Terhi Maskonen Elisabet Palenius Riia Palmqvist Sirpa Paso Katja Seppänen
Naturen i Finland SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS WWW.SETS.FI
...6
2. Myrmarker är vattendränkta områden
...8
3. Fyra typer av myrar
...11
Finska förlagans titel: LuontoOn 6 Redaktör för den finska upplagan: Anni-Elina Karvonen Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Omslag: Jukka Fordell Illustrationer: Jukka Fordell och Anita Polkutie Kartor: Simon Nygård Ombrytning: Antti Ignatius Fotografier: Se bildförteckning på s. 144
Artkännedom
...14
4. Myrens fåglar
...16
5. Groddjur och kräldjur lägger ägg
...18
6. Stora rovdjur är en del av vår natur
...20
7. I ren natur finns det liv
...22
Första upplagan
8. Jag förändras
...26
© Terhi Maskonen, Elisabet Palenius, Riia Palmqvist, Sirpa Paso, Katja Seppänen och Lastenkeskus ja Kirjapaja Oy © 2017 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms Ab Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.
9. Vänskap och förälskelse
...28
10. Alla bestämmer över sin kropp
...30
11. Stor frihet – stort ansvar
...32
12. Droger är farliga
...34
13. Tobak och alkohol innehåller gifter
...36
Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www. kopiosto.fi
Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. ISBN: 9789515242334
2
1. Olika sorters miljöer
Ansvar för oss själva och andra
Ämnen har flera egenskaper 14. Vatten – ett nödvändigt ämne
...40
15. Vatten – ett bra lösningsmedel
...42
16. Surheten har stor betydelse
...44
17. Ett ämne kan ha tre former
...46
18. Att skilja ämnen åt
...48
19. Håll vattendragen rena
...50
20. Marken har lager av jordarter
...52
21. Vi undersöker ämnen
...54
På naturens villkor
Vi behöver energi
22. Fyra klimatzoner på jorden
...58
42. Flera former av energi
...108
23. Gröna vintrar i den tropiska zonen
...60
43. Elektricitet – en form av energi
...110
24. Savann runt regnskogen
...63
44. Strömmen går runt i en krets
...112
25. Unik natur i Australien
...66
45. Elmotorer behöver magneter
...115
26. Torrt vid vändkretsarna
...68
46. Elektrisk ström från ett kraftverk
...117
27. Mera hav än land
...70
47. Olika energikällor
...120
28. Kort om världsdelarna
...72
48. Vi undersöker energi
...122
Organismer kan anpassa sig
Krafter i vardagen 29. Rörelse kräver kraft
...76
30. Rörelsens hastighet varierar
...78
31. Friktionen motverkar hastigheten
...80
32. En kropp påverkas av olika krafter
...82
33. Maskiner underlättar vardagen
...84
34. Vi undersöker mekanik
...86
Världen har många ansikten 35. Levnadsförhållanden på jorden
...90
36. Odlingsväxter i andra världsdelar
...93
37. Att leva vid havet
...96
38. Man kan bo i öknen
...98
39. Regnskogen behövs
...100
40. Stadsborna blir fler
...102
41. Gemensamt ansvar för hållbar utveckling
49. Många arter i vägrenen
...126
Artkännedom
...128
50. Främmande arter i Östersjön
...130
51. Staden som livsmiljö
...132
Artkännedom
...134
52. Objudna gäster inomhus
...136
53. Gnagare och rovdjur på landet
...138
Europas karta
...140
Register ...142 Bildkällor
...144
...104
3
Naturen i Finland Vi funderar tillsammans • Var finns närmaste myrmark? • På hurdana platser finns myrar? • Vad kan man göra på en myr?
Vi gör tillsammans • Bilda grupper om tre till fyra elever. • Gå till en intressant plats i närheten. • Fotografera sådant som ni tycker är viktigt för er. • Fotografera sådant som ni tycker är viktigt för djur och växter. • Visa bilderna i klassen och förklara hur ni tänkte när ni valde vad ni fotograferade.
4
5
1
Olika sorters miljöer Blunda och tänk på en plats i naturen. Vad ser du framför dig?
Det nordliga läget syns i vår natur Det geografiska läget och det kalla klimatet påverkar naturen i vårt land. Eftersom Finland ligger så långt norrut har vi fyra årstider och vintern är längst. Både växter och djur har sina knep för att klara vintern. Den senaste istiden lämnade många spår i vår natur. En del av dem kan du se i landskapet men istiden har också påverkat växt- och djurlivet. Till exempel groddjuren har kommit till Finland först efter istiden. Många sjöar bildades under istiden. Sjöarna upptar en tiondel av landets yta så det finns gott om djurarter som är anpassade till vatten. Skogar och våtmarker täcker största delen av landytan i Finland.
De flesta landskap består av både bebyggelse och natur.
Ett landskap består av natur och bebyggelse Levande och icke-levande natur påverkar varandra överallt. Allt som lever hör till den levande naturen. Marken, luften, ljuset, temperaturen och vattnet räknas till den icke-levande naturen. Det finns mycket skogar och sjöar i vårt land.
6
Ängarna har minskat när djuren inte längre går på bete. Därför hittar många fjärilsarter ingen lämplig livsmiljö.
Flygekorren lever i skogar där det finns både granar och lövträd. Det finns ganska lite sådana skogar numera och därför är flygekorren utrotningshotad i Finland.
Man delar in miljöer i naturlandskap och kulturlandskap. I ett naturlandskap syns nästan inga spår efter människor, utan där finns till exempel myrar, vattendrag och fjäll. I ett kulturlandskap kan vi däremot se hur människan har förändrat naturen. Där finns bland annat vägar, åkrar, elledningar, byggnader, parker och trädgårdar. Oftast finns det både natur- och kulturlandskap i ett område. I en stad kan det finnas naturområden och i en skog kan det finnas stigar som människor har trampat upp.
Mångfalden i naturen måste bevaras
Sammanfattning • Det kalla klimatet och nordliga läget påverkar vår natur. • Ett landskap där människan inte har förändrat naturen kallas naturlandskap. • Ett område med stor biologisk mångfald klarar av en del förändringar. • I ett kulturlandskap har människan förändrat naturen.
Alla levande varelser behöver en god livsmiljö som de trivs i. Därför är det viktigt att det finns olika livsmiljöer. Biologisk mångfald betyder att det finns en stor variation av arter och livsmiljöer. En miljö som är full av många olika arter har stora chanser att klara av förändringar. Om mångfalden minskar får naturen allt svårare att återhämta sig. I värsta fall förstörs vissa arters livsmiljöer och då blir de utrotningshotade. Det betyder att de löper risk att dö ut.
Uppgifter 1 Vad betyder naturlandskap? 2 Hur påverkas naturen då den biologiska mångfalden minskar? 3 Märk ut ett område som är en gånger en meter på skolgården. Hur många växtarter växer i rutan?
7
2
Myrmarker är vattendränkta områden Myrar har ett tjockt mosstäcke. Där växer också gräs och risväxter. Hur känns det att gå på en myr?
Myrar bildas på flack mark En myr är en våtmark där det växer mossor. I Finland har vi har mycket myrar, speciellt i de västra och norra delarna av landet. De flesta av våra myrar har bildats efter istiden.
Det svala och fuktiga klimatet är orsak till att vi har så mycket myrar. Det beror också på att avdunstningen är liten. Dessutom är landskapet flackt så vattnet rinner långsamt och samlas i gropar och sänkor.
Hur bildas myrar?
1 land som stiger upp ur havet försumpas
8
2 en sjö växer igen
Vitmossan växer i toppen och den nedre delen bildar torv i den syrefattiga marken.
Man säger att ett område försumpas när det börjar växa mossor och det blir en myr. Myrar kan bildas på olika sätt. Land som stiger upp ur havet blir myrmark direkt. I skogen kan det börja växa mossor på ställen där det samlas vatten. Då små sjöar växer igen kan de bli till myrar.
Tuvullen blommar tidigt på våren.
På myren bildas torv Den jordart som finns på myren kallas torv. Den bildas av döda växter. Eftersom vattnet i myren är kallt, surt och syrefattigt är nedbrytningen långsam och växterna förmultnar bara delvis. Torvlagret blir tjockare med tiden men det växer bara någon millimeter per år. På gamla myrar kan lagret vara omkring tio meter tjockt. På myrarna växer mycket mossor. Speciellt vitmossan trivs på myren. Då vitmossan växer blir de undre delarna till torv.
Växter och djur på myren Myrväxter trivs där marken är sur och fuktig. Vilka arter som växer på myren beror på hur tjockt torvskiktet är och hur vått det är där. Det växer mest mossor och starrar där. Starrar liknar gräs men de har kompakt strå. På myrarna växer bara lite träd.
3 skog försumpas
Det finns gott om ryggradslösa djur på myren, bland annat spindlar och insekter. Myggor, bromsar och fjärilar är typiska insekter. Bland ryggradsdjuren finns det mest fåglar. Det finns många platser att bygga bo på och fåglarna hittar mycket mat eftersom det finns gott om insekter. Grodor och kräldjur trivs också i den fuktiga naturen.
9
Finland har mer myrar än något annat land i världen.
Myrarna har minskat Under de senaste hundra åren har myrarna i Finland minskat. Bara en tredjedel av de riktiga myrarna finns kvar. De bästa myrmarkerna har röjts till åkrar. Man har också dikat ut en del myrar och sedan planterat skog där. Dessutom tar man torv från myrarna. Man kan bränna torv för att få värme och så kan man plantera växter i den. Eftersom det inte finns så många orörda myrar längre har man börjat skydda dem. Man vill bevara myrar som är i naturtillstånd. Det är förbjudet att dika ut de skyddade myrarna men tillåtet att vandra, jaga och plocka bär där.
10
Sammanfattning • Myrar är fuktiga och sura. • Den jordart som finns på myren kallas torv. • Myrarna har minskat mycket och därför skyddas många myrområden.
Uppgifter 1 Varför finns det så mycket myrar i Finland? 2 Hur bildas torv? 3 Ta reda på vad den myr som finns närmast skolan heter.
3
Fyra typer av myrar När tuvullen blommar ser det nästan ut som snö på marken. Skvattram har stark doft som sprider sig långa vägar. Vilka myrväxter känner du igen?
På skogskärret växer både myrväxter och sådana arter som finns i den friska moskogen.
På skogskärr växer granar I vårt land brukar man dela in myrarna i fyra sorter beroende på om det växer träd där eller inte. Skogskärr och mossar är myrar där det växer träd. Fattigkärr och rikkärr är öppna myrar. Det betyder att de är trädlösa. Det växer mest granar på ett skogskärr men ofta finns där också björkar. Torvskiktet är tunt så växterna kan suga upp näring ur marken. Växtligheten är frodig och där växer många arter som är vanliga i frisk moskog. Blåbär, hjortron, älggräs och skogsfräken är typiska växter i fältskiktet. Vitmossa och björnmossa är de vanligaste mossarterna.
Hjortron innehåller många nyttiga ämnen.
11
Mossen är en karg växtplats och tallarna är små trots att de är gamla.
På mossar växer tallar
På fattigkärr växer inga träd
Ungefär hälften av våra myrar är mossar. På mossen växer små tallar och olika arter av ris, bland annat skvattram, dvärgbjörk, odon, tranbär och ljung. De små tallarna växer glest så risväxterna i fältskiktet får mycket ljus och blir höga. Bottenskiktet består av vitmossa.
Ett fattigkärr är en fuktig, näringsfattig myr med tjockt torvskikt. Därför finns det inga träd där. Det finns rikligt med vitmossa, tuvsäv och olika starrar, bland annat flaskstarr. På tuvorna växer det ofta ris.
Odon är ett ris som liknar blåbär men det är högre än blåbär och bären är större.
12
Torvskiktet kan vara flera meter tjockt på fattigkärret.
Då en sjö växer igen bildas ett fattigkärr. Ibland växer den inte igen helt utan det blir kvar en liten sjö, som kallas tjärn. Man ska vara försiktig när man går nära en tjärn för den är djup och omges av gungfly. Det betyder att marken runt sjön flyter på vattenytan. Tuvsäven bildar tuvor på fattigkärret.
Det finns inte så många rikkärr kvar. De flesta är torrlagda och uppodlade.
Rikkärr är frodiga växtplatser Rikkärren är näringsrika, öppna myrar med frodig växtlighet. Där trivs olika arter av gräs och starrar. Förutom vitmossa växer där också brunmossa. Stora delar av rikkärren är täckta av vatten. Eftersom rikkärren är näringsrika har största delen av dem torrlagts och därför är det den myrtyp som vi har minst av. De flesta rikkärr finns i norra Finland.
Blodroten växer på rikkärr och i utkanten av näringsrika myrar.
Sammanfattning • Skogskärret har tunt torvskikt och där växer granar. • På mossen växer tallar och rikligt med ris. • Fattigkärr och rikkärr är öppna myrar.
Uppgifter 1 Vad är öppna myrar? 2 Jämför mossens och fattigkärrets växter. 3 Ta reda på hurdan växt småsileshår är.
13
Artkännedom
skogsfräken
tranbär
14
älggräs
skvattram
rosling
dvärgbjörk
björnmossa
vitmossa
flaskstarr
15
4
Myrens fåglar Tranan kallas vårens budbärare. De första transträcken brukar komma i april. Tranor är lätta att känna igen för de flyger med halsen och de långa benen utsträckta. Hur låter tranor?
Myrar är fågelrika områden På vintern är det ganska tyst på myren för det finns inte så många fåglar där då. Största delen av myrens fåglar äter insekter och hittar mycket mat på sommaren. Då hösten kommer flyttar de till varmare breddgrader. Till exempel trana, ängspiplärka, sädgås, grönbena och gulärla är flyttfåglar. De kommer tillbaka på våren och bygger bo på ställen där får de leva ostört. Fåglarna har god sikt i det öppna landskapet och upptäcker rovdjur och boplundrare lätt. Myrarna i norra Finland är mer fågelrika än myrarna i söder.
Många vadare på öppna myrar Många av de fågelarter som lever på stränder finns också på de öppna myrarna. Fåglar som lever på stranden kallas vadare. Vadarna har långa ben och kan söka föda i grunt vatten. De är vanligen små eller medelstora. Vissa arter har simhud mellan tårna som gör det lättare att gå på mjuk mark. Med sin långa näbb fångar de ryggradslösa djur som lever på sjöbottnen eller i bottendyn.
Genom att titta på benens längd får man reda på var vadarna söker föda.
brushane
småspov enkelbeckasin
16
grönbena
Tranan är en stor fågel med en vingbredd på mer än två meter. Födan består av ryggradslösa djur, grodor, bär och växtdelar.
Brushanarna samlar sig till parningsspel i april–maj. Då har hanarna yviga halskragar med färggranna fjädrar.
Grönbenan och brushanen är vadare
Hanarnas utseende har stor betydelse för de är tysta under parningsspelet då de försöker hitta en hona att para sig med. Under spelet strider hanarna med varandra och ibland hoppar de i luften. Efter en stund väljer honan den hane som har klarat sig bäst i spelet och parar sig med den.
Grönbenan är den vanligaste vadaren på myrarna. Den bygger sitt bo på en tuva bland gräs och risväxter men den kan också häcka i ett övergivet fågelbo i ett träd. När äggen har kläckts flyttar honan till Afrika och övervintrar där. Hanarna stannar kvar och sköter ungarna. Brushanarna kommer till spelplatsen på myren i maj. Då är hanens och honans utseende olika. Hanen har en yvig, färggrann halskrage och bara fläckar på kinderna.
Sammanfattning • Det är tryggt att häcka på öppna myrar. • Vadare har långa ben och lång näbb. • Hanen och honan parar sig efter parningsspelet.
Under de senaste årtiondena har brushanarna blivit mycket färre. Brushanen är akut utrotningshotad i Europa. Det beror antagligen på att man har torrlagt många våtmarker i de områden där brushanarna övervintrar.
Uppgifter 1 Hurdan häckningsplats är myren? 2 Hurdana fåglar är vadare? 3 Ta reda på hur tranans parningsspel går till.
17
5
Groddjur och kräldjur lägger ägg Det prasslar på marken. Du ser en orm som ringlar sig snabbt. På hurdana platser har du sett ormar?
Groddjur och kräldjur är ryggradsdjur Groddjur och kräldjur har skelett inne i kroppen. Båda grupperna är växelvarma, vilket innebär att deras kroppstemperatur följer omgivningens temperatur. Omkring en tredjedel av alla groddjur i världen är utrotningshotade. Det beror på att groddjuren förlorar sin livsmiljö när våtmarkerna försvinner. Dessutom kan deras hud inte skydda dem från skador när den ultravioletta strålningen från solen ökar. Bekämpningsmedel och kemikalier i omgivningen lagras i kroppen och påverkar groddjurens förmåga att fortplanta sig. Alla groddjur som lever i Finland är fridlysta. Det betyder att det är förbjudet att skada, störa eller fånga dem. I vårt land finns det fem kräldjur. De arter som lever här är ödla, kopparödla, huggorm, snok och hasselsnok. Alla kräldjur utom huggormar är fridlysta. Tyvärr händer det att kräldjur avlivas eftersom många människor avskyr dem. Ibland blir ormar också överkörda av någon bil när de flyttar sig.
18
Kopparödlan kallas också kopparorm och ormslå. Den är ändå inte en orm utan en ödla som saknar ben.
Grodor är beroende av vatten Grodor lever både på land och i vatten. Vuxna grodor andas med lungor men de har också hudandning. Det betyder att de kan ta upp och avge gaser genom huden, som måste hållas fuktig. På våren söker sig grodor till små sjöar och diken. Då kan man höra hanarna som kväker när de försöker locka honor till lek. Grodhanen klamrar sig fast vid honan som lägger tusentals ägg, eller rom, i vattnet. Sedan sprutar hanen ut sina spermier över äggen.
Grodans utveckling
Huggormen äter grodor, ödlor, fågelungar och små däggdjur. Då ormen har huggit springer bytet i väg men ormen har bra luktsinne och hittar det lätt.
Huggormen har sicksackmönster på ryggen Huggormen är oftast grå eller brun, ibland svart, och har ett mörkt sicksackmönster på ryggen. Huvudet är brett och platt och ögonens pupiller är långsmala. Du kan få syn på huggormar på klippor, stränder och i utkanten av ängar och våtmarker i hela landet. De rör sig oftast längs marken men de kan också simma och klättra i träd.
Efter en vecka kläcks grodynglen. Ynglen liknar små fiskar med lång stjärt. De andas med gälar som finns på utsidan av huvudet. Småningom växer det hud över gälarna och snart börjar bakbenen utvecklas. Till sist försvinner stjärten och gälarna, och grodan är redo för ett liv på land.
Sammanfattning • Groddjur och kräldjur är växelvarma ryggradsdjur. • Grodans yngel utvecklas småningom till en vuxen. • Huggormen är den enda giftiga ormen i vårt land.
Kräldjuren lägger ägg och ungarna utvecklas inne i äggen. Huggormshonan lägger också ägg men hon bär dem inne i kroppen ända tills ungarna är fullt utvecklade. Därför ser det ut som om huggormen föder levande ungar. Honan tar inte hand om ungarna utan de ska klara sig på egen hand direkt från födseln. Ormens hud är täckt av fjäll. Huden växer inte och därför måste ormen byta skinn när det gamla blir för litet. Man säger att ormar ömsar skinn. Huggormen är den enda av våra ormar som är giftig. I vanliga fall ringlar den i väg om den känner steg på marken men om den blir överraskad kan den försvara sig genom att bita. Om man blir ormbiten är det bäst att kontakta en läkare.
Uppgifter 1 Vad innebär fridlysning? 2 Hur förökar sig grodor? 3 Fråga klasskamraterna vilka groddjur och kräldjur de har sett. Rita ett diagram.
19
6
Stora rovdjur är en del av vår natur Människan har alltid levt sida vid sida med de stora rovdjuren i vårt land. Du kan kanske någon saga eller sång som handlar om en varg eller björn. Vad brukar djuren kallas i sagorna? Rovtänderna är vassa och större än de andra tänderna.
Fyra stora rovdjur I Finland lever fyra stora rovdjur: björn, varg, järv och lo. De är alla köttätare som jagar större däggdjur eller söker efter as, det vill säga döda djur. De fångar också insekter och fåglar. De stora rovdjuren har speciellt stora hörntänder som kallas rovtänder. Med dem kan djuren skära sönder kött. De stora rovdjuren har inga fiender. Därför står de högst upp i näringskedjan.
20
De stora rovdjuren väcker mycket diskussion när de stryker omkring i närheten av bostadsområden. En del är rädda för dem eller tycker illa om dem för att de angriper husdjur. Andra vill skydda dem. Varje år uppskattar man hur många rovdjur det finns. Man har också planer på hur man ska skydda rovdjuren. Järven är helt fridlyst. För att få jaga de andra rovdjuren behöver man tillstånd från Finlands viltcentral. Det finns noggranna bestämmelser om jakten på rovdjur. I jaktlagen står det hurdant straff man får för olovlig jakt. Tjuvjakten är ett hot mot de stora rovdjuren i vårt land.
Vargen är det näst största rovdjuret i vår natur. Den väger 20−50 kilogram och den är 100−140 centimeter lång.
Björnen blir 130-250 centimeter lång. Honan väger mellan 60 och 170 kilogram och hanen mellan 100 och 300 kilogram.
Vargen lever i flock
Björnen är Europas största rovdjur
Det finns cirka tvåhundra vargar i Finland. De flesta lever i östra Finland men de har blivit fler i västra delen av landet. Vargen lever i en flock som brukar bestå av sju individer. Vargflocken består av en hane, en hona och deras ungar. När ungarna är omkring två år gamla lämnar de flocken och söker en partner.
Björnen är en allätare men den äter mest växter, som gräs, bär och svamp. Den äter också as och fångar älgar, hjortar, fisk och insekter.
Vargarna har nytta av flocken när de jagar. De springer i fatt en älg, vildren eller ren som de omringar och sedan fäller de djuret till marken tillsammans. De börjar genast äta av bytet. Vargflocken har ett revir där djuren rör sig och jagar. De märker ut reviret med urin så att andra vargar ska veta att de inte har något att göra där. Vargen är aktiv under alla tider av dygnet. Den kan gå långa sträckor men den försöker undvika människor.
Sammanfattning • De stora rovdjuren i Finland är björn, varg, järv och lo. • Vargen lever i flock. • Björnen är ett rovdjur men den äter också växter.
Björnen lever ensam största delen av året. Björnens brunsttid är någon gång i maj eller juni. Då är honans äggceller mogna och hon är beredd att para sig. Hanarna söker sig närmare honorna och slåss om vem som ska få en partner. Björnens dräktighetstid, det vill säga den tid ungarna utvecklas i livmodern, är omkring åtta månader. En till tre ungar, föds i idet i januari eller februari. Björnhonan diar sina ungar med fet mjölk när hon sover vintersömn. Ungarna följer sin mamma ända till nästa års sommar. I Finland finns det omkring 1 800 björnar. Björnen är fridlyst och det har lett till att antalet har ökat de senaste årtiondena.
Uppgifter 1 Vilka är de stora rovdjuren i Finland? 2 Berätta om björnens förökning. 3 Ta reda på hur järven eller lodjuret lever.
21
7
I ren natur finns det liv En del tycker det är viktigt att skydda saimenvikaren eller flygekorren och andra oroar sig för Östersjöns framtid. Vad tycker du man behöver skydda i vår natur?
Vardagliga handlingar sätter spår i naturen I Finland är det långa avstånd mellan många orter. Därför åker många bil dagligen. Vårt klimat är ganska kallt så vi måste värma bostäderna under största delen av året. Varje dag använder vi saker som har tillverkats i någon fabrik.
Alla levande organismer behöver luft och vatten.
Naturen fungerar som en helhet
Trafik, uppvärmning och industrier är nödvändiga för att vår vardag ska fungera. De för också med sig miljöproblem, det vill säga skador som människan har gjort i naturen. Det finns många miljöproblem och de hänger ofta ihop med varandra. En del av dem är lokala. Andra, som klimatförändringen och hoten mot den biologiska mångfalden, är globala miljöproblem.
Naturen består av levande och icke-levande natur och fungerar som en helhet. När något förändras i luften, vattnet eller marken påverkas också den levande naturen. På motsvarande sätt påverkas den icke-levande naturen om det sker stora förändringar bland organismerna. Att naturen är ren har stor betydelse för hur organismer mår. Människan har format om naturen och utnyttjat naturtillgångar redan länge. Men hon gör också mycket för att skydda naturen. Det är viktigt att vi alla förstår hur våra val påverkar miljön. Du kan säkert ge exempel på något som är miljövänligt.
22
Många saker som säljs i vårt land är tillverkade i Asien. Det vi konsumerar påverkar miljön i andra länder.
Många organisationer arbetar med naturskydd.
Björnrundan är en populär vandringsled i Oulanka nationalpark i Kuusamo.
Varje handling har betydelse
Nationalparkerna är naturskyddsområden
Vuxna har ansvar för att hitta lösningar på miljöproblemen. Barn och unga kan också göra mycket för miljön genom sina val. Vi kan alla skära ner på konsumtionen till exempel genom att spara energi och återanvända. Allt som vi gör i vardagen har betydelse för vår jord.
Nationalparker är natursköna områden där man försöker bevara naturen så mycket som möjligt. Skyddet behövs för att trygga den biologiska mångfalden och därför låter man naturen i nationalparkerna vara som den är. Man vill också utnyttja nationalparkerna för friluftsliv och ge besökarna naturupplevelser. Alla ingrepp som förändrar naturen är förbjudna i nationalparker.
Tro på att också du kan påverka. Kanske någon annan tar efter dig om du handlar så att ditt avtryck i naturen är litet. Du kan diskutera miljöfrågor med andra och ge förslag på miljövänliga alternativ i skolan eller närmiljön. Det finns många organisationer och föreningar som arbetar med miljöfrågor. Alla som är intresserade av naturen och miljön kan gå med i till exempel Natur och Miljö. Det är en finlandssvensk organisation som ordnar bland annat barnläger och naturdagar för unga. Världsnaturfonden, det vill säga WWF, ger ut information om olika miljöprojekt.
Sammanfattning • Den levande och icke-levande naturen påverkar varandra. • Miljöproblem uppstår då människan förändrar naturen. • Alla kan minska på sin konsumtion och återanvända saker. • Man strävar efter att bevara den biologiska mångfalden i nationalparkerna.
Det finns omkring fyrtio nationalparker i Finland på statens mark. Naturen är typisk finländsk och det finns sevärdheter i dem. Den som är på vandring i en nationalpark kan gå längs markerade leder och naturstigar. Det finns också rastplatser där man kan göra upp eld, och stugor och tältplatser där man kan övernatta.
Uppgifter 1 Hur har människan påverkat naturen? 2 Hur kan vi bidra till en bättre miljö? 3 Ta reda på hur man har skyddat saimenvikaren.
23