Språkresan 3 Lärarens bok blädderex by Schildts & Söderströms

Annette Lundström

k å r p S r es a n

k o b s n e r a r Lä

S C H I L DT S & S Ö D E R S T R Ö M S

Annette Lundström

k å r Sp resan Lärarens bok

S C H I L DT S & S Ö D E R S T R Ö M S

Förord Språkresan är ett läromedel i modersmål och litteratur som består av en textbok, arbetsbok och lärarhandledning. Förutom temaområden såsom tala, läsa, skriva och språkriktighet behandlas specifika teman som kommu nikation, drama, uttrycksförmåga samt studieteknik. IT som temaområde, men också som ett arbetsverktyg, och nätetikett tas upp i alla komponenter.

1. Förmåga att tänka och lära sig

2. Kulturell och kommunikativ kompetens

7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 6. Arbetslivskompetens och entreprenörkompetens

3. Vardagskompetens

4. Multilitteracitet 5. Digital kompetens

Språkresan täcker modersmålsämnets alla delområden och är ett öppet material som gör det möjligt för varje lärare att beroende på eleverna i klassen planera sin egen undervisning, att välja teman, skapa meningsfulla helheter och fördjupa där det behövs. Böckerna är omfattande, vilket ger läraren möjlighet att variera undervisningen och ta hänsyn till olika elevernas olika lärstilar. Innehållet och kompetenserna överensstämmer med LP 2016. Dispositionen i lärarhandledningen följer upplägget i text- och arbetsboken för årskurs 3. De fyra stora helheterna Läshörnan, Skrivvrån, Språkpunkten och Mötesplatsen presen teras. Sedan följer instruktioner för de enskilda kapitlen. Varje kapitel följer samma upplägg. Inledningsvis beskrivs de centrala målen och innehållet i kapitlet. Därefter finns förslag till arbetsgång, hur arbetet kan genomföras i klassen. Facit till både text- och arbetsbok ingår och förslag till fortsatt arbete. Tips på websidor samt litteratur finns i vissa kapitel. Materialet i både elevböckerna och lärarhandledningen följer samma upplägg för årskurserna 3 och 4, vilket gör det lättare för lärare i sammansatta klasser att planera undervisningen. De flesta teman återkommer i årkurs 4 vilket ger läraren möjligheten att arbeta med samma teman eller genre i båda årskurserna samtidigt. Lärare som följer sin klass till högre årskurser kan planera undervisningen på flera sätt. Antingen kan läraren inleda en genre (till exempel Deckare) i årkurs 3 för att följande år fördjupa kunskaperna. Alternativt kan läraren fördjupa sig i ämnet redan i årskurs 3 och inte alls behandla genren året därpå. Allt som finns samlat i lärarhandledningen kan och vill jag inte ensam ta äran för. Det är material jag samlat till min egen undervisning under åren jag arbetat som lärare. Materialen har omarbetats många gånger för att anpassas till klassen och elevernas behov. Jag hoppas att även du fortsätter och utvecklar materialet, med ny teknik och nya idéer. Bygg tillsammans med eleverna upp en språkligt stimulerande och positiv inlärningsmiljö där nyfikenhet och kunskapstörst råder! Annette

Innehållsförteckning Läsårsplanering 6 SOMMAR 8

LÄSHÖRNAN 10 Högläsning 10 Elevens läsning

SKRIVVRÅN 51 Skrivregler 52

Litteraturprojekt 11

Komma igång

Bokträd, fotspår eller pärlburk?

Personbeskrivning 56

Böcker, böcker och ännu fler böcker 18

Miljöbeskrivning 57

Studieteknik:

Handling, Låt fantasin flöda

Läs och tänk, Tankekarta, Bilder och rubriker 20 Böckernas värld

Vardagsberättelser 27 Benjamins resa

Fantasi 34 Deckare 36 Sagor 40 Dikter 43 Författarporträtt 45 Kalevala 46 Biblioteket 49

SPRÅKPUNKTEN 60 Diktamen 60 Alfabetet 61 Vokaler och konsonanter

Lång och kort vokal

Synonymer och motsatsord

Sammansatta ord

Dela ord

Ng-ljudet 81 J-ljudet 87 O eller å?

E eller ä?

Tj-ljudet 104 Sj-ljudet 110 Grupper av ord

116

Substantiv 118 Sagan om en ordklass

121

Adjektiv 127 Verb 132 Repetition av ordklasserna

137

Ordböjning 140

MÖTESPLATSEN 142 Meddelanden, Listor, Kort

143

Brev 144 Tidningar 145 Dramaövningar 146 Tala och berätta, Diskussion

149

Telefonsamtal 152 Övrigt 153

Läsårsplanering För varje läsår gör läraren upp en plan för ämnet. I planen finns mål, innehåll och arbetssätt. Planen som följer här är kan användas som underlag för den egna planeringen. Materialet är omfattande och kan användas på olika sätt. Alla kapitel behöver inte behandlas, du kan som lärare välja vilka områden ni arbetar med. Läroplanen anger vilka mål som ska uppfyllas och vilka kompetenser eleverna ska behärska, och inom kommunerna har sedan innehållet fastställts. I klassrummet avgör läraren hur arbetet läggs upp för att uppnå målen.

LÄSHÖRNAN

33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51

Sommar

Faktatexter

Skönlitteratur

Läs och tänk

Tankekarta

Bilder och rubriker

Vardagsberättelser

Fantasi SKRIVVRÅN

33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51

Skiljetecken

Komma igång

Personbeskrivning

Miljöbeskrivning

SPRÅKPUNKTEN

33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51

Alfabetet

Vokaler och konsonanter Lång och kort vokal Synonymer och motsatsord Sammansatta ord Dela ord Ng-ljudet J-ljudet

x x

LÄSRHÖRNAN

Deckare

7 8/9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Sagor

Dikter

Författarporträtt

x x

SKRIVVRÅN

Handling

Kalevala Biblioteket

7 8/9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

x x

Låt fantasin flöda SPRÅKPUNKTEN O eller å E eller ä Tj-ljudet

Sj-ljudet Grupper av ord Substantiv Adjektiv Verb Ordböjning

x x x

x x

SOMMAR Centralt innehåll och mål Eleverna: • bekantar sig med läroboken och arbetsgången • lär känna varandra • tränar återberättande • formulerar sina egna upplevelser i text och bild

Förslag till arbetsgång Textboken s. 7–8 Arbetsboken s. 7–8 Efter ett långt sommarlov finns det ofta mycket att prata om i klassen. Många elever berättar gärna om sina upplevelser under sommaren, medan andra inte känner sig bekväma att dela med sig av sina erfarenheter. Uppgifterna som finns i både text- och arbetsboken kan genomföras individuellt eller tillsammans med andra. Texten i boken kan läsas som tyst- eller högläsning. Vid högläsning kan läraren bilda sig en första uppfattning om elevernas lästeknik. Högläsning i klass kan vara svårt för en del elever, då kan man istället läsa i grupper. Eleverna kan även läsa tillsammans i par – en börjar och slutar plötsligt, då tar den andra vid. Fundera tillsammans på hur man gör vid högläsning – vilka ord betonas, var man tar en andningspaus, hur man kan använda rösten. Träna att läsa med inlevelse. Diskutera sommarjobb: Vad räknas som sommar jobb? Vem sommarjobbar? Varför sommarjobbar man? Ifall klassen och läraren är nya för varandra kan det vara roligt att göra övningar där man lär känna varandra bättre. I den del som kallas Mötesplatsen finns dramaövningar du kan plocka in för att skapa en trygg stämning i klassen.

Arbeta vidare • Bingo: Sommarlovsbingo Att spela bingo är en bra övning att få veta vad klasskompisarna gjort under sommar lovet. Eleverna får röra sig fritt i klassen och försöker fylla i ett namn i varje ruta. De får endast ställa en fråga till varje klasskamrat. Om svaret är ”ja” fyller de i kompisens namn i rutan, om svaret är ”nej” går de vidare till nästa kamrat. Den som först får fyra i rad antingen lodrätt, vågrätt eller diagonalt ropar ”Bingo”. Man kan även försöka fylla hela rutfältet.

Sommarlovsbingo

Lärt mig dyka

Plockat blåbär

_____________

____________

Provat en ny sportgren

Besökt ett annat land

_____________

Fått en ny vän

Läst minst fem böcker ____________

Åkt båt ____________

Ätit jordgubbar

Träffat ett djur

____________

Haft långtråkigt

Lagat mat

Simmat i havet

_____________

____________

Lärt mig ett nytt språk

Spelat spel

Vuxit

Byggt något

_____________

____________

_____________

al/kopieringsunderlag

LÄSHÖRNAN Syftet med Läshörnan är att eleven får bekanta sig med litteratur i olika former. Här finns texter som kan fungera som inspiration till det egna läsandet och faktatexter som hjälper eleven att lära sig att hitta det väsentliga i texten. Här tränar eleven olika sätt att lära sig innehållet i en text genom att arbeta med tankekartor, läsa rubriker och titta på bilder. Olika genrer presenteras som en inledning på teman som fantasi, sagor och dikter. Författare till texterna i Läshörnan presenteras samt biblioteket som en del av den dagliga läsningen. Som bilaga finns även litteraturprojekt.

Högläsning Lärarens högläsning i klass uppskattas mycket av eleverna. De får uppleva litteraturen utan att behöva koncentrera sig på lästeknik. Gör det gärna till en del av all under visning, gärna i andra läroämnen. Högläsning av faktalitteratur fungerar också bra, liksom läsning av litteratur på olika språk. De flesta skolor har dokumentkamera i klassen vilket även gör det möjligt för eleverna att titta på bilder och följa med i texten om man så vill. Välj böcker som kopplas till ett speciellt tema, till exempel Kalevala då ni läser om Finland. Böckerna inspirerar ofta till diskussioner, så reservera tid för detta ifall intresse uppstår. Nivån på böckerna kan varieras. Ibland kan målet för högläsningen vara upplevelsen, ibland kan det vara innehållet (temat) eller språket. Dikter som högläsning kanske avskräcker, men med lite övning kan det bli en uppskattad del av läsningen. Senare i detta kapitel finns presenterat hur högläsning kan genomföras som projekt i klassen.

Elevens läsning Elevernas mekaniska läsning har automatiserats för de flesta elever i årskurs 3, men skillnaderna mellan elevers lästeknik kan variera stort. Om elevgruppen är ny för läraren är det skäl att tidigt diagnostisera läskunskaperna, för att kunna kartlägga behovet av träning. Individuell läsning med varje elev ger läraren en bild av elevens läsfärdighet, både gällande mekanisk läsning men också läsförståelse. I läroboken finns inte läs förståelse som skilt tema, utan det ingår i flera delmoment. Läslusten bland eleverna varierar. En elev med god lästeknik läser gärna och ofta. En svag läsare behöver mer uppmuntran och stöd för att komma igång med den egna läsningen. Därför är det viktigt att böcker av olika svårighetsgrad alltid finns tillgängliga. Även ljud- och e-böcker kan vara aktuella. Låt läsningen bli en del av den dagliga verksamheten, läsning behöver inte endast ske under modersmålslektionerna. Ge eleverna tid för egen läsning – 10 minuter i början eller slutet av dagen. Ställ fram böcker som eleverna kan bläddra i, gärna relaterade till ett aktuellt tema i klassen. Arbetar ni med genren deckare, ställ fram deckare av olika svårighetsgrad. Behandlar ni trafik i omgivningsläran, ställ fram böcker som anknyter till temat – både fakta- och skönlitteratur.

11 Samarbeta med läraren som sköter skolans bibliotek eller bibliotekarien på det lokala biblioteket. Be om att få bokpresentationer som lockar eleverna till läsning. Låt eleverna inspirera varandra – låt dem berätta om en bra bok de läst. Plocka ut veckans eller månadens bok – en bok som ställs fram av någon orsak, en bok från din barndom, en bok som vunnit ett pris, en bok som gjort någon glad.

Litteraturprojekt Beroende på utbudet av litteratur i skolan kan man genomföra litteraturprojekt på olika sätt. Här är några exempel på hur litteratur kan plockas in i undervisningen. Efter presentationen finns olika arbetsuppgifter som kan utföras i samband med läsningen.

Gemensam klassbok Läraren läser högt ur en bok och klassen jobbar med uppgifter i anslutning till boken, antingen enskilt eller i grupp. Högläsningen kan ske under vilken lektion som helst och uppgifterna kan utföras vid lämpligt tillfälle, under lektionen eller som hemarbete. I lärar handledningen finns litteraturprojekt som fungerar på detta sätt (Benjamins resa i kapitlet Vardagsberättelser). Vilken högläsningsbok som helst kan användas på liknande sätt.

Bokcirkel En liten grupp elever läser samma bok och arbetar med uppgifter i anslutning till boken. Om skolan har möjlighet att köpa in mindre uppsättningar på 3–5 böcker av att antal olika titlar kan man under ett läsår ha bokcirkel flera gånger. För många elever är det lättare att diskutera i en mindre grupp. Även att framföra sina åsikter kan kännas tryggare då gruppen består av några bekanta klasskamrater. I slutet av kapitlen Vardagdagsberättelser, Fantasi och Deckare finns förslag på böcker som kan användas.

Läsprojekt med tema Arbeta med litteratur ur en viss genre, till exempel deckare eller fantasy. Välj ut en samling böcker ur samma genre eller med ett gemensamt tema. Eleverna väljer själva vilka böcker de läser och gör uppgifter till. Uppgifter finns senare i detta kapitel. Som underlag kan även Bokresan för åk.3–6 som Sets ger ut användas.

Bokträd, fotspår eller pärlburk? Ställ upp mål för varje elev gällande läsningen. Att ställa upp samma mål för varje elev uppmuntrar sällan, kraven kan få en svag läsare att tappa motivationen. Ställ upp rimliga mål och kom ihåg att göra dem individuella enligt hurdan läsare eleven är. Att synliggöra antalet lästa böcker ger eleven en känsla av att ha uppnått målen. Som utvärdering på lästa böcker kan ni bygga upp ett bokträd eller en bokhylla. Läser ni deckare kan varje läst bok vara ett fotspår. Samla pärlor i en burk – för varje läst burk lägger eleven en färggrann pärla i en glasburk. Ställ burken på en plats i klassen där alla kan se hur antalet pärlor växer.

12 Läsdiplom Dela ut läsdiplom till eleverna då de uppfyllt ett mål. Målen kan variera och kan med fördel göras individuella. En stark läsare kan läsa mer än en svag. Om diplomet dessutom delas ut inför klassen kan det stärka elevens självförtroende gällande läsningen. I lärarhandledningen finns inte specifika böcker angivna, eftersom utbudet av litteratur varierar i skolorna. Läraren kan själv plocka ut böcker och ange kriterier för elevernas läsning. Läsdiplom finns som kopieringsunderlag. På nätet finns många läsprojekt med inriktning på att motivera eleverna till läsning. Bland annat har Utbildningsstyrelsen ett läsprojekt med Läsdiplom för smarta läsare.

Läsbingo Läsbingo är en annan variant av dokumentation över läsningen. För varje läst tidsperiod (ex. 15 min) får eleven fylla i en ruta i ett bingorutfält. Tiden kan variera beroende på elevens färdigheter. Målet är att få en rad fylld med kryss, alternativt att fylla hela rutsystemet. Ange gärna en tidsperiod för läsbingot, till exempel två veckor eller varför inte över jullovet. Läsbingo finns som kopieringsunderlag.

Länkar (aktuella våren 2016) Utbildningsstyrelsens läsprojekt http://www11.edu.fi/kunnari/svenska Litteraturtips http://www.barnensbibliotek.se http://bokunge.se http://www.barnboksprat.se Läsdiplom http://www11.edu.fi/kunnari/svenska http://www03.edu.fi/svenska/laromedel/netlibris Tips kring läsning http://www.lasambassadoren.fi/startsidan/

Kopieringsunderlag: • Läsdiplom • Läsbingo • Uppgifter till läsprojekt

 L ÄSDIPLOM  ______________________________________________________

i klass 3 har erhållit läsdiplom

____ /____ 20___ _______________________________

Underskrift

Stämpel

al/kopieringsunderlag

SKRIVVRÅN Vid all form av skrivning är det viktigt att klargöra syftet för eleven – vilket är ändamålet med skrivningen och för vem skriver jag. Eleverna behöver träning i att skriva för olika ändamål och för olika mottagare. Allt som eleverna skriver behöver inte läsas av någon annan, ibland kan det vara befriande att få skriva ”bara för sig själv”. Beroende på elevernas ålder och färdighet är det bra att du funderar över vad ni vill koncentrera er på i skrivprocessen – är det själva processen eller produkten? Fundera även över om texten ska vara korrekt skriven, enligt skrivreglerna och stavning. Koncentrerar du dig som lärare på vissa saker den här gången och låter andra brister bli obehandlade? Tränar ni meningsbyggnad eller är det viktigare att berättelsen har en inledning, handling och avslutning? Uppsats eller friskrivning som separata uppgifter börjar säkert vara en obekant syn i skolan i dag. Nuförtiden pratar man istället om genreskrivande och uppgifterna är kopplade till något annat tema i skolan, t ex litteratur. Gör gärna en plan för olika skrivprojekt under året, bekanta dig även med Mötesplatsen där olika former av skrivning presenteras. I samband med de olika litteraturprojekten finns olika skrivövningar.

Skrivregler Centralt innehåll och mål Eleverna lär sig: • att en mening börjar med stor bokstav • att en mening avslutas med ett skiljetecken, oftast punkt • att egennamn börjar med stor bokstav • att frågor slutar med frågetecken • att utrop slutar med utropstecken • att kommatecken används vid uppräkning • vad en replik är och hur du känner igen en replik i en text

Förslag till arbetsgång Textboken s. 61–65 Arbetsboken s. 31–41 Skrivreglerna brukar för det mesta vara ganska klara – eleverna vet att en mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Men det är svårare att tillämpa reglerna och när eleven sedan skriver sina texter tar själva skrivandet all energi och meningarna blir ofullständiga. För att träna meningsbyggnaden och skrivreglerna kan det kännas meningsfullt att tillämpa dessa i riktiga övningar, till exempel när ni jobbar med litteraturuppgifter eller skrivuppgifter som är kopplade till något tema. Inled med att fråga eleverna varför vi använder punkter och andra tecken när vi skriver. Texten på sidan 61 i textboken förklarar varför. Läs texten utan punkter och diskutera om det är möjligt att förstå texten då punkterna saknas. Läs texten där punkterna är insatta och fundera över varför punkterna är placerade där de är. Diskutera även användningen av stor bokstav, både i början av en mening men även som egennamn. Längden på elevernas meningar varierar när de skriver. En del elever skriver väldigt korta meningar, korrekta meningar, men inte särskilt informativa. Andra skriver långa meningar, som egentligen består av flera meningar där punkter saknas. Diskutera och träna olika sorters meningar. I textboken finns en tabell (sidan 62) med förslag hur meningarna kan göras längre och mer informativa. Lek tillsammans med meningar, fundera över ordens ordningsföljd och hur betydelsen kan förändras då orden byter plats. Tyngdpunkten i årskurs 3 ligger på att formulera meningar som börjar med stor bokstav och slutar med ett skiljetecken. Huvudsakligen tränas punkt, frågetecken och utropstecken. Användningen av kommatecken och enkel dialog presenteras. Uppgift 10 på sidan 36 i arbetsboken kan behöva instruktioner. Svaret på en fråga är givet. Elevernas uppgift är att ställa en lämplig fråga. Frågan skrivs ovanför svaret.

53 Facit arbetsboken

Komma igång Centralt innehåll och mål Eleverna: • lär sig strukturera sitt skrivande • skriver listor, gör tankekartor och ritar bilder för att samla sina idéer

Förslag till arbetsgång Textboken s. 66–67 Arbetsboken s. 42–43 Många elever tycker om att skriva egna texter. Däremot saknar elever ibland strategi för sitt skrivande. Att börja skriva utan plan kan leda till att texten blir svårförståelig och saknar röd tråd. Träna därför även att planera skrivandet innan själva skrivprocessen inleds. Som förslag finns att skriva listor, göra tankekartor eller rita bilder för att samla idéerna för textproduktionen. Hur du skriver listor finns presenterat i Mötesplatsen och tankekartor finns i Läshörnan. Hur själva texten byggs upp finns i kapitlet Handling.

Personbeskrivning Centralt innehåll och mål Eleverna: • lär sig beskriva personer genom att använda lämpliga adjektiv • kan skilja mellan yttre och inre egenskaper • lär sig att huvudpersonen är berättelsens viktigaste person

Förslag till arbetsgång Textboken s. 68–70 Arbetsboken s. 44–46 Temat fungerar bäst då det kopplas till ett tema i litteratur. I kapitlet Vardagsberättelser finns beskrivningar av barn som kan fungera som utgångspunkt för temat. En text med välgjorda beskrivningar hjälper läsaren att skapa inre bilder. Beskrivningarna hjälper även läsaren att förstå berättelsens handling. I årskurs 3 kan eleverna småningom börja koncentrera sig på innehållet i texterna. I tidigare årskurser har textproduktionen koncentrerats mera kring att formulera meningar. Därför behöver eleverna vägledning i hur de kan använda beskrivningar för att göra berättelsen intressant. Till en början kan det vara lättare för eleverna att beskriva något de verkligen ser. Beskriv saker i er omgivning. Välj till en början föremål som är lätta att beskriva. Övergå sedan till personer. En version på leken som beskrivs i textboken på s.69. Låt en elev i klassen gå ut från rummet. Välj en person som finns kvar i klassen. Titta noggrant på elevens utseende tillsammans. Låt eleven som gick ut, komma in. Eleven försöker gissa vem de andra tänker på och får nu ställa frågor till gruppen: Har eleven mörkt hår? Har eleven svarta byxor? Har eleven glasögon? Inre egenskaper kan vara svårare att beskriva, eftersom dessa inte går att se. Be eleverna försöka svara på frågor då de beskriver en persons inre egenskaper: Hurdan är personen? Vad tycker personen om? Vad tänker personen? Övergå småningom till personer i litteraturen. Gör testet på sidan 70 i textboken. Eleverna kan även göra egna beskrivningar av personer i böcker och presentera för varandra. Uppgiften med fotografierna i uppgift 1 i arbetsboken kan behöva vägledning. Gör gärna tillsammans den första bilden – beskriv först clownens utseende (yttre egenskaper). Tilldela sedan clownen inre egenskaper. Eftersom det är omöjligt att utgående från bilden avgöra hurdan clownen är, kan eleverna hitta på egenskaper. Clownen är snäll, hjälpsam och snabb på att springa.

Arbeta vidare • Kombinera temat med bildkonst. Rita bilder av personer eller figurer ur böcker ni läst.

Miljöbeskrivning Centralt innehåll och mål Eleverna: • beskriver sin närmiljö muntligt • tränar att i skrift formulera beskrivningar av olika platser

Förslag till arbetsgång Textboken s. 71–72 Arbetsboken s. 47 Inled med att titta på bilden på sidan 72 i textboken. Fundera tillsammans över hur det ser ut i de olika rummen. Hur kunde man beskriva rummet för någon som inte är där och kan se rummet? Välj ett rum och beskriv det för en kamrat. Låt kamraten gissa var du är. Om du vill göra det lite svårare, beskriv sådana saker man inte genast ser, till exempel detaljer inne i skåpen, ljud som hörs eller dofter man kan känna. Uppgiften med beskrivningen av ett rum kan göras enbart muntligt. Alternativt kan eleverna rita en karta av sitt rum hur det ser ut uppifrån. Kan kamraten gissa vad som finns i mitt rum genom att se på kartan? I kapitlet Fantasi finns ett utdrag ur Fyrverkerimakarens dotter med en bra beskrivning av miljön. Den kan fungera som utgångspunkt för temat.

Arbeta vidare • Kombinera med kartkunskap i gymnastik och omgivningslära.

Handling, Låt fantasin flöda Centralt innehåll och mål Eleverna: • lär sig att en berättelse består av en inledning, handling och avslutning • tränar att formulera en intressant inledning • tränar att skriva en berättelse med händelser i en kronologisk ordning

Förslag till arbetsgång Textboken s. 73–74 Arbetsboken s. 48 Eleverna i årskurs 3 behöver mycket träning i skrivning. De har skrivit redan i årskurs 1–2, men skrivningen har koncentrerats kring att formulera ord och meningar. Småningom förflyttas tyngdpunkten till både form och innehåll. Kontinuerlig träning behövs, och man ska inte förvänta sig att texterna i en handvändning blir strukturerade. Det är bra att inför all skrivning fundera över uppgiftens syfte. Att ta in alla moment, både rätt stavning, meningsbyggnad och struktur samtidigt kan göra att glädjen över att skriva dämpas. Så lägg ibland stavningen åt sidan och låt innehållet vara det viktiga. Inled temat med att högt läsa inledningen på några böcker. Fundera tillsammans över hur författaren har valt att inleda sin bok. På vilket sätt inleds boken? Varför? Lista tillsammans några förslag på hur en berättelse kan börja: • en spännande bok • en rolig bok • en deckare • en saga I kapitlet Låt fantasin flöda finns olika teman för texter. Låt eleverna välja bland dem och skriva egna berättelser. Tankekartor stöder textproduktionen. Genom att göra en tankekarta där berättelsen finns strukturerad innan själva skrivprocessen inleds, orkar eleven bättre upprätthålla processen ända till slut. Om skrivandet inleds utan planering finns risken att energin tar slut innan berättelsen är klar. Utför skrivuppgifter i delar. Låt eleverna lägga bort sina texter för att sedan ta fram dem igen någon dag senare. Då får eleverna perspektiv på sitt skrivande. De märker att tanken de hade innan inte var klar, då kan de göra förändringar i berättelsen. Skrivuppgifterna både i textboken och arbetsboken kan spridas ut under året. Plocka in skrivningen där det är lämpligt. Att presentera sina berättelser är en viktig del av processen. Presentationen kan göras för klasskamrat, en förälder eller lärare. Den kan också genomföras i små grupper eller inför hela klassen. I kapitlet Tala och berätta finns tips för hur detta kan tränas.

Arbeta vidare • Kopieringsunderlag: Börjor

Börjor Så här kan din berättelse börja. Välj en inledning och skriv fortsättningen på berättelsen. Det var en mörk och blåsig natt… Plötsligt hördes ett skratt från… Morgonen kunde inte ha börjat bättre… När jag var tre år gammal… Jag studsade upp ur sängen när… Solen sken från en klarblå himmel… Jag hade ingen aning om var jag var… Ute på gården stod en häst… Äventyret började när… Utanför skolan väntade… När jag steg in genom dörren såg jag… Uppför väggen klättrade en…

al/kopieringsunderlag

SPRÅKPUNKTEN I Språkpunkten finns samlat de viktigaste reglerna kring stavning och andra teman som anknyter till vårt svenska språk. Temat kan inledas med en gemensam genomgång av introduktionen i textboken. Där finns olika textmaterial som anknyter till temat och som kan inspirera till olika övningar. I arbetsboken kan eleven träna reglerna som ni tillsammans gått igenom. Vissa övningar kan genomföras gemensamt, men i princip är materialet självgående, eleven kan jobba med boken på egen hand. Att samla alla regler för stavning i ett skilt häfte är ett bra sätt för eleven att få en helhetsbild. Då kan eleven vid behov bläddra tillbaka för att titta på reglerna. En del lärare kanske har ett modersmålshäfte där allt arbete samlas, andra har skilda häften för stavning, fri skrivning och litteratur. Välj den metod som passar dig och klassen bäst. Diskutera gärna användningen av häftet tillsammans med eleverna i början av hösten. Att skriva den viktiga rutan till varje tema (i Språkpunkten) är ett enkelt sätt att knyta samman kapitlet.

zz _____________________________________________________ zz _____________________________________________________ zz _____________________________________________________

Diktamen Diktamen som arbetsmetod varierar i klassrummen. En del lärare väljer att arbeta med diktamen på traditionellt sätt, så att eleverna tränar en diktamenstext där ord med en viss stavning ingår. Andra lärare gör eleverna mer delaktiga genom att endast träna enskilda ord och eleverna själva formulerar meningar till orden. Vid dikteringen läser läraren upp en mening där ordet ingår men ber eleverna skriva endast det enskilda ordet: Glassen var god. Skriv glassen. Diktamensord och texter finns i de kapitel där stavning behandlas. Diktamen kan genomföras antingen med de enskilda orden eller som en sammanhållen text. Du som lärare väljer själv arbetssätt. Till diktamenstexterna finns även en lucktext, en text där de aktuella orden saknas. Eleverna tränar orden genom att fylla i dem på rätt plats. Ifall eleverna behöver fler övningar, kan många av övningarna i arbetsboken fungera som diktamen.

Alfabetet Centralt innehåll och mål Eleverna: • tränar att läsa och skriva alfabetet • tränar att hitta närliggande bokstäver • lär sig att alfabetet består av 29 bokstäver • lär sig att varje bokstav har ett namn och ett ljud • skriver ord i alfabetisk ordning • läser ramsor med alfabetet

Förslag till arbetsgång Textboken s. 77–79 Arbetsboken s. 49– 51 Eleverna har under två år tränat alfabetet, så temat är inte nytt för dem. Träning för att automatisera bokstavsordningen behövs fortfarande. Många kan rabbla upp alfabetet men att veta vilken bokstav som kommer före eller efter en bokstav mitt i alfabetet är svårare. Träna gärna därför dagligen alfabetet under de första veckorna vid skolstarten. Det finns många böcker med rim och ramsor i anslutning till alfabetet. Bilderböcker har dessutom ofta roliga illustrationer som förstärker anknytningen till bokstäverna. Läs gärna många olika böcker vid skolstarten. I slutet av detta kapitel finns förslag på alfabetsböcker. Träna alfabetet med hela kroppen – bygg, hoppa, forma. Gymnastiklektionerna kan inledas med uppvärmningsövningar kring alfabetet – bilda tillsammans med en kompis bokstaven K. Bolla alfabetet. Ställ dig bredvid en kompis så att era förnamn har en gemensam bokstav. Dekorera ett modersmålshäfte med dina initialer utsmyckade så fint som möjligt. Bygg ett klassalfabet med bokstäver av lera. Sjung alfabetet med melodin Blinka lilla stjärna. Följande ramsa tränar alfabetet med kroppen: ABCD – klappa sakta med EFGH – svänga hej och hå IJKL – stampa i ditt golv MNOP – hoppa ner och opp QRST – tissla, tassla tyst UVXY – stå nu som ett y ZÅÄÖ – krypa i ett hörn Den praktiska nyttan av att kunna alfabetet har minskat i och med digitaliseringen, till exempel telefonkataloger används inte längre. Diskutera vilken nyttan är med att kunna alfabetisk ordning i dag.

62 Facit arbetsboken

63 Arbeta vidare • Leken Räkna till Ö. Eleverna räknar upp alfabetet parvis. De turas om att säga en eller två bokstäver. Den som säger Ö vinner. Elev 1

Elev 2

a,b c d e, f g, h i, j k l m, n o, p q r, s t, u v, w x, y z å ä, ö. JAG VANN!

Litteratur Gahrton, Måns: Alla barnens ABC Rosvall, Clas: Djurens ABC Rosvall, Clas: Kroppens ABC Ulmaja, Nina: ABC och allt om D Höglund, Anna: ABC och de andra gökarna Lundberg, Annika: Stora boken om ABC 123 Gahrton, Måns: Ingos husdjurs ABC Ribbing, Anna: Djurens ABC: en ska inte vara med! Stafelt, Pernilla: Från apglad till öronvax

Vokaler och konsonanter Centralt innehåll och mål Eleverna lär sig: • skilja mellan vokal och konsonant • att det finns nio vokaler och 20 konsonanter • att det finns mjuka och hårda vokaler

Förslag till arbetsgång Textboken s. 80–81 Arbetsboken s. 52–53 Många klassrum har alfabetstavlor eller planscher hängande på väggarna. Där skrivs vokalerna och konsonanterna med olika färger. Ifall din klass har ett sådant, låt diskussionen kring temat inledas med att fundera varför bokstäverna har olika färger. Diskutera kring bokstävernas namn och ljud, samt skillnaden mellan vokaler och konsonanters namn respektive ljud. Låt eleverna leta reda på ord i sin omgivning som passar i påståendena – hämta ett föremål i klassen vars namn endast innehåller vokalen A. Hitta ett föremål med två olika vokaler. Vilket föremål har sju bokstäver – tre vokaler och fyra konsonanter? Vokalerna kan delas in i två grupper – hårda och mjuka vokaler. Eleverna har nytta av kunna skilja mellan de hårda och mjuka vokalerna då de tränar andra stavningsregler, till exempel tj-ljudet. Framför hård vokal stavas tj-ljudet vanligen med tj (tjuv, tjata, tjock), framför mjuk med k (köttbulle, kind, kyrka). I arbetsboken s.52 finns en uppgift med namn där vokalerna saknas. Här kan eleverna behöva tips om hur de hittar rätt vokal. Be eleverna prova sig fram, en vokal i taget. Vid behov kan förslag på namnen skrivas på papper.

65 Facit arbetsboken

Arbeta vidare • Lek: Rabbla upp alfabetet högt. En elev säger en bokstav. Varje gång eleven borde säga en vokal säger hen istället PIP. Sedan fortsätter man att rabbla alfabetet. Alternativt kan man säga PIP istället för alla konsonanter. Leken kan även göras som en tävling, den som säger fel åker ut. Leken fortsätter tills det finns en vinnare.

Lång och kort vokal Centralt innehåll och mål Eleverna: • övar att lyssna på vokaler för att avgöra om vokalen är lång eller kort • övar reglerna för lång och kort vokal • lär sig att lång vokal följs av en konsonant, kort vokal av två lika eller två olika konsonanter • tränar att rimma • lär sig att ord som rimmar slutar oftast lika

Förslag till arbetsgång Textboken s. 82–83 Arbetsboken s. 54–60 Skillnaden mellan vokal och konsonant är klar för de flesta elever i årskurs tre, men att lyssna på om vokalen är lång eller kort kan däremot vara svårt för många. Träna därför ofta på att lyssna på vokaler i ord ni arbetar med. Inled temat med att lyssna efter lång och kort vokal (kopieringsunderlag). Läraren läser upp ord kring en vokal i taget. Eleverna skriver ner ordet i rätt spalt – lång eller kort vokal. svan hett vit ratt sten sill lamm hemsk stick tak spel hiss hand eld spik

sol bur myra åska fot mugg nystan rån korv ljus byta måla bok buske rygg råtta blomma lust mygga gråt

ägg öga ärta lönn näsa rör rädd trött räv lök Eleverna kan sedan samla egna listor med lång och kort vokal i sitt häfte. Använd föremål från klassrummet, namn på djur eller låt eleverna välja helt fritt. Repetera därefter stavningsreglerna för lång och kort vokal: efter lång vokal skrivs en konsonant, efter kort två – lika eller olika. Skriv in viktiga rutan i häftet. Träna rim, eftersom ord som rimmar stavas i regel lika. Några undantag kam – damm – lamm. I arbetsboken s.56 finns en övning med rim.

76 Facit arbetsbok

142

MÖTESPLATSEN Mötesplatsen behandlar olika former av kommunikation – muntlig, skriftlig och kroppslig. Avsikten med avsnittet är att stärka elevens olika sätt att kommunicera med andra, samt att lära sig koder för olika former av kommunikation. Tyngdpunkten ligger på den muntliga kommunikationen, därav även namnet för avsnittet. Enligt Nationalencyklopedin är kommunikation överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater. Ordet kommunikation kommer från latinets communisare som betyder göra gemensamt. Kommunikationen ses ofta som en tvåvägs process där det sker ett utbyte av information eller åsikter, antingen igenom tal, skrift eller tecken. Kommunikation i en riktning brukar kallas information, t ex tidningar. Men även där finns idag ofta en möjlighet att föra en dialog, tidningar i elektronisk form. Människan har utvecklat olika språk och koder för att kunna kommunicera med varandra. Redan hos det nyfödda barnet ser man behovet av att få kontakt. Under sin uppväxt utvecklar barnet sitt språk och sina koder för kommunikationen, först kroppsligt och muntligt, senare skriftligt. Skolans uppgift blir att lära eleven skilja på olika sätt att kommunicera, samt att lära hen koderna för de olika formerna av kommunikation, t.ex. att kunna skilja mellan tal- och skriftspråk eller hur man anpassar språket enligt mottagare. En stor del av den skriftliga kommunikationen idag äger rum i cyberrymden. Barn umgås via sociala medier och spel lika obehindrat som de tidigare träffades ute på gården för att leka. Skolan behöver träna eleven i hur man tar emot och kritiskt granskar information.

143

Meddelanden, Listor, Kort Centralt innehåll och mål: Eleverna: • skriver ett kortfattat meddelande med relevant information • skriver meddelanden för olika mottagare • samlar information kring ett tema och skriva en lista • producerar kort för olika ändamål

Förslag till arbetsgång: Textboken s. 120–123 Arbetsboken s. 119–121 Alla tre teman introduceras lättast i samband med ett tema. Kombinera gärna med ett tema i litteratur. I början av delen Läshörnan finns uppgifter som utförs i anslutning till olika böcker uppräknade. Där finns uppgifter att skriva meddelanden, listor och kort. Du som lärare kan välja att introducera dessa kapitel i samband med en bok, till exempel då ni jobbar med Benjamins resa (se Vardagsberättelser).

144

Brev Centralt innehåll och mål: Eleverna: • tränar att skriva brev och e-post • skriver för olika mottagare • använder olika hälsningsfraser • lär sig att skilja mellan relevant information och skräppost • lär sig att läsa kritiskt

Förslag till arbetsgång: Textboken s. 124–125 Arbetsboken s. 122 När jag var barn hade vi brevvänner – de som var flitiga skrivare hade ett tiotal brev vänner runt hela världen. Vi rusade hem efter skolan för att se om något brev låg i vår postlåda. I dag är det ovanligare att skicka brev med posten, istället skickar vi e-post, umgås på sociala medier eller bloggar. Det kan vara intressant för eleverna att känna till föregångaren till dagens elektroniska sätt att kommunicera. Att skriva traditionella brev kan kännas främmande och gammaldags för både barn och vuxna. Därför kan samtliga övningar i boken göras både elektroniskt eller på papper. De flesta kommuner har idag e-post adresser för alla elever. Ifall eleverna inte har egna e-postadresser, finns sådana gratis tillgängliga på nätet, tyvärr ofta belastade med reklam. Skolornas e-post adresser brukar vara skyddade, vilket gör att det inte går att skicka vad som helst till dem. Många e-postprogram sorterar dessutom posten och klassar viss e-post som skräppost. Träna eleverna att använda e-posten som ett redskap i sitt arbete. Inledningsvis gäller det att diagnostisera elevernas kunskaper. Många elever använder kanske e-post ganska ofta, medan andra inte känner till hur man skriver e-post. Oberoende av kunskaper gäller det att innan användning diskutera reglerna för hur man skriver meddelanden.

Arbeta vidare: • Skriv brev med samma innehåll i två versioner: ett brev skrivet för 100 år sedan till en mottagare som levde då och ett e-post meddelande till en nulevande mottagare.

145

Tidningar Centralt innehåll och mål Eleverna: • kan skilja mellan olika typer av tidningar – dags-, vecko-, månads-, gratis- och nättidningar • bekantar sig med lokala dagstidningar • känner till begrepp som anknyter till tidningar så som rubrik, insändare och annons

Förslag till arbetsgång Textboken s. 126–127 Arbetsboken s. 123–125 Inled temat med att be eleverna ta med sig ett exemplar av alla tidningar som kommer hem till dem, under t ex en vecka. Samla alla tidningar i klassen. Läs i tidningarna och försök sortera dem enligt innehåll. Diskutera skillnader mellan olika typer av tidningar. Många kanske inte har så många papperstidningar och då blir det naturligt att även diskutera för- och nackdelar med tidningar i olika former. Titta gärna även tillsammans på nättidningar. Diskutera elevernas och gärna även deras familjers läsvanor. När, var, hur ofta läser man tidningar hemma hos dig? Be dem dokumentera sina egna eller familjemedlemmars läsvanor under en veckas tid. Många dagstidningar erbjuder skolorna att gratis beställa tidningar under till exempel en vecka. Ta reda på vilka möjligheter det finns att få en klassuppsättning av den lokala eller någon nationell dagstidning till klassen. Uppgifterna i arbetsboken behandlar både dags- och serietidningar.

Arbeta vidare På nätet finns material om hur du kan behandla medier i undervisningen. http://www.tidningeniskolan.fi/ http://www.tidningenochskolan.fi/ Svenska sidor: http://www.mediekompass.se/tidningsveckan Mediafostran: http://mediekunskap.fi

146

Dramaövningar Centralt innehåll och mål: Eleverna: • lär känna varandra bättre • tränar att tala inför grupp • tränar att fritt associera • tränar att sätta sig in i en annan roll

Förslag till arbetsgång: Textboken s. 128–129 När skolan börjar på hösten efter ett långt sommarlov kan eleverna vara lite försiktiga i sin kontakt till varandra. Speciellt om läraren är ny kan klassen behöva tid att bekanta sig med varandra. Då passar det bra med olika dramaövningar. Här finns presenterat olika typer av övningar – lära känna varandra, övningar i mindre eller större grupper samt avslappningsövningar. Övningarna kan med fördel göras flera gånger under året.

Lära känna varandra-övningar Sara Solsken Alla presenterar sig med sitt förnamn och ett efternamn som man hittat på. Det ska vara något som man tycker om. En börjar och hälsar: Hej, jag heter Sara Solsken! Alla i gruppen presenterar sig. Jag tycker om… Alla säger sitt namn och säger något man tycker om att göra: Jag heter Gabriel och jag tycker om att läsa böcker! Samtidigt visar man hur man gör. Alla gör samma rörelse och säger: Hej Gabriel! När alla presenterat sig säger ledaren ett av namnen och alla visar vad personen tycker om att göra. Alternativt kan vara att ledaren visar en rörelse och gruppen får gissa genom att säga: Hej Gabriel! Vem saknas? Alla sätter sig på olika platser i rummet och blundar. Ledaren plockar ut en person och lägger ett lakan över personen. Personen placeras mitt i klassen. På given signal samlas eleverna runt lakanet och gissar vem som saknas.

Enskilda övningar Eldsvåda, översvämning, storm Gruppen rör sig fritt i rummet och rör sig till musiken. När musiken upphör ropar ledaren t ex: Eldsvåda! Då ska alla kasta sig på marken för att undvika rökförgiftning. Vid översvämning ska alla söka sig upp från golvet för att undvika vattnet och vid storm ska man ta tag i en eller flera kamrater för att inte blåsa bort.

147 Trollkarlens hatt Utse en trollkarl. Den andra sätter sig riktigt nära trollkarlen ”i hans hatt”. Trollkarlen säger: Simsalabim! Nu förtrollar jag er till grisar! Då förvandlas alla till grisar och rör sig fritt i rummet. När trollkarlen säger: Simsalabum! kommer alla tillbaka till hatten. Djurlek Eleverna står i ring. Indelning till fyra. Ettorna blir t ex hästar, tvåorna tigrar, treorna grodor och fyrorna humlor. Då ledaren ropar: Ettorna! ska alla ettor röra sig in mot ringen som hästar och sedan leta reda på en ny plats i ringen.

Gruppövningar Minen som går runt En elev gör en min till sin granne. Mottagaren tar emot minen så exakt som möjligt och skickar den vidare. Alla behåller minen genom hela gruppen. Till sist jämförs första och sista minen. Djurpromenaden Eleverna delas upp i mindre grupper. En grupp åt gången ställer sig vid en vägg och går genom rummet till andra sidan. Var och en i gruppen leder ett valfritt, osynligt djur. De andra får gissa vilka de osynliga djuren är, men först då alla kommit över till andra sidan. Den hemliga påsen Olika föremål placeras i en påse. En i gången får komma och sticka in handen i påsen. Eleven försöker gissa vad det är och förklarar för de andra. Övriga gissar. Den magiska ärtpåsen En elev får en ärtpåse och säger: Till dig, Maria, ger jag en diamant! Samtidigt som ordet sägs förvandlas ärtpåsen till en diamant som Maria tar emot på ett lämpligt sätt. Sedan skickar Maria den vidare. Kanske som en hoppande groda? Gissa vad vi är Eleverna delas i mindre grupper. Grupperna får bestämma en plats där de befinner sig. Sedan visar grupperna sin pantomim för de andra, som gissar. Gissa vad vi åker med Gruppen bestämmer med vilket fortskaffningsmedel de vill åka. Gruppen får använda sig av ljud, men inte själva ljudet från fortskaffningsmedlet. De får gärna diskutera sinsemellan. De andra gissar. Bussen Eleverna delas i två grupper. Den ena gruppen väljer att föreställa en person sitter i bussen på väg till skolan, jobbet eller någon annan plats. Genom miner och kroppsspråk visar eleverna vem de föreställer. Eleverna i den andra gruppen försöker gissa vem som sitter i bussen samt vart de är på väg. Tågstationen Alla befinner sig på en tågstation. Varje elev får välja ett djur. Djuren sitter och väntar på sin tur att gå fram för att köpa en biljett till tåget. I tur och ordning går eleverna fram till biljettluckan som det djur de föreställer. De andra får gissa vilket djuret är.

Prata fritt! Dela ut kort med olika teman. Låt eleven tala om ämnet i två minuter. Använd ett timglas eller låt eleven hålla en tråd som hen snurrar runt sitt finger. Eleven pratar tills tråden rullats upp. Övningen kan göras parvis, i grupp eller inför hela klassen.

Min godaste maträtt

Det bästa skolämnet

Den bästa bok jag läst

Min familj

Min hobby

Något jag skulle vilja lära mig

Mitt bästa semesterminne

En spännande händelse

Lekar jag kan

Min favoritdag

al/kopieringsunderlag

152

Telefonsamtal Centralt innehåll och mål Eleverna • lär sig följa god telefonsed • lär sig att ringa nödnumret • tränar att lämna meddelanden på telefonsvararen

Förslag till arbetsgång Textboken s 134–135 Eleverna idag är vana telefonanvändare. God telefonsed varierar ändå stort, diskussioner kring olika teman är därför på sin plats. Diskutera hur man svarar i telefonen beroende på om det är en kompis eller en obekant som ringer. Fundera kring telefonanvändning – var och när är det lämpligt att tala i telefonen. Finns det platser där man inte kan eller ska tala i telefonen? Måste man alltid svara när någon ringer? Övningarna i textboken är muntlig övningar, men kan även göras i skriftlig form. Träna samtidigt hur man skriver dialog. Låt eleverna anta olika roller – låt dem vara ett barn som ringer sina föräldrar eller en förälder som ringer sitt barn. Låt dem vara en lärare som ringer rektorn eller en sjuk person som ringer efter ambulans. Framför gärna samtalen i klassen. Låt samtalen även vara underhållande, det kan vara befriande för en blyg elev att leva sig in i en roll.

Arbeta vidare • Låt två eller flera elever föra ett samtal kring ett fantasitema, till exempel en mörkrädd hare ringer upp sin granne näbbmusen mitt i natten då den hör ljud utanför sin håla. Gör sedan samtalet till en dramatisering. Låt eleverna skriva ner sin berättelse och illustrera den.

153

Övrigt

Substantiv är namn på ting sådana som boll och ring. Substantiv är mycket lätt. Framför dem sätts en och ett.

Adjektiv säger hurdana substantiv är: stor och glad och röd och kär.

Verb är något som man gör: startar, svänger, tutar, kör.