Äventyrarnas handbok by Scouterna

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Våra värderingar genomsyrar allt vi gör – vi är schyssta kompisar!

Äventyrarnas

handbok

Innehållsförteckning Äventyret väntar........................................................................ 4 Scoutprogrammet...................................................................................... 8 Så här funkar boken ................................................................................. 9 Målspår.....................................................................................10 Målspår hjälper er att hitta rätt............................................................. 12 Aktiv i samhället...................................................................................... 16 Förståelse för omvärlden........................................................................ 18 Känsla för naturen..................................................................................20 Fysiska utmaningar.................................................................................22 Ta hand om sin kropp............................................................................24 Ledarskap..................................................................................................26 Aktiv i gruppen........................................................................................28 Relationer..................................................................................................30 Egna värderingar.....................................................................................32 Självinsikt och självkänsla......................................................................34 Existens.....................................................................................................36 Kritiskt tänkande.....................................................................................38 Fantasi och kreativt uttryck: ................................................................40 Problemlösning........................................................................................ 42 Scoutmetod.............................................................................. 44 Patrullsystemet.........................................................................................50 Stödjande och lyssnande ledarskap...................................................... 52 Symboliskt ramverk.................................................................................54 Learning by doing...................................................................................56 Lokalt och globalt samhällsengagemang............................................58 Friluftsliv...................................................................................................60 Scoutlag och scoutlöfte.......................................................................... 62 Arbeta i projekt........................................................................ 64 Projekt – Så här funkar det!...................................................................68 Projektets faser.........................................................................................70 Äventyren................................................................................. 72 Gör ett äventyr......................................................................................... 74 Bygget........................................................................................................ 76 Förebilden................................................................................................. 78 Hajken........................................................................................................80 Miljön.........................................................................................................82 Mötet..........................................................................................................84 Rösten........................................................................................................86 Scenen........................................................................................................88 Världen......................................................................................................90 Mixat material......................................................................... 92 Noveller.................................................................................. 116 Uppslagsdel............................................................................ 142

Äventyrarnas

handbok som ansvarat för Programutvecklingsgruppen, arbetet med boken bestått av: er und har , met ram helheten av prog néa Andersson Arne Jamtrot, Gustav Öhrn, Sara-Lin Programgruppen genom av ts Andra upplagan har revidera arina Paulcén och Kajsa Urge. Anton Nilsson, Malin Stigemyr, Cath Projektledare: Fredrik Svensson trot, Carin Grundberg-Sandell, För fattare: Anna Bratt, Arne Jam öv, Erik Fredholm, Fredrik Svensson, serl Cas Charlotte Neumann, Emma a Eklundh, Kerstin Bergsten, Gustav Öhrn, Johan Nilsson, Johann edal, Sara-Linnéa Andersson, Mattias Abrahamsson, Patrik Forn n Kah Sofia Hallonsten, Ulrika Koch, Åsa rg, Jonas Elmqvist, Magnus Fröderbe Foto (där inget annat anges): er stoff Chri k, Ras Kim are, Form Ole n, Jesper Landby, Peter Abrahamsso on, nss Sve nus ell, Gustav Gärdes, Mag Larsen, Johan Landby, Anders Fors ic, Mal alie Nath rik Kadesjö, Robert Kniola, Saga Petterson, Fred k. Shutterstoc as Elmqvist Formgivning: Jesper Landby, Jon uktion Prod s Dori Tex terna bearbetade av:

ISBN: 978-91-978593-3-2 Copyright: Scouterna 2018 Andra upplagan, första tryckningen Tryck: Taberg Media Group 2018 Scoutförlaget AB / Scouterna

Scouternas utvecklat i samprarogberam är te med:

enlicensierat TMG Sthlm är ett Svan er att belasta miljön tryckeri och strävar eft etar strategiskt h arb så lite som möjligt oc ljöfrågor. mi d och långsiktigt me

Äventyret väntar

Det här är Äventyrarnas handbok. Din guide till äventyrarscouting. Din planeringshjälp på patrullmötet. Din godnattsaga i segelbåtsruffen. Och, din inspirationskälla till ett riktigt, riktigt häftigt scoutprogram.

Äventyret väntar! Nu kör vi! I din hand håller du din guide till äventyrarscouting. Du och din patrull kan nu börja hitta på saker mer och mer på egen hand. I den här boken får ni tips och idéer på hur det kan gå till. Ni kan planera ert eget program och bestämma vilka äventyr ni vill göra. Vad är äventyrarscouting?

Äventyrarscouting handlar om många olika saker. Det handlar om att utforska livet, vem du är, vad du tror på, hur du reagerar i olika situationer, vad du gillar och mycket mer. Med äventyrarscouting öppnar sig nu en tid där ni planerar och genomför utifrån vad ni tycker är roligast och vad ni skulle vilja lära er mer om. Nu har du och din patrull möjligheten att vara med och göra verklig skillnad i världen genom att göra en samhällsinsats, lokalt eller globalt. Tillsammans som patrull eller som ensam äventyrare kan du delta i arrangemang och kurser. Den internationella scoutvärlden öppnar nu upp sig allt mer. Det är enkelt att hitta och hålla kontakt med scouter i andra länder, och ni kan delta i internationella arrangemang över hela världen.

Vem är äventyrarscout?

Äventyrarscout kan du vara från det år du fyller 12 till och med det år du fyller 15, men på många håll kan du också börja ett år senare eller sluta ett år tidigare. Precis som i de andra åldersgrupperna i Scouterna är ni indelade i patruller. I patrullen gör ni saker tillsammans och hjälps åt genom att alla får bidra med sin kunskap och sina erfarenheter. Patrullsystemet kan du läsa mer om senare i boken. (Se sidan 50).

Ledarskap

En viktig del i äventyrarscouting är att få träna på ledarskap. I patrullen är det en eller kanske två av er scouter som är patrulledare, men även om det inte är just du som är patrulledare finns det många andra sätt och möjligheter att öva ledarskap. Det kan ske både under längre tid, genom att du har en roll i patrullen, eller vid ett speciellt tillfälle genom att du ansvarar för en viss aktivitet eller får tillfälle att planera och genomföra en aktivitet för andra. Förutom patrulledare finns många andra behov i patrullen. Kanske behöver ni någon som ansvarar för era sociala medier-kanaler? Eller så behöver ni en lek- och pysselansvarig? Att ha ett ansvarsområde och leda och fördela arbetet inom det är minst lika viktigt som att vara patrulledare och ger dig möjlighet att utveckla ditt ledarskap lika mycket.

Planera program

Programmet planerar ni tillsammans med era ledare. På vissa scoutmöten kan ledarna ha huvudansvaret för att planera och leda aktiviteterna men det är viktigt att ni får gott om tid att göra helt egna saker i patrullen. Hela den här boken är till för att hjälpa er att planera ett bra och roligt program.

Vad är äventyr för dig?

ku l r är att ha ty n e v ä tt e mysa. att Jag tycker vänner och d e m n re natu och vara i yrar - A nd i, Ävent

scout

Ett äventyr för m ig är när man åk er utomlands, är med vänner, har många coola aktiviteter och får uppleva många nya saker

- Louise, Ävent yrarscout

ana ytt och utm n t o g å n a d vänner. Att utforsk mmans me sa ll ti lv ä sig sj nt yr - A nton, Äve

arledare

Scoutprogrammet rlden bättre U nga som gör vä

het att uppleva Alla ska få möjlig så rksamhet som är scouting, i vår ve tänka sig något bra att ingen kan utvecklande. Vi roligare eller mer t överträffa scou gör det genom at e öt gar i varje m ternas förväntnin s outerna utveckla och genom att sc r gemensamma till förebilder i vå rörelse

Scouterna finns till för att kunna ge barn och unga från alla delar av samhället möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, i en trygg miljö där alla får vara sig själva. I Scouterna är det varför och hur vi gör saker som gör det till just scouting. Varför vi gör saker handlar om att sätta fokus på anledningen till det vi gör. I Scouterna har vi olika mål, kallade målspår, som beskriver 14 olika områden som du under din scouttid ska kunna få utvecklas inom. Ni arbetar med något eller några målspår åt gången, men under alla dina år som ävetyrare är tanken att du ska ha fått möta och utvecklas inom alla de olika målspåren. De 14 målspåren är samma områden för alla åldersgrupper, men varje åldersgrupp har sin egen stegring av vad målen innebär för just er.

Hur vi gör saker innebär att vi använder scoutmetoden som vår pedagogiska grund. Scoutmetoden är sju olika sätt som ni kan arbeta med det område ni valt. Scoutmetoden är vårt arbetssätt. Ibland går det att använda flera delar av scoutmetoden och ibland fokuserar ni på en särskild. När ni lägger ihop varför (målspår) och hur (scoutmetod) så får ni VAD ni gör. Detta varför + hur= vad är det som gör det vi gör till just scouting. Genom scouting och vårt program lovar vi äventyr, spänning och gemenskap. Tillsammans förändrar vi världen till det bättre - både lokalt och globalt! I kommande två kapitel kan du läsa mer om målspåren och vad de innebär, och mer om scoutmetodens olika delar.

Så här funkar boken Den här boken är tänkt att vara ett stöd och en hjälp när ni planerar. Det här är er inspirationskälla och uppslagsbok när ni väljer äventyr, planerar program och aktiviteter. Använd boken så som du själv vill. Den är uppdelad i olika avsnitt beroende på innehåll för att det ska vara lätt att hitta. Bläddra och läs mer om det du tycker verkar intressant eller använd innehållsförteckningen eller registret för att hitta det du letar efter. På den här sidan beskriver vi kort vad de olika de-

43) Målspår (sidan 10vi talar om varför vi gör det

Må lspår är det som a dig i Scouterna. Här gör, det är det du får lär 14 olika må lspåren är kan du läsa om vil ka de vad de innebär för dig och vad de innebär och som är äventyrare.

Scoutmetod (sidan 44-63)

Scoutmetoden är det som avgör hur vi gör saker för att det ska vara scouting. I detta avsnitt listar vi de sju olika delarna av scoutmetoden och berättar mer om var och en av dem.

ojekt (sidaenn ty64r eller ett annat Arbeta i pr planera ett äv -71)

När ni ska gå efter att ha en modell att projekt är det bra avsn itr hä t de I . kt iga delar för att få med alla vi r ni kan ed en modell för hu tet har vi hjä lpt er m vägen la he l mål. Ni får tips planera från start til nomge l til , planeringsfasen från idén, genom n. värderinge förandefasen och ut

Äventyren (sidan 72-91)

På dessa sidor listas 8 olika äventyr som ni kan vä lja att göra. Ett även tyr är ett särsk ilt pro jekt som ni i patru llen ka n genomföra til lsamm ans. Vi förklara vad även tyret innebär och hu r ni kan tänka för att göra det til l ert eget. Ti ll va rje äventyr fin ns ett mä rke som ni tar genom att genomföra det specifik a äventyret.

larna i boken handlar om så du vet var du ska börja leta. Det går så klart också lika bra att läsa boken från start till slut om du vill läsa allt om äventyrarscouting på en och samma gång.

15) Mixat material (sidann92-1 kan du läsa om lite

I denna avdelning av boke vi tror kan olika saker. Saker vi sam lat ihop som ing unndn anvä till ma kom och vara intressant ut. rsco tyra även som tid der din

Noveller (sidan 116-141)

I det näst sista kapitlet har vi har sam lat ett anta l noveller om patr ullen Kon-Tik i, som är en ävetyrarscoutpatrull som hållt samman länge. Genom novellerna kan ni följa deras även tyr och på så vis få läsa lite om vad ävenytra rscouting kan vara. Tänk på att patr ullen och novellerna är påhittade. Verk ligheten hos er kan se helt annorlunda ut. En del saker kanske ni kan känna igen er i, andra kan ni inspireras av och ytterligare andra kommer vara sådant som ni bara läser om i denna bok. Till varje nove ll finns det en eller flera reflektionsfrågor som ni kan arbeta med tillsammans i din patr ull eller på er avdelning.

Uppslagsdel (sidan 142-159)

Allra längst bak i boken hittar du en liten uppslagsdel med några sidor som fokuserar på olika scoutfakta som kan vara bra att ha koll på. Här kan du bland annat läsa om Scouterna som organisation, märken och scoutdräkten.

Målspår 10

Det finns en orsak till varför vi gör saker i scouterna. Genom att fokusera på olika mål får du utvecklas och lära dig mer, och lära dig nya saker. Du lyfter mot nya höjder med hjälp av målspåren!

Målspår hjälper er att hitta rätt r som du 14 olika målspår fokuserar på olika dela ammans Tills . ting får lära dig mer om genom scou genom dig kommer alla dessa kunskaper att lyfta att du utvecklas allt mer. Det finns en anledning till att vi gör allt vi gör på det sätt vi gör det i Scouterna. Scouterna vill hjälpa dig att utvecklas, hjälpa dig att trivas med dig själv, och hjälpa dig att hjälpa till att göra världen bättre. Därför finns det mål som beskriver hur du ska få chansen att utvecklas i Scouterna. Det finns 14 olika mål. De är samma för varje åldersgrupp, men har en stegring beroende på vilken åldersgrupp du tillhör. När ni planerar program och genomför projekt och äventyr är det bra att börja med att ställa er frågan ”Varför?”. Varför gör vi det här? Svaret på den frågan får ni i målspåren. När ni planerar är det klokt att fokusera på 1-2 målspår åt gången. Vi gör aktiviteter i Scouterna för att utvecklas inom de olika målspåren. Det finns

inget prov i slutet av äventyrarna ni måste klara av. Målen mäts bara mot dig själv och berättar vad du ska få träna på och upptäcka tillsammans med din patrull under tiden som äventyrarscout. Under alla era år som äventyrarscouter ska ni ha tid att hinna möta och fokusera på alla de olika målspåren, men ni ska inte jobba med alla samtidigt, eller inte ens alla under en och samma termin. En del målspår kommer ni att hinna, eller vilja arbeta med flera gånger. Vill ni utmana er själva lite mer kan ni välja att fokusera på de målspår ni tycker verkar lite klurigare och inte alltid fokusera på samma målspår. Genom att arbeta med alla målspår får hela du utvecklas, det är som med ballongerna på nästa uppslag – alla ballongerna behövs för att du ska lyfta!

mande sidor. Bläddra igenom målspåren på kom Fundera kort för dig själv: . erna Läs texterna och kolla på bild r som • Vad kan du komma på för aktiv itete ådet? omr det inom s ckla utve att er er hjälp t? måle • Hur lång t har du kommit mot det här området? • Kan du hjälpa andra att utvecklas inom att utvecklas? Kan dina patr ullkompisar hjälpa dig

n målspåre d e m a b b jo tt sätt. a a tt ik ä ol flera Fyra s ed målspåren på

a: am sätt ni kan prov Det går att jobb are! Här är fyra lig ro t de ir bl Variera er, så pel spår. Till exem ed ett visst mål m åla m 1. A ktiv iteter bb jo ed t m at a r för att jobb tiv iteter fö e ak tig lla äk ie ec llm sp fu ör un G m mot ion til l kom kan ni sk riva en t. lle mhä spåret A kt iv i sa exempel målspåret. Ett ed t m ät a ss bb et jo rb t A at 2. r er s om att leda t sätt som hjälpe genom att tu ra ap sk ar ed L Gör saker på et et a med målspår dra. r planerar åt an på det är att jobb iteter ni gör el le tiv ak de i ra nd vara år varje lar av ett målsp ng ni ses kt 3. L ite varje gå att komma til lbaka til l vissa de rt ed en ko anda sta ta varje möte m slu av t Ibland är det bä at m no exempel ge et Existens. gång ni ses. Till delar av målspår ed m för att jobba r något ta upp dem nä let 4. Fånga ti llf äl khuv udet och ta chansen att ssa på pa h osams oc i ba när några bl ir p Ha målspåren de två up l ed pe m t em ta ex na til l å har ni arbe D . ra nd ra dyker upp. Stan va ot r ni vi ll vara m att prata om hu lem lösn ing. ob Pr h oc r ne io målspåren Relat

Uppdrag

Varje målspår har en uppdragsruta kopplad till sig. Tanken med dessa uppdrag är att de är en kort aktivitet som inte behöver särskilt mycket förberedelse. Syftet med aktiviteten är att ni ska få känna på vad målspåret som uppdraget är kopplat till handlar om lite mer konkret. Uppdraget är som att nosa lite på målspåret, och förhoppningsvis kan det sedan inspirera er vidare i att tänka kring på vilket sätt ni vill fokusera kring målspåret. Uppdragen kan ni genomföra både tillsammans på avdelningen, i patruller eller enskilt beroende på vilket uppdrag det är. Det går att göra uppdragen inför, under eller efter ert ordinarie avdelningsmöte. Se uppdragen som en inspirerande prova-på aktivitet kring varje målspår, anpassa dem till era förutsättningar och behov om ni behöver/vill det.

Utvärdera uppdförtraguppet!draget reflekterar ni enskilt och/eller tillsammans

Efter ni har genom ? Fundera också ; Rol igt? Svårt? Lätt? Spännande kring hur det gick. Hu r var det annorlu nda om ni det finns något ni sku lle göra över vad du/ni lärde er och om gjorde samma uppdrag igen.

Målspår

Genom internet, tv, tidningar och i skolan får vi veta massor om vad som händer omkring oss. Mycket är bra – och då är det viktigt att vi hjälps åt för att behålla det så. Annat skulle vi vilja förändra till det bättre. I Scouterna vill vi förbättra omvärlden och bidra till samhället. All förändring börjar i det lilla, så fundera på vad ni kan göra dagligen i er närhet. Vi kan också engagera oss i större sammanhang. Behoven kan verka stora, men det är möjligheterna också. Läs mer om olika sätt att engagera sig i rutan till höger. Prata om vad ni tycker är fel eller vad som kan göras bättre, sen är det bara att sätta igång. Oavsett om det handlar om

att plocka skräp, skriva en motion till scoutkårens årsmöte, samla in pengar till ett fadderbarn, bygga en rullstolsramp till scoutlokalen eller hitta på aktiviteter med de som bor på ålderdomshemmet. Scoutkåren är en demokratisk organisation, precis som samhället i stort. Vet du till exempel vilka som sitter i styrelsen och vad som bestämdes på det senaste årsmötet? Allt påverkar dig, så var med och bestäm! Genom att öva på demokrati i patrullen och kåren lär du dig också hur du kan påverka samhället omkring dig. Genom att bry sig om och vara aktiv i samhället växer du som person och får känna att din röst betyder något samtidigt som du gör något för andra människor.

”Om ni som är sm och hjälper vara å och svaga hå ller ihop ndra, så klarar ni mer än de stora och starka , för att ni är m ånga”. Bamse

d på dig ”Låt ingen se ne g” un är för att du 1 Tim 4:12

U p p drag 1 • Besök en gammal männ iska och fika med honom/hen ne.

• Snällattack! Gå ut på sta n med patrullen en kväll och gör snälla saker mot alla människ or ni möter.

n e d l r ä v m o r ö f e s l e Förstå Att alla är olika är ofta något bra, men att alla inte har samma förutsättningar känns knappast rättvist. För att kunna påverka och göra något åt orättvisor, mobbning, rasism, krig och fördomar måste vi alla försöka förstå varför det ser ut som det gör runt oss – både i Sverige och i andra länder. Vi behöver förstå hur vi påverkar andra människor runt hela jorden även om vi inte alltid tänker på det. Scouting finns i nästan alla jordens länder och är en fredsrörelse. Det betyder att vi försöker hjälpa till att skapa fred i världen och att vi vill att alla människor på jorden ska ha det bra. Det kan till exempel handla

kt i dag?er r du besö tänk Vilka ländmerer avhaom än världen vad vi

Vi påverkas kommer ifrån, var di na kläder på. Fu ndera på ån och vadu ät it kommer ifr vi lka länder maten använt under dagen komr du rifrån andra sake esökt” under länder har du ”b ga ån m ur H . er m en hel dag?

om att hjälpa till i ett annat land eller träffa scouter från ett annat land. Genom att träffas och byta erfarenheter och idéer får vi förståelse för varandra och inser förhoppningsvis att vi är ganska lika varandra och att det inte finns någon anledning till krig eller konflikter. Men det handlar också om att lära känna olika kulturer som finns i Sverige. Hitta på något med människor i er ålder från en annan scoutkår, förening eller område. Vad har ni gemensamt och vad skiljer er åt? Om ni lär er om varandras vanor får ni ofta förståelse för varandra och det blir lättare att göra något åt orättvisor och problem i samhället.

Lär känna andra länder

Al la patru llerna i av deln ingen vä ljer va rsitt land. Sedan får varje pa tru ll ta hand om en prog ramkväll där hela prog rammet inspireras av patru llens land. Det kan vara exempelvis m at, dans, lekar eller kläder frå n landet. På vi lka sä tt lik nar länderna varandra? På vi lka sätt sk iljer de sig åt?

Up pdrag 2 Lev en hel dag som blind. Använd en ordentlig ögonbindel och be en kompis vara din ledsagare. Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ____ ____ ____ _

Känsla för naturen Många scouter känner sig hemma i skogen, på sjön, i parken eller på fjället. Att scouter är ute i naturen mycket är vanligt, men att vara scout handlar också om att ta ansvar för och vara rädd om naturen. Den som vet hur det ser ut i naturen har lättare för att se om något är fel och göra något åt det. I naturen, oavsett om det är i stadsparken eller på det öde fjället, kan ni få fantastiska upplevelser tillsammans. Som äventyrare får ni större ansvar för att själva bestämma över era hajker, utfärder och naturupple-

velser. Våga utmana er själva och hitta på saker på ställen ni aldrig varit på tidigare. Kanske vill ni lära er mer om växter och djur som ni ser. Genom att lära känna naturen får du också en relation till den och vill ta hand om den. Är det alltid en massa skräp i parken? Är det äckligt att bada där ni har scoutstugan? När du är i naturen och lär känna den får du koll på vad som händer och blir bättre på att göra något åt det, till exempel genom att själv leva mer miljövänligt.

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och men ing i vår färd men det är vägen, som är mödan värd .

I rörelse

Det bästa målet är en nat tlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast. På ställen, där man sover blott en gång, blir söm nen trygg och drö mmen full av sång.

Bry t upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äve ntyr.

- Karin Boye

U p p drag 3 Gå ut ensam i na turen. Försök hitt a en plats som är he lt tyst, där du in te hör bilar eller an dra människor. St äng av mobilen, MP3spelaren och anna t som kan störa di g. Sitt still där m inst en halvtimme.

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem al ls O __ __ __ __ __ __ __ __ __

r a g n i n a m t u a k s i s y F Har du någon gång stått inför en utmaning som du trodde var omöjlig? Kanske en skrämmande stor klättervägg, ett pilligt pyssel med rep, en lång vandring eller en träbit som ska bli till en träfigur? Vi tycker alla att olika saker är svåra och i Scouterna utmanar vi kroppen både när det gäller det stora och det lilla. Med hjälp av pepp från dina kompisar och gemenskapen i patrullen är ingenting omöjligt. Att utmana sig själv handlar om mod. Pirret och oron i magen inför uppgiften kan vara svåra att övervinna och kanske är du orolig för att se dum ut inför dina kompisar

och göra bort dig? Men när du klättrat upp för klätterväggen eller lyckats med det där pilliga hantverket och tänjt gränserna för vad du trodde du kunde klara av känns det härligt. Du har inte bara testat och lärt dig något, du har också utvecklats som person. Kom ihåg att du inte behöver klara allt som dina kompisar kan – alla kan inte vara snabbast och starkast, det är dina egna förutsättningar och kunskaper du ska fokusera på. Övervinner du en rädsla och klarar det du trodde var omöjligt för just dig kommer nästa utmaning att kännas lättare att ta sig an!

” Det fi saker nns v issa fa r l i g ma n m a A n na rs är m åste våga g – ba r öra. a n in a en l iten lo gen männ iska rt” Jonath an L e jonhjä r ta

Uppdrag 4

k som du ns/hobby/hantver da t/ or sp ny en fotTesta testa. Gillar du le ul sk du de od aldrig tr du alltid lettlektion. Sitter boll – gå på en ba du spela a ridning. Brukar st te – rn to da d vi t brodera. hockey – prova at Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! ls O Inga problem al __ __ O __ __ __ __ __

Ta hand om sin kropp Vet du varför du får ont i huvudet när du inte druckit tillräckligt mycket vatten? Eller hur alkohol påverkar din kropp? Är du nöjd med dig själv när du står framför en spegel? Genom att lära sig om hur kroppen reagerar är det lättare att kunna ta hand om sin kropp och veta vad just du behöver, både på insidan och på utsidan. I Scouterna lär vi oss av de upplevelser vi gör. Genom att fundera och känna efter när ni gör olika saker med din patrull kan du lära dig om hur din kropp fungerar. Om du sover för lite under ett helt läger mår du sämre när du

Balansgång

Socker är farligt! Fett är nyttigt! Fett är dödligt! Ät mer C-vitamin! Följ tallriksmodellen! Kom i form inför beachsäsongen! Slappna av! Vi blir hela tiden bombarderade av budskap om vad vi borde och inte borde äta, och hur vi borde leva. Fotomodeller finns överallt på stan och i alla tidningar och visar hur vi borde se ut. Klart vi blir påverkade. Att både fetma och anorexi ökar bland unga säger något om vilken konstig värld vi lever i. Men det finns ingen annan än du som kan veta hur det känns i din kropp. Det är upp till dig vilken mat du mår bra av, hur mycket du vill röra på dig och vilken träning du tycker är kul.

kommer tillbaka. I patrullen får ni dessutom diskutera svåra frågor, som om det är rätt eller fel att dricka alkohol eller röka, så att du kan göra medvetna val som är bra för din kropp. Att ta hand om kroppen handlar om att ifrågasätta varför fotomodeller är så smala men också om att våga göra val som påverkar din hälsa. Detta kan vara att välja vad du vill äta, hitta roliga sätt att motionera eller att avstå från snus och cigaretter. Det är du själv som bestämmer över din kropp. Därför måste du sköta om den så att den kan bära dig genom hela livet!

En cigarett...

... in nehå ller mer är 4 80 0 ol ika äm nen, varav m inst 50 är cancer framka llande. Du kanske til l exempel är sugen på lite: Ammon iak, ett frä tande ämne som fin gödsel och rengör ns i ingsmedel. Kolmonox id, som är det du dör av om andas in för mycke du t bi lavgaser. Vätecyan id, som anvä män niskor i gaskam ndes för att avrätta mare i Nazi-Tyskl and. Tjära, som exem pelv is används fö r att tjära båtar. Bly och kadm iu m, som är två av de giftigaste metallerna som fin ns. Aceton, som du ka n använda för att ta bort nagellack. Arseni k och polo nium, som mest används i giftmord.

Uppdrag 5 Ge din kropp lit e extra uppmärks amhet en kväll. Det kan du göra genom att smörja in den med hudkräm, få mas sage, äta något du verkligen gillar, ge dig själv komplimanger el ler något annat som du tycker kä nns bra och lyxigt . Berätta för kroppen att den är fantastisk!

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem al ls O ___________ _______

Ledarskap I Scouterna får du öva på ledarskap, något du har nytta av i många olika sammanhang. Genom att lära dig jobba tillsammans med andra kan du lyckas med nästan vad som helst – oavsett om det handlar om att fixa en hajk, grupparbeta i skolan eller passa småsyskon. Det här målspåret handlar om att se alla i en grupp och hjälpa varandra fram mot ert gemensamma mål. Som äventyrarscout kan du öva dig på att leda genom att lyssna på andra och vara ett bra stöd. Huvudsaken är inte slutresultatet, utan hur ni kom dit. Prova att leda diskussioner, ansvara för patrullen på en hajk eller under ett projekt. Det viktigaste är att få testa ledarskap

och att emellanåt stanna upp och diskutera vad som hände i olika situationer, eller fundera på hur du tänkte och gjorde. På det sättet utvecklas du och är ännu mer redo nästa gång du leder dina kompisar. När du leder, tänk på att lyssna på de andra i patrullen, fråga hur de tycker det går och hur de skulle vilja att ni gjorde. Och ge stöd – tala om när någon gör något bra, hjälp den som behöver det, och peppa den som har det tungt. Alla får öva sig i ledarskap, oavsett vilken roll ni har i patrullen eller i projektet ni håller på med. Är du sjukvårdsansvarig, bloggare eller den som ansvarar för en del av ett projekt övar du också på att se och leda dina kompisar.

ts älv ”En droppe droppad i live sjä lv a flyt att har ingen kraft till a droppe: end var på v kra Det stä lls ett ra oppe!” Hjä lp till att hål la de and Tage Danielsson © Tage Danielsson – förm

edlat via ALIS

Uppdrag 6 Prova på en ny roll. Detta kan du göra genom att ni byter uppgifter med varandra i patrullen. Prova en roll som du tycker verkar rolig, som du inte skulle vilja ha eller som du tycker verkar spännande. Brukar du bli ledd provar du att leda och tvärt om.

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O _______________

Aktiv i gruppen På samma sätt som det behövs olika ingredienser för att laga en god och bra middag behövs olika personer i en grupp. Alla är bra på olika saker och kan tillföra något till patrullen. I en patrull där alla får säga vad de tycker skapas en öppenhet. Alla känner sig trygga och får utrymme och det är vad som behövs för att få patrullen att funka som bäst. Gemensamt löser ni problem lättare än om en person bestämmer hur allt ska gå till. Tillsammans är ni starka och kan övervinna nästan vilka hinder som helst. Alla i gruppen har ett ansvar för att gruppen funkar. Att vara aktiv i gruppen handlar om

att se vad som behöver göras och bidra oavsett vilken roll du har för tillfället. Alla har sina ansvarsområden som hjälper gruppen framåt. Passa på att utmana dig själv och ta reda på vad som är dina styrkor och svagheter. Det gör också att det är lättare att lyfta fram dina styrkor och hjälpa andra med det du är bra på, och att be om stöd och hjälp när du ska göra något du inte är lika trygg med. Som alltid i Scouterna är inte det viktiga att vara bäst på allt utan att testa och lära sig på vägen. För att lyckas med det gäller det att vara ärliga mot varandra och på ett positivt sätt berätta för sina kompisar när de gör bra och dåliga saker.

Mod

Att v isa Sin svaghe t Fodrar Stor st yrka Att erkän n a Sin feghet K räver Stort Mod

Erik Sjödin © Er ik – förmed lat Sjödi n via AL IS

Uppdrag 7 Testa att ta en annan roll i din patrull än den du brukar ha, på nästa scoutmöte! Är du vanligtvis tyst? Försök ta så mycket plats du kan! Brukar du oftas t stå i centrum? Se om du kan vara nästan tyst ett helt möte! Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O___ ____ ____ __

Relationer Tänk vad många människor du har omkring dig, och tänk att till allihop har du någon form av relation. Bästisar, syskon, föräldrar, klasskompisar, pojk- eller flickvänner, patrullkompisar, släktingar, lärare, tränare, ledare och så vidare. Det här målspåret handlar om att kunna ta hand om och utveckla sina relationer, oavsett om det är personer du tycker mycket eller lite om. I Scouterna gäller det att vara en bra kompis för att lyckas med projekt och ha roligt. Det kan handla om att bli bättre på att lyssna, att bry sig om någon lite extra eller att se till att alla får vara med när ni planerar och gör något. Om du är hungrig, blöt och arg och ni är mitt ute i ing-

enstans kan det kännas extra jobbigt – men då har du ett perfekt läge att upptäcka hur du funkar med andra i pressade lägen och utveckla dina relationer! Målspåret handlar också om relationer till både yngre och äldre personer. Men allra mest handlar det om att ge alla människor respekt – i Scouterna tycker vi det är viktigt att alla är lika mycket värda, det ska märkas i våra relationer. Det händer ibland att folk blir kära i varandra i Scouterna. Kärleksrelationer kan vara härliga och fantastiska men också jobbiga. Våga prata med både dina patrullkompisar och dina ledare om kärlek, och respektera den som inte vill prata om det.

”Överse med männ iskorn as nat ur och deras brister, och uppm ana alla att visa hövlighet och vän lighet.” Koranen 7:199

Uppdrag 8

Ge person en du är k är i, eller som du up någon pskattar ell er tycker o kompliman m en g.

Hur var de t? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga pro blem alls O ______ ________

r a g n i r e d r ä v a Egn Vet du alltid vad du tycker är rätt eller fel? Vem du är handlar inte bara om var du bor, vad du heter, vilken skola du går i eller vad dina kompisar heter. Vem du är hänger ihop med dina värderingar, det som du tror på, hur du vill leva och vad du tycker är viktigt. Genom att jobba med dina värderingar blir du säkrare på dig själv. I Scouterna kan vi ifrågasätta, diskutera, bestämma oss för vad vi tror på och få chans att tänka om. Dina värderingar och vad du tror på är grundläggande, men kan ändå förändras när du blir äldre. Antagligen är inte exakt samma saker viktiga nu som när du var spårarscout och hur du lever ditt liv i dag är kanske inte samma sätt som

se in över tygel Var fast i d l. ta i d itt och på litl ig edd att lyssna, er b t as u svarar. Var gen för innan d , så svara ig d k n tä ken men repp om sa Har du beg d in nästa; r tu nga. hå ll tand fö om inte, så Syr 5:10-12

du vill leva om tio år. Genom att utmanas och diskutera det du tror på kan du känna dig mer säker eller kanske utveckla dina värderingar till att tro på något annat. Scouternas värderingar finns bland annat sammanfattade i scoutlagen och scoutlöftet på sidan 62-63. Vad tycker du om scoutlagen och hur märks det på dina värderingar och ditt sätt att vara att du är scout? Ibland kan det vara bra att pröva sina värderingar mot scoutlagen. Scoutlagen består av väldigt mycket olika saker. Men samtidigt berättar den inte i detalj vad Scouterna tycker om allt. Scouternas värderingar kan vara en grund för dina egna, men det finns fortfarande mycket du måste komma fram till själv.

Vad tycker du? Ringa in det du håller med om: rösträtt Barn borde ha

Det är vä rt penga rna att hand ikappanp assa allt

bra Kärnkraft är

Kött är mord

Ku ngen bo rde avsä ttas J es us

Politik är jättekul

Jag skulle bli upprörd om min syster sa att hon är lesbisk

lever

Det är rätt att döda en för att rädda tio

Dockor o ch rosa ä r för kil bilar och lar, blått är för tjeje r

O live r är g o tt

Sprit är gift

Alla bord e tvingas att testa scouting

Att kyssas offentligt borde vara förbjudet

lla min jag kan behå igt, men att Miljö är vikt igare livsstil är vikt

högre lar har t att kil g li r tu a Det är n k vinnor lön än

Det är fel att man inte får gifta sig med mer än en person

Uppdrag 9 Ge dig själv ett löfte att göra något du tycker är rätt men ändå inte brukar göra, under en månad. Till exempel att säga ifrån varje gång någon är taskig mot någon annan, gå i kyrkan, äta helt vegetariskt, inte gå mot röd gubbe, plocka upp skräp som du ser eller inte snacka skit. Håll löftet. Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ___ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ___

a l s n ä k v l ä j s h c o t ik s in v l ä j S Självinsikt betyder att känna sig själv, att veta vad just du tycker om att göra, vad du tycker är viktigt, vad du känner och vad du klarar av. Precis som att kunskap om världen och hur vårt samhälle funkar är viktigt när du vill förändra din omvärld, så är kunskap om vem du själv är viktigt för att du ska kunna styra över ditt liv och kunna växa. För att utvecklas behöver du lära känna dig själv. Självkänsla är att veta att du duger som du är. Både självinsikt och självkänsla är viktigt både för att må bra och för att lyckas med det du vill göra i livet. I Scouterna får alla vara med och bli sedda och du uppmuntras och peppas att testa dina gränser utan krav på att lyckas med allt.

Våga testa, utmana dig själv och dina kompisar! För att lyckas är det viktigt att ni är öppna mot varandra i patrullen och låter kompisarna vara sig själva. Var ärliga mot varandra, berätta vad dina kompisar är bra på, reflektera över hur ni genomfört olika övningar och våga diskutera även jobbiga saker. Det gör att ni lär känna både varandra och er själva ännu bättre. I det här målspåret får du också öva på att hantera stress som kan uppstå till exempel när du ska göra svåra grejer eller inte kan leva upp till sina egna eller andras förväntningar. Genom att lära dig känna igen dina egna reaktioner på stress och var dina egna gränser går blir du bättre på att hantera stressen och kan slippa må dåligt.

Det som ”Lätt är inte livet för någon av oss. et och lligh uthå ändock nyttar oss, är att äga åga. förm egen sin på sig framföra llt att förlita ett för vats begå har man att på, Man måste tro mådet nå bestämt mål och att man måste upp let, kosta vad det kosta vill.” - Mar ie Curie

Uppdrag 10 Sprid positiva budskap! Kom på positiva budskap som handlar om att vi alla duger som vi är! Sprid dessa genom att sätta upp lappar eller göra inlägg på sociala medier med ert budskap för att uppmuntra andra.

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ____ ____ ____ __

. Vem är du? Det är år 2030 tror att du Fyl l i som du 2030! sk ul le sk riva år

: __/_ _2 03 Dagens datum __ __ __ __ __ __

__ Namn:__ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ Å lder._ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ Jag bor i __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ med __ __ __ __ __ ti llsammans __ __ __ __ __ __ __ __ :_ ed m ller jag på __ __ __ _ På dagarna hå __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ ukar jag:__ __ __ På fr itiden br __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ bra på __ __ __ __ __ Jag är väld igt __ __ __ __ __ __ __ __ __ ig m å vi lja lära __ __ men sku lle ocks __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ om att:__ __ __ __ _ Jag drömmer __ __ __ __ __ __ är t ve li i s ll ti it h har hänt m ig __ __ __ __ Det bästa som __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __

s n e t s Exi Vem är jag? Vad är meningen med livet? Vad ska jag tro på? Att fundera över livets stora frågor är alltid aktuellt och det är inte lätt att hitta alla svar. Men det viktiga är att fråga. Att du inte ger upp även om du inte kommer fram till något, och att du inte slår dig till ro för att du har hittat något att tro på och känner dig klar. Att ha en tro är inte att vara färdig, det är att veta vad du söker och var du ska leta. Bara genom att fundera och prata med andra väcker du frågor och blir mer trygg i dig själv. Passa på att prata både med patrullkompisarna och andra scouter från Sverige och andra länder som du möter i olika sammanhang. Har ni samma traditioner?

Samma frågor? Var nyfiken och fråga om andras tro och livsstil, men kom ihåg att samtidigt visa respekt. Det gäller att våga både tänka och tänka om. Att prata om livets stora frågor är också ett sätt att lära känna sig själv. Kanske sitter ni vid lägerelden och pratar, eller så hamnar ni på en fjälltopp där världen bara känns väldigt stor. Ta varandras funderingar på allvar och respektera varandra. Att jobba med existentiella frågor kan också innebära att ta reda på fakta om olika livsstilar och religioner för att kunna veta hur du vill leva, och att ta din egen tro på allvar och fundera på vad den betyder för hur du lever.

”Vill du lära känna det gudomliga, förnim vinden mot dit ansikte och den varma solen på din hand.” – Buddha

Uppdrag 11 Intervjua någon om deras tro. Fråga saker som ”Vad tror du på?”, ”Vad tror du händer efter döden?” och ”Varför finns det liv på jorden, tror du?”. Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ____ ____ ____ __

Kritiskt tänkande Tror du på allt du hör och ser? Hela tiden möts vi av intryck och information från kompisar, lärare, släktingar och från tv, tidningar, radio och nätet, men allt du hör och ser kanske inte är sant. Det är inte alltid lätt att veta vad du ska tro på. Därför är det viktigt att du själv skaffar dig kunskap så att du kan vara kritisk till olika budskap. Lyssna på flera personers åsikter och fundera på vad du själv faktiskt tycker. Det är lätt att tro att allt som står i tidningen är sant och att du alltid måste tycka och göra som dina kompisar. Ibland har vi en massa åsikter som vi aldrig funderat över var de kommer ifrån. Om du vågar vara öppen och se vad som händer runt om dig, vad olika personer säger och gör blir det lättare att prata om det i patrullen. Tveka inte att diskutera, fundera,

ta reda på saker och göra övningar i patrullen. På det sättet övar ni upp ert kritiska tänkande i gruppen både när det gäller små frågor och stora samhällsproblem. Kanske kommer ni på att det alltid är några som hugger ved medan andra diskar, och då kan ni ändra på det. Kanske inser du att fotomodellen faktiskt inte är så perfekt som hen ser ut på bilden. Men det gäller också att tänka kritiskt när ni planerar era projekt. Hur mycket pengar är rimligt att lyckas samla in? Hur mycket mat behöver ni egentligen? Hinner ni verkligen allt ni har planerat? Och behöver ni en reservplan om det börjar ösregna? När du vet vad du vill och varför blir det lättare att slå hål på myter, stå för vad du tycker inför dina kompisar och våga gå din egen väg.

”Den oerfarne tror allt som sägs, den kloke ger akt på varje steg.” Ords 14:15 r ut som ”Inte ens jag se

Cindy Crawford

på morgonen”

– Cindy Crawfor

Lek viskleken!

d, supermodell

Stå i led eller ring och sk icka en men ing från person til l pe rson genom att vis ka ru nt den. Vad hä nder med en men ing som vandrat från ör a til l öra?

Tips för att veta vad som stäm mer

Att granska käl lor är viktig t och har kanske blivit änn u viktigare med internet eft ersom det lätt går att göm ma sig bakom en hemsida. Vik tiga pu nkter att tänka på: • Vem ligger egentl igen bakom informationen? • Vem vin ner på det som sägs? • Får du samma inform ation från flera käl lor? • Är informationen akt uel l? Länktips: skolverket.se/ko llakallan

Uppdrag 12 Låt ledarna ge er några olika nyhetsklipp. Några har de hittat på/ändrat om själva och några är riktga nyheter. Kan ni lista ut vilka som vilka? Skriv om nyheter åt de andra patrullerna så ni får med saker som inte stämmer. Byt med varandra och se om ni kan lista ut vad som är falskt i nyheterna. Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ____ ____ ____ __

k c y r t t u t iv t a e r k h c Fantasi o Har du någonsin försvunnit in i en annan värld? Låtsats att du varit en annan person på en teaterscen, gått upp helt i en bok eller suttit en hel dag med ett tv-spel? En av de härligaste sakerna som finns är att låta fantasin och kreativiteten flöda. När vi gör något i Scouterna använder vi ofta en saga eller ett tema för att det vi gör ska bli tydligare. Läs mer om symboliskt ramverk på sidan 54. När du får höra orden fantasi och kreativitet tänker du kanske på att sjunga, spela teater el-

du Vilka är de bästa teman som var rför var it med om på läger? Va lle du de så bra? Vilka teman sku r? vilja ha på läge

ler måla. Men att göra något kreativt kan också vara att leka charader, bygga eller jobba med olika hantverk. I scoutkåren kan det vara att bygga upp berättelsen inför ett läger eller skapa ett tema för ert projekt eller er termin. Du behöver inte vara konstnär eller författare för att vara kreativ och det är heller inte det färdiga resultatet som är det viktiga. Våga testa dig själv, inspireras av vad andra gör, acceptera dig själv och vad du tycker om att göra och visa uppskattning för andra när de gjort nåt kreativt och kul!

Brodera eller pärla ditt budskap!

Tänk ut vad du vil l säga. Gör sen ett mönster för ditt korsstygnsbroderi, din stic kn ing eller din pär platta genom att använda ett rutat papper och kryssa i rutor. Du kan också använda någon av de gra tistjänster som fin ns på nät et för att omvandla bilder till korsstygns- eller stickmönste r, till exempel: microrevolt.org/k nit pro/

64 62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2

http://www.microrevolt.org/

Vad är lajv? n

viserad teater. I en kan beskrivas som impro och el lsp rol t som e and lev ll gestaltas så trovärdig ”Lajv kal las äve spelare en rol l som ska nd ig lstä alla ful har så t en ghe pas kli ska ver påh ittad karaktärsbakgru nd en och ista vis en rek ha , att der vin na utan möjlig t. Med hjä lp av klä gheten. Må let är inte att kli ver de itta påh den av illusion som möjlig t med sina medspelare.” de upplevelse tillsammans Källa: Sverok givande och underhål lan

Uppdrag 13 Gör en lek, sång, sketch eller ett rop på ett lägerbål eller på någon annan samling. Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O ____ ____ ____ __

g n i n s ö l m e l b Pro Ingen vet allt och ingen kan säga hur alla knepiga situationer ska lösas. Men tillsammans kan ni klara ut det mesta – oavsett om det handlar om att ni glömt vindskyddet på hajken, att ni gått vilse på en vandring eller att det bara finns ett omöjligt ord kvar i korsordet. Scouternas målspår Problemlösning handlar om att ta tänka till och lära sig av olika problem. Som äventyrarscout blir du bättre på att samla ihop och sortera fakta och lösa alla typer av problem, oavsett om de är påhittade eller något som händer helt plötsligt. När du

Båtarna

hamnat i några svåra situationer så lär du dig så småningom knep som hjälper dig att lösa andra problem. Ett tips är att inte vara för envis och bestämma sig för en lösning utan att lyssna på vad kompisarna tycker. Är ni ute på hajk och regnet börjar ösa ner kan ni säkert komma på ett fiffigt sätt att fixa skydd tillsammans i patrullen – utan att det blir sura miner. Men det är också viktigt att komma ihåg att det är okej att misslyckas. Varje gång du försöker lösa en uppgift lär du dig något nytt, oavsett om du fixar det eller inte!

ew York. Newcast le til l N ån fr l til g vä på fyra båtarna Fyra båtar var r och en av de va n la el m er et segelbåt och Det var 350 m var en kajak, en na ar åt B n. sa re n för slags båt? under hela r den fjärde båte va ad V . rja fä en stor 5.) (Sva ret hitta r du

på sidan 14

Äggstronaut

K larar ni att by gga som gör att äg ge en ”r ymdraket” til l ett äg g, t hå ller om ni sl äpper det från meters höjd? Fr två ån tre meter? Te sta!

När löste du senast ett problem? seglade på en ”En gång när vi var ute och e det plötsligt tad slu lg she Kristi Hi mmelf ärd rätt skönt och att blåsa. Vi tyckte det var rde vi fem höga åt kräm i solskenet. Sen hö det kom en och tut - vi låg mitt i en farled började leta och ik pan Fin landsf ärja! Vi fick e vi glömt dem efter paddlarna. Såk lar t had på att vi ku nde ta hemma. Til l slut kom vi rbrädor och paddla våra hajkbrickor och skä ta oss ur farleden. e kad med dem och vi lyc g inte glömma Nästa gång kommer vi no paddlarna...” Oskar 13 år

”Vi var på hösthajk och slog läger trötta och hungriga och lite blöta. När vi hade satt upp trangiaköket och skulle plocka fram T-spriten upptäckte vi att flaskan hade gått sönder och Tove hade T-sprit i hela väskan. Det kändes väldrig hopplöst ett tag, men sedan lyckades vi surra ihop en ställning som vi kunde hänga kastrullerna i och laga mat över öppen eld istället. Tim hjälpte Tove att tvätta sina kläder och elden räckte både till att fixa soppan och torka kläderna. Det blev rätt mysigt till slut, ändå.” Sofie 14 år

”Vi hade jobbat jättelänge för att få lov att snygga till parkbänkarna som står utanför vår skola. Vi hade samlat ihop pengar till färg och nya plankor. När allt var klart och vi precis hade målat färdigt så började det regna, och vår färg var vattenlöslig. Vi trodde att allt skulle bli förstört men sen kom Joppe på att vi kunde tejpa ihop och hålla upp sopsäckarna som vi burit dit färgen i över bänkarna. Vi själva blev jätteblöta men bänkarna klarade sig och blev precis så snygga som vi hade tänkt.” Fatima 12 år

Uppdrag 14 Nästa gång ni är på läger, bygg lägrets största pionjärarbete (till exempel en portal, ett matbord långt upp i luften eller ett pariserhjul).

Hur var det? O Jättesvårt O Konstigt O Roligt! O Inga problem alls O___ ____ ____ ___

Scoutmetoden

Vi har ett speciellt arbetssätt i Scouterna. Hur vi gör saker är en av de delar som gör det vi gör till just scouting. Dessa sätt att arbeta på består av sju olika delar och heter scoutmetoden.

Scoutmetoden

Symboliskt ramverk

Patrullsystemet

Stödjande och lyssnande ledarskap

Kan vi göra vad som helst i Scouterna? Är det scouting att spela fotboll? Dreja? Klättra på en klättervägg? Sova i tält? Alla de här sakerna och mycket annat av det vi gör i Scouterna kan vi även göra på andra ställen, till exempel i skolan eller i olika föreningar. Det som skiljer oss från dem är att vi gör det av en särskild anledning. Fotboll kan man spela för att träna på samarbete eller upptäcka hur mycket du orkar springa, du behöver inte göra det för att bli en ny Zlatan. Men det är inte bara varför vi gör saker i Scouterna som är viktigt, utan också hur vi gör saker. Svaret på frågan ”Hur?”

Learning by doing

iv sl ft

ilu Fr

Lokalt och globalt samhällsengagemang

Sc o sc utl ou ag tlö o fte ch

är scoutmetoden. Scoutmetoden är egentligen inget konstigt – det är mest ord på ett naturligt och självklart sätt att lära sig saker på. Scoutmetoden består av sju delar. Alla delar är lika viktiga och har ingen ordning. På samma sätt som med målen kan det vara svårt att få med alla delarna i allt ni gör, och det är inte heller nödvändigt. Men genom att variera er och se till att få med alla delarna under en period är det både roligare och lättare att göra saker. Scoutmetodens sju delar finns i det här kapitlet. Scoutmetoden hjälper er att nå målen.

Lokalt och globalt samhällsengagemang

Stödjande och lyssnande ledarskap

Friluftsliv

Scoutlag och scoutlöfte

Läs mer på sidan 58-59 Scouter vill skapa en bättre värld! Genom att engagera oss i samhället kan vi påverka och förändra. Vi är engagerade i världen omkring oss, både här hemma och långt borta. Vi gör insatser där vi ser att det behövs i samhället, eller gör livet lite bättre för enskilda personer. Scouter ska göra en god gärning om dagen sades det förr i tiden – det är väl ingen dum idé?

Läs mer på sidan 60-61 Att scouter är utomhus mycket är inget nytt, men anledningen till att vi gör det är faktiskt inte bara att vi gillar det. Vi är utomhus för att växa som människor. När du hamnar i en annan miljö än du är van vid måste du tänka utanför dina vanliga ramar. Ute i naturen hamnar ni i en massa olika situationer som ni måste klara tillsammans i patrullen. Du testar olika varianter av friluftsliv, till exempel vandra, rida, segla, paddla, dressin, cykla, klättra, åka skidor eller skridskor.

Läs mer på sidan 52-53 Alla lär sig att leda i Scouterna. En ledare som lyssnar och ger stöd är bra på att låta alla i gruppen säga vad de tycker och berätta för alla när de gör något bra. I Scouterna använder vi stödjande och lyssnande ledarskap för att det passar bra med vårt sätt att se på människor. Vi tror att alla människor klarar av nästan vad som helst om de får rätt stöd.

Läs mer på sidan 62-63 Att jobba med scoutlag och scoutlöfte handlar om att fundera över hur vi tycker att människor ska vara mot varandra, och att sedan försöka leva på det sättet. Målet är inte att lära dig scoutlagen utantill, utan att göra den till en del av dig. Scoutlagen ska vara i hjärtat, inte i hjärnan! För att visa för dig själv och för andra att du vill följa scoutlagen och vill jobba för att bli en bättre människa avlägger du scoutlöftet

Patrullsystemet

Läs mer på sidan 50-51 I Scouterna jobbar vi ihop i patrullen nästan jämt. En patrull är mer än bara en liten grupp – det är en grupp med mellan fem till åtta scouter som jobbar ihop en längre period. När en patrull funkar bra vet alla vad de ska göra och känner sig trygga. En sådan patrull klarar tillsammans mer än ni hade klarat var för sig! Oftast har alla i patrullen ansvar för något särskilt. Tillsammans i patrullen ansvarar ni för att planera de flesta av era möten och era hajker.

Symboliskt ramverk

Läs mer på sidan 54-55 Harry Potter-tema på lägret, högtidlig märkesutdelning och snygga t-shirtar med patrullens egen logga på. Allt det här får plats i den delen av scoutmetoden som kallas symboliskt ramverk. Symboliskt ramverk funkar som en ram som binder ihop nästan allt vi gör i Scouterna. Det skapar en känsla av att vi hör ihop och har något speciellt tillsammans. Vi använder också ceremonier för att fundera över livet och livsfrågorna.

Learning by doing

Läs mer på sidan 56-57 Learning by doing – att lära genom att göra – är precis vad det låter som. Genom att prova att göra saker på riktigt lär du dig inte bara det du provar, utan också att du klarar mer än du tror. Om du själv bygger en hemsida lär du dig mer än om någon förklarar för dig hur det går till. För att du verkligen ska lära dig av det du gjort behöver du tänka igenom det efteråt. Vad gjorde jag bra? Vad blev fel? Att reflektera är en viktig del av att lära sig

t e m e t s rullsy

Pat

höver och m vi lka roller ni be stä Be . ilt rsk sä n sta i vi lken roll. len, i skogen och i vi ll och passar bäst m so m ve På läger, i scoutloka snä n h kan komma med r vi ihop i patru lle rna har bra tips oc da Le st. – i Scouterna jobba en lit en ra lar upp rollerna bä ll är mer än ba a idéer på hu r ni de br oek h tan jämt. En patru , re oc da fem lle an tru ell pa empel vara gr upp av m ex l til n ka et D an e gr upp – det är en gg gr arig, blo a jobba ihop en län arig, sjukvårdsansv sv ian m no ig. ar åtta scouter som sk na sv ar an er lek ni sjä lva eller led ateria lansvarig ell period. Oavsett om patru ll svarig, m n deln ing passar lke av vi i en ed i m r är lle m tru ni flera pa Är a bestämmer vi lka so br en ellanåt. Då a ap sk en til l. För att att ha rollmöt em a br ta of t de gä ller det att tänka är som svar träffas för ty per av personer a med lik nande an all n ka gr upp krävs ol ika tar ru sp mer om något eller En gr upp där alla til l exempel lära sig att a bra på ol ika saker. lik ar er ng göra något fu varandra. ur sig idéer utan att kan få dig att ra pratar om hjä lpa ba a all r dä p up ll som fu nkar bra gr tru pa En då lig t som en på l til stä lls inför utm ska göras. Tänk ta nya saker! När ni tes ga vå hu r och inte vad so up er. Som gr ner och sätt ihop mmans lär ni er m vi lka ni är som perso det. Är det ledarna man ingar til lsa n men lle tru pa en del av ifrån patru lledare är du per som fu nkar ut tänka rt ke att sä igt de kt r vi ha är tru llerna ar. Men det sv an er m r ha som satt ihop pa ar fu nk te delar ut ort. När en patru ll som patru lledare in du att på redan tänkt på de sig er kt lite i förväg och ska göra och känn du är den som har tän om hu r ni ska r, de s bra vet alla vad de an m m lsa as tankar tru ll klarar til lyssnar på de andr ok ratrygga. En sådan pa sig! r fö r . Patru llen är dem va er at ift ar pg kl up de ika ol a lös som mer än ni ha d en va mmans mmans kan bi lda ni bestämmer til lsa h oc k tis Flera patru ller til lsa e. ar led eller flera vu xna er. avdeln ing med en något är bäst för tru llen ansvar för pa i a all r ha st fta O

Att vara med i en grupp

I Scouterna jobbar vi i mindre grupper, som vi en roll i en patr ull betyder inte det att man alltid kallar patr uller. Men en patr ull är inte vilken är på det sättet. Alla lär sig nya saker och ibland liten grupp som helst. Fem kompisar som sätter kan man våga saker i en grupp som man inte sig vid samma bord i matsalen är en liten grupp, vågar i en annan. sju främ lingar som väntar på en buss är en liDet hand lar inte bara om att vara ten grupp. En patr ull är däremot en patr ullegrupp av dare eller sjuk vårdsansvari g. När man talar om män niskor som känner varandra och gör upple- roller i gruppen menar man ofta egenskaper. velser tillsammans under en läng re tid, och där Det kan vara den pådrivande, den ordn ingsamvarje med lem har sin uppgift och är vikt ig för me, den efter tänksamme. När man har jobbat patr ullens bästa. i en grupp ett tag lär man sig ofta att se vad Att arbeta i en patr ull är både rolig are och gruppen behöver. Kanske ham nar man i en ny mer effektivt än att jobba ensam eller i en stor grupp i skolan och upptäck er efter ett tag att grupp. I en patr ull får alla komma till tals och oj, här behövs någon som hålle r ordn ing. Scoualla blir sedda. Patr ullen kan leda sig själv fram- ter brukar bli rätt bra på det här så småningom åt i arbetet och behöver inte alltid en scout och det har man alltid nytt a av resten av livet. ledare som talar om varje sak som ska göras. Hem ligheten med att lyck as i en grupp eller en Däremot är det bra om det finns scou tledare patr ull är att se till att alla i gruppen får plats. som kanske hjälper till att starta upp arbe tet och Bara för att någon är lite blyg behöver inte det kan stötta om något händer eller när patr ullen betyda att personen inte har någonting att säga. behöver hjälp. Det är vikt igt att alla känner sig Det kan vara så att den blyge har en superbra hemma i patr ullen och att alla vågar ta plats och idé, då får resten av patr ullen se till att den blyge tala om vad de tycker. I en patr ull är det bra vågar tala. Sedan är det ju inte så att den blyge att använda sig av de olik heter som finn s bland ska få all uppmärksamhet och stora applåder med lemmarna. Det vore fakt iskt lite tråk igt om bara för att han vågade tala. I en grupp får man alla tyckte samma sak och alltid gick på hajk ge och ta. Någon gång får man sin vilja igenom till samma ställe och åt likadan mat som förra men ofta får man fakt iskt se till det som är bäst gången patr ullen var ute. Bara för att man har för gruppen.

h c o e d n a Stödj p a k s r a d e l e d n a n s lys

vad det innebär chans att upptäcka en du e. te in är et och lyssnande ledar i Scouterna. D vara en stödjande e att ar Al la lär sig att leda led ou h sc oc a ar all pis an patru llkom som leder, ut na di ed m ata Pr ni t bara scoutledarna go skap er nå r lära sig vad ledar llit i en aktiv itet ell ter oavsett ålder få na efter att du hå ter var det att r ou Sc Hu I n. e. lle ar tru led a pa br til lsammans i rt gjo är och hu r en bl ir en bl i ledd? att . t r var de lyssna och stödja a sina kompisar? Hu led a leder vi genom att br y sig br är att d stö om r arskap ar och ge Ibland hand lar led En ledare som lyssn r a. Inte ke dr tyc an de d om va än ga n uppen sä vissa i gr uppe om er m nan, på att låta alla i gr a. an br n t än någo a när de gör någo någon är viktigare att r fö och och berätta för all d tastö en er ar m d behöver arskap där led utan för att vi iblan na ter Motsatsen är ett led se ou h Sc oc I r n. lle pe gä n vad som må bra i gr up att r fö lp hjä ar t lar om för gr uppe led de lyssnande n eller han vi ll. Men er vi stödjande och nd vä an att tt dan styr den dit ho ra sä gö rt h ed vå aren kan sitta oc att det passar bra m innebär inte att led t för att skap för ke alla människor yc m att t r de tro s äv Vi . kr or se på människ n ingent ing. Tvär tom lle tru pa om de får rätt la lst he ll och få stan vad som he nä av ar ar kl r uppfatta vad alla vi få lv s. Genom att du sjä att komma överen får stöd! re da lle tru pa l pe exem prova att vara til l

Ledarskapsön

ngssystem där vi möts för att lära Ledarskapsön är Scouternas utbi ldni alla olika bakg rund, kunskap och oss mer och utmana oss själva. Vi har bidrar till att stötta världens bästa erfarenheter som behövs. Allt detta som scoutledare kan besöka, som ungdomsrörelse. Ön har olika områden den. Alla scoutledares resor startar verksamhetsgläntan och reflektionsud på ön. dock alltid vid bryg gan där de går iland äventyrarviken utan att ha gått via i iland gå du kan ut rsco tyra även Som ldni ng om ledarskap och äventyr bryg gan. I äventyrarviken finns en utbi tredjeårs äventyrarscouter. Utbi ldsom riktar sig främst mot andra- och med scouter och vad det innebär att ningen ger verktyg i att leda en patr ull vara en ledare. ngarna på Vill du veta mer kan du läsa om utbi ldni e ola.s ogsk www.scouternasfolkh

Turas om att leda

Ett sätt att öva ledarskap är att under en hajk, ett läger eller några kvällsmöten bestämma att ni är patru lledare en dag var. Att testa både att leda och att bli ledd är nyttig t, och ni får dessutom känna på att bli ledda av olika ledare. Vad trivs du med? Vad gjorde du bra under din ledardag och vad kan du göra bättre nästa gång?

Bli en bättre lyssnare!

Vi säger att vi ska vara lyssnande leda re, men att verk ligen lyssna på någon är inte alltid så enkelt. Här kom mer några tips! • Ha rätt attit yd. För att kun na höra och förstå vad någon vill säga behöver du vara koncentrerad på den andr a personen, nyfiken på vad han eller hon har att säga, och varm och öppen så han eller hon litar på dig. • Uppmuntra den som pratar. Det kan du till exempel göra genom ditt krop psspråk – sitt vänd mot personen, nicka, titta på personen och le. • Ställ frågor och be personen förk lara om du inte förstår. • Få personen att berätta mer genom att ställa öppna frågor, som inte kan besvaras med bara ja eller nej. Exempel på öppna frågor är ”Hu r kändes det? ”, ”Kan du berätta mer om ...?” och ”Vad tänkte du då?”. • Berätta kort vad du har hört personen säga, och ge henne eller honom en chan s att rätta dig om han eller hon inte hålle r med. • Våga låta det bli tyst. Ni kan behö va tystnaden för att tänka efter, båda två.

k r e v m a r t k s i l o Symb Tänk på er par er patru llsymbol? se de r nä ärke som ska fylläg ret, högt id lig m n som ett varu mär på sta a nä em ll r-t tru tte Po ry Har l exempel med ed pain nehå ll. Jämför til snyg ga t-shi rtar m ed m las det kesutdeln ing och plats m iljövänl iga varor, . Al lt det här får K rav-symbolen på nt så på ka s tru llens egen log ga tän lla ka får en att outmetoden som är en symbol som . an sk ni i den delen av sc att än m du h e oc ren . K anske trodd som är bra för natu liga Symboliskt ramverk m att hä lsa nder som är högt id so stu r är ke sa ier on om m e re lad Ce er nd stu er det bara hand ell Så ? ka efter, ha ett patru llmärke h kan få en att tän oc dje glä a nn på flaggan och att kä m so att en kt ramverk fu nkar är roliga och får i är det inte, symbolis vi gör som t nl iga ceremon ier all Va n . sta ed m nä ra op va ih er att nd er bi öv er m ell so n m rja ra en att vi da en lykta i bö apar en känsla av Scouterna är att tän ut i Scouterna. Det sk m lsa til lt ga scoutlöftet, dela iel läg ec av sp något slutet av mötet, pa ro , an gg hör ihop och har fla ssa en, hi ärken, be scoutbön en. mans. och ra- m op göra scouthälsni ng ih r er lle ell hå op m llr so t tru pa t sit m so d va Om vi har någo er lägra nästan kan scoutmötet ell en ceremon i kan va en M att r fö ier on t. mar in allt vi gör m isk cere got nästan lite mag – hitta på era eg na ret förvandlas til l nå boler helst sluta era möten! m av sy h oc ha a att led in igt l kt pe vi å em ks ex l oc til är t Men de ni jobbar med: eller e än bara på läg ret op dem med temat gr ih t län ny e K lit r ra va m so amn ur boken ni bygger er vad er t patru lln n kanske läsa högt ka i N er t mötet. Fu ndera öv är m ett bi ldspel kring särsk ild symbol so t tema på, titta på er mfra i en betyder och gör en tid rö m llt fra sk riva brev til l l exempel patru til er a ell rk a lve tem til , en er eg eget ag ga och gör ett at. jor och en patru llfl på tidstem ka tän a sk a dr an att ni ll vi d patr ul lrop. Va

Vad är ett symboliskt ramverk?

Symboliska ramverk är en del av det som skapar magin i Scouting. Det är symboliska ramverk som får oss att känna att vi lever i en annan värld eller en saga. Vad är hemligheten? Jo, för att bygga ett riktigt bra symboliskt ramverk kan du tänka ”tema”. Allt ska hänga ihop med temat. Ett exempel kan vara Sagan om ringentema. Då vill vi exempelvis: - Använda namn på personer, patruller, platser och saker som känns ”äkta” (Frodo, Sam, Gandalf, Midgård, Shire, Mordor, Härskarringen ...). - Fixa kläder och dekoration av patrullyan eller lägerplatsen som passar in i temat (filtmantlar, trollkarskäppar ...).

- Äta mat som passar med temat (torkat kött, bäckvatten, hårt bröd...). - Göra aktiviteter som hänger ihop med temat, eller inleda och avsluta våra möten med ceremonier som knyter an till temat (gå på långa, strapatsfyllda fjällvandringar eller ha rådslag i slutet av varje möte och ge någon ett ödesmättat uppdrag att utföra till nästa gång ni ses). Symboliska ramverk går att bygga kring nästan vad som helst – det kan vara en färdig berättelse som i exemplet, men det kan också vara ett koncept (vattnet, elden), en känsla (kärlek), en miljö (urskogen, rymden) en färg eller en person.

l? Varför heter ni så? Vad heter din patrul mer att det är just er patr ull? Ttrycka med patr ullnamnet, så att det känns

Kan ni göra något mer ke skriva en sång? n på samma tema som namnet eller kans ullya patr pa pim kot, mas en fa skaf r, tröjo

Att planera med hjälp av teman Har ni bestämt ett mål som till exempel en hajk eller en resa kan det också bli ett kul tema för hela terminen. Rama in det med symboliskt ramverk. Ska ni ta färjan till Sankt Petersburg kan ni bygga allt ni gör runt temat Ryssland. Ni kanske äter borstj och piroger på hajken, lär er kyrilliska alfabetet, målar ryska dockor och leker någon lek från Ryssland. Ni kan också lägga upp er termin kring ett tema helt utan slutmål. Det sätter igång fantasin och gör att allt från patrullnamn och ceremonier till de aktiviteter ni gör hänger ihop. Spåna fritt på teman, det kan vara precis vad som helst! Medeltiden, stjärnor, vandringen, Asterix och Obelix, Sagan om Ringen, tidsresan, Hello Kitty, havet eller något helt annat ... Sedan är det bara att fundera på kul aktiviteter som passar in i temat och tillsammans

bygga den världen. Vad skulle patrullerna heta om det var år 1395? Vilka personer tycker ni är stjärnor? Ska ni sätta upp en teater och själva bli stjärnor eller vill ni utforska alla stjärnor i solsystemet? Vad behöver ni tillverka för att kunna vara i Romarriket? Hur skulle Frodo och gänget från S agan om Ringen ha avslutat sina möten? Utgå från alla idéer ni kommer på som knyter an till temat. Bestäm vad det blir för aktiviteter, när ni ska göra vad och vem som ansvarar för vad. Inlednings- och avslutningsceremonier är ett bra och enkelt sätt att rama in mötet så att det hänger ihop med temat. Kolla igenom planeringen när ni är klara, så att varje aktivitet hjälper er att utvecklas inom minst ett av målspåren. Kanske kommer ni också på fler eller ännu bättre aktiviteter när ni läser målspåren? Byt i så fall ut eller lägg till dem också.

g n i o d y b g n i n r a Le ka igenom det rt behöver du tän gjo du t ra de gö att Vad blev fel? Det – att lära genom Vad gjorde jag bra? åt. er Learni ng by doing få eft del att om en G a, och är en viktig låter som. llas för att reflekter – är precis vad det m ka an so de du ed får m t ata tig r på rik . Genom att pr sig a lär att prova att göra sake av er du m m kom lära dig mycket. O och med di na ledare scout möjl ighet att på när dra i patru llen ra och ta gö tit kt att rsö r fö fö t du t lle de stä förstå mer av att gör upp eld sjä lv i m du O gång e. sta ttr nä bä e g det bättr t lär du di rhoppn ingsvis klara någon annan gör de fö lär n de un gr n frå hemsida du bygger upp en g hu r du provar. att förstå det ni gon förk larar för di nå om än ns många ol ika sätt er m fin et D du dig sto r det de er, nen du använd med varandra om hu a det går til l. Ju fler sin gjort. Ni kan prata riv sk å ks oc men ni kan a gick di rekt efteråt, mer lär du dig. ölär m a a nn er a ku a all sk er ell du r att er hela läg ret öv ok gb da En förutsättn ing fö r en fö rta la sta ra att att du har en käns t som är ku l kan va genom att göra är hand lar ten. Andra sät album til l et to D . fo t rst fin fö ett ra ra gö a gö erblog g eller läg ungefär hu r du sk en ald m r vad ni so n ne a de – mans sk riv ta sig fram tru llen. Att til lsam inte om att bara tes pa en da vä lja ut tän e er int ell ås n, rst jke t ska fö r mötet eller ha de un rt rig provat elda föru st gjo bä sig sätt att fu ndera rlust. Men en lär l ett album, är ett til r lde t – brasa på vinst och fö bi ng ha an gt som det är rolig ker i rätt samm vad ni gjort samt idi er genom att göra sa öv be då än en r nä a sig elda p att ha efteråt. det är roligare att lär får lov att a mat, än att göra up lag att r är en plats där alla fö na eld ter ou Sc höver en åt. er s. Här kan du få cka den di rekt eft isslyckas och lycka m a, ov g elden bara för att slä pr di du de r sådant som andra kan. Hu r lär ans att ta ansvar fö ch Tänk på något du r en hu är för år rst fö h oc gör något kanske tycker att du det? Det är när vi le- utanför Scouterna pp a-u ah r dä n de vi får det fu ngerar som dig av liten för. verk ligen ska lära du att r Fö n. velse

Reflektion

Att se tillbaka på vad som hänt, vad som gått bra och vad som gått sämre är en vikt ig del i hur vi scou ter arbetar. Det är genom att reflektera över det vi gjor t som vi lär oss vad vi kan förändra i planering och genomförandet för att resu ltatet ska bli bätt re. På detta sätt fortsätter vi om och om igen med att pröva – uppleva – reflektera och lära oss tills vi är nöjda med resu ltatet. Avsluta varje möte tillsammans i patr ullen, eller avdelningen med att reflektera över hur dagens aktiv iteter, uppgifter och övningar har gått och vad som kunde ha gått bätt re. Här är tips på två reflektionsövningar ni kan göra på ett par minuter: SOL A där alla i Den na övn ing är lite mer djupgående kter: pun fyra m geno sig patr ullen får uttrycka et? möt på a bäst det S-Succé: Vad var r nästa O-Orosmoln: Vad är du orol ig för infö möte? L-Lärdom: Vad har du lärt dig? under, A-A ktion: Vad ska du göra inför, eller re? bätt bli ska det att för e nästa möt

Tumme upp-tumme ner Ett enkelt sätt att refl ektera är att alla sam tid igt ger en tumme upp eller ner för mötet eller aktiv iteten.

Vad har du lärt dig idag?

t l a b o l g h Lokalt oc g n a m e g a g n e s l l ä h m a s ter gör. Men ser med vad andra scou rt fö jäm n ka et t gott om orätt visor en bättre värld! D s omkr ing fin ns de os vi a och Scouter vi ll skapa estr on m Det går att påverk ol ika sätt – de även på nära hå ll. a andra vi göra på en massa lp er lp hjä e, hjä ar m nd so sä sk riva in d! Och den na ill sk ra gö a ra mot mobbn ing, m lös , baka bröd til l he å mycket sjä lv. til l på äldreboende barn. lär sig ocks er dd fa ang är en del av ett l til ar t samhä llsengagem At nda eller sam la in peng vi n ka t lle bär att vi kan anvä ra oss i samhä scoutmetoden in ne nya s Genom att engage en os a rld lär vä ra att r ätt fö rb ra. Att fö engagemang rt vå av s os lle lfä påverka och föränd til nå för att få om att göra saker Det kan hand la om nna natu ren r. ke sa kan också hand la en ra gö e, lära kä ska. Scouter ska bl i en bättre ledar agon ensk ild män ni förr – det är att an på att använda fant m e sa ttr n bä ge i da bl bättre eller god gärn ing om . sin och vara kreativ kså vä l ingen du m idé? hä llsengagemang a til l lär du dig oc m sa älp lt hj ba att glo h om oc en G op Loka lt ih i er de ng ra ge hä r saker scouter är enga förstå mer om hu l att de ig h in nebär att vi som kt oc vi a m en m är he att du sjä lv s, både här a os g nn in kä kr r få om h en oc om rld t g vä lke a di del av samhä llet, vi På köpet får du lär långt borta. Vi är en er til l i det i samhä llet. i älp r hj lta du de h är oc N . liv om oss män niskors a dr an lsa på betyder att vi br yr er hä öv att ter l genom kr ing oss. Scou hä llet – til l exempe m sa flyksom händer ru nt om på ou Sc äll t. kv lle ill er til l i samhä re eller ha gr lp äld hjä a m en m rld sa vä en la he aids, nna män nisr til l exempel mot gn ingen – lär du kä läg ör gf l tin r ter i Afrika kämpa fö de träffat. Hjälp til kr ig jobbar scouter du an nars inte ha r h ko oc l r i länder där det är ha ku t är de r er ck lper ofta til l nä dant som just ni ty fred och scouter hjä ävni ngar med så lättare att vara db t jor ke m yc m so t r fe de tro är då t, ig kt vi hänt stora katas i Svear. Vi har det bra eller översvämni ng ttigt engagerad! fu as nn kä r gö vi t de n ka d an ibl rige och

FNs globala mål och Agenda 2030

FNs globala må l handla r om

att hål lbar utveck ling up pnås genom mi ljömässiga , ekonomiska och sociala 0 handlar om att hu nger och fattigdom ska utrota s, att mänsk liga rättighet för verkligas för alla, att er ska uppnå jämstä lld het och egenmakt för alla flickor och och dess resurser ska ha kv inn or, sam t att planeten ett säkerstäl lt varakt igt sky dd. Vi scouter kan med vår ver ksamhet vara med och gör a dessa må l till verklighe och från det lokala till det t, från det lilla till det sto globala. Må len kan bli ver ra klighet genom att ni äventy Var med och gör er röst rar e är del akt iga, på riktig t! hörd och agera! dimensioner. Agenda 203

Exempel på samhä llsinsatser:

• Besöka äldr eboe • Baka bröd til nde och umgås med pensionä rer. l et • Måla om i en t härbärge för hem lösa. skateboardha ll. • Ordna disco för • Framträda på sommarlediga ungdomar. fä • Plocka sk räp ngelser. och göra konst av det. • Tillverka leks aker til l barn i något fatt ig t la • Besöka dagc nd. entraler för pers oner med fu nk • Röja natu rb tionsvariat ione etesmark. r. • Hjä lpa män niskor att bära tu nga mat kassar • Sam la in pe . ngar til l bistån dsprojekt. • Ordna aktiv iteter för barnen på ett asylboen de.

”A llt vad ni vi ll att män niskorna sk al l göra för er, det skal l ni också göra för dem.” Matt 7:12

”Och den som sjä lvmant gör gott utöver vad pl ik skal l fin na att de ten bjuder, tta kommer honom sjä lv til l godo.” Koranen 2:184

v i l s t f u l Fri

områden och parr fin ns många grön de stä t n det ge in är t m bor på landet ka omhus mycke ker. Men för den so t Att scouter är ut sig i de a r ter gö ien vi or att att l ngen til ut man ing en ra va å ks oc ny tt, men an ledni är et Vi kan möt med ra att vi gi llar det. en, i ett an nat land ad rst sto är fakt iskt inte ba är N . or plevelse som möxa som män nisk ku ltu r ge samma up ny en n utomhus för att vä va är du r hemma. nan m iljö än med natu ren gör hä tet du hamnar i en an iga nl va na vi är utomhus. di r a utanfö rna är vikt iga när lle tru Pa t vid måste du tänk ite l er laga mat över t bygger vi upp ett bo i vi ndsk ydd ell , gla å Se ramar. I fri luftsl ive ngo nå s empel enklast i sm måste skaffa os en eld gör ni til l ex pp ö du m in isamhä lle. Vi te att ås r m fö vi a br at, å m är ocks te laga vår upper. Att vara ute ar stans att bo, vi mås ha det bra. Det gr än nande ut man ing att sp r fö ra s gö r an få m m g, di på r . rö ar jobba til lsa oer pr ng , n kropp fu att testa ledarskap dig mer om hu r di lär h oc n. ger oss en chans fu ten h he oc , lig och ro marbete i verk ren kan ni få lug n blem lösni ng och sa lägerelden och våra vanl iga I natu r vid ha ta te sit in t vi At r et. dä dera över liv Ute i natu ren en i lt ke en a ut över havet lt ick he bl tts vi ärnorna, eller stj på ta tit a bekväm ligheter sä ar skans kl fu ndera på män ni ner som vi måste kan få en att börja massa ol ika sit uatio t vikde en storhet. M llen. en het och natu rens lit l bra til lsammans i patru til år m ra nä du r att ha h i Sver ige det är rolig t oc att är te as tig De flesta som bor ns fin , sjö, hav, och fjä ll , torr och mätt! natu ren. Både skog ska – hå ll dig varm en sv I . nd stå av s mar på bara några tim

Fågelskådning från fåtöljen eller vindskyddet

Ni behöver inte jaga runt hela landet för att titta på fåglar. Det går bra att göra genom fönstret eller från vindskyddet, tänk bara på att vara tysta. Ha fågelskådarveckor och se vem som ser flest arter. Projektet kan inledas med att ni snickrar fågelbord där ni matar fåglarna. Det ökar era chanser att se fler fåglar.

Naturstig

Gör en naturstig i en park eller skogsområde där ni ofta är. Skylta vägen och sätt upp informationstavlor om olika växter, djur och naturfenomen som kan ses längs stigen. Ni kan också undersöka kulturhistorian i området och informera om till exempel gamla torp eller fornminnen som finns längs vägen. Kanske finns en vandringsled i närheten som ni kan använda er av? Kolla med länsstyrelsen som har hand om vandringsleder. Länsstyrelsen kanske till och med kan bidra med pengar till ert projekt?

ig? d r ö f v tsli f u l i r f Vad är ri. o ut sig f r e arsc r n y n t ä en k a, äv man m r m ä N - E

aker öra vardagss När jag får g som att laga mat fast utomhus över elden.

ntyrarscout - Wasim, äve

v nuet a a t u nj . Och a r a v ra re Att ba naturen. arleda r v y t a n e h v oc rina, ä a - Cath

e t f ö l t u o c s h c Scoutlag o

träna, gå i kyred – kanske att börja ga ifrån när m ba job lova t eller våga sä vad det betyder att kan, äta vegetarisk Har du fu nderat på läg av att et d. igh r du möjl någon bl ir mobba vi ll att sanågot? Som scout få ar att efter bästa hand lar om hu r vi n lov ge du tla – ou te Sc löf igt gent ing utan ga ett vikt n. Men tänk efter ker skall vara, den förbjuder in ge tla ou sc lja fö a förmåg du niskor i gr unden det säkert är något på tron att alla män att er så gg ar by slov du n na in samatt följa den efter bä g överallt bygger på ll göra gott. Vi lovar vi sta bä ter ef t är med på! Scoutin go på r ke ra nå t betyder att vi tyc rmåga – och att gö ma värderingar, de ska ta fö or en siktar högt. Jag sk ni att än ju m er att ll tyd vi be vi a r åg hu rm fö om tt sä st ett vis oumen jag vet samtira. Al la världens sc ra m itt all ra bästa, nd gö ra a va sk exot m sig te be alla n gå fel. Vi ska til l got som går över gt att det ibland ka di in ns go nå vi t ll ter sam las kring nå ke vi vi n så myc gen berättar vi lka a empel vårda natu re äv kr te in h oc gränser och scoutla , fte er tlö m ou tlag och sc m indre eller ou en sc rk ed va m n, ba ka . sta job t bä t At vara. tycker de också gör sit ndera över hu r vi mer av andra än att du h hand lar om att fu oc , ra alltid til l någon – nd ra sig va vara mot Ett löfte riktar , ten he lig m he att män niskor ska är ta t att inte berät t sättet. Måle en de pis på a m ko lev ar ka lov rsö tio fö att sedan mma före . att mamma att vara he tlagen utantil l, utan ar ou sc lov g du di a lär att inte til l? Scoutledarn ska tar sig scoutlöftet l av dig. Scoutlage rik de m en Ve l kt itil n de ra gö mpisarna? Det vi hjärnan! ? Förä ldrarna? Ko na är et D lv. sjä g vara i hjärtat, inte i att di a t att du lovar och för andr isk lv kt sjä fa g är di r ste fö a ga oc vis , För att ditt bästa h och vi ll jobba för att bara du som vet vad som är n ge tla ou sc lja fö ll du vi outa och kont rollera ska, avläg ger du sc an nan kan komm n ge in l bl i en bättre män ni de te. Men det kan ändå känner dig som en du har hå llit ditt löf om en ceremon i löftet. De gör att du på p h vi ll stä lla up att til l exempel göra oc a br en as ap sk nn en kä em tg av scou outra i patru llen. tlagen besk river. Sc där ni lovar varand kså att vara så som scou ba job att står för, vet du oc tt du sä än, och ett m du vet vad O bl i. ll vi du m lagen är ganska all m ål m – eller ve lva sätter personl iga e mer om vem du är lit ll vidare är att ni sjä vi Sk riv ner vad just du ut ifrån scoutlagen.

Scoutlagen

ras. ekterar and o och resp tr n si er k t sö 1. En scou på litl ig. t är ärl ig och 2 . En scou lpsam. n lig och hjä ä v är t u o amrat. 3. En sc är en god k ch o n sy n ä t v isar h r. 4. En scou gott hu mö igheter med år sv r te ö m t 5. En scou at u ren. ch vårdar n o a n n ä k r t lä och andra. 6. En scou för sig sjä lv ar sv n a er n t kän 7. En scou

Scoutlöftet

Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.

Övning - Hur se r din scoutlag ut? Här får du, själv och ti

llsammans med din pa gru ndsten trull, disk ar; Scoutla utera en gen. Börja med att lä sa ig en om scoutla på sidan. gens sju d Gör sedan elar som fi följande: nns här 1. Rangord na dem fr ån vilken för dig själ som är vik v, så som tigast till du är som värderinga minst vikti person och r. g med dina 2. Gå sedan eg na samman m ed en patr gemensam ullkompis ma rangord och kom fr ning. 3. N u ska am till er hela patrul le n tillsamm pu nkter fö ans diskut r att komm era scoutla a fram till bör vara fö gens vilken ni, rst och sist tillsamman . s, ty cker av Scouter nas

Arbeta i projekt 64

När ni i patrullen vill hitta på något är det smidigt att jobba i projekt. Från start till mål är det många delar att fundera över, fixa och planera kring. Steg för steg kan ni tillsammans gå från idé till genomförandet och slutföra ert projekt, litet som stort.

Arbeta i projekt Oavsett om ni gör en liten aktivitet eller ett stort äventyr är en modell för hur ni ska genomföra det hela väldigt bra att ha. En projektmetod är en mall för hur ni kan tänka från idé till att ni går i mål med genomförandet. Grunden till vad ni ska hitta på får ni genom att tänka på målspåren och scoutmetoden (se sidan 10 och sidan 44). Bara det räcker dock inte. När ni har koll på varför och hur gäller det att släppa loss fantasin och bestämma vad ni vill hitta på i patrullen eller på avdelningen. Vad är det roligaste du/ni vet? Vad behöver ni kunna för att genomföra den häftigaste haj-

ken/aktiviteten någonsin? Blir det roligare om ni har ett tema på programmet? Kanske har era ledare förberett och funderat en del på vad ni kan göra, men det är bara om ni bestämmer detaljerna tillsammans som det kan bli riktigt bra. Ledarna kan inte veta exakt vad ni vill, och det är faktiskt ni som ska lära er saker och utvecklas. I det här av-

Scouternas aktivit etsbank

På aktiv itetsba nken på intern et hittar ni tips kompletta aktiv på iteter. Sök med hjälp av målspåren, på hu r lång tid en aktiv itet tar el ler på ty p av aktiv itet. Pa ssa också på at t tipsa andra om era bästa aktiv iteter genom at t fylla i dem on line. -

snittet kommer några tips på hur ni kan göra för att planera ert program, ert äventyr eller en aktivitet. Äventyrarscouting bygger mycket på att genomföra projekt, och de är det som detta avsnitt kommer att handla om. Kom ihåg att det kan vara bra att blanda aktiviteterna som är kopplade till ett projekt med helt andra aktiviteter och möten. Till exempel måste ni kanske förbereda er för en hajk under

Scoutshtipops,efönrslag på metoder och övningatare

A kt iv itets aktiv itetsm av böcker och er gd än m i ns fin för Scouterna s fram specifikt na på interrial. De som ta or leda scoutingsid kan du hitta på addn ingsbart materia l och i nedl net om det är hem materia let. du vi ll bestäl la om s n pe ho ts ou sc ta i scoutkåren r att ni kan tit m ra og pr la m Glöm inte helle r ga bra böcker el le bokhyl la efter r. ée id h oc n io at för att få inspir

några möten samtidigt som ni är mitt uppe i ett miljöprojekt. Blanda mellan olika typer av möten och se till att ni får till en bra helhet. Ett projekt kan pågå en kort stund eller en hel termin, men samtidigt kan ni göra många andra saker också när ni ses beroende på vilket slags projekt ni genomför och vilken fas av projektet ni befinner er i.

Projekt Är ni på gång att planera en hajk eller ett läger, vill ni få scoutkåren att börja sopsortera eller är det dags att rekrytera fler scouter? Säkert har du och dina scoutkompisar massor av idéer som kan vara kul att genomföra. Då kan det vara dags att sätta igång med ett projekt! I det här avsnittet kommer tips på allt som har med projekt att göra.

– så här funkar det! Projektmodellen i korthet

Idé

• Vad vill vi? • Spåna idéer

• Målspårsfokus

Sortera • Vad funkar inte • Vad verkar kul • Välj idé Att Göra

100€

10 10

Planera • Att göra-lista • Tidsplan

• Ekonomi

a på: Viktigt attlsatämnk d mans i patru llen va Ett projekt har ett tyd li gt mål, en början och e tt bestämt sl utdatum.

• Bestäm til ni vi ll göra. m vara nästan vad so • Ett projekt kan kt oje pr ett l til t de r helst, det som gö n tyd lig t mål, en börja är att det har ett och ett slut. göra med på vad ni ska • Se til l att alla är m att no e i er t projekt ge och får ut rymm . er aret mellan ni delar upp ansv

Genomför • Gör ert projekt

? ? !

! ? MÅL

? Utvärdera ! • Vad gick bra

• Lärdomar/erfarengeter • Tänk på

Slutet! Ni är i mål!

• Fira ert projekt

Projektets faser: Oavsett hur litet eller stort projekt ni ska genomföra kan ni ta hjälp av en projektmodell. Den är illustrerad på förra sidorna och beskrivs mer i detalj på dessa sidor. För att ni ska komma ihåg vad ni har gjort/ska göra är det viktigt att ni hela tiden dokumenterar ert projekt. Dokumentationen kan ni göra genom att skriva, fota, blogga eller dokumentera på något annat sätt som passar er.

1. Kom med idéer!

Varför, hur och vad vill ni göra? Välj något som engagerar och intresserar er. Spåna fritt bland alla möjliga och omöjliga idéer. I denna fas finns inga hinder eller omöjligheter. Det finns många sätt att komma på de bästa idéerna, allt är tillåtet. Ni kan använda whiteboards, blädderblock, post it-lappar, diskussioner i ring, skriva långa önskelistor, göra teater eller bläddra i tidningar och titta på teveprogram för att komma på olika idéer. När ni kommer på idéer ska ni säga JA! till allt, försök att komma på så mycket som möjligt. De är först i nästa steg som ni sorterar ut efter vilka ni gillar och tror på samt vilka som ska bort eller inte passar er. Se till att säga vad du tycker och våga kom med dina idéer, se till att alla är med och får tycka till. Tillsammans kommer ni på de bästa idéerna.

2. Sortera fram den bästa idén!

Nu är det dags att sortera och bestämma tillsammans. Välj ut den idé ni vill genomföra. Var inte nöjda förrän ni har diskuterat färdigt och har en klar bild av vad ni vill uppnå. Koppla samman er idé med det/de målspår ni valt ut samt välj vilken/vilka delar av scoutmetoden som fungerar bäst för att genomföra er idé. Innan ni sätter igång är det bra att undersöka om det finns någon annan som redan arbetar med samma sak. Kan ni i så fall kanske jobba tillsammans?

Fundera också på vad just ni kan bidra med. Scouterna är bra på sådant som ofta behövs, som samarbete, ledarskap och gemenskap.

3. Planera och förbered

Dags att börja planera vad ni ska göra och hur! Ta tillvara på kunskaper och erfarenheter som ni och de ni eventuellt jobbar med har. Lär er av varandra. Fundera på vad behöver ni göra för att nå ert projektmål? Vad är det som behöver göras, eller vem/vilka är det ni vill hjälpa? Nästa viktiga steg är att planera och förbereda genom att lista allt det som ni behöver lära er, öva på samt fixa innan ni kan starta ert projekt. Material och annat som behövs under själva genomförandet är också viktigt att lista. Ni behöver få en översikt över när ni ska göra saker, vad det kommer att kosta och vem som är ansvarig för vad.

Saker ni behöver lista:

• Saker att göra/skaffa Lista alla inköp och saker som ni behöver ordna. Lista också saker som ni behöver genomföra/öva på inför projektet. Tidsbestäm alla era saker ni ska göra i en tidsplan.

öra det vi Om vi ska kunni.a.. g Vad behöver v ss det?

r lär vi o ... kunna? Hu ... tillverka? ... träna på? ... kolla upp?

vill.

• Tidsplan Gör en tidslinje eller sätt upp ett stort almanacksblad för att kunna hålla koll på er projekttid. Sätt in start- och slutdatum, och andra viktiga hållpunkter i projektet. När passar det bäst att göra vad? Bestäm när ni gör de olika sakerna och hur lång tid varje sak tar. Tänk på få allt i en ordning som känns bra och att det inte krockar med annat som händer i scoutkåren eller med personliga saker någon har tänkt göra. • Kostnader Vad kostar allt? Hur mycket pengar behöver ni för att kunna genomföra ert projekt? Räkna ut vad allt ni vill göra kommer att kosta. Sedan behöver ni försöka hitta tillräckligt med pengar. Finns det bidrag att söka? Kan ni ordna en loppis eller göra något annat för att tjäna pengar? Kan någon sponsra? Tänk på att många företag kan tänka sig att sponsra med saker ni kan ha nytta av i stället för pengar. Det kan vara allt från målarfärg och tyg till mat och hjälp med att skjutsa saker. Får ni inte ihop tillräckligt med pengar är det dags att ta backa ett steg och bestämma vad ni måste ändra på i er plan för att ändå kunna genomföra någon variant av projektet. • Ansvar Bestäm och skriv upp vem som ansvarar för vad i projektet. Det är bra att skriva upp både stora och små saker här så att ni har koll på alla delar av projektet och för att det inte ska behöva bli diskussion om vem som lovat vad ifall någon är borta, eller det som lovats att göra inte blir gjort. Fördela ansvaret efter vad ni personligen har tid och möjlighet till att göra.

4. Genomförande

Till slut är det dags att sätta alla planer i verket. Det går inte alltid som planerat, men se till att ha roligt tillsammans och försöka lösa problemen som uppstår på bästa sätt för alla i patrullen.

5. Utvärdera

Låt inte projektet sluta när ni har genomfört det! Prata igenom hur ni tyckte att det gick. Har ni arbetat tillsammans med några så håll kontakten och prata gärna med dem om vad de tyckte. Vad tyckte ni? Lyckades ni med det ni tänkt er? Vad var enkelt? Vad var svårt? Hur samarbetade ni i gruppen? Vad har ni lärt er? Vad är viktigt att komma ihåg till ert nästa projekt? Vad kan ni göra bättre till nästa gång? Hur det än gick är det viktigt att sammanfatta och utvärdera projektet.

6. Avslutning

Nu är det dags att fira att ni kommit i mål med projektet. Kanske har ni gjort något som ni kommer att spara från projektet. Gör något kul som avslutning och glöm inte att tacka de som hjälpt er på olika sätt under projektets gång. Passa också på att berätta för andra vad ni varit med om och byt bra idéer med andra patruller.

r! Tänk på deattt hä värld! göra något för sin om

• Det är lätt ter för reboenden och dagcen På til l exempel äld ker det räc r tionsnedsätt ninga personer med fu nk sprida glädje. att visa sig för att da hela världen – små räd e int r • Ni behöve göra stor också viktiga och kan och enkla saker är sk illnad i längden. t på vad er vatten, titta i stä lle • Gå inte över ån eft atet ult res ni ser ni bor. Då som kan göras där . s bra sjä lva och det känn a olika sätt. Ni kan ng må på ra gö n ka • Ni saker, er som att til lverka lek göra praktiska sak er. ed gsl rin nd rka ut va baka bröd eller mä gratis ska bli utnyttjade som e int ni att på • Tänk n go nå att göra saker som arbetskraft genom ra. gö att få betalt för an nan hade ku nnat er när ni är ute så visar på el ds klä • Ha scouts det är med scouti ng! ni samtid igt hu r bra

Ã&#x201E;ventyren 72

Vad vill ni hitta på för äventyr idag? Vad lockar er? Vilket projekt vill ni genomföra? Ett äventyr blir vad ni tillsammans i patrullen bestämmer er för att göra det till!

Gör ett äventyr! Okej, så ni vill göra ett projekt, men skulle vilja ha lite mer vägledning i hur ni ska gå till väga och vad ni ska göra? Då kan ni genomföra ett av de åtta äventyren. Äventyren är en speciell typ av projekt som beskrivs noggrannare i den här boken, för att ge er lite extra stöd och tips. Äventyren är lagom många och lagom stora för att ni ungefär ska hinna med ett per termin. Men ni kan lika gärna jobba med ett äventyr under en sommar eller på något skollov. Om ni är flera patruller i avdelningen behöver ni inte välja samma äventyr. Gör det som just ni tycker verkar roligast just nu! Äventyren är utspridda här och där i boken. Läs igenom alla och fundera på vilket ni vill börja med. Eller varför inte ordna en mys- och planeringskväll på första patrullmötet? Gör te och baka en kaka tillsammans och läs igenom

äventyren tillsammans och snacka ihop er! Det finns ett märke till varje äventyr som ni kan använda om ni vill, som ett minne från det ni gjort och upplevelsen ni varit med om. Det kan jämföras med deltagandemärkena för de yngre scouterna. (Läs mer om märkessystemet på sidan 154).

Gör äventyren till era egna

Även om äventyren ger er både ett tema och hjälp i er planering har ni stora möjligheter att göra dem till era egna. Var vill just ni hajka någonstans? Vad är det du och din patrull vill göra för miljön? Och vilket land tycker ni är mest spännande? Planera tillsammans i patrullen och ta hjälp av er ledare om ni behöver tips och råd.

Det finns några saker som är viktiga att komma ihåg om äventyren: • • • • •

Tänk på att göra dem tillsammans i patrullen. Se till så att alla är med, känner sig delaktiga och får en roll och ett ansvar. Det är både enklare och mycket roligare om alla hjälps åt. Börja med att läsa igenom målspåren för ert äventyr. Det hjälper er både att få tankarna kring vad ni kan göra att börja snurra och visar vad det är tänkt att ni ska lära er under äventyret. I alla projekt – och alltså även äventyren – finns tre faser som alla är lika viktiga. Först gäller det att planera ordentligt och fundera igenom hur och vad ni vill göra, men också vad som skulle kunna gå fel om oturen är framme och hur ni kan göra då. Sen kommer det ni jobbat och planerat för – själva genomförandet: hajken, klimataktionen, ommålningen av patrullyan eller vad det nu är. När ni är klara med det är det lätt att pusta ut och springa vidare mot nästa projekt men ni har en liten bit kvar: avslutning och utvärdering. Dels handlar det om att torka tälten, ringa och tacka för att ni fick besöka barnsjukhuset eller vad det nu kan vara, och dels behöver ni fundera igenom och diskutera vad som gick bra och vad som kan förbättras till nästa gång. Det hjälper er att bli ännu bättre till nästa gång. Skriv ner allt det här i er loggbok, er blogg eller hur ni nu väljer att dokumentera. Ofta är det många som är nyfikna på vad ni gjort. Ha som vana att redovisa ert äventyr på något sätt. Berätta för de andra patrullerna vad ni gjort, visa era konstverk för era föräldrar, skriv en liten rapport till kårstyrelsen och berätta hur kanonbra det blev eftersom de gav er pengar till den där nya sopsorteringsstationen eller skriv en artikel till en scouttidning. Många kommer bli både imponerade och inspirerade av vad ni gjort! Om något skulle hända på vägen så att ni inte kan slutföra ert äventyr eller det inte blir riktigt som ni tänkt er – deppa inte ihop. Många gånger lär man sig mer av ett misslyckande än av en framgång, även om det såklart inte är lika roligt. Utvärdera vad som hände och fundera över hur ni kan undvika det nästa gång.

tr ul lutr ustn ing. outloka l el ler pa sc a, ly ul tr pa a något til l er r yngre scouter. • Bygget – skap ldagsakt iv itet fö tr ul len. he en a ap sk – • Förebilden r en hajk i pa a och genomfö lva. • Hajken – planer . ön rikt ni ng än ni sjä insats för m ilj har en an nan in m so • Miljön – gör en pp ru sg en ungdom • Mötet – träffa r Scouterna. h står för. a världen utanfö rk ve vad ni tror på oc • Rösten – på om g in ln äl st re fö . • Scenen – gör en t med scouter i ett an nat land ak nt ko ta – en rld • Vä

Bygget Det här äventyret handlar om att tillsammans skapa något till er utrustning, patrullya, eller scoutlokal. Omfattning: Cirka 3–7 möten, beroende på vad ni gör. Målspår: Fantasi och kreativt uttryck, Fysiska utmaningar, Aktiv i gruppen. Det första ni ska göra är att läsa igenom målspåren Fantasi och kreativt uttryck, Fysiska utmaningar och Aktiv i gruppen som alla tre hör till det här äventyret. Sen är det dags att sätta igång. Börja med att skriva varsin önskelista över vad ni vill ha till er patrull eller kår för att göra scoutlivet lättare och roligare. Tips på idéer hittar ni i listan här nedanför. Sen läser ni upp dem för varandra. Genom att alla tänker igenom vad de önskar sig och berättar sina idéer arbetar ni med målspåret Aktiv i gruppen. Välj tillsammans ut någon av idéerna som ni alla känner att ni skulle vilja ha, och som verkar lagom svårt och dyrt att göra.

en: Tips på byeteggr hö g patru llmaskot

• En två m sidan l patru llyan öppnar patru llhem • Nya gard iner til m spelas när någon so l ge jin sst hy sc • En ydd • Ett ny tt vi ndsk len ggarna i scoutloka vä på • En ny färg an ug tst ou sc r fö nk utan • En snyg gare bä Sen börjar ni designa! Hur ska det ni bygger eller förändrar se ut? Vad ska det vara gjort av? Hur ska det sitta ihop för att hålla och vara både praktiskt och snyggt? Kolla med scoutkåren om ni vill göra något som förändrar lokalen. Fundera också på vilken budget ni har för projektet. Om ni gör något för kåren kan ni antagligen få pengar för projektet. Ni kan också söka pengar från andra håll eller försöka få företag att sponsra med material. Har ni pengar i er egen patrullkassa som ni kan använda? Eller finns det kanske material som ni kan använda gratis? När ni har klart för er vad och hur ni ska göra sätter ni igång och fixar. Se till att alla i patrullen är aktiva. Ett sätt att göra det är att ingen gör det de är bäst på, utan istället hjälper någon annan i patrullen att göra det. Om Ahmed är jättebra på att sy på symaskin och Kim är väldigt duktig på att tälja, så lär sig båda två mer på att Ahmed täljer med Kim som ”tränare”, och Kim syr medan Ahmed hejar på. Det viktigaste med äventyret är inte att resultatet blir perfekt, utan att ni utmanar er själva och testar något nytt! När ert bygge är klart ordnar ni en invigning eller ett vernissage, som en brukar ha när en öppnar en konstutställning, där ni kan bjuda in andra patruller och ledare. Testa er nya grej och fira att ni gjorde det tillsammans! Avslutningsvis utvärderar ni hur arbetet gick, tänk både på hur ni jobbade tillsammans och hur det slutliga resultatet blev.

Klarar ni det hĂ¤r?

Förebilden Det här äventyret går ut på att skapa en heldagsaktivitet för yngre scouter i scoutkåren, till exempel spårarna. Omfattning: 2–3 möten för planering, 1 möte för genomförande, 1–2 möten för uppföljning och utvärdering. Målspår: Ledarskap, Ta hand om sin kropp, Problemlösning. Börja med att läsa igenom målspåren ni bygger ert äventyr runt. Välj sen tillsammans med era ledare vilka ni ordnar aktiviteten för. Det är antagligen lättast att göra det för spårar scouterna, eftersom det är större åldersskillnad mellan er och dem än mellan er och upptäckarscouterna, och då blir det enklare att leda dem. Kolla också upp vad målspåren innebär för spårarscouter – det står i er ledares ledarbok. Där har ni något att utgå från när ni går vidare till nästa steg. Till att börja med sätter ni er ner och spånar idéer tillsammans med er ledare. Vad vill ni att spårarna ska ha lärt sig eller upplevt när dagen är slut? Vad vill ni lära er? Hur ska det märkas att er dag handlar just om de här tre målspåren? Ett bra sätt att samla allas idéer är att brainstorma: Ta ett stort papper att anteckna på. Under tio minuter skriver ni sedan upp de idéer som ni kommer på. Viktigt att tänka på är att ingen idé är för tokig eller galen för att få vara med på pappret, alla idéer ska vara med. Därefter kan ni börja kolla igenom förslagen och fundera över vilka som bäst passar in på det ni själva vill lära er mer om och det som spårarna ska lära sig och uppleva. Tillsammans kommer ni och de yngre scouternas ledare överrens om vad som behövs för att göra den här dagen till den bästa aktivitetsdagen någonsin. Hur ska ni göra för att den ska bli så intressant och rolig som möjligt? Vad tror ni att spårarna tycker är roligt? Skiljer sig det från vad ni tycker? Sedan kommer ni till de praktiska sakerna. Hur lång tid har ni för aktiviteten? Vad ska ni göra? Om ni ska vandra – hur långt orkar spårarna gå, och var finns det lämpliga platser att stanna och äta? Vad ska ni äta? Försök komma ihåg hur det var när ni var i spårarnas ålder. Vad behövde ni då för att må bra? Fundera även på vad som behövs för att spårarna ska orka vara aktiva hela dagen. Här jobbar ni med målspåret Ta hand om sin kropp, och ni kommer även hjälpa spårarna att göra det under dagen genom att hjälpa dem att hålla sig varma, torra och mätta. Innan aktiviteten bör ni träffa spårarnas ledare och prata med dem om dagen, och så måste ni förstås bjuda in spårarscouterna till er aktivitetsdag! Ni kanske kan komma till ett av spårarnas möten och berätta att ni kommer att leda dem under en dag? Det är tryggt både för er och för spårarna att ha träffat varandra innan ni ger er ut. Det är också bra att fixa lappar som ni kan skicka med hem till spårarnas föräldrar, där ni berättar om dagen och vad spårarna behöver ha med sig. Under själva hajken är det framförallt ni som är spårarscouternas ledare. Deras vanliga ledare är också med, men det är ni som ska träna på att leda, så de vanliga ledarna finns bara med i bakgrunden. Ni kan förslagsvis dela upp er så att två eller tre äventyrare leder en spårarpatrull.

Det här är ett jättebra tillfälle för er att sätta er in i vad lyssnande och stödjande ledarskap vi har i Scouterna betyder. Förbered er mentalt – hur är en lyssnande och stödjande ledare i olika situationer som kan uppstå under dagen? Ni kan vara nästan säkra på att det inte kommer gå exakt som ni planerat, det dyker alltid upp något oväntat när ni har med barn att göra. Det är bra! Då får ni nämligen träna er i Problemlösning – att tänka nytt och klara av den nya situationen. Efter hajken gör ni en utvärdering av äventyret tillsammans med er ledare. Vad gick bra? Vad fungerade dåligt? Kunde alla planerade aktiviteter genomföras så som de var tänkta? Om inte, vad berodde det på? Vad har ni lärt er från det här äventyret? Hur kan ni använda det i andra sammanhang?

Hajken Det här äventyret går ut på att ni ska planera och genomföra en hajk i patrullen. Omfång: 2–3 möten för att planera och förbereda, 1–2 dygn på hajk, 1 möte för att packa upp och utvärdera. Målspår: Känsla för naturen, Relationer, Fysiska utmaningar. Börja planeringen med att läsa igenom beskrivningarna av de tre målspåren som äventyret handlar om: känsla för naturen, relationer och fysiska utmaningar. På så sätt vet ni vilka slags aktiviteter och situationer ni ska fokusera på när ni planerar. Genom att göra en patrullhajk kommer ni att få med de här tre målspåren automatiskt, men ni kan få ut ännu mer genom att aktivt tänka på dem. Sedan är det bara att sätta igång och börja tänka! Alla äventyr handlar om att ni ska utmana er själva och lära er något nytt, så planera en hajk som är lagom utmanande för just er patrull. Om ni inte har gjort någon hajk själva i patrullen förut kan ni till exempel satsa på att göra en liknande hajk som ni gjort med avdelningen tidigare. Om ni har varit ute tillsammans mycket förut försöker ni göra en hajk som är annorlunda än vad ni brukar göra, till exempel genom att välja en annan naturtyp eller annat färdsätt mot vad ni brukar använda (pröva att paddla eller cykla om ni brukar vandra, till exempel). Planera hajken genom att gå igenom checklistan på nästa sida. Kolla av er planering med er ledare. När ledaren och ni är överens om att ni har tänkt klart är det bara att ge sig ut! Efter hajken går ni igenom planeringen igen och utvärderar. Blev det som ni hade tänkt? Vad blev bättre och vad blev sämre? Varför? Var det något ni missade i planeringen? Var det något som var helt onödigt? Vad var det absolut bästa och sämsta med hajken? Skriv ner vad ni kommer fram till och spara det i er patrullogg eller lägg ut det på er blogg. Komplettera med bilder och andra minnen från hajken! Se också till att den utrustning ni har använt är ren, torr, hel och att alla delar finns nedpackade när ni lägger tillbaka den i sina förråd.

Checklista för hajkplanering

1. Var? Var ska ni vara och hur ska ni färdas? Se till att fixa kartor över området. Planera vilka sträckor ni ska färdas och ungefär var ni ska sova. Lämna en kopia av er plan till er ledare och era föräldrar. Tänk igenom så att ni har tillgång till utrustningen ni behöver för att förflytta er (cyklar för en cykelhajk, segelbåtar för en segelhajk, hästar för en ridhajk och så vidare). Var ska ni börja, och hur ska ni ta er dit? 2. När? Vilka dagar ska ni vara ute? Vilken tid ska ni träffas och när räknar ni med att komma hem? Skriv ner detta också på planen ni lämnar till ledare och föräldrar. 3. Hur? Vad ska ni göra under hajken? Ska hajken ha något speciellt tema, och hur får ni det temat att märkas? Om ni har en hajk där ni ska färdas (vandra, åka skidor, segla …) kanske ni inte hinner göra så jättemycket mer än det. Då kan ni var och en eller två och två planera en enkel aktivitet som ni leder de andra i under hajken, med koppling till något av de målspår ni valt för hajken. Det kan vara alltifrån en lek att leka när ni pausar eller en ceremoni innan ni går och lägger er, till någonting att prata om medan ni går eller en morgongympa innan ni sätter igång. Använd Aktivitetsbanken på webben om ni vill ha inspiration. Om ni har en hajk där ni är på ett och samma ställe hela tiden behöver ni ha mer planerade aktiviteter att göra. Då kan ni till exempel göra mer av ert tema, eller dela upp er i mindre grupper som planerar en halvdag var för resten av patrullen. Ett bra tips är att söka i Aktivitetsbanken på de målspår ni valt för hajken, och välja de aktiviteter ni tycker verkar roliga. 4. Mat Vad ska ni äta? Planera er matsedel. Se till att ni kommer ihåg att ta hänsyn till alla al-

lergier och annan specialkost. Ett smart tips är att välja mat som alla kan äta, så behöver ni bara laga en sorts mat varje gång. Dessutom kan det vara både gott och nytt att äta vegetariskt eller laktosfritt en helg! Tänk på att ni blir hungrigare än vanligtvis när ni är ute, så ta lite större portioner än ni skulle gjort hemma, och glöm inte fika. Ta hjälp av en kokbok om ni är osäkra – det finns många bra kokböcker speciellt för utematlagning. Gör en inköpslista när ni är klara och bestäm hur och när ni handlar. Bestäm också hur ni ska laga maten: trangia kök, öppen eld eller på något annat sätt? 5. Utrustning Har alla allt de behöver för hajken? Gå igenom och gör en packlista för vad ni behöver ha med er var och en, och vad ni behöver packa gemensamt. En början till en packlista finns på sidan 94. Om någon saknar utrustning, försök låna av varandra eller era ledare. Kolla igenom och packa ner er gemensamma utrustning: Finns alla delarna till exempelvis tältet och trangiaköket? Dela upp er gemensamma packning så att alla hjälps åt men också klarar av vikten. 6. Risker Vad finns det för någonting som kan bli farligt under hajken? Vad skulle kunna hända? Hur hanterar ni det? Behöver ni ha med er någon speciell utrustning för att hantera riskerna? Lägg i så fall till den på packlistan. Det kan hända att mobiltelefonen inte fungerar när ni som bäst behöver den, så bygg inte er riskhanteringsplan på att ni kan ringa efter hjälp. 7. Vem? Vem ansvarar för vad i patrullen? Dela upp uppgifter som behöver göras mellan er, och se till att det finns någon som har bäst koll på till exempel var sjukvårdssakerna finns och hur de används, eller vilken mat ni ska äta när.

Miljön Det här äventyret handlar om att göra något för miljön. Omfattning: 4– 8 möten. Målspår: Kritiskt tänkande, Aktiv i samhället, Känsla för naturen. Börja med att spåna tillsammans i patrullen för att komma på vad det finns för miljöproblem runtomkring er, och hur ni själva, er scoutkår och andra delar av samhället påverkar miljön. Använd gärna en whiteboard eller ett blädderblock och rita en tankekarta eller en bild över det ni kommer på. Att analysera er omvärld på det här sättet är ett exempel på att arbeta med målspåret Kritiskt tänkande. Om det är svårt att komma igång kan ni titta i faktarutan om hållbarhet på sidan 100 och tänka på saker som bryter mot någon av de fyra principerna, eller välja er favorit i rutan över miljöproblem på nästa sida. Nästa steg är att komma på idéer om hur ni skulle kunna minska den miljöpåverkan och de miljöproblem ni har skrivit upp. Gå igenom allt som ni skrivit upp på tavlan eller blädderblocket och försök skriva ner minst ett förslag på varje grej. Välj sedan ut en sak som alla i patrullen vill försöka genomföra. Planera hur ni ska gå till väga. Om ni behöver köpa något för att genomföra projektet måste ni kolla upp hur mycket pengar det kommer kosta, och hur ni ska få fram pengarna. Ett projekt som förändrar något i kåren bör ni absolut kunna övertala styrelsen att betala för. Det kan också finnas pengar att söka till exempel ur fonder eller från kommunen eller länet. Biblioteket kan hjälpa er att söka fonder. Om ni vill söka kommunala pengar kan ni titta på kommunens hemsida. Om ni har valt ett ämne som innebär att folk ska ändra sin livsstil kan ni ha inspirationsdagar, sprida information på stan eller via internet. Berätta om vad som är dåligt med att göra på det gamla sättet, och vad som är bättre med att göra på det nya sätt som ni föreslår. Oavsett vilket ämne ni väljer så arbetar ni med målspåret Aktiv i samhället och Känsla för naturen genom att göra något för att förbättra miljön. När ni är klara med ert projekt väntar ni ungefär en månad innan ni utvärderar. Har ert projekt fått den effekt ni tänkte er? Om inte, vad var det som gick fel? Vad har ni lärt er? Är det något ni skulle göra annorlunda om ni började om nu?

r nka ä l iga Nytt

.s e .org erna 350 g o l bi o se falt era. se m a t ent. r e pan g i e sver org en.s . g e hall n c i a npe oren gree kyddsf rs natu .s e w wf

lpa till att lösa: jä h n a k i n m le b släpps ro äxthusgaserna Några miljöp ar. i at mosfären. V .

ring sgaser ni ng med olja • K limatföränd t kold ioxid och andra växt hu ar och uppvärm og sk a ke gn yc m ug r dh Orsak: Fö oduktion, ne lv is bi lar, kött pr och fabriker. ut av exempe xider från bi lar eo . äv ng kv ni h ur oc rs el • Fö pel svav ssa pp av til l exem r. Många av de Orsak: Utslä . et gr la exempel freone on l urkar. til oz , yb et av ra gr sp ng la h ni on kylskåp oc • Förtun förstör oz la m m so ga n i ne ar kv äm s na te pp av utrotas el ler in n fortfarande fin Orsak: Utslä dna nu, men ka djur och växter ju t rb at fö å är lts n al ne d, äm ångfal av biolog isk m r att ar ter som • M insk ning levt. r ha de r förändras, el le r le el dä er va nn le vi n rs ka fö s, hav och sjöar er lever längre s ner, vägar bygg r djur och växt dä gg r hu öe ar ilj og M : sk t ak Ors ro på at nner. Det kan be natu ren. ndri ngar sker i de äter försvi rä fö a dr an t at n på xer igen. r vä le v el r och ha här ämnena ka öa förg iftas, sj r, åa t at å och fosfor. De lts e al äv , kv ng l ni pe öd em • Överg mnen, til l ex i samhä llen. pp av näri ngsä ån reni ngsverk fr r le el Orsak: Utslä el ds gö jordbr ukens ng metal ler niskor. komma från , djur och män pel bly, kadm iu m och andra tu iker, el ler er xt vä av g in fabr • Förg iftn nen, til l exem släppas ut från pp av gift iga äm iga ämnen kan ift G . B PC Orsak: Utslä h oc ier som DDT el ler kem ikal er. vi köper el ler ät r fin nas i sake

Exempel på insats

er ni kan göra för miljön:

+ Skydda en vä rdeful l skog från att huggas ner. + Städa st ränd er. + Gå och cykla överal lt i stäl let för att åka buss + Ät vegetariskt el ler bl i skjutsad , ekolog iskt el le under en term in r närproducera + Sök upp prod t – fixa sådan m . ukter som in ne at til l ett läger. hå ller gift iga äm + K ämpa för at nen och gör an t ett natu rområ ti-reklam för de de ni gi llar ska + Hjä lp Fä ltbio m. bl i natu rreser va logerna att räkn t. a hotade ar ter i + Bygg ett biol ett område. og iskt vattenre ni ngssystem fö + Bygg en vi nd r en å nära er. snurra och gör m iljövän lig el til + M inska ener l kåren. giförbrukn inge n i er scoutkår, + Ordna sorter skola el ler hem ingskärl för sops ma. or teri ng i kårlo + Gör en m iljöd ka len. ag i kåren och inspirera al la le + R äk na ut hu darna i m iljöarb r mycket el ni sp ete. arar på att al ltid + Plantera träd släcka lamporn . a och informer + Hjä lp en hota a om det. d ar t genom at t underlätta för el ler vad det nu de n at är som är prob t bygga bo, para lemet. + Sätt upp info sig, hitta mat rmat ionsskylta r så att folk får + Påverka en fa ve ta hu r de borde brik att by ta et bete sig i natu re t gift + Bygg en enke n. l biogasan lägg ni ig t ämne mot ett m indre gift ig t. ng til l er t dass + Hjä lp til l att – använd gasen hå lla öppna land til l mat lagn ing. skap öppna geno m att röja natu rbetesmark el le r rensa vass.

Mötet Det här äventyret går ut på att träffa en annan ungdomsgrupp, som har en annan inriktning än ni själva och fundera över hur era livsåskådningar är lika eller olika. Omfattning: 1–2 möten för förberedelser, 1 möte för genomförande, 1 möte för uppföljning. Målspår: Existens, Självinsikt och självkänsla, Förståelse för omvärlden. Börja med att läsa målspåren för äventyret. Sätt sedan igång med att spåna kring vilka olika religiösa, politiska grupper eller andra grupper med åsikter det finns nära er. Skriv ner alla ni kommer på på ett stort papper eller en whiteboard. Prata sedan igenom alla grupperna ni kommit på. Vad vet ni om dem egentligen? Vad tror och tycker de? Välj tillsammans ut en eller flera grupper som ni inte vet så mycket om, eller som ni är extra nyfikna på. Välj ungdomsförbundet om den grupp ni valt har vuxna och ungdomar uppdelade. Kontakta gruppen och be att få träffa dem, till exempel genom att ni kommer till dem när de har ett möte. Berätta varför ni vill träffa dem och vad ni vill göra när ni ses. Förbered ert möte med gruppen på två sätt. För det första ska ni tänka ut frågor att ställa till den andra gruppen, om saker ni är nyfikna på. Det kan handla till exempel om vad de tror på, vad de står för, vad som gör deras grupp speciell, eller hur det påverkar medlemmarnas vardag att tillhöra den här gruppen. För det andra ska ni kolla upp vad scouting står för. Vilka idéer och värderingar bygger scouting och er egen kårs verksamhet på? Vad står ni för som grupp? Förbered en kort presentation av er själva och det ni kommer fram till om Scouterna och er kår. När ni väl träffas kan det vara bra att hitta på lite aktiviteter tillsammans för att lära känna varandra. Börja gärna med att presentera er, scouting och vilka värderingar ni har i er kår eller ert förbund. Sedan presenterar gruppen ni besöker sig själva på samma sätt. Efter det parar ni ihop er, en eller två scouter med en eller två från gruppen ni besöker , och pratar en stund. Gör gärna först någon samarbetsövning två och två. Intervjua dem ni besöker genom att ställa frågorna ni förberett, och låt dem ni pratar med göra samma sak med er. Sedan är det bra att avsluta med att ni fikar tillsammans allihop. När ni träffas i patrullen nästa gång, gå igenom vad ni fått veta om den andra gruppen. Vad tror de på, vad står de för, och hur verkar det vara att vara medlem i den gruppen? Vad skiljer deras värderingar eller tro från er egen? Finns det något i deras livsåskådning ni kan ta med er in i er egen? Finns det något ni absolut inte håller med om? Hur kändes det att prata om scouting och era värderingar? Var det något som var svårt att förklara? Varför?

tressanta in a r a v n a k ing. Grupper som l ivsåskådn

k ild med en särs på olika • Grupper st na (tänk ri k , el p em ska k yrkan Til l ex d, som Sven n fu , m et sa d n a u k rist n issionsförb én), a kyrkan, M lsn ingsarm rä F a, n K atolsk er st ti ap B , yrkan, ter, h induer Pingst k ar, budd is d ju , er im a. musl u man istern , ateister, H spar tiernas new age er, R iksdag p p ru g a sk tiska el ler • Politi nd, fem in is u rb ö sf m o u ngd at ioner. . iska organ is olika saker anti rast kämpar för m on, so ti ak er p at p , K li m • Gru er st ri te yk n rens rätt, rset, relsen, Dju Röda ko rö ls il b g lo P eace, Greenp gerna. lo io b Fä lt pper. ngdomsg ru • A ndra u ps . .lsu.se för ti outförbu nd Se w w w ett annat sc i er år tk u • Sco

n e t s ö R Rösten

Det här äventyret handlar om att göra något för att påverka världen utanför Scouterna. Omfattning: 1 veckas spaning på egen hand, 1–2 planeringsmöten, 1–2 möten för att genomföra. Målspår: Förståelse för omvärlden, Aktiv i samhället, Kritiskt tänkande. Äventyret börjar med att alla i patrullen under en vecka letar efter saker runt omkring er som ni tycker är fel. Det kan ni till exempel göra genom att läsa tidningen eller kolla på tv, spana i skolan efter saker som borde vara på något annat sätt, eller se er omkring på stan. Ofta finns det ganska mycket som inte står rätt till, som ni inte märker förrän ni börjar tänka på det här sättet. Det handlar om att använda målspåret Kritiskt tänkande. Är det sunkigt och borde renoveras i skolan? Kanske finns det hemlösa som borde få hjälp? Har regeringen eller kommunstyrelsen föreslagit något du tycker verkar knäppt? Alla skriver ner allt de kommer på i en lista, som de tar med sig till nästa scoutmöte. När ni träffas igen diskuterar ni igenom allas listor. Välj ut ett problem som alla i patrullen tycker att ni borde göra något åt. Ägna lite tid åt att kolla upp problemet. Har någon sagt eller tyckt något om detta tidigare? Finns det någon bra fakta om problemet ni kan använda er av? Finns det lagstiftning som handlar om ert problem, till exempel arbetsmiljölagar om hur det får se ut på er arbetsplats skolan? Vem är det som har ansvar för ert problem, och har möjlighet att göra något åt det? Som bonus arbetar ni nu också med målspåret Förståelse för omvärlden. Nu är det dags att bestämma vad ni ska göra åt saken. Det finns många sätt att påverka och skapa uppmärksamhet runt en fråga. Några exempel finns i tipsrutan här intill. Så länge ni inte gör något som är olagligt kan ni hitta på vad som helst! Ofta får ni mer uppmärksamhet ju galnare det är. Glöm inte att bjuda in media, så kan ni nå ut till ännu fler människor med det ni gör. Om det ändå är svårt att komma på något att göra – kontakta en organisation som arbetar med liknande frågor som den ni valt. De kanske har något bra tips på vad ni kan göra, eller så kanske ni kan hjälpa dem med det arbete de redan gör på området. Efter det: Genomför! Det här är att vara Aktiv i samhället! När ni är klara med genomförandet utvärderar ni det ni gjort. Vilken effekt tror ni att er aktion har haft? Finns det något ni skulle göra annorlunda om ni skulle börja om nu? Vad har ni lärt er av det här äventyret?

e vred r n i d te der s nyhe rta n u ä n a Eld makte din sm med pa inte ss Däm livet från o rg i r öve stjäls din so som ta inte n Trös världe s r öve våldta ögon e red m so r våra din v nd infö under d Sjöstra a gr i Eld - In

Tips på saker att göra:

• Prata med politiker eller rektorn. • Skriv insändare till tidn ingen. • Gör ett reportage om problemet till er hemsida. • Tillverka och sätt upp affischer. • Ordna en demonst ration eller sitts trejka. • Organisera en flash mob på stan. En flash mob är när ett anta l män niskor sam las på en offentlig plats och gör något ovän tat under några minuter. Kol la exempel på Youtube . • Håll en föreläsn ing i skolan eller för scoutkåren. • Skriv brev till makthavare. • Dela ut lappar i brevlådor. • Skriv ett faktafanzine (en egen liten tidn ing med fakta) om problemet och sprid i skolan.

til l att ga ska ha möjl ighet

ga. Vi vi ll att un g. Vi vi ll Demokratill att samhället ska vara mer demokratiskht fövillr un från disk rim inerin se ett samhä lle fritt er ikt , för att

a ås Scouterna vi ors lika värde oc s och diskuterar sin kså på alla män nisk lig iös hemvist möt re h oc isk lit påverka. Vi tror oc po ika er: män niskor med ol verka på ol ika nivå vara en rörelse där m scout kan du på So . rld vä e ttr bä en til lsammans skapa a kårstämman får all smötet, som ka llas år a t Vi de ! är er m et m öt stä sm en ivas. År na som be Scoutkår rksamhet ska bedr lemmarna, scouter ve r s ed de m en t Un ng de ni et. är re öt år fö m tk r att ou de I en sc beslutas un m l om hu r de vi ll so til t ga de sä ot att em et ta igh slu med lemmar möjl sation, ingen kan be öte. organet i en organi året til l nästa årsm r de un n re kå högsta beslutande da gle vä a sk m so n relse kårstämman vä ljs sty smöten där tioner De har sina eg na år isa n. an tio rg isa so an an rg rk so ve an vartannat år, samverk Distrikt och sam ol ika ut, ibland är de l ett distrikt eller en se til n na ka ut en kn öt är sm er År år t. Många scoutk ande verksamhe nisationens komm t samma. det beslutas om orga Årsmötenas uppdrag är dock alltid de . år r ibland är det två pe med lemmar, att påbörjat hu ndratal tt ny rje va r fö e et att påverka vår ytterligar Scouterna r en röst, och en a scoutkårer möjl igh ha all r er ha år är tk utby ts D ou . sc en s re ige bo rat ijam Al la Sver iges scouter där det nas årsmöte; Demok esplats för alla Sver ter öt ou m Sc en r å de ks un oc a är nd anvä boreen måt. Demok rat ijam organisations väg fra . mar tas in outrörelsen. idéer och nya lärdo om och utanför Sc in g rin nd rä fö r fö kan arbeta n du läsa om hu r du På sidorna 98 -99 ka

ta patrull Så blir ni världensvissbäs patr ull löser uppgifter

riktiga roller marna på det sättet börjar söka sina n bestämtlige Vad beror det på att en egen som och planerar och försöker avgöra vem ns och urre på egen hand, har rolig t tillsammans konk lätt det står a inte riktigt mer i patr ullen upp a fas denn om egna hajker och äventyr medan andr igen sig a jobb att sätt ikter? I en konfl ikter. Ett konfl av fylls eller en hajk där kom den sin i a till får na och ärlig r utan också i patr ullen är att vara öpp ni att och as patr ull är ni inte bara många individe skap de roen . Ju läng re ni mun ikation, så att ett fört en massa relat ioner mellan varandra . ndra vara på lita kan vara känn ni na och har jobbat tillsammans desto mer lär När ni lyckats ta er igenom konfl ikter hur ni som är Det s. ckla utve pen grup ha och och vill a de andr t roller a, får ta plats alla patr ullmedlemmar hitta vara att igen individer söker gemenskap, blir sedd kul det känner sig bekräftade i, blir cklas. elig vinn över o med mera som styr hur patr ullen utve sig er känn alla grup- tillsammans. Patr ullen inte och själv Det finns några olika faser som nästan sig på d sera foku an börj mer om dem och är till en per går igenom. Genom att veta lite är världens bästa paer av era så intresserad av andra: ”Vi lära och er händ kan ni förstå vad som och patr ullmedstark en det här kallas trull!”. Nu är samhörighet lösa de konmed- och motgångar. Typiskt brukar kan och ndra lemmarna litar på vara så här: . En patr ull upp för ”grupprocesser” och besk rivs ofta r dyke som gar anin kommer flikter och utm igt självgåNär en ny patr ull bildas (eller när det väld ess är en präglas som nått hit i sin grupproc driva fram en ny patr ullmedlem) brukar stämning själv och drag att de är med ende. Den kan ta ett upp av att det är vikt igt för alla att känna bästa sida, en lösn ing. uppe i en i gemenskapen. Då visar ni er från sin När du som äventyrarscout är mitt sig till ssar anpa och ter åsik a stark egna t som ner någo r a tona ull är dett i patr ullen grupprocess med din patr nästa a händ de andra. När alla känner sig hemma att mer kul ihop. I sker helt natu rligt och kom du Vad . igen brukar det bli rätt mysigt och ni har och igen p grup n ger både gång du går in i en ärlig vara , själv detta läge är det skönt om någon anna dig vara våga att är på för patr ullen kan öva dig för alla i pauppdrag och lösn ing till uppgifter, och prata med andra. Då är det lättare . ihop kul ha tajtare och bli har ju fullt upp med att och re lägga band trullen att tillsammans gå vida aningar utm Efter ett tag börjar det bli jobbigt att re stör och re stör eller bli sedd tajtare och klara av på sig och inte uttrycka sina åsikter ullmedlem- tillsammans! för den du är och det du kan. När patr

Scenen Det här äventyret går ut på att göra en teaterföreställning som handlar om vad patrullmedlemmarna tror på och står för. Omfattning: 3–7 möten. Målspår: Existens, Egna värderingar och Fantasi och kreativt uttryck. Läs målspåren som hör till det här äventyret. Börja sedan med att sätta upp tre blädderblockspapper och ge alla i patrullen varsin penna att skriva med. Det första pappret har rubriken ”Jag tror …”, det andra pappret ”Jag tycker …”, och det tredje pappret ”Jag är …”. Sedan skriver alla upp saker på papprena som just de tror, tycker och är. Det kan vara alltifrån ”Jag tror på Gud”, ”Jag är nykterist” eller ”Jag tycker att alla borde bli vegetarianer” till ”Jag är blond”, ”Jag tycker att Aron är snygg” eller ”Jag tror att HV71 vinner elitserien”. Alla i patrullen måste skriva minst fyra saker på varje papper, men ni får gärna skriva mer. Detta handlar om målspåren Existens och Egna värderingar – att fundera ut några saker du står för. När alla har skrivit färdigt, läs upp meningarna som står på papprena högt, gärna några meningar var. Nu ska ni göra scenkonst av era tankar och åsikter. Var och en i patrullen ansvarar för ett nummer i er föreställning, men ni får gärna ta hjälp av andra i patrullen med sitt nummer om ni vill. Till ditt nummer väljer du ut någon eller några av de meningar som ni skrev upp. Ta helst av de meningar du skrev själv, men om det finns någon du gillar bättre kan du ta den istället. Ditt nummer kan vara nästan vad som helst, beroende på vad du tycker är roligt. Exempel på vad du kan göra finns i rutan härintill. Vad du än väljer att göra så ska ditt nummer på något sätt hänga ihop med den eller de tankar och åsikter du har valt. Det kanske är en dikt om hur du ser på livet efter döden, ett bildspel som visar att grönt är den snyggaste färgen, eller ett musikalnummer med sång och dans om varför det är puckat att röka. Nu jobbar du med målspåret Fantasi och kreativt uttryck! Bestäm var och när ni ska visa upp er föreställning redan nu, eftersom det kan påverka vilka nummer ni kan göra. Om ni ska visa den på en hajk eller ett läger är det inte säkert ni har el, till exempel. Bestäm också vilka ni vill ska se er föreställning – är det era ledare, de andra patrullerna, resten av kåren på ett läger, eller era föräldrar på ett föräldramöte? Eller vill ni kanske sälja biljetter och göra reklam för er föreställning med affischer i skolan och på stan? Boka ett datum och bjud in folk i tid, så att de säkert kan komma. När alla har valt vad de vill göra är det bara att öva! Det kan ni göra på scoutmötena, men det kan också vara bra att träffas utanför Scouterna och träna. Sätt ihop föreställningen med allas nummer så att det blir ett bra flyt, och öva tills allt sitter. Det blir mycket proffsigare och är ganska enkelt att ha mikrofoner och högtalare eller strålkastare, om ni har möjlighet till det. Tänk på att ordna den teknik ni måste ha för föreställningen, till exempel dator och projektor om någon ska visa bilder eller film, eller musikspelare, högtalare och sladdar att koppla ihop dem med om någon ska använda en inspelad låt. Så småningom är det dags för dagen D. Peppa varandra, håll huvudet kallt och kör hårt! Nästa gång ni träffas efter föreställningen går ni igenom hur det gick och hur det kändes. Var det lätt eller läskigt att stå på scen och framföra åsikter? Vad lärde ni er från det här projektet som ni kan använda i verkligheten när ni behöver stå upp för vad ni tycker? Ge varandra beröm för det ni gjorde bra!

mer: d du kan hgösjurangielldierttrapnupam. Exempel låtpåellva er en låttext oc

• Sk riv en h läs upp den. • Sk riv en dikt oc pjäs eller sketch. en • Sätt ihop en lit ssar med åsikten. upp, er ak robatik som pa resentation att visa • Gör en dans ell yg g power point-p sn en er ell eo vid • Gör en r ett bi ldspel. m passar bra ihop eller fota och gö redan fin ns men so m so kt di en läs er • Sju ng en låt ell stycke ur en bok. va lt, eller läs upp ett med åsikten du men ingen du va lt. iker och prata om instr ument. • Var stå upp-kom med åsikten på ditt op ih r hö r ke tyc du • Spela ett stycke åsikt är rätt. drag om varför di n re fö rt ko ett åll H •

Tips!

Blev förestä lln inge n bra? Erbjud er att spela upp den å lderdomshemmet, på sjukhuset eller fäng elset också – de br kar uppskatta när nå ugon vi ll komma di t och underhålla! D gör ni dessutom en å god gärn ing och ar betar med målspåre Aktiv i samhä llet på t samma gång.

Världen Det här äventyret handlar om att få kontakt med scouter i ett annat land och lära sig om hur deras liv ser ut. Omfattning: 3–7 möten. Målspår: Förståelse för omvärlden, Fantasi och kreativt uttryck, Kritiskt tänkande. Det finns scouter över hela världen. Äventyret börjar med att ni väljer ut ett land som ni är nyfikna på. Kolla på en jordglob eller i en kartbok om ni behöver inspiration. Sen kollar ni upp scouting i det landet på internet. Världsscoutförbundens hemsidor kan vara bra ställen att börja – de kan länka vidare till scoutförbund i landet ni valt. Annars kan ni leta efter scouter i landet genom till exempel en sökmotor, Scouterna, International Comissioners som är ungefär som Scouternas utrikesministrar. Sök er vidare tills ni får kontakt med en scoutkår eller en scoutpatrull i er ålder i landet. Samtidigt som ni letar efter scouter i landet, gör ni också en undersökning av landet i övrigt. Börja med att skriva ner allt ni vet eller tror att ni vet om landet. När ni söker information, leta efter andra saker än sådant ni lär sig i skolan, som ni är nyfikna på om just det landet. Hur är det att vara ung där? Vilka artister och filmer är stora i landet just nu? Vad verkar folk vara intresserade av, vad skriver tidningarna i landet om? Vilka sporter är populära? Hur funkar skolan? Samla information i ett stort collage på en av väggarna i er patrullya, i er loggbok eller på er blogg. När ni har fått kontakt med en patrull börjar ni lära känna varandra. Om de har bra tillgång till internet kanske ni kan ordna chattmöten. Annars kan de kanske mejla någon gång ibland, eller skriva pappersbrev. Om de bor i något av våra grannländer kanske ni till och med kan åka dit direkt! Nu har ni världens chans att undersöka om det ni trodde om landet stämmer. Här jobbar ni verkligen med målspåret Förståelse för omvärlden! Kom ihåg att berätta om er och om Sverige, och att svara på alla deras frågor. Scouting är en viktig sak ni har gemensamt. Hur är scouting i deras land? Skiljer det sig från scouting i Sverige? På vilket sätt? Vilka ämnen eller aktiviteter lägger de mest tid på i Scouterna? Vad gör ni mest? En av tankarna bakom scouting är att det ska vara en global fredsrörelse. Märks det i sånt som Scouterna i det andra landet gör? Märks det i er egen scoutverksamhet? Om ni inte kan ses kan ni göra foto- eller videodagböcker åt varandra. Visa er vardag, er scouting och ert land. Det är en bra chans att få en titt rakt in i deras verklighet, men också en bra chans att fundera över er egen verklighet. Vad är det som är speciellt med Sverige, egentligen? Detta är ett exempel på hur ni ägnar er åt målspåert Kritiskt tänkande i det här äventyret. Avsluta äventyret med att presentera det ni kommit fram till på något sätt som andra kan ta del av. Ni kanske vill bygga på collaget eller bloggen ni gjorde i början, göra en film eller skriva en saga om landet. Det är också ett exempel på målspåret Fantasi och kreativt uttryck. När ert äventyr är avslutat vill ni kanske hålla kontakten med era nya vänner. Det kan vara kul och ge er vänner för livet – som ni kanske kan träffa i verkligheten om ni till exempel åker på Rover Moot som utmanarscout. Om ni vill avsluta kontakten med den andra patrullen tackar ni för er och säger hejdå.

Men jag kan ju inte portugisiska och swahili!

Det är spän nande att läsa vad loka la tidn ingar och hemsidor skriver om händ elser i det utvalda landet. Men såklart skiver alla på sitt språk, och det kan ju vara knepigt att förstå. Men på internet finns många bra översättn ingstjänster. Ett exempel är Google tran slate som kan översätta en hel hemsida med ett litet klick. Med hjälp av det kan ni läsa och förstå hemsidor till och med på kinesiska, ryska eller persiska!

Tips!

för att det är bort kan vara spännande Ett land som ligger långt vet mi ndre om det. annorlunda eller för att ni till, om ni re kan vara enk lare att åka Ett land som ligger närma . ten ghe kli ver scoutkompisar i vil l åka dit och hälsa på era

Nyttiga l änkar

www.wag ggs.org www.scou t.org

Mixat material

Ibland vill du ha inspiration eller läsa mer om något. Här kommer ett kapitel med mixat material för dig att bläddra igenom och fördjupa dig i det du tycker är intressant.

Packlistor för en tvådagarshajk Här är ett par packlistor att utgå ifrån när ni förbereder er för friluftsäventyr. Till vintern behövs kanske någon extra varm tröja och ett par varma långkalsonger (fleece eller ull), till sommaren kanske du vill ha shorts och badkläder. På vinterhajk kan det även vara skönt att ha dubbla liggunderlag att sova på. Annars funkar den här listan i princip året om – använd lager på lager-principen tills det blir lagom för dagens temperatur och kroppsansträngning! Ta av lager om du börjar svettas, och ha en tröja enkelt åtkomlig i packningen som du sätter på dig när du rastar. Du blir snabbt kall när du inte rör på sig.

utrustning ig l n o s r e P

• Sovsäck erlag • Liggu nd der lä nk eg • R a skor eller stabil r o ng Kä • alsonger + gk ställ (lån s • 1 u nder tillsamman alsongerna k ng lå a, tröj nkar som byxorna fu med regn byxorna ra om de and omby te ) blir blöta t inte är r (som hels xo by r • 1 pa kta om de sa e torkar så d s, an je ) blir blöta tröja e ar n • 1 tu n fleecetröja (t.ex. e ar ck o tj • 1 tröja) eller ylle att sova i x. t-shirt) .e • Tröja (t mby te om m reservo och ha so öt du blir bl rumpor st r pa 2 • or ckare sock • 1 par tjo er ng so al osor/k • 2 par tr • Mössa • Vantar /scarf • Halsduk u behöver, med det d r sä m es • N ec te, tandk rä l tandbors pe em ex ll ti och tvål nnlampa pa eller pa • Ficklam k kåsa, bestic • Tallrik, • Kniv dskar • Arbetshan ka vattenflas g li n en • Perso r med vatt o k as tfl rs pe • 2 1, 5- lite ) ensamt bruk (för gem … … …. … …........... … • … … … … ......... ... ... ............ • ............... ......... ... ... ... ... ...... • ............... ......... .................. • ...............

Gemensam

• Vindskyd d

utrustning

eller tält med lin or/stänger/ pinnar • Kök • Bränsle till kök • Tändare/ tändsticko r • Slev/sto r sked • Plastlåd or för öm tålig mat • Karta • Kompass

• Förband

slåda • Yxa, såg, späntk niv • Toalettp apper • En mobi ltelefon so m väckark locka och för nödsamtal • ............... .................. ............ • ............... .................. ........... • ............... .................. ............

Tumregler för hajkman ha med sig på haj-

ra kolhydra- • 100 till 150 gram pasta eller and tid. mål och ter per person a. • 1 liter t-sprit per person och veck 15 kilometer än mer gå att med inte na Räk • vämt beror per dag. Hur mycket som är bek . äng terr och g knin mycket på pac vandrar ni (om dag per ning stig l • Max ima höjdmeter. och dyg n i fjällen): 1 00 0 3 000 till 4 000 kalorier per person bra att stan na det är ern vint På • Tänk vid fysisk aktivitet som vandring. e timme för att dricka lite varj en kort stund på rgi ene mer ner brän man en kan också på att och äta något sött. På sommar det eller lunch fika vintern än på sommaren, eftersom med s pau en på a sikt man är kallt. varannan timme. n. 2 liter vatten per person och dyg

Hur mycket vatten ska en dag? Här ken och hur lång t kan man gå på som kan vara är någ ra rikt linjer för ungefär vad . Men alla erar plan lagom att utgå ifrån när ni passar som vad se och är olika – pröva er fram just er patr ull! • •

Utrustning

Friluftsliv kan lätt bli en pr ylsport. Det fin ns ju så him la många rol piffa upp utelivet, och iga och praktiska grejer klarar man sig verkl ige som kan n utan goretex och äk gu ide om alla dina ko ta du n? Här är en överl mpisar börjar snacka evnadsutr ustn ing. Känn dig aldrig hindr ad att vara ute för att du inte har ”rätt” sak ligare alternativ til l nä er! Det fin ns enklare stan all utr ustn ing, oc och bilh om man inte är pro man faktiskt inte pro fessionell bergsklättrare fessionella bergsklättr be ark höver läd er. Låna saker. Fråga din a ledare om de har utr ustn ing ni kan låna, ko som vu xit ur grejer, ell lla med kompisars sto er kanske har kåren ett rasyskon förråd? Köp begagnat. Kolla exempelvis Blocket, Tr adera, E-bay, Utsidan aff ärer. De pr yln issar .se och vanliga secon som köper mest säljer d handockså det som de har Förvånansvärt mycket tröttnat på. utr ustn ing kan man gö ra sjä lv. Leta idéer, mö net. Det fin ns också bra nster och rit ningar på sidor som säljer tyger interoch material til l hygg i patru llen som ett pro liga priser. Gör det til jekt! lsammans

n o i t i d e p x e l F i s k el pnå hsur en fidéjspäånals fram.

för en klätterväg g a att klättra på st sen. Te ur rk • te r ät fö inför kl de sig ”tjuvt räna” lite Fisken bestäm och vad t r at n så le av ul tr sk ar pa m pe ar m Ävent yr r man sl ip n” ti ll so le hu äl fj på ll on ka upp. ko iti dy Få ed le xp då skul dr ing • att göra en ”E göra om det än dagars fjäl lvan n a ka det gr an nå ns m i fin bl – le t råde n där ren. Det skul på en fjäl lstatio upp natu ren i om xter? Något man la de ol en K bo • rs ra ga vä och tre da nat tänkte va sta djur el ler marna bland an ou ntai nbike. några fr id ly tänka på (som patr ul lmed lem m ot speciellt att a åg kl N cy i)? a? h ät oc n s ka ur rk te äl len an inte får gå in med på en klät r de vä l var i fj ddsområden m ky nä ls t ge lig lla få ro hå a ha a e För att ku nn ejer de behövd bete för att ku nn • Träna samar am en lista på gr spånande de fr peditionen. sams hela ex göra: mel larna de patr ul lmed äm ll st ko be få n t ta at r lis m behövde kelhajk fö Förutom al lt praktiskt so • Å ka på en cy a ll ti fix n le lte ul tä sk a st a tågbiljetter hu r de och te på cyklarna peditionen (bok ex r fö ni ng, in as dn or gen. , packa ut rust fjäl lvandr in ma om det ska urs, köpa mat äm rk råd st te ha be ät t t kl at at h r r fö fö oc a loppis som dn en or lk • Proväta mat h vi oc h g oc in te ck sr sken ty te at el ler in fixa spon spåren som Fi ål vara fr ystork M t. le ). äl re fj da vi på så menyn och ska ut man ingtionen var Fysi är den bästa er ing och di nt ie pe or nd ex r, på to e ar ad lk ss pa fjäl tu ren och Ta ha • Lära sig om r, K änsla för na ar. en ne bb öt io jo m at n a el ge lk R , in vi ar dn bestämde de n hu r fjäl lräd Se p. r. op te kr ite aktiv om si n kvård. r ol ika ty per av säcken fö • Träna på sju gg st ry bä ar ke ck ad sju ss pa på pa koll r man som pel bra att få • Få koll på hu et vore ti ll exem ra sig hjär t-lu ng räddni ng D . tt sä a st h bä oc t lä på lskydd lika gärna rdslådan och at a kepsar som so men de ku nde peditionen. vå • Fi xa likadan ex n, ke på aj g lh si ke på cy in nan ts att ha t eftersom de och några opar ti ll efterå tr ycka t-sh ir p kn re h av oc r p pe re ty a a spar ol ik det på hajken. • Lära sig om någon ny tta av eredda för rb de fö ha ra te va in t at då r än fö bra knopar n. se ur rk te ät kl

- ett exempe

Skriv en motion

Ibland räcker det inte att bara säga till om olika förändringar ni vill genomföra i Scouterna. Det finns kanske ingen som lyssnar, eller också tar ingen sig tid att verkligen fundera på vad förändringen skulle innebära. I så fall kan ni skriva en motion. Motionen är ett skriftligt förslag på något som den eller de som skrivit motionen vill ändra och den behandlas på den nivå där ni kan göra förändringen. Vill ni förändra något i kåren skickar ni alltså motionen till kårstämman, medan förändringar i distriktet skickas till distriktsstämman och så vidare. Motionen består av tre delar. Först kommer en rubrik som på ett kortfattat sätt ska berätta för läsaren ungefär vad det är ni vill förändra. Därefter kommer brödtexten. Det är i brödtexten ni beskriver både vad det är ni vill förändra

och varför ni tycker att motionen är bra. Slutligen kommer att-satserna. I att-satserna skriver ni ner exakt vad det är ni vill ska beslutas. När mötet sedan ska besluta om de ska bifalla (rösta ja till) eller avslå (rösta nej till) motionen är det bara att-satserna mötet går igenom. Då spelar det alltså ingen roll vad ni har skrivit i brödtexten. Tänk till exempel att ni i brödtexten har berättat att ni tycker att det ska vara minst två personer under 18 år som sitter i distriktsstyrelsen, men i att-satsen skriver ni att två personer bör vara under 18. Då är det bör som gäller, och distriktet kan välja in bara en person eftersom det inte finns något krav på att det ska vara flera. Därför måste alla som skriver en motion vara särskilt noga när de skriver att-satserna.

Vi vill att minst två per soner i distriktsstyrelsen ska vara under 18 år Scouterna ska vara en rör else ledd av unga och stöttad av vuxna. För att den visionen ska bli sann är det viktigt att vi gör allt vi kan för att så många unga som möjligt ska vara med på de ställen där det fattas beslut. Tyv ärr ser vi att det i många styrelser är svårt att få med unga, och vi tror att ett av problemen är att det är jobbigt att vara ensam ung i en sty relse. Genom att alltid välja minst två unga ökar chansen både till att lev a upp till vision och till att få in fler unga som är beredda att ta del av dis triktsstyrelsearbetet. Därför föreslår vi distri ktsmötet besluta att: - Varje år ska minst två personer under 18 år väljas in i distrikts styrelsen.

Emilia Larsson, Veberöd Scoutkår

Ada m Sjöblom Veberöd Scoutkår

Den barmhärtige samariern

Jesus berättade en gång en historia om en man som blev överfallen av rövare i det öde klipplandskapet mellan Jerusalem och Jeriko. Man nen blev misshand lad och rånad och blev seda n lämnad på vägen. Den första personen som kom förbi efter överfallet var en präst. Han pred ikad e god het och hjälpsamhet när han var i syna gogan, men nu låtsades han inte se man nen och gick förbi utan att hjälpa honom. Nästa person var en levit (en annan vikt ig relig iös ledare i Jeru salem på den tiden). Han gick också förbi man nen utan att stan na. Slut ligen kom en samarier , som hade

Lär dig ta plats! Scouterna ska vara ”en rörelse ledd av unga och stöttad av vuxna”. Det innebär att ungdomar ska styra över Scouternas utveckling. Men är det alltid så? Ibland kan unga känna att det är de vuxna som bestämmer vad som ska göras. Ta bara kårens årsmöte (eller stämma). Hur trist och svårförståelig kan inte den vara? Kanske tillhör ni en kår där deltagarna sitter uppradade runt ett bord, med en ordförande som läser upp en mängd punkter från dagordningen. Det kan vara redovisning av vad kåren gjorde förra året och hur det blev med ekonomin, och så ska det beslutas om något som heter verksamhetsplan och beskriver vad som ska hända nästa år. Allt finns nedskrivet på papper, och om någon vill säga något räcker en upp handen, får ordet och lämnar sitt förslag. Allt ska gå så fort som möjligt och det kan vara svårt att komma sig för att säga något när alla andra lyssnar. Särskilt jobbigt kan det bli om du har en annan uppfattning än förslaget och det verkar som om alla andra gillar det. Men årsmöten behöver inte vara så där tråkiga. Det finns ingenting som bestämmer att ni måste sitta runt ett bord och gå igenom dag-

låg status i samhället och som ingen förväntade sig något gott av. Han stan nade till hos man nen, skötte om hans sår med dyra läkemed el, och tog med man nen till ett värdshus där sam ariern betalade för honom. • Går du ibland förbi män niskor du skul le kun na stan na och hjälpa? • Vilka förväntar vi oss ont och gott av i vårt samhälle? • Har du någon gång känt att någon förväntar sig ont från dig bara för att du är ung (till exempel att du ska snat ta i affärer)?

länder på Det går att hjä lpa fattigare rul l eller många sätt. Hur kan er pat kår hjä lpa and ra? barn. • Sam la in pengar till fadder t med tak kon l hål , kår vän • Skaffa en . dem p hjäl och dem via • Sam la in och skänka pengar r. one sati biståndsorgani s med • Åk iväg och hjälp till på plat la. sko en ga byg el mp exe till att

ordningen genom att läsa några papper. En möjlighet att påverka hur kåren utvecklas kan vara om ni scouter själva tar fram ett förslag till verksamhetsplan. Det tar visserligen lite tid att komma på vad det är ni vill att kåren ska göra, men när ni väl har listat ut det, kan ni ägna ett par avdelningsmöten åt att fundera på hur ni ska berätta för stämman vad ni vill. Kanske kan ni spela upp en teater med de viktigaste aktiviteterna, eller så gör ni i förväg i ordning en videofilm som visar era önskemål. Det viktigaste är inte hur ni gör, utan att ni gör. Genom att tillsammans tänka igenom vad det är för verksamhet ni vill att kåren ska göra och dessutom göra en liten annorlunda presentation av vad ni önskar ökar chansen att få genomföra den scouting som ni känner för.

Vad är hållbarhet? Om något är hållbart betyder det att vi kan fortsätta göra det hur länge som helst utan att något förstörs eller tar slut. Vi vill förstås att allt vi gör på jorden ska vara hållbart, för att de som kommer efter oss också ska kunna leva och njuta av världen som vi gör. Vi kan tänka oss att vi lever i en liten låda, mellan jordens yta och atmosfärens slut. Allt som lever och händer på jorden ska rymmas i den lådan. Fyra principer måste vara uppfyllda för att vi ska leva hållbart: 1. Vi kan inte gräva upp ämnen ur jordskorpan snabbare än de försvinner tillbaka ner igen. Om vi gör det blir det bara mer och mer av dessa ämnen i vår livslåda. 2. Vi kan inte tillverka ämnen som normalt inte finns i naturen snabbare än de försvinner igen. Om vi gör det blir det bara mer och mer av de här ämnena i livslådan. 3. Vi kan inte ta från naturen snabbare än den återbildar det vi tagit – till exempel hugga ner skog fortare än den växer tillbaka. Om vi gör det kommer vi hela tiden försämra möjligheterna att leva i vår låda. 4. De resurser vi använder måste användas så effektivt och rättvist som möjligt. Om vi gör på något annat sätt kommer vissa människor att få det bättre än andra och resurserna kommer inte räcka till alla i lådan.

100

? er, allt fiatntnfösrskvivnnar!a? Undersök detta medocetht n in v rs fö g n ti n e g In planka a sk räp tar det för ol ik gt plastnät på en

Hur lång tid fast ett fin maski pa ol ika sk räp försök. Spän n en kan ni stop ck fa . I . ck komposterings fa å el ler i en rabatt så att ni får sm på en kompost n lla ka ko an spän n fast det h pl n oc se n ka plan rsöka. Lägg genom att lyfta som ni vi ll unde ingsprocessen tn ul rm fö lja fö Sen kan ni ibland.

Påskön

Påskön är en av de mest avlägsna och isolerade öarna i St fanns för cirka 1 00 illa Havet. Där 0 år sedan en blom strande civ ilisation, an nat ku nde resa gigantiska stenstat som bland yer. Statyerna til lve ten av ön och ru lla rkades på m itdes på stora stock ar ut til l havet där Eftersom det gjord de skul le stå. es så många statye r höggs vä ld igt m för att frakta dem. ånga träd ner Ti llslut fanns det in ga träd kvar. När in som ku nde hå lla kv ga träd fanns ar jorden gick det sn ar t inte att od la mat. nästan alla män ni Därfär dog skor på Påskön oc h civ ilisationen gic statyerna är det en k under. Sten da som fin ns kvar av civ ilisationen.

101

Har du koll på

allemansrätten?

Utan allemansrätten hade det varit betydligt bökigare att vara scout. Allemansrätten är en ständig gratisbiljett till naturen och ger alla rätt att njuta av friluftsliv. Men det är en frihet under ansvar. Har du koll på reglerna?

102

1. Var gäller allemansrätten? A. I all svensk natur. Både statligt och privat ägd mark omfattas av allemansrätten. endast privat tomtmark är undantagen. B. Överallt utom i Sveriges 28 nationalparker. Där får man bara vistas med speciellt tillstånd. C. Nästan överallt. I vissa områden som till exempel nationalparker, naturreservat, strandskyddsområden eller kulturreservat finns regler som kan begränsa (eller utöka) allemansrätten.

4. Vad får jag plocka med mig från skogen? A. Allt som jag kan bära. Den som tar den har. B. Det finns inga regler förutom fridlysning av arter och växter. I övrigt gäller sunt förnuft, det gäller att inte skada naturen. C. I princip får man plocka allt som inte är förbjudet enligt lagen. Det är bland annat växande träd och ris, grenar, bark, näver, löv, bast, ollon, nötter och kåda. Allt annat får plockas, till exempel bär, svamp och blommor.

2. Din scoutkårs årliga hajk anordnas alltid på samma plats. Vandringen går runt en vacker insjö och är mycket uppskat tad. Därför planerar ni i kåren att låta fler personer få ta del av den genom att anlägga en vandringsled runt sjön. Vad måste ni göra? A. Ingenting. Allemansrätten ger alla rätt att vistas fritt i naturen och det enda ni ska göra är att sätta upp en skylt och måla pilar på en och annan sten (givetvis med miljövänlig färg). B. Scoutkåren måste enligt lagen anmäla sina planer till länsstyrelsen eftersom en vandringsled kan ses som verksamhet som väsentligt förändrar naturmiljön. C. Frihet under ansvar är allemansrättens ledord. Därför är det brukligt att kontakta berörda markägare för att informera om era planer.

5. En lägereld är ett lika självklart som mysigt inslag på en övernattning i skogen. Vad måste du tänka på när du gör upp eld? A. Enligt allemansrätten har var och en rätt att göra upp eld. Jag måste förstås ha koll på eldvett som att inte elda på bergshällar, se till att släcka ordentligt och inte hugga ner träd. Men som scout kan jag ju allt det där. B. Det är viktigt att kolla om länsstyrelsen eller kommunen utfärdat eldningsförbud. I så fall är all eldning förbjuden. Det spelar ingen roll att det är scoutkårens fasta eldstad vi ska använda. C. Det är viktigt att i förväg fråga markägaren om det är okej att göra upp eld. Fasta iordninggjorda eldstäder får man däremot använda när man vill och utan att fråga om lov.

3. Hur länge får du tälta på samma plats? A. Det beror på omständigheterna. Någon regel finns inte. Det gäller att inte störa eller skada omgivningen. B. En natt. C. Två nätter. Därefter måste jag fråga markägaren om lov.

6. Är det möjligt att straffas om man bryter mot allemansrätten? A. Ja, allemansrätten är inskriven i grundlagen och därför kan jag dömas i domstol om jag bryter mot reglerna. B. Nej, allemansrätten är främst en beskrivning av mina rättigheter och

RÄTT SVAR!

10. Hur nära bebyggelse får man campa? A. Man måste slå upp sitt tält utanför de boendes fastighetsgräns. B. Man måste hålla sig utanför tomter. Begreppet tomt är inte preciserat i lagen men innebär enligt allemansrätten ett område runt huset där boende kan känna sig ostörda. Tomten kan alltså vara större än fastighetsgränsen. C. Allemansrätten föreskriver att man rör sig eller uppehåller sig utom synhåll för boende.

Att bara kontakta berörda markägare räcker inte. Scoutkåren måste enligt lagen anmäla sina planer på en vandringsled till länsstyrelsen (Miljöbalken föreskriver anmälningsskyldighet för verksamhet som väsentligt förändrar naturmiljön. Länsstyrelsen kan förbjuda verksamheten om man inte vidtar rätt åtgärder.)

8. Du är ute på söndagspromenad när du upptäcker att skogsområdet du brukar besöka är inhägnat av ett taggtrådsstängsel som inte varit där förut. Vad gör du? A. Jag vänder om. Ett stängsel är till för att hålla tamdjur inne och människor ute. Allemansrätten ger mig inte rätt att gå in

9. Vad säger allemansrätten om klättring? A. Allemansrätten inkluderar klättring men ställer speciella krav på utövaren. Att störa häckande fåglar är ett brott mot jaktlagen. Man får inte heller röja vegetation eller borra hål för klätterleder utan markägarens tillåtelse. B. Reglerna för klättring bestäms av länsstyrelsen och ser olika ut i olika delar av landet. C. Klättring omfattas inte av allemansrätten. Man måste antingen vara licenserad klättrare med tillstånd av kommunen eller hålla sig till anläggningar med permanenta klätterleder.

(Trots lagtexten gäller förstås sunt förnuft också. Det är till exempel inte uttryckligen förbjudet att hacka loss stenar ur ett berg men det är ändå inte okej.)

7. Du och dina scoutkompisar hittade en perfekt skogsäng till kårlägret. De 80 scouter som deltog var supernöjda. Lika nöjd var inte markägaren som säger att ängen skadats. Hon kräver ersättning. Vad ska ni göra? A. Vi ber om ursäkt och erbjuder oss att betala markägaren för de skador vi gjort under lägerveckan. Allemansrätten får nyttjas av många samtidigt men inte om man skadar naturen. B. Allemansrätten ger ju alla rätt att vistas i naturen. Det är inte vårt fel att vi scouter råkar vara många med intresse av att vara i skogen. Att det blev skador på marken är förstås tråkigt men det är inget vi är skyldiga att betala för. C. Eftersom vi bedriver ideell verksamhet har vi ingen skyldighet att betala markägaren. Men en ursäkt är på sin plats. Hade vi varit ett företag med friluftsverksamhet hade vi däremot varit tvungna att pröjsa markägaren.

i områden som avgränsats med stängsel. Jag riskerar att störa tamboskapen. B. Jag tynger försiktigt ner taggtråden och kliver över. Allemansrätten ger mig rätt att passera stängsel så länge jag inte skadar det. C. Jag vet att markägaren är folkilsken och inte gillar scouter på ägorna. Några djur finns inte i hägnet. Stängslet strider alltså mot allemansrätten. Därför tar jag fram mitt multiverktyg och klipper av taggtråden så att skogsområdet blir tillgängligt för alla.

1-C 2-B 3-A 4-C

reglerna som tas upp är endast rekommendationer. C. Nej, allemansrätten är ingen lag så jag kan inte »bryta« mot den. Däremot kan jag straffas för brott mot lagar som berör allemansrätten, i bland annat Fiskeförordningen, Brottsbalken och Ordningslagen.

103

5-B 6-C 7-A 8-B 9-A 10-B

(Det är alltid ett brott att förstöra stängsel även om markägaren inte har rätt att ha stängsel för att hålla bort allmänheten.) (Kolgrillar och stormkök får användas med försiktighet.) (För att allemansrättens värde ska markeras är den inskriven i grundlagen men är i sig ingen lag.)

Stress och press

När kraven blir för höga Känner du ofta höga krav och stor press på dig? Att vara stressad ofta och länge kan göra att du mår väldigt dåligt. Lär dig undvika det! Stress är att känna press och höga krav på vad du ska göra och hur du ska vara. I kortare perioder kan stress vara något bra – det kan till exempel hjälpa oss i nödsituationer. Men om du känner att den där pressen kommer ofta och att den inte försvinner, då är stressen ett problem. Om du är stressad länge kan du börja må dåligt. Hur personer reagerar på stress är olika – det viktiga är inte hur mycket du har att göra, utan hur du mår. Känner du att kraven på dig är för höga ska du ta det på allvar.

Varningstecken • • • • • • • •

104

Du har svårt att sova. Du är trött. Du har ont i huvudet eller magen. Du känner dig nedstämd. Du har ont i nacke och axlar. Du blir lätt irriterad. Du har svårt att koncentrera dig och glömmer lätt. Du har svårt att koppla av.

Så undviker du stressen

• Gör det du tycker om. Det är viktigt att du gör saker som du själv tycker är roligt. Gillar du att vara med dina kompisar? Vara i skogen? Lyssna på musik? Gör det! • Sänk dina egna krav. Ställer du höga krav på dig själv? Du ska inte känna att du alltid måste vara på topp – det går helt enkelt inte. Gör det på en nivå som du orkar med och var nöjd med det. • Säg nej. Du måste kunna säga nej till saker du inte vill eller hinner göra – trots att det kanske gör någon ledsen. Det är svårt, men öva på det. • Koppla av. Ta dig tid att vila och ta det lugnt. Gå en promenad, läs en bok eller något annat som får dig att varva ner. Träna också på att stoppa stressande tankar. • Rör på dig och ät bra. Motion är viktigt för att må bra. Fotboll, promenader eller ridning – välj det du tycker är roligast! Se också till att äta regelbundet och nyttigt. • Sov ordentligt. När du sover kan hjärnan bearbeta de intryck du fått under dagen – därför är det viktigt att sova ordentligt. Då orkar du mer. • Be om stöd. Om du känner dig stressad är det bra att berätta det för din familj och dina vänner så att de kan stötta dig. Om du behöver mer stöd kan du söka hjälp hos skolhälsovården eller på en vårdcentral.

Var går gränsen?

I Scouterna är vi schyssta kompisar! Ingen ska bli mobbad eller kränkt. Det är viktigt att alla tycker det är kul att vara med och känner sig accepterade som de är. Du, dina scoutko mpisar och era ledare har tillsammans ansvar för att alla har det bra. Ett bra sätt kan vara att ni med jämna mellanr um pratar om hur ni har det i patrullen eller avdelningen. Tänk på att: • Lekar, ceremon ier och andra aktiviteter ska vara okej för alla att vara med i. Tänk på det när du själv planerar aktiviteter och säg till dina ledare om de vill göra saker som inte känns okej. • Du har alltid rätt att säga nej om du inte vill var med i en lek, tävling eller aktivitet som du inte känner dig bekväm med. • Det som känns bra för dig behöver inte kännas bra för alla andra. • Tala med din ledare om du känner dig utsatt, utanför eller mobbad i Scoutern a. • Tala med din ledare om du vet att någon i din patrull eller avdelning blir mobbad eller på annat sätt kränkt i Scouterna. • Om någon av dina ledare beter sig illa mot dig eller mot någon annan scout ska du direkt berätta det för någon annan ledare eller kårens ordförande.

rul lmedRelationskarta med att skriva upp alla pat arta över er pat rul l! Börja . Skriv

Gör en relationsk r en wh iteboardtavla över ett stort papper elle lemmarnas namn utspritt namn. Det kan vara förera t relationer till run har ni som a stå er son per p sedan up are. Varje person ska bar andra scouter och så vid , are belt. lär dub ar, p pis up r kom , ive rar skr äld ni inte andra under tiden så att d vän An ra. and var d me en gång, så prata med var er som har relationer son per alla llan kom me , lek eck el fam ilj, kär Dra sedan str er av relationer, till exemp typ ka oli e int för det ger Är fär ta. ka gärna oli klara och bet rak ett steg tillbaka när ni är pis och scoutkompis. Ta verk? ganska fint med sociala nät

105

Ledarstilar Det är inte alltid lätt att leda andra, men det

är oftast väldigt spännande att försöka. Inom Scouterna jobbar vi med ”det delade ledarskapet”, det betyder att du inte är ensam i det du gör, oftast finns det någon som kan hjälpa dig, eller som du kan hjälpa. Ibland pratar vi om tre olika ledartyper • • •

Den auktoritäre ledaren som vill att allt ska bli gjort på hens sätt. Den demokratiske ledaren som vill att alla i gruppen ska vara med och bestämma Låt gå-ledaren som tycker att allt nog går rätt bra så länge ingen gör sig illa.

Vilken typ av ledare är du? Vilken typ av ledare skulle du vilja vara? Finns det både fördelar och nackdelar med de olika ledartyperna? En bra ledare är oftast en blandning av de tre ledarstilarna. Ibland måste ledaren vara auktoritär och tala om för sin grupp när något inte funkar eller kanske när en olycka har hänt. Då kan det vara bättre att någon bestämmer än att alla sätter sig ner och röstar om saken. Det kan också hända att allt funkar, gruppen sköter sig som den ska. Middagen är gjord och diskvattnet håller på att koka upp. Organisationstävlingen på förmiddagen gick superbra och då spelar det ju faktiskt

ingen roll om patrullen lägger köttfärssåsen på spagettin eller spagettin på köttfärssåsen, så länge alla är glada och får mat. Likaså kanske ni inte behöver rösta om precis allting hela tiden, även om demokrati och medbestämmande är viktiga i scoutrörelsen. En överraskningshajk är rätt bortkastad om alla visste allt innan. Det är inte bara ledaren som har ett ansvar för gruppen, det är faktiskt också så att den som blir ledd av andra har ett ansvar. Dels måste den personen uppträda på ett schysst sätt mot andra gruppmedlemmar, dels måste hen tala om ifall något är fel. Att gå hem efter scoutmöten en hel termin och vara missnöjd med sina patrulledare är inte så roligt, då är det bättre att säga till vad som är fel så att alla kan hjälpas åt att rätta till det. Även om ni har valt patrulledare är det kanske inte de som leder varje aktivitet. Ibland passar en annan person bättre att leda en grupp i olika sammanhang. Det kanske är bättre att någon som har fjällvana leder patrullen på fjällen och att någon som är duktig på att sy leder patrullen när det är dags att sy packpåsar. Patrulledaren är vald eller utsedd av sina patrullkompisar. Det är också det som är definitionen på en ledare, en ledare väljer gruppen själva och en chef är någon som andra har tillsatt.

Reflektion

? äll? Sträng? Virrig är som ledare? Sn du att du r tro Hur ren? Varför? n bä sta patrulleda r du skulle bli de tro is nd kä n ke Vil Har varit bra ledare? r de gjort när de ha r Hu e? ar led Hur är dina m varit dåligt? de gjort något so

106

Regeldag

Gör en ”regeldag” när ni är på hajk eller läger. Alla i patr ullen får varsin timme där de får sätta upp regler som de andra måste följa. Det kan vara vilka regler som helst, till exempel ”alla måste hoppa på ett ben tills jag säger stopp” eller ”tre personer ska följa mig överallt och fläkta mig med solfjädrar”. Bestäm ett tecken (till exempel att klappa tre gånger i marken) som avbr yter leken. Teck net kan vem som helst göra om den känner att det gått för lång t. Reflekte ra tillsammans efteråt: Hur kändes det att bestämma? Hur kändes det att lyda? Hur påverkar det ditt ledarskap framöver?

Reflektion

Vem är led aren i er pa trull? Kansk patrulledar e är det in en som ta te alltid r ledarroll olika pers en? Är det oner leder bra eller d i olika situ åligt att ationer? Vad kan d u ham na i för ledarsi du lärt dig tuationer något om utanför Sc ledarskap av i andra outerna? Ha på Scouter sammanha r na som du ng? haft glädje

107

Vilken knop är du? Beskriv dig själv med ett ord: a. Säker b. Flexibel c. Stabil d. Hård e. Först (eller sist) Vad har du för uppgift i gruppen? a. Jag är bra på lite av det mesta och gör lite av varje. b. Jag är bra på att se till att folk lär känna varandra och få dem att jobba bra ihop. c. Jag tar ofta hand om mina kompisar när något är jobbigt. d. Jag är väldigt bra på vissa specifika saker – egenskaper som är bra att plocka fram vid specifika tillfällen. e. Jag kommer på många nya saker att göra och startar upp många nya projekt.

108

Hur lär du känna nya kompisar? a. Vadå lära känna?? Alla vet väl vem jag är!? b. Jag brukar vara ganska lätt att lära känna och en av de första i gruppen som de flesta vet vem det är. c. Många känner till mig, men ibland är det nog mest för att andra berättar historier om mig. d. Det är många som aldrig lär känna mig, eller som ens hört talas om mig. e. Jag är lite blyg. Jag behöver någon att hålla i för att presentera mig. Har du humor? a. Nja, det får ju inte skojas till för mycket. b. Javisst! Ett gott skratt är det bästa sättet att föra samman olika människor. c. Självklart! Varför tror du annars att det finns så många berättelser om mig? d. Absolut! (Åtminstone tycker jag det) e. Ja, till en början i alla fall.

Vilken knop blev du? Flest a:

Råbandsknop: Du är den stora trotjänaren, säker och pålitlig. Du kan lite av det mesta och de flesta lär känna dig rätt snabbt. Du kan kanske behöva öva dig på att vara flexibel och även låta andra få chansen. Flest b:

Skotstek: Du är en säker och stabil person men har också lätt att anpassa dig till olika situationer. Du fungerar bra i gruppen och är också den som ser till att fler lär känna varandra och för samman nya och gamla, stora och små. Flest c:

Pålstek: Många känner till dig, bland annat för att det brukar berättas massa historier om dig. Du är den i gruppen som tar hand om andra. Trygg och säker är du en lugn hamn vid ett stormigt hav. Flest d:

Constrictor: Du är ofta den som många lär känna sist i gruppen, ibland kan du känna att det inte är någon som känner dig. Men du har en uppgift precis som alla andra. Du är en stabil och fast punkt som står för dina åsikter, men som också kan busa till det ibland. Flest e:

Dubbelt halvslag: Det är många som känner dig, men ibland kan du vara svår att lära känna. Du har en viktig plats i gruppen eftersom du är bra på att starta nya projekt och även är bra på att avsluta dem. Men tänk på att du måste ha med dig resten av gruppen för att komma till målet.

109

Tips när du ska hålla andakt Andakten är viktig för många. Den är en självklar del av livet. För många är andakten knuten till en viss religion, till exempel kristendom eller islam. Andra förknippar andakten med en stilla stund då man funderar över dagen och livet utan att blanda in någon särskild religion. Andakter som hålls inom en viss religion brukar ofta innehålla läsning ur texter kopplade till den religionen, till exempel Bibeln och Koranen, och bön till den Gud man tror på. Det finns även andra böcker med tänkvärda texter och uppmaningar som inte är knutna till en viss religion. En scout söker sin tro och respekterar andras, står det i scoutlagen. Både att söka och respektera är viktiga ingredienser när du planerar och genomför en andakt. En andakt bör ge utrymme för deltagarna att söka både inom sig själva och utanför. För en kristen är det naturligt att livet utgår ifrån Jesus. På samma sätt är det för andra trosåskådningar naturligt att livet utgår från något annat. Ett av andaktens syften är att ta med oss på en upptäcktsfärd i fråga om tro, för att finna en tro för första gången, för att fördjupa en redan funnen tro eller för att lära oss mer om hur andra tror. Inom Scouterna förutsätter vi inte att alla tror på samma sätt, snarare utgår vi från att vi tänker och tror olika. Det är viktigt att i andakten visa respekt för våra olikheter. Så länge du visar den respekten är det inte konstigt att vara tydlig med vad just du tror eller inte tror. Överallt möter vi människor som tror annorlunda än vi, som tänker sig att Gud är någon annan än det vi tänker,

110

i det mötet är det ofta en styrka att ha reflekterat över vad man själv tror. En andakt är inte en prestation som kan betygsättas. Du håller inte andakten för patrullkompisarna utan tillsammans med dem. Det är ni gemensamt som firar andakt. Vi människor fungerar ju på olika sätt och är bra på olika saker. Detta kan vara bra att tänka på när man skall förbereda en andakt. Tänk på att vi har fler sinnen än hörsel. Går det att använda bilder, lukter eller smaker för att förstärka det du vill förmedla. Ska du hålla en andakt tillsammans med hela kåren eller hela lägret är det bra att se till att du hörs och syns. Det är tråkigt för dem som sitter längst bort om de inte känner att de är med. Om du har tänkt att ni skall sjunga sånger tillsammans, vilket kan vara en bra idé, så är det bra om alla har tillgång till texten. Det är också bra med något instrument så att man lättare kan sjunga med. Du behöver inte alltid ha en andakt ihop med andra. Det kan vara en god idé att ha så kallad ”personlig andakt”. Om du eller din patrull är ute i skogen kan ni ta en promenad på var sitt håll där ni funderar över livet, dagen och Gud. Många läser något eller ber en bön i början eller slutet av dagen. Hur du utformar din personliga andakt är upp till dig. Andra kan bara visa hur de själva sökt och funnit, de kan inte söka och finna åt dig. Konkreta tips på andakter och material att använda finns det gott om på Scouternas aktivitetsbank. Lycka till!

En liten del av något större – Vilken massa stjärnor. – Ja. Jag känner mig ganska liten på den här pytteplaneten när det finns så här mycket stjärnor i universum. – För att inte tala om alla stjärnor som inte syns. Fast det är rätt häftigt också. Här sitter vi mitt i det här enorma, bland alla de här stjärnorna finns vi, liksom. På nåt sätt känns det stort. Som att vi är … viktiga. – Ja … det också. Både stor och liten. – Du? sa hon efter en stund. – Mm … – Får jag fråga en sak? – Jaa …? – Tror du att det finns nån där ute? – Du menar typ aliens? – Nej, mer som nåt som är större än oss. – Som Gud? – Ja, kanske. Fast inte nån gubbe med skägg eller nåt. – Hehe, nej det förstås … mja … jag vet inte. – Fast vi är ju också en del av rymden. Så om det finns nån där ute så borde han eller hon lika gärna kunna finnas här. – Här där vi sitter? – Nej … mer här … i oss. Och i allt annat som lever. – Det låter lite flummigt … – Ja … men ändå. Det finns ju något allting som lever, liv. Och det finns så mycket bra saker, kärlek och godhet och sånt. Det kanske är det som är Gud.

– Jo, kanske. Eller så är vi bara helt ensamma i universum. Bara vi, pytteplaneten, och sen tomt tomt tomt. – Hu … jag vill inte tänka så. – Men det behöver inte vara obehagligt, det är också ganska vackert. Tänk vilken helt sjuk slump det är att vi lever, att just den här planeten fick vatten och luft. Och sen att livet uppstod. Och sen att tusen och tusen generationer av dina förfäder träffades så att just du blev till. – Usch! Nu blev det ännu värre! – Nej, men tänk på vilken helt fantastisk tur du har som lever, att just precis du fick testa livet tack vare all den där slumpen. Det finns nästan inget osannolikare, och ändå hände det. Som att du är utvald. – Jag skulle vilja kunna prata om sånt här nånstans. – Tänker du konfirmera dig? Då får man väl göra det? – Jag vet inte. Du då? – En kompis till mig var på konfaläger förra sommaren, med kyrkan där hans familj är med. Han sa att det var superkul. – Mm. Men jag är inte kristen alls, det känns konstigt att göra det när jag inte tror på det. En av mina kompisar gick i och för sig och läste men sen var hon inte med på ceremonin i kyrkan. Så kan man också göra. – Ja … Men kolla upp. Det är sjukt ändå, vad mycket stjärnor det finns. Man känner sig så …liten. – Ja, och på samma gång viktig, sa hon och log.

111

Multikulturell kalender Januari

vikt igaste Kinesiskt nyår. Den största och och vänilj fam med s k inesiska hög tiden. Fira ller melInfa rier. erke fyrv och ner med god mat . uari febr 19 och ari janu lan 21

Februari

14. Alla hjär tans dag. Många tar chan sen att visa sin älsk ling lite extra uppskattnin g denna dag, kanske med ett kärleksbrev eller en ros. Fettisdagen. Infa ller sjunde tisda gen före påsk , vilket oftast är i febr uari. En chan s att äta så många fastlagsbullar du bara orka r! Varför inte baka egna sem lor på scoutmötet? 22. Thinking Day. Den 22 febr uari var både scoutings grundare Robert Baden-P owells och hans fru Olaves födelsedag, och scou ter i hela världen firar Thinking Day. En dag för att fundera över hur män niskor och scouter har det i andra delar av världen.

Mars

odagen. Ojämnlikhet 8. Internationella kv inn n runtom i världen och kv innors svåra situatio nga länder är det en uppmärksammans. I må nderar alla länder att me helgdag och FN rekom fira. nduerna firar vårens Holi, färgernas fest. Hi fyl lda dagar. Den dje glä ankomst under två vårbrasa, under den första dagen firas med en r eller färgat vatten på andra kastar ni färgpu lve varandra.

112

April

23. San kt Georg. Sankt Göran, eller Georg, var riddarnas skyddshelgon och blev sedan också Scouternas. Många scoutkår er sam las den här dagen för att påm innas om varför vi är scouter. 30. Valborgsmässoafton. Trad ition en att samlas kring majbrasor för att hälsa våre n välkommen har sina rötter i hedn iska trad ition er och firas förutom i Sverige även i Finland, Estland, Lett land, Tysk land och Tjeckien. Påsk. Infa ller i mars eller apri l. Firas av krist na till min ne av Jesu död och uppståndels e, och av judar för att min nas uttåget ur Egy pten . Vesakh, Buddhadagen. Buddhistern as största hög tid firas då det är fullmåne i apri l eller maj. Man firar att Buddha blev upplyst och gick in i Nirvana.

Maj

1. Första maj. Arbetarrörelsens inter nationella hög tidsdag då fackföreningar och arbe tarpartier demonst rerar tillsammans. Kristi himmelsfärds dag. Torsdage n 39 dagar efter påsk firas den dag då Jesus enlig t Bibeln lämnade jorden och fördes upp till him len. Mors dag. Firas vid olika tidpunkter runtom i världen. I Sverige är det den sista söndagen i maj du ska uppvakta din mamma lite extra.

Juni

blev Sve6. Sver iges nationa ldag. Gustav Vasa den 6 digt stän själv riges kung och gjorde Sverige gs anto m sfor ring rege e juni 1523. Vår nuvarand . den 6 juni 1974 Ande gav sig Pingst. Kristna firar att den helige 50 dagar efalltid s Fira na. till känna för lärju ngar ter påsk. an 19 och Midsommarafton. Firas fredagen mell rund i bakg sin har det 25 juni. Midsommarfiran åndet solst mar som fira att för er hedn iska trad ition – årets ljusaste dag.

September

21. Fredsdagen. Scoute r runtom i världen jobbar för fred och uppmärk sammar att vi är en av världens största fredsröre lser. Dagen är också FN:s officiella fredsdag. På fredsdagen kan du till exempel sam las med andra scouter på orten och sam la in pengar till fre dsskapande arbete. Jom Kippur, förson ing sdagen. Jud isk högtid då du ska sluta fred me d sina ovänner och be om förlåtelse. Infaller i sep tember eller oktober.

Oktober

kansk maskeradtradi31. Ha lloween. Ameri ttland som har tag it sig tion med urspru ng i Sko till Sverige på senare år. gen i oktober varje år JOTA-JOTI. Tredje hel the Air – Jamboree on arrangeras Jamboree on ). Det är ett vir tuellt the Internet ( JOTA-JOTI a världen som går av möte med scouter från hel ernet, via kor tvågs int stapel n i luften och på rad io och datorer. En hindu isk ljusfest Diwa li, ljusets högtid. eller början av noer ob som firas i slutet av okt tänds små oljelampor vember. Över hela Ind ien som lyser upp landet. högtid. Avslutni ngen Kathina. Budd histisk mu nkarnas tre månapå reg nperioden och på der långa meditation.

November

mellan 31 oktober och Al la helgons dag. Firas d. Många tänder ljus 6 november. Kristen högti på anhörigas gravar. dagen i november vil l Fars dag. Den andra sön uppvaktade. alla pappor bli lite ext ra högtid som varar i Chanuk ka. Är en jud isk s till mi nne av återinåtta kvä llar och som fira tempel. Infaller i slutet vig ningen av Jer usa lems ber. av november eller i decem

December

julen och ljusets återtåg 13. Lucia. Inledn ingen på medeltiden, till mi nne av har firats i Norden sedan ia Tradit ionen med en luc helgonet Sankta Lucia. . nd kla Tys ts ale 0-t 170 n frå med ljus i håret kommer r Jesus födelse. Jul firas 25. Juldagen. Kristna fira sätt, men på de flesta platvärlden över på lite olika mat och att umgås med ser är presenter, mycket Sverige är höjdpunkten på fam iljen viktiga inslag. I julafton, men även 25 och julfirandet 24 december, . 26 december är helgdagar det gam la och in med det 31. Nyårsafton. Ut med ner och fam ilj firar vi in nya! Til lsammans med vän det nya året.

Muslimska högtide r

Eftersom de m uslimska högt id erna följer den islamska månka lendern är fly tt ar de på sig varje år i förhål lande til l vår ka lender . Ramadan. Det är islamska ka lend den nionde månaden i den ern, fastemån aden och den största högt iden för muslimer. R amadan infa ller vid ol ika tid pu nkter från år til l år och avslu tas med glädjefe sten Eid al-fitr, då fastan br yts. A ashura. En vikt ig högt id fö r sh iit iska mus limer. Man sörje r mar tyren Hus sein och hans vän som dödade s år 680. Eid ul-adha. Infa ller efter at t pi lg ri merna är klara med hajj, den årliga va llf ärden til l Mek ka .

Tips!

Vill du ha koll på vilka datum högtiderna infaller just i år, för att fira tillsammans med scoutkompisarna? Kolla in studieförbundet Sensus multireligiösa kalender.

113

Vad är det bästa Scouterna gör för dig, och vad är de bästa du gör för din scoutpatrull? Gör två toppl istor och jämför med dina kompisars listor!

114

Plats fรถr egna an teckningar

115

Noveller 116

Vem är jag? Vad tror jag på? Vad tycker jag? Oavsett om det handlar om att dissa bidragen i Melodifestivalen eller att bestämma sig för att bli vegetarian får du som äventyrare chansen att brottas med livets stora och små frågor. Tillsammans med din patrull får du söka en tro och ta ställning för det du tycker är viktigt. Och är allting sant bara för att du läst det på internet?

117

Det första mötet Det var onsdag och klockan var 18.47. Utanför scoutlokalen började äventyrarscouterna samlas. Felix var bland de första, han tyckte om att komma i tid, när det var ordning och reda och när han visste vad som väntade. Just nu visste han inte vad som väntade, och det gav honom lite ont i magen. Hans mamma hade träffat en av scoutledarna i mataffären häromdagen och när hon kom hem kunde hon berätta att Lasse inte skulle vara ledare för äventyrarscouterna längre. Lasse hade alltid varit äventyrarledare och Felix hade svårt att tänka sig något annat än att scoutlivet skulle fortsätta som vanligt. Det var ju hans sista år i äventyrarna, varför skulle de ändra just nu? Kunde inte Lasse och hans tjej skaffat barn ett annat år istället, när Felix inte var äventyrare längre? Men han förstod att det var rätt själviskt att tänka så. En bebis måste få ha sin pappa. Det vara bara den här känslan av att Lasse inte ville veta av Felix och de andra i patrullen längre som gjorde lite ont. Satt där i magen som en liten spik och skavde. Amanda och Lise avbröt hans funderingar, de gick inte direkt tysta de där två. Nu var de högljutt oroliga för att Lise inte skulle få vara med i samma patrull som Amanda. Hela förra året hade ju varit jättetråkigt med Lise på upptäckarna och Amanda på äventyrarna. Skulle de nu äntligen få vara tillsammans? Sedan kom James på sin cykel och sen Noor. Felix blinkade lite till Noor och hon blinkade lite tillbaka. Det

118

onda i magen försvann och han blev bubblande glad i stället. Klockan blev 18.59 och ännu ingen skymt av några ledare. Amanda gick fram och ryckte i dörren men den var och förblev låst. Alla scouterna tittade på varandra. Vad var det här? Skulle de inte få några nya ledare alls? Klockan blev 19.03 och plötsligt hördes ett vrål. En mörkröd motorcykel rullade in framför huset. Deras nya scoutledare? På en motorcykel! ”Hej”, sa hjälmen. En hand letade i skinnjackans ficka och hittade en nyckelknippa som öppnade dörren. Äventyrarna klev in. ”Tror du att han är snygg?” viskade Noor till Lise. ”Säkert”, viskade Lise tillbaka. ”Min syrra säger att alla killar blir snygga på en motorcykel.” James satt på huk och försökte få upp sitt skosnöre. Äventyrarna skulle för all framtid reta honom för att han hade satt sig pladask första gången han fick se Sara. För när hjälmen åkte av kom en lång brun fläta fram och James tappade balansen. Noor och Lise kände sig lite blåsta på den snygga killen och Felix tänkte att det kanske inte blir så tokigt utan Lasse i alla fall. Fast om han kunde veta vad som väntade i framtiden var han inte riktigt lika säker på längre. De gick in i äventyrarnas rum och patrullerna satte sig i sina patrullhörn, lite avvaktande och blyga. Sara var i kapprummet och tog av sig skinnstället. Vad skulle hända nu?

Stämningen lättade betydligt när Marie kom in och bad dem ställa sig i en ring på golvet. Nu kändes allt nästan som vanligt igen. Marie hade de haft förra året. Hon var bra. ”Hej och välkomna till ett nytt äventyrarår”, sa Marie när Sara också kommit in. ”Förlåt att det blev en så konstig start. Sara är min kompis som har flyttat hit för att plugga. Vi tycker att det ska bli jätteroligt att vara era ledare! Nu startar vi. Jon, släcker du ljuset är du snäll?” När ceremonin var slut gick patrullerna tillbaka till sina patrullhörn. Kvar på golvet satt de nya äventyrarna, de som varit upptäckare alldeles nyss. ”Bra”, sa Marie. ”Ska vi göra så att Lise är med i Kon-Tiki, som Amanda? Det borde bli lugnast för oss alla.” Marie blinkade till Amanda. ”Jon, ska du också vara med där?” Raskt fördelade Marie de nya äventyrarna och snart satt Lise och Jon tillsammans med Felix, Noor, Amanda och James. Sara gick runt och delade ut några papper till dem. ”Vad är det här?” sa Noor. ”Pyssel?” Sara log. ”Det kan man kanske kalla det. Ni ska läsa tillsammans och försöka se om beskrivningarna passar in på någon av er.” James tog pappret och började läsa högt. Det var inte alls horoskop som han först trott. Det var rätt roliga beskrivningar. ”Du gillar att vara överens med andra och vill inte hamna i konflikter”, läste James, och fortsatte med: ”Du har en stark åsikt och försvarar den. Ha! Det låter som du Lise”. Patrullen läste tillsammans beskrivningarna. När de gjort det satte de ett namn vid var och en av rubrikerna. ”Det är kanske inte så att man alltid är den sporrande, man är ju olika personer olika dagar”, sa Sara, som kommit för att stötta dem. ”Men just nu, i den här gruppen, så kanske det passar på någon av er. Nu ska vi diskutera vilka uppgifter som behövs i en patrull.” ”Patrulledare”, sa Lise omedelbart. ”Det kanske behövs två så att de kan hjälpas åt?” fyllde Amanda i. ”Kanske en sjukvårdsansvarig?” tyckte Noor, som fortfarande hade ett ärr efter vårhajkens vedhuggning tydligt synligt över handen.

”Vi måste ha en hemsidesansvarig!” tyckte James. ”En bloggansvarig och en lekansvarig, och någon som håller ordning på patrullgrejerna”, sa Felix. ”Det ser verkligen förfärligt ut i vårt skåp.” ”Sekreterare?” föreslog Jon. ”En fotograf? En muffinsbakare? Eller kassör?” ”Har vi några pengar då?” frågade Noor. ”Och om vi har pengar, vad ska vi göra med dem då? Ska vi spara till något?” Efter att ha diskuterat hit och dit enades patrullen till slut om sex olika sysslor, en till varje patrullmedlem. De valde att ha två patrulledare, kassör, prylansvarig, sjukvårdsansvarig och bloggansvarig. ”Bra jobbat”, tyckte Sara när hon kom tillbaka till dem. ”Nu kommer den svåra biten, vem ska göra vad?” ”Du kan väl vara bloggansvarig, Lise? Du är så bra på datorer”, sa Felix. ”Aldrig i livet”, sa Lise. ”Jag vill göra något jag inte gör annars.” De fortsatte att diskutera fram och tillbaka, tills de till slut var överens. Nu hade alla en roll som de tyckte kändes spännande inför det kommande året.

Fundera på

Är du olika personer i oli ka sammanhang? Någon som är blyg och tyst i skolan kanske är tuff och modig på Scouterna. Prata i gruppen om vil ka olika rol ler en och samma person kan ha vid olika tillfäl len. Har du någon gång missb edömt en person du träffat för första gången ? Varför blev det så? Vad fick det för konsek venser? Vil ka funktioner i pat rul len behöver ni? Vil ka personer kan vara bra på de olika sakerna? Kom ihåg att fun dera på detta och på att byta rol ler ibland.

119

Skattjakten ”Titta”, sa Lise. ”Stackars henne, hon mår nog inte så bra just nu.” Patrullen sneglade lite på tjejen som stod och spydde. Hennes kompisar försökte hjälpa henne så gott det gick, men de var inte heller så pigga. Tjejens kjol hade åkt upp och vem som ville kunde se att tightsen hade gått sönder uppe vid låret. Hon torkade sig om munnen med koftärmen när hon spytt klart och både koftan och håret blev kladdiga. Hon hade nog varit fint sminkad när kvällen började men nu var läpparna torra och spruckna och ögonen var knappt synliga bakom det svarta kladdet som från början måste ha varit mascara och ögonskugga. Det var lördag kväll och Kon-Tiki var på skattjakt i stan. Hajken hade börjat kvällen innan med att Marie lämnat ett chiffer till Felix. Han hade sms:at alla direkt och snart var patrullen samlad. De hade fått veta att de skulle packa för hajk men inte mer än så. De löste chiffret rätt snabbt. De hade talat om chiffer ett par veckor tidigare, och när de väl klurat ut nyckelorden gick resten som en dans. ”Bussen går 19.31” hade lösningen varit. ”Vilken buss?” suckade Amanda uppgivet. ”Äsch”, sa Felix, ”vi sticker till busstationen och ser vilken buss som går 19.31. Den tar vi.” Sagt och gjort. Patrullen fördelade den gemensamma packningen som Marie lämnat tillsammans med chiffret och så gav de sig iväg. En buss till Sjötorp gick 19.31. Chauffören hälsade vänligt på dem och verkade veta mer om deras hajk än vad de själva gjorde. Han skrattade lite åt James som försökte köpa en biljett utan att veta vart de skulle. ”Sätt ni er ner, så talar jag om när ni ska av.” Felix och Jon ordnade ryggsäckarna och Noor höll ett säte åt Felix. ”Ni ska alltid vara tillsammans”, sa James och flinade åt henne.

120

”Det är för att de är kääära”, förklarade Amanda alldeles överdramatiskt. Det märktes tydligt att hennes andra stora intresse i livet var att spela teater. ”Småglin”, fräste Felix åt dem när han satte sig bredvid Noor och de började prata om något som hänt i skolan. De åkte buss i nästan en halvtimme innan chauffören stannade och gick bak i bussen för att hjälpa dem av med packningen. Det var inte många kvar på bussen nu och passagerarna och chauffören vinkade och önskade dem en trevlig hajk. Bussen körde vidare och kvar i mörkret på hållplatsen stod en ganska förvirrad patrull. Jon fick fram sin ficklampa och ganska snart var det något som glimmade till. En bit bort glimmade ytterligare något och patrullen bestämde sig för att det var deras spår att följa. Mycket riktigt, en dinosauriereflex gungande från en gren och snart hade patrullen letat sig fram till ett vindskydd med en välkomnande eld. En kanna med varm choklad hängde i trefoten och de gjorde mackor innan de gjorde sig i ordning för natten och kröp ner i sovsäckarna. ”Jag kommer frysa”, sa James. ”Jag har tagit på mig långkalsonger och tröja. Och träningsbyxorna och min fleece. Fast jag kommer ändå frysa. Jag får inte plats att ha jackan på också i sovsäcken.” Redan nu hade han börjat hoppa runt på marken för att värma sig. ”Du har nog för mycket på dig”, trodde Amanda. Hon såg ut som en svart panter i sina svarta långkalsonger och sin svarta tröja. Det var bara den röda mössan och den rosa tandborsten som inte var så panteraktiga. ”Minns du inte när Marie och Sara visade att man skulle få plats med luft i sovsäcken också? Det var ju luften som värmde sa de. Jag fryser

i alla fall mycket mindre nu när jag inte har på mig alla kläder i hela ryggsäcken längre.” James tog av sig fleecen och träningsbyxorna men la dem nära, nära ifall han skulle frysa under natten. Riktigt säker var han inte på det där med värmande luft. Det var ju i alla fall oktober. Lördagen grydde och alla gick upp. Alla utom James. Hade han frusit ihjäl i alla fall? Jon kastade en känga på honom för att kolla och James for upp med ett vrål. Alla skrattade, inte minst James som hade sovit bättre än på länge. Det där med värmande luft verkade ha fungerat i alla fall. Dagen gick åt till en massa äventyr. Marie och Sara hade verkligen jobbat på att få en spänn ande skattjakt för patrullen. Först hade det varit rätt vanliga saker. Men så plötsligt skulle de åka till stan! Ledarna hade lurat ut dem en lång omväg på fredagen och nu var resten av kontrollerna inne bland husen och affärerna. Felix undrade vad som egentligen varit den största utmaningen – att ta sig fram i skogen där hela patrullen kände sig hemma eller att plötsligt vara scout i stan. Skatten visade sig till slut vara ett biobesök och det var nu efter bion, på väg tillbaka till busshållplatsen, som de hade sett tjejen som stod och spydde. Om man inte tog den långa vägen som ledarna lurat dem med på fredagskvällen var det bara en kvart med bussen och sedan tio minuters promenad innan de kom till vindskyddet. Även i kväll fanns det varm choklad hängandes i trefoten och i kväll satte sig patrullen till rätta för att mysa länge. I morgon skulle de ju bara gå upp och åka hem. Lise satt tyst länge men så plötsligt började hon prata. ”Stackars tjejen vi såg”. ”Äsch”, tyckte Jon. Det var väl inte synd om henne. Hon hade druckit för mycket bara.” ”Just det”, menade James. ”Om hon mådde dåligt var det ju för att hon själv hade druckit. Det var väl inte någon annans fel.” ”Fast hon kanske inte vågade säga emot?” trodde Lise. ”Just det”, höll James med. ”Jamen James”, sa Noor. ”Du kan väl inte hålla med alla?”

Snart diskuterade de högljutt vid elden. Vem bestämmer vad som är lagom? När har något gått för långt? Varför är det spännande att prova sådant man inte får? Varför gör man ibland sånt man inte vill? ”Som i går”, sa James plötsligt. ”Jag ville verkligen inte gå och lägga mig med så lite kläder på mig. Jag trodde att jag skulle frysa jättemycket. Fast jag gjorde det för att Amanda sa att jag skulle.” ”Jamen. Det blev ju bra!” sa Noor. ”Och hon menade inget illa. Det var inte riktigt som att hälla i dig massa gift eller något.” Alla skrattade när de föreställde sig lilla Noor försöka tvinga store James till något. ”Nej, vi hade väl lika gärna kunna ge honom kött i stället?” retades Jon. ”Du vet mycket väl varför jag inte äter kött”, svarade Noor och sträckte ut tungan mot honom. ”Och jag kommer aldrig att dricka alkohol heller. Så det så.” Jon gäspade stort och tyckte att det var dags att gå och lägga sig, annars skulle de aldrig orka med morgondagen. Några höll med och gick för att borsta tänderna. Lise kröp ner i sin sovsäck och kände att hon aldrig somnade så bra som till det stilla mumlet och skrattet från patrullkompisarna som fortfarande satt uppe.

Fundera på

När mår du bra? Vad kan du göra för att andra ska må bra? Vad inn ebär det för dig att ta hand om din kropp? Sku lle du ku nna tänka dig att dricka alkohol e ller röka? Varför eller var för inte? Har det hänt att du gått med på att göra saker som du inte velat, elle r gjort något fastän du v isste att du sku lle må dål igt av det? Varför uppstår grupptry ck? Kan det hända att ni utsätter varandra i pat rul len för grupptryck? Kan grupptryck var a bra?

121

Hela patrull Kon-Tiki dröjde sig kvar efter scoutmötet. Det var första veckan i december och julstämningen hade just hunnit infinna sig. De hade precis haft terminsavslutning men ingen var redo att gå hem ännu. Sara och Marie hade lite planering inför våren de hade tänkt göra och hade sagt att de kunde sitta kvar en stund i patrullhörnan. Jon hade varit tyst och konstig hela kvällen. Det märktes tydligt att han funderade på något. Amanda knuffade lite på honom. ”Vad är det? Vad deppar du för?” Jon ryckte på axlarna. ”Inget särskilt”, muttrade han. Amanda buffade lite till. ”Kom igen! Vad är det? Du har knappt sagt något på hela kvällen.” Jon såg lite fundersam ut, sedan började han berätta. ”Jag satt bakom ett par killar på bussen hit. Vuxna liksom. Fast rätt unga för att vara vuxna. Fast de jobbade. I alla fall den ena. Han var nog sjuksköterska tror jag. Han sa att han skulle jobba extra i ambulansen under jul, fast att han inte såg fram emot det.” Jon såg konstigt ledsen ut. ”Varför inte det?” undrade Felix. ”Sa han det?”. ”Mhmm ...” Jon svarade inte direkt. ”Han sa att under jul och andra stora helger är det fler som tar livet av sig än annars under året. Han sa att om man jobbar på ambulansen under en sådan helg är det ganska säkert att man kommer att få ta hand om någon som har begått självmord, eller åtminstone försökt ta sitt liv.” Patrullen som nyss hade skojat och stimmat

122

blev alldeles tyst. Noor fick tårar i ögonen men log snart. ”Kan vi inte göra något?” undrade Amanda. ”Det är säkert jättemånga som inte har någon att fira jul med. Eller jättemånga som inte firar jul.” Felix såg fundersam ut. ”Vi skulle kunna ...” började han. ”Vi ordnar en julfrukost!” sa James. Det tog inte många sekunder att få igång patrullen. Lise sprang in till Sara och Marie, med andan i halsen meddelade hon att de ville boka scoutlokalen för att ordna julfrukost. James ringde till de andra patrullerna, Kon-Tiki antog att det skulle bli succé och tyckte att det behövdes mycket folk. Utmanarscouterna fick också vara med, några av dem hade körkort som säkert skulle komma väl till pass. Felix trodde också att det kanske skulle vara lättare att bli sponsrade om det var någon som jobbade extra i mataffären som frågade och nästan alla utmanarscouterna jobbade någonstans. Till slut var de flesta medlemmar i kåren engagerade. Så här såg anteckningarna från planeringsmötet ut: Aldrig hade Kon-Tiki trott att julfrukosten skulle bli så populär. Alla var där. Dels en hel del föräldrar till scouterna, men även många från skolan, speciellt de som inte firade jul. Felix hittade sin klasskompis Issa i vimlet. ”Vilken bra idé!” sa Issa. ”Jag har försökt förklara för mamma hur länge som helst vad risgrynsgröt är, nu kan hon ju själv smaka.” Issa var nöjd, risgrynsgröt var bland det bästa han visste men det serverades ju bara en gång om

Kolla in anteckningarna!

Julfrukosten

kost r runt om i stan. u r f l u J g pp a er upp la PlaneraiSn rna sätt te u o c s pårar n.

ale garn coutlok Småttin orerar s k e d a n r öt. arscoute okar gr Upptäck r oc h k a k u r d rna h hjälpe arscoute sring oc n o p Äventyr s r om a fråga coutern t. s r a n a r U tm n transpo var i sta till med ers är k d n A a r nsplats. ??? Ba n anno outerna m han hinner. e c s å r p e v a o d o R bju ommer de kan – han k lam ser om h c o gör rek n e dning dag och r ti r lö e g å p in tan Sara r tar på s till tom a d d lä är både tk y nsgröt ri gröt r Vi går u g is (R tosf uka. t oc h d inte lak oka grö alla.) – Glöm llergiker.) k a tt a m r Sche lla samlas fö borde passa kan komma a . l så det ko m m a 9.00 A och halainga mandlar, om vill s r e a h c ll s a o k t för lk. (Och lfrukos och mjö bä sta ju s n manda e ld r ånger. (Ahelgen.) ls pnar vä u p j ö r i e V sju ng nder 10.00 e repa u ompisar teaterk dag, så kan d s a d n a m rs 11.00 A ed dem på to pratar m dar. tomte och stä hem. oor är diskar 11.30 N , å n g te n s a o k k r julfru klara så att vi i stänge 12.00 V rhoppningsvis ö 13.00 F

året i skolan. Och nu var det dessutom snack om att alla svenska traditioner skulle tas bort ur skolan för att främja ett ”mångkulturellt samhälle” hade rektorn förklarat, då kanske risgrynsgröten också försvann? Issa var djupt orolig. Noor tog mod till sig och gick fram och sa hej till en ensam tant. Tanten blev glad och de pratade en stund. ”Alla mina barn och barnbarn bor långt härifrån”, sa tanten. ”Och min man dog för många år sedan. I år har det blivit så att alla firar jul någon annanstans, så jag har liksom blivit över.” Tanten log lite. ”Så roligt att komma hit och träffa lite folk och se barnen leka.” Noor blev lite upprörd, man kan väl inte lämna sin mamma ensam på julafton?! ”Jag har haft många fina jular och om ett par timmar ska jag äta julmiddag med mina väninnor. Det här blir en fin jul det med”, sa tanten och klappade Noor på kinden. ”Så bra ni har ordnat det här. Det var nog så

här Jesus ville att alla skulle vara, tänk om alla kunde leva som han och tänka på sin nästa.” ”Oj, vad bra!” sa Marie. ”Fyra timmar av min tid en julafton för att göra så många människor glada. Jag tror att det här blir min bästa julklapp i år. Jag är verkligen stolt över er!” Städningen hade gått snabbt när alla hjälptes åt så det fanns tid att tömma den sista julmusten och varva ner innan de gick hem. Det var ett gäng mycket nöjda scouter som gick hem för att fortsätta julfirandet på varsitt håll.

Fundera på gare? Ha r du pla nerat något tidi någon annan? för bra ot Ha r du gjort någ ? bra det s Kä nde vilja göra för Fin ns det något du sku lle tre? bät liv ons någ a gör att

123

Mejlet från storasyster Ellen Hela patrull Kon-Tiki var hemma hos Noor. De hade inte setts allihop på hela jullovet så nu hade de bestämt sig för en heldag tillsammans innan skolan började igen. Lise hade just kommit hem från släkten i Danmark och hela patrullen hade haft stort kramkalas när de äntligen fick träffas igen. Det var James som hade bestämt att de skulle vara hos Noor, för som han sa: ”Noors mamma gör helt sjuuukt goda kakor och de går inte att få tag på någon annanstans.” De hade bestämt sig för att spela Monopol, men spelet var snart glömt, de hade ju så mycket att prata om. Felix hade fått mejl från sin storasyster och alla i patrullen var nyfikna. Amanda fattade inte hur Ellen hade vågat åka ända till Thailand för att jobba. Lise hade mycket att rapportera från veckorna i Danmark och Noor

124

hade läst en bok hon inte kunde sluta prata om. ”Den handlar om en tjej som bestämde sig för att utforska Amazonfloden. Ingen trodde att hon skulle slutföra det för hon hade inte gjort sådana saker förut. Jag tänkte på det där vi pratade om mycket i höstas, att alla får bestämma sitt eget äventyr. Natascha, tjejen i boken, vandrade över Anderna tillsammans med en åsna. ” Felix läste upp mejlet från Ellen för de andra.

Fundera på över något som Ha r du bliv it imponerad a? gör någon annan våg at du följer? Ha r du någ ra trad itioner ? som ba job Vet du vad du vill

Från: Ellen <ellen_i_thailand@semesterm ejl.se> Ämne: Hej från syrra n! Datu m: 29 december 2009 10.37.29 Till: Felix<feli x_kon_tik i@sc outmejl.se> Hej lillebror! Eller har du växt ännu mer sedan jag såg dig sist? Får väl kalla dig storebro Hoppas att du har det bra r snart. och att ni hade en fin jul. Det var konstigt att fira dig och mamma och pappa jul utan men det gick bra. När det är såhär varmt var det inge julstämning i alla fall n riktigt och juldekorationerna i köpcentrat här är så plas inte kan göra annat än att tiga att jag skratta åt det. Jag har i alla fall köpt en orange plas till dig att ha på ditt skri tgran vbord. Tänkte att det var just vad en kille som du behöver. Annars är det rätt bra här. Vi firade jul på YMCA i Chan g Mai. Det blev ändå lite med svensk gudstjänst och julmys julskinka efteråt. Julevang eliet kändes nytt men välb tänkte på min första natt ekant. Jag i Thailand, när planet var försenat och mitt hotellru till någon annan. Jag hade m uthyrt ju telefonnummer till mina kontaktpersoner och kyrk ambassaden och allt möjl an här och igt. Och Maja var ju med, så vi var två. Ja du, lill resa är väldigt skrä mman ebror, att de och jag tror att jag komm er att ägna resten av mitt göra det. Det känns helt liv åt att meningslöst att bara sitt a hemma i Sverige och ha det finns saker man kan göra det bra när för andra. Eftersom skolorna är stän gda passar vi på att utfo rska Chang Mai. Vi bor på nätter och det är skönt med YMCA ett par ett riktigt badrum! Jag dusc har minst en gång på morg en gång på kvällen. Chan onen och g Mai är ingen stor stad i jämförelse med Bangkok semester förra året men där vi var på det kändes väldigt spännand e med gatukorsningar och efter flera månader i min neonskyltar lilla by. Och natt marknade n är jättehäftig – jag köpt åt dig som du önskade, den e en Rolex kostade bara 150 spänn. Det är kul att hinna vara ordentligt också. Vi känd med Maja e bara varandra lite inna n vi kom hit men jag har henne. Kommer du ihåg henn alltid gillat e? Hon blev färdig sjuksköt erska några månader inna ut så det här är faktiskt n vi åkte hennes första riktiga jobb . Det är en väldig skillnad på vad vi har för jobb. Maja är sjuksköterska i jag känner mig lite pluttig grannbyn och som bara jobbar som lära re. När jag kommer hem igen verkligen söka en bra utbi ska jag ldning. Maja säger att det inte alls är pluttigt att vara rare. Att lärare är bland läde viktigaste människorna i världen. Hon säger att dar tusentals liv men att lärare räddet inte syns eftersom de flesta lärare är smarta nog det innan det är för sent att göra . Kanske är det så, komm er du ihåg när du gick i jobb din lärare Jörn la ner tvåan, vilket på att du skulle lära dig läsa . Vad hade hänt om du inte haft Jörn som kämpat så? hade Som det känns nu ska jag söka till antingen sjuksköt erska, läkare eller lära på nätet och jag hinner söka re. Kollade till högskolan när jag komm er hem. Det finns en organisa som heter Läkare utan grän tion ser – det är läkare från hela världen som jobbar i krisområden. Tänk att tillsammans kunna jobba med dem! Maja säger att hon är sugen och att de behöver sjuksköt på att söka erskor också. Det är bara ett halvår sedan jag tog Då hade jag ingen aning studenten. om vad jag ville. Jag trod de att jag ville jobba med medi ville ju alla andra i klas a, det sen! Nu måste jag berätta om en rätt kul amerikansk tjej vi träffade för ett par veck Hon har varit ute och rest or sedan. i sju år! Fatta! Hon har inte träffat sin familj på Bara rest från land till hela tiden. land. Ibland har hon jobb at, här i Thailand är det rätt få jobb som lärare i enge lätt att lska och hon sa att det var så på många andra ställen undrar varför hon inte vill också. Jag åka hem. Maja tror att hon inte vågar. Jag vet inte. hade nog något bra skäl, Tjejen men hon berättade det inte för oss. Hoppas att du får mina brev från byn. Det är lite si och så med posten. Passade skriva nu när vi är i stan på att . Chang Mai kryllar av inte rnetcafeér. Stora kramar till dig älsk ade lillebror! Ellen

125

Vinterhajken ”Jag vill inte!” skrek Noor argt åt James. ”Jag kommer att dö!” Hon stod längs ut på en smal gren som vajade oroväckande över forsen. På andra sidan vattnet stod James. Det var meningen att han skulle fånga henne när hon hoppade den sista biten för att komma i säkerhet hos resten av patrullen. Jon hade precis tagit sig förbi henne och hoppat över med både sin egen och hennes ryggsäck. Grenen hade gungat till oroväckande när han tog avstamp. Den enda väg hon kunde välja var framåt. Det fanns ingen chans att de skulle kunna ta sig tillbaka över grenen, den skulle antagligen ryckas med av vattnet i samma ögonblick som Noor hoppade. Noor började gråta. Felix försökte trösta henne med att det värsta som kunde hända var att hon blev våt. ”Jag vill inte!” skrek hon igen med tårarna rinnande nerför kinderna. Hon kunde se de andras bekymrade miner. Lise och Felix hade börjat fixa med något men hon kunde inte se vad det var. Nu kom de fram till kanten.

126

”Noor?”, sa Lise. ”Jag kommer att kasta ett rep till dig. Du tar det och knyter det om dig. Kommer du ihåg när vi gick igenom livräddning?” Noor nickade. Lise tittade på henne och hennes blick tvingade Noor att säga något. ”Ja, det gör jag”, muttrade hon och torkade bort en tår. Lise kastade repänden till henne och hon knöt den om sig. Noor tittade förundrat på Lise och Felix. Vad hade de nu hittat på? ”Du ska hoppa nu”, förklarade Lise. ”Jag drar samtidigt, så får du extra fart. James fångar dig, det är ingen fara. HOPPA NU!” Noor blundade och hoppade. Det fanns ingen tid att diskutera saker när Lise var så bestämd. Hon kände att Lise drog tag i repet och sedan James armar som höll henne fast. Hon öppnade ögonen igen. Felix såg att hon var på väg att börja gråta igen, den här gången av lättnad, så han drog igång patrullropet vilket alltid slutade med att patrullen vred sig av skratt. De klarade resten av dagsetappen utan pro-

blem. Det var ett roligt sätt att göra sportlovshajk på tyckte patrullen. De bodde i sin egen stuga, och varje morgon fick de en karta och lite uppgifter och instruktioner om det var något speciellt de behövde veta. Sedan var det upp till varje patrull att packa för dagen, välja om de skulle gå eller åka skidor och sedan lösa uppgifterna på bästa sätt. Mellan klockan 15 och 16 skulle de vara tillbaka och patrullen som kom sist fram skulle få hitta på något de kunde göra för de andra. Dagen innan hade Kon-Tiki kommit sist och då hade de valt att torka upp efter alla blöta kängor i hallen. Lite irriterande hade det varit om de hade kommit sist fram i dag igen, det räckte med mörkerhajk en dag tyckte de. I dag var solen fortfarande uppe när de kom fram och ledarna mötte dem med nyponsoppa och frågade hur dagen varit. ”Bra”, rapporterade Felix helt kort. ”Det var jättesvårt att ta sig över forsen men det gick till slut.” Sedan gick Kon-Tiki för att laga köttfärssås med spagetti och lägga sina våta kläder på tork. På kvällen hade hela avdelningen tillsammans bestämt att de skulle pyssla, och Sara hade föreslagit att de skulle trycka tröjor. Nu plockade de fram sina saker och snart låg det tröjor, färgflaskor och svampar på vartenda bord i matsalen. Kon-Tiki stod och snackade ihop sig. De hade bestämt tidigare att de allihop skulle göra ett tryck med en flotte och skriva sina namn på varsin tröja. Noor hade skurit ut en mall efter en bild som hon hittat på nätet på den ursprungliga Kon-Tiki och tagit med, och hela patrullen beundrade den mycket. Hon var verkligen fenomenal på små, pilliga saker – pa-

trullens konstnär. Hon provade snabbt och lätt mallen på sin bruna tröja. Duttade på den rosa färgen och hade på ett ögonblick en supersnygg patrullsymbol på ryggen. Lika snabbt och lätt tryckte hon sedan dit sitt namn ovanför. Amanda var sjuk och hemma så Noor gjorde hennes tröja också. Sedan var det Jons tur. Han blev ganska nöjd med resultatet. Felix lyckades också. Lise vände i:et upp och ner men det blev ändå kul för det såg ut som ett litet utropstecken. James misslyckades totalt. På något sätt fick han inte fast mallen och medan han duttade på färgen flyttade den sig. Det var Felix som upptäckte det men då hade James redan duttat färg på en bra bit av tröjan. Argt knölade James ihop tröjan och gick med bestämda steg ut ur matsalen. Vilken jättetöntig idé! Det var väl bara på dagis som ungarna behövde tröjor med sitt namn på? Jon sprang efter. Lise tog upp tröjan som James kastat och hon och Noor tittade på den en ganska lång stund. Sedan började Noor fixa. Till slut hade hon fått till det. James hade nu rosa himmel bakom sin flotte och de andra i patrullen blev nästan avundsjuka. James hade kommit tillbaka in och han och Noor hjälptes åt att trycka dit ett JAMES. När de stod och borstade tänderna senare på kvällen funderade Felix över dagen. ”Tja”, sa han. ”Det är i alla fall tur att vi är bra på olika saker.” ”Ja”, sa Noor. ”Jag hade aldrig vågat över forsen om ni inte hade hjälpt mig” ”Det var väl tur för oss att vi gjorde det, för annars hade vi aldrig fått så snygga tröjor” tyckte Lise.

Fundera på

dde att du inte vågade? Har du gjort något du tro Hu r kändes det efteråt? rt? a? ade eller trodde var för svå Hu r gjorde du för att våg klara av något de inte våg att on någ lpt hjä g gån Har du någon a i pat rul len vad Hu r gjorde du då? pisar i pat rul len och funder kom a din för a gör kan du lv bli glad över att någon Fu ndera ut någ ra saker ledarna. Vad sku lle du sjä och na ler rul pat ra and ni kan göra för de gjorde för dig?

127

Patrulledarkursen ”Så synd att Lise inte kunde följa med.” Noor suckade lite belåtet och såg inte alls vidare ledsen ut över att Lises föräldrar kommit på att familjen skulle åka till Paris över Kristi Himmelsfärdshelgen. Noor hade precis fått sms från Lise som inte heller var ledsen, hon hade just varit på middag på Le Relais de l’Entrecôte och var hur mätt och belåten som helst. Noor och Felix stod och diskade efter middagen. Vad var väl entrecote mot kyckling och wokgrönsaker, stekta över den öppna elden och serverade med nudlar? Dessutom hade de ätit pannkakor med frukt till efterrätt. Felix skvätte lite diskvatten på Noor som skrattade och skvätte tillbaka. De var på patrulledarkurs sedan ett par timmar tillbaka och funderade redan på om de någonsin ville åka hem igen. Allt hade börjat i februari, Marie hade fått en inbjudan och två från varje patrull var välkomna på patrulledarkurs med distriktet. Kon-Tiki hade lottat, de två som drog de längsta stickorna fick åka. En av dem var Lise, som nu alltså åkt till Paris och lämnat över sin plats till Noor. Patrullen hade fått en del förberedelse uppgifter att lösa innan kursen, det var visserligen bara två som fick åka på kursen, men hela patrullen skulle vara med och lära sig i alla fall. Meningen var sedan att de som åkte på kursen skulle fortsätta att instruera resten av patrullen i ledarskap när de kom hem. Nästa vecka väntade alla spänt utanför scoutlokalen. Hur hade kursen varit? Alla var på plats

128

säkert en kvart innan de skulle börja. Men var fanns Noor och Felix? Där kom de i gående tillsammans på vägen från Noors hus, men vad hade de gjort tillsammans där?! ”Eeeeh… Jag trodde att Noor fått med sig min kåsa från kursen, så jag gick förbi henne för att se om den var där”, sa Felix. ”För Noor kan inte leta efter en kåsa själv!” retades Jon och himlade med ögonen. ”Äh, lägg av!” sa Noor ”Ska vi gå in, eller?” Felix började genast berätta: ”Ledarkursen var så häftig och ledarna var så bra! Vi fick göra hur mycket som helst. Vi gick en vandring, lagade massa utländsk mat, gjorde en mörkerspårning och så hade vi teater också!” Lise såg lite fundersam ut. ”Skulle ni inte på kurs? Det låter ju som vilket scoutläger som helst!” ”Jo, men det är ju det som är grejen”, flikade Noor in. ”På en scoutledarkurs kan man ju självklart inte sitta och lyssna på en lärare hela tiden, det är ’learning by doing’ för ledare också.” Felix fortsatte: ”Och övningarna var verkligen jättebra, ibland var man ledare och ibland var man vanlig scout, och så gick vi igenom jättenoga efteråt vad den som hade varit ledare varit bra på och vad som kunde bli bättre. I teatern fick vi pröva på olika ledarroller, och fast vi visste att det var

på låtsas kändes det verkligen jättejobbigt att spela scout mot en ledare som var värsta diktatorn. Vi måste verkligen göra den övningen på scouterna någon gång så att alla får pröva.” Nu kom Sara och Marie till scoutlokalen. ”Hej allihop och hej alla som var på patrulledarkursen. Hade ni det bra i helgen?” ”Jaaa …”, sa Felix med glittrande ögon. ”Jag vill bli ledare nu på direkten!” ”Det kanske du kan få också”, sa Sara. ”Erik som är spårarledare ringde mig precis och behövde hjälp på måndag. Han är sjuk och hinner inte planera program och de andra ledarna ska vara bortresta, så han ville att jag ska hjälpa till. Men det kanske ni kan göra i stället?” Kon-Tiki började genast planera spårarnas program. ”Vad vill vi göra?” frågade Felix. ”Knopar … Nää förresten, alldeles för tråkigt. De måste ju få göra något häftigt när de får ha såna häftiga ledare”, sa Lise. ”Matlagning på stormkök, då?” förselog Noor. ”Ja, jättebra idé. Då får de ju lära sig något de verkligen behöver. Men går det att göra roligare än att bara laga något efter ett recept?” sa Felix. ”En matlagningstävling! Det finns ju massor av mat kvar efter hajkerna de senaste veckorna och den blir snart gammal. Samma slöseri varje gång. Vi köper alltid för mycket mat. Men de kan ju få använda alla varor som finns kvar och försöka hitta på egna maträtter”, kom James på. ”Vilken bra idé! Vilka målspår handlar det om då? För oss själva blir det mycket Ledarskap, eftersom vi får hjälpa varsin patrull. När spårarna lagar mat i patrullen måste de ju samarbeta – det blir Aktiv i gruppen.” sa Jon. ”Just det”, fyllde Amanda i, ”och att komma på vad de ska laga av matresterna är Problemlösning.” ”Jättebra!” sa Sara ”Men tror ni spårarna klarar av att komma på vilken mat man kan göra bara genom att se ingredienserna?” ”Nej, det är kanske lite väl svårt för dem”, höll Lise med. ”Men om vi låter alla spårarna i patrullen säga sin favoritmat innan vi börjar, så kan vi hjälpa dem att göra något som liknar det? Då blir det dessutom mer av Aktiv i gruppen.”

Snart hade de gjort upp en planering för kvällen: 17.30 Vi träffas och förbereder 18.00 Inledning, Noor 18.10 James drar igång programmet och förklarar 18.15 Genomgång av stormkök i patrullerna, sen drar vi igång matlagningen 19.15 Provsmakning. Vi är jury! 19.30 Avslutning, Jon 19.45 Diska 20.30 Utvärdering Kvällen gick jättebra. Alla i Kon-Tiki var nöjda efteråt. ”Men min patrull brände ju maten”, sa Lise. ”Det gör väl inget. Andra försöket blev jätte bra och det viktiga var att de fick försöka helt själva”, sa Felix. ”Jag tycker ni var jätteduktiga”, sa Sara som hade varit med under kvällen. ”Spårarna hade roligt och jag tror verkligen att de lärde sig något. Dessutom är det viktigt att de får träffa er som är äldre ibland också, då kan de få förebilder bland er och dessutom se att ni har roligt, så att de vill fortsätta i Scouterna.” Det fanns många saker att diskutera och Kon-Tiki blev kvar länge i scoutlokalen. Hade spårarna lärt sig något? Hade de kunnat göra något annorlunda? Två scouter hade blivit osams – hur hade det gått att förhindra? Hade alla scouter fått vara med? ”Nej, nu måste vi verkligen hem”, tyckte Felix när klockan var kvart i tio och hans mamma hade ringt för andra gången och undrat var han var. ”Jag måste titta på läxorna en sista gång också. Vi ses på onsdag. Då börjar vi planera hajken för spårarna.”

Fundera på en utbildn ing Ha r du bliv it peppad av gång? on någ ng ma eller ett arra nge ra? and leda att at test du r Ha Hu r kändes det? orlu nda? Ku nde du gjort något ann

129

Jeansen ”Nej! Inte den gula”, sa Amanda bestämt. Noor hängde tillbaka tröjan på galgen och tog nästa. Den var blå, men Amanda verkade inte gilla den heller för hon rynkade på näsan på ett sätt som Noor visste betydde nej. Den tredje gröna tröjan blev slutligen godkänd så då var det dags för Noor att börja prova jeans. ”Jag ser så tjock ut”, sa Noor där hon vände och vred sig framför spegeln. ”Nejdå”, sa Amanda tröstande. ”Du ser ju ut så där.” Noor var säker på att Amanda inte menade något illa men hon tyckte inte om tanken på att se tjock ut som normalläge. Noor provade åtta par jeans innan hon gav upp. Hon höll precis på att hänga tillbaka dem när Jon och James kom förbi. ”Vilka snygga jeans!” sa James. ”Ska du köpa dem?” Noor skakade på huvudet. ”Prova dem igen”, bestämde Jon.

130

Jeansen var rätt snygga, det tyckte Noor med, de hade varit hennes favoriter så hon tog dem och gick mot provrummet en gång till. ”Ska du prova mer?” undrade Amanda. Noor nickade och Amanda slängde till henne en rosa tröja. ”Prova den med.” Noor hörde de andra prata utanför provrummet, snart var det sommarlov och alla hade olika planer. ”Jag vill inte gå på seglarskola”, muttrade James. ”Jag vill mycket hellre åka på scoutläger. Men mamma säger att jag var på scoutläger förra sommaren så nu blir det seglarskola i sommar.” ”Jag önskar att jag var 18”, sa Amanda. ”Då får man välja själv.” ”Jamen”, invände Noor från provrummet. ”Det är väl inte tråkigt att åka till Chile?” ”Ska du till Chile?” hördes plötsligt Felix röst utanför provrummet. Typiskt, tänkte Noor, tänk att man inte kun-

de få prova ett par jeans utan att hela patrullen måste kolla. Hade de aldrig hört om privatliv? Ordnade de telefonkedja för att få se henne i kläder som inte passade? ”Är du klar snart?” sa Amanda och slet undan draperiet. Noor skrek till men hon var faktiskt klädd. Trotsigt vände hon sig mot patrullkompisarna och skulle just säga till att hon faktiskt inte uppskattade att bli hånad för hur hon såg ut när hon fick syn på blicken i Felixs ögon. Noor blev alldeles tyst och förvirrad. Felix såg så glad och stolt ut, som om han faktiskt var just glad och stolt över att han kände någon som var så fin som Noor. Jon visslade till och Amanda log. ”Så fin du är”, sa hon. Noor snurrade runt lite och lekte fotomodell för de andra. Lises skratt avbröt henne. ”Noooor!” Hela patrullen hörde att Lise var på väg genom affären. Lise tjöt av skratt. ”Jag vet ingen som är så tuff som du. Eller så snygg som du! Jag skulle aldrig våga göra så där mitt i en affär.” Noor log. Hon var bra, hon var fin. Hon hade kompisar som gillade henne men som vågade tala om när hon hade fel. Hon gick tillbaka in i provrummet igen och bytte om till sina egna kläder. Det var inte så konstigt att de hade dykt upp utanför provrummet egentligen. De hade be-

stämt sig för att äta lunch ihop på köpcentret och planera sommaren. Det var scoutläger hit och volleybollturneringar dit. Noor skulle åka med familjen till Libanon, hennes pappa skulle åka dit och jobba och ville ha familjen med sig när det ändå var sommar. Amanda skulle till Chile och hälsa på sin pappas släkt. Jon skulle vara hemma men hans faster skulle komma på besök en månad och Lise skulle överta sin brors tidningsrunda för att tjäna extrapengar. James skulle gå på seglarskola och Felix skulle läsa in nästa års matte under sommaren så att han kunde koncentrera sig på andra ämnen nästa läsår. Hur skulle de få tid att träffas? Scoutlägret var inte förrän i slutet av juli och de saknade redan varandra. Hoppas, hoppas, hoppas bara att James fick åka på både sommarläger och seglarskola. Men, sa James, allt kostade ju pengar och han hade inte sparat ihop så mycket. De velade en stund vid mattorget. Felix och Lise valde kebab. Amanda och Noor valde pasta och James ville ha hamburgare. Amanda blängde surt på James hamburgare men han hade lärt sig att försvara sig och meddelade att hamburgaren var gjord av svenskt kött. Noor hamnade lite bakom de andra när de gick hemåt och snart hade hon Felix vid sin sida. ”Du var söt i den rosa tröjan”, hann han viska innan James drog tag i honom och ville spela fotboll med en tom läskflaska som låg på vägen.

Fundera på

senast? Och när kände du När kände du dig snygg d var ski llnaden mellan de Va dig absolut inte snygg? som gjorde att det kändes två gångerna, vad var det annorlunda? nde? Vad är dål igt sjä lvfört roe n kan göra för att peppa ma hur Diskutera i gruppen en kompis som är osäker. e känt dig osäker? Vad had Tänk på ett tillfäl le när du då? sku lle gjort du velat att dina kompisar

131

Spindelbajs Felix låg på sängen. Han var så arg så han nästan grät. Han var arg och svettig efter att ha varit i garaget och boxat på boxbollen. Felix hade trott att han skulle bli lite mindre arg om han fick avreagera sig men i stället var han mest trött. Det var två dagar till konserten i Globen och fortfarande hade ingen frågat honom om han ville följa med. Felix hade tänkt att han kanske borde frågat själv när han hörde de andra planera resan och hur de skulle sova över hos Noors faster. Men så hade han känt sig dum, oönskad och värdelös i stället. Nej, han var nog en mus, alldeles osynlig. Eller en spindel kanske? Spindelbajs? Ett dammkorn? Vilket var det minsta man kunde vara och ändå finnas? Vad bestod ett dammkorn av? Saker som bara luddade ihop sig. Felix satte sig vid datorn. ”Människans värde”, knappade han in i sökfältet. Jo, människan är skapad till Guds avbild och oändligt värdefull, hävdar vissa. Alla män-

132

niskor har samma värde. Ja, om man inte var dumpad av sina kompisar då. Felix klickade vidare, i Koranen stod det visst att människan är det värdefullaste och mest fulländade Gud har skapat. ”Jo, jo”, muttrade Felix. ”Fulländad, va? Då kanske man inte skulle glömma sina vänner hur som helst.” Felix var nyfiken på vad judendomen sa. Han sökte hit och dit, men så kom han på att Gamla testamentet ju var judarnas bok från början. Skapelseberättelsen var i stort sett densamma för judar, kristna och muslimer. De hade pratat om det på religionen, att de tre religionerna egentligen är rätt lika i grunden. Han tänkte på hur förvånad Issa hade blivit när de gick i ettan och han hade sett en teckning av Gud. Issa hade blivit arg och sagt att han inte ville gå kvar i skolan, men deras fröken Ann-Charlotte hade förklarat att de som är kristna inte har något emot bilder på Gud. Andra religioner ville inte ha bilder, eller ens

säga ”Gud” högt. Det var lite olika hade AnnCharlotte förklarat, men det viktiga var att Issa visste vad han trodde på och att han respekterade andra, oavsett om de trodde på samma sak som Issa eller inte. Förra året hade Noor blivit irriterad när hon såg samma sorts bild, en bild som framställde Gud som en skäggig gubbe. ”Vilken omodern bild, nu för tiden borde väl Gud ha jeans som alla andra. Och förresten lika gärna vara tjej”, hade hon sagt till Felix. Kunde man verkligen göra sin egen gud, funderade Felix. Tänk om han skulle starta Felixreligionen? Men han kände sig inte så värst religiös. Det var nog som Ann-Charlotte också hade sagt, alla måste hitta sin egen tro. När man tror på något blir det verkligt. Felix hade sett filmerna om Arn förra helgen. Arn drog ut i krig i religionens namn. Han borde ha lyssnat lite mer på Ann-Charlotte och inte gett sig på andra för att de trodde annorlunda. Felix började skratta mitt i funderingarna när han såg Ann-Charlotte i en medeltida

klänning mitt på ett stridsfält. Vinden ven i hennes långa fläta och med sin lugna men bestämda röst fick hon alla korsfarare att vända hemåt igen. Hur hade världen sett ut om hans fröken hade fått bestämma? Vem var det som bestämde att något var rätt eller fel? Speciellt om det nu var samma gud det handlade om? Varför slogs människor och försökte övertyga varandra om att just de hade den enda samma bilden av Gud? Var det den som skrek högst som hade mest rätt? Felix kände sig lite bättre. Inte riktigt lika mycket spindelbajs. Just som han skulle stänga av datorn dök det upp ett mejl på skärmen. Det var från Noor. ”Hej! Tänkte bara kolla om du hänger med till Stockholm i helgen? Vi kan sova hos min faster och gå på den där konsterten vi snackade om du vet. Hoppas du vill, kram från Noor” Spindelbajs, tänkte Felix. Vem ville vara spindelbajs när man kunde vara Felix, värdefull och fulländad?

Fundera på om din tro! Tror du på Gud? Berätta gion? reli om Varför bråkar folk egen religion, en ta star lle sku Om du hur sku lle den se ut?

133

Nätkompisar och lösa rykten Amanda satt i datorsalen i skolan och laddade upp bilder från förra mötet till Kon-Tiki-sidan. Den på Noor när hon borstade tänderna måste de ju ha. Och den på Jon när han härmade deras NO-lärares ansiktsuttryck när någon kom för sent. Bilden på Lise i t-shirt och trosor la hon inte upp, det kändes inte schysst även om man faktiskt inte såg så mycket av hennes underkropp. Felix gick förbi när hon nästan var klar och tillsammans tittade de på Kon-Tiki-sidan en stund. När klockan ringde rusade Amanda på lektion men Felix hade håltimme och satt kvar vid datorn. Felix tänkte kolla in ett träningsforum när han ändå hade lite ledig tid. Han loggade in och svor nästan än en gång över Jon som gjort kontot åt honom. Jon hade varit på något slags skämthumör när de gjorde kontot och på forumet hade Felix ett användarnamn som inte ens påminde om Felix. Han hette Felicia. Det var ett rätt kul forum. Många människor verkade vara aktiva där och han hade fått en del meddelanden i sin inkorg. Det var ett par killar som han brukade få och skicka meddelanden till. Det var kul att prata träning med andra personer än de han redan kände. Ibland kom det tips han inte kände till och ibland kunde han hjälpa till. Han kollade igenom meddelandena. Det förra meddelandet han hade fått från en kille som hette Magnus hade varit rätt konstigt. Han hade undrat om Felix blev svettig på träningen och om han njöt av att duscha efteråt. Helsjukt tyckte Felix, det fanns väl inte en människa som inte tyckte om att duscha efter ett träningspass. Allt annat var ju ganska äckligt. Meddelandet från Magnus den här gången handlade om vilka underklä-

134

der Felix tyckte bäst om att träna i. Tja, tänkte Felix, kalsonger eller kalsonger eller kalsonger? Han valde att inte svara på Magnus meddelande eftersom han tyckte att det inte riktigt hade med träning att göra. Sedan kollade han sin vanliga mejl och sitt facebookkonto. Allt verkade lugnt i cyberrymden. Precis innan han skulle gå fick han syn på en bild på skrivbordet. ’Lises trosor’ hette bilden. Amanda måste ha glömt att radera den. Felix skickade bilden till Amanda med en liten bitsk påminnelse om att alla skolans elever kunde kolla datorerna och raderade sedan bilden från hårddisken. Sedan var han tvungen att rusa till mattelektionen. På kvällen hade de patrullmöte hemma hos Lise. Amanda var alldeles tokglad över ett mejl hon fått. ”Det är från en organisation som heter Fritt samhälle. De säger att de tycker att de har mycket gemensamt med scoutrörelsen. De vill att vi samarbetar. Om vi visar deras namn precis som vi visar att vi är scouter, får vi låna deras segelbåt. Fatta vilken hajk vi kan ha!” Alla i patrullen började genast planera seglingshajken. ”Men vad vill de egentligen?” sa Jon plötsligt. ”Scouting är ju så mycket. Är det friluftsliv eftersom de har en segelbåt? Eller är det scouternas samhällsengagemang de är intresserade av?” ”Äsch”, sa Amanda, ”huvudsaken är väl att vi kan låna en båt gratis.” ”Vi kollar upp dem på nätet”, sa Lise och patrull Kon-Tiki samlade sig runt skärmen. Lise knappade in ”fritt samhälle!” och tryckte på enter. Hon klickade på länken överst på listan och kom till en hemsida som visade glada

människor på en solig gräsmatta. Bilden verkade vara från ett möte som hållits i somras. ”Torbjörn berättar om föreningens nya mål”, stod det under bilden. ”Vad konstigt”, sa Felix, ”bestämmer de inte mål tillsammans?” Lise hittade en infoknapp med texten ’Våra Mål’ ”Vi kollar”, sa hon och klickade på den. Listan började ganska luddigt: - Vi vill ha ett samhälle där varje svensk har rätt att uttrycka sin åsikt. - Vi vill ha ett samhälle fritt från brottslighet. - Vi vill att varje svensk har rätt till jobb och bostad. ”Jaha”, sa Noor, ”det låter ju rätt bra. Det är väl ingen som vill ha brottslighet och bostadslöshet i ett förtryckt samhällle.” Plötsligt tystnade hon. ”Nä fy farao ... Klicka på knappen där, Lise.” Noor pekade på en infoknapp med texten ”Svensk och osvensk”. Lise klickade och nu fick patrullen veta att det bara var de som var svenska som hade rätt till arbete och bostad. Läste man lite mer noggrant fick man reda på att det var de som inte var svenska som stod för brottsligheten och gjorde samhället ofritt. Lösningen var att stänga Sveriges gränser för de som ville flytta hit från ett annat land. ”Men”, sa Amanda. ”Då kan vi ju inte ha en segling. Vi kan ju inte samarbeta med någon som inte tycker att alla människor är lika värda.” Alla Kon-Tiki-medlemmarna var rätt upprörda nu. Dels kände de sig lurade av det trevliga mejlet – tänk om de hade gått på idén om samarbete? Dels kände de att de var tvungna att göra något för att inte andra skulle bli lurade. Tänk om föreningen Fritt Samhälle skickade mejl till de andra patrullerna i kåren. Tänk om de skickade mejl till alla scoutpatruller i hela stan. Eller i hela Sverige! Tänk om det fanns patruller som inte kollade upp föreningen. ”Jag gick ju på det”, sa Amanda. ”Jag ville bara att vi skulle kunna segla. Jag tänkte inte på att det kanske inte var så bra som det verkade.”

Nästa onsdag var det dags för scoutmöte igen. Hela Kon-Tiki var på plats och var självklart ivriga att få diskutera föreningen Fritt samhälle. Men innan de hann sätta igång kom Sara in till patrullen och såg bedrövad ut. ”Tyvärr har jag en tråkig nyhet. Efter förra hajken hade spårarna fått lite pengar över som de förvarade i sitt skåp, men när ledarna skulle ge pengarna till kassören i går var de borta. Vet ni vad som kan ha hänt?” ”Va, har vi en tjuv på Scouterna!?” nästan skrek Lise. ”Nä nu jäv…” ”Tyst!” snäste Amanda av henne. ”Det är klart att vi inte har någon tjuv i kåren. Det måste vara de där stora grabbarna i volleybollaget. Jag såg att de hängde borta vid fotbollsplanen i måndags efter sin träning. De måste ha tagit sig in på något sätt.” ”Varför tror du att de har gjort nåt?” frågade Felix. ”Bara för att du inte tycker om idrott och inte fick chans på Max när du gick i femman!” ”Skärp er!” röt Sara ifrån. ”Vi vet inte vem tjuven är och då ska vi absolut inte anklaga någon om vi inte har några bevis, men håll ögon och öron öppna.” ”Jag tror i alla fall att det är de”, muttrade Amanda tyst när Sara gått. ”Varför då”, sa James. ”Jag tror det kan vara Lotten i Apollo. Du vet hur mysko hon är, och sen hennes pappa blev av med jobbet har de kanske inga pengar. Jag tror att hon passade på när hon hämtade Sebbe efter utmanarscouterna i måndags. Och i går stod hon med världens godispåse och bjöd alla efter skolan.” ”Lugna ner er nu”, sa Felix, fortfarande lite butter över att hans klubbkompisar blivit anklagade. ”Vi kommer inte lösa något genom att sitta här och tro en massa saker, och som Sara sa så ska vi inte döma någon. Lotten har haft det jobbigt så försök att vara snälla mot henne.”

Fundera på Ha r du sett något som inte var sant på nätet? Hu r går det att se om något är sant eller inte? i Ha r du hör t något rykte år? utk sco r din skola elle

135

Teaterpjäsen

136

Modern legend i Stad sparken

Det var med stor glädje och iver som äventyrar scouterna från Fredbä cken framförde sin pjä s baserad på legenden om San kt Göran och draken på Stadsparksscenen i går. Det var med stor glädje och iver som äventyrar scouter na från Fredb äcken framförde sin pjä s baserad på legenden om Sankt Göran och dra ken på Stadsparkssc enen i går. Scouterna har jobba t med pjäsen sed an årsskiftet och pub liken bjöds på såväl kvi cka repliker som välgjo rd rek visita. Felix Larsso n, pa trulledare för äve ntyrarpatr ullen Kon-T iki, berättar att scoute rna gjort om legenden så att den passar i vår tid. – Vi funderade över vilka som är hjältar, dra kar och vilka som beh över räddas. Resulta tet blev den här pjäsen om George som går i ått an och vågar sät ta stopp för drakgänget som mo bbar en tjej i sjuan.

Ny tradition

Sara Mohammed, led are för äventyrar na, be rät tar att scouterna jobba t självständig t hel a våren. – De har själva skr ivit pjäsen och ordnat rek visita, vi ledare har me st fåt t hjälpa till med transporter av ma ter ial och att påminna dem om att gå hem i tid. Det är första gånge n scouterna bjuder på underhållning från sta dsparkssc enen, men Fel ix Larsson menar att det kan bli en tradition. – Det här var kul! Eft ersom det är vi själva som bestämmer vad vi vill göra på Scoute rna kan det säkert bli fler föreställningar. Vi får se vad som händer nästa ter min. Pjäsen om Sankt Gö ran och draken kom mer däremot inte att spe las till hösten. Legend en

hög tidlighålls av sco uter runt om i vär lde n den 23 april var je år till min ne av Sankt Göran som kämpade för det goda och sanna och just dä rför är Scouternas skyddshe lgon.

Korvgrillning och hind

erbana

Till föreställningen had e scouterna bjudit in sina lärare och ledningen för Fredbäcksskolan, des sutom kommunens sko lnämnd. Det kom my cke t folk – för utom ett ant al av dessa personer var även scouternas föräld rar och många kompis ar och elever från Fredb äcksskolan på pla ts. Utöver pjäsen bjöd scouterna på kor vgr illning, en skickligt hop sur rad hinder bana för den med barnasinnet kva r samt en tipspromenad . – Scouting spelar en stor roll i vär lden vad det gäller att stötta ung a i att utvecklas som individer och att våga var a mer aktiva i samhäl let, säger Sara Mohamme d.

Vad tyckte du om dage

James Northwood, 14, medlem i pa trull Kon-T iki: – Det var kul att få ap plåder. Bengt- Åke Svensson, 63: – Nej fy, så här var inte

scouting på min tid!

Lars Svedin , 49, rek tor för Fredbäckssk olan: – Jag är väldig t impone rad av scouternas pjä s. Det här var ett nyt t sät t att se på mobbning! Angelica och Mattias Älvström med barnen Yrsa och Tin dra: – Scouterna var så duk tiga!

Fundera på Ha r du någon gång fått beröm för något du gjort? Ha r du fått krit ik? Hu r kändes det? Vem är din hjälte?

137

Prinsessan Noor

”Det var en gång för länge, länge sedan en prinsessa som hette Noor. Hon bodde i ett stort slott på en stor äng i en stor skog på ett stort berg. Varje morgon åt hon rosen från en prinsesstårta till frukost och sedan studerade hon alla böcker hon kom över noga, noga i ett par timmar. Till lunch åt hon en prinsessbakelse och sedan brukade hon träna fäktning eller rida under eftermiddagen innan det var dags för middag med prinsesstårta och dans. Då dansade hon vackrast av dem alla. Om det blev oroligheter i kungariket och någon bråkade så brukade prinsessan Noor utmana dem på svärdsfäktning eller kappritt. Hon vann alltid och sedan var det ingen som bråkade mer. En dag när hon var ute och red blev hon ikappriden av en okänd riddare. Han red jämsides med henne en stund innan han sporrade sin häst ytterligare, ökade farten och lämnade en förstummad prinsessa bakom sig. Vem hade lyckats vinna över henne? Hon måste genast få reda på vem det var! Prinsessan Noor skickade ut alla sina hovdamer för att leta efter riddaren. Över hela riket vände hovdamerna upp och ner på varenda sten och dunbolster för att se om de kunde hitta riddaren, men han var spårlöst försvunnen. Då kallade prinsessan Noor in sin armé. Den brukade hon annars bara använda vid högtidliga parader med flaggor, pukor och fanfarer men nu tyckte hon att det började likna en nödsituation och att alla idéer var värda att pröva. Innan hon skickade ut soldaterna inspekterade hon dem noga. Hon tänkte att riddaren kanske var en av soldaterna, han hade varit en så bra ryttare att han hade passat fint att ha med på paraderna. Ingenstans hittade hon riddaren, så hon skickade iväg dem för att leta. Nu letade alla. Hovdamerna letade, soldaterna letade, alla invånarna i riket letade men ingenstans kunde de hitta riddaren. Prinsessan Noor var utom sig av förtvivlan. Hon gick in i tronsalen och slängde sig i tronen, sedan kom hon på att hon var törstig och gick till brunnen för att hämta lite vatten. Köksgossen stod vid brunnen och när han såg prinsessan Noor komma öste han upp en hink vatten och fyllde en bägare

138

till henne. Han räckte henne bägaren och då kände prinsessan Noor igen honom! Prinsessan Noor nästan svimmade av glädje. Äntligen hade hon hittat riddaren. Prinsessan Noor gifte sig med riddaren som var kökspojke redan nästa dag och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar. När de fick en egen liten lillprinsessa förklarade prinsessan Noor för henne att den man älskar alltid är en riddare, även om han egentligen råkar vara en kökspojke från början. Snipp snapp slut, så var sagan slut.” ”Vet du vad, Amanda? Du kan verkligen konsten att berätta en saga”, sa Noor. ”Tack för att du gjorde mig glad igen!” Noor hade surat hela förmiddagen. Hon hade bråkat med en ledare från kåren som de delade by med på sommarlägret. Noor hade inte hittat sin slöja i tältet och därför blivit sen till flagghissningen på morgonen. Noor var van vid att man väntade tills alla hade kommit, men i den andra kåren var det flagghissning på ett bestämt klockslag och sedan grälade man på dem som inte var där. ”Hade ni haft bättre ordning i ert tält hade du inte kommit för sent. Nu missade du viktig information och det är inte speciellt respektfullt att komma försent till en flagghissning”, hade surledaren sagt. Noor kokade av ilska. ”Jag hade i alla fall något på huvudet”, muttrade hon. ”Och det var inte riktigt så att jag missade att Älgarna är diskpatrull, Kon-Tiki vattenpatrull, Apollo ska laga maten, Björnarna har ledigt och Lise måste gå och kolla upphittat-lådan i stora infotältet i stället för i det lilla infotältet. Vårt tält ligger ju precis bredvid flaggstången.” Hon önskade nästan att hon inte hittat slöjan så att hon skulle få solsting. Då kunde surledaren ångra sig bäst hon ville. ”Nu ska du inte vara näsvis, unga dam”, sa surledaren. ”Det är trevligt att visa respekt för svenska flaggan, men sådant bryr du dig kanske inte om? Jag tror bestämt att jag måste prata med din ledare.” ”Maria!” hojtade surledaren och hennes röst steg flera oktaver i slutet, som för att verkligen poängtera att hon visste vad Marie hette men hade beslutat sig för att strunta i det. Surledaren hade pratat med Marie och sedan hade

Marie tagit Noor åt sidan, gett henne en kram och förklarat att alla ledare skulle träffas om en stund för att diskutera byregler, båda kårerna hade förstått att det var nödvändigt. ”Jag ska prata med våra ledare innan, så att de verkligen förstår att det är skillnad och att vi håller ihop och kommer fram till någonting bra.” Jon kom och la sig i skuggan bredvid Amanda och Noor. ”Vad du ser deppig ut”, sa Amanda ”Behöver du piggas upp? Jag är precis klar med Noor.” Amanda slet kepsen av Jon och kastade den till Noor. ”Kom igen Jon, ta den om du kan!” Jon tittade lite håglöst på dem och ryckte på axlarna. ”Vad är det?” sa Noor. ”Berätta.” Jon skruvade lite på sig. ”Inget”, sa han dröjande. Efter några minuter började han berätta. ”Mamma och jag bråkade innan jag gick till lägerbussen. Hon sa att jag inte fick ha de nya gympaskorna på lägret men jag tog dem i alla fall, de är ju mycket snyggare. Hon sa att de skulle bli smutsiga och det har de ju blivit också. Jag saknar henne. Jag vill säga förlåt.” ”Jamen, ring henne då”, sa Noor. ”Jag kan inte, surledaren tog min mobil.” Jon torkade bort en tår men låtsades som om det var en mygga. ”Jag hämtar Marie eller Sara”, sa Amanda och reste sig upp. Noor gav tillbaka kepsen till Jon och efter en liten stund kom Amanda tillbaka med Sara. De förklarade vad som hade hänt och Sara såg förargad ut. ”Du ska få låna min mobil alldeles strax”, sa hon ”och sedan går vi och hämtar din egen. Först ska jag bara berätta vad som hände när vi hade ledarmöte.” Sara berättade att det egentligen bara var surledaren som tyckte att regler var regler. ”De andra ledarna i den kåren är rätt bra, fast de har nog blivit så vana vid att hon bestämmer så de ser inte att det kan vara ett problem för andra. Vi har gjort gemensamma byregler som vi ska gå igenom vid kvällsmaten, jag tror att de blir bra. Vi kan behöva lite ordning ibland och de kan behöva slappna av. Men din mobil har hon ingen rätt att ta och det ska jag tala om för henne när vi hämtar den.” Sara plockade fram sin mobil ur bakfickan på jeansen och räckte den till Jon. ”Ring din mamma nu så ska du se att allt blir bra.” Jon tog telefonen.

”Hej mamma, det är Jon”, hörde de att han sa innan han försvann utom hörhåll. De låg kvar i skuggan och slöade medan de väntade på Jon. Fanns det något bättre än att ligga i skuggan av ett förrådstält och vara på sommarläger. De kom överens om att situationen möjligen, möjligen hade kunnat bli bättre med varsin glass. Jon kom tillbaka just som de fantiserade ihop nya glassmaker. Han hörde Amanda rata Noors förslag på vegetarisk pizzaglass och skrattade medan han satte sig. ”Vad sa din mamma?” undrade Noor. ”Hon sa att skor går att tvätta. Att det är mina skor och att hon förstår att jag tog dem, även om hon tycker att det var lite onödigt.” ”Så det slutade bra då?” sa Amanda. ”Ni är sams nu och du är inte ledsen?” ”Nu är allt bra”, sa Jon och hoppade upp. ”Kan vi gå och hämta telefonen nu, Sara? Jag vill ha den så att jag kan skicka sms hem i kväll.” Det var alldeles mörkt när Noor, Amanda och Lise äntligen kom sig för att borsta tänderna. I mörkret vid slaskgropen pratade två personer tyst, de stod nära, nära varandra. ”Pussas de?” viskade Lise. ”Vi kanske ska vänta?” ”Vi smyger tillbaka en bit och för lite oväsen så de märker att vi kommer, jag måste verkligen borsta tänderna innan jag somnar mitt på ängen!” sa Noor. De smög tillbaka en bit och började sedan sjunga en stilla visa från lägerbålet de varit på tidigare på kvällen. Den passade bra i sommarnatten men det gör ju de flesta lägerbålsvisor. När de kom fram till slaskgropen såg de att det var Marie och en annan ledare de inte träffat förr som stod där. ”Hej tjejer”, sa Marie. ”Har ni träffat Ida? Hon är scoutledare i Göteborg. Vi träffades på en ledarskapskurs.” De hejade på Ida, borstade tänderna och gick sedan tillbaka till tältet. Just innan de skulle somna öppnade Lise munnen. ”Tänk om de pussades i alla fall?” ”Äsch”, sa Noor. ”Spelar roll.”

på Fundera orä g? ttvist behand lad någon gån

Ha r du bliv it Hu r var det? helst? Ka n ma n bli kär i vem som ske är kär i i kökspojken och Ma rie kan kär blev or No ssan nse Pri år? utk sco din och j i din skola en tjej. Sku lle det vara oke säg a förlåt? Hu r att älle tillf få att n uta Ha r du bråkat med någon kändes det?

Sista kvällen Sommaren var nästan slut. Hela patrull KonTiki hade bestämt sig för en bad- och grilleftermiddag innan skolan började igen. På tisdag var det skolstart och på onsdag nästa vecka var det dags för äventyrarmöte. Noor och Felix fick vänta till torsdagen med sitt första utmanarmöte. Lite kittlade det i magen igen på Felix. Han mindes förra året då han varit så besviken på att Lasse inte skulle vara hans ledare. Det hade blivit bra ändå, han hade inte velat missa året med Marie och Sara. Först hade han varit skeptisk när Sara berättade att hon inte hade varit scout förut, men nu tyckte han att hon tillfört mycket som de annars hade missat. Lite kändes det som om det fanns en mening med allt, Lasse skulle vara ledare för utmanar scouterna. Han tyckte att bebisen Saga var gammal nog att vara med på Scouterna då och då. Dessutom jobbade utmanarscouterna ännu mer självständigt än de gjort i äventyrarscouterna. Felix såg verkligen fram emot terminsstarten. Han och Noor hade fått ett brev för ett par dagar sedan och det verkade som om utmanar scouterna hittade på mycket skoj. Många annorlunda scoututmaningar verkade det som. Han och Noor hade talat om hur mycket de hade gjort under åren i äventyrarscouterna, saker de aldrig hade trott att de skulle klara. Så små de hade varit när de började för flera år sedan. Nu skulle de bli minst igen men det kändes som om det var dags att gå vidare.

140

Att vara äventyrarscout hade sin tid och att vara utmanarscout hade sin tid. Nu var det snart nya tider. Felix kom att tänka på grötfrukosten. Hur många av hans kompisar hade kunnat fixa något sådant? Hur många hade fått förtroendet att fixa något sådant? Det var det han gillade med Scouterna, alla hade en chans, även de små. Ingen blev avvisad utan alla fick testa sig fram med bra stöd från patrullkompisar och ledare. Felix blev avbruten i sina tankar av Noor som plötsligt puffade på honom. ”Kolla anden!” sa hon. ”Stackarn har ett fiskedrag i näbben, vad ska vi göra?” Patrullen samlades till rådslag och bestämde sig för att ringa kommunen. Noor som visste jättemycket om kommunalpolitik sa att kommunens parkförvaltning hade en djuransvarig. Noor kunde till och med numret till kommunväxeln utantill. De lyckades få tag på en djurvårdare precis innan hon gick hem, och hon lovade att komma förbi badplatsen på vägen för att hjälpa anden. Jon och Lise hade börjat fixa med grillen. De hade en engångsgrill med sig som de ställde i en eldstad på stranden. ”Kan vi inte sitta här borta?” föreslog Amanda. ”Det är mycket bättre.” Lise rynkade på näsan. ”Men vi måste ju ha grillen här, vi kan inte ha den på berget, berget kan spricka.”

”Nej”, Amanda pekade längre bort. ”Vi kan ha den här, det finns en annan eldstad bakom buskarna. Det blir mycket bättre att sitta här.” Jon lyfte upp grillen och Lise samlade ihop all plast och kartong som varit runt den. Noor och James plockade fram maten. Killarna hade förberett grillspett hemma och nu var det bara att lägga dem på glöden, så snart det blev glöd vill säga. Varför tog glöden alltid så lång tid på sig när man var hungrig? Noor hade tagit med cola och päronsoda att dricka. De stod uppradade kring grillen och väntade, intensivt stirrande på elden som snart skulle bli glöd. ”Äsch”, sa James. ”Vi hoppar i vattnet medan vi väntar.” Noor erbjöd sig att stanna kvar och passa grillen och de andra plumsade i en efter en. Efter en stund kom Felix upp med en trasig flaska i handen som han la i skräppåsen. ”Den låg precis nedanför bryggan, tänk om någon skurit sig på den. Vilka idioter det finns, slänga glasflaskor på en badplats.” Felix la handen på Noors axel och kikade på glöden. ”Ser bra ut.” Han vände sig mot badplatsen igen och hans hand snuddade vid hennes kind innan han sprang tillbaka till de andra och slängde sig ut i vattnet. Noor kände sig som en mamma när hon kal�lade på resten av gänget. ”Maten är klar!” hojtade hon. Patrull Kon-Tiki kom upp ur vattnet och svepte in sig i handdukar och badrockar. De tog för sig av maten och var tysta en stund innan James började prata. ”Nu kommer jag vara äldst i patrullen. Undrar vilka nya vi får.” ”Småbarn”, suckade Jon, ”de var så små på sommarlägret.” Amanda och Noor tjöt av skratt. ”Jon! Du var ju lika liten för ett år sedan. Förra året var du upptäckarscout med dem som kommer upp nu. Har du redan glömt det?” Jon såg lite förvånad ut. Var det verkligen bara ett år sedan han lämnat upptäckarscouterna? De hade gjort så mycket på äventyrarscouterna, det kändes som om han alltid hade varit här. Han funderade på hur nästa uppsättning av

Kon-Tiki skulle se ut. Skulle de ens heta KonTiki längre? Noor och Felix försvann men det var säkert sju upptäckarscouter som skulle upp, så varje äventyrarpatrull skulle få påfyllning. ”Kommer ni ihåg ...”, sa Amanda och snart var hela patrullen igång med att minnas, påminna varandra och skratta åt året som gått. ”Jag har nog aldrig varit så rädd som när jag skulle över den där ån”, sa Noor. ”Vilken å?” undrade James. ”Ååh, du menar bäcken på vinterhajken?” Noor slängde en paprikabit på honom. ”Det var minst en flod!” ”Skattjakten vi gjorde var häftig”, tyckte Felix. ”Det var nog min favorithajk under året. Jag undrar vad vi ska göra på utmanarna?” ”De cyklade dressin i våras”, sa Noor. ”Och så var de på stadsorientering i Köpenhamn med scoutkåren de träffade på ett läger i Danmark förra sommaren.” Kon-Tiki pratade vidare medan de åt upp maten. Amanda trollade fram chokladbollar till efterrätt och de satt kvar en lång stund. Noor la sig på rygg och kikade upp på himlen som sakta färgades rosa. ”Jag tror att det här varit ett av de bästa åren i mitt liv”, sa hon. ”Jag håller med”, sa Felix ”och det blir nog bara bättre.” Felix tog Noors hand och flätade ihop sina fingrar med hennes. Noor log mot honom och tog inte bort handen. Snart var sommaren slut, men nya äventyr väntade alltid.

Fundera på Kän ner du ansvar för natu ren? Hur då? Tänk tillbaka på din tid hitti lls i Scou terna – vilka tillfä llen har varit bäst? Varför? Vad har du lärt er av dem? Hur känns det att byta patr ull och lämn a kompisar bakom sig? Sorgligt, spän nande eller både och?

141

142

Uppslagsdel 143

Mål för äventyrare Ett bra sätt att börja planera är att utgå från målspåren. De är också svaret på frågan ”varför” – om ni gör något i patrullen och ni kan hitta svaret till varför ni gör det (förutom att det är kul...) bland målspåren så är det scouting! Mer om målspåren kan du läsa på sidan 16-43. På det här uppslaget finns alla mål för äventyrarna med hänvisningar till var du kan läsa mer om dem i boken.

Ledarskap (sid 26-27)

För äventyrarscouterna läggs vikt även på hur man leder. Att lära sig vara en lyssnande och stödjande ledare är lika centralt som att utföra uppdraget. Dessutom kan uppgifterna bli mer komplexa och kräva längre planering. Scouten får möjlighet att under en längre tid vara ledare för sin patrull.

Aktiv i gruppen (sid 28-29)

Äventyraren vidareutvecklar sin förmåga att samarbeta och göra vad som blir bäst för gruppen. Samtidigt hittar hon eller han egna uppgifter och sätt att bidra. Scouten lär sig att ge och ta konstruktiv kritik.

Relationer (sid 30-31)

Äventyrarscouten utvecklar förmågan att inse hur hans eller hennes handlingar påverkar andra människor. Scouten får öva på att visa sina egna och hantera andras känslor. Scouten får lära sig bygga goda relationer till sina medmänniskor. Scouten får möjlighet att bearbeta tankar kring respektfulla och lustfyllda kärleksrelationer och sex. Scouten inser att alla är olika, att styrkor, svagheter och känslouttryck kan variera och lär sig att vara ödmjuk inför och respektera detta.

144

Förståelse för omvärlden (s 18-19)

Äventyrarscouten får lära känna andra kulturer än sin egen. Scouten reflekterar över människors olika villkor och förutsättningar. Scouten får insikt om hur hans eller hennes handlingar kan få både positiva och negativa konsekvenser på en global nivå.

Känsla för naturen (sid 20-21)

Äventyraren skapar sina egna möten med naturen och vidgar sina naturupplevelser till olika naturtyper. Äventyraren utvecklar en känsla av samhörighet och ansvar för naturen. Scouten engagerar sig aktivt för att skydda naturen, bland annat genom att ta ansvar för sina egna handlingar.

Aktiv i samhället (sid 16-17)

Äventyrarscouten utvecklar aktivt sin kunskap om, tränar på och bygger upp demokratiska arbetsformer, till exempel i patrullen. Äventyrarscouten får möjlighet till en djupare förståelse för samhället och bidrar själv till ett hållbart samhälle. Scouten agerar utifrån ett bredare samhällsengagemang, lokalt eller globalt, och får tillfälle att verka för en bättre värld.

Existens (sid 36-37)

Äventyraren får ökad förståelse och respekt för olika trosinriktningar och sätt att leva. Han eller hon utvecklar en trygghet i att ställa frågor om livet. Äventyrarscouten uppmuntras att utveckla sitt sätt att uttrycka och dela sina existentiella tankar i gemenskap med andra. Scouten vågar både hitta och ompröva sina existentiella ställningstaganden.

Egna värderingar (sid 32-33)

Äventyraren utmanas i att reflektera och ta ställning i etiska frågor, även om de är komplicerade. Scouten får tillfälle att reflektera över de egna värderingarna i förhållande till scoutings värdegrund samt till scoutlagen och scoutlöftet. Äventyrarscouten ser konsekvenserna av etiska val och kan motivera sina åsikter.

Självinsikt och självkänsla (s 34-35) Äventyrarscouten får möjlighet att uppleva att vårt värde inte ligger i prestationen eller hur kroppen ser ut, och lär sig respektera allas värde. Scouten lär sig att känna igen sina egna stressymptom och övar på att agera därefter.

Fysiska utmaningar (sid 22-23)

Äventyraren får vidaeutveckla sina färdigheter och tänja påsina gränser genon fysiskt krävande och finmotoriska utmaningar i allt större äventyr. Scouten hittar ett sätt att använda sin kropp och vara aktiv utifrån sina förutsättningar.

Ta hand om sin kropp (sid 24-25)

Äventyraren lär sig vad man mår bra av och får möjlighet att ifrågasätta ideal och normer. Scouten gör hälsosamma livsval och lever efter dem oavsett sammanhang.

Problemlösning (sid 42-43)

Äventyrarscouten lär sig lösa mer avancerade och omfattande uppgifter i patrullen genom att jobba metodiskt och långsiktigt. Dessutom tränar man på att finna nya lösningar till både praktiska och teoretiska problem och på att inte alltid ta den invanda vägen. Scouten är tålmodig och konstruktiv i sitt sätt att se på svårigheter.

Kritiskt tänkande (sid 38-39)

Äventyrarscouten utvecklar ett konstruktivt och relevant ifrågasättande och analyserande av allt mer komplexa frågor. Scouten tränar på att se saker från olika perspektiv.

Fantasi och kreativt uttryck (s 40-41) Äventyrarscouten utvecklar sin kreativitet och fantasi genom att pröva nya och annorlunda uttryckssätt. Scouten övar på förmågan att leva sig in i sagor och berättelser och får delta i skapandet av dem. Äventyraren inspireras av andra, vågar uttrycka sig själv och visa upp sina uttryck för andra.

Lösningen

Till kluringen på

sidan 42:

Den fjärde båte n var en ubåt. H ur skul le den an nars ha ku nn at ha 350 m til l var och en av de andra båtarn a?

145

Scoutmetoden Scoutmetoden Scoutmetoden är sättet vi gör saker på i Scouterna. Den hjälper dig att utvecklas som människa och gör att aktiviteterna blir roliga. Mer om scoutmetoden kan du läsa på sidan – XX.

146

Scoutlag och scoutlöfte

Scoutlagen utgör grunden för gruppkontrakt i patrullen. Scoutlagen kopplas till egna, större ställningstaganden med grund i scoutlagen. Äventyrarscouterna får möjlighet att avlägga scoutlöftet efter att ha diskuterat vad det betyder. Både samtalet och löftesavläggningen sker i en trygg miljö.

Patrullsystemet

Patrullen planerar en stor del av terminens möten, men med stöd från den vuxne ledaren. Alla patrullmedlemmar har en tydlig roll som patrullen själva utser. Scouterna har rollen under längre tid(minst ett år i taget). Patrullen kan ha två patrulledare i ett delat ledarskap. Ibland samlas scouter som har samma roll till rollmöten för att utvecklas ytterligare och kanske planera något för övriga scouter.

Lokalt och globalt samhällsengagemang

Att agera står i fokus för äventyrarnas engagemang. Handlingarna har ofta abstrakt resultat, t.ex. opinionsbildning. Äventyrarna engagerar sig genom personligt ställningstagande (t.ex. vad gäller livsstil). Ledarna inspirerar scouterna till ställningstaganden och hjälper dem att hitta intresseområden. Äventyrarscouterna bygger relationer med personer i och utanför Sverige, och reser kanske iväg.

Stödjande och lyssnande ledarskap

En vuxen ledare för äventyrarna växlar mellan att våga vara frånvarande och att vara en del av gruppen. Ledaren är en förebild som utmanar scouterna till att göra sådant de inte trodde att de kunde. Ledaren bekräftar scouterna och stöttar dem till att stå på egna ben. Patrulledaren har en stor del av ledaransvaret i t.ex. planering och gruppdynamik.

Friluftsliv

Äventyrarna testar olika varianter av friluftsliv eller sätt att vistas utomhus (t.ex. vandra, rida, segla, paddla, dressin, cykla, klättra, åka skidor eller skridskor). Friluftslivet blir en arena för äventyr, egna ställningstaganden, och frågeställningar om livet. Äventyrarna använder friluftslivet för att skapa utmaningar för patrullen, och är ofta ute utan vuxna ledare. Scouterna planerar hajker och annat friluftsliv självständigt.

Learning by doing

Äventyrarscouterna lär sig genom att testa sina egna idéer i verkligheten. Närvarande vuxna underlättar för scouterna, så att de kan klara av mer än de själva trodde. Scouterna reflekterar över vad de lärt sig och drar slutsatser som handlar om annat än just det de utfört. Upplevelser och lärdomar dokumenteras i de former scouterna väljer (t. Ex. Blogg, film dikter).

Symboliskt ramverk

Det symboliska ramverket fokuserar på gruppen och på verkliga förebilder. Ramverket har flera dimensioner och kan användas för filosofiska och existentiella tankar. Scouterna bestämmer vilka ramverk som används, med ledarna som stöd. Patrullen skapar egna symboler för att definiera sig själva, t.ex. patrull-t-shirtar, pins eller maskotar. Ceremonier används ofta för att inleda existentiella samtal och reflektion.

147

Demokrati och organisation Alla medlemmar i scoutrörelsen har både rätt och möjlighet att påverka organisationen. Det spelar ingen roll om du är ung eller gammal, ny eller medlem sedan många år, bor i Oxelösund, Stockholm eller Delsbo. Så länge du betalar medlemsavgift har du rätt att vara med och bestämma. Det innebär inte att du alltid och i alla sammanhang kan säga vad du tycker eller vara med och rösta om en fråga. I scoutrörelsen använder vi oss ofta av representativ demokrati. Det innebär att medlemmarna väljer representanter, eller delegater, som företrädare till olika typer av möten, till exempel årsmöten på regional eller nationell nivå som ofta kallas för en stämma. Hur många delegater scoutkåren får välja beror oftast på antalet medlemmar. Vad bestäms var i scoutrörelsen? Så här hänger det ihop – från dig till världen.

Scoutkåren

en cout är scoutkår Som äventyrars mok ratiska ditt närmaste de arje scoutkår är V . ng samman ha eg na stadgar, en föreni ng med vara en del av en men kan också ni ng. an nan loka l före

Regional sammanslutni ng

Ofta bi ldar scoutk årer inom ett visst geog rafiskt område i samma sa mverkansorgan isatio n ett samt distrikt eller en region. De kan sk ilja gemenåt vad gä ller til l ex empel geog rafisk sto sig mycket rlek och med lemsantal. Där jobbar ni ofta til lsa mmans med aktiv iteter, läger oc h ledar utbi ldni ngar . I Scouternas regioner fin ns det kanslier med ut veck lingskonsulenter som hjä lper scou tkårerna.

148

Demokratijambore en

Var tannat år sk ickar scoutkårer na til l Scouternas stämma; demok delegater ratijamboreen, för att lägga pl anen för arbete t åren framåt och godkän na tid igare års verk samhet. K årerna kan sk icka en delegat per påbörjat 10 0-ta l med lem mar.

Samverkansorganisation

En scoutkår kan vara ansluten direkt till Scouterna eller via en annan organisa tion, kallad samverkansorgan isation. Det finns tre som är anslutna till Scouterna: Nyk terhetsrörelsen scoutförbund, Equ men ia samt Salt. Dessa står för stödet till sina ansl utna kårer.

Scouterna

Scouterna är riksorganisationen för all scout ing i r Sverige. Inom organ isationen finns alla medlemma den bildar mans tillsam som kår scout i någon svensk stöd svenska scout rörelsen. Scouterna tillhandahå ller ala region de och utveckling för scout kårerna genom erna Scout Inom t. projek kansl ierna och nationella finns det flera ideella grupper som arbetar med frågor som program, arrangemang och utbildning för att stötta scout kårerna. Scouterna ansvarar också för deltagande i internationella event som Världsscoutjamboreer.

Scouternas styrels

Demok ratijambo reen utser Scou ternas st yrelse som över två år förvaltar Scoute rnas verksamhet. Den överse r organisatione ns st rategiska arbete och arbe tsleder genera ls ek reteraren.

Scouternas världs

Internat iona l commissioners kan likn as vid Scouternas utrikesm inist rar. De före träder scoutsverige internationellt. IC är idee lla och väljs av Scouternas årsmöte.

organistioner

A lla scouter i vä rlden är anslutn a til l någon av organisationern de två världsa. Båda har en komm itté som vä ljs av en värld vart tredje år skonferens där al la med lemslän WAGGGS (W der deltar. orld Associatio n of Girl Guide har 15 m iljoner and Girl Scouts med lemmar, nä ) stan (World Organ iz at ion of the Scou bara flickor. WOSM t med lemmar. I världsorgan isatio Movement) har 50 m iljoner nerna beslutas relsen ska ut ve hu r scoutröck las globalt. W OSM anordnar vart fjärde år. W världsjamboree AGGGS profi le rar sig på att st nors intressen. ötta unga kv in -

149

Scoutrörelsens lösen

Förr kallade man en signal eller tecken för att känna igen någon för lösen, det fungerade ungefär som ett lösenord. Att ge lösen är ett sätt att visa att du är scout, och håller med om valspråket.

Scoutrörelsens valspråk

Scouthälsningen

Tanken med valspråket är att kort sammanfatta vad vi står för, ungefär som en slogan. Scouterna vill vara redo att göra rätt sak vid rätt tillfälle, både i kroppen och i tanken.

Kan ges olika symbolisk innebörd. En tolkning är att de tre uppsträckta fingrarna symboliserar tro, hjälpsamhet och att följa scoutlagen, och att ringen som bildas av tumme och lillfinger symboliserar gemenskapen bland scouter världen runt.

1. Var redo! 2. Alltid redo!

Scouter hälsar ofta med vänster hand. Grundaren Baden-Powell pratade om detta som ett hemligt tecken – om du träffar en person som hälsar på dig med vänster hand, så vet du att hon eller han är scout. En del i Scouternas ursprungliga symboliska ramverk.

150

Scoutlagen

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 2. En scout är ärlig och pålitlig 3. En scout är vänlig och hjälpsam 4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat 5. En scout möter svårigheter med gott humör 6. En scout lär känna och vårdar naturen 7. En scout känner ansvar för sig själv och andra

Scoutlöftet

”Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.”

Valspråk och lösen Var redo! – alltid redo!

Scoutbönen

Käre Fader i din himmel Du som alltid hjälper mig Vart jag går i världens vimmel Hör min bön som söker Dig Hjälp mig leva Dig till ära Hedra Sverige, mor och far Min och andras bördor bära Hjälp mig lyda scouters lag. Amen.

151

Redo för märken I den här boken lär du dig mer om Scouternas märken. Skriv gärna ditt namn på framsidan och kryssa i vilka märken i boken som du har fått och vilka som finns kvar att jobba med. Det finns också markeringar som visar i vilken åldersgrupp du jobbar med de olika märkena.

Så här funkar Scouternas märkessystem Scouternas märkessystem är ett stöd för ledare och scouter att planera och genomföra Scouternas program och jobba med den personliga utvecklingen. Efter att ni har genomfört projekt, gått i Scouterna en termin eller när du lärt dig något nytt fungerar ett märke som ett minne. På det sättet är märket så mycket mer än själva tygbiten. I Scouterna har vi tillhörighetsmärken, deltagandemärken, 155, intressemärken, märken för samverkansorganisationer och arrangemangsmärken som alla har olika betydelse. I boken går vi igenom de första fyra kategorierna som är kopplade till Scouternas program. Om du vill veta mer och se större bilder av Scouternas märken finns märkesaffischer att ladda ner på www.scouterna.se/ledascouting/

Alla märken har sin plats På de här bilderna ser du var du placerar märkena på scoutdräkten. Deltagande-, bevis- och intressemärken placerar du på vänster ärm. Ert patrullmärke syr du fast på höger bröstficka tillsammans med åldersgruppsmärket. Sverige-, Europa- och världsorganisationsmärkena sätter du högst upp på höger ärm.

SVE

R AN

O N UNIO

EUR

ISK

SVE

WAGGGS /WOSM UN

152

O N UNIO IS EN KA

EUR

E OP EUR ION

WAGGGS /WOSM

SW E

IGE

E OP EUR ION

SW E

WAGGGS /WOSM

IGE

N DE

SVE

N DE

SW E

IGE

ISK

Scoutsymbolen (broderad Scoutsymbolen på) (broderad på) Scoutsymbolen (broderad på)

N DE

Nationella Nationella Nationella Världsförbund Världsförbund Världsförbund EU EU EU Arrangemang Arrangemang Arrangemang

O N UNIO

EUR

Patrull Patrull Patrull Åldersgrupp Åldersgrupp Åldersgrupp

Eventuellt förbundsmärke Eventuellt förförbundsmärke för Eventuellt förbundsmärke för samverkansorganisationer samverkansorganisationer samverkansorganisationer Förtjänstmärken Förtjänstmärken Förtjänstmärken Ledarutbildningsbevis Ledarutbildningsbevis Ledarutbildningsbevis

Lokala märken/scoutkår Lokala märken/sc Lokala märken/scoutkår Regionala märken/distrikt Regionala märken/d Regionala märken/distrikt Sjöscout Sj Sjöscout Ställningstagande Ställningsta Ställningstagande Deltagande Delta Deltagande Bevis, intresse Bevis, in Bevis, intresse Individuella Indivi Individuella utma utmaningar utmaningar

TILLHÖRIGHETSMÄRKEN Tillhörighetsmärken visar att du tillhör en speciell grupp av scouter. Märkena finns till för att skapa gemenskap, till exempel i patrullen.

Patrullmärken

För att lätt kunna veta vilken patrull du och andra scouter tillhör finns det patrullmärken, som ni kan välja utifrån vad patrullen heter. Det finns 55 olika färdigdesignade patrullmärken som visas upp på Scouternas affisch om tillhörighetsmärken. Ni kan också designa ert eget patrullmärke.

T 343 - PMS 547

I UN

EUR

O N EIS K A EN

N EDE

O N EIS K A EN O

Det här märket visar var du kommer ifrån utanför Sverige. Sverige är medlem i Europeiska unionen och därför finns EU-märket.

EU-märket

IGE

EUR

I världens finns det två världsscoutförbund. Med de här märkena visar du vilket världsscoutförbund du tillhör. I Sverige är alla kvinnliga scouter medlemmar i WAGGGS. Scouter med annan könstillhörighet än kvinna är medlemmar i WOSM. Märket placeras mellan landsoch EU-märket.

WAGGGS och WOSM-märken*

IGE

T 342 - PMS 549

EUR

U NI

T 343 - PMS 547

T 342 - PMS 549

SVER

T 343 - PMS 547

N EDE

Det här märket visar vilket land du kommer ifrån. För alla medlemmar i Scouterna innebär det Sverigemärket.

SVER

Sverigemärket

T 342 - PMS 549

För varje åldersgrupp i Scouterna finns det ett särskilt åldersgruppsmärke som visar vilken grupp vi tillhör.

EUR

U NI

Åldersgruppsmärken

*Världsscoutförbunden, World Association of Girl Guides and Girl Scouts och World Organization of the Scout Movement

153

DELTAGANDEMÄRKEN Deltagandemärken delas ut till scouter som har varit med i ett projekt under en termin eller under ett läger. Märkena skiljer sig åt för åldersgrupperna och utifrån äventyrarnas och utmanarnas olika intressen.

Äventyrarscout FÖREBILDEN Skapa en heldagsaktivitet för yngre scouter i scoutkåren, till exempel spårarscouterna. Det kan vara en hajk, läger eller kanske att ni håller i vartannat spårarmöte.

BYGGET Skapa något till er utrustning, patrullya, eller scoutlokal. Det behöver inte vara något stort, det viktiga är planeringen, genomförandet och reflektionen efteråt.

HAJKEN Planera och genomför en hajk i patrullen. Detta äventyr kan ni koppla ihop med andra äventyr eller intressemärken för att göra hajken mer speciell och mer av ett äventyr.

MILJÖN Gör något för miljön. Ni kan till exempel undersöka miljöskadliga platser i er omgivning, bygga ett vindkraftverk eller rena vatten när ni är ute på en hajk.

MÖTET Träffa en annan ungdomsgrupp, som har en annan inriktning än ni själva och fundera över hur era livsåskådningar är lika eller olika.

VÄRLDEN Knyt kontakter med scouter i ett annat land och lär er om hur deras liv ser ut. Idag är vägen till omvärlden inte så lång tack vare internet och många scouter vill prata med er!

RÖSTEN Gör något för att påverka världen utanför Scouterna. Ni kan skicka brev till politiker, starta en insamling till välgörenhet eller

SCENEN Gör en teaterföreställning som handlar om vad patrullmedlemmarna tror på och

hitta någon annan fråga som ni brinner för och vill förändra.

154

står för. Ni kan också välja att framträda med något annat, som en sång eller en dans.

BEVISMÄRKEN Bevismärkena skiljer sig från de övriga märkena genom att de har tydligare riktlinjer för vad du ska göra och klara av. Det är för att man ska veta att alla scouter som har tagit ett bevismärke kan klara av samma saker. Märket blir på så sätt ett bevis på vad du kan.

- PMS 549

Det här behöver du kunna för att få bevismärkena: KNIV För att få knivmärket ska du öva på olika aktiviteter som ger dig färdigheter och kunskaper som du behöver för att hantera en kniv på ett säkert sätt. Det är viktigt eftersom kniven är ett praktiskt verktyg som samtidigt kan skada allvarligt. För att få knivbeviset ska du därför känna till och kunna visa dina patrullkompisar och din ledare hur en kniv används så att ingen person, du själv eller andra, skadar sig och följa detta när du använder kniven. För att få knivbeviset ska du också: - veta hur en kniv tas emot och lämnas på ett säkert sätt och följa detta när du använder kniven - kunna hantera kniven på ett sätt som gör att den inte skadas eller slits mer än nödvändigt - känna till vad den svenska knivlagen innebär - veta vad knivens delar kallas - kunna slipa en kniv - ha provat att tälja något användbart på ett säkert sätt som ledaren godkänt.

PMS 547

T 342 - PMS 549

YXA OCH SÅG För att få märket ska du öva på olika aktiviteter som ger dig färdigheter och kunskaper som du behöver för att hantera verktygen på ett säkert sätt. Yxan och sågen är praktiska verktyg samtidigt som de kan skada allvarligt. För att få bevismärke Yxa och Såg ska du känna till och kunna visa dina patrullkompisar och din ledare att du kan hugga och såga säkert så att ingen person, du själv eller andra, skadar sig och följa detta när du använder yxan och sågen. För att få yxa och såg- beviset ska du också: - veta hur en såg och en yxa skyddas när man ska ta dem med sig och följa detta när ni ska någonstans - veta hur en såg och en yxa förvaras när de inte används, både utomhus och inne (på övernattning och i förråd) och följa detta - kunna använda yxan till att kvista en slana eller stock för att kunna använda den till något - kunna namnge yxans och sågens olika delar - kunna slipa en yxa och byta sågblad på en såg. SIMMA Att kunna simma är en bra förutsättning för att aktiviteter på eller i närheten av vatten ska vara säkra och roliga. För att få bevismärke simning ska du kunna visa dina patrullkompisar och din ledare att: - du kan simma 200 meter - du kan dyka eller hoppa i vattnet från en brygga eller bassängkant - du känner till och följer de viktigaste badreglerna. Exempel på badregler som du ska kunna: - Bada alltid tillsammans med minst en kompis. - Knuffa aldrig i någon annan. - Simma inte under hoppställningar. - Dyk aldrig i vattnet om du inte vet hur det ser ut under ytan. - Ropa aldrig på hjälp på skoj.

155

INTRESSEMÄRKEN

Intressemärken kan du själv, eller med din patrull, välja att arbeta med utifrån era egna intressen. Här kan du läsa vad du behöver göra för att klaraNett visst märke. Vid Nvarje märke finns också en markering som visar rekommenderade åldersgrupper och en kryssruta så att du kan som finns kvar att ta. Ö följa V V vilka märken Ö T 231 - PMS 361

INTERNATIONELLT: LÄRA Undersök hur det är att vara scout i ett annat land och vad det innebär. Det kan du till exempel göra genom att ta reda på vad de gör för scoutaktiviteter. Vilka likheter och skillnader finns det jämfört mot vad ni gör i Scouterna?

T 802 - PMS 2995

INTERNATIONELLT: LYSSNA Intressera dig för andra länder och andra kulturer genom att själv eller tillsammans med dina scoutkompisar brevväxla eller chatta med en scout eller en scoutgrupp i ett annat land för att lära dig mer om det landet.

KLURA Att prova på att lösa kluriga gåtor, chiffer och lösa problem är en utmaning för de flesta. Det är både roligt och ett sätt att ha kontakt med andra. För Klura ska du lära dig att läsa två olika chiffer eller hemliga språk, eller skapa ett eget. T 343 - PMS 547549 T 342 - PMS

T 342PMS - PMS 549 253

PMS PMS253 187

T 712 - PMS PMS 1871675

TÄNDA För att få värme, kunna laga mat och skapa en mysig stämning är det bra att veta hur man enkelt och säkert gör upp och underhåller en eld. Lär dig grunderna som att tända en lykta och eld, vilka risker det finns med elden och vad du gör om du bränner dig.

156

HITTA Lär dig vad du ska göra om du går vilse i skogen eller i staden och hur du kan öka chansen att bli hittad. Du ska kunna din adress och ett telefonnummer till en vuxen anhörig utantill.

T 712 - PMS PMS 5041675

PMS204 504 PMS

PMS PMS204 217

PMS 217

BRINNA Som en fortsättning på Tända får du i Brinna lära dig mer om hur en bra eld fungerar och vad den behöver. Du får testa vad som händer om du tar bort en elds bränsle, syre eller värme och lära dig hur du gör upp en egen eld.

V Ö

T 8324 - PMS 396547 T 343 - PMS

T 155 - PMS Rub Red

INTERNATIONELLT: MÖTA Upplev ett utbyte med scouter från ett annat land, antingen som värd för scouter på besök i Sverige eller som besökare i ett annat land. Du ska ha kontakt med scouterna både före och efter besöket.

T 155T-8324 PMS Rub Red - PMS 396

T 172 - PMS 166

FINNA Jobba med kartor, kompasser och att hantera olika skalor. Du lär dig hur du identifierar de olika väderstrecken och hur satelliter och GPS fungerar.

ELDA Som en fortsättning på Brinna får du i Elda lära dig ta hand om en eld under en längre tid med hjälp av vad du kan hitta i naturen. Du lär dig också hur olika eldtyper och bränslen skiljer sig från varandra och du får göra upp eld på nya sätt, till exempel med tändstål.

T 8324 - PMS 396

T 343 - PMS

INTRESSEMÄRKEN

Intressemärken kan du själv, eller med din patrull, välja att arbeta med utifrån era egna intressen. Här kan du läsa vad du behöver göra för att klara ett visst märke. Vid varje märke finns också en markering som visar rekommenderade åldersgrupper och en kryssruta så att du kan följa vilka märken som finns kvar att ta.

T 231 - PMS 361

MATETTAN Äta bör man, annars dör man. Mat är inte bara en nödvändighet, det är också ett spännande och roligt hantverk. För att ta Matettan får du laga mat både inne och ute. Du lär dig hur du följer recept och hur du hanterar hygienen i ett kök.

T 802 - PMS 2995

T 172 - PMS 166

MATTVÅAN I fortsättningen på Matettan, Mattvåan, övar du dig på att planera matJAlagningen för en övernattning. Du ska också kunna följa mer avancerade recept inomhus NEJoch utomhus. Du lär dig dessutom varför viss mat behöver vara kyld medan annan mat inte behöver hållas kall.

GODA GÄRNINGAR En god gärning är när du, utan att du måste det eller tjänar på det, gör något för att hjälpa någon annan eller för att göra någon annan glad. För att ta märket kan du skriva eller rita dina goda gärningar i en bok under en tid.

T 155 - PMS Rub Red

T 8324 - PMS 396

T 343 - PMS 547

T 342 - PMS 549

PMS 253

MATTREAN Tredje matmärket får du genom att med en bestämd budget kunna planera, köpa och tillaga mat på en hajk, ett läger eller övernattning. Du använder mat som är nyttig och näringsrik och anpassad för tillfället. Du tar också hänsyn till miljö och rättviseperspektiv i din matlagning.

NEJ

VÄRLDSFÖRBÄTTRAREN Planera en aktivitet tillsammans med dina scoutkompisar där ni gör något gott för andra. Det kan vara att planera och genomföra en insamling, städa ett skogsparti eller göra en kampanj för att minska bilåkandet.

SPELA Genom att spela teater tränar du dig på många saker, som att uttrycka dig, att visa känslor och att våga ta plats. För att få märket Spela arbetar du med att skapa ett eget manus, scen, rekvisita och att repetera in en teater som du hittat på själv eller som någon annan skapat.

NEJ FILMA Här ska du vara delaktig i att skapa en film. I det ingår att skriva JA manus, förbereda miljö och rekvisita, öva in repliker, repetera, agera och filma. Antingen är du engagerad i allt eller så EJtill exempel i att skriva fördjupar du dig iN något, manus och regissera dina kompisar eller ansvara för filmning och lära dig mer om det.

SKAPA Att skapa något kreativt med sina egna händer är både en rolig utmaning och JAallt annat för ett skönt sätt att koppla bort en stund. För att ta märket Skapa ska du tillverka tre olika saker N av tre EJolika material. Använd din fantasi och gör det du vill!

FIXA Gör om något till er scoutlokal eller till någon annan. Ska ni sy eller kanske måla om? Spåna idéer, planera och gör! När arbetet är klart ska du tillsammans med de andra som var med och dina ledare utvärdera din insats och diskutera vad du lärt dig.

157

PMS 187

INTRESSEMÄRKEN T 231 - PMS 361

T 802 - PMS 2995

T 172 - PMS 166

T 155 - PMS Rub Red

FÖRSTA REPMÄRKET Rep går att använda till en massa bra saker, framför allt när du är ute i naturen men också i helt andra situationer. Lär dig att lösa olika problem med hjälp av rep och knopar! För att få märket ska du kunna visa din ledare minst tre viktiga knopar.

T 8324 - PMS 396

T 342 - PMS 549

PMS 253

det en gud? Varför är bananer gula? Vad händer när vi dör?

VARA UTE: VATTEN

BLOGGA Alla borde veta vad ni gör på era scoutmöten! Dokumentera med text JAmed din patrull och foton tillsammans under minst två månader vad ni gör på EJ era möten ochNövernattningar och

publicera det på nätet.

VARA UTE: STADEN

PMS 187

T 712 - PMS 1675

PMS 504

CHATTA För att få intressemärket Chatta använder du internet för att kommunicera med scouter från andra platser i Sverige eller från andra länder. Ett sätt att komma igång kan

vara att delta i Jamboree on the Internet (JOTI) som genomförs varje år.

VARA UTE: SKOGEN

VARA UTE: FJÄLLEN

För att få ett av intressemärkena Vara ute ska du ha varit med på en hajk eller ett läger med övernattning. Ni väljer själva miljö: vinter, vatten, staden, skogen eller fjällen. Beroende på var och när ni genomför ert äventyr kan aktiviteten se olika ut. Ni kan till exempel vandra, cykla, klättra, segla, paddla, åka skidor eller åka skridskor. Du ska vara delaktig i de förberedelser som behövs, som att planera packning, färdväg, övernattningsplats och matsedel. Efter hajken är det viktigt att du utvärderar den tillsammans med de andra som var med. Ni ska diskutera vad ni gjorde bra och vad ni kan göra annorlunda nästa gång. För att komma ihåg dina upplevelser och tankar är det bra om du fotograferar och antecknar under hajken.

158

PMS 204

DÅ OCH NU Lär dig mer om hur vår historia ser ut i scoutrörelsen, både i Sverige och världen. Eller så har det hänt något annat speciellt i historien som du vill fördjupa dig i eller lära ut till andra.

ANDRA REPMÄRKET Andra repmärket bygger naturligt vidare på det första, du ska här kunna minst fem viktiga knopar och hur du använder dem i en riktig situation. Du ska känna till olika reptyper och deras användning och kunna göra en egengjord talja.

LIVSÅSKÅDNING För att få intressemärket Livsåskådning ska du fundera över jorden, universum och hur allt blev till. Du ska fundera på de livsfrågor som är aktuella för dig. Finns

VARA UTE: VINTER

T 343 - PMS 547

PMS 217

166

INTRESSEMÄRKEN Intressemärken kan du själv, eller med din patrull, välja att arbeta med utifrån era egna intressen. Här kan du läsa vad du behöver göra för att klara ett visst märke. Vid varje märke finns också en markering som visar rekommenderade åldersgrupper och en kryssruta så att du kan följa vilka märken som finns kvar att ta.

PLÅSTRA Som scout ska du kunna ge dig ut på olika äventyr och då är det bra om du kan hantera de skador och olyckssituationer som kan hända. Lär dig att ta hand om lättare sår, lägga tryckförband, ta hand om skavsår, vad som är viktigast i sjukvårdslådan och hur du ringer och pratar med SOS Alarm.

T 155 - PMS Rub Red

T 8324 - PMS 396

T 343 - PMS 547

T 342 - PMS 549

PMS 253

HJÄLPA Som en fortsättning på Plåstra kan du i Hjälpa arbeta mer med hur du kan hjälpa någon som har skadat sig. Du lär dig också vad du behöver ha med dig och hur du kan undvika att någon skadar sig, vad LABC är, hur du lägger en person i stabilt sidoläge och hur du tar hand om en stukad fot.

PMS 187

T 712 - PMS 1675

PMS 504

PMS 204

RÄDDA Som det sista sjukvårdsmärket lär du dig mer om avancerade situationer och hur du bör agera vid en olycka. Det kan vara hur du överblickar en olycksplats, hur du genomför HLR, hur du tar hand om ett benbrott eller brännskador och hur du tar hand om en medvetslös person.

PMS 217

NEJ REKRYTERA Vi vill bli fler till världens bästa rörelse! För att få märket rekrytera ska du tillsammans med dina scoutkompisar planera hur ni i er scoutkår kan bli fler scouter och genomföra en rekryteringsplan.

MILJÖ: SORTERA Lär dig mer om din egen miljöpåverkan genom att prata med scouter och ledare om er energianvändning, sopsortering och inköp både hemma och på kåren.

MILJÖ: ÅTERVINNA Undersök vad som händer med allt det som vi årligen återvinner. Vad händer med flaskorna, tidningarna och maten efter att soptunnorna tömts? Kan ni använda er av mer återvunna saker hemma och på kåren?

NEJ DEMOKRATI Demokrati handlar bland annat om att allas åsikter är lika mycket värda och att alla har samma möjlighet att påverka gemensamma beslut. Lär dig hur scouting är organiserat på olika nivåer, hur en kårstämma går till, hur länder styrs och hur ni gör för att påverka samhället.

BYGGA Var delaktig i ett större byggprojekt från början till slut – från ritning till färdig konstruktion. Tillsammans i patrullen kan ni bygga vad ni vill!

NATURLIGT Lär dig känna igen de vanligaste träden, djuren och växterna i din närhet. Beroende på var du bor är olika växter bra att känna till – be dina ledare om hjälp att peka ut de viktigaste. Du kan också lära dig mer om de växter och djur som intresserar just dig.

159

Index Äventyrarnas handbok Aktiv i gruppen................................................ 28-29, 144 Aktiv i samhället...............................................16-17, 144 Allemansrätten............................................................. 102 Andakt............................................................................110 Bevismärken.........................................................152, 155 Bygget......................................................................25, 134 Deltagandemärken...................................................... 154 Demokrati............................................................... 89, 159 Egna värderingar............................................. 32-33, 144 Equmenia.......................................................................148 Existens............................................................. 36-37, 144 Fantasi och kreativt uttryck...........................40-41, 144 Fredsdagen.....................................................................113 Friluftsliv.............................................. 48, 60-61, 94, 147 Fysiska utmaningar......................................... 22-23, 145 Förebilden...............................................................75, 154 Förståelse för omvärlden.................................18-19, 144 Gruppdynamik..............................................................147 Hajk, hajkplanering.........................................94-95, 154 Hajken......................................................................80, 154 Hållbarhet..................................................................... 100 Insändare..........................................................................37 International Commissioner (IC)..............................153 Intressemärken............................................................. 154 Kritiskt tänkande.......................................... 116-117, 149 Känsla för naturen.......................................... 50-51, 148 Lajv....................................................................................41 Learning by doing....................................... 132-133, 151 Ledarskap...........6, 26-27, 48, 52-53, 106-107, 144, 147 Ledarskapsön..................................................................53 Ledarstilar....................................................................... 80 Lokalt och globalt samhällsengagemang.....58-59, 147 Lyssnare............................................................................53 Miljö..........................................................82, 75, 154, 159 Miljön.......................................................... 82-83, 75, 154 Motion................................................................13, 16, 98, Målspår...................................................9, 10-15, 144-145

160

Märken....................................................................152-159 Mötet.............................................................................. 154 Nykterhetsrörelsens scoutförbund............................148 Packlista............................................................................81 Patrullsystemet.................................................49, 50, 147 Planera program...............................................................6 Problemlösning..........................................13, 42-43, 145 Projekt.............................................................. 9, 64-71, 74 Reflektera.......................................................................133 Relationer.......................................................... 90-91, 148 Rösten............................................................... 75, 86, 154 SALT...............................................................................148 Samhällsengagemang.......................48, 58, 59, 144, 147 Samhällsinsats.................................................................59 Sankt Georg...................................................................112 Scenen......................................................................75, 154 Scoutbönen.............................................................54, 151 Scoutdräkt................................................................. 9, 152 Scoutlag och löfte......................................48, 62-63, 151 Scoutmetoden.......................................... 44-63, 146-147 Självinsikt och självkänsla.............................. 34-35, 145 Stress och press.....................................................104-105 Stödjande och lyssnande ledarskap....... 48, 52-53, 147, Symboliskt ramverk...................................49, 54-55, 147 Ta hand om sin kropp.................................... 24-25, 145 Teman...............................................................................55 Thinking Day................................................................112 Tidsplan..................................................................... 70, 71 Tillhörighetsmärken.....................................................153 Utvärdering..................................................................9, 74 Valspråk och lösen................................................150-151 Världen........................................................75, 90-91, 154 WAGGGS............................................................. 149, 153 WOSM................................................................... 149, 153 Äventyr...........................................................................4-7 Äventyrarsscout, Äventyrarscouting................ 6, 72-91

Ă&#x201E;ventyrarnas

handbok

161

162

163

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Våra värderingar genomsyrar allt vi gör – vi är schyssta kompisar!

Äventyrarnas

handbok

Äventyrarnas handbok är fylld av allt möj ligt för att din tid som äventyrarscout ska bli den allra bästa, roligaste och mest givande någonsin . Använd boken som inspiration och stöd för att planera och genomföra ett riktigt häft igt scou tprogram. I boken hittar du allt du behöver veta om varför och hur vi gör allt i Scouterna. Med hjälp av målspår och scoutmetod blir det lätt att planera. Du får också all information om även tyren som är särsk ilda projekt för äventyrarpat rulle r. I Äventyrarnas handbok blandas fakt arutor och småtexter om allt mellan himmel och jord (ja, det finns saker både om Gud och Alleman srätten) med tester, tips och noveller om äventyra rpat rullen Kon-Tik i. Det här är helt enkelt handboken för dig som är Äventyrarscout!