Stilisten blädderex by Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Redaktör: Kajsa Heselius Omslag och illustrationer: Jenny Lucander Inlagans grafiska formgivning och ombrytning: Jenny Lucander Andra upplagan © 2015 Katarina von Numers-Ekman och Schildts & Söderströms Kopieringsförbud Det här verket är en kombinerad arbets- och lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera sidor i arbetsboken eller delar av dem. Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera textsidor eller delar av dem utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. ISBN 9789515235794 2017

Stilisten är ett läromedel i svenska och litteratur för gymnasiet som kan användas i alla kurser. Här finns tolv avsnitt som bygger på texter av olika slag. De tar upp viktiga teman och utmanar dig att tänka på djupet och formulera dina åsikter och erfarenheter både muntligt och skriftligt. En god stilist är någon som är skicklig på att använda språk och stil i sina texter, en språkkonstnär. Och då handlar det inte så mycket om grammatik, utan mera om hur innehållet kan lyftas fram på ett intresseväckande och njutbart sätt. Här spelar stilmedlen en viktig roll. De är språkliga verktyg som du kan använda dig av för att skapa effekt i din text. Varje text i Stilisten präglas av ett visst stilmedel som författaren mycket tydligt och medvetet har använt sig av. Genom uppgifterna lär du dig att hitta stilmedel i andras texter, analysera effekterna av dem och sedan använda samma stilmedel i både korta, kreativa skrivövningar och längre, mera bearbetade texter. Genom diskussions- och reflektionsfrågorna får du diskutera både textens innehåll och form och ditt eget skrivande med andra. Dessutom kommer du att minnas de olika stilmedlens namn bättre efteråt. Man behöver inte vara en professionell skribent för att behärska stilmedel. Du kommer att utvecklas till en bättre stilist när du blir medveten om vilka stilmedel som finns och börjar använda dem i dina texter. Samtidigt blir själva skrivprocessen roligare när du märker att du skriver annorlunda än förut! Stilisten tar inte upp alla texttyper, stilmedel och andra begrepp som du ska lära dig under din gymnasietid, men boken ger en god grund att stå på. I slutet hittar du en lista där du kan slå upp vad olika begrepp betyder. Bilderna i boken är gjorda av den finlandssvenska illustratören Jenny Lucander. De är kopplade till texterna på ett tematiskt plan, men fungerar också som självständiga konstverk. Ibland ingår frågor som uppmanar dig att analysera och diskutera bilderna i förhållande till texterna. Det sista avsnittet i boken fokuserar helt på illustrationerna och hjälper dig att utveckla dina färdigheter i bildanalys och din medvetenhet om hur multimodala texter fungerar. Stilisten är utformad som en arbetsbok där du antecknar och stryker under i texterna och gör de kortare skrivuppgifterna på sidorna med linjerade rader. De längre skrivuppgifterna gör du på annat sätt, förslagsvis på dator, så att du kan bearbeta och dela dem med andra. När du går ut gymnasiet kommer ditt exemplar av Stilisten att vara fullt av just dina tankar, idéer, åsikter, planeringar och kreativa infall. Det är bara att sätta igång! Lycka till! Katarina von Numers-Ekman, författare och svenskalärare

Till bokens ägare

sidan 5

Liv Tyler, en novell av Celia Hillo

sidan 8

Centralt begrepp: berättarperspektiv Höstlöv, ett kapitel ur en barnbok av Åsa Lind

sidan 16

Centrala begrepp: dialog, anföring Barbie och Ken, en kolumn av Mirjam Kalland

sidan 24

Centralt begrepp: skönlitterär gestaltning En freakshow i min hjärna, ett kapitel ur en ungdomsroman av Jenny Jägerfeld

sidan 32

Centrala begrepp: berättarröst, stilnivå Ekvatorial dimension, en dikt av Mårten Westö

sidan 42

Centralt begrepp: liknelse Till mitt barn i drömmarna, ett blogginlägg av Kristian Gidlund

sidan 50

Centralt begrepp: tilltal Plötsliga punkter om det här med framgång, en lista med tankar ur en bok av Bob Hansson Centralt begrepp: bildspråk

sidan 58

Jag hatar alkohol, en kolumn av Monica Ålgars

sidan 66

Centrala begrepp: argumentation, retoriska stilmedel, källkritik I maskinen, ett kåseri av signaturen Marianne

sidan 74

Centralt begrepp: besjälning Kuppförsök i Savolax, en kolumn av Magnus Londen

sidan 82

Centrala begrepp: semantiskt fält, ironi Om svårigheterna med att odla sin trädgård, en prosadikt av Jolin Slotte

sidan 90

Centrala begrepp: hybridgenre, lyriska drag, vetenskaplig text Uppgifter till bokens illustrationer av Jenny Lucander

sidan 98

Centrala begrepp: bildanalys, multimodal text Lista med begrepp

sidan 109

Extra sidor att anteckna på

sidan 132

Hon gick på i Gröndal. Såg mig inte. Satte sig precis framför och när hon vände på huvudet för att se ut genom fönstret letade sig en pust av hennes parfym bakåt mellan sätena. Jag visualiserade hur en vit, nästan genomskinlig doftslinga virvlade genom luften, från hennes hals och handleder rakt mot mitt ansikte. Ett liggande, böljande ”s”, som i en tecknad film. et var en tung, söt doft. Vanilj, mysk och övermogna äpplen. Rosor som blommat ut. D Mitt hjärta slog så hårt där bakom revbenen att det kändes som om det skulle slå sig ut. Jag förstod egentligen inte varför. on var inte ens särskilt trevlig. Nej. Hård och okänslig med en attityd lika avvisande som H en stålrustning kring den där bleka, mjuka kroppen. Det vänligaste hon någonsin hade sagt till mig var ”Din morsa!”. Jag fattade givetvis att också det var en förolämpning även om jag funderade över hur. et gick rykten om att hon gillade att tända på saker. Det hade brunnit i papperskorgar på D skolan sju gånger sen augusti. Det var inte normalt sa rektorn och jag var för en gångs skull böjd att hålla med henne trots att hon vanligtvis var skrämmande full av skit. Hon dödade små djur också. Inte rektorn, även om det faktiskt inte skulle ha förvånat mig. Rektorn skröt alltid om hur många strängjävlar hon hade på sitt lyrhelvete. Och djurplågeri låg inte så långt ifrån den lightsadism hon ägnade sig åt till vardags. ej, jag menade hon med stålattityden. För mycket länge sen, troligtvis närmare ett N decennium, när vi båda med lätthet fortfarande kvalade in i kategorin ”barn”, så bevittnade jag när hon oberört stötte en vässad pinne rakt in i en tufsig gråbrun fågels bröst. Det var första gången som jag kräktes och grät samtidigt. Inte sista. Den där kombinationen har följt mig sen dess. För det mesta stannar den vid en känsla. Att jag vill kräkas och gråta samtidigt. Men i värsta fall gör jag det också. Det händer när det blir ett slags känslomässig overload, vilket dessvärre drabbar mig ganska ofta. et är möjligt att den var döende, den där lilla skabbiga uteliggarfågeln, att det var ett D murder of mercy, och visst, det skulle ju verkligen vara en förmildrande omständighet. Men det gjorde henne till en helt annan sort. En som släcker liv. En som tänder eldar. u hade det kanske varit lämpligt att ta till någon passande floskel om hur hon hade satt N mitt hjärta i brand. Men det hade hon inte. Det var mer som om hon hade tryckt en glödande fimp mot det och fått det att fräsa till lite i köttet. on vände sig åt sidan och såg ut genom fönstret. Jag kunde betrakta henne ostört. H Oavsett sina antisociala tendenser så var hon vacker som en jävla åsknatt. Eller jag tyckte det i alla fall även om få andra verkade imponerade. Hon hette Audrey, vilket betyder 32

”noble strenght” på fornengelska. I looked that up. Det var så rätt! Jag vet inte om det var en tillfällighet, men hon såg precis ut som Audrey Hepburn gjorde i Breakfast at Tiffany’s, bara att hon var dubbelt så stor. Det svarta håret. De höga kindbenen. De välskräddade dräkterna, blusarna, byxorna som uppsydda för just den där kroppen. Jag undrade vart hon fick tag på dem. De såldes inte precis i Liljeholmens galleria. ch det var något. Något som gjorde att jag inte kunde sluta tänka på henne. För jag O kunde inte det. Det var som om det fanns en särskild kanal i min hjärna som bara fanns till för henne. Parallellt med alla andra kanaler som ständigt stod på. J ag brukade skratta åt folk som klagade över tinnitus. Skratta så att saliven stänkte, skratta så att jag inte fick luft, skratta så att ögonen tårades. tt litet pipande. E Ett litet, om än konstant, pipande. J ag skakade så misstroget på huvudet att jag fan fick whiplash. Hur kunde det ens kvala in som problem? J ag som hade ett burleskt nöjesfält i min hjärna. En veritabel freakshow, komplett med cyklande dvärgar, skäggiga damer och rostiga, skevande pariserhjul. Och en experimentell jazzorkester med trumpeter, tromboner, althorn, ja full blåssektion mitt i värsta crescendot. Och en djurpark, med skabbiga gamla björnar, olyckliga elefanter och ylande inavlade vargar. En t-central i rusningstid, med hetsande förortsmorsor, svarta killar i säckiga byxor som haltade fram och stammande bingolottoförsäljare i rullstol. Och ett analogt twitter, rösterna, infallen, idéerna som monologlikt bara skreks rakt ut. et hade jag att jobba mot. D Och man klagar på ett pipande. Ett litet jävla pipande. illåt mig att småle. Nej. Tillåt mig skratta maniskt precis rakt ut. Nej. Tillåt mig injicera T något lugnande. tt pipande. E Om det ändå hade varit så bra. on reste sig och gick av vid Blommenbergsvägen. Först när hennes doft lämnat mina H näsborrar insåg jag att också jag borde ha gått av. Jag bodde ju faktiskt här. Även om jag skulle ha gett nästan allt jag ägde för att kunna säga att jag inte gjorde det.

Texten är det första kapitlet ur ungdomsromanen Jag är ju så jävla easy going (Gilla böcker, 2013) som handlar om artonåriga Joanna som har ADHD. Den är skriven av den svenska författaren Jenny Jägerfeld (född 1974).

Vissa texter har ett alldeles eget tonfall. Speciellt när det handlar om fiktion skriven i jagform är berättarrösten viktig. Den kan bland annat avspegla berättarens kön, ålder, socialklass, personlighet, värderingar och känslotillstånd. Förmodligen berättar den också något om vilken tid och miljö berättelsen utspelar sig i. När det handlar om fiktion är det viktigt att minnas att berättarrösten inte är det samma som författarens egen röst. Berättarrösten kan skapas med hjälp av många olika stilmedel. Några exempel är:

• stilnivå – hur vardagligt eller formellt språket är • talspråkliga drag – till exempel utrop, utfyllnadsord, svordomar eller slang • litterär kodväxling – att berättaren strör in ord och uttryck på andra språk • upprepning – att man återkommer till ett ämne eller använder ord och uttryck på nytt • listning – att många exempel radas efter varandra • bildspråk – då man använder exempelvis liknelser och metaforer (se sidan 120) • meningsbyggnad – t.ex. att man använder extra långa eller korta meningar, ofullständiga meningar eller frågor

Använd pennor av olika färg och markera stilmedel i texten som du upplever att är typiska för Joannas berättarröst. Ta exemplen på stilmedel i listan ovan till din hjälp i granskningen, men var beredd på att kanske också hitta andra språkliga drag som är typiska för henne.

1. Vad berättar texten om Joannas personlighet, om hennes egenskaper, känslotillstånd och livssituation? 2. Jämför vilka stilmedel ni hittat i gruppen. Vilka är de mest framträdande? 3. Varför kallar Joanna det hon upplever för en freakshow? Hur kommer den fram i hennes sätt att uttrycka sig? Vilka stilmedel bidrar starkast till det? Hur har illustratören tolkat freakshowen?

4. Vilka känslor får du som läsare för Joanna som person? Väcker hennes sätt att uttrycka sig och innehållet i det hon berättar sympati eller antipati hos dig? Eller får du motstridiga känslor för henne? 5. Skulle du klassa Joanna som en språkligt och stilistiskt sett skicklig berättare eller inte? Motivera. 6. Vilka sinnesintryck använder Joanna för att beskriva Audrey och vad berättar beskrivningarna om Joannas relation till henne?

1. Iaktta i smyg en främmande person i kollektivtrafiken. Välj tre olika stilmedel ur listan ovan och använd dem i en beskrivning av personen. Läs sedan upp beskrivningen för någon som får försöka komma på vilka de tre stilmedlen är. Ge också konstruktiv respons åt varandra för innehållet i beskrivningarna. 2. Fundera på hur du själv låter när du pratar med jämnåriga. Vilka språkliga drag smyger sig automatiskt in? Kanske slang, dialekt, kodväxling, svordomar eller upprepningar? Skriv en kort självbiografisk text i jagform där du beskriver en vardaglig situation och försöker få textens berättarröst att låta så lik ditt eget sätt att prata med jämnåriga som möjligt. 3. Joanna talar i texten om känslan av att vilja gråta och kräkas på samma gång. Välj två känslouttryck som du kombinerar på ett liknande sätt och skriv en dikt i fri form, en statusuppdatering eller en vykortstext om det. Fundera på vilka stilmedel du ska använda. 4. Titta på stycket där Joanna beskriver freakshowen i sin hjärna som ett burleskt nöjesfält, en t-central i rusningstid och ett analogt twitter. Välj ett sinnestillstånd som du brukar befinna dig i. Välj också en miljö som du tycker kunde symbolisera detta tillstånd och gör en beskrivning som motsvarar Joannas. Skriv ungefär fem meningar och läs, om du vill, upp texten för någon som får tolka vilket sinnestillstånd den handlar om.

Gör anteckningar i fri form utgående från frågorna nedan. 1. Vilka sinnestillstånd, känslolägen eller typer av humör är typiska för dig i din nuvarande livssituation? Vilka av dessa visar du öppet? Var, när och för vem gör du det? Vilka döljer du helst för omvärlden? 2. Hurdana situationer påverkar starkast ditt humör? Ge konkreta exempel. 37

3. Vad brukar du göra för att medvetet påverka ditt humör? Vad lugnar och tröstar dig? Vad piggar upp dig eller får dig att känna dig glad? Finns det situationer då du faktiskt vill känna dig vemodig och sorgsen – eller arg? Vad gör du då? 4. Man brukar ofta tala om att tonåringar har häftigt temperament. Tycker du att det stämmer in på dig själv och dina jämnåriga? Vilka goda och dåliga sidor finns det med att man talar om unga på det sättet? 5. Allt fler barn och unga får i dag neuropsykiatriska diagnoser, som t.ex. ADHD. Vilka fördelar eller nackdelar kan det finnas med att få en sådan?

1. Skriv en personligt hållen essä där du diskuterar vilken roll dina olika humör spelar i ditt vardagsliv. Gå också in på hur du skulle önska att din omgivning bemötte dig när du befinner dig i olika känslolägen. Välj 2 – 3 av stilmedlen i listan ovan som du medvetet använder för att göra din text mer effektfull. 2. Skriv ett kåseri där du berättar om hur olika miljöer påverkar ditt humör. Beskriv miljöerna med konkreta detaljer och olika sinnesintryck, så att din läsare kan se dem framför sig. 3. Utnyttja kunskap du fått t.ex. i psykologi- och biologiundervisningen och leta också upp relevant och trovärdig information i olika källor. Skriv sedan en faktabaserad essä där du tar upp ett intressant ämne som har att göra med unga människor och psykologiska mekanismer. Kom ihåg att ange källorna. 4. Skriv en novell som handlar om två unga personer från dina hemtrakter som sitter på samma buss. Försök få fram vilken relation de har till varandra och vilka känslor som uppstår under bussresan. Använd ett talspråk som låter äkta i dialogen. Du kan också låta den ena personen vara berättare och krydda hans eller hennes berättarröst med talspråkliga drag genom hela texten.

1. Vilka insikter har du fått om hur man kan skapa en berättarröst? 2. Vilka tankar har du fått om ditt eget och dina jämnårigas sätt att tala? 3. Vad tänker du om idén att gestalta det som händer i en människas huvud genom en miljöbeskrivning?

4. Har det varit enkelt eller svårt att skriva om sådant som har med dina egna sinnestillstånd att göra? Varför det? 5. Tycker du att frågor som har med psykologi att göra är mer intressanta att fundera på ur ett personligt eller ett mer vetenskapligt perspektiv? Hur resonerar du när du svarar på den frågan?

Den här kolumnen skulle ha handlat om något annat, om det inte var för att den nästan inte blev skriven. Efter väninnans födelsedagsfest i går har jag legat i soffan hela dagen, huvudvärk och trötthet och den där vaga, obehagliga känslan av att allting i hela världen är lite skevt och väger för mycket, och nu är klockan 22, och den enda tanke som är tydlig för mig är att jag har börjat hata alkohol. Ja, faktiskt. Och nu menar jag inte så där som när bakfulla människor halvt på skämt avlägger löften om att aldrig mer dricka, utan på allvar. Jag hatar vad alkohol gör mot min kropp, mot mina vänners kroppar, mot relationer jag sett gå sönder, mot barn, mot stämningen på stan på morgonnatten, mot släktingen som dog alldeles för tidigt, mot vännen som försökte ta sitt liv, mot mannen som ligger avslocknad utanför Helsingegatans Alko, mot stora delar av befolkningen. Innan någon anonym nätkommentator känner sig manad att komma med personangrepp måste jag antagligen förklara att jag inte dricker speciellt mycket. Jag har aldrig haft alkoholproblem, jag brukar inte supa mig full, jag skulle aldrig dricka ensam eller ta en återställare, och jag dricker väl ungefär som andra kvinnor i min ålder och livssituation, det vill säga vin ibland på helgerna. Likväl har alkohol varit en del av mitt liv sedan tonåren, och under hela denna tid tror jag att den längsta tid jag varit helt utan alkohol är en månad. Alkohol är något som finns där, tätt knutet till vardagens rytm och avbrotten från den, invävt i hela vår kultur och hur vi förstår våra liv. Alkohol för att symbolisera att vi har roligt, att vi har lyckats, att vi har semester. Alkohol då vi är ledsna, besvikna, stressade. Alkohol då vi flyger, networkar, bowlar, tvättar oss. Alkohol för att känna oss smidigare, kvickare, vackrare, mindre rädda. Problemet är givetvis bara att vi inte blir något av det sistnämnda, utan bara väldigt mycket precis tvärtom. Varför dricker jag över huvud taget alkohol, har jag funderat på en längre tid. Svaret har varit att jag tycker om vin på middagar och i parker, skumpa då det är fest, afterwork med kollegorna, öl på resor. Sakta börjar det dock bli allt tydligare att det inte är alkoholen jag tycker om, utan det jag knyter till den. Alkoholen i sig själv är mest beskhet och tyngd. Just tyngd är kanske det allra mest beskrivande ordet för vad alkohol kan göra mot oss. Kroppens tyngd, svullenhet, värk, obalans, knytnävar, tårar, knivslagsmål, sjukdom. Psykets tyngd, ångest, förtvivlan, ledsenhet, desperation, sjukdom. Vi dricker för att känna oss lätta, men får en massa mer att släpa på. En sak som gör mig himla glad är dock att kidsen i dag är så mycket smartare än vi. Alkoholbruket bland unga har minskat stadigt de senaste åren. Av 14-åriga flickor är 70 procent i dag helnyktra, och bland 16-åringar av båda könen är siffran 37 procent. Jag tänkte prova på att möta våren på samma sätt som de. Kolumnen Jag hatar alkohol är skriven av Monica Ålgars (född 1981) som är en finlandssvensk skribent och doktor i psykologi. Den publicerades i Hufvudstadsbladet 31.3.2015.

* I Finland har Alko monopol på att sälja stark alkohol, i Sverige har Systembolaget monopol.

Kolumnen är en argumenterande texttyp, d.v.s. en text där skribenten lägger fram ett påstående och försöker motivera det så bra som möjligt. Den argumenterande texten kryddas ofta med retoriska stilmedel som ska få påståendet att låta mer övertygande. När man analyserar argumentationen i en text benar man ut tesen och argumenten, letar fram de retoriska stilmedlen och tar ställning till hur väl argumentationen fungerar. • Tesen är det centrala påståendet i texten. • Argumenten är de motiveringar man presenterar för att visa att tesen stämmer. Argument brukar delas in i sakargument som bygger på fakta och känsloargument som vädjar till mottagarens känslor genom att t.ex. väcka rädsla eller medlidande. • Ett stödargument kan förstärka ett annat argument. • Ett motargument talar för att tesen inte stämmer. En skribent eller talare kan färdigt försöka bemöta ett motargument, innan någon som är av annan åsikt hinner komma med sin kritik. • Slutsatsen säger hur man borde handla om man håller med om att tesen är riktig. Några vanliga exempel på retoriska stilmedel är • Allitteration: Ord som står nära varandra i texten får extra tyngd då de börjar med samma ljud. • Anafor: Satser eller meningar som kommer efter varandra inleds med samma ord och får därför en extra betoning. • Antites: Motsatser inom samma omårde skapar effekt när de ställs mot varandra. • Besjälning: Man skapar effekt genom att beskriva döda saker som om de var levande. • Hyperbol: En medveten överdrift som används för att föra fram en poäng. • Ironi: Man uttrycker motsatsen till det man egentligen menar för att skapa komik eller förlöjliga något (se också sidan 84). • Listning: Man radar upp många exempel efter varandra för att ge trovärdighet åt resonemanget. • Parallellism: En tanke upprepas med andra ord för att lyfta fram något viktigt. • Retorisk fråga: Man ställer en fråga på ett sådant sätt att svaret redan är givet. • Värdeladdade ord: Ord med positiv eller negativ laddning kan användas för att skapa effekt i texten. Vissa sätt att argumentera kan leda till att texten blir mindre trovärdig. • Att gå till personangrepp, d.v.s. att anklaga eller hota sin meningsmotståndare, är aldrig bra. En god argumentation håller sig till saken. • Sakargument känns ofta trovärdigare än känsloargument, men det beror också på vilken typ av fråga man diskuterar. • Att hänvisa till experter på området fungerar ofta bra, men överdriven s.k. auktoritetstro kan ge en bild av att skribenten inte har något eget att komma med. • Ibland hittar man exempel på önsketänkande i argumenterande texter. Det betyder att man påstår att något är sant eller falskt bara för att man önskar att det var det. 68

1. Läs kolumnen Jag hatar alkohol och försök komma underfund med vilken tesen är. Stryk under ställen där tesen kommer till uttryck. 2. Vilka typer av retoriska stilmedel använder sig Monica Ålgars av? Markera dem med olika färger i texten.

1. Vilka argument använder Monica Ålgars för att stödja sin tes och hur fungerar de? Vilka slag av argument är det frågan om? 2. Vilka ställen i texten upplever du som mest övertygande? Varför? 3. På vilket sätt påverkar det argumentationen att Ålgars utgår från sina personliga erfarenheter? 4. Vilken effekt får användningen av retoriska stilmedel? 5. Vilken är kolumnens slutsats?

1. Gör en lista med antiteser, d.v.s. motsatser, som alla är förknippade med alkohol på något sätt. Diskutera sedan i en mindre grupp vilka antiteser ni kommit på och om ni tycker att de positiva eller negativa sidorna av alkoholen dominerar i vårt samhälle. 2. Skriv en kort prosalyrisk text där du använder stilmedlet anafor, d.v.s. låter varje mening börja med samma ord. Plocka ordet ur Ålgars kolumn. Det kan till exempel vara alkohol, löften, hatar, tyngd eller kidsen. Du kan också illustrera texten med ett foto. 3. Lyssna på en låt eller se en scen ur en film som på något sätt handlar om alkohol och gör spontana anteckningar under tiden. Välj ett retorisk stilmedel från listan ovan och använd det när du skriver om dina anteckningar till löpande text. Läs upp texten för någon och be om konstruktiv respons.

Gör anteckningar utgående från en eller flera av följande instruktioner. 1. Rita en spontan tankekarta där du skriver in nyckelord och korta meningar som beskriver din syn på alkoholen både på ett samhälleligt och personligt plan. 2. Jobba i par. Gör tillsammans en grundlig sökning på nätet och samla så pålitliga källor som möjligt om finländarnas alkoholbruk, särskilt unga personers. Diskutera under sökandets gång hur ni bedömer källornas trovärdighet. Skriv ut texterna eller bokmärk dem så att ni hittar tillbaka till dem. Se också om ni kan hitta belägg för siffrorna som Ålgars lägger fram i slutet av sin kolumn. 3. Sök information och titta på bilder och videoklipp om alkoholreklam i olika länder. Gör anteckningar om de iakttagelser du gör.

1. Utgå från Monica Ålgars konstaterande att alkoholbruket bland unga har minskat under de senaste åren. Skriv en materialbaserad essä där du hänvisar till pålitliga källor på nätet och speglar dina egna erfarenheter av och åsikter om ungas drickande mot dessa. 2. Skriv en tidningskolumn där du använder dig av trovärdiga källor på nätet och kommer med en slutsats om hurdan alkoholreklamen i vårt land enligt dig borde vara. Formulera så goda argument du kan. 3. Gör en enkät, gärna med hjälp av något webbverktyg, där du låter dina skolkamrater och andra unga på din hemort svara på frågor om alkohol. Använd resultatet tillsammans med tillförlitlig information från nätet och eventuella andra medier och skriv en objektiv artikel om hur de ungas inställning till alkohol ser ut i dina hemtrakter i dag.

1. Vilka är de största utmaningarna med att analysera och själv skriva argumenterande texter? 2. Hur bedömer du din egen förmåga att söka och hitta trovärdig information på nätet? Konkretisera med exempel på vad som är enkelt och vad som är svårt med informationssökning enligt dig. 3. Har din syn på alkohol nyanserats på något sätt under arbetet med detta avsnitt? Motivera.

Vem har en f re

akshow i sin

hjärna?

Vad gör socia larbetarna he mma hos Ba och Ken? rbie Och ﬁnns de t verk ligen b erättelser i borttappade tumvantar?