I tiden7 blädderex

7

Johanna Bonäs & Tina Ehnström-Backas

i tiden Revolutioner och uppfinningar förändrar världen Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi

Redaktör: Siv Fogelholm Omslag: Emma Strömberg Inlagans grafiska formgivning och ombrytning: Emma Strömberg Kartor: Kauko Kyöstiö/Spatio Oy Grafer: Måns Eklund © 2017 Johanna Bonäs, Tina Ehnström-Backas och Schildts & Söderströms

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser.

Mer information lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

ISBN 978-951-52-4224-2 Första upplagan 2017

3

Bästa sjundeklassist Mycket av det som vi i dag upplever som modernt fick sin början under 1800-­talet. För att förstå utvecklingen under 1800-­talet inleds boken med den franska revolutionen 1789 och slutar med Versaillesfreden 1919. Däremellan hann det hända mycket som för alltid förändrade människornas liv på jorden. När du har läst den här boken kommer du att förstå mycket mer om varför världen ser ut som den gör i dag.

Boken har fyra huvudkapitel med egna färger och teman: läs om mänskliga rättigheter i det röda kapitlet, industrialismen i det gröna kapitlet, nationalismen i det blåa kapitlet och första världskriget i det gula kapitlet. I början av huvudkapitlen finns en tidslinje där vi har placerat in några händelser. Händelserna på tidslinjen visar hur samhället har utvecklats och ungefär vad kapitlet handlar om. Du kan fylla tidslinjen med flera händelser eller göra en egen tidslinje i ditt häfte.

Inne i boken finns olika typer av frågor. En del frågor har en glödlampa som symbol. De här frågorna finns i anslutning till ett dokument eller fakta som du ska studera. Det finns också frågerutor som har samma färg som kapitlet. Frågorna hjälper dig att repetera och förstå det du läst.

Vi vill också ge dig möjlighet att öva dig i historisk metod. Därför finns det åtta mer omfattande forskningsuppgifter i boken. Forskningsuppgifterna är utmärkta med ett förstoringsglas med bokstaven F. Här får du träna dig i att kritiskt granska olika typer av historiska dokument och plocka ut viktig information ur dem, precis som riktiga forskare gör då de studerar det förflutna.

I slutet av varje huvudkapitel finns en lista med nyckelbegrepp.

Det är inte nyckelbegreppen i sig som är viktiga utan de hjälper dig att sammanfatta de viktigaste händelserna i kapitlet. I slutet av läro­ boken finns en ordlista där nyckelbegreppen förklaras kort.

Glöm inte bort att titta på bilderna i boken. De visar hur människorna och samhället såg ut under 1800-talet. Vi önskar dig lycka till med studierna i historia!

Författarna Tina och Johanna

4

Innehåll KAPITEL 1 Människor förändrar världen Ståndssamhället

6 8

Franska revolutionen

15

Napoleon Bonaparte

21

Det autonoma storfursten­dömet Finland uppstår

27

Kampen för frihet och jämlikhet fortsätter

30

Kvinnornas självständighetskamp

34

Arbetarklassen – samhällets olycksbarn

39

FORSKA! Bildanalys

50

Arbetarna organiserar sig

52

Bildning till folket

56

FORSKA! Fotografier som historiska källor

62

KAPITEL 2 Industrisamhällets uppkomst och utveckling

64

Förutsättningarna för den industriella revolutionen

66

Maskinernas århundrade

70

Den agrara revolutionen

80

Till staden

89

Nöjeslivet

96

Konsumtionen ökar

100

FORSKA! Bouppteckningar som historiska källor

102

Befolkningen ökar

107

FORSKA! Statistik

114

Den stora folkvandringen

116

5

KAPITEL 3 Nationalismens århundrade

124

Nationalismen som idé

126

Finland blir en nation

131

Nationalismen sprids med kulturen

144

FORSKA! Textanalys – nationalismen i dikt

150

Förryskningen av Finland

152

FORSKA! Bildanalys – nationalismen i konst

162

Imperialismen

164

Rasism

175

KAPITEL 4 En värld i krig

184

Kriget börjar

186

FORSKA! Källkritik

192

Det totala kriget

194

De ryska revolutionerna

207

Finlands inbördeskrig

211

FORSKA! Källkritik bilder

224

Krigsslutet

226

6

KAPITEL 1

Människor förändrar världen För 200 år sedan fanns det inget land i Europa som var demokratiskt.

Demokrati betyder att folket väljer vem som ska stifta lagar och fatta viktiga beslut i landet. I dag betyder demokrati också att samma lagar och regler gäller för alla oberoende av kön, inkomst, utbildning, religion och så vidare. På 1700-talet styrdes alla länder i Europa av enväldiga kungar och drottningar som inte hade blivit valda av folket. Människorna som bodde i Europa var regenternas undersåtar och de kunde inte påverka vilka lagar som stiftades, hur pengarna i landet användes eller vilka krig landet skulle delta i. Allt detta kom att ändras under 1800-talet då kungahusen i land efter land blev tvungna att börja dela med sig av makten. Under 1800-talet började Europas folk förvandlas från undersåtar till medborgare med rättigheter som ingen hade kunnat föreställa sig under 1700-talet. Allting startade med franska revolutionen år 1789.

1789 franska revolutionen

1833

1864

högst tio timmars arbetsdag för barn i Storbritanniens industri

ogifta kvinnor blir myndiga i Finland

1809

1848

1866

Finland blir en del av Ryssland

revolutioner i Europa, det kommunistiska manifestet skrivs

folkskola införs i Finland

7

Eugéne Delacroix, Friheten på barrikaderna, 1830.

1899

1917

Finlands arbetarparti grundas

lag om 8 timmars arbetsdag i Finland

1906 allmän och lika rösträtt och valbarhet i Finlands lantdagsval

Framåt ni fosterlandets barn, nu nalkas ärans stora dag!

Mot oss av tyranneriet, är det blodiga standar höjt, hör ni över fältens krater dessa grymma soldaters rop?

De tränga sig inpå vår hop, de mörda våra söner, och våra livskamrater!

Till vapen, medborgare, ställ upp på raka led, framåt, framåt!

Låt fiendens orena blod flyta på vår jord!

Vers ett ur Marseljäsen (La Marseillaise), Frankrikes nationalsång. Sjöngs av franska revolution ärer 1789.

8

Ståndssamhället I dagens Finland är det svårt att utifrån utseende och kläder se vad en människa jobbar med, var hon bor eller hur mycket pengar hon har. På 1700-talet var det annorlunda. Då var det mycket stor skillnad mellan folk. Bara genom att se på en människa visste man vilken ställning hon hade i samhället. I hela Europa var männis­ korna indelade i olika stånd. Ståndssamhället var ett sätt att rangordna människor i olika grupper där varje stånd hade olika rättigheter, skyldigheter och uppgifter i samhället. Barn fick faderns stånd vid födseln och kvinnorna fick mannens stånd då de gifte sig. Olika klädkoder gällde för de olika stånden och därför kunde man ofta bara genom att se på en människa veta vilket stånd hon hörde till. Ståndssamhället hade uppstått under medeltiden, men var som starkast i Europa under 1700-talet.

Fyra stånd i Norden I Norden delades folket in i fyra stånd; adel, präster, borgare och bönder. I Sverige, som Finland var en del av fram till 1809, sammankallade kungen ibland så kallade riksdagar för att höra undersåtarnas åsikter om krig, nya skatter eller någon ny lagstiftning. Alla män som hörde till ett stånd fick delta i riksdagarna. Vid omröstningar fanns det totalt fyra röster, en per stånd. I andra kungariken var det mycket ovanligt att bönder fick delta i kungens riksdagar.

Därför brukar också Sverige lyftas fram som ett kungarike där bönderna hade en lite bättre ställning.

Alla hörde inte till ett stånd. De allra fattigaste som till exempel torpare, backstugusittare, skomakare, skräddare, sotare, pigor, drängar och arbetare stod utanför ståndssamhället. De var absolut lägst i rang av alla och saknade i princip helt rättigheter. Också högutbildade och relativt förmögna personer kunde sakna ståndstillhörighet, som till exempel läkare, advokater, journalister och lärare.

DET SVENSKA STÅNDSSAMHÄLLET Det svenska ståndssamhället PÅ 1700-TALET på 1700-talet Schack började spelas i sin nuvarande form på 1700-talet. Spelets pjäser sym­boliserar stånds­ samhället, där bön­derna var flest och hade lägst värde. I spelet sym­boliserar de övriga pjäserna tornet = borgarna, häs­ten = adels­­ männen och löparna = prästerna. I spelet vinner den som först dödar kungen.

Kung eller drottning

0,5 % Adel

0,9 %

Präster

2%

Borgare

50 %

Bönder

46,6 %

Ståndslösa hade ingen representation i riksdagen

9

Det svenska ståndssamhället på 1700-talet

Adeln var det högsta ståndet och de som hade mest makt.

De var de enda som fick äga slott och herrgårdar med stora jord­egendomar. Adeln kallades också frälset, eftersom de var frälsta (= befriade) från skatt. De var de enda som kunde få höga tjänster inom staten eller armén. Därför hörde alla ledande män i de flesta länder till adeln. I Sverige hade adelsmän titeln friherre eller greve före sina namn. Under 1700-talet bar adelsmän ofta peruk och färgglada kläder.

Prästerna var högst i rang i de byar där det inte fanns någon adelsman. Prästerna övervakade moralen och religionen i samhället, men de fungerade också ofta som lärare och läkare eftersom de oftast var de enda som hade någon form av utbildning. Prästerna behövde inte heller betala skatt och kyrkan ägde mycket jord. Det fanns ingen religionsfrihet. Kungen bestämde undersåtarnas religion.

I Sverige hörde alla till evangelisk-lutherska kyrkan.

Borgarna bodde i städerna och var de enda som fick sälja varor och tjänster. De kunde vara hantverkare, skeppsredare, krögare, fabriksägare eller köpmän. De betalade skatt till kungen och kyrkan. Det fanns framgångsrika köpmän som var mycket rika, men också fattiga hantverkare som knappt hade råd med mat på bordet.

Bönderna var lägst i rang av de fyra stånden. Det fanns olika sorters bönder beroende på hur mycket mark de ägde och hurdan jord de odlade. I Sverige fick bara de som odlade jord på ett helt hemman kalla sig bönder. Bönderna betalade skatt till kungen och kyrkan och skulle inte klä sig i annat än grått, brunt eller svart. I byar där det varken fanns ett gods eller en prästgård var oftast den bonde som ägde mest mark byns ledare.

10

Europa 1789 Europa 1789 (Danmark)

(Danmark)

Sverige

S:t Petersburg

Stockholm

Danmark Ryssland Köpenhamn

Storbritannien London

Nederländerna

Berlin

Preussen Warszawa

Polen

Paris

Wien

Frankrike Schweiz

Portugal Lissabon

Österrike

Madrid

Spanien

Konstantinopel

Osmanska riket

0

200

400 km

I slutet av 1700-talet var Frankrike, Österrike, Sverige, Ryssland och Storbritannien Europas största och mäktigaste stater och kungahus. Dagens Tyskland och Italien var splittrade i flera småstater.

Tre stånd i Frankrike Frankrike var det folkrikaste landet i Europa och också ett av de länder där skillnaderna mellan fattiga och rika var som störst. I Frankrike delades folket in i tre stånd: adeln, prästerna och resten, som kallades ”det tredje ståndet”. De franska adelsmännen och prästerna hade likadana rättigheter som i Sverige. Det tredje stån-

det var en blandning av högutbildade och förmögna läkare och advokater och fattiga bagare, bönder och tiggare.

Det tredje ståndet betalade ensamma alla skatter och de hade ingen möjlighet att delta i beslutsfattandet eftersom det inte var tradition att kungen sammankallade riksdagar. Bönderna odlade jord som ägdes av en adelsman eller kyrkan. Markägaren

11

kunde göra vad han ville med bönderna. De fick till exempel inte flytta utan tillåtelse av markägaren som däremot kunde tvinga bönderna att flytta eller sälja dem till någon annan om han ville. Det här kallas liv­ egenskap och förekom i de flesta europeiska länder. Bönderna i Sverige och Finland har aldrig varit livegna.

I Frankrike var det de högutbildade stadsborna i det tredje ståndet som tog ledningen i kampen mot ståndssamhället. De hade pengar och utbildning men saknade politiskt inflytande.

Ståndssamhället – ett orättvist system Ståndssamhället skapade stora orättvisor i hela Europa. Det var i de flesta fall omöjligt för en man ur ett lägre stånd att bli medlem i ett högre stånd. Kvinnor kunde bli medlem i ett högre stånd genom giftermål, men det var ovanligt med sådana äktenskap eftersom folk sällan umgicks med personer utanför sitt eget stånd. Något av det värsta som kunde hända en människa var att bli utesluten ur sitt stånd. Det kunde hända den som bröt mot skrivna eller oskrivna regler. Till exempel om man gifte sig med någon ur ett annat stånd som inte föräldrarna godkände.

Det fanns också stora skillnader gällande rättigheter och skyldigheter inom stånden, inom familjen, mellan kvinnor och män, husbonde och tjänstefolk och så vidare. Olika lagar och regler gällde beroende på vilken position man hade. En husbonde hade till

exempel rätt att slå sin piga eller dräng utan att straffas, medan det var ett allvarligt brott om en piga eller dräng slog sin husbonde. Familjemedlemmarna hade olika sittplatser vid matbordet beroende på ställningen inom familjen. Far satt vid bordsändan och bredvid honom satt de äldsta sönerna i åldersordning. På en del håll satt mor inte alls med vid matbordet.

I kyrkan hade varje familj sin bestämda sittplats. De finaste och förmögnaste familjerna satt längst fram. De fattigaste stod längst bak. I kyrkan var begravnings-, dop- och bröllopsritualerna olika beroende av vem som berördes. Rika fick alltid högtidligare ceremonier. Exemplen på orättvisor kunde bli hur lång som helst. Allt detta kom att förändras under 1800-talet då idén om jämlikhet började gro bland Europas folk.

Svält och förtryck i Frankrike I slutet av 1700-talet drabbades Frankrike av en svår hungersnöd på grund av kallt väder. Åren 1788–1789 var extremt kalla och ingen säd växte på åkrarna. Därför blev det brist på mjöl och brödpriserna steg kraftigt. Våren 1789 kostade ett bröd lika mycket som en arbetare i Paris fick i månadslön. De fattiga hade ingen möjlighet att betala så mycket. Också bönderna på landsbygden hade ont om mat eftersom de måste betala lika mycket skatt till kungen trots att skörden var mindre än

Fransk satir från 1700-talet där adeln och prästerna trycker ner det tredje ståndet.

12

normalt. Bönderna betalade skatt i natura.

Det betyder att de gav en del av sin skörd till kungen och kyrkan i stället för pengar.

I stället för att dela ut brödsäd till de svältande fransmännen sålde kungen allt extra spannmål till utlandet för att få pengar.

Enväldet ifrågasätts Förtrycket, orättvisorna, fattigdomen och hungern ledde till att allt fler fransmän började undra om det faktiskt var rätt att en liten del av befolkningen levde i överflöd och bestämde allt, medan majoriteten tvingades betala deras lyxliv sam­ tidigt som de svalt. Dessa tankar skrevs ner av några män som i efterhand har kallats upplysningsfilosofer. Med risk för sina liv

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. K ombinera följande påståenden med rätt stånd: a) bodde på stora gods, b) enda som fick sälja varor och tjänster, c) behövde inte betala skatt, d) odlade jord, e) fick driva in skatt av byns invånare.

2. Vad tycker du var den största orättvisan mellan de olika stånden på 1700-talet? Motivera ditt val!

3. Vad tycker du avgör en människas ställning i dagens Finland: mycket pengar, hög utbildning, ett bra yrke, fördel­aktigt utseende, många följare på sociala medier eller något annat?

4. Titta på bilderna av de olika familjerna på sidan 9. Vilka skillnader ser du mellan familjerna?

5. Läs första versen i Marseljäsen på sidan 7. Vad uppmanas folket att göra?

kritiserade de kungen och presenterade alternativa sätt att styra Frankrike. Voltaire, Montesquieu och Diderot är exempel på tre kända upplysningsfilosofer på 1700-talet.

Montesquieu ville att makten i ett land skulle delas mellan de som godkänner lagar, de som skriver lagar och de som dömer personer som bryter mot lagar. Han tyckte inte att det var bra att all makt fanns hos en enda person (kungen). Han ville också att folket skulle kunna avsätta en dålig kung. Diderot ville att alla barn skulle få gå i skola. Också fattiga barn. Ordet ”upplysning” kommer just från viljan att ”upplysa”, det vill säga utbilda, folket. Voltaire kritiserade de hårda metoder som kungarna använde sig av då de styrde, till exempel tortyr. Han tyckte också att kyrkan och prästerna hade för stor makt.

Enligt upplysningsfilosoferna borde också de fattiga i samhället ha rätt till ett gott liv. De ansåg att det fanns vissa mänskliga friheter och rättigheter som borde gälla alla. Inte bara dem som hade haft turen att födas i ett högre stånd.

Vanliga bönder och arbetare läste inte upplysningsfilosofernas texter eftersom de flesta inte kunde läsa. Böcker var också mycket dyra. Det var de högutbildade borgarna i det tredje ståndet i Paris som läste texterna. Vanliga stadsbor hörde om idéerna i diskussioner på torget, på kaféer, i kyrkan och på andra mötesplatser.

Upplysningsfilosofernas idéer spreds också till invånarna i de brittiska kolonierna i Nordamerika. De lockades av idén att folket skulle få välja sin egen ledare och delta i lagstiftningsarbetet. Många amerikaner började tycka att de brittiska kolonierna borde bryta sig loss från Storbritannien och den engelska kungen och bli ett självständigt land.

13

Det amerikanska frihetskriget

Kanada

New Hampshire New York Kalifornien

Pennsylvania Virginia

Massachusetts Rhode Island Connecticut New Jersey Delaware Maryland

North Carolina

De ursprungliga 13 staterna

South Carolina Texas

Georgia USA

Mexiko

De östra delarna av dagens USA hörde till Storbritannien i mitten av 1700-talet. Invånarna i de brittiska kolonierna i Nordamerika var de första som gjorde revolution mot sin kung år 1776. De krävde självständighet från Stor­ britannien. Kungen sände soldater för att stoppa upproret som blev ett sex år långt krig där många dog. Kriget kallas det amerikanska frihetskriget, eftersom det var under det här kriget som Amerikas förenta stater (USA) blev ett självständigt land.

Efter att amerikanerna vunnit kriget skrev de en grundlag som blev den modernaste i världen. Makten delades mellan en folk-

Florida

Storbritannien Spanien

vald president, ett folkvalt parlament som skulle stifta alla lagar och godkänna alla beslut (kongressen) och Högsta domstolen. USA var ändå ingen modern demokrati eftersom kvinnorna, ursprungs­ befolkningen och slavarna saknade rösträtt. Endast vita män som ägde jord fick rösta i president- och parlaments­ val. I Europa fanns det få länder med skrivna grundlagar på den här tiden. Kungarna ville gärna styra utan lagar och regler som begränsade dem.

USA:s första flagga kallas Betsy Ross efter kvinnan som sydde den.

14

Vad är en revolution?

Revolution är en snabb och omvälvande förändring i samhället. Man brukar skilja mellan politiska och ekonomiska revolutioner. En ekonomisk revolution betyder att sättet att tillverka saker förändras, till exempel då människan började odla jord och ha husdjur i stället för att samla växter och jaga.

I en politisk revolution förändras landets styre, oftast genom att en ny grupp människor tar över makten med våld. Franska revolutionen 1789 är en av Europas viktigaste politiska revolutioner. Den förändrade synen på hur länder skulle styras och skapade nya idéer om jämlikhet och mänskliga rättig­ heter bland Europas folk.

Orsakerna till politiska revolutioner är ofta de samma oberoende av när och var de har ägt rum. I länder där det blir revolution är många invånare missnöjda med hur landet styrs och de känner sig förtryckta av dem som har makten. Rösträtten och möjligheten att säga sina åsikter fritt brukar vara begränsad. Personer som kritiserar styret kan förlora sitt jobb eller sin egendom, hamna i fängelse, misshandlas eller dödas.

Folk förföljs på grund av religion, språk eller samhällsklass. De flesta länder där det blir revolution är också korrupta. Det betyder att det går att köpa ett politiskt beslut, en plats på ett universitet eller bra betyg i skolan. Eftersom landets invånare upplever att de inte har någon möjlighet att få det bättre på laglig väg gör de revolution.

Fattigdom är också en viktig orsak till att det blir revolution. De flesta människor kan acceptera ett visst förtryck så länge de har hem, jobb och pengar till mat. Det finns många länder med enväldiga ledare där det inte har blivit revolution. Men en kombination av svält, fattigdom, förtryck och korruption brukar oftast inte sluta bra för de som styr landet. Fattiga och hungriga människor kan vara farliga. Det fick många av Europas kungahus uppleva under 1800-talet. År 2011 startade en rad revolutioner i Nordafrika och Mellanöstern. Revolutionerna har gemensamt kallats för den arabiska våren. Bilden ovan visar egyptier som demonstrerar på Tahirtorget i Kairo. Höga livs­ medelspriser, fattigdom, förtryck och korruption var alla viktiga orsaker till revolutionerna.

15

Franska revolutionen Franska kungen hade skickat soldater till Nordamerika för att kriga mot engels­ männen på amerikanernas sida. På det här sättet hoppades han försvaga sin rival och fiende – den engelska kungen. De franska soldater som återvände till Frankrike berättade hur fria de amerikanska bönderna var och hur mycket bättre livet var i Amerika där det inte fanns någon kung, adel eller kyrka som förtryckte folket.

Då amerikanernas revolution mot den engelska kungen lyckades började också många européer fantisera om att göra sig av med sin kung.

Nationalförsamlingen sammankallas År 1789 hette Frankrikes kung Ludvig XVI (16) (Louis XVI på franska). Han styrde Frankrike från slottet Versailles utanför Paris. Versailles var Europas största slott där upp till 10 000 personer bodde som mest.

En stor del av de finaste franska adelsfamiljerna bodde på Versailles. De roade sig med baler, överdådiga middagar, dyra kläder, diamanter, konst, opera, exotiska växter och djur. Hovlivet kostade mycket pengar, och när kungen dessutom började sända soldater till kriget i Nordamerika blev utgifterna ännu större.

I slutet av 1780-talet var kungens pengar slut. Kungen kunde enväldigt ha beslutat att höja skatterna men han valde i stället att

sammankalla de tre stånden till en riksdag.

Han räknade med att kunna höja skatterna tillsammans med adelns och prästernas röster. Stånden i Frankrike hade inte sammankallats på 175 år, så det var en stor händelse. Ungefär 1 200 män samlades i Versailles för att delta i mötet. Där fanns adelsmän, präster, läkare, advokater och köpmän, men endast en bonde och inte en enda arbetare.

Samtidigt rådde upprorsstämning bland de hungriga människorna i Paris.

Kungen, adeln och prästerna ville att

Versailles var Europas största och mest på­kostade slott. Slottet började byggas på 1600-talet och tio­tusentals frans­män jobbade med bygget under cirka 50 år. Under franska revolutionen blev slottet en symbol för kungens få­fänga och hög­mod och för­trycket av det franska folket. I dag är Versailles museum.

16

alla tre stånd skulle ha en röst var vid omröstningarna. Då skulle det ha varit omöjligt för det tredje ståndet att förhindra skattehöjningar. Därför vägrade tredje ståndet att godkänna en röst per stånd.

Det ville i stället ha en röst per man. Stånden började bråka sinsemellan och när det började gå rykten om att kungen skulle stoppa mötet med hjälp av armén exploderade invånarna i Paris.

De hungriga och förtryckta Parisborna gick till attack mot fängelseborgen Bastiljen i jakt efter vapen att försvara det tredje ståndet med. Samtidigt gjorde de livegna bönderna på landsbygden uppror mot godsägare och brände och plundrade deras gods. Det här har fått symbolisera starten för franska revolutionen den 14 juli 1789.

Frihet, jämlikhet och broderskap Då revolutionen startade tog det tredje ståndet makten i nationalförsamlingen, som riksdagen kallades. De började genast arbeta för ett jämlikare och rättvisare Frankrike. Deras motto var frihet, jämlikhet och broderskap. Det här blev också franska revolutionens slagord. De skrev förklaringen om de mänskliga friheterna och rättigheterna, där de bestämde att alla fransmän skulle vara jämlika inför lagen och ha likadana rättigheter och skyldigheter. Inga stånd, städer, gods, byar eller speciella grupper skulle längre ha specialrättigheter.

Det här var första gången ett europeiskt land införde lagar om mänskliga fri- och rättigheter. Nationalförsamlingen övertog också kyrkans jordegendomar och lät bön-

Utdrag ur deklarationen om mänskliga fri- och rättigheter i Frankrike 1789 Artikel 1: Alla människor är födda fria och ska ha samma rättigheter.

Artikel 2: Alla människor har rätt att vara fria, att äga egendom, att känna sig säkra och göra motstånd om de blir förtryckta.

Artikel 3: Folket ska ha rätt att välja sin ledare.

Artikel 4: Frihet betyder att man ska ha rätt att göra allting som inte skadar någon annan.

Artikel 5–9: Det ska finnas lagar där det står vad som är förbjudet. Lagen ska vara lika för alla och ingen ska kunna dömas för något som inte står i lagen.

Artikel 10: Alla ska ha rätt att tro på vad de vill.

Artikel 11: Alla ska ha rätt att skriva och säga vad de vill.

17

der och borgare köpa jorden billigt. Man bestämde att det regelbundet skulle väljas en nationalförsamling där alla lagar skulle stiftas. Alla män över 25 år med en viss inkomst skulle få rösta. De riktigt fattiga fick rätt till en viss socialhjälp. Alla barn fick rätt till skolgång.

Antoinette som fick ta emot folkets hat.

Fräcka bilder på och visor om drottningen spreds över hela Frankrike. Kungen framställdes som en töntig och småkorkad toffelhjälte som var helt i hennes våld.

Marie Antoinette – världens mest hatade drottning?

Trots att kung Ludvig XVI var den verkliga regenten var det drottning Marie-­ Antoinette som fick skulden för hungersnöden, fattigdomen och allt lidande som det franska folket hade utsatts för. Marie-­ Antoinette var dotter till kejsarinnan Maria Teresia i Österrike. Hon var bara 14 år då hon giftes bort med Frankrikes blivande kung för att relationerna mellan Österrike och Frankrike skulle förbättras.

Marie-Antoinette accepterades aldrig vid Versailles. Den franska högadeln tyckte att hon var ”bondsk” på grund av sitt österrikiska ursprung. Hon talade inte perfekt franska och hon hade svårt att anpassa sig till de strikta reglerna (hovetiketten) på slottet. Dessutom tog det flera år innan hon och kungen fick barn. På den här tiden ansågs det alltid vara kvinnans fel om ett par inte fick barn. Efter många år fick de en dotter och senare också söner, men elaka tungor skvallrade om att kungen inte var barnens far.

De elaka ryktena om drottningen spred sig från hovet till invånarna i Paris. Drottningen beskylldes för att ha slösat Frank­ rikes pengar på spel, juveler, dyra kläder, fester och så vidare. Det började också gå rykten om att hon hade skickat Frankrikes pengar till sin släkt i Österrike. Då revolutionen startade blev det drottning Marie-­

Revolutionärerna spred många elaka nidbilder av kunga­ familjen. Drottningen var speciellt utsatt. Här har hon framställts som en högfärdig struts som tvingas svälja den nya franska konstitutionen.

18

Det här är ett utdrag ur ett fritt översatt brev som MarieAntoinette skrev tidigt på morgonen den 16 oktober 1793 just innan hon fördes till giljotinen för att hals­huggas. Hon visste att hon skulle dö och kände ångest över vad som skulle hända med hennes barn. Svägerskan Elizabeth fick aldrig brevet. Hon fick heller inte vårdnaden över barnen. Dottern Marie-Therese sändes till sin släkt i Österrike och sonen LouisCharles placerades som fosterbarn hos en skomakare för att uppfostras till revolutionär. Lillprinsen behandlades mycket illa och dog svårt misshandlad och undernärd efter en tid.

[...] Jag känner stor sorg över att lämna mina stackars barn; Du vet att jag bara levde för dem och för dig, min käraste syster. [...]

Påminn dem båda om det som jag ständigt har försökt pränta i dem, att de ska vara principfasta och samvetsgrant utföra sina uppgifter, och alltid visa varandra trohet och tillit – för det är grunden till deras lycka. Lär min dotter att alltid hjälpa sin bror som en god storasyster. Låt min son i sin tur ge all sin omsorg som kärlek kan ge. Låt dem kort sagt båda känna att hur det än går för dem i livet så kan de inte vara sant lyckliga förutom tillsammans. ­ [...] Farväl, min käraste syster. Må detta brev nå dig. Tänk alltid på mig, jag omfamnar dig av hela mitt hjärta liksom de stackars kära barnen. Min Gud! Det är hjärtskärande att lämna dem för alltid!

Tusentals fransmän fick sina huvuden kapade i giljo­­­tinen, ett modernt avrättnings­­­­­ verktyg som upp­­fanns av läkaren Joseph Guillotine under revolutionen.

19

I oktober 1789 vandrade 6 000 människor beväpnade med högafflar och gevär från Paris till slottet Versailles. De var på jakt efter bröd och kungafamiljen. Det var främst kvinnor som deltog i brödmarschen till Versailles. Därför brukar händelsen kallas kvinnotåget till Versailles.

Revolutionen dränks i blod Kung Ludvig 35 år, drottning Marie-Antoinette 33 år och barnen Marie-Therese 11 år och Louis-Charles 4 år bodde kvar på Versailles hela sommaren 1789. De var nästan ensamma på slottet eftersom de flesta av deras vänner och släktingar ur adeln flydde utomlands då revolutionen startade. Marie­-Antoinette försökte förgäves vädja till kungen att också de skulle fly till Österrike, men kungen vägrade att lämna sitt slott och rike. Det beslutet skulle bli familjens död.

En regnig dag i oktober vandrade några tusen Parisbor cirka 30 kilometer till Versailles. Under vandringen ropade de ”Vi ska hämta bagaren, bagerskan och lilla bagar­gossen”. Det här var första gången som kungen och drottningen mötte sina undersåtar öga mot öga. Folkmassan plundrade slottet och förde kungafamiljen som fångar till Paris. Där satt de fängslade i fyra år tills de avrättades 1793.

Tusentals adelsmän, präster och andra motståndare till franska revolutionen

dömdes till döden av så kallade revolutionsdomstolar och halshöggs i den nya avrättningsmaskinen giljotinen. Gatorna i Paris dränktes i blod. Nationalförsamlingen som hade makten förklarade krig mot Frankrikes grannländer för att sprida revolutionen dit.

1789 i Sverige I Holland, Belgien och England inspirerade både amerikanska och franska revolutionen en del av invånarna att försöka göra revolution, men de här revolutionerna var små och slogs snabbt ner av kungarna.

Händelserna gjorde att ingen kung eller drottning i Europa satt säker på sin tron.

I Sverige valde kung Gustav III att försöka få folket över på sin sida så att de inte skulle göra revolution. Han sammankallade en riksdag där han med hjälp av borgarnas och böndernas röster stiftade en ny lag som gav bönderna en bättre ställning på bekostnad av adeln. Adeln förlorade sin ensamrätt till höga tjänster inom staten och det blev lätt-

20

Gustav III var Sveriges kung 1771–1792. Han var personligen vän med Frankrikes kung och drottning. Han beundrade det franska hovlivet och var en hård motståndare till franska revolutionen. Han har kallats för ”teaterkungen” på grund av sitt stora intresse för teater och maskeradbaler som också var populärt på Versailles.

are för bönder att köpa jord. Bönderna fick också rätt att jaga, fiska och hugga skog.

Den rätten hade endast adeln haft tidigare. Gustav III tog också bort tortyren och dödsstraffet från flera brott och införde viss religionsfrihet för katoliker och judar.

Adeln tyckte inte om att de lägre stånden fick mera rättigheter på deras bekostnad.

De tyckte heller inte om att Gustav III regerade enväldigt. En grupp adelsmän valde därför att mörda kungen. Han sköts på en maskeradbal på Operan 1792.

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Skriv en lista på viktiga orsaker till att folket i ett land gör revolution.

2. Fundera själv vad som skulle kunna få dig att riskera ditt liv och göra revolution mot dem som styr i ditt land.

3. Vilka var de viktigaste orsakerna till att franska revolutionen bröt ut.

4. Varför bröt det inte ut någon revolution bland bönderna och borgarna i Sverige 1789?

5. Vad är en nationalförsamling?

6. F örklara med egna ord vad som bestämdes i deklarationen om de mänskliga friheterna och rättigheterna i Frankrike 1789. Hur syns dessa friheter och rättigheter i dagens Finland?

7. Titta på bilden av Versaillesslottet på sidan 15. Sök fram bilder av Drottningholms slott, Schönbrunn och Vinterpalatset. Var ligger dessa slott och vilka likheter ser du mellan de slotten och Versailles?

21

Napoleon Bonaparte Napoleon Bonaparte är ett typiskt exempel på att också andra än högadliga kunde få en hög tjänst inom staten efter att ståndssamhället upplöstes. Napoleon föddes på Korsika i en lågadelsfamilj och hade italienska som modersmål. Före franska revolutionen skulle det ha varit svårt för en man med hans bakgrund att nå en hög position inom armén. Napoleon deltog aktivt i franska revolutionen. När Frank­rike startade krig mot sina grannländer började hans militära karriär. Han var omtyckt både av soldaterna och befälen och lyckades snabbt stiga i rang så att han till slut var överbefälhavare över hela franska armén.

Napoleon blir diktator Åren 1792–1801 pågick stora krig i Europa mellan Frankrike och många av Europas kungahus. Massdödandet och krigen ledde till att allt fler fransmän började ta avstånd från revolutionen. Folket började längta efter en ny stark ledare som skulle kunna skapa fred.

Napoleon utnyttjade sin popularitet bland soldaterna och år 1799 gjorde han en statskupp. Med stöd av armén och sina närmaste vänner inom politiken upplöste han nationalförsamlingen och lät ordna en folkomröstning där folket fick rösta om de ville ha honom som enväldig ledare i tio år framåt.

Det var den första folkomröstningen i Frankrike. De flesta röstade ja och Napoleon blev Frankrikes diktator. I en andra folkomröstning några år senare valdes han till enväldig kejsare. Frankrike fick en ny envåldshärskare, men inte en kung utan en kejsare.

Trots att Napoleon var enväldig ville han styra Frankrike enligt mottot frihet, jämlikhet och broderskap. Han skrev en ny lagbok, Code Napoleon. Code betyder lag på franska. I lagboken togs slutligen alla ojämlikheter mellan stånden bort och alla män blev lika inför lagen. Kvinnorna fick

inga rättigheter med undantag av rätten att skilja sig. Många kvinnor i Paris begärde skilsmässa från sin man samma år. Inte heller slavarna i de franska kolonierna fick några rättigheter.

I början av 1800-talet kunde man inte ta foto­grafier. I stället fanns ofta konst­närer med och för­evigade viktiga händelser genom att måla en tavla. Hä­r har konst­nären Jacques-Louis David målat en tavla där Napoleon Bonaparte kröner sig själv till kejsare i katedralen Notre-Dame i Paris 1804.

22

Napoleons kejsardöme Napoleons kejsardöme 1812 1812 (Danmark)

   



Frankrike före 1789 Kejsardömet Frankrike 1812       

Stater kontrollerade av Napoleon Napoleons allierade Handelsblockad mot England

(Danmark)

Sverige Moskva





Storfurstendömet Finland

Danmark

Storbritannien

Tilsit

 Pommern   Mecklenburg  Preussen  

Ryssland

 



  Waterloo          

Svenska

Storhertigdömet Warszawa

Paris

Rhenförbundet Österrike



 





Osmanska riket



 











Montenegro

Korsika 



  

Spanien



Portugal

  

  

      





    

0

200

400 km

Europa i krig Efter att Napoleon tagit makten i Frankrike blev det tillfälligt fred med grannländerna, men år 1803 förklarade Napoleon krig mot Storbritannien och snart rasade krigen i Europa igen.

Napoleons armé slogs framgångsrikt mot olika sammansättningar av europeiska arméer. Åren 1806–1812 kontrollerades en stor del av Europa av Napoleon som då var Europas mäktigaste man. I de länder

han erövrade infördes Code Napoleon, religionsfrihet och en viss rösträtt. Adeln och prästerna förlorade sina speciella rättigheter. På det sättet spreds franska revolutionens medborgerliga friheter och rättig­ heter över Europa av Napoleon.

Napoleon drömde om att erövra Storbritannien, men för att lyckas med det behövde han hjälp. Hans plan var att starta en handelsblockad mot Storbritannien för att på det sättet försvaga landet. Han tvinga-

23

de många länder i Europa att sluta handla med Storbritannien. Den svenska kungen Gustav IV Adolf vägrade att gå med i handelsblockaden. Handeln med Storbritannien var viktig för Sveriges del. Kungen var också rädd att britterna skulle börja sänka svenska fartyg ute till sjöss. Dessutom avskydde han Napoleon som ju inte var av kungligt blod.

Då Sverige vägrade att gå med i handelsblockaden såg ryska kejsaren Alexander I en möjlighet att krossa stormakten Sverige och stärka Rysslands position i Östersjön.

Under ett personligt möte kom Napoleon och Alexander I överens om att genom krig tvinga med Sverige i handelsblockaden mot Storbritannien. Detta skulle göras genom krig. Alexander skulle anfalla Sverige österifrån medan Napoleon skulle anfalla Sverige söderifrån via Danmark, som kontrollerades av Frankrike.

Ryssland anfaller Sverige Mitt i smällkalla vintern i februari 1808 gick Alexander I utan krigsförklaring till anfall mot Sverige genom Karelen. Kriget blev ett stort fiasko för Sverige. Sjöfästningen Sveaborg utanför Helsingfors som var den största och modernaste i Europa och påstods vara ointaglig föll snabbt i ryssarnas händer. Kommendanten på Sveaborg kapi-

tulerade (gav sig) och öppnade portarna för ryssarna. Han beskylldes efteråt för landsförräderi. Också Svartholms fästning i Lovisa intogs av ryssarna.

På grund av isarna kunde inga båtar transportera soldater och mat till Finland.

Svenska kungen gav order om att armén skulle dra sig undan till Uleåborgstrakten i norra Österbotten för att vänta på hjälp. Då sommaren kom blev det hårda strider mellan ryska och svenska armén i Österbotten.

Det största och blodigaste slaget var i Oravais i september 1808 där ryssarna vann.

Efter slaget i Oravais flydde de svenska soldaterna norrut runt Bottniska viken.

Ryssarna följde efter ända till Umeå där de sista striderna utkämpades.

Sverige förlorar Finland Hösten 1809 slöt den ryska kejsaren och den svenska kungen fred i Fredrikshamn.

I freden bestämdes det att Sverige skulle gå med i handelsblockaden mot Stor­ britannien och ge bort sin östra rikshalva och Åland till Ryssland. Efter en del diskussioner bestämdes det att den nya gränsen mellan Ryssland och Sverige skulle dras längs Torneå och Muonio älvar. Det här var första gången i historien som en gräns fastställdes mellan Sverige och Finland.

Freden var en katastrof för Sverige som

År 2008 uppmärksammades 200-års minnet av slaget vid Oravais med ett skådespel mellan ryska och svensk-finska soldater på Oravais slagfält.

24

förlorade en tredjedel av sin yta och en fjärdedel av sin befolkning. Kungen fick skulden för att kriget hade gått dåligt. Han tvingades avgå efter ett uppror som leddes av adelsmän. Den avsatta kungens farbror valdes till ny kung, men eftersom han saknade barn som kunde ärva kronan valde riksdagen på förslag av Napoleon en fransk marskalk, Jean Baptiste Bernadotte, till kronprins. Svenska adeln ville hålla sig väl med Napoleon eftersom de trodde att han skulle vara Europas ledande man en lång tid framöver.

Jean Baptiste Bernadotte brydde sig inte om vänskapen med Napoleon efter att han kommit till Sverige. Han anföll Danmark som kontrollerades av Frankrike. I kriget

mot Danmark tog Sverige Norge, som länge hade hört till Danmark. Norge hörde till Sverige fram till 1905 då Norge blev självständigt. På det sättet kan man säga att Sverige tog Norge som kompensation för det förlorade Finland. Norrmännen hade precis som finländarna ett omfattande självstyre under 1800-talet. Släkten Bernadotte sitter fortfarande på tronen i Sverige.

Napoleon störtas Sommaren 1812 bestämde sig Napole­on för att anfalla Ryssland. De ryska soldaterna drog sig undan den franska armén då de tågade in i Ryssland. Samtidigt förstörde ryssarna vattenbrunnar och matförråd. Det här kallas den brända jordens taktik. När

Arvet från Sverige Sverige och Finland är på många sätt och vis varandras spegelbilder och det är svårt att hitta andra länder som har en så fredlig relation och som är så lika. Dagens Finland och Sverig­e utvecklades sida vid sida inom samma rike i över 600 år och har ett långt historiskt och kulturellt gemensamt förflutet. Nedan ser du några exempel på hur vårt svenska förflutna fortfarande syns i dagens Finland.

• Majoriteten av finländarna och svenskarna bekänner sig till den evangelisk-­lutherska kyrkan.

• Finland och Sverige har väldigt lika lagstiftning.

• Finland och Sverige har samma domstolar (tingsrätt, hovrätt och högsta domstol).

• Förvaltningskulturen, det vill säga vilka myndigheter det finns och hur man delar in Finlan­­d i olika landskap, härad och magistrater är ett arv från den svenska tiden.

• Finland och Sverige har ungefär samma skatter och beskattningssystem.

• Den lagstiftande makten heter riksdag både i Sverige och i Finland och bygger på en tradition som fanns redan under den svenska tiden.

• Finland är en officiellt tvåspråkig nationalstat, vilket är mycket ovanligt.

• Finländare och svenskar firar samma högtider. Bröllops-, dop-, konfirmations- och begravnings­seder är likadana, vårt julbord ser ungefär likadant ut, vi bär vigselring på vänster ringfinger (höger i Norge och Danmark), trafikmärkena ser likadana ut med mera.

• Vårt riksvapen, lejonet, härstammar från den svenska tiden.

25

Finska kriget1808–1809 1808–1809 Finska kriget Ryska trupprörelser Fästningar

Torneå Uleåborg

Ryssland

Umeå Oravais

Vasa I slaget vid Oravais den 14 sept­ember 1808 stupade över 2 000 svenska och ryska soldater.

S v e

r

i

g

e

Viborg

Tavastehus Bomarsund Åbo

Fredrikshamn Svartholm S:t Petersburg Sveaborg

Stockholm

Danmark

Köpenhamn

efter 1815 Tilsit 0

Storfurstendömet Finland e

Svensk-norska unionen

S:t Petersburg

Ryssland

Christiania

Stockholm

Helsingfors S:t Petersburg

Ryssland Danmark Köpenhamn

0

200 km

0

200 km

”Gör vad du vill med dårfinken i norr”, lär Napoleon ha sagt åt kejsar Alexander då de träffades sommaren 1807.

Dårfinken var Sveriges kung Gustav IV och mötet ägde rum på en flotte på floden Niemen i Tilsit mellan dagens Litauen och Ryssland (Kaliningrad) och dåtidens Frankrike och Ryssland.

Man brukar säga att Finlands och Sveriges öde avgjordes här.

200 km

26

Hundratals soldater dog varje dag och bara en sjättedel av Napoleons jättearmé på 600 000 soldater återvände levande från Napoleons misslyckade anfall mot Ryssland.

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Varför valde fransmännen Napoleon till enväldig kejsare fast de just hade avsatt och avrättat en enväldig kung?

2. Varför kan man påstå att Napoleon spred franska revolutionens idéer över Europa?

3. Varför anföll Ryssland Sverige 1808?

4. Vilka spår finns det från den svenska tiden i dagens Finland?

5. Vilka orsaker nämns i texten till att Sverige förlorade kriget mot Ryssland 1808?

6. Titta på kartan över Europa på sidan 22 och jämför den med en karta över Europa i dag. Vilka av dagens europeiska länder hörde till Napoleons imperium år 1812?

Napoleons armé kom fram till Moskva efter månader av marsch visade det sig att staden var övergiven. Då det snart skulle bli vinter och de franska soldaterna saknade både varma kläder och mat tvingades de att vända hemåt. Det blev en dödens marsch i kyla och hunger. Endast en sjättedel av Napoleons armé lyckades ta sig levande tillbaka hem.

Nu passade Europas avsatta regenter på att vända sig mot Napoleon. Också fransmännen hade fått nog. Bönderna var trötta på att vara kanonmat och köpmännen var trötta på handelsblockaden mot England. I juni 1815 besegrades Napoleon och det som fanns kvar av hans armé av en alleuropeisk armé under brittiskt styre i Waterloo i dagens Belgien. Napoleon tvingades abdikera (avgå) och förvisades från Frankrike. De sista åren av sitt liv tillbringade han på ön Sankta Helena mitt ute i Atlanten.

27

Det autonoma storfursten­dömet Finland uppstår Under 1700-talet hade Ryssland ockuperat Sveriges östra rikshalva, Finland, två gånger. Ryssarna hade behandlat folket i Finland mycket brutalt under den så kallade Stora ofreden i början av 1700-talet. Under kriget 1808–1809 var bönderna i Finland rädda för att på nytt tvingas lida om ryssarna vann kriget. De var rädda för att de skulle förlora äganderätten till sin jord och bli livegna som de ryska bönderna. De kände också oro över att skatterna skulle öka och att de skulle tvingas kon­vertera till den ortodoxa kyrkan. Bland adeln i Finland fanns det däremot personer som hoppades att Ryssland skulle vinna kriget. De såg en möjlighet till större självstyre för Finland och utökade rättigheter för egen del med rysk kejsare i stället för svensk kung.

Borgå lantdag Den ryska kejsaren ville lugna folket i Finland och få över dem på sin sida för att få ett snabbt slut på kriget. Alexander I förstod att Napoleon planerade ett krig mot Ryssland och han ville hinna förbereda sig för det. Mitt under pågående krig mot

Sverige skickade Alexander bud till folket i Finland att han ville träffa män från alla de fyra stånden i Borgå. Det här har kallats Borgå lantdag.

Lantdagen öppnades i mars 1809 i Borgå domkyrka och pågick i tre månader. Adelsmän, kyrkoherdar, borgmästare, köpmän

Ryska kejsare i Storfurstendömet Finland

Alexander I 1809–1825

Nikolaj I 1825–1855

Alexander II 1855–1881 (blev mördad)

Alexander III 1881–1894

Nikolaj II 1894–1917 (blev mördad till­sammans med hela sin familj)

28

Emanuel Thelnings tavla visar hur kejsar Alexander I öppnar Borgå lantdag i mars 1809. De adelsmän, präster, borgare och bönder som deltog i lantdagen står på golvet. Kvinnorna sitter på läktaren. Lantdagen var samlad ända till den 19 juli samma år.

och bönder samlades i Borgå. När lantdagen öppnades läste den ryska kejsaren upp en regentförsäkran där han lovade att folket i Finland skulle få behålla det svenska språket, de svenska grundlagarna, den evangelisk-lutherska kyrkan, ståndssamhället och rätten till jord. Eftersom Finland fortsättningsvis skulle styras enligt egna lagar skulle den ryska kejsaren inte vara envåldshärskare i Finland på samma sätt som han var i Ryssland.

Deltagarna i Borgå lantdag valde att tolka den ryska kejsarens tal som ett löfte om autonomi. Autonomi betyder självstyre.

Det här är inledningen på den tid som brukar kallas för den ryska tiden (1809–1917) i Finlands historia.

Det var endast kejsaren som hade rätt att sammankalla till lantdag och ge förslag på nya lagar. Det gjorde Alexander I aldrig igen. Det skulle dröja över femtio år innan en rysk kejsare sammankallade en lantdag på nytt. Från och med 1860-talet började lantdagen, som var en ståndslantdag där män från alla fyra stånden fick delta, sammanträda regelbundet och stifta lagar. Senaten, som ungefär motsvarar våra dagars regering, förberedde lagförslagen och såg till att de förverkligades.

Lantdagen och senaten övervakades av generalguvernören som var tsarens representant i Finland. Hans uppgift var att rapportera till tsaren om vad som var på gång i storfurstendömet. Han var också

29

ordförande i senaten, vilket skulle kunna jämföras med att vara statsminister i dag.

Lantdagen och senaten fick arbeta relativt fritt från och med 1860-talet, och i slutet av 1800-talet fungerade Finland i praktiken som ett självständigt land. Tack vare alla de lagar som stiftades under den här tiden moderniserades Finland.

Helsingfors i stället för Åbo Då Finland blev ett autonomt storfurstendöme med egen förvaltning och eget styre behövdes också en egen huvudstad. Åbo var den överlägset största och äldsta staden i Finland med över 10 000 invånare. I Åbo fanns domkyrka, slott och universitet.

En stor del av landets ledande män bodde i Åbo. Helsingfors var en liten landsortshåla med under 4 000 invånare. Ändå ville den ryska kejsaren att Helsingfors skulle bli huvudstad.

Den viktigaste orsaken till att kejsaren föredrog Helsingfors framför Åbo var den starka historiska, politiska och kulturella samhörighet som fanns mellan Åbo och Stockholm. Åbo låg också geografiskt närmare Sverige. Alexander I ville bryta banden mellan Sverige och Finland så långt det

bara var möjligt. Dessutom fanns Sveaborg som skydd utanför Helsingfors ifall Sverige skulle försöka ta tillbaka Finland.

Den tyska arkitekten Carl Ludvig Engel fick i uppdrag att rita en helt ny huvudstad.

Det var och är fortfarande mycket ovanligt att en arkitekt ansvarar för byggandet av en hel huvudstad. Byggnadsstilen som Helsingfors byggdes i kallas empirestil eller nyklassisk stil. Senatstorget, som till en början hette Stortorget, blev den nya huvudstadens centrum. Alla viktiga byggnader placerades runt torget.

I senatshuset, nuvarande statsrådsborgen, satt storfurstendömets ledning. Generalguvernörens tjänstebostad fanns vid torget. Universitetet i Åbo flyttades till Helsingfors där det fick namnet Kejserliga Alexanders Universitetet, numera Helsingfors universitet. Den nya vita lutherska domkyrkan som snabbt blev stadens landmärke döptes till Nikolajkyrkan. Bakom domkyrkan byggdes en ortodox kyrka, Den heliga treenighetens kyrka. Gatorna gjordes breda och raka och de viktigaste gatorna fick namn efter ryska kejsare och kejsarinnor, till exempel Alexandersgatan och Elisabethsgatan. Unionsgatan syftar på unionen mellan Finland och Ryssland.

Samma år som Helsingfors blev huvudstad anslöts Viborg med landskapet Karelen till storfurstendömet Finland. De hade hört till Ryssland sedan ett krig mot Sverige under 1700-talet.

Senatstorget i Helsingfors 2016.

30

Kampen för frihet och jämlikhet fortsätter Då Napoleon var borta tog många av de furstar och kungar som hade störtats av honom tillbaka makten i sina länder. Många av dem ville styra på samma sätt som innan franska revolutionen. Censur infördes på nytt och de friheter och rättigheter som hade införts av Napoleon avskaffades. Det förtryckarsystem med enväldiga kungar som hade rått innan franska revolutionen kom tillbaka. I många länder var straffen hårda för den som öppet vågade kräva politisk frihet och jämlikhet.

De idéer om mänskliga friheter och rättigheter som hade fötts under franska revolutionen försvann däremot ingenstans. Europas folk fortsatte kampen för frihet och jämlikhet under hela 1800-talet.

Liberaler mot konservativa Då allmän rösträtt för män infördes i Frankrike visade det sig ganska snart att männen i nationalförsamlingen inte hade en gemensam syn på vilka lagar som skulle stiftas. De som understödde franska revolutionen ville införa så många friheter för folket som möjligt. De började kalla sig liberaler. Ordet liber betyder fri på latin. Alla i nationalförsamlingen tyckte inte att det var bra med alltför stora förändringar. De som var emot revolutionen och ville att så mycket som möjligt av det gamla ståndssamhället skulle bevaras började kalla sig konservativa. På latin betyder ordet conservare att bevara.

Det var liberalerna som fortsatte kampen för frihet och jämlikhet under 1800-talet.

För liberalerna var den viktigaste frågan att varje man skulle vara fri att bestämma om sin egendom och sitt liv. Ingen skulle lägga sig i hur man klädde sig, vad man trodde på, vad man köpte eller sålde, vem man gifte sig med, var man bodde, vad man arbetade med och så vidare. Speciellt

Victor Hugos roman Les Miserables (Samhällets olycksbarn) är en historisk roman om det fattiga och förtryckta folket som kämpar för frihet i Frankrike under 1830-talet.

31

Jean Victor Schnetz tavla visar hur liberala borgare i Paris gör uppror mot den konservativa kungen sommaren 1830.

Revolutionen ledde till att kungen tvingades abdikera (avgå).

näringsfriheten var viktig för liberalerna eftersom många av dem var handelsmän eller bönder. Näringsfrihet betyder rätten för alla att grunda företag och äga jord. Liberalerna ansåg också att de bästa besluten fattades om alla män fick uttrycka sina åsikter fritt och rösta. Till en början ville liberalerna bara ha rösträtt för män, men småningom började många liberaler också understöda kvinnlig rösträtt.

De konservativa ville hålla fast vid gamla traditioner och värderingar. De ville ha kvar ståndssamhället, den starka kungamakten och kyrkans starka ställning. De var emot allmän rösträtt eftersom de upplevde att det var farligt att låta vanligt folk utan utbildning delta i beslutsfattandet. De

ansåg också att det var naturligt att mannen bestämde över kvinnan och att det fanns fattiga och rika med olika rättig­heter och skyldigheter. De konservativa hade störst stöd bland adeln och prästerna.

Från och med mitten av 1800-talet började också arbetarna och de allra fattigaste organisera sig och kräva mera rättigheter.

Deras rörelse kallades socialismen. Den kan du läsa mera om längre fram i texten.

Nya revolutioner Under den första halvan av 1800-talet startade flera nya revolutioner i Europa. Liberalerna demonstrerade mot de enväldiga kungarna och flera kungar tvingades avgå.

I många länder skrevs nya grundlagar som

32

Friheten med torra bitar är ofta angenämare för en menniska, än en ymnig föda under en annans välde.

Anders Chydenius (1729–1803), kyrko­herde i Gamlakarleby, räknas som en av de ledande liberalerna i svenska riket. Han kämpade speciellt för näringsfrihet och försvarade de fattigas rätt till mänskliga rättigheter.

gav männen större möjligheter att påverka beslutsfattandet.

Under år 1848 som har kallats ”det galna året” var oroligheterna störst. Det blev blodiga sammandrabbningar i flera europeiska storstäder då folket krävde större rätt­v isa och jämlikhet. Precis som innan franska revolutionen 1789 hade det varit kallt och det var brist på mat och svår hungersnöd i flera länder. I stora delar av Europa drabbades potatisodlingarna av en pestsjukdom.

Allra värst var läget på Irland där nästan hela potatisskörden ruttnade bort. Över en miljon irländare svalt ihjäl i slutet av 1840-talet. Också i andra länder rådde stor hungersnöd. I Paris steg dödligheten med 20 procent år 1847.

I flere länder blev det inbördeskrig 1848 då utsvultna människor beväpnade sig och drog ut på gatorna för att kräva bröd och kungens avgång, precis som fransmännen hade gjort 1789.

1848 i Norden Upploppen spred sig också till Norden. I Danmark tvingades kungen godkänna en ny grundlag där alla män över 30 år med eget hem fick rösträtt till folketinget (riksdagen). I Sverige lät kungen skjuta flera stenkastande demonstranter i Stockholm.

I Helsingfors var de ledande männen vid universitetet oroliga för att den ryska kejsaren skulle ta bort Finlands autonomi om det blev demonstrationer mot kejsaren också i Helsingfors.

Samtidigt som studenter i andra europeiska storstäder dog då de kämpade för demokrati ordnades en hyllningsfest till den ryska kejsarens ära vid universitetet i Helsingfors. Det var under den här festen som Finlands nationalsång Vårt land sjöngs första gången. Helsingfors var nog den enda staden år 1848 där studenterna hyllade sin kejsare och skålade för honom. Kejsaren var själv inte närvarande på festen men hade

33

givetvis spioner där som kunde lugna honom med att finländarna till skillnad från många andra folk i hans rike var trogna undersåtar. Finland fick behålla sin autonomi.

När allmän och lika rösträtt införts i olika länder

Kampen för allmän och lika rösträtt Kampen för demokrati fortsatte under hela 1800-talet, och i land efter land godkändes folkvalda parlament med rätt att stifta lagar. Då första världskriget bröt ut fanns det folkvalda parlament i alla europeiska länder, men Finland var det enda landet där alla fick rösta och kandidera i val. Finland var det första området i världen som införde allmän och lika rösträtt 1906.

Första världskriget blev dödsstöten för Europas enväldiga kungar. Många länder införde allmän och lika rösträtt för män efter kriget. Kvinnor saknade länge rösträtt i många länder. I Finland fick inte judar, socialbidragstagare, fångar och svårt skuldsatta rösta till en början. I dag har alla myndiga finländare rösträtt. I vissa europeiska länder är det till och med obligatoriskt att rösta och de som inte röstar kan dömas till bötesstraff. Fortfarande dör människor runt om i världen då de kämpar

Finland Norge Danmark och Island Tyskland och Sverige Storbritannien Frankrike Indien Japan USA Spanien Schweiz Ryssland Sydafrika Ukraina Tunisien

1906 1913 1915 1919 1928 1944 1947 1952 1965 1975 1990 1991 1994 2004 2011

Kan du hitta exempel på länder i dag som inte har allmän och lika rösträtt?

för friheter och rättigheter som de flesta tar för givet i dagens Finland.

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. B eskriv typiska åsikter som en konservativ människa kan ha.

2. Liberalerna krävde största möjliga frihet för folket. Ge exempel på friheter som liberalerna kämpade för på 1800-talet.

3. Försök hitta exempel på friheter som en liberal i dagens Finland skulle kunna kämpa för.

4. Utan allmän rösträtt är ett land ingen demokrati, ge exempel på annat som gör ett land till en demokrati?

5. Titta på bilden av Anders Chydenius på sidan 32 och läs citatet av honom från år 1778. Vad tror du att Chydenius menade med sitt uttryck? Ta gärna reda på fakta om Chydenius.

34

Kvinnornas självständighetskamp Under franska revolutionen hade kvinnorna haft en mycket aktiv roll. Det fanns kvinnor både bland de som slogs med vapen i hand mot enväldet och bland de som giljotinerades. En del började ifrågasätta om det var rättvist att kvinnor kunde avrättas som statens fiender men inte fick vara myndiga medborgare. Under franska revolutionen föddes idén om jämställdhet också mellan kvinnor och män.

Omyndiga kvinnor Varken i Finland eller i något annat europeiskt land var kvinnorna myndiga under 1800-talet. Utan godkännande av sin förmyndare eller vårdnadshavare kunde en omyndig person till exempel inte: • köpa eller sälja något • starta ett företag • ingå arbetsavtal eller andra avtal • öppna ett bankkonto eller ta banklån.

också mycket framgångsrikt i femtio år.

Hackman & Co blev Finlands största företag inom virkesexporten under 1800-talet.

Ekonomitidskriften Talouselämä placerade år 2012 Marie Hackman på tredje plats över Finlands genom tiderna mest framgångs­ rika företagsledare.

På 1860-talet stiftades en lag som gjorde ogifta kvinnor myndiga då de fyllde 25 år.

Gifta kvinnor fortsatte att vara omyndiga

I dag blir de flesta myndiga då de fyller 18 år. På 1800-talet var de flesta kvinnor omyndiga hela sitt liv. Kvinnans far, bröder eller man var hennes förmyndare och bestämde över all hennes egendom. I Finland kunde en ogift kvinna som inte hade någon manlig släkting anhålla om specialtillstånd hos kejsaren att få bli myndig, men det var ovanligt att detta beviljades. Änkor var undantag. En kvinna vars man dog blev myndig och det finns exempel på några änkor som till och med var framgångsrika företagsledare. Marie Hackman i Viborg är ett sådant exempel. Hon övertog mannens företag då han dog 1807. Egentligen var företaget hennes eftersom hon hade ärvt det av sin far, men eftersom hon inte var myndig som gift hade hon ingen rätt att leda företaget. Som änka kunde hon däremot leda företaget och gjorde det

Brudpar i Lappfjärd 1894. Under 1800-talet var många äktenskap arrangerade av brudparets släkt och kärleks­ äktenskap var ovanliga. I äktenskapet var kvinnan helt under­ställd mannen. Bruden bär en tidsenlig svart syd­ österbottnisk brudklänning och brudkrona.

35

till år 1930. I praktiken betydde det att en kvinna kunde ha ett eget företag, till exempel en frisörsalong, innan hon gifte sig.

Då hon gifte sig fick hon inte längre själv bestämma över företaget eller sin inkomst.

Företaget och alla pengar hon hade förtjänat blev mannens egendom. Lite märkligt var det också att de första gifta kvinnorna som valdes in i Finlands lantdag 1907 hade rätt att bestämma över hela landets ekonomi, men inte över sina egna pengar.

Andra orättvisor I hela Europa var kvinnor hårt styrda och ansågs i alla avseenden underlägsna mannen under 1800-talet. Kvinnor ansågs vara

nervösa, svaga, hysteriska och nyckfulla.

De fick inte resa eller gå på restaurang ensamma. Om en kvinna hade sex utanför äktenskapet kunde hon dömas till fängelsestraff. Kvinnor som gjorde abort kunde straffas med döden. Maken hade rätt att slå både hustru och barn i uppfostringssyfte. Detta kallades husaga. I Finland ärvde döttrar bara hälften av vad sönerna ärvde då föräldrarna dog. Flickor fick inte skriva studentexamen, studera på universitet, rösta eller delta i lagstiftningsarbete, men den möjligheten saknade å andra sidan också de flesta män på den här tiden.

Kvinnor i finare familjer skulle inte jobba. Deras uppgift var att sköta hemmet

Arbetarens hustru av Minna Canth På torget i Tammerfors står Risto och kräver att hustrun Johanna ska ge honom sin sista peng så att han ska kunna köpa brännvin till sig själv och kompisen Toppo. Tre dagar hade det tagit för Johanna att sticka sockorna som hon hade fått pengen för. Johanna och hennes lilla baby håller på att dö av svält och hon skulle vilja köpa lite mjölk och mjöl för pengen. Hon försöker kämpa emot då Risto tar hennes peng, men tvingas ge sig då han hotar att hämta polisen. Ett år tidiga-

re innan Johanna gifte sig med Risto hade hon haft 600 mark på banken.

De pengarna hade Risto snabbt supit upp. Alla pengar som Johanna förtjänade tog han. ”Du skulle ta mitt liv med detsamma så jag skulle slippa ifrån det här eländet”, säger Johanna åt honom då han tar hennes sista slant. Hon dör också senare av hunger och brustet hjärta.

Både Risto och Johanna är påhittade personer i Minna Canths teaterpjäs Arbetarens hustru. Minna Canth (1844–1897) är en av Finlands mest kända kvinnliga författare.

I sina texter beskrev hon det elände som många kvinnor levde i. När Arbetarens hustru hade premiär 1885 blev det skandal och teaterpjäsen förbjöds. Vad var det då som var så provocerande? Jo, det faktum att Minna Canth kritiserade Finlands lag. Enligt lagen hade männen nämligen rätt att bestämma över hustruns egendom.

36

och barnen. Inom jordbruket jobbade däremot kvinnorna från tidig morgon till sen kväll. I fattiga arbetarfamiljer var också kvinnor tvungna att arbeta för att familjen skulle ha råd med mat. Under 1800-talet blev det allt vanligare att fabriker började anställa kvinnliga arbetare. Arbetsgivare anställde gärna kvinnor eftersom de var billigare än män och lättare att styra. Mannen var familjens huvudförsörjare och kvinnans lön sågs som ett komplement till mannens inkomster. Därför fick kvinnorna alltid mycket lägre lön än männen trots att deras arbetsdagar på fabrikerna ofta var längre.

Feminismen Personer som kämpar för jämlikhet mellan könen kallas feminister. En av de första feministerna var den brittiska författarinnan Mary Wollstonecraft som besökte Frankrike under revolutionen. I boken Hävdandet av kvinnans rättigheter argumenterade hon för flickors rätt till skolgång. Under revolutionsåret 1848 hölls en stor kvinnokonfe-

rens i New York. Efter det bildades feministiska rörelser i alla europeiska länder.

I Finland bildades den första kvinnoföreningen 1881. Det var främst kvinnor från rikare familjer i Helsingfors som var med. Arbetarkvinnorna bildade en egen förening. Det fanns också män bland feministerna. Zacharias Topelius som bara hade döttrar ville till exempel att flickor och pojkar skulle få ärva lika mycket.

Alla kvinnoföreningar i Europa kämpade för kvinnlig rösträtt. De mest ökända feministerna var suffragetterna i Storbritannien. De var militanta feminister som inte tvekade att använda sig av våld i kampen för kvinnlig rösträtt. De förstörde egendom, attackerade poliser, brände ner hus och hungerstrejkade. En suffragett begick till och med offentligt självmord.

I Finland använde kvinnorörelserna inget våld. Ändå blev de finländska kvinnorna de första i världen som kunde bli invalda i ett parlament. Totalt 19 kvinnor valdes in i lantdagen (föregångaren till dagens riks-

Ungefär 1 400 av de 1 600 anställda på Streng­bergs tobaks­fabrik i Jakob­ stad var kvinnor i slutet av 1800-talet.

Kvinnornas lön var 500 mark i månaden medan männens lön var 1 000 mark.

Fabriks­ledningen motiverade detta med att kvinnorna rullade cigaretter av sämre kvalitet.

37

Fler rättigheter för kvinnor i Finland 1864: Ogifta kvinnor blir myndiga då de fyller 25.

1878: Flickor och pojkar får ärva sina föräldrar på samma villkor.

1901: Kvinnor får rätt att studera vid universitet.

1906: Allmän rösträtt och valbarhet införs i lantdagsval (först i världen).

1919: Gifta kvinnor får rätt att arbeta utan mannens lov.

1921: Allmän läroplikt införs för både flickor och pojkar.

1929: Kvinnor och män jämställs inom äktenskapet och gifta kvinnor blir myndiga.

Mannen har inte längre rätt att kontrollera hustruns egendom.

1957: Kvinnor får rätt till pension (männen hade fått denna rätt 1937).

1961: P-pillren gör att kvinnor kan börja välja när och om de vill ha barn.

1962: Arbetsgivarna får inte längre ge kvinnliga anställda lägre lön.

1964: Moderskapsledighet införs. Den var till en början nio veckor. I dag är den ungefär tio månader.

1973: Kommunerna måste börja ordna dagvård för barn.

1975: En faderskapslag gör männen skyldiga att betala för sina barn oberoende om de bor tillsammans med mamman eller inte.

1983: Kvinnor får för första gången tävla i maraton (42,195 km) i VM i Helsingfors.

Tidigare fick kvinnor löpa max 1 500 m i internationella tävlingar eftersom de ansågs vara för svaga och klena för att klara längre distanser.

1986: Kvinnor får behålla sitt eget efternamn då de gifter sig.

1987: Det blir förbjudet att diskriminera folk på grund av kön.

1988: De första kvinnorna prästvigs i Finland.

1995: Kvinnor får göra värnplikt om de vill.

1994: Riitta Uosukainen blir riksdagens första kvinnliga talman.

2000: Tarja Halonen blir Finlands första kvinnliga president. Vigdis Finnbogadottir på Island var världens första demokratiskt valda kvinnliga statschef 1980.

2003: Anneli Jäätteenmäki blir Finlands första kvinnliga statsminister.

2007: Tolv av tjugo ministrar i Finlands regering var kvinnor. Inget annat land hade tidigare haft så stor andel kvinnliga ministrar.

Skulle man ytterligare kunna förbättra jämställdheten i dagens Finland?

dag) i det första allmänna parlamentsvalet i världen 1907. Ungefär 10 procent av de första lantdagsledamöterna i Finland var kvinnor. Kvinnornas andel i riksdagen har ökat sedan dess men de har aldrig varit fler än

männen. År 2017 var ungefär 40 procent av de invalda riksdagsledamöterna kvinnor. Då kvinnorna kunde börja delta i lagstiftningsarbetet kunde de också driva igenom lagar som förbättrade kvinnornas ställning.

38

FRÅGOR TILL TEXTEN

Suffragettrörelsen i England grundades av Emmeline Pank­hurst och hennes döttrar. De dömdes till flera fängelse­straff för sina våldshandlingar. I dag skulle de antagligen klassas som terrorister och det är tveksamt om deras verk­samhet bidrog till att brittiska kvinnor fick rösträtt. Suffrage betyder rösträtt på engelska.

Nedan en propagandabild från 1912 som spreds av suffragettrörelsen.

1. G e exempel på sådant som en omyndig person inte får göra.

2. Vad är en förmyndare?

3. Vad är en feminist och vad är motsatsen till en feminist?

4. Suffragetterna använde sig av våld i kampen för allmän och lika rösträtt. Är det enligt dig okej att använda våld för att försvara någons rättigheter? Motivera varför.

5. Var infördes allmän och lika rösträtt först i världen?

6. Titta på karikatyren nedanför.

Förklara med egna ord vad tecknaren vill säga med karikatyren.

39

Arbetarklassen – samhällets olycksbarn De människor som inte ägde jord eller företag och som arbetade för någon annan för låga löner började under 1800-talet kallas för arbetarklassen. Det här var en grupp som växte kraftigt i alla europeiska länder under 1800-talet. I Europa fanns de flesta arbetarna på landsbygden inom jordbruket. Då stora fabriker började byggas uppstod en ny typ av arbetare, fabriksarbetarna. Både på landsbygden och i städerna fanns stora sociala problem bland arbetarna.

Jordbruksarbetarna Jordbruksarbetarnas arbetsdagar var långa och lönen låg. Många fick inte ens lön utan de jobbade för mat och husrum. En mjölkerska på ett gods eller en större bondgård med många kor började ofta sin arbets-

dag klockan fyra på morgonen och slutade klockan tio på kvällen. Ladugårdsarbetarna, som nästan alltid var kvinnor, arbetade alltså 18 timmar per dag sju dagar i veckan året om. Deras liv bestod bara av arbete. Ändå var lönen minimal.

Vad förtjänade en vanlig arbetare i Finland?

De överlägset vanligaste yrkena i Finland i slutet av 1800-­­­­­­­­­talet var piga och dräng. De bodde hemma hos den familj där de arbetade och behövde inte betala för mat och husrum, men deras lön var ändå extremt låg. En dräng hade en årslön på 100 till 150 mark medan en piga hade en årslön på 50 till 55 mark. Femtio mark år 1890 motsvarade cirka 245 euro år 2016 och 150 mark motsvarade cirka 740 euro. Med en sådan lön fanns det ingen möjlighet att tjäna ihop pengar till ett eget hus, en resa till Amerika eller egen jord. Många pigor och drängar jobbade alla dagar i veckan året runt. Mikaelidagen i september var deras enda lag­ stadgade lediga dag. Då kunde de besöka släktingar eller söka ett annat jobb.

Hur mycket pengar får du totalt under ett år?

Piga på Lindö, Ekenäs.

40

Industriarbetarna Industriella revolutionen började i Storbritannien i slutet av 1700-talet och det var också där som de första fabriksarbetarna fanns. I de flesta fabriker var arbetsdagen tolv timmar med en halvtimmes matpaus mitt på dagen, men det fanns fabriker med 16 timmars arbetsdag. Söndagarna var lediga. Lönerna var lite högre i fabrikerna än inom jordbruket, men ändå så låga att pengarna knappt räckte till hyra och mat.

De låga lönerna gjorde att också små barn i familjen var tvungna att arbeta för att familjen skulle ha råd med bröd.

En gruvarbetare i England fick till exempel betalt för den mängd kol han bröt under en dag. För att lönen skulle bli så stor som möjligt tog han frun och barnen med sig ner

i gruvan. Deras arbete var att bära upp kolen ur gruvan för vägning så att far skulle hinna bryta så mycket kol som möjligt under ett arbetspass. Det var inte ovanligt med femåriga barn som bar säckar med kol motsvarande deras egen kroppsvikt längs med branta och hala trappor i mörka gruvschakt.

Trots att alla i familjen arbetade fanns det ingen garanti för att pengarna räckte till mat. Eftersom kvinnorna var omyndiga bestämde far i huset ensam över familjens pengar, och ville det sig illa söp han upp lönen innan middagen var inhandlad.

Alkoholmissbruket var utbrett inom arbetarklassen i hela Europa. Alkoholen dövade hungerskänslor, lindrade smärta från värkande leder och hjälpte de fattiga att fly vardagen.

Döden i industristaden År 1842 anlitades juristen Edwin Chadwick av den brittiska regeringen för att utreda arbetarnas levnadsförhållanden. I sin rapport visade han att medellivslängden var mycket lägre bland arbetarna i städerna än bland landsbygdsbefolkningen och de som ägde fabrikerna.

Rutland var en landsortskommun medan Leeds, Liverpool, Manchester och Bolton var stora industristäder. De brittiska ministrarna blev chockade över de missförhållanden som framkom i hans rapport men de var inte beredda att betala för förbättringar. Chadwick föreslog nämligen att arbetarna borde få rätt till gratis hälsovård, rent vatten och bättre bostäder.

Chadwicks tabell visar skillnaden i medellivslängd mellan de olika orterna i Storbritannien.

Köpmän Hantverkare Arbetare Rutland 52 41 38 Leeds 44 27 19 Liverpool 35 22 15 Manchester 38 20 17 Bolton 34 23 18

Studera tabellen. Var levde folk längst respektive kortast och vad tror du var orsakerna till skillnaderna i medellivslängd?

41

Barn i Londons slumkvarter under sent 1800-tal.

Hårt arbete i kombination med för lite mat och en smutsig miljö gjorde att medellivslängden inom arbetarklassen var mycket låg.

I dag vet vi också att undernäring hos barn kan leda till bestående hjärnskador och utvecklingsstörningar. Bland arbetarna i staden Manchester i England var medellivslängden 17 år i mitten av 1800-talet. Manchester var känd som en av de smutsigaste industristäderna i Europa. Om föräldrarna dog lämnades barnen ofta ensamma utan bostad. I Europas största industristad London fanns det över 100 000 så kallade rännstensungar (gatubarn) i mitten av 1800-talet.

Arbetsgivarna hade inga skyldigheter att ta hand om sina arbetare. En arbetsgivare hade rätt att när som helst avskeda en ar-

betare. Den som var sjuk fick ingen lön och den som skadade sig fick ingen ersättning.

Skador var vanliga både inom jordbruket och på fabrikerna. Armar kunde slitas av i vävstolar, ryggar kunde krossas av tjurar och fingrar kunde kapas av i sågverk.

Kvinnor som födde barn hade ingen rätt att vara lediga och förväntades vara tillbaka på jobbet så snabbt som möjligt efter förlossningen, helst redan samma dag. I arbetarkvarteren i de stora brittiska industristäderna fanns det läkare som skrev ut recept på narkotika till kvinnor med spädbarn. Kvinnorna tog med sig babyerna till fabriken och gav dem opium för att de skulle vara tysta och lugna. Det ledde förstås till att barnen fick skador för livet eller dog.

42

Sjuttonåriga Pat Kenshaws berättelse ur en rapport från 1842 Min far har varit död omkring ett år. Min mor lever och har tio barn, fem pojkar och fem flickor; det äldsta är omkring 30, det yngsta är fyra. Tre flickor arbetar i fabriken. Alla pojkarna arbetar i kolgruvan ...

Alla mina systrar har varit i gruvan och kört fram kol, men tre gick till fabriken. Alice började därför att hennes ben svullnade. Hon fick pulsa i kallt vatten då hon körde fram kol och samtidigt var hon svettig. Jag går aldrig i skolan.

Jag går i söndagsskolan, men jag kan inte läsa eller skriva.

Jag går till schaktet fem på morgonen och kommer ut igen fem på eftermiddagen.

Middagen tar jag med mig.

Det är en brödkaka, och den äter jag upp medan jag arbetar. Jag håller inte upp och vilar någon gång för den sakens skull. Jag får ingenting annat förrän jag kommer hem och då får jag potatis och kött, jag får inte kött alla dar.

Jag rullar fram kolvagnarna en mile och mera under jorden och tillbaka igen; den väger 150 kilo; jag rullar elva om dagen. Jag har ett bälte och en kedja när jag drar vagnarna. Kolbrytarna som jag arbetar med är nakna med undantag för mössorna. De tar av sig alla sina kläder. Jag ser dem arbeta när jag far upp. Ibland slår de mig, om jag inte är snabb nog, med händerna. Pojkarna tar sig friheter mot mig; ibland är de stygga mot mig. Jag är den enda flickan i schaktet. Det finns ungefär 20 pojkar och 15 män. Alla männen är nakna. Jag skulle hellre vilja arbeta i en fabrik än i en kolgruva.

43

Barnarbetarna

Barnarbetarna i Finland

I de flesta familjer var det en självklarhet att barnen deltog i arbetet ännu långt in på 1900-talet. Barnen hade olika arbetsuppgifter beroende på samhällsklass, kön och ålder. Barn i fattiga familjer började arbeta tidigare och hade farligare och tyngre arbeten än barn i familjer med bättre ekonomi. Barn i fattiga familjer skickades ofta hemifrån redan vid sju års ålder för att jobba som lillpiga eller dräng i en annan familj. Så fick familjen en mun mindre att mätta och lite extra inkomster.

Då fabriker började byggas ansåg många att fabriksarbete var ett lättare och lämpligare arbete för barn än jordbruksarbete.

I fabrikerna var arbetsdagarna vanligtvis kortare än inom jordbruket och söndagarna var lediga. Fabriksägarna i Storbritannien var de första som började anställa barn. Ungefär 30 procent av alla åttaåringar och 60 procent av alla tioåringar i brittiska arbetarfamiljer arbetade på fabrik år 1820. Barnarbetarna var billiga, lydiga och snabblärda. Många av dem fick inte ens lön utan arbetade för mat och en madrass att sova på. I Storbritannien kallades barnarbetarna för ”Englands vita slavar”. I de flesta fabriker i Europa var en stor del av arbetarna barn i slutet av 1800-talet.

Finlaysons bommullsspinneri i Tammerfors var den första fabriken i Finland som började anställa kvinnor och barn 1828.

På fabriken fanns ett barnhem som tog emot föräldralösa barn. Också fattiga familjer uppmuntrades att skicka barnen till barnhemmet. Barnhemsbarnen jobbade som slavar i fabriken. Arbetsdagen började klockan fem på morgonen och slutade halv åtta på kvällen. Däremellan hade de en halvtimmes lunchpaus. På söndagarna gick barnen i fabrikens egen söndagsskola där de undervisades i kristendom, läsning och skrivning.

I mitten av 1800-talet var ungefär hälften av arbetarna vid Finlaysons fabrik barn under 15 år. De yngsta barnen var i åtta-

Det fanns många hemska barnarbeten under 1800-talet men sotarpojkens arbete var kanske ändå det vidrigaste av alla. Sotarpojkarna var i femårsåldern då de började arbeta.

Deras uppgift var att krypa ner i skorstenar som i storstäder som London kunde vara tiotals meter höga och ha många vinklar. Det har berättats att arbetsledarna ibland tände hö i spisen för att få fart på pojkarna. Röken och hettan gjorde det olidligt att stanna kvar i skorstenen. De flesta sotar­ pojkarna dog eller fick svåra bestående skador innan de hade fyllt tolv år.

44

årsåldern. Småflickorna jobbade vid de mekaniska spinnmaskinerna i de övre våningarna. Småpojkarna jobbade med att rensa och tvätta linet som skulle bli tråd.

I fabriken var luften så tjock av damm att sikten ibland inte var längre än en meter.

Våningen där småpojkarna jobbade kallades ”svinstian” eftersom det var så smutsigt där. Alla barnen övervakades av en arbetsledare. Det gällde att vara snabb eftersom det barn som blev sist färdigt när en arbetsuppgift skulle utföras blev slagen av arbetsledaren. Mobbning och misshandel förekom också mellan barnen. Det hände att äldre barn plågade de yngre barnen.

Fabriksarbetarbarnen såg sällan solen eftersom de jobbade inomhus från tidig morgon till sen kväll. De var bleka, magra och sjukliga. Textilfabrikerna var heta och fuktiga för att inte trådarna skulle gå av. Att gå hem i kall höst- eller vinterluft efter ett 14 timmars arbetspass i ångande hetta ledde till att många fick lunginflammation och dog. Barnen hade också variga och inflammerade ögon och svår hosta av allt damm. Deras fötter var såriga eftersom många av dem var så fattiga att de inte hade råd med skor.

Lagar om barnarbete

Pojkarna staplar virke vid pappersfabriken i Kotka på 1920-talet och flickan Iris sköter ko och småsyskon i Malax under tidigt 1900-tal.

Storbritannien var det första landet i Europa där lagar stiftades som begränsade barnens arbetsdagar. År 1830 stiftades en lag i Storbritannien som förbjöd barn under 13 år att arbeta längre än åtta timmar per dag i fabrik. I Finland upphörde fabriker att anställa barn först då lagen om allmän läroplikt godkändes 1921 och barnen började gå i skola. I dag finns det stränga regler för arbetstider och arbetsuppgifter för barn i alla Europas länder.

45

FN:s konvention om barnets rättigheter

UTDRAG UR FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 28: Varje barn har rätt att gå i skola och få undervisning.

Artikel 31: Varje barn har rätt till fritid, vila, lek och rekreation.

Artikel 32: Barnet ska inte behöva utföra arbete som är tungt eller arbeta långa arbetsdagar.

Barnet ska inte behöva utföra arbete som är skadligt eller hindrar barnets utbildning eller äventyrar barnets hälsa. År 1989 godkände FN ett internationellt avtal där man slog fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. I barnkonventionen tog FN bland annat ställning mot barnarbete. Alla länder i världen utom USA har godkänt barn­ konventionen. Ändå tvingas barn att arbeta under slavliknande förhållanden inom till exempel textilindustrin i Asien. På bilden plockar barn i Kazakstan bomull. Landet är ökänt för att utnyttja barnarbetskraft.

Vad säger Finlands lag om barnarbete? Läs i Lag om unga arbetstagare (19.11.1993/988) på www.finlex.fi tillsammans med din lärare eller en annan vuxen.

46

Arbetarklassen i Finland Ännu i slutet av 1800-talet fanns det få stora fabriker i Finland. De flesta bodde på landsbygden och det var också där som de största sociala problemen fanns. Landsbygdsbefolkningen delades in i besuttna och obesuttna. De besuttna var godsägare eller bönder som ägde sin jord. De obesuttna ägde ingen jord. Hit hörde torpare, backstugusittare, tjänstefolk och arbetare.

Torparna hyrde mark och backstugusittar-

na hyrde en stuga med en liten åker av en bonde, en adelsman eller kyrkan. Tjänstefolket och arbetarna saknade ofta egen bostad. De bodde tillsammans med den familj vars gård de arbetade på.

Den fiktiva romanfiguren Jussi i Väinö Linnas roman Högt bland Saarijärvis moar är ett typiskt exempel på en torpare.

I romanen frågar drängen Jussi kyrkoherden om tillåtelse att bygga en liten stuga i prästgårdens utmarker och dika ut ett träsk

t raf k ts

Godsägaren Jakob Kavaleff tillsammans med skördefolk på Domarby gård i Helsinge (Vanda) år 1900.

Finlands FÖRDELNINGEN landsbygdsbefolkning AV LANDSBYGDSBEFOLKNINGEN I 1910 FINLAND ÅR 1910

Tjä ns

te

fo

k

l

Torpare

uttna Bes

Övrig lös arb e

47

Grafen till vänster visar jordägoförhållandena på landsbygden i Finland år 1910.

48

också många torpare, backstugusittare och arbetare. I Karelen, Lappland, Österbotten och Åland bodde nästan inga adelsmän och det fanns få stora gods. Där var bondgårdarna mindre än i södra Finland. Fattigdomen var därför mera jämnt fördelad bland folket på landsbygden i Österbotten än i Nyland och Åboland.

De obesuttna Backstugusittaren Alfred Olmes med familj vid sin stuga i Tjöck (Kristinestad) 1914.

till en åker. Han ska gifta sig och vill ha ett eget hushåll. Eftersom träskmarken är värdelös för prästgården ser kyrkoherden ingen orsak att neka Jussi detta. Tvärtom har kyrkoherden allt att vinna på att Jussi dikar ut träsket och bygger ett torp. Eftersom Jussi odlar mark som ägs av prästgården måste Jussi och hans familj också betala arrende (= hyra). Jussi betalar arrendet genom att arbeta gratis på prästgården ett visst antal dagar per vecka. Kyrkoherden fick alltså behålla sin dräng, men behöver inte längre betala lön.

Också backstugusittarna betalade hyra för sina stugor genom att arbeta för de som ägde marken som de bodde på. Backstugusittarna hade till skillnad från torparna ingen odlingsjord. För att få pengar till mat arbetade de ofta som tvätterskor, byggarbetare, skomakare, skräddare, sotare eller liknande då de hade tid. Många backstugusittare var ensamstående kvinnor. Linus-Ida i Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga är exempel på en backstugusittare.

I Finland fanns de största gårdarna och godsen i Nyland, Åboland och Tavastland.

I byar där det fanns stora gods fanns det

Torparna och backstugusittarna hade en mycket osäker tillvaro. Markägaren bestämde hur många dagsverken de skulle göra. Det vanliga var två till tre dagsverken per vecka plus extra hjälpdagar under de mest arbetsamma perioderna, det vill säga höbärgningen och skörden. Sommartid var ett dagsverke 12–16 timmar. Torparna var därför ofta tvungna att arbeta nattetid på sina egna åkrar för att alls hinna få in den egna skörden.

På grund av de extra hjälpdagarna kunde de obesuttna inte arbeta för lön för någon annan under de perioder då det fanns mycket jobb på landsbygden. På det sättet hölls de effektivt kvar i fattigdomen. Torparna på de stora herrgårdarna i södra Finland var tvungna att göra flest dagsverken.

I Österbotten var bondgårdarna ofta små och bonden med familj var inte i så stort behov av extra arbetskraft. Torparen var ofta släkt med markägaren. I sådana fall kunde det hända att torparen inte alls behövde göra dagsverken.

Den som ägde marken hade rätt att närsomhelst vräka sina torpare. I slutet av 1800-talet blev skogen värdefull i Finland då pappersbruk och sågverk började köpa upp virke. Nya jordbruksmaskiner gjorde det också möjligt för bönderna att odla mera. Då markägarna behövde all jord och

49

skog själva vräkte de sina torpare. En markägare kunde också vräka sina arrendatorer om han blev osams med dem eller som straff för någonting. Den mest omtalade vräkningen var när torpare på Laukko gård i Vesilax söder om Tammerfors vräktes 1906. Baron Herman Standertskjöld-Nordenstam som ägde gården vräkte torparna som straff för att de protesterade mot att de var tvungna att göra så många och långa dagsverken. Över 500 människor blev hemlösa efter vräkningen. De här familjerna fick sina liv förstörda och förlorade allt de hade byggt, odlat och investerat pengar i.

De obesuttna hade ingen möjlighet att påverka sin situation eftersom de helt saknade rösträtt. På landsbygden fattades alla viktiga beslut som berörde det egna lokalsamhället av sockenstämman. Alla män som ägde jord fick delta i sockenstämman, men i praktiken var det de som ägde mest jord som bestämde. En storbonde hade flera röster än en småbrukare. År 1919 ersattes sockenstämmorna med kommunfullmäktige. I kommunfullmäktigeval fick alla kommunens myndiga invånare en röst var.

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Gruvarbete, jordbruk eller fabrik?

Var skulle du helst arbeta om du levde på 1800-talet och varför?

2. Varför anställde fabriksarbetare gärna kvinnor och barn?

3. Läs texten om Pat Kenshaw på sidan 42. Hur beskriver Pat sitt arbete?

4. Vad var en torpare respektive backstugusittare?

5. Titta på bilden och grafen på sidorna 46–47. Vilken av grafens kategorier tror du människorna på bilden hör till? Motivera!

6. Skriv en berättelse om vad som händer med torparfamiljen på fotografiet efter att de har blivit vräkta.

En av många vräkta torparfamiljer på Laukko gård som blev utan bostad inför vintern 1906.

De här människorna hade ofta ingenstans att ta vägen. Det hände att småbarn till torpare som vräktes vintertid frös ihjäl.

50

FORSKA!

Bildanalys

Bilder är utmärkta historiska källor för den som vill få kunskap om en viss tid eller en viss händelse. Konst har funnits så länge det har funnits människor. En bild kan ge viktiga fakta om den historiska tid eller händelse som den beskriver samtidigt som den också berättar hur konstnären eller fotografen har velat framställa en speciell händelse eller period.

I den här övningen ska du få träna på att tolka och analysera en tavla. Tavlan är målad 1893 av den finländska konstnären Eero Järnefelt. Tavlans namn är Trälar under penningen men den brukar kallas Sved. Vi har sammanställt några frågor som kan hjälpa dig att analysera bilden.

Studera bilden och besvara frågorna enligt bästa förmåga, men kom ihåg att det aldrig finns något rätt eller fel svar. Alla bilder uppfattas olika beroende på betraktarens bildvana, kunskap, kultur och tidigare erfarenheter. Då det gäller

tolkningar av äldre tavlor är det ändå alltid bra att veta så mycket som möjligt om den tid då tavlan har målats och den person som har målat tavlan.

Ju mera kunskaper du har om tidsperioden och konstnären desto lättare är det att förstå tavlans innebörd.

1. Hur många människor ser du på tavlan?

2. Vilka olika sorters människor ser du? Ser du kvinnor, barn, gamla, rika, fattiga och så vidare?

3. Beskriv människornas blickar och kroppsspråk. Verkar de glada, arga, trötta, pigga och så vidare?

4. Hur har konstnären jobbat med ljus och skugga? Vad har konstnären valt att belysa?

Varför?

5. Vad finns i bakgrunden, förgrunden, i mitten, till vänster och till höger på tavlan?

6. Hur är människorna klädda?

7. Vilken tid på året är det?

8. Vilka föremål ser du på tavlan?

9. Hur ser landskapet ut på tavlan?

10. Vad sysslar människorna med?

11. Vem var konstnären? Ta reda på fakta om honom.

12. Vad tror du konstnären ville berätta genom tavlan?

13. Tavlan är målad 1893. Kan du se något som är typiskt för den tiden i tavlan?

14. Känner du något speciellt då du ser på tavlan, väcker den några minnen eller tankar hos dig?

15. Jämför tavlan med dagens situation i Finland. Skulle en liknande tavla kunna målas i dag och vad skulle den i så fall föreställa?

51

Eero Järnefelt, Trälar under penningen (Sved) 1893. Till vänster torparflickan Johanna Kokkonen som stod modell för tavlan.

52

Arbetarna organiserar sig I mars 1848, samtidigt som det pågick demonstrationer i många europeiska storstäder, publicerade tysken Karl Marx och engelsmannen Friedrich Engels en liten skrift, Det kommunistiska manifestet. I texten uppmanade de arbetarna att delta i demonstrationerna mot de styrande i samhället. Få arbetare kunde läsa och skriva så det var knappast många ur arbetarklassen som läste texten, men idéerna spreds. I Paris, Berlin och flera andra storstäder i Europa demonstrerade arbetare sida vid sida med liberaler och studenter för rätten till ett bättre liv.

Socialismen Marx och Engels är arbetarrörelsens mest inflytelserika tänkare.

De bidrog till att arbetarna började organisera sig politiskt i socialistiska eller kommunistiska partier. Då liberalerna i första hand kämpade för politisk jämlikhet kämpade socialisterna för ekonomisk jämlikhet.

Enligt Marx och Engels hade historien alltid varit en kamp mellan olika klasser och det hade alltid funnits en härskande klass och en eller flera klasser som tjänat härskarna. På 1800-talet var den härskande klassen de som ägde fabriker och jord och kunde sälja varor och mark, medan den tjänande klassen var arbetarna som inte ägde någonting och bara kunde sälja sitt eget arbete. Det här gjorde att arbetarna bara blev fattigare och fattigare, medan de som ägde jorden och fabrikerna bara blev rikare och rikare.

Marx och Engels uppmanade arbetarna (= proletärerna) att göra revolution och ta makt och egendom av fabriks- och markägarna (= kapitalisterna). I stället skulle arbetarna skapa ett nytt samhälle där allt skulle ägas gemensamt och delas rättvist. I stället för olika samhällsklasser skulle det bara finnas

samarbete mellan jämställda människor. Marx och Engels har tolkats lite olika genom tiderna, men grundtanken är densamma: • Alla äger allt tillsammans.

• Alla avgör själva vad de arbetar med.

• Alla varor och pengar fördelas rättvist mellan alla.

Tanken är att det inte ska finnas några fattiga eller rika. Alla ska vara jämställda.

Marx och Engels hörde till borgarklassen och hade gott om pengar. Deras barn fick gå i fina privatskolor och de behövde aldrig svälta. Engels kom från en familj som ägde textilindustrier i England. Under vissa perioder försörjde han Marx som var ökänd för fylleri och slösaktighet. Deras kamp för arbetarnas rättigheter var bara en teori. I verkligheten delade ingen av dem någonsin med sig av sitt överflöd till samhällets fattiga.

Eftersom arbetarklassen var störst i Storbritannien trodde Marx och Engels att arbetarnas revolution skulle starta där för att sedan sprida sig över Europa. Nu blev det inte så. Ryssland blev det första och enda landet i Europa där arbetarna gjorde

53

Marx och Engels syn på samhället

Karl Marx (uppe) Friedrich Engels (nere)

Karl Marx och Friedrich Engels beskrev samhället som en kamp mellan klasser där olika grupper av människor hade olika status.

Längst ner på samhällets botten fanns arbetarklassen inom jordbruket och industrin som var fattiga och förtryckta. Ovanför dem fanns borgarklassen, franska revolutionens stora vinnare. Borgarklassen bestod av de som hade egendom, pengar och utbildning och kunde utnyttja möjligheten att starta företag då näringsfrihet infördes. Hit hörde köpmän, handelsmän, ingenjörer, journalister, lärare, präster, domare, läkare, tjänste-

män och senare också de större bönderna på landsbygden. I Storbritannien där Marx och Engels bodde användes benämningen medelklassen för borgarna. I Norden och Tyskland användes begreppet borgarklassen. Ovanför borgarna finns landets armé, kyrkan, kungarna och regeringarna. Högst upp finns pengarna (kapitalismen) som enligt Marx och Engels var grunden till alla orättvisor i samhället. Bilden publicerades efter Marx och Engels död 1911 i tidskriften Industrial Worker.

54

revolution 1917 och avskaffade den privata äganderätten och dödade en stor del av fabriks- och jordägarna.

Socialismen kom till Finland i organiserad form år 1899 då Finlands arbetarparti grundades i Åbo. Några år senare bytte partiet namn till Socialdemokratiska partiet (SDP). Torparna och backstugusittarna var en viktig del av arbetarrörelsen i Finland och många obesuttna anslöt sig till socialismen. De finländska socialisterna försökte göra revolution samtidigt som de ryska men de misslyckades. Det får du läsa mera om i kapitel fyra.

Fackföreningar I Storbritannien och andra västeuropeiska länder förbättrades arbetarnas situation utan revolution mycket tack vare fackföreningarna, som var nära knutna till de socialistiska partierna. En fackförening bevakar arbetarnas intressen mot arbetsgivaren. Fackföreningarna ska arbeta för att arbetarna har så bra löner, arbetarskydd, arbetstider och andra förmåner som möjligt. De första fackföreningarna bildades i Storbritannien i mitten av 1800-talet.

Finlands första fackförbund, Finlands Typografförbund, grundades år 1894. Snart

Deja, Telegrafist, Jordemor, Sockenskrivare, Fältskär, Bödel, Växeltelefonist, Strykerska, Kolare, Bykerska, Brandvakt, Kopperska, Gårdsfarihandlare, Kontrollassistent, Väckare, Timmerflottare, Guvernant, Typograf, Garvare, Skarp­rättare, Salpetersjudare

följde andra yrkesgrupper. Inga kvinnor var med i de första fackföreningarna. Männen var heller inte intresserade av att förbättra kvinnornas löner och arbetsvillkor.

Tvärtom tyckte de inte om att kvinnorna tog ”deras” arbetsplatser. Också Marx och Engels var emot att kvinnor arbetade utanför hemmet.

De första fackföreningarna för kvinnodominerande yrken i Finland grundades i början av 1900-talet då sömmerskorna, butiksbiträdena och tjänarinnorna bildade en fackförening. År 1907 grundades en landsorganisation (LO) som samlade alla Finlands fackföreningar under samma tak.

Samma år grundade också arbetsgivarna en egen centralorganisation för att bättre kunna stå emot arbetarnas krav.

Strejk Fackföreningarnas mäktigaste vapen var och är hotet om strejk. Strejk betyder att arbetarna vägrar att arbeta om inte arbetsgivaren går med på deras krav. För varje dag som en arbetsplats tvingas vara stängd på grund av strejk förlorar både ägarna och arbetarna pengar. I Storbritannien och USA hade arbetarna fått bättre arbetarskydd och högre löner genom att strejka.

Då socialismen kom till Finland började fackföreningarna organisera strejker också här. Strejk visade sig ganska snart vara ett effektivt medel att driva igenom krav. Åren 1903–1905 var det nästan 200 strejker i Finland.

Det här är exempel på yrken förr. En del av yrkena finns kvar under andra namn, men många har försvunnit. Försök lista ut vad personerna gjorde!

Tror du det finns yrken i dag som inte längre behövs om 100 år? Vilka?

55

Arbetarna i Finland strejkar för allmän och lika rösträtt och bättre förhållanden under storstrejken 1905. Bilden är från korsningen mellan Norra Esplanaden och Unionsgatan i Helsingfors.

En av de mera omtalade strejkerna var pappersarbetarnas strejk på Voikkaa pappersfabrik i Kouvola 1904. En stor andel av arbetarna var unga flickor i 15–17-årsåldern. De anklagade den tyska arbetsledaren för sexuella trakasserier och till och med våldtäkt. De krävde att han skulle få sparken. Strejken började då fabriksledningen i stället för att göra sig av med arbetsledaren avskedade flickorna som hade klagat. De vräktes dessutom från sina bostäder. Hela fabriken gick då i strejk och krävde arbetsledarens avgång. Strejken spred sig till andra fabriker i Kymmenedalen och slutade officiellt först då storstrejken började 1905.

I en generalstrejk strejkar alla arbetare samtidigt i ett land. År 1905 startade en generalstrejk i Ryssland och spred sig till Finland. Både i Ryssland och i Finland strejkade folket mot den enväldiga kejsaren

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Hur fungerade ett jämlikt samhälle utan fattiga och rika enligt Marx och Engels?

2. Varför ville Marx och Engels att arbetarna skulle göra revolution?

3. Vad är en fackförening?

4. På vilka olika sätt kan man skapa ekonomisk jämlikhet i dagens Finland?

5. Vem symboliserar de olika människorna på bilden på sidan 53 och hur är makten fördelad mellan dem?

Nikolaj II. I Finland passade arbetarrörelsen samtidigt på att kräva allmän rösträtt i lantdagsval, vilket också godkändes. Socialdemokratiska partiet blev det största partiet i den första demokratiskt valda parlamentet i världen 1907. Hösten 1917 ordnades en ny generalstrejk där arbetarna krävde bland annat åtta timmars arbetsdag och rätt för torparna att få äganderätt till den jord de brukade.

56

Bildning till folket I början av 1800-talet var det många européer som inte kunde läsa och skriva trots att skolor och universitet hade funnits sedan medeltiden. Det var ovanligt att andra än barn i förmögna familjer gick i skola. Det här ändrades med franska revolutionen då många började kräva rätt till utbildning för alla män. Att flickor skulle få gå i skola var ännu ingen självklarhet. Det ansågs viktigt att pojkarna lärde sig att läsa, skriva och räkna så att revolutionens idéer skulle kunna spridas.

Skolgången före folkskolan Organiserad skolgång var mycket ovanligt i hela Europa ännu i början av 1800-talet.

Många barn fick ändå någon form av undervisning. I de flesta byar i Finland fanns det någon äldre kvinna eller man som kunde läsa och skriva som undervisade barnen.

Också prästerna undervisade församlingsborna. De ordnade regelbundet så kal�lade husförhör. Ett husförhör var ett slags

religionsförhör där prästen förhörde folk i hemmet på Luthers lilla katekes. Prästerna skrev ner vem som var läskunniga. Det fanns få skolor och endast ett universitet i Finland, akademin i Åbo. Undervisningen skedde på svenska i alla skolor fram till mitten av 1800-talet.

Barn till adelsmän, präster och rika borgare hade ofta en egen hemlärare, guvernant, som undervisade barnen hemma.

Friherrinnan Fanny von Born i biblioteket på Sarvlaks gård i Pernå till­sammans med flitigt läsande barnbarn 1889.

I högrestånds­familjer gick de flesta barn i hem­skola där de under­visades av så kallade guvernanter redan när de var mycket unga. Bildning var en statussymbol och ansågs vara mycket viktigt.

57

Anders Svedberg tillsammans med elever i folkskolan i Storsved i Munsala, den första svenska folkskolan i Finland. Skolan blev en föregångare för andra folkskolor i landet.

Svedberg som representerade de österbottniska bönderna i lantdagen hade själv suttit med i en kommitté som prästen Uno Cygnaeus (t.h.) hade inrättat för att utreda behovet av folkskolor i landet. Svedberg betalade själv bygget av folkskolan.

Guvernanten var ofta en ogift adelskvinna. Det här var ett av mycket få yrken som en högreståndskvinna kunde ha. I en del städer fanns det så kallade ”mamsellskolor”. I en mamsellskola studerade flickor från rika familjer franska, dans, musik, sång, handarbete och etikett, det vill säga ett gott uppförande. Målet med undervisningen var att flickorna skulle bli ingifta i en fin familj. Pojkar från mera välbärgade familjer kunde gå i gymnasier, läroverk och universitet där de läste matematik, filosofi, geografi, religion, latin och grekiska. Vid en del fabriker och bruk, till exempel vid Fiskars bruk i Pojo, fanns det tidigt skolor för arbetarnas barn. Arbetarbarnen undervisades i religion, läsning och skriv-

ning. De flesta barn gick dock aldrig i någon skola före folkskolans tid.

Folkskolan Efter franska revolutionen startade en debatt i alla nordiska länder huruvida också fattiga barn borde få gå i skola. I Finland började man bygga så kallade folkskolor på 1860-talet. Barnen gick två till fyra år i folkskola. Skolan hade sällan mera än en lärare som undervisade både barn och vuxna i alla åldrar i samma klassrum. Ibland var klasserna så stora att eleverna fick turas om att gå i skola.

Det var frivilligt för kommunerna att bygga skolor och det var frivilligt att gå i skola. Många bönder var emot folkskolan

58

Bilden av den okända kvinnliga studenten är från 1910, då det ännu var mycket ovanligt att kvinnor tog studentexamen.

till en början. De behövde barnen hemma som arbetskraft och de var rädda att deras barn skulle förvandlas till ”herrskapsfolk” i skolan och inte längre vilja bruka jorden.

Det kostade också att bygga skola och lärarbostad samt att betala lärarlön. Det var byns bönder som betalade. I de byar där det byggdes folkskolor anpassades skolåret enligt bondgårdens arbetstoppar så att barnen också skulle kunna arbeta. Skolan började i september efter skörden och slutade i början av maj innan vårsådden.

Eftersom det inte fanns folkskolor i alla byar kunde det vara mycket långt till närmaste skola. I slutet av 1800-talet stiftades en lag om att alla kommuner måste bygga en skola. Skolvägen fick vara högst fem kilometer lång så att barnen skulle orka gå.

Först då lagen om obligatorisk läroplikt stiftades år 1921 blev skolgången allmän.

I folkskolan delade storbondens och torparens barn klassrum. Det fanns ingen skolmat utan alla hade med egen matsäck.

De fattiga barnen kanske inte hade något annat än en kall potatis att knapra på samtidigt som storbondens barn dukade fram korv, fläsk och bröd med äkta smör. De fattiga barnen var ofta så hungriga att de inte kunde koncentrera sig på undervisningen.

Först år 1948 infördes gratis skollunch i Finland som första land i världen.

Det hände också att lärarna behandlade barnen olika beroende på vilken ställning deras föräldrar hade. Disciplinen i skolan var ofta hård och läraren hade rätt att uppfostra eleverna med våld. I skolan var det lika viktigt att barnen lärde sig att respektera Gud och överheten som att de lärde sig att läsa och skriva.

59

Flickors rätt till utbildning För flickornas del var det oftast slutstuderat efter folkskolan eller mamsellskolan. Flickor som ville studera vidare var tvungna att anhålla om specialtillstånd hos kejsaren.

Det var både dyrt och invecklat. Den första flickan i Norden som tog studenten 1870 och fick specialtillstånd att fortsätta studera på universitet var Marie Tschetschulin från Helsingfors. Då hennes pappa dog och familjen blev fattig var hon tvungen att avbryta sina studier. Emma Irene Åström från Åland blev den första kvinnan i Finland som tog en universitetsexamen 1873.

Hon jobbade sedan som lärare i Ekenäs.

Det var mycket ovanligt att flickor studerade på universitet långt in på 1900-­talet.

De som gjorde det hade det ofta svårt.

Många har i efterhand berättat om hur de mobbades av både lärare och klasskamrater. De manliga studerandena talade inte med dem och vägrade jobba i samma grupper som dem. Lärarna låtsades inte se flickorna och lät dem inte svara på frågor. Genom att vägra låta flickorna svara på frågor kunde lärarna underkänna dem i muntliga

Ett barn, en lärare, en penna och en bok kan förändra världen.

Vad finns det för likheter och skillnader mellan femtonåriga Walther Hovings betyg från år 1855 och ditt eget?

förhör med motiveringen att de inte hade svarat på frågorna.

Det var dyrt att studera och det var svårt för flickor att få studielån. Många ansåg att flickors studier var slöseri med tid och pengar eftersom deras kunskaper ändå inte skulle komma att behövas. Gifta kvinnor i bättre familjer skulle inte jobba i början av 1900-talet. Det var också få som var villiga att anställa en kvinnlig domare, läkare eller ingenjör. På 2000-talet är majoriteten av alla studerande vid finländska universitet kvinnor.

Medborgarrörelserna Så här sade 17-åriga Malala Yousafzai från Pakistan som fick Nobels fredspris 2014 som erkännande för sin kamp för flickors rätt att gå i skola i sitt hemland.

På 1860-talet stiftade lantdagen, som nyligen hade fått börja sammanträda igen, en lag som tillät att föreningar grundades. Vid sidan av de kvinno-, arbetar- och fackföreningar som har nämnts tidigare

60

Kvinnorna och barnen har samlats till ett Marthamöte, medan männen möts i lantmannagillet. Martharörelsen och lantmannagillena var de största medborgarrörelserna på landsbygden i Finland vid sekelskiftet.

bildades en rad nya föreningar. Till exempel frivilliga brandkårer, lantmannagillen, Marthaföreningar, nykterhetsföreningar, idrottsföreningar och ungdomsföreningar.

Dessa medborgarrörelser var viktiga för att sprida bildning bland finländarna.

I medborgarrörelserna fick vanliga människor utan utbildning möjlighet att delta i samhällslivet. De lärde sig att föra diskussioner, fatta beslut genom att rösta, leda möten, skriva protokoll, göra budget och bokföra inkomster och utgifter. Kvinnor, som annars saknade medborgerliga rättigheter, kunde ha en ledande roll i föreningarna. Föreningarna var med andra ord viktiga för att fostra och utbilda finländarna i både ekonomi och demokrati.

Många av dem som valdes in i den första folkvalda lantdagen 1907 hade haft ledande positioner i någon medborgarrörelse. De erfarenheter som de hade med sig därifrån hade de nytta av då de skulle leda Finland.

Föreningarna var också viktiga för att skapa samhörighetskänsla bland folk, men det var ändå sällsynt att folk från olika samhällsklasser var med i samma förening. Arbetarklassen och borgarna hade till

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Skriv en lista med minst fem punkter där du argumenterar för att utbildning är viktigt.

2. På vilket sätt skiljde sig folkskolan på 1800-talet från grundskolan i dag?

3. Varför tyckte många att det var onödigt att flickor studerade på universitet förr?

4. Varför var många 1800-tals bönder negativt inställda till att bygga en skola i byn?

5. Läs citatet av Malala i pratbubblan på sidan 59. Vad tror du hon menar med citatet?

6. Studera klassfotot från Svedbergs folkskola på sidan 57 och jämför det med ditt eget senaste klassfoto.

Vilka skillnader och likheter ser du?

exempel egna idrottsföreningar i städerna.

På landsbygden var det ovanligt att de obesuttna var med i Marthaföreningen eller lantmannagillet. Många av de föreningar som bildades redan under 1800-talet finns kvar ännu i dag.

61

Varför var franska revolutionen viktig?

Franska revolutionen startade en process som ledde till att Europas folk fick en helt ny syn på hur länder skulle styras. Före 1789 styrdes länderna i Europa av enväldiga kungar som ärvde sin makt. I dag styrs de av folkvalda parlament. I Finland är det riksdagen som har den högsta makten. Kungar och drottningar finns kvar i några länder men de saknar politisk makt.

Franska revolutionen skapade tanken om alla människors rätt till vissa friheter och rättigheter. Till exempel rätten att ha egna åsikter och säga dem högt (yttrandefrihet), rätten att jobba med vad man vill (näringsfrihet) och rätten att själv välja eller välja bort religion (religionsfrihet). Efter andra världskriget godkände Förenta Nationerna (FN) 48 grundläggande mänskliga fri- och rättigheter som ska gälla i hela världen. Senare har FN godkänt rättigheter för barn, ursprungsbefolkning och handikappade.

Idag finns det domstolar som kan straffa länder och personer som bryter mot dessa.

Under franska revolutionen uppstod idén om alla människors lika värde. Till en början var det bara män med god ekonomi som

skulle få vara jämlika, men med tiden har kvinnor, barn, djur och olika minoriteter fått komma med i jämlikhetstänket. Möjligheten för alla att få gå i skola var viktigt i skapandet av ett jämlikt samhälle. I dag har vi en jämlikhetslag i Finland som förbjuder diskriminering på grund av kön, religion, politik, sexuell läggning eller annat.

En av de viktigaste följderna av franska revolutionen var kanske ändå uppkomsten av jaget. Förr fanns det inget ”jag”. Samhället var kollektivistiskt. Det betyder att alla människor hörde till grupper som bestämde över hela ens liv från vaggan till graven. Franska revolutionen krossade ståndssamhället och människorna blev individer med rätt att fatta egna beslut. ”Jag tycker, jag vill …” är fraser som vi upprepar flera gånger per dag. På 2000-talet är de nordiska länderna de mest individualistiska i världen på gott och ont.

Böndernas rätt att fritt bestämma över sin jord, borgarnas rätt att fritt bedriva handel och alla människors rätt att fritt bestämma över hur de försörjde sig banade väg för nästa stora revolution, den industriella revolutionen.

N YC KE LB EG RE PP I KA PITE L 1 demokrati diktatur revolution ståndssamhälle mänskliga friheter och rättigheter jämlikhet Napoleon Bonaparte finska kriget

Borgå lantdag autonomi liberalism konservatism socialism feminism allmän- och lika rösträtt klassamhälle borgare

arbetare obesuttna torpare strejk fackförening folkskola medborgarrörelse

62

FORSKA!

Fotografier som historiska källor Historiens äldsta bevarade fotografi togs av fransmannen Joseph Niépce 1826. Det föreställer utsikten från hans arbetsrum. Kameran hade tillverkats av Charles Chevalier i Paris och exponeringstiden var 8 timmar. Under 1800-talet utvecklades kamerorna och exponeringstiden blev kortare så att det också blev möjligt att fotografera människor och djur.

Kameran var en av 1800-talets stora tekniska uppfinningar. Tack vare de fotografier som finns bevarade från den här tiden vet vi mycket mera om det förflutna än vad vi annars skulle göra. Fotografier är utmärkta historiska källor. Ofta berättar ett foto sådant som inte står med i skriftliga källor eller som inte finns beskrivet på annat sätt.

De visar hur hus eller gator såg ut, hur det såg ut på arbetsplatser och hemma hos människor, vilka arbetsredskap folk använde och hur folk klädde sig och såg ut.

Många av de tidiga kända fotograferna var kvinnor. En av dem var den finländska fotografen Signe Brander (1869–1942). Hon är mest känd för sina landskaps- och miljöfotografier. År 1906 fick hon i uppdrag av Helsingfors stadsmuseum att fotografera motiv från ett Helsingfors i förändring.

Till höger ser du ett av de foton som Brander tog. Fotot är taget från tredje våningen i konstmuseet Ateneum och visar miljön kring järnvägstorget i Helsingfors 1909. Fotot nedan föreställer samma miljö 2016. Din uppgift blir nu att jämföra Branders foto av miljön 1909 med hur det såg ut 2016 för att försöka upptäcka vad som är annorlunda och vad som fortfarande är lika.

1. Gör tre listor. Skriv ner vad som bara finns på Branders bild, vad som finns på båda bilderna och vad som bara finns på bilden från 2016.

2. Jämför dina tre listor med varandra och sammanfatta med egna ord hur landskapet har förändrats.

3. Varför har landskapet förändrats? Är det till exempel tekniska uppfinningar, industri, människorna eller naturen som ligger bakom förändringarna?

4. Vilka förändringar är bra och vilka är mindre bra?

5. Hur tror du att samma ställe kommer att se ut år 2116? Använd din fantasi fritt och beskriv med ord eller rita!

6. Ta reda på fakta om järnvägstorgets historia och byggnaderna kring järnvägstorget. När har de byggts och vad har de använts till? Använd vid behov webbplatsen www.kulturmiljo.fi. På samma webbplats kan du hitta bilder av och fakta om kulturmiljöer på din egen hemort.

63