och Chalmers ställer frågor till utställarna och röstar sedan på sina favoriter. Men även Universeums besökare får tillfälle att se projekten och rösta. Vid dagen slut när rösterna är räknade och juryns överläggningar är färdiga, står det klart att sju projekt gått vidare till finalen i Stockholm. Och bland vinnarna finns projektet om korttidsminnet, så tjejerna är förstås glada.

et är en kylig dag i mars när gymnasister i Västsverige tävlar med sina gymnasiearbeten. Men inomhus i Universeums entré är temperaturen desto högre; elever skyndar, packar upp affischer, bilder och tabeller och sätter olika sinnrika konstruktioner på plats i någon av de 26 montrarna som ska visas upp på utställningen. I en av montrarna klistrar tre tjejer upp diagram och bilder på hjärnans utvecklingsgrad vid olika åldrar. – Vi ansökte hit till Unga Forskares utställning för att det verkade vara en rolig grej att vara med på. Och så är vi väldigt intresserade av det gymnasiearbete vi gjort och att

TEXT&FOTO CARINA ELIASSON

 Se även filmen om projektet Korttidsminne Jämförelse av korttidsminne hos barn på sciencefacultymagazine.se.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER

Vetenskapen: en metod för att inte lura oss själva Jag har ett ärr mitt på min vänstra överarm. Det är inte vackert, men det gör mig glad varje gång jag ser det. Det är ärret efter smittkoppsvaccinet jag fick som barn.

mittkoppsviruset är ju utrotat sedan 1980, så skyddet behöver jag inte längre. Men för mig ger ärret en daglig påminnelse om vad vetenskapen har gjort för oss. Smittkoppor var en vidrig sjukdom, som följde människan i mer än 3000 år. Minst 300 miljoner människor har viruset dödat, och de överlevande kunde bli döva, blinda och vanställda. Ända tills den brittiske läkaren Edward Jenner ympade en åttaårig pojke med en kokoppa den 14 maj 1796 i världens första vaccination, uppkallad efter latinets ord för kokoppor, vaccine. Mindre än 200 år senare blev alltså smittkoppor den första sjukdomen vi helt och hållet har lyckats utrota. Och jag har ett vittnesmål om allt detta inristat på bara huden på min vänstra arm.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

VI ÄR ALLA framgångshistorier för veten-

skapen. Vi har inte dött i smittkoppor eller i lunginflammation. När vi föddes kom inte förlossningsläkaren direkt från en obduktion utan att ha spritat händerna först. Din gps skulle inte fungera om inte den unge Albert Einstein suttit på patentkontoret i Bern för mer än 100 år sedan och funderat på vad det egentligen skulle innebära om ljushastigheten är den samma i alla referenssystem. Teorierna som funderingarna ledde fram till – den speciella och den allmänna relativitetsteorin – är båda nödvändiga för att gps:en ska visa rätt. Atomklockorna ombord på gps-satelliterna går fortare än atomklockor på jorden. Den speciella relativitetsteorin visar att de går fortare på grund av satelliternas höga hastighet, och den allmänna att det är på grund av att de ligger så långt bort att gravitationen från jorden är svagare där.

KRÖNIKA Skulle vi inte korrigera för det skulle gps:en visa mer och mer fel för varje sekund: på ett dygn skulle felet bli runt en mil – och jag skulle definitivt inte hitta någonstans. Läser ni den här texten på nätet går det tack vare att partikelfysikerna på CERN i Genève behövde ett enkelt sätt att dela data med varandra och därför uppfann http-protokollet, och därmed world wide web. Visst är det lätt att älska vetenskapen? OCH JAG SOM ÄR vetenskapsjournalist har väldigt lätt att älska mitt jobb. Det är mitt jobb att berätta de här historierna, och att göra torra forskningsrapporter till spännande artiklar. Jag får följa med in till labbet med forskare som vill bygga levande hjärtan, undersöka isgrottor under Antarktis eller skicka rymdsonder till Jupiters månar. Och jag får hänga med Nobelpristagare och med nyblivna doktorander. Men den största delen av mitt jobb är ändå att säga nej. Att tala om för mina kollegor att alla forskare inte alltid har rätt. För den forskning som journalister helst vill skriva om är kanske inte den bästa forskningen. Sanningen är ofta lite mer komplex än att mörk choklad gör dig smal, amning gör dig smart och att alla kvinnor behöver vila på soffan när de kommer hem från jobbet. MEN ÄVEN OM man kan ha invändningar mot hur vetenskap framställs i media, så är vetenskapsjournalistiken viktig för forskningen. Framför allt för att nå ut med resultat, och förklara vad ni forskare egentligen håller på med. Och varför. Men inte bara. Tänk på att det krävdes grävande journalister för att avslöja kirurgen Paolo Macchiarini, och den före detta läkaren Andrew Wakefield, som manipulerat data och brutit mot andra etiska regler när han publicerade sin studie om en koppling mellan MPR-vaccin och autism.

TROTS VETENSKAPENS egna kontrollfunktioner krävdes det journalister för att uppdaga deras forskningsfusk. Visselblåsarna som slog larm om Macchiarini fick inget gehör alls för sina anklagelser innan Bosse Lindquist gjorde sin tv-dokumentär. Den brittiske reportern Brian Deers mångåriga arbete för att avslöja sanningen bakom Wakefields resultat är en enastående bedrift. Mitt jobb innebär också daglig kontakt med människor som inte vill ta in vad vetenskapen säger. Det är de som har hittat universallösningen på världens alla problem, och föräldrar som hört så många skräckhistorier att de inte vågar ge vaccin till sina barn. Det är människor som aldrig kommer att gå med på att våra utsläpp påverkar klimatet, och människor vars hela livsåskådning skulle falla om evolutionsteorin stämmer. OCH MÅNGA ANDRA. Det enda som förenar dem, tycker jag, är en förmåga de saknar: förmågan att tänka om. Många av dem är rädda. Andra kan sakna en intellektuell ärlighet. De har svårt att ompröva sina slutsatser när alltför mycket talar emot dem. Och det är den förmågan vi måste bevara, till varje pris. För att citera fysikern Richard Feynman, en av mina idoler: Den första principen är att du inte får lura dig själv. Och du själv är den lättaste personen att lura. Det är den bästa beskrivning av vetenskap jag vet: En metod för att inte lura oss själva. Och det är det vi måste stå upp för, och förmedla. Maria Gunther Vetenskapsredaktör Dagens Nyheter

Detta är en variant på talet Maria Gunther höll på March for science i Stockholm 22 april 2017.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

Letar lösningar för industrins problem Vad har kunden för behov? Det är den viktigaste frågan då kemisten Nina Simic drar igång ett nytt forskningsprojekt. Hon brinner för att nå innovationer som får direkt nytta för industrin.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

ALUMNEN

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

undkolvar med bubblande vätskor i regnbågens alla färger och rader av ställ med rykande provrör. Säg ordet kemi och det är lätt att tankarna skenar iväg och målar upp bilden av ett kemilaboratorium som taget ur en gammal Hollywoodfilm. Verkligheten för dagens moderna kemister ser dock radikalt annorlunda ut. Det är inte minst Nina Simic ett levande exempel på.

nativ till 6-värt krom. Ämnet är nödvändigt att tillsätta i processen för att tillverka klorat. Men på grund av dess giftighet kommer det att krävas tillstånd inom EU för att få fortsätta använda det efter 2017. – Det är ett jättetryck på oss att hitta en lösning och som forskare är det väldigt kul och utmanande att få arbeta med ett så komplext kemiskt problem, säger Nina Simic.

»Det är spännande och utmanande att sätta sig in i ett industriellt problem» Istället för vit laboratorierock dyker hon upp till intervjun iförd en snygg sidenblus. IDAG JOBBAR NINA SIMIC som senior scientist på det globala företaget AkzoNobel Pulp and Performance Chemicals. Företaget är världsledande producent av blekkemikalier till massaindustrin och producerar också specialkemikalier som bland annat används vid tillverkning av målarfärg, cement och elektronik. NINA SIMIC HAR SIN arbetsplats på avdel-

ningen för Processutveckling, Blekkemikalier, vid företagets produktionsanläggning i Bohus. Istället för att göra tester i laboratorium fungerar hon numer främst som spindeln i nätet för en rad forskningsprojekt. – Jag jobbar som vetenskaplig ledare och ingår bland annat i det managementteam som styr avdelningens forskning och föreslår nya forskningsprojekt, säger Nina Simic. – Några projekt är mycket långsiktiga och har en hög akademisk nivå och bedrivs då ofta som universitetssamarbeten. Just nu samarbetar vi med fem universitet där jag koordinerar projekten och handleder studenter. NINA SIMICS GRUPP jobbar just nu med att lösa en specifik utmaning – att hitta ett alter-

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

Hon har alltid haft ett driv att se den industriella nyttan av forskningen. – Därför har jag sökt mig till näringslivet. Det är spännande och utmanande att sätta sig in i ett industriellt problem, bryta ner det till grundläggande kemiska frågeställningar för att sedan omsätta resultatet av forskningen till nya lösningar som kan användas industriellt. HUR KUL DET ÄR att jobba mot industrin

upptäckte Nina Simic redan då hon gjorde sin forskarutbildning i oorganisk kemi vid Göteborgs universitet. Det var i slutet av 1990-talet då hon just tagit sin kandidatexamen i kemi. Projektet pågick under fem år och handlade delvis om att optimera industriella batterier. – Vi samarbetade med ett batteriföretag och vi hittade vetenskapliga förklaringar till varför batterierna inte nådde full effekt och vad man kunde göra åt det. Det var en sådan kick att kunna leverera resultat till företaget som kunde hjälpa dem att förbättra sina produkter, säger Nina Simic. KARRIÄREN GICK SEDAN via en postdok-tjänst

på elektrokemigruppen vid Berns universitet i Schweiz, till Akzo Nobel i Bohus. Kemikalieföretaget sökte upp henne och erbjöd ett specialistjobb inom oorganisk kemi.

ALUMNEN – Det visade sig vara ett jättekul jobb. Här är högt i tak och man får tänka nytt. Det passar mig som person. Jag är öppen och nyfiken och ser möjligheter. – Sedan kan jag nog vara lite otålig och något av en tidsoptimist ibland, säger hon och skrattar. NINA SIMICS INTRESSE FÖR kemi och kemiska processer

väcktes redan under högstadietiden på skolan utanför Kungälv. Genom en engagerad naturvetenskapslärare fick hon upp ögonen för naturvetenskap i allmänhet och kemi i synnerhet. Att pappan var ingenjör bidrog också till beslutet att läsa vidare på universitetet. Men det som verkligen avgjorde att hon satsade på studierna var ett sabbatsår under gymnasiet. – Jag var skoltrött och jobbade som assistent till en tandläkare ett år. Det var så vansinnigt tråkigt att vara hjälpreda och det gjorde mig väldigt studiemotiverad, säger Nina Simic. NINA SIMICS DRIVKRAFT är att ha roligt på jobbet varje dag. Och det har hon. – Jag tycker det är så roligt och det finns så många möjligheter. Men det innebär också att det kan bli lite stressigt då och då. Hon är dock noga med återhämtning och har ett eget vattenhål där hon tankar energi – ridning. Familjen bor granne med stallet där Nina Simic har sin häst och tidiga mornar eller sena kvällar ungefär fem gånger i veckan sitter hon på hästryggen. – Där laddar jag mina batterier. Det är som ett rus när man får till den där perfekta kommunikationen med hästen. När man hittar hästens egen drivkraft att göra det man vill. FRAMÖVER VILL HON fortsätta att arbeta med att utforma

nya forskningsprojekt i kombination med affärsutveckling, att jobba nära kunderna för att förstå deras problem på en kemiskt grundläggande nivå. Dessutom vill Nina Simic fortsätta i rollen som handledare till doktorander. Hon tycker att handledarfunktionen är oerhört givande. Den går nästan att likna vid en kemisk process där det gäller att tillsätta rätt dos av feedback för att få doktoranderna att växa. – Jag tycker det är så roligt att se hur folk växer. När en student från början är villrådig och osäker men sedan med handledning utvecklas till en självständig och drivande individ.

Nina Simic

Ålder: 47. Yrke: Senior scientist på Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals i Bohus. Bor: Björlanda. Familj: Sambo och två barn, 9 och 11 år. Fritid: ”Då är jag med familjen eller med min häst, ridning har alltid varit en passion.”

TEXT KARIN FREJRUD FOTO MALIN ARNESSON SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER

HA PIPPI PÅ FÅGLAR Det sveper en fågelskådar-trend över Sverige. Men fåglar är inte bara fascinerande att titta på – forskarna Angela Pauliny och Donald Blomqvist låter dem också ge svar på gåtan om vårt åldrande.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER

armet går. En ovanlig citronärla har skådats i Kungsbackatrakten och plötsligt plingar det till i mobiltelefoner runt om i landet. Snart söker sig en strid ström av människor ner till strandängarna vid Kungsbackafjordens naturreservat. Om fågelskådning förr ansågs som kufigt är det numera salongsfähigt och lite häftigt. Allt fler lockas ut i naturen för att spana efter flygande rariteter, och fågelföreningar som Club 300 växer stadigt i medlemsantal. I vår har också SVT hängt på trenden och storsatsar på svenskarnas nyvunna fågelintresse med realityserien ”Det stora fågeläventyret”.

EN ANLEDNING TILL fågelskådar-trenden ligger i den nya ittekniken, tror forskaren Donald Blomqvist på institutionenför biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. – Det är så lätt att skaffa sig kunskap om fåglar via mobilen idag, säger han. Det skapar också ett tävlingsmoment, att du snabbt kan visa för många andra att du sett en ovanlig art. Till det kommer också det ökade intresset för fotografering där det numera är lätt att sprida sina bästa fågelbilder via sociala medier. – Fågelskådning kan också fungera som en slags mindfulness. Att spana efter fåglar i naturen blir en välbehövlig avkoppling och en skön kontrast till den stressade vardagen, tillägger kollegan Angela Pauliny. ANGELA PAULINY ÄR molekylärbiolog och använder sig av

molekylära metoder för att besvara evolutionära frågor. Donald Blomqvist studerar evolutionär ekologi och är intresserad av livshistoria och reproduktionsbeteenden. Tillsammans med sitt forskarlag har de fått stor internationell uppmärksamhet för sina studier kring sambandet mellan stress och åldrande, inklusive varför arter som skaffar färre ungar tenderar att leva längre. Genom sina studier av till exempel vitkindade gäss och kärrsnäppor upptäckte forskarna att en viktig förklaring till varför vissa individer åldras snabbare än andra beror på hur långa telomerer de har. Telomerer är ändarna på våra kromosomer som skyddar dem mot nedbrytande faktorer som exempelvis stress. Ju längre telomerer – desto bättre skydd och friskare liv. LÄNGDEN PÅ TELOMERERNA varierar mycket mellan olika

individer, även bland dem i samma ålder. Det beror dels SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER på hur långa telomerer vi ärvt från våra föräldrar och dels på hur mycket stress vi utsatts för. – Den här processen ser likadan ut för människor. Så det är en viktig upptäckt med tanke på att många av oss lever stressiga liv idag, säger Angela Pauliny. – Vi kan lära mycket av fåglar, poängterar Donald Blomqvist. I vår grundforskning jobbar vi vidare med stress och reproduktion, hur parningsbeteenden ser ut och varför vissa populationer förändras eller kanske dör ut. ATT FORSKARNA NU får dela sin passion för fåglar med fler hobbyskådare ute i naturen tycker de mest är positivt. Det bidrar till ett mer engagerat naturvårdsarbete, menar de. – När du vet vad en fågel heter, hur den ser ut och du får en relation till den då ökar också din benägenhet att skydda den. Att fler fågelskådar bidrar till att fler vill värna om den biologiska mångfalden, säger Donald Blomqvist. Men det finns även negativa aspekter. – De flesta visar stor hänsyn men det finns avarter. Vissa ser det bara som ett samlande och bryr sig inte om ifall en fågel är i dåligt skick eller om de stör häckningen, säger Angela Pauliny. – Det har faktiskt hänt att vi inte kunnat bedriva vår forskning utan tvingats avbryta

NYFIKEN PÅ FÅGELFORSKNING? Här är några referenser till Angela Paulinys och Donald Blomqvists forskning: Pauliny A, Devlin RH, Johnsson JI & Blomqvist D (2015). Rapid growth accelerates telomere attrition in a transgenic fish. BMC Evolutionary Biology 15: 159. • Blomqvist D, Pauliny A, Larsson M & Flodin L-Å (2010). Trapped in the extinction vortex? Strong genetic effects in a declining vertebrate population. BMC Evolutionary Biology 10: 33. • Olsson M, Pauliny A, Wapstra E & Blomqvist D (2010). Proximate determinants of telomere length in sand lizards (Lacerta agilis). Biology Letters 6: 651-653. • Pauliny A, Wagner R H, Augustin J, Szép T & Blomqvist D (2006). Age-independent telomere length predicts fitness in two bird species. Molecular Ecology 15: 1681-1687.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

arbetet då det kommit alldeles för många människor till en plats med häckande fåglar. Risken är ju att ungarna inte överlever om fåglarna blir störda. FÖRHOPPNINGSVIS BLIR ÅRETS fältarbete lugnare. Angela Pauliny och Donald Blomqvist är mitt uppe i de sista förberedelserna inför avfärden till Halland och de vidsträckta havsstrandängarna. Fyra till sex veckor tillbringar de här varje vår för att göra beteendeobservationer, ringmärka fåglar och ibland ta blodprov för genetiska analyser. – Det är årets höjdpunkt som genererar nya idéer för forskningen, konstaterar Donald Blomqvist. I år riktar vi in oss på tofsvipor. Genom tubkikare ska vi studera hur miljömässiga stressfaktorer påverkar föräldrarnas beteenden och vad ungarna gör. FORSKNINGEN KRING TELOMERERNA går

också vidare. – Vi har breddat studien, berättar Angela Pauliny. Nu tittar vi också på reptiler och fiskar. Människor slutar ju växa men dessa djur fortsätter växa hela livet. Hur bevarar de sina telomerer när de genomgår så många celldelningar? Det är vi intresserade att titta på nu. TEXT KARIN FREJRUD FOTO DONALD BLOMQVIST & ANGELA PAULINY

NYHETER

FÅGELSKÅDNING – Så kommer du igång • Gå med i en fågelförening. Här får du tips, råd och chans att träffa likasinnade. Sveriges Ornitologiska förening Bird Life Sverige har en lista över alla föreningar i Sverige. Birdlife.se • Utrustning: Med en bra fågelbok eller fågelapp och en handkikare kommer du långt. Glöm inte en anteckningsbok där du kan skriva ner dina observationer. • På Artportalen.se kan du få tips om var olika arter nyligen skådats i Sverige. • Tänk på fågelskyddet! Visa hänsyn och låt fåglarnas väl alltid komma i första hand Källa: Natursidan.se och Bird life Sverige

Donald Blomqvist ringmärker en kärrsnäppa. På den övre bilden syns en tofsvipa, en av de vadararter som Angela Pauliny och Donald Blomqvist studerar i sin forskning.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

NYHETER

Snart i mål För snart fyra år sedan lämnade Loujain Elias sitt hemland Syrien för en oviss tillvaro i Sverige. Då var hon halvvägs igenom utbildningen till farmaceut. En utbildning som hon nu återupptagit. – Efter många år är jag nu äntligen på väg att nå mitt mål, säger hon.

är vi träffar Loujain Elias läser hon fjärde terminen på receptarieprogrammet. – Och andra. Och tredje, säger hon med ett leende. Eftersom hon kan tillgodoräkna sig vissa kurser, får hon försöka pussla ihop sitt schema så gott det går. Något som både är positivt och negativt, tycker hon. Nackdelen är att det är stressigt att läsa två kurser samtidigt, medan fördelen är att hon lär känna fler kurskamrater eftersom hon följer fler än en termin samtidigt. – Min plan är att ta examen nästa år, säger hon.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

Under sina år i Sverige har hon hunnit med att läsa SFI och en intensivkurs för att få särskild behörighet till receptarieprogrammet i Sverige. Men att sätta sig i skolbänken och börja läsa gymnasiekurser i kemi när hon redan tagit universitetspoäng i ämnet, kändes tungt. Hon beskriver det som att ta ett steg tillbaka. FÖR ATT LÄRA SIG DET vardagliga språket bättre och få kontakt med människor, valde hon sedan att börja jobba. Under en period arbetade hon i en kiosk i Gamlestaden. Idag pratar hon nästan flytande svenska, och följer utan problem sin utbildning på svenska.

STUDENTEN EN ANNAN STOR SKILLNAD är att studen-

terna på receptarieprogrammet i Sverige får läsa kurser i kommunikation och hur de ska bemöta kunder på apoteken, något som inte förekom alls i Damaskus. Förutom skillnader i utbildningen så skiljer sig även hälsotillståndet åt i de olika länderna. Loujain Elias berättar att olika typer av allergier är betydligt mer vanligt i Sverige, medan många fler lider av hjärt- och kärlsjukdomar i Syrien. På frågan om varför det är så, skrattar hon: Loujain Elias – Det är nog för att Ålder: 25 vi gillar att äta gott! Familj: Man och mamma i Att det blev just farSverige. maci berodde framför Största skillnaden mellan allt på att arbetsmarkSverige och Syrien: ”Alla verkar så upptagna och stresnaden för farmaceuter var god i Syrien. Egent- sade här. Det känns inte som om dygnet har 24 timmar här ligen var hon inte alls i Sverige”. intresserad av ämnet, Framtidsplaner: ”Jag är men det förändrades intresserad av forskning, så när hon väl började jag kanske fortsätter med en plugga. master och en forskarutbild– Det är jätteintresning. Men först vill jag nog sant att lära sig om hur jobba”. sjukdomar utvecklas och vad orsaken är, och hur läkemedel fungerar. Varför fungerar just det här läkemedlet med den här strukturen och inte ett annat? – Jag har hört att det är bättre för inlärningen att läsa en utbildning på ett annat språk än sitt modersmål, eftersom man tänker på ett mer logiskt sätt då, säger hon. UTBILDNINGEN I SVERIGE skiljer sig en hel del

från den i Damaskus. Där har studenterna ett mycket större eget ansvar, och lärarna finns inte tillgängliga för frågor i alls samma utsträckning. Hon berättar att studenterna själva ansvarar för att genomföra laborationer utifrån vad de lärt sig i teorin, utan att få hjälp från lärarna. – Här i Sverige hjälper lärarna studenterna att växa, medan i Syrien måste du ta ansvar för dig själv.

ATT LÄMNA SITT HEMLAND och hela sin tillvaro med vänner och studier, var av förklarliga skäl inte lätt. Loujain Elias tycker att det är jobbigt att prata om tiden när hon precis kommit till Sverige. – Det var svårt i början, att tvingas lämna sitt hemland där man har sina vänner och läser till sitt drömjobb. Landet där jag träffade min man, och fortfarande har så många minnen ifrån. Men nu börjar jag att känna mig som hemma här i Sverige. Att Sverige är mitt hemland. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

PÅ EXPEDITION

Fyra frågor till Michael Axelsson som är på expedition på Antarktis för åttonde gången. Den här gången ska du till en annan del av den antarktiska kontinenten än tidigare – varför det? – Vi ska till Västantarktis, det vill säga den som ligger nedanför Chiles sydspets. Här syns samma snabba klimatförändringar som runt Arktis, medan de östra delarna av Antarktis inte är lika påverkade ännu. Det innebär att klimatet både på land och i det omgivande havet förändras snabbare än det globala genomsnittet, och detta påverkar i sin tur både djur- och växtliv. Du ska undersöka något som ibland kallas för ”isfiskar” – vad är en isfisk? – Det är en grupp fiskar, 23 arter, som är unika då en del av dem saknar röda blodceller och därmed hemoglobin (Hb-), och en del saknar även myoglobin (Mb-). Både hemoglobin och myoglobin är avgörande för syretransport och lagring hos alla andra ryggradsdjur och även många ryggradslösa djur, så deras förmåga att klara sig utan dem är väldigt intressant. Vad för sorts forskning kommer ni att göra? – I den del av projektet som jag ansvarar för fokuserar vi på hur hjärtkärlsystemet hos ett antal utvalda fiskarter regleras och påverkas när temperaturen stiger, och hur de klarar de förändringarna. Vi kommer att mäta blodtryck och försöka reda ut hur det regleras. Vi kommer att mäta blodflöden, både total hjärtminutvolym och blodflödet till magtarmkanalen, för att se hur dessa fiskar som saknar hemoglobin försörjer magtarmkanalen med syre. – Vi kommer också att mäta total syreförbrukning för att se hur denna påverkas av temperaturökningar. Resultaten från vår del av projektet kommer sedan att knytas ihop med de resultat

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

UTMÄRKELSER

2017 ALEXANDRE ANTONELLI,

de andra grupperna får för att öka vår totala kunskap om de här unika fiskarna och försöka att förstå hur de kommer att påverkas av klimatförändringarna. Vad ser du mest fram emot med resan? – Framför allt att jag för första gången ska få möjlighet att arbeta med de här unika fiskarterna. Sedan ska det också bli spännande att ta sig ner till Antarktis med båt över Drakes sund, mellan Chile och Antarktis. För att ta sig till Palmerstationen dit vi ska tar man sig först ner till Punta Arenas i Chile, sedan är det fem dagars båtresa ner till stationen. – Det finns ett uttryck,”Screaming Sixties and Roaring Forties”, som handlar om vindförhållandena på de här breddgraderna. Det blåser bra och det kommer att göra resan minst sagt intressant. Vi har alla fått rådet att ta sjösjukemedicin från början för en sak är klar: gunga kommer det att göra, det är bara en fråga om hur mycket. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MICHAEL AXELSSON

professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, har utsetts till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. BJÖRN BURMANN, dok-

tor vid Basels universitet i Schweiz, har utsetts till Wallenberg Academy Fellow vid Göteborgs universitet. Björn Burmann forskar för att öka kunskapen om hur celler lagar solskadat DNA. MARIJA CVIJOVIC, biträdande

universitetslektor vid institutionen för matematiska vetenskaper, har utsetts till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. ANNIKA EKDAHL har utsetts

till hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten. Hon är verksam som textilkonstnär med gobelängvävnader i stora format som sin konstnärliga uttrycksform.

Missa inte att läsa Michael Axelssons (till vänster) resebrev från årets expedition till Antarktis! Bilderna på uppslaget kommer från det första resebrevet och resan ner till stationen. Resebreven finns på science.gu.se/expedition.

TANDONG YAO har utsetts till hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten. Han är professor och föreståndare för Institute of Tibetan Plateau Research vid Chinese Academy of Sciences, Kina.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2017

AVSÄNDARE:

Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Science Faculty Magazine Box 460 405 30 Göteborg

RESEARCH HIGHLIGHTS

Försurningen ökar i Norra ishavet Decenniers globala klimatuppvärmning har försurat havsvattnet och påverkat ekosystemet i den västra delen av Norra ishavet. Det visar en internationell grupp forskare i en ny studie som publiceras i Nature Climate Change. Norra ishavet, Arktiska havet eller Arktiska oceanen är världens nordligaste hav. Här har den globala klimatuppvärmningen orsakat stora och snabba förändringar. Provtagningar som internationella forskare gjort

mellan 1990 och 2010 visar ökande områden av försurning i den västra delen av Norra ishavet. Kalkskal, kalciumkarbonat, är en byggsten för vissa marina arter. Aragonit är den mest lösliga kristallformen av kalciumkarbonat som en del marina organismer producerar. – När havet blir surare påverkas kalkskalen och de riskerar att lösas upp, säger Leif Anderson, marin kemist vid Göteborgs universitet och deltagare i den internatio-

Strukturstudier – ett steg på vägen för att utveckla ett nytt antibiotikum? Antibiotikaresisten är ett av världens största framtida problem. Nu har forskare vid Göteborgs universitet och AstraZeneca kommit ett steg längre i utvecklandet av ny antibiotika. Gisela Brändén vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, driver tillsammans med forskare på AstraZeneca ett projekt där de försöker ta fram nya läkemedelskandidater mot

bakteriella infektioner. Målet är att undvika antibiotikaresistens. Forskarna studerar ett membranbundet protein, MraY, som är inblandat i bildandet av bakteriens cellvägg. Idén är att hitta en läkemedelssubstans som kan blockera aktiviteten av proteinet MraY och på så vis hindra bakterien från att dela sig. Forskargruppen har lyckats bestämma strukturen av

nella forskningsgrupp som står bakom rapporten. Ju surare Norra ishavet blir, desto besvärligare blir det för kalkskalsproducerande marina organismerna att överleva. Ett mått på hur tuff havsmiljön i Norra ishavet är visar graden av löslighet av kalciumkarbonat, den så kallade mättnadsgraden. Mätningarna visar att de områden som är undermättade på kalciumkarbonat har ökat.  Läs mer på: bit.ly/2m5Vq6D

MraY med en naturligt förekommande inhibitor, tunicamycin, bunden till proteinet. Strukturen kommer förhoppningsvis ge idéer om hur man kan designa nya molekyler som inhiberar MraY, som så småningom kan utvecklas till ett nytt antibiotikum. Resultat från studien har nyligen publicerats i tidskriften Nature Chemical Biology.  Läs artikeln: www.nature. com/nchembio/journal/v13/n3/ full/nchembio.2270.html