Rolf Danielsson Marina Lindholm
CODA II Ett flerstämmigt Finland
Schildts & Söderströms
Till dig som studerar i gymnasiet Den andra obligatoriska kursen i musik för gymnasiet går under namnet Ett flerstämmigt Finland. Målet är att du skall lära känna den finländska musiken och stärka din egen kulturella identitet. Det sker både genom att läsa, diskutera och analyserar men också genom att lyssna på musik och själv spela och sjunga. Den finländska musikkulturen är en del av den europeiska och den globala musikvärlden. Under kursens gång har du möjlighet att bekanta dig med den europeiska konstmusiken – eller valda delar av den – och dess inflytande på den finländska musiken. Vidare presenteras vår egen folkmusik och dess särdrag liksom även den finländska populärmusikens utveckling. I boken finns många förslag på lyssnarexempel och vi hoppas att du fördomsfritt bekantar dej med nya artister och lyssnar på verk från olika genrer. När man sjunger och spelar tillsammans utvecklas förmågan att lyssna på och kommunicera med varandra. För att alla skall kunna delta i sången och musiken är sångerna i bandkapitlet valda från olika årtionden och stilar. I de flesta sånger finns det speluppgifter och ackord såväl för nybörjare som för längre hunna. Vi hoppas att sångerna skall inspirera dig att fortsätta spela och sjunga även efter avslutade gymnasiestudier. Många trevliga musikstunder önskar Marina och Rolf
Vi vill rikta ett varmt tack till Juulia Salonen som bistått med hjälp och synpunkter gällande kapitlet om folkmusik samt Nygrenska stiftelsen och Sparbanksstiftelsen i Borgå som beviljat ekonomiskt understöd för projektet.
Innehåll FOLKMUSIK – VÄRLDSMUSIK....................................................... 9 Folkmusiken i Finland.................................................................. 10 Finlandssvensk folkmusik............................................................ 15 Festivaler, institut och förbund................................................... 17 Samisk musik............................................................................... 19 KONSTMUSIKEN – EN FINLÄNDSK EXPORTVARA...................... 21 DEN VÄSTERLÄNDSKA MUSIKHISTORIEN................................. 24 Antiken........................................................................................ 24 Medeltiden ................................................................................. 25 Renässansen................................................................................ 27 Barocken...................................................................................... 28 Rokokon....................................................................................... 30 Wienklassicismen........................................................................ 31 Romantiken................................................................................. 33 Nationalromantiken.................................................................... 36 Stilriktningar på 1900-talet......................................................... 38 Finländska kompositörer på 1900-talet ..................................... 41 Elektronisk musik – dagens konstmusik? ................................... 42 OPERAN I FINLAND..................................................................... 45 POPULÄRMUSIKEN I FINLAND................................................... 48
REPERTOAR Bodyrytmik.................................................................................. 56 Tabulaturspel på gitarr................................................................ 59 Vi spelar klassiskt........................................................................ 70 UR DEN FINLÄNDSKA VISSKATTEN............................................ 82 ... MERA MUSIK........................................................................... 95
Repertoar UR DEN FINLÄNDSKA VISSKATTEN Dans en liten docka.................................................................... 84 Där björkarna susa...................................................................... 86 Har du visor min vän................................................................... 88 Kalliolle kukkulalle....................................................................... 90 Liten piga..................................................................................... 85 Niin kaunis on maa...................................................................... 93 Nu är blomstertiden här.............................................................. 82 Plocka vill jag skogsviol............................................................... 83 Yksi ruusu on kasvanut laaksossa............................................... 89 ... MERA MUSIK 21 Guns..................................................................................... 140 Ain’t It Funny............................................................................. 130 Cups ......................................................................................... 144 Dancing Queen.......................................................................... 127 Don’t Worry, Be Happy.............................................................. 137 Doo be doo............................................................................... 101 Downtown................................................................................. 163 First Day Of My LIfe................................................................... 158 Get Lucky.................................................................................. 118 Hän ......................................................................................... 105 Heaven...................................................................................... 182 I Feel Good.................................................................................. 97 I Will Survive.............................................................................. 166 I Will Stay By Your Side.............................................................. 123 Imagine...................................................................................... 154 Isn’t She Lovely......................................................................... 114 La Bamba..................................................................................... 95 Lemon tree................................................................................ 185 Levoton Tuhkimo...................................................................... 149 Lumi teki enkelin eteiseen......................................................... 156 Mysteriet................................................................................... 203 Ranskalaiset korot..................................................................... 177 Sand mellan tårna..................................................................... 134 Satumaa.................................................................................... 200 Sininen ja valkoinen.................................................................. 179 Something Stupid..................................................................... 116 Sway / Quin sera........................................................................ 152 Ta mej till havet......................................................................... 208 Undantag................................................................................... 196 Vandraren.................................................................................. 189 Varrella virran............................................................................. 111 We Are The World...................................................................... 173 When We Stand Together.......................................................... 108 Wild World.................................................................................. 192 You Got It.................................................................................. 170
Folkmusik – världsmusik När man hör ordet folkmusik går tankarna lätt från fioler, sjömans- och vaggvisor till folkdräkts klädda damer och herrar. Men vad är egentligen folkmusik? Och hur låter folkmusiken i dag? Med begreppet folkmusik avses i allmänhet den musik som växt fram bland ”vanligt folk”. Kyrkan hade kantorer och organister som ackompanjerade psalmsången och som komponerade ny musik till gudstjänsterna. Furstar och adelsmän hade tidigt egna hovkompositörer med orkestrar som stod för underhållningen på festerna. Allmogen hade sin egen musik som aldrig tecknades ner i noter. Musiken var viktig och man sjöng och spelade såväl till vardag som till fest. Men denna musik levde vidare genom muntlig tradition och förändrades ständigt. Vem som egentligen tonsatt en melodi kände man sällan till. Man kan nästan säga att den här folkmusiken var den tidens popmusik. I samma takt som samhället blev allt mer urbaniserat och människorna flyttade från landet till städerna föll folkmusiken i glömska, men på 1960-talet vaknade intresset igen på många håll. Inom populärmusiken började man sjunga s.k. folk- och protestsånger och samtidigt väcktes också intresset för den traditionella folkmusiken. I Finland arrangerades den första folkmusikfestivalen i Kaustby 1968 och traditionella folkvisor och spelmanslåtar hördes såväl i radio som i tv. Man började samla och ta tillvara folkmusik och -traditioner och dessutom arrangera utbildning och undervisning. År 1983 inrättades avdelningen för folkmusik vid landets musikuniversitet, Sibelius-Akademin. Sedan dess har det hänt mycket inom folkmusiken i vårt land. Det finns många folkmusikgrupper med spelmän och musiker som friskt kombinerar gammalt och nytt. De känner det egna landets musikaliska traditioner och utnyttjar det rika traditionsmaterial som finns upptecknat och 9
inspelat i arkiven. Samtidigt sätter de sin egen prägel på musiken och framförandet genom att ta impulser och idéer från andra kulturer och genrer som exempelvis jazz, pop och rock. I slutet av 1980-talet lanserades den nya musikgenren världsmusik (World Music). Oftast har man med termen just syftat på musik som upptagit ingredienser ur olika musikkulturer och genrer. Många finländska artister och grupper som Maria Kalaniemi, Kimmo Pohjonen och Värttinä är också erkända och efterfrågade artister på festivaler på olika håll i världen och en del samarbetar såväl med rockband som med symfoniorkestrar. Om folkmusik är detsamma som den musik som omger oss i vår vardag − hur klingar då den finländska folkmusiken om hundra år?
Folkmusiken i Finland Det västliga inflytandet har dominerat folkmusiken genom tiderna. Finland var i flera århundraden en del av Sverige, och folkmusiktraditioner i söder och väster har många gemensamma drag med traditionerna i det övriga Norden. I östra Finland fick man impulser från Ryssland och Baltikum. När det gäller t.ex. bröllop firade man i de södra och västra delarna av vårt land så kallade kronbröllop, med spelmän och glada danser, medan man i öster firade sångbröllop där släkten tog ett känslosamt farväl av bruden.
Kronbröllop i Lappfjärd i början på 1900-talet. Österbottens museum. 10
När man under 1800-talets första hälft började ta tillvara folkmusiken i bygderna gällde det i första hand det äldsta skiktet av visor i finsk tradition, nämligen runosångerna i östra Finland. Dessa ”kalevalarunor” uppkallades efter Elias Lönnrots Kalevala (1835) och skrevs på kalevalameter, som inte bara är ett versmått utan grunden till ett helt poetiskt språk som odlats i århundraden. Man känner till ca 2000 runosånger – ofta har en melodi använts till många olika texter. Typiskt för melodin var en jämn rörelse inom ett litet tonomfång, oftast endast fem toner. Det fanns många olika rytmtyper men på senare tid har man mest sjungit runosånger i 5/4-dels takt. Det var vanligt att rytmen och melodin varierades under sångens gång.
Man lärde sig versmåttet genom att lyssna på andra, och om sångarna var två eller flera kunde en sångare sjunga texten medan de andra upprepade verssluten eller en hel versrad. Kalevalarunornas ålder har sysselsatt forskare och man har också pekat på ett samband med den övriga nordiska traditionen, bland annat med isländska fornaldarsagor. Samtidigt med runosångerna förekom också gråtsånger. De är kända från många olika kulturer och i vårt land var den traditionen starkast i de östra delarna, där i huvudsak kvinnor sjöng gråtsånger såväl vid begravningar som vid bröllop, men också som rekrytsånger när männen drog ut i fält. Gråtsångerna var improviserade och eftersom det var svårt att sjunga när man var rörd hade de en vacklande, osäker rytm och litet tonomfång. De utmynnade ofta i total uppgivenhet då gråterskan föll samman i gråtattacker och rop. Gråterskor hade en viktig och uppskattad roll i bysamhället. Till det äldsta skiktet i vår musiktradition hör också vaggvisor och vallvisor samt berättande dansvisor, ballader, som finns i alla nordiska länder. Balladerna handlade om kämpar och hjältar i adlig miljö och när det gäller balladtraditionen kan man
Ingermanländskan Larin Paraske (1833–1904) från Karelska näset är en viktig person i den finska folkdiktningens historia. Tack vare henne finns det bevarat en stor mängd sånger, ordspråk, gåtor och gråtkväden från Östra Finland. Larin Paraske inspirerade många av tidens vetenskapsmän och konstnärer. Albert Edelfelt, 1873 © Tavastehus konstmuseum. Fotograf Marjukka Vainio. 11
FOLKMUSIK – VÄRLDSMUSIK
Sånger och visor
tydligt se hur finlandssvenskarna fungerat som förmedlare av den västliga traditionen till finska språkområden. I slutet av 1700-talet fick folkmusiken influenser från det övriga Europa, främst via Sverige. Nu började man sjunga enstrofingar, det vill säga rimmade folksånger med en vers som består av fyra rader:
Taivas on sininen ja valkoinen ja tähtösiä täynnä. Niin on nuori sydämeni ajatuksia täynnä.
Från och med 1700-talet till början av 1900-talet spreds också s.k. skillingtryck i vårt land. Det var små blad med visor som gjorts av kända författare och kompositörer och dessa nådde nu ut till såväl bönder som hantverkare. De var ofta dramatiska och handlade om olycklig kärlek eller olyckor och tragiska händelser. Många, som t.ex. sångerna om Titanics undergång, fanns spridda i flera länder.
Instrument Herdarna spelade på näverlurar och bockhorn för att kalla på djuren eller slog med käppar och stenar för att skrämma bort rovdjur. Till en början var de flesta instrument alltså bruksföremål men i ett tidigt skede började man också tillverka och spela på dem för nöjes skull. Man använde också rösten för att locka på boskapen. Ett högt och gällt lockrop kallades ”kulning”. Kantelen är ett av de äldsta folkmusik instrumenten i Finland, med en historia som sträcker sig ett par tusen år tillbaka i tiden. Liknande instrument spelas Anttu Koistinen undervisar eleverna i musikens grunder på en modern kantele. också i Estland, Lettland, Litauen och Ryssland. Den femsträngade kantelen omnämns i Kalevala och har också utsetts till Finlands nationalinstrument. Den tillverkades tidigare av ett urholkat trästycke och strängarna var tvinnade av tagel. I början av 1900-talet började man bygga konsertkanteler med 32–36 strängar. De nyaste modellerna, till exempel Wing-kantelerna, har inbyggd mikrofon och kan spelas i samma ställning som en elgitarr. Ett annat vanligt instrument var stråkharpan. Den spelades med en stråke medan man med yttersidan av vänstra handens fingrar förkortade melodisträngen dvs. tryckte lätt på den. Stråkharpan fick senare ge vika för fiolen, som under 1700-talet spred sig i hela landet. Ett av de mest internationella instrumenten vi haft i vårt land är mungigan. Den kom från Asien redan före 1000-talet och började tidigt massproduceras och spreds över hela Europa. 12
Spelmansmusiken hörde ihop med fester och danser. Nästan varje by hade egna spelmän som stod för musiken, och speciellt viktig var den på bröllop där spelmännen hade en central roll och ledde festligheterna. Fiolen var i första hand spelmännens instrument och ursprungligen kallades den som spelade fiol för spelman, medan t.ex. den som spelade klarinett eller något annat blåsinstrument var musikant. Under senare delen av 1800-talet fick fiolen sällskap av dragspelet, som med sitt starka ljud blev ett populärt instrument på dansplatserna, särskilt i kusttrakterna och i de större städerna. I spelmansmusiken använde man också orgelharmonium, munharpa och kontrabas. Man dansade purpuri, kadrilj, polska och menuett; senare blev danser som jenkka, vals, polka och masurka populära. I dag är folkmusiken tvärkonstnärlig och mångkulturell. Man kombinerar den traditionella folkmusiken med nya, moderna instrument och inslag från många olika musikstilar och -genrer. En av de första grupperna som gjorde detta är gruppen Piirpauke, vars version av folkmelodin Konevitsan kirkonkellot från år 1975 har blivit en klassiker. Andra kända grupper är bland annat Tallari, Värttinä och Amorphis. Tallari • bildades 1986 • är den första folkmusikgrupp som avlönats med statliga och kommunala medel • verkar inom ramen för Centret för folkkonst (Kansantaiteen keskus) i Kaustby • uppträder, undervisar och spelar in skivor för att kartlägga och bevara den finska folkmusiken • bedriver en omfattande konsertverksamhet i skolorna • instrument: bl.a. violin, mandolin, orgelharmonium, stråkharpa och kontrabas • skivexempel: Sinisiä puita (2011), 20 vuotta (2007), Virtaa (1999), Mestarien jäljillä (1989)
Tallari samarbetar ofta med Kaustisen Hääkuoro. 13
FOLKMUSIK – VÄRLDSMUSIK
Spelmansmusiken
Värttinä • bildades år 1983 i byn Bräkylä (Rääkkylä) i Karelen • är en av de mest framgångsrika och internationellt mest kända finska folkmusikgrupperna • framförde från början traditionella finska och karelska folkmelodier • framför numera eget material, och stilen kan närmast kallas etnopop • är känd för sitt energiska scenframträdande och speciella ”sound” • gjorde musiken till musikalen Sagan om ringen som hade premiär i Toronto, Canada, 2006 • instrument: bl.a. dragspel, saxofon, bouzouki, violin, kantele, bas och trummor • skivexempel: Uta (2012), Miero (2006), Double Life (2002), Ilmatar (2000), Vihma (1998), Oi dai (1991) Amorphis • finländskt metallband som bildades 1990 • spelar death-, doom- och folkmetal (”Kalevala-metal”) • influerad av den finländska mytologin • texter från Kalevala och Kanteletar • förband åt Iron Maiden på Olympia stadion i Helsingfors sommaren 2013 • turnerat i hela Europa och Australien (hösten 2013) • skivexempel: The beginning of times (2011), Tales from the Thousand Lakes (1994) Lyssna också på: Piirpauke, JPP, Kimmo Pohjonen, Suden Aika, Snekka och Frigg. 14
Menuett, ballader och sånglekar Den finlandssvenska folkmusiken tillhör en skandinavisk tradition och har mycket gemensamt med folkmusiken i de övriga nordiska länderna, speciellt med folkmusiken i Sverige. I den finlandssvenska traditionen kan man spåra en viss ålderdomlighet, som t.ex. den instrumentala menuetten som fram till våra dagar levt kvar i obruten tradition på vissa håll i svenska Öster botten (Munsala, Jeppo, Oravais, Vörå, Tjöck och Lappfjärd). Menuetten, som i finlandssvensk tradition alltid är förenad med en polska, är ursprungligen en fransk aristokratisk dans som på 1700-talet spreds i hela Europa. Under 1800-talet trängde danser som vals, polka, schottis och mazurka undan menuetterna och polskorna utom i Österbotten där de ingick som en ceremoniell dans i bröllopsfirandet. I Svenskfinland har det också fram till våra dagar funnits ballader, dvs. långa berättande medel tida visor, i den levande traditionen. Förutom ballader sjöng man också kärleks-, sjömans-, skämt-, vagg- och vallvisor. Det var mycket populärt att dansa och leka sånglekar, och i Svenskfinland har man också upptecknat fler sånglekar än i något annat nordiskt land. Artister Gjallarhorn • bildades 1994 av några finlandssvenska ungdomar • framför en musik som kan karaktäriseras som världsmusik • musiken är en blandning av finlandssvensk folkmusik, medeltida ballader, finsk runosång och antika texter
15
FOLKMUSIK – VÄRLDSMUSIK
Finlandssvensk folkmusik
• materialet hämtas i huvudsak ur finlandssvensk tradition men också ur finsk och nordisk tradition • gruppens speciella klang fås av solisten Jenny Wilhelms klara röst ackompanjerad av instrument som altfiol, flöjt, kontrabas, hardangerfela, didjerido, mandola, kalimba och slagverk. • har turnerat på festivaler i bl.a. Europa och Nordamerika • skivexempel: Rimfaxe (2006), Grimborg (2002), Sjofn (2000), Ranarop (1997)
Maria Kalaniemi • finlandssvensk dragspels konstnär, arrangör och kompositör • en av pionjärerna inom den nutida finländska folkmusiken • har gjort otaliga konsertturnéer med olika sammansättningar runtom i världen • spelat in såväl egna soloskivor som tillsammans med olika grupper, samt medverkat på andra artisters skivor • har tilldelats många pris, bl.a. Pro Cultura Esbo samt Etno Emma år 2013 och Svenska Kulturfondens konstpris 2012 • skivexempel: Åkerö (2011) tillsammans med Timo Alakotila, Vilda rosor (2010), Bellow poetry (2006), ”Folkmusik är för mig mänskligt och berörande, djup konst, där fantasin inte har några gränser. Som folkmusiker komponerar, framför och tolkar jag min egen musik. Det är krävande, men frigörande. Med mitt spelande vill jag väcka känslor, beröra såväl mig själv som min publik. Musik kan inte förklaras, musik måste upplevas och höras. Musik väcker känslor som inte går att förklara.” Källa: Maria Kalaniemis hemsida www.mariakalaniemi.com
16
Maria Kalaniemi är en av Finlands internationellt mest kända musiker. Hon har gett ut sju soloalbum med dragsspelsmusik av vilka den senaste. Bellow Poetry (2005) har funnits på den europeiska folkmusikens tio i topplista. Dessutom har hon medverkat på ett hundratal andra album, gett konserter på olika håll i världen och samarbetat med såväl inhemska som utländska musiker.
År 1968 arrangerades den första folkmusikfestivalen i Kaustby. Där samlas varje sommar tusentals artister och besökare från hela världen till Kaustinen Folk Music Festival som pågår över en vecka. Andra festivaler med folkmusik på programmet är bl.a. Haapavesi Folk, Sommelo och Kihaus Folk Music Festival. I Kaustby finns sedan år 1974 också folkmusikinstitutet Kansanmusiikki-instituutti som bedriver informations- och forskningsverksamhet samt ett stort museum för folkliga instrument. Finlands svenska folkmusikinstitut, FMI, grundades 1978 och bedriver också forskningsoch insamlingsverksamhet. FMI, som finns i Vasa, ger ut böcker, publikationer och skivor samt tillhandahåller material och uppgifter om finlandssvensk musiktradition. I arkivet finns allt från bandinspelningar och handskrivna vishäften till noter och fotografier, och man har möjlighet att mot ersättning få kopior av dessa. I biblioteket kan man läsa tidskrifter och vetenskapliga publikationer också från de övriga nordiska länderna samt lyssna på institutets folkmusikinspelningar och skivor. Föreningen Brage grundades 1906 i Helsingfors och är än idag en aktiv förening med målsättningen att ”förena det akademiska med det praktiska och stimulera utövandet av finlandssvensk folkkultur”. Man ordnar lek-, dans- och fortbildningskurser och inom ramen för Brage verkar en dräktbyrå, ett folkdanslag, en kammarkör, ett spelmanslag och en stråkorkester. Finlands svenska folkdansring, som grundades 1931, är en ideell förening vars uppgift är att sprida kännedom om folk danser och lekar, folkdräkter och folkmusik. Sommaren 2013 ordnade Folkdansringen och SpelmansFolkdansringen ordnar varje sommar förbundet en gemensam spelmans- och folkdansstämma, folkdansstämmor och samarbetar med SamStämt, i Pargas. motsvarande organisationer såväl i hemlandet som i andra nordiska länder. Medlemstidningen Folkdansaren utkommer med sex nummer per år. Finlands svenska spelmansförbund grundades 1969 för att befrämja den finlandssvenska folkmusiken och -traditionerna. Förutom den årligen återkommande Spelmansstämman ordnar Spelmansförbundet också kurser och ger fyra gånger per år ut tidskriften ”Fiolen min”.
Finlandssvensk musikverksamhet Vart tredje år samlas över 4000 finlandssvenska skolelever för att sjunga med och för varandra på den stora Skolmusik-festivalen. Den arrangeras av DUNK, De Ungas Musikförbund i Svenskfinland och har hållits bl.a. i Jakobstad, Vasa, Åbo, Mariehamn och Helsingfors. År 2017 arrangeras den i Vasa. DUNK hör till Finlands svenska sång- och musikförbund, som är en paraplyorganisation för alla körer, orkestrar och ensembler i Svenskfinland. FSSMF ordnar fortbildningar samt ger ut noter och publikationer. Tidningen Resonans utkommer med fyra nummer per år. Vart femte år arrangeras en stor sång- och musikfest någonstans i Svenskfinland. Dirigenten John Storgårds är konstnärlig ledare för FSSMF 2013–2016. 17
FOLKMUSIK – VÄRLDSMUSIK
Festivaler, institut och förbund
Jenny Wilhelms, sångerska och violinist i Gjallarhorn • •
lyssnade i gymnasieåldern på folkmusik och jazz, bl.a. Stephan Grappelli, Ale Möller och Filarfolket lyssnar idag på all musik som är ideell, bra solister i alla genrer: Arild Andersen, The Hilliard ensemble, Dhafer Youssef m.fl.
Jenny Wilhelms växte upp i Helsingfors, men blev student från musiklinjen vid Vasa övningsskola. Hon började spela violin som 8-åring och minns att hon redan som liten var intresserad av att improvisera och spela på gehör. – Min mamma var lärare i etniska danser så hemma lyssnade vi bl.a. på rumänsk och bulgarisk musik. Själv tyckte jag att popmusiken var alldeles för slätstruken, säger Jenny. Intresset för folkmusik var stort och efter studenten studerade hon ett år vid Malungs folkmusikhögskola i Sverige och sedan tre år på folkmusiklinjen vid Mellersta Österbottens konservatorium i Karleby. Efter det var hon mogen att söka in till folkmusik avdelningen vid Sibelius-Akademin. – Jag ville först få den pedagogiska grunden, utöka min repertoar och få mera kunskap i ämnet, säger hon. Jenny, som numera bor i USA, var under många år solist i en av våra främsta folkmusikgrupper, Gjallarhorn. Gruppen bildades år 1995 och har under årens lopp haft flera olika medlemmar. Repertoaren Under de aktiva åren gick Jenny regelbundet igenom gamla arkiv- och vaxinspelningar, bl.a. i folkmusikarkiv i Norge och Finlandssvenska folkmusikinstituts arkiv i Vasa. På basen av gamla inspelningar och uppteckningar gjorde Gjallarhorn sedan nya arrangemang med finlandssvensk och nordisk profil. Grunden låg i medeltida ballader och folkliga koraler. Kärnan i musiken måste kännas igen men man behöver inte vara rädd att ta fram nya, spännande klanger i musiken. När man sedan arrangerar låtarna behövs de akademiska kunskaperna och den analytiska förmågan; vad skall man lyfta fram, vad skall man bädda in? 18
På medeltiden var balladerna, de långa berättande sångerna, detsamma som dagens actionfilmer. Historierna var händelserika och dramatiska. – På konserterna utomlands förklarade jag kort innehållet i varje låt vilket var mycket uppskattat bland publiken. Därefter var det lättare att följa med dramat vi byggde upp och då var det heller inget problem att jag sjöng på svenska, berättar Jenny. Marknadsföringen viktig Den första skivan utgavs på ett stort skivbolag år 1997. Men i det stora bolaget, där en produkt ofta är gammal efter två månader, hade man ingen nisch för världsmusik och Gjallarhorn valde därför att bilda ett eget bolag och ta hand om allting själv. Inom den s.k. världsmusiken måste man ha en helt annan marknadsföring. Musiken har en egen kundkrets och skivorna säljs ofta även i skilda butiker. Gjallarhorn skickade ut den andra skivan till world music distributörer i Europa och USA, reserverade plats på årligen återkommande mässor och expon och sålde den på världsmusikfestivaler. – När man gör allt själv har man också fullständig konstnärlig frihet och kontroll. En skiva skall både kännas bra, se bra ut och ha ett bra innehåll. Vi hade eget omslag, eget namn och en god produkt att marknadsföra och resultatet lät inte vänta på sig. På några månader sålde den andra skivan lika mycket som den första sålt under fyra år! konstaterar Jenny. Konserter och turnéer Gjallarhjorn var under många år ute på turneér och uppträdde i de flesta västländer i Europa, framför allt i Beneluxländerna och Frankrike där de också fick motta pris för sina skivor. De stod på scenen också i Estland, Kroatien, Lettland, USA och Ryssland och även i Japan hade Gjallarhorn en stor publik. Det är två helt skilda saker att uppträda live inför publik och att spela in en välproducerad skiva i studion. Trots det kunde publiken ofta förvånat konstatera att gruppen lät lika bra live som på skiva. – När man var första gången på en helt ny plats visste ingen hur det egentligen skulle låta och då njöt jag av att bjuda på mig själv och vår musik.
Medlemmar i Gjallarhorn under årens lopp: Jenny Wilhelms, sång, violin Jacob Frankenhauser, didgeridoo Christoffer Öhman, altviolin David Lillqvist, slagverk Tommy Mansikka-Aho , didgeridool mungiga, berimbau Göran Månsson, subkotrabasblockflöjt Adrian Jones, altviolin, mandola Petter Berndalen, slagverk
FOLKMUSIK – VÄRLDSMUSIK
I Norden var det lite annorlunda, för publiken visste hur vi skall låta och hade vissa förväntningar. Men var vi än uppträdde så var det lika roligt varje gång!
Diskutera – Måste en folkvisa eller folkmelodi framföras enligt traditionen? – Vad kännetecknar finlandssvensk musik? Finns det en sådan genre? – Vad kännetecknar finsk musik? – Hur skall musiken framföras så att den kulturella identiteten kommer fram?
www.gjallarhorn.fi
Samisk musik Den samiska musiken hörde ursprungligen ihop med samernas gamla religion, men när samerna kristnades kunde de inte längre jojka andar och naturväsen. Jojken blev då världslig (profan) och man jojkade naturen, renar och människor. Man jojkar inte om någon eller något, utan man jojkar direkt en händelse eller en person. Med melodi, rytm och några enstaka ord eller stavelser tecknar man ett musikaliskt porträtt som gör det möjligt för en invigd att veta vad det handlar om. Jojken var inte från början tänkt att framföras för publik men i dag uppträder många samiska artister på festivaler i hela världen. Till banbrytarna räknas Nils-Aslak Valkeapää (1943–2001) och norska Marie Boine. I den moderna samiska musiken blandar man också jojk med andra musikstilar och använder instrument och modern teknologi.
Angelit • var från början en trio under namnet Angelin tytöt • består numera av systrarna Tuuni och Ursula Länsman från byn Angeli i norra Finland • framför traditionell jojk men också jojk med inslag av popmusik och etnomusik • skivexempel: Reasons (2003), Waltari & Angelit (2000), Skeaikit (1995), Dolla (1992)
19
Wimme Saari • är en intensiv och karismatisk jojkare med fängslande, nästan hypnotisk stil • representerar modern samemusik; blandar traditionell jojk med elektroakustisk musik • uppträder både som solist och tillsammans med orkester • har turnerat i hela Europa och Nordamerika • skivexempel: Mun Wimme (2009), Gapmu (2003), Wimme (1995), tillsammans med gruppen Rinneradio skivan File under: Finnish ambient techno chant (1997) Amoc • heter egentligen Mikkal Antti Morottaja • rappar på enaresamiska • Amoc = Aanaar (Enare på enaresamiska) Master Of Ceremony, vilket också betyder ”främling” • skivexempel: Amokk-Kaccam (2007)
Lyssna! Piirpauke: Konevitsan kirkonkellot Pirjo och Matti Bergström: Vaka vanha Vänämöinen Värttinä: Kiiriminna Gjallarhorn: Ramunder Maria Kalaniemi: Ängskär Maria Kalaniemi-Marianne Maans – Ape Anttila: Petalaxpolska Wimme Saari: Govdda Wimme Saari: Pohjantappi – North star Angelin Tytöt: Geatki Angelit: Anar gilli – Inari village Jean Sibelius: Kullervo, Tapiola Einojuhani Rautavaara: Marjatta Matalaneiti, Sammon ryöstö
20
Hur kan ett så litet land som Finland producera så många erkända och skickliga musiker, sångare, dirigenter, orkestrar och tonsättare? Den frågan har ställts på många håll i världen de senaste decennierna. Medan de finländska pop- och rockartisterna haft ganska svårt att slå igenom internationellt så har vi exporterat den ena stjärnan efter den andra inom konstmusiken. Musiklivet i Finland är livligt. Det finns 15 professionella symfoniorkestrar och 14 andra verksamma yrkesorkestrar som regelbundet ger konserter och gör inspelningar. Så gott som alla orkestrar har också konserter för daghem och skolor, samt ordnar workshops och festivaler för barn och ungdomar. Skolelever inbjuds ofta till generalrepetitioner. År 1997 startades ett projekt för att öka samarbetet mellan landets tonsättare och orkestrar, och för tillfället har 14 orkestrar en egen residenskompositör. Orkestrarna förbinder sig bland annat att beställa och framföra nya verk av tonsättaren som i sin tur hjälper orkestern att göra upp konsertprogram. Tonsättarna kan också få statliga arbetsstipendier.
Musikhuset i Helsingfors. 21
KONSTMUSIKEN – EN FINLÄNDSK EXPORTVARA
Konstmusiken – en finländsk exportvara
Orkester Residenskompositör Tammerfors stadsorkester Jouni Kaipainen Åbo filharmoniska orkester Mikko Heiniö Lahtis Sinfonietta Kalevi Aho Villmanstrand stadsorkester Markus Fagerudd Vasa stadsorkester Markus Fagerudd För att fostra nya konsertbesökare ordnar många orkestrar konserter för barn och medverkar i olika skolprojekt. Helsingfors stadsorkesters även internationellt uppmärksammade fadderbarnsprojekt 2000–2007 fick sin fortsättning i samband med att orkestern år 2012 firade sitt 130-årsjubileum. HSO kallade då till sina fadderbarn alla barn födda i Helsingfors år 2012. Familjerna inbjuds årligen att delta i konserter som är anpassade till barnens dåvarande ålder. Under det första året inbjuds man till mindre konserter runtom Helsingfors, senare till Helsingfors stadsorkesters hemsal i Musikhuset. Fadderbarnsprojektet utgör en del av HSO:s omfattande satsning på publik- och musikfostran, som också tar sig uttryck i bl.a. öppna generalrepetitioner, Juniorkonserten som arrangeras i samarbete med elever som går på femte klasserna i Helsingfors musikklasser, samt konserter som ger musikinstitutens elever chansen att få uppträda. Finland är också ett land med många och välbesökta festivaler som Avanti Sommarmusik i Borgå, Operafestspelen i Nyslott, Kuhmo kammarmusik och Festspelen i Korsholm. Vad är då hemligheten bakom denna musikframgång? Förklaringar har ofta sökts i vår musikutbildning. I grundskolorna och gymnasierna får alla elever ta del av undervisning i ämnet musik och dessutom har vi ett mycket välutbyggt och fungerande nät av musikskolor och -institut. Dessa kan få understöd av staten och kommunerna och undervisar och utbildar långt över 50 000 elever. Av dessa elever blir bara en bråkdel yrkesmusiker medan största delen väljer att fortsätta med musiken som hobby. Men också amatörmusiker behövs. Det är de som spelar i någon av de otaliga amatörorkestrar eller sjunger i någon av de körer som verkar inom olika organisationer och samfund. Det är de som sedan barnsben sysslat med musik, som går på konserter och besöker festivaler, vilket i sin tur betyder att musiklivet fortsätter att blomstra i Finland.
Fadderbarnskonserten 2012. 22
FOLKMUSIK – VÄRLDSMUSIK
UPPGIFT Bekanta dig med Finlands Symfoniorkestrar rf på www.sinfoniaorkesterit.fi. Var finns den närmaste orkestern ifall du vill gå på konsert?
UPPGIFT Gör en kort presentation av en av de musiker, tonsättare eller orkestrar som nämns. Dirigenter Esa-Pekka Salonen Jukka-Pekka Saraste John Storgårds Leif Segerstam Paavo Berglund Sakari Oramo Hannu Lintu Mikko Franck Santtu-Matias Rouvali Susanna Mälkki Anna-Maria Helsing Tonsättare Jean Sibelius Erik Bergman Einojuhani Rautavaara Joonas Kokkonen Aulis Sallinen Kalevi Aho Kaija Saariaho Magnus Lindberg Veli-Matti Puumala Lotta Wennäkoski Sebastian Fagerlund
Sångare Matti Salminen Jorma Hynninen Karita Mattila Monica Groop Soile Isokoski Camilla Nylund Violinister Pekka Kuusisto Elina Vähälä Orkestrar Radions Symfoniorkester Helsingfors Stadsorkester Lahtis Sinfonietta Tapiola Sinfonietta Mellersta-Österbottens kammarorkester
Tonsättaren Sebastian Fagerlund och violinisten Pekka Kuusisto.
Susanna Mälkki, Helsingfors stadsorkesters överkapellmästare.
UPPGIFTER Musikhuset i Helsingfors är hemmaarena för Radions Symfoniorkester och Helsingfors stadsorkester och Sibelius-Akademin. • Bekanta dig med Musikhusets hemsidor, www.musiikkitalo.fi. Hur ofta ordnas där konserter? Hurdana? • Gå på en virtuell rundvandring i huset tillsammans med musikstuderande Ida och Olli. http://uniarts.fi/peter-och-vargen – Förutom själva konsertsalen, som rymmer 1704 personer, så finns det ett flertal andra salar. Hurdan musik framförs i Black Box, Sonore, Camerata och Organo? – Vad heter statyn som finns på Medborgarplatsen utanför Musikhuset? Vilka tre musikinslag kan man se i den? 23