Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Mikko Salmi Katja Seppänen
Vi går till skogen SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS WWW.SETS.FI Finska förlagans titel: LuontoOn 5 Redaktör för den finska upplagan: Anna-Reetta Sipilä och Anni-Elina Karvonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman, Annika Tallberg Omslag: Jukka Fordell Illustrationer: Jukka Fordell, Marjo Nygård och Anita Polkutie Kartor: Simon Nygård Ombrytning: Antti Ignatius Fotografier: Se bildförteckning på s. 156
1. Organismer är olika
...6
2. Barrträd och lövträd
...8
3. Skogar är olika
...10
Artkännedom
...12
4. Olika sätt att föröka sig
...14
5. Skogens svampar
...16
Artkännedom
...18
6. Växter och djur behöver varandra
...20
7. Människan har nytta av skogen
...22
8. Att känna igen växter
...24
Det här är Europa
Första upplagan
9. Kartan beskriver ett område
...28
© Terhi Maskonen, Elisabet Palenius, Riia Palmqvist, Sirpa Paso, Mikko Salmi, Katja Seppänen och Lastenkeskus ja Kirjapaja Oy
10. Hitta med hjälp av koordinaterna
...30
11. Världen på kartan
...32
© 2016 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms Ab
12. Europa är vår världsdel
...35
13. Bra ställen att bo på
...37
14. Kulturen syns i livsstilen
...39
15. Människan utnyttjar naturtillgångar
...41
16. Näringsgrenar i Europa
...44
Utgiven med stöd av stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur och Svenska kulturfonden.
Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. ISBN: 9789515237453
2
Allt består av ämnen 17. Undersök så får du veta
...48
18. Följ instruktionerna och öka säkerheten
...51
19. Ämnen består av atomer
...54
20. Atomer kan sitta ihop
...56
21. Ämnen förändras när de förenas
...58
22. Allt levande innehåller kol
...60
23. Värdefulla ämnen i berggrunden
...62
Vår mat
Att leva i Europa
24. Livsmedel är matvaror
...66
25. Information på förpackningen
...68
26. Förvara maten rätt
...70
49. Djuren har anpassat sig till klimatet ...124
27. Hållbar matproduktion
...72
50. Västeuropa – porten till världen
...126
28. Våra matval påverkar miljön
...74
51. Mellaneuropa – industrins motor
...128
29. Fisk från sjöar och hav
...76
52. Sydeuropa lockar turister
...130
30. Jakt på mat
...78
53. Östeuropa – jordbruk och naturtillgångar ...132
47. Klimatet i Europa
...118
48. Klimatet påverkar växtligheten
...121
54. Finland hör till Europeiska unionen
Universums mysterier
Är det luft?
31. Jorden är en del av universum
...82
32. Solen är vår närmaste stjärna
...84
33. Solen är centrum i vårt solsystem
...86
34. Månen följer jorden
...88
55. Luften består av gaser
...138
56. Luftens egenskaper
...140
57. Atmosfären skyddar
...142
58. Luften kan skyddas 35. Tid och rörelse ...90 59. Omväxlande väder 36. Jorden förändras ...92 37. Människan erövrar rymden
...94
Den fantastiska kroppen 38. Människan är en helhet
...98
39. Skelettet och musklerna ger kroppen form ...100 40. Lungorna sköter om andningen
...134
...102
41. Hjärtat och blodkärlen bildar blodomloppet ...104 42. Matsmältningssystemet spjälkar maten
...106
43. Nervsystemet informerar
...108
44. Sinnena reagerar på omgivningen
...110
45. Puberteten förändrar
...112
46. Ett barn blir till genom befruktning
...114
...144 ...146
60. Luft utnyttjas på många sätt
...148
61. Vi undersöker luften
...150
Europas karta
...152
Register ...154 Bildkällor
Jordbrukare
...156
Fabriksd irektör
3
Vi går till skogen Vi funderar tillsammans • Hurdan skog finns det i din hemtrakt? • Vad gjorde du senast när du var i skogen? • Vilken nytta har vi av skogen?
Bilda grupper om 3-4 elever. Gå till en skog nära skolan. Märk ut en ruta som är en meter gånger en meter. • Bilda grupper om 3-4 elever. Skriv namnen på alla växter som ni känner igen i rutan. Fotografera de växter som ni • Gå till en skog nära skolan.inte vet namnen på. Gå tillbaka till klassen och ta reda på namnen på de obekanta • Märk ut en ruta som är en meter gånger en meter. växterna.
Vi gör tillsammans
• Skriv namnen på alla växter som ni känner igen i rutan. • Fotografera de växter som ni inte vet namnen på. • Gå tillbaka till klassen och ta reda på namnen på de obekanta växterna.
4
5
1
Organismer är olika Älgar, kantareller och skogsstjärnor har vissa saker gemensamt. Kommer du på någon likhet?
Det finns många levande varelser i en skog.
Organismer är uppbyggda av celler
Växtcell cellmembran kärna
Människan är en organism precis som alla andra levande varelser. Alla organismer har vissa likheter. De föds, växer, förökar sig och dör. Alla organismer behöver näring och de flesta behöver också syre. Alla organismer är uppbyggda av celler. Cellen är den levande minsta enheten i organismer. Alla organismer består av celler. Växtceller innehåller likadana delar.
6
cytoplasma
klorofyll cellvägg
klorofyllet ger växten dess gröna färg.
Lingon förökar sig med frön.
Växtceller innehåller klorofyll I växternas celler finns klorofyll. Det ger växterna den gröna färgen. Växterna bildar näring med hjälp av klorofyllet. Man säger att växterna är självförsörjande.
På undre sidan av stensötans blad utvecklas sporer. Insekterna är den största gruppen bland ryggradslösa djur. Parklöparen är en metallfärgad skalbagge.
Växterna delas in i fröväxter och sporväxter. Till fröväxter räknar vi träd, buskar, ris och växter med stjälk. Deras blommor bildar frön som växten förökar sig med. Mossor och ormbunkar är sporväxter. De förökar sig med sporer.
Svampar tar näring av andra Svampar och växter är helt olika byggda. Svamparnas celler växer i långa, tunna trådar. Svamptrådarna bildar ett nätverk som kallas mycel. Svampcellerna saknar klorofyll. Därför kan de inte bilda näring själva utan de är beroende av andra organismer.
Djur äter andra
Sammanfattning
Djur får näring från växter eller andra djur. De är kallas därför konsumenter. Det finns miljontals djurarter och många arter känner man inte ens till. Arterna har olika utseende och beteende. Djuren delas in i ryggradsdjur och ryggradslösa djur beroende på om de har ryggrad eller inte.
Uppgifter
• Organismer består av celler. • Växterna är självförsörjande. • Djur och svampar är beroende av andra.
1
Vad är en organism?
puistot ovat tärkeitä? ➊ 2MiksiRita en växtcell och namnge delarna. pihoista ja puistoista pidetään huolta? ➋ 3Miten Räkna upp tio organismer som är beroende jokin lähiympäristösi viheralue. ➂ Valitse av andra i närmiljön.
Miten hoitaisit ja kehittäisit sitä?
7
2
Barrträd och lövträd Träden står tätt i skogen. Där det finns tillräckligt med ljus och utrymme växer det upp nya träd. Varifrån får träden näring?
Många djur hittar både skydd och föda i gamla skogar.
Tall och gran är barrträd Våra skogar består till största delen av barrträd, främst tall och gran. Olika trädarter har olika krav på växtplatsen. Tallen klarar sig bra på torr mark men vill ha mycket ljus. Den har ett utbrett rotsystem och en pålrot som tränger rakt ner i marken. Därför blåser den inte omkull så lätt. Granen klarar sig bra där det är skuggigt och den skuggar också själv. Den behöver mycket vatten och därför växer den på fuktiga platser. Granen har långa rötter som breder ut sig nära markytan. Barrträden är ständigt gröna. Det betyder att de behåller sina barr och är gröna hela året. Barren är smala och överdragna med vax för att klara kyla och torka. De förnyas med några års mellanrum.
8
gran
tall
Kottarna bildar frön som faller ner i snön på vårvintern.
Lövträd i barrskogen Det växer också lövträd i barrskogen, bland annat björk, asp, al och rönn. Björken är vanligast. Lövträden tappar sina blad på hösten. Före det transporteras klorofyllet från bladen till grenarna och stammen där det lagras. Då löven faller till marken förmultnar de och blir näringsrik mylla. Andra organismer kan ta upp näringsämnen ur myllan.
Lövträd i barrskogen Det växer också lövträd i barrskogen, bland annat björk, asp, al och rönn. Björken är vanligast. Lövträden tappar sina blad på hösten. Före det transporteras klorofyllet från bladen till grenarna och stammen där det lagras. Då löven faller till marken förmultnar de och blir näringsrik mylla. Andra organismer kan ta upp näringsämnen ur myllan.
solljus
syre
socker
Växterna producerar näring Träden kan också producera näring. Processen kallas fotosyntes. De gröna bladen kan liknas vid små fabriker. För att kunna bilda näring behöver växterna solljus, vatten och koldioxid. Bladens klorofyll fångar upp ljuset. Koldioxiden kommer in genom små hål eller klyvöppningar i bladen. Träden tar upp vatten med rötterna. Med hjälp av solljus bildar växterna socker av koldioxid och vatten. På samma gång bildas syre men det försvinner ut i luften. Sockret är växternas näring. De behöver näringen för att växa och utveckla frön.
koldioxid
vatten
Växtens blad tar upp solljus och bildar socker i fotosyntesen.
Sammanfattning • Barrträden är ständigt gröna. • Gröna växter bildar näring genom fotosyntes. • Växterna behöver solljus, koldioxid och vatten för fotosyntesen.
Uppgifter 1
Många insekter och larver tar näring från aspar. Dessutom hackar många fåglar bo i aspar.
Vilka är de vanligaste träden i våra barroch lövskogar? 2 Vad händer i fotosyntesen? 3 Vilka trädarter växer i skogen i närmiljön? Rita ett diagram.
9
3
Skogar är olika I skogarna finns många växtarter. Hurdan skog skulle du gå till för att plocka blåbär? trädskikt
buskskikt
fältskikt
bottenskikt
Skogens växter delas in i skikt utifrån storleken.
Olika typer av skog
Frisk moskog
När du vandrar i skogen kan du märka att växterna växer i olika våningar. De fyra skikten kallas träd-, busk-, fält- och buskskikt. Skogarna delas in i olika typer utifrån de arter som är vanliga i de olika skikten. I vårt land har vi tre skogstyper: torr moskog, frisk moskog och lundar.
Marken i den friska moskogen består av näringsrik morän. Den jordarten är en blandning av stenar, sand och lera och den kan hålla kvar regnvatten ganska bra. Granen är det vanligaste trädet i frisk moskog. Björk och tall växer också där. I buskskiktet finns bara små träd. I fältskiktet finns det däremot många arter, bland annat blåbär, skogsstjärna, ekorrbär och linnea. Det är skuggigt och fuktigt på marken och mossan är tät. Väggmossan är vanligast i frisk moskog.
Ibland kan det vara svårt att bestämma vilken typ en skog är, i synnerhet om det är en ung skog. I äldre skogar är det däremot lättare eftersom vissa arter tar över med tiden. Bästa sättet att bestämma skogstyp är att titta efter vilka arter det finns och hur mycket det finns av dem.
10
Blåbär trivs i frisk moskog.
På sandiga åsar tallar och ris.
Strutbräken är en ormbunke som trivs i lunden.
Torr moskog
Lunden
I torra moskogar är marken är täckt av sand och grus och släpper igenom regnvattnet. Därför torkar jorden fort efter ett regn. Växterna klarar sig med lite vatten men de behöver mycket ljus. Det finns inte så många trädarter i den torra moskogen men tallen trivs bra. I det glesa buskskiktet växer enar. Solljuset når ända ner och i fältskiktet växer ris. Det är låga växter med vedartad stam. Lingon, kråkbär och ljung är de vanligaste risväxterna. Deras små blad är överdragna med vax. Bottenskiktet består mest av lavar och en del mossor. De skyddar marken från nötning.
Lunden är den fuktigaste skogstypen i vårt land. I den trivs många arter. Myllan släpper inte igenom regnvatten så lätt. Den är näringsrik för myllan bildas av löv som förmultnar. Dessutom luckrar daggmaskar och andra smådjur upp jorden. I lunden växer björk, asp, hägg och ädla lövträd, bland annat lönn och ek. I motsats till andra skogstyper har lunden ett tätt buskskikt men i bottenskiktet finns det inte så många arter. I buskskiktet trivs olvon, hassel, tibast och hallon. I fältskiktet växer vitsippa, harsyra, skogsviol, örnbräken och strutbräken. De flesta växterna blommar tidigt på våren då det inte finns några löv som hindrar solljuset att nå marken.
Sammanfattning • I den friska moskogen växer mest gran och jorden består av morän. • I den torra moskogen växer mest tall och jorden består av sand. • I lunden växer lövträd och jorden består av mylla.
Uppgifter 1
Vad utgår man från när man delar in skogar i olika typer? 2 Beskriv en skogstyp. 3 Studera en skog i närmiljön. Vilka växter finns i a) trädskiktet b) fältskiktet?
11
Artk채nnedom
linnea
linnea
utbredning
skogsstj채rna
utbredning
vitsippa
kr책kb채r
12
utbredning
vitsippa
utbredning
skogsviol
husmossa
utbredning
utbredning
fĂśnsterlav
väggmossa
utbredning
tiivistelmä kvastmossa
utbredning
utbredning
13
4
Olika sätt att föröka sig På våren blommar många växter i skogen. Runt dem kan du se insekter flyga omkring på jakt efter nektar. Om det är regnigt, blåsigt eller alltför kallt håller insekterna sig stilla. Hur påverkar det växterna?
Blåbär och lingon förökar sig med frön Lingon och blåbär är fleråriga ris. Du hittar dem på samma ställe år efter år. Blåbär blommar i maj–juni. De rödaktiga blommorna liknar små klockor. Lingonets vita blommor blommar i juni.
Vädret har stor inverkan på hurdan blåbärsskörden blir. Blåbären blommar i början av sommaren. Om det är kallt då, finns det så lite insekter att pollineringen uteblir.
14
Lingon och blåbär pollineras av insekter, i synnerhet av humlor. När humlan samlar nektar ur blomman fastnar pollen från ståndarna på humlans kropp. När humlan flyger till en annan växt av samma art förs pollen över till pistillen och den befruktas. Efter befruktningen utvecklas frön inne i pistillen som omvandlas till en frukt. Det här kallas könlig förökning, vilket innebär att växterna bildar frön och sprider sig med dem. Blåbär och lingon mognar på hösten. Deras frukter kallas bär. Många fåglar och däggdjur äter blåbär och lingon. Inne i bären finns små frön som sprids med avföringen. Ett frö som hamnar på en lämplig växtplats kan gro och utvecklas till en ny växt.
Skogsstjärna förökar sig med jordstam.
jordstam I väggmossans sporkapsel bildas mikroskopiskt små sporer. De sprids med vind och vatten.
Växter kan sprida sig med växtdelar
Mossor förökar sig med sporer
Många växter sprids genom könlös förökning. Det betyder att det växer upp nya plantor av delar från den första plantan, som revor, rotskott och jordstam. Många växter sprids genom både könlig och könlös förökning.
Mossorna bildar täta mattor. Mossor har stam och blad men de saknar rötter. De suger upp vatten genom stammen och bladen. Då det är torrt väder ser mossorna livlösa ut men när det regnar piggnar de till igen.
De växter som har könlös förökning sprider sig i allmänhet snabbt. Till exempel skogsstjärna och ekorrbär förökar sig med jordstam. Jordstammen breder ut sig nere i marken och så växer det nya plantor längs den. Jordstammen kan bli flera meter lång. Smultron sprider sig med revor som växer längs markytan.
Sammanfattning • Växterna förökar sig könligt med frön. • Växterna förökar sig könlöst med revor och skott. • Mossorna förökar sig med sporer som bildas i sporkapslar.
Mossor förökar sig med sporer. De bildas i en sporkapsel som sitter i toppen av mossan. När sporerna faller till marken sprids de med vind och vatten till nya platser där det växer upp nya mossplantor.
Uppgifter 1 Vad händer när en växt pollineras? 2 Beskriv hur smultron förökar sig. 3 Ta reda på hur det går till när aspen sprider sig med rotskott.
15
Skogens svampar
5
Då det är varmt och fuktigt väder blir skogen plötsligt full av svampar. På hösten kan du ta fram en svampkorg och en svampbok. Vilka svamparter känner du igen?
hatt
Svampen är ett nätverk av ljusa trådar som finns nere i marken året om. Det kallas mycel. På hösten växer den del som vi kan se ur mycelet. Den delen kallas fruktkropp och består av fot och hatt. Under hatten finns skivor, rör eller taggar. Där bildas sporer som svampen förökar sig med.
fruktkropp
fot
mycel
På hattens undersida har skogsriskan lameller där sporerna utvecklas. Smörsoppen och fårtickan har rör. skogsriska
16
smörsopp
fårticka
Växterna drar nytta av svamparna Eftersom svamparna inte kan producera näring måste de skaffa den. Många svampar är nedbrytare. De tar näring genom att bryta ner döda organismer, som vissna barr och blad. Då frigörs näringsämnen som växterna kan ta upp igen. Fjällskivlingen tar näring från döda barr och andra växtdelar.
Det finns ofta många svampar i närheten av träd. En del av svampens mycel slingrar sig kring tunna trädrötter. Svamptrådarna suger upp vatten och näringsämnen ur marken och en del transporteras vidare till trädrötterna. I stället får svampen socker från träden. Svamparna och träden har alltså nytta av varandra. Man säger att de lever i symbios. Vissa svampar tar sin näring direkt ur levande träd och då skadas träden. Sådana svampar är parasiter. Många tickor som växer på trädstammar är parasiter.
Skäggriskan lever i symbios med björkar.
Plocka bara sådana svampar som du känner igen Många svamparter är goda, bland annat soppar, kremlor och riskor. Sopparna är stora. De har en tjock fot och under hatten finns det rör. Kremlor och riskor är skivsvampar. Kremlorna är sköra och bryts lätt sönder. De har vit fot och färggrann hatt. Riskorna känner man bäst igen på att det sipprar ut vit mjölksaft då man bryter en bit av hatten.
Fnösktickan är vanlig på björkar. Förr använde folk den till att göra upp eld med.
Sammanfattning • Fruktkroppen består av hatt och fot. • Svamparna är nedbrytare. • Trädet får vaten och näringsämnen genom svamptrådarna och svampen får socker från trädet.
Du ska aldrig plocka en svamp om du inte är helt säker på vilken art det är. Vissa svampar är nämligen giftiga så man kan bli sjuk av dem. Några är till och med dödligt giftiga, till exempel vit flugsvamp.
Uppgifter 1 Vad är en fruktkropp? 2 Rita en svamp och namnge delarna. 3 Sök två svampar på olika platser. Beskriv svamparna och deras växtplatser.
17
Artkännedom Symbolerna visar om svampen är ätlig, giftig, oanvändbar eller lämplig att använda vid till exempel färgning.
karljohan ***
pepparriska
18
fårticka
*
smörsopp ***
***
skäggriska
**
skogsriska **
kantarell ***
rรถd flugsvamp
trattkantarell ***
blek taggsvamp **
vit flugsvamp
19
6
Växter och djur behöver varandra Du ser en skogssork när den stannar för att äta några hallon som har fallit till marken. Plötsligt hör den att det prasslar, den lägger märke till en hermelin och kryper in i ett hål. Varför gömmer sig sorken för hermelinen?
Växterna producerar, djuren konsumerar
Svampar och bakterier är nedbrytare
Med hjälp av solljus kan gröna växter producera sin egen näring. Därför säger man att de är producenter. Djur tar däremot sin näring från växter eller andra djur. De är konsumenter.
Du har säkert hittat växter och djur som har börjat förmultna. Småningom bryts de ner helt och hållet. I marken lever nämligen många nedbrytare som får näring ur döda organismer. Svampar och bakterier är de viktigaste nedbrytarna. Vissa djur, till exempel skalbaggar, hoppstjärtar och maskar, hjälper också till med nedbrytningen.
Många djur äter endast växter och får sin energi från dem. De kallas växtätare. Skogssorken äter blad, rötter, bark och bär. Djur som äter andra djur kallas rovdjur. De får energi genom att äta växtätare eller andra rovdjur. Hermelinen äter bland annat sorkar, småfåglar och grodor. Både växtätare och rovdjur är beroende av den energi som växterna producerar. Det finns också djur som äter både växter och andra djur, till exempel ekorren. Skogssorken är det vanligaste däggdjuret i våra skogar.
20
Dödgrävaren är en asbagge som tar näring ur döda djur och lägger ägg i dem. Då larverna har kläckts äter de av köttet.
Dödgrävaren har klubblika antenner och känner lukten av döda djur på långt håll.
Ravintoketju o miten energia
rovdjur växt
Energi överförs i näringskedjan
on malli siitä, a liikkuu.
Djuren behöver energi och näringsämnen för att växa och röra sig. All energi kommer från solen ursprungligen. Växterna tar upp näringsämnen ur marken. Sedan förs näringen vidare till djuren och nedbrytarna och slutligen tillbaka till marken. I en näringskedja överförs energi och näringsämnen från en organism till en annan. Alla näringskedjor börjar med en växt. Energin och näringen i växten förs vidare till en växtätare. När växtätaren blir uppäten överförs energin och näringen till rovdjuret. Nedbrytarna sköter om att växter, växtätare och rovdjur förmultnar. Då frigörs alla näringsämnen så att växterna kan använda dem på nytt.
Sammanfattning • Växterna är producenter och djuren konsumenter. • Svampar och bakterier är viktiga nedbrytare. • En näringskedja beskriver hur energin går från en organism till en annan.
växtätare
nedbrytare
Växter och djur i ett område är beroende av varandra och bildar en näringskedja.
rovdjur
Uppgifter 1 Varifrån får växterna energi? 2 Varifrån får följande organismer näring: a) växtätare, b) rovdjur, c) nedbrytare? 3 Rita en näringskedja med minst tre organismer.
21
7
Människan har nytta av skogen Skogen brukar kallas Finlands gröna guld. Vad används det gröna guldet till?
Över hälften av Finlands yta är skogsmark. Virket från skogen är en viktig naturtillgång. Det används bland annat för att värma hus, bygga hus och andra saker. Trä har många goda egenskaper. Det är stadigt och lätt och det är lätt att arbeta med.
En stor del av skogarna i Finland är ekonomiskogar. Det betyder att de blir väl omskötta för att man ska få virke att sälja. Skogsvården strävar efter att bevara skogen så att många växt- och djurarter trivs där. En skog med många arter är hållbar. Den lever länge.
En ekonomiskog ska skötas om 1 På ett kalhygge sår man frön eller planterar
nya träd. Man sköter om planteringen och tar bort plantor som växer för nära varandra.
4 När träden är tillräckligt stora avverkas hela skogen. Virket körs till en industri där det används som råvara.
22
2 När de planterade träden är omkring
femton meter höga gallras skogen första gången.
3 Efter cirka tjugo år gallras skogen på nytt.
Du får: röra dig utomhus till fots, på skidor eller cykel tillfälligt slå läger på platser där det är tillåtet att röra sig plocka vilda bär, svampar och blommor simma, åka båt och röra dig på isen meta och pimpla. Du får inte: skräpa ner Tack vare allemansrätten får vi plocka bär.
Skogsindustrin Skogsindustrin använder trä som råmaterial. Man sågar virket till brädor och plankor som används till byggnader och möbler. Trä görs också till massa, bland annat cellulosa. Av massan kan man tillverka papper och kartong. Man får också biprodukter, som xylitol av björk och tallolja av tall. Tallolja används bland annat i målarfärg och lim. Den används också som biobränsle.
Allemansrätten I Finland får vi röra oss ganska fritt i naturen bara vi inte stör eller förstör. Tack vare allemansrätten har vi alla rätt att vistas i skog och mark utan markägarens tillstånd. Vi får gå, åka skidor eller cykel, men inte motorfordon. Det är också tillåtet att plocka bär, svampar och blommor utanför folks gårdar. Däremot ska vi undvika att röra oss på gårdar, åkrar och planteringar.
skada växter störa djur med ungar och häckande fåglar ta mossor, lavar, stenar eller plocka fridlysta växter göra upp eld utan tillstånd fiska och jaga utan tillstånd.
Sammanfattning • Ekonomiskogar blir omskötta för att man ska kunna sälja virke. • Skogsindustrin producerar sågat virke, papper och kartong. • Enligt allemansrätten får man röra sig fritt i naturen.
Uppgifter 1 Vad används trä till? 2 Vad får du göra i naturen enligt allemansrätten? 3 Vad skulle bli kvar om du tog bort allt som är av trä ur ditt rum?
23
Att känna igen växter
8
På våren när liljekonvaljens blad sticker upp ur marken bildar de en strut. Efter ett par veckor känner du doften av de blommande liljekonvaljerna. När de blommat ut vissnar de vita blommorna. Hur ser liljekonvaljen ut på hösten? kronblad
Börja i närmiljön
Titta på helheten
Det är lättast att känna igen växter när de blommar. Om du studerar arter i närmiljön märker du hur växterna förändras under året och när de blommar. Det lönar sig att titta efter hurdan växtplatsen är för arterna anpassar sig till olika miljöer. Till exempel vitklöver växer på ängar och gårdar men inte i barrskog.
Varje växtart har sitt speciella utseende och sin växtplats. Då man ska bestämma arten tittar man först på växtens delar. Man tittar vilken färg stjälken har och om den är hårig och förgrenad. Man studerar formen, storleken, antalet, färgen, kanten och nerverna på bladen.
Alla växtarter har sina kännetecken men individer som är av samma art kan ändå se olika ut. En blåklocka som växer i torr och mager jord är mycket mindre än ett exemplar som växer på en fuktig och näringsrik plats.
ståndare
På blomman eller blomställningen ska man se på formen, färgen, placeringen och antalet blommor. När blommorna har vissnat bildas en frukt. Du kan också lukta på växten. Den speciella doften kan komma från blomman, som hos liljekonvalj, eller så doftar hela växten, som gatkamomill. Du kan också känna efter om bladen och stjälken känns sträva, vaxartade eller tjocka och saftiga.
Innanför liljekonvaljens hoprullade blad gömmer sig en blomma. liljekonvalj
24
Vitklöver blommar nästan hela sommaren.
Ekorrbäret har vita blommor. De giftiga bären är först grönaktiga och sedan röda. vitklöver
ekorrbär
pistill
foderblad
bladbas bladkant
bladfot
bladskiva Björkens blad har sågad kant. Bladnerverna syns tydligt. bladnerver
Att göra en växtsamling Ett herbarium är en samling växter. Växterna kan vara pressade eller fotograferade. Om du samlar växter är det bäst att välja sådana som blommar och ser bra ut. Små växter kan du dra upp med roten. Om den däremot är stor räcker det med en del av växten, till exempel blomman, ett blad och en bit av stjälken. Lägg växterna mellan tidningspapper och pressa dem i en växtpress eller under tunga böcker. Du kan också gör ett digitalt herbarium med bilder som du har tagit med telefonen. Det är viktigt att fotografera växten på nära håll och ur olika vinklar så att de olika delarna syns tydligt. Du ska också fotografera växtplatsen och anteckna när och var du tog bilderna. Du kan fotografera växterna vid olika tidpunkter.
Sammanfattning • Varje växtart har ett visst utseende, en bestämd storlek och växer i en viss miljö. • Man kan känna igen en växt genom att titta, dofta och känna på den. • Ett herbarium är en samling pressade eller fotograferade växter.
Herbarium Linnea Linnea borealis
KUVA PUUTTUU!
• Växtplats: granskog
LR
• Fotograferingsplats: Sibbo • Fotograferingsdag: 19.7.2016 • Fotograf: Lina Larsson
Uppgifter 1 Hur påverkar växtplatsen växternas storlek? 2 Rita en växt och namnge delarna. 3 Samla tre olika blad. Beskriv deras form, färg och yta noggrant. Använd benämningarna på bladets delar.
25