Skolverkets
Nr 8/november 2010
illustration: Seija Eriksson
Nyhetsbrev
PIM-satsning öppnar nya vägar En bidragande orsak till skolornas digitala kompetens i stadsdelen Älvsborg i Göteborg beror på att både skolchefen och rektorerna genomförde PIM före resten av personalen.
5
Elever behöver kunskap om källkritik
Gymnasieläraren Kristina Axelsson bloggar om till exempel sociala medier och elevers källkritiska kunskaper på Kolla källan.
9
Tema:
It i skolan
Den nya skollagen slår fast att alla elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. It kommer att ta större plats i skolan i framtiden. Hur arbetar skolorna med it i undervisningen? Hur kan it i skolan påverka och underlätta för både lärare och elever?
2
”
Jag visar ugglorna och berättar om olika källor som eleverna kan använda.
7
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
2
It viktigt i framtidens skola Den nya skollagen slår fast att alla elever utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. – Detta är en likvärdighetsfråga. Alla måste ges samma grundförutsättningar, säger Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket.
Medierådets rapport ”Småungar & medier” visar att två tredjedelar av 2–5-åringar na och nästan alla 5–9-åringarna regelbundet använder datorer. I rapporten konstateras också att ju äldre barnen blir desto mer tar internet och sociala medier över från tv-tittandet. Dessutom har barn till föräldrar under trettio år, högre digital kompetens. Dessa föräldrar tar också för givet att barnen har tillgång till moderna
lärverktyg och internet i skolan. – Skolans legitimitet utmanas när den skiljer sig för mycket från den värld som barnen och föräldrarna lever i, säger Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket. Han menar att det nu handlar om att eleverna ska få hjälp att utveckla den digitala kompetens som de behöver. I den nya skollagen, som ska tillämpas från den 1 juli 2011, står att alla elever
ska ha kostnadsfri tillgång till böcker och andra lärverktyg. Begreppet lärverktyg är nytt och handlar om att eleven ska ha tillgång till sådana verktyg som eleven behöver för att ha en tidsenlig utbildning. De nya kurs- och ämnesplanerna förutsätter tillgång till internet och det blir tydligare hur ämnesundervisningen förväntas bidra till elevernas digitala kompetens. Skolans uppgift
Digital kompetens är en av de kompetenser som bland annat EU pekat ut som viktig för alla medborgare. Studier av ungdomars vanor visar att många skaffar sig gedigna kunskaper och färdigheter inom många områden. Det handlar bland annat om sociala kompetenser och språklig uttrycksförmåga. – Hemmet och fritiden är arenor där unga bygger upp viktiga delar av sin digitala kompetens. Men det går inte att utgå ifrån att de lär sig alla digitala färdigheter de behöver på egen hand, säger Peter Karlberg. Grundläggande datorvana
Kursplanerna i den nya läroplanen för grundskolan lyfter hur de olika ämnena kan bidra till utvecklandet av digital kompetens. När eleverna kommer till gymnasieskolan förväntas de ha grundläggande datorvana. Mer specifika digitala kunskaper tas upp i de nya kursplanerna inom varje ämne.
illustration: Seija Eriksson
Söka och värdera information
Studier av ungas vanor visar att många skaffar sig bra digitala kunskaper själva.
I svenska ska eleverna lära sig att kritiskt söka och värdera information från olika källor. Redan i årskurs 1-3 är det viktigt att eleverna tränar informationssökning i böcker, tidningar och på webbsidor för barn. I årskurs 4-6 handlar det om informationssökning ur ett källkritiskt perspektiv. Källkritik är också en central del av de samhällsorienterande ämnena.
fortsättning sidan 3
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
”
3
fortsättning från sidan 2
Hemmet och fritiden är arenor där unga bygger upp viktiga delar av sin digitala kompetens.
Kursplanerna för de lägre årskurserna talar om betydelsen av att eleverna lär sig att undersöka och förstå verkligheten med hjälp av olika källor. I svenskan ska eleverna lära sig att skriva och hantera texter av olika slag. – Beskrivande, förklarande och utredande texter är några exempel, liksom blogginlägg. Det är också viktigt att de lär sig att sovra och pröva källors tillförlitlighet, säger Peter Karlberg. Ekonomi och handel
I kursplanen för hem- och konsumentkunskap är ungas privatekonomi ett moment. Här ska undervisningen bland annat belysa hur handel på internet ser ut och går till. Genom att använda internet går det att skapa mer relevanta och motiverande uppgifter. – Det kan till exempel handla om att söka och jämföra dagsaktuella priser eller att hitta underlag för att diskutera reklam och marknadsföring, säger Peter Karlberg. It-kunskaper i matematik
Kursplanen för matematik tar upp behovet av att kunna använda digital teknik för att undersöka och tolka problemställningar, diagram, tabeller och grafer. Eleverna ska också kunna beskriva egna och andras resultat med hjälp av bland annat digitala verktyg. I matematik är det idag förhållandevis ovanligt att använda digital teknik, med undantag för miniräknare. En undersökning som Skolverket gjort om it-användning och it-kompetens i skolan visar att 80 procent av eleverna aldrig använder it i matematiken. – Rätt använd kan informationsteknik bidra till att utveckla förståelsen och ge alla tillgång till samma verktyg som används för matematiska beräkningar utanför skolan, säger Peter Karlberg.
Kreativitet i skolan
Redan från de tidiga årskurserna ska eleverna i bildämnet fotografera och överföra bilder med hjälp av olika tekniska program. I grundskolans senare år utvidgas ämnet med film och redigering. Utöver det mer kreativa användandet ska eleverna lära sig om rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder. Eleverna ska även få kunskap om yttrandefrihet och integritet i olika medier liksom tolkning och kritisk granskning. Genom undervisningen De nya styrdokumenten är utgångspunkt för skolornas utveckling i musik ska eleverna ges av undervisningen. möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, kommer att avspegla förändringarna i digitala verktyg samt musikaliska begrepp kursplanerna. Peter Karlberg menar däroch symboler i olika musikaliska former för att lärarna behöver tid till att sätta sig och sammanhang. Som centralt innehåll in i de nya kursplanerna och reflektera i årskurs 7-9 anges till exempel digitala kring vad de innebär. verktyg för musikskapande, inspelning – Det är viktigt att diskutera vilka föroch bearbetning. utsättningar som är nödvändiga för att lärare ska kunna undervisa enligt de nya Utveckla elevernas kunskaper styrdokumenten, säger Peter Karlberg. Digitala lärresurser spelar en stor roll för att kunna integrera it i undervisningen Text: Stefan Pålsson och för att utveckla elevernas kunskaper Foto: lena granefelt och färdigheter. Skolverket arbetar med att öka tillgängligheten till alla de resurser som redan finns hos till exempel public service, museer, arkiv och myndigheter. – Lärare och elever måste ha tillgång till digital teknik. Tillgång skapar dock inte Alla måste ges automatiskt ett avsett lärande, men om samma grundförutinte tekniken finns tillgänglig är det förstås omöjligt, säger Peter Karlberg sättningar. De nya styrdokumenten är utgångspunkt för skolornas utveckling av undervisningen. Även de nationella proven
”
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
4
It-användning ställer krav på lärare Skolan har en viktig roll för hur barn och elever lär sig använda datorn och utveckla sin kunskap om källkritik. Tillgången till datorer är fortsatt problematisk på många skolor, men it-användningen ökar. Det framgår i Skolverkets lägesbedömning 2010. Digital kompetens blir allt viktigare både i och utanför skolan. För fyra år sedan lyfte EU-kommissionen den digitala kompetensen som en av åtta nyckelkompetenser för framtiden. I årets lägesbedömning konstaterar Skolverket att det fortfarande finns stora brister i tillgång till datorer för både lärare och elever på många skolor. – Men vi ser samtidigt en tydlig trend till att allt fler kommuner satsar på att eleverna ska få en egen dator i så kallade en-till-en projekt, säger Christina Szekely, undervisningsråd på Skolverket. Hon tror därför att Skolverket i nästa ituppföljning, 2011, kommer att se ett ökat datoranvändande i skolorna. Kunskap och attityd
Digital kompetens är att ha kunskap om hur tekniken fungerar, hur man hämtar och utbyter information samt teknikens möjligheter och risker. Viktigt är också att ha en ansvarsfull attityd till användning av sociala medier. – Vad digital kompetens innebär förändras i takt med den snabba utvecklingen på området och det krävs att man lär sig nytt hela tiden. Därför ställer ökad itanvändning stora krav på lärares kompetensutveckling, menar Christina Szekely.
It i undervisningen
De undersökningar som Skolverket tidigare presenterat, visar att endast hälften av lärarna använder sig av it i undervisningen någon enstaka gång i veckan. Bland elever i årskurs 4-6 uppger bara en procent att de dagligen använder datorn på lektionstid. – Jag hoppas att de nya styrdokumenten och den nya lärarutbildningen kommer att bidra till en bättre it-användning i förskolor och skolor, säger Christina Szekely. Skolans roll viktig
I lägesbedömningen framhålls att skolan har en viktig roll för alla I lägesbedömningen 2010 framhålls att skolan speelevers möjlighet att få grundläggan- lar en viktig roll för elevers it-kompetens. de it-kompetens. Skolans roll lyfts även i en aktuell rapport från OECD (Organisation for Economic Co-opera- nya tekniken i lärandet, säger Christina tion and Development), som varnar för Szekely. Hon framhåller även vikten av att skoatt den digitala klyftan mellan olika elevgrupper hotar att öka. Detta innebär att lan behöver bli bättre på att fånga upp den elever som kommer från hem med akade- kunskap som barnen får om datorer och misk bakgrund får ett försprång i förmå- sociala medier på sin fritid. gan att använda datorer i sitt lärande. – Den digitala klyftan handlar inte om Text: Auri Andersson huruvida man har tillgång till dator eller bild: lena granefelt inte utan hur man lär sig att använda den
lästips Skolverkets lägesbedömning 2010. Del 1 Beskrivande data Här hittar du fakta om de olika verksamhetsformerna och uppgifter om vilka förändringar som har skett.
Del 2 Bedömningar och slutsatser. Här finns tre fördjupningskapitel som beskriver utvecklingen inom skolsektorn. Beställ hos Fritzes kundservice (se redaktionsrutan sista sidan). Best nr del 1, 10:1187 och del 2, 10:1188. Pris 70 kr exklusive moms. Porto tillkommer. Publikationerna finns även som pdf-fil på www.skolverket.se
Lärare i den nya gymnasieskolan En broschyr för lärare om de stora förändringarna i gymnasiereformen Gy 2011. Beställ hos Fritzes kundservice (se redaktionsrutan sista sidan). Best nr 10:1192. Pris 10 kr exklusive moms. Porto tillkommer. Publikationen finns även som pdf-fil på www. skolverket.se
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
5
PIM-satsning öppnar nya vägar Skolchefen Anders Andersson var själv först ut i Älvsborgs stadsdel i Göteborg med att genomföra praktisk it och mediekompetens, PIM. Att skolledarna ända från början fick agera förebilder i stadsdelens it-satsning anses vara en starkt bidragande orsak till att skolorna idag sjuder av digital verksamhet. Gamla Påvelundsskolan i Göteborg är en helt annan skola idag, än för bara tre år sedan. Rektorerna Christel Jahncke och Niclas Jönsson talar om tredubblade datorresurser och om levande klassrum där eleverna blir alltmer delaktiga i sin undervisning och utveckling. Strömmande media och andra nätverktyg har fört in yttervärlden i den pedagogiska miljön, och den språkliga variationsrikedomen som tekniken erbjuder är ett viktigt steg mot ökad jämlikhet. – De här verktygen har verkligen öppnat vägar för många barn. De har lyft fram elever som tidigare haft det svårt i skolan, men som nu känner att de klarar av det här, säger Christel Jahncke. Förskollärare bloggar frekvent
Enligt Lisbeth Johansson, utvecklingsledare i Älvsborgs stadsdel, är förändringsarbetet på Gamla Påvelundsskolan inget isolerat fenomen. Det ser liknande ut runt om i hela stadsdelen. Många förskollärare bloggar frekvent om sin verksamhet med föräldrar och kollegor. På högstadiet har alla elever sedan ett par månader tillbaka varsin egen arbetsdator som stöd för sitt lärande.
Att den digitala verksamheten i stadsdelen på kort tid tagit sådan fart är inte heller någon slump. De senaste årens it-satsning här har varit mycket målmedveten och skolledarna har varit förebilder för kompetenshöjningen. Digitalt utvecklingsarbete
Grunden för det digitala utvecklingsarbetet i Älvsborg har lagts genom ett framgångsrikt genomförande av praktisk it och mediekompetens, PIM. Arbetet med PIM, som är en utbildning för pedagoger med handledningar och studiecirklar på internet har pågått sedan hösten 2007. Idag har 94 procent av 466 pedagoger genomfört PIM 3. Innan terminen är slut förväntas i stort sett 100 procent ha nått nivå 3 vilket var det uppsatta målet från början. Enligt Christel Jahncke och Niclas Jönsson har den kanske viktigaste framgångsfaktorn varit tydliga signaler uppifrån. – Vi har haft en fantastisk skolchef som pekat på hur viktigt det här är och som hela tiden givit oss tydliga ramar. Han har satt en hel del press på oss, men samtidigt varit en bra förebild, säger Niclas Jönsson. Skolchefen Anders Andersson var först
”
De här verktygen har verkligen öppnat vägar för många barn.
ut i Älvsborgs stadsdel med att genomföra PIM. Under sommaren innan pedagogerna skulle dra igång sin PIM-utbildning lät Anders Andersson examinera sig på nivå 4. Han har sedan fortsatt och försökt avdramatisera verktygens svårigheter och lyfta fram deras fördelar inför sin personal. Hans årliga e-brev tar ständigt nya former. Senast kom det som ett filmklipp utlagt på Youtube. Nivå 3 i PIM
Bortsett från skolchefen var det rektorerna som först fick ge sig i kast med PIMarbetet i Älvsborg. Redan under hösten 2008 examinerades de flesta av dem på nivå 3. På så sätt fick de chansen att både agera förebilder för pedagogerna på skolorna och få större inblick i det kommande resursbehovet. Inga undantag accepteras
Vad gäller skolledarna har man i Älvsborg inte heller accepterat några undantag för måluppfyllelsen av PIM. Att ha nått nivå 3 anses vara ett minimikrav för att kunna arbeta som rektor här. De nyanställda som inte har kompetensen med sig från början förväntas tillägna sig den under sina första tre månader. – Vi har varit rätt tuffa med PIM i Älvsborg men det har faktiskt inte varit några större problem ens för de nyanställda, säger Lisbeth Johansson. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete kräver dock inte bara pådrivande krafter utan också tydliga morötter. Samtliga skolledare i Älvsborg har försetts med en bärbar arbetsdator. It-satsning dörröppnare
På några få år verkar PIM-satsningen i Rektorerna Christel Jahncke och Niclas Jönsson talar om tredubblade datorresurser och om levande klassrum efter PIM-satsningen i Älvsborgs stadsdel.
fortsättning sidan 6
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
fortsättning från sidan 5
”
Vi har varit rätt tuffa med PIM i Älvsborg.
Älvsborgs stadsdel ha slagit upp dörrarna för en fortsatt it-utveckling. En viktig effekt har varit att pedagoger och skolledare börjat kommunicera på ett annat sätt över tidigare svåröverskridna skol- och områdesgränser. Stadsdelens årliga it-mässa har också blivit en viktig mötesplats. Grunden för mässan utgörs av korta föredrag. Pedagoger berättar om sina upplevelser och erfarenheter av it och lärande i det egna klassrummet. – It har visat sig vara en mycket bra katalysator för att få igång samtal och för att få oss vuxna att prata mer om pedagogik och skolans mål, säger Lisbeth Johansson. En del motstånd
Att säga att it-satsningen varit populär och efterlängtad hos alla redan från början skulle dock vara att ljuga. Det fanns en utbredd skepticism i stadsdelen på förhand och Anette Nilsson, projektanställd it-utvecklare och PIM-examinator berättar att hon kände sig som en ”flourtant” när hon först kom ut till skolorna. – Alla tittade plötsligt bort och försökte se ut som att de inte märkte att jag var där, berättar hon. Även Christel Jahncke på Gamla Påvelundsskolan vittnar om en skeptisk personal och om svåra samtal som hon
6
behövt ha. – Det har varit en del motstånd men nu har vi fått med oss alla. Som skolledare gäller det att ordna tid och att lyssna in. Det viktigt att förmedla att det här inte är så märkvärdigt och att det handlar om att ta små steg i vardagen, säger Christel Jahncke. Lättillgängligt stöd
Enligt Lisbeth Johansson verkar den viktigaste attitydförändringen bland pedagogerna ha skett under stadsdelens första egna it-mässa. De som först gav sig in i PIM blev tydliga inspiratörer för resten. Alla kunde se att itintegrationen inte behöver vara så krävande och svår. Att även små vardagliga projekt kan vara It har visat sig vara en bra katalysator för att få igång mycket värdefulla. En förutsättning för det fram- samtal om skolans mål och pedagogik. gångsrika genomförandet av PIM i Älvsborg har varit en öppenhet och ett lättillgängligt stöd för alla under processen. Utvecklingsledarna har velat odla ett klimat där det uppfattas som någonting positivt att ställa frågor och be om hjälp. Målet har varit att det alltid ska finnas någon att ringa. – Vi har varit tillgängliga och visat att Skolverkets webbaserade studiemateman kan och får ha problem. Om det har rial, PIM består av tio handledningar. behövts har vi alltid försökt komma ut till Idag har 150 kommuner anslutit sig skolorna och hjälpa till så fort som möjtill examinationsmiljön i PIM. Det ligt, säger Lisbeth Johansson. finns fem olika examinationsnivåer.
PIM, praktisk it och mediekompetens
Läs mer: www.pim.skolverket.se Text och bild: Nils Sundberg bild: lena granefelt
Vilken är den viktigaste frågan inom it i skolan? Henrik Widaeus, Chef på Pedagogiskt centrum i Södertälje kommun: – Fortsatt arbete med lärarkollegiet i Södertälje, en association där lärare först och främst ser it som ett verktyg för att få syn på sin egen praktik, sin förmåga att förfina praktiken. Sist men inte minst att hjälpa andra lärare och elever att förbättra sitt lärande.
Lena Dahlstedt, Utbildningsdirektör, Nacka kommun: – Det är hur vi kan öka lusten, motivationen och förståelsen hos eleverna genom att kombinera modern teknik med klassiskt lärande i mötet mellan elever och lärare. Den moderna tekniken ger nya möjligheter att visa, berätta och förstå på ett mer kreativt och lustfyllt sätt.
Anna Cederblad, Utvecklingsledare, Umeå kommun: – Det viktigaste är att vi ser till att våra barn och elever och studerande verkligen får likvärdiga möjligheter till lärande med it och att vi skapar en långsiktig röd tråd från förskola upp till gymnasie- och vuxenutbildning gällande it i skolan. Text: Stig-Roland Rask
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
7
Ämnesugglor förändrar undervisning Det är svårt för yngre elever att söka och hantera svar på Google. I Skolverkets söktjänst Länkskafferiet guidar ugglor barnen till utvalda sidor på nätet i skolans olika ämnen. Google är för svår att använda för mindre barn, konstaterar Lotta Bohlin, lärare på Myrsjöskolan i Nacka kommun. Barnen har både problem med att formulera sina sökningar och att hantera resultatet. I Länkskafferiet finns en avdelning med ämnesugglor som guidar yngre barn till användbara länkar. Fördel att arbeta varierat
Lotta Bohlin är lärare i en åldersblandad klass med elever i årskurs 1-3. Hon försöker hitta olika sätt att använda it i undervisningen för att utveckla elevernas förmågor och kunskaper. – Det är en fördel att kunna arbeta så varierat som möjligt med barnens lärande, påpekar Lotta Bohlin. Eleverna arbetar självständigt med att utforska, diskutera och reflektera kring material på nätet. – Ämnesugglorna gör det möjligt för mig att gå igenom alla resurserna innan lektionen för att förbereda ordentligt. Det blir betydligt enklare att vägleda och förklara för eleverna, säger Lotta Bohlin. Egen tillgång till dator
På Myrsjöskolan har eleverna tillgång till varsin dator från och med årskurs 4. För de yngre eleverna finns det istället datorvagnar med ett tiotal datorer som kan lå-
nas till klassrummet. Lotta Bohlin använder mest datorvagnen för nioåringarna, eftersom sättet att arbeta ställer högre krav på eleverna. Eleverna arbetar tillsammans gruppvis, med upp till 2-3 elever per dator. I regel går det ut på att eleverna ska genomföra ett uppdrag där de kan söka och använda information eller lösa uppgifter i ett spel. För att det hela ska fungera är det nödvändigt att ge eleverna tydliga instruktioner om uppgiftens mål och hur de ska gå tillväga för att lösa den. – Eleverna kan till exempel leta upp ett lands flagga eller besvara frågor som rör ett djur, säger Lotta Bohlin. Här är det en fördel att innehållet i Länkskafferiet är sorterat på samma sätt som hos biblioteket.
ten med föräldrarna och visa vad man gör i skolan. Lotta Bohlin har också börjat arbeta med en elevblogg för barnen som går i årskurs 3. Tanken med bloggen är att skapa bättre förutsättningar för eleverna att samarbeta, dela kunskaper och utveckla förståelse. – De kan kommentera varandras inlägg och hjälpas åt med att hitta nya perspektiv för att komma vidare med sina uppdrag, säger Lotta Bohlin.
Ämnesugglor som komplement
Fördelar med bloggandet
Ämnesugglorna fungerar som komplement till skolbiblioteket, eftersom det ibland kan vara besvärligt att få fram böcker inom alla områden eller att hitta varsin bok till alla elever. Med datorns hjälp blir det enklare att hitta fördjupningsmaterial som eleverna kan använda. Eleverna får ett uppdrag som ska lösas och sedan ska de redovisa resultatet för hela klassen. Lotta Bohlin betonar att uppdragen inte går ut på att eleverna enbart ska söka fakta. – Meningen är att de ska bearbeta innehållet och visa att de kan förstå och förhålla sig till det, säger Lotta Bolin. Det finns en projektor i klassrummet som de använder varje dag i undervisningen. – Jag visar ugglorna och berättar om olika källor som eleverna kan använda, säger Lotta Bohlin. Projektorn används också när klassen gemensamt vill prata med personer och institutioner utanför skolans fyra väggar. Nyligen genomfördes ett möte med Vasamuseet med hjälp av Skype.
Bloggandet innebär att dokumentationen blir tillgängligt hela tiden, oavsett om eleverna är hemma eller i skolan. Och för lärarens del blir det möjligt att följa med i alla elevers lärande, att ge hjälp och återkoppling. Lotta använder både nätet och de vanliga läroböckerna för att försöka väcka elevernas intressen och hjälpa dem att lära sig nya saker. – Att utveckla och förändra undervisningen med digitala lärresurser är en spännande resa för mig, säger Lotta Bohlin.
Gemensam blogg Lotta Bohlin, lärare på Myrsjöskolan i Nacka.
”
Jag visar ugglorna och berättar om olika källor som eleverna kan använda.
Klassen har en gemensam blogg som används för att hålla kontak-
Text: Stefan Pålsson Bild: Anna ström
Länkskafferiet Länkskafferiet hjälper elever, lärare och skolbibliotekarier att hitta utvalda digitala lärresurser på internet. Läs mer: http://lankskafferiet.skolverket.se www.facebook.com/lankskafferiet
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
8
forskning för skolan
Kommuner satsar på en-till-en Allt fler kommuner över hela landet satsar på en-till-en, det vill säga varsin dator till lärare och elever. Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, har nyligen startat ett forskningsprojekt om en satsning på en skola där alla i årskurs 6-9 får varsin dator. Ett resultat från forskningsprojektet är att elev- och lärarrollerna börjar förändras. Synen på kunskap, undervisning och lärande blir annorlunda. För eleverna handlar det alltmer om att lära sig söka och värdera information, se sammanhang och börja förstå hur världen ser ut och fungerar. Läraren spelar främst en vägledande roll och hjälper eleverna att pröva sina hypoteser och tolkningar mot verkligheten. − Eleverna inser ganska snabbt att kunskap är betydligt mer komplext än att kunna återge lärobokens innehåll så bra som möjligt, säger Tomas Kroksmark. Han menar att ett gott minne inte längre är avgörande. Istället blir det allt viktigare att kunna söka, värdera, förstå och bearbeta information från olika källor. Delaktighet i planering
Tomas Kroksmarks forskning visar att eleverna blir mer delaktiga under planeringen av undervisningen. Till exempel kan undervisningen inledas med att läraren ger en presentation av innehåll, syfte och mål. Nästa steg är att eleverna tillsammans diskuterar hur man kan arbeta och vad som krävs för att det ska fungera. Därefter beslutar läraren och eleverna gemensamt hur arbetet ska gå till.
− Forskningsprojektet visar att läraren upptäcker att undervisningen kan göras mer autentisk och engagerande med teknikens hjälp, säger Tomas Kroksmark. Arbetsmetoderna kan varieras på helt andra sätt och det finns mängder av material på nätet som kan användas. Dessutom är det enkelt att kontakta och samarbeta med personer utanför skolan. Annorlunda undervisning
Tomas Kroksmark konstaterar att eleverna inte längre sitter och löser lärobokens uppgifter på egen hand. De sitter inte heller enbart i sina bänkar för att lyssna på läraren. Istället handlar det om ett undersökande arbetssätt i grupp där eleverna diskuterar och hjälper varandra att förstå och komma vidare. Läraren följer arbetet och hjälper till när det behövs. − När grupperna redovisar med hjälp av en videokanon eller smartboard, ser läraren till att det uppstår en konstruktiv diskussion i klassrummet, säger Tomas Kroksmark. Eleverna kan till exempel diskutera varifrån informationen kommer, ifrågasätta trovärdigheten och resonera kring hur informationen har tolkats och använts. Informationsöverflödet och de snabba
Allt fler kommuner satsar på en-till-en.
förändringarna ställer krav på mer strukturella kunskaper och färdigheter. − En kritisk förmåga och en god förståelse av dagens digitala medier är vad som krävs, menar Tomas Kroksmark. Det innebär en utmaning för både lärare och elever. Forskningen kan underlätta förändringen genom att visa på fungerande arbetssätt och goda exempel. Text: Stefan Pålsson illustration: seija eriksson
Vilken är den viktigaste frågan inom it i skolan? Kristina Hansson, Utvecklingsledare, Piteå kommun: – Det viktigaste är att ge stöd och uppmuntran till alla lärare som utmanar sig själva och integrerar it i den dagliga undervisningen. Vi vill skapa bättre forum för lärares och skolledares erfarenhetsutbyte och reflektion med utgångspunkt i it-effekter på elevernas lärande.
Mattias Gustafsson, IKT-strateg, Falköpings kommun: – E-tjänst och it-stöd som underlättar kommunikation och dokumentation mellan skola och hem. Till exempel stöd för IUP och skriftliga omdömen, ansökan om ledighet samt satsningen på en-tillen-projekt som kommer att påverka hur lärare lägger upp sin undervisning.
Jan Fransson, Utbildningschef, Lidköpings kommun: – Att skapa digitala mötesplatser som är så intressanta att de blir naturliga för lärare och elever att använda i vardagen. Dessutom är det viktigt att aldrig slå sig till ro, utan aktivt och nyfiket ta de steg som krävs för att skapa framtidens digitala lärande.
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
9
Elever behöver kunskap om källkritik Sedan drygt ett år tillbaka bloggar gymnasieläraren Kristina Alexanderson en gång i veckan om aktuella ämnen på Skolverkets webbplats för källkritik, Kolla källan. – Många lärare tycker inte att de har kunskaper om informationssökning och källkritik. Det är som om lärarna inte har tagit till sig att vi lever i en digital verklighet, säger Kristina Alexanderson. Skolan ska förbereda elever för att kunna hantera informationsflödet och lära dem att förhålla sig medvetet och kritiskt till den. Anette Holmqvist, projektledare på Skolverket för Kolla källans webbplats vill att alla lärare ska använda sig av källkritik i sin undervisning. – Ur skolperspektiv får vi ny läroplan och nya kursplaner där det är framskrivet att elever ska lära sig söka, hantera och värdera källor och det gäller i samtliga ämnen, säger Anette Holmqvist. Kristina Alexanderson, bloggare på Kolla källan, skulle vilja att det var tydligare krav på att barnen lär sig att hantera digitala verktyg och att publicera sig på nätet. – Jag skulle vilja att det även stod i betygskriterierna så att man mäter att det är genomfört, säger Kristina Alexanderson. Textanalys och källor
Kristina Alexanderson undervisar i svenska och samhällskunskap på gymnasiet. I hennes läraruppdrag ingår det att lära ut textanalys och att lära elever förstå vem som ligger bakom en text och vad budskapet är. – Det bör ingå i alla ämnen eftersom det handlar om att medvetandegöra eleverna och lära dem att ställa frågan om det är sant eller sannolikt, säger Kristina Alexanderson. Kristina Alexandersons elever har alltid använt sig av olika källor som tidningar och läroböcker. Nu har det tillkommit en källa till, internet. Problemet är att eleverna bara använder Google och lärare inte är medvetna om hur elever söker källor. – Det var en upptäckt för mig. Jag fick lära mina elever att det finns fler källor även på internet, säger hon. Källkritik och sociala medier
Anette Holmqvists mål med Kolla källan
hur kan jag presentera dem i min text? Är mitt språk begripligt? Det är exempel på frågor som en elev ska ställa sig inför mötet med potentiella läsare, säger Anette Holmqvist. Bloggar i skolan
Gymnasieläraren Kristina Alexanderson bloggar i Kolla källans idélåda.
”
Det är lätt att ta för givet att eleverna kan allt därför att de är orädda
Kristina Alexanderson har använt bloggen som en samarbetsplattform i sin undervisning. Eleverna har i grupparbeten diskuterat olika frågeställningar tillsammans på sin skolblogg. – De fick till exempel diskutera den ekonomiska krisen i Japan och deras första reaktion var att det bara finns ett svar men de lärde sig att det finns många svar på en fråga, säger Kristina Alexanderson. När eleverna upptäckte att det som de skrev blev offentligt och att alla kunde läsa bloggarna var det några elever som tyckte att det var jobbigt. – Det blev en vanesak, det tog lite tid men sedan var det inget problem. Eleverna skriver inte för mig utan nu skriver de för att det publiceras offentligt, säger Kristina Alexanderson. Krav på lärare
är att all information om källkritik ska finnas ämnessorterad. Kolla källan har till exempel tagit fram ett material om hur man kan arbeta källkritiskt med sociala medier. Fokus ligger på bloggar, Twitter, Facebook och Youtube, men de källkritiska övningarna går att använda tillsammans med vilken social nätverkstjänst som helst. Ibland behövs det omvänd källkritik då unga publicerar sig själva, menar Anette Holmqvist. Det innebär att eleven ställer frågor om sitt eget material. – Hur ökar jag trovärdigheten på det jag skriver? Vilka källor har jag använt och
En lärare kan uppfatta att det krävs så mycket mer arbete med källkritik, berättar Anette Holmqvist. Det händer att de talar om källkritik som deras dåliga samvete. Och det finns fortfarande skolpersonal som har dåligt självförtroende när det gäller elevernas it-kunskaper. – Det är lätt att ta för givet att eleverna kan allt därför att de är orädda och har lätt att hantera datorn rent tekniskt, säger Anette Holmqvist. Men källkritik handlar inte om teknik, utan om att ha tillräckliga kunskaper inom ett ämne för att hitta trovärdig och tillförlitlig information. Kristina Alexanderson bloggar om olika fortsättning sidan 10
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
10
fortsättning från sidan 9
ämnen på Kolla källan, till exempel smygfilmning, upphovsrätt och lösenord på internet. – Du skulle aldrig låta någon annan använda din tandborste och på samma sätt ska du resonera kring dina lösenord, säger Kristina Alexanderson. Integritetsfrågor och sociala medier
Integritetsfrågorna på nätet är svåra att prata om med eleverna, menar Kristina Alexanderson. Hon vill att lärare ska lägga in det tillsammans med värdegrundsarbetet som ska genomsyra allt arbete på skolan. – Kan en lärare ingenting om sociala medier så kan man aldrig förstå hur det
fungerar och vet inte vilka riskerna och möjligheterna är, menar Kristina Alexanderson. Hon låter de elever som vill bli vän med henne på Facebook att bli det. En elev som hade det jobbigt med sina klasskamrater fick en fredad plats på Facebook med hjälp av vänskapen med Kristina. – Med skolans värdegrundsuppdrag har vi som lärare ett socialt ansvar för våra elever, säger Kristina Alexanderson. Anette Holmqvist menar dock att det är upp till varje enskild lärare att själv ha en åsikt om de ska bli vänner med sina elever på Facebook. – Läraren kan också gemensamt utforska Facebook med sina elever genom att
till exempel bilda en grupp tillsammans i Facebook, säger hon. Förhoppningar på utveckling
Anette Holmqvist förhoppning är att nå alla skolledare så att de i sin tur kan förmedla vidare till sina lärare vikten av att arbeta med källkritik och internetsäkerhet. Kristina Alexanderson hoppas att skolorna kommer att satsa på att kompetensutveckla lärarna så att skolan ser alla fördelar med att använda nätet. – Nu fokuserar vi bara på riskerna med nätet i skolan och det måste vi ändra på, säger Kristina Alexanderson. Text och bild: Anna Ström illustration: seija eriksson
Kolla källan Materialet på Kolla källans webbplats ska inspirera lärare att undervisa i källkritik och säker internetanvändning. På webbplatsen finns nyheter, forskning, artiklar och lektionsmaterial samt lärarguider i upphovsrätt. Läs mer: http://kollakallan.skolverket.se
Kolla källans blogg, idélådan uppdateras med nya inlägg en gång i veckan. Läs mer: http://kollakallan.blogg.skolverket.se
Vilken är den viktigaste frågan inom it i skolan? Svante Karlsmo, It-pedagogisk utvecklingsledare, Jönköpings kommun: – Att få en pedagogisk effekt av den satsning på en-till-en-datorer som vi inlett i kommunen. För elevens bästa måste satsningen på de ”hårda” datorerna gå hand i hand med en ekonomisk satsning och en tydlig styrning av den ”mjuka” pedagogiken.
Elisabeth Fridsäll-Emilsson, Utvecklingsstrateg/1:a skolbibliotekarie, Jönköpings kommun: – För att vi ska få den likvärdiga skolan som står i skollagen är det mycket viktigt med en nationell IKTstrategi som handlar om pedagogik och didaktik. Det är även viktigt att skapa en nationell webbplats för att samla lärresurser som stöder olika IKT-verktyg.
Ove Svenson, Samordnare, Västmanlands kommuner och landsting: – Det viktigaste är att it måste betraktas som ett självklart redskap för lärare och elever i en modern lärmiljö och att pedagogiken utvecklas med tillgången av IKT samt att pedagogerna får adekvat fortbildning.
Skolverkets Nyhetsbrev nr 8/10
11
Sociala medier i skolan
koll på läget November l Seminarieserie ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola”, 2 november – 10 februari 2011. l Konferensserie för chefer i förskolan, 9 november – 8 december. l Träffpunkt VUX: tre reformkonferenser om vuxenutbildning 11, 17, 25 nov. l Nationella konferenser om entreprenörskap, 10– 23 november. l Nordisk Klimatdag, 11 november. l Gymnasieskolan förändras - dags att mötas, 19 november – 12 april 2011. l Yttrande över remisspromemoria om inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan, 15 november. l Nationell konferens för matematikutvecklare i Stockholm, 17 november. l Konferenser om reformerna i förskolan och skolan hela november runtom i landet. l Konferensen språk-, läs- och skrivutveckling i Stockholm, 22 november. l Uppföljning av sommarskola, 25 november. l Uppdrag avseende gymnasieskolans teknikprogram, 29 november. l Kunskapskrav för grundskolans kursplaner, 29 november. l Kursplaner och kunskapskrav för specialskolan och sameskolan, 29 november.
l Att kartlägga ämnet idrott och hälsa ur ett jämställhetsperspektiv, 29 november. l Seminarium om nordisk språkförståelse i Köpenhamn, 30 november.
December l PISA 2009, 7 december. l Möjligt att söka bidrag till kostnader för utlandssvensk elev i Sverige – sista ansökningsdag 1 december. l Stödmaterial om barn och ungdomar med skyddad identitet. l Slutrapporten i jämställdhet. l Värdegrundsprojektet, slutrapport till regeringen, studie om värdegrund samt två stödmateriel. l Utbildningssatsning mot mobbning, slutrapport till regeringen, vetenskaplig rapport från utvärdering av åtta program, populärversion av utvärderingsstude, 13 december. l Riksprislistan för 2011, 21 december. Januari l Kursplanekonferenser för grundskolan, specialskolan och sameskolan 10 januari– 24 mars 2011. l Kunskapskrav för grundsärskolans kursplaner, 24 januari.
Detta är ett urval av Skolverkets uppdrag. Vissa uppgifter är preliminära och kan komma att ändras. Mer information hittar du på www.skolverket.se under På gång.
På Kolla källan hittar du fakta, diskussionsunderlag och elevövningar kring sociala medier. Materialet har fokus på de välkända tjänsterna Facebook, Twitter, bloggar och YouTube. De exempel som tas upp är bara ett litet axplock ur ett enormt utbud. Läs mer: http://kollakallan.skolverket.se/socialamedier
Håll koll på it i skolan På Omvärldsbloggen kan du följa utveckling inom området it i skolan, både i Sverige och internationellt. Här får du information om intressanta utvecklingsprojekt, aktuell forskning och evenemang. Läs mer: http://omvarld.blogg.skolverket.se
Byt erfarenheter om it i skolan Delta i konferensen Framtidens lärande den 18–20 maj 2011 i Stockholm. Här samlas deltagare från hela landet för erfarenhetsutbyten och inspiration kring en modern skola med it-verktyg för alla. Konferensen arrangeras av Stiftelsen DIU i samarbete med Nacka kommun, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting och Internationella Programkontoret. Läs mer: http://www2.diu.se/framlar/konferensen
Nästa nummer utkommer 7 december 2010.
Skolverkets Nyhetsbrev utkommer med nio nummer per år. Redaktion Ann Charlotte Gunnarson, ansvarig utgivare, Anna Ström, redaktör. Layout Auri Andersson. ISSN: 1402-04091 Beställ Skolverkets skrifter och läroplaner. Skrifter Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm, tel 08-690 95 76, fax 08-690 95 50, e-post skolverket@fritzes.se, www.skolverket.se Läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS tel 08-598 191 90, fax 08-598 191 91, e-post order.fritzes@liber.se, www.fritzes.se