Förr i tiden 2 Aktivitetshäfte blädderex by Schildts & Söderströms

ISBN 978-951-52-3875-7 P 90

9 789515 238757

Vår serie i historia Förr i tiden I textbok Förr i tiden I aktivitetshäfte Förr i tiden I digital lärarhandledning Förr i tiden II textbok Förr i tiden II aktivitetshäfte Förr i tiden II digital lärarhandledning Förr i tiden III textbok Förr i tiden III aktivitetshäfte Förr i tiden III digital lärarhandledning

Aktivitetshäfte Rantala Palmqvist van den Berg Luther

Schildts & Söderströms

AKTIVITETSHÄFTE II

Jukka Rantala – Riia Palmqvist – Marko van den Berg – Annika Luther

namn

SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

SÅ HÄR STUDERAR DU ETT DOKUMENT LÄS dokumentet och ta reda på vad de svåra orden betyder. HURDANT dokument är det fråga om? Är det till exempel ett personligt brev eller en befallning från kungen? VEM har skrivit dokumentet? VARFÖR har någon skrivit det? Vilka HÄNDELSER hänger det ihop med? Vilka SLUTSATSER kan du dra av dokumentet? Verkar dokumentet vara en PÅLITLIG KÄLLA?

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Mennyt II Taitojen vihko Finsk redaktör: Anna-Reetta Sipilä Svensk redaktör: Siv Fogelholm Omslag: Kalle Nuuttila Omslagsbild: Jordi Ballonga Seriens logo: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Grafisk formgivning och ombrytning: Anna Polkutie och Jukka Iivarinen/Vitale Illustrationer: Mats Minnhagen, Anna Polkutie Den finska upplagan: © 2016 Jukka Rantala, Riia Palmqvist och Marko van den Berg och Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy Den svenska upplagan: © 2017 Annika Luther och Schildts & Söderströms KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en arbetsbok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera och ändra det här verket eller delar av det. Kopiostos kopieringslicenser gäller inte arbets- och övningsböcker. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. ISBN 978-951-52-3875-7 Första upplagan 2017

INNEHÅLL ROM – hur ett rike hålls ihop med lagar och legioner 1 Romarrikets uppgång ……….……….……….……….……….……….……….……….……….… 4 2 Romarna var inte jämlika ……….……….……….……….……….……….……….……….……… 6 3 Patricierna var överklass ……….……….……….……….……….……….……….……….……… 10 4 Slaven var husbondens egendom……….……….……….……….……….……….……….… 16 5 Plebejerna fyllde Roms gator ……….……….……….……….……….……….……….……… 20 6 Att ta makten och behålla den……….……….……….……….……….……….……….……… 26 7 Roms undergång ……….……….……….……….……….……….……….……….……….……….… 30 Befolkning, teknologi och världsbild – Rom ……….……….……….……….……….……… 32 Vad lärde du dig om Rom?……….……….……….……….……….……….……….……….……….… 34

GERMANERNA OCH FINLÄNDARNAS FÖRFÄDER – om livet utanför Rom under antiken 8 Germanerna var ett stamfolk……….……….……….……….……….……….……….……….… 36 9 Finländarnas förfäder vandrade in……….……….……….……….……….……….……….… 38 Vad lärde du dig om germanerna och finländarnas förfäder? ……….……….…… 40

MEDELTIDEN – då kyrkan och ståndssamhället styrde människornas liv 10 Medeltiden varade i tusen år……….……….……….……….……….……….……….……….… 42 11 Kungen härskade med hjälp av länsherrar ……….……….……….……….……….…… 44 12 Ståndssamhället ……….……….……….……….……….……….……….……….……….……….… 46 13 Kristendomen genomsyrade allt ……….……….……….……….……….……….……….… 54 14 Livet i en medeltida stad ……….……….……….……….……….……….……….……….……… 58 15 Vetenskapen blomstrade i arabiska riket ……….……….……….……….……….……… 62 16 Européerna mötte den arabiska kulturen genom korstågen ……….……….… 66 17 Finland under medeltiden ……….……….……….……….……….……….……….……….…… 68 Befolkning, teknologi och världsbild – medeltiden ……….……….……….……….…… 71 Vad lärde du dig om medeltiden?……….……….……….……….……….……….……….……… 74 Hemuppgifter ……….……….……….……….……….……….……….……….……….……….……….… 76

Patricierna var överklass 1. Romerska namn En manlig medborgare i Rom hade tre namn: ett förnamn, ett släktnamn och ett tillnamn som gick i släkten. Kvinnor hade två namn och slavar bara ett. Frigivna slavar fick sin före detta ägares släktnamn. Exempel: manlig romersk medborgare: Maxentius Livius Maximinus dotter till en romersk medborgare: Sulpicia Severa frigiven slav: Erastus Cassius slav: Hilarius

a) Manliga romerska medborgare hade tre namn. Vilket slags namn var

det första namnet det andra namnet det tredje namnet?

b) Hur kunde man på namnet veta om en person var

slav frigiven? c) Patriciern Quintus Varius Albinus frigav sin slav Symbius. Vad hette slaven efter det?

2. Patricierpojkarnas och -flickornas utbildning Patricierpojkar fick en grundlig utbildning, oftast av en hemlärare. Pojkarna förbereddes för att tala inför publik eftersom man väntade sig att de som vuxna skulle ta del i politiken eller Roms förvaltning. Båda de här uppgifterna krävde goda talare. Pojkarna studerade också litteratur, poesi, historia, geografi och grekiska. Flickorna fick ingen speciell utbildning eftersom de varken fick delta i politiken eller i förvaltningen. I stället fick de lära sig sådant som ansågs lämpligt för en överklasskvinna, till exempel att spinna ullgarn.

a) Vilka likheter ser du mellan patricierpojkarnas och din egen utbildning?

b) Varför fick flickorna inte samma utbildning? Märk ut rätt alternativ.

Kvinnorna var upptagna med barnskötsel.

Kvinnor hade inga politiska rättigheter.

I Rom var det bara män som deltog i politiken och förvaltningen och behövde den typens utbildning.

I familjerna måste kvinnan lyda mannen.

3. En romersk kvinnas födelsedagsfest Sulpicia Severa var fru till kommendanten på en romersk befästning. Hon skickade omkring år 100 e.Kr. en inbjudan till sin födelsedagsfest till sin väninna, frun till grannbefästningens kommendant. Brevet är den äldsta bevarade text som är skriven av en kvinna till en annan kvinna. Läs brevet och svara på frågorna.

Från Sulpicia Severa till hennes Lepidina, hälsningar! Syster, av hela mitt hjärta ber jag dig ordna så att du kan komma hit till oss den dagen då jag firar min födelsedagsfest. Din närvaro gör min dag ännu lyckligare bara du kommer … Jag väntar på dig min syster.

a) Varför finns det färre brev skrivna av romerska kvinnor än av män? Kryssa för rätt alternativ (de kan vara flera).

Kvinnorna fick oftast inte lära sig läsa och skriva.

Kvinnor som kunde skriva skickade färre brev än männen.

Männens brev har bevarats bättre eftersom de ofta handlade om rikets styrelse och ansågs värda att spara för kommande generationer.

Brev skrivna av kvinnor handlade oftast om familjen eller frågor som bara intresserade kvinnor.

b) Hittar du något du känner igen i Sulpicia Severas brev?

4. Romarnas klädsel I Rom kunde man se en människas samhällsställning på hennes klädsel. Läs kapitlet En patricier känns igen på sin toga i textboken och svara på frågorna.

a) Vad var en toga?

Vad var en stola?

b) Manliga patricier klädde sig i toga och kvinnliga i stola. Varför klädde de sig så?

c) Vilken samhällsställning har personerna på bilden? Förena rätt!

patricier (man)

patricier (kvinna)

plebej (man)

plebej (kvinna)

slav (man)

d) Vems kläder var mera praktiska, patriciernas eller plebejernas? Motivera.

5. Patricierkvinnornas ställning i Rom Skriv in ett J för de uppgifter som ansågs lämpliga för en patricierkvinna och ett N för de som inte gjorde det.

att stödja sin man i hans politiska karriär

att laga mat

att sy och tvätta kläder

att spinna ullgarn

att studera

att ordna fester

6. Roms lagar Här ser du ett utdrag ur De tolv tavlornas lag, en romersk lagsamling. Läs lagarna och döm fallen i pratbubblorna enligt dem. Tavla III Om en far tre gånger överlämnar sin son att bli såld (som slav) ska sonen efter det vara fri från sin fars välde. Tavla VII Den som äger en väg bör hålla den i gott skick. Om vägen inte är stenlagd är det tillåtet för de resande att köra sina vagnar var de vill.

a) Fallet Pompeius Caelius Camillus (far) mot Priscus Caelius Camillus (son).

Hur dömer du fallet enligt romersk lag? Motivera.

Kärande: Pompeius Caelius Camillus Ärade domare. Som vi alla vet kommer ordet patricier från latinets patres, det vill säga fader. Det betyder att faderns ord är lag i Rom. Min yngsta son Priscus har trots detta inte högaktat sina föräldrar utan trotsat vår släkts traditioner genom att liera sig med släkten Varius. Tre gånger har jag sålt honom som slav, men varje gång har Septimus Varius Cicero friköpt honom. På grund av att han upprepade gånger trotsat min vilja kräver jag att han döms till döden.

Svarande: Priscus Caelius Camillus Ärade domare. Min far har behandlat mig orätt och jag vill inte längre bära namnet Caelius. Septimus Varius Cicero har lovat adoptera mig. Därför ber jag att ni befriar mig från min fars välde.

b) Fallet Decimus Junius Germanus mot Vercingetorix

Hur dömer du fallet enligt romersk lag? Motivera.

Svarande: Vercingetorix

Kärande: Decimus Junius Germanus

Ärade domare. På min väg mot Gallien tvingades jag köra förbi Decimus Junius Germanus villa. Här var vägen så lerig att jag skulle ha kört fast om jag inte sneddat över åkern. När Decimus Junius Germanus tjänare anföll mig och släpade mig upp till villan lade jag märke till att vägen på det här partiet inte var stenlagd. Därför kräver jag att åtalet läggs ner.

Ärade domare. Jag har kommit hit för att kräva min rätt som romersk medborgare och medlem av en respekterad patricier familj. Medan jag vistades på min villa körde den anklagade utlänningen rakt över mina odlingar med sin vagn. Jag kräver att han döms att betala ersättning till mig för förlorad skörd.

5. 15

Befolkning, teknologi och världsbild – Rom 1. Jämför Grekland och Rom under antiken På sidan 42 i textboken hittar du ett schema över förändringarna under perioden 400 f.Kr.–500 e.Kr.

a) Hur förändrades människornas liv under den här perioden enligt schemat?

b) Hur mycket växte jordens befolkning under den här tiden?

I förra boken Förr i tiden 1 fick du läsa om hur jordens befolkning ökade från Egyptens blomstringstid (ca 1500 f.Kr.) fram till Atens blomstringstid (ca 400 f.Kr.). Under den här perioden ökade befolkningen från 35 till 160 miljoner.

c) Var befolkningstillväxten lika snabb under antiken i Grekland och Rom som under det gamla Egyptens tid? Räkna ut och motivera ditt svar.

13.

2. Romarnas värld Här ser du en romersk världskarta från år 12 f.Kr.

a) Vilka världsdelar ser du?

b) Vilka världsdelar fattas?

c) Varför finns det så många fel på kartan?

d) Skriv in namnen på följande bergskedjor på rätt linje: Pyrenéerna, Alperna, Apenninerna.

e) Norden framställs som en ö vid bokstaven E i ordet Europa på kartan. Vad säger det här om romarnas kunskaper om Norden?

14.

Vad lärde du dig om Rom? 1. Hur mycket har du lärt dig?

a) Uppskatta hur bra du lärt dig kapitlet om Rom.

b) Ett av de viktigaste målen med kapitlet är att du ska förstå varför Rom blev sin tids mäktigaste rike. Hur bra kan du förklara det?

c) Ett annat viktigt mål är att förstå lagarnas betydelse för romarriket. Hur bra kan du förklara det?

d) Antikens Rom lämnade spår som syns också i vårt eget samhälle. Hur bra kan du förklara vilka de är?

2. Kan du hålla reda på begreppen? Kombinera begreppen med rätt förklaring. Observera att figuren innehåller flera förklaringar än begrepp. romersk plebej under en patriciers beskydd romersk armé patricier plebej utlänning klient

handelsmännens och tjuvarnas gud i Rom romersk medborgare ur överklassen romersk medborgare, vanligt folk rektangelformat plagg som bars av överklasskvinnor i Rom

legion invånare i områden som erövrats av romarna; hade inga medborgerliga rättigheter

3. Skillnader mellan romare och atenare Läs följande åsikter och avgör om de kunde ha yttrats av en romare (R), en atenare (A) eller av båda två (RA).

a) ”Vårt samhälle klarar sig inte utan slavar.”

b) ”Medborgarna är inte likvärdiga. Den styrande klassen och folket har olika uppgifter.”

c) ”Det är onödigt att hålla armén i beredskap hela tiden. När en fara hotar samman kallar vi folket.”

d) ”Vi måste ha en stark arme som hela tiden är beredd på krig.”

e) ”Vi uppskattar byggare och ingenjörer som kan skapa städer med fungerande vattenledningar.”

f) ”Vi är fria män och underkastar oss inte en envåldshärskare.”

Repetition: historiskt drama Plebejerna hade ofta ett nära förhållande till en viss patricier som kunde beskydda dem och hjälpa dem ekonomiskt. Patriciern kallade sådana plebejer för sina klienter. Som tack väntade patriciern sig att klienterna skulle stödja hans politiska karriär och till exempel rösta på honom när det blev val. På så sätt drog båda parterna nytta av varandra. Gå till läraren och dra ett rollkort. Blev du en patricier eller en plebej?

Patricierna kunde behöva hjälp av plebejerna i sina valkampanjer eller då de försökte få en ny lag godkänd (plebejerna var medborgare och hade rösträtt). Plebejen kunde be patriciern om stöd till exempel för att starta ett litet företag eller om han anklagades för att ha förolämpat en annan plebej. Läs om patricier och plebejer i boken och skriv färdigt den ena av meningarna här nedanför: Om du spelar patricier: Jag behöver hjälp av mina klienter för att …

Om du spelar plebej: Jag måste gå till min patricier för att be om …

Försök leva dig in i hur just din romare verkligen skulle ha gjort och känt sig. Fortsätt sedan texten i form av ett brev till din bror eller syster som bor i någon annan del av romarriket. Berätta för honom eller henne om vad som fick dig att vända dig till din patricier/klient och om vad som hände sedan. 35

36.

Medeltidens kännetecken Ringa in nio saker i bilden som inte fanns på medeltiden. Läs på nätet om någon av de här sakerna och berätta om den i klassen.

Bildkällor s. 4 Romerska talesätt Mats Minnhagen s. 5 Romarriket som störst Becart/iStock s. 8 Lagen bestämde vägbredden Roman soldiers building a bridge and a mountain road / Joe Mabel, foto Wikimedia Commons

s. 48 Dyrt att bygga borgar Wikimedia Commons by Cadw. Wikimedia Commons by xlibber s. 49 Uppfostran och skolgång under medeltiden Olaus Magnus, Historia de gentibus septentrionalibus, Rom, 1555, s. 530. Helsingfors, Nationalbiblioteket, H R. 538. I.13. s. 51 En handgjord sko Martti Puhakka/Turun museokeskus

s. 13 Romarnas klädsel Venla Poskela

s. 55 Köpmannens svåra val Wikimedia Commons

s. 17 Slavarna arbetade med många olika uppgifter Venla Poskela

s. 56 Väggmålningarna i medeltida kyrkor P. O. Weilin/Museiverket

s. 18 I ett romerskt bad Edukustannus

s. 58 Medeltida bostadshus Jordi Ballonga

s. 23 Spel: Handeln i Rom karta: Per-Oskar Joenpelto

s. 59 Hantverkarna var organiserade i skrån Wikimedia Commons

s. 24 Handeln påverkade plebejernas liv karta: Per-Oskar Joenpelto

s. 61 Svarta döden i Europa karta: Per-Oskar Joenpelto

s. 25 Legionären Aurelius Polios brev hem karta: Per-Oskar Joenpelto

s. 63 Tusen och en natt Aladdin or The magic lamp, magic carpet above Istanbul and Galata tower, miniature from The thousand and one nights, Ottoman manuscript, Turkey, 19th century/Bridgeman Images

s. 26 Ett romerskt mynt Octavianus, 28 BC. AR Denarius by Classical Numismatic Group, Inc., foto Wikimedia Commons s. 27 En romersk vägkarta Tabula Peutingeriana, 1–4th century CE by Conradi Millieri, foto Wikimedia Commons s. 33 Romarnas värld Ari Turunen, Maailman kuvat – mitä kartat kertovat meistä ja muista Into Kustannus 2013 s. 36 Germanernas ättlingar i dag karta: Per-Oskar Joenpelto s. 41 Finland befolkades efter istiden karta: Per-Oskar Joenpelto s. 42 Vad menar man med ”medeltiden”? Columbus, romare och krukor: Mats Minnhagen; mobiltelefon: Anna Polkutie; flygplan: PeterHermesFurian/iStock s. 43 Ett brev säljs på auktion Edukustannus s. 45 Riddarnas styrka i strid Riddarna: Bridgeman Images Ringar i en brynja: Anna Polkutie s. 47 Riddarens vapensköld Wikimedia Commons

s. 64 Bagdad, sin tids största stad karta: Anna Polkutie s. 65 Arabernas handelsleder karta: Per-Oskar Joenpelto s. 67 Araberna som civilisationsspridare Anna Polkutie s. 68 Korstågen till Finland karta: Per-Oskar Joenpelto s. 69 Det första korståget avbildat på S:t Henriks sarkofag Wikimedia Commons s. 73 Arabernas värld år 1154 Ari Turunen, Maailman kuvat – mitä kartat kertovat meistä ja muista Into Kustannus 2013 Hemuppgifter: 1. Per-Oskar Joenpelto 9. Mats Minnhagen 13. Tullia Ritti, Klaus Grewe, Paul Kessener, Journal of Roman Archaeology, Vol. 20 (2007), Wikimedia Commons 16. Tollundmannen by Sven Rosborn och Chocho8, foto Wikimedia Commons 21. The Black Prince (1330–76), 13th December 1859 (pen & ink on paper); Hounskull helmet, 1390 (iron, steel & brass) German School, (14th century), Bridgeman Images 22. Wikimedia Commons 29. God’s Tokens, A Rod for Runaways, 1625, Bridgeman images 36. Mats Minnhagen

Textkällor s. 8 Lagen bestämde vägbredden Källa 1: R. J. Forbes (1965). Studies in Ancient Technology, Volume II. Leiden–New York–Köln: E. J. Brill. Fritt översatt av Annika Luther. Källa 2: Allan Chester Johnson, Paul Robinson Coleman- Norton & Frank Card Bourne (1961). Ancient Roman statutes: A translation, with introduction, commentary, glossary and index. Austin: University of Texas Press. Fritt översatt av Annika Luther. s. 12 En romersk kvinnas födelsedagsfest Enligt Alberto Angela, Rooman valtakunta (finsk övers. av Terhi Havila). Art House 2015. Tolkning: Jukka Rantala. Fritt översatt av Annika Luther. s. 14 Roms lagar Oliver J. Thatcher (toim.) (1901). The Library of Original Sources. Vol. III: The Roman World. Milwaukee: University Research Extension Co.). Fritt översatt av Annika Luther. s. 19 Badslavarnas arbetsuppgifter Enligt Alberto Angelas bok Päivä antiikin Roomassa (Art House 2012). Tolkning: Jukka Rantala. Fritt översatt av Annika Luther. s. 25 Legionären Aurelius Polios brev hem G. Adamson (2012). Letter from a Soldier in Pannonia. Bulletin of the American Society of Papyrologists 49, 79–94. Fritt översatt av Annika Luther. s. 31 Olika åsikter om kejsaren Källa 1: The Deeds of the Divine Augustus. http://classics. mit.edu/Augustus/deeds.html. Engelsk översättning Thomas Bushnell. Fritt översatt av Annika Luther. Källa 2: C. Velleius Paterculus, The Roman History. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Roman/Texts/ Velleius_Paterculus/ 2C*.html Fritt översatt av Annika Luther. s. 37 Hur pålitlig är Tacitus Germania? Bearbetade utdrag ur Tacitus Germania. Svensk översättning: N. E. Hammarstedt. s. 38 Fennerna enligt Tacitus Svensk översättning av Germania, N. E. Hammarstedt. s. 48 Dyrt att bygga borgar Tom McNeill (1992). English Heritage Book of Castles. London: English Heritage and Batsford. Fritt översatt av Annika Luther. s. 50 Adels- och borgarflickors uppfostran under medeltiden Jussi Hanska & Kirsi Vainio-Korhonen (toim.) (2010). Huoneentaulun maailma. Kasvatus ja koulutus Suomessa keskiajalta 1860-luvulle. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Fritt översatt av Annika Luther. s. 57 Priset för en kyrka Christopher Dyer (1989). Standards of Living in the Later Middle Ages. Cambridge University Press. Fritt översatt av Annika Luther.

s. 62 Arabernas rike breder ut sig Michael Maas (2000). Readings in late antiquity. A sourcebook. London and New York: Routledge. Fritt översatt av Annika Luther. s. 66 Olika synpunkter på korstågen till Jerusalem Källa 1: Edward Peters (red.) (1971). The First Crusade. The Chronicle of Fulcher of Chartres and Other Source Materials. Philadelphia: University of Pennsylvania Press. Källa 2: Jonathan Phillips (2014). The Crusades 1095–1204 (2 p.). London – New York: Routledge. Källa 3: Francesco Gabrieli (1969). Arab Historians of the Crusades: Selected and Translated from the Arabic Sources. Berkeley and Los Angeles: University of California Press. Fritt översatt av Annika Luther. s. 70 Finnarnas inställning till präster Källa 1: Kristinuskon historia 2000 (2000). Kristinusko Suomessa. Esbo: Weilin+Göös Källa 2: Ilari Aalto & Elina Helkala (2015). Matkaopas keskiajan Suomeen. Jyväskylä: Atena Kustannus. Fritt översatt av Annika Luther. s. 75 Korstågen Källa 1: Internet Medieval Sourcebook. Fordham University. Center for Medieval Studies. Källa 2: John Child, Paul Shuter & David Taylor (1991). Understanding History. Oxford: Heinemann. Fritt översatt av Annika Luther. Hemuppgifter: 4. Philip Matyszak & Joanne Berry, Roomalaisia elämän tarinoita (Karisto 2009). Fritt översatt av Annika Luther. 5. Oliver J. Thatcher (toim.) (1901). The Library of Original Sources. Vol. III: The Roman World. (Milwaukee: University Research Extension Co.). Fritt översatt av Annika Luther. 7. Letters of Pliny the Younger. Fritt översatt av Annika Luther. 17. Enligt Tacitus Germania. Svensk översättning: N. E. Hammarstedt. 33. Enligt S:t Henrikslegenden. Källa: Juhani Rinne (1932). Pyhä Henrik, piispa ja marttyyri. Helsinki: Otava. Fritt översatt av Annika Luther.