Språkresan 6 blädderex by Schildts & Söderströms

Ann-Britt Grönroos

k å r p S r es a n

k o b s n e r a r Lä

S C H I L DT S & S Ö D E R S T R Ö M S

Ann-Britt Grönroos

k å r Sp resan

Lärarens bok

S C H I L DT S & S Ö D E R S T R Ö M S

Första upplagan Arbetsgrupp: Ann-Britt Grönroos, Annette Lundström Illustrationer: Annika Mannström Layout och ombrytning: Vitale Ay Redaktör: Kajsa Heselius © 2016 Ann-Britt Grönroos och Schildts & Söderströms, Helsingfors Villkor för kopiering Det här verket är en lärarhandledning. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (406/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera verket eller delar av det. Undantag utgör kopieringsunderlagen. Kontrollera om er läroanstalt har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information om licenser ges av Kopiosti r.f. (www.kopiosto.fi). Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. ISBN 978-951-523-854-2 (PDF)

Förord Läromedlet Språkresan med textbok och arbetsbok är planerat att vara ett heltäckande läromedel. I läromedlet finns det material samlat som utgör grunden för modersmålsundervisningen i årskurs 6. Innehållet och kompetenserna överensstämmer med Lp 2016.

1. Förmåga att tänka och lära sig

2. Kulturell och kommunikativ kompetens

7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

3. Vardagskompetens

4. Huvudsyftet är att utveckla elevernas språk 6. MultiArbetslivsmedvetenhet så att de på olika sätt kan kommu litteracitet kompetens och nicera, samverka och uttrycka sina åsikter och entreprenör5. kompetens tankar (förmåga att tänka och lära sig). Förutom Digital själva läsförmågan och -förståelsen behandlas också kompetens kritisk läsning, både att kunna förhålla sig på rätt sätt till det lästa och att kunna hitta saklig information bl.a. på nätet. Datorn används som ett naturligt arbetsredskap. (digital kompetens) Eleverna läser och skriver olika slags texter och ser hur en text kan ta sig olika uttryck, både muntligt, skriftligt, visuellt och auditivt (multilitteracitet). De utvecklar sin språkkännedom och sin uttrycksförmåga i olika sammanhang (kulturell och kommunikativ kompetens). Eleverna ska lära sig att ta mera ansvar för och bli medvetna om sitt arbete och sin inlärning, ställa mål, värdera sitt och andras arbete (vardagskompetens, arbetslivskompetens och entreprenörkompetens).

Dispositionen i den här lärarhandledningen följer upplägget i textboken 6. För att skapa mera sammanhang i undervisningen har jag gjort en helhetsplanering s. 9 med hänvisningar till fortsatt arbete med andra moment. Planeringen utgår från texterna i Läshörnan i textboken med diskussioner, arbetsuppgifter och integrering med moment ur Skrivvrån, Språkpunkten och Mötesplatsen. Förslaget till läsårsplaneringen ska ses som ett alternativ eller komplement till din egen planering. Du väljer ändå själv den arbetsgång som passar klassen bäst. Förslaget till arbetsgång innehåller också metodtips. Alla metodtips vill och kan jag inte ensam ta äran för. Det är material som jag har samlat och anpassat till min egen under visning under många år i skolan. Jag har också gett förslag på hur materialet kan fungera som inspiration till t.ex. elevernas eget skrivande, drama och diskussioner. Speciellt en del av läsförståelseuppgifterna uppmuntrar eleverna till fria svar. Några uppgifter i arbetsboken 6 har försetts med facit, främst för att underlätta ditt arbete. Den viktigaste utmaningen är att kunna motivera eleverna så att en inlärning kan ske. En metod är att förklara och synliggöra arbetsgången och inlärningen för eleverna, göra dem delaktiga. Ge modeller, låt eleverna diskutera och fundera. På så sätt får de underlag för sin självbedömning och kamratbedömning. Genom att arbeta tillsammans lär sig eleverna av varandra och utvecklar sitt kunnande samtidigt som de tränar sin sociala färdighet, att komma överens och visa hänsyn för andra. (förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid) Som kopieringsunderlag finns bl.a. läsjournaler, arbetsblad med extra uppgifter och utvärderingar. En del av arbetsuppgifterna kan också användas för utvärdering och bedömning. Jag ger också lästips till läraren och boktips till eleverna. Det är mycket som händer i skolvärlden just nu. Jag hoppas att du som lärare ska få inspiration och stöd av den här lärarhandledningen. Jag hoppas också att ni alla får ett levande och aktivt klassrum med glada och motiverade elever! Ett stort tack till Er alla som har hjälpt och bistått mig med råd och tips i arbetet med Språkresan! Ann-Britt

Innehållsförteckning Arbeta tillsammans

Introduktion till svenska och litteratur åk 6

Läsårsplanering 9

SOMMAR 13

LÄSHÖRNAN 20

SKRIVVRÅN 80

Elevernas egen läsning

Skrivstrategier 81

Lässtrategier 23

Bedömning 83

Högläsning i klass

Skrivtips! 84

Läsprojekt 24 Läsdiagnos 36 Bedömning 37 Litteratur, Skönlitteratur

Realistiska böcker

Spännande böcker

Fantasyböcker 48

Repetera några skrivråd

Avstavning 90 Citat 92 Meningar 93 Ordföljd 94 Repliker 98 Sammansatta ord

Skiljetecken 100 Stor bokstav

101

Historiska böcker

Böcker med skräck och mystik

Tidsuttryck 101

Böcker om livsöden

Skriva berättelser

103

Skriva med tre meningar

104

Skriva fortsättning

104

Sagor 60 Myter 61 Skrönor 61

Styckeindelningar 101

Skrivarbetet 105

Bilderböcker 62

Arbeta med serier

106

Dramatik 65

Skriva poesi

109

Poesi 68

Skriva recensioner

111

Facklitteratur 71

Skriva faktatexter

113

Olika sätt att lära

Beskrivningar 114

Olika sätt att läsa

Biografiska texter

Olika frågor

Instruktioner 116

Språklekar 75

Redogörelser 117

Läsa statistik

Referat 117

Läsa kritiskt

Tidningstexter 118

Hitta i biblioteket

115

SPRÅKPUNKTEN 121

MÖTESPLATSEN 175

Språkfamiljer 121

Finlandssvenska och dialekter

Bilda nya ord

123

Förstå nya ord

124

175

Finlandssvenska 175 Dialekter 178 Muntliga instruktioner

180

Substantiv 127

Diskutera och argumentera

181

Adjektiv 128

Diskussion 181

Verb 131

Argumentation 182

Ordklasser 127

Pronomen 133 Räkneord 134 Adverb 134

Telefonsamtal och meddelande

183

Nätetikett 184

Prepositioner 135

Reklam 185

Interjektioner 137

Drama 187

Bindeord 137

Dramaövningar 187

Satsdelar 145

Runebergsdrama 189

Repetera subjekt, predikat och objekt 145 Predikativ 146 Attribut 147 Adverbial 147 Rättskrivning 150 Lång och kort vokal

153

Å eller o

157

Ä eller e

159

J-ljudet 161 Ng-ljudet 164 Ks-ljudet 166 S-ljudet 167 Sj-ljudet 169 Tj-ljudet 171 Lånord 173 Förkortningar 174

Boktips till eleverna

190

Symboler

LĂ¤s

Diskutera i klassen

Arbeta med en kompis

Skriv

Aktivitet ensam, i par, grupp eller med hela klassen

Introduktion till svenska och litteratur åk 6 Mötesplatsen • finlandssvenska och dialekter • muntlig och skriftlig kommunikation • argumentation • reklam • drama

Läshörnan • skönlitteratur • facklitteratur • studieteknik • källkritik • läsa och förstå, anknyta

svenska och litteratur

Skrivvrån • repetera skrivråd • olika texter • skrivteknik • meningar

Språkpunkten • språkfamiljer • våra ord • skriva rätt • grammatik

Tankekartan visar det centrala innehållet i lärokursen svenska och litteratur. I början av läsåret är det skäl att tillsammans med eleverna gå igenom innehållet för att eleverna ska få en överblick av det som de förväntas lära sig under året. Tillsammans kan ni arbeta vidare med tankekartan, förklara och skriva in mera konkreta saker. Efter genomgången kan eleverna fundera individuellt på vad de redan behärskar, vad de behöver träna mera på och vilka önskemål de har. Vid läsårets slut kan eleverna använda sin planering för utvärdering av läsåret och sin egen självbedömning.

Kopieringsunderlag Introduktion till svenska och litteratur åk 6

Introduktion till svenska och litteratur åk 6 Mötesplatsen • finlandssvenska och dialekter • muntlig och skriftlig kommunikation • argumentation • reklam • drama

Skrivvrån • repetera skrivråd • olika texter • skrivteknik • meningar

Läshörnan • skönlitteratur • facklitteratur • studieteknik • källkritik • läsa och förstå, anknyta

svenska och litteratur

Språkpunkten • språkfamiljer • våra ord • skriva rätt • grammatik

Det här är jag bra på: _________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Det här tycker jag är svårt: ____________________________________________________ __________________________________________________________________________ Det här är roligt: _____________________________________________________________ __________________________________________________________________________ Det här vill jag lära mig i år: ____________________________________________________ Så här vill jag helst arbeta i år: __________________________________________________ Några tankar kring och önskemål för det nya läsåret. _______________________________ __________________________________________________________________________

__________________________________ underskrift och datum

Mina tankar vid läsårets slut Det här har jag lärt mig i år: ____________________________________________________ Det här borde jag träna vidare på: ______________________________________________ Under lektionerna har jag arbetat: ______________________________________________ Det här har varit roligast i år: ___________________________________________________

__________________________________ underskrift och datum abg/kopieringsunderlag/Schildts & Söderströms 2016

Läsårsplanering Förslaget till läsårsplaneringen utgår från att allt material som behövs finns samlat i samma läromedel, Språkresan 6 textboken och arbetsboken. Jag har valt att dela in läsårets innehåll i helheter, block, där de olika momenten läsa, skriva, språkkännedom och kommunikation integreras. Arbetet med de olika blocken utgår från arbetet med lästexterna i Läshörnan. Läsårsplaneringen för åk 6 följer i stort sett planeringen för åk 5 för att underlätta arbetet i sammansatta klasser. I uppställningen här nedan står T för textboken och A för arbetsboken. Färgerna anger moment. Jag ger också förslag på tyngdpunktsområden som kan genomföras som projekt. I årskurs 6 är mycket inom momentet Språkpunkten repetition. Här kan du välja vad som behandlas gemensamt i klassen eller mera individuellt enligt behov. Jag vill ändå påpeka att läromedlet kan användas helt enligt ditt eget önskemål.

Hösten T+A Sommar T+A

Finlandssvenska och dialekter

T+A Arbeta med serier T+A Förkortningar T+A

Repetera: avstavning, sammansatta ord

T+A T+A

Litteratur, skönlitteratur Hitta i biblioteket

 skrivproduktion

 läsprojekt

T+A Realistiska böcker T+A Repetera: skriva repliker T+A substantiv, adjektiv, verb T+A T+A

Bilda nya ord, förstå nya ord Repetera: lånord

T+A Muntliga instruktioner T+A Prepositioner

 muntligt framförande

T+A Spännande böcker T+A Biografiska texter T+A Repetera: meningar, ordföljd, skiljetecken, stor bokstav T+A Adverb

HÖSTLOV

T+A Fantasy, Historiska böcker T+A Skriva berättelser, skriva med tre meningar, skriva fortsättning  skrivproduktion T+A Bindeord T+A Repetera: styckeindelning

T+A Dramatik

 drama

T+A Instruktioner T+A

Repetera: lång och kort vokal JULLOV

Våren T+A T+A

Böcker med skräck och mystik Telefonsamtal och meddelande, nätetikett

T+A Repetera: ä eller e, sj-ljudet T+A pronomen, räkneord

T+A Facklitteratur T+A Olika sätt att lära  studieteknik T+A Olika sätt att läsa  språklekar T+A Olika frågor T+A Läsa statistik T+A Språkfamiljer T+A

Repetera: å eller o, j-ljudet SPORTLOV

T+A T+A T+A T+A

Läsa kritiskt Skriva faktatexter: beskrivningar, redogörelser, referat  tidningsvecka Repetera: citat Diskutera och argumentera  muntligt framförande

T+A

Repetera: ng-ljudet, tj-ljudet

T+A

Myter, skrönor

T+A Sagor T+A Bilderböcker T+A

 muntligt berättande  läsprojekt

Ks-ljudet, s-ljudet PÅSKLOV

T+A T+A

Böcker om livsöden Skriva recensioner

T+A

Repetera: tidsuttryck

T+A Reklam T+A Interjektioner T+A

Satsdelar: subjekt, predikat, objekt, predikativ, attribut, adverbial

T+A Poesi T+A

Skriva poesi

T+A Runebergsdrama

SOMMARLOV

 skrivproduktion  drama

Arbeta tillsammans Symbolen för att arbeta tillsammans förekommer ofta i textboken. Det ger eleverna en möjlighet att arbeta på det sätt som tilltalar dem mest, att lära sig av varandra och att utveckla sin sociala kompetens. Undvik att samma elever alltid arbetar tillsammans. Arbeta hellre in en rutin i klassen, så att alla elever har arbetat tillsammans med varandra när läsåret är slut. Men låt eleverna också ibland välja om de hellre arbetar ensamma, i par, i grupp eller tillsammans med läraren.

Arbeta tillsammans

Vid större grupparbeten, t.ex. läsprojekt, är det bättre att du bestämmer gruppstorleken och gruppsammansättningen. Tre till fem elever i gruppen är det idealiska, men medlemmarna ska inte vara alltför olika och inte ovänner. Du ska presentera uppgiften, arbetsgången, kraven och kriterierna innan arbetet inleds och poängtera att gruppen har ett gemensamt ansvar. Ge också modell för hur grupperna kan sammanställa och presentera sitt arbete både skriftligt och muntligt för de andra grupperna. Ett fungerande sätt för grupperna att redovisa för varandra är att eleverna sprider sig till de andra grupperna. Då är det lättast om ursprungsgruppens medlemmar har varit lika många som antalet grupper. I de nya grupperna berättar alla om det som man kom fram till i den första gruppen. På så sätt får alla elever i gruppen ta ansvar.

LÄSTIPS! Boström Lena, Från undervisning till lärande. Brain Books, Jönköping 1998. Hammar Chiriac Eva och Anders Hempel (red), Handbok för grupparbete – att skapa fungerande grupparbeten i undervisningen. Studentlitteratur, 2013. Dunn R, Dunn K, Treffinger D, Alla barn är begåvade – på sitt sätt. Brain Books, Jönköping 1995. Granström Kjell & Eva Hammar Chiriac, Grupparbete – arbetsform med dåligt rykte. Artikel i Pedagogiska magasinet 10.11.2011.

Sommar Centralt innehåll och mål • elevaktivitet och informationssökning, eleverna bekantar sig med varandra och skaffar information • eleverna blir medvetna om sin tidigare inlärning och ställer nya inlärningsmål • eleverna läser och visar sin läsförståelse i diskussioner och skriftliga uppgifter • eleverna skriver texter och listor • eleverna utökar sitt ordförråd, lär sig om våra olika språkvarianter: finlandssvenska och dialekter • eleverna använder det lästa i drama och lär sig mera om serier • läraren får en uppfattning om elevernas färdigheter.

Förslag till arbetsgång Arbetsboken s. 7–8: Sommar Uppgift 1. Börja lektionen med att eleverna går omkring i klassen, presenterar sig för varandra och intervjuar varandra. Uppgift 2. Förklara hur eleverna ska fylla i sin sommartabell. Diskutera också vilka fakta man kan få reda på i en tabell, vilka slutsatser man kan dra och vilka nya frågor som kan uppstå. Skrivuppgifterna 2 och 3 kan eleverna göra hemma. Elevernas sommarberättelse ger dig en uppfattning om hur eleverna skriver en sammanhängande text. Nästa lektion inleds med att eleverna visar delar av sin sommarberättelse med en pantomim ( Textboken s. 10). Diskutera ansvar och rättigheter som kanske hör ihop med att vara äldst i skolan eller yngst ifall sexorna har flyttat till högstadiet. Genomgång av innehållet i svenska och litteratur åk 6. Se Lärarens bok 6 s. 7. Eleverna funderar individuellt på vad de redan behärskar, vad de behöver träna mera på och vilka deras inlärningsmål under läsåret ska vara.

Kopieringsunderlag Introduktion till svenska och litteratur åk 6 s. 8.

Arbete med texten Arbetet med lästexten visar samtidigt arbetsgången i läroämnet och läromedlet. Textboken s. 7–10: Sommar Textutdraget Tjejerna mot killarna i textboken är ur Lin Hallbergs bok Svikarboken. Andra böcker i serien om Anton, Klara och deras klasskamrater är Kompisboken, Bästis boken och Kärleksboken. Samma författare har också skrivit böckerna om hästen Sigge.

SKRIVVRÅN Centralt innehåll och mål • • • • • •

eleverna skriver aktivt egna både fiktiva och faktatexter i olika genrer eleverna repeterar olika skrivråd och använder dem eleverna använder lämpliga strategier för sitt skrivarbete eleverna blir medvetna skribenter och bearbetar sina texter eleverna kan utvärdera sina egna och andras texter eleverna skriver för att kommunicera med olika mottagare och beaktar syftet med sin text.

Att läsa är att tänka och genom att skriva blir tankarna synliga. På så sätt hör läsning och skrivning tätt ihop. I det här läromedlet utgår förslagen till elevernas skrivande ofta från lästexterna i Läshörnan för att de ska ha ett sammanhang, men också andra moment kan inspirera till olika skrivuppgifter och vidare arbete med texterna. I Skrivvrån tränar eleverna mera direkt färdigheten att skriva, att kunna göra skrivprocesserna synliga, att bli medvetna skribenter som beaktar syfte och mottagare och som kan utvärdera och bearbeta sina texter. Genom att eleverna vänjer sig vid att arbeta tillsammans betonas kommunikationen också när de skriver. Målsättningen är att eleverna ska utveckla sitt skrivande och lära känna igen olika textgenrer när de skriver. Det är inte alltid lätt att bestämma genre. Samma text kan innehålla olika drag från olika textgenrer, t.ex. läromedelstexter är en kombination av flera genrer. Utifrån det sociala syftet och textens struktur kan texter delas in i bl.a. textgenrerna: • • • •

berättande texter beskrivande texter instruerande texter argumenterande och förklarande texter.

Diskutera med eleverna varför det är viktigt att kunna skriva och när de kan behöva skriva i framtiden. Beakta också att skrivna texter kan se olika ut beroende på var de förekommer. Det finns bl.a. tryckta texter, digitala texter, förkortade texter som i sms och chat, texter på skyltar och i reklam. OBS! Eleverna antecknar, skissar, planerar och arbetar i arbetsboken med penna. Annars ska ni sträva efter att eleverna skriver på datorn så ofta det bara är möjligt. Presentera tiofingersystemet så att eleverna kan träna hemma på det och plocka åt sig delar som gör det lättare för dem att skriva på tangenter. Eleverna borde också lära sig att använda ett skrivprogram självständigt med olika hjälpfunktioner, t.ex. rättskrivningsprogram och grammatikkontroll.

Skrivstrategier Skrivstrategier handlar om hur du skriver olika texter, hur du disponerar en viss typ av text och hur språket i texten ska se ut. Avsikten är att strategierna ska underlätta och strukturera själva skrivarbetet, men för det behöver eleverna få modeller. Här beskrivs några strategier: Skrivprocessen med en strukturerad arbetsgång har eleverna redan arbetat med i åk 5. Eleverna samlar material och idéer, planerar, skriver ett första utkast, får respons på det och bearbetar texten innan de renskriver och eventuellt publicerar sin text. Se textboken 6, Skrivarbetet s. 103.

TIPS! ÂÂ Dela helst upp skrivprocessen så att eleverna arbetar med två moment åt gången. Ett berättelseschema, här konkretiserat som skrivkatten, textboken 6 s. 100, ger modell för elevernas planering av textens uppbyggnad med inledning, handling och avslutning. Genom att hitta svar på frågorna i skrivkatten, kan eleverna utveckla sina texter.

82 Cirkelmodellen är en undervisningsmodell som ska hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att skriva i olika genrer. Pauline Gibbons delar in arbetet i att aktualisera förkunskapen, gemensam textläsning som ger förebilder, gemensam textskrivning som ger modell och slutligen den individuella texten som eleverna skriver. VÖL-schemat hjälper eleverna speciellt med att samla material för egna faktatexter. Först funderar de på vad de redan vet, vad de önskar få vet och slutligen vad de lärt sig. VENN-diagrammet kan användas för att undersöka olika texttyper, likheter och skillnader.

Diktering I något skede är det givande för eleverna att ni skriver en gemensam text, en diktering. Avsikten med dikteringen, modelleringen, är att eleverna får en modell för hur de olika begreppen som behandlats i Skrivvrån används praktiskt i själva skrivarbetet. Utgå från till exempel en bild eller en gemensam upplevelse. Diskutera och planera tillsammans utgående från skrivkatten. Bestäm också hur berättelsen ska börja och sluta. Eleverna får sedan i tur och ordning diktera, säga en mening. Du kan fungera som sekreterare med hjälp av dokumentkamera, blädderblock eller svarta tavlan. Fundera samtidigt över rättskrivningen, skiljetecken, styckeindelning, repliker och målande uttryck. Du kommer att märka att arbetet innehåller alla delområden inom modersmåls undervisningen på ett meningsfullt och intressant sätt. Eleverna deltar i diskussionen och kan via den få aha-upplevelser. De får också redskap för bedömningen.

TIPS! ÂÂ Dikteringen är ett utmärkt tillfälle att plocka in typiska skrivfel som elever har gjort. Diskutera tillsammans och rätta felen. På så sätt behöver ingen elev känna sig utpekad.

Bedömning Bedömningen i slutet av årskurs 6 sker utgående från kriterierna för vitsordet goda kunskaper i LP2016. Under läsåret och helst vid varje skrivstund borde eleven få respons för att en utveckling ska ske. Responsen kan ske genom självbedömning, kamratbedömning och lärarens feedback. Självbedömning sysslar eleven med under hela skrivarbetet genom att kontrollera och bearbeta sin text. En bra strategi är att uppmana eleverna att läsa sin text högt. Då märker eleven lättare om ett ord fattas, om meningsbyggnaden är fel, om sammanhanget haltar eller tankegången är oklar. Lär också eleverna hur de ska använda skriv programmets stavningskontroll och uppmana dem att använda ordlistor eller ordböcker. Genom att eleven har ett klart mål för sitt skrivande kan han eller hon också få egen feedback genom att hålla reda på vad som ska göras, vad som redan är gjort och vad som ännu återstår. Kamratbedömning eller kamratrespons sker naturligt om eleverna ibland får skriva tillsammans. Under skrivarbetet diskuterar de, lär sig av varandra och inser vad de själva kanske inte ännu är så duktiga på eller vad de kan. Annars kan kamratresponsen ges före bearbetningen av texten när ni följer skrivprocessen. Betona att responsen inte ska vara kritisk utan konstruktiv. Det uppnås genom att eleven som kommenterar skrivarbetet ger beröm, säger vad som är bra, ställer frågor om något inte verkar klart uttryckt och ger råd om sådant som kan förbättras. Här kan också metoden två stjärnor och en önskan användas. Lärarrespons ska helst vara kontinuerlig och uppmuntrande. Elever som behöver hjälp eller stöd ska få det. Det viktiga är att konkret förklara vad som är bra, inte bara konstatera att ”Det är bra”. Genom att fråga eleven vad han eller hon anser att är det bästa med texten och om det finns något som eleven ännu skulle kunna förbättra stöder lärarresponsen elevens självbedömning. Vid själva lärarbedömningen kan du välja att bedöma enbart några givna aspekter som eleven är medveten om på förhand. Ett exempel finns i kopieringsunderlaget, Elevens checklista. Andra gånger kan du sätta fokus på innehåll, sammanhanget, den röda tråden, meningsbyggnad eller ordvalet i texten. Ingen elev får bättre självkänsla av att deras text är fullskriven med anmärkningar och understrykningar. Skriv hellre egna kommentarer i slutet av texten.

Skrivtips! För att eleverna ska kunna utveckla sitt skrivande behöver de få kontinuerlig träning. En nyzeeländsk forskare, dr Murray Gadd, föreslår att eleverna ska få träna sin skrivförmåga tjugo minuter om dagen. Han har infört något som han kallar snabbskrivning. Eleverna får planera sin text ca en minut, skriva text på tio minuter, 3–4 minuter ges för genom gång och bearbetning. Därefter räknar eleverna sina ord. På så sätt kan de konkret jämföra hur mycket de har skrivit från gång till gång. Då innehåller skrivningen också ett tävlingsmoment, som enligt Gadd motiverar främst pojkar att skriva. För att ytterligare motivera eleverna till att skriva krävs meningsfulla uppgifter, att instruktionerna är klara och att eleverna fått modellering (aktiv demonstration) så att de vet vad som kännetecknar en viss texttyp. Enligt Gadds undersökning skriver elever helst texter om egna intressen eller fantasifulla berättelser. (källa: www.urskola.se  UR Samtiden – Specialpedagogikens dag 2016  Stöd till pojkar med skrivsvårigheter. 9.3.2016, tillgängligt till 1.7.2021). Här följer några tips för elevernas egen skrivning. Du kan plocka in små skrivstunder under lektionen då eleverna skriver ensamma eller tillsammans. Skrivstunden kan avslutas med att de som vill får läsa sin text högt för klassen. Musiktext. Skriv till intrumental musik. Låttext. Skriv en ny sång- eller raptext till en känd melodi. Flödesskriv. Skriv vad som helst på fem minuter. Nu till då, då till nu. Transkribera verben i en text. Jag till hon/han/hen. Ändra berättarperspektivet i en text. Skriv om X. Hitta tillsammans på en person eller karaktär. Sedan skriver varje elev en egen valfri text om personen. Det kan t.ex. bli dikter, berättelser, beskrivningar, nyhetsnotiser, annonser. Skriva om mig själv. Om du hade ett husdjur, vad skulle det berätta om dig? Beskriv dig i tredje person, som han eller hon. Skriva en tidslinje. Jag började i skolan _______________________ jag går ut sexan ... Fundera ut tre händelser och skriv in dem. Skriv en mening om varje händelse. Skriva till ord. Ta slumpvist valda ord ur t.ex. en ordbok. Använd minst fem av orden och skriv en text med dem. Bestäm genren på förhand. Skriva dikt av ett recept. Konsttext. Skriv valfria texter om vad du ser på en tavla eller bild. Titta på den. Vad ser du? Vad har hänt före? Vad tror du händer sedan? – Skriv en kort berättelse, en dikt, en serie, en nyhetsnotis eller en dialog.

TIPS! ÂÂ Utgå gärna från en tavla som finns någonstans i skolan. Ställ ut texterna runt tavlan så att resten av skolans elever och personal får titta på tavlan och läsa texterna.

85 Bild blir text. Målet är att eleverna ska vara kreativa och måla en ”friteckning” om vad som helst. Genom att skriva en text, t.ex. en berättelse, om det som bilden föreställer blir bildens inre historia synlig. Skriv texten på ett A4-papper, limma fast det nertill på bilden och veckla ihop det. Sista vecket utåt ska vara blankt. Där skriver eleven Vad tror du händer? Sätt upp bilderna med texten på olika håll i skolan. Integrera med bildkonsten.

LÄSTIPS! Gibbons Pauline, Stärk språket stärk lärandet. Hallgren & Fallgren, Stockholm 2009. Lundberg Ingvar, God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Natur och Kultur, Stockholm 2008. Siv Strömquist, Skrivprocessen. Studentlitteratur, Lund 1993. Hemsidan elevspel innehåller bl.a. träning med tiofingersystemet. Hemsidan makete innehåller material för skrivundervisningen. Hemsidan pearltrees innehåller tips och idéer för läs- och skrivundervisningen. Hemsidan UR Skola innehåller seminarier och föreläsningar om olika metoder.

Kopieringsunderlag Skrivkatten. För elevernas planering. Checklista. För elevernas textbehandling och självbedömning/kamratbedömning. Lärarens kommentarer. Modell för hur en utvärdering kan se ut. Ett annat förslag finns i Lärarens bok 5, s. 89. Schema för elevernas skrivutveckling.

Skrivkatten

abg/kopieringsunderlag/Schildts & Sรถderstrรถms 2016

Checklista



Jag har läst noggrant igenom texten

   Jag har fått respons av

en kamrat läraren någon annan



Jag har kontrollerat mina meningar. Jag har punkt och stor bokstav



Jag har kontrollerat alla namn. De har stor bokstav och är rätt skrivna



Jag har kontrollerat svåra ord med ordlistan



Jag har kontrollerat mina verb och inte bytt tempus, tidsform



Jag har nytt stycke när jag börjar skriva om en ny sak, en ny plats eller en ny person



Jag har gjort min text levande genom att använda alla sinnen



Jag har skrivit snyggt så att jag själv och andra kan läsa min stil



Jag är nöjd med min text.



Något annat: ____________________________

abg/kopieringsunderlag/Schildts & Söderströms 2016

121

SPRÅKPUNKTEN Centralt innehåll och mål • eleverna får en överblick över vårt ordförråd, ordbildning och hur orden avspeglar samhället • eleverna inser att ordens ursprung också förklarar hur de skrivs • eleverna tränar och blir säkrare i sin rättskrivning • eleverna bekantar sig med rättskrivningsprogram på datorn • eleverna lär sig ordklasser och kan se sambanden mellan ord i samma ordklass • eleverna lär sig mera om satsdelar och hur en sats är uppbyggd.

Språkfamiljer Förslag till arbetsgång Textboken s. 119–120 Arbetsboken s. 70 Texten om olika språkfamiljer och ett gemensamt urspråk förklarar varför en del språk påminner mera om varandra än andra. Det här har eleverna nytta av när de ska lära sig nya språk. Vilka likheter och olikheter kan du hitta mellan de olika språkens räkneord? Kan eleverna räkna till tre på något annat språk? Diskutera också hur eleverna ska läsa och förstå språkträdet på s. 120. Trädet blir lättare att förstå om eleverna målar språkfamiljernas namn i olika färger. Språkfamiljer är t.ex. germanska språk, romanska språk och keltiska språk. Vilka andra språkfamiljer kan eleverna hitta? Avsikten med språkträdet är att visa hur t.ex. det svenska språket har vuxit fram från urspråket indoeuropeiska, via ett gemensamt urgermanskt språk och ett gemensamt nordgermanskt språk, urnordiskan, till att slutligen bli ett eget språk. I språkträdet finns de flesta indoeuropeiska språken med. Om eleverna har intresse kan ni forska vidare. Arbetsboken s. 70 I uppgift 1 kommer elevernas språkblommor att se olika ut beroende på elevernas olika språkerfarenheter. Med hemspråk avses de språk som talats i hemmet. Med andra språk som du mött avses språk som eleverna ofta kommit i kontakt med så som språk som bekanta eller vänner i t.ex. dagvården talat, språk som eleverna lyssnat på i tv, filmer eller musik. Tillsammans kan ni bestämma vilka situationer ni vill ta med.

122

TIPS! ÂÂ Språkblomman kan ännu utökas med språk som eleverna är intresserade av och som de vill lära sig. Jämför med språkträdet om de aktuella språken hör till samma språkfamilj som svenskan.

Arbeta vidare De nordiska språken. Språken i Norden hör till tre olika språkfamiljer: 1. den germanska språkfamiljen med svenska, norska, danska, färöiska och isländska 2. den finsk-ugriska språkfamiljen med finska och samiska 3. den eskimå-aleutiska språkfamiljen med grönländska. Jämför hur språk i Norden liknar varandra. Vilka erfarenheter har eleverna av grannspråken? Vad har varit lätt eller svårt? SE pojke flicka granne tycka om minnas lugn rolig

NO DK gutt dreng pike pige nabo nabo like kunne lide huske huske rolig rolig morsom sjov/morson

FO IS GL FI drongur strákur nukappiaraq poika genta stelpa niviarsiaraq tyttö nábúgvi nágranni sanileq naapuri dáma lika við pitää minnast muna eqqaamavaa muistaa róligur rólegur uninngasoq rauhallinen stuttligur skemmtilegur quianartoq hauska Källa Pohjoismaiden kielet. Nordens språk. Nifin – Pohjoismaiden Suomen instituutti – Nordens institut i Finland. Helsingfors. 2011

123

Bilda nya ord I Språkresan 5 fick eleverna bekanta sig med arvord och lånord, d.v.s. ordens ursprung. Cirka en fjärdedel av våra ord är arvord, d.v.s. gamla ord för allmänna företeelser som följt med i språket över tusen år. I åk 6 får eleverna erfara hur vårt ordförråd utökas genom att nya ord bildas. Det är främst de betydelsebärande ordklasserna substantiv, adjektiv och verb som får nya ord, medan de övriga ordklasserna är mera konstanta.

Förslag till arbetsgång Textboken s. 121 Arbetsboken s. 71–73 Nya ord i svenskan kan bildas genom 1. sammansättningar. Sammansatta ord som uttalas som ett ord skrivs ihop t.ex. jättestor, häromdagen 2. avledningar med förstavelser eller ändelser. Genom att lägga till olika ändelser till en ordstam får du nya böjningsformer och släktord, t.ex. ovanlig, underbar 3. förkortningar. Kortorden delas in i teleskopord och initialord. Teleskopord är ord som dragits ihop som moped av motorvelociped, dator av data+motor (som 1968 ersattes av ordet datamaskin), motell av motorhotell, wc av det engelska ordet watercloset. I initialord har slutet av ordet lämnats bort som i orden app, bio och foto. 4. direkta lånord. Från finskan har standardsvenskan lånat bara ett tiotal ord som sauna, sisu, memma, pojke, pjäxa, känga, pulka och lapp (=same). Bl.a. ordet stavgång är ett direkt översättningslån från finskan. Däremot är finska ord vanliga i finlandssvenskt talspråk. Omvänt finns det flera tusen svenska lånord i finskan.

Facit Textboken s. 122 Vilka är grundorden till orden? verb:

mingl/a, print/a, vikari/era, prakti/sera

substantiv: lär/are, slash/ing, tårt/ning, mini/mal/ist, kom/munika/tion, kär/lek, vän/skap, åk/eri, för/älsk/else adjektiv: för/skräck/lig, mini/mal/ist/isk, använd/bar, diskut/abel, intens/iv, direk/tverk/ande.

124 Vilka är de ord och uttryck som har gett upphov till kortorden och initialorden? bio biograf foto fotografi gym gymnasium

wc watercloset dvd digital versatile disc sms short message service

(via engelskan från grekiskan ”gymnastiksal”)

moped motorvelociped i-land industriland app applikation rea realisation Arbetsboken s. 71–72

XX Lånord: Textboken s. 151

Kopieringsunderlag Ord som är släkt.

EU FN RK

Europeiska Unionen Förenta Nationerna Röda Korset

Ord som är släkt 1. Bilda nya ord av det givna ordet. Substantiv en/ett

Verb att göra något

Adjektiv någon/något är

Sammansatt ord

skrift

skriva

skriftlig

skrivpapper

behov

________________

effekt

________________

fundera

________________

kritisk

________________

larma

________________

tanke

________________

trivas

________________

varierande

________________

öppen

________________

2. Bilda nya ord genom att lägga till olika ändelser till ordstammen. blixt -en, -ar, -arna, -ens

-ra, -rar, -rade, -rat

-rande

gniss -el ____________________ ____________________ _____________________ kvitt -er

____________________ ____________________ _____________________

off -er

____________________ ____________________ _____________________

program - ____________________ ____________________ _____________________ skyff -el

____________________ ____________________ _____________________

skäll

____________________ -a__________________ _____________________

tyck

____________________ -a__________________ _____________________

abg/kopieringsunderlag/Schildts & Söderströms 2016

126

Förstå nya ord Förslag till arbetsgång Textboken s. 122–123 Eleverna möter hela tiden nya ord, speciellt i de sociala medierna. Här får de redskap för hur de lättare kan förstå orden. • De kan associera till verkligheten och fundera på vad de olika delarna i nya samman satta ord betyder. Exempel: smartmobil – fast telefon, platt-tv – tjock tv, e-post – snigelpost, lunchdisco, kalsongbadare, nätbedrägeri, kundpinne (nyord 2015) • De kan tänka på släktord, till vilket ord det nya ordet är bildat. Exempel: humorist av humor, mångkulturell av många och kultur, modernisera av modern, samkönade av samma och kön • De kan översätta ordet till svenska. Exempel: roadtrip, selfie (årets ord 2013 i Stor britannien, Nederländerna, Danmark och Sverige)  selfiepinne, yoloa (nyord 2014 bildat till engelskans yolo: you only live once.) Andra språk lånar också ibland nya ord från svenskan. Ordet sunkig (nedgången, sjaskig) har lånats och översatts till engelskan ’sunky’. Troll förekommer i olika slag. Med nättroll avses troll som säger eller skriver elaka, hotfulla eller personangripande inlägg på nätet. En del har rasistiska förklaringar till alla problem, andra sänder korta meddelanden, typ ”Du är ful.”

Arbeta vidare Nyorden avspeglar samhällsutvecklingen och skapas när det finns ett konkret behov av dem. Genom att undersöka nyord under olika tider får eleverna insikt om vad som var aktuellt just då. Här följer en kort översikt: 1930-talet: ketchup, smältost, nazism, trafikkaos 1950-talet: kvinnopräst, pendla, hamburgare, jeans, rockkung 1970-talet: dataspel, kvartssamtal, kassettdäck, punkare, vit vecka 1980-talet: offpist, mikrovågsugn, aids, printa, hackers, datavirus, perestrojka 1990-talet: sms, klimathot, taliban, trafficking 2000-talet: messa, twittra, facebooka, poddsändning, snippa 2010-talet: foliehatt, fejla, läshund, hensexa, vuvuzela, padda, Ipad, läsplatta, surfplatta, yoloa. Vad tror du att de nya orden under olika tider kan berätta om? Vad har hänt? Hur har de bildats? Vad betyder de? Kommer du på något annat nyord?

LÄSTIPS! På hemsidan Språkbruk hittar du artiklar om ord. Anders Svensson, Nyorden avspeglar samhället. Språkforum 2013.

127

Ordklasser Genom att arbeta med ordklasser får eleverna uppleva att det finns system i språket och att alla ord kan kategoriseras till olika grupper. Ord som hör till samma ordklass bildas och böjs på samma sätt och de fungerar på samma sätt i en sats. Det här är ett gemen samt system för alla språk i världen. Textboken s. 124 OBS! I första trycket av textboken 6 saknas lådan med infinitivmärket att under ordklass hyllan. Be eleverna rita in den. Man brukar säga att alla ord i vårt språk hör till någon ordklass med undantag av det lilla ordet att. Därför hamnar det i sin egen låda och markeras med inf (=infinitiv) i ordklassanalyser. Eleverna har arbetat medvetet med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb i Språk resan ända sedan årskurs 3. Ifall du har en klass som behärskar dem räcker det med en kort repetition. Ordklasserna pronomen och räkneord introducerades i Språkresan 5. Nu får eleverna bekanta sig med resten av ordklasserna. Jag har valt att behandla konjunktioner och subjunktioner tillsammans under rubriken bindeord.

Förslag till arbetsgång Inled arbetet med att repetera substantiv, adjektiv och verb. Ord som hör till de här ordklasserna är de mest betydelsebärande orden i en sats. Använd textutdraget Kompis boken s. 16–18 för att hitta och laborera med ord som hör till ordklasserna. Diskutera varför orden hör till just den ordklassen. I övningarna till ordklasserna har jag satt in ord som eleverna ofta böjer fel. Efter genomgången kan ni arbeta med Kan du? på sidan 88 i arbetsboken.

Substantiv Förslag till arbetsgång Textboken s. 125–126 Arbetsboken s. 75–77 Med hjälp av substantivramsan hittar eleverna lättare de konkreta substantiven. De abstrakta substantiven kan vara svårare. Träna dem med att t.ex. säga vilken känsla olika smileys beskriver. Ibland kan det också vara lättare att bilda ett substantiv av ett adjektiv, t.ex. han är så dum  dumhet, hon är så upprörd > upprördhet MEN arg  ilska, lugn  lugn. I översikten till substantivböjningen s. 126 finns några ord som eleverna ofta brukar böja fel. Träna orden.

128 Facit Arbetsboken s. 75–77

Arbeta vidare Nya verser. Ändra alla substantiv till ett annat substantiv i en känd sångtext, t.ex. Mors lilla Olle eller Ekorr´n satt i granen.

175

MÖTESPLATSEN I det här avsnittet står elevernas kommunikations- och uttrycksförmåga i fokus. Eleverna ska kunna och våga uttrycka sig, tala med andra och tydligt säga vad de tänker, tycker och känner, argumentera för sin sak. De ska också få träna att vända sig till en större publik och ta hänsyn till mottagaren i olika situationer med ett lämpligt språkbruk.

Centralt innehåll och mål • att eleverna blir medvetna om språkets olika varianter, finlandssvenska och dialekter och kan använda dem vid rätt tillfälle • att eleverna blir medvetna om, beaktar mottagaren och blir aktiva lyssnare i olika situationer • att eleverna utvecklar sin uttrycksförmåga, kan diskutera och argumentera • att eleverna utvecklar och blir medvetna mediekonsumenter, bekantar sig med reklamens olika medel att påverka • att eleverna genom dramaövningar och dramatiseringar lättare kan och vågar uttrycka sig.

Finlandssvenska och dialekter Finlandssvenska I texten Tjejerna mot killarna, textboken s. 7–9, möter eleverna ord som sällan används i finlandssvenskan, men som är vanliga i Sverige. Finlandssvenska är det standardspråk som talas och skrivs i Finland. Man brukar säga att det härstammar från en svensk variant som talades på 1700-talet i Stockholm. Svenska män och kvinnor som flyttade till Finland, speciellt till herrgårdarna, tog med sitt språk och med åren har det utvecklats till vår finlandssvenska. Men först på 1920-talet började man kalla det för ett finlandssvenskt standardspråk. Finlandssvenska är den språkvariant som man kan anta att alla svensktalande personer i Finland förstår, medan dialekterna är olika i olika delar av landet och kanske inte förstås av alla. Speciellt för finlandssvenskan är ordförrådet med finlandismer, uttalet med kort vokal och vår accent, betoning. Finlandismer är speciella ord som bara används i vårt land och som ofta är ålderdomliga eller har lånats in från finskan. I Tove Janssons muminberättelser finns en karaktär som heter Råddjuret. Namnet har gett ett nytt ord i svenskan, rådda SAOL ”stöka till, blanda ihop” (finl. o. vard.). Ordet har länge varit allmänt i finlandssvenskan, men först 1998 kom det med i SAOL.

176 Förslag till arbetsgång Textboken s. 155–156 Arbetsboken s. 136–137 Ge bakgrunden till finlandssvenskan och fortsätt arbeta med ordförrådet. Eleverna ger exempel på skillnader i ordförrådet som de har erfarenhet av. Exempel: rikssvenska finlandssvenska

sopor, kudde, örngott ”rosk”, dyna, dynvar

Textboken s. 155. Vilka ord hittar du i texten som är olika i Finland och i Sverige? Arbetsboken s. 136–137 uppgifterna 2. och 3. OBS! Red ut begreppen finländare, finlandssvenskar och finnar.

Facit Textboken s. 155 Vilka ord hittar du i texten som är olika i Finland och i Sverige? simma – bada

länktossor – joggingskor villa – sommarstuga grälor – bannor länkkorv – falukorv

Arbetsboken s. 136–137

kiva – kul

177 Arbeta vidare Finska ord i finlandssvenska. I det finlandssvenska talspråket förekommer många direkta lån från finskan. De här orden är svåra att förstå för andra nordbor. Vad kan du ersätta de här finska orden i finlandssvenskan med? kiva (fi. kiva) trevlig, bra, rolig, skojig, kul kila (fi. kiilata) tränga sig förbi; sällskapa (kila stadigt) vessa (fi. vessa) toalett, toa, wc (toalettpapper, toalettstol) länkare/länktossor (fi. lenkkarit/lenkkitossut) joggingskor, sportskor, fritidsskor tossor (fi. tossut) gymnastikskor, sportskor, tofflor verrare (fi. verrarit) träningsdräkt länka, gå på länk motionera, jogga maila (fi. maila) klubba, racket, slagträ roskis (fi. roskis) sopor, soppåse, soptunna, papperskorg rosk skräp, sopor, avfall kokko, kokkobrasa (fi. kokko) brasa, eld monor, monokängor (fi. monot) skidpjäxor, skidskor, slalomskor mopo (fi. mopo) moped paff (fi. pahvi) papp, kartong lippis (fi. lippalakki) skärmmössa, keps pipo (fi. pipo) mössa, luva halare (fi. haalarit) overall; blåställ om arbetskläder huppare (fi. huppari) munktröja, munkjacka, huvtröja ruska (fi. ruska) höstfärger kaamos (fi. kaamos) vintermörker, polarnatt sisu (fi. sisu) kampvilja, seg och uthållig tarra (fi. tarra) klistermärke, dekal sinitarra (egentligen ett finskt produktnamn) häftmassa tölk (fi. tölkki) förpackning, kartong acku (fi. akku) batteri (fi. patteri värmeelement, radiator) juttu (fi. juttu) historia, vits, inslag; en sak. Populära finlandssvenska ord. Enligt en undersökning i tidningspressen är ordet nakupelle det populäraste finlandssvenska ordet. Gör en egen undersökning i klassen.

LÄSTIPS! Nakupelle är den finaste finlandismen av Fredrik Sonck. Tidningsartikel i Hbl 24.10.2015, Läsarnas finlandismer i sju olika grupper av Fredrik Sonck. Tidningsartikel i Hbl 18.10.2015. Charlotta af Hällström-Reijonen och Mikael Reuter, Finlandssvensk ordbok. Schildts, Helsingfors 2008.

178

Dialekter Redan på 1100-talet och kanske tidigare flyttade svenskar till Finland. Då talades fornsvenska i hela Norden. Ur det här språket utvecklades de olika dialekterna. I Finland finns det österbottniska, åboländska, åländska och nyländska dialekter. De har överförts muntligt som ett lokalt talspråk och är en variant av svenska språket. I Sverige finns det också olika dialekter i olika landsdelar. När du kommunicerar muntligt använder du talspråk och kanske dialekt. Eftersom du oftast har ögonkontakt med den du talar och använder dig av miner och gester, förstår vi varandra. När du skriver måste du vara exakt, helst skriva standardspråk, eftersom texten ska ”tala för sig själv”.

Förslag till arbetsgång Textboken s. 157–159 Arbetsboken s. 136–138 Något som just nu känns mycket finlandssvenskt och som har aktualiserat dialekterna är humorgruppen KAJ och deras sånger. Inled avsnittet med dialekter med att lyssna och titta på en inspelning av någon av KAJs sånger t.ex. Pa to ta na kako? (Brukar du ta någon kaka?), Frassin, van je duu? (Hankatten, var är du?), Jaå nåo e ja jåo YOLO ja nåo (Jo, nog är jag ju YOLO jag nog) eller Kom ti byin. Vilka dialekter kan du tala? Vilka andra dialekter känner du till? Fortsätt med att ge bakgrunden till dialekterna och studera dialektkartan, textboken s. 157 och 159. Med korta vokaler avses kortstavighet, fara, med två olika vokaler avses diftonger, bein. Lyssna på en dialektinspelning från den egna trakten. Finns på nätet www.sls.fi/sparatalet. Ordbok över Finlands Svenska folkmål finns också på nätet www.sprakinstitutet.fi. Vad märker du? Vad känner du igen? Gör en gemensam tankekarta med typiska drag för er egen dialekt. Som hemuppgift kan eleverna göra uppgift 7 i arbetsboken s. 138, d.v.s. intervjua någon äldre person om speciella dialektord. Fortsätt med uppgift 1 i arbetsboken s. 136. Låt eleverna försöka läsa dialekttexten högt. Uppgifterna 4–6 kan eleverna först göra individuellt. Men gå också gemensamt igenom frågorna och svaren. Uppgifterna brukar ge nya frågor och skapa diskussion.

179 Facit Arbetsboken s. 137–138

Arbeta vidare Rödluuvon. Peter Sandström har tolkat sagan Rödluvan till Rööluuvån en liiti hemsken saago på nyykaabidialektin (Nykarlebydialekt). Visa texten för eleverna och försök läsa den. På dialekt skrivs orden precis som de uttalas. Han har också läst in sagan på https://www.youtube.com/watch?v=bnm0Z8Y3F0s HE VA EN GANG EN LILLEN FLICKO

läs ut ng (inte ng-ljud)

såm va grömt bossi. Jaa heila sjakki tyckt

bossi = vacker/bussig

on va så himla snärti, men he va noo entå

heila sjakki = alla, snärti= snygg

Mommo hennas såm tyckt mest åm en. Hondi Mommo bruuka råkäl me allt möjlit,

hondi = hon den där

å ein gang hadd on taiji na rööe sametstyg å

råkäl = hålla på med, pyssla

sööma e ti en mösso såm on gaav åt flickån.

sööma = sytt

Ti aader ongan å allt anat fålk tyckt on va

aader ongan = andra ungar

grömt gollo tå on hadd hondi mössån på

grömt = grymt, gollo = gullig

hovo. Å så börja di kall flickån ti Rööluuvån.

hovo = huvudet

Berätta en vits eller en liten historia på dialekt. Lyssna på andra dialekter. Sånger på dialekt. Integrera med musik.

180

Muntliga instruktioner Förslag till arbetsgång Textboken s. 160 Arbetsboken s. 139 Vid instruktioner är det speciellt viktigt att den som instruerar har strukturerat (ordnat kronologiskt) innehållet i sin presentation och är förberedd och tydlig. Gå igenom arbetsgången med eleverna. Inledning: beskriv vad du ska berätta om och förklara att lyssnarna får ställa frågor i slutet. Fortsättning: berätta hur man gör, d.v.s. presentera arbetet eller uppgiften kronologiskt, i ordningsföljd. Visa eller demonstrera samtidigt hur det går till. Avslutning: avsluta med en kort sammanfattning och låt lyssnarna ställa frågor. När du står framför klassen ska du tänka på att: • stå eller sitta så naturligt som möjligt nära lyssnarna och ha ögonkontakt • fundera på vad och hur du säger något, tänka på ordval och språkval, hålla dig till ämnet och vara förberedd • tala tydligt och klart, variera rösten, betona och ta pauser. När du lyssnar ska du tänka på att: • lyssna intresserat och visa respekt för den som talar, inte störa • vänta på din tur, inte avbryta • våga fråga eller ge respons när talaren har slutat.

Arbeta vidare Presentationsprogram. Visa eleverna hur de kan använda visuellt stöd med hjälp av datorns presentationsprogram när de instruerar eller demonstrerar något, t.ex. PowerPoint, Prezi eller Keynote. Avslappningsövning. En bra övning finns beskriven i Lärarens bok 5, s. 148. Där finns också exempel på hur eleverna kan träna rösten. Mungymnastik. Gör överdrivna grimaser och gapa stort. Säg följande ramsa med olika roliga tonfall: När fru Fick fick Fick, fick Fick en fru. Ett snabbt sätt att bli avspänd i rösten är att gäspa ljudligt.

181

Diskutera och argumentera Diskussion Förslag till arbetsgång Textboken s. 161 Arbetsboken s. 140 Inled med att diskutera samtalsklimatet i klassen. Får alla sin röst hörd? Läs texten på s. 161 i textboken innan ni går över till att diskutera mera strukturerat. Hur diskuterar ni i klassen? Hur kan alla delta i diskussionen? Diskussionen fortsätter kring samma ämne, men nu med en ordförande som fördelar inläggen. Byt ordförande efter en stund. Börja med hur eleverna upplever situationen, fortsätt med att fundera över orsakerna innan ni föreslår och kommer överens om eventuella åtgärder. Träna att utveckla en tanke genom att resonera. Förklara varför, hur, när, var och ge exempel. Fördjupa en tanke eller ett förslag med frågor. Vad kan störa den som talar? Vad kan störa den som lyssnar? Eleverna fortsätter diskussionerna enligt arbetsboken s. 140 i mindre grupper.

182

Argumentation I en demokrati har alla rätt att uttrycka sin åsikt, sina tankar och känslor. Samtidigt har alla också skyldighet att lyssna på andra och respektera deras åsikter. Ett bra tal ska behaga, beröra och undervisa. Ett bra argument ska påverka eller informera. Att argumentera betyder att du står för dina åsikter och försöker försvara dem samtidigt som du försöker övertyga andra om att du har rätt. När du lär dig det, lär du dig också att lättare kunna genomskåda när andra försöker påverka dig. Det behöver inte bara vara en kamrat som försöker övertala dig, utan det handlar också om att kunna se olika budskap i din omgivning, t.ex. i sociala medier, i massmedia eller i reklam.

Förslag till arbetsgång Textboken s. 162–163 Arbetsboken s. 141 Diskutera när det kan vara viktigt för eleverna att kunna tala för sin sak? Det kan handla om allt möjligt, från att ha mössa eller inte till hemkomsttider eller allas rätt till en ren miljö. Genomgång av texten i textboken s. 162–163 Eleverna kan skriva en egen viktig ruta. Argumentation betyder att du vill påverka genom att övertyga andra om att din åsikt är den rätta genom att väga för och emot en sak. Ett argument (bevis) ska helst: • börja med att väcka sympati, få lyssnaren att vilja lyssna och inse att du är experten • grunda sig på fakta och kunna svara på motargument • vädja till en känsla och • sluta med en slutsats eller ett sammandrag. Efter genomgången får eleverna själva träna att argumentera muntligt. I arbetsboken s. 141 finns några färdiga förslag, men eleverna kan också själva hitta på andra ämnen.

LÄSTIPS! Våga tala – vilja lyssna. Lärarhandledning på nätet. Grethe Rottböll och Jeanette Milde, Hallå! Tala, berätta, rappa. Rabén&Sjögren, 2000.