DEL 1
HUSLIG EKONOMI
G I L S U H I M O N O EK årskurs 7–9
Maria Riska och Nina Tallberg, i samarbete med Marthaförbundet 1
Schildts & Söderströms www.sets.fi Redaktör: Kajsa Heselius Foto: Karin Lindroos/Finlands svenska Marthaförbund Omslag, grafisk formgivning, ombrytning: Magnus Lindström © Maria Riska, Nina Tallberg och Schildts & Söderströms 2017 DETTA ÄR ETT UTKAST AV LÄROMEDLET INFÖR MÄSSAN EDUCA
HUSLIG EKONOMI DEL 1: I KÖKET DEL 2: I SKAFFERIET DEL 3: I STÄDSKRUBBEN DEL 4: I VARDAGEN DEL 5: KRING MATBORDET
HUSLIG EKONOMI
DEL 1
Huslig ekonomi i läroplanen De centrala målen i läroplanen har vi fördelat i fem kapitel:
4
TILL LÄRAREN
HUSLIG EKONOMI
DEL 1: I KÖKET •
Eleverna lära sig laga mat och baka. (I1 matkunskap och matkultur)
DEL 2: I SKAFFERIET •
•
Eleverna lär sig reflektera över val och vanor när det gäller mat och ätande, genom att utgå från tillförlitlig information om näringsrekommendationer, matsäkerhet, matkedjan, livsmedelskännedom och ekonomi och etik. (I1 matkunskap och matkultur) Eleverna lär sig principer för hållbar utveckling som berör hushållet. (I1 matkunskap och matkultur)
DEL 3: I STÄDSKRUBBEN •
Eleverna lär sig om renhållning, textil- och materialvård med lämpliga rengöringsmedel, apparater, redskap och arbetssätt som utvecklar färdigheter som eleverna behöver i sin vardag. (I2 Att bo och leva tillsammans)
5
HUSLIG EKONOMI
TILL LÄRAREN
DEL 4 : I VARDAGEN • • • • • • •
Eleverna lär sig reflektera över val och vanor när det gäller mat och ätande utgående från tillförlitlig information om ekonomi och etik. (I1 matkunskap och matkultur) Eleverna lär sig färdigheter som behövs i ett hushåll, så att de blir medvetna om miljöaspekter och ökar deras kostnadsmedvetenhet. (I2 Att bo och leva tillsammans)
Eleverna bekantar sig med jämlik användning av resurser och att ta ansvar i familjen. (I2 Att bo och leva tillsammans)
Eleverna får en grund för att kunna utvärdera boende- och hushållsrelaterade tjänster. (I2 Att bo och leva tillsammans)
Eleverna handleds i att uträtta ärenden och får kunskap om sina konsumentrelaterade rättigheter och skyldigheter beträffande olika val och avtal. (I3 Konsument- och hushållskunskap i hemmet)
Eleverna får en grund för att kunna använda medier och teknik som redskap i vardagen och reflekterar över kamratgruppens och mediernas inverkan på de egna konsumtionsvalen. (I3 Konsument- och hushållskunskap i hemmet)
Eleverna får träna sin förmåga att fatta ansvarsfulla beslut, att söka aktuell information och träna sin förmåga att identifiera situationer och lösa problem som gäller hushållens ekonomi. (I3 Konsument- och hushållskunskap i hemmet)
DEL 5 : KRING MATBORDET • • •
6
Eleverna lär sig planera och tillreda måltider och prövar på olika måltidssituationer, och på så sätt lär de sig reflektera över olika val om mat och ätande (I1 matkunskap och matkultur)
Innehållet omfattar matkultur och seder som en del av elevernas identitet och hemmets festligheter. (I1 matkunskap och matkultur)
Eleverna bekantar sig med goda seder som underlättar vardagen. (I2 Att bo och leva tillsammans)
I bedömningen för huslig ekonomi särskiljer man i läroplanen på tre delområden: praktiskt arbete, samarbete och kommunikation och informationshantering. Receptdelen i del 5 är tänkt att användas i det praktiska arbetet. Att samarbeta lär sig eleverna bland annat då de arbetar kring recepten. Olika aspekter av kommunikation och informationshantering lär sig eleverna då de läser och gör uppgifterna i kapitlen.
HUSLIG EKONOMI
8
DEL 1
DEL 1
HUSLIG EKONOMI
t e k o ik
9
HUSLIG EKONOMI
DEL 1
citat citat citat
10
DEL 1
HUSLIG EKONOMI
Hemmet ar viktigt N
är jag var 13 år började jag känna mig lite obekväm i mitt ljust rosa rum med en bård av gråa katter med hög svansföring. Det var helt enkelt dags att måla om, och tillsammans med min lillasyster målade vi rummet orange. Sedan dess har det alltid varit väldigt viktigt för mig hur mitt rum eller mitt hem ser ut. I min första etta i Helsingfors målade jag en fondvägg turkos och badrummet illgrönt, i nästa hem var sovrummet behagligt grönt och i den tredje lägenheten knallblått. Mellan varven bodde jag i en helt vit lägenhet, men vantrivdes, det blev för sterilt för mig. I dag gillar jag dova nyanser av grått, grönt och blått, varvat med rejält mönstrade tapeter och massor av färg på möbler, köksprylar och affischer och tavlor på väggarna. Hemmet har alltid varit en trygghet för mig – en säker punkt och en bas jag vet att jag alltid kan återkomma till. Om något i vardagen känns osäkert, om jag har haft en dålig dag, råkat ut för något otrevligt eller bara är väldigt trött, så vet jag att det alltid finns en varm och säker plats där jag kan ta igen mig. Där jag kan andas djupt, vara mig själv och göra exakt vad jag vill, utan störningsmoment.
Så – hur skapar du ett rum eller hem du verkligen trivs i? De här tre grejerna funkar för mig! 1. För det första, det är ditt rum eller ditt hem. Stå på dig och lita på din stil. I ditt rum eller ditt hem får du bestämma (ganska mycket i alla fall). Allt för ofta har en förälder eller annan vuxen ställt sig skeptiskt till mina val (”ska du måla i den där färgen, nej det blir nog för mörkt!”, ”Ska du riva ut den där praktiska spånskivegarderoben från 1980-talet, du behöver förvaring!”). Klart man kan vara tvungen att kompromissa, särskilt om man bor på hyra eller inte har så mycket pengar, men du ska ändå känna att hemmet är inrett på dina villkor och i din stil. Mina första hem, och även mitt nuvarande, är främst inrett med möbler jag köpt på loppis. 2. Det här låter tråkigt, men sätt struktur på städandet. Städa exempelvis varje torsdag eftermiddag så är det prydligt till veckoslutet. Städar du en gång i veckan hinner det inte bli lika smutsigt som om du bara städar en gång i månaden, och därmed går det snabbare. Dessutom – städning är den perfekta stunden för att lyssna på podcasts eller ljudböcker. Nuförtiden nästan längtar jag till att moppa golvet eller skura toaletten – för då får jag lyssna på mina favoritpodcasts. 3. Slutligen, omge dig med saker du verkligen tycker om. Den japanska städgurun Marie Kondo menar att man för att verkligen trivas i sitt hem endast ska omge sig med saker som ger en glädje. När jag började tänka på det sättet märkte jag att det finns en hel del onödiga prylar i mitt hem som jag aldrig använder, de enda jag gör med dem är att flytta dem från ett förvaringsutrymme till ett annat. Hellre omger jag mig med färre prylar som jag verkligen gillar, framom många som endast tar tid att organisera och flytta på. Vi är alla olika, men för mig är det skönast med en färggrann men enkel inredning utan störande element, då trivs jag som allra bäst. Karin Lindroos hemmamysare av rang
11
HUSLIG EKONOMI
I KÖKET
g n i n t s u r t U i ett kok
12
DEL 1
DEL 1
HUSLIG EKONOMI
REDSKAP • Slickepott • Trägaffel • Kniv • Decilitersmått • Rivhjärn • Liten kniv • Potatisskalare • Sax
SMÅ KÖKSMASKINER Kaffekokare Vattenkokare I vattenkokaren kokar du snabbt upp små mängder vatten energisnålt. Brödrost Elvisp Vispa grädde, kaksmet eller potatismos. Stavmixer Mixa smoothie eller purésoppa. Matberedare Tillred smör- och mördegar. Finfördela med kniven, skära och strimla med olika tilläggsdelar. Hushållsassistent Vispa smet, knåda jäsdegar. Mikrovågsugn Snabbt sätt att smälta fett, energisnål upphettning av mat.
13
HUSLIG EKONOMI
I KÖKET
DEL 1
t t a g a h i m o K k s i n e i g y h a var
14
När du lagar mat eller bakar är det viktigt att tänka på hygienen, dvs. att vara ren. Tvätta händerna noga innan du börjar med matlagningen, men gärna också medan du arbetar om händerna blir extra smutsiga. Ta av eventuella ringar, smycken och klockan. Det kan bli varmt när du lagar mat så klä dig lätt. Skydda kläderna med ett förkläde, och sätt gärna upp långt hår så att det inte faller hårstrån i maten. Ifall du är sjuk kanske du inte just då ska laga mat åt andra eftersom det finns en risk att det smittar. Behöver du plötsligt hosta eller nysa så gör det i armvecket eller i en näsduk.
DEL 1
HUSLIG EKONOMI
HÅLL RENT I KÖKET Rengör arbetsytorna och matbordet
ARBETA TRYGGT I KÖKET I köket kan det hända olyckor och därför är det viktigt att man håller sig lugn. Handskas försiktigt med vassa knivar. Du kan bränna dig på t.ex. heta vätskor, plattor eller ugnen. Om du spiller någonting på golvet se till att torka upp det så att du inte halkar. Elektricitet och vatten hör inte ihop, se upp så att små köksmaskiner inte kommer i kontakt med vatten. Då finns det risk för att du kan få elstöt och apparaten kan gå sönder. Använd aldrig trasiga apparater. I huslig ekonomi lär du dig om säker hantering av livsmedel så att du inte riskerar att få i dig främmande ämnen eller mikrober som kan orsaka matförgiftning i maten. Använd rena redskap och använd inte samma redskap för olika råvaror. Tänk också på dem som ska äta maten och kolla om de har allergier.
Skölj först disktrasan och vrid ur vattnet. Torka ytan omsorgsfullt så att smulorna inte faller på golvet. Skölj disktrasan ren, vrid ur vattnet och häng den luftigt för att torka. Använd alltid rena disk- och städtrasor eller städdukar. Släng inte trasan då den blivit smutsig – den kan tvättas i tvättmaskin i 60 grader. Rengör spisen Om du har en spis med gjutjärnsplattor: använd en svamp och rengör plattorna av gjutjärn med den grövre sidan och den vita emaljytan med den mjuka sidan av svampen. Se till att inte repa emaljen. Torka sedan torrt med disktrasa. Om spisen är väldigt smutsig kan svampen doppas i vatten med diskmedel. Om du har en keramisk- eller induktionsspis: torka av med en fuktad disktrasa. Ifall någonting kokat över avlägsnar du det med ett specialredskap som skrapar bort smutsen utan att repa ytan.
VISSTE DU ATT DU KAN ÅTERANVÄNDA DISKTRASAN?
Disktrasan i köket samlar lätt bakterier, så det lönar sig att byta den ofta. Istället för att slänga den kan du slänga den i tvättmaskinen tillsammans med lakan och handdukar på 60 grader. Då blir disktrasan fräsch igen och du slipper köpa nya disktrasor ofta.
15
HUSLIG EKONOMI
DEL 1
Da du diskar Att diska för hand 1. Skrapa bort matrester i bioavfallet. Om kärlen är väl-
digt smutsiga lönar det sig att skölja dem med varmt vatten så att diskvattnet inte genast blir smutsigt.
2. Tappa upp varmt vatten i rena diskhoar. Använd så
varmt vatten som handen tål. Häll i några droppar diskmedel i diskvattnet.
3. Diska med diskborste och skölj inte under rinnande
vatten, det slösar på vatten och energi.
4. Diska först de renaste kärlen och avsluta med de
smutsigaste. Då hålls diskvattnet rent. En vanlig
16
diskordning är att man börjar med glas, bestick, tallrikar och till sist skålar, kastruller och stekpannor.
5. Skölj omsorgsfullt och låt rinna av. Torka med köks-
handuk och lägg kärlen tillbaka i skåpet.
6. Avlägsna matrester som fastnat i avloppet. Rengör
diskhoarna med lite diskmedel och varmt vatten.
7. Skölj rent och torka ytorna torra med disktrasa eller
diskduk. Skölj till sist diskborsten och disktrasan och låt dem hänga luftigt.
DEL 1
HUSLIG EKONOMI
VILKA KÄRL OCH MATERIAL SKA INTE DISKAS I DISKMASKIN? Trä – träet slits och spricker. Gjutjärn – fettet försvinner och kärlet börjar rosta. Ytbehandlade kok- och stekkärl – alla ytor tål inte maskindisk. Aluminium – maskindiskmedlet förstör ytan. Vissa plaster – smälter p.g.a. hettan. Kristall – tappar sin glans. Silver – repas och mörknar. Handmålat och tunna glas – färgen slits, glas kan t.o.m. gå sönder.
Att diska i maskin 1. Skrapa matrester i bioavfallet.
2. Fyll den övre korgen i diskmaskinen med glas,
muggar, koppar och mindre skålar.
5. Dosera maskindiskmedel enligt anvisningarna på
förpackningen. Medlet är starkt basiskt och kan irritera huden, handskas försiktigt med det.
3. Fyll den nedre korgen med tallrikar i olika storlekar,
6. Välj lämpligt tvättprogram, öppna vattenkra-
4. Stora arbetsredskap eller serveringsbestick kan inte
7. Stäng av maskinens ström och vattenkranen när
bestick och eventuellt skålar och kastruller.
placeras i bestickkorgen, då finns det risk för att armen i diskmaskinen inte kan rotera. Placera dem liggande i övre korgen.
nen och starta maskinen. maskinen diskat färdigt.
8. Diskmaskinen behöver underhållas ibland. Rengör
avloppssilen och diska maskinen med citronsyra enligt behov (1–2 ggr/år).
17
HUSLIG EKONOMI
I KÖKET
DEL 1
MYSIGT VID B O R D ET
Bordsskick
18
Att samlas med andra vid ett dukat bord är trevligt särskilt om alla anstränger sig lite för att följa ett gott bordsskick. Var artig och vänlig, ät i lugn takt. Håll inte armbågarna på bordet och tala inte med mat i munnen. Sträck dig inte över bordet utan be om sådant du själv inte kan nå. Det som hör till ett gott bordsskick kan variera i olika delar av världen. För det mesta äter vi med kniv och gaffel eller sked - inte med händerna. I vår matkultur hör det heller inte till att smaska eller rapa vid matbordet.
DEL 1
HUSLIG EKONOMI
DUKNING OCH SERVETTBRYTNING
1. Djup tallrik, matsked, brödtallrik,
glas och dessertsked samt servett.
1. Flat tallrik med kniv och
gaffel, dessertsked och - gaffel, brödtallrik, vin - och vattenglas samt servett
1. Te- eller kaffekopp med bröd-
tallrik samt servett
Servetter kan vara av papper eller tyg. Att duka med servett gör måltiden festligare. På förpackningen får du reda på i vilket avfallskärl pappersservetten ska slängas i efter måltiden.
DEKORATIONER FRÅN NATUREN På våren: björkkvistar, videkvistar, vårblommor …. På sommaren: vilda blommor ...
SERVERINGSKÄRL Då det är bråttom, som det ofta är i vardagen, hinner du kanske inte lägga upp maten i serveringskärl, utan serverar den direkt ur kastruller och stekpanna. Måltiden blir lite festligare om du serverar ur kärl med tillhörande serveringsbestick.
19
HUSLIG EKONOMI
DEL 1
R A B L L a H N E R Fo UTVE CKLING Ta hand om ditt avfall För en hållbar utveckling ska vi människor försöka minska på mängden avfall och sträva till att återvinna så mycket som möjligt. Genom att noggrant sortera soporna kan vi återvinna en hel del material. Sortera så här:
1. I bioavfallet läggs skal av frukt, grönsaker och rotfrukter. Även matrester och äggskal samt tepåsar och kaffe med filterpåse hör hit. Fiskrens, hushållspapper och de flesta servetter kan läggas i bioavfallet.
7. Glas som t.ex. glasburkar och flaskor returneras sköljda till glasinsamlingen.
4. I pappersinsamlingen läggs papper, tidningar och kuvert. 5. I kartonginsamlingen läggs
2. Blandavfall är det avfall som
inte kan sorteras eller brännas som energiavfall, t.ex. plastförpackningar och presentpapper. 3. Energiavfall (insamling finns på vissa orter) är avfall som kan brännas i kraftverk och ger el och värme. Till energiavfall räknas plast i form av bl.a. förpackningar, lock, korkar, påsar och engångskärl.
20
avfalls bild
papp och pappförpackningar. Hit hör mjölk- och juiceförpackningar. Kom ihåg att skölja med kallt vatten, låta rinna av och platta ihop och packa in många i varandra. I kartonginsamlingen kan också äggförpackningar och kartonghylsor läggas. 6. Metallavfall bildas bl.a. av konservburkar, lock och aluminiumfolie. Skölj av och låt torka och lägg i metallinsamlingen.
8. Pantflaskor av plast och glas samt burkar av metall med pant returneras till butiken. 9. Använda batterier förs till insamling t.ex. i butiker. 10.Problemavfall förs till sopstationen. Gamla mediciner förs till apoteket. 11. Trasiga apparater (t.ex. kylskåp,
dator) sorteras vid sopstationen.
DEL 1
HUSLIG EKONOMI
VISSTE DU ATT DU KAN VIKA EN EGEN KOMPOSTPÅSE? DET ÄR ENKELT!
3. Vänd så att
1. Du behöver
5. Trä in ena
”kragen” blir mot underlaget.
cirka tre ark tidningspapper på varandra.
4. Vik in en tredjedel av kortsidan, från vardera sidan (tre lager på varandra).
2. Vik först in cirka 5–10 centimeter längs ena långsidan.
”kragsnibben” under den andra (detta bildar övre kanten av påsen).
6. Vik sedan det som skall bli påsens botten i andra ändan, som ett flygplan dvs. hörnen in ca 5 cm. 7. Vik in ”nosen” dubbelt. 8. Stansa en nit där så att påsens botten håller.
TIPS! TACKA NEJ TILL ENGÅNGSKASSEN
Sätt i system att minnas tygkassen när du handlar. Placera dem på sannolika och osannolika platser där du hittar dem när du behöver t.ex. i väskan eller i jackfickan och tacka nej till plastpåsen. De plastpåsar som trots det samlas i ditt hem kan användas till soppåsar för blandavfall.
FÄRRE KEMIKALIER I KÖKET Vi kommer i kontakt med många kemikalier varje dag under hela vårt liv. Flera av kemikalierna är nyttiga och nödvändiga, men en del är sådana som vi borde undvika. Börja med en utrensning i köket, och fundera över vilka kemikalier du skulle klara dig utan!
• Rensa i lådorna, undvik plastredskapen och välj redskap i rostfritt stål eller trä istället. • Undvik starka rengöringsmedel – med citron, soda och ättika kommer du långt. • Släng teflonpannan och välj en stekpanna i rostfritt eller gjutjärn istället. • Undvik konservburkar, välj hellre produkter konserverade i glasburk.
21
HUSLIG EKONOMI
Und vik mats vinn!
22
DEL 1
DEL 1
HUSLIG EKONOMI
ATT DISKUTERA! Har du någon gång tänkt på hur mycket förpackningsmaterial som kommer med i matkassen från butiken? Alltid finns det inte heller alternativ. Smörgåspålägget så som korv och skinka säljs vanligtvis i hårdplast. Då är det extra viktigt att återvinna förpack-
ningsmaterialet på rätt sätt. Eller kan du köpa pålägg i lösvikt? Vad gör du då med pappret? Eller tar du med eget förvaringskärl till butiken? Vissa frukter så som banan, melon och citron är onödigt att packa in då de har ett eget naturligt förpackningsmaterial.
23