Science Faculty Magazine nr 1 2015

Historiska miljöer i dataspel ändras

Antibiotikaresistens vår nästa kris?

SCIENCE FACULTY Nr 1 2015 Naturvetenskapliga fakulteten

MAGAZINE

HAN UNDERSÖKER ATOMER MED LASER Atomfysikern Dag Hanstorp studerar världens mest sällsynta ämne tillsammans med forskare från Cern

DEKANUS INLEDER SCIENCE FACULTY MAGAZINE Science Faculty Magazine är ett ma gasin för alla som är intresserade av Göteborgs universitet och i synnerhet den verksamhet som sker vid Natur vetenskapliga fakulteten.

REDAKTÖR

Välkomna till en inblick i verksamheten vid Naturvetenskapliga fakulteten. Science Faculty Magazine riktar sig till en bred målgrupp, alltifrån alumner vid fakulteten och personal till näringsidkare, myndigheter och politiker med intresse för naturvetenskap och matematik.

Gustav Bertilsson Uleberg

naturvetenskapliga utbildningar i skolan och på universitetet är laborativa moment viktiga för förståelsen och ger en konkretion till de teoretiska delarna. Även fältarbete och exkursioner ingår som en viktig del av fakultetens utbildningsutbud och i flera utbildningar stärker de anställningsbarheten hos studenterna. Tänk att som student få besöka Cern och koppla utbildningen till grundläggande forskning av atomers sönderfall med tillämpning inom medici nen.

GRAFISK FORM & LAYOUT

INTRESSE FÖR NATURVETENSKAP grundläggs i

Camilla Persson 031-786 9869 camilla.persson@science.gu.se

REDAKTION

Carina Eliasson Robert Karlsson Tanja Thompson

ANSVARIG UTGIVARE

Camilla Persson & Erika Hoff

OMSLAG

Professor Dag Hanstorp. Foto: Johan Wingborg

skolan och fakulteten arbetar på olika sätt för att stimulera detta intresse. Även här är laborativa mo ment viktiga och genom att åskådliggöra en forskares vardag önskar vi locka den unga generationen till naturvetenskapliga studier.

ADRESS

Göteborgs universitet Fakultetskansliet för naturvetenskap Box 460 405 30 Göteborg E-post: info@science.gu.se

FAKULTETENS UTBILDNINGAR är internationellt präg

5 000 exemplar

lade och ger studenterna goda möjligheter till anställ ningar även utanför Sverige. Internationellt utbyte är mycket givande både för kunskapsinhämtning och för personlig utveckling och fakulteten arbetar aktivt med utbytesavtal för att underlätta ett ömsesidigt utbyte av studenter.

TRYCK

DET FINNS IDAG ett stort fokus på globala utmaning

UPPLAGA

Litorapid

PRENUMERERA

Gå in på www.science.gu.se/magazine för att anmäla att du vill prenumerera på magasinet.

E-MAGASIN

I december 2014 lanserade vi Science Faculty Magazine även som e-magasin. E-magasinet hittar du på: www.sciencefacultymagazine.se

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

ar och multidisciplinära projekt behöver skapas för att studera och förhoppningsvis lösa dessa utma ningar. Olika ämnen inom naturvetenskap samverkar med humaniora och samhällsvetenskap för att kunna belysa frågeställningar från olika synvinklar. Arbe tet omfattar ofta allt från den molekylära nivån till humaniora och konst. ANTIBIOTIKARESISTENS ÄR ett av de allvarligaste ho

ten framöver och forskare från olika discipliner sam las för att gemensamt kunna bryta ny mark. Mycket

»Antibiotikaresistens är ett av de allvarligaste hoten framöver» av forskningen är grundläggande till sin karaktär men resultaten kan snabbt få avgörande betydelse för utveckling av andra typer av antibiotika. Detta är ett globalt problem och samarbete med andra länder är nödvändigt för att vända den negativa trenden som genom okontrollerad exponering av antibiotika leder till resistens. Forskare vid fakulteten har erhållit betydande externa anslag för forskning om antibioti karesistens.

Växtförökning i fokus för Tina Westerlund

Valar är hennes passion

FÖR ATT FÖRSTÅ FRAMTIDEN behöver man även

ett historiskt perspektiv och för att studera arvskul turklassade målningar kan klassiska metoder för materialkarakterisering användas. Tillsammans med en miljöbeskrivning ger forskningen en fördjupad kunskap om samhället förr och värdefulla insikter om hur gamla föremål skall bevaras. SIST MEN INTE MINST en reflektion kring vetenskap

och politik, där det är viktigt att respektera varandras kompetenser och arbeta tillsammans för ett hållbart samhälle. Om detta och mycket mer kan ni läsa i det här num ret av Science Faculty Magazine, så luta er tillbaka och låt er inspireras.

Tema Ljusåret 2015: Fåglar kommunicerar med UV-ljus

Elisabet Ahlberg, dekan

”Det är laddat” – i fältkursen i tillämpad geofysik

PORTRÄTT

HAN FÖLJER FISKENS VÄG Professor Ian Flemings forskning om vård och bevarande av vilda fiskpopulationer har gjort honom till en välrenommerad forskare och fört honom över stora delar av norra halvklotet. Nu har denna forskning även gjort honom till gästprofessor vid Göteborgs universitet.

äknar man i breddgrader har Ian Fleming rört sig relativt lite. Räk nar man däremot i längdgrader har han rört sig desto mer, från St. Johns på Newfoundland på Kanadas östkust, tvärs över landet till Vancouver på västkusten, via Norge, tillbaka till Nordamerika och USA, och nu till Göteborg för en gästprofessur. Ett rörelsemönster som han delar med en speciell fisk. – Jag har alltid varit intresserad av natu ren, av biologi och ekologi, berättar han. Och laxen tycker jag är väldigt fascinerande, hur den rör sig över stora områden och dess migrationsmönster. KANADENSAREN IAN FLEMINGS forskning

handlar om hur djur, i första hand fiskar, svarar på förändringar i sin miljö. Ett av hu vudmålen med forskningen är att undersöka varför individer inom en population kan ha helt olika levnadsmönster jämfört med andra individer inom samma population, och hur detta kan påverka dynamiken inom gruppen. – Det kan röra sig om varför vissa indivi der uppvisar andra slags fortplantningsbe

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

teenden, som att könsmogna snabbare än andra, eller varför vissa individer väljer att lämna populationen och flytta på sig och andra väljer att inte göra det. Ian Flemings forskning inbegriper även bevarande av vilda fiskpopulationer som är hotade eller sårbara. Tillsammans med sina kollegor har han bland annat arbetat med laxbestånd på kanadensiska Atlantkusten och med brun havsabborre i Medelhavet runt Sicilien. I februari i år började han sin tjänst som gästprofessor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, en tjänst som kommer att löpa hela 2015. Han har även tidigare samarbetat med forskare från Göteborgs uni versitet, bland annat i projektet Smoltpro.

IAN FLEMING Ålder: 54 år Yrke: Professor i zoologi vid Memorial University of Newfoundland, St. Johns, Kanada. Familj: Fru och två barn Aktuell: Innehar under 2015 Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens första Wallenbergprofessur. Fritidsintressen: Gå på tur, paddla kajak, åka skidor och spela hockey. Då är jag lyckligast: När jag får vara med min familj i vår stuga i Newfoundland och njuta av naturen.

– Göteborgs universitet har en stark marin profil, och det finns en naturlig länk mellan den forskning jag har bedrivit på mitt hem mauniversitet och det arbete jag kommer att göra här.

anslag för ett projekt om hur klimatföränd ringen påverkar fiskar i Arktis, ett projekt som han hoppas att de ska kunna arbeta med under de närmaste åren framöver. SKANDINAVIEN ÄR SOM sagt inte ny mark

IAN FLEMINGS FORSKNING rör några av de

stora framtida utmaningarna, som hur män niskan kommer att påverka olika fiskbestånd i världen, och vad fiskbestånden har för förmåga att svara på människans inverkan. – Det kan röra sig om allt från fiske till kli matförändringar eller att människan förstör levnadsmiljön för fiskar, till exempel genom att introducera nya fiskarter i en miljö. Tillsammans med forskare på Göteborgs universitet har han precis sökt forsknings

för honom; han gjorde sin postdok på Norska institutet för naturforskning och blev kvar där i sammanlagt tio år. Och för friluftsmänniskan och skidfantasten Ian Fle ming passar det nordiska klimatet bra – han har bland annat gjort ”the Vasa”, eller med andra ord Vasaloppet. – Det gick väl inte så fort, men jag över levde i alla fall, säger han och skrattar. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MALIN ARNESSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

Tina Westerlund till vänster tillsammans med studenter som läser kandidatprogrammet Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk.

Hon förmedlar kunskap om växter Att perenner går att föröka genom delning, det vet nog de flesta som är trädgårdsintresserade. Men en som vet betydligt mer om fleråriga växters förökningssätt och vilka förökningsmetoder som finns, är doktoranden Tina Westerlund.

rädgårdsstudenterna står på knä och sår grönsaker på friland den här so liga, men ganska kalla, vårdagen. Da gen dessförinnan höll de till i perennrabatten, där de tog sticklingar med Tina Westerlund. – Tanken är att studenterna ska komma i kontakt med olika växtförökningsmetoder. Hur ser växten ut? Vad är det som påverkar valet av metod? Det är kunskap som de kom mer att behöva när de är färdiga. Vi träffas på institutionen för kulturvård i Mariestad, där Tina Westerlund är verksam

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

som doktorand och lärare. I sin forskning har hon fokuserat på så kallade vegetativa förökningsmetoder, det vill säga där förök ning inte sker via frön utan genom att en del av växten bildar en ny växt. Hon har kartlagt metoder dels genom att läsa om dem i litteratur från 1700-talet fram till i dag och dels genom att besöka plantskolor runt om i Sverige. En del metoder från handböckerna har hon även testat själv – ibland mer än en gång.

FORSKNING – Genom att göra egna växtföröknings försök har jag kunnat komma djupare in i frågorna, vilket sedan har hjälpt mig i kom munikationen med odlarna och i att reflek tera över förökningsinstruktioner. Jag har kunnat ställa frågor på ett annat sätt när jag själv testat metoderna. AMBITIONEN MED besöken på plantskolorna

har varit att få vara med och göra olika mo ment, eller ”procedurer” som hon kallar det i sitt avhandlingsarbete. Tina Westerlund vill kunna fördjupa sig i detaljerna, vilket kräver att alla sinnen används. Att själv kunna dra, bryta och skära med kniv i plantan. Kunska pen kring växtförökning har ofta gått i arv på plantskolan, men av olika orsaker har metoderna förändrats genom åren. – Förr odlades plantor på friland och gräv des upp när de skulle säljas. I dag odlas allt i kruka, vilket påverkar rötternas utveckling. Det kan eventuellt vara en anledning till att förökning med rotbitar inte är lika vanligt längre, säger hon. En annan orsak är plantskolornas arbets situation, enligt Tina Westerlund. Det är inte säkert att plantskolorna har möjlighet

säljer sitt växtmaterial till Sverige. – Den största delen av det som säljs i Sve rige är förökat utomlands. Att någonting går under beteckningen svenskodlat, behöver inte betyda att det är förökat i Sverige. En av anledningarna till att framför allt större trädgårdsbutiker i dag väljer att köpa växter som är förökade utomlands, är att det helt enkelt inte går att få tag i växter i den mängd som behövs. – Det har att göra med hur vi konsumerar växter i dag. Det finns en slit-och-släng-trend där vi köper flerårigt växtmaterial som sedan hamnar i en kruka och slängs till hösten, eftersom det är enkelt att köpa nytt nästa år. Kunskapen om växtförökning bygger på en lång tradition och när hantverket inte utförs i lika stor grad som tidigare, riskerar kunskapen att gå förlorad. Det innebär också att det blir svårt att behålla ett historiskt intressant växtmaterial, som är en del av vår kulturhistoria. Vid sekelskiftet beslutade Riksdagen om ett nationellt program för odlad mångfald (POM), och inom ramen för programmet har man samlat in odlingsvärda sorter av allt från bärbuskar till perenner och köksväxter. Insamlingen har skett inom åtta

»Det finns en slit-och-släng-trend där vi köper flerårigt växtmaterial som sedan hamnar i kruka och slängs till hösten» att ta sticklingar vid den tidpunkt där det egentligen är mest gynnsamt för växten – till exempel så kanske säsongsarbetarna inte har börjat arbeta än – utan de gör det istället några veckor senare. Det kan också påverka metoden, och även valet av metod. VÄXTFÖRÖKNINGEN I SVERIGE har minskat

drastiskt sedan mitten av förra seklet. En av orsakerna är den storskaliga industri med förökning som utvecklats i Europa, och som

olika inventeringsprogram, där inventerare också tagit hjälp av privatpersoner för att hitta och beskriva växterna. Även forskning har kopplats till programmet, och Tina Wes terlund har utbyte med Linnéa Oskarsson på SLU som lett det så kallade perennuppropet. – Vi planerar för hur vi ska kunna visa äldre sorter av växter som en del av våra historiska trädgårdar och väcka intresset för bevarandet av perennplanteringar. En idé är att i samarbete med trädgårdsmästaren på SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

värdefulla parker och trädgårdar bjudits in för att skriva om sitt arbete i en blogg. Initia tivtagare är förutom Tina Westerlund även Joakim Seiler, trädgårdsmästare på Gunnebo Slott och Trädgårdar. – Trädgårdsmästare har varit dåliga på att dokumentera sitt arbete. Många har fört dagbok, men då handlar det om sorter, antal och utfall och inte hur de gör olika saker. Bloggen blir ett verktyg att kunna diskutera och fortsätta utveckla trädgårdsmästarkun skap, säger Tina Westerlund. PRECIS SOM PROGRAMMET för odlad mång

Mårbacka föröka en vitblommande blå klocka som Perennuppropet har fått in från Selma Lagerlöfs trädgård i Falun, säger Tina Westerlund. Nu har programmet gått in i en utvärde ringsfas där insamlat material undersöks, värderas och DNA-analyseras. Nästa steg är att bevara materialet i en genbank, varifrån det ska vara fritt tillgängligt.

fald är bloggen ett sätt att bevara och utbyta kunskap kring vårt hortikulturella kulturarv. Många av de som i dag förvaltar historiskt värdefulla kulturmiljöer saknar trädgårds kunskap, och därmed riskerar värdefulla miljöer att försvinna. – Park och trädgård har stor betydelse för vår kulturmiljö, men fokus ligger ofta på själva byggnaderna. Trädgårdarna kommer i andra hand, och trädgårdsmästarkunskapen riskerar att utarmas. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO STEFAN SVENSSON

EN AV UTMANINGARNA i Tina Westerlunds

forskning har varit att hitta sätt att do kumentera. Detaljer saknas ofta i tidigare beskrivningar, kanske beroende på att det ansågs vara självklara steg i hantverket. Men när den nedärvda kunskapen nu är på väg att försvinna, blir behovet av tydliga och detaljerade instruktioner större. Samtidigt kan det vara svårt att ta till sig mycket text, något som Tina själv stöter på ganska ofta i sin undervisning. Därför finns behov att hitta nya sätt att dokumentera, till exempel med hjälp av rörlig bild. ETT ANNAT SÄTT att sprida kunskap om

traditionella metoder är via sociala medier. I ett nystartat projekt inom ramen för Hant verkslaboratoriet vid Göteborgs universitet, har trädgårdsmästare från kulturhistoriskt

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

FAKTA Friland: odling utomhus i bearbetad mark i olika skala från mindre odlingsbäddar till större fält. Sticklingar: delar som plockas från en växt som i vidare odling utvecklar nya rötter och skott. Det kan vara både ovanjordiskaoch underjordiska delar. Perenner: fleråriga örtartade växter. Till gruppen räknas ibland även växter som övervintrar med knoppar ovan mark, till exempel lavendel. Mer information u www.slu.se/pom u craftlab.gu.se

Vårt syre kommer från alger Syret från vartannat andetag kommer från havet och det är algernas förtjänst. Professor Angela Wulff har ägnat sin forskarkarriär åt dessa betydelsefulla marina arter.

älften av syret i atmosfären kommer från havet och då är det framförallt inte makroalgerna som vi ser, till exempel tång, som är de största syreprodu centerna. Det är de mikroskopiska algerna växtplankton som står för hälften av syrepro duktionen. – De flesta tror att det är regnsko gen. Men alger är otroligt viktigt för vår syreproduktion, säger Angela Wulff, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap. Alger är nyttiga för syreproduktionen och för att de är basen i havets näringsväv och blir föda åt andra arter. Men alger har många andra användningsområden. – Det finns väldigt mycket vi använder alger till utan att veta om det. Äter man en tårta eller ett bakverk så är det som gör att vaniljsåsen eller gelen håller ihop också en produkt av alger, som fungerar som konsis tensgivare. NYLIGEN VAR ANGELA Wulff i Antarktis

tillsammans med en av sina doktorander för att studera bottenlevande kiselalger och un dersöka hur motståndskraftiga dessa är mot klimatförändringar. – Kiselalger används till exempel som slipmedel i tandkräm. Det finns väldigt

många outnyttjade användningsområden för kilselalger. På konferensen Harmful Algal Blooms and Climate Change på Wallenberg i slutet av maj står skadliga algblomningar i fokus. Men algblomning är inte alltid dåligt och inte alltid giftigt. – Man kan dra paralleller till gräs, hade vi inte haft gräs på land så hade vi saknat en massa djur och det är det samma i havet, hade vi inte haft algblomning hade vi inte haft fisk. Men ibland blir det för mycket av det goda och ibland dominerar bara en art, ungefär som att det växer nässlor utanför utedasset eftersom de gillar övergödning. VID SKADLIGA ALGBLOMNINGAR är algerna

för många och det blir syrebrist när de bryts ner, eller så är algerna giftiga. Algblomning är under vissa tider ett bekymmer utmed den svenska östkusten men framförallt är det ett stort problem runt Afrikas och Indiens kust samt Nordamerikas och Sydamerikas kuster. – Där är algblomning ett gigantiskt problem där människor till och med dör av detta. Nu har vi en pågående klimatförändring och havs försurning och då vill vi forskare studera om det finns något i detta som skulle kunna göra att vi får ändå fler skadliga algblomningar och vi vill även få svar på frågan om giftiga alger klarar temperaturförändringarna bättre än andra alger. TEXT CARINA ELIASSON FOTO ANGELA WULFF

u Lyssna på ett radioinslag med Angela Wulff i programmet Nyfiken på: www.science.gu.se/radio SCI-

FORSKNING

ANTIBIOTIKARESISTENS – ett hot mot mänskligheten Forskarna arbetar mot klockan för att kunna lösa en av mänsklighetens stora framtidsproblem. Det handlar om antibiotikaresistens som av WHO rankas som en av de värsta hälsoriskerna för världen.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

tan en fungerande antibiotika att förlita sig på i framtiden skulle läget vara katastrofalt. Varken en operation eller ens en förlossning skulle kunna genomföras utan stora risker. Vi skulle praktiskt taget vara tillbaka i medeltiden. Mate Erdelyi, Anne Farewell och Rosmarie Friemann är tre forskare från institutionen för kemi och molekylärbiologi som har antibiotika som gemensam nämnare. De tillhör olika forskningsgrupper med lite olika fokus, men syftet är det samma som för alla andra som forskar kring just antibiotika – att hitta sätt att förhindra antibiotikaresistens. MATE ERDELYI ÄR organisk kemist och hans forskargrupp

försöker bland annat hitta sätt som förhindrar att bakterier bryter ner redan existerande antibiotika. – I utvecklingsländer i till exempel Asien ges djuren anti biotika från födseln och sedan livet ut. Därför kommer stora mängder antibiotika ut i naturen genom djurens urin och avföring, vilket gör att bakterierna vänjer sig vid antibiotikan. När vi sedan ska använda den är bakterierna redan resistenta, säger Mate Erdelyi. En av orsakerna till antibiotikaresistensen är alltså att kött djur i förebyggande syfte behandlas med antibiotika för att de inte ska bli sjuka. I Sverige är det inte tillåtet, men det är vanligt i länder som Kina och USA. Att undvika att behandla djur med antibiotika i förebyggande syfte är därför en åtgärd som skulle kunna få stor positiv effekt för att förhindra anti biotikaresistens. INTRESSET FÖR ANTIBIOTIKAFORSKNING har ökat kraftigt

det senaste decenniet, och i forskarvärlden arbetar man i dag med olika tillvägagångssätt för att lösa resistenshotet. Mikro biologen Anne Farewell undersöker bland annat hur effektivt man kan föra över antibiotika genom biofilm, eftersom det är svårt för antibiotikan att ta sig igenom och nå in i bakteriens cell. Biofilm är bakterier som koloniserar en yta, till exempel en vävnad i kroppen, en hjärtklaffsprotes eller en kateter. – Många olika metoder prövas just nu. Vi vet inte idag vilken metod som kommer att bli bäst. Andra forskarsam arbeten rör evolutionen, det vill säga hur vi kan förhindra bakteriernas utveckling. I en perfekt värld så skulle man ge antibiotika mot en specifik bakterie samt en medicin som förhindrar att den blir resistent, alltså förhindrar bakteriens evolution, säger Anne Farewell.

Biokemisten Rosmarie Friemann har flera internationella forskarsamarbeten på gång med bland annat Indien, USA och Nya Zeeland. – Vi studerar transportproteiner som gör att bakteriens ytstruktur förändras så att immunförsvaret kan känna igen bakterien. De finns opportunistiska bakterier som vi bär med oss hela tiden, men som vaknar till liv först när vi blir vi sjuka, säger Rosmarie Friemann. BAKTERIERNA ÄR DUKTIGA på att kamou

flera sig i kroppen i bland annat biofilm. – Systemet som vi tittar på är involverat i den här kamouflageprocessen. Om vi kan hämma den biokemiska vägen medför det att bakteriens ytstruktur förändras och vår kropps immunförsvar kan ta hand om bakte rien, säger Rosmarie Friemann. De tre forskarna tror att en lösning kan

MELLAN 1962 OCH år 2000 utvecklades ingen

ny antibiotikaklass, det vill säga nya antibio tika som fungerade annorlunda än de redan existerande antibiotikasorterna. Sedan dess har endast en handfull nya antibiotikaklasser utvecklats, och de flesta nya antibiotikasorter är bara en modifiering av redan existerande antibiotika. – Vi hade en lång period då ingen ny antibiotika skapades av läkemedelsföretagen. Man trodde att problemet var löst, och att det bara var att producera mer av samma vara. Men så var det ju inte. Problemet med antibiotikaresistens kommer alltid att uppstå, och vi kommer alltid att ha behov av att utveckla nya typer av antibiotika, säger Anne Farewell. ETT PROBLEM ÄR ATT det inte är lönsamt för

läkemedelsföretagen att satsa på att utveckla ny antibiotika, eftersom utvecklingskostna

»Man måste bli bättre på att snabbt diagnostisera vilka bakterier som är orsaken till infektionen för att direkt kunna ge rätt behandling» vara att man använder kombinationer av olika antibiotika som verkar på olika sätt. – Om man angriper bakterien biokemiskt på flera olika sätt så är risken mindre att bakterierna klarar av att skydda sig. An vänder man en enda väg så kan de mutera mycket fortare, säger Anne Farewell. OM LÄKARNA DESSUTOM bättre undersöker

vilken bakterie det är som orsakar en viss infektion så skulle det förbättra situationen. – Nu använder man ofta bredspektrumantibiotika som tar kål på alla bakterier av samma typ. Man måste bli bättre på att snabbt diagnostisera vilka bakterier som är orsaken till infektionen för att direkt kunna ge rätt behandling, säger Rosmarie Friemann.

den är lika stor som för en hjärtmedicin som tas varje dag livet ut. Ett annat problem är resistensen – släpper man ett nytt antibiotika i Kina så är bakterierna resistenta redan inom några månader. – Det faktum att antibiotika hela tiden ges till djur, tillsammans med en för hög utskriv ning innebär att den kommer ut i avlop pet och därmed finns överallt. Det gör att bakterierna tränas och lär sig att bryta ner antibiotikan väldigt fort. Vilket i sin tur gör att läkemedelsbolagen är ovilliga att satsa miljarder på ett nytt läkemedel som kanske är helt oanvändbart inom bara några år, säger Mate Erdelyi.

HUR EFFEKTIV EN VISS antibiotika är beror

även på var i världen som den skrivs ut; har antibiotikan använts i stor mängd har bak terierna hunnit vänja sig. Penicillin fungerar fortfarande någorlunda i Sverige, men inte i Indien. – Jag tror vi kan göra vad som helst i Europa utan att det ger någon större effekt. Om vi inte löser problemet globalt så kom mer vi bara att få resistensproblem om och om igen. Vi borde dessutom satsa mer på förebyggande arbete, att man verkligen testar vilken antibiotika som ska skrivas ut. Och hela hygientänket måste ändras, säger Mate Erdelyi. ETT STORT PROBLEM i många utvecklings

länder är just synen på hygien. Majoriteten av infektionerna som kräver antibiotika skulle troligen kunna förebyggas genom bättre handtvätt. Dåligt vatten och bristande hygien medför att spridningen av de resi stenta bakterierna ökar. Då är det lätt att antibiotikaresistenta bakterier breder ut sig i populationen och det i sin tur innebär att ny antibiotika behövs. – Vi måste försöka ligga steget före, och hitta nya mekanismer i cellen så att vi kan lura bakterierna att inte överleva, säger Ros marie Friemann. Under de senaste åren har flera utlysningar från de största svenska forskningsråden varit riktade mot antibiotikaforskning. – Det är annorlunda idag än för tio år sedan. Då pratade ingen om antibiotikare sistens. Idag är det mycket större intresse både hos forskare och hos allmänheten, säger Anne Farewell. TEXT CARINA ELIASSON FOTO MALIN ARNESSON

Vad händer med antibiotikan när den kommer ut i våra svenska vattendrag? Läs mer på nästa sida u

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

FORSKNING

Hur skadligt är antibiotika för svenska vattendrag? Antibiotika förekommer i våra vattendrag nära reningsverken tillsammans med tusentals andra kemikalierester. Frågan är vilken effekt just antibiotikan har på miljön.

alterna av antibiotikarester i svenska vattendrag är oftast mycket låga, det rör sig om högst några nanogram per liter. Rester från antibiotika finns jämsides med andra kemikalierester från exempelvis tvättmedel, hygienprodukter eller bekämpningsmedel. – I de här områdena ser man förändringar på faunan och floran, men det är oftast svårt att fastställa vilka föroreningar som är hu vudorsaken. När det gäller antibiotikarester kan man däremot misstänka att de kan vara en bidragande orsak till att man ofta hittar förhöjda halter av antibiotikaresistenta bak terier nära reningsverken, säger Lars Förlin, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap. NU ÄR DET INTE bara antibiotika som kan

gynna utvecklingen av resistens. Det gäl ler även för exempelvis metaller och vissa bekämpningsmedel som når miljön bland annat via reningsverken. Det är inte heller säkert att bakterierna förvärvar sin resistens i det mottagande vattendraget utan resistensen kan ha uppstått inne i reningsverken eller redan innan de når dit. – Sannolikt har antibiotika ganska liten effekt på djur och växter i våra vattendrag. Frågan är däremot om områden, där det finns harmlösa antibiotikaresistenta bakterie stammar, kan fungera som potentiella källor

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

för resistensgeners spridning till sjukdoms framkallande bakterier. Risken för att detta verkligen sker är kanske liten men de möjliga konsekvenserna är så stora att risken måste tas på allvar. Det bästa vore därför att utsläppen av äm nen från reningsverk och andra spridnings källor minimerades. – När det gäller reningsverken finns tek niska lösningar, dels för att minska utsläppen av kemiska föroreningar inklusive antibioti ka, dels för att ytterligare reducera mängden bakterier som kommer ut. Ett viktigt skäl till att det inte görs är att de tekniska lösning arna kan bli ganska dyra. ÄVEN OM ANTIBIOTIKAN inte verkar vara ett

uppenbart problem i svenska vattendrag så kan det vara det i andra delar av världen. – För några år sedan visade professor Joa kim Larsson vid Sahlgrenska akademin att industrier i Indien som tillverkar antibiotika släpper ut extremt höga halter av vissa anti biotika, miljoner gånger högre halter än vad vi ser i svenska vattendrag, säger Lars Förlin. Forskarna hittade en mycket stor andel multiresistenta bakterier i de undersökta sedimenten från vattendragen. – Här måste man konstatera att grundor saken till att det ser ut som det gör i dessa områden beror på en stor underlåtenhet att hantera avloppsvatten från industrierna på ett säkert sätt. TEXT CARINA ELIASSON

NYHETER FORSKARE IFRÅGASÄTTER BEHANDLING AV INFERTILITET MED STAMCELLER

Havsförsurning kan förändra smaken på räkor En ny vetenskaplig studie publicerad i Journal of Shellfish Research visar att mänsklighetens utsläpp av koldioxid har potential att påverka inte bara mängden skaldjur utan även smaken på dem – något som i sin tur kan påverka både näringslivet och våra kulturella traditioner. – Vi vet att havsförsurning påverkar förvärv och lagring av energi i marina djur så vi förväntade oss en viss effekt, men vi blev förvånade av tydligheten i resul taten, säger forskaren Sam Dupont vid institutionen för biologi och miljövetenskap.

Svenska romers historia lyfts fram i ny bok Under hundratals år har romer levt i Sverige, trots detta är deras historia hittills dåligt belyst. I boken Vägskälens kulturarv – kulturarv vid vägskäl träder romerna fram i det svenska kulturlandskapet. – Det här är en viktig dokumentation för att synlig göra romerna och de platser de bott på i Sverige, säger Ingrid Martins Holmberg vid institutionen för kultur vård, som är redaktör för boken.

Nya studier av svenska forskare från bland annat Göteborgs universitet och Karolinska institutet ifråga sätter att det går att behandla infertilitet med stamceller. Huruvida man kan behandla infertilitet med stamceller har varit under debatt i många år. Den klas siska teorin utgår från att kvinnor har de ägg de har från födseln, men det finns forskare som hävdar att man via stamscellsforskning kan skapa nya ägg. Det skulle i så fall innebära att infertila kvinnor kan få nya ägg, till exempel de kvinnor som kommit in i menopausen. De nya forskningsstudierna är publicerade i tidstiften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

BRISTFÄLLIG KUNSKAP OM NATURVÅRD Bland välutbildade svensk ar med intresse för politik och miljö är kunskaperna om naturvård, naturvårdsprojekt och arter bristfälliga, konsta teras i en undersökning vid Göteborgs universitet och Naturhistoriska Museet i Göteborg. En enkät via Medbor garpanelen vid Göteborgs universitet visar att endast 35 procent av de svarande kän ner till begreppet naturvård, de övriga var osäkra eller kände inte till begreppet.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

ALUMNEN

Kärlek vid första ögonkastet En livslång kärlek kan ta sin början på många sätt. För Emilia Benaventes del tog den avstamp vid en bur med sjölejon på ett zoo i Sydamerika när hon var tre år gammal.

et kunde ha börjat bättre. En decem bereftermiddag 2010 stod en 23-årig Emilia Benavente utanför flygplatsen på ön Grande Comore i Indiska Oceanen och väntade på att någon skulle möta upp henne. Men ingen kom. Med hjälp av en taxi chaufför, en av få personer som pratade lite engelska i den ex-franska kolonin, lyckades hon skaffa ett rum för en övernattning, och dagen efter skulle hon ta inrikesflyget vidare till ön Moheli. – Det var det absolut värsta jag har varit med om! Det var ett litet skumpigt plan med åtta personer ombord, och det fanns inga säkerhetsbälten, bara ett snöre att sätta fast sig med.

Vattnet var helt klart, och det var det första mötet jag har haft med marina däggdjur i det fria. Det är det bästa jag har sett.

EMILIA BENAVENTE HADE kommit till ögrup

MARINA DÄGGDJUR HAR VARIT en del av

pen Komorerna för två månaders volontär arbete i ett projekt som bland annat skulle kartlägga och fotoidentifiera knölvalar. Flygresan gick i alla fall bra, och dagen efter att Emilia hade kommit fram var hon och de andra deltagarna ute med projektets båt. – Tre knölvalar, två hanar och en hona, rörde sig en bit från båten. De försvann under ytan, men så plötsligt kom honan upp precis intill båten – det var helt underbart!

Emilia Benaventes liv ända sedan hon som treåring vägrade slita sig från sjölejonen på ett zoo i Sydamerika. Hon beskriver sig som en ”valnörd”, och efter gymnasiet var det givet att hon skulle gå en marin utbildning. Valet föll på kandidatprogrammet i marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Innan hon fortsatte med sin masterutbildning tog hon ett sabbatsår, och det var då hon hamnade på Komorerna. Väl hemma igen

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

avslutade hon sin utbildning, och sommaren 2013 lyckades hon få ett helt annat jobb – även denna gång med valar som tema. – En kursare hade fått jobb som valguide i Andenes i Nordnorge, men fick ett annat jobb istället och tog det. Jag mejlade till job bet som valguide och fick svar direkt: Om du vill ha jobbet så är det ditt. JOBBET INNEBAR ATT vara guide på ett val

museum och på valsafari – hon skulle bland annat svara på frågor om valar, och hjälpa safarideltagarna att hitta valar. Den här gången var det kaskelotter – hanarna tar sig till djuphavssänkor i havet utanför Nordnor ge på somrarna för att äta upp sig i vikt, och på vinterhalvåret återvänder de till vattnen runt Azorerna och Kanarieöarna för att para sig med honorna som har stannat där. – Kaskelotten har ett blåshål på sin vänstra sida, så när de blåser ut vatten genom det blir det ett vitt brusigt moln. Med hjälp av det och hydrofoner kan vi ta reda på var de är. Men de är bara på ytan 15-20 minuter åt gången, så det gäller att se dem då – sedan dyker de och är under vattnet i 30-40 minuter. I APRIL 2014 BÖRJADE hon ett arbete som

forskningsassistent för organisationen Sea Watch Foundation i New Quay i Wales. Sedan 1991 driver organisationen ett forsk ningsprojekt där de följer en population av flasknosdelfiner i Cardigan Bay utanför Wales. – Det rör sig om cirka 250-300 djur som rör sig runt hela bukten. Vi tit tar på individerna, deras beteende, och ser hur po pulationen förändras över tid. När forskaren som jag arbetade för slutade så fick jag ansvaret att analysera resultatet av observatio nerna, och det har vi precis publicerat i en rapport.

För stunden är Emilia Benavente tillbaka i Göteborg, men hon kommer att fortsätta att arbeta med flasknosdelfinerna i Wales för Sea Watch Foundation. Hon har precis påbörjat ett projekt där hon ska analysera den akus tiska data som organisationen har samlat in från delfinerna under fem års tid. – Delfiner gör två olika sorters ljud – dels ett klick som de orienterar sig med, och dels en vissling som är ett socialt ljud. Visslingar na är individuella och fungerar ungefär som våra namn gör. Och nu när jag har datan så kan jag faktiskt sitta i Göteborg och analy sera den. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO EMILIA BENAVENTE & KATHY JAMES

u På sciencefacultymagazine.se finns videoklipp med valar som Emilia Bena vente tagit.

EMILIA BENAVENTE Ålder: 27 år Yrke: Forskningsassistent för organisationen Sea Watch Foundation i Wales. På fritiden: Tycker om att fotografera och att läsa – gärna om marina däggdjur! Gör om fem år: Har förhoppningsvis en doktorandtjänst i ett projekt om marina däggdjur, gärna kring beteendestudier och akustik.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

I medeltidens bilder pågår ofta hantverksaktivitet, något som saknas i antikens bilder. I sina illustrationer har Jonathan Westin gjort tvärtom och framställer istället antiken med full aktivitet och i medeltidens färger.

Historiska miljöer i dataspel Han studerar bilder och deras symboliska betydelse och hur dåtidens bilder påverkar dagens historiesyn. Jonathan Westin är kulturvårdaren som forskar om visuella presentationer, nu senast i dataspel.

onathan Westin håller på med en forsk ningsstudie om bilder och symboler i dataspelet Assassin’s Creed, ett spel som kretsar kring användningen av maskinen ”Animus”, som kan användas för att visa de genetiska minnena av spelkaraktärernas förfäder. Han tittar bland annat på hur man

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

representerar olika historiska städer i spelet; hur man sätter samman städerna för att spelarna ska kunna navigera i dem och förstå var de är någonstans. – Dataspelstillverkarna förhandlar mellan experternas kunskap om städerna och en slags allmän kunskap om städerna. Någon stans måste de här bilderna mötas så att den som spelar vet var den befinner sig, säger Jonathan Westin. NÄR SPELTILLVERKARNA till exempel först

modellerade upp Paris och Notre Dame av år 1790 så kände spelarna inte igen sig. Kyrkan

ändras för att kännas igen var baserad på hur den verkligen såg ut det året, men det var en alldeles för realistisk bild och spelarna saknade de ikoniska spiror som de relaterade till Notre Dame och insåg inte att de var i Paris. – Därför var man tvungen att lägga till byggnader som först tillkom på 1800-talet. Först då kunde spelarna identifiera kyrkan som Notre Dame och i förlängningen deras position i simuleringen av Paris. Notre Dame blev därmed mindre auten tiskt men mer igenkännbar. Samtidigt blev spelarnas bild av historien mindre korrekt. – Men detsamma gäller för bilder i histo

rieböcker, alla medier gör sina förenklingar, säger Jonathan Westin. FÖR ATT BILDER SKA kunna kommuniceras

måste de göras enklare och det finns vissa konventioner som vuxit fram genom årtion dena och århundradena. – På samma sätt som när man gör en traditionell bildanalys, kan man analy sera datorspelens digitala simuleringar av historiska perioder för att se vad som ingår i den allmänna kunskapen. Vilka monument inkluderas i dataspelens Rom till exempel, och korrelerar detta med vilka monument SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

FORSKNING som ges utrymme i guideböcker, och vilka monument premieras i underhållsplaner och bevaras till framtiden? Simuleringarna är ofta en reflektion av verkliga tillstånd. Bilder kan placeras in i en tidsepok efter sina symboler. Det finns vissa symboler man letar efter för att förstå vilken tidsepok det gäller. – Är det vackert väder i en historisk bild är det troligare att det är antiken än medeltiden som porträtteras. Det bygger på missuppfatt ningen att medeltiden var en mörk tid. Men senare forskning tyder snarare på att det var en rik tid med en spirande kunskapsutveck ling i samhället. HISTORISKA BILDER ÄR sällan helt korrekta

utan är snarare tolkningar av verkligheten. – Under vissa delar av antiken fanns till exempel en stark koppling mellan det yttre och det inre och överklassen framställdes då ofta som både god och vacker.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

Färger i bilder har stor betydelse som tidsmarkörer. Jonathan Westin, som även är illustratör, har experimenterat med att fram ställa antiken i medeltidens bruna färgskala. – Antiken framställs annars alltid i ljusa bilder. Härskare och monument är ofta överdimensionerade medan slavarna kan framställas som små och underdimensione rade. Medeltiden återges gärna schablonmäs sigt i mörka färger och det pågår en ständig hantverksaktivitet, något som ofta saknas i bilder av antiken. I de bilder jag skapat har jag vänt på de förhållanden som endast har grund i konventioner och då blir intrycket ett helt annat, säger Jonathan Westin. TEXT CARINA ELIASSON FOTO MALIN ARNESSON ILLUSTRATION JONATHAN WESTIN

u Lyssna på ett radioinslag med Jonat han Westin i programmet Nyfiken på: www.science.gu.se/radio

Med 3D-skrivaren till hjälp Brist på reservdelar till ett instrument gjorde att forskaren Michael Axelsson beslöt sig för att testa att skriva ut delarna med hjälp av en 3D-skrivare. I dag fungerar instrumentet bättre än någonsin.

är professor Michael Axelsson våren 2014 skulle beställa reservdelar från Storbritannien till en mätkammare för mätning av syreinnehåll i blodkammare så fick han beskedet att de delar han ville ha inte tillverkades längre. Han hade läst om 3D-skrivare och började titta på nätet efter information, hämtade ner programvara, och designade själv delar som han sedan skickade för utskrift till en i den snabbt växande skaran av firmor som idag erbjuder utskrifter i 3D-format. – Med de delar som jag designade så kunde jag modifiera kammaren så att det nu går att använda modern fiberoptiks syremät ningsteknik så att den blev både bättre och stabilare. Efter det fick jag blodad tand, det här var ju skoj! UTÖVER RESERVDELEN TILL kammaren har

han bland annat designat en specialanpassad magnetomrörare till mätkammaren som gör mätningar lättare, samt en hållare för pincetter som används i en kurs i mikrokirurgi. – En ”top of the line”-pincett kostar 4 000 kronor, och de går förstås sönder emellanåt. Med pincetthållaren kan vi istället köpa bil ligare pincetter för cirka 400 kronor styck,

montera dem i hållaren och på så sätt närma oss ergonomin hos de dyra pincetterna, och om pincetten går sönder så monterar vi bara en ny pincett i hållaren. ATT ANVÄNDA 3D-SKRIVARE är stort i

verkstadsindustri och även inom medicin, men på biologisidan inom naturvetenskaplig forskning är det relativt obruten mark. Mi chael Axelsson ser stora möjligheter med att använda 3D-skrivare i forskningsverksamhet. – Det är en snabb process från design till prototyp och man kan snabbt modifiera om det inte blev som man tänkt sig. Michael har valt att inte köpa en egen 3Dskrivare – ska man inte kontinuerligt arbeta med 3D-utskrifter tycker han att det är enklare att betala för utskrifterna, och man slipper inköps-, underhålls- och uppgrade ringskostnader. – I första hand är det fantasin som sätter gränser för vad som går att göra. Man kan skriva ut olika typer av plast men det finns även möjlighet att skriva ut i metall eller biomaterial. Det går att designa och skriva ut saker som skulle vara väldigt svårt att tillverka i en vanlig verkstad. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO JOHAN WINGBORG

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

Fysikst Växter har klarat naturkatastrofer bättre än djur

Annie Ringwall-Mo april i år fick deras i Cern. Vi bad dem

Minst fem stora naturkatastrofer har i grunden förändrat livets historia på jorden. Men de dramatiska händelserna har samtidigt varit förutsättningar för det liv som finns på jorden idag. Och allra bäst har växterna klarat omvälvningarna.

över 400 miljoner år har växter spelat en väsentlig roll i nästan alla land miljöer på jordklotet. Under samma tid har jorden drab bats av dramatiska händelser som utrotat både djur- och växtarter och som kraftigt påverkat jordens ekosystem och biologiska mångfald. Resultaten från en ny stu die vid Göteborgs universitet visar att naturkatastroferna drabbat växter mindre än djur. Det tyder på att i allmänhet har växter varit särskilt bra på att överleva och återhämta sig igenom tuffa perioder. – I växtriket kan händelser som leder till massutdöende av arter samtidigt innebära en möjlighet till ny biologisk mångfald, säger studiens huvudförfattare Daniele Silvestro. Mest slående var detta när en asteroid för cirka 66 miljoner år sedan slog ner utanför den mexikanska kus ten och orsakade en enorm förödelse. Händelsen hade stor inverkan på livsmiljö

erna på land och ledde till utrotning av dinosaurierna, men överraskande nog hade den bara begränsad effekt på växtmångfalden. Några viktiga växtgrup per, till exempel ormbunkar och nakenfröiga växter som tallar och granar, förlorade en stor del av sin mångfald. Men istället fick blommande växter (angiospermer) ett uppsving och ökade kraftigt sin mångfald. Så asteroidned slaget verkar ha bidragit till att blommande växter idag dominerar dagens globala mångfald framför alla andra växtgrupper. – Naturkatastrofer betrak tas ofta som en dålig sak, men de har varit avgörande för att förändra världen till hur vi känner den idag. Utan asteroidnedslaget är det troligt att dinosaurierna fortfarande skulle jaga runt på jorden, däggdjuren skulle varit små och gömt sig i grottor, och människor skulle aldrig ha utvecklats, säger Alexandre Antonelli som lett forskningsstudien. TEXT CARINA ELIASSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

Panoramabild av anläggni där det pågår ett sextiota där forskarna skapar och radioaktiva isotoper. Vi ko att göra vårt masterproje undersöka det radioaktiva så under vår resa till Cern möten med forskare på Is

Annie the im den ka mick. P ingrave ningar Higgsbo

tudenter på Cernbesök

oberg och Julia Sundberg läser masterprogrammet i fysik. I s klass åka till partikelacceleratorn Large Hadron Collider (LHC) m fotografera och berätta om sin resa.

ingen Isolde, al experiment undersöker ommer själva ekt här och a ämnet astat, n hade vi flera solde.

Kontrollrummet på Atlas, som är ett av delexperimenten vid partikelacceleratorn LHC. Här undersöks högenergikollisioner mellan partiklar (till exempel protoner) för att förbättra standardmodellen inom partikelfysik.

Julia njuter av solen innan hon ska in på utställningarna i the Globe. The Globe innehåller sex olika utställningar om forskningen på Cern, och är 27 meter hög och 40 meter i diameter (vilket är ungefär lika stort som Peterskyrkans kupol).

framför skulpturen “Wandering mmeasurable” som är skapad av anadensiska skulptören Gayle HerPå skulpturen är 396 upptäckter erade – från sexagesimala beräki Mesopotamien till upptäckten av osonen i Cern.

Streetart i Cern-miljö – här en stor väggmålning av partikeldetektorn Atlas.

En översiktsbild över den så kallade ADhallen – AD står för ”Antiproton Decelerator, och är en så kallad lagringsring. I den här hallen arbetar forskarna med att undersöka antimateria.

MARIE CURIEDAG INSPIRERAR ELEVER Laborationer i kemi och föreläsningar om ljus står på programmet när gymnasieklasser strålar samman under Marie Curiedagen. – Vi får se lite mer vad det innebär att plugga kemi på hög nivå, säger Frida Backman som går andra året på naturprogrammet på Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg.

vå gånger per termin bjuder Göte borgs universitet och Chalmers in gymnasieklasser till Marie Curieda gar; torsdagen den 19 mars var det dags för årets första. Under dagen varvas föreläsningar med praktiska experiment i kemi. Camilla Fors man är forskningsingenjör på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet och är den som är ansvarig för la borationerna. Runt det stora avlånga bordet i labbsalen har ett tiotal elever bänkat sig. Framför dem står e-kolvar, flaskor, pipetter och titreringsutrustning.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

CAMILLA FORSMAN GÅR igenom laboratio

nen på tavlan, ritar upp jämviktsreaktioner och förklarar halter och koncentrationer. Just detta experiment går ut på att bestämma syrehalten i vatten. Vid bänkarna sitter ett tiotal elever och lyssnar. – Kemi är intressant men lite abstrakt, så det är kul att få komma hit och se vad man kan göra med det och vad det blir av det i verkligheten, säger Emmi Olsson, som siktar på att bli mattelärare och som går andra året på naturprogrammet på Mikael Elias Gymnasium. Hennes klasskamrat Frida Backman tycker att det är kul att laborera men är egentligen

UTBILDNING mer intresserad av samhällsvetenskap och ekonomi. – Men under sådana här dagar blir man ju inspirerad till att läsa naturvetenskap, säger hon.

4 frågor till Adam Ekberg, masterstudent i kulturvård som i januari åkte som utbytesstudent till University College i London.

STRAX BREDVID TJEJERNA sitter Aria

Tarkeshi, som också han går på naturpro grammet på Mikael Elias Gymnasium. Aria laborerar tillsammans med klasskamraten Linus Linderoth. De känner båda igen sättet att räkna på jämviksreaktioner från kemilek tionerna i skolan. – Det är inte så svårt med uträkningarna eftersom man känner igen dem och det är roligt med sådana här experiment, säger Aria Tarkeshi. Han har inte bestämt sig för vad han ska studera efter gymnasiet men det lutar åt ett naturvetenskapligt ämne. Även Linus vill ägna sig åt naturvetenskap. – Jag är nog egentligen mer av en matte och fysikkille men det här är också intres sant, säger Linus Linderoth. TEXT & FOTO CARINA ELIASSON

MARIE SKLODOWSKA CURIE 1867 Föddes i Warszawa, Polen. 1891 Flyttade till Paris där hon studerade och arbetade med forskning. 1903 Fick nobelpriset i fysik tillsammans med Henri Becquerel och sin make Pierre Curie för forskningen om radioaktivitet. Hon var därmed den första kvinnliga nobelpristagaren. 1911 Fick sitt andra nobelpris, denna gång i kemi för upptäckten av grundäm nena radium och polonium. I och med det andra priset blev hon den första att erhålla två nobelpris. Hon är än i dag den enda kvinnan som tilldelats två pris. 1934 Dog i leukemi, troligen orsakad av den joniserande strålning hon utsatts för i sitt arbete. u Se videoklipp från dagen på sciencefacultymagazine.se

VARFÖR VALDE DU LONDON OCH UCL?

– Det var min studievägledare som berätta de att Göteborgs universitet precis gjort klart med UCL och att det fanns möjlighet för mig att åka dit. London lät stort men lockande. Valet föll på UCL då både universitetets och institutionen hade ett väldigt positivt rykte. VAD TAR DU MED DIG FRÅN LONDON?

– Väldigt mycket! Jag känner att jag lärt mig nya saker, på annorlunda sätt, under min vistelse på UCL. Utbytesstudierna var även utvecklande för mig som person. Jag har lärt känna London som stad och träffat nya vänner. HUR KOMMER DET SIG ATT DU VALDE ATT AVSLUTA DIN UTBYTESTERMIN?

– Valet av kurser på UCL fungerade inte riktigt och deras terminsindelning skiljer sig gentemot Göteborg universitets. Jag fick reda på ganska tidigt att jag inte skulle kunna studera på UCL hela vårterminen utan var tvungen att finna någon annan lösning. VAD SKA DU GÖRA HÄRNÄST?

– Lösningen blev att jag började söka jobb som bebyggelseantikvarie i Sverige. Jag sökte en handfull jobb, men det är svårt att komma på anställningsintervju i Sverige om man är bosatt i London. Tillslut fick jag jobb som byggnadsantikvarisk konsult i Göteborg. Min första arbetsuppgift blir att projektleda och skriva kontrollprogrammet för byggna derna och miljöerna som berörs av Västlän ken. SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

FOTO FREDRIK HJERLING

VETENSKAP OCH POLITIK ”Politiken klarar inte att lösa problemen. Vi skulle behöva en styrande elit av experter som kunde ta hand om samhäl let. Några som vet vad som är bäst. Demokrati ställer bara till problem.” Ja, det där är inget autentiskt citat, det erkänner jag. Men det fångar andemeningen i en inställning till politik kontra expertkun skap som jag inte möter helt sällan. När eu rokrisen härjade som värst i Europa ropade många självutnämnda experter på politikens och ideologiernas abdikation och tyckte att experter istället borde få hantera de krisande länderna. I ETT UPPDRAG JAG hade som frilansare

rätt nyligen föreläste jag för en av närings livets branschorganisationer om ”att förstå politiker”. Branschen ska ju företräda sina medlemmar och sålunda jobbade denna or ganisation för förändringar som skulle gynna deras egen bransch. Fast de själva såg det inte så. De var experter och visste ”hur det är egentligen” eller ”hur verkligheten ser ut”. Sånt som politiker inte vet, underförstått. Och eftersom politikerna inte vet, fattar de dåliga beslut. Det var deras grundinställning.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

Samma attityd kan jag en annan dag möta hos fackföreningsrörelsen. De vet ”hur verk ligheten ser ut” och ”hur vanliga människor har det”. Problemet är bara att fackets och näringslivets experter sällan håller med varandra. FÖR LANTBRUKARNAS Riksförbund är det

självklart att vi borde producera mer mat i Sverige, för konsulten i privatekonomi är det viktigast att maten ska vara så billig som möjligt. En tredje bryr sig mest om den biolo giska mångfalden i odlingslandskapet och vill få bort konstgödslet oavsett vad det kostar för bönder och konsumenter. För Svenskt Näringsliv är det en självklarhet att reglerna för sjöfartens utsläpp i Östersjön borde vara desamma som vid spanska atlantkusten, av konkurrensskäl. För havsmiljöforskaren är det lika självklart att reglerna i Östersjön ska vara skarpare, eftersom det är ett känsligare hav.

KRÖNIKA

FÖR ATT ÅTERKOPPLA till eurokrisen så är

inte ens olika ekonomer överens om huru vida det är bäst att snåla eller att spendera. Och oavsett vem av dem som får bestämma så finns en överhängande risk att ekologisk och social hållbarhet åsidosätts i åtgärds paketen, eftersom ingen frågat efter natur vetarnas eller samhällsvetarnas expertis i sammanhanget. NÄR JAG FORTFARANDE var språkrör i

Miljöpartiet blev vi en gång uppvaktade av Vattenfalls styrelse. De kom till oss med den där attityden att vi hade fel för att vi inte förstått. Således ägnade de en halvtimme åt att förklara självklarheter som vi redan kände till. Till slut tröttnade jag. ”Jag tror att ni åtminstone borde överväga det faktum att det kan förhålla sig så att vi faktiskt redan har förstått. Vi bara inte tycker som ni,” sa jag. De blev så förvirrade att de inte visste hur de skulle fortsätta. POLITIK BLIR MER komplicerat ju längre

man håller på med det. När jag var sjutton trodde jag allt var enkelt. Jag var i likhet med de här ”experterna” övertygad om att alla skulle tycka som jag om de bara förstod vad jag menade. Så enkelt är det tyvärr inte. För att ta ställning och sålla bland alla exper ter behövs en ideologiskt grundad politisk kompass som säger vilken riktning vi ska gå i. Genom demokratin kan folket välja vems kompassriktning de föredrar. Den som bara

lyssnar på experter riskerar att få ändra åsikt varje vecka. MISSFÖRSTÅ MIG nu inte. Jag älskar när

experter blandar sig i samhällsdebatten. Alldeles särskilt om experterna tycker som jag, förstås, men även annars. Jag vill över huvudtaget se fler sakkunniga och forskare diskutera politik och samhällsfrågor. Inte minst sådana som företräder andra värden än de ekonomiska. Miljövetare, socialantropolo ger, arkitekter, kulturvetare och många andra kan tillföra perspektiv som ofta saknas. Men precis som ni vill att jag ska ha åtminstone ett litet hum om energifrågor innan jag debatterar kärnkraftsavveckling skulle jag önska att experterna hade åtminstone ett litet hum om hur politiken fungerar. DEN SOM GER sig in i debatten bör göra

det med viss förståelse för att det finns fler experter, fler vetenskapliga områden, fler intressen och olika ideologiska inställningar. Det är lätt att idiotförklara politiken för att den inte gör just det ens egen expertis säger att den borde. Men politikens roll är att sålla i denna djungel av kunskap och åsikter, lägga ett ideologiskt och ibland även moraliskt perspektiv på det hela och därefter lotsa det till lämpliga politiska beslut. Detta är vad politikerna är ”experter” på och det ska inte föraktas. Maria Wetterstrand biolog, före detta politiker, numera fristående samhällsdebattör och ordförande i miljömålsrådet.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

2015 har utnämnts till Ljusets år (International Year of Light) av UNESCO, FNs utbildningsorgan. På följande sidor möter vi tre forskare som har ljus som gemensam nämnare i sin forskning

De studerar världens mest sällsynta ämne – kan förbättra cancerbehandling Astat är ett grundämne som kan användas för att behandla cancer, men som är mycket svårt att studera. Forskare från Göteborgs universitet och Cern ska nu tillsammans försöka kartlägga astat genom banbrytande metoder.

et radioaktiva grundämnet astat är världens mest sällsynta ämne. Det förekommer i mycket små mängder i naturen, eftersom det snabbt sönderfaller till andra ämnen – halveringstiden är ynka sju timmar. Men den korta halveringstiden och det faktum att den sönderfaller genom att skicka ut en så kallad alfapartikel gör ämnet lämpligt för cancerbehandling. EFTERSOM ASTAT ÄR så ovanligt i naturen

måste forskarna först skapa ämnet för att kunna studera det. Och hinna studera det. Forskaren Sebastian Rothe från Cern är en av de som lyckats. Han har lyckats mäta hur mycket energi som krävs för att skapa en positiv astatjon, den så kallade jonisations potentialen. På en internationell konferens träffade han Dag Hanstorp, professor i fysik vid Göteborgs universitet som forskar kring negativa joner. De bestämde sig för att sam arbeta för att studera negativa astatjoner.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

UNDER NÅGRA VECKOR är Sebastian Rothe

på besök i Göteborg, för att som han själv säger ”se till att allt går enligt plan”. Planen är nämligen att under året få tillgång till Isolde, en anläggning vid Cern där det går att skapa alla tänkbara grundämnen via kärn reaktioner, för att kunna skapa och studera negativt laddade astatjoner. – Förhoppningsvis kommer vi att kunna göra ett första test på Cern i juli, säger Sebas tian Rothe. EFTERSOM DET inte går att testa experi

menten i Göteborg med det instabila ämnet, använder forskargruppen istället sig av det närbesläktade ämnet jod. Jod är liksom astat en halogen, och har liknande egenskaper. För att studera atomer och molekyler, använder man sig inom atomfysiken av ljus. Närmare bestämt laserljus, som till skillnad från vitt ljus endast består av en enda färg i ljus spektrumet. Genom att ställa in den exakta våglängden i labbet kan forskarna se vilken

PORTRÄTT

våglängd som krävs för att få en elektron att ta emot ljuset och hoppa upp ett skal. Ljuset som skickats in förändras därmed, vilket i sin tur ger en ny färg. – Vilka färger absorberas? Vad krävs det för ljus? Genom att använda laser kan vi ta reda på olika saker om atomer och moleky ler, säger Dag Hanstorp.

de två elektronerna i den negativa vätejonen till viss del befinna sig på motsatta sidor om kärnan för att den ska bli stabil. Men det är också detta som gör dem intressanta att studera. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO JOHAN WINGBORG

FAKTA

MÄTMETODEN ÄR den mest känsliga som

finns när det gäller att studera negativa joner. Med hjälp av ljus kan forskarna få mer information om ett särskilt ämne, men kan också spåra ämnen eftersom kunskapen om hur många ämnen beter sig redan är känd. Genom att kombinera teoretisk fysik och experiment bygger de sedan upp modeller för hur atomer ser ut. Negativa joner, vilket är Dag Hanstorps specialområde, är atomer eller molekyler med en extra elektron. – Negativa joner är särskilt svåra att mo dellera eftersom elektronerna måste dela på attraktionen från kärnan. Till exempel måste

Alfapartikel är en heliumkärna som sänds ut vid radioaktivt sönderfall av vissa tunga atomkärnor. Alfastrålning, det vill säga strålning som utgörs av alfapartiklar, kan orsaka biologisk skada och därmed användas för att döda cancerceller. Astat används i så kallad Targeted Alpha Therapy (TAT), där man behandlar cancerpatienter med alfa-partikelstrålande nukleider. Redan idag används metoden i kliniska studier på bland annat Sahlgren ska universitetssjukhuset i Göteborg, där kvinnor med äggstockscancer kan behandlas.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

KONSTEN ATT BEVARA ETT KULTURARV De byggdes som festsalar åt välbärgade bönder i Hälsingland under 1700- och 1800-talet. I dag är sju av hälsingegårdarna en del av Unescos världskulturarv, på grund av sina unika och välbevarade målningar. Ingalill Nyström leder en forskningsgrupp som ska ta reda på mer om målningarna och färgen som användes, för att bland annat kunna ge råd kring hur de bäst kan bevaras.

Hälsingland finns närmare tusen häl singegårdar, där ovanligt många är välbe varade med intakta interiörer. Gårdarna uppfördes från sent 1700-tal och framåt, och den goda ekonomin hos bönderna gjorde att de hade råd att smycka sina gårdar och byg ga speciella festsalar. Festsalarna blev rikligt dekorerade med landskapsbilder, stadsmiljöer och blommor direkt på väggarna. – Det är stora och pampiga byggnader som verkligen tar andan ur en, säger forskaren Ingalill Nyström. Hon en så kallad conservation scientist, det vill säga en naturvetare med inriktning mot kulturvård, och leder ett tvärvetenskapligt projekt tillsammans med fysiker, kemister, konservatorer, etnologer och konstvetare. Syftet är att ta reda på mer om väggmålning

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

arna, möblerna och textilierna i gårdarna. Hur är färgerna uppbyggda? Vilket binde medel har använts? Vad är det för pigment? Resultatet kommer dels att ge en fördjupad kunskap om dåtidens konst och hantverk, men också ge svar på hur föremål från den här tiden bör hanteras och exponeras för att inte förstöras. UNDERSÖKNINGARNA GÖRS både på plats

genom att undersöka de fasta miljöerna, och via prover i laboratoriet. – Vi försöker göra så liten åverkan som möjligt. Tas prover så är det så små prover som möjligt, ungefär 1 millimeter i diame ter. Samma prov används sedan i flera olika analyser, säger Ingalill Nyström. Själva analyserna sker med hjälp av ljus.

Gården Pallars i Långhed, vars interör målats av Blåmålaren.

Olika typer av spektroskopiska analysmeto der utgör grunden för forskningen, och ge nom att belysa målningarna med synligt eller för ögat osynligt ljus kan de ta reda på olika saker om färgen. I fält används till exempel en multispektralkamera, där forskarna kan få en översiktsanalys och se vilken färg som är originalfärg och vad som tillkommit senare. – Vi har också funderat på att ha med oss en portabel röntgen för att kunna se tim merkonstruktionen under målningen och hur målningen är fäst mot underlaget. EN STOR DEL AV arbetet går ut på att ut

veckla olika analysmetoder, vilket kräver att forskare från olika discipliner samarbetar. Bland annat så har forskarassistenten Jacob Thomas, som har sitt ursprung på Jagel lonska universitetet i Krakow, utvecklat en metod för att bestråla ett material med starkt ljus för att kunna se hur snabbt färgen bleknar. Forskarna har också tillverkat färg och bindemedel utifrån historiska recept, för att sedan kunna analysera dessa och jämföra med prover från Hälsingegårdarna. – På väggarna tror man att det är limfärg, men det trodde man å andra sidan när det gällde det sydsvenska måleriet också och där visade sig bindemedlet bestå av ägg och stär kelse i olika former. Så det är vi lite nyfikna på. I MAJ ÄR DET DAGS FÖR forskargruppen att

återvända till Hälsingegårdarna för att göra analyser på plats. Den här gången är det går den Bortom Åa som ska få besök, som ligger avsides i skogsbyn Fågelsjö. – Vi kommer att åka till Bortom Åa för att göra en studie av en gård där historiska

Bortom Åa ligger avsides i byn Fågelsjö i gränslandet mellan Dalarna och Hälsingland. Dess historia är ovanligt väldokumenterad, framförallt tack vare bonden Jonas Olsson som under 1800-talet dokumenterade det mesta som hände på gården. År 1910 byggdes ett nytt bostadshus och därefter fick det gamla stå orört vilket gör det till ett av Sveriges mest välbevarade bondehem från 1800-talet.

INTERNATIONELLA LJUSÅRET 2015

källor som dagböcker där målare beskrivs finns bevarade, liksom andra källor i form av målarredskap, mallar, rivstenar och pigment, berättar Ingalill Nyström. BORTOM ÅA ÄGS av Ljusdals kommun, och

förvaltas av Fågelsjö hembygdsförening. Fle ra av de andra gårdarna som ingår i Världs kulturarvet är privata bostäder. En sådan är Pallars i Långhed. Gårdens interiör har målats av Blåmålaren, en målare som man inte vet namnet på men som namnet antyder använde en blå färg i sina målningar. Ingalill Nyström berättar att man tror att färgen kommit från malmgruvan i det hälsingska samhället Los, där de på 1700-talet utvann koboltmalm. Koboltblått var vid den tiden en exportvara, och Sverige och Norge exporte rade pigmentet till Kina där det användes för dekoration av det karakteristiska kinesiska porslinet. – Vi ska samarbeta med geologer för att göra analyser från Los och se om färgen kommer därifrån. FORSKNINGSPROJEKTET SOM finansieras

av Vetenskapsrådet pågår till och med 2017. Förutom den vetenskapliga bredden finns även en stor kontaktyta med museer, Riks antikvarieämbetet och länsstyrelsen. Efter projektets slut kommer Nordiska museet att ge ut en antologi med resultaten. – Det är en unik chans som vi fått – att genomföra den här typen av arbete tillsam mans, och kunna etablera conservation science i Sverige, säger Ingalill Nyström. TEXT CAMILLA PERSSON FOTO JAKOB DAHLSTRÖM

INTERNATIONELLA LJUSÅRET 2015

Resa till röda fåglar Hur kommer det sig att fågelarter som varit gula förändrar färg och blir röda? Den frågan intresserar zoologen Staffan Andersson som forskar om evolution i fågelvärlden.

åglars färgprakt har alltid fascinerat forskare. Inte nog med att många fåglar har färgstarka fjäderdräkter – de har också det kanske mest avancerande färgseendet av alla varelser på jorden. De kan till exempel uppfatta UV-strålning som vi människor inte kan se. Staffan Andersson som är professor i eko logisk zoologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap har studerat fåglar och färger under hela sin kar riär. En av hans tidiga upptäck ter var att fåglar kom municerar med UV-ljus i partnerval och hotsig naler. Det var i experiment

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

med blåhakar i norska fjällen på 90-talet, där han fångade in hannar och ”målade” deras bröstfjädrar med UV-absorberande solkräm. Det visade sig att honorna föredrog hannar vars UV-strålning var intakt. – Eftersom förändringen bara var i UV och alltså osynlig för det mänskliga ögat var det ett första belägg för att UV ingår i fåglars färgseende. HANS FORSKARGRUPP HAR också studerat

blåmesars och talgoxars färgsignaler. Fjäder dräkterna mättes med en speciell ljusmätare och det visade bland annat att blåmeshannen och honan inte är så lika varandra som vi UV-blinda människor tror, hannens mössa lyser egentligen mycket starkare. Men de fåglar som intresserar Staffan An dersson allra mest är de färgstarka afrikanska änkefåglarna. Det finns ett knappt tjugotal arter med svarta dräkter och stjärtplymer och bjärt gula eller röda färgfält. – Över evolutionär tid har arterna utveck lats från en förfader med kort stjärt och gul

färg, till dagens arter där några har extrema stjärtlängder och vissa är knallröda. Vi vill ta reda på hur det har gått till.

STAFFAN ANDERSSON HAR inte alltid varit

han konstaterar att han tillhör den Jan Lindblad-inspirerade generationen. – Lustig nog var hans bok Resa till röda fåglar en av de första jag läste. Examensarbetet gjordes i svenska fjällen där han klättrade i branterna med en upp stoppad fjälluggla på ryggen för att studera hur fjällvråkar försvarade sina bon. Hans drömprojekt nu är att knyta ihop säcken med änkefåglarna. Att svara på frågan om vad i fåglarnas mångfald av färgsignaler som är evolutionär historia och genetiska begräns ningar, och vad som är selektion och anpass ning i det vilda idag. Vad är arv och vad är miljö? Svaret är förstås att båda samspelar, men exakt hur – det är frågan. – Allt har en genetisk grund och allt måste ha en miljöinput. Miljö som slår på gener som öppnar fönster för andra miljöfaktorer som i sin tur slår på andra gener. Det är mekanismer med stor betydelse för naturens hisnande mångfald av färger och former.

inriktad på fåglar, i tonåren var det större djur och tropiska miljöer som lockade och

TEXT HELENA ÖSTLUND FOTO STAFFAN ANDERSSON

HONORNA VÄLJER HELST hannar med

långa stjärtar, medan de röda färgerna är en hotsignal hannar emellan. Bjärt gula och röda färger hos fåglar beror på karotenoider, färgämnen tillika antioxidanter som de får i sig genom gräsfrön. Det har länge varit känt att vissa fåglar kan omvandla karotenoidens färguttryck, men inte hur detta har gått till. Staffan Anderssons forskargrupp har ny ligen identifierat ett enzym som verkar vara nyckeln till dessa förändringar, vilket i så fall är ett stort genombrott. – Att förstå något så spektakulärt i na turens mångfald som varför vissa fåglar är röda, vissa gula och vissa blå – det blir i alla fall jag gladare av.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

FORSKNING PÅ TRE MINUTER Magåkommor, big data, barns vittnesmål och isgrottor i Antarktis. Det var stor spridning på ämnena när åtta forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tävlade om vem som bäst kunde presentera sin forskning på tre minuter.

etenskapsfestivalen är vårens stora tillställning i Göteborg, där forskare möter allmänhet och skola för att kommunicera vetenskap på ett lättillgängligt sätt. Drygt ett hundratal forskare från Göte borgs universitet deltog i årets upplaga, som innehöll allt ifrån experimentverkstad för barn till öppna föreläsningar i Nordstan. En återkommande aktivitet är Science slam, där forskare ska presentera sin forsk ning på tre minuter. Publiken röstar via men tometerknappar, och en vinnare koras. I årets upplaga fanns fyra forskare från Göteborgs

Cirka 125 personer hade tagit sig till Universeums foajé den 16 april för att vara med och kora årets Science slam-vinnare.

universitet på plats, däribland Anna Wåhlin, professor i oceanografi. Hennes föredrag handlade om de stora isgrottor som finns i Antarktis, och hon hann berätta om såväl isgrottornas uppbyggnad, hur de studeras och vad man hittat för nya livsformer där på sina tre minuter – med 22 sekunder till godo. Efteråt var hon nöjd med sin insats. – Det kändes bra, även om jag nog pratade lite snabbare än vanligt. Och Helena var jät teduktig, en värdig vinnare, sa Anna Wåhlin. Den som lyckades allra bäst enligt publi ken vara alltså Helena Backlund Wasling, forskare i neurovetenskap vid Göteborgs uni versitet. Hennes föredrag handlade om män niskans beröringssinne, och vad som händer i hjärnan vid beröring. Övriga deltagare hamnade alla på en hedrande andraplats. TEXT & FOTO CAMILLA PERSSON

Utställning inspirerar till framtida forskning Lyckliga tal, studier av träd och livsmedelsverkets kostråd till diabetiker var några av de projektämnen som i år kammade hem vinst i årets regionala final av projektutställningen Unga forskare.

em projekt av 18 gick vidare från regionsfinalen i Göteborg till riksfina len för Utställningen Unga Forskare i Stockholm. En av dem var Linnéa Popa, som går sista året på Naturvetenskapsprogram met vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. – Mitt projekt handlar om hur koncentra tionen av kolvätet limonen i träden reagerar med ozon och bildar partiklar och indirekt aerosoler. Senare blir dessa till moln som har en direkt kylande effekt på klimatet. Linnéa Popa är överväldigad över att ha gått vidare till riksfinalen i Stockholm. – Helt otroligt! Jag kunde inte ha hoppats på något bättre. Vetenskap är det jag vill syssla med. Jag är så glad att få gå vidare och presentera mitt projekt. ENLIGT JURYN VAR alla 18 bidrag i Göte

tufft arbete att välja ut de vinnande bidragen. – Det har varit en fantastiskt dag och jättebra kvalitet på alla bidrag. Tittar man på projekten så uppvisar de tillsammans dess utom en bra bredd, allt från kemi, biologi till fysik och matematik finns representerat, säger Annika Dahlqvist från Förbundet Unga Forskare. Bakom regionsfinalen står Göteborgs universitet, Chalmers samt Förbundet Unga forskare, som är ett ideellt ungdomsförbund som samlar unga intresserade av naturveten skap och teknik. Partners är även Veten skapsfestivalen och Universeum. NÄR FINALEN SEDAN avgjordes i Stock

holm i slutet av mars, blev Linnéa Popa en av vinnarna. Liksom Klara Carlström från gymnasiet IGHR vann hon en plats i den internationella tävlingen tävlingen ISWEEP, som äger rum i Houston, USA senare i år. Klara Carlström vann dessutom ytterligare två stipendier för sitt arbete Influence of Ash Components on Active Bed Materials for Biomass Gasification.

borgsfinalen av hög kvalitet och det var ett TEXT&FOTO CARINA ELIASSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

Studenterna i seismikgruppen placerar ut sin utrustning längs en 115 meter lång profil på marken. Så kallade geofoner placeras med 5 meters mellanrum.

Studenten Erik Alsteryd ställer in avväg limeterskalan.

”Geofysik är hardcore geo E För 10 000 år sedan hade husen på bergsluttningen vid Brännäsvägen i Mölndals kommun havsutsikt. I dag blickar de ut över ett gropigt gräsfält som tidigare har varit industriområde, men som ligger öde sedan flera år. En perfekt plats för ett fältarbete i geofysik.

rik Sturkell, professor i geofysik, står i morgonsolen med uppkavlade skjort ärmar och pekar österut mot klipp väggen som löper längs Brännäsvägen. – Här gick strandlinjen för 10 000 år sedan, säger han. Sedan vänder han sig om och pekar rakt västerut. – Och Änggårdsbergen där borta var skärgård. Det har hänt en del sedan dess. Landhöjningen har påverkat landskapet, sand har sköljts ner från bergen, och lera har sedi menterat i den gamla havsfjärden som tidigare låg där. I dag räknar forskarna med att det gamla indu striområdesfältet i södra Mölndal är täckt av 40 meter med sand och lera innan berggrunden börjar.

För att få ner laddningarna ordentligt i marken gör studenterna hål med hjälp av ett järnspett.

gningsinstrumentet horisontellt och kan därefter bestämma höjdskillnader på mil-

ologi”

Professor Erik Sturkell och sprängledaren Erik Meland mäter ut placeringen av de laddningar som ska användas i seismikmomentet.

Den här morgonen har Erik Sturkell säll skap av en samling masterstudenter från en kurs i tillämpad geofysik. Under en heldag ska de arbeta med att göra undersökningar av hur det ser ut i marken under dem. – På första kursen i tillämpad geofysik läste de om hur den här sortens mätningar går till. Nu får de komma ut och testa att göra den praktiska delen av det, säger han. Och de får spränga – alla gillar att spränga! INDELADE I TVÅ GRUPPER ska studenterna

med två olika metoder undersöka området. Den ena gruppen arbetar med seismik för att få fram sina profiler. De spränger med dynamit, något som skapar vågor i marken. De vågorna mäts av 24 stycken så kallade geofoner som studenterna har monterat längs en linje i marken. En geofon är ett instrument som mäter små rörelser, och när en tryckvåg passerar ger den en tydlig signal. Sista aptereringen sker i vattnet i Mölndalsån.

När laddningen smäller av kastas jord ett tiotal meter upp i luften, och tryckvågen som går genom marken skickar signaler till de utplacerade geofonerna som hjälper studenterna att få information om hur långt det är ner till berggrunden. Just i det här området är det närmare 40 meter.

Studenterna gör hål ner i marken med hjälp av ett spett och trycker ner dynamit laddningar i hålen, och därefter får de turas om att trycka av. – Det är laddat, säger sprängledaren Erik Meland i walkie-talkien till studenten Erik Ackevall som sköter seismikinstrumentet som geofonerna är kopplade till. Avtryckaren ger ifrån sig ett poff-ljud, halv sekunden senare smäller dynamiten, marken skakar till, och en kaskad av jord kastas ett tiotal meter upp i luften. De vågor som dynamiten skickar genom marken fångas upp av geofonerna. De skickar sedan sina signaler till seismikinstrumentet. – Signalen färdas långsammare eller snab bare beroende på om det är lera eller berg som den färdas genom, berättar Erik Stur kell. Via seismikinstrumentet får studenterna en bild av hur det ser ut på djupet. PÅ ANDRA SIDAN fältet arbetar den andra

gruppen studenter med en annan metod, ledda av Carina Andersson. De placerar ut elektroder längs en linje på fältet och skickar

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

sedan ström genom dem. Beroende på vad som finns nere i marken så är det mer eller mindre elektriskt motstånd, och på ett lik nande sätt som i seismikgruppen så får de en bild av hur marken ser ut under dem. När studenterna synar instrumenten ser de att de inte riktigt ser ut som väntat. Någon ting i marken stör signalen. – Det är skräp i marken, säger Erik Stur kell. Vi vet inte vad som kan ligga där, och det skulle också kunna vara en elledning som stör signalen. FÖR STUDENTEN JENNY PREIHOLT är exkur

sionen i tillämpad geofysik ett av favoritmo menten i utbildningen. – Geofysik är kul för det är hardcore geologi. Vi får använda riktiga instrument, och vi får möjlighet att få en helhetsbild av ett landskap. Förra kursen fick vi bearbeta andras data – nu får vi samla in egna data som vi ska analysera. Och så sprängs det! säger hon och skrattar. TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MALIN ARNESSON

NYHETER

Den 19 februari anordnades en karriärdag för alla doktorander inom naturvetenskapliga fakulteten. Syftet var att väcka inspiration och idéer kring vad en forskarutbildning kan leda till. – Det var givande och inspirerande, särskilt att vägen för de flesta inte är så rak som man annars kan tro, säger doktoranden Petra Edlund.

arriärdagen anordnades på Wallenberg konfe renscentrum i Göteborg. Huvudtalare var Axel Wenblad, ordförande i Världsnaturfonden och hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten. Han pratade om sin ganska krokiga karriärväg som hade fört in honom på en mängd olika uppdrag. Under förmiddagen höll även Naturvetarna och Gö teborgs universitets forsknings- och innovationskontor presentationer om vilka vägar som finns att gå efter en avslutad forskarutbildning. EFTER LUNCH DELADES dagen upp i tre parallella spår

där disputerade naturvetare inom olika ämnesråden presentade sig själva och vad deras forskarutbildningar har gett dem. Bland presentatörerna fanns Jesper Stub Johnsen som disputerade i kulturvård 1997. I dag är han vicedirektör på avdelningen för bevaring och naturveten skap vid Nationalmuseum i Köpenhamn. Han pratade om balansen mellan att vara forskare och ledare, och berättade bland annat att han läste in en master i public management på kvällstid när han skulle bli chef, vilket är kutym i Danmark. Petra Edlund, ordförande i doktorandrådet, om dagen: – De olika delarna gav olika saker. En bra mix av olika aktörer. Det var trevligt att Naturvetarna kom och presenterade statistik om var naturvetare jobbar, det öppnade ögonen för många branscher som man annars kanske inte tänker på. TEXT ROBERT KARLSSON

FOTO PER ALSTRÖM

Karriärdag gav nya insikter NY FÅGELART FRÅN KINA UPPTÄCKT AV INTERNATIONELL FORSKARGRUPP Forskare från Göteborgs universitet och SLU har till sammans med forskarkollegor från Kina, USA, Storbritan nien och Vietnam beskrivit en ny fågelart från centrala Kina. Fågeln, fått namnet Sichuan Bush Warbler och det veten skapliga Locustella chengi och som på svenska skulle kunna kallas sichuansmygsångare, är släkt med vår svenska gräshoppsångare och de i Sverige ovanligare flod- och vassångarna. Den häckar i bergsområden från 1 000-2 300 meters höjd, där den förekommer i tät örtoch buskvegetation. Liksom sina svenska släktingar är den extremt tillbakadragen och svår att se. Den uppmärksam mas framför allt genom sin karaktäristiska, mycket enkla sång. Sichuansmygsångaren är lokalt ganska talrik, och dess livsmiljö är inte hotad, så dess bevarandestatus verkar gynnsam. Den har tidigare förbisetts på grund av sin stora likhet med den rödbruna smygsångaren och sin tillba kadragna livsstil.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

Gästprofessorn som studerar spökkolonier med undervattensrobot Walker O. Smith fick redan som pojke se miljöförstöringens avigsidor vid Lake Erie där han växte upp. Idag är han expert på havens näringskedjor som han studerar med den allra senaste undervattensteknologin.

PORTRÄTT

jälvstyrande undervattensrobotar är en av de nyaste teknikerna för havs forskning. Dessa obemannade små glidare kan färdas i havsdjupen i upp till nio månader, där de samlar data om exempelvis salthalt, syrehalt, grumlighet, temperatur eller akustik. Emellanåt går de upp till ytan och skickar informationen till en basstation via satellit. – Det är en kraftfull teknik. Den har änd rat vårt sätt att se på oceanen. Med ett skepp kan du stanna på ett ställe och ta prover vid ett tillfälle – men en glidare tar prover konti nuerligt, konstaterar Walker O. Smith. HAN ÄR PROFESSOR i oceanografi och en

av dem som varit med om att utveckla nya tekniker. Tack vare glidaren har hans team bland annat kunnat studera hur födotillgång en på olika havsdjup styr pingviners dagliga beteende. Just nu är han i Sverige som en av två fors kare som tilldelats H M Konungens professur i miljövetenskap för 2014/2015. Göteborgs universitet är värd för vistelsen och ett av hans uppdrag är att samarbeta med svenska forskare kring just utveckling av ny under vattensteknologi. WALKER O. SMITH FORSKAR främst om

växtplanktons ekologi och hur miljöfaktorer påverkar dess tillväxt, exempelvis vid alg blomning. Tack vare ett annat innovativt in strument, en ”video plankton recorder” har hans forskarteam upptäckt ett livsstadium av en art av växtplankton som aldrig skådats förut och som de kallar ”ghost colonies”. Kameran användes första gången 2012 och kan röra sig upp och ned i vattnet intill ett skepp i 20 km/h och ta 30 foton i sekunden. Den ger hundratusentals bilder som sedan analyseras.

– Vi hade aldrig kunnat observera spökko lonierna utan detta instrument, du kan inte se dem i mikroskop eftersom de är väldigt sköra. Walker O. Smith har annars sin forsknings bas vid Virginia Institute of Marine Sciences, VIMS vid Chesapeake Bay, en bräckvatten vik vid Atlantkusten. Institutet har en anrik historia av havsforskning. Han har också forskat i bland annat Vietnam, Kina och Antarktis. AV DE PLATSER HAN arbetat på tycker han

att Antarktis är den allra mest fascinerande. Han har varit där 35 gånger och ska åka igen i höst, till den amerikanska forskningsstatio nen McMurdo på Ross Islands sydspets vid Nya Zeeland. – Antarktis är fängslande. Havets skönhet där är bedövande, du tröttnar aldrig på att se isbergen, pingvinerna och sälarna. WALKER O. SMITH växte upp vid Lake Erie,

en av de stora sjöarna i nordöstra USA, och fick redan som barn se miljöförstöringens konsekvenser. Föroreningar tog i princip död på sjön, innan man insåg allvaret och bör jade bromsa utsläppen. Den har sedermera återhämtat sig någorlunda, men inte helt och hållet. Han konstaterar att om han varit fors kare och tagit prover på den tiden hade han kunnat bidra med mycket viktig kunskap. HAN ANSER ATT den ojämförligt största faran

för haven idag är klimatförändringarna. – Det är ett enormt hot mot oceanerna. Jag hoppas att vi kommer att vara oberoende av fossila bränslen inom 50 - 100 år. Men om det innebär att vi gör tillräckligt mycket tillräckligt snabbt – det vet jag inte. TEXT HELENA ÖSTLUND FOTO MALIN ARNESSON

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

VAD INNEBÄR UTNÄMNINGEN FÖR DIG?

– Det innebär att jag kommer att lägga mer tid på att arbeta med äm net istället för specifika forsknings projekt, och de yngre forskare som arbetar i projekten får ta ett större ansvar. Det kommer att ingå mer forskning i tjänsten, så jag kommer inte att behöva söka lika mycket externa medel till min egen lön utan kan istället arbeta för att andra ska få goda forskningsmöjligheter. DU ÄR DEN FÖRSTA KVINNLIGA ”FULL PROFESSOR” I OCEANOGRAFI VI HAR I SVERIGE. HUR KÄNNER DU INFÖR DET?

Hon är ny professor i oceanografi Fem frågor till Anna Wåhlin, som utnämnts till professor i oceanografi. HUR SER DU PÅ ATT BLI PROFESSOR?

– Som professor har man ett större ansvar för ämnet, oceanografi i mitt fall. Man ska arbeta för att hela ämnesområdet går framåt, att utbildningen och forskningen utveck las och förbättras. En professor är en röst för ämnet, och eftersom vi inte har särskilt många professorer i oceanografi i Sverige så kommer det förhoppningsvis att bli positiva effekter för ämnet när vi nu får en röst till.

SCIENCE FACULTY MAGAZINE MAJ 2015

– Jag känner ”det var på tiden!”. Att jag är den första beror inte på någon allmän brist på logiska, smarta och kreativa kvinnor utan är en sorglig produkt av ett system där skeva urvalsprocesser har tillåtits. NÄRMASTE FORSKNINGSUPPGIFT ATT TA TAG I?

– Oj, det är många!! Vi har en expedition till Grönland i sommar, en expedition till Antarktis i vinter, vi har prototyper klara för en ny typ av mätbojar som kan skicka hem data från Antarktis via satellit, en post-doc på ingående som kommer att arbeta med satellitdata och att stärka samarbetet med Chalmers avdelning för Rymd- och geoveten skap (fjärranalys av havsströmmar och is), en doktorand på ingående som ska arbeta med isberg (också i samarbete med Chalmers), och vi har ett antal artiklar att skriva om Antarktis havsströmmar och kopplingen till inlandsisen. DEN VIKTIGASTE FRAMTIDS/-FORSKNINGSFRÅGA SOM DU SER DET?

– Det är att utveckla sättet som vi mäter havet på. Just nu sker de flesta mätningarna

UTMÄRKELSER från fartyg och isbrytare, särskilt i polarområdena. Detta är dyrt och begränsas av tillgången på båtar. För att förstå de marina syste men och hur de kopplar till ändringar i klimatet behöver vi utöka mätserierna rejält, både i tid och rum. Vi behö ver ha mätningar som liknar de som utförs av satellit, det vill säga täcker hela jorden och regelbundet återkom mer under år framöver. Det enda sättet att uppnå det är större automatisering av mät ningarna, vi måste komma bort från beroendet av de stora forskningsfartygen och utveckla billiga autonoma plattformar och sensorer. TEXT CARINA ELIASSON FOTO MALIN ARNESSON

2015 ALEXANDRE ANTONELLI, docent vid institutionen för bio logi och miljövetenskap har an tagits som Wallenberg Academy Fellow. Forskningsprogrammet Wallenberg Academy Fellows är Sveriges största privata sats ning på unga forskare inom medicin, naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsveten skap. Han ska göra storskaliga kartläggningar av nutida och forntida arter för att besvara frågan hur den globala upp värmningen kommer att påverka artrikedomen på jorden. RICHARD NEUTZE, professor vid institutitonen för kemi och molekylärbiologi, är en av fem nyskapande forskare som får ta emot det prestigefulla Göran Gustafssonpriset 2015. Göran Gustafssonprisen är de mest eftertraktade och prestigefyllda

prisen bland yngre forskare i Sverige. Han får priset för ”för utveckling och tillämpning av metoder att studera proteiners struktur och dynamik med rönt genspridning”. JOHAN NILSSON, docent vid institutionen för fysik, har an tagits som Wallenberg Academy Fellow. Forskningsprogrammet Wallenberg Academy Fellows är Sveriges största privata satsning på unga forskare inom medicin, naturvetenskap, teknik, huma niora och samhällsvetenskap. Han utvecklar teoretiska model ler som kan beskriva material med annorlunda magnetiska och supraledande egenskaper; material som i framtiden kan användas i allt från nya datorer till smarta fönster.

TVÅ NYA HEDERSDOKTORER UTSEDDA Utnämnandet av hedersdoktorer är fakultetens sätt att belöna och uppskatta personer som bidragit till den naturvetenskapliga forskningen och utbildningen vid Göteborgs universitet.

ZHISHENG AN, professor vid Institute of

Earth Environment, Chinese Academy of Sciences, Shaanxi Province i Kina har utsetts till hedersdoktor. Utnämningen är ett erkän nande av hans exceptionella insatser för att förstå dynamiken kring asiatiska monsuner och den globala klimatförändringen. Fakul teten vill särskilt uppmärksamma Zhisheng Ans bidrag inom området för paleoklimat, där han har skapat ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete mellan Göteborgs universitet och Chinese Academy of Sciences – ett samarbete som är mycket värdefullt för såväl lärare som studenter.

JÖRN THIEDE, professor vid Helmholtz-

Center for Ocean Research GEOMAR, Kiel i Tyskland har utsetts till hedersdoktor. Utnäm ningen är ett erkännande av hans betydande arbete inom området marina vetenskaper. I synnerhet vill fakulteten uppmärksamma hans bidrag till utvecklingen av havsforskning genom hans stöd till våra forskare som deltar i expeditioner till polarområden på det tyska forskningsfartyget Polarstern. Dessutom har hans stora engagemang som expert inom forskningsutvärderingen RED10 haft stor betydelse för utvecklingen av institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universi tet. Promotionshögtiden äger rum den 16 okto ber.

AVSÄNDARE:

Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Science Faculty Magazine Box 460 405 30 Göteborg

RESEARCH HIGHLIGHTS

Forskare tolkar havets kemiska språk Det kemiska ”språk” som används av marina arter i havet har länge varit ett mysterium. Men nu har en internationell forskar grupp, med forskningsleda re från Göteborgs univer sitet, lyckats tolka delar av språket. Studien publiceras i prestigefulla tidskriften PNAS. De flesta av havets små invånare är mer eller mindre blinda och an vänder luktsinnet för att få veta vad som händer i deras närhet. Till exempel så producerar alger starka gifter när de känner doften av hoppkräftor.

Tropiska bergsregnskogar känsliga för temperaturökning Fotosyntesen hos tropiska ar ter i bergsregnskog är mycket känslig för hög temperatur, vilket innebär att bergsregn skogar är särskilt hotade av den globala uppvärmingen. Det visar forskare vid Göte

Kemiska signaler av det här slaget har länge varit en gåta, men en grupp från Göteborgs universitet har nu, i samarbete med Georgia Institute of Technology och Karolinska Institutet, identi fierat de första. – Det handlar om åtta nya lipider, copepodamider, som får alger att producera starka nervgifter vid mycket låga koncentrationer, säger Erik Selander som leder arbetet. Forskargruppen har arbetat många år för att ro projektet i land, och resulta ten publiceras nu i tidsskrif ten PNAS. – Det är ett stort steg framåt i arbetet med att dechiffrera havets kemiska språk. Gifterna som algerna tillverkar drabbar många

borgs universitet i en studie i tidsskriften New Phytologist. Höjd temperatur innebär oftast en stimulering av fotosyntes och tillväxt hos växter på våra breddgrader. I redan varma områden, där årstidsväxlingar i temperatur är små eller obefintliga, kan dock uppvärmning tvärtom påverka växter negativt.

organismer i havet och ger upphov till giftiga algblom ningar. Människor som äter musslor som i sin tur ätit de giftiga algerna drabbas av paralytisk skaldjursförgift ning som är livshotande. – Hoppkräftor är världens vanligaste djur, signalerna de utsöndrar kan därför få storskaliga effekter på till exempel uppkomsten av giftiga algblomningar, säger Erik Selander.

– Tropiska arter är anpassade till ett stabilt klimat, med små temperaturvariationer inom och mellan år. Det finns därför en oro att de inte ska kunna anpassa sig till stigande temperatur, säger Johan Uddling, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap.