historia
Jukka Rantala Riia Palmqvist Marko van den Berg Annika Luther Illustrerad av
Mats Minnhagen
antikens Rom
s. 6—47
a och germanern
äder as förf n r a d finlän
s. 48—61
Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Mennyt I Finsk redaktör: Anna-Reetta Sipilä Svensk redaktör: Siv Fogelholm Grafisk formgivning, ombrytning, kartor och grafer: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Illustrationer: Mats Minnhagen Kartorna på s. 47 och 99: Ari Turunen, Maailman kuvat – mitä kartat kertovat meistä ja muista. Into Kustannus. Den finska upplagan: © 2016 Jukka Rantala, Riia Palmqvist och Marko van den Berg och Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy Den svenska upplagan: © 2016 Annika Luther och Schildts & Söderströms KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. ISBN ????? Första upplagan 2017
Till läsaren Den här boken handlar om två historiska perioder, antiken och medeltiden. Under antiken utvecklades Rom till sin tids mäktigaste rike. I boken får du läsa om hur det romerska samhället fungerade och hur människorna levde där. Under medeltiden gick samhället på många sätt bakåt, jämfört med hur det var under antiken. Romarrikets lag och ordning försvann och livet blev mindre tryggt för människorna. Vetenskapliga framsteg som gjorts under antiken glömdes bort och upptäcktes på nytt först flera hundra år senare. Som du ser går historien inte alltid rakt framåt, den rör sig i krokar och ibland till och med bakåt. Boken handlar också om hur det gick till när finländarnas förfäder vandrade in och om hur man levde i våra trakter under antiken. Det var ju först under medeltiden som invånarna i det som nu är Finland blev kristna, lärde känna alfabetet och anslöts till Sverige. Med hjälp av berättelserna och illustrationerna hoppas vi att ska kunna leva dig in i människornas vardag och fundera över deras val. Aktivitetshäftets övningar och dokument visar hur vi har fått vår kunskap om historien. Där får du själv öva dig i att tänka historiskt och dra egna slutsatser. Lycka till!
mem . 62—s9 . 692—99 deldtiedltein desn
3
Rom
4. Slaven var husbondens egendom
hur ett rike hålls ihop med lagar och legioner 6
Romarna satt tillsammans på toaletten . . . . . . . . . . 23
1. Romarrikets uppgång 9
Sagan om hur Rom grundades . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Romarrikets spår syns än i dag . . . . . . . . . . . . . . . 9 Rom byggdes inte på en dag . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Ett rike från Asien till Afrika . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2. Romarna var inte jämlika
12
Två slags romare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Slavar och utlänningar hade inga medborgerliga rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Lagen höll samman riket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 3. Patricierna var överklass
14
Patricierna var den härskande klassen . . . . . . . . . . . .14 Männen fattade beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 En patricier kändes igen på sin toga . . . . . . . . . . . . 16 Forum Romanum var Roms hjärta . . . . . . . . . . . . . .19
20
En del blev slavar, andra föddes till det . . . . . . . . . . 20 Gladiatorerna kämpade enligt regler . . . . . . . . . . .
24
I de romerska baden var alla jämlikar . . . . . . . . . . . 26 5. Plebejerna fyllde Roms gator
29
Soldater eller kroppsarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . 29 De fattiga bodde högst upp . . . . . . . . . . . . . . . . 30 6. Att ta makten och behålla den
34
Legionernas hemlighet: disciplin och taktik . . . . . . . . 34 ”Divide et impera” – söndra och härska . . . . . . . . . . 36 Romarna byggde städer i de erövrade områdena . . . . . 36 7. Roms undergång
38
Inte en orsak utan många . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Många medborgare blev beroende av matutdelning . . . 39 Hungersnöd och sjukdomar ledde till minskad befolkning 39 Makthungriga politiker mutade soldaterna . . . . . . . . 40 Kaos och ekonomisk krasch . . . . . . . . . . . . . . . .
40
Rom vittrade sönder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Befolkning, teknologi och världsbild – Rom
42
Varifrån kommer vår kunskap om Rom? . . . . . . . . . . 43 Vad dog romarna av? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 En romare hade tre namn . . . . . . . . . . . . . . . . .
44
Romarna mätte tiden enligt solen . . . . . . . . . . . . . 44 Hur långa var romarna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Romarnas arkitektur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Romarnas värld år 12 e.Kr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
4
Förr i tiden II
Germanerna och finländarnas förfäder om livet utanför Rom under antiken
Kristendomens grunder undervisades hemma . . . . . . 78 Kritik mot kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78
48
8. Germanernas stammar 51
Germania började där Rom tog slut . . . . . . . . . . . . . 51 Tacitus beskrev germanernas liv . . . . . . . . . . . . . . 53 Besluten fattades på tinget . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Germanerna offrade till sina gudar . . . . . . . . . . . . . 54 Germanerna var jordbrukare och levde i byar . . . . . . . 56 9. Finländarnas förfäder vandrar in
59
Samerna är Finlands urfolk . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Invandrare från olika håll . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Finländarnas förfäder levde i stammar . . . . . . . . . . . 60
14. Livet i en medeltida stad
80
Köpmännen förde med sig varor och nyheter . . . . . . . 80 Pesten spreds med resande . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Ingen visste hur man skulle skydda sig . . . . . . . . . . . 80 Åderlåtning eller hjälp från helgonen . . . . . . . . . . . . 82 15. Vetenskapen blomstrade i Arabiska riket
84
Araberna fick herraväldet över Mellanöstern och Nordafrika . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Araberna återuppväckte den grekiska civilisationen . . . 85 Araberna räknade med nollor och skrev på papper . . . . 86 Den arabiska vetenskapens nedgång . . . . . . . . . . . 86
Medeltiden
16. Européerna mötte den arabiska kulturen
då kristendomen och stånden styrde människornas liv 62
Många orsaker att ge sig ut på korståg . . . . . . . . . . 88
10. Medeltiden varade i tusen år 65
Medeltiden började med Västroms fall . . . . . . . . . .
65
11. Kungen härskade med hjälp av länsherrar
66
Kungen gav mark i förläning till sina riddare . . . . . . . . 66 Förläningssystemet gav kungen en stark armé . . . . . . 66 Länsherrarna bodde i borgar . . . . . . . . . . . . . . . . 67 12. Ståndssamhället
68
Varje stånd hade en egen uppgift . . . . . . . . . . . . . 68 Adeln hade privilegier . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
69
Adelspojkar och -flickor uppfostrades för olika uppgifter . . . . . . . . . . . . . . 69 Två slags präster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Präster utbildades i städerna . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Skilda kloster för munkar och nunnor . . . . . . . . . . . 70 Borgarna arbetade med handel och hantverk . . . . . . . .72 Pojkarna ärvde sina pappors yrken . . . . . . . . . . . .
73
Bönderna och de livegna odlade jorden . . . . . . . . . . 74 På medeltiden lärde man sig genom att kopiera . . . . . 75 13. Kristendomen genomsyrade allt
genom korstågen
88
Korstågen satte fart på handeln och på den europeiska kulturen . . . . . . . . . . . . . . 88 Européerna lärde sig mycket av araberna . . . . . . . . . 89 17. Finland under medeltiden
90
Människorna var uppdelade i stammar . . . . . . . . . . . 90 Finland anslöts till Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Finlands historiska tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Svenskarna byggde slott . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Den nya och den gamla tron levde sida vid sida . . . . .
94
Kristendomen förklarades på folkets språk . . . . . . . . 94 Befolkning, teknologi och världsbild – medeltiden 96
Varifrån kommer vår kunskap om medeltiden? . . . . . . 97 Medeltida namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Hur klädde man sig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Männen bestämde om kvinnornas angelägenheter . . . . 98 Hur gammal blev man på medeltiden? . . . . . . . . . . . 98 Vad åt man? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Hur långa var medeltidsmänniskorna? . . . . . . . . . . . 99 Arabernas värld år 1154 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99
76
Kristendomen förenade folket . . . . . . . . . . . . . . . .77
Begrepp 100
De kristna förberedde sig för livet efter döden . . . . . . .77 Kyrkan bar upp skatt och hjälpte de fattiga . . . . . . . . 78
5
rom
hur ett rike hålls ihop med lagar och legioner
6
Förr i tiden II – Rom
7
Kungadömet
753—509 f. Kr. enligt sagan
Republiken 509—27 f. Kr.
Kejsardömet 27 f. Kr. — 476 e.Kr.
Kung Lucius Tarquinius Superbus
Konsul Gaius Julius Caesar
cirka 500
f. Kr.
Samtidigt i Finland bronsåldern
8
Förr i tiden II – Rom
järnåldern
Kejsar Trajanus
Västroms undergång 476 e.Kr.
1. RomArRikets uppgÅng
Sagan om hur Rom grundades I det område som i dag kallas Italien utvecklades under många århundraden världens mäktigaste rike, Rom. Enligt en gammal berättelse grundades Rom av tvillingpojkarna Romulus och Remus som uppfostrats av en varghona. En dag råkade bröderna i gräl om vem som skulle bli kung i den nya staden. Grälet slutade med att Romulus dödade sin bror. Han tog makten och staden fick namn efter honom. Berättelsen lever fortfarande kvar, trots att alla vet att den egentligen bara är en saga.
Romarrikets spår syns än i dag Trots att romarriket gick under för över 1 500 år sedan påverkar det fortfarande världen vi lever i. Romarna grundade många av Europas storstäder, och flera av de största vägarna sträcker sig så som romarna en gång planerade dem. Också det moderna rättssystemet bygger i hög grad på det som romarna utvecklade.
9
Här ligger dagens Finland.
Britannien
Rhen
Gallien
Germanien
Donau
Trakien
Hispanien Rom
Medelhavet
Grekland
10
Förr i tiden II – Rom
Makedonien
Rom byggdes inte på en dag Rom började som en liten stad på sju kullar men växte efter hand till en världsmakt. Bygget pågick i flera hundra år, och därför säger man fortfarande att ”Rom inte byggdes på en dag” när man menar att någonting måste få ta lite tid. Allt eftersom Rom växte förvandlades det från ett kungarike till en republik och till sist till ett kejsardöme.
Ett rike från Asien till Afrika Rom grundades som en liten stadsstat. Under flera hundra år kämpade den med sina grannstäder och erövrade långsamt hela det område som i dag kallas Italien. Romarna fortsatte tills de tagit kontroll över hela medelhavsområdet. Uttrycket ”Mare nostrum” (vårt hav) syftar på att Medelhavet så småningom låg helt och hållet inom romarrikets gränser.
Svarta havet
Allra störst var Rom år 117 e.Kr. under kejsar Trajanus tid. Då var inte bara de europeiska folken
Mindre Asien
utan också många folk i Afrika och Mellanöstern romerska undersåtar. Roms lagar rådde överallt, man talade latin och betalade med romerska mynt.
Palestina Egypten
Det ledde till att handeln blomstrade. När Rom var som störst bodde 50 miljoner människor inom dess gränser. Själva staden Rom hade över en miljon invånare, något helt enastående i den tidens värld.
11
BEFOLKNING, TEKNOLOGI OCH VÄRLDSBILD Rom
400
500
f.Kr.
e.Kr.
att skaffa mat
att laga mat
att röra sig på land
att röra sig till sjöss
teknologi
jordens befolkning
ca 160 miljoner
42
Förr i tiden II – Rom
ca 190 miljoner
Varifrån kommer vår kunskap om Rom? Det finns mängder av föremål och byggnader som berättar om Rom under antiken. Det finns också många skriftliga källor om livet i romarriket. Romarna skrev brev till varandra och samlade in statistik och beskrivningar av härskarnas och andra viktiga personers liv. Plebejerna och slavarna kunde oftast varken läsa eller skriva, och därför vet vi mindre om deras liv än om patriciernas. När vulkanen Vesuvius år 79 e.Kr. plötsligt fick ett utbrott rakt över staden Pompeji
Vad dog romarna av?
begravdes människor, djur och byggnader
Många romare dog i sjukdomar. Av pojkarna
under tjocka lager aska och pimpsten. Under
dog nästan varannan innan de fyllt tio, av
modern tid har man grävt ut staden och hit-
flickorna var tredje. Orsaken till att flera
tat stora mängder välbevarade föremål. Man
pojkar dog var att de fick leva friare än
har också hittat resterna av de människor
flickorna och därför lättare råkade ut för
som överraskades av utbrottet mitt under en
olyckor. I medeltal levde kvinnorna ändå en
alldeles vanlig dag. Tack vare Pompeji vet vi
kortare tid än männen eftersom så många
nu mycket mera om livet under romartiden
dog när de födde barn.
än tidigare.
43
44
En romare hade tre namn
Romarna mätte tiden enligt solen
I Rom hade alla manliga
Romarna vaknade vid
medborgare tre namn. Det första
soluppgången och gick till sängs
var förnamnet, det andra var
vid solnedgången. Tiden mättes
släktens namn. Det tredje namnet
från middag, det vill säga när
var ett tilläggsnamn som romaren
solen stod högst på himlen. Då
ärvt av släktens stamfader. Det här
hade det gått sex timmar sedan
namnet kunde till exempel beskriva
soluppgången. Efter middagstiden
stamfaderns utseende, och även
var det sex timmar kvar till
om alla män i släkten Cincinnatus
solnedgången. Eftersom dagarna
inte alls hade lockigt hår eller en
är längre på sommaren än på
med tilläggsnamnet Nasica inte
vintern var också romarnas timmar
hade stor näsa kallades de ändå
längre på sommaren.
så hela livet. Den äldsta pojken i
Romarna använde solur för att
en familj fick i allmänhet samma
mäta tiden och dessutom ett slags
namn som sin pappa. Kvinnorna
vattenklockor som fungerade
hade bara två namn som härleddes
ungefär som timglas men med
ur namnen på manliga medlemmar
vatten i stället för sand. På det
i deras släkt. Slavarna hade bara
nedre kärlet dit vattnet rann ner
ett namn, men om de blev frigivna
fanns det linjer som visade hur
fick de sin tidigare husbondes
många timmar som gått. Minuter
släktnamn.
och sekunder användes inte.
Förr i tiden II – Rom
Hur långa var romarna? Medellängden för en romersk man var 165 cm och 155 cm för en kvinna (år 2010 var medellängden för finländska män 181 cm och 167,5 cm för kvinnor).
romare 180 cm
man kvinna 150 cm
moderna finländare
greker under antiken
100cm
människor under medeltiden
kvinnor 155cm män 165cm
45
Romarnas arkitektur
broar med hjälp av den romerska
En akvedukt är en vattenledning
valvbyggnadstekniken. Den gick ut
längs vilken vattnet rinner ner
på att stenar som mejslats till rätt
från bergen till en stad i dalen.
form radades på ett ramverk av trä
De romerska ingenjörerna var
så att de trycktes emot och stödde
så skickliga att de kunde bygga
varandra. Vattnet strömmade i en
hundratals kilometer långa
fåra ovanpå valven.
akvedukter med en lutning på bara ett par centimeter per kilometer. Akvedukterna byggdes på höga
46
Förr i tiden II – Rom
Romarnas värld år 12 e.Kr. Romarna kände Nordeuropa bättre än grekerna. Romarriket sträckte sig ända till nuvarande Frankrike och Storbritannien, vilket syns på kartan från år 12 e.Kr.
47