Språket i mig 7–9 Textbok by Schildts & Söderströms

ISBN 9789515245090

9 789515 245090 >

Schildts & Söderströms www.sets.fi Redaktör: Filippa Forsman, Kajsa Heselius Grafisk planering och layout: Nanó Wallenius Illustrationer: Nanó Wallenius Övriga bilder: s. 58: (tv) Bildhuset / Lehtikuva s. 58: (th) Mary Evans Picture Library / Lehtikuva s. 59: Interfoto / Lehtikuva s. 61: (tv) Strike Pattern/Shutterstock, s. 61: (th) Bravekanyawee/Shutterstock s. 65: James Montgomery Flagg/Wikimedia Commons s. 78: (uppe) AFP / Lehtikuva s. 78: (nere) Hollandse Hoogte / Lehtikuva © 2020 Alfred Backa, Johanna Holmström, Crista Åberg, Axel Åhman och Schildts & Söderströms Första upplagan, första tryckningen 2020

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. ISBN 9789515245090 2

FÖRORD Bästa elev! Grattis! Just nu håller du ett nytt verktyg i dina händer. Den här boken innehåller tips, teknik och teori för hur just du blir en god skribent och en god läsare. Modersmål och litteratur är ett ämne som finns med i det mesta du gör och är ett verktyg du använder då du tänker. Med hjälp av språk kan du lära dig mer om dig själv men också om världen omkring dig. Språk är kunskap och med ny kunskap kan du bygga på det du redan kan och vet och utvecklas både som läsare och skribent. Din bok är indelad i fyra avsnitt: Jag talar, Jag läser, Jag skriver och Jag i språkets och litteraturens värld. Du kan jobba med avsnitten i vilken ordning som helst. Utnyttja verktygen och tipsen i de uppgifter du jobbar med. Vi hoppas att du har stor glädje av boken och att du lär dig mycket nytt. Vi önskar dig både läsoch arbetsglädje!

Symboler

Övning som du kan göra enskilt eller i grupp.

Diskutera eller jobba vidare i par eller i grupp.

Tips som underlättar dina studier. 3

INNEHÅLL 7–9

Introduktion av författarna

Lärandemål och självutvärdering

JAG TALAR I sagornas värld

Jag som skådespelare

Standardskriftpråk, talspråk, chattspråk och dialekter

Podd och radio

Retorik och muntlig presentation

Debatt

JAG LÄSER

Lässtrategier

Genrer

Textanalys

Serier

Åsikt och fakta

Bildspråk

Reklam och propaganda

JAG SKRIVER Att skriva en bra text

Texter med genrespecifika drag

Journalistiska texter

Referat och recension

Poesi och att skriva låttexter

Att skriva fiktion

Jag måste presentera mig själv – men hur?

107

JAG I SPRÅKETS OCH LITTERATURENS VÄRLD Ortnamn och personnamn

112

Svenskans utveckling

114

Nordiska språk

116

Nordisk litteratur

122

Och i början fanns ordet

126

Vår äldsta litteratur

128

Grammatik

138

Lärandemål och självutvärdering

144

Viktiga ord och begrepp

146

INTRODUKTION AV FÖRFATTARNA

Axel Åhman — Journalist och komiker Jag har älskat språk så länge jag kan minnas. Att läsa, skriva och tala. Hitta nya sätt att uttrycka mig och svänga orden så finurligt som möjligt. Jag blev journalist för att jag ville skriva och berätta. När jag började skriva humor och låtar med mina kompisar i KAJ upptäckte jag att det går att hitta på saker också, att du inte måste hålla dig till det som faktiskt hänt. Där någonstans ligger jag i mitt skrivande. Mellan fakta och fiktion, sanning och lögn. Mitt arbete med den här boken har kommit ur min egen passion för skrivande, ur mina erfarenheter och mitt språk. Jag tror att det märks.

Alfred Backa

—

Komiker och författare

Jag har skrivit böckerna Finland hundranånting och Överlevnadshandbok för finlandssvenskar. Jag är intresserad av språk, musik och alla de sätt som vi använder oss av för att kommunicera med varandra. Tidigare har jag arbetat med radio, tv och egna shower på scen där språket ständigt varit närvarande. ”Hur säger jag det här på bästa sätt? Blir det roligare om jag byter ut det här ordet?” är frågor jag ständigt brottas med. I den här boken har jag bland annat gjort delen om retorik, bildspråk och alla filmerna som finns i det digitala materialet, som vi producerat tillsammans med Axel. 6

Johanna Holmström

—

Författare och journalist

Eftersom jag jobbar med mitt modersmål varje dag är språket mitt viktigaste verktyg. Jag gillar att vara kreativ och använda min fantasi när jag skriver. Till den här boken har jag skrivit några nya berättelser och arbetat fram uppgifter som ska locka fram ditt eget skrivande. För att bli en bättre skribent är det viktigt att läsa. Viktigare än vad du läser är att du läser. Jag hoppas du har lika kul när du jobbar med uppgifterna som jag hade när jag gjorde dem!

Crista Åberg

—

Modersmålslärare

Jag undervisar i årskurs 7–9 i Helsingfors och är väldigt glad över att jag får jobba med både språk och litteratur dagligen. Det är kanske inte så konstigt att det blev just modersmålslärare av mig, eftersom det svenska språket och skönlitteraturen är något jag brinner för och inspireras av. Tanken bakom det här läromedlet har från första början varit att skapa en sorts handbok där du snabbt och lätt kan kolla upp vad du behöver tänka på då du läser eller skriver en text. Jag hoppas att den här boken ger dig råd för hur du kan använda språket i dig.

Lärandemål och självutvärdering Ställ upp individuella mål för ditt lärande utgående från de fyra delområdena boken är indelad i, nämligen: jag talar, jag läser, jag skriver och jag i språkets värld. Fundera på vilka moment du redan behärskar och vilka områden du vill bli bättre på.

Det här kan jag inte alls Det här vill jag bli bättre på Det här är jag bra på Det här kan jag utmärkt

JAG TALAR Jag... kommunicerar i olika situationer och förstår andras inlägg uttrycker mina åsikter och motiverar dem och beaktar andras åsikter använder mig av verbal och icke-verbal kommunikation kan framföra både ett spontant och ett förberett inlägg och tar hänsyn till publiken.

JAG LÄSER Jag... använder mig av lässtrategier brukar och analyserar många olika slags texter granskar texter kritiskt och förstår olika texters upphov och syften söker information och kan avgöra vilka källor som är användbara och förlitliga tolkar fiktiva texter läser flera böcker och delar med mig av mina läserfarenheter.

JAG SKRIVER Jag... kan under handledning producera nya texter och texter för att uttrycka mina åsikter producerar berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter arbetar med textens olika delar både individuellt och i grupp ger och tar emot respons på mina texter känner till och kan använda skriftspråk och standardspråkets normer skriver flytande för hand och digitalt gör anteckningar använder olika källor och redogör för dem.

JAG I SPRÅKETS OCH LITTERATURENS VÄRLD Jag... beskriver skillnader mellan olika språkliga varianter har insikt i kulturell mångfald känner till det svenska språkets historia och känner till de nordiska grannspråken har grepp om litteraturens huvudgenrer förstår modersmålets innebörd och det svenska språkets plats bland språken i världen.

Mina lärandemål för läsåret är: 1 2 3

KAPITEL 1

JAG TALAR I det här kapitlet får du bekanta dig med det talade språket. Du lär dig om muntligt berättande och får tips för vad du ska tänka på i ett muntligt anförande.

Jag TALAR

I sagornas värld Berättelser har förts vidare från en generation till nästa genom muntlig tradition. Efter några generationer har det varit svårt att veta vem som var källan till den ursprungliga berättelsen. Det kunde vara berättelser om den egna familjens eller släktens historia, om närliggande platser eller om större existentiella frågor såsom jordens uppkomst. Ibland kunde syftet med berättelsen vara att uppfostra eller till och med skrämma barn. Så småningom har de muntliga berättelserna skrivits ner, och många författare har specialiserat sig på sagor och berättelser för barn. En folksaga är en berättelse som levt vidare i muntlig tradition och är så gammal att ingen längre vet vem som berättat berättelsen först. Till exempel är Rödluvan och vargen, Hans och Greta, Den tappre lille skräddaren och Rapunsel gamla folksagor. På 1800-talet samlade de tyska bröderna Wilhelm och Jacob Grimm ihop många folksagor och skrev ner dem. En konstsaga däremot, är en saga där det finns en författare bakom berättelsen. I Norden har vi bland annat den danska sagoförfattaren Hans Christian Andersen, som skrivit Den lilla sjöjungfrun, Den fula Ankungen, Flickan med svavelstickorna, Prinsessan på ärten och många fler. Finlands motsvarighet till H. C. Andersen är Zacharias Topelius, som under 1800-talet skrev sagor som Björken och stjärnan, Hallonmasken och Sampo Lappelill.

Sägner

1. Vilka typiska sagodrag hittar du i Rödluvan och vargen, Flickan med svavelstickorna och Guldlock och de tre björnarna? 2. Skriv om en saga till en nyhet. 3. Skriv en egen folksägen om en plats i din närmiljö.

Det finns många olika typer av berättelser, och fortfarande har vi en muntlig tradition i vårt samhälle. Det kan till exempel handla om folksägner vi berättar vidare. En sägen är en muntlig berättelse förknippad med en verklig plats och ofta finns det också en källa. Källan är oftast en bekants bekant eller så kan det hända att källan är en nyhetskanal av något slag. Folksägner får ofta stor spridning, vilket leder till att olika versioner av sägnen kan förekomma. Det kan lätt hända att det går med sägner såsom det kan gå med riktigt bra fiskehistorier: gäddan ändrar både form och storlek för varje gång historien berättas. I Sverige har etnologen och författaren Bengt af Klintberg samlat ihop många folksägner.

Myter och legender Jordens skapelse och alltings uppkomst är något som vi människor har haft behov av att hitta på berättelser och förklaringar till. En myt är också en gammal berättelse, och ordet myt som kommer från grekiskans mythos betyder just berättelse. Myter är skapelseberättelser eller berättelser om natur, djur eller gudar. Den grekiska mytologin har gett oss många kända berättelser såsom Kung Midas, Pandoras ask och berättelserna om Herkules. I den nordiska mytologin har vi våra egna motsvarigheter till de grekiska gudaberättelserna i berättelserna om asagudarna Oden och Tor. De gamla myterna har bland annat inspirerat till ett flertal omtyckta tv-serier och filmer såsom Game of Thrones, Percy Jackson och Marvels Tor.

Jag TALAR

En legend är en berättelse förknippad med en central person eller gestalt. Ofta har personen utfört något hjältedåd. Det kan också handla om en berättelse förknippad med en religion och ett helgon. Lucia, Wilhelm Tell och kung Arthur är alla exempel på legender.

1. Vad betyder uttrycken Akilleshäl och Pandoras ask?

Fabler

2. Vad är Den poetiska Eddan?

En mycket specifik typ av berättelse är fabeln. Fablerna bygger också på gammal muntlig tradition som har tecknats ner. I antikens Grekland skrev diktaren Aisopos

3. Skriv en dialog mellan Robin

ner många fabler. Under 1600-talet fanns det en författare i Frankrike, Jean de la Fontaine, som också skrev fabler. Det som är typiskt för fabeln och skiljer den från andra berättelser är att fabeln innehåller djur med mänskliga egenskaper. Fabeln är en kort berättelse som utmynnar i en sensmoral, en läxa vi ska lära oss eller ett gott råd vi kan ta med oss.

4. Ta reda på vad sensmoralen i

Hood och en politiker i dag. fabeln Sköldpaddan och haren är.

FABEL Sköldpaddan och haren Haren hånade sköldpaddan och sade: Vad långsamt du går! Jag förstår inte att du överhuvudtaget bryr dig om att gå. När du äntligen kommit fram är allt redan över. – Jasså, tycker du det, sade sköldpaddan och fortsatte: – Men då kanske vi ska anordna en tävling och se vem som tar sig fram fortast. Jag slår vad om att jag är snabbast! Haren skrattade och sade: – Ja, det lär ju bli en lätt match! En jury bestående av lejonet, elefanten och giraffen tillsattes och start och mål bestämdes. Så kom den stora dagen när det hela skulle avgöras. Haren hoppade snabbt iväg och sköldpaddan paddlade enträget och målmedvetet på. Efter en stund kände sig haren lite trött av allt hoppande. Han vände sig om och kunde konstatera att sköldpaddan inte syntes till. Asch! tänkte han, det tar ju hundra år för den stackarn att komma ifatt, så jag lägger mig här i skuggan och tar en liten lur. När han vaknade igen tittade han återigen efter sköldpaddan, men den syntes inte till. Jag ligger nog långt före, tänkte han och skuttade på mot målet. Men efter ett tag kände han en gnagande oro och ökade takten. Efter att ha passerat en kulle kunde han besviket konstatera att sköldpaddan redan fanns vid målet och väntade på honom tillsammans med juryn. – Du förlorade vadet, sade sköldpaddan. Haren var alltför andfådd för att kunna svara. 13

Jag TALAR Roliga historier Så länge människor har talat med varandra har de också försökt vara roliga. Vitsar är korta, roliga historier som oftast berättas muntligt. Ordet vits kommer från början från fornhögtyskans wizzi som betyder vetande eller förstånd, men vitsar behöver inte nödvändigtvis vara förståndiga. En vits är ett kortare eller längre skämt som vanligtvis består av två delar: Uppbyggnad Slutpoäng Exempel:

“

– Var kan man köpa kor billigast? – Korea.

”

Här är slutpoängen ett ordskämt, som bygger på att Korea i text ser ut som ko-rea. En vits kan förstås vara mycket längre och mera invecklad än så. Ifall du skriver en lång vits så blir den nästan som en novell, med en hel historia i sig. Vitsar kan vara fräcka, snuskiga, tankeväckande, intelligenta eller rent av nonsensartade. Precis som alla andra historier.

Vilken är den bästa vitsen du hört? Vad gör den rolig?

Det som är viktigt i all form av humor är att något oväntat ska hända. Många vitsar byggs upp med att tre karaktärer ska göra något. Bland barn berättar man, och har länge berättat, “Bellmanvitsar”. De handlar ofta om norrmannen, tysken och Bellman som ska tävla om något. Exempel:

“

Det var en norrman, en tysk och Bellman som skulle simma till Amerika. Först simmade norrmannen. Efter en kilometer tröttnade han och drunknade. Sen simmade tysken. Efter tio kilometer tröttnade han och drunknade. Sen var det Bellmans tur. Han simmade tills det bara var en meter kvar till Amerikas kust. Då sa han “Usch, vad trött jag är, jag tror jag simmar hem igen”.

”

I den vitsen byggs en förväntan upp, den första gör något vanligt, den andra gör också något vanligt, men den tredje gör något oväntat och skruvat. En bra vits leder oss längs en väg, men precis i slutet svänger vägen. Det leder, förhoppningsvis, till skratt. 14

Jag TALAR

Jag som skådespelare Vi har alla varit där; pulsen stiger, hjärtat bultar, händerna blir blöta och munnen blir torr. Det är dags att stiga upp inför klassen och presentera ett arbete eller kanske bara oss själva och hela kroppen blir nervös. Varför? För de flesta av oss är det rätt svårt att stiga upp inför folk och prata och det krävs övning för att bli bättre på det. I skolan ställs alla ibland inför situationer då vi måste tala högt inför andra eftersom det är en uttrycksform. Varje gång vi talar inför en grupp uppträder vi på sätt och vis, som skådespelare. Det finns många situationer i vardagen som kräver lite skådespeleri. Ibland vill vi kanske låtsas att allt är bättre än det är, eller så vill vi inte visa vad vi verkligen känner. Ibland kanske vi till och med hittar på en lite falsk historia för att imponera på någon eller för att vi känner oss osäkra på oss själva.

Berätta om hur du f ick ett ärr. Försök berätta så spännande och inlevelsefullt som möjligt, du kanske till och med överdriver lite för att få det att bli mer spännande? Har du inget ärr kanske du kan hitta på ett.

Att lära sig att uttrycka sig är en viktig del av att bli vuxen och hitta sin egen plats i samhället. Det kan handla om att prata inför andra eller om att försöka övertyga en kompis om att du har rätt. Kanske vill du till och med börja jobba med teater i framtiden. Oavsett vilket, handlar allt detta om dig själv: din kropp, din röst och hur du använder den.

KAPITEL 2

JAG LÄSER I det här kapitlet får du hjälp med olika lässtrategier. Du får också verktyg för att bli en kritisk läsare.

Jag läser

Lässtrategier

Vill du ha tips på läsning kan du till exempel vända dig till ditt närbibliotek. Ta reda på om ditt bibliotek har någon läsutmaning på gång. Det finns också många bloggar och poddar som kan ge dig lästips.

Hurdan är du som läsare? Är du en lustläsare, en pliktläsare, en smygläsare eller kanske en nöjesläsare? Sveriges drottning Kristina lär redan på 1600-talet ha sagt: ”Man måste läsa för att lära sig, bättra sig och trösta sig”. All forskning visar entydigt samma resultat – vi behöver läsa, av många olika orsaker. Genom läsningen får vi kontakt med kulturer, människor, platser och händelser vi annars kanske inte skulle få chansen att uppleva. Läsningen hjälper oss att förstå andra och tränar oss i att förstå skillnaden mellan fakta och fiktion. Litteraturen visar och bevisar att vi människor är olika och läsningen ökar vår förståelse för att det är så det ska vara. Läsningen utökar vårt ordförråd – du kan träna läsning precis på samma sätt som du tränar en idrottsgren eller lär dig ett hantverk. Läsningen tränar vår hjärna att ta del av längre, sammanhängande helheter och läsningen kan i bästa fall ge oss njutning och ett sätt att koppla av. Det finns olika knep för att förstå och bearbeta det du läser. Det handlar om att du på olika sätt kan fundera kring texten både före, under och efter läsningen. Innan du börjar läsa en roman – börja med att granska omslaget, titeln och baksidestexten. Vilka förväntningar väcker de? Vad tror du boken ska handla om? Vem tror du målgruppen är? Börja sedan läsa. Gör sedan lässtopp i boken. Det betyder att du stannar upp, till exempel i slutet av ett kapitel, och funderar kring det du har läst. Vad har hänt hittills? Vad tror du händer sen? Vilka inre bilder av platser, personer och händelser ser du framför dig? Vad blev oklart under läsningen? Gör lässtopp regelbundet! Finns det ord eller uttryck du inte har förstått? Ta reda på betydelsen. Hur påverkas dina tidigare tankar av det du har läst? Har du fått svår på frågor du hade? Blev händelseförloppet som du trodde? I slutet av boken kan du försöka sammanfatta bokens centrala händelser. Vilka tankar och känslor blir kvar på slutet? Vilka frågor finns kvar? Vad tyckte du om boken? Varför? Det är viktigt att reflektera över det du läser och att diskutera med andra om det du läst. Via reflektion och diskussion fördjupar du din läsning.

Jag läser

Flera tips för att läsa skönlitteratur Det finns också andra metoder för att bearbeta skönlitterära texter. Aidan Chambers modell för lässamtal fokuserar på fyra delar: det du gillar i texten, det du ogillar, vilka mönster du hittar och vilka frågor du har till texten. Det innebär att du själv eller tillsammans med andra listar sådant du har tyckt om i boken och sådant du inte har tyckt om. Det kan vara stort eller smått: någon karaktär, en enskild händelse, stilen författaren använder eller något annat. I en diskussion med en annan läsare kan det visa sig att det du gillar, har någon annan ogillat. Det spelar ingen roll – diskutera i stället varför det är så! Mönster i texten kan vara något som upprepar sig eller tillsammans med vissa textdelar bildar ett mönster. Frågor kan i sin tur handla om att ifrågasätta varför något händer eller varför karaktären agerar på ett visst sätt. Det kan också handla om frågor du upplever att du inte får svar på i texten.

Testa modellen ”SAKTA” på novellen som finns på sidan 40.

Gå vidare genom att titta på vilka punkter du har listat. Dra streck mellan punkter som har ett samband och se vilka punkter som fått flest samband eller länkar. Lyft sedan upp just de punkterna till en diskussion. En annan modell för att diskutera skönlitteratur går ut på att du för en dialog om texten utgående från minnesregeln ”SAKTA”. Det är en akronym för en modell där du närmare analyserar karaktärer i boken.

SAKTA S Ser ut – hur ser huvudfiguren ut? A Aktiviteter – vad gör huvudpersonen? K Kommunikation – vem pratar huvudpersonen med? T Tänker – vad tänker huvudpersonen? A Andra relationer – hur påverkar huvudpersonen andra?

Jag läser

Att läsa faktatexter

Då du börjar med ett nytt tema/ett nytt ämne:

Då du jobbar med faktatexter kan du prova på en strategi av Jeff Zwiers. Den kallas för ”T-h-i-e-v-e-s”, en annan akronym på engelska. Titta först på vilka beståndsdelar texten innehåller. Du börjar med att granska textens titel, huvudrubriker, inledning, den första meningen i varje nytt stycke, visuella element, avslutning och sammanfattning.

1. Fundera först på vad du redan vet om ämnet och skriv ner det. 2. Formulera sedan frågor kring det du vill veta. 3. Fundera efteråt vad du sedan lärde dig.

THIEVES T Title – textens titel H Headline – huvudrubriken i texten I Introduction – inledningen till texten E Every first sentence – varje första mening i varje stycke V Visuals – det visuella, t.ex. bilder och diagram E Ending – avslutningen till texten S Summary – sammanfattning av texten

Att läsa mellan raderna

Testa modellen ”THIEVES” på avsnittet om sagor på sidan 12 eller litteraturhistoria på sidan 128. Gör sedan en tankekarta utgående från modellen.

Vad betyder det egentligen när någon säger att du ska läsa mellan raderna? Det betyder att du behöver hitta ledtrådar i texten. Ibland kanske ledtrådarna finns utskrivna i små kommentarer, ibland kanske det handlar om en stämning eller en känsla du får av texten utan att det egentligen står skrivet i klartext. För att hitta alla mer eller mindre dolda ledtrådar i texter är det viktigt att tala om texten. Diskutera vad du tror att ska hända, ställ frågor till texten, försök hitta svaren tillsammans med någon annan och sammanfatta er läsning. Genom träning blir du en bättre läsare.

Jag läser

Genrer Litteratur, liksom film och allt annat berättande, brukar delas upp i genrer. Ordet genre är franska och betyder art eller släkt. Verk som hör till samma genre har gemensamma drag. Med tiden har det vuxit fram överenskommelser om vad som hör till vilken genre. En del verk passar i flera olika genrer eller kanske inte i någon alls. Det brukar ändå finnas vissa kännetecken du kan leta efter i texten och som kan hjälpa dig att definiera genren.

1. Se videon Litterära genrer. Vilka genrer känner du till? Vilken genre tycker du om? Varför? 2. Besök ett bibliotek och ta reda på vilka genrer biblioteken har. 3. Försök genrebestämma tre böcker: Frankenstein av Mary Shelley Stolthet och fördom av Jane Austen

Prosa

Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson

Först gäller det att slå fast om en text är skönlitteratur eller inte. Du brukar känna igen skönlitteratur på textens utseende. Texten brukar ha en rubrik som låter mera fantasifull än en faktatext. Till exempel:

“

Fru Framboise och det röda paraplyet

”

Jämför med nyhetsrubriken:

“

Det blöta vädret ger paraplyförsäljningen rekordvinster

”

En skönlitterär text brukar också innehålla mera beskrivande språk – adjektiv. Den framkallar bilder i läsarens huvud snarare än förmedlar information, vilket en faktatext gör. Man kan säga att faktatexten berättar hur det är medan skönlitteratur lockar fram fantasin. Du har framför dig en text som du har kunnat känna igen som skönlitteratur. Nu vill du kanske veta hurdan skönlitteratur det är. I regel finns det tre huvudtyper av skönlitteratur: prosa, poesi och dramatik. Prosa används för att skriva längre berättelser, till exempel romaner och noveller. Poesi är i sin tur dikter, alltså kortare texter som beskriver en känsla eller en stämning.

Jag läser I en prosatext brukar det förekomma personer och en berättelse, alltså en handling. I prosa förekommer dessutom ibland dialog, alltså talade repliker, som avbryter prosan men som för berättelsen framåt då information utbyts mellan de olika personerna. Prosan kan indelas i romaner, som är långa, enhetliga berättelser med samma huvudperson eller huvudpersoner från början till slut, eller noveller som är kortare berättelser och som ofta ingår i novellsamlingar. Då brukar varje berättelse handla om en ny uppsättning personer.

Utdrag ur roman Den klippiga udden sträckte sig långt ut i sydost och blev låglänt först mot slutet. Där längst ute fanns bara det rödmålade butikshuset och en dammig vändplats där Berglunds kunder parkerade sina bilar, och så bränslepumparna och de tre långa pontonbryggorna som utgjorde gästhamnen. Genom sundet mellan två större holmar såg man den öppna Finska viken, och längre ut fanns en blinkfyr vars röda ljus skar allt vassare genom dunklet medan sommarskymningen sänkte sig, och ibland passerade fraktfartyg längs farleden: när kvällen var riktigt stilla kunde man höra dunket från deras motorer. Det luktade bensin och dieselolja från pumparna, och ibland kom en doft av grillad korv och tändvätska från sommarstugetomterna längre inåt land. Jag tyckte om Ramsnäsudd från första stund, och ändå fanns där just inget att göra. — ur Den svavelgula himlen av Kjell Westö

Romanen – den långa vägen hem Romanen är ett enhetligt, längre, fiktivt prosaverk. Den är oftast indelad i kapitel eller stycken. Det finns oftast en eller flera huvudpersoner och ett antal bifigurer. Vanligtvis utspelar sig romanens handling under en längre tid och ger utrymme för utveckling av både handlingen och personerna. Det är trots allt inte längden som avgör ifall verket är en roman eller inte. Det avgörande är handlingen. En roman följer en stigande dramatisk kurva med flera mindre höjdpunkter som för läsningen till den slutliga höjdpunkten. Efter det knyts berättelsen ihop och avslutas. Fokus ligger oftast på romanens karaktärer. De växer och lär sig saker under romanens gång och förändras på grund av det de upplever.

Jag läser

Genredefinitioner Epik – berättande litteratur Lyrik – ett annat ord för dikt eller poesi. Också låttexter är lyrik. Dramatik – text som spelas upp för en publik, alltså teater Prosa – det samma som romaner eller noveller, det vill säga berättande text Poesi – ett annat ord för lyrik och dikter

Se videon De bästa inledningsraderna. 1. Den första meningen i en text är: “Det var en iskall vinterdag i mitten av januari.” Det låter kanske inte så spännande. Skriv om meningen så att den lockar till läsn-

Skräck, thriller, fantasy – vad är det som avgör? Det finns olika subgenrer inom prosa. Här är de vanligaste. Fantasy: Handlingen utspelar sig ofta i en påhittad värld och det finns inslag av fantastiska element, som till exempel mytologiska sagoväsen eller övernaturliga fenomen.

ing. Du får fritt använda din fantasti och bygga ut meningen så den blir längre! 2. Ta din första mening och skriv om den i två olika genrer. Lägg till sånt som gör den skrämmande, spännande eller kanske romantisk, beroende på vilken genre du väljer.

Skräck: Handlingen har inslag av övernaturliga element som till exempel spöken, monster, vampyrer eller zombier. Thriller: Spänningsberättelse med fokus på ett mysterium eller ett brott som också kan handla om något annat. Huvudsaken är att det är spännande. Deckare: Ett brott utreds av en polis eller en detektiv. Romance: En kärleksberättelse där kärleksparet övervinner förhinder och får varandra i slutet. Science fiction: Berättelser som bygger på fantasier kring hur samhällen skulle kunna utvecklas med hjälp av teknologi eller enligt vetenskapliga teorier. Skillnaden mellan fantasy och science fiction är att det i science fiction finns vetenskapliga förklaringar till varför den fiktiva världen ser ut som den gör. Fantasy handlar däremot oftast om magi.

KAPITEL 3

JAG SKRIVER I det här kapitlet ligger fokus på ditt skrivande. Du hittar praktiska råd för att skriva olika typer av texter, både åsiktstexter och faktatexter, men också verktyg för ett kreativt skrivande.

Jag skriver

Att skriva en bra text Då du skriver är det viktigt att du funderar på vilken typ av text du skriver. Varje text har en viss funktion och det påverkar både innehåll och form. Oavsett vilken typ av text du jobbar med behöver du göra ett ordentligt förarbete. En bra text ska alltid innehålla rubrik, inledning, avhandling och avslutning. Beroende på vilken typ av text du jobbar med behöver du också tänka på en del genrespecifika drag. Här följer några konkreta tips:

Planeringsarbete När du ska skriva en text är det viktigt att du planerar innan du börjar skriva. Fundera på vad målet med din text är och vad du vill säga. Ibland kan det hända att du får ett givet ämne att skriva om, ibland kanske du till och med får en färdig rubrik att skriva till. Fundera på hur du ska förhålla dig till ämnet. Gör sedan en liten planering – en tankekarta, en lista med punkter eller något liknande. Börja med att lista vad du redan vet om ämnet, ta reda på vad som skrivits i medier om ditt ämne, bolla dina idéer och tankar med en klasskamrat och med din lärare. Tänk vidare från ämnet du ska skriva om, vilka frågeställningar känns intressanta att diskutera, hur ser nuläget ut och vad kunde ske i framtiden. Frågor du kan fundera på: Vad vet du om ämnet? Varför är ämnet aktuellt? Varför är det intressant att skriva om? Varför är det intressant för andra att läsa om? Testa på att använda olika färger eller symboler då du streckar under i ett material. Använd punkt för sådant du redan visste, utropstecken då det är något nytt och frågetecken då det är något du inte förstår eller inte får svar på i texten.

En viktig del av ditt arbete är alltså förberedelse. När du fått texten eller annat material framför dig ska du bekanta dig med det ordentligt. Om det är en text ska du läsa den ett par gånger och göra anteckningar eller strecka under det som väcker din uppmärksamhet. Om det är någon annan form av material ska du göra anteckningar. Det är svårt att komma ihåg efteråt vad det egentligen var du fastnade för om du inte plockar ut det direkt.

Jag skriver

Inledning Kom ihåg att din text ska ha en inledning. Inledningen ska locka till läsning och här presenterar du vad din text ska handla om. Lyft fram något konkret, en viktig fråga, aktuella fakta, något som är centralt i din text. Om du använder ett material som källa, till exempel en bok, en artikel, en kolumn eller något annat, måste du komma ihåg att presentera ditt material. Gör det helst i det andra stycket.

Jobba i par. Låt din partner hitta på en rubrik och ett ämne för en text du ska skriva. Skriv en inledning och en avslutning utifrån det.

Exempel:

“ “

“Björnstad” är en roman skriven av Fredrik Backman 2016. Boken handlar om...

”

I artikeln “Helsingfors drar ifrån – svenska fästen tappar mark” publicerad i Hufvudstadsbladet 8.10.2019 skriver Tim Johansson att...

”

Avhandling Din avhandling ska vara indelad i tydliga stycken. Kom ihåg att ett stycke ska bestå av flera meningar och att ett stycke ska ha samma tanke, vinkling. Det är viktigt att du binder ihop din text så att det finns en röd tråd och att du vägleder läsaren genom din text. Gör en lista på finlandismer, stavfel eller Tänk på att binda ihop din text med olika sambandsmarkörer:

ord som kan vara utmanande för dig då du skriver. Gör listan i ditt häfte eller på

ord som för framåt i texten: även, också, dessutom, vidare, inledningsvis, samtidigt

datorn – spara den så att du lätt hittar den varje gång du ska skriva en text.

ord som jämför: däremot, men, fördelar/nackdelar, liknande ord som sammanfattar: såsom, till exempel, visar, således, därför, vilket leder till

Jag skriver

Material och hänvisningar Om din text baserar sig på ett konkret material måste du med jämna mellanrum hänvisa till det för att läsaren ska hänga med och veta vad du syftar på. Om det är en forskning eller en artikel ska du, den första gången du hänvisar, skriva ut var texten finns (till exempel en tidning eller nätsida). Du ska också berätta vem som har skrivit den, när den har publicerats och vad den handlar om. Om det finns en rubrik eller en titel ska du nämna den. Om du citerar något en person har sagt ska du skriva ut både för och efternamn, och om personen i fråga har en titel (doktor, president, domare) ska du nämna den första gången du presenterar honom eller henne. I fortsättningen räcker det med efternamnet och kanske också titeln. Till exempel “president Niinistö”. Varje gång du diskuterar ditt material eller citerar ur det ska du hänvisa på korrekt sätt. Direkta citat markeras i texten med citattecken. “Det börjar bli tomt i skattkistan”, säger finansministern. Exempel:

“

Fredrik Backmans sätt att beskriva personerna gör dem trovärdiga: “Ingen vet riktigt hur gammal Sune är, han är den sortens man som verkar ha varit sjuttio år i åtminstone tjugo år och inte ens han själv minns exakt under hur många av dem han varit A-lagstränare. Åldern har gjort honom kortare, stress och matvanor har gjort honom bredare, han har snögubbekonturer numera. “

”

Johansson skriver... I artikeln intervjuar Johansson forskare...

”

Avslutning Sedan har det blivit dags att avsluta din text. I avslutningen kan du sammanfatta det du har sagt med lite andra ord, upprepa alltså inte direkt något du redan har skrivit. Avslutningen kan vara en viktig sluttanke och är det som läsaren minns bäst.

Jag skriver

Rubrik Rubriken har två funktioner – den ska väcka läsarens intresse och motsvara innehållet i din text. Rubriken ska vara kort och slagkraftig och ha en tydlig koppling till texten. Använd inte punkt i rubriken. Frågetecken eller utropstecken kan användas om det passar in. Det är ofta bäst att fundera på rubriken till sist. Då vet du vad din text handlar om, vad som är viktigast och intressantast i din text. Om du först försöker hitta på rubriken kan du fastna där, och då är risken stor att du inte kommer igång med skrivandet.

Granska språket Kom ihåg att granska språket i din text. Om du har möjlighet till det kan det vara bra att låta en klasskamrat läsa igenom det du skrivit, man blir lätt blind för sina egna texter. Kolla att du börjar meningar med stor bokstav och avslutar med punkt. Kolla också att alla namn är stavade med stor bokstav. Ifall du skriver på dator är det viktigt att du kollar att du har rätt språkinställning och använder dig av språkkontrollen! Varje gång du har skrivit en text och får respons på den kan det vara bra att försöka lägga den på minnet. Du kan till exempel göra en liten lista på sådant du kunde ha bearbetat, så att du skapar en egen checklista för sådant som har varit utmanande för dig och du behöver komma ihåg nästa gång du skriver något.

En sista genomläsning Ingen text är någonsin färdig då du satt punkt efter sista ordet för första gången. Vid en genomläsning märker du alltid stavfel, punkter som saknas eller kommatecken som glömts bort. Det är alldeles naturligt eftersom de flesta blir ivriga då de skriver och glömmer bort grammatiken en stund. Det är vid bearbetningen din text hittar sin slutliga form. Kanske märker du att det finns ologiska tankehopp eller halvfärdiga meningar. Kanske vill du ta bort ett stycke och flytta ett annat. Bearbetningen är hälften av arbetet och gör alltid din text mycket bättre. Oftast behövs det mera än bara en sista genomgång för att texten slutligen ska sitta.

Jag skriver

Texter med genrespecifika drag Faktatexter 1. Skriv en instruktion riktad till vuxna där du instruerar dem i hur de ska förstå tonåringar. 2. Skriv en instruktion med allmänna regler för hur sociala medier ska användas.

För att skriva en bra facktext gäller samma tumregel som för en bra skönlitterär text. Den ska vara intressant att läsa. Hur ska du då få den intressant? Det enklaste sättet är troligen att hitta ett ämne som intresserar dig själv. Om du är intresserad blir du också mera motiverad att berätta om det för andra. Det hjälper dig i din research, arbetet med att ta reda på spännande information om ditt ämne. Då du skriver en faktatext måste du komma ihåg att vara objektiv. Texten ska innehålla fakta om ämnet du har valt eller fått i uppdrag att skriva om. Det betyder att du behöver samla material från olika källor och sedan formulera en egen text om ämnet. Det är viktigt att du alltid anger vilka källor du har använt dig av. Det här kallas källhänvisningar.

Beskrivande texter Syftet med en beskrivande text är att på olika sätt förmedla information. Det kan du göra på olika sätt, genom en beskrivning, en utredning eller en förklaring. Av de texter du möter i din vardag är till exempel nyhetstexter, historiska texter och förklaringar av fysiska fenomen beskrivande texter.

Instruerande texter Regler och anvisningar är instruerande texter. Då du skriver för att informera är det viktigt att fundera på vem som är mottagare. I texten beskrivs vad man får eller inte får göra eller hur något ska förverkligas. Till exempel en reklamtext kan innehålla viktiga instruktioner för den tänkta konsumenten. Kom ihåg att texten måste kunna läsas och förstås också av den som inte vet något om ämnet. I en instruerande text kan du också redogöra för en uppgift du genomfört.

Jag skriver

Informerande texter Kännetecknande för en informerande text är att den bygger på sak. Syftet med texten är att förmedla information och upplysa läsaren om något. En informerande text svarar på frågorna vad, var, vem eller vilka, när, hur och varför?

Kolla hur du hänvisar till ett material på sidan 70.

Berättande texter En berättande text har syftet att underhålla på olika nivåer. Berättelsen kan återge en händelse, ett händelseförlopp eller en personlig upplevelse. Också i en berättande text är det viktigt att texten har struktur. Fundera på hur du kan bygga upp en röd tråd från början till slut. Texten behöver ha en central handling och en vändpunkt av något slag. Fundera också på hur du beskriver karaktärer och miljö. Berättelsen kan utmynna i en lösning eller en sensmoral.

Argumenterande texter Då du skriver för att argumentera behöver du ta ställning i en fråga. Ditt ställningstagande kallas för en tes och för att stödja din tes behöver du ha argument som stöder ditt resonemang. Det är också viktigt att fundera på eventuella motargument och hur du kan bemöta dem i texten. Din text ska övertyga läsaren på något sätt. Du kan exempelvis använda dig av följande ord och formuleringar: däremot, fördelar med, nackdelar med, men, således, därför, det viktigaste är att, poängen är och dessutom. Argumenterande texter inkluderar också förklarande och reflekterande texter. Texten kan vara en recension, en tolkning av en text, en kommentar eller en text där du tar ställning för eller emot något.

Jag skriver

Journalistiska texter En nyhetstext ska besvara de journalistiska frågorna vem, vad, när, var och varför. En del nyhetstexter måste vara objektiva, där skribenten är osynlig och skribentens åsikter inte syns. Sådana texter är artiklar och notiser. I andra nyhetstexter ska skribentens åsikter synas. Insändare, kolumner, recensioner och reportage är subjektiva, det vill säga texter där skribentens egen åsikt är tydlig. Nyheter finns överallt, de dyker upp på alla platser och plattformar. Dagstidningar är sällan först ut med nyheter nu för tiden, men de har ofta en egen vinkel eller ett lokalt perspektiv som stora nyhetsbyråer och sajter ute i världen saknar. Framför allt på ett lokalt plan på mindre orter är dagstidningarna fortfarande väldigt viktiga. Alla tidningar finns på nätet i dag, som webbsidor och som e-tidning. För bara några år sedan var det mest tidningar som dagligen skrev nyhetstexter, men numera görs även radio- och tv-nyheter om till texter på nätet. Samtidigt som mängden nyheter har ökat har också de falska nyheterna – fake news – ökat. Det är artiklar skrivna med avsikten att påverka folks åsikter för egen vinning eller bara för att skapa förvirring om vad som verkligen stämmer.

Se videon Intervjuteknik.

Källkritik är ditt viktigaste verktyg som nyhetsläsare. Kan du lita på sajten? Verkar den vara seriös? Vet du vem det är som har skrivit artikeln? Sök och se om någon annan säger samma sak.

Gör en gallup i klassen om något aktuellt, eller om till exempel

De flesta journalistiska texter består av tre huvudsakliga delar:

favoritböcker eller fritidsintressen. Vad är viktigt att tänka på då du

Rubriken berättar kort och slagkraftigt vad nyheten handlar om.

ställer frågor eller intervjuar någon?

Ingressen sammanfattar kort innehållet i texten, och den är oftast svärtad.

Diskutera.

Brödtexten är den egentliga texten där all information, citat och annat kommer fram.

Jag skriver

Andra vanliga element i en nyhetstext är mellanrubriker, faktarutor och förstås bilder med bildtexter. De flesta journalistiska texter bygger på att journalisten har intervjuat någon person. Ett ögonvittne till ett brott, en politiker som ställer upp i val, en känd person som är aktuell eller bara en helt vanlig människa som uttrycker sin synpunkt om något. Alla texter behöver inte bygga på en intervju, men många gör det.

1. Var först med en nyhet! Skriv en notis om något ur din egen vardag. Kom ihåg att besvara de journalistiska frågorna. 2. Skriv ett påhittat reportage om dig själv om tio år när du lever

Det finns många sorters journalistiska texter och stilar, här går vi igenom de viktigaste.

drömlivet! Vad jobbar du med, var bor du, hur ser ditt liv ut? Läs ett reportage om någon för att få

Nyhetsartikel Det mesta av innehållet i en tidning är nyheter. De berättar om något aktuellt som har hänt i världen eller lokalt. En nyhet ska alltid berätta det viktigaste först, det är som en pyramid, där det viktigaste kommer först och sen breder detaljerna ut sig i prioritetsordning. Nyheten svarar på de journalistiska frågorna vad, vem, var, när och hur?

inspiration. 3. Vilka ämnen kunde passa att skriva en kolumn om? Om du skulle skriva en personlig kolumn om något – vad skulle du skriva om då?

Nyheter ska rapporteras objektivt. Journalistens egen syn på saken ska inte komma fram men de intervjuades åsikter får synas.

Notis En nyhet i kort format. En liten händelse som är av intresse, men inte behöver så stort utrymme. Det viktigaste kommer först, ofta direkt i rubriken.

Reportage Reportaget är de journalistiska texternas flaggskepp. Ett reportage djupdyker i ett ämne, en persons berättelse eller ett fenomen. Reportaget kan vara mer poetiskt i sitt språk och skapa en känsla för plats, tid och händelser. Ett bra reportage ska kännas som att läsa en god blandning av en roman och en nyhetstext.

KAPITEL 4

JAG I SPRÅKETS OCH LITTERATURENS VÄRLD I det här kapitlet hittar du bland annat en kort översikt av grammatiken. Du får också en liten inblick i språkets och litteraturens historia.

111

Jag i språkets och litteraturens värld

Ortnamn och personnamn

1 Ta reda på vad dina förnamn betyder! 2. Vilka förnamn är sådana som gått vidare från generation till generation i din släkt? 3. Hur vanligt är ditt efternamn i Finland? 4. Ta reda på vilka efternamn som är skyddade i Finland. Bekanta dig med namnlagen i Finland. 5. Om du bytte namn, vad skulle du då heta?

Vad heter du och varför? Enligt finländsk lag så har du ett till fyra förnamn och ett efternamn. År 1920 bestämdes det att alla skulle ha ett efternamn. Före det kunde man klara sig med ett namn, men då befolkningen ökade behövdes flera namn för att myndigheterna skulle veta vem som var vem.

Kan du heta vad som helst? Du kan ha upp till fyra förnamn. Om du vill kan du byta namn genom att skicka en ansökan till magistraten. Men du får inte välja vilket namn som helst. Det får inte vara anstötligt eller olämpligt som förnamn. Du måste också välja ett förnamn som är etablerat bland personer av ditt kön. Vartefter begreppet ”kön” utvecklas kan den här lagen komma att ändras. Finsk lag reglerar också vilka efternamn du kan ha. Det är tillåtet att välja nybildningar som efternamn, alltså sådana namn som ingen i Finland har haft tidigare. Du kan hitta på ett helt nytt namn eller kombinera två ord (till exempel Lund och Mark som blivit Lundmark).

Hur bildas efternamn? Släktnamn har kommit till på många sätt. Förr var det vanligt med så kallade patronymikon, det vill säga att pojkar fick namn efter sin pappa. Till exempel Anders-son, Bengts-son, Matts-son. Flickor fick i stället namnet Andersdotter eller Pettersdotter. De här namnen försvann ofta, eftersom kvinnorna tog sin mans efternamn vid giftermål. Att få namn efter sin mamma kallas metronymikon. De här namnen är ovanligare, men några exempel är Marinasson, Estridsson eller Sivsdotter. Andra släktnamn har kommit från stället man vuxit upp på. I gamla bondesamhällen fick folk ibland smeknamn enligt varifrån de var. Kallades någon ”Backas-Anders” för att han bodde i ett område vid namn Backa så blev det senare naturligt att använda det som efternamn. Det här är ovanligare på större orter, därför heter ingen Helsingfors eller Borgå.

112

Jag i språkets och litteraturens värld

Ortnamn Platser har precis som människor någon gång fått namn. På landsbygden har orter fått namn enligt hur de har beskrivits.

Vem äger platsen? Till exempel Larsmo, som troligtvis kommer från ”Larisen maa”, Larinens land. Vad finns på platsen? Till exempel Ekenäs, ett näs med ekar eller Skitinbäck, numera Nygård, i Pojo, en plats med en smutsig bäck.

Gör en karta över ditt hemkvarter. Ta också reda på historien bakom ett av ortnamnen i din näromgivning.

Större orter får namn på mera officiellt vis. Man kan döpa orter efter makthavare eller för att visa på ortens historiska arv. På Finlands västkust har många orter fått namn efter svenska kungar. Vi har Vasa efter kung Gustav Vasa, vi har Kristinestad efter drottning Kristina och Kronoby efter kröningen av Karl IX. Också ryska tsarer märks i våra ortnamn. Vasa hette en lång tid Nikolajstad efter tsaren Nikolaj I och Mariehamn kommer från Alexander II:s fru Maria Alexandrovna.

113

Jag i språkets och litteraturens värld

Svenskans utveckling 1. Vilka ord på dialekt känner du till? Var i Finland används de dialektorden? 2. Ta reda på vilka ord som var nya det året du föddes. 3. Finns det ord som du bara

Språkforskare har kommit till att det för 6000 år sedan sannolikt fanns ett gemensamt språk för folken i Asien och Europa. Det här språket kallas protoindoeuropeiska. Hur det lät vet man inte, eftersom det inte finns något nedskrivet från den tiden. Ungefär två tusen år före vår tideräkning började olika språkgrupper uppstå, bland annat indiska, slaviska och germanska grupper. Den här utvecklingen var naturlig eftersom människorna flyttade på sig för att hitta platser att bo och leva på. Det här ledde till att språk, som inte längre hade kontakt, utvecklades olika.

använder på engelska eller finska som du inte känner till en svensk motsvarighet för? 4. Bekanta dig med årets nyordslista! Hur fungerar den? Vilka av orden är bekanta för dig?

800

år

Språket utvecklas hela tiden, i takt med att världen omkring oss och samhället vi lever i förändras. Språken som talas i Skandinavien härstammar från den germanska språkgruppen. Tidigare talades ett och samma språk i Norden, urnordiskan. Senare, under vikingatiden på 800-talet, började de nordiska språken ta form och delades senare upp i språken vi känner till i dag: svenska, norska och danska. Här får du läsa om de viktigaste perioderna och händelserna i svenskans utveckling till i dag. Forskare delar in svenskans utveckling i runsvenska, fornsvenska, nysvenska och nusvenska.

1600

1200 1000

1400

2000

1800

500 Runsvenska år 800–1225

114

Fornsvenska år 1225–1526

Nysvenska år 1526–1906

Nusvenska år 1906->

Jag i språkets och litteraturens värld Runsvenska Den första svenskan skrevs i runor, ofta i långa flätor på stenar. Eftersom bokstäverna ristades in var formen kantig och alfabetet var enklare än det vi använder i dag. Runstenarna var en typ av gravstenar som kunde berätta om den avlidnas liv och död. Den mest kända runstenen är Rökstenen som finns i Sverige. Människorna under den här tidsperioden kallas vikingar. De tog sig västerut och därför har det hittats runstenar också till exempel i England och Frankrike. Ordförrådet på runstenarna är mest ord för familj, natur och föda.

Fornsvenska I takt med att kristendomen spred sig till Norden ersattes runorna så småningom av det latinska alfabetet. Det alfabetet använder vi fortfarande i dag. Svenskan under den fornsvenska perioden kännetecknas av ett rikt antal böjningsformer, till exempel hade svenskan tre genus, liksom tyskan i dag. Tyskan var också det språk som påverkade svenskan mest. Det var främst lagtexter och religiösa texter som skrevs den här tiden. Det var nu boktryckarkonsten utvecklades.

1. Vad var futharken? 2. Vilka runstensfynd har gjorts i Finland? 3. Varför påverkas svenskan av tyskan? 4. Vad var digerdöden och varför påverkade den språkutvecklingen? 5. Varför grundades Svenska Akademien? 6 . Vilka var 1800-talets mest kända författare i Norden? 7. Vad är skillnaden mellan arvord och lånord?

Nysvenska På 1500-talet blev Gustav Vasa kung i Sverige. Sverige och Danmark var inte längre en del av samma union, och det politiska trycket att utveckla svenskan åt ett annat håll än danskan var starkt. 1526 utgavs Nya Testamentet på svenska, det krävde att språket standardiserades med språkregler för svenskan. Under den nysvenska perioden påverkades svenskan av bland annat franskan. Under den senare delen av den nysvenska perioden ökade läskunnigheten bland vanliga människor i och med att folkskolan infördes.

Nusvenska År 1906 genomfördes en stavningsreform, det talade och skrivna språket närmade sig varandra. Eftersom Finland inte längre var en del av Sverige sedan 1809, blev språkutvecklingen en annan i Finland. Bland annat bevarade dialekterna en starkare ställning i Finland. 1917 gav den första finlandssvenska språkvårdaren Hugo Bergroth ut boken Finlandssvenska: Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift för att han ville undvika att finlandssvenskan skulle isoleras från svenskan i Sverige. Det språk som påverkat svenskan mest under de senaste hundra åren är engelskan. För att engelska lånord smidigare ska gå att använda i det svenska språket anpassas stavningen ofta, som i tejp, mejla och tajt.

115

Jag i språkets och litteraturens värld

Nordisk litteratur Tidig nordisk litteratur Vad skulle du skriva på en runsten om det var enda sättet att lämna ett med-

Den nordiska litteraturen har länge varit sammanflätad, då det ännu på 1000-talet talades samma språk i hela Skandinavien. De första texterna skrevs på runstenar men vartefter skrivkonsten blev allmännare skapades också nordisk litteratur som var lättare att bära med sig.

delande åt eftervärlden? De isländska ättesagorna skrevs någon gång under 1100–1400-talen. Det är oklart om sagorna var nya litterära verk eller om de nedtecknades utifrån ett äldre, muntligt berättande. Det är också oklart om sagorna är påhittade eller om de utgår från historiska händelser. Njáls saga hör till de främsta av ättesagorna. Den handlar till stor del om släktfejder i det forna Island. Under 1200-talet skrev Snorre Sturlason också Snorres Edda och Den poetiska Eddan. Dessa böcker innehåller verser och läror om den nordiska mytologin. I Danmark fanns en skriftställare och historiker vid namn Saxo Grammaticus (Saxe den lärde). Han skrev bland annat Gesta Danorum (Danernas bedrifter) där han beskriver Danmarks historia, knappast helt sanningsenligt. Denna krönika innehåller också historien om Amleth, som kom att inspirera William Shakespeare till pjäsen Hamlet, som också utspelade sig i Danmark.

Den äldsta norska skriften (och även Nordens äldsta) är Tunestenen med runinskrifter. Den antas vara från 400-talet. Stenen säger:

“ 1. Vilka fornnordiska gudar känner du till? 2. Vad var Gallehushornen?

122

Jag Wiw efter Wodurid, han som sörjt för brödet, gjorde runor, överdrog stenen till Wodurid. Tre döttrar gjorde gravölet fint, som de älskligaste av arvingar.

”

De äldsta texterna på svenska kom på 1200-talet. Det var helt enkelt en samling landskapslagar. Landskapslagarna på den tiden var inte lika neutrala som lagtexter är i dag, de innehåller både humor, poesi och dramatiska medeltida berättelser.

Jag i språkets och litteraturens värld

Finska var inte ett skriftspråk förrän ganska sent. Den äldsta boken på finska är Mikael Agricolas Abckiria, som trycktes 1543. Det var först 1835 som Elias Lönnroth samlade ihop och nedtecknade de finska folksagorna och hjältedikterna. Det gjorde han i boken Kalevala, som är Finlands nationalepos.

Modern nordisk litteratur Allt sedan boktryckarkonsten kom till nordligaste Europa i slutet på 1400-talet har böcker tryckts i snabb takt. Nordisk litteratur har spridits över hela världen och våra säregenheter har även lett till nya genrer. Under 1800- och 1900-talen fanns flera framstående nordiska författare. Däribland kan nämnas Henrik Ibsen, August Strindberg, Selma Lagerlöf, J L Runeberg och Edith Södergran. I modern tid har Norden varit en föregångare då det gäller barnlitteratur men också nordiska kriminalromaner har blivit hyllade världen över.

1. Ta reda på: Vad var typiskt för litteraturen som skrevs i Norden under 1800-talet? 2. Vilka deckare eller kriminalromaner känner du till? 3. Pröva på att skriva en spännande första inledning till en deckare ur tre perspektiv: förövarens, offrets och polisens.

Läs mer om modernismen på sidan 136.

Nordiska barnböcker Barnböcker är väldigt populära i Norden. I Sverige publiceras det ungefär 2000 nya barnböcker om året. Böcker specifikt för barn började skrivas någon gång på 1800-talet, i huvudsak för att användas i läsundervisningen. Selma Lagerlöf och Zacharias Topelius skrev lättlästa och pedagogiska texter som barn kunde ta till sig av. Den moderna barnboken anses ha börjat från Astrid Lindgrens Pippi Långstrump som gavs ut på 1940-talet. Runt samma tid kom också Tove Janssons muminböcker och barnboken blev populärare än någonsin. Det har sagts att barnlitteratur i Norden är friare än på många andra håll i världen, här skrivs det många barnböcker som bryter mot gamla uppfattningar om vad som är lämpligt. Tänk bara på Pippi Långstrump, en flicka som bodde ensam och bröt mot samhällets alla regler och könsroller. Det är också vanligt att döden, sexualitet och svordomar förekommer i nordiska barnböcker, ämnen som vore otänkbara i till exempel USA. Det är inte heller ovanligt att författare skriver både barnoch vuxenböcker, bland andra så har den norska författaren Jo Nesbø blivit storsäljare av både Nordic noir och mera oskyldiga barnböcker som Doktor Proktors pruttpulver.

Vilka av Astrid Lindgrens berättelser känner du till? Hade du någon favorit?

123

Jag i språkets och litteraturens värld

Andra nordiska barnboksförfattare: Thorbjørn Egner (Klas Klättermus, Karius och Baktus) Jostein Gaarder (Sofies värld) H.C. Andersen (Den lilla sjöjungfrun, Den fula ankungen, Kejsarens nya kläder) Sven Nordqvist (Pettson och Findus) Maria Turtchaninoff (Breven från Maresi) Elsa Beskow (Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin)

124

Jag i språkets och litteraturens värld

Nordic Noir Nordic noir, eller skandinavisk noir, är deckare som utspelar sig i Norden och är skrivna av nordiska författare. Det är mörka kriminalromaner med en samhällskritisk underton. Berättelsen skrivs oftast ur perspektivet av en polis, detektiv eller journalist. Huvudpersonerna är inte typiska hjältar, de är ofta tyngda av sina egna problem med hälsa, familj och psyke. Berättelserna är realistiska, dystra och blundar inte för våldsamma detaljer. Genrens globala genombrott kom under 2000-talet med Stieg Larssons Millenium-trilogi om Lisbeth Salander, men redan på 1960- och 70-talet fick genren sin början när Maj Sjöwall och Per Wahlöö skrev böckerna om Martin Beck. Henning Mankell räknas även till de första författarna i genren. Det som skilde deras deckare från andra var den underliggande kritiken mot samhällets misslyckanden, om skuggsidorna som finns även i det trygga norden. När världen fick upp ögonen för Stieg Larssons böcker banade de väg för många andra författare. Camilla Läckberg, Lars Kepler, Viveca Sten, Jo Nesbø, Liza Marklund, Jussi Adler-Olsen, Yrsa Sigurðardóttir och Matti Rönkä för att nämna några. Många bokserier har senare blivit film och tv-serier. Till exempel Anna Janssons böcker om Maria Wärn, Henning Mankells Kurt Wallander och Liza Marklunds berättelser om journalisten Annika Bengtzon. Flera serier har också skrivits direkt för tv, varav Bron är en av de största succéerna.

125