Hannele Cantell Heikki Jutila Jari Kolehmainen Sirpa Lappalainen Mari Sorvali Ralf Carlsson
En gemensam värld
Schildts & Söderströms
Schildts & Söderströms www.sets.fi
Schildts & Söderströms Första upplagan, 2019 ISBN: 978-951-52-4739-1
Redaktör för den finska upplagan: Päivi Putkonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk Design: Jaana Rautio (Gravision Oy) Den finska upplagans ombrytning: Jaana Rautio (Gravision Oy) Den svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Illustrationer: Kalleheikki Kannisto (Rectoverso graafinen suunnittelu), Kauko Kyöstiö (Spatio Oy), Aija Nuoramo © Hannele Cantell, Heikki Jutila, Sirpa Lappalainen, Jari Kolehmainen, Mari Sorvali och Sanoma Pro Oy © Ralf Carlsson och Schildts & Söderströms
Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.
Innehåll 1
Inom humangeografin undersöker man människans aktiviteter i olika områden..............................................................4
2
Kulturer och regional identitet .............................................................................13
3
Befolkningen ..................................................................................................................26
4
Befolkningens fördelning och flyttningsrörelser ........................................36
5
Städer och landsbygd ................................................................................................46
6
Livsmedel, råvaror och energi................................................................................60
7
Industrin och den globala ekonomin.................................................................76
8
Trafik och turism ...........................................................................................................87
9
Kulturlandskap ..............................................................................................................98
10
Idrottsgeografi – tillämpad humangeografi............................................... 106
Begrepp .......................................................................................................................... 118 Bildkällor ........................................................................................................................ 129
3
■ Kisoro, Uganda
1
Inom humangeografin undersöker man människans aktiviteter i olika områden
Den geografiska informationen är regional ■ Ortasjön, Italien
4
Mänskliga aktiviteter behandlas i dagsnyheterna. I nyheterna berättas bland annat om boende, byggande, jordbruk, trafik, ekonomi, utveckling, nya energiformer, politik och om regionala förändringar. Alla dessa ämnen kan man undersöka inom geografin men ämnena i sig är inte geografiska. Ämnet blir geografiskt när det granskas regionalt, det vill säga inom ett visst område. Både i nyheterna och inom geografin varierar områdena mellan lokala närområden och globala områden.
Humangeografin hör till samhällsvetenskaperna Geografin delas in i naturgeografi och humangeografi, som tidigare benämn des kulturgeografi. Humangeografin hör till samhällsvetenskaperna, där världen granskas ur antingen en enskild individs eller ett samhälles perspek tiv. Andra samhällsvetenskaper är exempelvis psykologi och sociologi. Forskningsområden inom humangeografin är exempelvis befolk ningsgeografi, turismgeografi och ekonomisk geografi. Områdena presenteras i tabellen på nästa sida. Alla forskningsområden inom humangeografin kan man närma sig antingen från ett humanistiskt eller ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Inom den humanistiska geografin är man intresserad av människors erfarenheter och begrepp inom olika om råden. Inom samhällsgeografin undersöker man däre mot samhälleliga strukturer och beroende- och makt förhållanden mellan områden.
HUMANGEOGRAFI
■ Istanbul, Turkiet
■ New York, USA
Humanistisk geografi är ett närmandesätt, där human geografiska ämnen granskas med hjälp av människors erfarenheter och begrepp. Exempel: Hur skulle utövare av parkour kunna utveckla en stads trivsel?
Samhällsgeografi är ett närmandesätt, där humangeografiska ämnen granskas genom att fundera över sociala strukturer och maktförhållanden. Exempel: Hur och varför har finländska eller koreanska företag framgång i världshandeln?
[ 1 ] Inom humangeografin undersöker man människans aktiviteter i olika områden 5
Forskningsområden inom humangeografin Bebyggelsegeografi (settlement geography) A) Stadsgeografi (urban geography), B) Landsbygdsgeografi (rural geography) • Hurdana följder leder städernas tillväxt till? • Var har bebyggelsen koncentrerats på landsbygden? • Hur skiljer sig markanvändningen mellan städerna och landsbygden? • Vilka interaktioner förekommer mellan städerna och den omgivande landsbygden och mellan områden på landsbygden?
Befolkningsgeografi (population geography) • Hur fördelar sig befolkningen regionalt? • Vilka skillnader i nativitet och mortalitet finns det mellan olika delar av världen? Vad beror skillnaderna på? • Vilka faktorer inverkar på flyttningsrörelserna?
Politisk geografi (political geography) • Vilka faktorer har inverkat på bildandet av Europeiska unionen, EU? • Vilken betydelse har gränser mellan områden för människors aktiviteter? • Hurdana regional skillnader i fråga om röstningsresultat förekommer? Vad beror skillnaderna på?
bebyggelsegeografi
■ Köpcentret Veturi, Kouvola
Kulturens geografi (cultural geography) • Var tillbringar ungdomarna sin fritid? • Hur använder olika människor, till exempel barn och äldre människor samma miljö? För vem är miljön avsedd? • Vad berättar finländska landskapsmålningar om finländskheten?
turismgeografi kulturens geografi
befolkningsgeografi human geografi politisk geografi
Historisk geografi (historical geography) • Hur har ett visst område förändrats under tidens gång? • Hurdant har människans förhållande till naturen varit under olika tider? • Hurdana förändringar har kulturlandskapet genomgått under historiens olika skeden?
Turismgeografi (tourism geography) • Vilka är de populäraste resmålen? Varför? • Hur inverkar turismen på målområdets miljö? • Hur upplever turisten den främmande platsen? Hurdana minnesbilder kommer hen att bilda?
utvecklingsgeografi
ekonomisk geografi historisk geografi
hälsogeografi
Hälsogeografi (health geography) • Hurdana regionala skillnader finns det i förekomsten av kranskärlssjukdom i Finland? • Hur är hälsovårdstjänsterna regionalt fördelade i olika länder? • Hur inverkar boendeförhållanden, inkomster och utbildning på befolkningens hälsa?
■ Auckland, Nya Zeeland
Inom humangeografin forskar man exempelvis i markanvändning, befolkning och kultur.
6
Utvecklingsgeografi (development geography) • Hur skulle levnadsförhållandena kunna förbättras för människorna i utvecklingsländerna? • Hurdana metoder kan utvecklas för att skydda naturens mångfald i utvecklingsländerna? • Hur kan man utveckla stadsplaneringen I u-länderna?
Ekonomisk geografi (economic geography) • Varför bygger man stadscentrum i städers utkanter? • Varför är vissa områden mer framgångsrika än andra? • Varför har kinesiska företag investerat stora summor i afrikanska stater?
■ Queensland, Australien
En hållbar framtid och uppskattning av kulturer är centrala perspektiv inom humangeografin Delområden för hållbar utveckling arh
et
k u l t u re ll h å l l b
e kolo gisk
t
hå
ar
he
l
lb
ll b
ar
he
hå
ll b
arh et
å so c i a l h
Ett annat särdrag för geografin, förutom det regionala, är multivetenskaplig granskning. Geografin fungerar också som en bro mellan naturvetenskaperna och humanvetenskaperna. Inom naturgeografin undersöks det ganska sällan saker som inte på något sätt anknyter till mänskliga aktiviteter. På samma sätt använder man sig inom humangeografin av förståelse av naturens verksam heter. Det är en stor fördel, eftersom naturen och naturtillgångarna finns i bakgrunden i egentligen all mänsklig verksamhet. För att förstå politiska konflikter, gränstvister eller flyttningsrörelser, behövs naturvetenskaplig information om området. Också vid byggverksam het, i ekonomin och vid utövandet av vissa yrken är det viktigt att förstå hur naturen fungerar. I geografiskt tänkande förenar man regionala och multivetenskapliga synvinklar. Ett sådant tänkesätt hjälper till att skydda miljön och siktar mot en hållbar framtid. Inom humangeografin är det framför allt väsentligt att öka förståelsen och uppskattningen av kulturer. När man undersöker till exempel mänsklig aktivitet i kalla områden, innebär kulturell förståelse att man tar hänsyn till områdets ursprungsbefolkning, andra invånare som har flyttat dit från något annat område och andra aktörer i området.
t
ekono
mi
sk
Inom geografin granskas regioner i fråga om alla delområden för hållbar utveckling.
Geomedia används mångsidigt Inom humangeografin Inom humangeografin används geomedia mångsidigt för att inhämta, ana lysera och presentera information. Geomedia är i allmänhet regional infor mation i digital form. I undersökningar som gäller människor och deras aktiviteter måste man alltid kritiskt granska tillförlitligheten i den geografiska informationen. Det är viktigt att kontrollera informationens aktualitet, det vill säga när det ur sprungliga materialet har samlats in. Inom humangeografin åldras forskningsdata i allmänhet snabbare än inom naturgeografin. Till exempel kan fem år gamla data redan vara för åldrade inom befolkningsgeografi. En del humangeografiska data åldras dock inte så snabbt. Exempelvis förändras undernäringssituationen för olika om råden ganska långsamt. Förutom aktualiteten påverkas tillförlitligheten hos geomedia av hur data har anskaffats. Om data samlas in genom intervjuer eller frågeformulär, måste antalet informatörer vara tillräckligt stort och representativt för hela den population som undersöks. Dessutom är det väsentligt hur den inhämtade informationen analyseras och presenteras. Analysmetoden är beroende av det undersökta ämnet och materialets storlek och kvalitet. Statistik analyseras vanligtvis med datorer.
Geomedia är Informationskällor • observationer • mätningar och prover • intervjuer och enkäter • statistik • flyg- och satellitbilder • kartor • fotografier, videor och filmer • nyhetsmedier • litteratur • platsinformation Presentationssätt • tabeller, statistik • diagram • kartor • muntliga presentationer • skriftliga rapporter • fotografier och videor • teckningar, serier och animationer
[ 1 ] Inom humangeografin undersöker man människans aktiviteter i olika områden 7
Exempel på den humangeografiska forskningsprocessen och användning av geomedia: FORSKNINGSPROCESSEN
■ Favelan Rocinha, Rio de Janeiro, Brasilien
1) Ämne för under sökningen
Namn på temat: Brottsligheten i Rio de Janeiro.
Undersökningsfrågor: Varför är brottsligheten koncentrerad till vissa områden i Rio de Janeiro? Upplever de olika könen brotts ligheten på olika sätt? 2) Mål för undersökningen Forskningresultaten kommer att användas för att minska brottsligheten inom området och för att förbättra trivseln för invånarna. 3) Material för under sökningen • statistik om vissa brott, insamlade av polisen • intervjuer med invånare, poliser och representanter för befolkningsorganisationer • artiklar som anknyter till ämnet i lokaltidningen och andra medier • inspelningar från övervakningskameror 4) Analys av forsknings materialet • statistisk analys och klassificering • skriva inspelat intervjumaterial i textform • klassifiering av mate rialet • analys av tidnings artiklar och annat mediamaterial • analys av aggressiva eller våldsamma situationer på inspelningar från över vakningskameror, beräkning, klassificering och lokaliering
8
■ Drograzzia i favelan City of God, Rio de Janeiro, Brasilien
N 5) Presentation av forskningsresultaten • publicering av vetenskaplig rapport • sammanställning av information till media: koncentrerad text och grafisk framställning (kartor, diagram, bilder, scheman) • intervjuer i media • diskussion av resultaten på presskonferens, organisera seminarium • skapande av internetsidor
Morro do Alemão Complexo da Mare
RIO DE JANEIRO Jacarezinho Maracanã-stadion Tijuca nationalpark
Kristusstatyn Copacabana BRASILIEN Rocinha Rio de Janeiro
Vidigal
6) Användning av forskningsresultaten
Atlantena slumområde
4 km
Målet är ett bättre samarbete mellan polisen, stadsplanerare och politiker i Rio de Janeiro
Utnyttjande av forskningsresultaten: • samarbetsprojekt med medborgar organisationer som är verksamma i slumområdena och ned invånarna • utbildning av lärare • diskussion om övervaknings kamerornas betydelse tillsammans med invånarna
■ capoeirautövare, Brasilien
[ 1 ] Inom humangeografin undersöker man människans aktiviteter i olika områden 9
HUMANGEOGRAFER I ARBETE
Befolknings- och stadsforskning Professorn i stadsgeografi Mari Vaattovaara Frågorna inom stadsforsk ningen kan också studeras inom andra vetenskapsom råden än geografin. Men Mari blev just geograf för att läroämnet var bekant från skolan och väckte hennes intresse. Medierna berättar ofta om Mari Vaattovaaras forskning. Vid presentationen av forskningsresultaten används platsinformation och andra geomedia. Att publicera och popularisera resultaten är också en viktig del av forskningen. De senaste forskningsresultaten från Maris forskargrupp visar till exempel att segrega tionen har ökat i huvudstadsregionen under de fem senaste decennierna. I framtiden vill Mari Vaattovaara forska i städerna mer multivetenskapligt. Geografin ger många möjlig heter till detta. Multivetenskapligheten kommer också till synes i att Mari leder ett nytt utbildningsprogram, där man kombinerar den mångsidiga stadsforskningen vid Helsingfors universitet med stadsplanering vid Aalto-universitetet.
PROFESSOR MARI VAATTOVAARA begav sig efter grund
studierna i geografi till USA för att studera landskaps arkitektur. Efter att ha återvänt till Finland, skrev hon sin doktorsavhandling i geografi. Mari har i synnerhet forskat i social differentiering och stadsdelar. Hon började intressera sig för stadsforskning eftersom så många vardagslivsobservationer saknade svar. Forskningsfrågor som intresserar Mari Vaattovaaraa: • Hur har integrationen av invandrare lyckats i de nordiska länderna? • Var har den finländska business- och kultureliten bosatt sig i utlandet? • Vad beror det på att människor som bor i olika områden upplever tryggheten på olika sätt? • Kan detaljerna i stadsplaneringen minska brottsligheten? • Kommer det område som en person växer upp i att påverka personens framtida liv, sannolika inkomster eller arbetslöshet? • Har valet av skola betydelse för studieresultaten?
Geografistuderande har idéer för miljölösningar på Skanslandet ATT ÅTERVINNA VATTEN, att göra dricks vatten av havsvatten och att pumpa vatten genom att trampa på en träningscykel var några idéer till vattenförsörjningslösningar som juryn gillade i tävlingen Det rena Skans landet som ordnades för geografistuderande. Skanslandet och Kungsholmen, som ligger utanför Helsingfors, har i decennier fungerat som övningsområde för försvarsmakten. Efter en lång paus öppnades öarna för allmänheten sommaren 2016. Öarna lockar besökare och därför sökte man i tävlingen efter hållbara lösningar för områdets vatten,- ener gi- och avfallshantering. Studenterna utförde beräkningar och gjorde intervjuer med specialister samt löste problem i smågrupper. De fick beröm av arrangörerna för sina helhetsmässiga förslag.
10
Berghäll
Tölö
Degerö HELSINGFORS Gräsviken
Rödbergen
Västra hamnen Brunnsparken Eira Sveaborg
Sandhamn
Skanslandet Kungsholmen 0
1
2 km
Utbildningen utvecklas i Finland och i Eritrea Undervisningsrådet Jukka Tulivuori HUR KAN MAN PÅ BÄSTA SÄTT LÄRA UT MILJÖFRÅGOR? Hur skulle man kunna förbättra lärarnas ställning i utvecklingsländerna? Bland annat sådana frågor har undervisnings rådet Jukka Tulivuori funderat på i sitt arbete. Jukka är i grunden geograf och geografilärare men nuförtiden anknyter hans arbete till vidare utbildningsfrågor. Han är för tillfället undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen och an svarar speciellt för hur undervis ningen i biologi och geografi ska utvecklas i Finland. Jukka Tulivuori är intresserad av utbildning och lärande, även globalt. Han tillbringade ett år i Eritrea, som är ett av världens fat tigaste länder. Eritrea ligger vid
Rödahavskusten på Afrikas horn. Där deltog Jukka i ett projekt i nätverket Lärare utan gränser för att förbättra utbildningen av erit reanska lärare. I Eritrea lärde sig Jukka att även om resurserna är små kan man åstadkomma stora saker, bara viljan är tillräckligt stor. Bakgrunden som geograf är till nytta, bland annat genom att han har lärt sig att se detaljer i en större helhet och har lättare att se orsakssamband både lokalt och globalt. Jukka Tulivuori har ända sedan barndomen varit en aktiv scout. Som vuxen har han varit verksam inom den internationella scoutrörelsen. Även där har kun skaperna i geografi varit till nytta
eftersom geografistudierna be handlar jordens olika regioner och kulturer på ett mångsidigt sätt. En särskilt betydelsefull uppgift var att Jukka fick planera nystarten av scoutverksamheten i Eritrea.
Forskningsämnen inom humangeografin* • Att bo i en studentbostad. HOAS-boendes syn på sitt boende i Vik, Brobacka och Södrik. • Lyckliga studievägar? Forskning om fördelningen av gymnasieelevers regionala välmående och hur välmåendet är kopplat till bostadsområdet. • En fallstudie över khatodlingens socioekonomiska orsaker och följder ur ett kvinnligt perspektiv i Abayen området, Wondo Genet, Etiopien. • Globaliseringen av djurskydd. Flödet av promenadhundar från utlandet till Finland. • Fjärrkartering i krishanteringen – IKONOS- och SPOT-satellitbilder i kartering av vägnätet i Taita Taveta-distriktet i Kenya. • "Hur skulle jag kunna vara arg på måsen?" – Stadsdjuren som en del av en trivsam stad. • Utvecklingen av officiella tjänstenätverk i glesbygden. Fallstudie av avvecklandet av FPA:s kontor, sett ur en invånares synvinkel. • Lånad plats, lånad tid. Kolonialismens inverkan på Hongkongs landskap och identitet i dag. • Kongressorters tillgänglighet med flygtrafik – en jämförelse mellan Helsingfors, Stockholm, Oslo och Köpenhamn. • Befolkningsutvecklingens inverkan på en kommuns bostadsproduktion och planering. Fallstudie Rovaniemi stad. • Nätpenningspelens geografi – fallet Fintoto • Cykelåkning som del av kollektivtrafiken. Stadscyklarnas inverkan på tillgängligheten till områden i huvudstadsregionen. * Listan har sammanställts från forskningsrubriker hos geografistuderande vid olika universitet i Finland.
[ 1 ] Inom humangeografin undersöker man människans aktiviteter i olika områden 11
Sammanfattning • Humangeografin hör till humanvetenskaperna. Humangeografiska ämnen granskas ur antingen ett humanistiskt (humanistisk geografi) eller ett samhällsvetenskapligt (samhällsgeografi) perspektiv. • Delområden i humangeografin är kulturens geografi, utvecklingsgeografi, ekonomisk geografi, bebyggelsegeografi, hälsogeografi, historisk geografi, politisk geografi och befolkningsgeografi. • Hållbar utveckling och uppskattning av kulturer är centrala i humangeografiska ämnen. • Inom humangeografin används geomedia mångsidigt. Vid användning av geomedia måste man försäkra sig om att all data är aktuella och tillförlitliga. Tilläggsinformation:
• Möjlighet att studera humangeografi finns vid universiteten (Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Uleåborgs universitet, Åbo universitet, Vasa universitet och Tammerfors universitet. • Humangeografiska perspektiv ingår i bland annat regionvetenskap, planeringsgeografi och stadsgeografi. Vill du •
studera på svenska, kan du söka dig till Stockholms, Göteborgs, Uppsala, Umeå eller Lunds universitet i Sverige. Även vissa av de mindre svenska universiteten erbjuder geografi. Geopiste
UPPGIFTER 1. Humangeografi i nyheterna Bläddra i nyheterna från den senaste tiden. a. Vilka humangeografiska ämnen behandlas? b. Från vilka områden kommer nyheterna?
5. Bildtolkning Vilka teman för humangeografiska delområden upptäcker du i bilderna på denna sida och på s. 6? ■ Malaysia
2. Begrepp Förklara begreppen a. humanvetenskaper b. humanistisk geografi c. befolkningsgeografi.
3. Humangeografi i arbetsuppgifter I hurdana situationer behöver följande personer humangeografisk information och kunnande a. reseguide b. en som arbetar på ett kulturmuseum c. planerare av kollektivtrafik d. direktören för ett företag i metallbranschen.
4. Möjligheter att studera humangeografi Bekanta dig med möjligheterna att studera humangeografi på universitetens webbplatser. a. Var kan man studera humangeografi? b. Hurdana humangeografiska forskningsämnen finns det vid universiteten?
12
6. Forskningsområden Välj och motivera vilket forskningsområde på s. 11 som enligt dig verkar vara a. intressantast b. minst intressant c. mest överraskande.
2
■ New York, USA
Kulturer och regional identitet
Världen delas in i kulturkretsar Kultur innebär ett samhälles vanor, språk, tanke modeller, tro, traditioner, civilisation och värderingar. Med dessa kulturdrag som grund kan världen indelas i sju vida kulturkretsar. Även det ekonomiska livet och samhälleliga faktorer inverkar på indelningen av kulturkretsarna. Indelningen i kulturkretsar ger en allmän överblick över hurdana kulturer som förekommer i världen.
När man studerar kartan är det värt att minnas att gränsdragningen är relativ. Exempelvis har religioner na spritt sig från sina uppkomstområden till andra delar av världen i samband med flyttningsrörelserna. Förutom genom kulturkretsarna kan kulturer också granskas utifrån enskilda faktorer, exempelvis från odlingsmetoder eller med språkens utbredning som grund.
Världens kulturkretsar och den västerländska kulturkretsens delområden
1a
1c
1d 1b
5 3
4 6
1e
7
2
1f
1g
1 den västerländska 1a den västeuropeiska 1b den sydeuropeiska 1c den ryska 1d den angloamerikanska 1e den latinamerikanska 1f den sydafrikanska 1g den australiska 2 den afrikanska 3 den islamska 4 den indiska 5 den ostasiatiska 6 den sydostasiatiska 7 den oceaniska
[ 2 ] Kulturer och regional identitet 13
De mest talade språken i världen
portugisiska spanska franska engelska tyska ryska mandarin-kinesiska japanska malajiska /indonesiska bengali hindi urdu arabiska swahili övriga språk streckat = flera språk
Religionerna i världen
religioner hos ursprungsfolk hinduism buddhism kinesiska religioner shintoism judendom kristendom islam
Vid avgränsningen av världens kulturkretsar har man bland annat tagit de mest talade språkens och de stora religionernas utbredningsområden i beaktande.
14
Globaliseringen förändrar kulturerna Med globalisering avses världsomspännande nätverk och interaktion samt att företeelser breder ut sig från en plats till en annan. Globaliseringen kan granskas ur olika perspektiv där antingen ekonomi, politik, kultur, rörelser, information eller miljö är i fokus. Indelningen är dock inte skarp eftersom de olika perspektiven ofta blandas med varandra. Till globaliseringen hör exempelvis att människor flyttar och reser eller när varor transporteras från en plats till en annan. Förflyttning av pengar på nätet är också exempel på globalisering. På samma sätt hör miljöproble men, exempelvis spridning av luftföroreningar eller främmande arter, till globaliseringen. På den globala nivån har den kulturella globaliseringen ökat. När människor från olika kulturer gör något tillsammans, tar de ofta till sig nya drag från andra kulturer. Exempelvis mat- och möteskulturer och språk får ofta ny inspiration av interkulturella möten. Den kulturella globaliseringen kan verka så att vissa kulturer blir starkare medan andra försvinner helt. Spe ciellt den västerländska kulturens och den amerikanska populärkulturens utbredning till olika regioner i världen har varit effektiv. Drag från andra kulturer har också brett ut sig till olika delar av världen, tack vare ökat resan de och internet.
■ Kuwait
Snabbmatskedjor har brett ut sig överallt i världen.
■ Rio de Janeiro (2016), Brasilien
Stora, internationella idrottsevenemang är exempel på globaliseringen. Idrottare och åskådare reser till tävlingarna från stora delar av världen och människor delar erfarenheter och lär sig om främmande kulturer. Tävlingarna följs på tv och på internet och resultaten sprids omedelbart via nätet. Finansieringen av evenemangen kommer till stora delar från reklammarknaden. För att anordna evenemangen behövs både inhemsk och utländsk arbetskraft. [ 2 ] Kulturer och regional identitet 15
Perspektiv på globaliseringen
■ Åbo, Finland
Globalisering av ekonomin
• världshandeln • internationellt ägande av företag • rörelse av kapital • olaglig handel • förflyttning av industrier och arbetskraft från en plats till en annan • utvecklingsländerna ställning som råvaruproducenter i världshandeln
Globalisering av politiken
• politiskt samarbete, avtal mellan stater och allianser • politiska konflikter, krig och hot mot freden • utvecklingssamarbete och internationella hjälpoperationer
Globalisering av kulturen
• spridning av kultur, språk och mode från ett område till ett annat • nätverk mellan människor och organisationer på global nivå
Globalisering av trafik och information
• turism • internet, diskussions-, spel- och försäljningsorganisationer • media • internationell person- och varutrafik • nätverk mellan stater och världsdelar och kablar för datatrafik
Globalisering av miljön
• klimatförändringen • luftföroreningar • plast som släpps ut i haven • växt- och djursjukdomar som sprids mellan olika områden samt människans sjukdomar • utbredning av invandrar- och främmande arter, försvinnande av lantraser
Många minoritetskulturer lever vid sidan av majoritetskulturerna Kulturer som den största delen av ett områdes befolkning tillhör kallas majoritetskulturer. Vid sidan av dem finns olika minoritetskulturer. En minoritetskultur kan bestå av en etnisk grupp men den kan också grunda sig på språk eller sexuell identitet. Ett samhälle med kulturer som lever sida vid sida kallas mångkulturellt. Några kulturer inverkar bara på en viss liten grupp människor inom ett litet område. Sådana minoritetskulturer kallas lokala kulturer. Lokala kulturer påträffas exempelvis inom avlägsna, isolerade regnskogs- eller ökenområden. Bevarandet av dem förutsätter ofta speciella åtgärder, så att de inte försvinner.
16
Vid kulturmöten reagerar vi på olika sätt I ett mångkulturellt samhälle upplever människor kulturmöten på olika sätt. Sätten kan enklast beskrivas med hjälp av fyra olika perspektiv. Om en person förlorar särdragen i sin egen kultur, sker en kulturell sammansmältning, det vill säga assimilation. Om personen å andra sidan bevarar sin kulturs särdrag men samtidigt växelverkar med den andra kulturen, talar vi om integration. Isolering, det vill säga separation, sker i sin tur om en person börjar betona särdragen i sin egen kultur och helt undviker växelverkan med den andra kulturen. Alienering, det vill säga marginalisering, innebär att den egna kulturen bekämpas samtidigt som man inte vill tillägna sig den andra kultu ren. En marginaliserad person befinner sig liksom mellan två kulturer efter som hen inte känner sig tillhöra någondera.
Kulturell identitet Det är vanligt att en person samtidigt upplever sig tillhöra flera olika kulturella grupper. Kulturell identi tet innebär att personen vet vilken eller vilka kulturer hen känner att hen identifierar sig med. Hen känner sina egna värderingar, sina övertygelser och sina vanor. Förutom av den kulturella identiteten formas personen också av sin könsidentitet och sin sexuella identitet.
I USA uppstod en egen ung domskultur under 1950-talet och snart började musik- och film industrin sprida en kommersiell ungdomskultur till olika delar av världen. Ungdomskulturerna har delat upp sig på ännu mindre subkulturer, som skiljer sig från varandra i fråga om musik, mode, fritidssysselsättning och värderingar.
Finland har förbundit sig att följa människorättsavtal Mänskliga rättigheter innebär att alla människors liv ses som lika värdefulla. Tillsammans med situationen för en enskild individ kan mänskliga rättigheter också granskas ur ett perspektiv för kulturell mångfald. I ett välmående samhälle kan representanter för majoritetskulturen och många minoriteter leva sida vid sida. Det förutsätter
åtgärder mot rasism och annan diskriminering. En stor del av staterna i världen, även Finland, har förbundit sig att följa principerna i FN:s människorättsdeklaration. Trots detta bryter man ändå mot de mänskliga rättigheterna i många länder. Försvaret av de mänskliga rättigheterna är därför en de största globala utmaningarna.
[ 2 ] Kulturer och regional identitet 17
Jakobacka
HELSINGFORS
Jakobacka i Helsingfors är exempel på ett område där bilden hos allmänheten inte motsvarar invånarnas egna erfarenheter. Jakobacka ansågs tidigare vara ett exempel på en dyster förort. Geografisk forskning visar dock att invånarna har en stark koppling till sitt bostadsområde. Under senare tid har många finländska förorter som byggdes under 1960-80-talen börjat rustas upp. Byggnader har reparerats, tjänster har förnyats och rekreationsområden har förbättrats. Dessa reformer har förbättrat trivseln avsevärt i förorterna.
■ Jakobacka, Helsingfors, Finland
18
En person har en regional identitet Den regionala identiteten berättar om vilket eller vilka områden en person känner att hen hör till. Förr kunde man bo generation efter generation på samma ort, och att man kände samhörighet med en plats var vanligt. Nuför tiden flyttar man oftare och många platser kan kännas som hemma. Även platser har en egen identitet. En platsidentitet utgörs av de egen skaper som människor kopplar samman med platsen. Exempelvis förknippas Paris ofta med romantik. Inre bilder av platser grundar sig dels på människors egna erfarenheter och fördomar om platsernas egenskaper, dels på andra människors uppfattningar. Hur inre bilder kopplas samman med platser och områden kallas geo grafisk mentalisering. När de perspektiv som är knutna till platsen stabilise ras, kommer de att förstärkas. Vissa platser har ett dåligt rykte. Uppfattningen om ett dåligt rykte kvarstår även om det har skett förändringar på platsen. Negativa uppfattningar kan inverka på vart människor vill resa eller flytta. En platsidentitet kan dock också förändras. Stränder ansågs förr vara ödemarker i många städer, men nuförtiden bygger man rekreationsområden och dyra bostäder i strandområden. En förändring av platsidentiteten kan dock in träffa snabbt: exempelvis terrordåd och politisk instabilitet kan snabbt skapa skrämmande bilder av områden som tidigare upplevdes som lockande resmål.
■ Jakobacka, Helsingfors, Finland
Den geografiska världsbilden innehåller information, attityder och övertygelser
På en mental karta markeras så många enskilda detaljer och namn som möjligt i det undersökta området. På en mental karta framgår det vilka platser den som ritat kartan upplever som intressanta och vilka hen inte tycker om.
Reykjavik
STO C SVER KHO IGE L M
I dag känner vi till olika platser och områden bättre än någon tidigare gene ration. Kunskapen har ökat eftersom vi har tillgång till mer information, reser mera och är bättre utbildade än förr. Det är ändå viktigt att vara medveten om varifrån informationen kommer, hur mångsidigt den är, vad medierna berättar och vad de låter bli att berätta. NORDPOLEN GRÖNUr kunskapen om regioner uppstår hos LAND E RG varje människa en geografisk världsbild. NO Den geografiska världsbilden innebär en per AMERIKA sons uppfattning om världen och dess regio ner och kulturer men också uppfattningar PA RO EU om jordens ställning i världsalltet. Förståelsen FRANKRIKE SYDav växelverkan mellan naturen och människan AMERIKA SPANIEN TYSKLAND PORTUGAL SLOVENIEN TJECKIEN samt kunskaper om olika livsmiljöer och UNGERN kulturer är viktiga delar av den geografiska ITALIEN AFRIKA världsbilden. EGYPTEN GREKLAND Den geografiska världsbilden kan utfors MALTA kas med hjälp av mentala kartor. KENYA
SK MURMAN
FINLAND
S H-FOR TALLIN DANMARK ÅLAND ESTLAND LETTLAND LITAUEN
ASIEN
MOSKVA
RYSSLAND A KIN
AT LA NT EN
SCHWEIZ
CAIRO SHARM EL SHEIKH
N PA JA
SVARTA HAVET
RÖDA HAVET
Nairobi
St. julians
AUSTRALIEN
MEDELHAVET STILLA HAVET SYDPOLEN
Också stereotyper för områden kan visas på en karta. Stereotyperna innehåller kraftiga generaliseringar och fördomar. [ 2 ] Kulturer och regional identitet 19
HUMANGEOGRAFISKA PERSPEKTIV I ARBETEN OCH YRKEN
Meeri Koutaniemi och Sami Yaffa berättar om kulturer genom bilder och musik MEERI KOUTANIEMI är fotograf och
reporter, som i sitt arbete har skildrat människors liv i Finland och i världen. Hon har dokumen terat människors berättelser i bild i över 50 länder i olika delar av världen. Meeri Koutaniemi har fått många utmärkelser för sitt arbete inom media. Meeri Koutaniemis bilder och tv-program är kraftfulla inlägg för människovärde och jämlikhet. Även människor som lever under svåra förhållanden skildras med respekt och värdighet. I sina bilder
har Meeri framför allt gett kvinnor och flickor en röst. I hennes bilder kan man se människor som är stolta över sin egen identitet och kultur. Bilderna får en att stanna och fundera över den ojämlikhet och de kränkningar av de mänsk liga rättigheterna som finns i värl den. Särskilt har Meeris bilder av könsstympning av flickor väckt debatt om våld mot och diskrimi nering av kvinnor I Meeri Koutaniemis bilder tänker människan på sitt förhål lande till sin identitet och till den
omgivande världen. Förutom kul turella drag och skillnader mellan dem vill hon även lyfta fram gemen samma drag hos människorna: glädje, lycka, oro och sorg är sist och slutligen mycket lika hos alla människor, oberoende av var de bor och vilket deras hemland är.
Meeri Koutaniemi beskriver könsstympningen av Elizabeth Nkeres mor Rachel i det kenyanska massajsamhället.
■ Kenya
20
■ Bogota, Colombia
Sami Yaffa (till höger) vid inspelningen av programmet Sound Tracker med bandet Tribu Baharu i Colombia.
SAMI YAFFA har lång erfarenhet av
musik. Hanoi Rocks och andra band har tagit honom långt ut i världen och bjudit på perspektiv på olika kulturer och rockens sub kulturer. Sami har bott åratal i bland annat New York, London, Stockholm och på Mallorca. Han fortsätter energiskt att spela i flera band. Under de senaste åren har Sami Yaffa har haft chans att ut
nyttja sina varierande erfarenhet er av världsmusik i radio och tv. Sami har gjort programserien Sound Tracker, där han möter musiker jorden runt. Musiken sammanför människors erfaren heter om livet och miljön. Därför handlar det aldrig bara om noter och röster utan också om männ iskors livshistorier och berättelser om kulturer.
I Sound Tracker visar Sami Yaffa att människor kan glädjas med varandra, respektera varan dra och ha kontakt med varandra även utan ord. Musik – och konst i vidare bemärkelse – fungerar tillsammans som inspiration, obe roende av språk, religion, kön, ålder och kultur.
[ 2 ] Kulturer och regional identitet 21
INNOVATIONER SPRIDER SIG OCH FÖRÄNDRAR VÄRLDEN dig eller annars intressant, viljan att ta den i bruk måste vara till räckligt stark och informationen måste spridas effektivt. Innovatio nen sprids snabbt om den är lätt att ta till sig, enkel att använda och underlättar livet för användaren. Innovationsspridningen främjas
mängd användare %
mättnadsnivå
tid
antal nya användare, ind.
Användargrupper vid innovationer
tid
5.
n
te
ef
se
re
ra
nt
t
ite
or
aj
lä
rs
m
22
4.
et
ig rit tid ajo 3. m
re a a ig nd tid vä 2. an r re
tö
va
no
in
Vartefter tiden går kommer användarna av en innovation att öka, tills mättnads nivån uppnås. De som först tillägnar sig innovationen kallas innovatörer.
Hjulinnovationer från olika epoker ■ Kampong Thum, Kambodja
av fördelaktigt pris, god tillgäng lighet och att den passar in i en annan kultur. I allmänhet sprider sig innovationer så att aktiva och intresserade personer först börjar använda dem. Genom dem spri der sig informationen om innova tionen också till andra.
Hur en innovation börjar användas
1.
Nya saker, uppfinningar och idéer, som sprider sig i världen från ett område till ett annat, kallas inno vationer. I och med globalise ringen sprider sig innovationerna snabbare än förr. Innovationer kan utgöras av exempelvis nya musik stilar, frisyrer och tillbehör, nya slags idrotter och fritidssysslor, tekniska uppfinningar, nya medi ciner, sjukhusutrustning samt tänkesätt och ideologier. Många innovationer underlättar livet för människan, men en del innovatio ner är också skadliga. Spridningen av innovationer till nya områden och människor kallas innovations diffusion. Den är dock inte något nytt fenomen. Exempelvis bredde kunskaperna om jordbruk och boskapsskötsel ut sig till andra delar av världen från Mellanöstern under en tid av tusentals år. Förr dämpades spridningen av innova tioner av långa avstånd, naturliga hinder, såsom hav och ödemarker, bristande språkkunskaper och dyr teknik. Nuförtiden sprids innova tioner lättare, interaktionen mel lan människor ökar och informa tionen via media går allt snabbare. Spridningen av innovationer följer i allmänhet samma villkor: innovationen måste vara nödvän
■ Quanzhou, Kina
Hur innovationer sprids A. Vid direkt spridning, det vill säga kontaktdiffusion, sprider sig den nya innovationen direkt från en person till en annan. Ju närmare kontakt du har med andra, desto lättare och snabbare sker tillägnandet av innovationen.
1.
2.
Exempel: • I talspråket sprider sig modeord eller dialektala ord snabbt från en person till en annan i bekantskapskretsen. B. Vid hierarkisk diffusion sprider sig innovationen först till stora centrum och därifrån till mindre. Exempel: • Modeskaparnas visningar hålls i städer som är centrala för modet. Grossister bekantar sig med de nya modellerna och gör utgående från dem beställningar till butikerna. På så vis sprider sig modetrenderna även till mindre orter. Förr spreds ett nytt mode enligt den ovan beskrivna modellen från stora modecentrum till mindre samhällen. Nuförtiden försnabbar internet spridningen av den nya modellen och hierarkin minskar. C. Vid migrationsdiffusion, det vill säga flyttningsdiffusion, sprids innovationen från en plats till en annan när människor flyttar.
1.
2.
Exempel: • Invandrare grundar etniska restauranger i nya bostadsom råden. • En finländare som flyttar utomlands installerar ett disk torkskåp med gallerhyllor i sitt nya hem. Disktorkskåpet är uppfunnet i Finland och används inte på andra platser i världen. Hen kanske också tar med sig en osthyvel, som inte är allmänt använda i resten av världen.
[ 2 ] Kulturer och regional identitet 23
Sammanfattning • Med kultur avses värderingar, övertygelser, vanor, traditioner och beteenden som är gemensamma för en viss grupp människor. • Världen indelas i sju kulturkretsar som är avgränsade utifrån språk- eller religionsområden. • Globalisering innebär internationella nätverk och växelverkan mellan olika områden och deras invånare. I globaliseringen ingår spridning av nya innovationer från ett område till ett annat. • Globaliseringen kan betraktas ur ekonomiska, politiska, kulturella, trafikmässiga, informationsoch miljöperspektiv. • Kulturell identitet och regional identitet bestämmer var en person känner sig hemma. En person kan samtidigt känna att hen hör till flera olika grupper eller områden. • Med hjälp av mentala kartor undersöks hurdan information, attityder eller övertygelser en enskild person har om ett visst område eller om världens olika delar. • Innovation innebär en ny idé, information eller uppfinning. • Spridningen av innovationer, det vill säga diffusion, kan ske genom kontaktdiffusion, hierarkisk diffusion och migrationsdiffusion. Tilläggsinformation:
• Föreningen för kulturarvsfostran UPPGIFTER 1. Begrepp a. b. c. d.
Vilken är skillnaden mellan majoritetskultur och minoritetskultur assimilation och integration regional identitet och platsidentitet hierarkisk diffusion och migrationsdiffusion?
2. Stater inom områdena för kulturkretsarna a. Framställ en karta över kulturkretsarna i världen med hjälp av ett ritprogram. Leta upp en färdig konturkarta på internet och rita gränserna för kulturkretsarna på den. Kartunderlag hittar du med exempelvis sökordet d-maps. b. Berätta om var och en av kulturkretsarna med exempel.
3. Beskrivningar av finländskhet a. Vilka bilder och stereotyper förknippas med Finland och finländskhet? b. Vad kan dessa stereotyper bero på? c. Vilken bild av Finland vill du förmedla till utlänningar?
24
4. Kulturfunderingar a. Till vilken kulturkrets och vilka andra kulturer hör du? b. Berätta med konkreta exempel om assimilation, integration, separation och marginalisering. c. I vilka situationer har du hört till en minoritet? Hur kändes det?
5. Ditt eget bostadsområde a. Hurdan platsidentitet eller hurdant rykte har ditt eget bostadsområde? b. Vilka faktorer har inverkat på bildandet av ditt bostadsområdes platsidentitet? c. Jämför din egen och dina kompisars regionala identiteter.
6. Egna innovationer
9. Globaliseringen
a. Vilka innovationer har du börjat använda eller hittat under den senaste tiden? b. Hur har de påverkat eller förändrat ditt liv?
Läs följande kommentarer. Vilken motsvarar bäst ditt eget tänkande? ”Den harmoniserande effekten av globaliseringen, som så ofta kritiseras, är egentligen en positiv sak. Globaliseringen främjar integration och eliminerar kulturella gränser och många negativa kulturella särdrag. Globaliseringen är ett friskt steg mot en mer balanserad värld och ett bättre liv för människorna. (David Rothkopf )
7. Permanenta och försvunna innovationer Gör en tabell över innovationer, inom olika områden, som har a. förblivit permanenta b. varat endast en kort tid – leksaker och spel – mat – medicin – teknik – mode
”Många samhällen, särskilt ursprungsfolk, betraktar kulturen som sitt rikaste arv, utan den finns inga rötter, ingen historia, ingen själ. Dess värde går inte att mäta i pengar. En kommersialisering av kulturen innebär dess undergång.” (Maude Barlow)
8. Språk
Undersök figuren över världens mest talade språk. De mest talade modersmålen i världen a. Vilka av språken är bekanta och vilka är inte? (miljoner talare) b. Ta reda på inom vilka områden språken talas. c. Hur fördelar sig de mest talade språken persiska 60 världsdelsvis? malaijska/ d. Varför finns inte svenska eller indonesiska japanska 130 65 finska i figuren? marathi 75 italienska 65 urdu 65 engelska 335 vietnamesiska 70
hindi 270
ryska 170
telegu 75
arabiska 250
tyska 80
javanesiska 85
lahnda 95
koreanska 80
tamil 70
portugisiska 205 kina 1 200 (det handlar om flera olika språk, som ofta skrivs med gemensamma skrivtecken)
turkiska 75
spanska 400
bengali 190 franska 80
[ 2 ] Kulturer och regional identitet 25