Omvärlden 4 blädderex by Schildts & Söderströms

Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Mikko Salmi Katja SeppĂ¤nen

Elektricitet och magnetism

Alla vill må bra SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS WWW.SETS.FI Finska förlagans titel: LuontoOn 4 Redaktör för den finska upplagan: Anna-Reetta Sipilä och Anni-Elina Karvonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Omslag: Jukka Fordell Illustrationer: Jukka Fordell och Anita Polkutie Kartor: Simon Strömsgård Ombrytning: Antti Ignatius Fotografier: Se bildförteckning på s. 128

Första upplagan © Terhi Maskonen, Elisabet Palenius, Riia Palmqvist, Sirpa Paso, Mikko Salmi, Katja Seppänen och Lastenkeskus ja Kirjapaja Oy © 2016 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms Ab Utgiven med stöd av stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur och Svenska kulturfonden.

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

1. 2. 3. 4. 5. 6.

Tryggt och trivsamt i skolan Om olyckan är framme Vila hjälper när man är sjuk Rätt hållning förebygger skador God hälsa är ingen självklarhet Tankarna styr handlingar

...6 ...8 ...10 ...12 ...14 ...16

...20 ...22 ...24 ...26 ...28 ...30 ...32

Naturen i Nordeuropa 13. Norden och Baltikum 14. Spår från istiden 15. Omväxlande landskap 16. Sjöar och vattendrag 17. Östersjön – ett känsligt hav 18. Klimat och natur

...50 ...52 ...54 ...56 ...58 ...60

Vatten – ett vanligt ämne

Hur produceras maten? 7. Lantgårdarna producerar mat 8. Odlingsväxter på åkrarna Artkännedom 9. Odla trädgårdsväxter 10. Många faser i odlingen 11. Djuruppfödning 12. Hönsuppfödning

19. Elektricitet – ett naturfenomen 20. Många apparater går på el 21. Elen strömmar i en sluten krets 22. Var försiktig med el 23. Magneten har dragningskraft 24. Vi undersöker elektricitet och magnetism

...36 ...38 ...40 ...42 ...44 ...46

25. Vattnet cirkulerar 26. Vattnet har tre former 27. Vattnet har många egenskaper 28. Vattnet blir drickbart 29. Spara vatten! 30. Koppla av vid vattnet 31. Vi undersöker vatten

...64 ...66 ...68 ...70 ...72 ...74 ...76

Att leva i Norden och Baltikum 32. Lite folk i Norden 33. Sverige – vårt västra grannland 34. Norge - ett rikt oljeland 35. Danmark är ett örike 36. Island har speciell natur 37. De baltiska länderna

...80 ...82 ...84 ...86 ...88 ...90

Material och teknologi 38. Saker gjorda av många material 39. Skogar växer 40. Metaller förnyas inte 41. Farliga ämnen i hemmet 42. Saker har en livscykel 43. Konsumera hållbart 44. Vi undersöker material

...94 ...96 ...98 ...100 ...102 ...104 ...106

Vår på stranden 45. På våren grönskar det 46. Smådjur i vatten 47. Insekter har flera utvecklingsstadier 48. Uttern är ett däggdjur 49. Som fisken i vattnet Artkännedom 50. Fåglarna återvänder Artkännedom

...110 ...112 ...114 ...116 ...118 ...120 ...122 ...124

Karta över Nordeuropa Bildkällor

...126 ...128

ISBN: 9789515242327

Alla vill må bra Vi funderar tillsammans • På hurdana platser trivs du? • Vad gör att en plats känns trivsam? • Vilka saker gör platser tråkiga?

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om 3–4 elever. • Välj en plats på skolgården som ni skulle vilja göra trevligare. • Planera tillsammans hur ni skulle göra platsen trevligare. • Beskriv era planer i klassen och fundera på om de går att förverkliga.

Tryggt och trivsamt i skolan Ett klassrum kan vara stort eller litet, nytt eller gammalt och tomt eller fullt med saker. Hur skulle du vilja inreda klassrummet?

Stämningen är en del av trivseln Det är många som arbetar i skolan varje dag. Var och en bidrar till hur stämningen är. Stämningen påverkas av hur elever, lärare och andra vuxna i skolan bemöter varandra. Om alla är sjysta mot varandra och behandlar varandra jämlikt blir stämningen god. Då kan man känna sig trygg. Ordning och reda bidrar också till andan i skolan. Många behöver lugn och ro för att trivas. Därför är det klokt att komma överens om vilka regler som gäller. I skolan har ni säkert regler för hur man uppför sig och hur man använder saker. Om alla får vara med när man kommer överens om reglerna, är det lättare att följa dem. Själva skolbyggnaden har också betydelse för trivseln i skolan. Det är viktigt att alla har lämpliga och trygga utrymmen och att utrustningen fungerar.

Det är roligt att vara ute på gården om den är trivsam och trygg.

Om alla håller reda på sina saker ligger ingenting i vägen.

Alla ansvarar för ordningen Det är lättare att arbeta när det är ordning omkring en. Om det är rörigt blir man lätt störd och får svårt att koncentrera sig. Alla ska ta ansvar för att gemensamma saker inte förstörs. Om alla sätter var sak på sin plats efter att ha använt dem är det lättare att hitta saker.

Så tvättar du händerna: Vät händerna. Gnugga in händerna med tvål. Skölj händerna under rinnande vatten. Torka händerna med en ren handduk.

Det är många som använder skolans toaletter under en dag. Efter ett toalettbesök och innan du börjar äta ska du komma ihåg att tvätta händerna. Då slipper du många smittsamma sjukdomar.

När fara hotar Allmänna byggnader, som skolor och bibliotek, ska ha en räddningsplan. Där står det hur man ska göra i en nödsituation, till exempel om det börjar brinna och folk måste ut snabbt. Det är viktigt att du vet hur du ska göra om det uppstår en nödsituation. I klassrummet och korridoren finns en ritning över skolan där du kan se var nödutgångarna finns. Genom en nödutgång kommer man ut ur en byggnad den säkraste vägen. Alla klasser har en egen samlingsplats på gården och läraren ser efter att alla kommer dit. Ibland ordnar skolan övningar och då får alla lära sig hur man agerar snabbt och tryggt i en nödsituation.

Den gröna skylten informerar om var nödutgången finns. Pilen på skylten visar åt vilket håll man ska gå.

Uppgifter 1 Varför ska man tvätta händerna? 2 Vad är en nödutgång? 3 Hitta på tre saker som du skulle kunna göra för att öka trivseln i skolan.

Vid benbrott behövs läkarvård

Om olyckan är framme

Man brukar säga att olyckan sällan kommer ensam. Vad betyder det ordspråket?

Behandling vid sträckning 1 Kyla

Första hjälpen vid muskelskador Du har säkert råkat ut för små skador som ni har kunnat sköta hemma eller i skolan. Du har kanske fått en sträckning. Det gör ont i den muskel som töjs ut för mycket. Det kan hända till exempel när du gör avstamp eller kastar. Därför är det viktigt att värma upp ordentligt innan du börjar anstränga dig.

2 Högläge

När någon råkar ut för en sträckning ska man ge första hjälpen i den här ordningen: kyla, högläge och elastisk binda. Börja med att lägga på något kallt, till exempel en ispåse. Sedan håller du den skadade muskeln högt och lindar på en elastisk binda. Bandaget pressar ihop den skadade muskeln. Genom att följa de här tre stegen minskar svullnaden. Du känner kanske en molande värk i muskeln några dagar men i allmänhet går sträckningen över av sig själv om du vilar.

Brännskador lindras med kyla När du bränner dig på eld, hett vatten, ånga eller elektricitet kan du få en brännskada. Huden blir röd och varm på det brända området och ibland bildas det till och med blåsor. Du kan lindra smärtan genom att kyla ner brännsåret med kallt vatten. Om det bildas blåsor eller om huden blir svart ska du uppsöka läkare.

Risken för skador minskar om du värmer upp ordentligt innan du börjar träna.

1 Placera

armen på mitellan med armbågen mot spetsen. 2 Knyt bakom

nacken så att underarmen är rak.

Näsblod är sällan allvarligt Näsblod beror på att blodkärl i näsan brister. Vissa människor har mycket tunna slemhinnor och får lättare näsblod. Man kan också råka ut för näsblod när man nyser, petar i näsan, får ett slag på näsan eller om slemhinnorna är torra. Om du har näsblod ska du torka bort blod från näsan. Sedan sätter du dig framåtlutad och klämmer åt näsans mjuka delar cirka tio minuter. Blödningen brukar i allmänhet sluta ganska fort. Om blödningen är riklig eller om du inte får stopp på den ska du uppsöka läkare.

Man kan stoppa näsblod med att lägga en ispåse mot pannan eller nacken. Kylan gör att blodkärlen drar ihop sig.

3 Elastisk binda

Om du halkar omkull eller faller kan du bryta en arm eller ett ben. Då har du fått en fraktur. Det skadade stället sväller och det gör verkligen ont. Om man misstänker en fraktur ska du vara stilla och få vård så fort som möjligt. En läkare avgör hurdan behandling som krävs.

Sätt på en mitella

3 Knyt vid spetsen

så att armbågen täcks. 4 Låt armen

vila mot mitellan.

Uppgifter 1 Hur går första hjälpen till vid en sträckning? 2 Vad beror näsblod på? 3 Ta reda på hur man stöder ett brutet ben.

3 Vila hjälper när man är sjuk Många säger att honung är bra mot hosta. Vad brukar du göra för att bli av med hosta?

När man nyser sprids små smittdroppar långt omkring.

Man blir fortare frisk om man vilar.

Sköt om dig när du är sjuk Alla blir sjuka ibland. Då känner du dig trött och hängig. De flesta sjukdomar går fortare över när du vilar. När du är sjuk ska du stanna hemma från skolan och hobbyer för annars kan du smitta andra. Om du anstränger dig när du är krasslig tar det längre tid att bli frisk. Dessutom kan du få en följdsjukdom. Det är en sjukdom som bryter ut efter den egentliga sjukdomen. Den kan vara farligare än den ursprungliga sjukdomen. Därför ska du ta det försiktigt till exempel när du börjar träna igen.

Om man har haft hög feber mer än tre dagar i följd ska man gå till en läkare.

Vissa sjukdomar är smittsamma Du har en kroppstemperatur strax under 37 grader. Om den stiger över 38 har du feber. Feber är egentligen inte en sjukdom utan ett tecken på en infektion någonstans i kroppen.

Varje vinter drabbas många människor av influensa. De vanligaste tecknen eller symptomen på influensa är halsont, snuva, hosta, feber och värk i kroppen. Sjukdomen sprids när man hostar, nyser eller snyter sig. Därför ska du nysa och hosta mot ärmen och tvätta händerna ofta. Magsjuka är en annan smittsam sjukdom. Typiska symptom är att man kräks eller har tunn och vattnig avföring. I samband med kräkningar och diarré försvinner mycket vatten ur kroppen. Därför ska du komma ihåg att dricka mycket om du har magsjuka så att kroppen inte torkar ut.

Följ doseringen på medicinburken Ibland behöver du mediciner för att bli frisk eller för att lindra smärta. För vissa läkemedel behöver man recept som en läkare skriver ut. Det är viktigt att man tar rätt mängd och därför är det bäst att en vuxen ger dig medicin.

Uppgifter 1 Vad är en följdsjukdom? 2 Vilka är symptomen på influensa? 3 Ta reda på vilka de vanligaste barnsjukdomarna är.

Rätt hållning förebygger skador

Hållningen berättar mycket om hur du mår.

1 Nacken är

rak och blicken framåt.

2 Axlarna är

avslappnade och inte framåtböjda.

Människan är gjord för att röra på sig. Vi håller oss friska och mår bra av att vara i rörelse. Hur mycket har du rört dig i dag?

3 Ryggen

Att sitta rätt Du sitter ganska mycket under en skoldag. Dessutom sitter du kanske flera timmar framför tv:n eller datorn. Man blir trött av att sitta fel länge och man kan få ont i axlar och nacke. Ibland leder stillasittandet också till huvudvärk, för när musklerna blir spända försämras blodcirkulationen.

Man ska helst avbryta stillasittande var femtonde minut. Ibland kan man stå eller gå och arbeta.

Du kan undvika att få ont i musklerna genom att justera stolen och bordet. När du sitter rätt har fötterna stöd mot golvet eller mot ett fotstöd. Det är viktigt att ta pauser, röra eller sträcka på sig och gå ut på rasterna. Om du klär dig efter väder är det roligt att leka ute under rasten.

Bra hållning med starka muskler

är rak.

När man håller kroppen i rätt ställning säger man att hållningen är bra. Du har bra hållning när du står rak i ryggen, slappnar av i axlarna och inte spänner musklerna i onödan. Bra hållning kräver starka muskler. Personer med svaga muskler har ofta dålig hållning. Om hållningen är dålig kan musklerna bli ömma.

Rätt belysning Ögonen blir lätt ansträngda av att titta på datorskärmen eller andra skärmar länge. Därför är det viktigt med rätt belysning och att skärmen är på lämplig höjd. Belysningen ska vara tillräckligt stark och riktas så att ljuset inte reflekteras i bordsytan eller skärmen. Belysningen är en del av arbetsmiljön. Om synen försämras kan man behöva glasögon. Skolsköterskan kan kontrollera din syn och kontakta ögonläkare vid behov.

När du sitter rätt ska underarmarna ha stöd mot skrivbordet och ryggen vara rak.

Uppgifter 1 Vad har man för nytta av en justerbar stol? 2 Hur kan man göra för att inte anstränga ögonen när man sitter framför datorn? 3 Planera pausgymnastik och gör övningarna.

God hälsa är ingen självklarhet Det är först när man är sjuk som man uppskattar hälsan. Minns du någon sjukdom du har haft? Hur gick det till när du blev frisk?

Den som är allergisk mot pälsdjur kan ha en sköldpadda som sällskapsdjur.

Hälsa är att må bra Alla vill må bra och vara friska. När du var liten fick du gå till rådgivningen där en sjukskötare följde din utveckling. Nu när du är elev är det skolsköterskan som följer hur du utvecklas. De flesta barn är vaccinerade mot vissa sjukdomar. Med vaccinering får man skydd mot sjukdomar. Därför har många farliga sjukdomar försvunnit.

Astma är en inflammation i luftrören som gör att man får svårt att andas. Långvarig hosta, pipande andning och andnöd är vanliga symptom. Astma behandlas vanligen med mediciner som man andas in via munnen. Det är ofta ett virus eller ett allergen som utlöser astma. Skolsköterskan ger vaccinationer.

Allergier, astma och diabetes Var och en kan påverka sin hälsa till exempel genom att äta hälsosam mat och sova och röra på sig tillräckligt mycket. Ändå kan vem som helst drabbas av någon sjukdom. De flesta sjukdomar kan behandlas med mediciner som en läkare skriver ut. Vissa sjukdomar är obotliga och man har dem hela livet. Allergier, astma och diabetes till exempel är sådana sjukdomar.

Allergier har blivit allt vanligare. Allergi innebär att man är känslig för något ämne. Det ämne som kroppen reagerar mot är ett allergen. Pollen, pälsdjur och en del födoämnen, bland annat frukt och nötter, är vanliga allergener. De kan ge symptom som utslag, klåda och nysningar och att det rinner ur näsan och ögonen. Ibland är symptomen så kraftiga att man behöver läkarvård.

Ganska många barn har diabetes. Sjukdomen innebär att man har för mycket socker i blodet. Det beror på att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin. Insulin är ett ämne som reglerar hur mycket socker kroppen tar upp ur maten. Eftersom en person som lider av diabetes har för lite insulin måste man ta ämnet i sprutor eller med en pump. Det är viktigt att insulindosen är lagom stor och därför måste man mäta sitt blodsocker flera gånger om dagen. Vid diabetes är det viktigt att äta regelbundet så att blodsockret hålls i balans.

En insulinpump är ett bra hjälpmedel för personer med diabetes. Den pumpar in insulin under huden automatiskt.

Uppgifter 1 Vem kontrollerar din hälsa i skolan? 2 Hur sköter man diabetes? 3 Ta reda på hur man kan ta hänsyn till allergiker a) på ett tåg b) på ett hotell.

Tankarna styr handlingar

Många gånger oroar vi oss i onödan. Men oron leder sällan till något bra. I stället gör den oss bara olyckliga. Hur gör du för att bli på gott humör?

Olika sätt att förhålla sig

Känslorna växlar snabbt

Tvillingar kan se nästan likadana ut men det ena barnet är kanske livligt och det andra lugnt. Man säger att de har olika temperament. Det innebär att vi har olika sätt att reagera på samma sak. Någon blir lätt irriterad medan en annan tar det lugnt i samma situation.

Du har många känslor under en dag. De flesta känslor är svaga och försvinner när en annan känsla tar över. På morgonen är du kanske ledsen men när du träffar kompisarna glömmer du sorgen och i stället dyker andra känslor upp.

Vår inställning spelar en stor roll för hur vi lyckas och hur vi mår. Om du är öppen och tänker positivt är det lättare att hitta lösningar i knepiga situationer och allt känns bättre.

Ansiktsuttrycken avslöjar hurdana känslor vi har.

Var glad när du lyckas! Hoppsan, så jag föll. Precis som på film. Till all lycka fick jag inga skador.

Vårt temperament är också avgörande för hur starkt vi upplever olika känslor. Vissa ler när de är glada medan någon annan skrattar högt. Det är viktigt att inte låta känslorna ta över och såra någon eller göra dumheter. Ibland är det oartigt att skratta högt till exempel. Trots att man är väldig arg får man aldrig slå någon annan.

Humöret – en sinnesstämning Du blir glad när du får ett meddelande från en kamrat. Du blir på bra humör. Vårt humör påverkar allt vi gör och hur vi är mot andra människor. Ibland råkar du ut för tråkigheter som du inte kan göra något åt. Då blir du på dåligt humör. Det är ett sätt att bearbeta det som har hänt och det dåliga humöret går oftast snabbt över. Ibland kan ett litet bekymmer ändå börja växa om man inte reder ut det. Därför är det viktigt att man har någon att tala med. Det kan vara till exempel någon i familjen eller en vän. I skolan kan du prata med någon lärare eller skolsköterskan.

glädje ilska

förvåning

obehag

rädsla sorg

Vårt sätt att reagera påverkar hur en händelse utvecklas.

Voit tunnistaa toisen ihmisen tunteita ilmeistä.

Orättvist! Varför händer det alltid mig? Vem stoppar in böckerna i min ryggsäck?

Uppgifter 1 Vad betyder temperament? 2 Varför ska man reda ut små bekymmer? 3 Skriv en lista på sådant som gör dig glad.

Hur produceras maten? Vi funderar tillsammans • Vad har du ätit i dag? • Vet du varifrån maten kommer? • Brukar du välja mat efter stället som den kommer från?

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om 3–4 elever. • Vilka djur finns det på en bondgård och hurdana ljud hörs det där? • Presentera ljuden för klasskamraterna. • Lyssnarna kan föreslå eller framställa ljud i ljudlandskapet.

Bonden bereder marken för odling

Lantgårdarna producerar mat Erik äter inte kött. Ivar tycker om kyckling och Elsa gillar morötter. Vilken är din favoriträtt?

1 Först vänder man upp

marken med en plog.

2 Sedan luckrar man upp

ytan med en harv.

När våren kommer kan du se många traktorer på åkrarna. Det är dags att så frön och plantera lökar och plantor så att de kan växa på sommaren. Den tid på året när växterna växer kallas växtperiod. Den börjar när dygnets medeltemperatur är över 5 plusgrader. I södra Finland är växtperioden hundraåttio dygn, men längst upp i norr är den bara hundra dygn. Man odlar mycket säd i landets södra delar. På andra ställen satsar man på djur.

Olika krav på växtplatsen

Vi får energi av maten som vi äter. Energin går åt när vi växer, andas och rör på oss. Vi behöver också energi för att hålla oss varma.

planterar man.

Växtperiodens början

Växtperiodens slut

Växtperiodens längd varierar

Energi överförs med maten

Energi från maten

3 Till sist sår eller

Vår mat kommer från lantgårdarna där man odlar växter och har djur, bland annat grisar, kor och höns. Växterna bildar näring med hjälp av solljus. Djuren kan däremot inte bilda näring utan de är beroende av växter.

Det finns mycket som påverkar hur växterna trivs och växer. Bland annat marken, temperaturen och ljuset är tillväxtfaktorer. Dessutom är det viktigt att det regnar vid rätt tidpunkt. På försommaren regnar det ganska lite i vårt land, men på senhösten får vi i allmänhet mycket regn. Det är viktigt att välja växter som klarar sig i vårt klimat. För att få större skörd kan bonden anpassa odlingen efter växternas krav. Om marken är våt gräver man diken som leder bort vatten. Om den däremot är torr och mager brukar man vattna och gödsla odlingarna. Man väljer växtplats beroende

Växtperioden börjar och slutar vid olika tidpunkt i olika delar av Finland.

på om växten trivs på soliga eller skuggiga ställen. För att plantorna inte ska frysa kan man täcka dem med väv på våren. Växter som behöver mycket värme kan man odla i växthus. Växthusen är byggda av plast eller glas och man kan reglera ljuset, värmen och fuktigheten så att de passar växten.

Uppgifter 1 Vad behöver människan energi till? 2 Vad kan bonden göra för att få större skörd? 3 Nämn en sak som gör det svårt att odla och hitta på en lösning.

Säden blir till bröd

Olika krav på växtplatsen I vårt land äter vi mycket rågbröd men i vissa länder använder man inte råg i bröd. På vilka sädesslag kan man baka bröd?

kvarn

2 Säden mals

Säden skördas och torkas.

till mjöl.

mjöl

LILLA BAGERIET

Våra fyra sädesslag På hösten när skolan börjar kan du märka att sädesfälten skiftar i gult. Säden är mogen och då börjar man skörda. Man odlar fyra sädesslag i vårt land: vete, råg, korn och havre. Fröna som kallas säd är en viktig del av vår mat. Säden malas till mjöl eller behandlas och blir till gryn. Av mjöl och gryn kan vi koka gröt eller baka bröd och bullar. Vete och råg är de vanligaste sädesslagen hos oss. Vete har lång växtperiod och trivs bäst i näringsrik jord. Det finns olika sorters vete. Vissa sorter sås på våren och andra på hösten. Rågen sås alltid på hösten. Den tål kyla och torka och den kräver inte heller lika mycket näring som vete. Korn och havre kan odlas överallt i Finland. Största delen av skörden används som mat till djur, det vill säga som foder. Man gör också öl av korn.

Havrens blomställning kallas vippa. Hos de andra sädesslagen kallas blomställningen ax. Axen har olika långa borst. Man får reda på vilket sädesslag det är genom att titta på borstlängden.

3 Man bakar bröd

av mjölet i bageriet.

4 Brödet transporteras

till affären.

5 En kund köper brödet.

Olja från oljeväxter Ryps är den viktigaste oljeväxten i vårt land. Våra andra oljeväxter är raps, solrosor och lin. Du känner igen rypsen när den blommar och fälten lyser gula. Rypsen har ganska lång växtperiod. Man sår den tidigt på våren efter att marken har luckrats och skördar den sent på hösten. Fröna ska torkas genast efter tröskningen och sedan pressar man olja ur dem. Oljan använder vi som matolja och i margarin.

De stora plastbalarna på åkrarna innehåller vallväxter som används som foder.

Vallväxterna blir foder En åker där man har sått gräs och ärtväxter till djuren kallas vall. Där växer främst timotej, rödklöver och ängssvingel. Vallväxterna är fleråriga. De växer snabbt och ger två skördar under en sommar. Vallväxterna konserveras och används som foder på vintern.

Uppgifter 1

Vilka sädesslag används som a) livsmedel b) foder? 2 Vilka är de vanligaste vallväxterna? 3 Ta reda fakta om raps.

Artkännedom

vete odlingsområde

korn odlingsområde

grönsaker

tomat

gurka

lök

squash

sallat

råg odlingsområde

bär

havre odlingsområde

timotej odlingsområde

ryps odlingsområde

rödklöver odlingsområde

solros odlingsområde

ängssvingel odlingsområde

jordgubbar

hallon

buskblåbär

krusbär

svarta vinbär

röda vinbär

Odla trädgårdsväxter

rotfrukter

Det enda som behövs för att du ska kunna odla är lite mylla, vatten och solljus. Sedan gäller det bara att sköta om växten. Vilka växter har ni odlat hemma?

Odla i kruka eller trädgården

Grönsaker är hälsosamma

Växter som människan kan äta och ha nytta av kallas nyttoväxter. Vissa nyttoväxter kan vi odla i kruka på fönsterbrädan eller balkongen. När man odlar på ett fält eller i en trädgård kallas det att odla på friland. Till skillnad från frilandsväxterna odlas tomat och gurka i växthus för att skörden ska hinna mogna.

Av grönsaker äter vi oftast de delar som finns ovanför marken. Vi använder mest tomat, gurka, sallat och squash. Rabarber och lök är också grönsaker. Det är nyttigt att äta grönsaker varje dag för de innehåller mycket vitaminer och fibrer.

Många rotfrukter Av rotfrukter äter vi förstås roten. De vanligaste rotfrukterna är morot, rödbeta och kålrot. Rotfrukterna är tvååriga växter och under första året utvecklas roten. Om roten får stå kvar i marken bildar växten frön andra året.

Trädgårdens bär

morot

rödbeta kålrot

havtorn och buskblåbär. Det finns många sorters vinbär. De växer på buskar och bärklasarna utvecklas mot slutet av sommaren. Svarta vinbär gör man mest saft av. Krusbär är en annan omtyckt bärbuske. Den har taggiga grenar som du kan sticka dig på när du plockar bär.

Det är trevligt att gå ut i trädgården och äta bär. Bärbuskar är lättodlade och dessutom är de fleråriga. Vi odlar bland annat vinbär, jordgubbar, hallon,

Man kan odla potatis i en hink.

Frukt från egen odling I många trädgårdar växer äppelträd men i södra Finland odlas också plommon, päron och körsbär. Det finns många sorter av äppelträd och andra fruktträd. De tidiga äppelsorterna mognar mitt på sommaren men de flesta ger skörd först på hösten.

Uppgifter Havtornsbär innehåller mycket C-vitamin.

1 Vad är en nyttoväxt? 2 Ge exempel på a) en rotfrukt b) en grönsak c) ett bär d) en frukt. 3 Vilket bär är klassens favoritbär? Gör en intervju och rita ett diagram.

Många faser i odlingen

En del växter ska skolas medan de är unga. Det betyder att man planterar om växterna i större krukor. Om plantorna står för tätt måste de gallras för annars blir växterna spinkiga och ger liten skörd.

Stoppa några torra ärtor i en burk med vatten. Se efter vad som har hänt med ärtorna efter några dagar. Vad lägger du märke till?

Växter kräver skötsel Växterna behöver vatten för att växa. Om du inte vill vattna så ofta kan du täcka med bark eller gräsklipp runt plantorna så att jorden hålls fuktig. Det är viktigt att komma ihåg gödslingen också. Om jorden är näringsrik blir skörden större. I trädgårdslandet växer ogräs som konkurrerar med nyttoväxterna. Därför ska ogräset bort. Bästa sättet är att rensa mellan de odlade plantorna. Det betyder att man rycker upp ogräset med rot.

Man kan koka saft av bär och frukt i en saftkokare. Bären spricker sönder av hettan från vattenångan och då rinner saften ut ur kastrullen genom en slang.

Skörden tas till vara Marken bereds på våren.

Den del av växten som vi äter kallas skörd. Vi tar till vara skörden och lagrar den så att vi kan använda den senare. Rotfrukter och potatis kan lagras i en mörk och sval källare hela vintern.

Man kan så frön inomhus för att komma snabbare i gång med odlingen. Sedan planterar man ut plantorna.

Bered marken för odling

Sådd och skolning

För att en odling ska lyckas måste marken beredas. På våren börjar man med att vända jorden så att ogräset kommer djupare ner och förmultnar. Det motverkar också växtsjukdomar. När du gräver kanske du får syn på daggmaskar och andra smådjur. De bryter ner gamla växtdelar och då frigörs näringsämnen. Dessutom blir marken mjuk och luftig.

När marken är bearbetad är det dags att så. Det betyder att man sätter ner frön i marken. Marken måste vara tillräckligt varm och fuktig för att fröna ska börja växa. Ju större fröna är, desto djupare ner ska de sås. Ett frö består av näring och början till en ny växt, en grodd. När fröet gror börjar växten växa. Stora frön innehåller mycket näring som grodden kan använda. Små frön måste däremot växa mot ljuset snabbt så att växten själv kan börja bilda näring.

Grönsaker och bär kan vi frysa. En annan metod är torkning. Svamp, örter och bär passar bra att torka i ugnen eller på en varm plats.

Uppgifter

mylla

Om plantorna står för tätt tar man bort en del eller planterar växten i en större kruka.

1 Varför ska marken beredas innan man sår? 2 Vad ska du titta på för att veta hur djupt ett frö ska sås? 3 Välj ett bär och beskriv hur det kan lagras.

Djuruppfödning

Per Olsson han hade en bonnagård, lian lian lej … Vilka djur skulle du vilja ha och varför?

Får vill höra till en flock.

Grisen är ett klövdjur. Med sitt tryne kan den gräva efter mat i marken.

Husdjur på lantgårdar

Grisar är allätare

Djur som människan har för att få mat kallas husdjur, precis som sällskapsdjuren. Hos oss är höns, grisar, kor och renar de vanligaste husdjuren. Många lantbruk har specialiserat sig på föda upp ett visst djur, till exempel hönsfarmer.

Grisar, eller svin, härstammar från vildsvin. Grisar är allätare och de äter gärna matrester. På farmer ger man dem foder som är gjort av säd. Grisar växer snabbt och när en gris är ett halvt år väger den omkring hundra kilogram. De får ungar två gånger per år och i varje kull kan det finnas tio kultingar. Man föder upp grisar för att få kött och skinn.

I moderna ladugårdar finns datorer som övervakar mjölkningen. En robot tvättar spenarna före mjölkningen.

Mjölk och kött från nötkreatur Nötkreatur kallas oftast kor. Av korna får man mjölk och kött. Efter att honan, eller kon, har fött kalven kan man börja mjölka kon. En mjölkko ger omkring tjugofem liter mjölk per dag. Vissa koraser ger kött och kallas biffkor.

Kon äter gräs, hö och foder. Kon tuggar maten två gånger. Först sliter kon av gräset och sedan åker gräset ner i vommen. Där börjar gräset sönderdelas men snart stöts det tillbaka upp i munnen så att kon kan tugga det en gång till. Det kallas att idissla. Kon får näring ur gräset först när gräsbollarna har gått genom alla fyra delar i magen.

På våren märker renägaren kalvarnas öron och de kalvar som missats blir märkta på hösten.

Renskötsel i norr I Lappland kan man få syn på renar. Renar är halvtama husdjur och rör sig ofta i flock. De får oftast vandra fritt i naturen och äter lav, gräs, hö och björklöv. Två gånger om året samlar renskötarna in renarna. Ägarna märker kalvarnas öron så att man vet vem som äger dem. Man får kött och skinn av renar.

Får och getter lever i flock Fåret är ett flockdjur liksom kon. Det betyder att djuret mår bäst när det får leva tillsammans med andra djur av samma art. Alla får gör som de andra i flocken, de går runt samtidigt och äter samtidigt. Fåren ger ull, kött och skinn. Man klipper fåren både på våren och på hösten. Geten är också ett flockdjur. Av getter får man getmjölk som man kan göra ost av. Getter äter främst gräs och säd, men de kan också äta frukt, bär och löv. Får och getter är också idisslare.

Uppgifter 1 Vad äter grisar? 2 Vad gör ett djur när det idisslar? 3 Välj ett husdjur och ta reda på fakta om det.

Olika hönsgårdar

Hönsuppfödning Även en blind höna kan hitta ett korn. Vad tror du det betyder?

Vissa hönsgårdar föder upp kycklingar som de säljer till andra hönsgårdar. En sådan hönsgård är ett kläckeri. För att det ska bli kycklingar behövs det en tupp. Tuppen får para sig med hönorna och sedan utvecklas en kyckling i ägget. Hönan värper ett ägg per dag. Om man tar bort ägget värper hon ett nytt. Kläckerierna har maskiner där äggen ruvas och efter kläckningen säljs kycklingarna.

Äggets byggnad Äggvitan skyddar kycklingen.

Luftblåsan finns i den trubbiga ändan av ägget.

Äggsnodden håller gulan på plats.

Gulan innehåller näringsämnen som kycklingen behöver.

De ägg som vi använder i matlagningen kommer från värphöns. I sådana hönsgårdar behövs ingen tupp för hönsen värper ägg ändå. Eftersom äggen inte har befruktats kan de inte utvecklas till kycklingar fastän de ruvas. Äggen som vi köper i butiken kommer från burhöns, frigående höns inomhus eller sprätthöns. Burhönsen bor i inredda burar där det finns en sittpinne och ett rede att värpa i. Frigående höns inomhus kan gå runt och sprätta spån. De kallas ibland golvhöns. Höns som kan gå ut när Groddskivan de vill kallas sprätthöns. utvecklas till en Nu för tiden vill många äta kyckling men kyckling om ägget är vi äter inte värphöns utan en helt annan befruktat. ras. Kycklingfarmerna får kycklingar från ett kläckeri. När kycklingarna är fem Under skalet finns veckor slaktas alla på en gång.

Höns är aktiva och vill ha sysselsättning.

Fåglar är fjäderfä

Höns lever i flock

Fåglar som föds upp för att man ska få kött och ägg kallas fjäderfä. I vårt land har vi höns, kalkoner, vaktlar, ankor och gäss och dessutom finns det några gårdar med strutsar.

Man får både ägg och kött från höns. Höns trivs bäst när de får leva tillsammans med andra hönor. Hönsflocken består av tio till trettio hönor och en tupp som bestämmer i flocken. Höns äter nästan vad som helst. När de går ute sprätter de upp jord med sina kraftiga ben och plockar i sig frön, maskar, insekter och larver. I hönsgårdarna matas hönsen med säd.

Det tjocka skalet skyddar ägget.

en tunn hinna som hindrar vatten från att komma in i ägget.

Uppgifter Frigånde höns inomhus kan röra sig fritt och sprätta golvströ omkring sig.

1 Vad betyder fjäderfä? 2 Hurdana hönsgårdar finns det? 3 Ta reda på hur många kilogram ägg det produceras i Finland under ett år.

Naturen i Nordeuropa Vi funderar tillsammans • Vilka är de nordiska länderna? • Vilka är de baltiska länderna? • Räkna upp namn på berg, älvar, sjöar och öar i de här länderna.

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om 3–4 elever. • Rita en karta över Finland och grannländerna ur minnet. • Skriv namnet på de länder och sjöar som ni kommer ihåg. • Jämför er karta med kartan bak i boken eller en Nordenkarta. • Vilka ställen kom ni ihåg bäst?

Norden och Baltikum Du vet att Finlands huvudstad heter Helsingfors. Vad heter huvudstäderna i våra grannländer?

Skanderna, Norge

Trafiken på Östersjön är livlig. Över 2000 fartyg färdas över Östersjön hela tiden. De transporterar olja och många olika varor.

Skandinaviska halvön Jylland, Danmark

Östersjökusten, Estland

Sverige och Norge ligger på Skandinaviska halvön. En halvö är ett landområde som har hav omkring sig på alla sidor utom en. Skandinaviska halvön omges av Atlanten, Ishavet och Östersjön. Jylland är en annan halvö. Den sträcker sig norrut från mellersta delen av Europa. Största delen av Danmark ligger på Jylland.

Från Östersjön över Atlanten Norden och Baltikum På kartan ser du att Finland ligger i norra delen av Europa. Där hittar du också Sverige, Norge, Danmark och lite längre bort Island. De fem nordiska länderna brukar kallas Norden.

Söder om Finland finns ett område som heter Baltikum. Där finns tre länder: Estland, Lettland och Litauen.

Alla de nordiska länderna har långa kuster. På kartan ser du att Finland, Sverige och Danmark har kust mot Östersjön. De baltiska länderna ligger också vid Östersjön.

Norge har kust mot Atlanten som är ett världshav. Eftersom det är så stort delas det in i mindre områden. I norra delen av Atlanten har vi Ishavet, väster om Norge finns Norska havet och väster om Danmark finns Nordsjön. Atlanten och Östersjön sitter ihop med varandra. Därför kan fartygen komma från Atlanten över Skagerrak, Kattegatt och genom Öresund till Atlanten. Ett sund är ett smalt farvatten mellan två hav eller två sjöar.

Uppgifter 1

Vilka är a) de nordiska länderna b) de baltiska länderna? 2 Vad är en halvö? 3 Titta efter på kartan vilket nordiskt land som ligger längst a) norrut b) västerut?

Spår från istiden

Under istiden var de nordiska länderna täckta av tjock is. I naturen finns det många spår från den tiden och från att isen smälte. Hur tror du det såg ut i din hemtrakt under istiden?

flyttblock Isen slet loss stora stenblock ur berg och förde dem med sig långt bort.

dödisgrop Isblock täcktes över av jordmassor. När isen smälte sjönk marken ner och kvar blev en grop.

Spår efter inlandsisen

rundhäll Inlandsisen slipade spetsiga berg så att de blev runda.

Inlandsisen har format naturen i de nordiska och baltiska länderna. I början av istiden växte isen och då bredde den ut sig över allt större områden. Den tunga isen bröt loss sand, grus och stora stenar som följde med isen. Du har kanske sett stora stenblock som isen har transporterat. De kallas flyttblock och kan finnas var som helst. Ett annat spår som du lätt kan upptäcka är rispor i släta berg. Räfflorna visar åt vilket håll isen rörde sig. När det blev varmare igen började isen smälta. Då föll stenar och grus, som hade funnits i isen, till marken och började forma om den. Det bildades bland annat åsar, jättegrytor och dödisgropar.

åsar Då inlandsisen smälte föstes sand och stenar ihop i långa åsar.

Istiden började för 120 000 år sedan.

Inlandsisen täckte Nordeuropa För mer än tiotusen år sedan låg hela Nordeuropa under ett tjockt istäcke. En sådan period kallas istid.

Under hundratals år hade temperaturen sjunkit så mycket att det aldrig blev riktiga somrar mellan vintrarna och snön hann inte smälta under somrarna. Det ledde till att snömassorna växte ihop till en inlandsis, som var omkring tre kilometer tjock. När den var som störst täckte den Norden och Baltikum och dessutom en bit av övriga Europa.

Uppgifter jättegryta En sten som snurrade runt i vattenströmmarna har borrat ett djupt hål i berget.

1 Vad är en inlandsis? 2 Hur förändrade inlandsisen markytan? 3 Ta reda på vilka spår från istiden det finns i din hemtrakt.

Omväxlande landskap Ett landskap kan vara platt eller backigt och på en del ställen finns höga berg. Vad heter högsta stället där du bor?

Trädgränsen går på 600 meters höjd i norra delen av Skanderna och vid 1 200 meter i den södra delen.

Skanderna - en lång bergskedja I gränsområdet mellan Sverige och Norge reser sig många höga bergstoppar. De bildar bergskedjan Skanderna. Det är populärt att vandra i fjällen, i synnerhet på hösten. På vintern vill många åka i backarna.

Färgerna på kartan Färgerna på kartan visar hurdana former ett landskap har. Den gröna färgen betyder att det är lågland. Du ser att stora delar av Finland och södra Sverige är lågland, precis som Danmark och de baltiska länderna. Hela området är högst tvåhundra meter över havsytan. Nästan hela Norge och Island ligger högre än tvåhundra meter över havet. Där är alltså mest högland. I Sverige och Finland finns också högland. Man använder brunt på kartan för att visa var det finns högland. På de allra högsta topparna finns det snö året om. De är utmärkta med vitt på kartan. De högsta topparna i Norden och Baltikum.

Skandernas högsta toppar finns i Norge. Det är Galdhøpiggen och Glittertind, som är nästan 2 500 meter höga. Sveriges högsta berg heter Kebnekaise. Finlands högsta berg Halde fjäll hör också till Skanderna och reser sig på gränsen mellan Finland och Norge. Fjällets högsta topp är 1 361 meter och ligger på norska sidan av gränsen.

Kalfjäll och glaciärer på topparna Ju högre upp på fjället du kommer, desto kallare blir det. Dessutom är det blåsigt uppe i fjällen. Det kalla klimatet gör att träden är låga och knotiga på fjällsluttningarna. Fjälltopparna är kala för där klarar sig inga träd alls. Den höjd där det inte finns några träd kallas trädgräns. Ovanför trädgränsen växer endast låga växter. Det här området kallas kalfjäll.

Hekla är en av Islands mest aktiva vulkaner.

På de högsta fjälltopparna kan snödjupet bli över en meter på vintern. Det är kallt där på sommaren också och därför hinner snön inte smälta utan packas ihop till glaciärer. Den största glaciären i Europa finns på Island. Den heter Vatnajökull.

Vulkaner på Island Island ligger i ett område där det finns vulkaner. Vid ett vulkanutbrott tränger det upp glödande bergsmassa eller lava ur jordens inre. Island har bildats genom en mängd vulkanutbrott. Nu för tiden förekommer det vulkanutbrott ungefär vart femte år. Den mest kända vulkanen på Island heter Hekla.

Uppgifter 1

Vad är de vita områdena på kartan över Norden? 2 Vad betyder trädgräns? 3 Ta reda på om det har funnits vulkaner i Finland.

Sjöar och vattendrag Många efternamn har anknytning till naturen. Vilka namn med vattenanknytning kommer du på?

Vänern, som finns i Sverige, är Nordens största sjö.

Tusentals sjöar och älvar

Älvarna mynnar ut i havet

Forsarna ger vattenkraft

I Finland och Sverige finns det tusentals sjöar. Många av dem har formats av inlandsisen och är ganska grunda. Andra har bildats när sprickor i bergen har fyllts med vatten. Sådana sjöar är djupa.

De flesta älvar i Sverige och Norge börjar i Skanderna. Man säger att bergskedjan är en vattendelare. Det betyder att vattnet rinner åt olika håll nedför sluttningarna. Älvarna på västra sidan av Skanderna har sitt utlopp i Atlanten. På östra sidan av Skanderna rinner vattnet till Östersjön.

Vattnet rinner snabbt nedför sluttningar och branta klippväggar. Det ställe i en bäck eller älv där vattnet strömmar snabbt är en fors. Vatten som störtar utför en lodrät fjällvägg kallas vattenfall. Där faller vattnet fritt ned.

I Norge och på Island är det stora höjdskillnader. Vattnet samlas inte i stora sjöar utan bäckar och åar rinner direkt ut i havet. Därför finns det inte lika många sjöar som i Finland.

Forsränning är en äventyrlig sport. Det är viktigt att följa säkerhetsföreskrifterna.

På Island kommer vattnet i älvarna från glaciärer. En del glaciärer ligger ovanpå vulkaner. Om vulkanen blir aktiv smälter isen snabbt och då kan det bli översvämning.

I Finland och Sverige finns det inte så många naturliga forsar längre. Man har byggt vattenkraftverk i forsarna för att få elektricitet. I Norge däremot är många forsar orörda och där finns Nordens största vattenfall Mardalsfossen.

Uppgifter 1 Vad är en vattendelare? 2 Hur utnyttjar man strömmande vatten? 3 På vilka sätt har dina klasskamrater tagit sig fram på hav och vattendrag? Gör en intervju och rita ett diagram.

Östersjön – ett känsligt hav Östersjön ligger mellan Finland och Sverige. Från Finland sett ligger det västerut. Varför heter det Östersjön och inte Västersjön?

Ett grunt hav Östersjön är ett grunt hav. Medeldjupet är bara femtiofyra meter men på det djupaste stället är det omkring en halv kilometer. Östersjön sitter ihop med Atlanten genom smala sund. Där rinner vattnet långsamt.

Längst ut i skärgården finns klippiga småöar som kallas kobbar. Där växer nästan ingenting.

I Jurmala i Lettland finns en lång sandstrand.

I skärgården

Avloppsvatten och gödsel rinner ut i Östersjön

På en båtfärd genom skärgården ser du både bebodda öar och obebodda holmar. Vissa av dem har broförbindelse till fastlandet medan färjor och båtar sköter trafiken till öar längre ut. I Skärgårdshavet, som ligger mellan Åland och sydvästra Finland, finns Europas största skärgård. Den största ön i Östersjön heter Gotland och hör till Sverige.

Salt vatten blandas med sötvatten Vattnet i våra sjöar smakar som dricksvatten och kallas sötvatten. Havsvattnet smakar däremot salt. Vattnet i Östersjön är en blandning av salt vatten från Atlanten och sötvatten som kommer från älvarna. Sådant vatten kallas brackvatten. I Östersjön finns arter som har anpassat sig till att leva i brackvatten. Östersjöområdet havstulpan

blåstång

rödspätta

blåmussla

siklöja

piggvar

I länderna kring Östersjön bor ungefär 85 miljoner människor. Samhällen och industrier släpper ut avloppsvatten i vattnet längs kusterna. Dessutom rinner det ut gödsel från åkrarna i Östersjön. Vattenväxter och alger frodas i det näringsrika vattnet. Man säger att Östersjön blir övergödd. Övergödningen håller på att förändra hela Östersjön. Det finns till exempel mycket blågröna alger som är skadliga för både människor och djur. Länderna kring Östersjön samarbetar för att minska utsläppen och för att skydda det unika havet.

Uppgifter 1 Hurdant hav är Östersjön? 2 Vad betyder brackvatten? 3 Vad har man sagt om Östersjön i nyheterna den senaste veckan?

Klimat och natur När man planerar en resa är det bra att tänka på hurdant vädret kan vara så att man packar rätt sorts kläder. Vad skulle du ta med dig på en höstresa till Lappland?

Ett klimatdiagram beskriver temperaturen och nederbörden på en plats. I nedre kanten av diagrammet finns tolv bokstäver som är den första bokstaven i varje månad. Temperaturen är ritad som en röd kurva och den avläser man på termometern i vänstra kanten. De blå staplarna visar hur mycket det regnar eller snöar varje månad. Nederbörden anges i millimeter i högra kanten.

Vattenångan i luften förtätas till regndroppar.

Atlanten

Skanderna Fuktiga havsvindarna kommer in över land. Det varma vattnet värmer luften ovanför Golfströmmen. Vattenånga stiger uppåt. Golfströmmen transporterar varmt vatten.

Golfströmmen – en varm havsström Den varma Golfströmmen och vindarna som blåser från Atlanten har stor betydelse för klimatet i Norden och Baltikum. Golfströmmen transporterar varmt vatten söderifrån mot Ishavet. Den värmer upp luften ovanför havet. När det blåser från Atlanten kommer fuktig luft in över land och pressas uppför bergssluttningarna. Det bildas moln och börjar regna innan molnen har hunnit över Skanderna.

Den varma havsströmmen påverkar klimatet.

Hav och fastland påverkar klimatet Kustområdena vid stora hav har havsklimat. Det innebär att det regnar alla årstider och temperaturen varierar ganska lite. Island, Danmark, Norge och sydvästra delen av Sverige har havsklimat. Öster om Finland finns världens största landområde. Där är det inlandsklimat. Vintrarna är långa, kalla och torra medan somrarna är varma. Förutom Golfströmmen påverkar också det stora landområdet i öster vårt klimat. Finland, de baltiska länderna och största delen av Sverige ligger mellan två klimattyper. Därför har vi ett blandat klimat som brukar kallas mellanklimat.

Växter och djur anpassar sig till klimatet Längs Ishavskusten, uppe i Skanderna och på stora delar av Island är marken nästan alltid frusen. Där kan inga träd växa, bara låga växter som har ytliga rötter, till exempel gräs, mossor, lavar och risväxter. Sådan vegetation kallas tundra. I Finland, Sverige och Norge växer barrskog där tall och gran är de vanligaste trädarterna. Barrens yta har ett vaxlager som skyddar mot kyla och uttorkning.

I södra Sverige, Danmark och Baltikum är det varmare än i Finland. Där växer lövskog med flera arter av lövträd, till exempel ask, ek och lönn. Marken är rik på näring och därför är stora delar av lövskogen odlad.

Uppgifter 1 Varför regnar det mycket längs Norges kust? 2 Vad kallas vegetationen vid Ishavskusten? 3 Studera ett klimatdiagram över en plats nära hemorten. Vad får du reda på om klimatet?

Elektricitet och magnetism Vi funderar tillsammans • Vad behöver vi elektricitet till? • Hur skulle din vardag se ut om det inte skulle finnas elektricitet? • Vilka roliga saker kan man göra utan elektricitet?

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om 3–4 elever. • Var och en i gruppen funderar ut ett problem som går att lösa med elektricitet. • En grupp åt gången visar problemet i ett rollspel. • De andra försöker lista ut vad som händer.

Elektricitet – ett naturfenomen Ibland åskar det på sommaren. Vad gör du när ett åskväder närmar sig? håret med elektricitet. Den här sortens el kallas statisk elektricitet. När du tar av kläder av konstmaterial händer samma sak. Du kan höra hur det sprakar och om det är mörkt kan du se små gnistor.

Hur uppstår åska? När det är varmt och fuktigt väder kan du se höga moln som tornar upp sig på himlen. De är ett tecken på att ett åskväder är på väg. Åskmolnen bildas när den varma luften närmast marken börjar stiga. Då avkyls vattenångan i luften och blir till regndroppar. Ju högre upp vattendropparna kommer, desto kallare är det och till sist fryser de till små iskristaller i den övre delen av molnet.

Håret kan bli elektriskt när man hoppar på en trampolin.

Elektricitet av att gnida När du kammar håret med en plastkam kan du känna att det reser sig på ända. Håret har blivit elektriskt. Varken håret eller kammen är elektriska, men när kammen gnider mot hårstråna laddas

Iskristallerna följer med luftens rörelser inne i molnet och krockar med varandra. I kollisionen uppstår elektrisk laddning. När laddningen har blivit riktigt stor bildas en blixt. Du har säkert lagt märke till hur blixten far som en smal ljusstrimma snabbt genom luften och sedan hörs ett muller. Ljuset färdas tre gånger snabbare än ljudet i luften. Därför ser vi blixten först och sedan kommer knallen. Du kan enkelt räkna ut hur långt borta åskvädret är. Först räknar du hur många sekunder det är mellan blixten och det första mullret och sedan delar du antalet sekunder med tre.

1 Den varma luften stiger

och vattenångan blir till moln.

2 Inne i molnet bildas iskristaller

som krockar med varandra.

Sök skydd mot åskan Den elektriska urladdningen tar kortaste vägen ner mot marken. Därför slår blixten oftast ner på höga ställen som torn, byggnader och träd. Det är livsfarligt att träffas av blixten. Därför ska du inte stå under ett ensamt träd när det börjar åska, för om blixten slår ned i trädet kan ström överföras till din kropp. Du får inte heller använda paraply eller bli stående på en öppen plats. Du ska heller inte simma eller fiska när det åskar för blixten sprider sig snabbt

3 En blixt är en

elektrisk urladdning.

längs vattenytan. Däremot gör du klokt i att sätta dig i en bil. Om bilen träffas av en blixt söker sig strömmen längs utsidan av bilen ner i marken. De flesta byggnader har åskledare som fångar upp blixten och leder strömmen ner i marken. Det lönar sig att dra ur alla sladdar när det åskar. Då undviker du att elektriska apparater skadas om blixten slår ner.

Uppgifter Blixten är en elektrisk urladdning.

1 Vad är statisk elektricitet? 2 Rita bilder och förklara hur åska uppstår. 3 Ta reda på vad en kornblixt är.

LED-lampa

lysrör

lågenergilampa

Många apparater går på el

Mamma tänder aldrig lampan i hallen i onödan. Pappa lagar så mycket mat att den räcker till flera gånger. Hur använder du el? LED-lampor håller längre än andra lampor.

El behövs till mycket Vi får ljus, värme och rörelse av elektricitet. En lampa behöver elektricitet för att lysa. När vi tänder vattenkokaren blir el till värme och i tvättmaskinens motor omvandlas elen till rörelse. Datorer, tv-apparater och telefoner behöver också ström för att fungera.

Lampan sprider ljus

Telefonen laddas när stickkontakten är instoppad i uttaget.

Elen överförs från ett kraftverk.

När vi tänder en lampa strömmar el genom den och då börjar den lysa. Det finns många slags lampor men med hjälp av informationen på förpackningen hittar du rätt lampa. Där står bland annat hur mycket ljus lampan ger. Nu för tiden använder vi LED-lampor, eller lysdioder, och lågenergilampor som förbrukar lite el.

Elen kostar 2

När du slår på en apparat börjar den dra ström. För att veta hur mycket ström vi använder har vi en elmätare hemma. Elverket kan avläsa elförbrukningen och skickar sedan en räkning.

Elen överförs längs en ledning.

Det kostar pengar att använda el och produktionen av el belastar miljön. Därför ska man inte ha på apparater i onödan. Ibland kanske du glömmer att släcka lampan när du går ut ur ett rum men det

Kraftverket producerar el.

4 3

Transformatorn omvandlar strömmen så den passar till apparaterna.

Elen överförs genom en kabel till elskåpet.

Det lönar sig att stänga av apparater som inte används.

lönar sig alltid att släcka. Om du stänger av tv:n med fjärrkontrollen står den i viloläge och drar fortfarande lite ström. Därför är det bäst att slå av strömmen genom att trycka på strömbrytaren på själva tv:n.

Uppgifter 1 Vad kan man göra med elektricitet? 2 När drar en apparat ström? 3 Fråga tre vuxna vilken elapparat de anser vara mest onödig.

Elen strömmar i en sluten krets Du har kanske lekt blixten där alla står i en ring och håller i varandras händer. En person trycker en grannes hand, som skickar blixten vidare till nästa person. Varför kommer blixten inte alltid tillbaka till den som startade?

Ledare och isolatorer När du undersöker en elledning ser du att den har ett hölje av plast. Strömmen kan inte gå genom plast. Om du klipper av ledningen ser du en metalltråd. Genom den kan elen strömma. Ämnen som leder ström kallas ledare. Tråden i ledningen är ofta av koppar, men alla metaller leder ström. Kolfiber leder också ström. Kolfiber används också till annat, till exempel i metspön och klubbor. Ämnen som inte leder ström kallas isolatorer. Förutom plast är porslin och glas bra isolatorer.

Elen går genom en strömkrets Alla elektriska apparater behöver en strömkälla för att fungera. Många apparater, leksaker, klockor och fjärrkontroller går på batteri. Batterierna innehåller energi och fungerar alltså som strömkällor. När apparaten kopplas till strömkällan går den i gång. Delarna som elen strömmar genom bildar en strömkrets. För att elektriciteten ska kunna strömma behövs en strömkälla, ledare och en apparat.

Lampan,ledningarna och batteriet bildar en strömkrets.

Öppen eller sluten strömkrets Du kan se att det finns ett plus i ena änden av batteriet och ett minus i den andra. Man säger att batteriet har en pluspol och en minuspol. I en ficklampa finns metalldelar mellan batteriets poler och lampan. När lampan lyser strömmar el från batteriet genom lampan och tillbaka till batteriet. strömbrytare

plast

ledning metalltråd De finns en metalltråd innanför plasten i elledningen.

Du kan tända och släcka ficklampan med en strömbrytare. När du trycker på strömbrytaren bildas en sluten strömkrets mellan lampan och batteriet, det vill säga en hel cirkel. När du släcker lampan blir det ett glapp i cirkeln. Elen kan inte strömma i en öppen strömkrets och därför slocknar lampan.

Lampan lyser inte i en öppen strömkrets.

Uppgifter 1 Vilka ämnen leder elektricitet? 2 Rita en sluten strömkrets. 3 Ta reda på vilka strömkällor det finns.

batteri

lampa

Handskas rätt med el

Var försiktig med el

Det är städdag och din tur att dammsuga. Vad ska du tänka på när du hanterar apparater?

Använd bara hela apparater Vi använder många apparater varje dag. Det är tryggt att använda dem om de är hela och vi använder dem på rätt sätt. Därför ska man kontrollera att apparater och ledningar är hela. Man får inte laga trasiga apparater och ledningar själv, utan man ska lämna dem till en expert för reparation. Batterier och lampor får du däremot byta själv.

Gamla eluttag kan man täcka med petskydd.

1 Kontrollera att apparaten

och ledningen är hel.

Riskfyllt att kombinera el och vatten Vatten leder ström. Därför är det farligt att använda el och vatten samtidigt. Var noga med att de apparater du använder i badrummet är fuktsäkra. Kom ihåg att inte använda hårtork i ett fuktigt badrum. Andra apparater ska också placeras så att det inte kommer vatten på dem.

2 Var noga med att vattnet inte stänker in i apparaten.

Strömmen i ledningen ovanför järnvägen är livsfarlig om man kommer för nära. Man behöver inte ens röra vid ledningen för att få ström i sig.

Se upp med elstötar Det är livsfarligt att röra vid strömmen i ett vanligt eluttag. Därför ska du aldrig stoppa in något annat än en stickkontakt i uttaget. Annars kan du få en elstöt, vilket betyder att strömmen går genom kroppen. Om elstöten är kraftig kan du få svåra brännskador och i värsta fall stannar hjärtat.

3 Håll i kontakten, inte ledningen, när du

drar sladden ur eluttaget.

Uppgifter 1

Varför får man inte använda trasiga apparater? 2 Vad är en elstöt? 3 Kontrollera att apparaterna hemma är hela tillsammans med en vuxen. Berätta om resultatet. 57

Magneten har dragningskraft Du fäster ett meddelande på kylskåpsdörren med en magnet. Varför hålls magneten på kylskåpsdörren men inte på andra köksdörrar?

Magneten drar till sig järn En magnet är ett föremål som kan dra till sig saker som innehåller järn. Runt magneten finns ett osynligt magnetfält. Om du strör ut järnspån runt en magnet dras de till magneten, även om du har ett papper mellan magneten och järnspånet. Magneter används till mycket. Du kan hitta dem i lås på väskor, fodral till mobiltelefoner och smycken. Många apparater har osynliga magneter, till exempel vispar och högtalare.

Många saker har magneter.

Magnetpoler med olika namn dras till varandra.

Ändar med samma namn stöts från varandra.

Magneten har två poler En magnet har två ändar som kallas nordpol (N) och sydpol (S). Om du har två magneter kan du se hur den ena magnetens nordpol dras till den andra magnetens sydpol. Två nordpoler eller två sydpoler stöts däremot från varandra.

Jorden är en stor magnet Jordens innersta del består av metall och därför har jorden ett magnetfält. Jorden har magnetiska poler och de finns vid nordpolen och sydpolen. En kompass styrs av de magnetiska polerna och visar riktningen. Kompassnålen är rörlig och pekar alltid mot norr.

Kompassnålen pekar alltid mot norr.

Uppgifter 1 Vad är en magnet? 2 Hur påverkar magnetens poler varandra? 3 Vilka föremål hemma har en magnet?

Vad dras till en magnet? Ni behöver: magnet, små föremål som ni hittar i skolan

Vi undersöker elektricitet och magnetism

2 3

Vilka saker tror du kommer att dras till magneten? Testa om du hade rätt. Vad har de saker som drogs till magneten gemensamt?

Bygg en kompass! Ni behöver: magnet, synål, smörpapper, kompass, balja, vatten Fyll baljan med vatten. Lägg en bit smörpapper på vattenytan. 3 Dra ena ändan av magneten längs nålen åt bara ett håll. 4 Lägg nålen försiktigt på smörpappret. 5 Vad händer med nålen? 6 Åt vilket väderstreck pekar nålen? 1

Hur påverkas kompassen av en strömkrets? Ni behöver: kompass, batteri, elledning

a Hur uppstår statisk elektricitet? b Vilka föremål leder elektricitet? Ni behöver: silkespapper, linjal av plast 1 2 3 4

Riv silkespappret i små bitar. Gnid linjalen mot håret. För linjalen mot pappersbitarna. Se efter vad som händer.

Ni behöver:1,5 V batteri, lampa, suddgummi, blyertspenna, linjal, papper, gem, pennvässare av metall, tre elledningar 1 2 3 4

2 3 4

Fäst ena ändan av elledningen vid batteriet. Lägg kompassen på elledningen. Åt vilket håll pekar kompassnålen? Fäst andra ändan av elledningen vid batteriet. Åt vilket håll pekar kompassnålen nu?

Bygg en strömkrets enligt modellen på bilden. Koppla en sak till strömkretsen åt gången. När tänds lampan? Vilka ämnen leder ström?

Vatten – ett vanligt ämne Vi funderar tillsammans • Vilka egenskaper har vatten? • Till vad behöver du vatten under en dag? • Hur skulle din vardag se ut om du inte skulle få använda så mycket vatten?

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om 3–4 elever. • Rita en kartskiss över skolan eller använd en färdig planritning. • Titta efter var det kommer vatten inne i skolan och utomhus. • Rita in alla vattenpunkter, till exempel kranar och wc:n, på kartan. Räkna hur många vattenpunkter ni hittade.

Vattnet cirkulerar

Du har säkert sett hur molnen kommer allt närmare och det börjar regna efter en stund. Hur har vattnet hamnat i molnen?

Vattnets kretslopp En del av regnvattnet samlas i sjöar och älvar. Resten sjunker ner i marken och blir grundvatten.

Vattenångan kyls och dras ihop till droppar i molnen. 1

Vattendropparna regnar ner till jorden.

Solen värmer upp haven och marken. Det bildas vattenånga som avdunstar.

Ytvattnet rinner i bäckar och åar till sjöar och ut i havet. Det vatten som sjunker ner i marken blir grundvatten.

Vattnet försvinner ingenstans Haven täcker två tredjedelar av jordens yta. Det finns lika mycket vatten på jorden hela tiden och det försvinner ingenstans.

Det finns vatten i sjöar, älvar, hav, glaciärer och i molnen. Marken, växter och djur innehåller också vatten, men det är inte lika lätt att upptäcka. Vattnet går runt i naturen hela tiden och vi använder det om och om igen.

Det mesta av sötvattnet finns i glaciärer.

Det finns mest havsvatten

Vi behöver sötvatten

Största delen av vattnet på jorden finns i haven. Havsvattnet är salt och duger inte som dricksvatten eller att vattna växter med. Det vatten som finns i brunnar, sjöar och bäckar är däremot sötvatten. Det kan vi använda som dricksvatten. Största delen av allt sötvatten är fruset och finns i glaciärer. Det finns mycket mera saltvatten än sötvatten.

Varken människor, djur eller växter kan leva och växa utan vatten. När det regnar samlas en del av vattnet i bäckar, åar, älvar och sjöar. Sådant vatten kallas ytvatten. Resten sjunker ner i marken och lagras där. Det kallas grundvatten. Grundvattnet är rent eftersom det renas när det sipprar genom marken. Både ytvatten och grundvatten är sötvatten.

sötvatten 3 %

97 % saltvatten Bara en liten del av allt vatten är sötvatten.

Uppgifter 1 Hurdant är största delen av vattnet på jorden? 2 Vad är a) ytvatten b) grundvatten? 3 Vart tar regnvattnet på skolgården vägen?

fast

Vattnets former förändras flytande

smälter

Vattnet har tre former

gas förångas

Du kan göra många experiment med vatten. Hur får du bort en isbit ur ett glas vatten utan att röra vid biten? fryser

pressas ihop

Vattnet ändrar form

Gaser sprider sig

Ett ämne kan ha olika former i naturen. Det kan vara fast, flytande eller en gas. Det är temperaturen som avgör vilken form ett ämne har. Vattnet har också tre former. I vårt land hittar vi lätt alla former av vatten.

Det finns alltid lite vatten i luften, men det är inte så lätt att upptäcka eftersom det är i form av gas. Man säger att en vätska avdunstar eller förångas när den omvandlas till gas. Det sker vid alla temperaturer. Vattnet i ett glas som står i rumstemperatur avdunstar efter en tid. När vattnet kokar avdunstar det snabbt. Vattnet kokar vid 100 grader, som alltså är vattnets kokpunkt. När du kastar en skopa vatten på bastustenarna kan du se hur vattnet förångas.

Fast form På hösten när temperaturen sjunker till 0 grader fryser vattnet i diket till is. Vattnet är då i fast form. Isen är formad som diket och behåller samma form tills den börjar smälta. Om du tar in en isbit i värmen smälter den. Isen blir till vatten då det är över 0 grader. Den temperatur som får ett fast ämne att bli flytande kallas smältpunkt. Olika ämnen har olika smältpunkt.

En gas har ingen bestämd form men i motsats till en vätska kan man pressa ihop gas. En gas som får röra sig fritt sprider ut sig i hela utrymmet.

Vätskor är flytande När du hör ordet vatten tänker du nog på att det är flytande, en vätska. När du häller vatten ur ett glas på en tallrik märker du att vattnet breder ut sig på tallriken. En vätska har ingen bestämd form och det går inte att pressa ihop den. Det ryms alltid samma mängd vatten i ett glas och häller man i mer rinner vattnet över. Hemma finns vatten i olika former.

Uppgifter 1 Vad kallas vattnets former? 2 Hur kan vatten omvandlas till gas? 3 Vad kan man använda is, vatten och ånga till?

27 Äpplet flyter för det har lägre täthet än vattnet.

Vattnet har många egenskaper

Järn har också högre täthet än vatten men ändå hålls en järnbåt flytande. Det beror på båtens form. För att en båt ska flyta måste den tränga undan lika många kilogram vatten som båten själv väger. Det är viktigt att komma ihåg när man lastar en båt.

Du får till uppgift att berätta om vatten för en klasskamrat. Vad berättar du? När du dyker kan du känna vattnets tryck i öronen. Vattenlöparen flyter inte, den går på vattenytan.

Vattnets tryck

Vattnets lyftkraft

En egenskap hos vatten är dess tryck. Du märker trycket när du dyker. Då kan det göra ont i öronen. Du har nämligen en ganska stor mängd vatten över dig och vattnets tyngd pressar mot kroppen. Ju djupare du dyker, desto högre är trycket. Alla vätskor har ett tryck. Trycket beror på att själva vätskan väger.

En annan viktig egenskap hos vatten är lyftkraften. Om du försöker lyfta en stor sten känns den mycket lättare under vattnet än i luften. Det beror på att vattnet trycker stenen uppåt. Om du släpper en sten och en bit cellplast (styrox) i vattnet märker du att stenen sjunker och cellplasten flyter. Det beror på att stenen och cellplasten har olika täthet. Tätheten anger hur mycket ett ämne väger i förhållande till sin storlek. En sten är kompakt och väger mycket mera än en bit cellplast av samma storlek. Stenen sjunker för den har högre täthet än vatten. Cellplasten flyter eftersom den har lägre täthet än vatten.

Ytspänningen håller ihop de runda vattendropparna.

Vattnets ytspänning Om du doppar fingret mot vattenytan och försiktigt lyfter det ser det ut som om vattnet skulle följa efter. Det beror på en tredje egenskap hos vatten, nämligen ytspänningen. Den innebär att vattenpartiklarna sitter ihop med varandra och bildar en hinna på vattenytan. Ytspänningen är särskilt stor i rent och kallt vatten.

Uppgifter 1 Vilka egenskaper har vatten? 2 Varför känns tunga föremål lättare i vatten? 3 Gör olika former av modellera och testa vilken form som flyter bäst.

Vattnet blir drickbart

Vattnets väg till hushållen

Det renade avloppsvattnet släpps ut i naturen.

Avloppsvattnet leds till reningsverket genom ett avloppsrör.

Vatten släcker törsten. Till vad annat behöver du vatten?

4 1 3

Rent vatten har varken smak eller lukt När du dricker rent vatten känner du varken smak eller lukt och vattnet är klart. Sådant vatten kallas dricksvatten. I vårt land är rent vatten en självklarhet. Det är bara att öppna kranen så får du vatten ur vattenledningen. Man kan också ta vatten ur en brunn, en källa eller en bäck med rent vatten. Vi dricker vatten och det går åt mycket vatten till exempel då vi lagar mat och när vi spolar i toaletten.

Vattnet renas i vattenverk Vi använder både grundvatten och ytvatten som dricksvatten. Grundvattnet brukar i allmänhet smaka gott och vara så rent att man kan använda det direkt. Ytvattnet kan däremot innehålla föroreningar. Ytvattnet måste renas innan det går ut i vattenledningarna. Då kontrollerar man lukten och färgen på vattnet. Ibland kan vattnet vara grumligt av lera. Leran filtrerar man bort för att ledningarna inte ska proppas igen.

Rent dricksvatten är genomskinligt och har varken smak eller lukt. Vattnet i fjällbäckarna i Lappland är rent dricksvatten.

I vattenverk tillsätter man ämnen som tar bort föroreningar.

Yt- eller grundvattnet leds till vattenverket där det renas.

När vattnet har renats leds det till en pumpstation eller upp i ett högt vattentorn. Vattentornet behövs för att trycket ska hållas jämnt i ledningarna. Ju högre tornet är, desto högre är trycket i ledningarna. Därför kan vatten rinna till hushåll som finns flera kilometer från tornet.

Det renade vattnet pumpas till vattentornet.

Vattnet rinner genom ledningarna från tornet till hemmen.

Avloppsvattnet renas och släpps ut i naturen Det vatten som vi har använt är smutsigt. Det kallas avloppsvatten och kommer till exempel från duschen, toaletten och tvättmaskinen. Det smutsiga vattnet går längs ett avloppsrör till ett reningsverk. Där får vattnet rinna genom flera bassänger tills det är så rent att man kan pumpa ut det i naturen.

Uppgifter 1 Vad behöver vi vatten till? 2 Beskriv vattnets väg från marken till vattenglaset. 3 Till vad använde du vatten igår?

Spara vatten!

Om det inte kom vatten ur kranarna skulle du kanske vara tvungen att hämta vatten ur en brunn. Vad skulle du i så fall använda vattnet till?

Vattnet är livsviktigt Du behöver vatten varje dag. Hos oss är det är enkelt att ta ett glas vatten, tvätta händerna, duscha och spola toaletten. Vattnet som rinner ur kranen är rent dricksvatten och därför är det onödigt att vi köper flaskvatten. Alla länder har inte lika gott om rent vatten som vi har

och där saknas kanske vattenledningar. I vissa länder ska man undvika att dricka kranvatten för att inte bli sjuk. Vattnet är kallt när det kommer till huset. För att vi ska kunna tvätta oss i varmt vatten värms det i en varmvattenberedare. Det går åt mycket energi när man värmer vattnet. Därför är det dyrt att använda varmt vatten.

matlagning

tvätta kläder tvätta sig Vi använder ungefär 155 liter vatten per dag.

Det går åt mycket vatten

Så här kan du spara vatten:

I vårt land använder den som bor i flervåningshus ungefär 155 liter vatten per dygn. Det motsvarar cirka 15 hinkar. Det går åt mest vatten då vi tvättar oss och spolar toaletten. Dessutom använder vi mycket vatten när vi tvättar kläder, lagar mat och diskar.

Använd rätt knapp om toaletten har två knappar för spolning.

Att spara vatten är enkelt

Tvätta bara när tvätt- eller diskmaskinen är full.

Trots att vi har gott om vatten i Finland ska vi inte slösa med det. Det behövs mycket energi och kostar mycket att värma vatten och rena avloppsvatten. Om du inte använder vatten i onödan kan du bidra till att det finns rent vatten i framtiden också.

På ställen som saknar vattenledningar hämtar man vatten från brunnar.

spola toaletten

Stäng kranen medan du tvålar in dig. Duscha bara en kort stund. Ha kallt vatten i en kanna i kylskåpet.

Diska inte under rinnande vatten, använd balja. Vattna trädgården med regnvatten.

Uppgifter 1 Vad använder vi vatten till? 2 Hur kan man spara vatten? 3 Ta tid hur länge du duschar. Hur mycket vatten går det åt om det kommer tolv liter vatten per minut ur kranen?

Koppla av vid vattnet

Det är härligt att ta ett uppfriskande dopp en varm sommardag. Vad annat kan du göra på en strand?

Allmänna badstränder Många kommuner har en allmän badstrand som vem som helst får besöka. Du har kanske varit på en sådan. Där tar man vattenprover och kontrollerar att vattnet är rent. Dessutom städar någon stranden och ansvarar för säkerheten. Innan du går i vattnet ska du se efter om man kan bada där. Om vattnet verkar smutsigt eller luktar illa kan du be någon vuxen kontakta hälsoinspektören som undersöker vattnet. Det är också viktigt att vara en bra simmare. Simma helst längs stranden och inte rakt ut. Det är farligt att hoppa i vattnet om det är grumligt eller om du inte vet hurdan bottnen är.

På större badstränder finns livbojar och räddningsbåt att ta till i en nödsituation.

Repovesi nationalpark är ett stort skogsoch sjöområde där man kan göra utflykter.

Nationalparker erbjuder naturupplevelser Nät, katsor och ryssjor är fångstredskap som läggs ut i vattnet.

Många har segling som hobby.

Alla får fiska

Sjövett

I vårt land får man meta och pimpla utan tillstånd om det inte finns något förbud mot det på en viss plats. För att få fiska med ett spö ska vuxna betala en fiskevårdsavgift. Pengarna som kommer in används till att sköta vattendragen och plantera ut fisk.

På sommaren vill många röra sig på sjön. En del vill åka båt eller surfbräde och andra gillar att paddla kanot. Om man planerar en färd på sjön ska man kolla väderrapporten innan man ger sig av. Annars kan man råka illa ut om det plötsligt börjar regna, åska eller blåsa. Det är också viktigt att använda flytväst. Man ska visa hänsyn mot andra och berätta för någon om sina planer.

I Finland finns omkring fyrtio nationalparker. En nationalpark är ett stort område med skyddad natur. De är också till för att folk ska kunna vandra och njuta av naturen. I nationalparkerna finns det utmärkta vandringsleder och rastplatser där man kan göra upp eld. Man kan också slå upp tält och övernatta där.

Uppgifter 1 Hur kan man bada säkert? 2 Med vad får man fiska utan att betala fiskevårdsavgift? 3 Gör en tankekarta över det man ska tänka på när man planerar en båttur.

Ni behöver: tom mjölk- eller juiceförpackning, spik, vatten, tejp.

Vi undersöker vatten

1 Gör tre lika stora hål på sidan av burken: ett nere, ett på mitten och ett uppe. 2 Tejpa för hålen. 3 Fyll burken med vatten. 4 Dra bort alla tejpbitar samtidigt. 5 Jämför vattenstrålarna med varandra. 6 Beskriv det som händer.

a Hur bildas regnvatten? Ni behöver: en glasburk, plastfolie, vatten, is eller snö. 1 2 3 4

Fyll glasburken med varmt vatten. Dra plastfolie som ett lock över burken. Lägg snö eller is på plastfolien. Beskriv det som händer.

Testa vattnets tryck!

Testa vad som flyter! Ni behöver: balja, två lika stora klumpar häftmassa eller modellera, vatten. Fyll baljan med vatten. Gör en boll av den ena modelleraklumpen. 3 Släpp ner bollen i vattnet. Vad händer? 4 Forma den andra modelleraklumpen så att den flyter. 5 Vad avgör om klumpen sjunker eller flyter? 1

b Hur snabbt ändrar vattnet form?

Ni behöver: isbitar, en kokplatta. 1 2 3

Slå på kokplattan. Lägg en isbit på plattan. Beskriv det som händer.

Hur många vattendroppar ryms i ett glas fyllt med vatten? Ni behöver: glas, pipett, vatten.

c Vilka är vätskorna? Ni behöver: salt, socker, saft, rent vatten, fyra glas, halsduk som ögonbindel. 1 2 3

5 6 7

Kontrollera att alla ämnen är rena och ätliga. Häll vatten i glasen. Blanda ner salt i ett glas, socker i ett annat och saft i ett tredje. Bind halsduken för ögonen på en klasskamrat och lukta på blandningarna. Ta bort halsduken och titta på blandningarna. Lista ut vad som finns i glasen. Kontrollera om svaret var rätt genom att smaka på blandningarna.

1 2

Fyll glaset med vatten upp till kanten. Testa hur stor vattendroppe det kommer ur pipetten. Uppskatta hur många vattendroppar det ryms i det fyllda glaset innan vattnet börjar rinna över. Droppa en vattendroppe åt gången i glaset. Räkna dropparna. Jämför resultatet med det uppskattade antalet droppar. Vilken av vattnets egenskaper är det fråga om?

Att leva i Norden och Baltikum Vi funderar tillsammans • Vilka nordiska eller baltiska länder har du eller någon som du känner besökt? • Vad har man sagt i nyheterna om de nordiska och baltiska länderna? • Vad talar man för språk i de nordiska och baltiska länderna?

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om 3–4 elever. • Gå ut och fråga dem som kommer förbi vilka nordiska eller baltiska länder de har besökt. • Sammanställ resultatet. • Jämför ert resultat med de andra gruppernas.

Lite folk i Norden De nordiska länderna har nära samarbete med varandra men i sportsammanhang tävlar de mot varandra. Vilket land hejar du på om Finland inte är med i tävlingen?

Ett glest befolkat område Finland har 5,5 miljoner invånare och i Norden bor ungefär 27 miljoner människor. En tredjedel av dem bor i Sverige, som också är det största landet till ytan. Danmark är det minsta landet men är tätast befolkat. Jämfört med många andra områden är Norden glest befolkat. Förr i tiden bosatte sig folk nära vatten eller på ställen där det gick att odla. Där var det lätt att färdas och skaffa mat. Då befolkningen ökade uppstod byar och städer. Därför bor det flest människor vid kusterna och i södra delarna av Norden. Nu för tiden flyttar folk från mindre orter till storstäder eftersom det finns fler arbetsplatser och bättre service där. Kusterna och de södra delarna av de nordiska länderna är tätast befolkade.

Nordens hus på Island är kulturcentrum för de nordiska länderna. Alvar Aalto har ritat byggnaden. Där finns ett bibliotek med böcker på alla de nordiska språken.

Monarkier och republiker

Välfärdsstater med jämlikhet

Finland och Island är republiker. I båda länderna har folket valt en president som är statschef. Sverige, Norge och Danmark har kung eller drottning i stället och kallas monarkier. Kungligheterna har till uppgift att vara värd för sitt land och delta i högtidligheter.

De nordiska länderna kallas välfärdsstater. Det betyder att alla invånare har samma rättigheter och att staten strävar efter att alla kan leva tryggt och har möjlighet till ett bra liv. Alla har rätt till skolgång och hälsovård och alla vuxna har rösträtt.

Liknande språk Svenska, norska och danska liknar varandra för de är nära släkt. Isländska är också släkt med dem men med tiden har språken förändrats åt olika håll och därför är det ganska svårt för en svenskspråkig att förstå isländska. Finskan hör till en helt annan språkgrupp och liknar inte alls de andra nordiska språken.

God dag! God dag!

norska

God dag!

danska

Góður dagur!

isländska

Hyvää päivää! finska

Island Norge

Danmark Sverige

Åland Finland

Åland hör till Finland och Färöarna och Grönland hör till Danmark. Färöarna Grönland

Uppgifter 1 Hur mycket folk bor i de nordiska länderna? 2 Vilka rättigheter har invånarna i en välfärdsstat? 3 Ta reda på vad de isländska uttrycken hi, takk svo mikið och hvað er nafn þitt betyder.

Sverige – vårt västra grannland Många tycker det är spännande att se när de finska lejonen möter Sveriges landslag i ishockey. Vad kallas det svenska laget?

Tre landsdelar Vårt land är nästan 1 200 kilometer från norr till söder. Sverige är ännu längre, nästan 1 600 kilometer. Sverige har landgräns mot två länder: Finland och Norge. Man brukar dela in Sverige i tre landsdelar. Längst i norr finns Norrland. Där finns stora barrskogar, myrmarker och fjällområden. Norrland är glest befolkat och de största städerna ligger vid kusten. Den mellersta delen kallas Svealand. Där finns vidsträckta odlingsområden och stora barrskogar. Vid sjön Mälaren ligger Sveriges huvudstad Stockholm. Området längst i söder kallas Götaland. Där växer lövskog. Marken är jämn och bördig och klimatet är mycket varmare än längre norrut. Därför finns det stora jordbruksområden där. Nästan hälften av Sveriges befolkning bor i Götaland. Göteborg och Malmö är de största städerna.

Mycket naturtillgångar Sverige är rikt på naturtillgångar som skog, vattenkraft och malmer. En malm är en bergart som innehåller mycket metaller. I Norrland finns gruvor där

Vattenkraftverken i forsarna producerar el.

man bryter järnmalm. Av järnet gör man bland annat stål som man säljer till andra länder, man exporterar alltså stål.

Stockholm är Nordens största stad. I själva staden bor 900 000 människor och i Stor-Stockholm 2,2 miljoner.

Sverige Yta:

449 964 km²

Omkring hälften av Sveriges yta är skog. Av virket gör man pappersmassa och papper. Många pappersindustrier finns i kustområdet längs Bottniska viken.

Invånare:

9,9 miljoner

Statsskick:

monarki

Många arbetar inom industri och med musik

Valuta:

Huvudstad: Stockholm svensk krona

Sverige har mångsidig industri, bland annat metall-, läkemedels- och elektronikindustri. Inom metallindustrin tillverkas fordon, maskiner och delar som sätts ihop till färdiga varor. I Göteborg monteras bilar till exempel. Svensk musik är populär också utomlands. Fler människor arbetar nu för tiden inom musikbranschen än inom bilindustrin.

Ett mångkulturellt land Över en miljon av dem som bor i Sverige är födda i något annat land. Det har varit lätt att få arbete där och därför har många flyttat dit bland annat från Finland och Sydeuropa. Många som har tvingats lämna sitt hemland har också kommit som flyktingar till Sverige.

Ikea har affärer i många länder.

Uppgifter 1 Vad heter Sveriges huvudstad? 2 Vilka naturtillgångar har Sverige? 3 Nämn tre svenska företag.

Norge – ett rikt oljeland Norrmän tycker om att ”gå på tur”. Det betyder att man vandrar eller åker skidor. Har du gått på tur? Var? Trafikanterna måste betala vägavgift på vissa broar, tunnlar och vägar.

På plattformen borrar man i havsbottnen och tar upp gas eller olja.

Svårt att bygga vägar

Norge

Norge är ett bergigt land. Skandernas högsta topp Galdhøpiggen ligger i Norge. Det har varit dyrt och svårt att bygga vägar i det bergiga landskapet och förr skötte fartyg om att transportera varor och folk. Nu för tiden finns det broar och tunnlar för tåg och bilar. Då vägnätet har blivit bättre har antalet bilar ökat. I Norge väljer många att köpa en elbil.

Olja, naturgas och fisk från havet

Fjordarna har bildats under istiden.

Fjordarnas land Norge är ett långt och smalt land. Det har en lång gräns mot Sverige i öster. I norr gränsar det mot Finland och Ryssland. Längs kusten mot Atlanten finns många havsvikar som sträcker sig långt in i landet. De kallas fjordar. Den längsta heter Sognefjorden. Vid fjordarnas smala strandremsor går det att bo och odla. Där finns de största städerna, som huvudstaden Oslo och Bergen.

I havet utanför Norge finns många naturtillgångar som är viktiga exportvaror. En exportvara är en produkt som ett land säljer till andra länder. På de stora oljeplattformarna i Nordsjön borrar man djupt ner i havsbottnen och pumpar upp olja och naturgas. Oljan

Yta:

385 170 km²

Invånare:

5,2 miljoner

Statsskick:

monarki

Huvudstad: Oslo Valuta:

norsk krona

transporteras från plattformen med fartyg eller genom rör till fastlandet. Numera är utvinningen av naturgas lika viktig som oljan. Norge är ett av de länder som exporterar mest gas i världen. Norge får också stora inkomster från fiske. Det finns mycket fisk i havet, speciellt torsk och sill. Norge exporterar mycket fisk och fiskprodukter till andra länder.

I Operahuset i Oslo kan man gå på konsert eller balett.

Uppgifter 1 Vad är en fjord? 2 Varför är Norge ett rikt land? 3 Vilka norska varor kan du hitta i affären?

Danmark är ett örike Legoklossarna kommer från Danmark. Vad är det finaste du byggt av legoklossar?

H.C. Andersen har skrivit många sagor, bland annat Den lilla sjöjungfrun och Den fula ankungen. Statyn Den lilla sjöjungfrun är symbol för Köpenhamn.

Jordbruk och design Danmark är ett lågland med varmt klimat och bördig mark. Därför går det bra att odla där. Över hälften av landets yta är åkermark där man odlar bland annat sockerbetor och korn. Man har också kor och grisar på bondgårdarna. Danmark säljer mycket kött, smör och ost till andra länder. Öresundsbron går mellan Malmö och Köpenhamn. På bron finns en motorväg och under den en järnväg.

Halvön Jylland och många öar Danmark består av den smala halvön Jylland och cirka fyrahundra öar. Den största ön heter Själland och där finns landets huvudstad Köpenhamn. Det är lätt att färdas i Danmark för det finns broar mellan öarna. Landet omges av hav på alla sidor utom i söder där Danmark gränsar mot Tyskland. Längs Jyllands västkust finns långa sandstränder. Du har säkert märkt att fin sand blåser i väg lätt. I Danmark följer sanden med vinden från kusten in mot land och lägger sig i höga kullar som kallas dyner. Man vill hindra sanden från att sprida sig och därför har man planterat strandråg och tallar på stränderna. De har rötter som binder sanden.

Sandberget Råbjerg mile på norra Jylland är en kilometer lång och en kilometer bred. Dynen vandrar inåt land omkring tjugo meter per år.

Danmark Yta:

43 094 km²

Invånare

5,7 miljoner

Statsskick:

monarki

Huvudstad: Köpenhamn Valuta:

dansk krona

Dansk design är populär både i hemlandet och utomlands. En formgivare planerar hur föremål ska se ut och fungera. Danmark är känt för bland annat porslin, möbler och kläder.

Föregångare inom vindkraft I Danmark är havet alltid nära. Var man än befinner sig är det högst femtio kilometer till havet. Det blåser ofta i det flacka landskapet. För att dra nytta av vinden har man byggt över sextusen vindkraftverk. De står både på land och till havs. Vindkraftverken producerar en stor del av den energi som landet behöver. Vinden är en förnybar naturtillgång eftersom den inte tar slut fast man använder den.

Dansk design kännetecknas av enkelhet. På bildens ser du Arne Jacobsens stol Myran.

Uppgifter 1

Varför planterar man växter där det finns dyner? 2 Varför är Danmark ett jordbruksland? 3 Var i Danmark finns Legoland?

Island har speciell natur På Island får barnen sitt efternamn genom att man lägger -son eller -dottir till mammas eller pappas förnamn. Vad skulle ditt efternamn vara om man skulle bilda det på samma sätt?

När vulkanen Eyjafjallajökull har utbrott spyr den ut stora mängder aska i luften. Det finns över trettio aktiva vulkaner på Island.

En het källa kan spruta vatten tiotals Många heta källor har en meter upp i luften. temperatur omkring 70 grader.

Vulkaner och heta källor

Fiske och turism

Island ligger i ett vulkaniskt område. Jordskorpan är tunn och hettan från jordens inre kommer ut genom vulkaner och heta källor. Många vulkaner har slocknat men det finns också aktiva vulkaner som kan ha utbrott.

Fisket ger islänningarna stora inkomster. Vattnen kring Island är rena och rika på näring. Därför kommer många fiskarter dit för att leka. Man fångar mycket torsk och sill som man exporterar.

Vattnet i de heta källorna är grundvatten som har samlats i håligheter i jordskorpan. Det värms upp av den heta bergsmassan inne i jorden. När det har blivit tillräckligt hett sprutar det upp i luften som ur en fontän. En sådan het källa kallas gejser.

Över hälften av Islands befolkning bor i Reykjavik, världens nordligaste huvudstad. Hallgrimskyrkan är den högsta byggnaden i den moderna staden.

Island ligger i Atlanten Många föreställer sig att Island finns längre norrut än det egentligen gör. Island är en ö i Atlanten och nästan hela ön ligger söder om norra polcirkeln. Island har färre invånare än de andra nordiska länderna och landet är glest befolkat. De flesta bor i samhällen längs kusterna. Den största staden heter Reykjavik, som är huvudstad.

Islänningarna tar till vara den rena och förnybara energi som finns i de heta källorna. Man värmer hus, simhallar och växthus med det varma vattnet. I växthusen odlar man grönsaker, blommor, mango och bananer. Energin används också till att framställa aluminium. Aluminium är en viktig exportvara.

Nu för tiden arbetar allt fler islänningar inom turism. Det finns mycket att se och uppleva i den omväxlande naturen, till exempel mäktiga vattenfall, stora glaciärer och vulkaner.

Island Yta:

103 125 km²

Invånare:

330 000

Statsskick:

republik

Huvudstad: Reykjavik Valuta:

isländsk krona

Uppgifter 1 I vilket hav ligger Island? 2 Vad används energin från de heta källorna till? 3 Ta reda på vad den isländska hästrasen heter.

De baltiska länderna Då barnen hälsar på varandra säger de sveiki i Lettland och labas i Litauen. Vet du vad de säger i Estland? Det är ett ord som liknar finskans terve.

Tre små länder

Mycket jordbruk och industri

De baltiska länderna ligger söder om Finland, vid Östersjön. Länderna heter Estland, Lettland och Litauen. Estland ligger längst norrut, sedan kommer Lettland och längst i söder finns Litauen. De är ganska små länder. Alla tre har ungefär samma klimat och natur.

Största delen av Baltikum är ett kuperat låglandsområde. Kuperat betyder att det finns mycket kullar. De högsta topparna är bara lite över trehundra meter. Klimatet är varmare än i vårt land och det regnar alla årstider. Därför passar landskapet för jordbruk. Man odlar mycket vete men har också mycket kor. De viktigaste jordbruksprodukterna är alltså säd och mjölk.

Man tror ofta att de tre länderna är likadana men egentligen är Estland och Litauen ganska olika. Estniska liknar finska för de är släkt med varandra. Lettiska och litauiska är också släkt.

Industrin i Baltikum tillverkar varor av god kvalitet, bland annat livsmedel, maskiner och kläder. Dessutom är lönerna lägre än i Norden. Därför har många företag flyttat verksamheten till Baltikum.

Kuriska näset är en landtunga vid Lettlands kust. Den grunda havsviken med den långa sandstranden är populär bland badturister.

Lettlands huvudstad Riga är en av de största städerna vid Östersjön. Staden är en gammal handelsstad mellan öst och väst.

Estland

Långa sandstränder längs Östersjökusten

Yta:

45 226 km²

Invånare:

1,3 miljoner

Statsskick:

republik

Huvudstad: Tallinn Valuta:

euro

Lettland Yta:

64 589 km²

Invånare:

2 miljoner

Statsskick:

republik

Estland har stor skärgård i väster. Dagö och Ösel, som är de största öarna, är populära turistmål. De lettiska och litauiska kusterna består av långa sandstränder. De har varit förorenade men numera lockar de rena stränderna många besökare. I södra Östersjön utanför Litauen finns långa, smala halvöar som kallas näs. Kuriska näset är nästan hundra kilometer. Det fungerar som vågbrytare och hindrar vågorna från att nå kusten. Innanför näset finns en lugn havsvik.

Huvudstad: Riga Valuta: Vart femte år ordnas en stor sångfest i Tallinn där många körer medverkar. Alla körmedlemmar har folkdräkt eller kördräkt.

Basket är en populär sport i Litauen. Landslaget hör till världseliten.

euro

Litauen Yta:

65 303 km²

Invånare:

2,9 miljoner

Statsskick:

republik

Huvudstad: Vilnius Valuta:

euro

Uppgifter 1 Vilka är de baltiska länderna? 2 Gör en tankekarta som visar vad de baltiska länderna har gemensamt. 3 Ta reda på vilket land de baltiska länderna hörde till innan de blev självständiga på 1990-talet. 91

Material och teknologi Vi funderar tillsammans • Av vilka material är sakerna på bilden? • Var finns närmaste insamlingsställe för material? • Vilken elektronisk apparat skulle du ha nytta av i skolan?

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om 3–4 elever. • Varje grupp får undersöka ett nyttoföremål. • Hur skulle man kunna använda saken på nytt? Skriv ner alla sätt ni kommer på. • Den grupp som har kommit på flest sätt vinner.

Hemma finns många material.

Saker gjorda av många material

Den lilla lappen i tröjan talar om vad plagget är gjort av. Vilket material tycker du känns skönast?

Bilar utvecklas hela tiden. Folk vill ha bilar som drar lite bränsle och är miljövänliga.

Teknologi styr utvecklingen De första material som människan använde var trä, sten, skinn och lera. Av dem gjorde hon bland annat verktyg och kärl. De materialen används fortfarande i vanliga föremål och dessutom finns det många nya material. Vi kommer i kontakt med många material varje dag.

Då man tillverkar glas hettar man upp råvarorna tills de smälter. Genom att pressa den heta glasmassan i formar får man dricksglas. Fönsterglas skär man ut från stora skivor. Det finns många typer av plast. Varje sort har sin speciella egenskap beroende av vilka råvaror den är gjord av.

De flesta föremål som vi använder har utvecklats för att underlätta vår vardag. Forskningen kring och arbetet med att utveckla nya saker och nya sätt att göra dem på kallas teknologi. Teknologi behövs i allt vi gör. När vi lagar mat behövs en typ av teknologi och inom jordbruk eller textilindustri krävs andra.

Mängden råvaror är begränsad

Råvaror från naturen

Olja används till plast och som bränsle. Det finns bara en begränsad mängd olja på jorden och därför försöker man hitta alternativ. Man kan redan framställa plast av annat än olja och elbilarna blir populärare ju mer de utvecklas.

Material framställs av råvaror som tas ur naturen. Man kan också odla råvaror, till exempel träd. Vissa råvaror, som metaller, finns lagrade i marken eller berggrunden. Ofta består en sak av flera råvaror. En blyertspenna till exempel består av kol och trä. Ibland blandar man flera råvaror för att materialet ska ha vissa egenskaper. Man vill till exempel att det ska vara genomskinligt eller vattentätt. Glas och plast till exempel görs av flera råvaror.

Man kan göra bruksvaror och konst av smält glasmassa.

Vi kan använda de råvaror som finns i naturen men om vi använder för mycket av något kan det ta slut. Inom teknologin utvecklar man nya sätt att producera varor av så lite råvaror som möjligt.

Uppgifter 1 Vad är teknologi? 2 Varifrån får man råvaror? 3 Välj en sak som är tillverkad av flera material. Rita saken och räkna upp vilka material den består av.

Skogar växer

Så här gör man papper

Trä är ett mångsidigt material. Vad kan du använda trä till?

Trä är förnybart

Trä blir till papper

I vårt land finns det mycket skog och vi har gott om virke. Skogen tar inte slut om man avverkar mindre än det växer nya träd. Därför säger man att trä är en förnybar naturtillgång. För tillfället ökar virkesmängden i våra skogar eftersom det växer upp fler träd än vad man sågar ner.

Pappersfabrikerna använder trä som råvara. Boken och häftet är alltså gjorda av trä. Man kan också tillverka papper av returpapper. Det är sådant papper som man har använt, till exempel tidningspapper, reklamblad och kopieringspapper. När man använder pappret på nytt sparar man både energi och råvaror.

Vi använder trä till mycket för det är billigt och lätt att få tag på. Dessutom är det lätt och stadigt. Trä används bland annat till hus, möbler och papper.

Man planterar nya träd i stället för dem som sågas ner.

I vårt land har vi många pappersindustrier och många finländare arbetar i någon pappersfabrik. Pappersindustrin tillverkar också kartong och cellulosa.

Trämassan kokas så att fibrerna löser upp sig.

Pappersmassan bleks. 4

Pappersmassan pumpas in i en pappersmaskin.

Träet mals.

Trädet sågas ner och transporteras till fabriken.

Trä är ett vanligt byggmaterial. 6

Det torkade pappret rullas upp på stora rullar.

Pappersmassan pressas i en maskin och blir till papper.

Uppgifter 1

Vad betyder det att trä är en förnybar naturtillgång? 2 Hur tillverkas papper? 3 Vilka saker av trä har du använt i dag?

Metaller förnyas inte I klassrummet finns metaller här och där. Se efter var det finns metaller.

Man smälter metallerna för att kunna bearbeta dem.

Metaller finns i berggrunden När du hör ordet metall kanske du tänker på silver eller guld. Det finns många andra metaller också, som järn och koppar. Vissa bergarter är rika på metaller. De kallas malmer och dem bryter man. Metaller bildas inte på nytt och därför är de ickeförnybara naturtillgångar. Det blir alltså mindre av metallerna när vi använder dem. Metaller är värdefulla råvaror.

Man tillverkar verktyg och bruksföremål av metaller.

Man smälter ner metallskrot och använder metallerna på nytt. Då sparar man både energi och råvaror.

Metallernas egenskaper

Metaller kan återvinnas

Du har säkert märkt att metaller glänser. Du har kanske också känt att de är ganska tunga. Metaller är hållbara och har olika egenskaper. Därför kan man använda dem till mycket i det dagliga livet. Fordon, som bilar, fartyg och flygplan, är gjorda av metall. Det går att forma metaller och vissa leder värme bra. Sådana egenskaper behövs i kastruller och stekpannor. Guld och silver används till smycken, för de glänser och de är mjuka och lätta att forma.

Det lönar sig att samla in och använda metaller på nytt eftersom de är dyra och icke- förnybara. I vårt land är vi bra på att samla in returburkar. Alla pantade burkar blir till nya burkar. Det går också bra att lämna konservburkar, trasiga verktyg och annat metallskrot på ett insamlingsställe för metall. Alla metaller som samlas in smälts ner och sedan tillverkar man nya saker.

Metaller smälter och blir flytande vid hög temperatur. Då kan man forma dem. När man kyler ner dem stelnar de på nytt och blir fasta. En del saker är gjorda av många metaller. Man blandar till exempel järn, nickel, krom, koppar och zink.

Elektronik och elektriska apparater kan innehålla giftiga ämnen. Därför får man inte lämna dem i samma insamlingslådor som metall. De ska lämnas i en annan låda.

Uppgifter 1 Varifrån får man metaller? 2 Vilka egenskaper har metaller? 3 Vilka metaller känner du till? Gör en tabell över dem och vad metallerna används till.

Varningsmärken

Farliga ämnen i hemmet Du vet säkert att du ska be om lov av någon vuxen för att få använda vissa ämnen som finns hemma. Var förvaras sådana ämnen hemma hos er? Vad används de till? Andningsskyddet skyddar mot inandning av farliga ångor och ämnen.

giftig

Varningssymboler signalerar fara

Farligt avfall ska lämnas på en station där man tar emot sådant.

Farliga ämnen ska förvaras säkert

100

hälsoskadlig

frätande

Farliga ämnen ska förstöras rätt

Hemma har ni kanske mediciner och rengöringsmedel som kan vara skadliga för både hälsan och miljön. Ibland behöver man ändå använda dem och då är det viktigt att man gör som det står i bruksanvisningen. Mediciner ska förvaras i ett medicinskåp med lås. Då finns det ingen risk för att mediciner blandas ihop med livsmedel av misstag. Rengöringsmedel ska också förvaras så att små barn och husdjur inte kommer åt dem. Vuxna ansvarar för att alkohol och tobak förvaras undangömda.

Det är lätt att veta vilka produkter som är farliga eftersom de har varningssymboler på förpackningen. Varningsmärket talar om hurdana skador man kan få om produkten används fel eller vårdslöst. Vissa tvätt- och rengöringsmedel kan till exempel irritera huden. En del lim och målarfärger avger ångor som man kan bli illamående av. När man använder sådana är det viktigt att använda andningsskydd och vädra rummet där man arbetar.

I vissa fall är det svårt att undvika farliga ämnen och saker. Till exempel finns det farliga ämnen i mobiltelefonens batteri. När batteriet inte längre används klassas det som problemavfall, det vill säga avfall som är skadligt eller farligt för människan och miljön.

Många rengöringsmedel innehåller skadliga ämnen. Därför ska de förvaras säkert och användas rätt.

Olja, lim, lack, mediciner och raketer är exempel på farliga ämnen som ska lämnas på en station där man tar emot farligt avfall. I en anläggning förstörs soporna på ett tryggt sätt.

brandfarlig

miljöfarlig

Uppgifter 1 Vilka farliga ämnen kan finnas hemma? 2 Vad ska man göra med farligt avfall? 3 Studera en förpackning med maskindiskmedel. Hurdana varningssymboler hittar du?

101

Yllesockornas livscykel

Saker har en livscykel

Saker har en livscykel Ta fram några T-tröjor ur garderoben. Kanske hittar du två som du inte har använt på länge. Prova dem och titta efter om de är för små. Vad kan du ha för nytta av dem i så fall?

Oavsett hur hållbar eller populär en sak är har den en livscykel. Med livscykel avses alla skeden från det att råvarorna skaffas till det att produkten inte längre används. Livscykeln börjar med att man odlar eller får tag i råvaror och slutar med återvinning eller sophantering. Alla skeden i livscykeln påverkar miljön. Därför tänker man på utsläpp och avfall redan när man planerar en produkt. T-tröjans livscykel till exempel börjar med att man skördar bomull och använder den som råvara till tyget. Livscykeln slutar Sockorna används. kanske med att den används som trasa, klipps till mattväv eller lämnas på en lumpinsamling.

Då man bygger båtar kan man välja mellan flera material. Trä, glasfiber och aluminium har olika egenskaper.

102

Material enligt användning

Produkter av god kvalitet är hållbara

Olika material lämpar sig för olika produkter. Hurdant material man väljer beror på vad saken ska användas till. Om man vill ha en genomskinlig produkt gör man den av glas eller plast. Fartyg ska vara täta och hållbara, och därför tillverkas de av trä eller metall. Kläderna är också tillverkade av olika material. Om du har en regnrock i plast blir du inte våt. Underkläder ska vara mjuka för att kännas sköna mot huden.

Ett föremål håller länge om det är välgjort, tillverkat av hållbart material och används på rätt sätt. Man får lätt hål på till exempel yllesockor om garnet är av dålig kvalitet. Sockorna håller länge om de är stickade av sockgarn och om man sköter och tvättar dem på rätt sätt. Om vi köper saker av god kvalitet håller de länge. Då behöver vi inte köpa nytt och då behövs det mindre råvaror.

Garnet stickas till sockor.

Sockorna säljs.

Fåret klipps.

Ullen spinns garn.

Sockorna blir huvud på en käpphäst. 8

Sockorna används. 5

Hål på sockorna stoppas.

Sockorna säljs på loppmarknad.

Uppgifter 1 Hur väljer man material till produkterna? 2 Vad inverkar på sakens hållbarhet? 3 Välj en sak och beskriv livscykeln.

103

Konsumera hållbart Vi samlar på oss mängder med saker. Hur skulle det gå om du skulle skriva ner allt du äger?

Våra val är avgörande

Varje finländare producerar omkring femhundra kilo sopor per år. Det är många gånger din egen vikt. Sopberget blir bara större eftersom vi köper nya saker hela tiden. Genom enkla val kan var och en bidra till att det inte blir så mycket skräp. Saker som är hela och rena kan återanvändas. Det betyder att På loppmarknader kan man köpa saker billigt.

man använder gamla saker på nytt. Tidningspapper till exempel kan användas som omslagspapper. Att använda begagnade saker som skridskor eller kläder är också återanvändning. Sådana saker som man behöver bara ibland kan man hyra eller låna. Den som åker slalom eller snowboard en gång om året kan hyra utrustning. Förutom böcker, lånar biblioteket också ut musik, filmer och spel.

Inom teknologin söker man nya lösningar på hur material kan användas på nytt. Väskan är gjord av plastflaskor.

Genom att sortera soporna kan man återvinna material och minska avfallet.

Många material kan återvinnas

Blandat avfall kan inte återvinnas

Det går åt energi och råvaror när man tillverkar, förpackar och transporterar varor. Därför är det bra att återvinna saker som vi inte längre behöver. Återvinning betyder att man tillverkar nytt material av kasserade saker.

Avfall som man inte kan återvinna kallas blandat avfall. Läder, gummi och vissa sorter av plast till exempel är sådant. En del sopstationer bränner blandat avfall och på andra ställen lagrar man det på en soptipp.

Fibrerna i tidningar och returpapper är starka och kan återvinnas flera gånger. Man tar bort trycksvärtan och sedan gör man nytt tidnings- eller toalettpapper. Av pappersförpackningar som mjölkoch juiceförpackningar, presentpapper och papplådor gör man kartong till nya förpackningar. Glas och metall kan återvinnas hur många gånger som helst och plast blir bland annat möbler och påsar. Det är viktigt att sortera rätt och lämna saker i rätt insamlingslådor.

104

Uppgifter 1 Hur kan man minska på mängden sopor? 2 Vad betyder återanvändning? 3 Skriv ner fem saker som du behöver någon enstaka gång. Jämför resultaten i klassen.

105

Vi undersöker material

Hur kan man återvinna material? Ni behöver: mjölkförpackning, gammal T-tröja, konservburk. 1 2

a Hurdana egenskaper har materialen?

Ni behöver: trästicka, kartong, metallsked, sugrör, glas. 1 2

Gör en tabell enligt modellen här bredvid. Skriv siffran 1 för den sak som har mest av en egenskap. Skriv 2 för den som har näst mest av egenskapen och så vidare. Fundera på varför man ska tillverka saker av ett visst material.

sak

fasthet glans hårdhet vikt

trästicka 3 kartong 5 metallsked

sugrör

glas 2

Väg en full förpackning åt gången. Töm förpackningen. 3 Väg den tomma förpackningen. 4 Ordna de tomma förpackningarna från den lättaste till den tyngsta. 5 Fundera ut ett annat sätt att förpacka produkten. 6 Varför tror du att förpackningen ser ut som den gör? 1

Ni behöver: tre tidningspapper, tre kopieringspapper, tre bitar kartong, ett kärl med vatten, tidtagarur.

Riv remsor på längden och på tvären av alla tre papperssorterna. Vilket papper är lättast att riva? Dra samtidigt från båda kanterna på ett papper åt gången. Vilket papper håller bäst? Placera ett papper åt gången i kärlet med vatten. Vilket papper blir fortast vått?

Hur mycket är onödigt i förpackningen? Ni behöver: full förpackning flingor, full konfektask, oöppnad glassbägare, våg.

b Vilka egenskaper har pappret?

Hurdana symboler finns det på förpackningen? Ni behöver: ett paket maskindiskmedel, en flaska handdiskmedel, en flaska allrengöringsmedel, ett paket tvättmedel. 1 2

106

Välj en av sakerna. Hitta på olika sätt hur man skulle kunna återanvända saken. Välj det sätt som är mest miljövänligt. Beskriv din idé för klasskamraterna.

Studera förpackningarna. Hurdana märkningar hittar du på dem? Rita och skriv.

107

Vår på stranden Vi funderar tillsammans • Hur vet du att våren kommer? • Vilka vårtecken kan du se bland växter och djur? • Hur förändras dagens längd på våren?

Vi gör tillsammans • Bilda grupper om 3–4 elever. • Gör en utflykt till en äng eller strand nära skolan. • Titta efter om ni ser några flyttfåglar. • Fotografera vårtecknen och gör en fotoutställning.

108

109

honhänge

45 hanhänge Ett av de första vårtecknen är att klibbalen blommar. Blomningen börjar i början av april.

På våren grönskar det Det rasslar i fjolårsvassen när vattnet rör sig. Solen värmer huden. Vad tycker du är bäst med våren?

På våren när solen värmer blir isarna tunna och porösa. Därför är vårisar farliga.

110

Våren kommer

Naturen vaknar

Ljuset återvänder och dagarna blir längre. Snön och isen börjar smälta då vädret blir varmare. Det är vår. Den börjar när dygnets medeltemperatur hålls över 0 grader en vecka i sträck. I vårt land är våren den kortaste årstiden. Den brukar börja i början av april i landets södra delar och en månad senare i norr.

Solstrålarna värmer marken och då tinar vattnet som är fruset i marken, det vill säga tjälen försvinner. Växterna kan suga upp vatten med sina rötter och då börjar växtperioden. Du kan se hur bladknopparna på lövträd och buskar blir större. Till sist slår de ut och då börjar nya blad och blomställningar växa.

Klibbalen är vanlig på våra stränder. Den blommar tidigt på våren och har två sorters blomställningar eller hängen. De långa hanhängena är gula av pollen. Honhängena är små och liknar kottar. Bladen börjar utvecklas först efter att blomningen är över. Hos till exempel björk utvecklas blad och hängen samtidigt.

Björkens små blad kallas mössöron.

hjärtblad

planta

stamanlag

Fröna blir till växter Förra sommaren bildades frön som spreds till nya växtplatser. På våren när det är varmt och fuktigt börjar de gro. När fröskalet blir uppblött mjuknar det och spricker. Fröet gror, roten växer neråt och stjälken mot markytan. Snart växer plantans första blad ut från stjälken. De kallas hjärtblad. Växterna har ett eller två hjärtblad. När stjälken växer vissnar hjärtbladen och då utvecklas de vanliga bladen.

Grodden använder näringen i fröet för att börja växa. När roten och bladen har utvecklats kan de gröna bladen bilda näring.

Uppgifter 1 När börjar våren? 2 Beskriv utvecklingen från frö till växt. 3 Ta reda på vilka träd och buskar som blommar i hemtrakten nu.

111

Smådjur i vatten Du ser ringar på vattnet när fiskarna fångar föda. Vad fångar fiskarna?

vattenlöpare

virvelbagge

vattenspindel

dykare dammussla

Ryggradslösa djur i vattnet Det finns många ryggradslösa djur som lever i små sjöar och grunt vatten. De ryggradslösa djuren är i allmänhet små och de saknar ryggrad och skelett. I stället har de tjock hud eller ett skal som fungerar som skelett.

nattsländelarv

dammsnäcka

Man delar in de ryggradslösa djuren i två grupper utifrån vad de äter. Den ena gruppen är växtätare och den andra rovdjur. Som namnet säger äter växtätarna växter medan rovdjuren äter andra djur. De ryggradslösa djuren är i sin tur föda för många fiskar och fåglar.

Insekter på vattenytan Bland insekterna på vattenytan kan du se vattenlöpare och virvelbaggar. Du känner igen insekterna på att de har sex ben och kroppen är tredelad. Vattenlöparen har långa ben. Både kroppen och benen är beklädda med hår som gör att de kan gå på vattnet. Vattenlöparen är ett rovdjur som äter andra smådjur. Virvelbaggarna är små skalbaggar som simmar omkring nära vattenytan. De är ofta många tillsammans och flyger när de ska flytta till en annan sjö.

112

fjädermygglarv

plattmask

Man kan fånga ryggradslösa djur med håv bland vattenväxterna.

vattengråsugga

Liv under vattenytan

Musslor på bottnen

De djur som lever under vattenytan hittar både mat och skydd bland vattenväxterna. Till exempel vattenspindeln fäster sitt nät vid en vattenväxt. Vattenspindeln kommer upp till vattenytan då och då för att hämta luft mellan håren på kroppen. Sedan fyller den nätet med luft och därför kan vattenspindeln överleva nere i vattnet där den fångar vatteninsekter och deras larver.

En del ryggradslösa djur lever på stenar och växter på bottnen och vissa gräver ner sig i bottnen. Exempel på dem är maskar, larver, kräftdjur och musslor.

Dammsnäckor lever mestadels under vattnet men ibland måste de komma upp till ytan för att andas. De glider fram på vattenväxter och äter av dem.

Musslan har två kalkskal och innanför dem finns den mjuka kroppen. Musslan ligger ofta nergrävd i bottnen. När den ska flytta på sig skjuter den ut sin fot så att den kan krypa framåt. Musslan har gälar. Tack vare gälarna kan den andas i vatten.

Uppgifter 1 Vad är typiskt för ryggradslösa djur? 2 Hur kan ryggradslösa djur andas under vattnet? 3 Välj ut fyra djur på bilden och beskriv hur de lever.

113

Myggans stadier

1 Mygghonan lägger 200–400

ägg. Myggorna övervintrar som ägg.

4 En vuxen mygga lever

Insekter har flera utvecklingsstadier

En mygga har satt sig på din arm och suger blod. I hurdana miljöer har du blivit biten av myggor?

ungefär en månad.

2 Äggen blir till larver på våren.

Larvstadiet varar några veckor. 3 Puppstadiet varar tre

Brun mosaikslända är vanlig i Finland. Man kan få syn på den i slutet av sommaren, ibland till och med långt från stränder.

Insekter finns överallt

Myggan har fyra stadier

Trollsländan har tre stadier

Insekterna är den största djurgruppen på jorden. De lever i de flesta miljöer. Insekterna förökar sig genom att lägga ägg. Insekterna har flera former i sin utveckling till vuxen insekt. Formerna kallas stadier.

Det är bara honmyggor som sticker och suger blod. De behöver mycket näring för att deras ägg ska utvecklas. Hanmyggor klarar sig däremot på växtsafter.

Vuxna trollsländor har kraftiga vingar och är skickliga på att flyga. De flyger fram och tillbaka på jakt efter föda. De fångar andra insekter och äter upp dem i luften.

Honmyggan lägger hundratals ägg i stillastående vatten, små vattenpölar eller på ställen där det kan samlas vatten. Äggen kläcks till larver. Larverna är rovdjur som simmar omkring och fångar smådjur. Sedan omvandlas larverna till puppor. De lever också i vattnet. Pupporna äter ingenting men om de blir skrämda kan de röra på sig. Till sist blir pupporna vuxna myggor som kan flyga och föröka sig. Myggan har alltså fyra stadier och därför säger man att den har fullständig förvandling.

Honan lägger ägg i vattnet. Äggen kläcks till larver. Larven är ett rovdjur som fångar många slags vattenlevande djur, till och med fiskyngel. Den har gälar och kan alltså andas under vattnet. Larven växer och utvecklas i vattnet och under larvstadiet, som varar flera år, byter den skinn flera gånger. Till sist kommer larven upp ur vattnet och en vuxen trollslända kryper ut ur skinnet. Trollsländan har tre stadier. Den har inget puppstadium och därför säger man att den har ofullständig förvandling.

Du har säkert sett både myggor och sländor på stränder och andra våta ställen. De lägger nämligen ägg i vattnet och lever i vattnet under första stadierna.

114

till fem dagar.

Trollsländans larv fångar andra vattenlevande djur.

Uppgifter 1 Hurdan miljö behöver myggor? 2 Berätta om ofullständig förvandling. 3 Ta reda på hur trollsländan använder sin fångstmask.

115

Uttern är ett däggdjur

Uttern är ett lekfullt djur som dyker och simmar runt i vattnet. Den har ett vetenskapligt namn som liknar det svenska. Ta reda på vad det är.

Däggdjur har skelett

Uttern lever på land och i vattnet

De djur som har en ryggrad av ben kallas ryggradsdjur. Dit hör däggdjur, fåglar, fiskar, kräldjur och groddjur.

Uttern är ett däggdjur som lever på land. Den rör sig smidigt i vattnet och kan dyka flera minuter. Uttern är skapad för ett liv i vattnet. Den har lång kropp och kraftig svans. Benen är korta och mellan tårna har den tunn hud, som kallas simhud. Ögonen är små och när den dyker stängs öronen. Pälsen är vattentät och håller uttern varm. Allt det här gör uttern till en god simmare. Uttern fångar främst fisk men äter också musslor, kräftor och grodor.

Däggdjur lever i de flesta miljöer och finns på land, i vattnet och luften. De har anpassat sig till olika miljöer men har ändå många gemensamma kännetecken. Ett kännetecken är att nästan alla däggdjur föder levande ungar. De nyfödda ungarna får mjölk av sin mamma. Man säger att honorna diar ungarna. I allmänhet tar de också hand om ungarna. Nästan alla däggdjur har päls och fyra lemmar, det vill säga framben och bakben. Vi människor är också däggdjur.

groddjur

fisk

Uttern hittar sitt byte med hjälp av de långa morrhåren.

Det finns uttrar i hela landet men den är ganska sällsynt. Den trivs på havsstränder och vid åar och bäckar. Uttern bygger sitt bo under rötter eller i hål i strandkanten.

fågel

däggdjur

Många djur får ungar på våren De flesta av våra djur får ungar på våren och försommaren. Då är det varmt och det finns mycket att äta. Därför är det enkelt för honorna att hitta mat åt sig själva och ungarna. Dessutom har ungarna hela sommaren på sig att växa och bli starka inför vintern. kräldjur

Uttern parar sig vanligen tidigt på våren. Honan föder två till fyra ungar någon gång mellan april och juni. Ungarna följer sin mamma tills de är ett år gamla.

Uppgifter 1 Vilka kännetecken har däggdjur? 2 Hur är uttern skapad för ett liv i vatten? 3 Ta reda på vilka andra däggdjur som lever både på land och i vattnet.

116

117

Som fisken i vattnet

Du kan se småfisk rusa förbi i det grunda vattnet nära stranden. Längre ut bildas ringar på ytan när någon fisk hoppar. Hur tar fiskarna sig fram i vattnet?

Fiskens byggnad Sidolinjen syns som ett mörkt streck på fiskens sida.

simblåsa ryggrad

Fisken andas med gälar Fiskar har gälar som de andas med. De tar in vatten genom munnen och sedan strömmar vattnet ut förbi gälarna. Gälarna har små blodkärl som tar upp syre ur vattnet.

analöppning

gälar

tarm

hjärta lever

magsäck

Formen gör det lätt att simma När du rör vid en fisk känner du att den är hal och slemmig. Slemmet skyddar huden och fjällen. Fiskens kroppsform gör att den lätt kan ta sig fram i vattnet. De flesta fiskarter har avlång kropp men de har inga lemmar. I stället simmar de genom att röra på fenorna och dra ihop sina bukmuskler.

118

romsäck

Fiskar använder fenorna för att simma snabbt, hålla balansen och styra med. Fisken har en simblåsa och med den kan fisken reglera hur djupt den simmar. Simblåsan, som finns intill ryggraden, innehåller gas. När simblåsan fylls med gas blir fisken lättare och kommer snabbare upp till vattenytan. Om fisken släpper ut gas blir den tyngre i förhållande till vattnet. Då kan den simma mot bottnen.

När fiskar ska fånga byten använder de flera organ. Du har kanske sett att fiskar har en mörk rand på sidan. Randen kallas sidolinjeorgan. Tack vare den känner fiskar rörelser i vattnet.

Många fiskarter förökar sig på våren På våren när isen har gått värmer solen vattnet. Det blir ljusare i vattnet och då börjar många fiskar föröka sig. Man säger att de leker. Under leken släpper honan ut tusentals romkorn i vattnet. Sedan sprutar hanen mjölke över romkornen som befruktas. Vid befruktningen smälter rom och mjölke ihop och sedan utvecklas nya fiskar.

Gäddan leker på våren bland vattenväxterna.

Uppgifter 1 Vad är en simblåsa? 2 Beskriv hur fiskar förökar sig. 3 Gör en tabell över de fiskarter som klasskamraterna har fångat.

119

Artkännedom

120

lake

gös

gädda

längd: 30-70 cm

längd: 40-70 cm

längd: 40-120 cm

vikt: 0,5-3 kg

vikt: 0,5-2,5 kg

vikt: 0,5-15 kg

öring

sik

björkna

längd: 40-80 cm

längd: 15-55 cm

längd: 15-25 cm

vikt: 1-10 kg

vikt: 0,1-0,5 kg

vikt: 0,2-0,6 kg

braxen

strömming

mört

längd: 25-50 cm

längd: 15-20 cm

längd: 15-35 cm

vikt: 0,5-2 kg

vikt: 0,04-0,1 kg

vikt: 0,05-0,5 kg

abborre

gärs

siklöja

längd: 15-30 cm

längd: 7-15 cm

längd: 12-20 cm

vikt: 0,05-0,35 kg

vikt: 0,01-0,04 kg

vikt: 0,01-0,07 kg

121

knipholk

lom

gräsand

På våren kan du se stora flockar med flyttfåglar. Fåglarna återvänder för att häcka i vårt land. Hur vet fåglarna när det är dags att flytta?

lom 0

Fåglarna återvänder Fåglarna häckar på våren Änder och doppingar söker mat i vattnet och längs stränder. Största delen av dem flyttar till varmare trakter på hösten. På våren när isarna har gått kommer fåglarna tillbaka.

Gräsanden häckar i hela Finland. Du har kanske sett gräsänder på vintern också. Om folk matar dem brukar de stanna kvar där det finns öppet vatten.

Gräsanden har tunn hud mellan tårna. Den har simfötter.

122

Gräsanden äter främst vattenväxter och ryggradslösa djur som lever i vattnet. Gräsanden är en simand. Det betyder att halva kroppen syns ovanför vattenytan när den dyker. Gräsanden har simfötter och är en skicklig simmare. Benen sitter rakt under kroppen och därför rör den sig smidigt på land också. Fåglarna

hane hona 0

Gräsanden är en simand

skäggdopping

Skäggdoppingen har ett flytande bo. Växter håller det på plats.

När sjöfåglarna har återvänt letar hanarna en boplats, som kan vara på vattnet, bland vattenväxterna eller på land. Sedan börjar den markera sitt revir. Reviret är området runt boet. Med sin sång lockar hanen till sig en hona att para sig med. Honan utser en lämplig plats där de bygger sitt bo tillsammans. Sedan lägger honan ägg i boet och ruvar äggen så att de hålls varma. Efter ett par veckor kläcks äggen och snart följer ungarna efter honan till vattnet.

gräsand 0

Fåglarna återvänder till sina häckningsplatser på våren när det har blivit varmare och det är öppet vatten.

smörjer in fjädrarna med fett från en körtel nära stjärten och då hålls de torra.

ruvar försvinner den från boet. Då kan till exempel en kråka plundra boet.

Doppingen dyker efter föda Skäggdoppingen är en skicklig dykare som kan dyka närmare en halv kilometer. Den kallas dykand eftersom den försvinner helt under vattenytan när den söker mat. Den har lång näbb som den fångar fisk med. Benen sitter långt bak på kroppen och när skäggdoppingen sparkar med dem kan den simma snabbt. Den har svårt att gå på land och därför bygger den boet som en flotte vid vattenbrynet. Om skäggdoppingen blir störd när den

Uppgifter 1 Var brukar sjöfåglar bygga bo? 2 Förklara skillnaden mellan en simand och en dykand. 3 Har du sett något som tyder på att fåglar häckar i närområdet? Vad?

123

Artkännedom

hane hona 0

0 knipa

vigg

längd: 40-48 cm

längd: 40-47 cm

vikt: 0,5-1,1 kg

vikt: 0,5-0,8 kg

sångsvan längd: 140-160 cm vikt: 6,5-11,5 kg

utbredning

längd: 42-50 cm

längd: 63-75 cm

vikt: 0,6-0,85 kg

vikt: 2-3,2 kg

utbredning

0 storlom

utbredning

124

bläsand

alfågel längd: 39-47 cm vikt: 0,5-0,9 kg

utbredning

125

126

127

Bildkällor iStock s.6, 7(nere), 10, 16, 17, 24, 30(uppe), 36(nere), 37, 41, 50, 51, 53, 58(uppe), 62-63, 65, 67, 68, 69(nere), 70(nere vänster), 71, 72, 75(nere), 78-79, 84, 85(uppe höger)(nere), 88, 89, 90(nere vänster), 91(vänster), 92-93, 95(uppe), 96(höger), 99, 100, 101, 104, 112, 114, 119(uppe) Vastavalo s.18-19, 21, 22, 23, 28(vänster), 29, 30(nere), 31, 32, 34-35, 39, 43(höger), 45(uppe vänster) (nere höger), 56(nere höger), 70(nere höger), 75(uppe), 95(nere), 96(vänster), 102, 108-109, 110, 111, 119(nere)

Riia Palmqvist s.4-5 Tuomo Savolainen s.7(uppe höger) illustrationer: Jukka Fordell s.4-5, 18, 34-35, 46, 49, 51, 52, 55, 59, 62-63, 64, 65, 71, 73, 78, 94, 97, 103, 108-109 Anita Polkutie s.8, 9, 11, 13, 17, 20, 23, 27, 29, 33, 57, 59, 66, 74, 111, 113, 115,116, 118, 120-121, 124-125

Fotolia s.12(nere), 14, 15(uppe), 24, 25, 27, 33, 36(uppe), 44, 47, 48-49, 54, 58(nere), 59, 86, 87(uppe vänster), 91(höger), 98(uppe), 116, 117, 122 Mostphotos s.8, 36(mitten), 40, 83, 86(uppe vänster), 115 Lehtikuva s.12, 15(nere), 56(nere vänster), 74, 80, 98(nere) Wikimedia Commons s.28(vänster), 42(vänster), 45(uppe höger), 81, 87(uppe höger)(nere), 90(vänster) Pepe Uimonen/Edukustannus: 7, 60, 61, 76, 77, 106, 107 Edukustannus: 69, 107 Maretarium.fi s.45(nere vänster) sitra.fi s.105(höger)

128

129