Siv Storå De oerhörda orden. En bok om Märta Tikkanens författarskap

ISBN 978-951-52-5153-4 Flexband, ca 200 sidor Omslag Emma Strömberg Biblioteksklass 86.31 Utkommer i september

Utkommer också som e-bok ISBN 978-951-52-5154-1

SIV STORÅ

DE OERHÖRDA ORDEN En bok om Märta Tikkanens författarskap

Märta Tikkanen skrev sin första bok som sexåring och den bottnade i upplevd orättvisa. Hon hade fått en lillebror som stal föräldrarnas uppmärksamhet från henne och hennes syster.

Många av böckerna från Tikkanens vuxna år har spunnit vidare på temat problem inom familjen, nu av allvarligare art än syskonavund: alkoholism, psykos, MBD. Med sin i grunden optimistiska livshållning har hon förmått skriva om svåra angelägenheter på ett befriande sätt. Fil.dr Siv Storå har skrivit den första heltäckande biografin över Tikkanens författarskap. Eftersom motiven i de flesta av Märta Tikkanens böcker har nära samband med hennes egen livsväg, dröjer Siv Storå vid kopplingarna mellan liv och dikt. ”Jag är speciellt intresserad av själva den kreativa processen, hur den stimuleras eller blockeras. Därför får avsnitten om böckernas framväxt stort utrymme.”

Siv Storå har följt Märta Tikkanens författarskap från dess början. År 2010 utkom hennes bibliografi Av och om Märta Tikkanen. Biobibliografi för åren 1956–2008.

S St r är född på Åland och bosatt i Åbo. Hon är filosofie doktor och litteraturforskare. Storå har varit verksam som bibliotekarie vid Steinerbiblioteket och Åbo Akademis bibliotek samt medarbetare i Finsk Tidskrift.

ISBN 978-951-52-5144-2 Inbunden, ca 350 sidor Översättning Tobias Pettersson Omslag Tom Backström Biblioteksklass 92 Utkommer i augusti

Utkommer på finska hos Kustantamo S&S

AAPO ROSELIUS & TUOMAS TEPORA

KAMPEN OM DEN SVENSKA JORDEN Karelarna i Finlands svenskspråkiga områden 1940–1950

Efter vinterkriget blev drygt 400 000 finländare evakuerade och omplacerade inom landets nya gränser. Det krävde radikala åtgärder av staten och en beredskap för stora uppoffringar av befolkningen. Fredsvillkoren efter fortsättningskriget innebar en upprepning av situationen. Omplaceringen av de evakuerade skapade också spänningar som färgades av politiska ideologier, krigstida rädslor och framtidsvisioner. Ett utlopp för dessa spänningar blev språkfrågan. Den svenskspråkiga pressen skrev alarmistiskt om en finskspråkig ”invasion” som hotade språkminoritetens kultur. En del finskspråkiga debattörer tyckte å sin sida att blotta manifestationen av en sådan oro hotade den nationella enigheten.

De krigstida linjedragningarna har fortsatt verka fram till vår tid. Till exempel missuppfattningen om att de svenskspråkiga områdena och människorna i dem inte skulle ha burit sitt ansvar för de evakuerades bosättning lever vidare än idag.

Den här boken berättar om hur språkfrågan blev en central politisk kamp, och hur mötet mellan de evakuerade och lokalbefolkningen utföll i de svenskspråkiga områdena.

A Ros el är historiker och docent vid Uleåborgs universitet. Till hans forskningsområden hör Finlands inbördeskrig, extremistgrupper på 1920- och 1930-talet samt finlandssvenska organisationer.

Tuo m Te r är historiker och docent vid Helsingfors universitet. Han har forskat i krigs- och känslokulturhistoria.