Språkresan är en ny läromedelsserie i modersmål
4
Språkresan
k å r Sp resan
Annette Lundström
4
och litteratur för årskurserna 1–6 i grundskolan. Serien omfattar en lärobok, en arbetsbok och en lärarhandledning för varje årskurs.
ISBN 978-951-52-3434-6
9 7 8 9 5 1 5 2 3 4 3 46
www.sets.fi
Språkr esan 4 S C H I L DT S & S Ö D E R S T R Ö M S
Annette Lundström
k å r Sp resan
S C H I L DT S & S Ö D E R S T R Ö M S
4
Vi tackar alla lärare som tagit del av manuskriptet och bidragit med värdefulla synpunkter och förslag.
Bildkällor: Baynes, Pauline s. 80 Future Image Bank s. 21 Göthner, Emma s. 25 Havukainen, Aino & Toivonen, Sami s. 26 Jansson, Tove s. 130 King Features Syndicate s. 137 Nyholm, Ida-Lina s. 11, 12, 13, 135 Odense Bys Museer s. 45 Rabén & Sjögren s. 62 ScanStockPhoto s. 22 Spang Olsen, Ib s. 42 Universal Press Syndicate s. 74, 75
Första upplagan, andra tryckningen Arbetsgrupp: Ann-Britt Grönroos, Annette Lundström Språkgranskning: Svenska språkbyrån Illustrationer: Annika Mannström Layout och ombrytning: Vitale Redaktör: Annika Tallberg © 2011 Annette Lundström och Schildts & Söderströms, Helsingfors Villkor för kopiering Detta verk är en lärobok. Verket är skyddat med stöd av upphovsrättslagen (404/61) Det är förbjudet att ta kopior av detta verk om inte fotokopieringstillstånd anskaffats. Vänligen kontrollera om Er läroinrättning har ett gällande fotokopieringstillstånd. Närmare uppgifter om tillstånden ges av upphovsrättsföreningen Kopiosto ry, www.kopiosto.fi. Det är absolut förbjudet att på digital väg kopiera eller modifiera verket eller delar av det. ISBN 978-951-52-3434-6 Tryck: Arkmedia, 2014
Förord Nu fortsätter språkresan genom modersmålets spännande värld. Under den fortsatta färden kommer du bland annat att få • läsa både faktatexter och skönlitterära texter av flera olika författare i Läshörnan • skriva olika slags beskrivningar och berättelser i Skrivvrån • träna rättstavning, fortsätta arbeta med ordklasserna och bekanta dig med de nordiska språken i Språkpunkten • öva att kommunicera med andra och använda olika medier i Mötesplatsen. Den här boken kommer du inte att arbeta med från början till slut. Din lärare väljer ut de saker klassen behöver öva i den ordning som passar ert program. Uppgifterna i boken gör du ibland ensam, ibland tillsammans med en kamrat eller tillsammans med hela klassen. Innan resan är över kommer du också att läsa många andra spännande och roliga böcker. Är du redo? Nu fortsätter resan! Författaren
Jag tackar Svenska kulturfonden som ekonomiskt understött arbetet med boken.
Innehållsförteckning Sommar 6
LÄSHÖRNAN 9 SKRIVVRÅN 69 Böcker, böcker och ännu fler böcker
Skrivregler 71 11
Skiljetecken
71
Skönlitterära böcker
11
Stor och liten bokstav
72
Faktaböcker
12
Samtal
74
Uppslagsböcker
13
Komma i gång
Ordböcker
13
Beskrivningar 78
Synonymordböcker
13
Ordlistor 15 Frågor och svar
17
Studieteknik 20 Böckernas värld
24
Vardagsberättelser 25 Fantasy 29 Deckare 33 Sagor 38 Folksagor
38
Konstsagor
45
Djursagor
56
Dikter 58 Författarporträtt 62 Nordiska gudar
64
Biblioteket 67
76
Personbeskrivning
78
Miljöbeskrivning
80
Handling 83 Låt fantasin flöda
84
SPRÅKPUNKTEN
85 MÖTESPLATSEN
125
Alfabetet
87
Konsten att tala
127
Lång och kort vokal
89
Teater
129
Synonymer och motsatsord
92
Dramaövningar
131
Sammansatta ord
94
Dagbok
133
Att avstava
95
Bilden berättar
135
Ng-ljudet
97
Tidningar
138
J-ljudet
99
Att nätsurfa
140
O eller å?
100
Instruktioner
142
E eller ä?
102
Tj-ljudet
104
Sj-ljudet
106
Ordklasser
108
Substantiv
109
Adjektiv
113
Verb
117
Repetera ordklasserna
119
Ordböjning
120
Nordiska språk
121
Nordiska dikter
Symboler
124
Läs
Skriv
Diskutera i klassen
Aktivitet ensam, i par, grupp eller med hela klassen
Arbeta med en kompis
En ny vän Vad heter vännen? Var träffades ni? Vad gjorde ni?
Sommar Vad har du gjort under sommaren? Välj och berätta om ett sommarminne. Den bästa händelsen Vad hände? Var hände det? Vem var med dig?
Det bästa simstället Var finns platsen? Hur långt simmade du? Vilket simsätt?
Ett spännande äventyr Vad hände? Vem var med dig? Hur kändes det?
Den bästa boken Vad heter boken? Var läste du boken? Varför tyckte du om den?
Lärt mig något nytt Vad lärde du dig? Vem lärde dig det? Kommer du ihåg hur man gör?
Något jag gjort själv Vad har du tillverkat? Vad använde du för material? Gav du saken till någon?
En ny plats Var finns platsen? Vad gjorde du där? Vem var med dig?
Ett ovanligt djur Vilket djur? Var såg du djuret? Vad gjorde djuret? En present Vilken present? Vem gav dig presenten? Varför?
En åktur Vad har du åkt med? Var åkte du? Tillsammans med vem?
LÄSHÖRNAN
11
Böcker, böcker och ännu fler böcker Böcker kan berätta historier för oss – både sanna och påhittade. Böcker med faktatexter kallas faktalitteratur medan böcker med påhittade berättelser kallas skönlitteratur.
Skönlitterära böcker Det finns olika långa berättelser. Korta berättelser på några sidor kallas noveller. Längre berättelser kallas romaner. Ibland kan en berättelse vara så lång att den inte får plats i en enda bok. Flera böcker kring samma huvudperson eller tema bildar en serie.
12
Faktaböcker Faktaböckerna har alltid en innehållsförteckning. Innehållsförteckningen visar vilka kapitel som finns i boken och är placerad antingen först eller sist i boken. Boken kan också ha ett register på slutet. I registret finns bokens innehåll i alfabetisk ordning. Det finns olika slag av faktaböcker. En del faktaböcker handlar enbart om ett speciellt ämne, till exempel dinosaurier eller Afrikas vilda djur. Andra faktaböcker kan ha mer allmänna teman som uppfinningar eller sportgrenar.
13
Uppslagsböcker I en uppslagsbok kan du ta reda på olika fakta. Du kanske vill veta var tapiren lever eller när våra grannländer blev självständiga. Eftersom det finns väldigt mycket fakta om världen runt omkring oss får allt inte plats i en enda bok. Då delar man upp texten på flera olika böcker. Tillsammans kallas delarna ett uppslagsverk. Ett annat ord för uppslagsverk är encyklopedi.
Ordböcker En ordbok är en bok där du kan ta reda på vad ord betyder. Du kan också ta reda på hur de skrivs eller hur de böjs. Om du är osäker på hur man skriver chaufför, kan du slå upp ordet i en ordbok.
Synonymordböcker Om du behöver hitta synonymer till ett ord, kan du använda en synonymordbok. Där hittar du ord som betyder samma eller nästan samma sak. I dag finns det många ordböcker och uppslagsverk på nätet. Det är lätt att slå upp i ett elektroniskt uppslagsverk. Du behöver bara skriva in ett sökord och snabbt ger datorn dig den information du behöver. Men då måste du veta att uppslagsverket går att lita på.
14 Vilka uppslagsböcker känner du till? Vilka uppslagsverk på nätet har du använt? Använd antingen en uppslagsbok eller internet för att få svar på följande frågor. 1. Vilka språk talas i Schweiz? 2. När infaller påsken? 3. Vem var Lajka? 4. I vilken sport kan du göra en piaff? 5. Var levde inkafolket? 6. Vilket är världens snabbaste djur? 7. Hur ofta ordnas de olympiska spelen? 8. Vad heter presidenten på Island? 9. Vilken är världens mest köpta bok? 10. Vad är en inuit? 11. Vem upptäckte Nordpolen? 12. Vad heter världens djupaste sjö? 13. Från vilket land kommer tangon? 14. När firas Tysklands nationaldag?
Faktalitteratur innehåller information om ett ämne. Påhittade berättelser kallas skönlitteratur.
15
Ordlistor Om du är osäker på hur ett ord stavas eller om du inte vet hur det böjs eller vad det betyder, kan du använda en ordlista för att slå upp ordet. Orden i ordlistan står i alfabetisk ordning. Den ordlista som används mest är Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Många använder också Svensk skolordlista. Ordlistan ger svar på följande frågor: Vad betyder ordet? Hur stavas ordet? Hur uttalas ordet? Hur böjs ordet? Vilken ordklass tillhör ordet? Uppe i hörnet på ett uppslag finns alltid två ord. De kallas för ledord och hjälper dig att snabbt hitta i ordlistan. Det första ordet är det ord som kommer först på uppslaget. Det andra ordet är det ord som kommer sist på uppslaget.
ledord
ledord
16 I en ordlista är alla ord skrivna i ordets grundform. Om du vill söka uppgifter om ordet skärpet, slår du upp sökordet skärp som är grundformen av ordet. I ordlistan står det också hur du böjer ordet. sökordet eller uppslagsordet i grundform sökordet är ett substantiv
sökordet i obestämd pluralform
skärp s. -et; pl. = . bälte
sökordets betydelse
sökordet i bestämd singularform
Språket förändras hela tiden. Man brukar säga att språket lever. Ord som användes när dina far- och morföräldrar var små har i dag blivit omoderna och ersatts av nya ord. För 50 år sedan fanns inte orden mobiltelefon och e-post. När ett nytt ord börjar användas mycket blir det så småningom ett godkänt ord som efter ett tag kommer att finnas med i SAOL. De flesta ordlistor finns också på nätet och kan laddas ner till den egna datorn. Vilka nya ord används i dag? Finns det ord som dina föräldrar kanske inte känner till?
Orden i ordlistan är skrivna i alfabetisk ordning. Orden står alltid i grundform. I ordlistan får du reda på: – vad ett ord betyder – hur ett ord stavas – hur ett ord uttalas – hur ett ord böjs – vilken ordklass ett ord tillhör.
17
Frågor och svar I klassen har ni säkert arbetat med uppgifter i läsförståelse. Då har du fått läsa en text och svara på frågor till texten. Hur gör du när du arbetar med läsförståelse? Läser du först hela texten och svarar sedan på frågorna? Läser du en fråga i taget och söker svaret i texten? Brukar du först titta på bilderna för att få ledtrådar? Ibland kan det vara lätt att hitta svaret på en fråga i en text. Du läser texten och hittar svaret genast. Sådana frågor kallas slutna frågor. Alltid får du inte svaret på en fråga genom att bara läsa texten, utan du måste läsa mellan raderna. Att läsa mellan raderna betyder att du måste fundera och dra egna slutsatser. Sådana frågor kallas öppna frågor.
VULKANER
Om man vill beskriva hur jorden är uppbyggd kan man jämföra den med en persika. Ytterst finns det tunna skalet, innanför det den mjuka delen och i mitten finns kärnan. Jordens tunna ”skal” kallas jordskorpan och det är den vi går på. Under jordskorpan är det så varmt att berggrunden inte längre är fast utan där finns glödande, smält berg. Forskare har räknat ut att jordskorpan är indelad i stora plattor, som långsamt glider ovanpå den heta bergsmassan. Finland ligger mitt på en sådan platta och därför är jordskorpan tjock och vi har inga vulkanutbrott i vårt land. Island ligger däremot i skarven mellan två plattor och därför är jordskorpan ovanligt tunn där. Det är också orsaken till att den glödande massan ibland väller upp ur jordens inre. När den tränger fram på havsbotten stelnar den snabbt i det kalla vattnet. Där jordskorpan är tunn bildas ibland hål och sprickor. Då börjar het lava spruta ut genom hålet, som kallas vulkanens krater. Då lavan stelnar kring kratern bildas själva vulkanen. En del av lavan kan rinna i väg längs marken och då täcker den allt
18 som står i vägen. Efter några kilometer kallnar den och stelnar och kan bilda stora lavafält, som i det inre av Island. Man tror att hela Island bildats genom många olika vulkanutbrott och det finns faktiskt ett par hundra vulkaner där. Nuförtiden är närmare trettio av dem aktiva och ungefär vart femte år får någon av dem ett utbrott. Den största och mest kända vulkanen heter Hekla. Utdrag ur Miljö- och naturkunskap för åk 4
Slutna frågor: Vilken frukt kan man jämföra jorden med? Vad kallas jordens ”skal”? Vad sprutar en vulkan ut vid ett utbrott? Hur många vulkaner finns det på Island? Vad heter den största vulkanen? Varför inträffar inga vulkanutbrott i Finland? Varför har Island många vulkanutbrott? Vad händer med lavan som sprutar ur en vulkan?
Öppna frågor: Hur tror du det är att bo på Island? Hur ser naturen ut på Island? Har Island någon nytta av sina vulkaner?
19 Hur gör du för att förstå en text så bra som möjligt? Diskutera olika sätt att arbeta. Svara på frågorna till texten om vulkaner. Skriv hela meningar. Jämför med en kamrat. Förklara vad följande ord betyder. Använd en ordbok om du behöver. kärna jordskorpa lava krater
Svaren på slutna frågor hittar du genom att läsa texten noga. Öppna frågor måste du själv fundera ut svaren på.
20
Studieteknik I en faktatext finns det ofta mycket information. Det finns många sätt att lättare komma ihåg innehållet i en text.
Tankekarta Att göra en tankekarta är ett snabbt sätt att samla ihop det viktigaste i en text. I mitten av tankekartan skriver du rubriken. Sedan skriver du in ord och tankar som hör ihop med texten. Skriv inte in för många ord i tankekartan, då blir den svår att läsa. Om du vill kan du också rita bilder i din tankekarta.
Stödord Viktiga ord som man plockar ur en text kallas stödord. Stödorden är ett stöd för att du lättare ska komma ihåg vad du har läst. När du läser en text kan du stryka under stödorden eller också kan du skriva dem på ett papper.
Bilder och rubriker Innan du börjar läsa en faktatext ska du titta på bilderna och läsa rubrikerna. Då kan du bilda dig en uppfattning om vad texten kommer att handla om. Bilder gör att du lättare kan komma ihåg innehållet i texten. När du ska lära dig innehållet i en text kan du också rita egna bilder, som hjälper dig att minnas texten.