Studiestigen blädderex by Schildts & Söderströms

Studiestigen Katarina von Numers-Ekman

Anna Quagraine

Denna bok tillhรถr:

Studiestigen Katarina von Numers-Ekman

Anna Quagraine

Schildts & Sรถderstrรถms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Redaktör: Kajsa Heselius Omslag och illustrationer: Johan Isaksson Inlagans grafiska formgivning och ombrytning: Jukka Iivarinen/Vitale Ay Första upplagan © 2018 Katarina von Numers-Ekman, Anna Quagraine och Schildts & Söderströms Denna bok är utgiven med stöd av Svenska kulturfonden och stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur. Kopieringsförbud Det här verket är en kombinerad arbets- och lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera textsidor eller delar av dem utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. ISBN 978-951-52-4227-3 2018

Till dig som vandrar längs studiestigen!. . . . . . . . . . . . . . . . 7

1.1 1.2 1.3 1.4

Hur ser du på din inlärning?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Känner du dig själv? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Vad motiverar dig?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Kan du koncentrera dig?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

2.1 2.2 2.3 2.4

Är du stressad?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Sover du gott?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Äter du bra?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Rör du på dig?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6

Hur ser din studiestig ut?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Studerar du på distans?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Vilka mål har du?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Vad väljer du?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Hur gick det?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Vad använder du din tid till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10

Hur funkar din hjärna när du läser?. . . . . . . . . . . . . 51 Hur läser du?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Vad är lässtrategier?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Minns du vad du lärt dig?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Har du läs- och skrivsvårigheter? . . . . . . . . . . . . . . . 59 Hur antecknar du?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Är du källkritisk? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Kan du googla?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Hur hänvisar du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Hur talar du inför publik?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

5.1 Hur är studentexamen uppbyggd? . . . . . . . . . . . . . . 71 5.2 Hur svarar du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 5.3 Hur planerar du ditt läslov? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

6.1 6.2 6.3 6.4

Vad drömmer du om? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Vad är du bra på?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Vad vill du studera?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Vad vill du jobba med? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Uppgifter och scheman i slutet av boken. . . . . . . . . . . . . 122 1. Mitt önskeschema 2. Mitt verkliga schema 3. Min tidsplanering 4. Lista över styrkor och färdigheter 5. Min studentexamensplan 6. Min studieplan 1-2-3 7. Mina kurser under gymnasietiden

Till dig som vandrar längs studiestigen! Studiestigen är en bok som ska hjälpa dig att navigera målmedvetet genom gymnasiet. Den ger dig stöd i att lägga upp dina studier, klara studentexamen och hitta nya utmaningar

Bär Studiestigen med dig. Ha boken liggande bredvid dig när du pluggar och slå upp i den och gör anteckningar. Så småningom kommer den att bli allt mera personlig.

efter att du fått din vita mössa. Du får också tips

Vi hoppas att den ska bli en bok som du inte

om hur du kan stärka din studieteknik och bli mera

vill slänga när du gått ut gymnasiet, utan att du

medveten om hur du ser på din egen inlärning.

sparar och använder den då du söker dig vidare

Både under kurserna i studiehandledning och

längs din egen studiestig.

i många andra sammanhang har du nytta av att läsa i boken, göra uppgifterna och diskutera de frågor den tar upp med andra.

Anna och Katarina

Tänk på en förmåga du har, något som du är bra

som ett bevis på dumhet eller att vara dålig. De

på. Beror din förmåga i första hand på medfödd

tänker att man bevisar att man är intelligent

talang, eller på att du har lagt ner tid och arbete på

genom att lyckas utan att anstränga sig. Därför

att träna upp den? Hur tänker du?

undviker de svårigheter och utmaningar.

Forskning har visat att vi människor kan delas

De som har ett dynamiskt sätt att tänka ser

upp utgående från hur vi ser på våra förmågor. En

däremot misslyckanden som en möjlighet att ut-

del tror att förmågorna, precis som utseendet,

vecklas. Eftersom de här personerna alltså tränar

främst styrs av generna. Man tänker då att somli-

och anstränger sig mera, uppnår de ofta också

ga bara råkar ha språkhuvud eller har en medfödd

bättre resultat än de som har ett statiskt tanke-

talang för matematik. På engelska kallas det här

sätt.

sättet att tänka för fixed mindset, eller statiskt tanke sätt på svenska.

Alla människor har en blandning av ett statiskt och ett dynamiskt tankesätt, men ditt be-

Andra tänker sig att förmågor är ungefär som

teende och din attityd till inlärning visar ofta vil-

muskler som kan tränas upp. Att man är bra på

ket som dominerar. Många gånger är vi ganska

något beror på att man lägger ner arbete på att

omedvetna om vårt sätt att se på vår inlärning.

utvecklas och tar till sig responsen man får. Detta

Det är bra att försöka iaktta sig själv och fundera

sätt att se på sin inlärning kallas growth mindset,

på om det skulle löna sig att försöka tänka annor-

det vill säga dynamiskt tankesätt.

lunda ibland.

De som har ett statiskt tankesätt är ofta rädda för att misslyckas eftersom de ser misslyckandet

TIPS: Den amerikanska professorn i psykologi Carol Dweck är den som forskat mest kring fixed och growth mindset och det är också hon som har introducerat begreppen. Läs mer på nätet om du är intresserad av ämnet.

Kapit e l 1 : K ä n n d ig sjä lv

Tänk på vanliga vardagssituationer både i skolan och på fritiden. När har du ett statiskt och när har du ett dynamiskt sätt att tänka på dina förmågor och dina möjligheter att utvecklas och lära dig nya saker? Gör anteckningar i de två kolumnerna.

Statiskt tankesätt

Dynamiskt tankesätt

________________________________________________

st udiest igen

Då du känner dig själv vet du hur du beter dig och

här frågorna, men du kan öva upp och öka din

reagerar på olika saker. Du vet bland annat vad

självinsikt. Längre fram i boken får du hjälp med

som motiverar dig och hur du känner, vad som

att tänka på din tidsanvändning och planera dina

intresserar dig och vad du är bra på. Självkänne-

studier. Också då är det viktigt att veta hur du job-

dom hjälper dig göra val och förstå varför du gör

bar och vad du vill få gjort.

eller tänker på ett visst sätt. Det kan vara svårt att lära känna sig själv, åtminstone om du inte är van att fundera över de

Fundera på följande frågor och skriv ner dina tankar och svar. Tänk förutom på skolan också på din fritid och dina framtidsdrömmar. Motivera gärna. Om det är svårt för dig att själv komma på vad du är bra på, kanske du kan få idéer från familj eller vänner. På sidan 114 bak i boken finns en lista över personliga egenskaper. Du kan använda den som hjälp. Mina intressen är __________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Mina personliga egenskaper är _____________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Mina färdigheter är ________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Mina värderingar är _______________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Min attityd till skolan just nu är ____________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Kapit e l 1 : K ä n n d ig sjä lv

Intervjua en klasskompis eller familjemedlem med frågor om dig själv. Använd frågorna nedan som stöd och fyll till sist själv i svaren. Be om motiveringar också! Vad är du bäst på? _________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________

Vad vill du utveckla i dig själv?_____________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________

Hur känner du dig nu?_____________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________

Hur studerar du effektivast?________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________

st udiest igen

Vilka områden vill du ändra på? Vad kan du göra? Sätt upp ett mål för dig enligt instruktionerna i kapitel 3.3. Hur nöjd är du med olika områden i ditt liv? ________________________________________________ Hur hög, på en skala från 4 till 10, blir din stapel för områdena nedan? Fyll på med flera egna.

________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________

Kapit e l 1 : K ä n n d ig sjä lv

Motivation är drivkraften som hjälper dig få saker

eller stärker din position i sammanhanget. I sko-

gjorda. Du kan tänka dig att din motivationsnivå

lan kan det innebära att du vet att du får ett bra

motsvarar hur mycket lust du har att ta itu med

vitsord i en kurs bara du lämnar in uppgiften eller

det du ska göra. Det talas ofta om inre och yttre

att ämnet i fråga kommer att hjälpa dig på vägen

motivation. Inre motivation kommer från dig själv

till ditt drömjobb.

och du gör saker för att de känns bra. Du känner

Både inre och yttre motivation behövs för studie

att uppgiften är meningsfull och du behärskar det

framgång. Fastän du tycker om ett visst ämne och

du gör. Till exempel i skolsammanhang växer din

har lust att gå en kurs (inre motivation) så kan den

inre motivation fram då du är intresserad och vill

också innehålla tråkiga avsnitt, som du känner att

veta mera, då du får mångsidiga uppgifter av en

du inte har lust med. Samtidigt vet du att du be-

lämplig svårighetsgrad och du får göra nya saker

höver kursen för att kunna skriva studentexamen

och känner att du lyckas. Yttre motivation hänger

och komma vidare till fortsatta studier, så du kne-

ihop med någon slags belöning, som kan vara att

gar på (yttre motivation).

du ser positiva konsekvenser av ditt handlande

Fundera på följande påståenden. Beskriver de yttre eller inre motivation? • Jag går i gymnasiet för jag vill lära mig nya saker. • Det är viktigt för mig att följa regler och tidtabeller. • Min familj tycker det är viktigt att jag blir student. • Jag vill bli framgångsrik.

1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

Bedöm hur väl de beskriver dig på en skala från 1 till 5. 1 = inte alls och 5 = helt och hållet. Lista själv tre påståenden om motivation och bedöm hur de passar in på dig. ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________

st udiest igen

Håll motivationen uppe Yttre motivation är ofta bra då du ska göra korta

lite långsamt, men då du fortsätter målmedvetet

uppgifter eller rutinuppgifter. Vid mer komplice-

så belönas du i slutet. Då du till exempel jobbar

rade uppgifter och projekt räcker det nödvändigt-

hårt under en kurs, följer planen du gjort, tror på

vis inte mer med enbart yttre motivation, eller

dig själv och till slut lyckas prestera väl i en kurs

åtminstone blir det lättare om du också hittar en

enligt, så blir ditt självförtroende bättre och då

inre motivation till att slutföra projekten. För att

växer motivationen ytterligare. Ju mer motiverad

hålla uppe din motivation ska du sätta upp mål

du är, desto lättare går det för dig att lära dig.

och delmål på din studiestig. Ibland går det kanske

Hur kan du öka din motivation i skolan?

Hur kan du hjälpa en kompis som inte har lust

Hitta på minst tre saker.

med kursen ni går just nu?

________________________________________________

Kapit e l 1 : K ä n n d ig sjä lv

Din hjärna kan bara tänka på en sak i taget. Gör du

med att komma igång eller fokusera på en sak i

två eller flera saker parallellt blir du avbruten hela

taget. Först kan du fundera på varför du har svårt

tiden och är tvungen att sätta mera tid och energi

att koncentrera dig. Är uppgiften svår? Har du satt

på att fokusera på de olika uppgifterna. Det bety-

upp orealistiska mål? Är det något i din familj eller

der att om du vill koncentrera dig på att göra en

vänskapskrets som orsakar problem? Mår du bra?

läxa eller läsa till ett prov borde du inte chatta

En effektiv studieteknik hjälper inte om problemet

med kompisar samtidigt.

inte är studierelaterat, så du måste ha en möjlig-

Om du till exempel ska läsa en text och svara på frågor kan du välja att koncentrera dig på upp-

het att reda ut orsakerna bakom koncentrationssvårigheterna.

giften, och då slutför du den antagligen ganska

Du kan börja med att tala med någon du litar

snabbt. Ifall du gör annat vid sidan om kan det

på, kanske en vän eller dina föräldrar, för att hitta

hända att du glömmer hur långt i texten du kom-

en lösning. Ifall du känner att du inte mår bra eller

mit då du ska fortsätta eller glömmer innehållet

behöver mera hjälp än dina vänner kan ge ska du

som du just läst och måste läsa om för att kunna

kontakta din studiehandledare, en lärare eller

svara på frågan. Även om du inte glömt tar det

någon ur studerandevårdspersonalen. Då du vet

ändå lite tid för hjärnan att komma igång med

vad dina koncentrationssvårigheter beror på och

uppgiften igen, och då tar det längre tid för dig att

har rett ut dem eller gjort upp en plan för hur du

bli klar.

ska komma över dem, kan du också sätta igång

Det går att öva upp koncentrationen, så du be-

med att studera effektivt.

höver inte känna dig orolig om du har svårigheter

Sätt dig tillsammans med en kompis och spela memory med kort eller på dator. Den ena av er koncentrerar sig hela tiden på spelet. Den andra ska mellan sina turer kolla flödet på olika sociala medier eller läsa en kvällstidningssajt. Spela ett spel till och byt roller. Hur gick det för dig då du koncentrerade dig på spelet jämfört med då du gjorde annat? ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________

st udiest igen

Vem hör till studerandevårdsgruppen i din skola? ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ I vilka ärenden kan du ta kontakt med studerandevården? ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Hur och var når du dem? ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Vilka andra vuxna finns i skolan och när kan du kontakta dem? ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________

Kapit e l 1 : K ä n n d ig sjä lv

Pomodorometoden hjälper dig att fokusera • Skriv en lista på dina uppgifter. (Läs mera i kapitel 3.6.)

• Håll sen en längre paus, t.ex. 30 min, innan du fortsätter med ett nytt block på fyra cykler.

• Välj en uppgift från din lista. • Ställ in timern på den tid du vill jobba. 25 minuter är den tid man brukar rekommendera.

Så småningom hittar du den tid som passar dig bäst. Kanske vill du jobba i 40 minuters enheter

• Fokusera på din uppgift tills timern ringer.

och hålla pauser på 10 minuter? Håll ändå tiden

• Om du under tiden börjar tänka på andra

relativt kort, för då kan du intala dig själv att du

saker som är viktiga att minnas ska du snabbt

orkar jobba i till exempel 25 minuter. Om det

skriva ner dem, gärna på ett separat papper.

känns svårt att orka fokusera i 25 minuter kan du

• Håll en paus då timern ringer, t.ex. fem minu-

börja med en kortare tid och förlänga den med

ter. Under pausen kan du stiga upp, röra på dig

några minuter i taget då du vänjer dig. I allmänhet

lite, dricka eller äta något, gå på wc eller kolla

är 20–40 minuter en bra tid, för hjärnan behöver

om du fått meddelanden på telefonen. Obs! Du

tid att kunna fokusera på en uppgift efter ett av-

ska fortsätta jobba igen om fem minuter!

brott.

• Fortsätt med samma system tre gånger till.

Bestäm dig för en uppgift och en tid, t.ex. en

Att skjuta upp eller välja att göra mindre

kvart. Ställ in timern och börja jobba. Lägg undan

viktiga sysslor i stället för det du borde göra

telefonen, svara inte på meddelanden, tala inte

kallas prokrastinering. Kanske har du svårt att

med familj och vänner.

komma igång och hoppar därför mellan olika

Hur gick det? Var tiden lagom lång? Om du

sysslor, eller undviker läxor genom att till exem-

kom igång ordentligt kändes den kanske för kort.

pel börja städa i stället. Du skjuter upp ett beslut

Förläng då tiden nästa gång du provar.

eller väljer att göra något mindre viktigt, fastän du vet att du har viktigare uppgifter som väntar. Det finns tyvärr inget direkt botemedel för prokrastinering. Du måste helt enkelt bara komma igång och sen försöka hållas igång. Du kan bli bättre på att komma igång med hjälp av tipsen nedan.

st udiest igen

10 tips på hur du kan förbättra din koncentrationsförmåga 1. Gör upp en lista, en plan eller ett tidsschema för vad du ska ha gjort. Tänk på varför det är viktigt för dig att göra de olika uppgifterna. 2. Välj att jobba på en plats som fungerar för dig. Undvik en studiemiljö där det finns störningsmoment, belysningen är otillräcklig och du inte kan ha en bra arbetsställning. 3. Var förberedd! Ta fram allt du behöver: studiematerial och arbetsredskap, t.ex. böcker, papper, penna, datorkabel och inloggningskoder. 4. Håll ordning – du ska veta var dina saker finns, både fysiskt och elektroniskt. 5. Utnyttja lämpliga studietekniker. Hur läser du? Hur antecknar du? (Läs mer i kapitel 4.6). 6. Börja genast. Förvänta dig att du klarar av uppgiften, redan det hjälper dig på vägen! 7. Jobba fokuserat och håll pauser med jämna mellanrum. Ifall tankarna irrar ska du bara vänligt men bestämt styra dig tillbaka till det du borde fokusera på just nu. 8. Börja i tid så att du hinner bli klar utan för stor tidspress. Belöna gärna dig själv efteråt. 9. Gör endast en sak i taget. Din hjärna kan inte tänka på flera saker samtidigt. 10. Försök hitta en balans mellan studier och fritid i ditt liv. (Läs mera i kapitel 2.)

Kapit e l 1 : K ä n n d ig sjä lv

Reflektera över dina studievanor och din studiemiljö. Var studerar du helst? Hemma, i skolan, på café eller någon annanstans? ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Var jobbar du bäst där hemma? I ditt eget rum, i köket, vid ett bord eller på sängen? Tänk på din ergonomi då du studerar och sitt inte stilla för länge i taget. ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Hur påverkar ljud ditt studerande? Studerar du bäst i tystnad, utan musik och prat i bakgrunden? ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Jobbar du helst ensam, i par eller i grupp? ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________

st udiest igen

Vilken tid på dygnet jobbar du bäst? Kom ihåg ordentlig belysning då det är mörkt! ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Kommer du på andra viktiga tankar om din studiemiljö och dina studievanor? ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________

Din omgivning påverkar hur du jobbar, och det som passar dig passar kanske inte din kompis. Kanske jobbar du olika i olika ämnen, sammanhang eller med olika uppgifter. Prova gärna nya sätt och miljöer ibland. Det du tror att är bäst för dig har kanske förändrats.