Energi 7

Energi HÄL S OKU NS KAP ÅK 7

ENERGI är en lärobok i hälsokunskap för årskurs 7.

I boken behandlas läroplanens ämnesområden ur hälsofrämjande synvinkel. Innehållet presenteras som logiska helheter som främjar inlärandet.

Tuula Orkola Marjo Hannukkala Paula Reinikkal Charlotte Elf

ISBN 978-951-52-3741-5

www.sets.fi

9

789515

237415

ENERGI H Ä L S OK U N S K A P Å K 7

Schildts & Söderströms Ab www.sets.fi

Finska förlagans titel: Voimaa Terveystieto 3 Redaktör för den finska upplagan: Senja Viitanen, Virpi Aaltonen, Sanna Tarmi Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Omslag: Fredrika Ottosson Illustrationer: Fredrika Ottoson, Pertti Heikkilä, Sole Lätti, Kauko Kyöstiö, Pekka Könönen Svenska upplagans ombrytning: Fredrika Ottosson

Första upplagan © Paula Reinikkala, Tuula Orkola, Marjo Hannuksela, Sari Eriksen-Hietava, Eija Kööpikkä och Sanoma Pro Oy © 2016 Charlotte Elf och Schildts & Söderströms Ab

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser.

Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN: 978-951-52-3741-5

Finnprinters 2016

Så här använder du boken

1. Hälsa

Hälsa är välmående

1 • • •

Introduktion av innehållet.

• •

I kapitlets brödtext hittar du den väsentliga informationen. Ord med fet stil lyfter fram de viktigaste sakerna i texten.

En frisk människa upplever att hon/han mår bra.

Välmående består av flera delområden som ibland kan vara svåra att skilja åt. De olika delområdena påverkar varandra, och det är viktigt att de är i balans.

Med fysisk hälsa menar man kroppens hälsa och funktionsförmåga. Mångsidig motion tränar kropp­ en. Lungorna, hjärtat, skelettet och lederna blir star­ kare. En person med god kondition klarar därför av stora kraftansträngningar. Personens motståndskraft är god och denne insjuknar inte lika lätt av t.ex. infek­ tionssjukdomar som en person med sämre kondition.

Men fysisk hälsa räcker inte för att en människa ska känna sig frisk. Välbefinnande och att man känner att det finns en mening med livet är en stor del av välmåendet. Den psykiska hälsan består av ett balanserat känsloliv och att man uppskattar sig själv.

Emotionella färdigheter, såsom att känna och kunna visa känslor, är en viktig del av hälsokunskapen och det psykiska välmåendet.

Det är till exempel bra för hälsan att utöver lycka

hälsa

Hurdan är enligt dig en person som är frisk?

Hur påverkar åldern vår hälsa?

Kan man se på utseendet och beteendet om en människa är frisk? Är en handikappad person frisk?

Hur hänger säkerhet ihop med hälsa?

Hälsa är en energiresurs i vardagen En frisk person orkar stiga upp på morgonen och ut­ föra vardagliga sysslor. Dagar kan vara olika, men hälsa ger energi att orka även då det är tungt.Hälsa ger också ork att utöva hobbyer och fungera tillsam­ mans med andra människor. En frisk människa är nöjd och ser positivt på livet. Med andra ord kan man säga att en frisk människa har funktionsförmåga.

Hälsan är viktig i många olika livsskeden, även om man som barn eller ung kan tycka att hälsan är en självklarhet. Barn lever i nuet och funderar därför inte så ofta på sin hälsa. För dem är det naturligt att leka och röra på sig tillsammans med andra. Hälsan och dess värde blir man ofta medveten om först då man inte kan fungera som man brukar i vardagen.

Människor i olika åldrar förhåller sig ofta olika till sin hälsa. De flesta äldre människor kan å ena sidan uppskatta sin hälsa och njuta av sin funktionsförmåga, som bl.a. gör det möjligt för dem att leva självstän­ digt och att delta i olika hobbyaktiviteter. Å andra sidan kan de acceptera den försämrade funktionsförmågan som en del av åldrandeprocessen och en del av deras hälsa.

Från bilderna och bildtexten får du praktiska exempel och nya synvinklar att se på saken.

och glädje kunna känna, identifiera och uttrycka be svikelse och sorg. Om man får vara den man är och förverk liga sig själv, har man möjlighet att känna sig värdefull, nödvändig och betydelsefull.

När ens sinne är i balans har man som ung förut­ sättningar för att må bra i skolan och njuta av att lära sig nya saker.

Den sociala hälsan handlar om att vara och växel­ verka tillsammans med andra. Det innebär fungerande, trygga och givande människorelationer hemma, i skolan och på fritiden. Växelverkan, delaktighet i familjen och vänskapskretsen och att göra saker tillsammans med andra främjar människans hälsa och skapar välmående. Det är svårt att klara sig ensam, och man kan säga att ”ingen människa är en ö”. En positiv och trygg atmosfär i klassen berättar om samhörighet och en gemensam anda. I en sådan grupp behöver man inte vara nervös för andras reaktioner, och var och en kan tryggt uttrycka sina åsikter och få uppmuntran och uppskattning.

En god hälsa ger en möjlighet att förverkliga sig själv och njuta av livet tillsammans med andra.

I Finland är det fritt fram för var och en av oss att göra utflykter och röra på oss. Allemansrätten ger alla möjlighet att njuta av naturen. Användning av allemansrätten får inte förorsaka skada åt andra människor eller naturen.

7

6

I Med hälsa som mål avsnittet är det viktigaste från kapitlet samlat. För att upprätthålla hälsan behövs också kunskap och vilja.

2. färdigheter för ett hä lsosamt l iv

Gemenskaper upprätthåller hälsa och trygghet

Samhället skapar trygghet och service

Det är speciellt viktigt att som barn och ung få trygghet, omvårdnad och kärlek från familjen och andra när­ stående personer. Att vara tillsammans med andra, diskutera och bli sedd och hörd, stöder den unga per­ sonens utveckling och uppväxt. Föräldrarnas levnads­ vanor påverkar speciellt mycket hurdana levnadsvanor barnen själva utvecklar.

De människor som du som ung träffar till exem­ pel via hobbyer påverkar en själv via de exempel de ger. Det sägs ibland att ”man blir som man umgås”.

Genom hobbyer kan man få möjlighet att umgås med människor som tänker och tycker lika som man själv.

Dessutom kan skolkompisars och andra vänners exempel hjälpa en att ta åt sig goda levnadsvanor.

Samtidigt kan goda vänners sämre levnadsvanor som exempelvis rökning bli en ovana för en själv. För ung­ domar är det en viktig och integrerande upplevelse att vara medlem av en grupp där man är accepterad för den man är. En trygg omgivning stöder också den psykiska hälsan och självförtroendet.

Även samhället stöder hälsan och tryggheten i vår livsmiljö. Med lagar och beslut försöker man främja möjligheterna att bo och leva i en hälsosam och trygg omgivning. Exempelvis finns det utsläpps­ gränser för bilarnas avgaser, och avloppsvattnet måste renas innan det släpps ut i vattendragen. Med trafik­ regler och gatubelysning förbättrar man säkerheten för dem som rör sig längs vägarna. Nätpoliser över­ vakar diskussioner på sociala medier. Genom att bygga motionsanläggningar t.ex. simhallar, stöds människors motionshobbyer och intresse för att ha en god kondition.

Alla människor som är fast bosatta i Finland har rätt till hälsoservice som skolhälsovård, tandvård och läkartjänster. Med vaccineringsprogram förebyggs att smittsamma sjukdomar sprids. Lagstadgade och kostnadsfria rådgivningstjänster främjar och upprätt­ håller hälsa. Människors hälsa och säkerhet tas om hand genom hela livet från att de är bebisar tills de blir gamla.

Med hälsa som mål • Arvsfaktorer, levnadsvanor, miljön och slumpen påverkar vars och ens hälsa.

• Hälsokunnande är nödvändigt för att upprätthålla hälsan och säkerheten.

• Hälsoinformation och hälsofärdigheter samt självkännedom stärker hälsokunnandet.

• Kritiskt tänkande och ett etiskt ansvar främjar även närstående personers och miljöns hälsa.

Uppgifter 6. Fundera på med vilka saker eller handlingar

1. Avsluta meningarna.

Jag känner mig trygg när ...

Säkerhet känns enligt mig ...

Otrygghet känns i kroppen som ...

Situationer som ökar otryggheten är ...

Otrygga platser är enligt mig ...

Mitt sätt att bli kvitt känslor av otrygghet eller osäkerhet är ...

du kan främja din egen säkerhet hemma, i skolan, i samband med hobbyer eller allmänt på din fritid. Svara i form av en tankekarta i ditt häfte och fotografera den med din smarttelefon. Skicka bilden till din lärares e-postadress eller spara den på en molntjänst ni har i skolan.

2. Räkna upp tre exempelsituationer där du har haft

7. Granska bilden på sidan 8 och nämn några

a. b. c. d. e. f.

Med hjälp av uppgifterna repeterar du det som du har lärt dig. De första uppgifterna är lätta. I de andra uppgifterna får du tillämpa det som du har lärt dig.

SAMHÄLLET

Trafikregler

Motionsställen

F15åldersgränser

nytta av dina hälsoläsfärdigheter.

3. Rita en triangel där varje sida representerar en av Hälsovården

OMGIVNING

Lagar

skolans vuxna

webbkompisar

Klasskamrater Skola

kompisar och ledare inom hobbyer

nära vänner

släktingar

grannar

faddrar familj

MIN EGEN HÄLSA

Samhället och stödet från andra människor främjar individens hälsa. På vilket sätt främjar sakerna på bilden din hälsa?

hälsans dimensioner. Läs tankebubblorna i bilden på sidan 7. Välj bland dem exempel på de olika hälsodimensionerna och skriv in dem på rätt sida av triangeln.

4. På vilket sätt har följande saker eller människor främjat din hälsa? a. ditt favoritskolämne b. temadagar i skolan c. hälsovårdaren, rektorn eller vaktmästaren

5. På vilket sätt har din hemkommun i ditt eget bostadsområde främjat invånarnas a. fysiska hälsa b. fysiska säkerhet c. sociala hälsa och säkerhet?

saker som syns på bilden eller som hör till bilden som a. främjar hälsan för människorna på bilden b. minskar säkerheten för människorna på bilden c. Motivera på vilket sätt de saker du nämnt påverkar människors hälsa och säkerhet

8. Ge exempel på när du för att främja din egen eller någon närståendes persons hälsa kan använda dig av a. b. c. d. e.

information färdigheter självkännedom kritiskt tänkande etiskt ansvar.

Information och hjälp?

Institutet för hälsa och välfärd THL

12

Grafer och tabeller förklarar helheten.

13

Information och hjälp? Här kan du hitta organisationer och föreningar som främjar hälsan.

3

Så här lär du dig hälsokunskap

• Du tillämpar kunskapen i den egen vardag.

• Du bedömer det du lärt dig via din egen hälsa.

• Du analyserar reklamer och annan media.

2. Nivå av självkännedom och växelverkan • Du funderar på vad som är viktigt för dig.

• Du bedömer konsekvenserna av dina val.

• Du undersöker din omgivning.

• Du samarbetar, delar erfarenheter och lyssnar på berättelser.

• Du beaktar andra människor i din omgivning.

• Du granskar saker från olika synvinklar.

KOGNITIVA FÄRDIGHETER

3. Nivå av förståelse

FÄRDIGHETER I VÄXELVERKAN

• Du ritar begreppskartor, serier och posters.

• Du skriver berättelser, tidningsartiklar och dikter.

• Du gör undersökningar och intervjuer.

• Du filmar videor.

IKTFÄRDIGHETER

4. Nivå av informationsproduktion

• Du är nyfiken.

• Du söker information.

• Du ställer frågor.

• Du bedömer tillförlitligheten på information.

4

FÄRDIGHETER I MULTILITTERACITET

1. Nivå av informationssökning

Innehåll I Energi från hälsa

V Beroenden

1

Hälsa s. 6

17 Ett beroende utvecklas i tysthet s. 70

2

Färdigheter för ett hälsosamt liv s.10

3

Hälsa och medier s.14

18 Ett kontrollerat spelande eller ett spelberoende? s. 74

4

Mediefärdigheter ger trygghet s.18

19 Tobaksprodukter är beroendeframkallande s. 78 20 Att bli fri från tobaksprodukter s. 82

II Sinnets välmående 5

Livets olika skeden s. 22

6

Kraft från ett gott sinne s. 26

7

Världens enda jag s. 30

8

Känner du igen dina känslor? s. 34

VI När säkerheten är hotad 21 Trygg i trafiken s. 86

VII När hälsan sätts på prövning III Levnadsvanorna stärker hälsan 9

Rytm i vardagen s. 38

22 Mobbning och ensamhet s. 90

10 Sov gott s. 42 11 Daglig hygien s. 46 12 Mot en aktiv vardag s. 50

IV Sexualitet och utveckling 13 Puberteten är full av förändringar s. 54 14 På väg att bli kvinna s. 58 15 Från pojke till man s. 62 16 Född till en sexuell varelse s. 66

5

7

Världens enda jag

• Varför är en del personer väldigt högljudda och andra

väldigt tysta på lektionerna?

• Varför är ungdomen en speciellt värdefull period i livet?

• Vad gott kan följa efter ett misslyckande?

• Varför känns det som att mina klasskompisar lär sig saker på ett helt annat sätt än jag?

Från första början just jag Du har säkert någon gång hört sägas att en person är väldigt temperamentsfull. Med temperament menar man hur någon reagerar eller beter sig. Alla männ­iskor har redan från födseln ett eget tempera­ ment som gör oss alla till unika individer. Skillnader i tempera­ment märks t.ex. i entusiasm social aktivitet eller anpassningsförmåga i olika situationer. En del människor intresserar sig snabbt för nya människor och får lätt nya vänner, medan andra behöver mera tid på sig för att bli bekanta med nya personer och bygga upp ett förtroende. Temperamentet, livsmiljön och speciellt förhållandet mellan barn och föräldrar påverkar personligheten. Personligheten täcker hela individens väsen: hur hen ser ut, hur hen beter sig, vad hen värdesätter och vad som intresserar hen.

Jaguppfattningen är en del av personligheten.

Med jaguppfattningen menar man vad en människa tänker om sig själv, om vad hen kan och vilka mål hen har. Jaguppfattningen utvecklas och blir tydligare med tiden, och hos en vuxen ligger den därför gan­ska nära andra människors uppfattning och motsvarar personens verkliga drag, förmågor och färdigheter.

30

Av de miljontals spermier som finns är det bara en som lyckas befrukta äggcellen. Därför är var och en av oss unik och en värdefull vinnarindivid.

7. värl dens enda jag

Unik och värdefull Ungdomstiden är en härlig tid men samtidigt en tid av osäkerhet då den unga personen lär känna sig själv.

Under den här tiden kan personens förhållande till sin egen kropp och sitt utseende vara väldigt krit­iskt.

Alla utvecklas och växer i olika takt, flickor ofta i ann­an takt än pojkar. Det är inte bråttom att bli vuxen, utan ungdomstiden är i sig en värdefull tidsperiod.

Att uppskatta sig själv är en del av att acceptera sig själv. Överdriven självkritik försvagas ofta med åldern då man lär sig vilka ens egna styrkor och svagheter är. När man känner sig själv är det enklare att umgås med andra och klara av livets utmaningar.

Var alltså modigt dig själv, för det finns ingen annan som är precis som du!

Att lära sig något nytt ger glädje, och bara genom att öva sparas färdigheterna.

Den mentala hälsan byggs upp i ungdomen då den unga växer inom alla livets områden • Intellektuell tillväxt: tänkande, uppfattnings­förmåga, förståelse och inlärning ökar • Fysisk tillväxt: kroppen växer och förändras till en vuxen människas kropp • Social tillväxt: de sociala färdigheterna förstärks i växelverkan med vänner och familj • Sexuell tillväxt: den sexuella hälsan utvecklas genom att självförtroendet och de sociala och emotionella färdigheterna stöds och genom att personens egna värderingar utvecklas • Psykisk tillväxt: självkännedomen förstärks, förmågan att uppskatta sig själv samt identifiera och uttrycka sina känslor ökar. Samtidigt ökar förutsättningarna att klara motgångar och förmågan att be om hjälp förbättras • Andlig tillväxt: värden och värderingar, egna val och saker som är viktiga för den unga människan ger mening och riktning i livet

Jag-uppfattningen är som ett självporträtt. Det berättar hur personen uppfattar sig själv. Vad skulle du rita om någon bad dig göra ett självporträtt?

31

Tillräckligt bra som man är Med självkänsla menar man människans egen upp­ fattning om hur bra hen är. Självkänslan definieras av hur människan förhåller sig till sig själv och upp­ skattar sig själv. Ju flera positiva drag en person kom­ binerar med sig själv desto bättre självkänsla har hen. Självkänslan ses inte nödvändigtvis på utsidan efter­som en person kan visa något annat än det hen verkligen är. Exempelvis kan en person som är den mest högljudda och populära vara väldigt osäker på sig själv.

Självkänslan byggs upp på två olika sätt: som giv­ en och som förvärvad. Med given självkänsla menas barnets erfarenhet av att accepteras som hen är gen­ om omvårdnaden och skötseln hen fått i barndom­en.

Den förvärvade självkänslan är en följd av männ­ iskans egen aktivitet och den respons hen fått. Man kan alltså själv stärka sin självkänsla. Varje person behöv­er uppmuntran och beröm, tröst och kramar samt diskussion och möjligheter att bli hörd.

Självkänslan är en viktig del av det psykiska väl­ måendet. När en människa har en god självkänsla, uppskattar hen sig själv, litar på sig själv och vågar sätta upp mål för sig själv. Man klarar av att be­akta andra personer men kan även, vid behov, fungera oberoende av andra personers åsikter. När självkänslan är tillräckligt god kan man också acceptera sig själv med sina brister: efter att man misslyckats har man ändå mod att göra ett nytt försök.

Vi är alla unika individer som lär oss på olika sätt. Någon tar åt sig ny information snabbt genom att lyssna på lektionen. Någon annan skriver anteckningar. En tredje person koncentrerar sig bäst och lär sig bäst i en mindre grupp. Vid inlärning kan man använda sig av sina egna styrkor. Skolans uppgift är att ge alla en möjlighet att uppleva glädjen av att lära sig.

32

Vi är också unika i vårt sätt att lära oss I en och samma klass kan det finnas många olika sätt att lära sig nya saker. Någon har lätt för att lära sig mate­matik medan en annan är duktig på gymnastik.

Inlärnings­processen kan också kännas svår och skol­ gången tung av olika orsaker. Inlärningssvårighet­ erna kan exempelvis bero på nedsatt hörsel eller syn, svårig­heter inom något särskilt ämnesområde, koncen­trationssvårigheter eller felaktiga studievanor.

Skolgången kan också störas av en svår familjesitua­ tion eller problematiska människorelationer.

Med inlärningssvårigheter menar man oftast svårigheter med läsning, skrivande eller matema­ tik. Det gemensamma för svårigheterna är att de inte beror på dumhet eller lättja. I bakgrunden kan finnas strukturella eller funktionella förändringar i hjärnan som fått sin början redan i fosterstadiet.

Känslor av misslyckande, skam och rädsla hör ofta ihop med inlärningssvårigheter. Svårigheter­ na skapar lätt frustration och besvikelser och gör att man blir arg på sig själv och i värsta fall beskyller sig själv för problemen. Det är vanligt att studiemotiva­ tionen sjunker i sådana situationer. Det är viktigt att få rätt hjälp och stöd med studierna. På det sättet hitt­ar man ny motivation och nya kraftresurser och studieresultaten förbättras.

I specialundervisningen övar man inlärnings­ metoder och minnestekniker som underlättar inlär­ ningen. Små framsteg stärker självförtroendet och gör att man vågar pröva på nytt och anta nya utman­ ingar. Inlärning sker också i vila: hjärnan organiserar och klassificerar under natten den information som den mottagit under dagen. Alla kan lära sig. Glädjen i att lära sig nya saker stärker hälsan.

7. värl dens enda jag

Med hälsa som mål • Varje människa är unik med ett eget temperament och personlighet

• Ungdomen är en värdefull tid för tillväxt. Varje ung person utvecklas och växer i sin egen takt

• En människa som har ett gott självförtroende, uppskattar sig själv, vågar sätta mål för sig själv och accepterar sig själv och sin ofullkomlighet, förmåga att ta andra människor i beaktande • Glädjen i att lära sig och förstå saker främjar hälsan.

Uppgifter 1. Skriv ditt namn i lodrät riktning, och skriv sedan i vågrät riktning ett positivt adjektiv som beskriver dig själv vid varje bokstav.

2. Rita ett självporträtt på ett papper. Skriv svar på nedanstående frågor runt bilden. a. över vilka av dina förmågor är du stolt? b. vilken typ av lärande blir du glad av? c. vilken ny förmåga skulle du vilja lära dig?

6. I vilka av följande inlärningsmiljöer upplever du glädje vid inlärningen? Motivera. a. en utfärd b. klassrummet c. naturen d. hobbymiljöer e. nätmiljöer

7. Intervjua dina föräldrar, vårdnadshavare eller mor- eller farföräldrar om deras ungdom.

3. Vad betyder a. social tillväxt b. andlig tillväxt c. jag-uppfattning?

4. Vad betyder självförtroende? Leta efter tre egenskaper i texten som beskriver ett gott självförtroende.

5. På vilket sätt stöds inlärningen av

a. b. c. d.

Vad gjorde man på den tiden på sin fritid?

Hurdana kläder använde man då?

Hur var det att gå i skolan då?

Vilka glada eller ledsamma saker minns den du intervjuar från sin egen ungdom? e. Vilka gemensamma drag hittar du i hans/ hennes ungdom och din egen ungdom? f. Vad har förändrats? g. Hitta på och ställ ännu en fråga till den du intervjuar.

a. tillräcklig sömn b. mångsidig kost c. gemensamma diskussioner d. nykterhet?

33

12

Mot en aktiv vardag

• Hur påverkas hälsan av att man sitter mycket stilla?

• Hur många timmar satt du under gårdagen?

• Vad för nytta är det med en god hållning?

• På vilket sätt påverkar en bra arbetsställning välmåendet?

• Vilken typ av vardagsmotion hör till din normala dag?

Inaktivitet är skadligt för hälsan En aktiv livsstil stöder hälsan i alla åldrar. Tyvärr är fysisk passivitet, dvs. inaktivitet, vanligt. Många åker buss eller blir skjutsade av sina föräldrar till skolan.

Största delen av skoldagen fördriver man sittande på lektioner och raster samt under skollunchen. Friti­ den tillbringar man framför tv- eller datorskärmen, vilket ökar den fysiska passiviteten. Över hälften av den vakna tiden går till stillasittande.

En inaktiv livsstil är ett hot mot hälsan och väl­ måendet. Till följd av passiviteten försvagas muskel­ styrkan och uthålligheten. Väldigt många ung­domar lider av nack- och axelvärk till följd av för mycket stilla­sittande. Passiviteten försämrar den fysiska kon­ ditionen, och därmed försvagas även immunförsvaret mot olika smittsamma sjukdomar. Om passiviteten fortsätter i många år ökar risken för många långtids­ sjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och depression.

huvud

axel

höft

knän

En bra hållning syns när man står upprätt. När man ser en människa i profil, så ska huvudet och axeln vara i linje med höft, knä och vrist. Ålder, muskelkondition och olika livssituationer som graviditet inverkar på hållningen.

Hållningen påverkas också av vissa sjukdomar, som benskörhetssjukdomen osteropos.

50

vrist

12. mot en aktiv vardag

En god arbetsställning förebygger skador

Felaktig arbetsposition

Om man sitter i en dålig position tröttar det ut muskler­na och gör dem ömma och stela vilket sänker funktionsförmågan. En böjd eller ihopkrupen arbets­ ställning anstränger ryggraden. Ergonomi fokuserar på arbetsställningar. Med hjälp av ergonomin försöker man skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö. I en ergonomiskt anpassad stol bibehålls ländryggradens naturliga svank.

Ryggradens ställning är det mest centrala för en god hållning, som är en förutsättning för en bra och säker arbetsposition. Då man tittar på en person med god hållning rakt bakifrån är personens ryggrad rak.

Då man ser på personen från sidan är övre delen av ryggen svagt bakåtböjd och nedre delen av rygg­ en är böjd framåt. På det här sättet kräver sitt- och ståposition­en minst muskelarbete och ryggraden ut­ sätts inte för extra belastning.

I brådskan glömmer man ofta en bra arbetsställning.

Arbetar man ständigt i en dålig ställning så ökar muskel­ styvhet och -smärtor samt huvudvärk. Då försvår­as koncentrationen på arbetet.

Rätt arbetställning Huvudet och hakan trycks inte framåt rak i ryggen

skärmen lite under blickens höjd

tangentbordet på tillräckligt avstånd från bordskanten

bra stöd åt ländryggen

armbågarna på bordet eller på stolens armstöd

knävinkel ska vara 90 grader eller högre

ställbart bord i höjdled

stolens framkant trycker inte mot baklåren ställbar höjd fotbladen stadigt mot marken stolen så nära bordet som möjligt En god arbetställning är summan av många saker. En ergonomisk rätt arbetsställning möjliggör ett effektivt arbete och förebygger smärtor och besvär i rörelseorganen.

51

Lyft och bär på ett tryggt sätt

Aktivitet under dagen

Det är viktigt att bibehålla en god hållning och rak rygg även då man lyfter och bär. Läroböcker och fritids­redskap i skolväskan eller träningsväskan kan väga mycket och anstränga ryggen och nacken på bäraren. En ryggsäck är ur bärandets synvinkel det bästa för ryggen eftersom tyngden fördelas jämnt på olika delar av kroppen. En ryggsäck ligger också nära kroppen och stör inte rörelserna.

Att lyfta med fel teknik kan skada ryggen och för­ orsaka svåra smärtor. Det är tryggt att lyfta om man behärskar rätt lyftteknik. Då man lyfter kan man också använda hjälpmedel. Om man ska lyfta något riktigt tungt lönar det sig att be om hjälp.

Under en skoldag sitter man upp till 6–7 timmar om dagen. För ungdomar är rekommendationen att man på fritiden inte ska sitta mer än två timmar per dag. Enligt rekommendationerna borde man under långa perioder av sittande ta pauser och öva rätt sitt­ position. Rasterna erbjuder viktiga pauser, och un­ der dem borde man stå, gå eller röra på sig på något annat sätt, t.ex. spela bollspel. Motion förbättrar blod­cirkulationen och ryggradens rörlighet. Ju mer man sitter desto mer borde man också röra på sig.

Det är väldigt viktigt för upprätthållandet av den egna hälsan att man rör sig med egen muskelkraft på skol- eller arbetsvägen genom att gå eller cykla. Korta sträckor på 1–3 km är ypperliga för att gå eller cykla.

Sådana dagliga motionsaktiviteter kallas för vardags­ motion. Annan vanlig vardagsmotion är städning, snöarbete, trädgårdsarbete och att ta trapporna i stället för hissen.

Vardags- eller nyttomotion förebygger hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes och osteoporos eff­ek­ tivt tack vare att motionen är regelbunden och daglig. Med hjälp av den dagliga motionen är det lätt att upp­rätthålla en aktiv livsstil och främja den egna hälsan. Trots att en stor del av ungdomarna till­ bringar mycket av sin fritid i rörelse är det även viktigt för deras hälsa och välmående att vara fysiskt aktiva även vid andra tider på dygnet.

Lär dig rätt lyftteknik • Grip tag i det som du ska lyfta med ett bra, stadigt grepp.

• Håll det du lyfter nära kroppen och håll fötterna isär så att lyftpositionen hålls balanserad.

• Lyft med benen, inte genom att böja ryggen.

• Undvik att vrida ryggen. Rör på benen ifall det du lyfter måste flyttas åt någondera sidan.

• Se till att lyftunderlaget är jämnt, orörligt och stadigt.

Hur bär du dina skolböcker?

Rätt bärteknik stödjande axelband fördelar tyngden på båda sidor av kroppen ryggsäcken är nära kroppen kroppen och ryggen är i god position med en god hållning händerna är lediga och det är lätt att röra på sig

52

Felaktig bärteknik väskans tyngd anstränger kroppen ensidigt och förhindrar en god hållning en dålig bärposition gör lätt att axlarna och ryggen tar skada om väskan gungar mycket blir det samtidigt svårare att röra på sig

12. mot en aktiv vardag

Med hälsa som mål • Passivitet försvagar musklerna, den fysiska hälsan och immunförsvaret vilket förorsakar smärtor i muskler och risk att insjukna i olika smittsamma sjukdomar och långtidssjukdomar.

• Genom att öva hittar man rätt sittposition. Man måste komma ihåg att också ta pauser från sittandet.

• Det är skadligt för kroppen att sitta länge och mycket.

• Med hjälp av ergonomi försöker man hitta hälsosamma arbetspositioner och samtidigt försöker man minska belastningen på kroppen och de sjukdomar som är förknippade med den.

• Genom att hålla ryggen rak, använda benmusklerna och hålla det man lyfter nära kroppen kan man göra tunga lyft på ett tryggt sätt.

Uppgifter 1. Förklara följande begrepp: a. passivitet/inaktivitet b. ergonomi c. en god hållning d. vardagsmotion.

2. Varför är det skadligt att sitta för länge och för mycket?

7. Undersök arbetspositionerna som flickorna har på bilden och jämför dem med rekommendationerna på sidan 51 om en god arbetsposition. a. På vilka punkter skiljer sig flickornas arbetsposition från rekommendationerna? b. Fundera på din egen vanliga arbetsposition.

Vilka saker skulle du kunna korrigera?

3. Varför är det viktigt med en god hållning?

4. Räkna upp minst fem sätt som gör att man kan bibehålla en god hållning.

5. Hurdana hälsoproblem kan man få av inaktivitet/passivitet?

6. Räkna upp minst tre saker som gör att du ökar din motionsmängd a. på en skoldag b. på din fritid.

Information och hjälp?

UKK-institutet Arbetarskyddförvaltningen / ergonomi

53

18

Ett kontrollerat spelande eller ett spelberoende?

• Hur kan spelande påverka hälsan?

• Vad är det som är beroendeframkallande i spel?

• Hur känner man igen ett spelberoende?

• Hur vanligt är spelberoende?

• Hur kan man spela på ett tryggt sätt?

Spelandet påverkar vårt välmående Att spela spel kan vara en underhållande, populär och nyttig hobby. Genom att spela lär man sig många olika färdigheter och annat som kan främja hälsan. Man kan också utveckla språkliga och sociala färdigheter via spel. Spel utvecklar dessutom förmågan att hantera stora mängder information och att bedöma och tillämpa informationen. Den här typen av färdig­heter behöver man hela tiden i studierna. Då spelandet går bra kan det också höja självförtroendet. Många ungdomar börjar spela för att de känner sig ensamma.

Då man spelar på nätet blir man bekant med andra spelare och kan få nya vänner. Spelindustrin utvecklas hela tiden och utvecklingen går snabbt, vilket gör att spelandet till och med kan bli ett yrke. Det är sam­ tidigt viktigt att komma ihåg att det också finns vissa fysiska, psykiska och sociala risker som hör ihop med spelande. Om man spelar hela tiden går man miste om möjligheten att umgås med sina vänner i verk­ liga livet, och det finns en risk för att man blir ensam i världen utanför spelandet. Å andra sidan kan den som inte alls spelar bli lämnad utanför kompisgänget ifall spel och spelande är ett vanligt samtalsämne och en förenande faktor.

Att känna igen ett spelberoende Spel attraherar lätt ungdomar – men också vuxna.

Speciellt pojkar spelar många olika digitala spel såsom olika dator- och konsolspel. Spelens spänn­ an­de berättelser, grafik och växelverkan med andra spel­are gör att man gärna fortsätter spela. Ett välgjort spel är också uppbyggt så att att man inte kan sluta.

Det är lockande att fortsätta spela när man nått nya

74

18. ett kontrollerat spelande eller ett spelberoende?

poängrekord eller nått en ny utmanande nivå. För många innebär spelandet att en stor del av den vakna tiden spenderas i spelvärlden.

Om en person börjar ägna mer och mer tid åt spel­ande kan det obemärkt utvecklas till ett problem och ett beroende. Då spelandet blir tvångsmäss­ igt och börjar störa vardagsrytmen, skolgången och förhåll­andet till vänner är det frågan om ett spelberoende. En ung person som fastnat i spelträsket förlorar snabbt tids­uppfattningen och intresset för annat. Hen har svår­igheter med att stiga upp på morgonen eftersom nattsömnen ständigt blir för kort på grund av att hen suttit uppe och spelat hela natten. Hen drar sig undan sina vänner och det går sämre i skolan. Då spel­andet går till överdrift skapar det ofta gräl mellan familje­medlemmar. Trots de negativa effekterna är det svårt att minska på spelandet, vilket avslöjar att det är frågan om ett spelberoende.

Det finns spelare i alla åldrar, men ungdomar har oftare problem än vuxna och pojkar mera än flickor.

Riskfaktorer för problem med spelandet är dåligt själv­ förtroende och svaga sociala färdigheter, koncentrationssvårigheter och psykiska problem. Ju tidigare man börjar spela desto större är risken för att man utvecklar ett spelberoende.

Att bli kvitt ett spelberoende Det kan vara svårt att ge upp de erfarenheter och nyfunna vänner man fått i spelvärlden då man för­söker minska på ett alltför ihärdigt spelande eller sluta spela helt och hållet. Spelaren kan till och med uppleva en identitetskris då spelandet begränsas. Hen vet vad hen är kapabel till i spelvärlden: hen har utvecklats till en duktig spelare som fått trevliga upplevelser, acceptans, lycka och framgång. Däremot kan spelar­ en i den riktiga världen ha problem med självför­ troendet och känna sig diskriminerad, obetydlig och obegåvad tillsammans med andra människor.

Det digitala spelandets inverkan på välmåendet FÖRDELAR

FYSISKA

PSYKISKA

SOCIALA

NACKDELAR

HUR KAN MAN FÖREBYGGA PROBLEM? • koordinationen mellan öga och • problem med nacke och • ta pauser i spelandet hand förbättras axlar • korrigera sittpositionen • hjärnan aktiveras • huvudvärk • förbättra belysningen • reaktionshastigheten försnabbas • sömnsvårigheter • undvika att spela på • försämrad kondition kvällarna • motionera • äta hälsosamt • följa regelbundna läggdagstider • erfarenheter av att lyckas • det är svårare att kontrollera • begränsa speltiden • nya upplevelser vardagsrutinerna och • sova tillräckligt • man blir bättre på att tolerera dygnsrytmen • göra något annat trevligt besvikelser • intresset och koncentrationen tillsammans med andra • självkänslans förstärks för studier minskar • identiteten förstärks • spelandet blir tvångsmässigt • språkkunskaperna förbättras • stress • förmågan att ta beslut utvecklas • depression och ångest • förmågan att hantera helheter • identiteten utanför samt att bedöma information spelvärlden kan bli lidande förbättras • gestaltningsförmågan förbättras • antalet sociala kontakter ökar • man träffar sina vänner • träffa vänner och göra något • interaktionsfärdigheterna ansikte mot ansikte allt mer tillsammans med dem förbättras sällan • börja med en ny hobby • ensamheten utanför spelvärlden ökar • interaktionsfärdigheterna kan bli lidande • gräl med närstående personer

Källa: Omarbetat från Pelikasvattajan käsikirja

75

Att få kontroll på livet med hjälp av stöd

Mot ett tryggt spelande

Man får inte bli ensam med sitt spelberoende. Man kan gå och tala med skolhälsovårdaren eller kur­atorn tillsammans med en god vän. En person som försöker bli kvitt sitt beroende behöver närvaro och stöd av närstående personer för att lyckas få kontroll över sitt liv igen. Den som är spelberoende behöver ofta också terapi så att man kan kartlägga spelarens hela livs­situation och på så vis hitta orsaker till det över­d rivna spelandet. I många kommuner finns A-klinik­stiftelsen och ungdomskliniker där man kan söka hjälp för sitt spelberoende. Mannerheims barn­skyddsförbund har också tjänster på nätet som hjälper ungdomar.

Det är viktigt för spelaren att få erfarenheter av att ha lyckats på andra områden i livet än enbart i spelvärlden för att återfå livskontrollen. Till exempel kan man börja med någon ny hobby där man hittar nya vänner, men för att hitta en ny hobby behöv­ er den unga uppmuntran från omgivningen. Genom en ny hobby kan spelaren få tillbaka sitt intresse för vardagssaker och hen kan börja njuta av dem igen: maten smakar, det känns bra att sova, det är roligt att lära sig, den nya hobbyn ger livet glädje och vännerna ger livet ett innehåll.

I lagen om bildprogram finns det åldersgränser för spel. Med åldersgränserna försöker man hindra att barn ser sådant innehåll som kan skada deras mentala utveckling. En hög åldersgräns visar att spelet inne­håller material som är skadligt för barn, t.ex. våld eller sex. Barn eller unga måste klara av att hantera spelen och förstå vad de innehåller Det är föräldrarnas ansvar att se till att åldersgränserna följs. Även vuxna personer är oroliga över spelens inne­ håll och tiden som barn och unga ägnar åt spelande.

För att ge de vuxna ro är det bra att låta dem be­kanta sig med spelen man spelar. Samtidigt får ungdom­ ar och vuxna en gemensam upplevelse och eventuellt också en gemensam hobby. För den egna hälsans skull är det viktigt att man kommer överens om speltider med sina föräldrar så att man inte överskrider skärmtidsrekommendationen på två timmar varje dag.

Man behöver inte sluta spela helt och hållet. Det är viktigt att man känner till sina egna spelvanor och hur de påverkar ens egen hälsa. Man kan undvika de skador som spelandet kan ge upphov till genom att hålla fast vid vardagsrutiner så att spelandet är i balans med resten av livet. Spelandet är tryggt och kontrollerat då man följer åldersgränser och spel­ tiden är måttlig.

Symboler beskriver spelens åldersgränser och innehåll

Spels åldergränser säger att spelat passar till en viss åldersgrupp.

svordomar diskriminering

hasardspel

sex

droger

skräck

våld

onlinespel

Spelens innehållssymboler varnar för skadligt innehåll och berättar om varför spelet har en viss åldersgräns. Lotterilagen bestämmer åldersgränsen för spel om pengar. Lagen förbjuder spel pm pengar för under 18-åringar.

76

18. ett kontrollerat spelande eller ett spelberoende?

Med hälsa som mål • Det finns både fördelar och nackdelar med det digitala spelandet när det gäller välmående.

• Det är frågan om ett spelberoende då en person får svårt att sköta om sin hälsa och sina vardagssysslor till följd av att hen spelar för mycket.

• Man behöver hjälp och stöd både av närstående och av professionella för att bli kvitt sitt spelberoende och återta kontrollen över sitt liv.

• Ett tryggt spelande innebär att man följer åldersgränser som är satta för spel och att man begränsar speltiden.

Uppgifter 1. 1. Undersök hur spelande påverkar välmåendet. a. Vilka fördelar finns det med spelandet? b. Vilka av de nackdelar som nämns i tabellen på sidan 75 är enligt dig vanliga? Motivera.

2. På vilket sätt kan följande lagar kopplas till spelande? a. lagen om bildprogram b. lotterilagen

3. Skriv instruktioner för ett tryggt och kontrollerat spelande.

4. Hurdana råd ger experter den som vill bli kvitt ett spelberoende?

Sök upp tre nätsidor som ger pålitlig information om spelberoende. Använd de organisationer som nämns på den här sidan och föregående under rubriken Information och hjälp? som källor. Jämför källorna och använd bara de råd som nämns på alla organisationers sidor. Granska källornas trovärdighet. Använd listan på sidan 18 som hjälp då du granskar trovärdigheten.

5. Spelar du själv digitala spel ? a. I vilken miljö, med vem och när spelar du vanligen? b. I vilka positioner spelar du oftast? c. Hur länge i ett sträck spelar du? d. Vad äter du medan du spelar?

e. Hur länge spelar du vanligen på dagen och vilken tid på kvällen slutar du spela? f. Har ditt spelande förorsakat gräl inom din familj?

Hur har ni löst grälen? g. Hurdana fysiska symptom har du märkt hos dig själv till följd av spelandet? h. Vad har du exempelvis gått miste om på grund av ditt spelande? i. Vilka känslor upplever du när du spelar?

Du kan använda Känslornas vindmölla på sidan 35 som hjälp. j. Vilka saker i ditt liv njuter du av? k. Hurdana färdigheter har du lärt dig via ditt spelande? l. Vad vill du uppnå med ditt spelande? m. Fundera på ditt svar utgående från din egen hälsa.

Vad skulle du ändra på för att främja din egen fysiska, psykiska och sociala hälsa?

6. Presentera ditt favoritspel för dina föräldrar.

Berätta vad spelet går ut på. Berätta också vad det är meningen att man ska uppnå i spelet och vad som är trevligt, bra eller dåligt med det.

Hur kommenterar dina föräldrar spelet och dina färdigheter?

Information och hjälp?

A-klinikstiftelsen, Institutet för hälsa och välfärd THL, Ehkäisevä päihdetyö EHYT / Pelitaito, Nationella audiovisuella institutet och bildenhetsenheten MEKU.

77