historia
Jukka Rantala Riia Palmqvist Marko van den Berg Annika Luther Illustrerad av
Mats Minnhagen
schildts & sรถderstrรถms
Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Mennyt III Finsk redaktör: Anna-Reetta Sipilä Svensk redaktör: Siv Fogelholm Grafisk formgivning, ombrytning, kartor och grafer: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Illustrationer: Mats Minnhagen Bilden på s. 53: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Bilden på s. 89: Erik Dahlberg, 1667 Bilderna på s. 96–99: Jordi Ballonga Den finska upplagan: © 2017 Jukka Rantala, Riia Palmqvist, Marko van den Berg och Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy Den svenska upplagan: © 2018 Annika Luther och Schildts & Söderströms KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. ISBN 978-951-52-4192-4 Första upplagan 2018
Till läsaren Den här boken i historia börjar med den stora förändring som skedde i Europa i slutet av 1400-talet. Det hände så mycket på så kort tid att vi nuförtiden ser det som början på en ny tidsperiod som kallas för nya tiden. Nya tiden kännetecknas av viktiga uppfinningar som boktryckarkonsten och teleskopet och av djärva och grymma upptäcktsresor som européerna gjorde till för dem okända kontinenter. Många började också tvivla på att allt som predikades i kyrkan var sant. Nya tidens konstnärer och forskare betraktade människan och världen omkring henne på ett helt nytt sätt. Förändringen var betydande, under medeltiden hade ju nästan allt kretsat kring religionen och kyrkan. Huvudsakligen gällde förändringen bara de som var rika och utbildade. Vanligt folk fortsatte i stort sett att leva som förut. I slutet av boken får du bekanta dig med 1600- och 1700-talen som var viktiga för Sverige och dess östra riksdel, Finland. Sverige utvecklades till en stormakt och Finland började formas till en egen enhet. Under den här tiden grundades flera städer och till och med ett universitet i Finland. Samtidigt blev befolkningen tvungen att delta i stormakten Sveriges krig, långt borta i Europa. Att upprätthålla en stormakt kräver mycket styrning. Tjänstemän och präster såg till att befolkningen lydde kungens lagar och bestämmelser. Boken innehåller flera korta berättelser där olika människor berättar om vad förändringarna betydde för just dem. Ett av målen med berättelserna är att du ska börja fundera över vad som driver människor till att göra som de gör. Som komplement till boken finns också ett aktivitetshäfte med övningar och dokument, som visar hur vi har fått vår kunskap om historien. Där får du själv öva dig i att tänka historiskt och dra egna slutsatser. Vi önskar dig en tankeväckande resa i historien!
3
resorna
1
20–3 tionen s. reforma
sen s. 8–19
renässan
r slut och
en ta medeltid
4
Förr i tiden III
jar
bör nya tiden
ts upptäck
s. 32–41
en s. volution e r a g li p enska
42–47
den vet
Finland
s. Sverige n e t k a v storm n del a
54–83
som e
Sankt
Peters
5
as s. 84–8
rund burg g
5
NYA TIDEN hur vetenskapen, konsten och religionen påverkades av nya idéer 1. Nya tankar och uppfinningar förändrar världen
8 11
En enorm förändring på bara hundra år . . . . . . . . . . . 11 2. Renässansen återuppväcker den antika kulturen 12
Arvet från Östrom överförs till Västeuropa . . . . . . . . . 12 Intresset för antikens vetenskap och konst vaknar . . . . . 12 Furstar och rika köpmän stöder konst och vetenskap . . . 13 Vetenskapliga framsteg syns i konsten och vården . . . . .14 Den mångsidigt begåvade renässansmänniskan . . . . . .16 Gutenberg utvecklar boktryckarkonsten . . . . . . . . . . 18 Med böckerna sprids nya idéer och uppfinningar . . . . . .19 3. Reformationen förnyar kyrkans lära
20
Katolska kyrkans nya metoder . . . . . . . . . . . . . . . 20 Luther kritiserar kyrkans verksamhet . . . . . . . . . . . . 22 Nya vindar inom kyrkan leder till reformation . . . . . . . 23 Bibeln på folkets språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Gustav Vasa tar reformationen till Sverige . . . . . . . . . 24 Reformationen tjänar kungens syften . . . . . . . . . . . 24 Folkets seder och bruk förändras långsamt . . . . . . . . .27 Abckiria, den första boken på finska . . . . . . . . . . . . 28 Gustav Vasa grundar Helsingfors . . . . . . . . . . . . . . 30 Hertig Johan håller hov i Åbo . . . . . . . . . . . . . . . . 30 4. Upptäcktsresorna – européerna blir medvetna om världen
32
Över haven på jakt efter kryddor och guld . . . . . . . . . 32 Uppfinningar gjorde upptäcktsresorna möjliga . . . . . . 33 Få trodde på Columbus planer . . . . . . . . . . . . . . . 36 Columbus seglar ut i okända vatten . . . . . . . . . . . . 36 Land i sikte! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Columbus återvänder som hjälte . . . . . . . . . . . . . . 38 Upptäcktsresorna var nyttiga för européerna ... . . . . . 40 ... men en katastrof för de ”upptäckta” . . . . . . . . . . 40
6
Förr i tiden III
5. Den vetenskapliga revolutionen
42
9. Tjära, trä och järn till Europa
70
Observation i stället för tradition . . . . . . . . . . . . . 42
Tjäran gav Sverige exportinkomster . . . . . . . . . . . . . 71
Kopernikus ifrågasätter den geocentriska världsbilden . . 42
Bönderna brände tjära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
Galileis observationer stöder Kopernikus teori . . . . . . . 44
Staten reglerade tjärhandeln . . . . . . . . . . . . . . . . .72
Varken kyrkan eller de lärda gillar Galilei . . . . . . . . . . 45
Järnbruken var små industrisamhällen . . . . . . . . . . . 74
Galilei döms för kätteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Galileis världsbild och vetenskapliga metod slår igenom . 47
10. Hunger, sjukdomar och krig
76
Hunger och sjukdomar dödade . . . . . . . . . . . . . . 76 48
Stormaktstidens slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78
Varifrån kommer vår kunskap om nya tiden? . . . . . . . 49
Kungen förlorade sin makt . . . . . . . . . . . . . . . . . 79
Befolkning, teknologi och världsbild – nya tiden
Hur gammal blev man på 1500-talet? . . . . . . . . . . . 50 Hur långa blev människorna på 1500-talet? . . . . . . . . 50
11. Hur krigen påverkade Finland
Pengarna gick till mat och kläder . . . . . . . . . . . . . . 51
Sveaborg var tidens största byggprojekt . . . . . . . . . 80
Maten bestod av bröd och gröt . . . . . . . . . . . . . . . 51
Officerare och soldater förde in nymodigheter . . . . . . 82
Nästan alla bodde på landet . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
S:t Petersburg byggs vid Finlands gräns . . . . . . . . . . 84
Stadsborna sjukare än andra . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Sverige förlorar Finland till Ryssland . . . . . . . . . . . . 85
80
Bildkonst med perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Världen år 1507 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Befolkning, teknologi och världsbild – Finland på 1600- och 1700-talen
86
Varifrån kommer vår kunskap? . . . . . . . . . . . . . . . 87
FINLANd, EN DEL AV SVERIGE
Musköten ändrar krigets karaktär . . . . . . . . . . . . . 87
Livet i Finland på 1600- och 1700-talen
54
6.Sverige blir en stormakt
57
Hur gamla blev människorna i 1700-talets Finland? . . . . 88 Hur långa blev nordeuropéerna? . . . . . . . . . . . . . . 88 Norden och Östersjöområdet år 1667 . . . . . . . . . . . 89
Finnarna är med och bygger upp stormakten . . . . . . . 57
Begrepp 90
Finland får nya städer och ett eget universitet . . . . . . 58 7. När finnarna hade en kung
60
Samhället är indelat i ständer . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Ständerna hade sina egna uppgifter . . . . . . . . . . . . 62 Många stod utanför ståndssamhället . . . . . . . . . . . 62 Folket bor och äter som på medeltiden . . . . . . . . . . 64 Lagen blir lika för alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Obligatoriskt att gå i kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . 66 8. All administration på svenska
68
Språk beroende på samhällsställningen . . . . . . . . . . 68 Uppåt i samhället via skolan . . . . . . . . . . . . . . . . 69
7
NYA TIDEN hur vetenskApen, konsten och religionen pÅverkAdes av nya idéer
8
Förr i tiden III – Nya tiden
9
Renässansen ca 1400—1500-talen
Upptäcktsresorna Columbus gör sin första resa till Amerika. Reformationen Luthers teser kritiserar den katolska kyrkan. Den heliocentriska världsbilden Kopernikus påstår att jorden kretsar runt solen. Nya uppfinningar Galilei demonstrerar sitt första teleskop.
antiken
medeltiden
nya tiden
Samtidigt i Finland förhistorisk tid
nya tiden
Hertig Johan håller renässanshov i Åbo. Gustav Vasa inför reformationen i Sverige.
10
Förr i tiden III – Nya tiden
1. NYA TANKAR OCH UPPFINNINGAR FÖRÄNDRAR VÄRLDEN En enorm förändring på bara hundra år
grekiska kulturen. Den hade varit bortglömd
Under 1400-talet skedde många stora
i det arabiska riket. Konstnärer, författare,
förändringar i Europa. Vetenskapen och
kompositörer och forskare trotsade den
konsten gick framåt med jättekliv, och
katolska kyrkans regler och började studera
människornas världsbild förändrades. På
och avbilda människan på samma sätt
hundra år ändrades människornas liv så
som grekerna gjort. Det här kallas för
mycket att vi i dag betraktar den här perio-
renässansen. Ordet renässans betyder
den som övergången från medeltiden till en
”pånyttfödelse” och syftar på att den
ny tidsperiod – nya tiden.
grekiska kulturen föddes på nytt.
I början av nya tiden visade vetenskaps-
i Europa under medeltiden, men levt kvar
Upptäcktsresorna är också en viktig del
männen att kyrkans lära om jorden som
av nya tiden. Tänk dig att ge dig ut på ett
alltings centrum inte stämde. Samtidigt
stort hav utan en aning om vad som finns
började en del människor också ifrågasätta
bakom horisonten! Upptäcktsresorna, som
annat som kyrkan lärde ut. Kritikerna spred
blev möjliga tack vare nya uppfinningar inom
sina tankar via skrifter som de kunde trycka
sjöfarten, visade européerna att världen var
upp snabbt tack vare den nya boktryckar
mycket större än de någonsin anat.
konsten. Så småningom ledde kritiken till
I det här kapitlet får du bekanta dig
en reformation av katolska kyrkan, då stora
med livet i början av nya tiden via några
delar av kyrkans lära skrevs om och en ny
personer. En del av personerna har funnits
kristen inriktning, protestantismen, bröt sig
på riktigt, andra är påhittade. Men också de
ur den katolska kyrkan.
påhittade personerna skulle ha kunnat finnas
Under övergången från medeltiden
i verkligheten.
till nya tiden återupptäcktes den antika
11
2. RENÄSSANSEN ÅTERuPPvÄCKER DEN ANTIKA KuLTuREN Arvet från Östrom överförs till Västeuropa
Intresset för antikens vetenskap och konst vaknar
Romarrikets västra del hade krossats av
Bland flyktingarna från Konstantinopel fanns
anfallande germanska stammar redan i
också lärda som kunde berätta om antikens
slutet av 400-talet. Men Östrom, som
historia och kultur. Den här kunskapen
också kallas Bysans, fortsatte att blomstra
väckte intresse i deras nya hemländer,
i tusen år till. Bysantinerna vårdade arvet
och det var tack vare flyktingarna som
från antikens Grekland och Rom, och
västeuropéerna på nytt fick upp ögonen för
huvudstaden Konstantinopel (dagens
antiken.
Istanbul) påminde på många sätt om det gamla Rom. Östrom föll slutgiltigt när osmanerna,
av antika konstverk och byggnader och använde dem som förebilder för sina
förfäderna till dagens turkar, erövrade
egna verk. De antika filosofernas och
Konstantinopel år 1453. En del av
vetenskapsmännens skrifter blev grunden
Konstantinopels invånare lyckades fly innan
för nya vetenskapliga upptäckter.
staden invaderades. De flesta som räddades
Den här tiden kallas för renässansen, en
undan krigets fasor var rika och högt
återfödelse (re = åter, naissance = födelse) av
uppsatta personer som hade råd att betala
den antika grekiska och romerska kulturen.
för båtresan. Många av dem bosatte sig i de italienska stadsstaterna.
12
Konstnärer och arkitekter inspirerades
Förr i tiden III – Nya tiden
Furstar och rika köpmän stöder konst och vetenskap Under medeltiden utvecklades många
De här rika konstälskarna kallas för
städer till viktiga handelscentrum. De
mecenater. De donerade också pengar till
italienska hamnstäderna Venedig och Genua
vetenskap och finansierade universitet och
växte till stora stadsstater. Många viktiga
bibliotek.
handelsleder gick via dem och städerna blev
Skulpturer, porträtt, målningar och
allt rikare i takt med att handeln ökade.
praktfulla palats gav mecenaterna ära och
Också Florens och Milano utvecklades till
berömmelse. Därför ville både furstar och
framgångsrika handelsstäder.
köpmän omge sig med så mycket konst som
Under renässansen blev de italienska
möjligt. Eftersom de rika städerna tävlade
stadsstaterna centrum för konst och kultur.
med varandra om vem som glänste mest,
Städerna styrdes av furstar och rika köpmän
hade konstnärerna och arkitekterna mycket
som lät bygga palats och anställde konst
jobb. Särskilt Florens blev ett konst- och
närer för att fylla dem med konst.
kulturcentrum under renässansen.
13
Vetenskapliga framsteg syns i konsten och vården
döda och lärde sig på det sättet mera om
Under renässansen utnyttjade konstnärerna
kroppen. Läkarstuderande fick en mera
vetenskapen i sina konstverk. Genom att
praktisk utbildning än tidigare. De följde med
studera människokroppens proportioner
obduktioner i salar byggda som teatrar för
och byggnad kunde de skapa realistiska och
att åskådarna skulle kunna se så bra som
exakta skulpturer, målningar och teckningar.
möjligt. Konstnärer följde också med före-
Konstnärerna började också använda
ställningarna för att lära sig mer om kroppen
perspektiv för att få djup i sina målningar.
så att de skulle kunna avbilda den så exakt
Renässanskonstnärer som Leonardo da Vinci,
som möjligt.
Michelangelo och Rafael har haft ett enormt inflytande på den västerländska konstens utveckling. Nya tiden förändrade också metoderna att behandla sjukdomar. Tidigare trodde man att sjukdom berodde på obalans mellan de fyra kroppsvätskorna och därför försökte läkarna bota sjukdomar till exempel genom åderlåtning. Det betydde att man tappade blod ur patienten. Kyrkan som övervakade läkarnas utbildning uppmuntrade inte läkarna att studera människokroppen. Obduktioner var förbjudna för att de döda skulle kunna återuppväckas på den yttersta dagen. Vid övergången till nya tiden började man ifrågasätta kyrkans syn på hälsa och sjukdom. De lärda ville göra egna undersökningar och delade sedan sina upptäckter med andra. Tekniska uppfinningar, till exempel mikroskopet, gjorde det lättare att få reda på varför människor blev sjuka.
14
Förr i tiden III – Nya tiden
Allt flera läkare började obducera
GIROLAMO SAVOLDO, konstnär i Florens Lukten är kväljande men man vänjer sig. I dag ska vi tränga djupare in i människans inre. Jag och flera av mina konstnärsbröder kommer hit för att lära oss teckna av människor så exakt som möjligt. De unga medicinstudenterna som assisterar vid obduktionen kommer en dag att bli läkare själva. De flockas kring professorn som flugor kring ett as för att få reda på om man kan se människans sjukdomar på inälvorna efter döden. Jag är så glad att jag fick tillfälle att vara med. Professor Torre är expert på att hantera kniven. Dagens lik är fortfarande ganska färskt, men ibland måste vi andas genom en näsduk, eftersom vädret är varmt och förruttnelsen tar vid direkt efter döden. På sommaren finns det inte heller svala utrymmen att bevara kropparna i. Jag försöker komma ihåg allt som professorn säger medan jag skissar hur musklerna är fästa vid benen.
GASPARE TAGLIACOZZI TORRE, PROFESSOR I MEDICIN Det är inte alla studenter som klarar stanken och kväljningarna. Det är synd. Den flådda och uppskurna kroppen har så mycket att lära oss om människans anatomi. För en obducent är människans hud bara en extra överrock. Vi skär upp den och undersöker sedan alla delar, skikt för skikt ända in till benet. Jag hoppas den här skalpellen är skarp så att snittet blir vackert. Jo det är den! I dag börjar vi från bukhålan, arbetar oss upp mot bröstkorgen, lungorna, hjärtat och slutar med hjärnan.
Efter tre obduktioner skulle jag våga påstå att de flesta studenter lärt sig identifiera blodkärlen. Efter ytterligare tre vet de hur hinnor och senor fungerar. De följande tre gångerna får de studera ben och skelett. I det skedet tar vi till sågen för att visa att en del ben är ihåliga, andra märgfyllda. En del är tjocka och andra tunna. Till sist har vi musklerna. Se på nu! När jag rycker här ser ni var muskeln börjar. Där! Den är fäst i ledbandet.
15