Naturgeografiskt tänkande

1

Naturgeografiskt tänkande

■ Venedig, ItalienI Venedig inverkar närheten till havet och kanalsystemet på människornas liv på många sätt, bland annat vid byggande, i trafiken och näringslivet. 1.1 Naturgeografin ökar vår förståelse av naturen Kunskaper i naturgeografi är nödvändiga för människans aktiviteter

Varför flyger passagerarplanen på cirka tio kilometers höjd? Varför lönar det sig att vara beredd på störningar i radiotrafiken under perioder med norrsken? Varför lönar det sig för en jordgubbsodlare att vattna sin odling under en frostnatt? Och varför ska man i en stad förvänta sig ett varmare och regnigare väder än ute på den omgivande landsbygden? När är den bästa tiden att åka på semester till Venedig? Varför måste vi ha skottår vart fjärde år? Var och varför lönar det sig att installera solpaneler?

Människan är en del av naturen. Frågorna ovan visar att många av människans aktiviteter, som byggande, utnyttjande av naturresurser samt trafiken, förutsätter en förståelse för den växelverkan som äger rum mellan människan och naturen. Under de senaste årtiondena har balansen rubbats eftersom vi använder för mycket av naturresurserna. I vissa projekt har man föreställt sig att man kan styra naturen och använda den i stor utsträckning. Exempelvis har Aralsjön som förr var enorm nästan helt försvunnit. Det beror på att människan har använt vatten från floder som tidigare strömmade till sjön för bevattning av åkrar. Det här har gett upphov till svåra miljöproblem.

För att människan även i framtiden ska kunna leva på jordklotet, måste vi förstå hur naturen fungerar. Därför är geografisk kunskap och förståelse viktigare än någonsin. Det behövs också kritiskt tänkande och förmåga att skilja mellan riktig och felaktig information.

1.2 Forskningsområden inom naturgeografin Naturgeografin undersöker områdets natur

Det finns inte längre några outforskade områden på jordklotet, som inte har kartlagts, med undantag av oceandjupen. Många områden och fenomen har undersökts i detalj. Vi behöver fortsättningsvis kontinuerligt ny information om naturen och i synnerhet om dess inverkan på människans aktiviteter.

Naturgeografin undersöker både den icke-levande och den levande naturen. Föremål för forskningen är till exempel jordens ytformer, klimatet, vegetationen och vattendragen. De här kan man undersöka på global nivå, eller så kan forskningen rikta in sig på ett snävare område, exempelvis de arktiska områdena.

Utforska vidare

■ Nordpolen Forskningsområden inom naturgeografin

Inom paleogeografin undersöker man jordklotets historia och dess landskaps historia.

Inom biogeografin undersöker man organismernas geografiska utbredning.

Inom klimatologin undersöker man platsers och regioners klimat och de faktorer som inverkar på klimatet. Meteorologin, som är en vetenskap som ligger nära klimatologin, sysslar med att förutsäga vädret.

Inom geomorfologin undersöker man jordklotets ytformer.

Inom hydrogeografin undersöker man fenomen anknutna till vatten och vattendrag. Delområden inom hydrogeografi är bland annat oceanografi och glaciologi.

Man får information om miljöförändringar genom mätningar. Istäcket har blivit tunnare i de arktiska havsområdena, vilket visar på att klimatet har blivit varmare.

Den Finlandsfödde geologen Adolf Erik Nordenskiöld undersökte tillsammans med sin expedition nordliga polarområden i slutet av 1800-talet.

1.3 Geomedia

Geografiska frågor ger information När forskningsresande på sin tid undersökte okända platser och regioner var frågorna vad och var viktiga för dem. När karteringen framskred, kunde man samla allt mera information om platsernas och regionernas egenskaper, så att man även kunde svara på frågan hurdan. Förklaringarna som utarbetades var närmast katalogliknande beskrivningar av områdets natur. I beskrivningarna berättades det om det undersökta områdets berggrund och jordarter, om vattendragen, klimatet samt om vegetationen och djurlivet. Man berättade också om områdenas kultur med hjälp av enkla skildringar. En sådan schematisk områdesbeskrivning var ofta tungläst.

Senare fördjupade forskarna förståelsen genom att söka svar på frågorna hur och varför. Naturgeografin började ta reda på hur olika platser och regioner har utvecklats till det de är och hur människan växelverkar med naturen. Geografen nöjer sig inte längre enbart med att kartera och beskriva utan förklarar och strävar också efter att förstå platsers karaktär. Förutom att svara på enskilda frågor är målet för den geografiska forskningen att utarbeta begrepp och teorier som beskriver objekt och fenomen.

Varför finns det sjöar just här?

■ Dolomiterna, Italien

Hur och varför har landskaps formerna förändrats under tidens gång och hur kommer de att förändras i framtiden? Var kan det här landskapet vara beläget?

Vad för slags vegetation finns i området? Varför just sådan vegetation?

Vilken berggrund och vilka jordarter finns i området? Hur får man information om dem?

Hurdant väder är det i området? Hur varierar det under årstiderna?

Hur har människan förändrat landskapet genom sina aktiviteter? Hur kan människor bo och verka i området på ett hållbart sätt?

Inom naturgeografin används geomedia mångsidigt Inom naturgeografin analyseras den inhämtade informationen och geomedia på olika sätt beroende på vad man vill ha reda på. Om man vill utreda jord-, vatten- eller luftkvalitet, kan analysmetoderna likna dem som används i fysik och kemi. Om man däremot forskar i hur landskap förändras, kan man analysera fotografier och gamla kartor liksom människors berättelser och skrifter.

När man forskar är det alltid viktigt att kunna granska den inhämtade informationen kritiskt. Man måste bland annat bedöma om informationen är tillförlitlig och mångsidig och om analysen och slutsatserna av analysen har gjorts noggrant.

Ett viktigt skede är presentation och publicering av information från olika faser av studien. Det kan vara en god idé att visualisera informationen på olika sätt med geomedia. Förutom text kan man visualisera genom att använda sig av tabeller, diagram, kartor, bilder och andra grafiska metoder. Tidningar, television, internet och sociala medier är publiceringsmetoder där man kan förmedla forskningsinformation i korthet. Förutom att forskarna måste kunna forska, måste de också ha förmåga att förmedla resultaten av sin forskning på ett intresseväckande sätt. Dagens naturgeografer använder sig mycket av teknik som hela tiden utvecklas.

Nuförtiden har geomedia huvudsakligen elektronisk form. Till exempel använder man sig ofta av datormodellering och satellitbilder. Med hjälp av sådana metoder kan naturgeograferna förklara och förutsäga bland annat miljöförändringar.

Olika skeden i geografisk forskning

Geomedia innebär metoder att inhämta, presentera och visualisera regional information. • statistik, tabeller, diagram och animationer • källor som använder sig av digital platsinformation • kartor • fotografier, videor och filmer • skriftlig och muntlig information • simuleringar, spel, förstärkt verklighet

Geovetenskaper

GEOVETENSKAPER ÄR ETT GEMENSAMT NAMN

för naturvetenskaper som studerar jordklotets och atmosfärens byggnad och fenomen som hör ihop med dem. Geovetenskaperna handlar om geografi, geologi, meteorologi, fysik, matematik, kemi och biologi.

Insamling av material Analys av det insamlade materialet Presentation av resultat och visualisering med hjälp av geomedia

kartor

flyg- och satellitbilder

statistik

fotografier

filmer

observationer

litteratur kartor

fotografier

diagram

teckningar

tabeller

videor och animationer

slutsatser och tolkningar

Naturgeografisk information behövs i vardagslivet

Till exempel när man ska bygga ett hus vid en strand

• Solstrålning g byggnadens riktning och fönstrens placering

• Höga vågor och höjning av havsytan g bygg på en högre plats eller på pelare

■ Castro, Chile • Blåst, förändringar i väderleken, salt från havet g hållbara byggnadsmaterial

• Berggrund och markkvalitet g husgrund

En naturgeograf i arbete

SANNA VAALGAMAA studerade naturgeografi på universitetet. Det som lockade henne till naturgeografin var i synnerhet intressanta fältkurser. När Sanna skulle skriva sin pro gradu specialiserade hon sig på vattendrag och miljöförändringar. Som biämnen studerade hon kemi, biologi och miljövetenskap, som hon hade nytta av i specialiseringsstudierna. Efter magisterexamen erbjöds en möjlighet att fortsätta med bottensedimentforskning i internationella forskningsprojekt och i samband med det skrev hon sin doktorsavhandling, som handlade om bottensediment i södra Finlands kustvatten.

Efter doktorsavhandlingen hittade hon en arbetsplatsannons, där ett konsultföretag inom miljöområdet sökte en vattenspecialist. Sanna sökte och fick platsen. Arbetsbilden utvecklades senare till att omfatta en betydligt bredare del av vattensektorn. Typiska arbetsuppgifter inom konsultsektorn är exempelvis att göra kvalitetsbedömningar av bottensediment relaterade till muddrings- och deponeringsprojekt i hamnar och handlingsplaner för projekten, att sköta företags miljö- och vattentillståndsärenden, göra miljökonsekvensbedömningar (MKB) vid stora investeringsprojekt samt olika spridningsmodeller (buller och kemikalieolyckor). Numera ingår också sådana uppgifter som har att göra med företagsansvar. Det handlar om företagens ansvar för de sociala effekterna av verksamheten. Förutom miljöfrågor rör det sig också om den sociala och ekonomiska dimensionen. Typiska arbetsuppgifter som har med företagsansvar att göra är utveckling och rapportering av företagsansvaret. En geografs utbildning innehåller såväl miljö- som samhälleliga ämnen, så det är en utmärkt utgångspunkt för olika arbetsuppgifter som berör miljö- och företagsansvarsfrågor.

Sanna Vaalgamaa förbereder ett test av hur miljögifter bryts ner genom effekten av solljus i naturvatten.

I en geopark får man erfarenheter av naturen

Förstenade skogar och skydd av dem i Nordamerika och Afrika Heterogeniteten i manteln i de västra delarna av USA Rekonstruktion av förändringarna i en sjös vatten kvalitet genom användning av fossila kiselalger Faktorer som inverkar på snöns utbredning vid Skalluvaara i Utsjoki

Eutrofiering av sjöar, mekanismer och restaurering HED-meteoriternas ursprung Grottbjörnen och hur den dog ut

En petrologisk, mineralogisk och geokemisk undersökning av prikritlavor vid floden Luenha i Moçambique: nya ledtrådar till diapirerna i magmaprovinsen Karoos basaltflöden Exempel på naturgeografisk forskningsrubriker

En hydrogeologisk 3D-strukturmodell av Hyvingeåsen och Salpausselkä I för strömningsmodellering Den nordatlantiska oscillationens inverkan på vintertemperaturerna och nederbördsmängderna i Finland Strömningsegenskaperna hos isälven Pulmankijoki förklarade med hjälp av 2D- modellering Vulkanaktivitetens inverkan på de stora massutdöendena

Förändringskänsligheten hos den alpina vegetationen i Central alperna i en värld under uppvärmning

Monsundynamik och miljöhistoria under holocen hos sjön Kumphawapi i nordöstra Thailand

ROKUA GEOPARK, SOM LIGGER

I NÄRHETEN AV ULEÅBORG, är Finlands första objekt i UNESCO:s program för geovetenskap och geoparker (IGPP). I programmet ingår över hundra geoparkobjekt i olika delar av världen. Geoparkernas uppgift är att värna om internationellt värdefulla och unika geomiljöer samt att använda dem i undervisning, forskning och för hållbar turism. Tillsammans berättar geoparkerna om jordens fascinerande, nästan fem miljarder år långa utveckling, där faser förknippade med naturvetenskapliga fenomen i varje geopark kan ses i sin rätta miljö.

Exempelvis berättar Rokua Geopark berättelsen om hur Rokua, Ule älvdal och Ule träsk föddes efter den senaste istiden, det vill säga Weichsel. Inom området ligger också internationellt stora och tydliga formationer från inlandsisens avsmältningsfas, som kraftigt har påverkat områdets övriga utveckling och landskapsbilden. Rokua Geoparks geologiska uppkomsthistoria hör också nära samman med den levande naturen och uppbyggnaden av kulturmiljöer. Den som är intresserad av äventyr och naturobjekt kan lära sig både om naturformer och om den växelverkan som råder mellan människan och naturen.

Mikko Kiuttu, projektledare och geolärare i Rokua Geopark är ämneslärare i geografi och biologi till utbildningen. Som huvud ämne har han studerat naturgeografi. I sitt arbete får han kombinera sina naturgeografiska kunskaper med undervisning, turism, regional utveckling och utveckling av en hållbar livsstil samt ett omfattande internationellt nätverkssamarbete.

■ Flyttblock i Väätäjänniemi, Vaala, Finland

• Människan är beroende av naturen. Därför är det absolut nödvändigt för människan att förstå hur naturen fungerar. • Naturgeografin undersöker hur naturen fungerar samt de förändringar som sker i den. • Den naturgeografiska forskningen sysslar med vatten och vattendrag, atmosfären, marken, berggrunden, vegetationen samt jordytans former och landskap. • Inom naturgeografisk forskning samlar man in information som presenteras mångsidigt med hjälp av geomedia.

1. Begrepp

Gör en begreppskarta som visar hierarkin och förhållandena mellan begreppen: biogeografi klimatologi glaciologi naturgeografi geomorfologi oceanografi paleogeografi meteorologi hydrogeografi

2. Naturgeografi i nyheterna

Gå igenom den senaste tidens nyheter. a. Vilka naturgeografiska ämnen behandlas i nyheterna? b. Från vilka områden kommer nyheterna? 3. Påståenden

Ta ställning till påståendena. a. Människan kan inte leva en enda dag utan naturen. b. Människan har fjärmat sig från naturen. c. En geograf vet något om nästan allt.

4. Yrken

a. Räkna upp minst fem yrken, där det behövs förståelse för hur naturen fungerar. Motivera varför. b. Vilken nytta har biståndsarbetarna på bilden av kunskaper i naturgeografi?

■ Blumenau, Brasilien