AKTIVITETSHÄFTE
Terhi Maskonen Elisabet Palenius Sirpa Paso Mikko Salmi Katja Seppänen
AKTIVITETSHÄFTE Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Mikko Salmi Katja Seppänen
INNEHÅLL Vi går till skogen
Universums mysterier
1. Organismer är olika......................................... 5 2. Barrträd och lövträd....................................... 7 3. Skogar är olika................................................. 9 4. Olika sätt att föröka sig................................... 11 5. Skogens svampar............................................. 13 6. Växter och djur behöver varandra................. 15 7. Människan har nytta av skogen..................... 17 8. Att känna igen växter....................................... 19
31. Jorden är en del av universum....................... 69 32. Solen är vår närmaste stjärna....................... 71 33. Solen är centrum i vårt solsystem.................. 73 34. Månen följer jorden......................................... 75 35. Tid och rörelse.................................................. 77 36. Jorden förändras.............................................. 79 37. Människan erövrar rymden............................ 81
Det här är Europa
Den fantastiska kroppen
9. Kartan beskriver ett område.......................... 22 10. Hitta med hjälp av koordinaterna................. 24 11. Världen på kartan............................................ 26 12. Europa är vår världsdel.................................. 28 13. Bra ställen att bo på........................................ 30 14. Kulturen syns i livsstilen................................... 32 15. Människan utnyttjar naturtillgångar............. 34 16. Näringsgrenar i Europa.................................. 36
38. Människan är en helhet.................................. 84 39. Skelettet och musklerna ger kroppen form.. 86 40. Lungorna sköter om andningen..................... 88 41. Hjärtat och blodkärlen bildar blodomloppet................................................... 90 42. Matsmältningssystemet spjälkar maten....... 92 43. Nervsystemet informerar................................ 94 44. Sinnena reagerar på omgivningen............... 96 45. Puberteten förändrar...................................... 98 46. Ett barn blir till genom befruktning............... 100
Allt består av ämnen
Att leva i Europa
17. Undersök så får du veta.................................. 39 18. Följ instruktionerna och öka säkerheten....... 41 19. Ämnen består av atomer................................ 43 20. Atomer kan sitta ihop...................................... 45 21. Ämnen förändras när de förenas.................. 47 22. Allt levande innehåller kol............................... 49 23. Värdefulla ämnen i berggrunden.................. 51
47. Klimatet i Europa.............................................. 103 48. Klimatet påverkar växtligheten...................... 105 49. Djuren har anpassat sig till klimatet.............. 107 50. Västeuropa – porten till världen..................... 109 51. Mellaneuropa – industrins motor.................. 111 52. Sydeuropa lockar turister............................... 113 53. Östeuropa – jordbruk och naturrikedomar. 115 54. Finland hör till Europeiska unionen............... 117
Vår mat
Är det luft?
24. Livsmedel är matvaror.................................... 54 25. Information på förpackningen....................... 56 26. Förvara maten rätt........................................... 58 27. Hållbar matproduktion................................... 60 28. Våra matval påverkar miljön.......................... 62 29. Fisk från sjöar och hav.................................... 64 30. Jakt på mat........................................................ 66
55. Luften består av gaser.................................... 120 56. Luftens egenskaper.......................................... 122 57. Atmosfären skyddar........................................ 124 58. Luften kan skyddas.......................................... 126 59. Omväxlande väder.......................................... 128 60. Luft utnyttjas på många sätt.......................... 130
VI GÅR TILL SKOGEN
Jag kan och utvärderar
Bläddra igenom kapitlet Vi går till skogen. Titta på rubrikerna och bilderna. Fundera efter vad du redan kan och vad du vill lära dig mera om.
1
Jag kan ganska mycket om det här redan
VI GÅR TILL SKOGEN
Tre saker som jag vill lära mig mera om
Jag lärde mig mycket nytt i det här avsnittet
Organismer är olika Barrträd och lövträd Skogar är olika Olika sätt att föröka sig Skogens svampar Växter och djur behöver varandra Människan har nytta av skogen Att känna igen växter
2 a. Fundera ut tre saker du vill få reda på om skogen. b. Vilka svar fick du? Svara när du har studerat kapitlet.
3 a. Hur lärde du dig det här avsnittets innehåll? Kryssa för. Jag lärde mig från läroboken.
Jag gjorde en begreppskarta.
Jag gjorde uppgifterna.
Jag använde källmaterial.
Jag sökte information.
Jag hittade själv på saker.
Jag gjorde en undersökning.
Jag jobbade tillsammans med en klasskompis.
Jag drog slutsatser.
Jag intervjuade.
b. Vilket inlärningssätt passar dig bäst? Varför?
4
Organismer är olika 1
1
Vilka likheter har alla organismer?
2 a. Namnge delarna i växtcellen.
b. Ringa in den del som behövs när växterna bildar näring.
3
Vilka organismer är självförsörjande?
4 a. Vilka organismer är beroende av andra? b. Kryssa för de organismer som är beroende av andra. älg
gran
maskros
karljohan
5
hökuggla
daggmask
5
Skriv orden i rutan på rätt plats i den systematiska indelningen. organism, växter, svampar, djur, fröväxter, sporväxter, ryggradsdjur, ryggradslösa djur
6
Para ihop bilderna med rätt grupp.
Överst i tablån skriver du det ord som betyder allt levande. Nedanför skriver du huvudgrupperna. Längst ner skriver du undergrupperna.
a. svamp b. växt c. djur
7 a. Vilka figurer hör ihop?
Du kan dela in saker på olika sätt. Det är viktigt att du kan förklara skillnaden mellan grupperna.
b. Hur har du gjort indelningen? a.
b.
d.
e.
g.
6
c.
f.
h.
Barrträd och lövträd
2
1 a. Namnge träden.
b. Para ihop träd och
egenskap.
Behöver mycket vatten. Behöver mycket ljus. Utbrett rotsystem. Växer på fuktiga platser. Pålrot som tränger djupt ner i marken. Rötterna nära markytan. Skuggar andra växter. Står stadigt. SKlarar torka.
2 a. Hur ser barrträdens blad ut? b. Varför klarar barrträden av kyla och torka bra?
3 a. Para ihop trädens namn med rätt bild.
a. björk b. asp c. al d. rönn
b. Ringa in de träd som växer nära skolan. 7
4 a. Vad behöver en växt för att bilda
b. Fyll i fakta om fotosyntesen.
näring? Rubrik: Den sker i: Då bildas: Socker är växtens:
5
Titta på bilderna och jämför tallens och granens barr.
a. Hur många – tallen
barr från samma ställe på – granen?
b. Hur långa är barren? – tall
6
– gran
Jämför granarna på bilderna.
a. Vad märker du för skillnad mellan granar i Lappland och i söder? b. Hur har granarna i Lappland anpassat sig till snömassorna? c. Rita hur granarna ser ut i din hemtrakt. 8
Skogar är olika 1 a. Vilka är de fyra skikten i skogen? b. Hur bestäms skogstypen?
2 a. Namnge växterna.
b. I vilken skogstyp kan du hitta de här växterna? c. Kryssa för de växter som du känner igen.
9
3
3
Fyll i tablån. frisk moskog
torr moskog
a. marken består av
b. vanligaste träd
c. växter i buskskiktet
d. växter i fältskiktet
e. växter i bottenskiktet
f. de vanligaste arterna
4
5
Hurdan skog växer nära skolan? a) Kryssa för de rutor här ovanför som passar bäst på den skog du undersöker. b) Vilken skogstyp fick flest kryss?
I vilken skogstyp kan du se
a. blåbär b. lingon c. hallon d. vitsippa e. skogsstjärna f. ljung?
10
lund
Olika sätt att föröka sig 1
4
Rätta till ordningsföljden i den könliga förökningen med siffrorna 1–7.
Pollen från ståndarna fastnar på humlans kropp. Pistillen omvandlas till en frukt. Inne i frukten utvecklas frön. Humlan suger nektar ur blomman. Pollen från ståndarna befruktar pistillen. När fröna gror växter det upp nya växter. När humlan flyger till en annan växt förs pollen över till pistillen.
2
Vad har fåglarna att göra med växternas spridning? Skriv bildtexter.
a.
b.
c.
3 a. Vad är könlös förökning? b. Med vad kan växter föröka sig könlöst?
4 a. Namnge växterna.
b. Namnge de delar som växterna förökar sig med. c. Vad kallas det här sättet att föröka sig? 11
5 a. Skriv namnen på mossans delar.
b. Vad förökar sig mossor med? c. Var utvecklas sporerna? d. Hur sprids sporerna?
6
Undersök hur frön ser ut och hur de gror. Ni behöver: ärtor och havrefrön, ett kärl med vatten, ett genomskinligt cd-fodral. Gör så här: Lägg ärtor och havrefrön i blöt över natten. Studera fröna följande dag.
a. Vad har hänt med fröna? b. Var börjar en ny växt gro?
Fyll cd-fodralet med vatten. Lägg fröna i fodralet. Notera vad som händer med fröna under de närmaste dagarna.
c. Vad ser du för skillnad mellan ärtorna och havrefröna?
12
Skogens svampar 1 a. Namnge svampens delar.
b. Ringa in den del av svampen som lever året om? c. Rita en pil vid det som svampen förökar sig med.
2 a. Namnge svamparna.
b. Para ihop
skivor rör
3 a. Vad är symbios? b. Skriv i pilarna vad björken och svampen får av varandra?
13
5
4 a. Varifrån tar svampar som är nedbrytare sin näring? b. Varifrån tar tickor näring? c. Hurdana organismer är tickorna?
5
Är svampen en sopp (S), en riska (R) eller en kremla (K)?
a. färggrann hatt b. tjock fot c. skör fot
6
d. vit mjölksaft e. rör f. skivor
Vi undersöker svampar. Ni behöver: vass kniv, förstoringsglas, vitt papper, svampbok. Gör så här: Lägg svampen på pappret. Studera svampens delar: fot, hatt, skivor, rör eller taggar. – Har svampen en ring på foten?
ja
nej
– Finns det skivor, rör eller taggar under hatten? – Kommer det ut vit mjölksaft ur hatten?
ja
nej
– Vilka andra kännetecken hittar du? – Vad heter svampen?
7
Ut och plocka svamp.
Man ska plocka svamp i en korg så att de luftas. En plastkasse är för tät och dessutom mosas svamparna lätt i den. Använd gärna en svampkniv, som har en borste. Med den kan du borsta bort jord och skära bort dåliga delar vartefter du plockar. Plocka bara de svampar som du säkert känner igen. De ska vara mellanstora och se fräscha och fasta ut. Rör inte gamla och oanvändbara svampar. Undvik att plocka längs vägkanter, i närheten av åkrar, på industriområden och i tätbebyggda områden. Plocka när det är torrt väder. Om svamparna är våta fastnar det mycket skräp på dem och de blir dåliga snabbt. Svampar är känsliga och håller bäst om de är hela och rena.
a. Läs texten. b. Styrk under tre saker som du visste redan. c. Ringa in sådant som är nytt för dig. d. Skriv ner två frågor om hur man plockar svamp. e. Be en klasskamrat besvara frågorna. 14
Växter och djur behöver varandra 1
6
Fyll i meningarna med ord ur rutan.
a. Växterna producerar näring med hjälp av
rovdjur
.
b. De är alltså . c. Djur som äter växter är . d. äter andra djur. e. Djuren får sin näring från andra organismer och kallas
g.
2
växtätare producent .
f. Döda växter bryts ner då
bakterie
konsument nedbrytare solljus
tar näring ur dem. och
svamp
är nedbrytare.
Är organismen producent (P), växtätare (V), rodjur (R) eller nedbrytare (N)?
a. tall b. hare c. räv
d. lingon e. berguv f. daggmask
3 a. Vad är en näringskedja? b. Varifrån kommer energin till näringskedjan?
15
g. björn h. hoppstjärt i. älg
4
Fyll i tankekartan om näringskedjan.
En tankekarta gör det lättare att minnas. Med hjälp av den är det också enklare att se hur saker och ting hänger ihop. Tankekartan har en rubrik och från den går linjer eller pilar till nyckelord.
Ringa in nyckelorden i texten om näringskedjan. Skriv rubriken mitt på pappret och nyckelorden omkring. Dra pilar mellan de nyckelord som hör ihop. Pilarna kan gå åt ett håll eller båda hållen. Skriv stödord vid pilarna. I en näringskedja överförs energi och näring från en organism till en annan. Alla näringskedjor börjar med en växt. Energin och ämnena i växten förs vidare till en växtätare. När växtätaren blir uppäten överförs energin och ämnena till rovdjuret. Nedbrytarna sköter om att döda växter, växtätare och rovdjur förmultnar. Då frigörs alla näringsämnen så att växterna kan använda dem på nytt.
5
NÄRINGSKEDJA
Rita en näringskedja som är så lång som möjligt och finns i verkligheten
björklöv
blåbär
sorgmantelns larv
skogshare
ekorre
lodjur
berguv
björn
16
Människan har nytta av skogen 1
7
Skriv vad virke används till under bilderna. a.
b.
c.
2 a. Ringa in träets egenskaper. lätt tungt skört stadigt mjukt lätt att arbeta med hårt
b. På vilka sätt har du arbetat med trä? c. Vad har du tillverkat av trä?
3
Hur sköter man en ekonomiskog.
a. om man har huggit ner träd och det finns utrymme för nya? b. om träden har vuxit och är femton meter höga? c. om träden har vuxit sig riktigt stora?
17
4
Kryssa för de saker som är gjorda av trä.
5
Ringa in det som gäller enligt allemansrätten.
a. Alla får (T) jaga, (U) göra upp eld, (V) cykla i naturen utan markägarens tillstånd. b. Du får inte (A) bryta kvistar, (B) tillfälligt slå läger, (C) meta. c. Du får inte plocka (L) blommor, (M) blåbär, (L) lavar. d. Du får röra dig i naturen (D) på skidor, (E) med moped, (F) med snöskoter. e. Det är förbjudet att röra sig (Q) på stränder, (R) på åkrar, (S) i fjällen. f. Du får inte plocka (A) stenar, (O) svampar, (U) skräp i naturen. Vilket ord kan du bilda av de inringade bokstäverna?.
6 Allemansrätten.
a. Vad är enligt dig det viktigaste med allemansrätten? Motivera? b. Fråga två personer vad de tycker är viktigast med allemansrätten.
c. Vad mer tycker du skulle vara tillåtet eller förbjudet i naturen?
18
Att känna igen växter
8
1 a. Skriv in de egenskaper som du hittar på växtdelarna. Några egenskaper passar ihop med fler än en del av växten. blomma eller blomställning
färg
hårig förgrenad form
storlek antal bladkant nerver placering
stjälk
blad
b. Vad mer får du reda på om du: – luktar på växten – känner på växten?
2 a. Namnge bladets delar.
b. Namnge blommans delar.
1.
6. 2.
7.
5. 3. 4.
8.
9.
19
3 a. Vilka skillnader ser du mellan växterna?
b. Vad är ett herbarium?
4 a. Rätta till ordningsföljden med siffrorna 1–6.
b. Skriv en rubrik ovanför bilderna. c. Hur kan du också göra ett herbarium?
5 a. Välj en växt som finns på en bild i textboken. b. Beskriv växten för en klasskamrat. Kamraten ska lista ut vilken växten är. c. Byt roller. 20