Science Faculty Magazine nr 2 2017

Naturvetenskapliga fakulteten 2 | 2017

SCIENCE FACULTY M

Globala mål för hållbarhet en angelägenhet för alla FORSKNING&UTBILDNING

Rebecka Jörnsten söker svar i statistiken FORSKNING

FORSKAREN FREDRIK PLEIJEL

Ser naturen på nytt sätt

DEKAN HAR ORDET SCIENCE FACULTY MAGAZINE Science Faculty Magazine är ett magasin för alla som är intresserade av Göteborgs universitet och i synnerhet den verksamhet som sker vid Naturvetenskapliga fakulteten.

Välkomna till en inblick i verksamheten vid Naturvetenskapliga fakulteten. Science Faculty Magazine riktar sig till en bred målgrupp, alltifrån alumner till näringsidkare, myndigheter och politiker med intresse för naturvetenskap och matematik.

REDAKTÖR Camilla Persson 031-786 9869 camilla.persson@science.gu.se

REDAKTION

Carina Eliasson Robert Karlsson Tanja Thompson

ANSVARIG UTGIVARE

Gustav Bertilsson Uleberg

GRAFISK FORM & LAYOUT Camilla Persson

OMSLAG

Havsborstmask från släktet Eumida Fotograf: Fredrik Pleijel

ADRESS

Göteborgs universitet Fakultetskansliet för naturvetenskap Box 460 405 30 Göteborg E-post: info@science.gu.se

UPPLAGA

5 500 exemplar

TRYCK

Exakta Print

PRENUMERERA

Gå in på www.science.gu.se/magazine för att anmäla att du vill prenumerera på magasinet.

E-MAGASIN

www.sciencefacultymagazine.se

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Det här numret av Science Faculty Magazine tar utgångspunkt i FN:s globala mål för hållbar utveckling. På fakulteten pågår ett arbete att synliggöra den forskning och utbildning som relaterar till målen. Vi vill på detta sätt bidra till måluppfyllelse genom att bistå med forskning som lägger grunder för vetenskapligt väl förankrade beslut och utbildning som förbereder morgondagens beslutsfattare i hållbar utveckling. Mer information om detta arbete finns på www.science.gu.se. DE 17 MÅLEN hänger ihop på ett komplext sätt och adresserar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Även om naturvetare fokuserar på frågeställningar kopplade till enskilda mål behöver man också undersöka hur måluppfyllelsen för de andra målen påverkas. I detta nummer finns exempel på forskning som relaterar till mål 3 och 11 samt utbildning som relaterar till mål 4. ETT EXEMPEL SOM tas upp är befolkningsökningen. Räcker jordens resurser för många fler människor och vad innebär det i så fall för hur man lever och vad man äter? Folkökning leder till allt hårdare konkurrens om färskvatten, mat och resurser vilket i sin tur kan resultera i svåra konflikter och krig. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer eller tätorter och i västvärlden är den siffran ännu högre. Urbaniseringen och dess effekter är ett viktigt forskningsområde som kan lägga grunden för politiska beslut om hur städer ska utformas för att vara hållbara

NYHETER

och gynna människor. Läs om hur ekosystemtjänster kan värderas. ETT ANNAT FORSKNINGSOMRÅDE som berörs är

kulturarv. Hur ska det definieras? Är det bara gamla byggnader eller behöver man se även på andra aspekter och vad som format dagens samhälle? Den frågan är mycket relevant i förhållande till inkluderande, säkra och hållbara samhällen.

Kulturarv som utgångspunkt för hållbara städer

ARSENIK I JORDEN tas upp av växter och förgiftar

människor som äter av växterna, men hur fungerar det på cellnivå? Det kan ni läsa om i detta nummer och också hur man skulle kunna undvika upptag, antingen genom modifiering av de växter man odlar så att de inte tar upp metaller eller genom att rena jorden med odling av växter som ackumulerar metaller. Ett sätt att effektivt sprida kunskap om naturvetenskap och hållbar utveckling kan ske genom att använda Science centra såsom Universeum. Inte minst när det gäller lärarutbildningen, där det är viktigt att få bra didaktiska verktyg för att göra eleverna intresserade av naturvetenskap och hållbar utveckling men även koppla till sociala aspekter i samhället. 2017 utsågs två hedersdoktorer med så vitt skilda områden som konstnärlig forskning respektive forskning om klimatförändringarnas påverkan på den tredje polen. Läs mer om detta och många andra saker i detta nummer av Science Faculty Magazine. 2017 HAR VARIT ett intensivt år med en rad viktiga frågor som påverkar den långsiktiga utvecklingen vid Naturvetenskapliga fakulteten. Med järnekens gröna grönska och vackra röda frukter önskar jag er alla tid för eftertanke så här i slutet av året och framåtsyftande tankar för ett produktivt 2018.

Arsenik dolda hotet i maten

Miljöstrategen som vill göra världen bättre

Elisabet Ahlberg, dekan

Nobelpriset: Tre forskare

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017 samtalar kring priserna

FORSKAREN

MED BIG DATA I FOKUS Som biostatistiker verkar hon i en miljö i ständig och snabb förändring. Nyblivna forskningspristagaren Rebecka Jörnsten ser utmaningar med vår nya big data-tillvaro.

intern har börjat ta sitt grepp om Göteborg, och Rebecka Jörnstens kontor på Campus Johanneberg är så pass kallt att hon inte bara har en kraftig kofta utan även vantar på sig inomhus. Hon kurar ihop sig, småler och skruvar på sig lite generat när hon ska svara på frågan. – Det känns förstås jättekul att ha fått priset. Jag tolkar det som en uppskattning av ämnesområdena statistik och biostatistik, vars betydelse ständigt ökar i och med utmaningar i analysering av stora datamängder. Jag har arbetat brett inom dessa områden. DET ÄR MITTEN AV november och dagen efter

att Rebecka Jörnsten har fått ta emot Naturvetenskapliga fakultetens forskningspris. I motiveringen står bland annat att läsa att hon infört big data-paradigmet i den tidigare mer traditionellt inriktade statistikmiljön i Göteborg.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Historiskt har tillgängligheten på data varit ett problem för statistiker, men på senare år har det förändrats radikalt. I dag finns det enorma datamängder att tillgå, vilket ger helt nya möjligheter och utmaningar för Rebecka Jörnsten och hennes kollegor. – Med små datamängder kan det vara svårt att dra slutsatser som är statistiskt säkerställda. Med stora datamängder blir det ”för lätt” om man inte tänker på helheten. Stora data kan vara problematiska att jobba med då de ofta är obalanserade och brokigt sammansatta från olika källor. DET HAR SNART gått nio år sedan öst-

göten Rebecka Jörnsten lämnade Rutger University i New Jersey och 14 år i USA för att flytta tillbaka till Sverige. Hon fick en anställning som forskare vid institutionen för matematiska vetenskaper. Den stora statistikavdelningen på institutionen lockade henne. – Det var viktigt för mig att komma till en grupp som hade den sortens dynamik som finns här, att alla ämnen finns representerade. Och jag tyckte om Göteborgs småstadscharm. Men i början tyckte jag att det var konstigt att folk log så mycket mot mig, jag tänkte ”har jag spillt på mig?” OM BIOSTATISTIKERN Rebecka Jörnsten ska beskriva sin forskning med ett ord så är det ”modellval”. Mer ingående handlar den om att utveckla statistiska modeller för storskaliga data, och hur de modellerna bland annat ska jämföras, visualiseras och tolkas. Ett av hennes större samarbeten är med forskaren Sven Nelander vid Uppsala universitet kring utveckling av nätverksmodeller som beskriver genomiska variationer mellan olika typer av cancer. Målet är att hitta så kallade biomarkörer som kan förutsäga hur enskilda patienter reagerar på behand-

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

lingar för olika sorters cancer. En biomarkör kan beskrivas som en mätbar indikator av ett biologiskt tillstånd. – Bland det bästa med att vara statistiker är just att det går att hitta möjligheter till samarbete med forskare inom vitt skilda områden. Jag är till exempel med i ett medicinskt samarbete om hur musik kan användas som en alternativ behandlingsform. I DAG LEDER HON en grupp med två doktorander, och gruppen kommer att växa ytterligare. Hon har fått forskingsbidrag som kommer att användas för att utöka med två doktorander och en postdok, men säger att det är svårt att få tag på bra personer. – Utbildade statistiker är väldigt attraktiva på arbetsmarknaden och när de är klara med sin utbildning så får de snabbt anställning.

Samtidigt har jag svårt att se att jag bygger upp ett jättestort labb, jag tycker om den mindre miljön och att ha de direkta personliga samtalen. Samtidigt som de stora datamängderna skapar nya möjligheter så har också utvecklingen inom akademin gått mot snabbare och större volym av publicering av resultat. Vilket i sin tur gör det svårare att hitta rätt saker och ställer högre krav på källkritik och kritiskt tänkande. Hon jämför med hur det var när hon var doktorand. – Då gick jag fysiskt till biblioteket och hämtade ut en tidskrift med en artikel som jag ville ha. I dag går det så fruktansvärt fort, det publiceras enorma mängder resultat i en växande mängd vetenskapliga tidskrifter, och det blir väldigt svårt att ha en överblick över hur mycket som finns och vad som är guldkornen. HON MENAR ATT DET som forskare kan vara

Rebecka Jörnsten Ålder: 45 Familj: Dottern Ingeborg, 4,5 år Bor: Centrala Göteborg Yrke: Professor i biostatistik och tillämpad statistik vid institutionen för matematiska vetenskaper Gör på fritiden: ”Jag spelar fiol i en suzukiförening ihop med min dotter. Jag spelade själv till och med gymnasiet, så det är ett sätt för mig att börja igen också”. Då är jag som lyckligast: ”När jag gör något med min mamma och Ingeborg. Och när vi har brainstorming-möten i min forskningsgrupp. Eller när en student kommer fram efter en föreläsning och säger ’jag hade inte tänkt på det sättet’, då blir jag jätteglad!” Talang: ”Jag är bra på matlagning. Inte bakning för där måste man göra allting helt rätt annars blir det katastrof, men annan matlagning är roligt. ”

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

svårt att veta om man är i framkant eller akterseglad, vilket kan vara ett stressmoment. Den ökande tillgängligheten av data och resultat är något Rebecka Jörnsten lyfter fram för sina studenter, och det leder till ny utveckling av statistik-kurser. – Jag försöker alltid att göra mina kurser så mycket ”hands-on” som möjligt, så att studenterna både får lära sig något och til�lämpa det. Sedan kan en student göra mycket med riktiga data redan på grundnivå och senare i utbildningen utmanande analyser på stora datamängder från olika fält. Men man måste, precis som i forskningen, se på det tillgängliga materialet med ett kritiskt öga. Koder och resultat online är inte alltid kvalitetssäkrade. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MALIN ARNESSON

Globala mål för hållbarhet Den 25 september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de Globala målen för hållbar utveckling. De Globala målen och Agenda 2030 är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. De Globala målen är 17 till antalet, och i det här numret har vi valt att fokusera på tre av dessa, och vår forskning och utbildning kopplade till dem.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Investeringar i hälsa genom till exempel hälso- och sjukvårdssystem är en återinvestering i samhällets utveckling i stort. Därtill är bästa möjliga hälsa, inklusive nödvändig hälso- och sjukvård, mat, vatten, ren luft, sanitet, hygien och läkemedel, grundläggande rättigheter.

Mål 4: God utbildning för alla Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det beräknas fortfarande 250 miljoner barn inte kunna läsa och skriva när de når fjärde årskursen. 774 miljoner människor i världen är inte läs- och skrivkunniga, varav två tredjedelar är kvinnor. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen Urbaniseringen är omfattande och transformerande i hela världen. Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden. År 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Städer går ofta i bräschen för utveckling, och är nav för innovationer och nya idéer. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.  Läs mer om de globala målen och vår utbildning och forskning på science.gu.se/hallbar

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Låt staden grönska? En alltmer urbaniserad värld ställer högre krav på hur vi bygger våra städer, bland annat hur grönområden planeras och integreras effektivt i den fysiska stadsplaneringen. I ett ämnesövergripande forskningsprojekt har forskare från bland annat Göteborgs universitet analyserat hur så kallade ekosystemtjänster av urban grönska värderas.

dag bor över hälften av världens befolkning i städer och tätorter, och siffran stiger för varje dag. I Sverige bor 80 procent av befolkningen i tätorter. – Den siffran speglar i stort hur det ser ut i västvärlden, men den största procentuella ökningen i dag sker i utvecklingsländerna, säger Sofia Thorsson, professor och ledare för stadsklimatgruppen vid institutionen för geovetenskaper. Tillsammans med Bengt Gunnarsson, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, leder hon ett forskningsprojekt där de tillsammans med forskare från bland annat SLU och Chalmers analyserar hur man kan värdera så kallade ekosystemtjänster av urban grönska i Göteborg. MED EKOSYSTEMTJÄNST AVSES produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till människans välbefinnande. Det

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

kan röra sig om allt från mat och rening av vatten till fågelsång och pollinering av växter. Begreppet fick fäste efter en FN-rapport som kom 2005 och i dag bedrivs mycket forskning kring ekosystemtjänster. När det kommer till att värdera de olika tjänsterna finns det dock mycket arbete kvar att göra. – Om någon har ett potatisland i innerstan, vad är värdet av det? Det enklaste svaret är marknadsvärdet av potatisen, men så lätt är det förstås inte. Det finns värden i form av rekreation och avkoppling kopplat till potatislandet, säger Bengt Gunnarsson. VÄRDERING AV GRÖNSKA i urbana miljöer har historiskt kopplats till skydd av olika slag. Det kan till exempel röra sig om ett reservat eller ett område där en utrotningshotad art ska bevaras. I det aktuella projektet har forskarna arbetat med sex olika typer av analyser för att värdera grönskan i de olika

områdena. Analyserna visar bland annat hur den biologiska mångfalden ser ut, hur grönskan fungerar för att rena luften och hur de som använder områdena upplever dem med avseende på rekreation och välbefinnande. SJU OLIKA GRÖNOMRÅDEN i Göteborg har analyserats. Målsättningen har varit att områdena ska täcka en skala av sju olika sorters grönska, från ett område med mycket grönska och lite bebyggelse till ett som är precis tvärtom. Bland områdena finns bland annat en stadspark, ett centralt beläget koloniområde samt området kring Skansen Lejonet som är belägen mitt i ett av Göteborgs mest trafiktunga områden. Arbetet har resulterat i en handbok som visar hur de olika tjänsterna kan värderas. – Den ger en samlad värdering av grönskan och är avsedd att fungera som ett verktyg när stadsmiljöer ska planeras, säger Sofia Thorsson. Den urbana grönskan har ett lågt värde i dag – en parkeringsplats är värd mer. Det handlar om att utveckla staden på ett ekologiskt och miljömässigt ekonomiskt hållbart sätt. Om vi till exempel bygger bostäder, vad får vi för effekter av det?

I EN ENKÄT HAR boenden fått svara på hur

de använder områden och vad de värdesätter i ett grönområde. Områden som ses som ostrukturerad informell grönska har värderats högre än rena parkområden av de som har svarat. De områden som de boende anser har en hög grad av ”naturlighet” och dessutom har hög biologisk mångfald har värderats högre än andra områden. Forskarna har sett ett stort intresse för deras projekt, något som delvis kan bero på att det finns ett regeringsbeslut om att myndigheter senast 2018 ska ta hänsyn till ekosystemtjänster när de ska göra förändringar i städer. Det kan till exempel röra sig om bostads- och vägbyggen. – Det finns ett behov av att bygga bostäder i våra städer, men det är svårt att reparera de försummelser av byggande som har varit under 30-40 år, säger Bengt Gunnarsson. En ”quick fix” kan snarare skapa nya problem. Han menar att det finns ett högt pedagogiskt värde i projektet, eftersom det kan ge både allmänhet och beslutsfattare en vidgad bild av den urbana grönskan. – Vi kan visa att vi har de här nyttorna av naturen. Samtidigt ska vi inte tro att allt är

Sju olika grönområden har analyserats, med målsättningen att de ska täcka en skala av sju olika sorters grönska – från ett område med mycket grönska och lite bebyggelse till ett som är tvärtom.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

löst, det finns många utmaningar kring värderingar, och en av de stora är att få in dem i beslutsprocesserna på ett bra sätt. Om vi lyckas implementera det så är mycket vunnet. TEXT ROBERT KARLSSON ILLUSTRATION BENGT GUNNARSSON

EKOSYSTEMTJÄNST

Mareld ett försv Nu visar en forskargrupp från Göteborgs universitet i en artikel att mareldens ljusintensitet styrs av hur många fiender det finns i vattnet. Trots att många marina organismer lyser så vet forskarna mycket lite om varför organismerna lyser och hur ljuset kontrolleras. – Mareldsorganismerna upptäcker sina fiender med hjälp av luktsinnet och skruvar upp ljuset när risken är stor att bli uppäten. Ljuset skyddar cellerna mot deras fiender, säger Jenny Lindström, vid institutionen för biologi och miljövetenskap och huvudförfattare till artikeln.

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel. Källa: Naturvårdsverket

VÄRDERING AV EKOSYSTEMTJÄNSTER AV URBAN GRÖNSKA Projektet pågår sedan 2013. Utöver Sofia Thorsson, Bengt Gunnarsson och forskare från Göteborgs universitet har forskare från Chalmers, SLU och Högskolan i Gävle deltagit. Forskarna har arbetat med sex olika analyser av urban grönska: biologisk mångfald, klimatreglering, luftrening, bullerdämpning, dagvattenhantering och rekreation/välbefinnande. Den sammanvägda analysen består av fem steg: Kartläggning av olika ekosystemtjänster med hjälp av indikatorer, funktionen och dess effektivitet, beräkning av effekt, värdering av nyttan samt summering av nyttan av alla ekosystemtjänster i ett område.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Fönster som värmekälla istället för energitjuv Fönster har betydelse för ljusinsläpp och estetik i de hus som vi bor och arbetar i. Nackdelen är att stora glasytor stjäl värme och slösar stora mängder energi. Nu har en forskargrupp hittat en lösning på problemet. I och med att glasytorna breder ut sig allt mer inom arkitekturen är det en utmaning att behålla temperaturbalansen i byggnaderna. En stor mängd värme

NYHETER

ar mot fiender

går förlorad genom att stora glasfönster fungerar som ”kylkroppar”. I allmänhet gäller att om det är nollgradigt utomhus och +20 °C inomhus, så ligger fönstrens temperatur på cirka +16 °C. Vid kallt väder håller sig vanligt glas kallt även i direkt solljus. Att få ett fönster att både släppa igenom ljus och behålla värmen har visat sig vara en utmaning. Alexander Dmitriev, professor i fysik, och hans forskarkollegor fick en idé. De tänkte att om fönstren genom nanoteknologi kunde bli varma av solljuset skulle värmen i rummen kunna behållas bättre. – Fönstren behöver fortfarande vara transparenta och inte ändra färgen på föremålen inomhus. Så vi skapade så kallade nanoantenner som absorberar solljus och generar elektroner med hög energi som värmer glaset. Men glaset är fortfarande till största delen transparent och har ett färgåtergivningsindex på nära hundra procent. Forskarna utformade särskilda nanoantenner för solljus, gjorda av det billiga och vanliga materialet nickel och satte dem över hela glasets yta. – Redan nu kan vi värma upp glaset mer än åtta grader i direkt solljus. Genom att optimera antennerna ytterligare kan de värma ännu mer, säger Alexander Dmitriev.

Den globala vindhastigheten har minskat sedan 1960 Vindhastigheter runt om i världen verkar minska i ett fenomen som på engelska kallas ”stilling” och forskare hoppas kunna ta reda på varför. Det är troligen få människor som faktiskt har märkt det, men världens vindar blir allt långsammare. Den genomsnittliga vindhastigheten vid markytan har minskat med 0,5 kilometer per timme varje årtionde enligt data som började samlas in på 1960-talet. – Minskande vindhastigheter kan bland annat påverka spridningen av föroreningar i storstäder och därmed påverka människors hälsa, säger Cesar Azorin-Molina, forskare vid institutionen för geovetenskaper.

Kemister eftertraktade på arbetsmarknaden Kemister, matematiker, statistiker, lärare och receptarier kommer att ha lätt att få jobb inom de närmaste fem åren. Det visar Sacos årliga prognos av framtidens arbetsmarknad för akademiker. – Bristen på kemister rimmar dessvärre illa med det låga söktryck vi har till utbildningar i kemi. Här gäller det också att säkra kompetensen i kemi hos lärare i både grundoch gymnasieskolan, säger Kristina Hedfalk, viceprefekt på institutionen för kemi och molekylärbiologi.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Med kulturarv som lins Han använder kulturarv som utgångspunkt i forskningen om hållbara städer och samhällen. Kulturvårdaren Feras Hammami undersöker olika stadsprojekt både utomlands och i Sverige. – Jag är intresserad av att förstå hur stadsförvandlingar och särskilt nya utvecklingsprojekt antingen kan inkludera eller marginalisera grupper, säger han.

tt av de många stadsutvecklingsprojekt Feras Hammami fördjupat sig i är den pågående stadsförvandlingen i Gamlestaden i östra Göteborg. Planen är att Gamlestaden ska knytas ihop med centrum. Tre tusen nya lägenheter ska byggas och SKF:s fabriksbyggnader ska omvandlas till bostäder och köpcentrum. – En viktig fråga i mitt forskningsprojekt är hur inkluderade stadsutvecklingsprojektet i Gamlestaden är. Om vi är intresserade

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

av att bygga en hållbar stadsdel så måste vi innefatta alla som bor där, säger Feras Hammami, universitetslektor vid institutionen för kulturvård. Gamlestaden växte fram som arbetarkvarter runt SKF och Gamlestadens Fabriker. Arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring har bidragit till att många nationaliteter bor i stadsdelen. Hyrorna i området har varit relativt låga.

– Kulturarv är inte bara det som är gammalt. Det lever med oss och är en del av vår identitet och vårt minne. Boende, butiksägare, besökare och föreningar i Gamlestaden måste få komma till tals. Inte för att förstå deras perspektiv och tolkning av det officiella kulturarvet utan för att vi vill förstå det kulturarv som formar Gamlestaden idag.

– Jag är intresserad av att förstå hur kulturarv är inblandat i omvandlingsprocessen och hur kulturarv kommer att påverka lokalsamhället, säger Feras Hammami. DÄR GAMLESTADEN NU ligger låg under senmedeltiden staden Nya Lödöse. Idag pågår därför en stor stadsarkeologisk undersökning i området. Feras Hammami anser att arkeologiarbetet fokuserar för mycket på just senmedeltiden.

I GAMLESTADEN FINNS även en skateboardpark som kommer att försvinna. Det är också oklart vad som händer med Bellevue marknad och den informella ekonomi som har växt upp kring marknaden. Feras Hammami ser redan nu att en gentrifieringsprocess är på gång i stadsdelen och att en ny samhällsklass inom kort kommer att ta över Gamlestaden trots att många gräsrötter protesterat, precis som de tidigare gjort i stadsdelarna Haga och Gårda. – Kulturarv är plural. Därför behöver vi ta hänsyn till alla tidslager, inte bara SKF:s historia och de tvåhundra åren mellan 1473– 1624 då Nya Lödöse låg på platsen. Jag inser förstås att det är en stor utmaning att få med alla tidsperioder och alla människor i en stadsomvandlingsprocess. Men det är ändå mer problematiskt att exkludera grupper, till exempel alla de kulturer, traditioner, och samhällsgrupper som har format Gamlestaden i modern tid. Han påpekar att en hållbar stad är en stad i balans. Att staden innehåller sociala, ekonomiska, historiska och kulturella resurser som är nödvändiga för utvecklingen. Och han beklagar att 1800-talets nationalistiska historiesyn, och syn på kulturarv, fortfarande till vissa delar lever kvar. – Sverige är ett inkluderade land. Men vi behöver vara försiktiga så att inte en enda bild dominerar kulturarvet. Det är farligt ur demokratisk synvinkel. GÖTEBORGS UNIVERSITET HAR ett nytt centrum för kritiska kulturarvsstudier.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

– Vi undersöker alternativa perspektiv på kulturarv och utmanar äldre kulturarvsstudier som till stor del var inriktade på det materiella kulturarvet eller hade en traditionellt västerländsk syn på kulturarv. Att bara studera gamla monument och historiska byggnader duger inte, anser Ferras Hammami. – Det skulle i så fall till exempel innebära att vissa delar av samhällena i Afrika inte skulle ha något kulturarv alls och att avtryck i geografi, språk och kultur inte räknas. Städer har ständigt omdanats, men idag ställer globaliseringen, med migration, ny mobilitet, ny teknik och förändrade ekonomier, nya krav på nationerna och deras regeringar. – Särskilt planering och kulturarvsförvaltning hänger inte med och det kan skapa sociala Ferras Hammami konflikter i stadsmiljöerna. Nya människor i staden, med nya berättelser och nya platsminnen, skapar nytt kulturarv. Det här skapas varje dag och är något som är en stor utmaning att förstå och engagera sig i. FERAS HAMMAMI ÄR PALESTINIER och

intresset för kulturarv började i hemstaden Nablus, den tredje största staden på Västbanken. – Det var när israeliska militärer bombade de gamla stadsdelarna i min hemstad, och försökte radera att palestinier levt och gjort avtryck i Nablus, som mitt intresse för kulturarv väcktes, säger han. Kulturarv kan användas politiskt av människor för att stärka sin egen identitet

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

på bekostnad av andra sociala och etniska grupper. Feras Hammamis upplevelser av kulturarv och politik i Palestina har blivit hans eget kulturarv, både på ett personligt och professionellt plan. Därför är en central del i hans forskning hur kulturarv är insnärjt i sociala konflikter mellan grupper och hur politiskt motstånd uttrycks i städerna. – I Nablus gamla stad finns ett politiskt laddat torg, Qaryon-torget. Där samlas palestinier för att skapa motstånd och för att hjälpa varandra när israelska militärer invaderat staden. I SAMBAND MED fredprocessen 1991 mellan Israel och PLO målade en fransk konstnär en jättelik muralmålning på en av husväggarna vid torget. Konstnären hade gjort research om staden och pratat med palestinska kvinnor som beskrivit hur farligt det var att gå ut och hänga tvätt på tork. – Det var en vacker muralmålning med en kvinna som hängde kläder på ett tvättstreck mot en klarblå himmel där en fredsduva flög. En del av de boende tyckte om målningen och en del kände att den inte representerade deras torg. Men målningen blev kvar och ingen protesterade. Men detta förändrades år 2002 när israelisk militär började bomba Nablus igen och de flesta byggnaderna runt torget förstördes. Kvar fanns husväggen med muralmålningen som palestinierna då täckte över med martyrbilder av dem som dödats av israelerna. Dessutom målade de till en blodig hand. – Som för att säga ”vi tog själva över torget!” Det här var alltså inte ett tomt torg; här fanns en kontext, en lång historia. Och den omdanade målningen visade på en konflikt mellan konstnären och människorna som bodde och levde där, säger Feras Hammami. TEXT&FOTO CARINA ELIASSON FOTO POWERPHOTO

”Det borde finnas ett mål 18: Ingen befolkningsökning” Mer konflikter, miljöförstöring och svält. Det är risken om jordens befolkning fortsätter öka som FN förutspår i årets prognos. Det menar Frank Götmark, professor i ekologi. – FN:s mål för hållbar utveckling går inte att uppfylla om vi inte lägger till ett mål: ”Ingen befolkningsökning”, säger han.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

dag är vi ungefär 7,5 miljarder människor på jorden. Enligt FN:s befolkningsprognos kommer vi vara cirka 9,7 miljarder år 2050 och 11,2 miljarder år 2100. Frågan är om jordens resurser räcker för så många människor? Enligt professor Frank Götmark är svaret nej. Befolkningsökningen måste stoppas om vi ska kunna rädda natur och ekosystem och förhindra mänskligt lidande vid konflikter och svält, menar han. – Tillväxt och hög konsumtion uppmärksammas som hot mot miljön. Folkökningen leder till samma problem men ändå är det väldigt tyst kring den frågan, säger han. Som exempel nämner han FN:s globala hållbarhetsmål där frågan om folkökning förbigåtts. – Jag är inte kritisk till de globala målen i sig, det vore fantastiskt om de uppfylls. Problemet är att de inte går att uppfylla så länge vi inte har ett mål till. Ett mål nummer 18 som borde heta ”Ingen befolkningsökning”.

folkökning. Projektet sammanställer forskning, studerar länder med framgångsrika familjeplaneringsprogram, och undersöker om åldrande befolkning i rika länder är en nackdel eller fördel. Dessutom studeras scenarier för invandring till rika länder i västvärlden, folkökning där och dess effekter på miljö och klimat. – De här prognoserna är inte huggna i sten utan är en faktor som kan påverkas. Vi ska titta på hur de kan påverkas utifrån etiska argument. FRANK GÖTMARK HAR tidigare forskat i

FRANK GÖTMARK FICK NYLIGEN ett stort

frågor som bland annat rör skoglig naturvård och naturvårdsskötsel. Intresset för global folkökning väcktes för två år sedan då han läste boken Living within limits: ecology, economics and population taboos av humanekologen Garrett Hardin. – Den blev en ögonöppnare. Jag insåg att frågan om överbefolkning var starkt försummad. Alla forskare är nyfikna och när du stöter på något som känns både kontroversiellt och viktigt ger det förstås extra stimulans.

forskningsbidrag från Global Challenges Foundation, en stiftelse som verkar för att minimera de största globala hoten mot mänskligheten. Tillsammans med Philip Cafaro, professor i miljöetik i USA, ska han fördjupa sig i frågor om global och nationell

Vad är orsaken till att FN inte tar upp minskad folkökning som ett globalt mål? – Ja, det är en bra fråga, det är komplext. På FN:s världskonferenser 1974, 1984 och 1994 var frågan högst aktuell men konferen-

Frank Götmark Ålder: 62 Bor: Pixbo Familj: Fru, två barn Yrke: Professor i ekologi. Forskningsfält: Ekologi och naturvård inklusive humanekologi. Aktuell: Har fått ett tvåårigt forskningsbidrag från Global Challenges Foundation för att studera frågor kopplat till global befolkningstillväxt.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

serna upphörde och sedan svängde det. Det ifrågasattes om familjeplanering var effektivt och tidsandan har präglats av utvecklingsoptimister som är mer intresserade av ny teknik än våra ekosystem. Det krävs nog ett naturintresse för att se människans framfart i ekosystemen på jorden, är du mer urban ser du inte effekterna på samma sätt. Varför är ämnet kontroversiellt? – Det är tabu att anklaga någon för att konsumera mycket och inte tänka på miljön. Det handlar om sociala normer. På samma sätt ses det som en rättighet att få många barn. Jag vill vända på det och ställa frågan vad har vi för skyldigheter? Vi kanske borde instifta FN:s universella skyldigheter. Konflikter, krig, svält och miljöförstöring – hur hänger det ihop med folkökning? – Folkökning leder till allt hårdare konkurrens om färskvatten, mat och resurser vilket i sin tur bäddar för svåra konflikter och inbördeskrig, ofta kopplat till religion eller etnicitet. Se på Rwanda. Där föregicks inbördeskriget av en allt hårdare konkurrens om bördig mark. Frank Götmark nämner också Syrien som ett möjligt exempel där folkökning kopplat till klimat kan vara en faktor som bidrog till kriget. I Syrien ökade befolkningen från nio miljoner 1980 till nästan 22 miljoner 2011. Mellan 2006 och 2011 rådde svår torka och vattenbrist, skördarna minskade, matpriserna sköt i höjden och flera miljoner människor drabbades av mat- och resursbrist. Upproret mot diktator Bashar al-Assad har diskuterats i ljuset av detta. Minskande befolkning har länge lyfts som ett hot mot ett lands ekonomi, hur ser du på det? – Det verkar inte stämma. Japan har inte fått de negativa konsekvenser på ekonomin

som man befarade. Tvärtom, detta ger fördelar: lägre arbetslöshet och fler unga kan få jobb. Då andelen äldre i befolkningen framgent minskar kan vi med tiden få stabilisering av befolkningen och de resurser som finns fördelas bättre. Hur kan vi konkret komma tillrätta med folkökning? – Utbildning om effekterna och familjeplanering. Om det inte räcker är nästa steg ekonomiska medel som ”omvänt” barnbidrag med minskande stöd ju fler barn du får – på rättvist sätt efter inkomst. Frank Götmark beskriver familjeplaneringen i Iran som positivt exempel. Det sjösattes 1988, precis efter kriget. Landet hade problem med stor folkökning, matproduktionen räckte inte till och miljöförstöringen var stor. För att komma tillrätta med detta beslutade myndigheterna att minska folkökningen. De satsade på en informationskampanj med 15 000 mobila kliniker där par fick fri rådgivning och preventivmedel. Man satsade också på högskoleutbildning, tillgänglig för allt fler kvinnor. På cirka 15 år gick barnafödandet ner från 6 barn per kvinna till 1,9 barn per kvinna. Men vad händer om inte tillräckliga åtgärder vidtas och den globala befolkningen ökar till år 2100 som FN förutspår? – Ja, det är djupt tragiskt det som händer då. Den globala befolkningen kommer alltmer att regleras av tillgången på mat. Givet klimatförändringar med ökad torka blir det svårt att få fram tillräckligt med livsmedel och färskvatten. TEXT KARIN FREJRUD

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Arsenik dolda hotet Över 100 miljoner människor kan vara förgiftade av arsenik, en giftig metall som kan orsaka såväl cancer som Alzheimers. Forskaren Markus Tamas har spenderat 20 år på att förstå på vilka sätt arsenik är giftigt, och på vilka sätt celler kan försvara sig mot det.

loden Ganges sträcker sig över 2 500 kilometer från östra Himalaya till Bengaliska viken och anses vara en av de mest förorenade floderna i världen. När den svämmar över sprider sig kolera och andra epidemier i de extremt tätbefolkade områdena i nordöstra Indien och Bangladesh.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Det här har västerländska biståndsorganisationer velat råda bot på. – De startade ett stort projekt för att borra brunnar i området, berättar Markus Tamas, professor i mikrobiologi. Men de borrade inte tillräckligt djupt, och berggrunden i området är mycket rik på den giftiga metal�len arsenik.

» Man sprutade med medlet under några år, och idag kan man hitta arsenik i riset som växer där »

i maten Den lukt- och smaklösa metallen spred sig i brunnarnas vatten, och ett tiotal år efter att brunnarna hade borrats började man se effekterna av arseniken. Människor i området uppvisade hudförändringar, något som är ett tecken på kronisk arsenikförgiftning. – Katastrofen var ett faktum. Det rör sig om över 100 miljoner människor som har förgiftats i världens största massförgiftning. I 20 ÅR HAR MARKUS TAMAS forskat kring

hur olika giftiga metaller tar sig in i celler, varför de är giftiga för cellerna och vad cel-

lerna kan göra för att försvara sig mot dem. Människor har länge vetat att metaller har olika effekter på oss och på vår hälsa, men vi har inte vetat varför det är så. Att silver har en antibakteriell effekt har till exempel varit känt länge. – Förr köpte rika personer silverfat och hade vatten i dem för att rena det. Så även om vi har känt till hälsoeffekter av metaller så har vi inte förstått dem på detaljnivå. Framförallt har arsenik och kadmium varit i fokus i hans forskning. Båda metallerna förekommer i miljön, är giftiga och har ingen biologisk funktion. Arsenik kan orsaka cancer, påverka hud och skelett och även njurfunktionen. En person som blir exponerad för metallen tidigt kan få hjärnskador, och den kan vara orsaken till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. FÖR ATT PROCESSER i kroppen ska fungera krävs proteiner, och för att proteinerna ska fungera rätt krävs det att de har en tredimensionell struktur. Giftiga metaller påverkar proteinernas förmåga att anta sin struktur, vilket i sin tur påverkar cellers funktion och livslängd. Klumpar av protein bildas, och de ansamlingarna kan vara bidragande orsaker till bland annat demenssjukdomar. – Men samtidigt som arsenik orsakar cancer så kan metallen även användas för att behandla vissa cancerformer, säger Markus Tamas. En viss sorts cancer i blodceller kännetecknas av att cellerna delar sig okontrollerat. Arsenik kan då binda till ett protein som styr celldelningen, proteinet bryts ner och därmed hindras celldelningen.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

giftiga metaller. Växterna kan sedan kasseras, En annan anledning till att så många och jorden användas för att till exempel odla människor redan i dag är förgiftade av arseris. Samlingsbenämningen på det sättet att nik eller löper risk att bli det är ris. Grödan rensa förorenad jord är fytoremediering, och som är en bas i över tre miljarder människors intresset för den är stort inom bioteknikomkost är tyvärr mycket bra på att ta upp arserådet. nik, vilket gör att den förenas med hälsofara – Det pågår även projekt med det motnär den odlas i områden som är rika på satta, att man manipulerar protein i växter så arsenik. Det kan även röra sig om områden att de håller dörren stängd för gifter. Det gör där arsenik inte finns naturligt i berggrunden. ingenting att arseniken finns I delar av USA där det tidii marken så länge den inte gare odlades bomull finns kan ta sig in i växten. på vissa ställen risodlingar idag. När det fortfarande var bomullsfält på platserna I SIN KOMMANDE FORSKanvändes produkter med arNING har Markus Tamas senik för att få bort löv från två huvudspår. Det ena plantorna innan bomullen är att undersöka ovanliga skulle skördas. metaller som används i nya – Man sprutade med det högteknologiska produkter, här medlet under många år, men där det inte finns någon Tre jästceller som exponerats mot arsenik. och i dag kan man hitta arse- De gröna punkterna visar sammanslagkunskap om hälsoeffekningar av proteiner. nik i riset som växer där. terna. Han nämner metal�Två proteiner är särskilt lerna indium och gallium viktiga när det gäller cellers olika sätt att som används till exempel i bildskärmar och skydda sig mot arsenik och andra giftiga mesolceller. När produkterna kasseras hamnar taller. Det ena släpper arsenik igenom cellens de på ofta på soptippar i tredje världen där yttre skikt, membranet. Det andra proteinet metallerna kan läcka ut och personer som vill kontrollerar hur mycket arsenik som släpps utvinna metallerna exponeras för dem. Det in i cellen. Markus Tamas jämför det med finns också en rädsla att det här kan vara en att det öppnar och stänger dörren till cellens tickande hälsobomb. inre. Han vill också forska mer kring hur celler via olika mekanismer utvecklar sin motståndskraft. FÖR ATT MOTVERKA ATT arsenik i marken tas – Vi fokuserar på ett protein som fungerar upp av ris går det att manipulera proteisom en sorts molekylär sensor. Det känner nerna i växter som växer i området så att de av när arsenik kommer in i cellerna och ”öppnar dörren” aktiverar delar av försvarsmekanismerna. för arseniken. Vad är det de här sensorerna känner av? På det sättet Är det metallen i sig, eller är det något som suger de åt sig metallen frigör? Och vad händer med de här arseniken som proteinerna som gör att de triggar igång celfinns i marlens försvar? Det här är frågor som vi arbetar ken och renar vidare med. odlingsjord från TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MARKUS TAMAS & MOSTPHOTOS

Markus Tamas 20

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

Doktorander från åtta olika länder deltog i kursen, bland andra Redempta Athanas Kajungiro från Tanzania.

Doktorander från hela världen utforskade

hållbart vattenbruk Föreläsningar, ostonplockning och gemensam matlagning var några av programpunkterna för de doktorander som deltog i SWEMARC:s tvärvetenskapliga kurs om hållbart vattenbruk i slutet av oktober. Deltagarna kom från flera olika discipliner och åtta olika länder.

handlar det om att arbeta så tätt tillsammans att man får varandra att tänka i nya banor. – Just vattenbruksfrågan är tvärvetenskaplig i sig själv. Alla delar måste till för att det ska gå att komma framåt.

bruksfrågan bidrog lärare från olika discipliner inom Göteborgs universitet till innehållet i kursen. De internationella experterna Barry Costa Pierce och Glenn Page medverkade vid både planering och genomförande av kursen. Redempta Athanas Kajungiro som forskar om vattenbruk vid universitetet i Dar es Salaam sökte till kursen för att hon var intresserad av det tvärvetenskapliga perspektivet. – Jag här lärt mig mycket om både vattenbruk och odling av Tilapia som jag kommer att ha stor nytta av i min forskning i Tanzania. Ett problem är att mycket av fiskodlingen i Tanzania inte bedrivs hållbart. Vi behöver hitta nya sätt och även tänka på hur produktionen påverkar samhället, säger Redempta Athanas Kajungiro.

en första delen av kursen hölls på forskningsstationerna på Tjärnö och Kristineberg och innehöll både teoretiska och praktiska moment. Under en veckas tid fick doktoranderna en djupdykning i förutsättningarna för hållbart vattenbruk. Bland annat gjordes besök på en algodling i Kosterfjorden, en musselodling i Mollösund och en landbaserad recirkulerande odling av regnbågslax. Den gemensamma nämnaren för verksamheterna var att de visar på olika möjligheter till hållbart vattenbruk. – I den här kursen vill vi också inkludera samhället runt omkring, för att få med samhället in i forskningen, säger Snuttan Sundell som är föreståndare för SWEMARC.

ETT VIKTIGT SYFTE var också att visa på fördelarna med att arbeta transdisciplinärt över de vetenskapliga gränserna för att nå gemensamma mål. Enligt Snuttan Sundell

FÖR ATT FÅ ETT brett perspektiv på vatten-

TEXT&FOTO ALBIN DAHLIN

SWEMARC är ett forskningscentrum vid Göteborgs universitet med målsättning att genom tvärvetenskaplig och samhällsengagerande forskning öka odlingen av mat från havet på ett miljösmart sätt. SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Att lära si

naturve Hur lär sig blivande lärare att lära ut naturvetenskap, med ett science center som redskap? Det är en av frågeställningarna som doktoranden Alexina Thorén Williams ställer sig i sitt avhandlingsarbete. – Förhoppningsvis kan min forskning bidra till att utveckla lärarutbildningen inom naturvetenskap.

i träffar Alexina Thorén Williams på hennes gamla arbetsplats och til�lika nya studieplats, science centret Universeum i Göteborg. Sedan 2015 är hon doktorand vid forskarskolan CUL på Göteborgs universitet, och studerar hur blivande lärare planerar och genomför undervisning med inbjudna skolklasser på Universeum. – Jag vill ta reda på hur de tar sig an och resonerar kring ett naturvetenskapligt inne-

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

håll i grupp, och vad det får för konsekvenser för deras undervisning. Det är otroligt lärorikt för dem att göra moment i en ny miljö, där de själva inte valt innehållet och där de inte känner eleverna. Alexina Thorén Williams hade arbetat som grundskollärare i många år när hon 2011 sökte och fick tjänsten som pedagog på Universeum. I början innebar arbetet framför allt att ta emot skolklasser och lärare inom

ig lära ut

etenskap ramen för Universeums egna fortbildningsaktiviteter, men det övergick snart till att även inkludera lärarstudenter från Göteborgs universitet. – Det var spännande att se hur lärarstudenterna tog sig an innehållet i miljöerna, men det väckte också många frågor. Hur kommer det sig att de gör på just det här viset, och hur gör de när innehållet är svårt? NYFIKENHETEN OCH DET faktum att nästan

all forskning som finns på science centers handlar om elever och allmänhetens lärande, gjorde att Alexina såg en möjlighet att undersöka lärarstudenternas lärprocess ytterligare. Nu är hon halvvägs genom sin doktorand-

period, och på väg att skicka in sin första vetenskapliga artikel. – Man brukar väl säga att skriva den första artikeln är som att vara gravid med en elefantbebis – det känns som om det tar en evighet innan den är klar, säger hon med ett leende. ALEXINA THORÉN WILLIAMS har fokuserat på grupper av lärarstudenter som lär sig naturvetenskap och att undervisa i naturvetenskap tillsammans, och undersöker bland annat på vilket sätt det kollektiva lärandet uppstår. Något som också påverkas av vilken typ av lärarstudenter gruppen består av. Till Universeum kommer flera olika grupper av lärarstu-

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

denter med olika bakgrund och förkunskaper. Två grupper läser grundlärarprogrammet mot årskurserna förskoleklass till årskurs 3 eller årskurs 4 till 9, och har en relativt liten del naturvetenskap i sin utbildning. En tredje grupp läser KPU, det vill säga en pedagogisk påbyggnadsutbildning för de som redan har en ämnesexamen, och ska bli högstadieeller gymnasielärare. Det faktum att en del studenter knappt närmat sig naturvetenskap tidigare medan andra är disputerade inom ett naturvetenskapligt ämne påverkar i hög grad hur de tar sig an uppgiften. Men det innebär inte att det är en enklare uppgift för gruppen med en naturvetenskaplig bakgrund, menar Alexina Thorén Williams. – Momentet involverar många saker som gör att det blir en utmaning för studenterna, som kräver såväl ämneskunskap som pedagogiska kunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper. Det är otroligt lärorikt att genomföra undervisning i en ny miljö, där de inte själva valt innehållet, inte känner eleverna sedan tidigare och dessutom har andra besökare att ta hänsyn till. UTÖVER SINA FORSKARSTUDIER är hon också kursledare för kursen Hållbar utveckling med människan i centrum. En kurs som cirka 300 ämneslärarstudenter läser varje

år, där de bland annat får lära sig om FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030 samt didaktiska perspektiv och verktyg för undervisning i skolan. – Engagemanget har ökat sedan kursen infördes 2014, vilket säkert kan kopplas till de utmaningar som vi står inför, med bland annat klimathot, överkonsumtion och ökad segregering och sociala klyftor i samhället. Hur hanterar du det som blivande lärare? Du måste vara medveten om att du har ett ansvar, och kunna koppla det till dina egna undervisningsämnen. UTMANINGARNA FÖR morgondagens lärare

är stora, inte minst inom naturvetenskap. Hur väcker man ett intresse, och upprätthåller det? Antalet studenter i Sverige som läser naturvetenskap på universitetsnivå har stadigt minskat de senaste decennierna, samtidigt som det finns ett stort behov av utbildade naturvetare i samhället. Nyckeln är inspirerande lärare, tror Alexina. – Det är viktigt att som lärarutbildare se hur vi kan stötta blivande lärare och vilken support vi kan ge dem, för att de ska kunna undervisa och inspirera. För ingen kommer någonsin att glömma en riktigt bra lärare! TEXT&FOTO CAMILLA PERSSON

”Vilket som är mitt favoritgrundämne? Å, det finns ju så många... Men det får nog bli det livsnödvändiga syret,” säger Alexina Thorén Williams. 24

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

TEMA

TELLUS – JORDEN VI ÄRVDE

Göteborgs universitet i topp inom hållbar utveckling Universitetskanslerämbetet fick under 2016 i uppdrag av regeringen att utvärdera hur universitet och högskolor arbetar med att främja en hållbar utveckling inom utbildningen. Rapporten, som kom i oktober i år, visar att Göteborgs universitet var ett av lärosätena som fick högsta betyg. – Det känns roligt och är ett kvitto på det arbete som Göteborgs universitet bedrivit under snart tjugo år, säger Ullika Lundgren, miljösamordnare vid Naturvetenskapliga fakulteten.

ärosätena har krav på sig att i sin verksamhet främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. På Göteborgs universitet har arbetet med miljö och hållbar utveckling pågått sedan slutet av 1990-talet, inte bara genom att sortera avfall och sänka energianvändningen utan också inom forskning och utbildning. År 2006 miljöcertifierades

hela universitetet som första universitet i Sverige. I Universitetskanslerämbetets rapport skriver man att ”många av de aktiviteter och initiativ som sker vid Göteborgs universitet skulle med fördel kunna lyftas fram som goda exempel i ett nationellt perspektiv”. – Ett sådant exempel är vår hållbarhetsmärkning av kurser och program, som också uppmärksammats internationellt, säger Ullika Lundgren.

Utvärdering av arbetet med att främja hållbar utveckling Syftet med utvärderingen är att bidra med kunskap och nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar med temat hållbar utveckling och att presentera de resultat som uppnåtts. Målet är att utvärderingen också ska få betydelse för lärosätenas utvecklingsarbete.

Av de 47 granskade lärosätena fick 12 stycken det högre samlade omdömet ”har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning”  Läs hela rapporten på uka.se

Marina skönheter Forskaren Fredrik Pleijel använder fotografier i sin forskning, till exempel när han beskriver nya arter. Under hösten har man kunnat se hans fantastiska bilder av havsborstmaskar på Fotografiskas höstsalong i Stockholm. I september 2016 fick han också andrapris i fototävlingen the 2016 Royal Society Publishing photography competition, en fototävling för djur- och naturbilder. Hur kom det sig att du började fotografera små ryggradslösa djur i marin miljö? – Det började som en del av mitt forskarjobb. Färger och mönster innehåller värdefull information som försvinner så snart man konserverar djuren, och foto är ett sätt att dokumentera den informationen. Så i början fotade jag ”bara” havsborstmaskar, sedan växte fotandet så nu blir det allehanda marina ryggradslösa djur. Hur hänger fotograferingen och forskningen ihop? – Ja, som jag sade så är färger, mönster och former ofta endast synliga när djuren är levande. Och i mitt jobb ingår till exempel att beskriva nya arter. Sådana beskrivningar är oftast baserade på döda djur eller på sekvensdata (DNA), och om jag kan bifoga den information som finns hos levande djur så blir beskrivningarna mer kompletta. Sedan är det ju en estetisk upplevelse när djuren är så vackra och man kan fånga detta! TEXT CARINA ELIASSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Med dröm om en

BÄTTRE V Hennes arbete påverkar nästan allas vår vardag. Som miljöstrateg på Västtrafik jobbar Hanna Björk för att få oss att resa mer tillsammans – och se fördelarna med det. – Min drivkraft är att göra världen lite bättre, säger hon.

ågelkvitter och ljudet av fotsteg och småprat. I centrala Göteborg – år 2037 – är det ganska tyst. De bullrande bussarna har ersatts av självkörande fordon som drivs av el och de få bilar som kör genom staden är också eldrivna. Luftkvaliteten är betydligt bättre än idag och bullernivån har sjunkit dramatiskt. Från Kungälv och andra kranskommuner har elbussarna fått en egen upphöjd plattform i mitten av motorvägen och slussar snabbt pendlare till och från stadskärnan. Dessa bussar kan dessutom anpassa storlek efter antal resenärer genom att koppla på extra vagnar i rusningstrafik. Det har också blivit lättare för invånare att bosätta sig längre från city då förarlösa bilar eller elcykel ersätter buss på den sista sträckan utanför tätorterna.

ÄR FRAMTIDSVISIONEN AV Göteborg för bra

för att vara sann? Nej, inte om man ska tro Hanna Björk. – Hot mot visionen? Nej, det kan inte finnas några. Det finns inga andra alternativ än

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

att vi reser mer tillsammans och att trafiken elektrifieras. Vi vill ju ha städer där det går att flanera och sätta sig ner för en fika, inte en stad som dränks av buller, vägar och parkeringsplatser, konstaterar hon. Just elektrifieringen av kollektivtrafiken är en av de största utmaningarna som Västtrafik står inför de kommande åren. Den påverkar trafikplaneringen i många led och innebär ett helt nytt sätt att se på trafiken. Var ska fordonen laddas? Hur ska linjerna dras för att laddningen ska räcka? Var ska depåerna finnas? Var ska fordonen parkeras? Och inte minst frågan om vem som ska bygga och äga vad? Det är några av frågorna Hanna Björk har på sitt skrivbord och arbetar för att lösa just nu. Här är också FN:s hållbarhetsmål en viktig ledstjärna. De globala målen lyfts in i Västtrafiks allt arbete och särskilt mål nummer 11, Hållbara städer och samhällen, är centralt. I detta mål ingår kollektivtrafiken och målet att minska dess klimat- och hälsopåverkan.

NYHETER

VÄRLD – Då handlar det inte bara om vad Västtrafik gör konkret utan också om att få människor att ställa bilen och åka tillsammans. Vi jobbar aktivt med det och våra kampanjer att låta människor åka gratis några veckor för att prova brukar ge jättebra resultat. SOM MILJÖSTRATEG PÅ Västtrafik målar alltså Hanna Björk en hel del med stora penseldrag men hon har även många projekt på kortare sikt. Det kan handla om allt ifrån att nya upphandlingar av fordon sker med ett hållbarhetsfokus till att kaffet som köps in till Västtrafiks arbetsplat-

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

ser är miljömärkt. Dessutom har hon ett nära samarbete med sina kollegor på Skånetrafiken och SL, Stockholms lokaltrafik, samt dess motsvarigheter i de andra nordiska huvudstäderna. – Vi är ju inte konkurrenter utan delar erfarenheter och lär av varandra, säger Hanna Björk. Det här jobbet är verkligen otroligt varierande och spännande. Vad är din drivkraft? – Att varje dag gå till arbetet och jobba för att göra världen lite bättre. Det är häftigt att få jobba med något som påverkar så många i deras vardag, säger Hanna Björk. Folk har också mycket synpunkter på Västtrafik, både positiv och negativ kritik, vilket visar hur betydelsefulla vi är i människors liv. IDAG ÄR DET SVÅRT att föreställa sig ett

svenskt företag, oavsett bransch, som inte har miljö och hållbarhet på agendan. Så har det inte alltid varit. När Hanna Björk fick upp ögonen för ämnet var miljöfrågor något som lite raljerande lämnades åt fältbiologer och trädkramare. – Jag hörde inte till någon av dem. Men jag gjorde ett arbete om växthuseffekten redan på högstadiet och blev väldigt intresserad av vad vi människor gör mot naturen och vilka konsekvenser det får.

Hanna Björk Ålder: 42 Yrke: Miljöstrateg på Västtrafik Utbildning: Masterexamen i miljövetenskap från Göteborgs universitet. Bor: Ytterby Familj: Sambo och tre söner. Gör på sin fritid: Vistas i naturen. ”Jag älskar allt från att vandra i fjällen till att gå skogspromenader och plocka svamp.” Reser: Alltid kollektivt. ”Jag åker tåg till jobbet och tåg till Stockholm och Malmö. Jag gillar att åka tåg.”

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Efter det var hennes väg given. Efter samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet och ett tekniskt basår på Chalmers tog Hanna Björk en masterexamen i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Via jobbet på en logistikfirma, en tjänst på Trafikkontoret i Göteborgs Stad samt arbete som konsult, kom hon till Västtrafik 2008, först som miljösamordnare, sedan 2012 i rollen som miljöstrateg. – För mig är det viktigt att göra saker som känns rätt. Jag är driven och målinriktad och gillar samarbeten, att kunna dela med sig och få inspiration av andra. I framtiden skulle det vara roligt om jag också kunde ha någon form av mentorsfunktion. HANNA BJÖRK LEVER som hon lär. Hon åker kollektivt, källsorterar, försöker att inte slänga mat och undviker att flyga så långt det är möjligt. Samtidigt som hon värnar om naturen passar hon också på att njuta av den. – Jag är uppvuxen på landet och bor också idag ganska lantligt. Det är verkligen mitt vattenhål att bara gå ut i skogen och gå. I somras var vi hela familjen och fjällvandrade och tältade i Abisko, det var helt fantastiskt. TEXT KARIN FREJRUD FOTO MALIN ARNESSON

På tal om Nobel Årets största vetenskapliga händelse är utan tvekan utdelningen av Nobelprisen. Tre forskare från Naturvetenskapliga fakulteten möttes på Ågrenska villan för att diskutera prisens betydelse och varför de kvinnliga nobelpristagarna är så få.

 Forskarnas samtal fångades

också på film. Se filmen på sciencefacultymagazine.se SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

et är tidig förmiddag. Forskarna Göran Hilmersson, Johanna Höög och Maria Sundin slår sig ner i bekväma fåtöljer runt ett soffbord i biblioteket i Ågrenska villan i Göteborg. Ute är det kyligt, en svag sol tränger igenom fönsterrutorna. Inne i biblioteket är det ombonat med böcker och uppslagsverk som trängs i hyllorna utmed väggarna. Från hallen intill hörs ett svagt mummel av röster. Stearinljuset på bordet lyser upp i rummet, en fin illustration för kunskapens roll i samhället, när vi nu ska diskutera Nobelpriset ur olika infallsvinklar. Hur betydelsefullt är ett Nobelpris för vetenskapssamhället? – I forskarvärlden är Nobelpriset det största man kan få. Det innebär jättemycket för den enskilde forskaren och även för lärosätet. Det betyder dessutom mycket för dem som är verksamma inom samma forskningsområde och även för samhället i stort, säger Göran Hilmersson, professor och prefekt vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, vars forskningsfokus är organisk kemi och metodutveckling. I samband med Nobelpriset brukar Göran Hilmersson få många frågor från vänner som inte är naturvetare. – Det är kul att priset kommer varje år. Det är verkligen ett kemipris, ett fysikpris och ett medicinpris, om vi ser på de Nobelpris som är mest relevanta för oss, säger han. Maria Sundin nickar instämmande. – Ja, även om det delas ut mycket pengar så handlar det mest om äran att få ett Nobelpris. Det är något som räknas av alla universitet och av alla forskare, lite som ”the holy grail”. Dessutom är det ett svenskt pris och det når ut till skolorna. Barn och ungdomar får veta att nu händer det något som verkar jätteviktigt, säger Maria Sundin, docent i teoretisk fysik vid institutionen för fysik. I Nobelpristider pratar nästan alla om prisen, tycker hon.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

– Och så har vi ju den stora högtiden med Nobelfesten då prisen märks och syns. Kemipriset var inom ditt forskningsfält i år Johanna, berätta! – Ja, det var fantastiskt! Jag hade gått och väntat. För två år sedan utsågs kryoelektronmikroskopi som årets metod av Nature, en av de största vetenskapliga tidskrifterna. Då förstod jag att nu är det kanske i görningen. De här herrarna som fått priset i år tycker jag verkligen förtjänar det, säger Johanna Höög, biträdande lektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. Hon är utbildad cellbiolog och forskare på celler med hjälp av kryoelektronmikroskopi. En av årets Nobelpristagare i kemi, Jacques Dubochet, arbetade på samma institut i Heidelberg som Johanna Höög. – Jacques Dubochet är en jättetrevlig man och hans idé är genial, att man kan studera proteiner och celler frysta i vatten. Från början är han fysiker och han insåg att man kunde frysa vatten utan att forma iskristaller. Med den insikten förstod han också att vi kanske kunde förbereda våra prover för elektronmikroskopi på det viset. Sedan tog det 40 år ungefär tills det hela började funka. Tänk att ha den visionen och inte släppa den, säger hon. I år fick ingen kvinna något Nobelpris, hur ser ni på det? – Jag tror absolut inte att det är en tillfällighet. Det finns en effekt i vetenskapssamhället som kallas för Matildaeffekten, att män väljer män. Det innebär att kvinnors arbete undervärderas konstant. Det kan vi för övrigt se i alla områden i samhället. Och även i forskningsvärlden värderas inte kvinnors upptäckter lika högt som deras manliga motsvarigheter, säger Johanna Höög. Svårigheten med att jämföra olika forskningsområden kan vara en del i det hela, tror Göran Hilmersson.

– Det är ju inte så att en kvinna gjort en forskningsupptäckt inom precis samma område som en man, för då skulle det vara väldigt tydligt. Men man tävlar på något vis på olika banor och då är det någon som både bedömer svårigheten på banan och på vad man åstadkommit. Det blir inte lika absolut. Då är det nog, som du säger Johanna, lättare att knyta upp det här valet på något annat. Ta en sådan sak som samarbete; en manlig forskare med många samarbetspartners får högsta betyg medan en kvinna som samarbetar med många kan av vissa betraktas som osjälvständig. Maria Sundin vill se en snar förändring. – Inför årets fysikpris pratade jag mycket med mina kollegor och då var det många kvinnliga tunga namn som kom upp som tänkbara kandidater. Jag känner mig lite försiktigt hoppfull. Å andra sidan tänker jag som Göran och Johanna, och blir då lite missmodig av att jag kanske var ännu mer hoppfull för tio år sedan. Men vi får väl hoppas på ett trendbrott snart. Vilka upptäcker som inte har fått ett Nobelpris borde ha fått det? – Inom mitt eget fält, astrofysiken, tycker jag att upptäckten av mörk materia, som ju baserats på forskaren Vera Rubins upptäckter på 1950-talet, absolut hade varit värd ett Nobelpris. Och då hade vi fått en kvinnlig Nobelpristagare till dessutom, säger Maria Sundin med en liten ironisk glimt i ögat. Amerikanska astronomen Vera Rubin studerade galaxer. Hon såg att stjärnornas

rörelser inte gick att förklara med hjälp av det ljus som syntes utan insåg att det måste finnas mer materia där. – Det kallades då för mörk materia, och det har kommit att spela en stor roll för hela vår världsbild, hur vi ser på universum. Vera Rubin dog förra året. Det var väldigt tråkigt att hon inte hann få något pris, säger Maria Sundin. Det kan vara svårt att dra slutsatser om Nobelprisen när man inte vet vilka upptäckter Nobelkommittén har haft att välja ibland, inflikar Göran Hilmersson. – Nobelkommittén gör ett fantastiskt arbete i att gräva i detaljer och jämföra nomineringar. Det vore lite naivt att säga att de gör fel. Men det man kan säga något om är ju sitt eget område. Där sticker jag ut hakan och säger att jag inte kan riktigt se kandidater till ett Nobelpris i mitt eget område just nu som inte redan har fått det. Har Nobelpriset någon betydelse för allmänheten? – Det beror nog lite på vad man förankrar Nobelprisen i, man måste förankra upptäckterna i något som är viktigt för människor, säger Maria Sundin. Göran Hilmersson instämmer. – Priserna är ofta svårbegripliga, men jag tror det har betydelse att Nobelprisen syns och förklaras i massmedia, säger han. Johanna Höög lutar sig engagerat framåt i fåtöljen och säger med stort eftertryck: – Genom Nobelprisen firar man kunskapen. Det är ju fantastiskt, att man en gång om året funderar på vad viktigt som gjorts och hur det kommer att påverka vårt samhälle i framtiden. TEXT CARINA ELIASSON FOTO MALIN ARNESSON, JOHAN WINGBORG & ROBERT KARLSSON

Maria Sundin, Johanna Höög och Göran Hilmersson SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Att främja en hållbar ställer nya

änskligheten befinner sig kanske vid den mest spännande och utmanande tidpunkten i historien. När våra förfäder ersatte sin nomadiska livsstil med fasta adresser slängde de antagligen till att börja med sitt avfall där det uppstod och använde fritt vilt som föda och träd som energi. Senare insåg de troligtvis att de måste kontrollera hur de använde sina resurser när de blev sjuka av vattnet som nedsmutsats av deras eget avfall och när de lokala livsmedels- och energikällorna snabbt tog slut. I takt med att den globala befolkningen ökade blev det uppenbart att det var nödvändigt att hantera resurserna på regional nivå, eftersom kvaliteten på luften och vattnet i en region påverkas av handlingar i intilliggande regioner. Klimatförändringarna och övriga globala förändringar har nu övertygat oss om att vi måste hantera våra resurser även på global nivå.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Jordens resurser är inte oändliga Det här skedet i mänsklighetens historia inleddes då Apollo-astronauterna på 1960-talet tog en bild av jorden från rymden. Bilden fascinerar oss än i dag och den visar tydligt två egenskaper hos jorden som vi sällan stannar upp och reflekterar över. Det första är att våra förfäder hade fel när de kallade vår planet för jorden. Det hade varit mer korrekt att döpa den till vattnet eller havet, eftersom haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Den andra iögonfallande egenskapen är att jorden inte har någon koppling till andra himlakroppar. Bilden bevisade för oss att när vi har tagit slut på de naturtillgångar vi är beroende av, så kommer de inte att fyllas på igen. Bilden visade oss även att det är praktiskt taget omöjligt att bli av med avfallet. Plast i havet? Var skulle det annars vara? Vi har sedan 1950-talet vetat att det inte är nedbrytbart och vi har accepterat att det är

KRÖNIKA

övergången till samhällsutveckling krav på universiteten en engångsprodukt. Klimatförändringar? Vårt samhälle har ända sedan den industriella revolutionen förlitat sig på förbränning av så gott som inert fast kol, något som har resulterat i en överdriven produktion av kol som innehåller växthusgaser, inklusive koldioxid. Jämfört med plast syns det här avfallet inte, men det finns här ändå.

De globala målen för en hållbar utveckling Även om vi sedan Apollo-fotot togs har haft visuellt bevis för att jordens resurser inte är oändliga, dröjde det ända fram till 2015 med FN:s antagande av Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling innan vi kom överens om ett globalt avtal som erkände att resurserna är begränsade. En möjlig förklaring till varför det dröjde så länge från det att vi fick bevis på resursbegränsningen tills dess att det erkändes på den

politiska arenan kan vara att erkännandet av resursbegränsningen omgående väcker frågan om hur resurserna ska fördelas. De globala målen kan alltså därmed betraktas som en vision för hur vi vill fördela jordens resurser bland oss snart 9–10 miljarder människor – som alla har rätt till utveckling. Detta gör de globala målen relevanta för alla människor, alla länder och alla företag på jorden. Många antar att målen främst riktar sig till utvecklingsländerna, men när det handlar om (överdriven) resursanvändning är det de utvecklade länderna som är de största syndarna.

Business as usual kan inte leda till en hållbar utveckling De globala målen måste betraktas och hanteras gemensamt. Efter globala målens införande ser vi en tendens hos företag, kommuner och till och med länder att ”profilera” sina hållbarhetsinsatser genom att välja ut de

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

mål (plocka ut godbitarna) där de har störst möjlighet att göra en positiv insats. Men i själva verket har alla människans aktiviteter såväl positiva som negativa följder för den hållbara utvecklingen. Om vi enbart fokuserar på de positiva följderna (win-win eller synergier) kommer det inte automatiskt att leda till en hållbar utveckling. Detta win-winsynsätt påminner för övrigt om den nuvarande favoriten inom politik och näringsliv, nämligen grön – eller blå – tillväxt. Det är klart att samhällsutvecklingen måste utnyttja synergierna mellan olika mål. Men för att bidra till en hållbar utveckling måste synergierna mellan målen maximeras samtidigt som kompromisserna, det vill säga målens negativa inverkan på andra mål, minimeras. Om kompromisserna ignoreras i företagens och samhällets utvecklingsmodeller är en hållbar utveckling inte möjlig. Att staka ut en hållbar utvecklingskurva för samhället och samhällets aktörer kräver en systemisk förståelse för den ömsesidiga påverkan som individuella åtgärder har inom alla samhällsoch miljösektorer.

Universiteten och en hållbar utveckling Universiteten har traditionellt sett inte varit särskilt duktiga på att ge sina studenter en systemisk förståelse. I norra Europa är så gott som alla universitet organiserade efter kunskapsområden. Vår undervisning är vanligtvis forskningsbaserad, vilket innebär att den utförs av forskare som per definition är experter inom mycket specialiserade

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

områden. Utbildningsutbudet utformas inom varje kunskapsområde och framsteg inom ett ämnesområde innebär vanligen ett ökat fokus på detaljer och specialisering inom det här området. Denna undervisningstradition är inte lämplig om man vill få fram de hållbarhetsexperter som efterfrågas i allt större utsträckning inom såväl näringslivet som den offentliga förvaltningen. De globala målen för en hållbar utveckling hanterar samhällsutmaningar som sträcker sig över olika kunskapsområden. En hållbar utveckling är inte en studieinriktning i sig utan ett koncept som måste integreras i ALLA utbildningar. Om vi ska kunna uppfylla de globala målen kräver det att företagen – som aldrig tidigare – respekterar och förstår de globala utmaningar som hanteras liksom de mätvärden som kan tillämpas för att mäta framstegen mot målen. Förutom att ompröva undervisningen på våra egna universitet måste vi även överväga hur vi bättre kan koppla läroplanerna på universitet som traditionellt fokuserar på näringslivet, tekniska vetenskaper och mer allmän grundforskning till de globala målen. Kort sagt måste vi helt och hållet ompröva våra universitetstraditioner för att kunna främja övergången till en hållbar samhällsutveckling. Katherine Richardson professor i biologisk oceanografi och chef för Sustainability Science Centre vid Köpenhamns universitet.

FORSKAREN

Framgångsrik men ödmjuk Han är en ung toppforskare som rekryterats till Sverige och Göteborgs universitet genom programmet Wallenberg Academy Fellows, och som tilldelats flera forskningsutmärkelser inom sitt område. Men särskilt kaxig är han inte. – Jag är lyckligt lottad, säger strukturbiologen Björn Burmann.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

FORSKAREN

an forskar kring proteiners uppbyggnad och funktion, ända ner till atomnivå. Genom att förstå hur processerna fungerar ner på detaljnivå, går det också att dra slutsatser kring vad som hänt när det inte fungerar. Som till exempel vid sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och olika former av cancer. – Det är oerhört viktigt att förstå hur detta fungerar, för att kunna hitta de bakomliggande orsakerna till varför det ibland går fel. Något som längre fram kanske kan leda till att man hittar sätt att förebygga de här sjukdomarna, säger Björn Burmann.

rad utrustning. Det var också så han kom i kontakt med Göteborgs universitet för första gången. Antalet anläggningar för NMR-spektroskopi i Europa är nämligen begränsat, och kötiden är ofta lång. Därför kontaktade han Svenskt NMR-centrum i Göteborg, en nationell forskningsinfrastruktur som är en del av Göteborgs universitet. Hit kom han sedan och gjorde sina försök, och det var forskarna här som uppmuntrade honom att söka till forskningsprogrammet. Sedan 1 mars är han verksam vid Göteborgs universitet. – Det känns bra att vara här i Göteborg, och vi trivs hela familjen, säger han.

KNUT OCH ALICE Wallenbergs stiftelse har de senaste åren gett framgångsrika unga forskare resurser för att kunna koncentrera sig på sin forskning via programmet Wallenberg Academy Fellows. En del av forskarna har varit verksamma i Sverige, medan andra aktivt rekryterats hit från utlandet. Björn Burmann tillhör den senare gruppen. Han var verksam vid universitetet i Basel, Schweiz, när han i december 2016 fick det prestigefyllda forskningsbidraget, och som en av två internationella forskare flyttade sin verksamhet till Göteborgs universitet. – Man kan inte nog betona betydelsen av dessa tillskott som nu får goda möjlighe-

EN DEL AV HANS forskning rör cellens repa-

rationsmekanismer och så kallad transkriptionskopplad reparation. För att kroppen ska bilda tillräckligt med D-vitamin behöver vi människor vistas i solen. Men samtidigt orsakar solens strålar skadliga kemiska förändringar i vårt DNA. Som ett skydd mot detta har celler utvecklat ett maskineri som kan laga DNA. De tre forskare som gjorde de första upptäckterna inom DNA-reparation fick Nobelpriset i kemi 2015, och Björn Burmann vill nu gå djupare och undersöka hur proteinerna fungerar och hur de kommunicerar med varandra. Tidigare har man visat att ett protein som kallas MfD haft en

» Det är inte så att jag velat bli forskare sedan jag var fem år, det var snarare en process » ter att vidareutveckla redan framgångsrik forskning i bra forskningsmiljöer hos oss, sa Staffan Edén, vicerektor för forskning vid Göteborgs universitet, i samband med utnämningen.

betydande roll i DNA-reparationen, men Björn Burmann ska nu undersöka två andra proteiners funktion. – De senaste åren har man gjort upptäckter som tyder på att det finns andra system som spelar större roll än de man tidigare känt till.

FÖR ATT KUNNA studera proteinstrukturer

använder Björn Burmann sig av NMRteknik, en analysmetod som kräver avance-

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

DET FINNS FLERA OLIKA metoder att studera proteinstrukturer, där NMR-spektroskopi är

en. Fördelen med metoden, anser Björn Burmann, är att man kan titta på många olika saker i samma prov. Även om strukturen hos ett protein inte ändras när proteinet har en mutation, går det med NMR-teknik att se att signalen har ändrats så att proteinet inte fungerar korrekt längre. – En av styrkorna med att använda sig av NMR-teknik är att vi kan ställa oss frågan: hur påverkar mutationen proteinet även om det inte ändrar strukturen? BJÖRN BURMANN HAR alltid haft ett stort intresse för naturvetenskap och hur saker och ting fungerar, men det var inte förrän i sena tonåren som han tänkte att det kanske vore coolt att bli forskare. Att det sedan blev just biokemi och sedermera strukturbiologi, var mest en slump.

– Det är inte så att jag har velat bli forskare sedan jag var fem, utan det var snarare en process, säger han med ett leende. Idag har han börjat bygga upp sin egen forskargrupp, och har än så länge två doktorander på plats. Han har många internationella kontakter med forskare inom angränsande områden som kompletterar hans egen forskning, och han hoppas kunna samarbeta mer med forskarna här i Göteborg framöver. Drömmen är att hans forskningsresultat ska ge nya insikter. – Min förhoppning är inte att man ska kunna bota världens alla sjukdomar med hjälp av min forskning, även om det ju vore fantastiskt, men att det ska ge nya ledtrådar till hur degenerativa sjukdomar och olika former av cancer uppstår. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

Björn Burmann Ålder: 38 Familj: Fru och två barn Gör när jag inte jobbar: ”Umgås med familjen” Kommer ursprungligen från: Tyskland. Disputerade vid University of Bayreuth. Forskar kring: Proteiners uppbyggnad och funktion. Är en del av Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine. Utnämnd till Wallenberg Academy Fellow. Priser: Har fått flera forskningspriser, bland annat 2017 års Anatole Abragam Prize från International Society of Magnetic Resonance (ISMAR), vilket är ett av de mest framstående priserna för unga forskningsledare inom NMR-spektroskopi.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

NYHETER

Matematik ger ny kunskap om föremåls inre

Boktips: Ny bok om livet i villaträdgården Många som bor i villa ägnar sig åt trädgård. I boken Ett eget utomhus utforskas vardagens trädgårdsliv. Boken handlar om en miljö som är välbekant för många, men förvånansvärt outforskad ur vetenskapligt perspektiv, nämligen villaträdgården. – Vi undersöker livet i villaträdgården med fokus på vad människor gör, drömmer om och skapar där. I trädgården samspelar människor med växter och andra organismer. Hur det

samspelet utvecklas beror också på rådande ideal och samhällsförhållanden, säger Katarina Saltzman, universitetslektor i kulturvård, och en av författarna bakom boken.

Fiskhonor gillar hanar som sjunger Ökat buller i havet verkar minska parningsbenägenheten för fiskar. En ny avhandling visar att ljudföroreningarna försvårar fortplantning för sand- och lerstubb, som är en viktig föda för unga torskar. Buller i havet syns inte och vi kan inte heller höra det ovan ytan. Ljud i havet går nästan fem gånger snabbare än i luft och det transporteras enormt mycket längre. – Vi kan spela in båtar som befinner sig långt utom synhåll och ljudet är i princip oförändrat. Man skulle kunna jämföra det med att bo i Göteborg och samtidigt höra alla bilar köra i Stockholm. Det skulle bli ett väldigt brus och det skulle troligen inte tillåtas, eftersom det överstiger buller som anses vara skadligt. Detta gäller dock inte i havet där vi inte har tydliga regler för bullergränser, säger Eva-Lotta Blom vid institutionen för biologi och miljövetenskap, som undersöker hur sand- och lerstubbars parning påverkas av ljud i vattnet.  Se även https://youtu.be/0JhmlZofdsI

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

En ny avhandling från institutionen för matematiska vetenskaper visar hur det med hjälp av matematiska metoder och datorberäkningar går att få maximal information ur en enda elektromagnetisk puls, något som kan få betydelse inom till exempel medicinsk behandling. – I många fall, exempelvis inom medicin, där patienter inte får utsättas för mycket strålning, är det önskvärt att hålla mängden genomskickade vågor så liten som möjligt, säger John Bondestam Malmberg.

NYHETER

Ny art kan spegla följder av gruvdrift i djuphavet

Mindre utrotningsrisk för gamla djurarter De arter som är äldre löper mindre risk att utrotas än de arter som funnits kortare tid. Det framgår av en studie som nyligen publicerats av en internationell forskargrupp med forskare från bland annat Göteborgs universitet. Studien visar att utrotningsrisken för rovdjur som varg, björn och tiger är högst strax efter att arten har bildats. Resultaten baseras på undersökningar av tusentals fossiler där forskarna fann att risken för utrotning minskade med artens ålder. De arter som undersökts är alla rovdjur. För en art som överlevt en miljon år var till exempel sannolikheten att dö ut femtio procent mindre än för en art som just bildats. Den genomsnittliga livslängden för arter som lever som rovdjur är runt två miljoner år. Men under de senaste 40 miljoner åren har de

flesta arter dött ut mycket tidigare, även om det finns arter som överlevt i mer än 10 miljoner år. – Att veta hur artens ålder påverkar utrotningsrisken kan ge oss viktiga insikter i den tidiga evolutionära historien och hjälpa oss att förutse artens framtid. Men det är inte klart i vilken utsträckning de historiska mönstren för utrotning kan överföras till dagens utrotningsrisk, eftersom de arter som finns idag starkt påverkas av mänskliga aktiviteter, säger Daniele Silvestro, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskaper.

Gruvdriften i havet utgör en fara för djuren djupt nere på havsbottnarna.Svampdjuret Plenaster craigi har visat sig vara det vanligaste djuret på havsbottnarna. Det lever i en livsmiljö där noduler dominerar. Noduler är bollar av metall som byggts upp under miljontals år och som återfinns i de flesta av världshaven på djup över 4000 meter. Eftersom nodulerna är fyndigheter som ska plockas upp vid djuphavsgruvdrift kommer Plenaster craigi troligen att försvinna helt från de delar av havsbotten som exploateras, visar en ny studie där forskare från Göteborgs universitet medverkar.

Torsk var handelsvara redan under vikingatiden DNA-analys av arkeologiska fiskben avslöjar att torsk var en handelsvara redan på vikingatiden. – Tidigare är det dokumenterat att torkad fisk ifrån Island och norra Norge var en viktig handelsvara under medeltiden. Men det här är första beviset för att det förekom redan under vikingatiden, för drygt tusen år sedan, säger Carl André, professor i marin ekologi och en av forskarna bakom studien.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Ny hedersdoktor forskar om

GLACIÄRER Han har varit ledare för ett flertal forskningsprogram som fokuserat på de miljöförändringar som skett under de senaste decennierna. Nu är han nyutnämnd hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten.

rofessor Tandong Yao forskar om glaciärer och miljön på den tibetanska platån. – Jag är från början geograf, mitt ämne är glaciologi, det vill säga jag studerar is och undersöker fluktuationer i mängden is hos glaciärer, säger hedersdoktor Tandong Yao. Han är professor och föreståndare för Institute of Tibetan Plateau Research vid Chinese Academy of Sciences och är en av de mest framstående forskarna inom sitt fält. I oktober i år blev Tandong Yao promoverad till hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. – Jag visste inte så mycket om vad titeln hedersdoktor innebar men nu har jag förstått att det är en prestigefull gåva och jag är väldigt glad och hedrad, säger Tandong Yao. FORSKNINGSFOKUS FÖR Tandong Yao är den så kallade tredje polen, TPE (Third Pole Environment), en ”hot spot” för de klimatförändringar som pågår idag. Den tredje polen ligger på den tibetanska platån, som ibland kallas för världens tak.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

Området är det högsta och mest omfattande höglandet i världen och ligger i genomsnitt 4 500 meter över havet. Flera viktiga floder som Yangtze, Gula floden och Mekong har sina källor på platån och vad som händer här påverkar vattenresursen för nästan en tredjedel av världens befolkning. – Klimatförändringarna påverkar glaciärerna på platån. Vi forskare har registrerat kraftig avsmältning sedan slutet av nittiotalet. Laviner och översvämningar följer i spåren av att glaciärerna smälter. Infrastrukturen i området har påverkats, broar har rasat och människor drabbats. Flera dödsfall har inträffat, säger hedersdoktor Tandong Yao. TANDONG YAO HAR, efter studier och exa-

mina i Kina, både bott och arbetat i Europa och USA. I Paris träffade han år 2011 Deliang Chen, professor vid institutionen för geovetenskaper, och den som leder regionalklimatgruppen vid Göteborgs universitet. Gruppen studerar bland annat klimatförändringar i Tibet. – Kontakten med Tandong Yao har inneburit ett viktigt bidrag till utvecklingen av undervisningen och forskningen vid institutionen för geovetenskaper, säger Deliang Chen, som under promotionshögtiden varit värd för Tandong Yao. – Vi har ett stort forskningsprojekt på gång om den tredje polen och där är professor Deliang Chen en nyckelspelare, säger Tandong Yao. TEXT&FOTO CARINA ELIASSON

UTMÄRKELSER

2017 JUNI-DECEMBER MICHAEL AXELSSON,

HEDERSDOKTOREN SOM SLAGIT FÖLJE MED HJORTEN Textilkonstnären och tillika nya hedersdoktorn Annika Ekdahl arbetar med gobelängvävnader i stora format. Nyligen publicerade hon boken Gobelängresan med undertiteln Boken om att följa hjortar. Under de senaste fem åren har Annika Ekdahl varit innehavare av Barbro Wingstrands gästprofessur med inriktning mot slöjd och kulturhantverk vid institutionen för kulturvård. Inom ramen för gästprofessuren har hon bedrivit utvecklingsarbete kring gobelängväven som konst, kulturarv och hantverk. – Utmärkelsen var en väldig överraskning och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig, jag är väldigt hedrad förstås. Det kändes sorgligt efter alla år här på Göteborgs universitet att tiden skulle vara slut – men det visade sig att det är den ju inte.  Läs hela intervjun på sciencefacultymagazine.se

professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, har utsetts till mottagare av Naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2017. LARS BENGTSSON,

universitetslektor vid institutionen för fysik, har antagits till excellent lärare. Titeln excellent lärare ges till särskilt pedagogiskt skickliga lärare. AFSHIN HOUSHANG, institu-

tionen för fysik, har tilldelats Naturvetenskapliga fakultetens avhandlingspris 2017.

Uppmärksammas för förtjänstfulla insatser

REBECKA JÖRNSTEN,

Följande personer har fått utmärkelse för förtjänstfulla insatser inom utbildningen: BO BERNDTSSON, inst. för matematiska vetenskaper ÖRJAN HANSSON, inst. för kemi och molekylärbiologi BO HELLSING, inst. för fysik GUNILLA JOHANSSON, Sven Lovén centrum för marin infrastruktur LILIOTH OLSSON, inst. för biologi och miljövetenskap ALEXANDER WALTHER, inst. för geovetenskaper KATARINA ÖSTLING, Göteborgs universitetsbibliotek

professor vid institutionen för matematiska vetenskaper, har tilldelats Naturvetenskapliga fakultetens forskningspris 2017 (läs mer på sidan 4).

SCIENCE FACULTY MAGAZINE DECEMBER 2017

AVSÄNDARE:

Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Science Faculty Magazine Box 460 405 30 Göteborg

RESEARCH HIGHLIGHTS

Minskat istäcke ger mer växtplankton När havsisens utbredning minskar så ökar produktionen av växtplankton i Arktis. Forskaren Thomas Zack har, tillsammans med en internationell forskargrupp med forskare från Kanada, USA, Tyskland och Sverige, upptäckt ett nytt sätt att rekonstruera produktiviteten av växtplankton i Labradorhavet. Studien är publicerad i Nature. Genom alger som växer i grunda vatten i Arktis, och som lever i flera hundra år, kan forskarna nu få informa-

tion om växtplanktons tillväxt. Algerna växer mer när istäcket minskar, detsamma gäller för växtplankton. Sättet att få information på liknar dendrokronologin, där forskarna får information genom trädens årsringar. Istäckets utbredning i Arktis är känd från historiska uppgifter från de senaste 200 åren. Och forskarna ser att variationerna i växtplanktonens tillväxt är starkt kopplade till havsisens utbredning. Utbredningen av havsisen, och därtill hörande

produktivitet av växtalger i Labradorhavet, spåras på det sättet tillbaka till 1640, som är åldern på de äldsta undersökta algerna. – Det här är ett extremt rikt klimatarkiv, och vi har bara börjat se några av alla lager av information, säger Thomas Zack, forskare och universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper.  Länk till artikeln: https://www.nature.com/articles/ ncomms15543

Växter mer tåliga i symbios med svamp Genom att bilda symbios med svampar blir växter inte bara mer tåliga mot sjukdomar utan de kan dessutom bidra till ett mer hållbart jordbruk, visar en ny forskningsstudie som publicerats i Plant Physiology. Bakom studien står bland andra Lisa Adolfsson och Cornelia Spetea Wiklund från institutionen för biologi och miljövetenskap. De flesta grödor kan bilda symbios med svampar

för att få näringsämnen i utbyte. Svampen får i sin tur kolhydrater som producerats genom växtens fotosyntes. Symbiosen kallas för arbuskulär mykorrhiza och är viktig för ett hållbart jordbruk eftersom den hjälper växterna att bättre ta tillvara fosfat som gödslas på åkern. För att förstå hur symbiosen bättre kan utnyttjas inom jordbruket har forskarna försökt undersöka vad som ligger bakom växternas

ökade tolerans. En faktor som påverkar är att svampen ökar växtens nivå av flera hormon både i rötter och skott.  Länk till artikeln: http://www.plantphysiol.org/ content/175/1/392.long