Förr i tiden 3 Aktivitetshäfte blädderex by Schildts & Söderströms

ISBN 978-951-52-4193-1 P 90

9 789515 241931

Vår serie i historia Förr i tiden I textbok Förr i tiden I aktivitetshäfte Förr i tiden I digital lärarhandledning Förr i tiden II textbok Förr i tiden II aktivitetshäfte Förr i tiden II digital lärarhandledning Förr i tiden III textbok Förr i tiden III aktivitetshäfte Förr i tiden III digital lärarhandledning

Aktivitetshäfte Rantala Palmqvist van den Berg Luther

Schildts & Söderströms

AKTIVITETSHÄFTE III

Jukka Rantala – Riia Palmqvist – Marko van den Berg – Annika Luther

namn

SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

SÅ HÄR STUDERAR DU ETT DOKUMENT LÄS dokumentet och ta reda på vad de svåra orden betyder. HURDANT dokument är det fråga om? Är det till exempel ett personligt brev eller en befallning från kungen? VEM har skrivit dokumentet? VARFÖR har någon skrivit det? Vilka HÄNDELSER hänger det ihop med? Vilka SLUTSATSER kan du dra av dokumentet? Verkar dokumentet vara en PÅLITLIG KÄLLA?

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Mennyt III Taitojen vihko Finsk redaktör och bildredaktör: Anna-Reetta Sipilä Svensk redaktör: Siv Fogelholm Omslag: Kalle Nuuttila Omslagsbild: Jordi Ballonga Seriens logo: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Grafisk formgivning: Anna Polkutie Ombrytning: Iiris Kallunki och Jukka Iivarinen/Vitale Illustrationer: Mats Minnhagen, Anna Polkutie Den finska upplagan: © 2017 Jukka Rantala, Riia Palmqvist, Marko van den Berg och Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy Den svenska upplagan: © 2018 Annika Luther och Schildts & Söderströms KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en arbetsbok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera och ändra det här verket eller delar av det. Kopiostos kopieringslicenser gäller inte arbets- och övningsböcker. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. ISBN 978-951-52-4193-1 Första upplagan 2018

INNEHÅLL NYA TIDEN – hur vetenskapen, konsten och religionen påverkades av nya idéer 1 Nya tankar och uppfinningar förändrar världen ……….……….……….……….…… 4 2 Renässansen återuppväcker den antika kulturen ……….……….……….……….… 8 3 Reformationen förnyar kyrkans lära ……….……….……….……….……….……….……… 16 4 Upptäcktsresorna - européerna blir medvetna om världen ……….……….…… 26 5 Den vetenskapliga revolutionen ……….……….……….……….……….……….……….… 36 Befolkning, teknologi och världsbild – nya tiden ……….……….……….……….……… 42 Vad lärde du dig om nya tiden? ……….……….……….……….……….……….……….………. 52

FINLAND, EN DEL AV SVERIGE – livet i Finland på 1600- och 1700-talen 6 Sverige blir en stormakt ……….……….……….……….……….……….……….……….……… 54 7 När finnarna hade en kung ……….……….……….……….……….……….……….……….… 58 8 All administration på svenska ……….……….……….……….……….……….……….……… 62 9 Tjära, trä och järn till Europa……….……….……….……….……….……….……….……….… 64 10 Hunger, sjukdomar och krig ……….……….……….……….……….……….……….……….… 70 11 Hur krigen påverkade Finland ……….……….……….……….……….……….……….……… 74 Befolkning, teknologi och världsbild – Finland på 1600- och 1700-talen ….… 78 Vad lärde du dig om Finland på 1600- och 1700-talen? ……….……….……….……… 82 Hemuppgifter ……….……….……….……….……….……….……….……….……….……….……….… 84

Nya tankar och uppfinningar FÖRändrar världen

1. VAD MENAR MAN MED ”NYA TIDEN”? a) Studera tidslinjen och färglägg den period på ca 100 år då medeltiden övergick i nya tiden. b) Kan du placera in bilderna i rätt tidsperiod? Skriv in bildens nummer i rätt ruta under tidslinjen.

ca 800 f.Kr.

1 e.Kr.

500 e.Kr..

1500

1800

2. TYPISKT FÖR MEDELTIDEN OCH NYA TIDEN Skriv in M vid de fenomen som hör ihop med medeltiden och N vid dem som hör till nya tiden. a) Beundran för antik kultur. b) All konst var religiös konst. c) Upptäckten att jorden inte är universums medelpunkt. d) Alla böcker skrevs och kopierades för hand. e) Boktryckarkonsten spred sig. f) Upptäcktsresor från Europa till andra världsdelar.

3. EUROPÉERNAS VÄRLD Under medeltiden kände vanliga européer främst till sina egna hemtrakter, men också de lärdaste vetenskapsmännens uppfattning om världen skilde sig ganska mycket från dagens uppfattning. Studera kartan och besvara frågorna.

a) Vilka områden saknas på kartan? Skriv in åtminstone tre områden som fattas.

b) Varför kände européerna inte till de här områdena på medeltiden?

Columbus uppfattning om världen Spanien

västerut Asien Columbus trodde att Japan låg här

Europa

Afrika

Asien

Atlanten

Vår uppfattning

4. SPEL: STADSSTATERNA GENUA OCH VENEDIG TÄVLAR OM HERRAVÄLDET ÖVER HAVEN Spelets mål: Föreställ dig att du leder antingen Venedig eller Genua. Din stadsstats välfärd bygger på de handels varor som era fartyg har med sig från Fjärran Östern. Målet är att vara den första som hinner besöka alla viktiga hamnar kring Medelhavet och Svarta havet. För att vinna ska du alltså besöka alla hamnar och vara den första som kommer hem igen, med flera poäng än din motspelare. Den spelare som når en hamn först får 2 poäng, den andra får bara 1 poäng. Spelare: 2 spelare, en från Venedig och en från Genua Ni behöver: en tärning och en spelpjäs (till exempel ett litet skepp) för vardera spelare Gör så här: Båda kastar tärningen en gång. Den som får det större talet får välja stad och starta (antingen från Venedig eller Genua). Kasta tärningen turvis. Om du får ögontalen 1, 2 eller 3 får du flytta ditt fartyg lika många steg som talet visar. Får du 4, 5 eller 6 betyder det att vindarna mojnat och du ligger stilla i väntan på nästa tur. När du närmar dig en hamn får du segla in också utan ett jämnt tal, men du får inte fortsätta ut på havet igen på samma kast. Två fartyg kan ligga i samma sexkant. Genua hamnar Tunis Alexandria Antiokia Caffa (nuv. Feodosija) Trebizond (nuv. Trabzon) Aten Konstantinopel sammanlagt

Venedig poäng

Tunis

Genua

Venedig

Områden som hörde till Venedig

Områden som hörde till Genua

Aten

Alexandria

Konstatinopel

Caffa

Antiokia

Trebizond

Renässansen återuppVÄCKER DEN ANTIKA KULTUREN 1. begrepp som hör ihop med BÖRJAN AV nya tiden Kombinera begreppen med rätt förklaringar. renässans

de nuvarande turkarnas förfäder

Östrom

Bysans huvudstad

Konstantinopel

pånyttfödelsen av antikens kultur

osmanerna

dit sökte sig många flyktingar efter Bysans fall

de italienska stadsstaterna

kallades också Bysans

2. DE ITALIENSKA STADSSTATERNA I BÖRJAN AV NYA TIDEN I det område vi i dag kallar Italien fanns det under renässansen flera självständiga stadsstater som fungerade som handelscentrum. Skriv in deras namn på kartan här nedanför. Använd nätet eller en kartbok som hjälp.

Genua Milano 8

Florens Venedig

Neapel Rom

3. MECENATER De italienska stadsstaterna styrdes av furstar och rika köpmän som också understödde konst och vetenskap. De kallades för mecenater. a) Varför understödde mecenaterna konst och vetenskap? Märk ut det motiv du tror var viktigast. för att visa sin makt för att det var ett förnuftigt sätt att placera pengar för att klara sig i konkurrensen mellan köpmän och furstar för att göra grannstaterna avundsjuka för att hjälpa fattiga konstnärer för att själv gå till historien som en god och givmild person Motivera ditt val.

b) Lev dig in i hur det kan ha känts att vara en rik mecenat under renässansen: Skriv ett brev till din vän som också är mecenat. Berätta vem och vad du själv understött och varför du gjort det. Använd följande begrepp i ditt brev: renässans

mecenat

stadsstat

4. KONSTEN UNDER RENÄSSANSEN Kryssa för de typiska dragen för renässansens konst och vetenskap som du ser i bilden. a) Konstnärerna tar modell av antikens konst. b) Alla motiv är religiösa. c) Konstnärerna avbildar människan noggrant, efter levande modell. d) Konstnärerna målar inga människofigurer. e) Konstnärerna har lärt sig använda perspektiv för att få djup i sina målningar.

5. EN RENÄSSANSKONSTNÄR Välj en av personerna på bilden på föregående sida. a) Ringa in personen. b) Berätta vem personen är och vad hen arbetar med.

6. LEONARDO DA VINCIS STUDIER Leonardo da Vinci gjorde noggranna studier av människokroppen för att lära sig avbilda den så bra som möjligt. Här ser du en av hans teckningar som föreställer huvudets proportioner. Använd den som modell för att själv rita ett människohuvud i rätt proportioner i rutan här nedanför.

7. BOKTRYCKARKONSTEN REVOLUTIONERAR INFORMATIONSFÖRMEDLINGEN Läs påståendena här nedanför. Är du av samma åsikt eller inte? Färglägg och motivera! a) Boktryckarkonsten gjorde böckerna billigare.

b) Tack vare boktryckarkonsten spred sig informationen om nya uppfinningar snabbare än förr.

c) Boktryckarkonsten var bra för dem som hade makten.

d) Boktryckarkonsten ledde till att det blev vanligare att läsa böcker.

8. DE FÖRSTA TRYCKTA SKRIFTERNA Studera den här texten, som är en av de första tryckta skrifterna. Besvara frågorna.

a) Ringa in tre bokstäver som du känner igen. b) Rita en ruta runt tre tecken du inte känner igen. c) De slingriga och färgrika illustrationerna lades till efter att sidorna tryckts. Varför gjorde man så?

9. TVIVLARENS RÖST Här nedanför ser du ett utdrag ur Mika Waltaris bok Johannes Angelos där huvudpersonen för första gången får höra om att man trycker böcker. Läs texten och besvara frågorna.

Boktryckaren var en hemlighetsfull man, en svindlare misstänker jag. Han skröt med att han kunde kopiera tio, hundra, eller så många som tusen böcker i ett svep. Han måste ha varit en skojare. Han försökte få mig att betala tjugo guldmynt för att bli invigd i konsten utan att säga ett ord om hur den fungerar. Jag hade ju inte tjugo guldmynt, men även om jag haft det och lärt mig konsten så skulle vi nog snart ha dragits inför rätta. Det måste ju vara bedrägeri att sälja samma manuskript till hundra människor för dyra pengar när man inte själv lagt ut mera än det kostar att kopiera en enda bok för hand.

a) Vad tyckte huvudpersonen i boken, Johannes Angelos, om boktryckarkonsten? Varför det?

b) Lev dig in i hur en person på den tiden kan ha känt sig när hen fick höra om boktryckare Gutenbergs nya uppfinning. Svara på herr Gutenbergs tweetar. (På medeltiden fanns det inte sociala medier, men människorna var ungefär lika misstänksamma mot nya saker som vi är nu.)

Gutenberg Handkopiering är helt stenålders. Mitt tryckeri får ut hundra böcker per dag! #framtiden #trycktyper

Gutenberg Vill du lära dig min metod? Kostar bara 20 guldmynt! #framtidskompetens #brabusiness

Gutenberg

Seriöst företag, inget skämt #äktavara #företagsamhet

VAD LÄRDE DU DIG OM NYA TIDEN? 1. HUR MYCKET HAR DU LÄRT DIG? a) Uppskatta hur bra du har lärt dig innehållet i det här avsnittet.

b) Till det viktigaste i avsnittet är att du lär dig förstå de händelser som ändrade världen så mycket att man senare börjat anse att en helt ny historisk period började. Hur bra kan du sammanfatta de här händelserna?

c) Lika viktigt är att du förstår varför människor från Europa vågade sig ut på långa upptäcktsresor och satt sig upp mot den mäktiga katolska kyrkan. Hur bra kan du förklara det här?

2. KAN DU HÅLLA REDA PÅ BEGREPPEN? Förena begreppen med rätt förklaringar. Observera att det finns färre begrepp än förklaringar! rörelse som ville ändra på den katolska kyrkan i början av 1500-talet heliocentrisk världsbild geocentrisk världsbild tes renässansen reformationen

statsförbund där medlemsländerna låter den gemensamma ledningen sköta till exempel utrikespolitiken uppfattningen att jorden är universums centrum som allting annat kretsar omkring kort och slagkraftigt påstående uppfattningen att jorden och de andra planeterna kretsar runt solen konsten att kopiera skrifter och böcker maskinellt den antika kulturens pånyttfödelse på 1400-talet

3. RENÄSSANSENS KONST Vilka drag som är typiska för renässanskonsten ser du i målningen? Nämn minst två saker.

4. FENOMEN TYPISKA FÖR NYA TIDEN Läs texten och besvara frågorna. Min vän och jag har tillsammans köpt denna heliga bok för priset av en god häst. Boken är Nya testamentet, översatt av doktor Luther. Hädanefter kan var och en själv läsa och förklara Bibeln och själv har jag inte hittat en mening eller ens ett ord i skriften som skulle förbjuda en lekman* att göra detta. * lekman = en församlingsmedlem som inte är präst

a) Vilka fenomen som är typiska för nya tiden syns i texten? Nämn två.

b) Vad var personerna som köpt en bibel rädda för?

BILDKÄLLOR

s. 79 Postmuseet

s. 4 Shutterstock, illustrationer Mats Minnhagen

s. 83 Wikimedia Commons

s. 80 Wikimedia Commons

s. 5 Per-Oskar Joenpelto s. 7 Per-Oskar Joenpelto

Hemuppgifter

s. 8 Per-Oskar Joenpelto

1, 19 och 26: Per-Oskar Joenpelto

s. 10 Mats Minnhagen s. 11 Wikimedia Commons

3: Guernica, 1937 (oil on canvas), Picasso, Pablo (1881–1973) / Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia, Madrid, Spain / Bridgeman Images

s. 13 Wikimedia Commons

3, 11, 20, 25 och 29: Wikimedia Commons

s. 15 Mats Minnhagen

4: Gutenberg’s press, reconstructed, and housed in the Deutsche Buchgewerbehaus at Leipzig, Germany (engraving), French School, (19th century) / Bibliotheque des Arts Decoratifs, Paris, France / Archives Charmet / Bridgeman Images

s. 16 Wikimedia Commons s. 18 Wikimedia Commons s. 20 Vänster porträtt: Portrait of Henry VIII, 1548 (engraving) (b/w photo), Massys, Cornelis (1508–1580) / National Portrait Gallery, London, UK / Bridgeman Images Höger porträtt: Henry VIII (oil on panel), Holbein the Younger, Hans (1497/8–1543) (after) / Royal Collection Trust © Her Majesty Queen Elizabeth II, 2017 / Bridgeman Images

5: The Benediction of Pope Pius V in St.Peter’s Square c.1567 (engraving), Italian School, (16th century) / Private Collection / Bridgeman Images 16: Venla Poskela

s. 22 Olaus Magnus Carta Marina, Wikimedia Commons s. 24 Mats Minnhagen s. 25 Nationalbiblioteket s. 26–27 fartyg 1 och 4 Shutterstock / 2 och 3 Mats Minnhagen s. 29 Per-Oskar Joenpelto s. 32 Dorling Kindersley, Getty Images s. 34 Mats Minnhagen s. 35 Wikimedia Commons s. 36 Wikimedia Commons s. 39 Wikimedia Commons s. 40 Wikimedia Commons s. 44 Venla Poskela s. 47 Konstnären: Mats Minnhagen Fra Angelicos målning: Wikimedia Commons s. 49 Wikimedia Commons s. 50 Wikimedia Commons s. 53 Wikimedia Commons s. 55 Iiris Kallunki s. 56 Wikimedia Commons s. 57 Wikimedia Commons s. 58 Henrik Corte, Brahestads museum s. 59 Per-Oskar Joenpelto s. 60 Mats Minnhagen s. 63 Iiris Kallunki s. 64 Nikkilä Eino (fotograf), Etnografiska bildsamlingen, Museiverket s. 65–66 Uppsala University Coin Cabinet, Alvin, i.e. alvin-record: 77662 Källa för tabellen: Pertti Haapala & Raisa Maria Toivo (red), Suomen historian kartasto. Karttakeskus 2007. s. 67 Per-Oskar Joenpelto s. 68 Per-Oskar Joenpelto s. 69 Mats Minnhagen s. 74 Wikimedia Commons s. 75 Per-Oskar Joenpelto s. 76 Wikimedia Commons

104

Textkällor s. 14 Mika Waltari, Nuori Johannes. WSOY 1981. Fritt översatt till svenska av Annika Luther. s. 16 Från luther2017.se 19.12.2017. Översättning till svenska: Thor-Leif Strindberg s. 19 Sebastiano Giustiniani (redigerad och översatt till engelska av Rawdon Lubbock Brown). Four Years at the Court of Henry VIII. Selection of Despatches Written by the Venetian Ambassador, January 12th, 1515, to July 26th, 1519. Volume I. Cambridge University Press 2013. Fritt översatt till svenska av Annika Luther. s. 30 Från http://www.ferdinandmagellan.com/p/magellan-cargo.html Fritt översatt till svenska av Annika Luther. s. 39 Jukka Maalampi, Fysiikan historia. 2011. Fritt översatt till svenska av Annika Luther. s. 40 Galileon tytär, Sobel, Dava 2000. Översatt till finska av Juhani Lindström. Fritt översatt till svenska av Annika Luther. s. 53 Mika Waltari, Mikael Karvajalka. WSOY 1948. Fritt översatt till svenska av Annika Luther. s. 62 Ursprungsversion: 1695 års psalmbok, psalm 317, författare: Israel Kolmodin Modern version: Psalmboken 1986, psalm nr 535. Stadin slangi: Mikko Seppälä och E.J. Kauhanen, Kirkko ja kaupunki 23.5.2011. s. 71 Katri Lehto. Maria Heikintytär Kytäjältä. Ihmisiä ja kohtaloita 1700-luvun Suomessa. Otava 1989. Fritt översatt till svenska av Annika Luther. s. 72 Från http://minata.tripod.com/bps_20_jan.html 19.12.2017 Gunno Dahlstierna, Giöta kämpavisa om konungen och herr Peder. s. 73 Eino E. Suolahti, Helsingin kaupungin historia. Helsingin kaupunki 1950. Fritt översatt till svenska av Annika Luther. s. 74 C.J. Gardberg & Kari Palsila, Viapori-Suomenlinna. Otava 1998. Fritt översatt till svenska av Annika Luther. s. 77 Från http://minata.tripod.com/bps_20_jan.html 19.12.2017 Gunno Dahlstierna, Giöta kämpavisa om konungen och herr Peder. s. 91 Kristoffer Kolumbus, Amerikan löytöretken päiväkirja. Karisto 1992. Jäljentänyt Bartolemè De La Casas. Suomentanut Erkki Valkeila. Fritt översatt till svenska av Annika Luther.

ISBN 978-951-52-4193-1 P 90

9 789515 241931

Aktivitetshäfte Rantala Palmqvist van den Berg Luther

Schildts & Söderströms