Öppna frågor 2 blädderex by Schildts & Söderströms

Boken kräver inga omfattande förhandskunskaper. Den som vill ha en introduktion i det filosofiska tänkandet rekommenderas att läsa bokseriens första del Öppna frågor 1 – Introduktion till filosofiskt tänkande. Boken är avsedd som läromedel för gymnasiets kurs i etik men den kan även användas vid andra motsvarande läroinrättningar.

ÖPPNAFRÅGOR 2 Etik

Den nya bokserien Öppna frågor 2 – Etik strävar efter att utveckla omdömesförmågan, förmåga att reflektera över motiveringar till olika uppfattningar och främja kreativt och självständigt tänkande. Boken presenterar ett rikligt utbud av frågeställningar, begrepp och teorier. Många dagsaktuella frågor behandlas. I en värld som ständigt förändras möter vi hela tiden nya utmaningar och vi behöver öva oss på hur vi i olika sammanhang ska tackla dem. Författarna bjuder läsaren med på en resa där värderingar, tankar och åsikter kan komma att ändras under färden.

Etik

ÖPPNAFRÅGOR Klockars Silfvast Österman •

SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

KAPITEL ATT SE ETISKT PÅ VÄRLDEN

I DET HÄR KAPITLET LÄR DU DIG

• om vad etik och moral innefattar • att förstå hurdan synvinkel en etisk synvinkel är och hur man tänker etiskt • att reflektera över grunderna för etiska ståndpunkter och om olika typer av värderingskällor • att beakta skillnaden mellan hur man själv och hur andra uppfattar ens handlande • om den filosofiska etiken och dess delområden.

1. VAD ÄR ETIK? Regler, normer och värden Anta att en vän helst av allt vill bli musiker eller litteraturforskare, men uppmanas av andra att söka sig till någon bransch där hen mer säkert kan få jobb och göra nytta. Vilka råd ska vi då ge? Gör vad du själv vill, bry dig inte om andra! Vad säger etiken om hur mycket vi får utgå från våra egna drömmar och hur mycket plats ska vi ge andras väl? En annan bekant är kanske it-kunnig och vill starta en nätportal för att hjälpa flyktingar. Hur ska vi reagera på den idén? Ska man säga: ”De här människorna behöver mer konkret hjälp än en nätportal, åk dit och hjälp dem i stället!” Eller: ”Låt dem sköta sitt, de behöver lära sig klara sig själva!” Hur ska vi veta vad som är det rätta bland så många olika sätt att göra gott? Valsituationer som de här väcker etiska reflektioner, reflektioner som kan aktualisera de mest grundläggande frågorna i livet. Vem är jag? Hurdan vill jag vara? Vad är berättigat att kräva av mig? Vad är rätt? Etiken innefattar en mångfald fenomen och frågeställningar. Vi kan till exempel komma att tänka på en regel eller ett förbud. Gå inte mot rött ljus! Man får inte ljuga! I etiken kan vi trots det fråga oss om det till exempel ibland kan vara rätt att ljuga, kanske för att förhindra att någon blir skadad. Samhällen och kulturer byggs delvis upp av allmänt accepterade moraliska normer. En del av dem är inskrivna i lagstiftningen och ingår i hur myndigheter bemöter oss, andra är en spontan del av våra vanor och beteendemönster. Vi vet hur man köar och hur man ska och inte ska tilltala andra. I etiken kan vi ifrågasätta sådana lagar och traditioner utifrån grundläggande värden, till exempel jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Vi kan då fråga oss vad som egentligen är etiskt rätt och gott. Vilka är de mest grundläggande värdena vi borde rätta oss efter? Varför är just de etiskt goda? Vi tror på mänskliga rättigheter, men hur är det med djuren? Borde inte också min hund ha likadana rättigheter? Vi intresserar oss då för huruvida olika föreställningar och ståndpunkter faktiskt är berättigade eller inte. I den filosofiska etiken eller moralfilosofin granskar vi i synnerhet sådana frågor om berättigande.

Att leva väl Med etik kan vi också förstå en mer personlig strävan efter ett gott liv eller att bli en god människa. Hur ska jag leva? Den här frågan inleder den filosofiska etiken i ett historiskt perspektiv. I till exempel Platons (427–347 f.Kr.) dialog Kriton reflekterar Sokrates (470/469–399 f.Kr.) över sina livsval. I hans fall gäller det frågan om han ska acceptera det dödsstraff han dömts till eller försöka fly. Sokrates svar är att vi oberoende av situationen bör utgå från samma princip: det viktigaste är inte att leva utan att leva väl. Vad kan det betyda att leva väl?

VET VI VAD VI GÖR? Handlingar har två sidor: hur jag uppfattar mina egna handlingar och hur andra uppfattar dem. Även när vi själva tänker att vi har gjort rätt och precis det vi vill så kan andra uppfatta handlingen på ett annat sätt. Med en handling avses i allmänhet något som utförs avsiktligt och med ett mål i sikte. Att gå i sömnen eller instinktivt dra undan handen från en het yta är inte att handla. Det krävs också att vi har ett tillräckligt mått av frihet att välja mellan olika alternativ. Vi säger därför att robotar inte handlar, eftersom de är programmerade att agera på ett visst sätt. Ett kvistigare fall är saker man gör under tvång. Det någon gör under dödshot räknas ofta inte som en avsiktlig handling, eftersom det enda alternativet till att lyda är att dö. Men samtidigt är historien full av berättelser om människor som gett sina liv i stället för att underkasta sig tvång. De kan till om med kallas etiskt berömvärda. Att inte göra något alls eller att medvetet avstå från att göra något är ibland att handla: jag borde ha engagerat mig, hjälpt till och vågat, men jag gjorde inget. Handling förknippas vanligtvis med en kroppsrörelse. Men det finns handlingar som utförs med mycket liten eller ingen kroppsrörelse. En muntlig order eller en underskrift kräver föga ansträngning, men utförda av rätt person i rätt sammanhang kan de ha långtgående konsekvenser. Att säga något är ofta att handla. Om jag lovar att komma någonstans, så har jag utfört handlingen ”att lova”. Ett centralt element i handling är att försöka påverka omvärlden. Vi talar då om följder eller konsekvenser. De beror ofta av omständigheterna. Konsekvenser kan vara omedelbara och närliggande eller mera avlägsna. Det är betydligt svårare att förutse de mera avlägsna konsekvenserna, även om just de kanske är de viktigaste. Handlingar kan ha oväntade och oavsedda konsekvenser, och också gå tvärtemot vad vi har avsett. Sådana kan bero på omständigheter, men också på hur andra tolkar och reagerar. Ett enda skott skjutet av en ensam soldat kan – tillsammans med en rad andra enskilda händelser – leda till att ett omfattande krig bryter ut Vi kan tolka samma handling på flera olika sätt beroende på synvinkel. Jag kan skämta om en annans utseende eller härkomst och inte mena något illa med det. Men det kan ändå uppfattas som sårande eller förnedrande av den andra. Vilken tolkning är den rätta och hur avgör vi vems synvinkel som är mest avgörande? Redan uppgiften att beskriva en handling kan genomsyras av etiskt brännande frågor. Det är ibland svårt att hitta en neutral och entydigt sann beskriv-

ning. I till exempel juridiska sammanhang och inom historievetenskapen är den uppgiften särskilt viktig. Historia ska sträva efter att ge sanningsenliga och utförliga beskrivningar av historiska händelser. Vem eller vad satte egentligen i gång kriget? Ur etikens synvinkel är det särskilt viktigt att beakta hur andra upplever det vi gör. Avsikten med en handling och hur den uppfattas av andra kan skilja sig från varandra. Våra ögon blinkar med jämna mellanrum och det är ingen handling, men vi kan också målmedvetet blinka till exempel i avsikt att varna eller flirta. Då min blick fastnar vid dig, är det en instinkt, vana eller aktiv flirt? I andras upplevelser kan ingå rent kroppsliga upplevelser, till exempel att något gör ont eller leder till kroppsskada. Konsekvenserna kan vara både närliggande och långtgående. Att utsättas för något obehagligt kan leda till allvarliga skador men också till att man inte längre litar på den andra. Att andras upplevelser har betydelse medför naturligtvis inte att andra har rätt. Många konflikter beror på olika åsikter om vad någon gjort och vad som egentligen hände.

UPPGIFT 6. Välj något exempel på en handling ur vardagen, till exempel att gå på gym, handla mat, gå på bio eller på en släktmiddag. Undersök vad allt som görs i handlingen och på vilka olika sätt den kan beskrivas och bedömas? Vilka alla berörs av den och på vilka sätt?

KAPITEL HUR SKA JAG LEVA?

I DET HÄR KAPITLET LÄR DU DIG

• om filosofiska uppfattningar om det goda livet och viktiga livsinnehåll som kärlek, vänskap, arbete, fritid, konst och underhållning • vad som kan avses med livets mening och hur filosofer har tänkt om döden • att bättre förstå vad som är viktigt i livet genom övningar och diskussion.

2. ATT PLANERA SITT LIV Behovet av en livsplan De flesta har väl någon gång gripits av lusten att leva bara för stunden och ta dagen som den kommer. En av anledningarna till att många av oss tycker att det är roligt att till exempel resa, är känslan av att bara kunna gå omkring på en plats där vi aldrig har varit, utan att behöva tänka på någonting annat. Men kan vi leva ett liv helt utan planer? Det är antagligen omöjligt. En resa behöver till exempel ofta mycket planering för att kunna genomföras. Även vår vardag är fylld av situationer där vi antingen följer en redan existerande plan, eller gör upp en ny för den närmaste framtiden. Men planer kan också göras upp på längre sikt och omfatta större delar av livet. Med en livsplan avses en plan som till exempel gäller arbete och studier, frågan om vi vill bilda familj och när det ska ske, hur vi tänker oss vår ålderdom med mera. Hur viktigt är det då att ha en livsplan? Problemet med att bara göra det som för stunden känns bra är att det vi gör tidigare i livet har följder för det som händer senare. En ohälsosam livsstil som ung kanske inte har omedelbara konsekvenser, men kan innebära att man blir sjuk långt senare. Det vi gör inverkar också på andras liv. Hur ska till exempel en hel familj försörjas och vem ska hjälpa föräldrarna då de blir gamla? Det kan också finnas etiska värderingar som är viktiga för oss, som en ren miljö eller att hjälpa människor i nöd. Hur ska mitt liv se ut för att det inte bara ska bli tomma ord?

Vårt samhälle tycks också vara uppbyggt på ett sätt som gör det svårt att leva ett oplanerat liv; tänk bara på de ständigt ökande kraven på behörighet och långa utbildningar. Det betyder förstås inte att den moderna människan hela tiden fattar stora beslut om sitt liv. Särskilt i ungdomen står en människa ändå inför viktiga livsval, det gäller att veta vad man ska bli och hur man ska leva. Men även senare i livet kan det uppkomma situationer som kräver att man tänker igenom sitt liv på nytt, som till exempel om man blir arbetslös eller sjuk.

UPPGIFT 1. I hurdana livssituationer kan det uppstå ett behov att förändra livsplanen? Försök också komma på andra exempel än dem som nämns i avsnittet.

VEM ÄR JAG? Vem var Urho Kekkonen, Marie Curie och John Lennon? I en frågesport skulle svaren kunna vara Finlands president 1956–1981, den första kvinnliga nobelpristagaren och en av medlemmarna i gruppen The Beatles. Men vilka var människorna Kekkonen, Curie och Lennon? För att besvara den frågan räcker det inte bara med att säga vad de blivit kända för. Vi vill också veta hur det kom sig att de blev det de blev, varifrån de kom, hur de tänkte och hur de levde sina liv. Den amerikanska filosofen Hannah Arendt (1906–1975) har sagt att vi bara kan veta vem någon är genom att bekanta oss med den historia han eller hon spelar hjälten i. Det här kan vi göra genom att läsa en biografi eller se en bra film om en persons liv. Livsberättelser förefaller alltså att vara viktiga för en människas identitet. Men hur blir det i så fall med oss vanliga människor som ingen skrivit en biografi över? Betyder det att vi inte har någon identitet? Det gäller att inse att det ändå alltid finns berättelser om oss själva, som vi själva eller andra berättar. Att planera sin framtid är också att berätta en historia om sig själv. Samtidigt skapar man sig gradvis en identitet. Det betyder bland annat att man går in i olika roller vars innehåll man ofta bara delvis kan påverka – som att vara skolelev, lärare, naturvetare, humanist, syskon, barn, förälder, eller bara kvinna eller man.

Svårigheterna med en livsplan Att planera sitt liv på ett fungerande sätt är inte nödvändigtvis så lätt. Ett yrkesval kräver till exempel att vi har en riktig bild av våra egna f örmågor. Men vi kan också missta oss beträffande vad som krävs för ett yrke och hurdant det egentligen är i praktiken. Hur mycket vet man till exempel om hur det är att studera ett ämne på ett universitet utifrån att ha läst det i skolan? Det finns förstås många andra saker som kan slå fel, som att missta sig i fråga om vem man vill leva med eller hur mycket pengar man egentligen behöver för att vara lycklig. Även andra problem kan uppkomma med en livsplan. En människa har ofta flera målsättningar som hon upplever som viktiga. Ibland är det klart att en målsättning tjänar en annan målsättning, som då vi siktar på

att ha ett bra jobb för att få pengar till att göra det vi verkligen vill. Men vi kan också uppleva att livet sliter oss åt olika håll. Vi kan till exempel tycka att det är viktigt att göra karriär, men också att göra någonting för andra människor. Ibland vill vi kanske bara ha lite extra tid för att ha det roligt. Hur får man det hela att gå ihop och hur får man tiden att räcka? En annan svårighet med att planera våra liv är att världen, men också vi själva, hela tiden förändras. Det kan handla om en så enkel sak som att utsikterna att få ett jobb inom en bransch dramatiskt förändras under ens studietid. Ibland kanske vi också undrar vad vi egentligen vill med våra liv. De flesta skulle antagligen säga att de vill leva ett gott liv. Men hur ser ett sådant liv ut?

UPPGIFT 2. Vid livsval blir man ofta tvungen att försöka bedöma hur man ska klara sig i situationer som kan vara nya för en själv. Ett exempel kunde vara en person som funderar på att åka utomlands för att studera. Vad kan man göra i en sådan situation?

KAPITEL TEORIER OM RÃ&#x201E;TT OCH FEL

I DET HÄR KAPITLET LÄR DU DIG

• vad en normativ etisk teori är och hur den hänger ihop med vårt vardagliga etiska tänkande • grunderna i pliktetiken, konsekvensetiken, rättighetesetiken och kontraktsetiken • att förstå problemen som är förknippade med etiska teorier och att kunna resonera om dem.

1. ETIK SOM VÄGLEDNING Det föregående kapitlet utgick från tanken om att etikens huvudsakliga uppgift är att hjälpa oss att leva ett gott liv. Enligt ett annat synsätt handlar etiken om att ge vägledning i konkreta moraliska frågor. Den här typen av etik kallas för normativ etik. Till den normativa etiken hör till exempel frågor som hur vi borde handla i olika situtioner eller hur vi ska förhålla oss till vissa företeelser. Är det till exempel någonsin rätt att ljuga? Borde eutanasi vara tillåtet? Till den normativa etiken hör också frågor som hurdana vi borde vara och vilka moraliska rättigheter vi har. Vägledning i moraliska frågor förekommer också i många religioner. Det finns ändå betydande skillnader mellan religionernas moraliska regler och den normativa etiken i filosofin. Den viktigaste skillnaden är kanske att religionernas moraliska regler baserar sig på religiösa auktoriteter medan de normer filosoferna vill att vi ska följa oftast har en grund i förnuftet. Till skillnad från religionerna, där de moraliska reglerna kan förekomma som en ren uppräkning av olika föreskrifter, har den filosofiska normativa etiken vanligen som mål att ställa upp olika typer av etiska teo rier. Det kan till exempel betyda att man söker efter grundläggande etiska principer eller en enkel metod som kan tillämpas på moraliska problem. Ett typiskt drag hos de normativa etiska teorierna är att någon sida av det moraliska livet betraktas som grundläggande. För dygdetiken står således frågan om människans karaktär i centrum medan handlingsetiken behandlar skillnaden mellan att göra rätt och fel och rättighetsetiken utgår från tanken om särskilt grundläggande rättigheter. I det här kapitlet behandlas handlingsetik och rättighetsetik medan dygdetiken huvudsakligen tas upp i kapitel 2. Dessutom ingår ett avsnitt om kontraktsetik. Det avslutande uppslaget behandlar frågan om huruvida vi alls behöver teorier inom etiken.

UPPGIFT 1. a) Vad är en normativ etisk teori? b) Man talar också om teorier i många andra skolämnen, såsom fysik, kemi, biologi, psykologi och samhällslära. Försök hitta exempel på sådana teorier. På vilka sätt liknar de normativa etiska teorier och hur skiljer de sig från dem?

MORALEN OCH DEN JURIDISKA LAGEN Vad vi får och inte får göra regleras också av olika juridiska lagar. Det finns till exempel lagar för när man ska betala skatt, vem som får ärva vem, hur gammal man ska vara för att få rösta eller ta körkort, vilka rättigheter en konsument har och så vidare. Eftersom det förefaller att finnas juridiska lagar för det mesta kan vi kanske undra varför vi dessutom skulle behöva en normativ etik? Det är då viktigt att förstå att juridiska lagar inte är oberoende av moraliska uppfattningar inom ett samhälle. Juridiska lagar skapas genom politiska diskussioner i ett lagstiftande organ (i Finland riksdagen), men det är ofta moraliska värderingar som ligger till grund för lagförslagen. Den gällande lagen kan också utsättas för moralisk kritik; många har till exempel ansett att det varit fel att samkönade par länge inte kunde gifta sig i Finland (fram till mars 2017). Den normativa etiken kan uppfattas som ett försök att hitta en gemensam moralisk grund som till exempel skulle gälla just för lagstiftningen och granskningen av den juridiska lagen.

2. HANDLINGSETIK: PLIKT ELLER KONSEKVENS?

En vän vill berätta en hemlighet för dig men först måste du lova att du inte för den vidare. Senare träffar du en annan vän och grips av en plötslig lust att berätta det du fått höra. Den här situationen är säkert lätt att känna igen för de flesta. De flesta skulle säkert också säga att du gör fel om du berättar din väns hemlighet för den andra, särskilt som du ju lovat att inte göra det. Men varför är det så? Ett möjligt svar är att man aldrig får bryta ett löfte, oberoende av omständigheterna. Att hålla löften tillhör helt enkelt de plikter vi har som människor. Men man kan också resonera annorlunda och mena att det väsentliga i sammanhanget är vilka de negativa följderna av att bryta

UPPGIFTER 2. Att hålla löften är ett exempel på en moralisk plikt. Vilka andra plikter kan du tänka dig att det finns? Uppgiften kan till exempel göras som en parövning. Övningen avslutas med att ni sammanställer en lista över det som ni kommit fram till. Listan kan sedan användas i uppgift 4. 3. Gör en lista på konsekvenser som förefaller moraliskt relevanta av (a) att köra bil alkoholpåverkad, (b) att bedra sin pojk- eller flickvän och (c) att berätta en obehaglig sanning för en person. Kom i håg att konsekvenserna kan vara både positiva och negativa!

löftet skulle kunna bli. Det handlar kanske om någonting som personen som berättade hemligheten absolut inte vill att alla ska få veta? Det kan också kännas svårt för hen att märka att en vän inte går att lita på. Även följderna för den som skvallrar kan förstås bli negativa, eftersom det inte är så roligt att vara en person som ingen vågar berätta någonting för. I vardagliga situationer som den här bedömer vi ofta handlingar både genom att hänvisa till moraliska principer (som att det är fel att bryta ett löfte) och genom att lyfta fram handlingens positiva eller negativa konsekvenser. En filosof försöker däremot gärna göra sin etiska teori så enkel och överskådlig som möjligt. Det blir därför naturligt att välja antingen plikter eller konsekvenser som utgångspunkt för teorin.

KAPITEL ETIK SOM ENGAGEMANG

I DET HÄR KAPITLET LÄR DU DIG

• vad det kan innebära att engagera sig etiskt • den existentialistiska etikens tankegångar • en teori om mänskliga förmågor som grund för att befrämja mänskliga rättigheter • att fördjupa din uppfattning om jämlikhet och hur det förhåller sig till andra värden • reflektera över vad humanism och pluralism som livshållningar kan betyda • vad feministisk etik kan innebära och hur den kan tillämpas • reflektera över kultur, kulturell mångfald och mångkulturell etik.

3. JÄMLIKHET OCH OLIKHET Jämlikhet är att alla är lika värda Vi är alla jämlika. Så sägs det ofta. Så står det i gymnasiets läroplan, i grundlagen och i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Trots det finns det i dagens värld många fattiga, sjuka och förtryckta, samtidigt som andra blir allt rikare på att sälja lyxbilar och choklad. Hur ska jämlikhet förstås och vad borde göras för att den ska kunna förverkligas? Begreppet jämlikhet är mångtydigt och inte alltid lätt att greppa. Som etiskt värde betyder jämlikhet i första hand att alla, oberoende av ställning och omständigheter, är lika mycket värda. Tanken är krävande. Spädbarnet, rockartisten, ministern, tebladsplockaren, flyktingen och den arbetslösa metallarbetaren är alla lika mycket värda. Men vad krävs för att alla verkligen ska vara lika mycket värda? Ibland förväxlas jämlikhet med att alla ska ha lika mycket och leva på ungefär samma sätt, det vill säga likriktning. Det här strider mot våra andra centrala värden, till exempel frihet och vår rätt att själva bestämma över våra liv. Jämlikhet är ett värde bland andra värden, och det ska kunna förenas med frihet och olikheten mellan människor. Vi kan uppfatta jämlikhetstanken som en uppmaning att engagera oss för att förverkliga en större jämlikhet. I ett parförhållande är det viktigt att reflektera över hur den ska förverkligas. Man kan till exempel fundera över varför man tänker sig att den ena är bättre på att göra vissa saker, till exempel laga mat eller borra i väggar. I hur hög grad beror det här på inlärning och invanda könsroller? På vad grundar sig principen om allas lika värde? Frågan har besvarats på flera olika sätt men inget av dem är vattentäta.

”… vi är alla detsamma, det Vi kan till exempel påstå att människan har ett vill säga mänskliga, men egenvärde. Alla människor har då samma rätt till ingen är det på samma sätt liv. En svårighet är att motivera varför människan, som någon annan människa och endast människan, har ett sådant egenvärde. som någonsin har levat, lever Varför gäller det inte alla levande varelser? Vi kan eller kommer att leva.” tillägga att vi har ett egenvärde därför att vi tillskriHannah Arendt i Människans ver oss själva ett sådant. Det handlar om en sorts villkor överenskommelse. Många djurrättsaktivister frågar sig varför vi inte lika väl kan tillskriva andra varelser samma värde. Människans egenvärde motiveras ibland med att människan är en varelse med en förmåga till moraliskt tänkande och valfrihet. Ett problem med det här argumentet är att det finns människor med nedsatt eller nästan ingen sådan förmåga, till exempel spädbarn. Vi kan i stället utgå från motsatsen: svårigheten med att motivera ojämlikhet. Naturen är värdefri och då är ingen ojämlikhet berättigad. Ojämlikheten är ett ogrundat påhitt. Utgångspunkten är här att det inte finns några naturliga värdeskillnader och att endast krav på ojämlikhet kräver en särskild motivering. I vardagslivet står jämlikhet för en etisk uppmaning att behandla andra som lika mycket värda, trots alla faktiska ojämlikheter och olikheter. En viktig princip är då den så kallade skade-principen, först formulerad av John Stuart Mill. Jag har rätt att bestämma över mig själv men inte på ett sätt som skadar någon annans jämlika rätt till detsamma eller som inskränker på den andras frihet. Jag kan också kräva att andra inte inskränker på min frihet. Jämlikhet innebär också att vi förväntas tolerera och respektera varandras särdrag och olikheter. Att jag får vara just den jag är, med min kropp och mina styrkor och svagheter.

EKONOMISK OJÄMLIKHET Undersökningar från 2015 visar att 1 procent av jordens befolkning har ungefär lika stor förmögenhet som resten av världens befolkning tillsammans, det vill säga hälften av allt. Åttio av de rikaste människorna i världen äger sammanlagt lika mycket som 3,5 miljarder av de fattigaste i världen. Cirka 10 procent av världens befolkning lever under svältgränsen.

Likhet inför lagen Den tydligaste formen av jämlikhet är likhet inför lagen. Enligt rättsstatens idé är alla medborgare jämlika inför lagen. Vi har alla samma grundläggande rättigheter och ska ha lika möjligheter att till exempel söka jobb, skaffa bostad och delta i politiken. Likhet inför lagen betyder också att myndigheter är förpliktade att bortse från olikheter i till exempel hudfärg, kön, härkomst eller religiös inriktning då man söker jobb, anhåller om studiestöd eller hamnar inför rätta. Undantag till det här görs endast om det är direkt relevant för ärendet ifråga. Vid misstanke om ett rasistiskt brott kan det till exempel vara relevant huruvida parterna tillhör samma eller olika etniska grupper.

LIKHET INFÖR LAGEN OCH RÄTTVISEKÄNSLOR Principen om jämlikhet inför lagen kan komma i strid med våra rättvisekänslor. I Finland kan man fritt och utan att söka tillstånd ordna politiska demonstrationer, så länge man meddelar polisen:

”Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar skall ordnas under fredliga former samt så att deltagarnas eller utomståendes säkerhet inte äventyras eller deras rättigheter inte kränks. När sådana tillställningar ordnas skall man se till att sammankomsten inte medför avsevärd olägenhet för miljön. (Lag om sammankomster, §3) Det är alltså tillåtet att ordna demonstrationer för och emot nästan vad som helst, åtminstone så långt kraven håller sig inom demokratins ramar. Ibland kan det här kännas fel, till exempel ifall en demonstration ordnas emot utökad jämlikhet i någon viss fråga. Varför ska man i jämlikhetens namn tillåtna sådant? Det är också tillåtet att ordna så kallade motdemonstrationer. Däremot får man inte störa eller stoppa demonstrationer:

”Det allmänna skall främja mötesfriheten genom att trygga rätten att sammankomma utan yttre störning och genom att skapa förutsättningar för att ordna allmänna sammankomster”. (Lag om sammankomster, §4)

UPPGIFT 12. Anta att en grupp organiserar en demonstration där man föreslår att grundlagen bör förändras så att den inte nämner den etiska jämlikhetsprincipen. I stället kräver man starkare rättigheter för ursprungsbefolkningen, dess traditioner och kultur och att de nationella intressena ska gå före jämlikheten. Ska de ha rätt att ordna en sådan demonstration? Om du i stället vill försvara den etiska jämlikhetsprincipen, hur kan du reagera?

KAPITEL PRAKTISK ETIK

114

I DET HÄR KAPITLET LÄR DU DIG

• om hur arbetssätt, begrepp och teorier som utvecklats inom filosofisk etik kan användas • att känna igen, klargöra och lösa etiska problem som vi möter i det praktiska livet • om hur etik kan tillämpas på vardagligt mänskligt umgänge • om hur etik kan tillämpas på frågor i arbets- och samhällslivet • om hur etik kan tillämpas på frågor om människors förhållningssätt till andra levande varelser och naturen.

115

1. ETIK OCH MELLANMÄNSKLIGT UMGÄNGE Från teorier till praktisk tillämpning Filosofisk etik och de begrepp, principer och teorier som man utvecklat inom den filosofiska etiken kan utnyttjas när man söker lösningar på etiska problem i vardagslivet. Det är vad man gör inom den så kallade praktiska eller tillämpade etiken. Problemen kan handla om att formulera etiska riktlinjer eller regler för något bestämt område, till exempel etiska regler för journalister, lagstiftning om abort eller internationella avtal om flyktingmottagning. Ibland arbetar filosofen själv ute i det praktiska livet och ägnar sig åt att tillsammans med andra identifiera etiska problem och söka lösningar på dem. Som etisk rådgivare till exempel i ett företag kan filosofen hjälpa de anställda att diskutera etiska frågor som rör deras organisation och dess dagliga verksamhet. Ibland arbetar filosofen som forskare inom den akademiska världen men inriktar sig på att undersöka etiska problem inom något specifikt område av det praktiska livet. Forskaren kan använda sig av en mängd olika filosofiska arbetssätt. Ett är att klargöra begrepp som man använder

116

UPPGIFT 1. Ett av arbetssätten inom den praktiska etiken är att klargöra betydelserna hos begrepp som vi använder. Det kan till exempel göras så att deltagarna i en grupp försöker resonera sig fram till en definition med hjälp av sina egna erfarenheter. Tillämpa det här arbetssättet och undersök vad begreppet vuxenhet betyder. Vad innebär det att vara och känna sig som en vuxen person?

inom området i fråga. Undersökningen kan till exempel vara inriktad på att bättre förstå begreppet hälsa och dess användning inom medicin och terapiverksamhet. Arbetet kan också gå ut på att göra distinktioner, det vill säga skilja mellan ett begrepps olika betydelser, till exempel att bena ut de olika betydelserna hos begreppet effektivitet. Till arbetssätten hör också att reda ut konsekvenserna av olika möjliga ståndpunkter och beslut. Filosofen kan till exempel använda sig av en logisk-matematisk metod kallad spelteori för att analysera möjliga konsekvenser av olika strategier som en stat, ett företag eller någon annan aktör skulle kunna välja i ett läge när dess intressen delvis kolliderar med andra aktörers intressen. Slutligen kan forskaren även tillämpa etiska teorier, alltså utreda vilka lösningar på något särskilt etiskt problem som man föreslår inom det här området. Det kan exempelvis handla om att tillämpa dygdetisk teori på frågor inom pedagogiken.

Visa hänsyn mot andras identitet? Numera används ofta begreppet identitet för att beteckna vad en person är, uppfattar sig vara och hurdan hen vill se sig uppfattas av andra. Identiteten kan i många fall beskrivas som en persons ”jag” eller ”självbild”. Till identiteten hör bland annat sådana faktorer som ens bakgrund, såsom det att man kommit som flykting till sitt nuvarande hemland, ens samhällsklass, språk, kultur och etniska tillhörighet, såsom det att man hör hemma i en finlandssvensk jordbrukarmiljö, och ens livsåskådning, såsom det att man är laestadian eller ateist. Det finns ett klart behov att visa hänsyn och aktning för andras identitet. Det är sårande att bli kritiserad för någon sådan egenskap som är en del av ens person eller som man själv uppfattar som en väsentlig del av sitt

117

3. YRKESLIVETS ETIK

Den här grenen inom etik handlar om hur människor borde bete sig i sin yrkesroll, till exempel som vårdare, produktdesigner, takläggare eller företagschefer. Kraven varierar från yrke till yrke men det finns också vissa gemensamma element. Ett sådant krav, som gäller inom alla yrken som är etiskt godtagbara, är att man ska göra ett gott arbete. Ett annat gemensamt krav är att man ska uppträda korrekt mot kollegor och allmänheten, inte ägna sig åt diskriminering, mobbning eller korruption.

127

örutom dessa generella yrkesetiska utmaningar har också varje enskilt F yrke och varje enskild bransch sina egna etiska utmaningar, frågor och problem. Som exempel behandlas här nedan två branscher: affärslivet och den sociala omsorgen.

Affärs- och företagsetik ”Bolag är inte stater. De Uppsägningar. Vinster som förs över till skatteleds inte demokratiskt utan paradis. Missvisande reklam. Skyhöga chefslöner hierarkiskt. Styrelsens och med bonusar och så kallad fallskärm (en rundledningens enda uppdrag lig ersättning som betalas ut om chefen blir uppär att skapa bästa möjliga sagd). Nollkontrakt (den anställda har ingen garanresultat för företaget och terad lön utan arbetstiden varierar mellan 0 och 40 ägarna.” timmar per vecka). Planerat åldrande (produkter Björn Wahlroos, finansman som designas så att de snabbt ska gå sönder eller bli gammalmodiga). Det finns många exempel på etiskt diskutabla praktiker inom affärslivet och företagsvärlden. Men vilka etiska skyldigheter har då ett företag eller de personer som leder företaget? I en marknadsekonomi är det givna målet för varje företag att nå lönsamhet och skapa vinst åt ägarna. Ett företag bör givetvis också se till att hålla sin verksamhet inom lagens ramar. En central tvistefråga inom affärs- och företagsetiken är huruvida det här ska anses vara tillräckligt.

128