Science Faculty Magazine

Möt en svensk vetenskapshjälte

Ny utbildning i Mariestad populär

SCIENCE FACULTY

MAGAZINE

Nr 1 2013 Naturvetenskapliga fakulteten

STADSKLIMATET VIKTIGT FÖR VÄLBEFINNANDE

Klimatforskaren Sofia Thorsson deltar i planeringen av nytt bostadsområde

DEKANUS INLEDER SCIENCE FACULTY MAGAZINE Science Faculty Magazine är ett magasin för alla som är intresserade av Göteborgs universitet och i synnerhet den verksamhet som sker vid naturvetenskapliga fakulteten.

REDAKTÖR Camilla Persson 031-786 9869 camilla.persson@science.gu.se

REDAKTION Carina Eliasson Robert Karlsson Tanja Thompson

ANSVARIG UTGIVARE Ann-Christin Thor

Forskning, utbildning och samverkan i symbios Välkomna till en inblick i verksamheten vid naturvetenskapliga fakulteten. Science Faculty Magazine riktar sig till en bred målgrupp alltifrån personal och alumner vid fakulteten till näringsidkare, myndigheter och politiker med intresse för naturvetenskap och matematik. Göteborgs universitet har nyligen antagit ett ambitiöst visionsdokument, ”Vision 2020”, där forskning, utbildning, samverkan och arbetsmiljö är ledande teman. Naturvetenskapliga fakulteten har i sin verksamhetsplan pekat ut några saker som är särskilt viktiga att arbeta med. Vi vill gärna delge Er några av dessa.

4 000 exemplar

hög kvalitet med tydlig profilering och attrahera extern finansiering i internationell konkurrens. I detta nummer finns framgångsrika exempel på såväl grundläggande som tillämpad forskning, och båda är viktiga. Den grundläggande forskningen löper under lång tid och resultaten har betydelse för frågeställningar inom den tillämpade forskningen. Denna har en kortare tidsskala och en tydligare koppling till nyttogörande. Fakultetens satsning på forskningsrådgivare som informerar om utlysningar och hjälper till med ansökningar om externa medel har slagit väl ut och kommer även fortsättningsvis att vara prioriterad. Funktionen kommer att breddas till att även omfatta extern finansiering av utbildningsrelaterade projekt såsom pedagogiska utvecklingsprojekt samt internationella master- och doktorandkurser.

TRYCK

UTBILDNINGEN SKALL VARA forskningsanknuten

GRAFISK FORM & LAYOUT Camilla Persson

OMSLAG Sofia Thorsson Foto: Malin Arnesson

ADRESS Fakultetskansliet för naturvetenskap Göteborgs universitet Box 460 405 30 Göteborg

UPPLAGA

Elanders tryckeri

PRENUMERERA Gå in på www.science.gu.se/magazine för att anmäla att du vill prenumerera på magasinet. Du kan välja om du vill ha det tryckt eller i digital form.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

FORSKNINGEN SKALL VARA av

och vi satsar på ”Kompletta miljöer” där forskning, utbildning och samverkan lever i symbios. Vi vill även fortsättningsvis erbjuda utbildning med hög kvalitet som innehåller såväl teoretiska moment som praktisk färdighetsträning. Fakulteten har unika möjligheter att erbjuda praktiska moment i utbildningen med sin hantverksrelaterade forskning och utbildning inom kulturvård och flera fältstationer.

10 har idag är att locka unga till naturvetenskap och matematik. För att det skall lyckas behövs engagerade lärare med goda ämneskunskaper. Tillsammans med lärarutbildningsnämnden och Göteborg stad satsar vi därför på en intensiv lärarutbildning för studenter med grund-, master- eller forskarutbildning i naturvetenskap eller matematik. Vi hoppas på detta sätt locka studenter att som en naturlig del av utbildningen välja ämneslärarspåret. Fakulteten riktar också en mängd verksamheter direkt mot skolan och ungdomar, bland annat i samverkan med Universeum.

Forskningsprojekt i Gullmarn skapar nya nätverk

EN AV DE STÖRSTA UTMANINGARNA vi

lyfter fakulteten fram och synliggör bildningsperspektivet. Med minskat utbildningsuppdrag blir det nödvändigt att tänka i nya banor och fakulteten kommer under det närmaste året att inventera möjligheten för fort- och uppdragsutbildning till olika intressenter. Detta är ett utmärkt sätt att föra ut naturvetenskapen i samhället och bidra till ökad förståelse för de komplexa system som naturen beskriver. I ENLIGHET MED VISION 2020

i Vision 2020 och skall bli en naturlig del av meriteringen för en karriär inom akademin. Samverkan och innovation ger också studenter och doktorander en god anställningsbarhet i samhället. Fakulteten kommer till exempel att arbeta aktivt för att öka antalet samverkansdoktorander. Denna konstruktion är ett ypperligt sätt att samverka med omgivande samhälle och ger ett ömsesidigt utbyte och knyter forskning och samhälle närmare till varandra.

Verktyg fångar matematiska kompetenser hos barn

SAMVERKAN HAR EN CENTRAL roll

Inga utmaningar är för stora för Angela Wulff

Med detta önskar vi er en god läsning.

Elisabet Ahlberg, dekan

Ola Wetterberg, prodekan

Ny utbildning kombinerar trädgård och landskapsvård

PORTRÄTT

MED PASSION FÖR BI Biokemisten Richard Neutze skrev förra året en av världens bästa vetenskapliga artiklar enligt tidskriften Science och han blev av Dagens Nyheter utnämnd till Årets svenska vetenskapshjälte. Född på en fårfarm i Nya Zeeland för 43 år sedan var det en rad tillfälligheter som gjorde att han hamnade i Sverige.

edan som treåring ville Richard Neutze bli forskare. – Som barn hade jag mycket lätt för matematik. För mig var matematik som att lösa ett geometriskt pussel och så är det fortfarande. Jag tänker visuellt, även när jag arbetar, trots att biokemi inte är speciellt visuellt. Richard Neutzes familj kommer från Tyskland, hans farfarsfar flyttade till Nya Zeeland och blev farmare. Även hans föräldrar var fårfarmare men uppmuntrade de fyra barnen att studera. Han började plugga fysik och disputerade 1995 vid universitetet i Canterbury, Nya Zeeland. Här inträffade den första av de tillfälligheter som format hans liv. – Om man tittar på människors liv så ser man att deras beslut bygger på en lång rad

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

tillfälligheter och sammanträffanden. En del människor griper tillfällena, och en del gör det inte. Han menar att stora beslut i livet kommer mestadels från saker man inte har fullständig kontroll över. – Till exempel träffade jag av en tillfällighet vetenskapsmannen Janos Hajdu och drack kaffe med honom när han besökte universitetet Canterbury för att träffa en vän. Det förändrade fullständigt min riktning i livet. RICHARD NEUTZE beslöt

att göra en kort postdok-vistelse hos Janos Hajdu vid Oxford University, och han bytte ämne från fysik till biofysik. Därefter var han en tid postdok på universitetet i Tübingen innan han återigen anslöt sig till forskargruppen ledd av Janos Hajdus, som under tiden blivit professor vid Uppsala universitet. Och i Sverige mötte han sin fru Helena, hon har disputerat vid Karolinska institutet och arbetar på Astra Zeneca. – Om jag inte hade varit tillgänglig den eftermiddagen som Janos kom förbi University of Canterbury hade mitt liv varit väldigt annorlunda. År 2000 flyttade han sin forskning till Chalmers och 2006 blev han professor i biokemi vid Göteborgs universitet.

OKEMI Under sin tid vid Göteborgs universitet har Richard Neutze och hans forskargrupp publicerat ett stort antal artiklar och han har fått en lång rad utmärkelser och priser. – Men tror jag att de kommande fem eller tio åren kommer att blir den mest produktiva perioden i min karriär. ETT PAR STORA frågor

vill han bidra till att lösa. Hans forskargupp har börjat studera fotosyntesen och möjligheten att på konstgjord väg i framtiden skapa en liknande process som med hjälp av ljus kan alstra energi och bidra till att lösa världens energiproblem. Den andra stora frågan är av en helt annan karaktär. Han tror att det mest viktiga, och helt nya, forskningsområdet det här seklet, kommer att bli att man på molekylär nivå försöker förstå hur hjärnceller fungerar och vilka mekanismer som skapar människans medvetande och självförståelse.

Att Nya Zeeländaren Richard Neutze hamnade i Sverige var resultatet av en rad tillfälligheter. Sedan 2006 är han professor vid Göteborgs universitet.

– Som forskare måste man tro att medvetandet har något med kemi att göra. Jag hoppas att den forskning som vi gör i min forskargrupp också kan bli relevant för de här mycket svåra utmaningarna. Det är mitt karriärmål, om jag kan bidra till det vet jag inte, säger Richard Neutze. TEXT CARINA ELIASSON FOTO JOHAN WINGBORG

RICHARD NEUTZE Yrke: Professor i biokemi Ålder: 43 år Familj: Gift med Helena, forskare vid Astra Zeneca, barnen Hannes och Linn Bor: Villa i Hagen, Göteborg Fritidsintressen: Vandra, löpning, segling Kuriosa: Gillar att läsa science fiction

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

FORSKNING

Han söker bot för vår tids folksjukdom År 2030 kommer cancer att ta livet av 12 miljoner människor per år. Leif Eriksson är en av forskarna som försöker hitta nya läkemedel mot folksjukdomen.

rsakerna är flera till att så många människor insjuknar i cancer. Ökande miljögifter är en – men också att vi lever längre och att vår livsstil har förändrats jämfört med förr. – Vi har till exempel fler tillsatser i maten, använder mer kemikalier i vardagen och solar mer, säger Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. HAN VAR tidigt

fascinerad av naturvetenskap, har intresse för detaljer och lätt för teori och matte. Det man tycker är roligt är man bra på, konstaterar han. – Jag håller på med en rad olika projekt inom temat cancerläkemedel. Det händer mycket inom cancerforskningen just nu, säger Leif Eriksson. Medan han visar bilder av designade molekyler på datorskärmen förklarar han långsamt och pedagogiskt. Det märks att han är van vid att sprida kunskap på olika nivåer. I morgon ska han till en fjärdeklass och berätta om kemi. 6

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Runda bollar av färgrika molekylstrukturer dyker upp på skärmen. Det är bilder av fettbollar, liposomer. Man kan tillföra läkemedel i fettbollarna, som injiceras i blodet eller läggs på huden. Fettbollen smälter när den når cellväggen. – Vi försöker förstå vilken storlek bollen ska ha, och hur mycket läkemedel man kan fylla i den och vi har kommit en bit på vägen. Att fort och effektivt kunna diagnosticera cancer är viktigt. Ett sätt att i framtiden snabbt kunna göra en diagnos är genom aptamerer, som är ett annat av Leif Erikssons forskningsområden. APTAMERER är

molekyler som binder till specifika ämnen. I cancerdiagnostik kan man utnyttja det faktum att hur en aptamer binder till ett visst ämne beror på vilken struktur ämnet har och cancerceller har annan struktur än friska celler. En särskild aptamer binder alltså till en viss typ av cancercell. Ungefär som en pusselbit passar ihop med en annan. – Vi håller på att bygga upp en databas, ett bibliotek där vi kan matcha aptamerer mot olika typer av cancerceller. Ett problem med cancer är att den kan utvecklas och spridas genom att vissa proteiner

”pratar med varandra”, berättar Leif Eriksson. En utmaning är därför att skapa aptamerer som hindrar ”samtalet” och som blockerar kommunikationen. ALLA FORMER AV cancer

ökar, hudcancer med så mycket som 60 procent per årtionde. Vi solar för mycket och behöver ta oss an det problemet på alla tänkbara sätt, anser Leif Eriksson. I USA får sjukvården in en miljon nya hudcancerfall per år och i Australien är hudcancer den största enskilda utgiftsposten inom sjukvården. – Bor man i Australien så får man hudcancer förr eller senare. Ozonskiktet är svagt, solen väldigt stark. FORSKARNA HAR studerat

hur UV-strålningen påverkar arvsmassan så att det bildas förändringar i byggstenarna i DNA. Cellerna har flera reparationsmekanismer, men det sker hundratals skador på DNA i varje cell varje minut och det finns en gräns för vad systemet klarar av. – Ibland missar systemet, det kan bli en mutation och då förändras arvsmassan och cellerna delar sig med samma fel. Ibland tar det tid innan slutresultaten blir cancer, har man bränt sig som barn kan det dröja upp till femtio år innan man får hudcancer. TEXT CARINA ELIASSON FOTO PRIVAT

PLÅSTER MOT CANCER Leif Eriksson har tillsammans med några kollegor färdigutvecklat ett unikt plåster, som laddas med läkemedel mot hudcancerformerna basaliom, aktinisk keratos och skivepitelcancer. Plåstret ska snart tas i kommersiellt bruk.

Sjöfarten försurar havet Längs de stora handelslederna med tung fartygstrafik försurar utsläppen från fartyg periodvis lika mycket som de globala koldioxidutsläppen gör. Det visar en ny internationell studie av forskare från bland annat Göteborgs universitet och Chalmers. Den ökande halten koldioxid i atmosfären orsakar en pågående försurning av havet när koldioxid omvandlas till kolsyra i vatten. Men även andra gaser försurar havet, till exempel svavel- och kväveoxider, som blir till de starka syrorna svavelsyra respektive salpetersyra i vattnet. – Dessa oxider finns i avgaserna från fartygsmotorer. Svaveloxider bildas från svavel i fartygets bränsle, medan kväveoxider bildas från kvävgas i luften, säger professor David Turner, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. Nedfallet från dessa oxider sker till betydande del inom några hundra sjömil från fartygslederna. Resultaten visar att den största försurningen från sjöfart sker på norra halvklotet, nära kusterna under sommaren. Den här säsongsvisa försurningen är, på vissa ”hot spots” utmed kusterna, av samma storlek som den årliga försurningen som orsakas av koldioxidökningen.

Missa inte att ta ut examen Slutförde du din utbildning före 1 juli 2007, men har fortfarande inte tagit ut din examen? I så fall är det dags nu! Den 30 juni 2015 upphör nämligen möjligheten att ta ut en examen enligt den äldre examensordningen. Har du registrerade studieresultat efter den 1 juli 2007, finns övergångsbestämmelser för vilken examen du kommer att kunna ta ut. För mer information: www.utbildning.gu.se/examen SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Verktyg fångar matematiska kompetenser hos barn Samtidigt som läroplaner i matematik fokuserar alltmer på matematiska förmågor saknas beskrivningar av hur dessa förmågor ska utvecklas hos elever. Matematikern Anna Ida Säfström har i sin avhandling utvecklat verktyg för att fånga matematiska kompetenser hos barn och ungdomar.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

idigare forskning visar vilka möjligheter elever har att utveckla sina kompetenser genom uppgifter och prov. Anna Ida Säfström har i sin tur studerat hur en grupp femåringar tar sig an matematiska problem och hur de förhåller sig till hela tal, till exempel när de arbetar med lego. Genom sina studier har hon kunnat utarbeta ett verktyg som beskriver hur eleverna använder och utvecklar olika kompetenser i praktiken. VERKTYGET INNEFATTAR fem

olika kompetenser: förmåga att hantera representationer, procedurer, samband, resonemang och kommunikation. – Om vi tar talet fyra, så kan det representeras av siffran 4 eller en legobit med fyra knoppar. För att se om det är fyra knoppar på biten kan man räkna och peka på knopparna. Detta är en procedur. Man kan se ett samband mellan fyra och två, att fyra är dubbelt så mycket som två. Allt det här kan man också resonera och kommunicera om, säger Anna Ida Säfström vid institutionen för matematiska vetenskaper. VARJE KOMPETENS har

också två aspekter. Dels den produktiva aspekten som berör användning, tillämpning och konstruktion och så den analytiska aspekten som innebär

KORT OM AVHANDLINGEN Anna Ida Säfström disputerade i matematik/naturvetenskap, inriktning utbildningsvetenskap den 26 april. Avhandlingen har titeln: Exercising mathematical competence: Practising Representation Theory and Representing Mathematical Practice. Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/32484

Anna Ida Säfström visar i sin avhandling att barn redan tidigt spontant använder samband och resonemang.

reflektion och utifrånperspektiv. De frågor Anna Ida Säfström ställt till femåringarna utvecklades speciellt för att ge möjligheter att uttrycka olika kompetenser. – Samspelet mellan de fem olika kompetenserna var tydligt i barnens aktiviteter. Hur de spontant använde samband och resonemang visar att de här kompetenserna inte är något man måste vänta med till senare åldrar. VERKTYGET KAN vidareutvecklas

så att det kan användas av lärare för att utvärdera sin undervisning. I en studie med femåringen Olle, bygger Olle en legokonstruktion samtidigt som han resonerar kring det han bygger. Genom att studera Olle och använda verktyget identifierar Anna Ida Säfström de kompetenser han använder. – Olle visar på kopplingen mellan längd och form genom en mätprocedur som han också kommunicerar. Olle bygger bit för bit upp ett symmetriskt skepp men har inget ord för detta. I en sådan situation kan en lärare föra in nya begrepp i lärandet. Kompetenserna utvecklas när de utövas och därför behöver eleverna delta i aktiviteter där möjligheter till det ges, säger Anna Ida Säfström. TEXT TANJA THOMPSON FOTO MALIN ARNESSON & HODA ASHJARI

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Marint forskningsprojekt i Gullmarsfjorden skapar

nya nätverk

Under fem månader samlas forskare från hela Europa utanför Lysekil för att delta i ett jättelikt projekt om havsförsurning och utföra experiment i Gullmarn. – Det är en enastående möjlighet att bygga nya nätverk, säger Michael Klages, föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.

et skvätter ända upp på däck när fartyget Nereus plöjer Gullmarns grågröna vågor och lämnar ett kraftigt svall efter sig. Redan efter tio minuters färd från Lovéncentrets kaj i Kristineberg syns märkliga ”höghus” svaja på vågorna en bit längre in i fjorden. – Där ser ni mesokosmerna, ”the giant test tubes”, säger professor Ulf Riebesell och pekar med handen ut mot den klunga plasthus som gungar på vågorna.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

De tyska vetenskapsjournalister som är med på båten följer Ulf Riebesell rörelse med blicken samtidigt som de drar dunjackorna tätare omkring sig; det blåser och är isande kallt trots att almanackan visar vår sedan länge. – Det har varit en kamp mot elementen här i Gullmarn, både med snö, is och gäckande salthalter i vattnet, säger Ulf Riebesell, som är projektledare för det stora försurningsprojektet. Jätteprovrören är hans egen konstruktion.

MESOKOSM BETYDER ”medelstort

kosmos” och varje jätteprovrör består av en nästan tio meter hög metallställning som håller en jättelik plastsäck på plats, vilken i sin tur innesluter 55 000 liter havsvatten, med andra ord ett helt ekosystem. I hälften av de tio säckarna har forskarna tillsatt koldioxid för att se hur marina växt- och djurplankton påverkas vid den surhetsgrad forskarna tror kommer att finns vid århundradets slut. Sedan det tyska forskningsfartyget Alkor lade till vid bryggan i Kristineberg i januari

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Vi vet inte hur giftbilden i havet kommer att ändras av försurningen

har trycket på Kristinebergs 62 bäddar varit hårt. Men det stora försurningsprojektet med alla internationella forskare har enbart varit positivt, enligt de svenska forskare som deltar. EKOTOXIKOLOGEN Maria

Granberg är en av dem och väl tillbaka från båtturen möter vi henne på kajen. – Det finns en stor öppenhet bland forskarna i projektet. Genom projektet får man kontakt med nya forskare som man kan vidareutveckla arbetet med, säger Maria Granberg, forskarassistent vid institutionen för biologi och miljövetenskap. Hon anser att det internationella projektet innebär en fantastisk möjlighet för svenska forskare. Ett tjugotal forskare från Göteborgs universitet har också deltagit på olika sätt.

PROJEKTET BIOACID Projektet BIOACID, Biological Impacts of Ocean ACIDification, koordineras av Ulf Riebesell, professor i biologisk oceanografi vid GEOMAR Helmholtz Centre for Ocean Research i Kiel, Tyskland. De cirka 60 deltagande forskarna i BIOACID Gullmarn kommer från Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Sverige och Finland. Projektet finansieras av tyska vetenskapsinstitutioner, EU och enskilda länder. Även Kungl. Vetenskapsakademin i Sverige bidrar.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Forskarassistenten Maria Granberg tycker att projektet BIOACID erbjuder en fantastisk möjlighet att knyta kontakter och skapa fler samarbeten med internationella forskare.

Maria Granbergs forskningsteam studerar hur bakterier påverkas av samverkan mellan havsförsurning och miljögifter. När omgivningen blir surare ändrar vissa gifter form och kan då lättare tas upp av levande organismer. – Det här är obeträdd forskningsmark. Vi vet inte hur giftbilden i havet kommer att ändras av försurningen, säger hon. FÖRSURNINGSPROJEKTET HAR på

många olika nivåer öppnat för nya samarbeten och nya forskningskontakter. Lovéncentrets föreståndare Michael Klages påpekar att marin forskning till sin natur är både komplex och dyr och kräver mycket av teamarbete och samverkan mellan olika länder. – För att göra nya framsteg krävs samarbete. Vi står inför stora utmaningar vad det gäller havsforskningen framöver. TEXT CARINA ELIASSON FOTO JOHAN WINGBORG

UTBILDNING

De lär sig allt om havet En tvärvetenskaplig utbildning med fokus på havet. Kandidatprogrammet i marin vetenskap kombinerar kemi, biologi, oceanografi och geologi för att ge studenterna en djupare förståelse för havet som system.

östen 2011 startade Göteborgs universitet det nya kandidatprogrammet i marin vetenskap. Programmet är unikt i Sverige, eftersom det ger en bred kunskap om havet. Amanda Nylund, Anna-Maria Fahl och Tina Carlsson är tre av studenterna som nu läser fjärde terminen på programmet. – Jag hade tänkt läsa marinbiologi, men valde istället det marina programmet. Det har jag inte ångrat, säger Tina Carlsson.

– Eftersom vår utbildning är så bred, behöver vi nog en master för att få den djupa kunskapen, säger Amanda Nylund. Förutom tvärvetenskapen, framhäver studenterna närheten till forskningen som något mycket positivt för utbildningen. Att alla lärare också forskar innebär att studenterna alltid har nära till aktuella forskningsresultat. – Vi har i stort sett ingen kurslitteratur, eftersom det som skrevs förra året inte längre gäller. Det finns så mycket kvar att ta reda på, och det är häftigt att den forskning som bedrivs på universitetet ligger i framkant, säger Amanda Nylund. TEXT&FOTO CAMILLA PERSSON

UTBILDNINGEN fokuserar

på processerna i havet och på hur de samspelar med varandra. Eftersom programmet är tvärvetenskapligt uppbyggt får studenterna bekanta sig med fler naturvetenskapliga ämnen än i de flesta andra utbildningsprogram. Något som de alla tre tycker är positivt. – Jag hade nog inte valt att läsa kemi annars, men nu när vi har läst det ser man hur användbart det är, säger Anna-Maria Fahl. DET FAKTUM att

nya ämnesområden introduceras successivt gör också att framtidsplanerna skiftar över tid. För även om marinbiologi kanske var det största intresset från början, har de fått upp ögonen för nya ämnen efter varje kurs. Därför känns framtiden inte alls självklar. Klart är dock att alla tre har siktet inställt på en masterutbildning.

Tina Carlsson, Anna-Maria Fahl och Amanda Nylund läser andra året på kandidatprogrammet i marin vetenskap.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Ekosystemtjänster nytt forskningsfält När forskningsområdet BECC bildades 2010 var visionen att skapa ett världsledande tvärvetenskapligt forskningsprogram om relationerna mellan klimat, ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Tre år senare tror projektledaren Håkan Pleijel att man är på god väg att lyckas.

regeringens forskningsproposition 2009 utlystes medel för ett antal strategiska forskningsområden. Inom området miljö gjorde Göteborgs universitet gemensam sak med Lunds universitet och sökte pengar för forskningsområdet BECC. Ett lyckat drag – fem års forskningsanslag beviljades. – Vi tog kontakt med Lunds universitet, och kom fram till att vi båda skulle stärkas av en gemensam ansökan, berättar Håkan Pleijel, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap och koordinator för de delar av BECC:s forskning som sker i Göteborg. Lund har till exempel stor erfarenhet inom modellering, medan vi i Göteborg är bra på empiriska studier av växter och emissioner och växthusgaser från mark. Vid Göteborgs universitet ingår förutom naturvetenskapliga fakulteten även miljöekonomi vid Handelshögskolan i BECC, en korsbefruktning som Håkan Pleijel ser positivt på. BEGREPPET EKOSYSTEMTJÄNST är

centralt inom BECC, ett begrepp som lanserades av FN år 2005. Ekosystemtjänster handlar om den nytta som människan kan ha av naturen. Håkan Pleijel nämner humlors pollinering av växter som annars sätter mindre frukt som exempel på en sådan tjänst som kan påverkas av miljö- och klimatförändringar. – Men begreppet ekosystemtjänst har även mött kritik just för att det är människocentrerat, att det bara fokuserar på den nytta som människan har av aktiviteter i naturen.

Ett mål med forskningen är att kunna stötta myndigheter och andra aktörer i samhället vid beslutsfattande om bland annat framtida skogsbruk och annan markanvändning i Sverige. 2014 LÖPER forskningsanslagen

för BECC:s första fas ut. Håkan Pleijel är glad över att forskarna har fått fem års medel för att etablera BECC, och han hoppas på en förlängning efter utvärdering. – Det är först sedan 2012 som vi har full finansiering inom BECC och nu börjar vi också se resultat. Många forskare inom BECC har varit produktiva och snart kommer vi att se en rad publikationer som är resultat av de nya spännande samarbeten som BECC lett till. Vi börjar också få alltmer uppmärksamhet för vårt arbete, och jag tycker att vi är på god väg mot vår vision. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO HÅKAN PLEIJEL

FAKTA OM BECC BECC står för Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate, och är ett strategiskt forskningsområde i samarbete mellan Lunds och Göteborgs universitet. Läs mer: www.science.gu.se/forskning/ atmosfar-klimat-ekosystem

Snabba förändringar i Arktis pressar miljö och människor Det internationella forskningsprojektet The Arctic Resilience Report, ARR, konstaterar att snabba förändringar sker på flera håll i Arktis. Utvecklingen ökar risken att överskrida olika tröskelvärden, som kan innebära oåterkalleliga förändringar av arktiska ekosystem och samhällen.

ombinationen av flera och relativt dramatiska förändringar pressar Arktis sociala och ekologiska system till sina yttersta gränser, konstaterar ARR:s första delrapport, som släpptes vid Arktiska rådets ministermöte i Kiruna den 15 maj. De närmare 40 ursprungsbefolkningarna som finns i Arktis lever ofta nära naturen och är därför mer sårbara än andra samhällen, men även samhällen med god infrastruktur påverkas av de pågående miljöförändringarna. Ulf Molau, professor i växtekologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap, har medverkat centralt i projektet som ansvarig för den biofysiska delen. – Vi har nu ett omfattande underlagsmaterial för de biofysiska processerna i Arktis.

En del naturgeografiska och ekologiska brytpunkter har redan passerats och andra är i vardande. Vad som tydligt framhålls i rapporten är att det inte bara är en ökande temperatur till följd av klimatförändringar som styr förloppen, utan till stor del indirekta förändringar som beror på en tinande permafrost, säger Ulf Molau. DET ARKTISKA LANDSKAPET har

stora områden av grunda sjöar. När permafrosten tinar under sjöarna rinner vattnet bort, och det går snabbt. Ett landskap som nyligen varit en mosaik av sjöar har förvandlats till ett landskap med torra, grusiga bassänger. Utvecklingen hos Arktis sommaris är enligt forskarna ett annat exempel på ekosystem som närmar sig kritiska tröskelvärden. Sedan mätningarna inleddes på 1970-talet har det aldrig funnits så lite sommaris som i augusti 2012. TEXT CARINA ELIASSON FOTO ULF MOLAU

För mer information: www.arctic-council.org/arr SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Där naturvetenskap möter humaniora Vad har jag som forskare för ansvar när mina forskningsresultat används för kommersiella syften, som går stick i stäv med hållbar utveckling? Det är en av frågorna som studenterna diskuterar på kursen ”Teoretiska och historiska perspektiv på vetenskap”.

edan fem år tillbaka har studenter på fakultetens masterprogram läst två obligatoriska kurser; dels en kurs i vetenskapsteori och dels en i statistik och försöksplanering. Men från och med hösten 2012 flyttades kurserna till fakultetens kandidatprogram. – Studenterna behöver få med sig den här kunskapen tidigare i utbildningen, innan de gör sitt självständiga arbete. Dessutom ansågs det viktigt att alla studenter får ta del av kurserna och inte bara de som fortsätter på masternivån, säger Marie Strandevall, utbildningsledare vid naturvetenskapliga fakulteten. CHRISTOPHER KULLENBERG, forskare

på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, är kursledare för kursen i vetenskapsteori. Hans entusiasm inför kursen går inte att ta miste på. – I mötet mellan naturvetenskap och humaniora uppstår många spännande diskussioner. Risken finns annars att ämnena hålls isär, trots att kopplingen mellan dem är så 16

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

uppenbar. Ta till exempel våra dagstidningar, där kulturartiklar finns på ett visst ställe och nya naturvetenskapliga rön på ett annat, trots att naturvetenskapliga upptäckter kan få stora kulturella och samhälleliga konsekvenser. Kursen inleds med grundläggande vetenskapsfilosofi, för att sedan beröra bland annat vetenskapshistoria, forskningsetik och kopplingen mellan vetenskap och genus. Under sju seminarier diskuterar studenterna bland annat olika forskningsetiska dilemman, kopplade till exempel från det egna huvudämnet. ANNA-MARIA FAHL är

en av studenterna som läste vårens kurs. Hon var skeptisk till kursen innan den startade, men ändrade snabbt uppfattning. – Jag vill ju läsa naturvetenskap, och visste knappt vad vetenskapsteori var för något. Men sedan lade jag ner mycket tid på kursen, och kunde inte sluta läsa de valfria texterna i kurslitteraturen. Att kursen behövs är hon helt övertygad om, och hon kan redan se nyttan av kursen.

FAKTA Obligatoriska kurser på kandidatprogram Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap, 7,5 hp. (se artikel) Statistisk analys och experimentplanering, 7,5 hp. Kursens övergripande mål är att ge översiktiga kunskaper om statistiska metoder som används inom naturvetenskaplig forskning.

Foto: Camilla Persson

Christopher Kullenberg saknar naturliga mötesplatser där humaniora och naturvetenskap möts.

Att dessutom få läsa en kurs med ett annorlunda upplägg och mycket utrymme för diskussion var extra roligt, tyckte hon. CHRISTOPHER KULLENBERG

upplever att seminarierna ger ett stort mervärde för studenterna – även för de som inte är lika aktiva – vilket märks på den skriftliga hemtentan. Något annat som varit särskilt värdefullt för resultaten har varit införandet av peer-review på övriga skriftliga uppgifter.

– Peer-review-systemet har gett mycket positiva resultat, och arbetena har hållit mycket högre kvalitet än tidigare år. Studenterna har också upplevt det som positivt, säger Christopher Kullenberg. Han är imponerad över studenternas prestationer, och tycker att de naturvetenskapliga studenterna klarar sig minst lika bra som studenter inom de humanistiska ämnena. Kursen är en av hans favoritkurser att undervisa på.

Peer-review Peer-review innebär att arbetet granskas av andra ”peers”, det vill säga likar. I det här fallet arbetar studenterna i grupper om tre, där en person skriver en rapport och de andra två har i uppgift att ge kommentarer på innehållet. Det upprepas tre gånger, vilket gör att alla studenter ska lämna in en skriftlig uppgift samt granska två andras uppgifter.

– Det är oerhört givande att kunna skapa ett forum där naturvetenskap och humaniora möts, vilket förbises så ofta. Det skulle behövas på många fler ställen. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

STADSKLIMAT I FOKUS

MED

SAMHÄLLE

När Selma Lagerlöfs torg byggs om kommer man troligtvis att ta större hänsyn till lokalklimatet än tidigare. Det är klimatforskaren Sofia Thorssons förtjänst. – Det är roligt att som forskare kunna vara med och påverka hur vi bygger.

öteborgs stad växer och behovet av nya bostäder är stort. Området kring Selma Lagerlöfs torg i Backa på Hisingen är ett sådant område där nya bostäder ska byggas, samtidigt som torget ska rustas upp och göras till en mer attraktiv och trygg miljö för de boende. Under 2011 genomfördes så kallade parallella uppdrag, där fem olika arkitektlag fick i uppdrag att lämna in förslag på hur torget skulle kunna se ut. Ett av de aktuella lagen hörde av sig till Sofia Thorsson för få ta del av hennes kompetens när det gäller lokalklimat. – Tanken är att lyfta in de gröna frågorna och att bygga med större hänsyn taget till vad som är ett bra utomhusklimat, säger Sofia Thorsson, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper. I DET SLUTGILTIGA förslaget

från arkitektlaget, kallat ”Addera”, finns klimataspekterna tydligt med i ett avsnitt kallat grönstruktur/ ekologi/klimat. Förslaget bygger bland annat på att anpassa byggnaderna så att det mellan husen både ska finnas platser med sol och med skugga, liksom med vind och med lä. – Det bästa är att få så mycket variation som möjligt inom en plats, vilket gör att du alltid kan hitta en plats med ett bra utom-

husklimat oavsett väder och på så sätt öka användandet av platsen, säger Sofia Thorsson. Hon har bland annat förordat jämn och låg byggelse vilket skapar goda marknära vindförhållanden, till skillnad från höga hus som i kombination med låg bebyggelse kan dra med sig vind uppifrån och förstärka den marknära vinden. Samtidigt som arkitekter gärna ritar höga hus. – Det kan bli en konflikt mellan olika intressen, men jag kände att vi hade en bra dialog. Utomhusklimatet är viktigt för boendet och för de som ska vistas på platsen. EN ANNAN VIKTIG aspekt

är att få in mer vegetation kring bebyggelsen. I det utarbetade förslaget har olika typer av planteringar och träd fått ta en större plats än tidigare. – Grönska är viktigt på många sätt. Den kan reglera klimatet, är viktigt för rekreation och kan i viss mån även dämpa buller. Dessutom kan vegetation hantera dagvatten helt ekologiskt. Utvärderingen av uppdragen visade bland annat att bedömningsgruppen var mycket nöjda med det ekologiska inslaget i förslaget Addera. Det var även medborgarna i Backa, som fått ta del av alla förslag och getts möjlighet att tycka till om dem. SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

SELMA LAGERLÖFS TORG Parallella uppdrag Parallella uppdrag är en särskild form av arkitekttävling, där alla inblandade arbetar parallellt med samma uppgift. Arbetet är inte hemligt som vid en vanlig arkitekttävling. Alla får veta vem som har gjort vilket förslag. Det utses ingen ensam vinnare och alla inbjudna får lika mycket betalt. Syftet med de parallella uppdragen var att få in fler goda idéer om hur Selma Lagerlöfs torg kan utvecklas och vad som är viktigt när området ska bebyggas och planeras. (källa: Göteborgs stad)

Addera Förslaget Addera togs fram av Erséus Arkitekter AB och 02Landskap med Paul Castell och Sofia Thorsson som experter. Såväl Erséus Arkitekter som 02Landskap är inblandade i det fortsatta arbetet, som plankonsulter för stadsbyggnadskontoret respektive byggherregruppen.

Tidplan Utkast till ny plankarta beräknas vara färdigt innan semestern, som sedan går ut på samråd under december. Ny detaljplan för området beräknas vara beslutad 15 februari 2015. Därefter sker byggstart.

Nya Selma Lagerlöfs torg kommer att bestå av: 500 nya bostäder 300 smålägenheter (studentlägenheter) Lokaler för handel och kontor Lokaler för idrott och kultur Vård och omsorgslokaler

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

De bästa idéerna från de parallella uppdragen har samlats i ett inriktningsdokument, som ligger till grund för det fortsatta arbetet. I dagsläget arbetar stadsbyggnadskontorets plangrupp parallellt med byggherregruppen för att ta fram ett utkast till plankarta som förväntas vara färdigt innan sommaren. – Än så länge håller vi tidplanen, säger Kristina Hulterström, projektledare för utvecklingen av Selma Lagerlöfs torg. KRISTINA HULTERSTRÖM tycker

att det är bra att forskare kan vara med och bidra i ett tidigt skede, och att samverkan mellan olika kompetenser är viktig. – I den här typen av arbete där vi försöker att nå långt och göra någonting nytt och håll-

Sofia Thorsson får forskningspris Naturvetenskapliga fakultetens forskningspris 2013 går till Sofia Thorsson för hennes nytänkande forskning om stadsklimat. Fakultetsstyrelsen har beslutat att utse Sofia Thorsson som mottagare till naturvetenskapliga fakultetens forskningspris 2013 med motiveringen: Det är roligt att man ”Sofia Thorsuppmärksammar sons forskning om stadskligränsöverskridande mat bidrar till och samhällsrelevant förnyelse inom forskning den naturvetenskaplig fakulteten. Det gäller särskilt hennes nära samarbete med psykologer, medicinare och logistiker, vilket har gett nydanade och viktig kunskap om kopplingen mellan väder, välbefinnande, hälsa och mobilitet. Sofia är en stark förebild som forskningsledare – hon är nytänkande och framgångsrik i samarbeten inom och utanför akademin samt har en utmärkt förmåga att erhålla extern finansiering i hård konkurrens.”

bart, behöver vi akademin också. Vanligtvis kommer forskarna inte in förrän i efterhand. Att klimatforskare anlitas som experter när nya bostadsområden ska planeras har blivit allt vanligare. Såväl arkitektbyråer som kommuner hör av sig för att ta del av deras kunskap, och Sofia Thorsson och hennes kollegor är idag inblandade i flera olika projekt. – Det är en lite annan inställning i dag till oss forskare, och det är många som fått upp ögonen för att vi finns och vill få med klimataspekten i sitt uppdrag. Det är roligt att få vara med och påverka, säger Sofia Thorsson. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

SOFIA THORSSON BLEV väldigt

glad när hon fick meddelandet om priset. – Jag tackar för det fina priset, vilket jag gärna delar med mina kollegor.Jag tycker att det är roligt att man uppmärksammar gränsöverskridande och samhällsrelevant forskning, eftersom flera av dagens stora frågor, som till exempel hur vi ska anpassa våra städer till ett förändrat klimat, kräver samarbete över discipliner liksom nära samverkan med olika stadsutvecklingsaktörer. TEXT CARINA ELIASSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

NY UTBILDNING KOMBINERAR

trädgård och landskapsvård

Till hösten startar ”Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk”, en ny utbildning inom kulturvård i Mariestad. Intresset för utbildningen har varit stort, med nästan 250 sökande totalt. – Vi riktar oss till studenter som vill jobba hantverksmässigt inom den gröna sektorn, säger Pierre Nestlog, programansvarig för den nya utbildningen.

enom den nya utbildningen sammanförs studenter som vill ägna sig åt landskapsvård och trädgård. Tidigare har kulturvård i Mariestad haft särskilda program för respektive inriktning. – I och med den nya utbildningen kommer de två inriktningarna att kunskapsmässigt befrukta varandra, säger Pierre Nestlog, universitetlektor vid institutionen för kulturvård. I ARBETSLIVET FLYTER ofta

landskapsvård och trädgårdskötsel ihop. Och det är inte självklart om en engelsk park eller en gärdsgård ska skötas av en landskapsvårdare eller en trädgårdsutbildad. – Här finns inga vattentäta skott, det är ju ett gränsland. Att föra ihop trädgårdsskötsel och landskapsvård vinner alla på. Jag ser det som en kunskapsförstärkning och att vi höjer den akademiska kompetensen i det nya kursinnehållet, säger Pierre Nestlog.

sig en bit in på sommaren och att höstterminen börjar lite tidigare än den ordinarie terminen. – Vi måste ju anpassa oss efter skördetiderna, och i år blir extra spännande nu när vårt nya trädgårdsmästeri invigs till sommaren. Det är ju helt fantastiskt att vi har kunnat jobba fram en ändamålsenlig utbildning som är en bra grund för det arbetsliv studenterna kommer att möta när de är färdigutbildade. VÅRTERMINEN STRÄCKER

TEXT CARINA ELIASSON FOTO PIERRE NESTLOG

Antal sökande till hösten 2013 Inriktning Landskapsvård 108 sökande 2,1 förstahandssökande per plats 2,9 sökande per plats totalt Inrikning Trädgård 239 sökande 2,9 förstahandssökande per plats 12 sökande per plats totalt

NYHETER MUTATIONER HOS MASKAR FÖRKLARAR KOLESTEROLMEDICINERS BIVERKNINGAR Snart kan det bli möjligt att förhindra biverkningar för de miljontals människor världen över som använder läkemedel baserade på statiner för att sänka kolesterolhalten i blodet. Statiner reducerar blodets kolesterolhalt genom att blockera särskilda enzym som är aktiva i ämnesomsättningen. För att kunna studera statinernas bieffekter har forskarteamet utfört försök på masken, C. elegans, som inte producerar kolesterol. – Genom att bättre förstå de mekanismer som styr statiners biverkningar gör vi det möjligt att utveckla nya metoder för att förhindra biverkningar eller att identifiera patienter med risk för biverkningar, säger professor Marc Pilon, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi.

Omdebatterad mask håller ställningen som människans urmoder Forskarna tvistar om paradoxmasken är människans urmoder eller inte. Men nya studier tyder på att den faktiskt är det. Resultaten har publicerats i ansedda Nature Communications, och i den internationella studien medverkar svenska forskare från Göteborgs universitet Foto: Hiroaki Nakano och Göteborgs Naturhistoriska Museum. Paradoxmasken är en centimeterstor enkelt byggd varelse som bara påträffas regelbundet vid den svenska västkusten. Masken saknar hjärna, könsorgan och andra viktiga organ.

HJÄLPER ANDRA VÄXTER ATT ÖVERLEVA Alpina kuddväxter bidrar till att andra växter i karga bergsmiljöer kan klara sig.En studie visar starka samspel mellan kuddväxter och övriga växter i de kargaste bergsmiljöerna. – Kuddväxterna skapar fler möjliga livsmiljöer för andra arter och är därmed viktiga nyckelarter som skapar grundförutsättningen för en högre biologisk mångfald i de mest extrema alpina miljöerna, säger forskaren Robert Björk vid institutionen för geovetenskaper.

Foto: Fred Kruijen

Ny metod för att spåra rutil

Med hjälp av mineralen rutil kan forskarna få kunskap om bergarter och deras historia. Där rutil finns förekommer också ofta andra mineralfyndigheter. Den nya metoden öppnar därför möjligheten att hitta andra mineraler, som till exempel guld. Metoden kallas laserablation ICP-MS och ger resultat avsevärt mycket snabbare än tidigare metoder. – Nu kan vi identifiera vilket berg rutilen härstammar från även om vi bara har ett litet korn rutil, säger Thomas Zack, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper. SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

ALUMNPORTRÄTT

vissa sätt påminner det om » Pådotcom-eran i Kalifornien » Efter ett antal år med studier och jobb i Göteborg ville Olof Liungman och hans familj flytta närmare släkten i Skåne. Det slutade med att de hamnade i Australien.

iljonstaden Perth på Australiens västkust är det ekonomiska och kulturella navet i delstaten Western Australia. På en yta sex gånger så stor som Sverige bor blygsamma två miljoner människor. Oceanografen Olof Liungman och hans familj är fyra av dem. – Folk här har lite annorlunda avståndsbedömning. När de säger det är bara runt hörnet, då är det en kvart bort med bil, berättar han. Under de senaste decennierna har olje- och gasutvinning blivit en stor inkomstkälla för regionen, och det var en av anledningarna till att Olof Liungman hamnade här. Sedan ett år tillbaka är han tjänstledig från Danskt Hydrologiskt Institut (DHI) Sverige för att istället bistå sina DHI-kollegor i Australien, där han bland annat arbetar med oljeutsläppsmodellering.

OLOF LIUNGMAN Ålder: 45 år Bor: Ingared utanför Alingsås Familj: Fru och två barn, 9 och 7 år Bakgrund: Oceanograf, disputerade år 2000. Yrke: För tillfället Head of Marine Department samt Business Area Manager Oilspill, DHI Australien Fritidsintressen: Familjen, klättring, science ficition, basket (”inte alltid så bra för en 45-åring att hålla på med basket, jag skadar mig med jämna mellanrum, men det är ju så kul!”)

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

– Alla de stora oljebolagen finns på plats här i Perth. De betalar bra, men de kräver väldigt mycket av dem som arbetar för dem. Häromdagen fick jag höra att ”jag vill inte stressa dig, men det här projektet för nio miljarder hänger på att du är klar med rapporten om tre veckor”. OLOF LIUNGMAN KOMMER från

en familj som har flyttat runt mycket – hans föräldrar arbetade båda inom vården och uppväxten spenderade han bland annat i Linköping, Österrike, Seychellerna och Skåne. Han har alltid tyckt om havet och tog sitt dykcertifikat tidigt. När han skulle välja utbildning fick pilot och astronaut stå tillbaka för det mer jordnära oceanograf, och 1988 började han på Göteborgs universitet. – Mina barndomshjältar var undervattensskildrare som Jacques Cousteau och Hans Hass. Jag gjorde mitt ex-jobb 1993 och eftersom jag alltid varit duktig i skolan så var det på något sätt självklart att jag skulle börja forska.

Perth

ATT FÅ EN DOKTORANDANSTÄLLNING var

dock lättare sagt än gjort. Olof Liungman hamnade istället på SMHI i Göteborg, och arbetade bland annat med datormodellering av hur bygget av Öresundsbron skulle påverka miljön. På andra sidan Öresund satt hans framtida kollegor på DHI och arbetade med samma sak, fast från den danska sidan. Mer än tio år senare, på hösten 2006 – efter att han både hade disputerat och arbetat som chef för den oceanografiska konsultgruppen på SMHI – såg den blivande Malmöbon en platsannons för DHI i tidningen. – Eftersom SMHI inte har någon marin verksamhet i Malmö började jag leta jobb, och innan jag ens hade börjat att leta på allvar så såg jag den här annonsen. Tyvärr var tjänsten tänkt att besättas i Göteborg eller Stockholm. att bygga upp en marin avdelning inom DHI Sverige. Trots att tjänstgöringssorten var helt fel hörde Olof ändå av sig och bjöds in till intervju. Han gick dit med inställningen ”det kommer ju ändå inte att hända”. Men under intervjun blev han mer och mer nervös. – Jag kände att attans, det här jobbet vill jag ju ha! Han fick det, och sedan 2006 har han arbetat på DHI:s kontor i Lund. DHI är ett danskt institut och konsultbolag som uppstod ARBETET GÄLLDE

ur Danmarks Tekniske Universitet på 70-talet. Institutet arbetar med vattenfrågor och stöttar bland annat det danska miljödepartementet, och finns numera representerat över hela världen. – Vi DHI-are är tekniska nördar som gör business, säger Olof Liungman och ler. Vi har mycket affärsverksamhet men all vinst går direkt in i vår forskning och utveckling. Vi paketerar också vår kunskap i vår egen mjukvara, som vi säljer till andra experter och ingenjörer, även våra konkurrenter. EFTER ATT HA spenderat

ett drygt år i Australien ska familjen snart packa ihop igen för att i juni återvända till Sverige. Olof Liungman beskriver året down under som lärorikt och spännande. – Det händer mycket inom olja och gas i Perth, på vissa sätt påminner det om dotcomeran i Kalifornien. Det görs oerhört stora miljökonsekvensbeskrivningar inom området, och där ligger min expertis. Fast numera är jag mer chef än expert, vilket på många sätt är ännu mer spännande. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO PRIVAT

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

SAMVERKAN

Skolelever undersöker

mol kylernas ärld I projektet Molekul tar skolelever iklädda labbrock och handskar fram sitt dna och spårar blodfläckar. Universeum, Göteborgs universitet och Chalmers står bakom projektet som inspirerar unga och får dem intresserade av molekylernas värld.

leverna tycker att det är roligt att det är riktiga forskare som kommer till deras klassrum. Deras associationer till forskare är ofta synonyma med bilden av en nobelpristagare som ju ofta är en äldre man. Men i själva verket kan ju forskare vara både unga och gamla, kvinnor och män, säger Viktoria Hurtig pedagog på Universeum. I ETT AV laborationerna

tar eleverna fram dna från sina egna munceller. Laborationen inleds med en introduktion om vad dna är, var det finns och varför det är viktigt i brottsutredningar. Att man idag kan analysera dna som man har hittat på en brottsplats beror på att man har utvecklat tekniker som gör det möjligt att både isolera och analysera små mänger dna. En viktig analysmetod för att kunna göra detta är PCR, som står för polymeraskedjereaktion. Denna metod kan man säga fungerar som en kopieringsmaskin för dna.

FÖR ATT FRIGÖRA munceller

sköljer eleverna munnen med saltlösning och skrapar tänderna mot kindens insida. För att få fram dna:t ur cellerna värmer de sedan upp saltlösningen med cellerna till 99 grader. Då går cellens och cellkärnans väggar sönder och dna:t kommer ut. Provet ska också centrifugeras två gånger under processen. Därefter tar forskarna med sig proverna hem till Lundberglaboratoriet där en liten del av elevernas dna kopieras upp med hjälp av PCR. – Själva kopieringen tar för lång tid, det blir timmars väntan, som inte hinns med i projektet. Istället tar vi med resultatet av kopieringen när vi kommer tillbaka till klassen och berättar hur väl klassen lyckats med uppgiften. Vi blandar proverna så att vi inte vet vems prov som är vems eftersom det inte är tillåtet att hantera proverna individuellt, säger forskaren Marie Kannius Janson vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. I EN ANNAN laboration

Jeanette Nilsson, Marie Kannius Janson och Viktoria Hurtig

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

ska eleverna spåra blodfläckar. Genom att spraya ämnet luminol på en misstänkt blodfläck kan man bestämma om det verkligen är blod. Järnet i blodet katalyserar en reaktion hos luminol som leder till att ljus sänds ut som ett blåaktigt sken. – Om den misstänkta fläcken blir blå så är det en blodfläck. Det är samma metod som polisen använder i sina brottsutredningar.

Sprayerna är konstruerade så att dna ska bevaras för att det ska vara möjligt att bestämma vem blodfläcken kommer ifrån, säger forskaren Jeanette Nilsson vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. Blodet som används i laborationen kommer från renar eller oxar, och kan köpas djupfryst i mataffären. PROJEKTET BESÖKER tio

till femton skolor per termin i Västra Götalandsregionen. I början av terminen inbjuds lärarna till en workshop och därefter blir det två laborationstillfällen för respektive klass. Mellan besöken får läraren också uppslag på ytterligare aktiviteter som de kan genomföra med sina elever. – Vi vill ge eleverna en möjlighet att glänta på dörren till forskarvärlden och låta dem använda utrustning som skolor vanligtvis inte har tillgång till. Gensvaret från skolorna är oerhört positivt, säger Jeanette Nilsson.

MOLEKUL Molekul är ett samarbetsprojekt mellan Universeum, Göteborgs universitet och Chalmers som startade år 2008. En pedagog från Universeum och forskare från Göteborgs universitet eller Chalmers besöker 10-15 skolor per termin i Västra Götalandsregionen. Marie Kannius Janson och Jeanette Nilsson arbetar med Molekul i en omfattning av 25 procent som en del i sin anställning vid Göteborgs universitet. De har också varit delaktiga i att planera och ta fram en fast Krimlab-utställning på Universeum. I utställningen får man till exempel lära sig om dna-teknikens möjligheter, vilka unika biometriska avtryck man lämnar efter dig och hur rösten kan avslöja dig.

TEXT TANJA THOMPSON FOTO ULRIKA KOMMES JOHANSSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Exempelritning från Sala kommun

MED EN MASTER I BAGAGET Efter tre år på bebyggelseantikvariskt program övervägde han att börja söka jobb. Men masterprogrammet i kulturvård lockade, och i efterhand är de extra två åren ingenting han ångrar. – Det var då det lyfte, säger Axel Demker.

m de första tre åren bestod av kunskapsmatning, var det på masterprogrammet vi fick en förståelse för vad vi hade lärt oss och kunde ta det ett steg till, säger Axel Demker. Han kommer ursprungligen från Göteborg, och började på bebyggelseantikvarieprogrammet direkt efter gymnasiet. Efter sin kandidatexamen stod han i valet och kvalet om han

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

skulle ta en masterexamen eller söka sig ut i arbetslivet. Han sökte några jobb, men han bestämde sig ganska snart för att läsa vidare. EFTERSOM MASTERPROGRAMET i

kulturvård ger stora möjligheter till egna val, kompletterade han sina ämneskunskaper med drygt en termins studier i sociologi. – Möjligheten att öppna upp perspektiven ytterligare genom att läsa något angränsande ämne kändes bra, särskilt för mig som inte läst någonting tidigare. Masterprogrammet blir vad man själv väljer att göra av det, säger Axel Demker. Ganska snart efter sin masterexamen fick han jobb som bygglovshandläggare i Sala kommun. Ett arbete som han ser som en bra erfarenhet och en chans att befinna sig nära besluten. Hans uppgift är att bland annat att granska bygglovsansökningar från privatper-

soner som vill bygga till eller på annat sätt förändra sin bostad. Till skillnad från sina kollegor som har en mer teknisk bakgrund, granskar Axel ansökningarna ur ett estetiskt och kulturhistoriskt perspektiv. Något som ställer höga krav på förmågan att kunna kommunicera och motivera sina bedömningar, både till politikerna i byggnadsnämnden som tar beslut om avslag och till de sökande. – Det är lättare att förstå varför man måste använda vissa byggnadsmaterial, än varför man borde flytta ett fönster. hamnar som bygglovshandläggare är inte längre någon ovanlighet. Flera av Axel Demkers tidigare klasskamrater arbetar som det. – Det är en lite ny arbetsmarknad för oss, som jag tror gynnar bebyggelsemiljön i stort. Traditionellt sett har tekniker dominerat yrket, men som bebyggelseantikvarier kan vi tillföra ytterligare en kompetens. Förutom den personliga utvecklingen som masterprogrammet gav, tycker Axel Demker att den ökat möjligheterna till att få ett kvalificerat och intressant arbete. Att ha en masterutbildning i bagaget har också gett honom större möjligheter att hävda sin kompetens gentemot andra yrkesgrupper. Han upplever också en viss skillnad i lönenivå, gentemot de som enbart valt att ta en kandidatexamen. – Det finns en bred väg ut mot jobben, särskilt om man är flyttbar. ATT EN BEBYGGELSEANTIKVARIE

VAD FRAMTIDEN HAR att

erbjuda, vet Axel inte idag. Arbetet i Sala ser han som ett ypperligt tillfälle att lära sig mer om myndighetsutövning och vilken roll en tjänsteman ska ha, kunskaper som han inte fick med sig från sin utbildning. – Det är roligt att få arbeta med konkreta bebyggelsefrågor och stadsplanering, och vara nära där besluten tas. Det känns väldigt spännande att få vara där jag är idag. TEXT&FOTO CAMILLA PERSSON

KLIMATMODELLER HÅLLER INTE MÅTTET Klimatmodeller är det enda sättet att förutse framtida förändringar av klimatet och vädret. Forskarstuderande Tinghai Ou vid institutionen för geovetenskaper har analyserat hur klimatmodeller under en fyrtioårsperiod återspeglar förändringar i nederbörd i Kina. – Resultaten visar att klimatmodellerna dåligt återger de förändringar i extrema nederbördshändelser som skett i Kina från 1961 till år 2000. Bara ett fåtal har kunnat återge de landsomfattande förändringarna i klimatet, säger Tinghai Ou.

VETENSKAPLIGT GENOMBROTT KAN GE BÄTTRE MOBILTELEFONER Ett hittills obevisat magnetiskt fenomen har nu kunnat påvisas i verkligheten. ”Den magnetiska nanodroppen” förutsades i teorin för 35 år sedan men har först nu kunnat bevisas av en forskargrupp som leds av professor Johan Åkerman vid institutionen för fysik. I ett projekt som har pågått under drygt två år har Johan Åkermans forskargrupp inom tillämpad spinntronik för första gången kunnat visa att så kallade magnetiska nanodroppar kan skapas och studeras i spinntroniska oscillatorer. – Det här är grundforskning som kan få stor betydelse i framtiden bland annat inom mobiltelefoni, säger Johan Åkerman, professor vid institutionen för fysik.

FÄRRE UNGAR GER LÄNGRE LIV Ny forskning om åldrandet, baserad på genetiska metoder, bekräftar teoretiska förväntningar om sambanden mellan fortplantning och levnadsålder. Studier på fåglar visar att de som skaffar ungar senare och får färre kullar blir mer långlivade. – I djurvärlden finns det en tydlig koppling mellan reproduktion och åldrande, säger Angela Pauliny vid institutionen för biologi och miljövetenskap. SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

ST AL OF

FI CE K IN

T O N J AM

Hallå där Carl-Johan Nolmark, som via ett Linnaeus-Palme-utbyte studerade en termin på University of the West Indies i Kingston, Jamaica.

Vad finns det för skillnader i jämförelse med att bo och studera i Göteborg? – Jag bodde i en lägenhet på campus, och vårt hus hade problem med en vattenledning så vi saknade rinnande vatten under största delen av dagarna. Vi löste det genom att använda dunkar. Studierna skilde sig också en del från vad vi var vana vid. Istället för att läsa en kurs i taget så läste man ett par kurser parallellt. Vi gjorde till exempel våra kandidatarbeten på halvfart samtidigt som vi läste andra kurser.

Fanns det några skillnader i studiemiljön? – Labben såg inte riktigt ut som vi är vana vid i Sverige, de användes lite olika också. Om man hade sönder någon utrustning stod man själv för kostnaden. Som tur var råkade jag bara ha sönder en liten termometer som kostade mig någon hundralapp. Inredningen var mer gammaldags än den man ser hemma; bänkar och hyllor bestod av mörkt trä och den elektronik vi använde oss av var inte alls lika modern som den som vi använder på Göteborgs universitet. Värmeplattorna såg ut att vara hämtade från 70-talet, och flera av dem hade inte ens magnetomrörare. Men det var en rolig erfarenhet för det tvingade oss att lära oss att tänka på ett annat sätt än man är van vid. 30

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Vad gjorde ni på fritiden? – Vi fick vara med om vattenfall, stränder, tropiska skogar, romdestillerier och skolans karneval där studenter åkte runt på lastbilar i en lång parad och dansade till dancehallmusik. Vi besteg även Jamaicas högsta berg, Blue Mountain Peak. Vi blev hämtade på kvällen och kördes upp till en liten stuga tillhörande en kaffeplantage en bit upp i berget. Där köpte vi bönor av det berömda Blue Mountain-kaffet som odlades på gården. Mitt i natten väcktes vi för att börja bergsbestigningen, så att vi skulle hinna innan solen gick upp. Det tog oss ungefär fyra timmar att nå toppen 2 256 meter över havet. Där var bara ett par plusgrader, men den kylan var det väl värt för att få se den fantastiska soluppgången. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO PRIVAT

CJ NOLMARK Ålder: 31 Studerar: Läkemedelskemi sedan 2008 Kuriosa: Är en fena på Rubiks kub och äger flertalet kuber där den största har en sida på 9x9x9.

HON HAR Här ska det FÖRMÅGAN vara en ATT FÅNGA ANDRA

rubrik som kanske

Ingen utmaning är för stor för Angela Wulff >>

PORTRÄTT

Nya utmaningar driver henne framåt tillsammans med lusten att erövra nya kunskaper och viljan att förmedla dem vidare. – När jag föreläser vill jag att alla ska förstå, även de på raden längst bak, säger Angela Wulff, professor i marin ekologi.

on stormar ner från trätrappan i Ågrenska villan och möter upp med ett stort leende. Energi och glädje strömmar ut från henne. Nyss hemkommen från skidåkning vid Riksgränsen tillsammans med familjen verkar Angela Wulff fulltankad med nya krafter. På en skämtsam fråga om hon åkt mycket off pist svarar hon snabbt: – Javisst! Jag gillar fysiska utmaningar jättemycket, sådan har jag alltid varit. Fyra gånger har jag genomfört den svenska klassikern med Vasaloppet, Vätternrundan på cykel, Vansbrosimmet och Lidingöloppet.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

Redan som liten var hon hästtjej, något som de två döttrarna har ärvt. Och att springa i skogen betraktar hon som friskvård; hennes löparrundor skyddar mot att bli utsliten av arbetet och driver ilska och irritation ur kroppen, berättar hon. – Jag tror att träning och en balans mellan arbete och privatliv betyder en hel del för att få nya krafter. INNAN ANGELA WULFF blev

marinbiolog var hon lärare i idrott och biologi i fem år. Varför hon bytte yrkesbana har hon själv funderat mycket på.

Jag känner att jag har ett samhällsansvar som forskare, professor och kvinna

– Ärligt talat tror jag att politikern Göran Persson var orsaken. När han kommunaliserade skolan tänkte jag nehej, det här blir inte bra! Och eftersom jag var en passionerad sportdykare ville jag fortbilda mig i marinbiologi. Det var hösten 1992. Under utbildningen mötte Angela Wulff forskaren Kristina Sundbäck som väckte intresset för mikroskopiska alger. Hon blev en stor inspirationskälla och sedan mentor och handledare. – Som sportdykare var jag mest intresserad av djurliv och koraller och såg lite naivt framför mig hur jag studerade valar och delfiner. Men så stötte jag på något jag aldrig hört talats om: ”mikrofytobentos”, mikoalger som lever på havsbotten och blev så otroligt fascinerad av dem att jag började på en forskarutbildning, först på halvtid, sedan på heltid. IDAG FORSKAR ANGELA Wulff

om hur de pågående klimatförändringarna påverkar marina mikrobiella samhällen, det vill säga bakterier och mikroskopiska alger. Under forskarutbildningen öppnades också ett fönster mot polarforskning. Angela Wulff fick möjlighet att genom ett svenskt-sydafrikanskt forskningssamarbete följa med fartyget SA Agulhas till Antarktis. – Jag fick bokstavligen polarfeber, jag vet att det är en klyscha men så var det faktiskt. Allt detta kalla tomma, så avskalat och ändå fullt av nyanser, och så vidderna, oändligt med is och snö och precis som havet ändå tusen färger. Det griper tag! Att undervisa och att göra vetenskap begriplig är angeläget, anser Angela Wulff. Och

oavsett om publiken är universitetsstudenter eller högstadieelever så är att föreläsa lite som att vara skådespelare. – Man ska fånga en publik. Om jag bara ser en enda student ner i vänstra hörnet i salen som inte lyssnar så tar jag det faktiskt rätt personligt och vill verkligen få med hen också, säger Angela Wulff. HON ÄR DJUPT oroad

av att vi tappar så mycket av naturvetenskaplig bildning i samhället. Har man inte tillräckliga baskunskaper kan man inte ta ställning i frågor som fosterdiagnostik eller genmodifierade grödor utan ”blir offer för journalister, sociala medier och allmänt tyckande”. – Jag känner att jag har ett samhällsansvar som forskare, professor och kvinna. När jag föreläser på gymnasiet vill jag visa att ja, jag är polarforskare trots att jag är kvinna och har familj. Det går bra, det kan du också! TEXT CARINA ELIASSON FOTO MALIN ARNESSON

ANGELA WULFF Yrke: Professor i marin ekologi med inriktning mot marin botanik Ålder: Fyllde nyligen 50 år Familj: Maken Krister och barnen Nanna och Smilla, 13 och 11, samt schäfertiken Elina Bor: Villa på Vänersnäs Fritidsintressen: Rida, träna hunden, åka skidor, sportdyka, löpträna och läser gärna engelska deckare Kuriosa: En av de första kvinnorna som gjorde militärtjänst i Sverige och är reservofficer med kaptensgrad i flygvapnet

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

TRE FRÅGOR till universitetslektor Mikael Olsson vid institutionen för biologi och miljövetenskap, som varit med att startat företaget Again Nutrient Recovery som ska utvinna näring ur urin.

HÖJDPUNKTEN FORSKARE FÅR

HUR ÄR DET ATT VARA AKADEMIKER OCH FÖRETAGARE?

– Det kan vara lite kluvet ibland, eftersom även forskningsbaserat företagande skiljer sig mycket från det akademiska livet på en institution. Å andra sidan är det ett utmärkt sätt att knyta ihop utbildning, forskning och arbetsliv. Ett exempel på det som vi brukar kalla samverkan! VAD BETYDER ER UPPTÄCKT FÖR ALLMÄNHETEN?

– Många småhus har dåliga avloppsanläggningar som släpper ut avloppet mer eller mindre orenat, vilket kan orsaka övergödning av sjöar och kustvatten. Kommunala myndigheter kommer att ställa hårdare krav på bättre lösningar och här kommer vår teknik att spara både pengar och miljö. HUR SER DU PÅ POTENTIALEN MED ER TEKNIK?

– Den är mycket, mycket stor! Men det finns fortfarande hinder att övervinna innan vi kan erbjuda lösningar som är tillräckligt platssnåla och billiga för vanliga fastighetsägare. Och de hindren är främst ekonomiska, det kostar mycket pengar att omvandla forskningsresultat till kommersiella produkter. TEXT SUSAN GOTENSPARRE

Gabriella Olshammar och Marie Emanuelsson arbetar som forskningsrådgivare – råd och stöd i forskningsfrågor är deras vardag.

ramförallt stöttar vi forskare och ger råd när de söker externa medel. Men vi stöttar också beredningsgrupper och fakultetsledningen, säger Gabriella Olshammar. Hennes kollega Marie Emanuelsson fyller i: – Man kan säga att vi fungerar lite som smörjmedel i systemet genom att vi informerar om, bereder och handlägger forskningsfrågor. RÅDGIVNINGEN SKER både

vid personliga möten med forskare men också via e-post. En stor del av arbetet handlar om att hålla reda på tidsplaneringen i olika ansökningsprocesser, samordna och ge stöd till forskarna så att ansökningarna blir så bra som möjligt. Förutom kontakter med forskare innebär jobbet också kontakter med övriga enheter inom universitetet, med forskningsfinansiärer och ibland även kontakter med andra lärosäten. – Höjdpunkten är när våra forskare får pengar, säger Marie Emanuelsson.

ÄR NÄR VÅRA PENGAR

– Det bästa med jobbet är att få sitta i samtal med enskilda forskare om deras pågående forskningsansökningar, säger forskningsrådgivaren Gabriella Olshammar.

HON HAR EN jägmästarexamen

och har disputerat i skoglig vegetationsekologi vid SLU i Umeå. Tidigare har hon jobbat som forskningssekreterare på Formas och Naturvårdsverket. Gabriella Olshammars bakgrund är en annan. Hon är bebyggelseantikvarie i grunden och har disputerat i stadsbyggnad vid Chalmers. Innan hon började arbeta som forskningsrådgivare var hon forskarassistent i kulturvård. – Det bästa med jobbet är att få sitta i samtal med enskilda forskare om deras pågående forskningsansökningar. Att höra om frågeställningar och metoder i olika vetenskapsområden och att se deras genuina engagemang, säger Gabriella Olshammar. VÅRTERMINENS MEST intensiva

fas är nu över i och med att den årliga ansökningsomgången hos de nationella forskningsråden stängt. Då blir det tillfälle att undersöka andra möjligheter.

– Framöver kommer vi titta närmare på hur vi kan ansöka om medel inte bara för forskning utan också för utbildningen på grund- och avancerad nivå, säger Gabriella Olshammar. TEXT TANJA THOMPSON FOTO MALIN ARNESSON

FORSKARE MED MEST EXTERNA FORSKNINGSMEDEL ÅR 2012 Forskare Kerstin Johannesson Sofia Thorsson Leif Klemedtsson Sebastian Westenhoff Tobias Rütting Richard Neutze Thomas Backhaus Anna Godhe Thomas Nyström Hantverkslaboratoriet

Bidrag i tkr 14 596 12 603 10 283 10 187 8 825 8 577 6 796 6 117 5 940 5 933

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

UTMÄRKELSER

2012 ALEXANDRE ANTONELLI,

forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap och vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård har tilldelats ERC Starting Grant av Europeiska forskningsrådet. ROBERT BERMAN, professor

vid institutionen för matematiska vetenskaper, har tilldelats ERC Starting Grant av Europeiska forskningsrådet. GÖRAN HILMERSSON, profes-

sor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi har tilldelats Faculty of Science Research Award 2012, vilket ger 250 000 kronor till egen forskning. Hans forskning är inriktad på reaktioner och reagens inom organisk kemi, närmare bestämt selektiv organisk syntes. LACHEZAR KOMITOV, profes-

sor vid institutionen för fysik, har erhållit The Merck Award för utomordentligt bidrag till forskningen om LCD-skärmar. Hans forskargrupp har uppfunnit en ny familj material som har visat sig förbättra kvaliteten på plattskärmar. JENNY LINDÉN, filosofie doktor

vid institutionen för geovetenskaper, har tilldelats Alfortska 36

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

priset 2012 av Svenska sällskapet för antropologi och geografi för sin forskning om snabbt växande, fattiga och förorenande städer. Hennes avhandling har titeln Urban Climate and Air Pollution in Ouagadougou, Burkina Faso.

kulturvård: Graduate program in Historic Preservation. Han är skribent, föreläsare och lärare inom kulturvård och har bidragit till att utveckla synsätt och praktik inom både kulturvård och samhällsplanering. WERNER NAHM, Dublin

TOMAS LUNDÄLV, forsk-

ningsingenjör vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, har av Kungl. Vetenskapsakademien tilldelats Sture Centerwalls pris för sin ”långvariga dokumentering av havsmiljöer med fotografiska tekniker, vilket lagt grunden för stora naturvårdande åtgärder i svenska havsområden”. HENRIK NILSSON, forskare

vid institutionen för biologi och miljövetenskap, har tilldelats Albert Wallins vetenskapspris av Kungl. Vetenskaps- och VitterhetsSamhället i Göteborg. Henrik Nilsson får priset för ”sitt metodkritiska och nyskapande arbete i ett skede då den klassiska biologiska systematiken övergår i fylogenomik baserad på gensekvensiering och bioinformatik.” RANDALL F MASON, profes-

sor i stads- och regionplanering vid University of Pennsylvania, har utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Han är ansvarig för en av USA:s mest prestigefyllda utbildningar inom

Institute for Advanced Studies, Ireland har tilldelats 2012 års Gothenburg Lise Meitner Prize. Han får priset för banbrytande och innovativt arbete med matematisk fysik. Bakom Göteborgs Lise Meitner-pris står Kungl. Vetenskapsakademien genom Nobelkommittén för fysik och Fysikcentrum Göteborg, som består av de fem fysikinstitutionerna vid Chalmers och Göteborgs universitet. Priset stöttas även av Kungälvs kommun. RICHARD NEUTZE, professor

vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, har utnämnts till Wallenberg Scholar av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse vilket innebär att han får 15 miljoner kronor till forskningsverksamhet. DEBORAH M POWER, profes-

sor i molekylär bioteknologi vid Universidade do Algarve i Portugal, har utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Hon leder en framstående europeisk forskargrupp som bland annat undersöker hormonell påverkan på utvecklingen hos fiskar. MARIE RÅDBO, univer-

sitetslektor vid institutio-

nen för fysik, har tilldelats Ångpanneföreningens forskningsstiftelses pris för kunskapsspridning. Hon belönas för sitt populärvetenskapliga arbete med att föra ut kunskaper i astronomi till allmänheten. Vidare har Marie Rådbo tilldelats Kungl. Samhällets lärarpris till lärare som väckt elevers intresse för vetenskap. MALIN STRAND, filosofie

doktor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, har av Kungl. Vetenskapsakademien tilldelats Sven Lovénmedaljen i guld för boken Stjärnmaskar – Slemmaskar. Boken är skriven tillsammans med Per Sundberg, professor i systematik och biodiversitet, och utkom år 2011 i serien Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. MARIA SUNDIN,

universitetslektor vid institutionen för fysik, har tilldelats 2012 års individuella pedagogiska pris vid Göteborgs universitet. MICHAEL THORNDYKE,

professor i experimentell marinbiologi, har av Kungl. Vetenskapsakademien tilldelats äldre Linnémedaljen i Guld 2011. Motiveringen lyder ”För hans forskningsinsatser inom den marina genomiken och för hans arbete för att utveckla Kristinebergs marina forskningsstation, inte minst vad beträffar dess internationella betydelse”.

JOHAN ÅKERMAN, professor

vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, har tilldelats ERC Starting Grant av Europeiska forskningsrådet.

2013 PER AHLBERG, professor

emeritus i organisk kemi har tilldelats Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi. Han får priset för sina djärva, fundamentala studier av organiska reaktionsmekanismer med bland annat spektroskopiska metoder. TOM ANDERSEN, professor vid

Universitetet i Oslo har utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet för sin framstående forskning kring den kontinentala jordskorpan. LEIF G. ANDERSON, professor i

marin kemi vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, har tilldelats 2013-års IASC Medal från International Arctic Science Committee. Leif G. Andersons forskning behandlar den marina kolcykeln, hur kol omvandlas och transporteras i havet. ROGER BUTLIN, professor vid

University of Sheffield, har av Vetenskapsrådet tilldelats Tage Erlanders gästprofessur. Under 2013 kommer han bland annat att arbeta tillsammans med forskare vid Linnécentret CeMEB vid Göteborgs universitet runt frågor om artbildning

hos strandsnäckan Littorina saxatilis. Roger Butlin är evolutionsbiolog och speciellt intresserad av frågor som rör evolution av nya arter. ANNIKA EKDAHL, gästprofessor

vid institutionen för kulturvård, har tilldelats norra Europas största textilpris, Nordic Award in Textiles. Enligt juryn får Annika Ekdahl priset för sina storslagna gobelänger och sitt sätt att ge nytt liv åt en historisk genre. SWANTJE ENGE, institutionen

för biologi och miljövetenskap, har tilldelats naturvetenskapliga fakultetens pris för bästa avhandling 2013. Ur motiveringen: ”Med sin avhandling Seaweed Invasions and Novel Chemical Defences har hon visat att hon på ett imponerande och självständigt sätt behärskar såväl generell teoribildning som krävande ekologiska fältstudier och experiment samt avancerade kemiska och genetiska analyser. Avhandlingen är mycket välskriven och dess manuskript har blivit väl mottagna i ledande ekologiska tidskrifter.” ANDREW EWING, professor i

analytisk kemi vid institutionen för kemi och molekylärbiologi har tilldelats 2013 års Electrochemistry Award av Analytical Division of the American SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

UTMÄRKELSER

Chemical Society ACS. Han får priset för sitt framstående arbete inom fältet elektrokemisk analys. ANNA-KARIN GUSTAVSSON,

doktorand vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet, har fått pris för bästa forskningsartikel under 2012 av tidskriften FEBS Journal. Hennes forskningsartikel bedöms vara den bästa i kategorin för unga forskare och belönas med utmärkelsen FEBS Journal Prize for Young Scientists. KERSTIN JOHANNESSON,

professor i marin ekologi, är en av två pristagare som tilldelats ArtDatabankens naturvårdspris

2013. Juryn anser att Kerstin Johannesson genom sin forskargärning och sitt stora engagemang har gjort enastående insatser för att bevara den marina biologiska mångfalden i Sverige. Hon är en viktig länk mellan forskning och praktisk naturvård. ANNELIE LINDGREN, biolog

och lärare, har tilldelats ett stipendium ur Hans G. Hanssons minnesfond. Hon får stipendiet med motiveringen ”hon har ett genuint intresse och en djup kännedom om systematik och naturhistoria för olika marina makroalggrupper. I Hans G. Hanssons anda utgör hon en

Foto: Robin Aron

Systrar från Munkedal vann regionfinal Ett tvillingpar från Munkedal tog hem förstapriset i regionalfinalen för utställningen Unga Forskare. – Eftersom vi är uppväxta vid kusten var det naturligt att välja ett arbete med fokus på havet, säger systrarna Natasha 38

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

och Salome Olsson. Systrarna går på Uddevalla gymnasium och fick förstapris för sitt projektarbete om en inventering och jämförelse av sargassosnärja och blåstång. Sargassosnärja är en invasiv art som Natasha och Salome Olsson ville studera

omfattande kunskapsresurs som alltid finns disponibel för omgivningen. Liksom Hans G. Hansson är hon också en mycket uppskattad och engagerad lärare.” STURE NORDHOLM, profes-

sor emeritus i fysikalisk kemi, har tilldelats den prestigefyllda Bror Holmberg-medaljen för sin starka vetenskapliga profil inom teoretisk kemi kombinerat med ett brinnande engagemang för att stärka kemiämnet i skolan. HÅKAN SAMUELSSON KALM,

forskare vid institutionen för matematiska vetenskaper har

närmare och jämföra med blåstång. Blåstången är en viktig alg för ekossystemet och förekommer rikligt både på väst- och östkusten. Som vinnare i regionalfinalen i Göteborg fick de, tillsammans med ett antal andra bidrag, en biljett till riksfinalen i Stockholm. Där vann tvillingarna ett deltagande i ett forskningsläger i Schweiz, liksom det externa priset ”Naturhistoriska riksmuseets utmärkelse för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald presenterat vid Utställningen Unga Forskare 2013.” Regionfinalen Unga Forskare är ett samarbete mellan Förbundet Unga forskare, naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Chalmers.

fått 2013 års Wallenbergpris, som delas ut till löftesrika unga matematiker. Håkan Samuelsson Kalms forskningsområde är komplex analys och ett centralt tema i hans forskning är integralformler och kalkyl för residyströmmar. Han delar priset med Elizabeth Wulcan vid Chalmers. ERIK STURKELL, professor i

tillämpad geofysik, har tilldelats

Sixten Heymans pris 2013 för betydelsefulla insatser inom geofysiken. Hans forskning har stor betydelse både för kunskapen om livets utveckling på jorden och för mänsklighetens framtid. KRISTINA ”SNUTTAN” SUNDELL, professor vid

institutionen för biologi och miljövetenskap, har tilldelats Ångpanneföreningens forskningsstiftelses pris för kunskapsspridning. Hon får priset för sitt stora engagemang att sprida vetande till olika grupper i samhället. SOFIA THORSSON, universi-

tetslektor på institutionen för geovetenskaper, har tilldelats naturvetenskapliga fakultetens forskningspris 2013 (se separat artikel på sidan 21).

FYRA FRÅGOR TILL SWANTJE ENGE Hur känns det att ha fått naturvetenskapliga fakultetens pris för bästa avhandling 2013? – Det känns rätt så overkligt, men så klart jättekul. Då får man väl vara stolt. Priset stödjer mig i mitt beslut att försöka fortsätta med min forskning. Vad forskar du kring? – Min forskning handlar om att förstå vilka mekanismer och ömsesidiga påverkningar mellan arterna som kan förklara hur främmande arter kan bli invasiva. Vilka är utmaningarna inom forskningsfältet? – Biologiska invasioner anses som ett hot mot den globala biodiversiten. Trots mer än 50 års forskning har man fortfarande inte hittat generella mekanismer eller egenskaper som kan förklara varför

några av de främmande arterna blir invasiva. För att kunna förebygga och förvalta invasiva arter är det viktigt att förstå biologiska invasioner på ett bättre sätt och hitta generella mekanismer som förklarar dessa. Vad kan samhället lära av din forskning? – Bevarande av den biologiska mångfalden är av generellt intresse för hela samhället för att säkerställa ekosystemens funktion Det är viktigt att informera samhället om främmande arter, hur de blir invasiva och vilka effekter det kan ha på naturen. Läs hela avhandlingen: http://hdl.handle.net/ 2077/30534

Vill du ha ett eget nummer av Science Faculty Magazine? Gå in på www.science.gu.se/magazine Här kan du också ange om du hellre önskar få ditt magasin i digital form till din e-post, eller på engelska. Nästa nummer utkommer i december 2013.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013

AVSÄNDARE: Science Faculty Magazine Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Box 460 405 30 Göteborg

Jonsereds herrgård – en mötesplats

för kreativitet, reflektion och tankeutbyte kring kultur, vetenskap, livsåskådning och politik.

Besöksadress: Jonsereds herrgård William Gibsons väg 21 Jonsered

Programverksamhet: Anders Franck, 031-786 54 15 Eva Staxäng, 031-786 12 58 www.jonseredsherrgard.gu.se

Bokning: Göteborgs universitets konferenscentrum, 031-786 59 59