2019-10-25 1 (11)
Inspel från SciLifeLab inför den forskningspolitiska proposition 2020
Sammanfattning av SciLifeLab:s rekommendationer
Öka regeringens ansvarstagande och långsiktiga finansiering för nationell forskningsinfrastruktur.
Öka investeringen till SciLifeLab:s infrastrukturer inom de molekylära livsvetenskaperna för hela Sverige med totalt 320 miljoner kronor över perioden 2021-2024 för att: o Stärka bidrag till avancerad teknik inom SciLifeLab och ökad nationell tillgänglighet för akademi, industri och hälso-/ sjukvård, samt ökad samverkan inom biovetenskaplig forskning mellan SciLifeLab, MAX-IV och ESS. o Utveckla ett nationellt ramverk för de stora mängder data som genereras vid nationella infrastrukturer inom life science, i samordning med VR och URFI. o Öka investeringen i läkemedelsutvecklingsplattformen vid SciLifeLab.
Förläng de strategiska forskningsmedlen (SFO) för molekylär biovetenskap och länka dessa tydligt till SciLifeLab:s infrastruktur.
Stärk framtida nationella strategiska forskningsprogram genom nyttiggörande av SciLifeLab:s forskningsinfrastruktur inom t.ex.: o Diagnostik och precisionsmedicin. o Miljöforskning med fokus på biologisk mångfald, evolution och effekterna av klimatförändringar och miljöfaktorer för livet på jorden, inklusive effekterna på människors hälsa.
1
2019-10-25 2 (11)
Det här är SciLifeLab SciLifeLab (Science for Life Laboratory) är en nationell forskningsinfrastruktur inom de molekylära livsvetenskaperna (Förordning 2013:118 om Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning)1 som huvudsakligen finansieras av statliga, nationella medel (267 mnkr/år enligt 2019 års nivå) tillsammans med statligt stöd till strategiska forskningsområdet (SFO) molekylär biovetenskap som gemensamt tilldelas SciLifeLab:s värduniversitet. SciLifeLab drivs av KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet gemensamt, och har för närvarande mer än 1.300 unika användare per år från akademi, hälso- och sjukvård, industri och andra forskande verksamheter. Av de akademiska användarna kommer cirka hälften från lärosäten utanför värduniversiteten. Life science är ett vetenskapligt område under mycket snabb utveckling där kraven på tillgång till avancerad infrastruktur och komplexa data ökar lavinartat. I ett litet land som Sverige är det därför viktigt att investeringar i life science infrastruktur koordineras nationellt och att sådan infrastruktur tillgängliggörs för hela forskarsamhället under ett gemensamt nätverk som snabbt kan agera på nya tekniska möjligheter som introduceras i den dynamiska globala life science-arenan. Genom nationell samverkan mellan universitet och forskningsråd har SciLifeLab sedan 2014 skapat ett väl förankrat och effektivt system för nationell life science infrastruktur. SciLifeLab stöder också teknologiutveckling och etableringen av öppna forskningsnätverk tätt kopplade till infrastrukturen inom cellbiologi, precisions- och translationell medicin samt miljö och biodiversitet. SciLifeLab avser att under perioden 2021-2024 intensifiera forskning, rekrytering, samarbeten, innovation, translation och datakoordinering som annars ej vore möjlig i Sverige. Mer bakgrundsinformation om SciLifeLab: Rapport från internationella rådgivande organ (IAB) för SciLifeLab 2019:
https://www.scilifelab.se/about-us/organization/international-advisoryboard-reports/ Länk till aktuellt utkast av SciLifeLab:s färdplan 2020-2030 (under utveckling): https://www.scilifelab.se/hearing2019/document/
Statens långsiktiga investeringar i nationell infrastruktur Statens långsiktiga investeringar och ansvarstagande i den för Sverige kritiska nationella forskningsinfrastrukturen behöver ökas avsevärt. Detta gäller särskilt life 1
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning2013118-om-nationellt-centrum-for_sfs-2013-118
2
2019-10-25 3 (11)
science-området där det för närvarande sker en teknologisk revolution genom utvecklingen av nya teknologier som t.ex. kryoelektronmikroskopi, helgenomsekvensering, avancerad proteomik, storskalig geneditering, superupplöst avbildning och artificiell intelligens (AI) vilka snabbt för forskningsfältet framåt i hög internationell konkurrens. Idag produceras enorma datamängder som i händerna på rätt kompetens kan användas för att möta de utmaningar som samhället står inför inom t.ex. cell- och molekylärbiologi, medicin och hälsa, miljö och klimat samt global hållbarhet. För att bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation behöver forskare i hela Sverige tillgång till dessa avancerade teknologier, data och expertis i högre utsträckning. Teknologierna som nämns ovan är för resurskrävande med avseende på både investeringskostnader och expertis för att etableras vid varje enskilt universitet i Sverige. Som nationell forskningsinfrastruktur spelar SciLifeLab här en avgörande roll. För att utnyttja Sveriges begränsade infrastrukturresurser så effektivt som möjligt behövs koordinerade investeringar och samarbeten över de traditionella universitetsgränserna. SciLifeLab:s huvudfokus är att kontinuerligt utveckla, uppgradera och förnya den nationella infrastrukturen, dess tillgänglighet till forskare i hela landet samt att tillämpa dessa teknologier i sjukvård, näringsliv och samhälle. För att stärka hela landets utveckling som life science-nation behöver universiteten utanför Uppsala-Stockholmsområdet göras mer delaktiga i SciLifeLab:s framtida strategiska utveckling. Ökande komplexitet och kortare uppgraderingscykler för life science infrastruktur leder dock till ökande kostnader för investering, och ställer höga krav på kritisk massa av expertkunskap för att kunna utnyttjas effektivt. Beroendet av teknologier och instrument från internationella leverantörer i kombination med den försvagade kronan begränsar avsevärt SciLifeLab:s kapacitet att investera i för Sverige kritisk infrastruktur inom life science med nuvarande budget. Investeringsbudgeten för SciLifeLab:s infrastruktur behöver därför utökas. SciLifeLab:s modell för finansiering, dynamisk koordinering, integration och nyttiggörande av nationellt viktiga teknologier är ett strategiskt komplement till Vetenskapsrådets råd för infrastrukturer (VR-RFI), som agerar långsiktigt och med ett brett perspektiv inom specifika men distinkta teknologiområden utan en inbördes koppling. Många av SciLifeLab:s största nationella plattformar, t.ex. bioinformatik (NBIS) och gensekvensering (NGI) samfinansieras koordinerat av både VR och SciLifeLab. VR:s kapacitet att stödja forskningsinfrastruktur i Sverige har under senare år urholkats på grund av omfattande internationella engagemang och en svag utveckling av kronans värde. SciLifeLab vill understryka vikten av att det finansiella utrymmet för stöd till forskningsinfrastruktur inom VR återställs. Sveriges regering har genom SciLifeLab, ESS och MAX-IV gjort omfattande investering i nationell forskningsinfrastruktur som kommer att gynna svensk forskning under många årtionden framöver och skapa förutsättningar för att locka internationell investering och forskningsverksamhet till Sverige. Många av teknologierna och
3
2019-10-25 4 (11)
analyserna som erbjuds vid dessa respektive anläggningar har stora komplementära värden, framför allt inom områden kring bildanalys, strukturbiologi och läkemedelsutveckling. Idag finns dock ingen sammantagen strategi för hur man skapar tydliga kopplingar mellan resurserna och kunskapen som finns vid respektive anläggning. För att gynna användningen av dessa tillgångar inom life science behövs ett större nationellt engagemang kring att utveckla anläggningarnas komplementära teknologier genom riktade insatser kring forskning, utbildning och samverkan. Den sammantagna marknadsföringen av Sverige som en stark forskningsnation med omfattande infrastrukturresurser inom life science behöver även vidareutvecklas. Här uppmanar SciLifeLab regeringen till att ytterligare stärka det långsiktiga ansvarstagandet och långsiktiga finansieringen av nationella forskningsinfrastrukturer inom life science i Sverige.
För att profilera Sverige som ett starkt forskningsland och stärka den nationella samordningen och tillgången till avancerad teknik samt göra det attraktivt att förlägga life science-verksamhet till Sverige föreslår SciLifeLab:
Att ytterligare öka regeringens ansvarstagande och långsiktiga finansiering för nationell forskningsinfrastruktur.
Att stärka nationell delaktighet, tillgänglighet och användning av SciLifeLab:s nationella forskningsinfrastruktur inom akademi, näringsliv och sjukvård genom ökning av befintliga infrastrukturanslaget gradvis med 35 till 65 mnkr per år, vilket motsvarar en ökning om totalt 200 mnkr över perioden 20212024.
Att inkludera SciLifeLab i högre utsträckning inom ramen för regeringens nationella strategi för ESS, MAX-IV och den omgivande kunskapsmiljön.
Ett nationellt ramverk för life science data SciLifeLab:s infrastruktur och den forskning som bedrivs med de nya teknologierna som bas genererar enorma mängder data, vilket är en av universitetens mest värdefulla och långsiktigt bestående produkter. SciLifeLab arbetar för öppen tillgång till data och forskningsresultat producerade vid dess faciliteter och bistår idag med stöd till landets forskare genom dedikerad e-infrastruktur och tjänster under hela livscykeln för data, från dataproduktion till analys, publicering och återanvändning. Motiveringen för
4
2019-10-25 5 (11)
SciLifeLab att upprätthålla och sprida kompetens i bioinformatik och datahantering är ännu viktigare idag då SciLifeLab har mer än 200 förstagångsanvändare årligen och behovet av resurser för IT och datahantering växer lavinartat. SciLifeLab planerar under perioden 2021-2024 att ytterligare öka kapaciteten för beräkningar och datalagring med anknytning till SciLifeLab:s teknikplattformar samt att skapa en nationell ”data lake” för life science där forskningsdata som uppstår inom nationell infrastruktur kan tillgängliggöras för landets forskare. Arbetet kommer att koordineras med andra nationella aktörer som universitet, VR och URFI och ske i internationell samverkan med ELIXIR2 och i enlighet med internationella standarder (t.ex. FAIR) för datadelning och hantering. Sverige har tidigt engagerat sig i European 1+ Million Genome Project,3 för vilket varje land behöver tillhandahålla nödvändig datainfrastruktur, vilket för svensk del innebär etablerandet av EGA-SE, den svenska noden i det europeiska federerade genom/fenom-arkivet.4 I takt med att mer svenska data skall tillhandahållas internationellt behöver ökade investeringar i ITinfrastrukturen göras. Allt fler teknologier som kraftigt expanderar till nya användargrupper är beroende av nya digitala lösningar och resurser som t.ex. AI för att omvandla data till kunskap. Som nationell plattform behöver SciLifeLab tillgång till expertis som kan anpassa och utveckla dessa lärande system till nya applikationsområden. Eftersom en del av denna expansion innefattar känsliga molekylära data behöver SciLifeLab också förstärkas med expertis med avseende på legala och etiska aspekter på hantering och forskning baserad på data som produceras vid plattformarna. SciLifeLab planerar därför att utveckla ett nytt nationellt ramverk för life science forskningsdata som innefattar allt från datahantering, beräkning, lagring och metodutveckling till samverkan och etik.
För att omsätta den data som produceras vid eller genom stöd från SciLifeLab till kunskap samt för att tillsammans med VR och URFI försäkra en god hantering av data under hela dess livscykel för SciLifeLab:s användare föreslår SciLifeLab: o Att gradvis öka anslagen till SciLifeLab:s planerade utveckling av ett nationellt ramverk för life science-data från 10 till 30 mnkr per år, vilket motsvarar totalt 80 mnkr över perioden 2021-2024.
2
https://elixir-europe.org/ https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-1-million-genomes-initiative 4 https://ega-archive.org/ 3
5
2019-10-25 6 (11)
Investeringen i akademisk läkemedelsutveckling SciLifeLab:s infrastruktur och forskningen som bedrivs i anslutning till den skapar utmärkta miljöer för utveckling av innovationer och värdeskapande tillgångar för läkemedelsindustri, biotech, medtech och sjukvård. Läkemedelsutvecklingsplattformen (Drug Discovery and Development, DDD) vid SciLifeLab har under de senaste 5 åren gjort banbrytande utveckling av läkemedelskandidater från akademiska upptäckter i hela landet som sedan kan vidareutvecklas inom näringslivet. Flera företag i Sverige har skalat ned sina interna FoU-resurser inom läkemedelsutveckling och ökar sitt beroende av samverkan med akademin. Den ursprungliga motiveringen för DDD som ett sätt att främja och upprätthålla den starka kompetensen inom läkemedelsutveckling i Sverige är ännu mer relevant idag eftersom kompetensen som behövs blir än mer mångfacetterad och beroende av akademisk excellens. SciLifeLab planerar att under perioden 2021-2024 utveckla ett nationellt innovationssystem för akademisk läkemedelsutveckling i nära samverkan med innovationskontoren vid landets samtliga universitet och andra berörda aktörer, t.ex. Vinnova, GE Testa Center och RISE. Systemet kommer innebära inte bara ökad effektivisering av akademiska läkemedelsinnovationer utan även möjliggöra omfattande samarbeten med forskande företag. Dock behöver resurserna och de juridiska förutsättningarna för avgiftsuttag, sekretess och innovationsutveckling inom offentlig sektor ses över. Här ser SciLifeLab regeringens Life Science-kontor som en viktig partner för dialog och vidareutveckling av förutsättningar för samverkan mellan akademi och industri. Allt fler nya läkemedel som utvecklas är biologiska terapier (proteiner, peptider, antikroppar, DNA/RNA, omprogrammerade celler etc). Som nationell plattform behöver DDD tillgång till tekniker och expertis för utveckling av både etablerade kemiska och biologiska läkemedelsmetoder, men också nya tekniker och nya modaliteter, t.ex. PROTACS samt avancerade terapiläkemedel (ATMP). SciLifeLab planerar därför att utveckla ett nytt nationellt ekosystem för läkemedelsupptäckter och utveckling med bred teknisk förmåga. För att omsätta akademiska forskningsrön från hela landet till nya läkemedelskandidater och skapa ett mer effektivt nationellt innovationssystem för läkemedelsutveckling föreslår SciLifeLab: o Att gradvis öka läkemedelsutvecklingsanslagen till SciLifeLab med 5 till 15 mnkr per år, vilket motsvarar en ökning om totalt 40 mnkr över perioden 2021-2024.
6
2019-10-25 7 (11)
Kompetensförsörjning och livslångt lärande Sveriges internationella konkurrenskraft är helt beroende av kompetens och intellektuellt kapital. SciLifeLab:s Fellows-program som finansieras med SFO-medel har sedan 2010 rekryterat över 30 unga, internationella toppforskare till SciLifeLab:s värduniversitet. Dessa unga forskare är ett viktigt tillskott till det framtida svenska forskningsekosystemet och har redan varit mycket framgångsrika med att attrahera internationell forskningsfinansiering, bland annat anslag från europeiska forskningsrådet (ERC), till Sverige. Via samarbete med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har SciLifeLab Fellows-programmet även kopplats till Wallenberg Center for Molecular Medicine-programmet (WCMM) för att säkra en bred kunskapsutveckling inom life science i hela landet. Vår ambition är att detta program, som är kritiskt beroende av fortsatt SFO stöd, fortsätter att attrahera starka unga forskare som annars ej hade kommit till Sverige. SciLifeLab uppmanar därför regeringen att förlänga de strategiska forskningsprogrammen (SFO) inom molekylär biovetenskap vid värduniversiteten och länka dessa till SciLifeLab som nationell forskningsinfrastruktur. De SFO-beroende forskningsmiljöerna inom SciLifeLab är även kritiska för utbildning och för att behålla världsledande expertis kopplad till infrastrukturens kontinuerliga utveckling och tillämpningen av nya teknologier i forskningen. Forskningsinfrastruktur är generellt högst beroende av en nära anknytning och synergistiskt förhållande med forskningsmiljöer av högsta internationella kvalitet. För att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjning inom svensk life science, nationell kunskapsspridning och livslångt lärande föreslår SciLifeLab: o Att de strategiska forskningsmedlen (SFO) för molekylär biovetenskap till värduniversiteten förlängs och länkas tydligt till SciLifeLab:s infrastruktur.
Forskningsmiljöer i världsklass och nyttiggörande av data Den nära interaktionen mellan unik infrastruktur, teknikutveckling och spetskompetens har potential att skapa forskningsmiljöer i världsklass över hela Sverige. Samtidigt som SciLifeLab:s infrastruktur skapar förutsättningar för att bedriva forskning i världsklass är infrastrukturen i sig kritiskt beroende av en tät interaktion och utbyte med en dynamisk och aktiv forskningsmiljö för att utvecklas och bibehålla sin relevans. En av de viktigaste faktorer som bidragit till SciLifeLab:s framgång har varit den starka kopplingen mellan det strategiska forskningsprogrammet (SFO) inom livsvetenskaper
7
2019-10-25 8 (11)
och den strategiska investeringen regeringen har gjort i nationell infrastruktur som möjliggör denna forskning. Vi anser att framtida strategiska nationella forskningsprogram inom livsvetenskaperna, framför allt inom områden som precisionsmedicin, precisionshälsa, avancerad diagnostik, förebyggande hälso- och sjukvård, läkemedelsutveckling, biodiversitet och miljöforskning bör utformas med en stark förankring till de nationella infrastrukturresurser som finns tillgängliga som stöd för dessa initiativ. Utvecklingen av precisionsmedicin är en central del av regeringens life science-strategi. Trots att Sverige med sina omfattande biobanker och kvalitetsregister har mycket goda förutsättningar för att bli världsledande på området ser vi många andra länder, inklusive våra nordiska grannländer, springa ifrån oss. Här behöver regeringen driva på de lagförändringar som krävs för att möjliggöra implementering samt säkra en nationell life science-strategi som stödjer införandet av genomisk medicin och molekylär diagnostik långsiktigt, effektivt nyttjande av biobanker samt utveckling av nya metoder för att med hög säkerhet länka forskningsdata med hälsodata nationellt. SciLifeLab har redan bidragit med grunden till denna ansats genom etableringen av Genomic Medicine Sweden (GMS)5 som härstammar från SciLifeLab:s Diagnostic Development plattform (DD). Initiativet driver etableringen av bred genanalys av patienters arvsmassa som en etablerad metod för mer förfinad diagnostik och individanpassad vård/behandling av sällsynta sjukdomar, cancer, och infektionssjukdomar och i framtiden även komplexa allmänna sjukdomar med betydande miljö- och livsstilskomponenter. SciLifeLab fortsätter att agera som en viktig bas för teknologiutveckling och dataleverans gentemot GMS och bör vara en tätt sammankopplad partner även i det fortsatta arbetet. GMS är under en uppbyggnadsfas och vi anser att det är kritiskt att regeringen tar ett större och långsiktigt ansvar för att säkerställa nödvändiga förutsättningarna för GMS att driva sjukvården i hela Sverige mot en precisionsbaserad framtid. Med SciLifeLab:s infrastruktur som bas finns även mycket goda möjligheter att delta i stora internationella samarbeten som EUs program 1+Million Genomes, som avser att bestämma och tillgängliggöra data för arvsmassan från en miljon européer inom de närmaste åren. Samtidigt som nyttjandet av genomik i sjukvården utvecklas i snabb takt vet vi att arvsmassan endast utgör en liten del av den data som krävs för att få en komplett molekylär förståelse för hälsa och sjukdomstillstånd. Nya teknologier inom t.ex. proteomik, metabolomik, single-cell biologi, fenotypisk analys, mikrobiomforskning och artificiell intelligens (AI) kommer vara kritiska i utvecklingen av framtidens vård. Här finns goda möjligheter att bygga vidare på den expertis och tekniska kompetens som SciLifeLab besitter för att skapa nya nationella strategiska forskningsprogram som länkar SciLifeLab med hälsovården, i samarbeten med andra nationella initiativ inom
5
https://genomicmedicine.se/
8
2019-10-25 9 (11)
AI (t.ex. WASP6 och AI Innovation7). Vi uppmanar därför regeringen att öka användningen av SciLifeLab:s resurser och kompetens i utformningen av framtida strategiska forskningsprogram i samverkan med akademi, näringsliv och sjukvård för att skapa nya diagnostiska metoder, terapeutiska möjligheter och innovationer inom precisionsmedicin. Ett annat strategiområde som är högst relevant för SciLifeLab:s infrastruktur berör inverkan av miljö och klimat på livet i sin helhet. De globala klimatförändringarna spås ha en omfattande direkt och indirekt effekt på migration, biologiska ekosystem, samt inte minst antibiotikaresistens och infektionssjukdomar som sprids med vatten, luft och insekter och som därmed inte kan stoppas av varken murar eller andra nationella gränser. För att kunna vidta nödvändiga åtgärder måste vi förstå de mekanismer som styr evolutionen och ha kunskap om hur växter, djur och mikroorganismer svarar på ett förändrat selektivt tryck orsakat av förändringar i såväl den lokala som den globala miljön. Hur miljöförändringar, luftföroreningar, partiklar och mikroorganismer i vår miljö långsiktigt påverkar vår hälsa (s.k. exposom-forskning) är ett annat viktigt forskningsområde för framtiden. SciLifeLab:s multidisciplinära miljö skapar utmärkta förutsättningar för Sverige att ta en världsledande roll. Mångåriga riktade satsningar på starka forskningsmiljöer inom områden som biodiversitet och evolution har bidragit till en samlad hög kompetens inom landet. Vi har en unik möjlighet att nyttiggöra SciLifeLab:s teknikpark för att kartlägga livet på jorden och förutspå hur förändringar i klimat och miljö kommer att påverka allas vårt livsrum. Globala initiativ (t.ex. Earth Biogenome Project)8 har redan tagits för att kartlägga alla nu levande växter och djur och här kommer forskare i Sverige i samverkan med SciLifeLab att bli en viktig partner. Enorma mängder data kommer att produceras inom de närmaste åren och vi behöver nu både rekrytera och kontinuerligt vidareutbilda de forskare vi redan har för att kunna tillgodogöra oss all information och få maximal utväxling i form av ny kunskap. Här kan SciLifeLab spela en viktig roll genom att sprida kunskap om hur nya experimentella och digitala teknologier kan användas för att förutsäga hur livet kommer att anpassa sig till det föränderliga klimatet och i bästa fall ge förslag på hur vi kan förebygga allvarliga konsekvenser.
6
https://wasp-sweden.org/ https://www.ai.se/en 8 https://www.earthbiogenome.org/ 7
9
2019-10-25 10 (11)
För att stödja uppbyggandet av starka forskningsmiljöer för teknikutveckling, precisionsmedicin och miljöforskning föreslår SciLifeLab:
Att öka användningen av SciLifeLab:s forskningsinfrastruktur i framtida strategiska forskningsprogram inom life science, t.ex. diagnostik, precisionsmedicin samt andra förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården som bidrar till en bättre folkhälsa.
Att öka användningen av SciLifeLab:s forskningsinfrastruktur för att testa nya teknologier (t.ex. proteomik, encellsbiologi, metabolomik, klinisk bioinformatik) samt nyttiggöra de stora hälso- och vårddata som genereras, t.ex. inom Genomic Medicine Sweden och EU:s samarbetsprojekt som kommer att generera DNA-sekvenser från en miljon människor inom de närmaste åren.
Att öka användningen av SciLifeLab:s forskningsinfrastruktur i framtida strategiska forskningsprogram inom miljöforskning med fokus på biologisk mångfald, evolution, klimatförändringar och effekterna av miljöfaktorer på människors hälsa (s.k. exposomforskning).
10
2019-10-25 11 (11)
Sammanfattning Sammantaget ser vi att Sverige har mycket god potential att leva upp till regeringens ambitioner att utvecklas till en ledande life science-nation. Vi står inför en ökande global konkurrens då massiva investeringar i life science genomförs i många andra länder. Sveriges internationella konkurrenskraft kommer vara kritiskt beroende av att svenska forskare och andra forskande verksamheter ges tillgänglighet till den infrastruktur som krävs för att bedriva forskning på högsta internationella nivå. SciLifeLab uppmanar därför regeringen att markant trappa upp ambitionerna för den nationella strategin och det långsiktiga stödet för nationella forskningsinfrastrukturer inom life science. Tabell 1: Förslag till anslagsökning för SciLifeLab från 2020 års nivå (mnkr).
2021
2022
2023
2024
Totalt
Nationell infrastruktur
35
45
55
65
200
Datahantering
10
17
23
30
80
Läkemedelsutveckling 5
8
12
15
40
Totalt
70
90
110
320
50
11