Öppna frågor 1 Lärarmaterial by Schildts & Söderströms

Lärarmaterial

1 Introduktion till filosofiskt tänkande

Klockars • Silfvast • Teir • Österman

Schildts & Söderströms

Innehållsförteckning Till läraren

Filosofiuppfattning och pedagogisk syn

Problemformulerande metod och självkunskap

Hur organiserar man en samtalande filosofiundervisning?

Text och bild

Att inleda en kurs i filosofi

Kapitel 1: Vad är filosofi?

1 Intresset för de grundläggande frågorna

2 Från myt och religion till förnuft och vetenskap

3 Filosofi som begreppsarbete

4 Andra dimensioner hos filosofin

5 Filosofins delområden

Kapitel 2: Verkligheten

1 Vad är verkligt?

2 Ser vi verkligheten som den är?

3 Ting och begrepp

4 Kropp, själ och medvetande

5 Kan vi själva bestämma vad vi gör?

Kapitel 3: Kunskap

1 Inledning – Kunskap som filosofiskt tema

2 Kritiskt tänkande

3 Vad är en vetenskap?

4 Erfarenhet och förnuft

5 Sanning

Kapitel 4: Etik

1 Etik och värden

2 Filosofisk etik

3 Deskriptiv och normativ

4 Normativa etiska teorier

5 Den förtjänstfulla människan

6 Handling och konsekvens

7 Rättighetsetik

Kapitel 5: Människan

1 Människobild, människoideal och människosyn

2 Perspektiv på människan

3 Människoideal

Kapitel 6: Samhällsfilosofi

1 Vad är ett samhälle?

2 Samhällsfilosofin och dess målsättningar

3 Makt och frihet

4 Individen i samhället – om samhällsordningens grunder

5 Rättvisa

Bilagor och kopieringsunderlag 1 Filosofi som nätstudier

2 Instruktioner för essäsvar i filosofi

3 ”Reklamera”

4 Sokratiska frågor

5 Astrologi och spåralogi

6 Etiska frågor

7 Exempel på begreppskartor I

8 Exempel på begreppskartor II

9 Tidsaxel

Min väg till filosofin – författarnas reflektioner om filosofins natur Bernt Österman

81 81

Gunilla Teir

Jens Silfvast

Kristian Klockars

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial – Kapitel 5

Kapitel 5: Människan Koppling till läroplanen

Kapitlet är i huvudsak avsett att täcka följande moment i läroplanen: Det filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten, det gestaltar världens mångfald och människans verksamhet i den. … Som motvikt till specialiserade kunskaper och färdigheter lär man sig genom filosofin att gestalta större begreppshelheter och samband.

Kapitlets innehåll och uppläggning

Kapitlet har tre huvudsyften: 1. Kapitlet vill hjälpa läsaren till insikt om att komplexa företeelser såsom människan kräver att de granskas ur en mångfald av perspektiv. Uppfattningarna som dessa perspektiv ger på fenomenet kan vara konkurrerande eller t.o.m. oförenliga.

1. Människobild, människoideal och människosyn 2. Perspektiv på människan 3. Människoideal

2. Kapitlet vill visa läsaren vad en sådan attityd innebär när den tillämpas på det mest komplexa fenomen vi känner, dvs. människan. 3. Kapitlet vill ge läsaren en översiktlig bild av de olika deskriptiva och normativa perspektiv som ofta tillämpas på människan och hur dessa samverkar i en helhetssyn på människan. I avsnittet 1 introduceras begreppen människobild, människoideal och människosyn. I avsnittet 2 presenteras deskriptiva perspektiv och i avsnitt 3 normativa perspektiv på människan.

Det inledande kollaget

Kollaget kan användas som en ”repetitionsillustration”. När kapitlet genomgåtts kan läraren be studerandena att förklara vad de olika illustrationerna på uppslaget hänvisar till i kapitlet.

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial – Kapitel 5

Det mänskliga som deskriptiv och normativ idé En människobild + ett människoideal = en människosyn

Människobild, människo ideal och människosyn Avsnittet handlar om olika infallsvinklar på människan och det mänskliga.

Öppna frågor 1 s.79 – 80, Öppna frågor 2 s. 88 – 90 (deskriptiv/normativ, fakta/värderingar) Öppna frågor 2 s. 22 – 23 (Varifrån kommer våra värderingar?) Öppna frågor 2 s. 90 (Människans livsvärld) Öppna frågor 3 s. 144 – 157 (Vem är jag?)

D I S K U T E R A

1. Be studerandena fundera på sin egen människosyn, hur ser den ut och varifrån har de fått eller tagit element till den? 2. Hur svårt eller lätt är det att umgås med personer vilkas (a) människobild eller (b) människoideal skiljer sig från ens egna uppfattningar?

U P P G I F T E R

1. Försök i modernare ordalag formulera de två uppfattningar om människans natur som här presenteras! Åsikterna är (a) att människonaturen är etiskt neutral, tillåter strävanden till gott lika väl som till ont och (b) att en strävan till gott är inbyggd i människonaturen. 2.

Vad talar för respektive mot dessa uppfattningar? För (a) talar bland annat det att hjärntvätt kan omvandla ”vanliga hyggliga människor” till torterare och massmördare. För (b) talar bland annat människors ovilja att direkt möta offrets blick när de handlar etiskt orätt mot en person, till exempel brukar våld eller lämnar honom/ henne i sticket. 3. Fundera hur a) en biolog, b) en psykolog, c) en historiker, d) en nationalekonom och e) en sociolog skulle beskriva människan. Låt studerandena undersöka hur människan beskrivs i deras läroböcker i biologi, psykologi, historia och samhällslära. Mer om saken finns i avsnitt 2 i detta kapitel. 6. Ge exempel på verksamheter i samhället som går ut på att försöka forma människor i någon bestämd riktning. Hurdana mål har de och hurdana människoideal erbjuder de oss? En diskussion om skoluppfostran och dess mål kunde passa här. Se Öppna frågor 2 s. 51 och Öppna frågor 3 s. 137 – 138.

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial – Kapitel 5

Psyket (Platon, Freud) Identitet – personlig och kollektiv Sociobiologi

Perspektiv på människan

Avsnittet handlar om människobilder, hur människan kan beskrivas på olika sätt ur olika perspektiv och med olika begreppsramar och vokabulärer.

Kultur

Öppna frågor 3, s. 72 – 73 och 106 (paradigm, skillnaden mellan en vetenskaps utgångsantaganden och resultat)

Estetisk upplevelse Öppna frågor 3, kapitel 7 (begreppet världsåskådning, vetenskapens gränser, scientism, reduktionism, religion kontra vetenskap)

Fenomenologi

Öppna frågor 3, s. 82 – 85 (den mänskliga verkligheten och hur vi tolkar den) Öppna frågor 3, s. 158 – 159 (konst som kunskapskälla)

Öppna frågor 4, s. 122 – 125 (personlig identitet)

T I P S

I anslutning till rutan på sidan 107 i Öppna frågor 1 kunde läraren tillsammans med modersmålsläraren ha ett ämnesöverskridande projekt, där studerandena får arbeta med t.ex. Sofokles Antigone eller någon annan filosofiskt vägande klassisk tragedi och ”spela upp” den, t.ex. genom improviserad högläsning. Efteråt kan gruppen tillsammans analysera pjäsen och hur den påverkar människor.

L I T T E R A T U R T I P S

U P P G I F T E R

Nussbaum, Martha, The Fragility of Goodness. Luck and Ethics in Greek Tragedy and Philosophy, 1986. Om det filosofiska elementet i konst och i all synnerhet i den klassiska grekiska tragedikonsten.

8. I vilken mån kan vi hålla med om tanken att människan styrs av sina gener? Fundera på hur lika beteende identiska tvillingar har. 10 & 11. Försök finna exempel på ärftliga egenskaper och beteendemönster som är problematiska i dagens värld. Kan kunskap om dessa hjälpa vår art att överleva? Människor uppvisar en tendens att förhålla sig reserverat och fientligt till ”utbölingar”, folk som inte tillhör, eller anses tillhöra, den egna gruppen. Det är möjligt att denna tendens är genetiskt inbyggd hos människan. Tendensen är uppenbart skadlig, ett hinder för fredligt och välordnat socialt liv. Den olympiska rörelsen exemplifierar försök att göra denna tendens ofarligare, genom att uppmuntra till fredliga former av flockidentifikation och -kamp.

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial – Kapitel 5

U P P G I F T E R

12. Vilken uppfattning om kulturers natur är mer trovärdig, Herders teori eller den transkulturella teorin? Granska frågan med till exempel den finländska eller den finlandssvenska kulturen som exempel! Granska till exempel finlandssvenska kulturpersonligheter (Tove Jansson, Ulla-Lena Lundberg, Klaus Härö, Merete Mazzarella, Kjell Westö, Zinaida Lindén, Anna-Lena Laurén, Ulrika Bengts, Matias Rosenlund, Johanna Holmström, Philip Teir, Emma Juslin eller någon annan). Undersök i vilken mån deras liv och verk öppnar sig mot andra kulturer. Studerandena kan också granska sig själva ur samma synvinkel. 13. Är det möjligt att förstå människor som hör hemma i en annan kultur än ens egen? Fotbollsfantasten kan ha svårt att förstå operavännen och vice versa. En viktig roll har de individer som hör hemma i flera olika läger, till exempel är både fotbolls- och operaentusiaster. Sådana människor kan fungera som tolkar och brobyggare. 14. Vad händer när ett samhälle blir mångkulturellt? Är detta bra eller dåligt? Mångkulturalitet kan betraktas som ett faktum som präglar de flesta moderna samhällen. Att försöka avskaffa denna mångfald är knappast tillrådligt. Historien visar att försök att tvinga fram enhetlighet, att påtvinga alla samma religion, språk och så vidare ofta har lett till inbördes stridigheter, våld mot minoriteter och ibland till hela samhällets sönderfall. Jfr Balkan under perioden efter kommunismens fall. Migration är en central orsak till ökande mångkulturalitet. Historien visar att staters försök att hindra utvandring eller invandring sällan har varit framgångsrika. Jfr DDR och USA:s gräns mot Mexiko. Och även om det gick att stoppa flyttningsrörelserna, så skulle det troligen kräva metoder som är oacceptabla ur människorättens perspektiv. Mångkulturalitet är ingen lätt och trevlig sak utan en utmaning. Möten mellan kulturer rubbar människors etablerade uppfattningar, tvingar dem till nytänkande och till att träna upp sina sociala förmågor. Tvånget att umgås med annorlunda människor är ofta störst för dem som befinner sig i en utsatt position, jobbar i låglöneyrken, lever i områden för socialt boende och så vidare. Mångkulturalitet kan spåra ur, människor vågar inte möta dem som är annorlunda, stänger in sig i kulturella nischer och odlar fiendebilder om varandra. En god samlevnad mellan människor med olika kultur, religion, språk, härkomst och så vidare kräver en kultur av mellanmänsklig respekt, som inte alltid är lätt att bygga upp och upprätthålla. Jfr konflikten mellan judar och palestinier i Mellanöstern och diskussionen om huruvida man borde ha en gemensam stat för båda folken eller två skilda stater. Jfr även läroplansgrunderna för gymnasiet, som fastslår som ett mål för undervisningen att ”den studerande skall … aktivt vilja medverka till att bygga upp ett mångkulturellt samhälle baserat på inbördes hänsyn”. Mångkulturalitet kan av flera olika skäl betraktas som gynnsamt: Ekonomiskt och socialt framgångsrika samhällen i världen är i regel också kulturellt brokiga. Ett samhälle med många olika kulturer företrädda bland befolkningen har ett större kunskapskapital, bättre chanser att förstå sin komplicerade omvärld och hävda sig i denna. Historien visar att mångkulturella miljöer ofta har fungerat som kreativitetscentra. Jfr Aten, Alexandria och Rom under antiken, Andalusien under medeltiden, Prag och Wien före första världskriget, Paris, New York och många andra metro poler i vår tid.

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial – Kapitel 5

15. Ge exempel på mänskligt beteende som det är svårt att säga om det är genetiskt eller kulturellt betingat! Ett exempel kunde vara mobbning. 16. Vilka är de ”gångna tiders andar” som Marx säger att håller oss i sitt grepp? Finns det någon frihet om vi följer detta perspektiv? Dagens världsförbättrare inspireras ofta av ideal som skapats redan för länge sedan. Det gäller till exempel idéer om mänskliga rättigheter, som kan spåras till antikens stoiker, kristna tänkare under medeltiden, upplysningsfilosofin och så vidare. Men de kan välja hur de tolkar dessa ideal i dagens läge. Vad vill de till exempel förstå med alla människors lika värdighet i dagens globala samhällsförhållanden? Vad ska de anse att denna värdighet kräver idag? Hör rätten att röra sig fritt över statsgränser, rätten att ingå äktenskap med en person av samma kön och så vidare till dessa saker? 18. Hur riktiga är följande påståenden? Motivera! (a) Den viktigaste orsaken till att samhällena ser ut som de gör är att människor redan före allt samhällsliv har vissa egenskaper, dessa får dem att göra val som formar samhället till vad det är. (b) Det är huvudsakligen samhället som formar individerna till vad de är. Individerna formar genom sina egna val samhället och kulturen. Men de är också själva formade av den samhälleliga och kulturella miljö som de lever i. 19. Jämför Freuds psykodynamiska modell med Platons modell! Platons tredelning förnuftssjäl / viljande själ / begärssjäl på minner åtminstone ytligt om Freuds tredelning superego / ego / id. 20. Finns det något sådant som ”en människas sanna väsen”? En koppling kunde här göras till den narrativa uppfattningen om självet, se Öppna frågor 2 s. 155 – 156 och Öppna frågor 3, s. 123 – 125. Vilka möjligheter har man att tolka om berättelsen om sitt eget förflutna, att skriva nya ”kapitel” i sin livshistoria som får förflutna händelser och val att te sig i en ny dager och så vidare?

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial – Kapitel 5

U P P G I F T E R

22 & 23. Hur uppstår eller skapas en politisk identitet? Beskriv din egen kulturella identitet! Jämför Öppna frågor 4 s. 131 – 133 (kollektiv identitet). Jämför Öppna frågor 4 s. 125 (rötter kontra rutter, identiteter av typen ”både och”). Det normala är att en individ känner sig kulturellt hemma i en mängd olika grupper, till exempel uppfattar sig som finlandssvensk, finländare, europé, läkare, musikmänniska, protestantisk kristen och så vidare.

24. Kan så här grymma och blodiga historier ha en renande själslig verkan på oss? Vad ska vi säga om det våldsamma innehåll som vi möter i dagens konst och medievärld? Fundera på skillnaderna mellan verbal och visuell framställning av grymheter. 25. Kan det fula ge oss en estetisk upplevelse? Kan krig vara vackra? Fundera på förhållandet mellan det estetiska och det etiska. Hurdan är en människa om hon är blind för det ena eller det andra av dessa?

F I L M T I P S

The Shawshank Redemption (1994)

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial – Kapitel 5

Egoism Altruism Hälsa

Människoideal Avsnittet handlar om värden som kan ingå i vårt människoideal.

Fångens dilemma

Öppna frågor 2 s. 38 – 40, 42 och 52 – 53 (dygdetik och människoideal, samhällsförhållandenas betydelse, modern dygdetik)

Människans värdighet

Öppna frågor 2 s. 121 – 123 (kontrakt och samhörighet)

Stoicism

Öppna frågor 4 s. 108 – 110 (egoism och republikansk altruism)

Begreppet person Humanism Självförverkligande och autenticitet

Öppna frågor 4 s. 138 – 141 (nationalstatlig egoism och kosmopolitisk blick) Öppna frågor 4 s. 122 – 130 (personlig identitet, erkännandets roll, Hegels lära om självet som en produkt av våra relationer till andra, kön och identitet)

Övermänniskan

U P P G I F T E R

26. Ger den psykologiska egoismen en riktig bild av människan? Jämför med rutan om sociobiologi på sidan 102 i Öppna frågor 1.

27. Diskutera påståendet: ”Idealister är farliga för att de vill kämpa och offra sig för vadhelst de tror är en god sak. Rationella egoister vill njuta av livet, leva i fred och förtjäna pengar. De utgör inget hot mot andra människor.” Granska kända personer i historien eller nutiden som kan klassas som idealister respektive rationella egoister. Diskutera exempelvis följande personer: Moder Teresa, Vaclav Havel, Bill Gates, Bernard Madoff, Eugen Schauman, Usama bin Ladin. 28. Om man vet vad som är ens eget bästa gäller det bara att göra förnuftiga val så att man också får de saker som man vet att man behöver och mår bra av. Men hur ska man göra om man inte vet vad som är ens eget bästa? Filosofin erbjuder redskap för reflektioner och dialoger kring den allmänna frågan ”Vad är ett gott liv?” Sådana reflektioner och dialoger finns också i skönlitteratur, i konst, i religion och så vidare. Självkännedom är i sin tur viktigt för att kunna besvara den personliga frågan ”Vad är ett gott liv för just mig”. För självkännedomens utveckling är det ofta gynnsamt att ha ett reflekterande och analytiskt perspektiv på det egna livet, och att i samtal med andra personer jämföra sina egna erfarenheter med deras. Jämför Sokrates tes att ett liv utan reflektion är värdelöst.

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial – Kapitel 5

U P P G I F T E R

29. Ju mer man är beroende av andra människor, desto mer måste man beakta deras intressen om man rationellt ska främja sina egna. Har samhällsutvecklingen under de senaste 100 åren ökat eller minskat vårt beroende av andra människor? Motivera. Granska effekterna av teknologisering och ökad global arbets fördelning. 30. Exemplet skildrar en typ av situation som i filosofisk litteratur kal�las fångens dilemma. Ta reda på hur det klassiska exemplet på fångens dilemma lyder! Beskrivningar av det klassiska exemplet hittas lätt på nätet med sökorden Fångens dilemma eller Fångarnas dilemma.

31. Ge egna exempel på fångens dilemma-situationer! Exempel: klimatpolitik och skattekonkurrens mellan länder. 32. Är hälsa detsamma som ett långt liv utan plågor och med full handlingsförmåga? WHO, Världshälsoorganisationen, definierade redan 1946 hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande: ”Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of illness or infirmity”. 33. En benägenhet att dra sig undan samröre med andra människor minskar en människas sociala handlingsförmåga. Borde en sådan benägenhet (blyghet) klassas som mental ohälsa? Hur ska begreppet mental hälsa definieras? Behövs ett sådant begrepp? Låt studerandena till exempel läsa artikeln ”Hälsa” i Nationalencyklopedin. Den visar hur svårt det är att ge en entydig definition på detta begrepp.

34. (a) Det är normalt att människor dör innan de hinner fylla 100. (b) Det är inte normalt, utan sjukligt att en 17-åring inte orkar gå upp för trappor. Har ordet normal samma betydelse i båda meningarna? Är allt det vi kallar normalt hos människor friskt och allt det vi kallar onormalt sjukligt? I meningen (a) är ordet ”normal” en rent deskriptiv term (”vanlig”). I meningen (b) har ordet också en normativ innebörd (”vanlig och önskvärd”).

Öppna frågor 1 – Lärarmaterial – Kapitel 5

39. Ett annat populärt människoideal i vår tid är oberoende. Det sägs att det är illa att vara intrasslad i ett beroende, vare sig vi sedan talar om kemiska substanser, ekonomi, sex, människorelationer eller något annat. Är det alltid illa att vara beroende av något eller någon? Det kan löna sig att skilja åt olika typer av beroende. Psykiska addiktioner är ett slags beroende, ett annat är att behöva andras hjälp. Det senare kan också granskas ur ett vidare samhälleligt perspektiv. Jämför Öppna frågor 4 s. 78 (makt som asymmetriskt beroende). Ekonomiskt beroende mellan nationer kan, om det är symmetriskt, gynna freden. Jämför också Öppna frågor 4 s. 138 – 141 (globalisering).

L I T T E R A T U R T I P S

Margalit, Avishai, Det anständiga samhället, Daidalos 1998, kapitlen 4 – 5 Frankfurt, Harry, ”Freedom of the Will and the Concept of a Person”, i hans bok The Importance of What We Care About, Cambridge University Press, 1988 Ikäheimo, Heikki, ”Recognizing Persons”, i boken Laitinen, Arto & Ikäheimo, Heikki (eds), Dimensions of Personhood, Imprint Academic, 2007